Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098), och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Leading the way to a global circular economy: state of play and outlook (SWD(2020)0100),

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, däribland mål 12, ”Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster”, och mål 15, ”Landekosystem”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 Kemikaliestrategi för hållbarhet På väg mot en giftfri miljö (COM(2020)0667)(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om en kemikaliestrategi för hållbarhet(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

–  med beaktande av rapporten från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) med en global bedömning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster från maj 2019,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 oktober 2018 En hållbar bioekonomi för Europa: En starkare koppling mellan ekonomin, samhället och miljön (COM(2018)0673),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 januari 2018 En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi (COM(2018)0028),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om en längre livstid för produkter: fördelar för konsumenter och företag(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om resurseffektivitet: på väg mot ett kretsloppssamhälle(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av paketet om den cirkulära ekonomin: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om en övergripande EU-strategi för energilagring(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten(9),

–  med beaktande av förslaget till det åttonde miljöhandlingsprogrammet, som lades fram av kommissionen den 14 oktober 2020, i synnerhet det prioriterade målet att påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi, i enlighet med artikel 2.2 c i förslaget,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av de särskilda rapporterna från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om klimatförändringar, ökenspridning, markförsämring, hållbar markförvaltning, livsmedelstrygghet och flöden av växthusgaser i landbaserade ekosystem, och om havet och kryosfären i ett förändrat klimat, och IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C, dess femte utvärderingsrapport (AR5) och dess sammanfattande rapport från september 2018,

–  med beaktande av den första handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, som lanserades 2015 (kommissionens meddelande av den 2 december 2015 Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2015)0614)) och de åtgärder som vidtagits inom ramen för denna plan,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om en kemikaliestrategi för hållbarhet(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om en europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av paketet om den cirkulära ekonomin: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 31 maj 2018 om genomförandet av ekodesigndirektivet(14),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön(15) (direktivet om plast för engångsbruk),

–  med beaktande av översynen av EU:s avfallslagstiftning, som antogs 2018: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall(16) (ramdirektivet om avfall), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/852 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall(17) (direktivet om förpackningar och förpackningsavfall), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/850 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall(18) (avfallspaketet), och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/849 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiven 2000/53/EG om uttjänta fordon, 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning(19),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar(20) (CLP-förordningen),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2017 Avfallsenergins roll i den cirkulära ekonomin (COM(2017)0034),

–  med beaktande av rapporterna Global Resources Outlook 2019(21) och Resource Efficiency and Climate Change(22) från den internationella resurspanelen,

–  med beaktande av artikeln Evaluating scenarios toward zero plastic pollution(23), publicerad i tidskriften Science,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för internationell handel, utskottet för transport och turism och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A9-0008/2021), och av följande skäl:

A.  I sin rapport Global Resources Outlook 2019 uppskattar den internationella resurspanelen att hälften av de totala växthusgasutsläppen och mer än 90 % av förlusten av biologisk mångfald och vattenstressen beror på utvinning och bearbetning av resurser. Den globala ekonomin använder resurser till en mängd som motsvarar 1,5 planeter, och vi skulle redan nu behöva 3 planeter om alla konsumerade i samma takt som den genomsnittliga EU-invånaren, och en kraftig minskning av vår totala förbrukning av naturresurser och vårt avfall bör vara det övergripande målet för den cirkulära ekonomin. För att uppnå detta kommer vi att behöva bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning, med beaktande av skillnaden mellan en absolut och en relativ brytning.

B.  Dessa siffror visar hur viktigt det är med en hållbar användning av resurser, särskilt primära råvaror, och att åtgärderna behöver trappas upp på alla nivåer och över hela världen. Konceptet cirkulär ekonomi är till sin natur horisontellt och kommer i hög grad att bidra till uppnåendet av andra miljömål, inbegripet målen i Parisavtalet.

C.  Omställningen till en cirkulär ekonomi är avgörande för att minska EU:s växthusgasutsläpp och uppnå EU:s klimatmål för 2030 och målet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, och den kräver en grundlig omvandling av värdekedjorna i hela ekonomin.

D.  En omställning till en cirkulär ekonomi har potential att främja hållbara affärsmetoder, och europeiska företag och ekonomier förväntas gå i bräschen för dem som inför, men också drar nytta av, en global kapplöpning mot cirkularitet tack vare EU:s välutvecklade affärsmodeller, vår kunskap om cirkularitet och vår expertis på materialåtervinning.

E.  Principerna för en cirkulär ekonomi bör utgöra kärnan i all europeisk och nationell industripolitik och i medlemsstaternas nationella planer för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

F.  Den totala energiförbrukningen i EU är betydande och åtgärderna för den cirkulära ekonomin bör också inbegripa energieffektivitet och hållbar anskaffning av energikällor.

G.  Den cirkulära ekonomin är relevant för flera av målen för hållbar utveckling, däribland mål 12 om att ”garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster” och mål 13 om att ”bekämpa klimatförändringarna”.

H.  Att designa bort avfall och föroreningar är en av principerna i den cirkulära ekonomin.

I.  Enligt nya studier har den cirkulära ekonomin potential att öka EU:s BNP med ytterligare 0,5 % och skapa över 700 000 nya arbetstillfällen till 2030(24), och har även potential att förbättra kvaliteten på arbetstillfällena. Mellan 2012 och 2018 ökade antalet arbetstillfällen kopplade till den cirkulära ekonomin i EU med 5 % till omkring 4 miljoner. Genom stödpolitik och investeringar i industrin förväntar man sig att återtillverkningen i EU 2030 skulle kunna uppgå till ett årligt värde på mellan cirka 70 miljarder och 100 miljarder EUR, med en tillhörande sysselsättning på mellan 450 000 och nästan 600 000 arbetstillfällen.

J.  En hållbar och ansvarsfull anskaffning av primära råvaror är avgörande för att man ska kunna uppnå resurseffektivitet och uppfylla målen för den cirkulära ekonomin. Det behöver därför tas fram standarder för hållbar anskaffning av prioriterade material och råvaror.

K.  Upp till 80 % av produkters miljöpåverkan avgörs i designfasen, och endast 12 % av de material som används av industrin i EU kommer från materialåtervinning.

L.  Genom e-handelns snabba uppgång har förpackningsavfallet, till exempel engångsförpackningar av plast och kartong, ökat markant. Frakt av avfall till tredjeländer är alltjämt ett bekymmer.

M.  I EU beräknas 88 miljoner ton matsvinn genereras varje år, och mer än 50 % av matsvinnet beräknas komma från hushåll och konsumenter. Matsvinn har en avsevärd miljöpåverkan och står för omkring 6 % av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.

N.  Plaster som inte hanteras på rätt sätt skapar miljöproblem, exempelvis nedskräpning, svårigheter att återanvända och återvinna, ämnen som inger betänkligheter, växthusgasutsläpp och resursanvändning.

O.  Echa har antagit ett vetenskapligt yttrande om att begränsa användningen av mikroplaster som avsiktligt tillsätts till produkter på EU/EES-marknaden i koncentrationer på över 0,01 viktprocent.

P.  Enligt uppskattningar från Europeiska miljöbyrån (EEA) ökade mängden kläder som köptes per person i EU med 40 % mellan 1996 och 2012, samtidigt som över 30 % av kläderna i Europas garderober inte har använts på minst ett år. När kläderna väl kasseras går mer än hälften av dem inte till återvinning, utan hamnar i stället i blandat hushållsavfall och skickas sedan till förbränning eller deponi(25).

Q.  Det har gått över två år sedan IPCC lade fram sin särskilda rapport om effekterna av global uppvärmning på 1,5 °C, där det uppgavs att det för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C skulle krävas snabba, långtgående och tidigare oöverträffade förändringar av samhället ur alla aspekter.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Parlamentet framhåller att den cirkulära ekonomin, i kombination med nollutsläppsambitionen för en giftfri miljö, är avgörande för att man ska kunna minska den europeiska konsumtionens och produktionens totala miljöavtryck, hålla sig inom planetens gränser och skydda människors hälsa, och samtidigt säkerställa en konkurrenskraftig och innovativ ekonomi. Parlamentet framhåller att den cirkulära ekonomin i hög grad kan bidra till uppnåendet av målen i Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram alla initiativ inom ramen för handlingsplanen i linje med de datum som anges i bilagan till meddelandet och att grunda varje lagstiftningsförslag på en omfattande konsekvensbedömning, och understryker att man måste beakta kostnaderna för uteblivna åtgärder.

3.  Europaparlamentet understryker att den cirkulära ekonomin kan tillhandahålla lösningar på de nya utmaningar som covid-19-krisen orsakar och belyser genom att stärka värdekedjorna inom EU och globalt och göra dem mindre sårbara, och genom att göra de europeiska industriella ekosystemen mer resilienta och hållbara samt konkurrenskraftiga och lönsamma. Parlamentet konstaterar att detta kommer att göra EU mer strategiskt oberoende och bidra till skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet understryker att covid-19-pandemin har visat att en gynnsam miljö behöver inrättas för den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera den cirkulära ekonomin i sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner.

4.  Europaparlamentet anser att en cirkulär ekonomi är det som EU och de europeiska företagen behöver för att behålla sin innovationsförmåga och konkurrenskraft på en global marknad och samtidigt minska sitt miljöavtryck. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen och medlemsstaterna att inrikta investeringar på att trappa upp initiativ för den cirkulära ekonomin och stödja innovation. Parlamentet anser att EU:s ekonomiska återhämtningsplan (Next Generation EU) liksom Fonden för en rättvis omställning och Horisont Europa bör användas för att införa och främja initiativ, metoder, infrastruktur och teknik för den cirkulära ekonomin.

5.  Europaparlamentet understryker att en förbättring av hur den inre marknaden fungerar är en förutsättning för att uppnå en cirkulär ekonomi i EU. Parlamentet betonar särskilt hur viktigt det är för en välfungerande hållbar inre marknad att befintliga regler verkligen genomförs och efterlevs effektivt. Parlamentet påminner om att EU är både världens näst största ekonomiska makt och världens största handelsmakt. Parlamentet betonar att den inre marknaden är ett kraftfullt verktyg som måste användas för att utveckla produkter och teknik som är hållbara och cirkulära och som blir morgondagens norm, och som gör det möjligt för medborgarna att till ett överkomligt pris köpa säkra och hälsosamma produkter som är skonsamma mot vår planet.

6.  Europaparlamentet understryker att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning måste brytas helt. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå vetenskapligt grundade bindande EU-mål på medellång och lång sikt för att minska användningen av primära råvaror och miljöpåverkan. Parlamentet begär att EU:s mål ska fastställas genom en backcasting-strategi för att se till att de politiska målen går i en trovärdig riktning mot att uppnå en koldioxidneutral, miljömässigt hållbar, giftfri och fullständigt cirkulär ekonomi inom planetens gränser senast 2050.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå bindande EU-mål för 2030 för att avsevärt minska EU:s material- och konsumtionsavtryck till att ligga inom planetens gränser senast 2050, med användning av de indikatorer som ska antas senast i slutet av 2021 som en del av den uppdaterade övervakningsramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på exempel från de mest ambitiösa medlemsstaterna och samtidigt ta vederbörlig hänsyn till medlemsstaternas olika utgångsläge och kapacitet.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att senast 2021 införa harmoniserade, jämförbara och enhetliga cirkularitetsindikatorer, bestående av material- och konsumtionsavtrycksindikatorer, och även ett antal underindikatorer som avspeglar resurseffektivitet och ekosystemtjänster. Dessa indikatorer bör mäta resursförbrukning och resursproduktivitet, inbegripa import och export på EU-, medlemsstats- och industrinivå och vara förenliga med harmoniserade livscykelanalyser och metoder för redovisning av naturkapital. De bör tillämpas på alla unionens politikområden, finansieringsinstrument och regleringsinitiativ.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande om att uppdatera och se över övervakningsramen för den cirkulära ekonomin. Parlamentet beklagar att den nuvarande övervakningsramen inte innehåller en omfattande och helhetsinriktad uppsättning indikatorer som gör det möjligt att mäta brytandet av sambandet mellan ekonomisk tillväxt, å ena sidan, och resursanvändning och miljöpåverkan, å andra sidan. Parlamentet framhåller att övervakningsramen bör omfatta ovannämnda cirkularitetsindikatorer och dessutom hela skalan av mål och konkreta åtgärder i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, i syfte att förfoga över ett effektivt instrument för att på ett övergripande sätt mäta cirkularitet och framsteg i uppnåendet av dess mål.

10.  Europaparlamentet betonar även att det behövs vetenskapligt stabil mätning för att kartlägga synergier mellan den cirkulära ekonomin och begränsningen av klimatförändringar, inbegripet genom mätningar av koldioxidavtrycket.

11.  Europaparlamentet framhåller de möjligheter som ligger i ett optimalt utnyttjande av produkter och tjänster, utöver de åtgärder som förlänger livscykler och materialanvändning. I detta sammanhang betonar parlamentet särskilt möjligheterna att kombinera lösningar för den cirkulära ekonomin och digitalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla strategier för att stödja nya hållbara och cirkulära affärsmodeller, såsom strategier för produkter som tjänster (PaaS), som sparar resurser och minskar miljöpåverkan samtidigt som konsumentskyddet säkerställs. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta sådana PaaS-strategier i det nya initiativet för hållbara produkter, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avskaffa orimliga rättsliga och skattemässiga hinder för dem och främja utvecklingen av infrastruktur som möjliggör cirkularitet och en hållbar digital ekonomi. Parlamentet påminner om att digitaliseringen också har betydande klimat- och miljökonsekvenser, såsom en växande efterfrågan på energi, råvaruutvinning och generering av elavfall. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och ta itu med dessa utmaningar genom att fastställa en metod för övervakning och kvantifiering av miljöpåverkan från digital teknik och digitala strukturer och tjänster inklusive datacentraler, och genom att föreslå åtgärder – inbegripet lagstiftningsåtgärder när så är lämpligt – för att säkerställa att digitala lösningar är miljömässig hållbara genom att sätta energieffektivitet, minskade växthusgasutsläpp och resursanvändning samt inrättandet av en cirkulär ekonomi i centrum för en hållbar digital omställning.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastslå vilka lagstiftningsåtgärder och andra insatser som skulle krävas för att avskaffa de administrativa och rättsliga hindren för en cirkulär delnings- och tjänsteekonomi och stimulera dess utveckling. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att undersöka lösningar på utmaningar såsom ansvarsfrågor och äganderätt som är kopplade till delnings- och tjänsteekonomin, eftersom ökad rättssäkerhet för både producenter och konsumenter är avgörande för att möjliggöra dessa koncept. Parlamentet föreslår att kommissionen ska överväga att utveckla en europeisk strategi för delnings- och tjänsteekonomin som behandlar dessa frågor, samtidigt som den även tar upp sociala frågor.

13.  Europaparlamentet framhåller att det behövs en bättre förståelse av hur teknik för artificiell intelligens kan stödja en cirkulär ekonomi genom att främja tillämpningen av dem i design, affärsmodeller och infrastruktur. Parlamentet understryker att man behöver behandla digitalisering som en möjliggörande faktor för en cirkulär ekonomi, särskilt när det gäller produktpass och materialinformation inom ramen för ett EU-omfattande dataområde. Parlamentet betonar att bättre datatillgång och datadelning kommer att vara avgörande faktorer som samtidigt säkerställer dels ett aktivt samarbete mellan berörda parter för att säkerställa att nya strategier förblir rättvisa och inkluderande, dels integritet och datasäkerhet.

14.  Europaparlamentet understryker att man behöver införa ekonomiska incitament och rätt sorts regelverk för innovation i cirkulära lösningar, material och affärsmodeller, och samtidigt avskaffa marknadssnedvridande och miljöskadliga subventioner, och efterlyser stöd för detta i den nya industristrategin för Europa och strategin för små och medelstora företag. Parlamentet betonar den särskilda roll som pionjärer, små och medelstora företag och uppstartsföretag spelar i omställningen till en cirkulär ekonomi. Parlamentet understryker att forskning om hållbara material, processer, teknik och produkter samt en industriell uppskalning av dem kan ge europeiska företag en global konkurrensfördel. Parlamentet betonar att det behövs strategier på EU-nivå och nationell nivå för att stödja pionjärerna i den cirkulära ekonomin och cirkulära affärsmodeller.

15.  Europaparlamentet betonar behovet av att engagera den europeiska industrin som en aktör i omställningen till en mer cirkulär ekonomi. Parlamentet påminner om att åtgärder för en cirkulär ekonomi är avgörande för att uppnå en industriell utfasning av fossila bränslen. Parlamentet efterlyser cirkulära strategier inom industrin, på alla nivåer av produktdesign, anskaffning av material, återanvändning och materialåtervinning av produkter samt avfallshantering, och understryker att man behöver stimulera utvecklingen av pionjärmarknader för hållbara industrimaterial och industriprodukter.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar företagen att som en del av sin årliga rapportering utarbeta omställningsplaner som beskriver hur och när företagen avser att uppnå klimatneutralitet, en cirkulär ekonomi och hållbarhet.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera alternativ som medför minimala administrativa bördor och att stärka utvecklingen av offentlig-privata partnerskap för forskning och utveckling som tillhandahåller systemiska helhetslösningar.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett regelverk för certifiering av alla naturbaserade och tekniska lösningar för upptag av koldioxid, däribland avskiljning, lagring och användning av koldioxid.

19.  Europaparlamentet understryker att biomimetik är en viktig accelererande faktor för cirkularitet, genom att den främjar biomimetiska lösningar som till sin design minimerar materialanvändning, energi och giftiga föreningar och tillhandahåller hållbara, regenerativa och innovativa lösningar som hämtar inspiration från naturen och som kan tillämpas i många olika sektorer.

20.  Europaparlamentet efterlyser tillräcklig personal och budget för de avdelningar inom kommissionen som har i uppdrag att se till att handlingsplanen genomförs framgångsrikt. Parlamentet understryker att resursfördelningen måste beakta både aktuella och långsiktiga politiska prioriteringar, och förväntar sig således, inom ramen för den europeiska gröna given, en betydande förstärkning av personalresurserna vid i synnerhet kommissionens generaldirektorat för miljö.

En policyram för hållbara produkter

21.  Europaparlamentet betonar att man behöver omvandla den linjära ”utvinn-tillverka-kasta”-ekonomin (”take-make-dispos-economy”) till en verkligt cirkulär ekonomi som bygger på principerna minskad energi- och resursanvändning; bibehållande av värdet i ekonomin; förebyggande av avfall; principen att designa bort avfall, skadliga ämnen och föroreningar; fortsatt användning av produkter och material i slutna kretslopp; skydd av människors hälsa; främjande av konsumentfördelar, och återskapande av naturliga system. Dessa mål bör vägleda den nya policyramen för hållbara produkter såväl som strategin för den cirkulära ekonomin som helhet, och industristrategin. Parlamentet betonar att man till fullo behöver integrera ett hållbarhets- och cirkularitetssystemtänkande i all verksamhet, inbegripet politik, produkter, produktionsprocesser och affärsmodeller.

22.  Europaparlamentet understryker att hållbara, cirkulära, säkra och giftfria produkter och material bör vara norm snarare än undantag på EU-marknaden, och bör ses som ett standardval som är attraktivt, överkomligt och tillgängligt för alla konsumenter. Parlamentet välkomnar därför kommissionens plan på att lägga fram ett lagstiftningsinitiativ om hållbara produkter för att fastställa horisontella principer för produktpolitiken och bindande krav på produkter som släpps ut på EU-marknaden.

23.  Europaparlamentet stöder helhjärtat utvidgningen av ekodesigndirektivets tillämpningsområde(26) till icke-energirelaterade produkter och till fastställande av övergripande hållbarhetsstandarder och produktspecifika standarder för prestanda, hållbarhet, återanvändbarhet, reparerbarhet, giftfrihet, uppgraderbarhet, materialåtervinningsbarhet, återvunnet innehåll och resurs- och energieffektivitet för produkter som släpps ut på EU-marknaden, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om detta under 2021. Parlamentet erinrar samtidigt om sin uppmaning till kommissionen att vara ambitiös i genomförandet av ekodesign för alla energirelaterade produkter inom ekodesigndirektivets nuvarande tillämpningsområde, även när det gäller aspekter som rör cirkulär ekonomi.

24.  Europaparlamentet betonar att man behöver bibehålla en enhetlig och tydlig EU-lagstiftningsram för hållbara produkter, och framhåller att man behöver stärka synergierna med andra politikområden, inbegripet EU:s miljömärke. Parlamentet understryker att man, i kombination med lagstadgade minimistandarder för produktdesign, måste tillhandahålla marknadsincitament för de mest hållbara företagen och för hållbara produkter och material.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå bindande mål för material- och miljöavtryck för produkters hela livscykel för varje produktkategori som släpps ut på EU-marknaden, inbegripet de mest koldioxidintensiva halvfabrikaten. Parlamentet uppmanar också kommissionen att föreslå produktspecifika och/eller sektorsspecifika bindande mål för återvunnet innehåll, och samtidigt säkerställa de berörda produkternas prestanda och säkerhet och att de är designade så att de kan återvinnas. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inrätta stödjande tekniska, regleringsmässiga och marknadsmässiga villkor för att uppnå dessa mål, och att ta hänsyn till de industriella förändringar som krävs och investeringscyklerna i varje sektor. Samtidigt uppmanar parlamentet kommissionen med kraft att överväga obligatoriska krav för att göra tjänster mer hållbara.

26.  Europaparlamentet stöder planen att införa digitala produktpass för att hjälpa företag, konsumenter och marknadskontrollmyndigheter att se en produkts klimatmässiga, miljömässiga, sociala och övriga påverkan utmed hela värdekedjan och tillhandahålla tillförlitlig, transparent och lättillgänglig information om produktens varaktighet och möjligheterna att underhålla, återanvända, reparera och ta isär den samt om hur den ska hanteras när den är uttjänt, dess sammansättning i fråga om material och kemikalier som använts och dess miljöpåverkan och andra effekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma alternativen för märkning i detta avseende. Parlamentet anser att produktpassen bör införas på ett sätt som undviker onödiga regelbördor för företag, särskilt små och medelstora företag, och att de bör vara kompatibla med andra digitala verktyg, såsom det kommande byggnadsrenoveringspasset och SCIP-databasen.

27.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att få till stånd giftfria och återställande materialkretslopp för en framgångsrik cirkulär ekonomi och för att upprätta en hållbar inre marknad, och för att i slutändan säkerställa en giftfri miljö för Europas invånare. Parlamentet bekräftar därför sina ståndpunkter i resolutionen om en kemikaliestrategi för hållbarhet och resolutionen om gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall, och insisterar på snabba åtgärder för att genomföra kemikaliestrategin för hållbarhet På väg mot en giftfri miljö.

28.  Europaparlamentet betonar konsumenternas rätt till mer exakt, harmoniserad och korrekt information om produkters och tjänsters miljö- och klimatpåverkan under hela deras livscykel, inbegripet i fråga om hållbarhet och reparerbarhet, och efterlyser åtgärder mot grönmålning och falska miljöpåståenden om produkter som erbjuds online och offline. Parlamentet stöder helhjärtat kommissionens avsikt att lägga fram förslag för att reglera användningen av miljöargument genom att inrätta solida och harmoniserade beräkningsmetoder som omfattar hela värdekedjan, på grundval av harmoniserade indikatorer och livscykelanalyser såsom miljöavtryck, inbegripet i fråga om förebyggande av avfall, råvaruanvändning, undvikande av skadliga ämnen, hållbarhet och livslängd samt design för reparerbarhet och återvinningsbarhet. Parlamentet framhåller dessutom att det nyligen ändrade direktiv 2005/29/EG(27) behöver verkställas genom proaktiva åtgärder för att hantera miljöpåståenden.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av digitala verktyg för konsumentinformation för att öka konsumenternas inflytande i den digitala tidsåldern. Parlamentet betonar vikten av digitala plattformar och marknadsplatser för att främja hållbara produkter och tjänster, och konstaterar att de skulle kunna ge konsumenterna tydligare och lättbegripligare information om hållbarheten och reparerbarheten hos de produkter som de erbjuder.

30.  Europaparlamentet betonar att EU:s miljömärke behöver stärkas som ett riktmärke för miljömässig hållbarhet genom att man ökar marknadens och konsumenternas medvetenhet och erkännande, fastställer heltäckande standarder och ytterligare utvidgar systemet till relevanta produkter och gör det lättare att använda vid upphandling.

31.  Europaparlamentet stöder de initiativ som planeras för att förbättra produkters hållbarhet och reparerbarhet i enlighet med principen om avfallsförebyggande i avfallshierarkin, samtidigt som konsumenternas rättigheter stärks, på marknader såväl mellan företag och konsument som mellan företag och företag. Parlamentet välkomnar därför varmt de planerade initiativen för att införa en ny ”rätt till reparation”, som bör omfatta åtminstone produkters förlängda livscykel, tillgång till reservdelar och omfattande information samt till överkomliga reparationstjänster för konsumenterna.

32.  Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang åtgärder för att ge alla marknadsaktörer kostnadsfri tillgång till nödvändig reparations- och underhållsinformation, inklusive information om reservdelar och programvaruuppdateringar, med hänsyn tagen till kraven på konsumentsäkerhet och utan att det påverkar tillämpningen av direktiv (EU) 2016/943(28), samt för att säkerställa tillgång till reservdelar utan orättvisa hinder för alla aktörer i reparationssektorn, inbegripet oberoende reparatörer och konsumenter, fastställa obligatoriska minimiperioder för tillgång till reservdelar och/eller uppdateringar och maximala leveranstider för fler produktkategorier med beaktande av deras särdrag, och bedöma hur reparationer kan uppmuntras inom ramen för den rättsliga garantin. Parlamentet betonar att säljare bör informera alla marknadsaktörer om möjligheten att reparera sina produkter.

33.  För att göra det lättare för konsumenterna att fatta beslut vill Europaparlamentet se en tydlig och lättbegriplig harmoniserad märkning, som skulle kunna ta formen av ett index, av produkters hållbarhet (dvs. deras förväntade livslängd) och reparerbarhet samt att en enhetlig reparationsskala utarbetas och att slitagemätare införs för vissa produktkategorier. Parlamentet efterlyser minimikrav på information i enlighet med direktiven 2005/29/EG och 2011/83/EU(29), Parlamentet uppmanar kommissionen att, när den förbereder sin översyn av direktiv (EU) 2019/771(30), överväga att utvidga både rätten till rättsliga garantier och reglerna om omvänd bevisbörda för vissa produktkategorier med en längre förväntad livslängd och att införa direkt producentansvar.

34.  Parlamentet efterlyser lagstiftningsåtgärder för att stoppa metoder som leder till planerat åldrande, även genom att man överväger att lägga till sådana metoder i förteckningen i bilaga I till direktiv 2005/29/EG.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att införa lagstiftning för att förbjuda förstöring av osålda hållbara varor såvida de inte utgör ett hot mot säkerheten eller hälsan. Parlamentet understryker att materialåtervinning, återanvändning och omfördelning av andra varor än livsmedel bör vara norm och genomdrivas genom lagstiftning.

36.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka den inre marknaden för hållbara produkter och anser att den offentliga sektorn bör gå i täten. Parlamentet noterar att myndigheter fortfarande ofta endast tillämpar kriteriet lägsta pris som tilldelningskriterium när de väljer ut det bästa anbudet för varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten. Parlamentet stöder fastställandet av obligatoriska minimikriterier och mål för grön offentlig upphandling i sektorslagstiftningen.

37.  Europaparlamentet betonar den roll som grön offentlig upphandling spelar för att påskynda omställningen till en hållbar och cirkulär ekonomi och vikten av att genomföra grön offentlig upphandling i samband med EU:s ekonomiska återhämtning.

38.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om grön offentlig upphandling. Parlamentet anser att återanvända, reparerade, återtillverkade, renoverade produkter och andra energi- och resurseffektiva produkter och lösningar som minimerar miljöpåverkan under hela livscykeln bör vara standardvalet i alla offentliga upphandlingar, i linje med målen i den europeiska gröna given, och om de inte ges företräde ska ”följ eller förklara”-principen tillämpas. Parlamentet uppmanar också kommissionen att tillhandahålla riktlinjer för att stödja hållbar upphandling i företagssektorn. Parlamentet vill se rapporteringsskyldigheter för kommissionen och medlemsstaterna avseende hållbarheten i deras upphandlingsbeslut, med respekt för subsidiaritetsprincipen.

39.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja materialinsamlingsflöden, återanvändning och materialåtervinning av hög kvalitet, behålla det högsta värdet på material och uppnå rena, giftfria och hållbara slutna materialkretslopp. Parlamentet betonar behovet av att öka tillgången och kvaliteten på återvunna material, med tonvikt på materials förmåga att bibehålla sina inneboende egenskaper efter materialåtervinning och deras förmåga att ersätta primära råvaror i framtida tillämpningar. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att stimulera både ökad återvinningsbarhet i produktdesignen och åtgärder såsom effektiva system för separat insamling och retursystem. Parlamentet efterlyser stöd till inrättandet av anläggningar och kapacitet för materialåtervinning i enlighet med närhetsprincipen, där det inte redan finns.

40.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen av infrastrukturer för insamling, sortering och materialåteranvändning och materialåtervinning av hög kvalitet, och att stödja forskning om utvecklingen av ny innovativ teknik som minimerar resursanvändning och generering av restavfall, förbättrar avkastningen och kvaliteten på återvinningsbara och återanvändbara sekundära material, dekontaminerar återvunna material och minskar det totala miljöavtrycket – inklusive energi- och klimatavtryck – i förhållande till annan teknik. Parlamentet anser att kemisk återvinning, om den uppfyller dessa kriterier, kan bidra till att sluta materialkretsloppet i vissa avfallsflöden.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att effekterna på hälsan, miljön och klimatet av nya materialåtervinnings- och återanvändningsteknikers processer och produktion utvärderas omsorgsfullt på industrinivå innan några incitament skapas för dem, och att insyn garanteras i hela utvärderingen.

42.  Europaparlamentet anser att kemisk återvinning måste uppfylla definitionen av materialåtervinning i ramdirektivet om avfall för att säkerställa att upparbetning till material och ämnen som ska användas som bränsle inte betraktas som kemisk återvinning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ge rättslig bekräftelse i detta avseende.

43.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att möjliggöra digital teknik, såsom blockkedjeteknik och digital vattenstämpling, och göra den driftskompatibel så att den kan stödja den cirkulära ekonomins utveckling genom spårning och kartläggning av resursanvändning och produktflöden i alla skeden av livscykeln.

44.  Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra tillgången till finansiering för forsknings- och innovationsprojekt om den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att styra Horisont Europa-programmets verksamheter i riktning mot stöd till forskning och innovation för

45.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som hållbara, förnybara insatsvaror kan spela i cirkulära processer i riktning mot en utfasning av fossila bränslen och hur användningen av förnybar energi kan förbättra cirkulariteten i produkters livscykler, samtidigt som energiomställningen drivs framåt.

46.  Europaparlamentet betonar att lagstiftning för ”en policyram för hållbara produkter” bör stödjas av ett robust och transparent redovisningssystem för koldioxid och miljö som fungerar som en katalysator för investeringar i produkter och processer för den cirkulära ekonomin.

47.  Europaparlamentet betonar att man måste ta hänsyn till en produkts hela livscykel, från vaggan till graven, och påverkan från anskaffning, halvfabrikat, reservdelar och biprodukter i hela värdekedjan vid fastställandet av produktstandarder för klimat- och miljöpåverkan. Parlamentet anser att dessa måste fastställas genom en öppen, transparent och vetenskapligt baserad process, med deltagande från relevanta berörda parter. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang fastställandet av gemensamma metoder för livscykelanalys och förbättrad datainsamling.

48.  Europaparlamentet betonar att standardisering är avgörande för genomförandet av en policy för hållbara produkter genom att tillhandahålla tillförlitliga definitioner, parametrar och tester för egenskaper såsom hållbarhet och reparerbarhet.

49.  Europaparlamentet insisterar på att EU-standarder ska utarbetas i god tid och i linje med verkliga användningsförhållanden, samtidigt som man undviker administrativa flaskhalsar för berörda parter som leder till ett försenat offentliggörande av standarder.

50.  Europaparlamentet påminner om kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 om europeiska standarder för 2000-talet och det arbete som utförts med ett gemensamt initiativ för standardisering, och uppmanar kommissionen att ytterligare stärka det gemensamma initiativet och att anta nya åtgärder och projekt för att förbättra de europeiska standardiseringsorganisationernas funktion.

51.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att EU-lagstiftningen om produktsäkerhet och hållbarhetskrav verkligen genomförs och efterlevs för att säkerställa att produkter som släpps ut på marknaden uppfyller sådana regler i enlighet med förordning (EU) 2019/1020.(31) Parlamentet tillägger att ett mycket stort antal produkter som köps på nätet och importeras till EU inte uppfyller EU:s minimikrav på säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att säkerställa att produkterna uppfyller kraven, inklusive produkter som säljs på nätet, och att ta itu med de risker som förfalskade produkter utgör för konsumenternas säkerhet genom förbättrad marknadskontroll och likvärdiga standarder för tullkontroller, samt genom stärkt samarbete på detta område och ökade budgetar och personalresurser. Parlamentet efterlyser därför en effektivare tillsyn från EU:s sida, genom harmoniserade regler om minimiantalet kontroller och hur ofta de ska göras, och genom att kommissionen ges befogenhet att övervaka och granska de nationella marknadskontrollmyndigheternas verksamhet.

52.  Europaparlamentet understryker att frivilliga avtal har visat sig vara ineffektiva när det gäller att uppnå en hållbar och gemensam laddningslösning för mobil radioutrustning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att skyndsamt genomföra bestämmelserna i direktiv 2014/53/EU(32) om radioutrustning, och i synnerhet att införa en gemensam laddare för smarttelefoner och alla små och medelstora elektroniska apparater för att på bästa sätt säkerställa standardisering, kompatibilitet och interoperabilitet för laddningskapacitet, inklusive trådlös laddning, som en del av den globala strategin för att minska det elektroniska avfallet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast utarbeta en frikopplingsstrategi som säkerställer att konsumenter inte tvingas köpa nya laddare till nya apparater, vilket skulle leda till större miljöfördelar, kostnadsbesparingar och bekvämlighet för konsumenterna. Parlamentet upprepar att det är viktigt för konsumenterna att, genom harmoniserad märkning i ett lättläst format, få tillförlitlig och relevant information om relevanta egenskaper hos laddare såsom interoperabilitet och laddningsprestanda, inklusive uppfyllande av standarden USB 3.1 eller högre, så att de kan göra de mest praktiska, kostnadseffektiva och hållbara valen.

53.  Europaparlamentet betonar behovet av en konsekvent politik i befintliga och framtida åtgärder på EU- och medlemsstatsnivå för att säkerställa att handlingsplanens mål uppnås och för att skapa ekonomisk säkerhet och investeringssäkerhet för cirkulär teknik och cirkulära produkter och tjänster, vilket också kommer att främja EU:s konkurrenskraft och innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med eventuella befintliga inkonsekvenser eller hinder i lagstiftningen eller rättsliga oklarheter som står i vägen för ett fullständigt införande av en cirkulär ekonomi. Parlamentet efterlyser ekonomiska incitament såsom prissättning av koldioxid, utökat producentansvar med miljöanpassning av avgifter och skatteincitament, samt andra ekonomiska incitament som främjar hållbara konsumentval. Parlamentet anser att dessa åtgärder i förekommande fall bör vara i linje med de tekniska granskningskriterier för cirkulär ekonomi som fastställs i taxonomiförordningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta målen för den cirkulära ekonomin i all relevant nationell lagstiftning och se till att den är helt anpassad till målen och åtgärderna i EU:s strategi för den cirkulära ekonomin. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att inrikta sig på genomförandet av lagstiftning som rör den cirkulära ekonomin för att säkerställa lika villkor för cirkulära tillverkningsprocesser och affärsmodeller.

Viktiga produktvärdekedjor: elektronik och IKT

54.  Europaparlamentet stöder kretsloppsinitiativet för elektronik, som bör ta itu med bristerna när det gäller hållbarhet, cirkulär design, förekomst av farliga och skadliga ämnen, återvunnet innehåll, reparerbarhet, tillgång till reservdelar, uppgraderbarhet, förebyggande av elavfall, insamling, återanvändning och materialåtervinning, och efterlyser en integrering av frågor som rör tidig föråldring, inbegripet föråldring av produkter som orsakas av programvaruändringar. Parlamentet vill se en harmonisering och förbättring av infrastrukturen för materialåtervinning av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning i EU.

55.  Europaparlamentet anser att insamlingen av elektroniskt avfall måste bli mycket enklare för konsumenterna. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att undersöka möjligheter till ett EU-omfattande system för återlämnande av IKT-produkter och anser att ett sådant system bör omfatta ett så brett spektrum av produkter som möjligt. Parlamentet betonar vikten av att ett sådant system för återlämnande, och andra eventuella insamlingsmodeller, tas fram på ett sätt som garanterar att IKT-produkter kan återanvändas och ger aktörer inom återanvändning tillgång till återanvändbara varor.

56.  Europaparlamentet understryker den potential som ekodesignåtgärder har och påminner om att ekodesigndirektivet och energimärkningsdirektivet(33) tillsammans stod för nästan hälften av det mål för energibesparingar som EU fastställt för 2020. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa ett snabbt slutförande av det pågående arbetet med ekodesign inom elektronik och IKT, särskilt för smarttelefoner, surfplattor, datorer, skrivare (inklusive patroner), basstationer och undersystem av basstationer för mobiltelefoni samt nätverksutrustning, i syfte att föreslå åtgärder senast 2021.

57.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja hållbarare konsumtions- och produktionsmönster för elektronik och IKT, och uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att tillhandahålla information till konsumenterna om skillnaden mellan korrigerande uppdateringar och utvecklingsuppdateringar och om dataanvändningens koldioxidavtryck.

58.  Europaparlamentet vill att ett obligatoriskt certifieringssystem upprättas för företag som arbetar med återvinning av elektronikavfall för att garantera en effektiv materialåtervinning och miljöskydd.

59.  Förutom kretsloppsinitiativet för elektronik ber Europaparlamentet kommissionen att utarbeta ett initiativ för en plan för cirkulär och hållbar digitalisering, IKT och AI.

Viktiga produktvärdekedjor: batterier och fordon

60.  Europaparlamentet understryker vikten av ett strategiskt, miljömässigt hållbart och etiskt tillvägagångssätt i de nya regelverken för batterier och fordon mot bakgrund av omställningen till utsläppsfri mobilitet och elnät som bygger på förnybar energi och behovet av att säkerställa en hållbar och etisk anskaffning av råvaror, inklusive råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet vill att det inrättas konkurrenskraftiga och resilienta värdekedjor för produktion, återanvändning och materialåtervinning av batterier i EU.

61.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ny förordning om batterier och förbrukade batterier och anser att EU:s nya regelverk för batterier åtminstone bör omfatta följande: hållbar, etisk och säker anskaffning, ekodesign, inbegripet åtgärder för att ta itu med återvunnet innehåll, ersättning av farliga och skadliga ämnen där så är möjligt, förbättrad separat insamling, återanvändning, renovering, återtillverkning, användning för nya ändamål och materialåtervinning – inbegripet högre materialåtervinningsmål, återvinning av värdefulla material, utökat producentansvar och konsumentinformation. Lagstiftningen bör tackla miljöpåverkan under hela livscykeln, med särskilda bestämmelser om batterier med koppling till mobilitet och energilagring.

62.  Europaparlamentet är oroat över att EU är kraftigt beroende av import av råvaror för tillverkning av batterier. Parlamentet är övertygat om att förbättrade återvinningssystem för batterier skulle kunna tillhandahålla en betydande andel av de råvaror som krävs för batteritillverkning i EU.

63.  Europaparlamentet uttrycker oro över mineralindustrins, och särskilt koboltindustrins, socioekonomiska konsekvenser. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna till ett genomförbart regelverk för att säkerställa en etisk anskaffning av material och införandet av en obligatorisk lagstiftning om tillbörlig aktsamhet för att ta itu med negativa effekter på miljö och mänskliga rättigheter i ett internationellt sammanhang.

64.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på att se över direktivet om uttjänta fordon(34). Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera direktivet så att det fullt ut avspeglar och respekterar den cirkulära ekonomins principer, däribland principen att designa bort avfall, uppgraderbarhet, modularitet, reparerbarhet, återanvändbarhet och materialåtervinningsbarhet på den högsta värdenivån, med återanvändning som första prioritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att säkerställa effektiva återanvändningskedjor med biltillverkare och system för utökat producentansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra rapporteringen av uttjänta fordon genom en europeisk databas. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga, stärka och övervaka principen att bildemontering och återanvändning av delarna alltid ska gå före skrotning av bilar.

65.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja ytterligare forskning och innovation avseende återvinningsprocesser och återvinningsteknik inom ramen för Horisont Europa i syfte att öka potentialen för cirkulär ekonomi när det gäller batterier. Parlamentet bekräftar den roll som små och medelstora företag spelar inom insamlings- och återvinningssektorn.

Viktiga produktvärdekedjor: förpackningar

66.  Europaparlamentet upprepar målet att göra alla förpackningar återanvändbara eller materialåtervinningsbara på ett ekonomiskt lönsamt sätt senast 2030 och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram ett lagstiftningsförslag som omfattar åtgärder och mål för avfallsminskning och de ambitiösa grundläggande kraven i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall för att minska onödiga förpackningar, inbegripet inom e-handeln, förbättra materialåtervinningsbarbeten och minimera förpackningarnas komplexitet, öka återvunnet innehåll, fasa ut farliga och skadliga ämnen och främja återanvändning. Parlamentet betonar att normerna för livsmedelssäkerhet och livsmedelshygien inte får äventyras. Parlamentet vill att dessa åtgärder ska syfta till att uppnå bästa övergripande miljöresultat i linje med avfallshierarkin och ett lågt koldioxidavtryck.

67.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som förpackningar spelar för produktsäkerheten, särskilt livsmedelssäkerheten och livsmedelshygienen, och när det gäller att minska matsvinnet, och uppmanar industrin att komplettera lagstiftningsåtgärderna med ytterligare frivilliga åtgärder för att i större utsträckning undvika onödiga förpackningar och avsevärt minska mängden förpackningar som släpps ut på marknaden, att utveckla resurseffektivare, cirkulära och klimatvänliga förpackningslösningar, såsom harmoniserade förpackningsformat och återanvändbara och påfyllningsbara förpackningar, och att underlätta användningen av återanvändbara transportförpackningar. Parlamentet uppmuntrar initiativ såsom alliansen för cirkulär plast och den europeiska plastpakten.

68.  Europaparlamentet upprepar att materialåtervinning av hög kvalitet skapar faktisk efterfrågan på marknaden på återvunnet material och är en av de viktigaste faktorerna i det arbete som görs för att öka den totala mängden förpackningar som samlas in, sorteras och återvinns. Parlamentet uppmanar till att man använder modern och effektiv sorteringsutrustning och separationsteknik i kombination med en bättre ekodesign för förpackningar, och understryker behovet av att omforma förpackningslösningar på grundval av bättre livscykelanalyskriterier.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera olika typer av förpackningar som används inom e-handeln för att fastställa bästa praxis när det gäller att optimera förpackningar för att minska överemballeringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja återanvändning av förpackningsmaterial för att tillhandahålla flera produkter som ett alternativ till förpackningsmaterial för engångsbruk.

70.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som försäljning i lösvikt kan spela för att minska användningen av förpackningar, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra till denna sorts åtgärder samtidigt som livsmedelssäkerheten och livsmedelshygienen säkerställs.

71.  Europaparlamentet understryker att innovationsfonder och innovationsprogram spelar en viktig roll för materialminskning och återvinningsinnovationer.

72.  Europaparlamentet konstaterar att onlineförsäljningen ökar och att detta leder till ökade paketleveranser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att vidta åtgärder för att se till att alla onlineförsäljare, oavsett var de befinner sig, uppfyller de grundläggande kraven samt rapporterar och bidrar ekonomiskt till systemen för utökat producentansvar i de EU-medlemsstater där produkterna släpps ut på marknaden.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja separat insamling och sortering av förpackningsavfall enligt vad som föreskrivs i direktiv (EU) 2018/852 och säkerställa att medlemsstaterna införlivar det i tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att se över identifieringssystemet för förpackningsmaterial (beslut 97/129/EG(35)) för att underlätta separat insamling för medborgare i enlighet med förpackningars materialåtervinningsbarhet.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och undersöka kompatibla nationella retursystems potential att uppnå insamlingsnivån för dryckesbehållare av plast på 90 % och som ett steg mot att inrätta en inre marknad för förpackningar, särskilt för angränsande medlemsstater. Kompatibla system skulle kunna förverkligas genom serialisering och kodifiering samt enhetlig märkning. Om en medlemsstat inte har ett system på plats eller planerar att omforma sitt system bör de uppmuntras att med hjälp av bästa praxis och relevanta vetenskapliga bevis välja ett system som liknar eller är kompatibelt med de som finns i en annan medlemsstat.

Viktiga produktvärdekedjor: plast

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt genomförande av den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, framför allt för att driva fram bättre design, cirkulära affärsmodeller och modeller för innovativa produkter och ”produkter som tjänster” som erbjuder mer hållbara konsumtionsmönster.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med plaster, inklusive mikroplaster, på ett heltäckande sätt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att införa en allmän utfasning av avsiktligt tillsatta mikroplaster och att, genom nya obligatoriska lagstiftningsåtgärder, minska oavsiktliga utsläpp av alla mikroplaster vid källan, bland annat från exempelvis däck, textilier, konstgräs samt produktion av plastpellets. Parlamentet betonar behovet av att förbättra den vetenskapliga kunskapen om mikroplaster och nanoplaster och främja utvecklingen av säkrare alternativ och konkurrenskraftiga marknader med mikroplastfria produkter. Parlamentet insisterar samtidigt på att det är angeläget att vidta åtgärder på kort sikt. Parlamentet understryker att den största andelen mikroplastföroreningar kommer från nedbrytningen av makroplaster i miljön och stöder att alla plastprodukter bör omfattas av specifika åtgärder, såsom ekodesignkrav under produktionsfasen, för att förhindra att sekundära mikroplaster släpps ut i miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka källorna till och fördelningen av både makro- och mikroplast, samt vad det blir av dessa plaster och vilka effekter detta för med sig i samband med rening av avloppsvatten och hantering av dagvatten. Parlamentet påminner om att 80 % av det marina skräpet kommer från land och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att göra något åt ansamlingsplatser av marint skräp i floder och flodmynningar.

77.  Europaparlamentet betonar att när produkter för engångsbruk utgör en betydande börda för miljön och resurserna, och det finns återanvändbara och/eller varaktiga alternativ, bör engångsbruk ersättas med återanvändbara produkter på ett miljövänligt sätt, utan att göra avkall på livsmedelshygien eller livsmedelssäkerheten. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att överväga lagstiftningsåtgärder, inbegripet en utvidgning av direktivet om plast för engångsbruk i samband med översynen av det direktivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att utveckla standarder för återanvändbara förpackningar och ersättningsprodukter för förpackningar, bordsartiklar och bestick för engångsbruk.

78.  Europaparlamentet erkänner den potentiella roll som biobaserad och biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast kan spela i den cirkulära ekonomin. Parlamentet varnar dock för att enbart biobaserad och/eller biologiskt nedbrytbar plast inte kommer att vara en lösning på de plastrelaterade miljöproblemen, och betonar vikten av att öka medvetenheten om en korrekt användning av biobaserad och biologiskt nedbrytbar plast.

79.  Europaparlamentet uppmuntrar till att det föreslås tydliga globala standarder för material, produkter, design och materialåtervinning.

80.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en konsekvent ram för transparens och rapporteringsskyldigheter för alla aktörer i värdekedjan avseende produktion, handel, användning och hantering av uttjänt plast.

81.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utveckla system för utökat producentansvar som gör producenter ansvariga för att hantera uttjänta plastprodukter.

Viktiga produktvärdekedjor: textilier

82.  Europaparlamentet understryker vikten av en ny övergripande EU-strategi för textilier för att främja dels hållbarhet och cirkularitet, dels spårbarhet och transparens i EU:s textil- och klädsektor, med hänsyn till värdekedjornas globala karaktär och dimensionen med den snabba modeväxlingen. Parlamentet vill att strategin ska presentera en enhetlig uppsättning politiska instrument och stödja nya affärsmodeller för att komma till rätta med alla typer av miljöpåverkan och social påverkan i hela värdekedjan och förbättra textiliernas design för att öka hållbarheten, återanvändbarheten och den mekaniska materialåtervinningsbarheten samt användningen av fibrer av hög kvalitet, framför allt genom en kombination av ekodesigntypkrav, system för producentansvar och märkningssystem.

83.  Europaparlamentet välkomnar tillämpningen av den nya policyramen för textilprodukter och betonar att den måste prioritera avfallsförebyggande och hållbarhet, återanvändbarhet och reparerbarhet liksom hantering av farliga och skadliga kemikalier, i enlighet med avfallshierarkin. Parlamentet efterlyser åtgärder på design- och produktionsstadiet mot förlust av syntetiska mikrofibrer och andra åtgärder, såsom utveckling av förebyggande kontrollerad och icke förorenande industriell förtvätt och standarder för att utrusta nya tvättmaskiner med mikrofiberfilter. Parlamentet efterlyser särskilda EU-omfattande kriterier beträffande textilier för när avfall upphört att vara avfall.

84.  Europaparlamentet begär att tillämpningen av den nya policyramen för textilprodukter ska vara förenlig med andra politiska instrument, nämligen det kommande förslaget till EU-lagstiftning om tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter och miljö, för att säkerställa att frågor som rör arbetstagarnas rättigheter, mänskliga rättigheter och jämställdhet tas upp i alla skeden av textilvärdekedjan.

Viktiga produktvärdekedjor: byggnation och byggnader

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra initiativet ”renoveringsvåg” för byggsektorn helt och hållet i enlighet med den cirkulära ekonomins principer, samtidigt som hänsyn tas till mångfalden inom sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa övergripande och produktspecifika krav. Parlamentet betonar att man genom att förlänga byggnaders livslängd i stället för att riva dem kan uppnå minskade växthusgasutsläpp och miljövinster. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att fastställa minskningsmål för EU-byggnaders koldioxidavtryck och materialavtryck och att tillämpa Level(s)-ramen för hållbara byggnader som en bindande ram för prestanda inom byggsektorn. Parlamentet anser att det är nödvändigt att inkludera rättsliga minimikrav på byggnaders miljöprestanda för att förbättra byggnaders resurseffektivitet och energiprestanda.

86.  Europaparlamentet påminner om kommissionens skyldighet enligt ramdirektivet om avfall att överväga en översyn av de materialåtervinningsmål som fastställs i EU-lagstiftningen för bygg- och rivningsavfall och dess materialspecifika fraktioner, och anser att detta bör inbegripa ett materialåtervinningsmål för uppgrävd jord. Parlamentet föreslår att man inkluderar återanvändnings- och återvinningsmål och användningen av returråvaror i byggtillämpningar, och att man gör dem lättare att spåra. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över förordningen om byggprodukter och välkomnar tillkännagivandet av en strategi för en hållbar byggd miljö 2021. Parlamentet anser att införandet av digitala lösningar i den byggda miljön, såsom spårning av avfall, skulle möjliggöra bättre energiprestanda i byggnader och större cirkularitet inom byggsektorn.

87.  Europaparlamentet betonar vikten av att utforma en politik för högkvalitativ byggnadsplanering i vilken fokus ligger på renovering, ombyggnad och fortsatt användning av byggnader när detta är möjligt, snarare än på nybyggnation.

88.  Europaparlamentet understryker att 90 % av den byggda miljön 2050 redan finns, och att särskilda krav bör fastställas för renoveringssektorn i syfte att ha fullständigt modulära, för olika användningsområden anpassningsbara och energipositiva byggnader senast 2050, inbegripet totalrenoveringar, produktion på plats och återanvändbarhet.

Viktiga produktvärdekedjor: livsmedel, vatten och näringsämnen

89.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att genomföra målet att halvera matsvinnet senast 2030, i linje med åtagandena i strategin från jord till bord och på grundval av uppgifter som medlemsstaterna rapporterat i enlighet med ramdirektivet om avfall. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera förebyggande av livsmedelsförluster och matsvinn längs hela livsmedelsvärdekedjan i relevant EU-politik, i enlighet med strategin från jord till bord, och påminner om att dessa åtgärder bör vara i linje med avfallshierarkin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta omfattande åtgärder för att avsevärt begränsa matsvinnet och uppmuntra livsmedelsdonationer.

90.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att sluta näringsämnenas kretslopp inom jordbruket, minska Europas beroende av import av vegetabiliskt protein för djurfoder och öka användningen av återvunnet stallgödsel och andra organiska näringsämnen, såsom kompost och rötrester, istället för konstgödsel, samtidigt som man säkerställer en hög skyddsnivå för hälsan samt miljön och ekosystemen.

91.  Europaparlamentet efterlyser en cirkulär ekonomi som bygger på ett miljöriktigt regelverk, för att undvika eventuella skadliga effekter för akvatiska ekosystem. Parlamentet välkomnar den nyligen antagna förordningen om minimikrav för återanvändning av vatten och översynen av dricksvattendirektivet(36) och efterlyser ett fullständigt genomförande av dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut integrera sambandet mellan vatten och energi i EU:s politik, och påminner om att kvaliteten på och tillgången till vattenresurser är beroende av att principen om kontroll vid källan och om att förorenaren betalar genomförs på ett fullgott sätt. Parlamentet stöder en cirkulär strategi för rening och hantering av avloppsvatten i syfte att främja återvinning av avloppsvatten från tätbebyggelse. Parlamentet framhåller att resurser kan återvinnas ur avloppsvatten, alltifrån cellulosa och bioplaster till näringsämnen, energi och vatten, och genom att fortsätta med en analys av de potentiella återanvändningsmöjligheterna, samtidigt som energiförbrukningen minskas. Parlamentet stöder den planerade översynen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse(37). Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att vidta lagstiftningsåtgärder för att ta itu med vatteneffektiviteten i byggnader.

92.  Europaparlamentet betonar att ökad tillgång till vatten för alla i EU avsevärt kan förbättra cirkulariteten och leda till mindre beroende av förpackat vatten. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av bestämmelserna om tillgång till vatten i dricksvattendirektivet.

93.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som hållbara biobaserade produkter spelar i omställningen till en cirkulär och klimatneutral ekonomi, särskilt genom en bättre återvinning av biologiskt avfall och användning av rest- och biprodukter.

94.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att separat insamling av bioavfall, som införts genom ramdirektivet om avfall, syftar till att producera kompost av hög kvalitet för att främja jordförbättring, ofarliga kemikalier och andra produkter och förnybar energi, där så är möjligt och gynnsamt för miljön.

95.  Europaparlamentet betonar potentialen hos en hållbar bioekonomi och en hållbar skogsbaserad sektor. Parlamentet betonar vikten av att genomföra EU:s strategier för bioekonomi och biologisk mångfald för att förbättra cirkulariteten genom att ersätta fossila material med förnybara, när detta är miljömässigt gynnsamt och hållbart, även för den biologiska mångfalden, med beaktande av den ökande efterfrågan på biobaserade material.

Mindre avfall, mer värde

96.  Europaparlamentet understryker vikten av att prioritera förebyggande av avfall först, i enlighet med EU:s avfallshierarki, både i produkt- och avfallspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå bindande mål för den totala avfallsminskningen och minskningen av avfall i särskilda avfallsflöden och produktgrupper samt mål för att begränsa genereringen av restavfall, i samband med den översyn av ramdirektivet om avfall och direktivet om deponering av avfall som planeras till 2024. Parlamentet anser att ett utarbetande av återanvändnings- och materialåtervinningsmål bör ske separat, för att kunna ge utarbetande av återanvändningsmål prioritering i enlighet med avfallshierarkin.

97.  Europaparlamentet uttrycker oro över det ojämna genomförandet av EU:s avfallsmål i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla medlemsstater verkligen genomför både de nuvarande avfallsmålen och ”avfallspaketet” från 2018 fullt ut, och uppmanar eftertryckligen samtliga medlemsstater att utan ytterligare dröjsmål fullständigt införliva lagstiftningen från 2018.

98.  Europaparlamentet anser att priser som inte är konkurrenskraftiga, brist på returråvaror av hög kvalitet och avsaknad av marknader för dem hör till hindren för en cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera åtgärder för att göra returråvaror mer konkurrenskraftiga och samtidigt bidra till en giftfri miljö.

99.  Europaparlamentet ser den privata sektorn som en stark partner när det gäller att öka efterfrågan på och konsumentintresset för cirkulära lösningar och produkter, och uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att stödja företag vars affärsmodeller, tjänster eller produkter minskar avfallet och resursanvändningen och att använda deras tjänster.

100.  Europaparlamentet stöder helhjärtat ambitionen att inrätta en välfungerande EU-marknad för giftfria returråvaror av hög kvalitet – utan att det påverkar bestämmelserna i ramdirektivet om avfall och förordningen om transport av avfall – och understryker att detta kommer att kräva gemensamma kvalitetsstandarder. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna har möjlighet att fastställa nationella kriterier för biprodukter och för när avfall upphört att vara avfall och uppmanar kommissionen att föreslå harmoniserade europeiska kriterier för när avfall upphört att vara avfall i viktiga avfallsflöden, i linje med ramdirektivet om avfall, för att avlägsna marknadshinder och säkerställa materialåtervinning av hög kvalitet. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har fastställt EU-specifika kriterier för papper, däck och textilier, vilket krävts enligt ramdirektivet om avfall.

101.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma bestämmelserna om gränsöverskridande förflyttningar av avfall mellan EU-medlemsstater för återvinning och överväga att anpassa dessa för att göra dem tydligare och mer lättförståeliga, ta bort administrativa hinder och ändå bibehålla en lagstiftning som utgör ett effektivt skydd för människors hälsa och för miljön, samt att harmonisera genomförandet av dessa bestämmelser i alla EU-medlemsstater, bland annat genom att inrätta ett gemensamt elektroniskt EU-system för registrering av avfallstransporter.

102.  Europaparlamentet stöder kommissionens pågående arbete för att säkerställa lämplig behandling av spilloljor. Parlamentet uppmanar kommissionen att, enligt vad som fastställs i direktiv 2008/98/EG(38), lägga fram ett lagstiftningsförslag senast 2022 med ytterligare åtgärder för att främja regenerering av spilloljor, bland annat att införa kvantitativa mål.

103.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är skyldiga att se till att bioavfall senast den 31 december 2023 antingen separeras och återvinns vid källan eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att styra investeringarna för att skala upp insamlingen och komposteringen av organiskt avfall.

104.  Europaparlamentet påminner om EU:s avfallsmål och understryker att EU och medlemsstaterna måste stärka avfallsförebyggandet och förberedandet av återanvändning, öka återvinning av hög kvalitet samt röra sig bort från deponiavfall och samtidigt minimera förbränningen, i enlighet med avfallshierarkin. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en gemensam EU-omfattande linje för hanteringen av kommunalt icke-återvinningsbart restavfall för att säkerställa en optimal behandling och undvika att bygga upp en överkapacitet för avfallsförbränning på EU-nivå som riskerar att orsaka inlåsningseffekter och hämma utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Parlamentet anser att förbränning, när det används, bör ske i de mest avancerade avfallsenergianläggningarna med hög energieffektivitet och låga utsläpp inom EU.

105.  Europaparlamentet understryker att separat insamling av avfall är en förutsättning för högkvalitativ återvinning och för att hålla kvar värdefulla material och produkter i återvinningskretsloppet. Parlamentet stöder kommissionens planer på att föreslå åtgärder för att förbättra och harmonisera befintliga separatinsamlingssystem, som bör beakta bästa praxis i medlemsstaterna samt de olikartade regionala och lokala förhållandena och som inte bör inverka negativt på välfungerande befintliga system. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att bestämmelserna i ramdirektivet om avfall genomförs ordentligt.

106.  Europaparlamentet framhåller behovet av att avfallsstrategierna och avfallspolitiken bygger på robusta vetenskapliga uppgifter och metoder för att göra EU-statistiken mer tillförlitlig och jämförbar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ytterligare harmonisera avfallsstatistiken och samla in uppgifter om återvunnet material och avfall under tre punkter: insamling, ingångspunkt till återvinningsanläggning och andel effektiv återanvändning av återvunnet material.

107.  Europaparlamentet beklagar att direktivet om deponering av avfall inte fokuserar på förebyggande av avfall och vill därför att direktivet anpassas till de övergripande principerna i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och att målet på 10 % deponering fastställs utifrån ett basår och kilogram avfall per person och år för att förebygga avledning från deponering till avfallsförbränning.

108.  Europaparlamentet påminner om att industriell symbios är en viktig beståndsdel för att uppnå en cirkulär ekonomi genom att främja sammanlänkade nätverk där avfall från en industri blir till råvaror för en annan och där energi och material kan kretsa kontinuerligt, vilket håller resurser i produktiv användning så länge som möjligt. Parlamentet efterlyser därför ökade ansträngningar för att skala upp den industriella symbiosen på EU-nivå och göra den industriella värdekedjan mer effektiv och konkurrenskraftig.

109.  Europaparlamentet betonar att utveckling av industriell symbios skulle tvinga territorierna till bättre förståelse och förvaltning av sina lokala resursflöden och få dem att genomföra nya strategier för fysisk planering i samarbete med industrier, berörda parter, lokalförvaltning och medborgare. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att ålägga lokala och regionala myndigheter att identifiera möjligheter till industriell symbios genom en grundlig kartläggning av ekonomiska verksamheter och obligatorisk flödesanalys av resurser.

110.  Europaparlamentet understryker vikten av att genomföra artikel 8a.1 i ramdirektivet om avfall, där det tydligt anges att medlemsstaterna är skyldiga att exakt definiera ansvarsområden och roller för producentansvarsorganisationer.

111.  Europaparlamentet rekommenderar att utvecklingen av lokala värdekedjor som bygger på återvinning av bioavfall för produktion av förnybar energi, såsom biometan, stöds för att skapa tätare band mellan landsbygd och tätbebyggelse, samtidigt som avfallshierarkin till fullo genomförs.

112.  Europaparlamentet framhåller behovet av att inkludera produkters cirkularitet och resursintensitet i gränsöverskridande justeringsmekanismer.

En cirkulär ekonomi som fungerar för människor, regioner och städer

113.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som regionstyrelser, lokala myndigheter, lokalsamhällen och små och medelstora företag spelar i den cirkulära ekonomin, i avfallshanteringen och i genomförandet av åtgärderna i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja inrättande av och samarbete mellan cirkularitetsknutpunkter i alla europeiska regioner, industrikluster och lokalsamhällen i samma anda som det ”nya europeiska Bauhaus” som föreslagits, med stöd till utvecklingen av cirkulära modeller för design, upphandling och avfallshantering.

114.  Europaparlamentet stöder idén om att uppdatera kompetensagendan för den cirkulära ekonomin och uppmanar kommissionen att skräddarsy denna agenda efter särskilda sysselsättningsbehov, t.ex. utbildningskrav och nya arbetstillfällen som behövs i omställningen till en cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att handlingsplanen för den cirkulära ekonomin kopplas till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och jämställdhetsstrategin och att säkerställa en rättvis omställning. Parlamentet framhåller även arbetsmarknadsparternas avgörande roll i de arbetsrelaterade och sociala aspekterna av omställningen till en cirkulär ekonomi.

115.  Europaparlamentet framhåller konsumenternas nyckelroll i avfallsförebyggande och avfallshantering och behovet av att underlätta för allmänheten att delta i separat avfallsinsamling. Parlamentet upprepar vikten av att medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter ökar allmänhetens medvetenhet om hållbar konsumtion, bland annat konsumtionsmodeller baserade på återanvändning, uthyrning och delning, och om förebyggande av avfall och effektiv sortering och effektivt bortskaffande av avfall.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den cirkulära ekonomins principer byggs in i all praxis och att stödja medlemsstaterna med utbyte av kunskaper och bästa praxis från olika cirkulärekonomiska satsningar på regional och lokal nivå i EU.

117.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av samarbete mellan regeringar, lokala myndigheter, den akademiska världen och näringslivet, med både producenter och köpare inkluderade, för att stimulera och skala upp åtgärderna för en cirkulär ekonomi. Parlamentet understryker betydelsen av att utöka detta samarbete till andra berörda parter, såsom sociala företag, uppstartsföretag och icke-statliga organisationer.

118.  Europaparlamentet konstaterar att reparations- och underhållstjänster är en sektor med stor potential att skapa arbetstillfällen och dess utveckling måste stödjas och främjas, särskilt initiativ, kooperativ och sociala företag för reparationer lokalt, på gräsrotsnivå och i närsamhället.

119.  Europaparlamentet understryker den roll som miljömässigt säker avskiljning, lagring och användning av koldioxid kan spela för att nå målen för den europeiska gröna given. Parlamentet stöder ett integrerat system baserat på den politiska kontexten för att stimulera användningen av miljösäkra tillämpningar för avskiljning, lagring och användning av koldioxid som leder till en nettominskning av växthusgasutsläppen i syfte att göra den tunga industrin klimatneutral när inga direkta alternativ för utsläppsminskningar finns tillgängliga(39). Parlamentet bekräftar dock att EU:s strategi för nettonollutsläpp bör prioritera direkta utsläppsminskningar och åtgärder som bibehåller och förbättrar EU:s naturliga sänkor och reservoarer(40).

Leda insatserna på global nivå

120.  Europaparlamentet stöder kommissionens ambition att se över förordningen om transport av avfall för att säkerställa insyn och spårbarhet i avfallshandeln inom EU, hejda exporten till tredjeländer av avfall som skadar miljön eller människors hälsa och bekämpa olagligt beteende effektivare för att se till att allt avfall hanteras enligt den cirkulära ekonomins principer. Vidare stöder parlamentet kommissionen när det gäller att genomföra de nya ändringarna av Baselkonventionen om plastavfall och handla med full respekt för EU:s skyldigheter enligt den konventionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att även fokusera på att

121.  Europaparlamentet välkomnar den globala alliansen för cirkulär ekonomi och resurseffektivitet som ett sätt att påskynda den globala omställningen till en klimatneutral, resurseffektiv och cirkulär ekonomi, och uppmanar kommissionen att gå före i insatserna för ett internationellt avtal om naturresursförvaltning för att hålla sig inom ”planetens gränser” för användningen av naturresurser.

122.  Europaparlamentet stöder kommissionens ansträngningar på internationell nivå för att nå ett globalt avtal om plast och för att främja ett globalt anammande av EU:s cirkulärekonomiska förhållningssätt till plast. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa att de olika åtaganden som gjorts på både EU-nivå och global nivå kan spåras på ett integrerat och öppet sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att visa aktivt ledarskap för ett fortsatt arbete med internationella åtgärder mot plastavfall och mikroplast i haven.

123.  Europaparlamentet understryker vikten av att kräva att primära och sekundära råvaror som importeras till EU är förenliga med mänskliga rättigheter och standarder för människors hälsa och miljöskydd som motsvarar EU:s standarder, bland annat genom kommissionens kommande lagstiftningsförslag om hållbar företagsstyrning och tillbörlig aktsamhet, och att säkerställa lika villkor i EU:s viktigaste leveranskedjor. Parlamentet framhåller vikten av att säkerställa samstämdhet mellan EU:s interna och externa politik vad gäller målen i den europeiska gröna given och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, bland annat i unionens yttre förbindelser och i utrikeshandelsavtal.

124.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska producenterna att ta ansvar när de säljer produkter i tredjeländer, och föreslår att berörda parter inom industrin ska förbinda sig att utöka sitt producentansvar till organisering eller finansiering av separat insamling av sina produkter när dessa blir avfall i tredjeländer. Parlamentet uppmanar även producenterna att ta itu med inkonsekvenser vad gäller kvaliteten på exporterade produkter och produkter som säljs på EU-marknaden.

125.  Europaparlamentet stöder kommissionen när det gäller att främja multilaterala diskussioner om hållbara nivåer på resursanvändning och planetens gränser, bland annat utforskning av vetenskapligt baserade mål för resursanvändning.

126.  Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att genomföra agenda 2030 i frågor om att stärka den internationella förvaltningen av och skyddet mot hälso- och miljöskador orsakade av kemikalier. Parlamentet framhåller i synnerhet vikten av den pågående processen inom ramen för strategin för internationell kemikaliehantering (SAICM) för att det ska fattas beslut om ett starkt ramverk för sund hantering av kemikalier och avfall efter 2020 vid den internationella konferensen om kemikaliehantering (ICCM 5) i Bonn i juli 2021.

127.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att främja användningen av resurseffektivitetsindikatorer genom internationella konvent för att möjliggöra jämförelser mellan olika industrier och ekonomier och säkerställa lika villkor, samt att stödja dialog och samarbete med tredjeländer.

128.  Europaparlamentet anser, med beaktande av premissen att jordens resurser är ändliga, att ett internationellt konvent om resurstillräcklighet bör inrättas för att diskutera resurstillgång och konsekvenser av resursanvändning, med hållbarhet och rättvisa i centrum.

129.  Europaparlamentet påminner om att man utöver att vidta åtgärder för att uppnå EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050 även måste komma till rätta med koldioxidavtrycket i EU:s efterfrågan på importerade produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och undanröja hinder för grön tillväxt och miljöinnovation och sådana som förhindrar eller begränsar marknadstillträdet för cirkulära produkter och tjänster från länder utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna och fördelarna med att minska tullavgifterna och de icke-tariffära handelshindren för vissa produkter och tjänster i syfte att uppmuntra den cirkulära ekonomins utveckling, bland annat inom ramen för den pågående översynen av EU:s allmänna preferenssystem. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att lägga till den cirkulärekonomiska dimensionen i förhandlingarna om avtalet om miljöanpassade varor, som bör intensifieras. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de särskilda behoven hos EU:s små och medelstora företag, att hjälpa de små och medelstora företagen att integrera den cirkulära ekonomin i sina affärsmodeller, inbegripet genom incitament, och att stödja dem i genomförandet av affärsstrategier för export av cirkulära produkter, särskilt genom att införa ett riskbedömningsverktyg för ursprungsregler, som kommissionen för närvarande överväger. Parlamentet uppmanar kommissionen att visa vägen inom WTO för att produkter ska behandlas utifrån sitt koldioxidinnehåll som ett sätt att skapa lika villkor i regelverket.

130.  Europaparlamentet anser att det krävs rättsligt förnuftiga bestämmelser i handelsavtal för att skydda relevant EU-lagstiftning om den cirkulära ekonomin mot begreppet handelshinder.

131.  Europaparlamentet betonar att en strategisk handelspolitik är ett viktigt verktyg för att främja omställningen till den cirkulära ekonomin och EU:s och FN:s agenda för hållbar utveckling globalt senast 2030, och understryker därför vikten av att säkerställa att handels- och investeringsavtal är anpassade till politiken för en cirkulär ekonomi.

132.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att inleda öppna och transparenta dialoger och samarbeten med EU:s handelspartner för att ytterligare stödja målen för den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ytterligare insatser i internationella forum (Unctad, WTO, G20, G7) för att driva EU:s agenda för den cirkulära ekonomin och säkerställa lika villkor globalt med internationella partner genom möjligheten att utforska begreppet digitala pass för att främja tillgången till uppgifter om produkters innehåll, koldioxidavtryck och materialåtervinningsbarhet, möjliggöra bättre cirkularitet och främja utökat producentansvar och hållbara konsumentval. Parlamentet föreslår i detta avseende även att kommissionen ska samverka med relevanta multilaterala organisationer för att enas om en internationell märkning som är lätt att förstå för konsumenterna och som anger om en produkt kan materialåtervinnas. Parlamentet betonar dessutom att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt hur mindre utvecklade partnerländer kan delta i och dra nytta av den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att i synnerhet integrera den cirkulära ekonomins principer i sin ”övergripande strategi för Afrika”. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda Aid for Trade och GSP+ för att hjälpa utvecklingsländerna att införa cirkulärekonomiska metoder, inbegripet produktstandarder.

o
o   o

133.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52020DC0667&qid=1611242676734&from=SV (2) Antagna texter, P9_TA(2020)0201 (3) EUT C 23, 21.1.2021, s. 116. (4) Antagna texter, P9_TA(2019)0078. (5) EUT C 334, 19.9.2018, s. 60. (6) EUT C 265, 11.8.2017, s. 65. (7) EUT C 433, 23.12.2019, s. 146. (8) Antagna texter, P9_TA(2020)0198. (9) EUT L 177, 5.6.2020, s. 32. (10) Antagna texter, P9_TA(2020)0201. (11) Antagna texter, P9_TA(2020)0005. (12) EUT C 433, 23.12.2019, s. 136. (13) EUT C 433, 23.12.2019, s. 146. (14) EUT C 76, 9.3.2020, s. 192. (15) EUT L 155, 12.6.2019, s. 1. (16) EUT L 150, 14.6.2018, s. 109. (17) EUT L 150, 14.6.2018, s. 141. (18) EUT L 150, 14.6.2018, s. 100. (19) EUT L 150, 14.6.2018, s. 93. (20) EUT L 353, 31.12.2008, s. 1. (21) https://www.resourcepanel.org/reports/global-resources-outlook (22) https://resourcepanel.org/reports/resource-efficiency-and-climate-change (23) https://science.sciencemag.org/content/369/6510/1455 (24) https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/publications/EllenMacArthurFoundation_Growth-Within_July15.pdf (25) Environmental Indicator Report 2014: Environmental Impacts of Production-Consumption Systems in Europe. Europeiska miljöbyrån 2014. (26) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10). (27) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22). (28) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1). (29) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64). (30) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG (EUT L 136, 22.5.2019, s. 28). (31) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1). (32) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62). (33) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser (EUT L 153, 18.6.2010, s. 1). (34) Europaparlamentets och rådets direktiv2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (EUT L 269, 21.10.2000, s. 34). (35) Kommissionens beslut 97/129/EG av den 28 januari 1997 om fastställandet av ett identifieringssystem för förpackningsmaterial i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 50, 20.2.1997, s. 28). (36) Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32). (37) Rådets direktiv91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40). (38) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3). (39) Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given, punkt 33. (40) Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2019 om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar, punkt 13. (41) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).