Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2864(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0115/2021

Ingivna texter :

B9-0115/2021

Debatter :

PV 08/02/2021 - 20
CRE 08/02/2021 - 20

Omröstningar :

PV 09/02/2021 - 14
PV 10/02/2021 - 3

Antagna texter :

P9_TA(2021)0045

Antagna texter
PDF 148kWORD 49k
Onsdagen den 10 februari 2021 - Bryssel
Hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott
P9_TA(2021)0045B9-0115/2021

Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2021 om hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott (2020/2864(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen och protokoll nr 2 till fördragen om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2020 om rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer under covid-19-krisen(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om kulturell återhämtning i Europa(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2020 om ungdomsgarantin(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2020 om den europeiska utbildningens framtid i samband med covid-19(5),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott (O-000074/2020 – B9‑0005/2021),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kultur och utbildning, och av följande skäl:

A.  Enligt Internationella arbetsorganisationen(6) slår den pågående covid-19-pandemin oproportionerligt hårt mot unga människor, som sannolikt kommer att drabbas av allvarliga negativa och långvariga effekter vad gäller deras ekonomiska situation, hälsa och välbefinnande, bland annat genom att de går miste om möjligheter till utbildning, volontärarbete och vidareutbildning i ett avgörande skede av sin utveckling.

B.  Covid-19-pandemin har påverkat EU:s ungdoms- och utbildningsprograms verksamhet på områdena ungdoms- och frivilligarbete, de nationella utbildningssystemen, sysselsättning och inkomster samt medborgerliga fri- och rättigheter på ett sätt som har förvärrat ojämlikheten. Detta framgår av statistik från OECD, som visar att bara omkring hälften av skoleleverna kan ta del av hela eller stora delar av undervisningen, trots medlemsländernas insatser för att tillhandahålla lösningar för nätbaserad utbildning. Situationen förvärrar den digitala klyftans effekter och hämmar utvecklingen av nödvändiga digitala färdigheter, samtidigt som det för elever med svårigheter inte alltid är tillräckligt att kunna ta del av undervisningen för att lära sig.

C.  Unga har spelat en central roll i solidariska insatser som tillgodosett behov i deras lokalsamhällen till följd av covid-19-pandemin. Det har handlat om allt ifrån att leda upplysningskampanjer till att arbeta i frontlinjen som en del av Europeiska solidaritetskåren och delta i andra volontärinitiativ.

D.  Pandemins negativa effekter är så långtgående att de bidragit till ett krympande demokratiskt utrymme i medlemsstater i hela Europa. Många organisationer verksamma inom ungdomsarbete och idrott riskerar att tvingas stänga, vilket skulle påverka de etablerade strukturerna för europeiskt och internationellt samarbete negativt och avsevärt begränsa medborgardeltagandet.

E.  Covid-19-pandemins psykosociala effekter påverkar ungas mentala hälsa och förmåga att fungera socialt, på grund av både omedelbara och långsiktiga faktorer. Bristen på fritidsaktiviteter och de sociala restriktionerna påverkar barn och ungdomar med funktionsnedsättning oproportionerligt mycket.

F.  Covid-19-pandemin har fått förödande konsekvenser för idrotten och idrottsrelaterade sektorer och branscher. Den professionella idrotten har drabbats extremt hårt ekonomiskt, med drastiskt sjunkande intäkter på grund av att många evenemang på alla nivåer ställts in eller behövts hållas utan åskådare.

G.  Pandemins aktuella effekter på idrotten på halvprofessionell och gräsrotsnivå är förödande. Många idrottsklubbar står inför ett existentiellt hot eftersom de är av ideell natur och främst verkar på frivillig basis, vilket innebär att de drivs utan några finansiella reserver.

H.  De restriktioner som covid-19-pandemin medfört och den brist på tillräckliga möjligheter till regelbunden träning och utövning av kontaktsporter som detta inneburit har en negativ inverkan på idrottarnas framsteg och utveckling.

I.  Idrotten är en viktig ekonomisk sektor som står för 2,12 % av EU:s totala BNP och 2,72 % av den totala sysselsättningen i unionen med uppskattningsvis 5,67 miljoner arbetstillfällen.

J.  Idrotten fyller viktiga samhällsfunktioner, till exempel genom att främja social delaktighet, integration, sammanhållning och värden som ömsesidig respekt och förståelse, solidaritet, mångfald och jämlikhet, inbegripet jämställdhet. Idrott och idrottsrelaterat frivilligarbete kan förbättra särskilt ungdomars fysiska och psykiska hälsa och anställbarhet, och även bidra till att styra bort unga från våld, inbegripet könsrelaterat våld, och från brottslighet och narkotika.

Ungdomar

1.  Europaparlamentet är bekymrat över den rådande pandemins konsekvenser slår hårdare mot ungdomssysselsättningen eftersom arbetsmarknaden för unga är särskilt känslig för konjunkturcykler och ekonomiska kriser. Detta skulle förstärka de negativa tendenserna i en sektor som till stor del domineras av instabila, lågavlönade deltidsarbeten med sämre rättsligt skydd och svagare normer för social trygghet.

2.  Europaparlamentet understryker de särskilt kännbara följder som den pågående pandemin har haft för unga som varken arbetar eller studerar och framhäver av att man behöver åtgärda de problem som ungdomar från utsatta grupper ställs inför. Dessutom betonar parlamentet behovet av att ta hänsyn till de stora skillnaderna mellan könen i fråga om andelen unga som varken arbetar eller studerar.

3.  Europaparlamentet framhåller att de sektorer som har drabbats hårdast är arbetsintensiva sektorer som ofta kännetecknas av låga löner, till exempel parti- och detaljhandel, hotell, restaurang och turism, vilka vanligtvis anställer lågutbildade personer och yrkesarbetande studenter. Arbetslösheten och fattigdomen bland unga har ökat stadigt sedan pandemins utbrott. Parlamentet menar att ungdomsarbetslösheten på kort sikt sannolikt kommer att stiga ännu mer och att den på lång sikt kan komma att ligga kvar på högre nivåer än före pandemin.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att motverka de förödande följderna för ungdomssysselsättningen, bland annat makroekonomisk politik (finans- och penningpolitik) där offentliga utgifter går till anställningsstöd eller ungdomsgarantier som ska stödja skräddarsydda system för bevarande och skapande av arbetstillfällen och för kompetenshöjning och omskolning av unga, men också investeringar i ekonomiska sektorer som kan fånga upp unga arbetssökande genom att erbjuda arbetstillfällen av hög kvalitet och anständiga arbets- och lönevillkor.

5.  Europaparlamentet påminner om den roll som frivilligarbete spelar för utvecklingen av ungdomars livskunskap och arbetsfärdigheter. Ekonomiskt understött frivilligarbete skulle kunna hjälpa arbetslösa ungdomar att uthärda den ekonomiska chock som covid-19-krisen förorsakat, samtidigt som de bidrar till samhället och får värdefull erfarenhet som underlättar övergången till långsiktig reguljär anställning. Parlamentet anser att Europeiska solidaritetskåren kan hjälpa europeiska ungdomar att bredda sina möjligheter bortom den lokala nivån. Kommissionen uppmanas i detta avseende att skapa klarhet och tillhandahålla enhetliga riktlinjer för genomförandet av program i krissituationer och för underröjandet av hinder för deltagande som orsakas av bland annat bristande flexibilitet i finansieringen, minskade anslag, ökade restriktioner när det gäller beviljande av visum för volontärer från partnerländer och underlåtenhet att säkerställa ungdomars rättsliga ställning som volontärer.

6.  Europaparlamentet framhåller den vitala betydelsen av informellt och icke-formellt lärande, konst, idrott, volontärarbete och social verksamhet för att främja ungas delaktighet och social sammanhållning, verktyg som kan ha enorm inverkan på lokalsamhällen och hjälpa till att komma till rätta med många utmaningar i dagens samhälle.

7.  Europaparlamentet betonar att Europeiska rådet, i och med överenskommelsen som nåddes den 21 juli 2020, borde ha varit mer ambitiöst i sitt stöd till de yngre generationerna, som är Europas framtid. Inte minst borde det ha gett ett större stöd till ungdomar i återhämtningsplanerna genom att avsätta 10 % till utbildning och öronmärka ett bidrag på 20 % till EU:s digitala strategi och förverkligandet av en digital inre marknad. Parlamentet understryker i detta sammanhang att sektorsspecifika program som är direkt ungdomsinriktade, såsom Erasmus +, Europeiska solidaritetskåren, ungdomsgarantin och barngarantin, eller som har potential att stödja omställningen till ett rättvisare och mer socialt och miljömässigt hållbart Europa, måste mobiliseras på ett sådant sätt att deras fulla potential kan uppnås. De riskerar nämligen att inte uppnå sina ambitiösa mål, vilket skulle vara en bitter besvikelse för ungdomar och framtida generationer.

8.  Europaparlamentet understryker att den rådande pandemin har förvärrat den digitala klyftan i EU och betonar därför det akuta behovet av att främja digital kompetens för alla och uppmuntra till att i bred utsträckning använda, erkänna och validera alternativ, inbegripet informellt och icke-formellt lärande, såsom nätbaserade och digitala former för lärande och utbildning. Parlamentet efterlyser särskilt ett starkt fokus på och stöd för unga studerande som drabbats av inkomstbortfall inom teknisk utbildning, varvad utbildning och yrkesutbildning, samt utveckling och omfattande användning av digitala verktyg, undervisningsmaterial och innehåll av hög kvalitet, för att förhindra att människor lämnar skolan i förtid och säkerställa en smidig och effektiv övergång från skola till arbetsliv. Oavsett den särskilda kontexten med covid-19-pandemin betonar parlamentet att det är viktigt att upprätthålla närundervisning för att se till att ingen lämnas på efterkälken, särskilt små barn, utsatta grupper och ungdomar från svåra socioekonomiska förhållanden som saknar tekniska resurser och färdigheter.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna med kraft att öka investeringarna i digitala lösningar och digital kompetens för utveckling av praktiska färdigheter, kompetenser och kvalifikationer, att göra tillgången till digital kompetens tillgänglig för alla och att främja utvecklingen av oberoende, flerspråkiga, inkluderande och kostnadsfria verktyg för lärande online i syfte att förbättra den övergripande nivån av digitala färdigheter och digital kompetens som en del av genomförandet av handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027). Parlamentet betonar att kompetens bland lärare, utbildare, rektorer, föräldrar och chefer behöver utvecklas för att förbättra utbudet av e-lärande, distanslärande och blandat lärande, med särskilt fokus på program för kompetensutveckling.

10.  Europaparlamentet är bekymrat över att covid-19-krisen har lett till ökad ångest och rädsla bland ungdomar, vilket riskerar att få betydande konsekvenser för deras liv och övergången från skola till arbetsliv. Parlamentet yrkar på att på bred front använda individanpassad psykiatrisk vård, psykosocialt stöd och idrottsaktiviteter, antingen som fristående åtgärder eller i kombination, och att stärka stödet för psykiskt välbefinnande i utbildningsinstitutionerna för att se till att pandemin inte får långvariga psykologiska effekter. Parlamentet framhåller pandemins inverkan på ungdomar med funktionsnedsättning och ungdomar som bor på landsbygden och i avlägsna områden, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma denna grupps behov genom att anpassa tillgängliga stödåtgärder och stödtjänster.

11.  Europaparlamentet efterlyser en rättighetsbaserad strategi med förankring i principerna om icke-diskriminering och jämlikhet, som ska tillämpas på de olika politikområdena för att ta itu med de många olika former av diskriminering som ungdomar utsatts för under covid-19-krisen. Kommissionen och medlemsstaterna påminns om att det behövs en särskild strategi för att stödja och skydda utsatta grupper, såsom ungdomar med funktionsnedsättning, ungdomar från missgynnade förhållanden och som riskerar våld i hemmet, unga migranter och flyktingar samt unga hbtqi-personer. Parlamentet betonar att det är viktigt med fri tillgång till kvalitetsinformation om covid-19-pandemin som helhet, anpassad till ungdomars behov.

12.  Europaparlamentet påpekar att verksamheter inom hela spektret av idrott och ungdomsarbete är särskilt hotade i hela Europa, vilket leder till ett krympande demokratiskt utrymme. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas med kraft att vidta åtgärder för att bevara strukturerna och garantera ett diversifierat utbud av ungdoms- och idrottsrelaterad verksamhet. Parlamentet påminner om att det behövs ett nära samarbete med lokala myndigheter, civilsamhällesorganisationer och arbetsmarknadens parter i genomförandet av lösningar som är utformade för att stödja ungdomar och ungdoms- och idrottsorganisationer. Parlamentet framhåller den viktiga roll som organiserad idrott och ungdomsorganisationer spelar för den sociala sammanhållningen.

Idrott

13.  Europaparlamentet är djupt oroat över att den skada som drabbat idrottssektorn ska bli bestående, inte bara när det gäller ekonomi och sysselsättning, utan även för samhället i stort.

14.  Europaparlamentet understryker att idrott och fysisk träning är särskilt viktiga i pandemitider, eftersom de stärker den fysiska och psykiska motståndskraften. Parlamentet välkomnar det faktum att nedstängningarna enligt uppgift har fått en del människor att aktivt och allt oftare ägna sig åt individuella idrotter. Parlamentet är däremot oroat över den brist på fysisk aktivitet som noterats hos många ungdomar under nedstängningarna och de konsekvenser detta kan få för folkhälsan.

15.  Europaparlamentet betonar att den europeiska modellen för idrott måste bevaras och främjas, eftersom solidaritet, rättvisa och en god värdegrund kommer att bli viktigare än någonsin för idrottssektorns återhämtning och gräsrotsidrottens överlevnad.

16.  Europaparlamentet påminner också om att idrotten främjar och förmedlar värden såsom ömsesidig respekt och förståelse, solidaritet, mångfald, rättvisa, samarbete och medborgardeltagande, samtidigt som den bidrar till sammanhållning och integration av migranter och flyktingar. Parlamentet betonar att idrotten inte känner några gränser och förenar människor från olika socioekonomiska och etniska bakgrunder. Parlamentet anser att idrott på gräsrotsnivå spelar en särskilt viktig roll för att bidra till social delaktighet för personer med sämre förutsättningar, personer som tillhör utsatta grupper och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att stärka delaktigheten genom idrott och att utforska nya vägar för att maximera dess genomslag och räckvidd. Parlamentet efterlyser ökat stöd till låginkomstfamiljer för att deras barn ska kunna delta i idrott och andra fritidsaktiviteter.

17.  Europaparlamentet understryker att personer med funktionsnedsättning står inför betydande ekonomiska och organisatoriska utmaningar när det gäller tillgång till idrott, både på gräsrotsnivå och professionellt. Detta har förvärrats under covid-19-pandemin, och parlamentet uppmanar därför kommissionen att särskilt ta itu med detta problem i sin kommande handikappstrategi.

18.  Europaparlamentet understryker att covid-19-pandemin har förödande konsekvenser på alla nivåer i hela idrottssektorn, särskilt för idrottsorganisationer och idrottsklubbar, ligor, gym och träningsanläggningar, idrottare, tränare, personal och idrottsrelaterade företag, inte minst arrangörer av idrottsevenemang och idrottsmedier. Parlamentet menar att vägen mot återhämtning kommer att bli en utmaning och understryker behovet av riktade hjälpåtgärder.

19.  Europaparlamentet anser att de allmänna återhämtningsinstrument som antagits av EU som svar på krisen måste bidra till att stödja idrottssektorn på kort sikt, och uppmanar medlemsstaterna att se till att nationella stödfonder, strukturfonderna och nationella planer för återhämtning och resiliens gynnar idrottssektorn trots dess särdrag och organisatoriska strukturer.

20.  Europaparlamentet understryker vikten av räddningspaket riktade till alla idrotter. Parlamentet lyfter fram att stora åskådarsporter inte sällan är bland de hårdast drabbade ekonomiskt, men att de samtidigt inte bör vara de enda att erbjudas ekonomiskt stöd eller på annat sätt prioriteras.

21.  Europaparlamentet anser att det befintliga ekonomiska stödet kan visa sig otillräckligt och uppmanar kommissionen att undersöka alla tänkbara sätt att tillhandahålla ytterligare riktat stöd till både amatöridrotten och den professionella idrotten i syfte att stärka bärkraften i hela sektorn.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka idrottssektorns återhämtning och kristålighet i allmänhet, och gräsrotsidrottens i synnerhet, genom befintliga EU-program för vilka sektorn är stödberättigad, inbegripet programmet Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, samt att se till att idrotten får full tillgång till faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ och programmet EU för hälsa. Parlamentet understryker att införlivandet av idrotten i respektive förordning och undanröjandet av alla hinder i ansökningsprocessen på nationell nivå är avgörande i detta avseende.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grundligt bedöma de ekonomiska och sociala följderna av covid-19-pandemin för idrotten i medlemsstaterna och, på grundval av resultaten av denna bedömning, utarbeta en europeisk strategi för att hantera utmaningarna och mildra tänkbara följdverkningar.

24.  Europaparlamentet efterlyser ett strukturerat och systematiskt utbyte av bästa praxis medlemsstaterna emellan för att hantera krisens inverkan på idrotten. Parlamentet vill också se en systematisk analys av idrottsdeltagandet och effekterna av covid-19. Parlamentet menar att det vore lämpligt att kartlägga utvecklingen av nya sätt att utöva idrott i situationer som kräver fysisk distansering.

25.  Europaparlamentet anser att det finns ett akut behov av ett brett sektorsövergripande samarbete för att övervinna de utmaningar som har uppstått inom idrottssektorn till följd av covid-19-pandemin. Parlamentet understryker här att samarbete på alla nivåer bör uppmuntras. Detta gäller inte minst alla som är verksamma inom idrotten, den del av näringslivet som är knuten till idrotten och andra relevanta aktörer.

26.  Europaparlamentet noterar att användningen av digitala lösningar, inte minst idrottsappar, har ökat under krisen. Parlamentet menar att en fortsatt digitalisering av idrottssektorn kommer att öka dess motståndskraft under eventuella framtida kriser. Parlamentet efterlyser framtagandet av digitala verktyg som gör det möjligt att finansiera idrottsaktiviteter under pandemin.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna alla åtgärder som vidtas för att hantera covid-19-pandemins följder för idrotten i en särskild EU-handlingsplan.

28.  Europaparlamentet uppmanar rådet att prioritera åtgärder som syftar till att hjälpa idrottssektorn att hantera följderna av pandemin på kort och lång sikt i EU:s kommande arbetsplan för idrott.

29.  Europaparlamentet anser att så länge pandemins framfart pågår är det viktigt att föra en samordnad dialog mellan europeiska och internationella idrottsförbund och medlemsstaterna för att diskutera möjligheterna att på ett säkert sätt fortsätta att anordna stora internationella idrottsevenemang och tävlingar. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att sträva efter en samordnad strategi när det gäller närvaro på arenor, reserestriktioner och covid-19-tester för att möjliggöra effektiv planering och ansvarsfull organisation av alleuropeiska idrottstävlingar.

30.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att stärka det förebyggande arbetet mot dopning under och efter covid-19-nedstängningarna för att främja idrottarnas hälsa och rent spel inom den europeiska idrotten.

31.  Europaparlamentet menar att olika idrotter har påverkats i olika hög grad och att mindre klubbar, lägre divisionstävlingar och gräsrotsaktiviteter inom vissa idrotter har drabbats särskilt hårt på grund av deras ekonomiska beroende av små sponsorer och idrottarnas egna bidrag. Parlamentet betonar att amatöridrotten utgör grunden för den professionella idrotten, eftersom de små idrottsklubbarna på gräsrotsnivå i hög grad bidrar till unga idrottares utveckling och främst verkar på frivillig basis. Parlamentet understryker vikten av solidaritet inom det europeiska idrottssamfundet mellan och inom olika idrotter, och efterlyser ökat stöd till minoritets- och gräsrotsidrotten mot bakgrund av de ekonomiska svårigheterna med att upprätthålla deras verksamhet.

32.  Europaparlamentet påpekar att de restriktioner som covid-19-pandemin medfört och den brist på tillräckliga möjligheter till regelbunden träning och utövning av kontaktsporter som detta inneburit har haft en negativ inverkan på idrottarnas framsteg och utveckling. Parlamentet anser att evenemangsarrangörer, tränare och idrottarna själva bör göras medvetna om de möjliga konsekvenserna av den långvariga bristen på intensiv träning. Parlamentet efterlyser samarbete mellan idrottsinstitutioner och idrottsorganisationer för att stödja projekt och idéer med fokus på att återfå den kapacitet som gått förlorad.

33.  Europaparlamentet anser att arenor och idrottsanläggningar utgör kärnan i idrottens sociala struktur och de kulturella ekosystemen i våra samhällen. Parlamentet anser att öppnandet av dessa mötesplatser på nytt är avgörande för medborgarnas hälsa och välbefinnande och för den ekonomiska återhämtningen, både nu och i framtiden.

o
o   o

34.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
(2) Antagna texter, P9_TA(2020)0183.
(3) Antagna texter, P9_TA(2020)0239.
(4) Antagna texter, P9_TA(2020)0267.
(5) Antagna texter, P9_TA(2020)0282.
(6) Global rapport, Youth & COVID-19: Impacts on jobs, education, rights and mental well-being, 11 augusti 2020.

Senaste uppdatering: 3 juni 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy