Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36, 37 och 49, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, inbegripet ett djupgående och omfattande frihandelsavtal, som trädde i kraft den 1 september 2017, och den tillhörande associeringsagendan,

–  med beaktande av inrättandet den 11 juni 2017 av en viseringsfri ordning för medborgare i Ukraina, till följd av Europaparlamentets och rådets ändringar av rådets förordning (EG) nr 539/2001,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav(1),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 12 december 2018 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Ukraina(2), och av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina(3), samt av sin rekommendation av den 19 juni 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det östliga partnerskapet inför toppmötet i juni 2020(4),

–  med beaktande av rapporterna från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) om Ukraina, särskilt den 30:e rapporten om situationen för de mänskliga rättigheterna i Ukraina från september 2020,

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport av den 19 juni 2020 om situationen för de mänskliga rättigheterna i den autonoma republiken Krim och staden Sevastopol i Ukraina,

–  med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument av den 12 december 2019 om rapporten om genomförandet av Ukrainas associering (SWD(2019)0433),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet efter det 22:a toppmötet mellan EU och Ukraina den 6 oktober 2020,

–  med beaktande av rekommendationerna från och verksamheten i Parlamentariska församlingen Euronest, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet samt andra företrädare för det civila samhället i Ukraina,

–  med beaktande av de slutliga uttalandena och rekommendationerna från mötet i kommittén för parlamentariskt samarbete mellan EU och Ukraina den 19 december 2019,

–  med beaktande av slutsatserna från parlamentets valobservatörsuppdrag till det ukrainska presidentvalet den 31 mars och 21 april 2019 och till det tidigarelagda parlamentsvalet den 21 juli 2019,

–  med beaktande av utbetalningen den 29 maj 2020 av ett lån på 500 miljoner euro till Ukraina som en del av kommissionens fjärde program för makroekonomiskt stöd,

–  med beaktande av de stödpaket utan motstycke som EU infört för att hjälpa grannländerna i kampen mot covid-19-pandemin, särskilt de långfristiga lån på 1,2 miljarder euro som gjorts tillgängliga för Ukraina på mycket förmånliga villkor genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/701 av den 25 maj 2020 om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapspartner i samband med covid-19-pandemin(5),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 31 oktober 2019 från samordningsrådet Nato–Ukraina,

–  med beaktande av den femte landsspecifika övervakningsrapporten från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), som offentliggjordes i september 2017, och slutsatserna om Ukraina angående genomförandet av 2017 års rekommendationer, som offentliggjordes i juni 2020,

–  med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation till medlemsstaterna(6) om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, och av de normer som antagits av Europarådets parlamentariska församling,

–  med beaktande av det valobservatörsuppdrag som utfördes av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och dess slutrapport av den 21 juli 2019 om det tidigarelagda parlamentsvalet i Ukraina,

–  med beaktande av Transparency Internationals korruptionsindex från 2019, där Ukraina hamnar på 126:e plats av de 180 länder och territorier som bedömts (första plats är bäst),

–  med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, som antogs den 5 november 1992,

–  med beaktande av Venedigkommissionens yttrande över lagen om främjande av det ukrainska språket som Ukrainas officiella språk och dess yttrande över bestämmelserna i lagen om utbildning av den 5 september 2017, som avser användningen av det officiella språket och minoritetsspråk och andra språk inom utbildningen,

—  med beaktande av Venedigkommissionens yttrande av den 10 december 2020 om Ukrainas författningsdomstol,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen och artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för internationell handel,

–  med beaktade av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0219/2020), och av följande skäl:

A.  Associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet är hörnstenen i Europeiska unionens förbindelser med Ukraina på grundval av politisk associering och ekonomisk integration och utgör en färdplan för reformer, vars fullständiga genomförande bör anses möjliggöra ett kontinuerligt närmande till unionen som gradvis leder till en integrering i unionens inre marknad och ett fullständigt utnyttjande av potentialen och fördelarna med associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

B.  Ukraina har i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget utsikter till medlemskap i EU och kan ansöka om medlemskap under förutsättning att landet ansluter sig till samtliga Köpenhamnskriterier och de demokratiska principerna, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt upprätthåller rättsstaten.

C.  Vid det tjugoandra toppmötet mellan EU och Ukraina bekräftade man Ukrainas europeiska ambitioner, välkomnade landets val att tillhöra Europa, erkände dess betydande framsteg i reformarbetet och välkomnade de resultat som redan uppnåtts i genomförandet av associeringsavtalet och framgångarna med det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

D.  Under 2019 genomgick Ukraina en känslig valperiod, både på president- och parlamentsnivå, och landets hantering av valen samt det fredliga och ordnade maktöverlämnandet som följde förtjänar beröm.

E.  De landsomfattande lokalvalen den 25 oktober 2020 utgjorde ytterligare ett test av demokratins tillstånd och en möjlighet till ytterligare konsolidering. Inför lokalvalen den 25 oktober 2020 gjordes försök att ändra vallagen under den pågående valkampanjen, och bristen på tydliga åtgärder för att hantera covid-19-situationen är fortfarande ett stort problem med avseende på antagandet av nya normer för säker röstning.

F.  Det begränsade valobservatörsuppdraget från ODIHR fann att lokalvalet i Ukraina den 25 oktober 2020 var särskilt viktigt efter den senaste tidens decentraliseringsreformer, som gett betydande makt och resurser åt de lokala myndigheterna, att valprocessen överlag var lugn, välorganiserad och öppen, att procedurerna mestadels efterlevdes och att Ukrainas centrala valkommission på det hela taget höll sig till alla rättsliga tidsfrister och handlade på ett opartiskt och öppet sätt som medgav insyn.

G.  Det civila samhället och valexperter rapporterade att lokala partiorganisationer, kandidater och medlemmar av valkommissionerna inte kunde förbereda sig ordentligt för kandidaternas registrering eftersom vallagen antogs omedelbart före valprocessen.

H.  Införandet av de toppstyrda kontrollmekanismer genom vilka principen om bindande mandat fastslogs, liksom kopplingen av partilistorna till ett lägsta antal på 10 000 väljare, försvagar valens demokratiska karaktär.

I.  Det civila samhället har kritiserat beslutet att inte hålla val i 18 lokala samhällen i de regeringskontrollerade områdena i regionerna Donetsk och Luhansk, utan någon tydlig motivering av detta beslut från den civil-militära förvaltningen, vilket i praktiken berövade omkring 475 000 väljare som bor i dessa samhällen deras rösträtt.

J.  För att snabbt genomföra den reform som utlovades under valrörelsen har takten i lagstiftningsarbetet, särskilt under andra halvåret 2019, varit särskilt intensiv, stundom på bekostnad av parlamentarisk granskning, insyn och lagstiftningskvalitet.

K.  Även om Ukraina har gjort betydande framsteg i genomförandet av åtaganden kopplade till associeringsavtalet och integrationen med unionen behöver flera av de reformer som inletts slutföras, särskilt på områdena rättsstatliga principer, god samhällsstyrning och korruptionsbekämpning. Trots märkbara framsteg, fortsätter den utbredda korruptionen att hämma Ukrainas reformarbete. Den pågående konstitutionella krisen utgör ett hot mot möjligheterna för presidenten och Verchovna rada att genomföra reformer. Oligarker tycks åter vinna politiskt inflytande. Vissa ytterligare åtgärder behöver fortfarande vidtas för att undvika en tillbakagång, med fokus på rättsväsendet.

L.  De antagna reformernas fulla potential utnyttjas inte, på grund av reformprocessens dynamik och därmed förbundna institutionella utmaningar. Reformerna skadas också av intern institutionell instabilitet och inkonsekvens, brist på tydliga riktmärken, svag kapacitet, begränsade resurser och externa faktorer såsom covid-19-pandemin, liksom en brist på politisk beslutsamhet att acceptera och säkerställa rättsväsendets och de ekonomiska institutionernas fullständiga oberoende och undvika selektiv användning av rättsväsendet.

M.  I det gemensamma uttalandet av den 31 oktober 2019 från samordningsrådet Nato–Ukraina uppmanas Ukraina att fullgöra sina internationella skyldigheter och åtaganden, att respektera mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter och att fullt ut genomföra Venedigkommissionens rekommendationer och slutsatser om lagen om utbildning.

N.  Den senaste rapporten från OHCHR belyser bristen på framsteg i straffrättsliga förfaranden avseende allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som påstås ha begåtts av medlemmar av de ukrainska styrkorna, liksom förseningar och otillräckliga framsteg i utredningen av brott kopplade till Majdan.

O.  Enligt den senaste rapporten från Transparency International har den uppfattade korruptionen i Ukraina sjunkit till 2017 års nivåer.

P.  Stödet för modernisering, avoligarkisering, reformer och korruptionsbekämpning är fortfarande mycket stort bland allmänheten i Ukraina, och dessa förväntningar bör uppfyllas utan ytterligare dröjsmål.

Q.  Innan covid-19-pandemin bröt ut hade den ukrainska ekonomin återfått sin stabilitet och uppvisade tillfredsställande tillväxt och minskande arbetslöshet, vilket främjades av de framsteg som gjordes för att utnyttja potentialen i associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

R.  Ukrainas makroekonomiska stabilitet måste upprätthållas genom att landet fullgör sina IMF-åtaganden och genomför all strukturpolitik på medellång sikt som man enats om inom EU:s program för makroekonomiskt stöd, samtidigt som en stark och oberoende centralbank i Ukraina måste säkerställas.

S.  Den pågående globala krisen kräver en samordnad strategi och exceptionella paket av stödåtgärder. Alla nödåtgärder måste vara proportionerliga, tidsbegränsade och respektera de grundläggande friheterna.

T.  EU har bistått den ukrainska befolkningen från början av covid-19-pandemin och tillhandahållit ekonomiskt och materiellt stöd genom bilaterala och regionala program, såsom de program som unionen ställde till Ukrainas förfogande i mars, april och maj 2020.

U.  Covid-19-pandemin har fördjupat problemen i det ukrainska hälso- och sjukvårdssystemet. Trots att hälso- och sjukvården ska vara kostnadsfri enligt ukrainsk lagstiftning är det en annan verklighet som möter många av landets medborgare när de söker läkarvård på grund av att reformåtgärderna från Ukrainas hälsoministerium dragit ut orimligt länge på tiden.

V.  Mot bakgrund av covid-19-pandemin är det än viktigare att humanitärt bistånd fortsätter att tillhandahållas och att OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag, FN-organ, icke-statliga organisationer och Internationella rödakorskommittén har obehindrat tillträde till de områden som inte kontrolleras av regeringen.

W.  Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser, liksom landets förmåga att genomföra nödvändiga ekonomiska och sociala reformer, undergrävs fortfarande allvarligt av riktade desinformationskampanjer, it-angrepp och andra hybridhot och av den olösta konflikten i den östra delen av landet, som orsakas av den pågående ryska militära aggressionen och ockupationen av stora delar av regionerna Donetsks och Luhansk, liksom av Rysslands fortsatta olagliga ockupation och annektering av den autonoma republiken Krim och staden Sevastopol, som förvärrar människorättssituationen och utgör ett hinder för att stärka landets välstånd, stabilitet och tillväxt.

X.  EU har kraftfullt fördömt den pågående ryska aggressionen mot Ukraina, inbegripet den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol i strid med landets suveränitet och territoriella integritet, och har antagit och kommer att fortsätta att tillämpa en politik för icke-erkännande av annekteringen. EU fortsätter i detta sammanhang att tillämpa restriktiva åtgärder mot personer och enheter som är inblandade i denna överträdelse av folkrätten.

Y.  EU förblir engagerat i de ansträngningar som görs inom Normandieformatet, OSSE, trepartsgruppen för Ukraina och OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina, och har välkomnat Ukrainas konstruktiva inställning i Normandieformatet och trepartsgruppen för Ukraina samt uppmanat Ryssland till samma gensvar.

Z.  Den 17 juli 2014 sköts Malaysia Airlines flyg MH17 mellan Amsterdam och Kuala Lumpur ned över regionen Donetsk i samband med ryska försök att undergräva Ukrainas territoriella integritet, vilket ledde till att samtliga 298 passagerare och besättningsmän dödades. Den gemensamma utredningsgruppen under ledning av Nederländerna bekräftade att flyg MH17 hade skjutits ned med hjälp av en luftvärnsrobot av typen Buk som tillhandahållits av den Kurskbaserade 53:e luftvärnsbrigaden i de ryska markstridskrafterna.

AA.  En rättegång mot fyra huvudmisstänkta för nedskjutningen av Malaysia Airlines flyg MH17, som möjliggjorts tack vare Ukrainas samarbete med den gemensamma utredningsgruppen, inleddes enligt nederländsk rätt den 9 mars 2020. Den 10 juli 2020 väckte Nederländerna en mellanstatlig talan mot Ryska federationen vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna för dess roll i nedskjutningen av flyg MH17. Ryssland utövade påtryckningar på Ukraina för att landet skulle inkludera en femte person av intresse, Volodymyr Tsemach, i ett fångutbyte den 7 september 2019. Den 15 oktober 2020 drog sig Ryssland ensidigt ur trepartssamråden för att fastställa sanningen tillsammans med Australien och Nederländerna. Ryssland har konsekvent obstruerat alla ansträngningar för att ställa förövarna inför rätta, bland annat genom att förkasta den gemensamma utredningsgruppens resultat, genom att sprida desinformation om flyg MH17 och genom att utöva sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd för att förhindra inrättandet av en internationell domstol.

AB.  EU har fördömt Ryssland för att ha upphört med sitt samarbete i MH17-utredningarna. EU har kraftfullt vädjat till Ryssland att samarbeta fullt ut i utredningarna och rättegångarna om flyg MH17.

AC.  Sedan kriget bröt ut i östra Ukraina har omkring 13 000 människor dödats, varav en fjärdedel civila, och så många som 30 000 har sårats. Uppskattningsvis 1,5 miljoner ukrainare har tvingats fly från sina hem på grund av den väpnade konflikten med Rysslandsunderstödda väpnade grupper. Hundratals ukrainare har fängslats av Ryssland och dess ombud, samtidigt som många andra fortfarande är försvunna. Den pågående militära konflikten har orsakat en humanitär kris med förödande konsekvenser för 4,4 miljoner människor, varav uppskattningsvis 1,5 miljoner är internflyktingar. 3,4 miljoner människor som lever vid frontlinjen är i behov av humanitärt bistånd och skydd. Till följd av angrepp på offentlig infrastruktur har lokalbefolkningen begränsad tillgång till hälso- och sjukvård, skolor, vatten och sanitet.

AD.  Människorättssituationen i de ockuperade delarna av östra Ukraina och på den ockuperade Krimhalvön har försämrats avsevärt, samtidigt som kränkningar av yttrandefriheten, religionsfriheten och äganderätten, allvarliga begränsningar av utbildnings- och språkrättigheter, övergrepp mot medierna och påtvingat antagande av ryskt medborgarskap blivit systematiska och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter inte garanteras. De självutnämnda myndigheterna på det ockuperade Krim fortsätter att trakassera krimtatarer och har åtalat dussintals av dem på grundval av falska anklagelser om terrorism. Centrumet för medborgerliga friheter i Ukraina uppskattar att minst 94 ukrainska medborgare har åtalats på politiska grunder på Krim eller i Ryssland, varav 71 är krimtatarer, däribland Marlen Asanov, Memet Beljalov, Timur Ibragimov, Sejran Salijev, Server Mustafajev, Server Zekirjajev och Edem Smailov, vilka dömdes till fängelsestraff på mellan 13 och 19 år i september 2020.

AE.  Ukraina rankas på plats 96 i det internationella pressfrihetsindexet World Press Freedom Index för 2020. Ukraina har antagit ett antal reformer, bland annat en lag om insyn i medieägandet, men det krävs mycket mer än så för att lossa oligarkernas hårda grepp om medierna, uppmuntra redaktionellt oberoende och bekämpa straffrihet för våldsbrott mot journalister.

AF.  Medielandskapet i Ukraina står fortfarande under starkt inflytande av oligarkiska medieägare, och medieanställda, i synnerhet journalister som undersöker korruption och bedrägerier, utsätts ständigt för hot om våld, skrämsel och död, som i fallet med journalisten Vadym Komarov 2019, samtidigt som deras arbete ofta hindras av bland annat begränsad tillgång till information, rättsliga påtryckningar, såsom i samband med de straffrättsliga förfarandena mot Bihus.info, samt it-angrepp.

AG.  Ukraina har ett stort problem med bristande jämställdhet. Likhet inför lagen innebär inte faktisk jämställdhet, utan i praktiken fortsätter kvinnor att stöta på stora hinder, särskilt på sina arbetsplatser. I Världsekonomiskt forums globala jämställdhetsindex för 2018 ligger Ukraina på plats 65 av totalt 149 länder. Enligt indikatorn för inkomstskillnader i Ukraina tjänar kvinnorna endast 63,1 US-dollar när männen tjänar 100 US-dollar.

AH.  Hbti-personer och feministiska aktivister utsätts fortlöpande för hatpropaganda och våldsamma angrepp, och romer möts av diskriminerande uttalanden och hatpropaganda från statliga och lokala myndigheter och medierna.

AI.  Brottsbekämpande myndigheter har vid flera tillfällen vägrat att utreda brottsanmälningar från hbti-personer, närmare bestämt Pridedemonstranter, rörande hatbrott eller hatpropaganda, eftersom det saknas bestämmelser i strafflagen om lagföring av uppvigling till hat eller våld på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. ECRI har rekommenderat att strafflagen ska ändras så att sådana grunder omfattas och betraktas som försvårande omständigheter.

AJ.  Parlamentet erkänner de ukrainska myndigheternas ledarskap och politiska vilja i fråga om att ge nationella Pridefestivaler tillräckligt med skydd. Hatpropaganda och hatbrott mot hbti-personer är dock fortfarande utbrett och polisskydd finns inte alltid, såsom framgick av de våldsamma angreppen under Kyiv Pride, där demonstranterna inte fullt ut kunde åtnjuta sin universella rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster och samtidigt skyddas från våld.

AK.  Associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet syftade till en tillnärmning av Ukrainas nationella lagar och standarder till EU:s, även på det sociala området. Trots dessa åtaganden är genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet på det sociala området fortfarande otillfredsställande. Ukraina har ratificerat de främsta internationella instrumenten, men har fortfarande inte genomfört dem.

AL.  Trots skyldigheterna enligt associeringsavtalet och de många uppmaningarna från fackföreningarna till regeringen om att vidta de åtgärder som krävs för att främja den sociala dialogen är konceptet med trepartssamråd fortfarande dysfunktionellt i grunden. Över ett årtionde efter att det nationella ekonomiska och sociala trepartsrådet inrättades är det fortfarande svagt och verkningslöst, utan något verkligt inflytande på den sociala dialogen, samtidigt som det konstant lider av underbemanning och inkonsekvens i samordningen av sin verksamhet. 2019 fick endast en tredjedel av de 177 landsomfattande ukrainska fackföreningar som var registrerade hos justitieministeriet möjlighet att delta i kollektivförhandlingar.

Gemensamma värden och allmänna principer

1.  Europaparlamentet noterar att associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet återspeglar EU:s och Ukrainas gemensamma strävan efter politisk associering och ekonomisk integration och kan tjäna som reformplan, och betonar dess avgörande betydelse, särskilt i dessa exceptionella tider. Avtalet måste genomföras fullt ut och dess potential utnyttjas. De ukrainska myndigheterna uppmanas vidare kraftfullt att låta genomförandet fortsatt stå högt upp på dagordningen, trots de utmaningar som covid-19-pandemin utgör. Parlamentet betonar att EU:s stöd till Ukraina omfattas av stränga villkor och upprepar att Ukraina måste uppvisa ett förnyat åtagande om att genomföra reformer och sluta upp bakom unionens principer. Parlamentet påminner om att associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet behöver uppdateras så att det tar vederbörlig hänsyn till utvecklingen av de rättsliga ramarna och behoven av ekonomisk utveckling, och att övervakningsmekanismerna behöver stärkas. Parlamentet rekommenderar att EU och Ukraina drar nytta av den kommande regelbundna översynen av uppnåendet av associeringsavtalets mål för att undersöka möjligheterna att uppdatera handels- och sektorsspecifika delar.

2.  Europaparlamentet välkomnar de exempellösa stödpaket, däribland det makroekonomiska stödet, som unionen har ställt till Ukrainas förfogande som en del av Team Europa, för att hjälpa partnerländer att hantera covid-19-krisen. Parlamentet konstaterar att detta är ett avgörande prov på EU:s solidaritet i dessa kristider utan motstycke. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att skapa ett klimat som gynnar investeringar och att snabbt genomföra de överenskomna villkoren för utbetalningen av det makroekonomiska stöd från EU som anges i samförståndsavtalet. Parlamentet erinrar Ukrainas regering om att utbetalningen i december 2020 av den första delen på 600 miljoner euro av det makroekonomiska stödet på 1,2 miljarder euro, utan några särskilda politiska villkor, var ett engångsfall som berodde på stödets nödkaraktär, och detta får inte missbrukas för att backa från avtalade reformer.

3.  Europaparlamentet är tillfreds med att OCSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag, med deltagande av Europaparlamentet, överlag bedömde att president- och parlamentsvalen 2019 var konkurrensutsatta och välorganiserade och sköttes på ett effektivt sätt, vilket bekräftar Ukrainas anslutning till unionens demokratiska värden och är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av de pågående ryska försöken att destabilisera Ukraina. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de ukrainska myndigheterna att få bukt med de brister som konstaterats i uttalandena från cheferna för Europaparlamentets delegationer och att följa rekommendationerna i slutrapporterna från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag. Parlamentet fortsätter att vaksamt iaktta i vilken utsträckning de demokratiska normerna för fria och rättvisa val i Ukraina upprätthålls efter landets första lokalval sedan den välkomna decentraliseringsreformen. Parlamentet uppmanar den ukrainska regeringen att säkerställa fria och rättvisa valkampanjer utan oegentliga finansieringsmetoder och utan utrymme för röstköp. Parlamentet betonar att valprocessen och röstningsförfarandet på valdagen bör genomföras med högre säkerhetsstandard och att särskilda säkerhetsåtgärder bör vidtas för att förhindra spridningen av covid-19. Parlamentet konstaterar att valkretsar med enstaka mandat under det tidigarelagda parlamentsvalet i Ukraina 2019 avgränsades på ett sätt som inte gynnade en nationell representation av minoriteter. I vissa regioner, såsom Transkarpatien, observerades valfusk, till exempel genom att ”klonade” kandidater ställde upp, vilket minskade chanserna för medlemmar av den ungerska minoriteten att ta sig in i parlamentet.

4.  Europaparlamentet välkomnar den nya vallagen, som antogs i december 2019, inklusive dess bestämmelser om internflyktingars rättigheter. Parlamentet påminner dock om att löpande ändringar av vallagen under ett pågående val strider mot Venedigkommissionens rekommendationer, orsakar rättsosäkerhet och inverkar negativt på valkommissionernas arbete. Parlamentet uppmanar Ukraina att fortsätta att motverka olaglig kampanjverksamhet, röstköp, missbruk av administrativa resurser och rättsosäkerhet kring kampanjer i sociala medier.

5.  Europaparlamentet insisterar på att vallagen bör förbättras och anpassas till internationella normer för att behandla frågor såsom kampanjverksamhet på sociala medier, insyn i kampanjutgifter och oberoende kandidaters tillgång till valprocessen. När det gäller lokalval betonar parlamentet dessutom vikten av att undanröja byråkratiska hinder för väljarregistrering av internflyktingar, att sätta ett ekonomiskt tak för kampanjverksamhet och att göra det möjligt för enskilda kandidater att delta, bland annat genom att ompröva planen att införa en kontantdeposition för kandidater i små samhällen.

Reformer och institutionella ramar

6.  Europaparlamentet betonar vikten av prodemokratiska reformer och förtroende för institutioner som de effektivaste säkerhetsmekanismerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda de befintliga mekanismerna för att underlätta och stödja Ukrainas genomförande av reformer. Parlamentet föreslår att man i nära samarbete med det civila samhället utvecklar och genomför kvalitativa och kvantitativa mekanismer för att övervaka Ukrainas genomförande av reformer, inbegripet tydliga riktmärken, rekommendationer och principer för villkorlighet som ska användas för att förbättra metoderna för de årliga genomföranderapporterna, som bör bli effektiva vägledande verktyg för reformer.

7.  Europaparlamentet framhåller behovet av uppgraderade styr- och rapporteringsmekanismer för bedömning av Ukrainas framsteg – särskilt när det gäller reformer av rättsväsendet, korruptionsbekämpning, statsägda företag, bolagsstyrning och energireformer – som kopplas till ekonomiskt stöd och investeringsstöd.

8.  Europaparlamentet rekommenderar att man fokuserar på ett begränsat antal prioriteringar till vilka politiska insatser, ekonomiskt stöd och tekniskt bistånd koncentreras, i syfte att effektivt bygga upp den institutionella kapacitet som krävs för att reformerna ska bli framgångsrika på lång sikt, inte bara i fråga om lagstiftning utan också i praktiken. Parlamentet stöder ett stärkt sektorssamarbete mellan EU och Ukraina på prioriterade områden, såsom den digitala ekonomin, energi, klimatförändringar och handel. Parlamentet välkomnar Ukrainas ambitioner att närma sig politiken för EU:s digitala inre marknad och den europeiska gröna given genom att genomföra det relevanta regelverket.

9.  Europaparlamentet erkänner Ukraina och de andra signatärerna av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet som associerade partner och efterlyser en förstärkt politisk dialog med dem för att främja ytterligare ekonomisk integration och lagstiftningsharmonisering. Parlamentet uppmanar EU, i enlighet med principen ”mer för mer”, att överväga att för de tre associerade länderna, däribland Ukraina, skapa en förstärkt samarbetsstrategi för reformer och investeringar som skulle vara villkorad på områden som inbegriper, utan att vara begränsade till, uppbyggnad av investeringskapacitet, transport, energi, rättsväsen och den digitala ekonomin, och som skulle bana väg för en ambitiös agenda för integration i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samordning med internationella finansinstitut, före utgången av 2020 föreslå en detaljerad, villkorad och skräddarsydd plan för ekonomi och investeringar för Ukraina och andra länder som är associerade med EU, mot bakgrund av hanteringen av konsekvenserna av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar dessutom EU-institutionerna att analysera möjligheten att inkludera Ukraina och de andra associerade länderna som observatörer i arbetet i de kommittéer som inrättats i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och förordning (EU) nr 182/2011(7) samt vid mötena i rådets arbetsgrupper och kommittéer, som ett sätt att visa EU:s engagemang för ytterligare integration och ett stärkande av ländernas inriktning på reformer och administrativa kunnande.

10.  Europaparlamentet stöder en genomgripande översyn av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet i enlighet med avtalets bestämmelser och i syfte att utnyttja dess fulla potential för politisk associering och ekonomisk integration, inbegripet förstärkt sektorsspecifik integration av Ukraina i EU.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppgradera försummade delar i associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen när det gäller viktiga politikområden såsom jämställdhetsintegrering och hantering av hälsokriser, samtidigt som man ser till att avtalen inte strider mot kravet på miljö- och klimatåtgärder eller initiativen inom den europeiska gröna given.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja investeringar i sektorer med potential till utveckling, tillväxt och konkurrenskraft i EU och som ytterligare skulle kunna främja ekonomisk diversifiering, såsom hållbar energi och klimat, den digitala inre marknaden och it-säkerhet samt transporter.

13.  Europaparlamentet välkomnar Ukrainas framsteg med att uppfylla sina åtaganden enligt associeringsavtalet, särskilt på områdena jordbruk, energi, bankväsen, decentralisering, den digitala ekonomin, miljö och valförfaranden. Enligt associeringsavtalets översynsmekanism (”Pulse of the AA”) fullföljdes dock endast 37 procent av de genomföranderelaterade uppgifterna under 2019 (en minskning från 52 procent 2018). Parlamentet erkänner de försök som gjordes under andra halvåret 2019 för att påskynda reformtakten, men uppmanar de ukrainska institutionerna kraftfullt att inte prioritera takten i lagstiftningsprocessen framför kvaliteten på den antagna lagstiftningen och betonar samtidigt vikten av att landet fortsätter att genomföra sina åtaganden.

14.  I detta avseende understryker Europaparlamentet att Ukraina inte får glömma att nivån på det politiska, tekniska och ekonomiska stödet från EU kommer att vara beroende av i vilken utsträckning landet uppfyller sina åtaganden gentemot unionen och dess medlemsstater, särskilt när det gäller reformprocessen, respekten för mänskliga rättigheter, minoriteter och grundläggande friheter samt upprättandet av en verklig och effektiv rättsstat.

15.  Europaparlamentet välkomnar den gemensamma färdplan för regeringen och parlamentet som antogs 2018 och inrättandet av en gemensam plattform för europeisk integration i november 2019, och hoppas att dessa initiativ kommer att leda till ökad samordning mellan de olika institutioner som är delaktiga i utformningen, antagandet och genomförandet av reformerna. Parlamentet uppmuntrar Ukrainas parlament och regering att använda detta verktyg mer och på ett effektivare sätt och att se över sitt samarbete kring genomförandet av åtaganden kopplade till associeringsavtalet och lagstiftningstillnärmningen, i syfte att maximera synergieffekterna, särskilt i fråga om sakkunskap om EU-lagstiftning och efterlevnadsbedömningar.

16.  Europaparlamentet lovordar Ukraina för dess framsteg med att reformera sin offentliga förvaltning, och betonar vikten av att inte sakta ner takten när det gäller fortsatta framsteg och att låta eventuella tillfälliga utnämningar under covid-19-perioden genomgå meritbaserade rekryteringsförfaranden så snart som möjligt. Parlamentet är medvetet om den stora utmaning som detta innebär för styrelseformer, institutioner och offentlig förvaltning i Ukraina, och uppmuntrar kommissionen att tillhandahålla lämpligt tekniskt och finansiellt stöd.

17.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som uppnåtts inom den reform för decentralisering och stärkande av kommunerna som inleddes 2014 och som har visat sig vara en av de mest lyckade reformerna hittills. Parlamentet erkänner stödet från U-LEAD-projektet, som lett till att det bildats nästan ett tusen frivilligt sammanslagna lokalsamhällen med omkring 11,7 miljoner invånare. Parlamentet ser positivt på de åtgärder som hittills vidtagits för att decentralisera offentliga myndigheter och offentliga finanser genom ett paket med rättsakter och det praktiska genomförandet av dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga studera detaljerna i decentraliseringsreformen och att eventuellt använda den som en lyckad fallstudie för andra länder.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ukraina att slutföra decentraliseringsreformen i en bred och öppen dialog, särskilt med lokala självstyrelseorgan och deras sammanslutningar, i syfte att öka de lokala myndigheternas autonomi och befogenheter och uppmuntra till regelbundna utbyten mellan centralregeringen och nationella sammanslutningar av lokala och regionala myndigheter i fråga om all politik som kan få territoriella konsekvenser.

19.  Europaparlamentet välkomnar anordnandet av den första omgången lokalval den 25 oktober 2020, med ett valdeltagande på över 36 %, där valdeltagandet var fritt och rättvist, men som kombinerades med ett samtidigt offentligt samråd, vilket enligt OSSE/ODIHR gav upphov till en otillbörlig politisk fördel och suddade ut åtskillnaden mellan stat och parti. Parlamentet uppmanar de statliga myndigheterna att respektera de lokala självstyrelseorganens autonomi och att stödja den administrativa kapaciteten hos kommuner och städer. Parlamentet vill se ett införande av begreppet territoriellt offentligt organ som juridisk person, vilket är etablerad praxis i EU och även erkänns i den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse. Parlamentet välkomnar ändringen av budgetlagen, som innebär att en andel på 60 % av den lokala inkomstskatten för privatpersoner garanteras som ett nödvändigt bidrag till sunda offentliga finanser på lokal nivå. Parlamentet varnar för inrättandet av parallella strukturer på lokal nivå som skulle kunna ge upphov till behörighetskonflikter, utan föreslår att man överväger att tilldela befattningshavare dubbel behörighet, så att de har lokala befogenheter och samtidigt fungerar som den lägsta statliga myndigheten. Parlamentet noterar Verchovna Radas resolution av den 17 juli 2020 om bildande och upplösning av distrikt, enligt vilken arrangemangen avseende konsolidering av distrikt som regel kommer att vara tillämpliga även på territorierna på Krim och på distrikt i regionerna Donetsk och Luhansk, som för närvarande inte kontrolleras av Ukrainas regering.

Samarbete inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)

20.  Europaparlamentet är medvetet om Ukrainas unika erfarenhet och sakkunskap och välkomnar Ukrainas deltagande i uppdrag, stridsgrupper och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), dess bidrag till EU:s stridsgrupper och ökande anpassning till EU:s uttalanden och förklaringar när det gäller internationella och regionala frågor, liksom dess bidrag, och gratulerar Ukraina till landets nya status som Nato-partner med utökade möjligheter.

21.  Europaparlamentet välkomnar de framgångsrika åtgärder som vidtagits inom vetenskapligt och tekniskt samarbete, inbegripet inom rymdindustrin, och på försvarsområdet, i synnerhet konvergensen inom de operativa, utbildningsrelaterade och institutionella segmenten, och i genomförandet av de nödvändiga interna förändringarna i dessa sektorer. Parlamentet välkomnar Ukrainas vilja att delta i EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, och ESA:s forskningsprogram. Parlamentet noterar det givande samarbetet mellan Ukrainas försvarsministerium och Europeiska försvarsbyrån och uppmuntrar till ytterligare utveckling av detta samarbete. Parlamentet uppmanar EU och Ukraina att främja samarbete inom säkerhet och försvar, och att ägna särskild uppmärksamhet åt konflikten i östra Ukraina och Rysslands försök att undergräva Ukrainas suveränitet samt kränkningen av dess territoriella integritet, genom försoning, samarbete på området för cybersäkerhet och kampen mot desinformation samt genom att arbeta för att stärka familjers, samhällens och statliga institutioners motståndskraft.

22.  Europaparlamentet stöder Ukrainas möjliga deltagande i utvalda GSFP-projekt, inbegripet samarbete med Europeiska försvarsbyrån och framför allt det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco), förutsatt att Ukraina uppfyller en överenskommen uppsättning politiska, materiella och rättsliga villkor, så som andra tredjeländer gör. Parlamentet välkomnar EU:s nyligen fattade beslut att bjuda in Ukraina till EU:s operation Althea i Bosnien och Hercegovina och uppmuntrar båda sidor – EU och Ukraina – att fortsätta utöka Ukrainas deltagande i EU:s uppdrag och insatser.

23.  Europaparlamentet välkomnar det stärkta samarbetet mellan de ukrainska myndigheterna och den europeiska offentliga och privata sektorn för att bekämpa hybridhot, främst från Ryssland, vilka bl.a. syftar till att sprida falsk information, uppvigla till våld och driva på regeringsfientliga och antieuropeiska strömningar. Parlamentet anser det vara lägligt och lämpligt för EU och Ukraina att så snart som möjligt inleda en dialog om cyberfrågor och stöder idén om att bredda dialogen om säkerhet och försvar i syfte att på ett lämpligt sätt reagera på aktuella och framtida hot, i synnerhet i linje med den globala säkerhetsstrategin för EU.

Ukrainas territoriella integritet och suveränitet

24.  Europaparlamentet upprepar unionens orubbliga stöd och engagemang för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser, och sitt stöd för de internationellt samordnade sanktionerna mot Rysslands regering och mot aktörer som undergräver landets suveränitet och territoriella integritet, till dess att alla relevanta villkor för hävande av sanktionerna har uppfyllts, inbegripet det fullständiga genomförandet av Minskavtalen och återupprättandet av Ukrainas territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser.

25.  Europaparlamentet fortsätter att fördöma den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol och den faktiska ockupationen av vissa områden i Donetsk och Luhansk. Parlamentet uppmanar Ryska federationen att fullgöra sina internationella skyldigheter, att dra tillbaka sina militära styrkor från Ukrainas territorium och att fullt ut genomföra resolutionerna från FN:s generalförsamling om Ukrainas samt Krims och Sevastopols territoriella integritet.

26.  Europaparlamentet understryker att alla avtal med Ryska federationen måste respektera det fullständiga genomförandet av Minskavtalen och uppfyllandet av FN:s resolutioner om Krims status samt Ryska federationens respekt för Ukrainas territoriella integritet.

27.  Europaparlamentet välkomnar att fredssamtalen återupptogs i Normandie-kvartetten den 9 december 2019 i Paris efter ett treårigt dödläge. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att ansluta sig till avtalet om eldupphör. Parlamentet betonar vikten av att identifiera ytterligare områden för tillbakadragande, av minröjningsverksamhet och av att öppna gränsposteringar längs kontaktlinjen, och uppmanar Ryssland att använda sitt inflytande över de väpnade grupper som landet backar upp, i syfte att respektera och fullt ut genomföra de åtaganden som gjorts som en del av Minskavtalen och nyligen genomförda möten inom Normandie-kvartetten och trepartsgruppen för Ukraina. Parlamentet upprepar, såsom överenskommet i Minsk och inom det så kallade Steinmeier-formatet, att lokala val i de ockuperade delarna av östra Ukraina måste genomföras i enlighet med ukrainsk lagstiftning och under överinseende av OSSE. Parlamentet understryker att villkoren för fria och rättvisa val i Donetsk och Luhansk för närvarande inte har uppfyllts. Parlamentet välkomnar att man övergett planen att inbegripa Rysslandsunderstödda separatister som part i samtalen inom trepartsgruppen för Ukraina. Parlamentet beklagar de synpunkter som framförts av högt ställda medlemmar av den ukrainska delegationen inom trepartsgruppen för Ukraina, som innebär att man förnekar Rysslands militära inblandning i konflikten i Donbassregionen.

28.  Europaparlamentet fördömer eftertryckligen Rysslands destabiliserande handlingar och militära inblandning i Ukraina. Parlamentet uttrycker oro över Rysslands pågående uppbyggnad av militära anläggningar och installationer på Krimhalvön, bland annat långt över 30 000 trupper, nya robotluftvärnssystem och mark-till-mark-missilsystem, ubåtar med kärnvapenkapacitet och strategiska bombare. Parlamentet fördömer Rysslands olagliga åtgärder som syftar till att överta kontrollen över Kertjsundet, eftersom de utgör brott mot internationell sjörätt och Rysslands internationella åtaganden, särskilt uppförandet av Kertjbron och dess järnvägsförbindelse utan Ukrainas samtycke, dragningen av undervattenskablar och nedstängningen och militariseringen av Azovska sjön, som allvarligt hindrar Ukrainas ekonomiska verksamhet. Parlamentet uppmanar Ryska federationen att säkerställa obehindrad och fri passage till och från Azovska sjön i enlighet med internationell rätt samt tillträde till de ockuperade ukrainska territorierna i Donbass och annekterade Krim för internationella icke-statliga organisationer och internationella humanitära organisationer. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att den ryska ordning för inspektion till havs som inleddes 2018 för alla fartyg som passerar genom det ryskkontrollerade Kertjsundet på väg till och från Azovska sjön fortsätter att ha negativa ekonomiska konsekvenser för regionen. Parlamentet begär att alla ukrainska politiska fångar och krigsfångar i Ryssland, Krim och de delar av Donbass som inte kontrolleras av den ukrainska regeringen ska friges. Parlamentet uttrycker dock oro över det påtvingade inkluderandet av ryska medborgare som misstänks vara inblandade i nedskjutningen av Malaysian Airlines flyg MH17 i fångväxlingen mellan Ukraina och Ryssland.

29.  Europaparlamentet betonar behovet av en politisk lösning på konflikten i östra Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att öka sina ansträngningar inom ramen för en fredlig konfliktlösning genom att stödja insatserna från alla sidor i fredsprocessen, samt att förstärka förtroendeskapande åtgärder och ställa sig bakom ett mandat för att sätta in ett fredsbevarande FN-uppdrag i det ockuperade territoriet i Ukraina. Parlamentet begär att parterna i konflikten erbjuds att ett EU-lett GSFP-uppdrag sätts in, så snart situationen tillåter och som ett led i det fullständiga genomförandet av Minskavtalen, för att hjälpa till med uppgifter såsom minröjning, förberedelser inför lokala val och säkerställande av fritt tillträde för organisationer för humanitärt bistånd. Parallellt med detta uppmanar parlamentet EU att vara redo att förstärka sanktionerna mot Ryssland om situationen kräver det, bland annat ifall Ryssland inte fullgör sina skyldigheter enligt Minskprotokollet, särskilt i fråga om säkerhetsaspekten.

30.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Ukraina att fullgöra sina åtaganden om att reformera statliga exportkontroller i enlighet med EU:s krav och standarder och i fråga om genomförandet av en konsekvent och systematisk sanktionspolitik. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att utöva bättre tillsyn över genomförandet av EU:s sanktioner, inbegripet bättre tillsyn över verksamheterna vid de myndigheter i medlemsstaterna som har i uppgift att genomföra de gemensamma EU-reglerna.

31.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att utveckla en mer aktiv roll för EU, med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordförande för kommissionen som företrädare, inom ramen för en fredlig lösning på det pågående kriget i östra Ukraina, inbegripet inom Normandiekvartetten. Parlamentet rekommenderar att man överväger att utse ett särskilt EU-sändebud för Krim och Donbassregionen.

32.  Europaparlamentet har upprepade gånger uppmanat till ett internationellt format för förhandlingar om en avslutning av ockupationen av Krimhalvön, med aktivt deltagande av EU. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att ge allt nödvändigt stöd för inrättandet av en internationell plattform för Krim som skulle göra det möjligt att samordna, formalisera och systematisera insatserna för att återupprätta Ukrainas territoriella integritet. Parlamentet anser det viktigt att involvera Krimtatarernas Mejlis, som är det enda internationellt erkända representativa organet för krimtatarerna, i en sådan plattforms verksamhet.

33.  Europaparlamentet påminner samtidigt om att Ryssland, enligt internationell humanitär rätt, i egenskap av ockupationsmakt bär det fulla ansvaret för att tillgodose behoven för befolkningen på den tillfälligt ockuperade Krimhalvön, inbegripet dess vattenförsörjning. Parlamentet påpekar dessutom att det i Genève-konventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid, som Ryssland är part i, fastställs att en ockupationsmakt inte får tvinga de bosatta i det ockuperade territoriet att tjänstgöra i dess väpnade styrkor eller hjälptrupper.

34.  Europaparlamentet fördömer Ryska federationen för att ha låtit ryska medborgare bosätta sig på det ockuperade Krim och i territorierna Donetsk och Luhansk, och på så sätt rubbat balansen mellan innehavare av ryska pass och ukrainare, det fortsatta utfärdandet av ryska pass till invånare i de tillfälligt ockuperade territorierna i Ukraina, i strid mot Ukrainas suveränitet och målen och bestämmelserna i Minskavtalen, samt för landets försök att anordna lokala val i Autonoma republiken Krim i Ukraina den 13 september 2020. Parlamentet menar att valet av guvernör i Sevastopol var olagligt och stred mot internationell rätt, liksom omröstningen om representanter till det så kallade nationalrådet för ”republiken Krim”, den så kallade lagstiftande församlingen i staden Simferopol och det så kallade landsbygdsrådet för regionen Rozdolne. Parlamentet uppmanar EU att införa sanktioner mot dem som är ansvariga för anordnande och genomförande av omröstningarna. Parlamentet beklagar djupt Rysslands agerande att kalla in unga män på det ockuperade Krim för att tjänstgöra inom ryska försvarsmakten, varav 85 % skickades för tjänstgöring i Ryska federationen. Parlamentet uppmanar Ryssland att sluta kalla in människor på Krim och att till fullo fullgöra sina skyldigheter enligt Genèvekonventionerna.

35.  Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för alla insatser för att skipa rättvisa för samtliga 298 offer för nedskjutningen av Malaysia Airlines flyg MH17, som sköts ned av en av Ryssland tillhandahållen luftvärnsrobot, och deras närmast anhöriga, inbegripet internationellt understödda brottmålsprocesser mot fyra misstänkta enligt nederländsk rätt och det åtal som väckts mot Ryssland vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet lovordar Ukraina för dess fortsatta samarbete inom den gemensamma utredningsgruppen för att fastställa sanningen, identifiera misstänkta och ställa förövarna inför rätta. Parlamentet fördömer att Ryssland ensidigt dragit sig ur trepartsförhandlingarna för att söka sanningen tillsammans med Australien och Nederländerna. Parlamentet uppmanar Ryssland att samarbeta i alla aspekter i samtliga pågående insatser för att se till att alla enskilda personer eller enheter som varit inblandade i nedskjutningen av MH17 ställs till svars, bland annat genom att återuppta dialogen för att söka sanningen tillsammans med Australien och Nederländerna, säkerställa sitt samarbete i den mellanstatliga stämningsansökan som Nederländerna lämnat till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i detta ärende och utlämna Volodymyr Tsemach till Nederländerna. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland att upphöra med att främja desinformation om flyg MH17.

36.  Europaparlamentet uppmanar Ukraina att bistå den moldaviska centralregeringen i dess ansträngningar att återfå kontrollen över Transnistrien på grundval av Moldaviens territoriella integritet.

37.  Europaparlamentet noterar antagandet i juni 2018 av lagen om nationell säkerhet, liksom av lagen om försvarsupphandling och om underrättelser år 2020. Parlamentet kräver dock bestämt att ytterligare lagstiftning antas som syftar till att begränsa befogenheterna för Ukrainas säkerhetstjänst i syfte att omvandla den till att uteslutande vara en kontraspionage- och terrorismbekämpningsmyndighet och att parlamentarisk översyn över hela säkerhetssektorn inrättas.

Rättvisa, frihet, säkerhet och kampen mot korruption

38.  Europaparlamentet upprepar att det är ytterst viktigt med konkreta resultat i kampen mot korruption, för att bibehålla ett starkt stöd för reformprocessen bland medborgarna samt för att förbättra företagsklimatet och locka utländska direktinvesteringar. Parlamentet uppmuntrar de ukrainska myndigheterna att gå vidare med reformer, i synnerhet på området för rättsstatlighet och korruptionsbekämpning, och att säkerställa viktiga korruptionsbekämpande institutioners oberoende och fortsatta arbete. Parlamentet berömmer i detta sammanhang ombildningen av den nationella byrån för förebyggande av korruption och ikraftträdandet i januari 2020 av nya lagar om olagligt berikande och om visselblåsare, samt inledningen av verksamheten vid den högre domstolen för korruptionsbekämpning i september 2019.

39.  Europaparlamentet är dock oroat över resultatet av författningsdomstolens dom av den 27 oktober 2020, som skapade ett rättsligt tomrum i Ukrainas korruptionsbekämpningsstruktur och allvarligt försvagade den nationella byrån för förebyggande av korruption. Parlamentet erkänner de aktiva insatser som inletts av president Zelenskyj och fullföljts av de politiska aktörerna för att återupprätta lagstiftningen och trovärdigheten i Ukrainas korruptionsbekämpningsstruktur. Parlamentet uppmanar med kraft de ukrainska myndigheterna att fortsätta sina ansträngningar för att återupprätta en fullt fungerande, effektiv och övergripande institutionell struktur för korruptionsbekämpning, även inom rättsväsendet, samtidigt som rättsväsendets oberoende gentemot den verkställande och lagstiftande makten bevaras fullt ut. Parlamentet understryker att en nationell byrå för förebyggande av korruption med fullständiga befogenheter spelar en avgörande roll i detta sammanhang och att författningsdomstolens dom inte bör användas som förevändning för att försvaga eller marginalisera den. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de uppenbara försöken av särintressen att omintetgöra det som landet uppnått i kampen mot korruption och de övergripande demokratiska reformerna, särskilt genom att somliga ukrainska oligarker återtagit sin politiska makt, vilket har försvagat den reforminriktade majoriteten i Verchovna Rada, något som också illustrerats av svårigheterna med att täppa till den lucka i lagstiftningen som uppstod efter författningsdomstolens kontroversiella dom av den 27 oktober 2020. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer att hålla i sitt engagemang för de reformer som de ukrainska väljarna har krävt och som är avgörande för att stärka rättsstaten, utrota korruptionen och uppnå större välstånd för Ukrainas befolkning.

40.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa oberoendet för den högre domstolen för korruptionsbekämpning och andra korruptionsbekämpande institutioner, och begär att de korruptionsbekämpande institutionernas verksamhet har ett objektivt och opartiskt tillvägagångssätt, för att säkerställa förtroende och allmänhetens stöd i kampen mot korruption. Parlamentet är medvetet om de första domarna som avkunnats och om den högre domstolens respekt för höga yrkesmässiga standarder. Parlamentet begär dock att den högre domstolens arbete ska intensifieras för att öka antalet fällande domar, även i fall på hög nivå.

41.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts vid Ukrainas nationella byrå för korruptionsbekämpning, som kan hävdas vara landets mest effektiva korruptionsbekämpande institution. Parlamentet understryker vidare behovet av att stärka den nationella byråns oberoende. Parlamentet begär därför med kraft att lagen om den nationella byrån för korruptionsbekämpning anpassas till konstitutionen och det nyligen fattade beslutet från författningsdomstolen och att insynsvänliga, avpolitiserade och meritbaserade urvalsförfaranden ska föreskrivas för cheferna vid både den nationella byrån och den specialiserade åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning (SAPO) och den statliga utredningsbyrån (SBI), inbegripet en trovärdig integritetskontroll.

42.  Europaparlamentet beklagar försöken från ledamöter av Verchovna Rada att angripa och undergräva korruptionsbekämpande institutioner, i synnerhet försöken att avsätta direktören för den nationella byrån för korruptionsbekämpning, och den ogenomskinliga processen för val av direktör för SAPO. Parlamentet noterar det bristande skyddet för aktivister från icke-statliga organisationer och journalister som blottlägger och avslöjar korruption, och efterlyser ett effektivt genomförande av den nya lagen om skydd av visselblåsare som trädde i kraft i januari 2020.

43.  Europaparlamentet välkomnar utkastet till strategi för korruptionsbekämpning för 2020–2024 och förväntar sig att Verchovna Rada snart kommer att anta denna omfattande strategi och upprätthålla de viktigaste delarna av utkastet. Parlamentet är medvetet om de olika former av påtryckningar och sabotage som riktas mot de korruptionsbekämpande institutionerna som en återspegling av den alltmer effektiva och framgångsrika kampen mot korruption. Parlamentet framhåller att de korruptionsbekämpande institutionerna, närmare bestämt den nationella byrån, SAPO och den högre domstolen, måste förbli oberoende och effektiva samt ha tillräckliga resurser. Parlamentet berömmer antagandet i december 2019 av den nya lagstiftningen mot penningtvätt, som stärkte transparensen i fråga om ägarstrukturer för företag i Ukraina och utgör en markant förbättring av den relevanta rättsliga ramen.

44.  Europaparlamentet är djupt oroat över den höga graden av systematiska politiska påtryckningar och handlingar i avsikt att skrämmas som begåtts mot ordföranden för Ukrainas nationalbank, dessvärre inte för första gången, och som ledde till att han avgick i juli 2020. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de ukrainska myndigheterna att avstå från att utöva politiska påtryckningar mot oberoende ekonomiska institutioner och verkställande myndigheter samt att se till att deras oberoende ställning upprätthålls som en garanti för att marknaden ska fungera korrekt och alla ekonomiska aktörer ska ha lika villkor.

45.  Europaparlamentet beklagar att rättsväsendet fortfarande är en av de minst betrodda institutionerna i Ukraina och oroas djupt över i vilket skick det har varit sedan reformen i oktober 2019, som ledde till avvecklingen och ombildningen av kommissionen med högkvalificerade domare (HQCJ) och resulterade i att processen för förnyad bedömning och rekrytering av domare pausats samtidigt som runt 2 000 domartjänster är lediga. Parlamentet beklagar att den högre kvalifikationskommittén för domare tidigare inte tog hänsyn till yttrandet från rådet för offentlig integritet vid sin omprövning av domare, och uppmanar med kraft kommittén att göra detta i framtiden för att tillsätta lediga tjänster vid lägre domstolsinstanser med domare som uppfyller etiska normer och integritetsnormer, i full överensstämmelse med Venedigkommissionens yttrande nr 969/2019. Parlamentet insisterar på att kvalifikationskommittén snabbt ska återinrättas på grundval av en ändring av lag nr 3711 på ett sätt som är förenligt med den ukrainska författningsdomstolens beslut nr 4-p/2020 av den 11 mars 2020, i syfte att inrätta en oberoende högre kvalifikationskommitté för domare baserat på ett öppet urvalsförfarande, med deltagande av internationella experter. Parlamentet anser att en befullmäktigad kvalifikationskommitté på ett effektivt sätt bör kunna genomföra urvalet av nya domare och prövningen av redan tillsatta domare i enlighet med de regler och förfaranden som antagits av kvalifikationskommittén själv, i enlighet med dess uppdrag. Parlamentet kräver med emfas en integritetskontroll av det icke reformerade högsta rättsliga rådet. Parlamentet uppmanar med kraft de ukrainska myndigheterna att fortsätta och påskynda reformen av rättsväsendet så att inte de nyligen inrättade korruptionsbekämpande institutionernas arbete undergrävs, att avstå från politiskt motiverade rättegångar och instrumentalisering av rättsväsendet mot politiska motståndare och att fullborda den rättsliga ramen för bekämpning av organiserad brottslighet.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla befintliga och nya verktyg på området för rättsstatlighet och god samhällsstyrning för att övervaka och bedöma Ukrainas framsteg, i synnerhet resultattavlan för rättskipningen i EU och den europeiska rättstatsmekanismen, i syfte att säkerställa en ingående granskning av de pågående reformerna och vederbörlig upptäckt och korrigering av eventuella brister i dessa reformer.

47.  Europaparlamentet välkomnar den reform av allmänna åklagarmyndigheten som inleddes i september 2019 och begär att godkännandet av åklagare slutförs, så att det därmed säkerställs att nya åklagare på alla nivåer utses i en öppen och politiskt obunden process. Parlamentet uppmuntrar de ukrainska myndigheterna att stärka kampen mot organiserad brottslighet och förbättra den rättsliga ramen samt samarbetet och samordningen mellan de ansvariga brottsbekämpande myndigheterna.

48.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de ukrainska myndigheterna att avstå från sitt tidigare oskick att driva politiskt motiverade rättsliga mål. Parlamentet understryker i detta sammanhang att meningsskiljaktigheter i politiska frågor bör tas upp i de behöriga politiska forumen snarare än inom rättsväsendet.

49.  Europaparlamentet är bekymrat över att kommissionen har förtecknat Ukraina som ett prioriterat land i ”kategori 2”, vilket innebär att immateriella rättigheter inte skyddas eller efterlevs i tillräcklig utsträckning. Parlamentet framhåller behovet av att stärka tullkontroller och infrastruktur för att bättre förhindra införseln av förfalskade produkter till Ukraina och transiteringen av dem genom landet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att bistå Ukraina med att utarbeta nya lagförslag om immateriella rättigheter.

50.  Europaparlamentet uppmanar den ukrainska regeringen att fortsätta utredningen av de brott som begicks av medlemmar av de ukrainska styrkorna mot aktivister under Euromajdan-protesterna och att skyndsamt skipa rättvisa för offren och deras familjer.

51.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Ukraina att ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

52.  Europaparlamentet välkomnar de ändringar av den ukrainska strafflagen som innebär att våldtäkt och sexuellt våld definieras med hjälp av begreppet bristande samtycke, och begär att det snabbt ska utvecklas en metod för att utreda sexuella våldsbrott. Parlamentet beklagar att det på grund av avsaknaden av en sådan metod inte väcktes några åtal för våldtäkt eller sexuellt våld baserat på bristande samtycke under 2019.

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

53.  Europaparlamentet fördömer skarpt de omfattande och permanenta kränkningarna av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter såsom yttrande-, religions- och trosfrihet och föreningsfrihet samt rätten till mötesfrihet, som begåtts av de ryska ockupationsstyrkorna på Krims tillfälligt ockuperade territorium och av de av Ryssland understödda väpnade grupperna i de icke regeringskontrollerade områdena i Donbass, och som inbegriper påtvingad värnplikt, deportering, olagliga och påtvingade utfärdanden av pass, begränsningar av utbildnings- och språkrättigheter, godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och andra svåra förhållanden vid frihetsberövande samt restriktiva åtgärder såsom ensidiga stängningar av gränsövergångar och förvägrad inresa för FN-uppdrag och humanitära insatser, vilket är särskilt oroande under den pågående pandemin.

54.  Europaparlamentet påminner om att civilbefolkningens liv och välbefinnande fortfarande hotas av kriget i östra Ukraina och konstaterar att minskningen av fientligheterna i östra Ukraina under den vapenvila som trädde i kraft den 27 juli 2020 bidrog till att säkerhetsincidenterna minskade med 53 % och likaså till att antalet civila dödsoffer minskade. Parlamentet välkomnar programmet ”EU4ResilientRegions”, som har tilldelats 30 miljoner euro, och som syftar till att stärka motståndskraften i östra och södra Ukraina i samband med de negativa konsekvenserna av den pågående konflikten, inbegripet mot hybridhot och andra destabiliserande faktorer.

55.  Europaparlamentet uttrycker dock extrem oro över den allt sämre humanitära situationen i de östliga territorier som för närvarande inte kontrolleras av den ukrainska regeringen, i synnerhet mot bakgrund av den rådande covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kraftfullt de faktiska lokala myndigheterna att vidta alla åtgärder som krävs för att se till att befolkningens grundläggande behov – inbegripet tillgången till vårdinrättningar och sjukvård av god kvalitet – tillgodoses och att för detta ändamål samarbeta fullt ut med den legitima ukrainska regeringen.

56.  Europaparlamentet understryker att mer än 3,5 miljoner människor i östra Ukraina, på båda sidor om frontlinjen, fortfarande är beroende av humanitärt bistånd och skydd och utsätts för strypt vattentillförsel och elavbrott. Parlamentet noterar att de utmaningar som dessa människor står inför har förvärrats av den pågående covid-19-pandemin. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att i samordning med FN-organen öka sina insatser för att tillhandahålla bistånd under denna humanitära kris, i linje med översikten över de humanitära behoven.

57.  Europaparlamentet beklagar den allt sämre människorättssituationen på Krim sedan inledningen av ockupationen, eftersom Ryssland drastiskt har kringskurit mötes-, yttrande-, förenings-, informations- och religionsfriheten sedan ockupationen började. Parlamentet beklagar djupt den diskriminerande politik som de självutnämnda ryska myndigheterna infört mot i synnerhet Krims tatariska etniska minoritet, intrånget i deras egendomsrätt, de tilltagande hotelserna mot den befolkningsgruppen och mot dem som motsätter sig den olagliga annekteringen genom påtvingad värnplikt, förföljelse, genomsökningar, frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden, liksom den ovan nämnda bristen på yttrande-, förenings- och religionsfrihet samt rörlighet på halvön. Parlamentet begär omedelbar och villkorslös frigivning av alla olagligt frihetsberövade och fängslade ukrainska medborgare på Krimhalvön och i Ryssland, inbegripet krimtatariska aktivister. Parlamentet uppmanar vidare Ryssland att utreda de grymheter som begåtts mot krimtatarer och att garantera och skydda krimtatarernas, ukrainarnas och alla etniska och religiösa folkgruppers rätt att bevara och utveckla sin egen kultur, tradition, utbildning och identitet.

58.  Europaparlamentet beklagar att det finns runt 1,5 miljoner internflyktingar i Ukraina, vilket gör det till det nionde största landet i världen när det gäller antalet internflyktingar. Parlamentet noterar att huvudansvaret för detta vilar hos Ryssland och dess inofficiella styrkor. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att minska lidandet hos de människor som drabbats av konflikten och genomföra åtgärder för att skydda internflyktingars rättigheter. Parlamentet uppmanar Ukraina att bevilja internflyktingarna fullständiga medborgerliga och politiska rättigheter och att följa internationella standarder rörande behandlingen av internflyktingar. Parlamentet betonar vikten av att skydda och garantera de ukrainska medborgerliga rättigheterna på de tillfälligt ockuperade territorierna, inbegripet genom förenklade förfaranden för att få pension utbetald och för att få personbevis utfärdade för barn, och därmed förebygga risken att de blir statslösa och sårbara.

59.  Europaparlamentet uppmanar OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina att fullgöra sitt mandat och att genomföra regelbundna utbyten med offer för och vittnen till förföljelser, advokater, icke-statliga organisationer och företrädare för medierna som ett ytterligare sätt att bedöma situationen i de tillfälligt ockuperade områdena på Krim och i östra Ukraina. Parlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att ägna kontinuerlig uppmärksamhet åt människorättssituationen på Krimhalvön och i de områden som inte kontrolleras av regeringen i östra Ukraina.

60.  Europaparlamentet noterar att den femåriga handlingsplanen för genomförandet av Ukrainas nationella strategi för mänskliga rättigheter löper ut 2020 och efterfrågar en grundlig översyn av dess främsta resultat innan mål fastställs för en uppföljande handlingsplan. Parlamentet håller sig uppmärksammat på det stöd som den ukrainska regeringen ger det krimtatariska folket och uttrycker sin oro över bristen på finansiering i det budgetförslag för 2021 som lämnades in till Verchovna Rada i september 2020 och rör programmet för vidarebosättning och inkvartering av krimtatarer och personer av andra nationaliteter som deporterats från Ukrainas territorium. Parlamentet uppmanar Ukraina att anta lagarna om Ukrainas urbefolkningar, om den krimtatariska urbefolkningens ställning och om ändring av författningen så att den erkänner det nationella/territoriella självstyret för krimtatarerna i Ukraina, och i synnerhet på Krim, vilket härrör från den krimtatariska urbefolkningens oförytterliga rätt till självbestämmande. Parlamentet insisterar på att de ukrainska myndigheterna ska lösa problemen för den enda tv-kanalen på krimtatarernas språk, ATR, och erbjuda en stabil mekanism för finansiellt och tekniskt stöd i syfte att göra det möjligt för stationen att fortsätta sina sändningar i det Rysslandsockuperade Krim. Parlamentet välkomnar Ukrainas initiativ att utveckla strategin för utveckling och popularisering av krimtatarernas språk för perioden fram till 2032.

61.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att snabbt operationalisera EU:s globala sanktionsordning för mänskliga rättigheter (en europeisk lagstiftning av Magnitskij-typ) som gör det möjligt att snabbt införa sanktioner mot enskilda och företag som är inblandade i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, med särskild uppmärksamhet på situationen i Ukrainas tillfälligt ockuperade territorier på Krim och i delar av Donetsk- och Luhanskregionerna, och sanktioner mot dem som är ansvariga för andra brott, inbegripet korruption. Parlamentet uppmanar Ukraina att följa exemplet och införa en ukrainsk version av sådan lagstiftning.

62.  Europaparlamentet noterar lagen om stöd till det ukrainska språket som statsspråk och uppmanar de ukrainska myndigheterna att till fullo genomföra lagen i överensstämmelse med sina internationella skyldigheter och i enlighet med rekommendationerna i Venedigkommissionens yttrande nr 960/2019, närmare bestämt att respektera befolkningsgruppernas rätt att utveckla och fullt ut använda sitt eget språk och gå vidare med största möjliga hänsyn och balans gentemot nationella minoriteter, deras språk och deras rätt till utbildning.

63.  Europaparlamentet uppmanar Ukraina att ge kommissionären för skydd av det officiella språket, och varje annat ämbete som inrättas för samma ändamål, befogenhet att övervaka efterlevnaden av de rättsliga bestämmelserna om användning av minoritetsspråk och om urbefolkningar.

64.  Europaparlamentet stöder tros-, åsikts- och yttrandefriheten och betonar vikten av att ge alla nationella, etniska och språkliga minoriteter likvärdig tillgång till information och anser att detta är livsviktiga ingredienser i alla demokratier. Parlamentet fördömer hatpropaganda och diskriminering på grundval av etnicitet eller språk och falska nyheter och vilseledande information som riktar in sig på nationella, etniska och språkliga minoriteter.

65.  Europaparlamentet noterar att åtgärder krävs för att stärka infrastrukturen för minoriteters rättigheter och att bygga upp förtroende för att minoriteters rättigheter kommer att skyddas både i lag och i praktiken. Parlamentet påpekar att sådana åtgärder bör inbegripa ett stärkt rättsligt skydd, ökad institutionell uppmärksamhet på minoritetsfrågor och inrättande av starkare och permanenta samrådsmekanismer. Parlamentet uttrycker oro över att de ukrainska myndigheterna inte vidtagit ordentliga åtgärder för att ta itu med diskriminering och hatpropaganda som riktar sig mot minoritetsgrupper, i synnerhet romer, vilka har utsatts för incidenter med diskriminering, rasistiskt motiverat våld och intoleransyttringar. Parlamentet uppmanar Ukraina att stärka minnet av offren för förintelsen genom att ansluta sig till International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) och genom att anta och tillämpa IHRA:s definition av antisemitism. Parlamentet uppmanar vidare Ukraina att fortsätta att hedra minnet av totalitarismens offer. Parlamentet uppmanar kommissionen att bjuda in Ukraina att delta i programmet Ett Europa för medborgarna.

66.  Europaparlamentet uppmuntrar det arbete som utförs av europeiska politiska stiftelser för att hjälpa fram nästa generations politiska ledare i Ukraina.

67.  Europaparlamentet uppmuntrar till starkare dialog och samarbete med kyrkor och religiösa samfund och organisationer på områden som fredsbyggande och försoning, och därmed stärka tilltron till det rättvisa och fria samhället samt utbildning, hälso- och sjukvård och grundläggande sociala tjänster.

Medielandskapet

68.  Europaparlamentet konstaterar det reformarbete som utförs inom medieområdet. Parlamentet framhåller att reformen framför allt bör säkerställa tillsynsmyndighetens oberoende, opartiskhet och ansvarsskyldighet, insyn i medieägandet och lika möjligheter för mediekanalerna med rättvis konkurrens på marknaden. Parlamentet är bekymrat över planerna på att ge tillsynsorganet nya, omfattande befogenheter som riskerar att göra intrång på mediernas frihet och på innehållet i de internetbaserade och tryckta medierna. Vad gäller lagförslaget om att motarbeta desinformation betonar parlamentet att det befintliga förslaget skulle kunna leda till omfattande statlig påverkan på medieinnehållet och journalisternas verksamhet på mediefrihetens bekostnad, och att det inte kommer att vara effektivt när det gäller att motarbeta desinformation. Parlamentet begär med kraft att bredare samråd organiseras med mediesamhället och berörda internationella organisationer för att undvika att yttrandefriheten äventyras.

69.  Europaparlamentet noterar bekymrat att tv-marknaden i Ukraina, trots att den är pluralistisk, fortsätter att kännetecknas av oligarkers alltför stora inflytande. Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att främja fria och oberoende medier och stärka mediernas mångfald. Parlamentet framhåller vikten av ett hållbart public service-bolag för radio och tv, en oberoende medietillsynsmyndighet och ett oberoende civilsamhälle, för att skapa motståndskraft mot desinformation och andra destabiliserande faktorer. Parlamentet uppmanar Verchovna Rada och regeringen att stå fast vid statens åtaganden gentemot public service-bolaget och att säkerställa ekonomiskt och politiskt stöd för dess fortsatta modernisering, oberoende och kapacitet att bedriva undersökande journalistik.

70.  Europaparlamentet upprepar att EU måste fortsätta att stödja Ukraina i att motverka hybridhot och desinformation och falska nyheter, inbegripet genom att stärka de oberoende medierna och den strategiska kommunikationen om mediekunnighet i syfte att stärka Ukrainas motståndskraft. Parlamentet välkomnar beskedet om att en dialog på cyberområdet ska inledas mellan EU och Ukraina.

71.  Europaparlamentet uttrycker oro över den allt sämre arbetsmiljön för medierepresentanter, i synnerhet undersökande journalister som rapporterar om korruption och bedrägerier. Parlamentet beklagar djupt alla handlingar som syftar till att inskränka journalisters arbete, inbegripet begränsningar av tillgången till information, brottsutredningar, påtryckningar för att röja källor samt hatpropaganda, i synnerhet hatpropaganda mot oberoende medier. Parlamentet uttrycker oro över att ledamöterna av Verchovna Rada har fallit offer för eller t.o.m. avsiktligen bidragit till att sprida riktade desinformationskampanjer, enligt en analys som nyligen genomfördes av ukrainska plattformar för undersökande journalister.

72.  Europaparlamentet beklagar de otaliga attacker på journalister och medborgarrättsaktivister som registrerats under perioden 2017–2019. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att åtala förövarna och säkerställa mediearbetares och journalisters säkerhet, och uppmanar med kraft myndigheterna att anta en proportionell strategi för reglering av medierna.

73.  Europaparlamentet beklagar att det politiska klimatet i landet har försämrats och att hotelser, hatpropaganda och politiska påtryckningar i stor utsträckning används för politiska ändamål. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att kraftfullt fördöma och förbjuda verksamheten för extremistiska och hatstimulerande grupper och webbplatser, såsom Myrotvorets, som hetsar till spänningar i samhället och missbrukar hundratals människors personuppgifter, däribland journalister, politiker och medlemmar av minoritetsgrupper.

74.  Europaparlamentet kräver att ett demokratiskt, oberoende, pluralistiskt och balanserat medielandskap får växa fram i Ukraina – vilket skulle betyda slutet för den politiskt motiverade förföljelsen av mediekanaler, inbegripet återkallande av licenser – och säkerställa att lokala journalister, opinionsbildare och dissidenter skyddas från trakasserier och hot, möjliggöra icke diskriminerande tillgång till information såväl på som utanför internet och att det civila samhällets medverkan är betydelsefull, samt skydda och garantera de mänskliga och medborgerliga rättigheterna. Parlamentet framhåller att journalister, människorättsförsvarare och försvarsadvokater måste kunna utföra sitt arbete självständigt och utan otillbörlig inblandning och hot. Parlamentet välkomnar det arbete som utförs av de ukrainska människorättsorganisationerna och åklagaren i Krim som – för närvarande genom att arbeta från Ukrainas fastland – registrerar brott mot och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet insisterar på att alla brott mot de mänskliga rättigheterna måste utredas och gärningsmännen dras inför rätta.

Jämställdhet mellan könen och rättigheter för hbti-personer

75.  Europaparlamentet understryker att jämställdhet är en central förutsättning för hållbar och inkluderande utveckling. Parlamentet uppmanar eftertryckligen den ukrainska regeringen och de ukrainska myndigheterna att genomföra åtgärder för att ytterligare stärka kvinnors representation och lika behandling av kvinnor på alla nivåer i politiken och samhället samt när det gäller att bekämpa könsrelaterat våld. Parlamentet begär att kommissionen och utrikestjänsten integrerar jämställdhet mellan könen i all sin politik, sitt ekonomiska stöd och sina program och verksamheter med avseende på Ukraina, i synnerhet när dessa syftar till att begränsa de negativa konsekvenserna av covid-19, eftersom kvinnor, inbegripet kvinnliga egenföretagare, har varit bland dem som drabbats hårdast av den stränga nedstängningen.

76.  Europaparlamentet fördömer våldsamma angrepp på och hatbrott mot hbti-personer och uppmanar de ukrainska brottsbekämpande myndigheterna att grundligt utreda dessa angrepp. Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att upprätta och effektivt genomföra omfattande sekundärlagstiftning som säkerställer trosfrihet, motverkar den fortsatta diskrimineringen av hbti-personer, feministiska aktivister, personer med funktionsnedsättning och minoriteter, och att stärka skyddet av deras rättigheter. Parlamentet uppmanar den ukrainska regeringen och alla politiska aktörer att vidta åtgärder för att skapa ett inkluderande och tolerant samhälle.

77.  Europaparlamentet beklagar att artikel 161 i strafflagen fortfarande inte föreskriver straff för uppvigling till hat eller våld på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, och att dessa grunder inte refereras till som försvårande former av brott och heller inte inkluderas i de allmänna bestämmelserna om försvårande omständigheter i artikel 67.1.3. Parlamentet erinrar om att regeringens handlingsplan för genomförandet av den nationella strategin för mänskliga rättigheter föreskrev inkluderande av grunderna sexuell läggning och könsidentitet som försvårande omständigheter i artikel 67 i strafflagen. Parlamentet erinrar om ECRI:s rekommendationer och uppmanar Ukraina att ändra strafflagen på motsvarande sätt.

Handel och ekonomiskt samarbete, folkhälsa, arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor, arbetstagarnas rörlighet

78.  Europaparlamentet framhåller att Ukraina är en viktig geopolitisk och geostrategisk partner och handelspartner för unionen. Parlamentet välkomnar den betydande ökningen av handelsflödet mellan EU och Ukraina, som innebär att unionen för närvarande är Ukrainas största handelspartner. Parlamentet beklagar emellertid de relativt begränsade utländska direktinvesteringarna i landet.

79.  Europaparlamentet välkomnar de fortsatt positiva resultat som uppnåtts i de bilaterala förbindelserna inom handel och ekonomi under 2019, med en ökning av importen från Ukraina med 12,3 procent och av exporten med 9,7 procent, vilket motsvarar totalt 43,3 miljarder euro. Parlamentet understryker att handeln mellan EU och Ukraina har ökat med 49 procent och att EU kvarstår som Ukrainas viktigaste handelspartner eftersom EU stod för 40 procent av landets handel 2019, medan Ukraina utgör EU:s 18:e största handelspartner och står för 1,1 procent av EU:s totala handel. Parlamentet noterar att Ukrainas handelsunderskott gentemot EU har ökat till 5,1 miljarder euro.

80.  Europaparlamentet uppmanar båda sidor att intensifiera samarbetet på bilateral nivå och i internationella forum för att ta itu med utmaningarna till följd av covid-19, särskilt genom att göra leveranskedjorna mer motståndskraftiga och diversifierade och genom att samarbeta för att ta itu med protektionistiska trender. Parlamentet konstaterar att EU:s mål att uppnå ett öppet strategiskt oberoende skulle kunna skapa möjligheter för ett ännu närmare samarbete med dess grannskap.

81.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja Ukraina när det gäller att identifiera de områden som skulle kunna främja ekonomisk diversifiering ytterligare och när det gäller att prioritera dem i processen för att genomföra det djupgående och omfattande frihandelsavtalet fullt ut.

82.  Europaparlamentet upprepar att Ukrainas gradvisa integration i EU:s inre marknad, i enlighet med vad som föreskrivs i associeringsavtalet, utgör ett av de viktigaste syftena med associeringen, och ser i detta sammanhang gärna att villkor skapas för utvidgade ekonomiska och handelsmässiga förbindelser mellan Ukraina och EU liksom för en mer övergripande process för tillnärmning av lagstiftningen, under förutsättning att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet genomförs fullt ut och att rättsliga, ekonomiska och tekniska bestämmelser och standarder följs.

83.  Europaparlamentet konstaterar att ett antal reformer har införts och lett till en avreglering av ekonomin, ökad insyn i de offentliga finanserna och bättre reglering av koncessioner och offentlig-privata partnerskap, vilket skapar nya möjligheter för såväl lokala som utländska investerare.

84.  Europaparlamentet noterar dock att inga synliga effekter har åstadkommits när det gäller avoligarkiseringen av landet, med tanke på att oligarkerna fortfarande har ett starkt inflytande över den ukrainska ekonomin och politiken, i synnerhet när det gäller medieägandet och inflytande över rättsväsendet och brottsbekämpningssystemet. Parlamentet anser att skapande av tydliga regler som är lika för alla inom ekonomin och politiken kan visa sig vara en effektiv metod att de facto minska det inofficiella inflytande som en liten grupp av de rikaste entreprenörerna har på statens funktion, inbegripet lagstiftning, och uppmanar därför de ukrainska myndigheterna att påskynda avoligarkiseringsprocessen.

85.  Europaparlamentet beklagar också ökningen av statsägda företag och uppmanar med kraft Ukraina att gå vidare med privatiseringen av statsägda företag i syfte att modernisera ekonomin och se till att den fungerar bättre samt förhindra oligarkisering. Parlamentet understryker behovet av förnyade åtaganden från Ukrainas sida för att bekämpa inflytandet av egenintressen som, om de förbises, allvarligt skulle kunna undergräva de reformresultat som uppnåtts hittills och Ukrainas stödåtgärder på det hela taget.

86.  Europaparlamentet uppmanar Ukraina och EU att utöka samarbetet om ytterligare liberalisering av den bilaterala handeln, inbegripet ingående av avtalet om bedömning av överensstämmelse och godtagande samt samarbete kring sanitära och fytosanitära åtgärder och på tullområdet. Parlamentet efterlyser ett utökat sektorssamarbete mellan EU och Ukraina inom utbildning och forskning, innovation, IKT-sektorn och digitalisering samt grön teknik, i syfte att utbyta sakkunskap och bästa praxis. Parlamentet efterlyser dessutom ökat samarbete och en gradvis differentierad sektorsintegration av Ukraina i bland annat energiunionen, transportgemenskapen och den digitala inre marknaden.

87.  Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att öppna upp landets luftfartsmarknad för europeiska företag, inbegripet lågprisföretag, och stöder ett undertecknande av avtalet om ett gemensamt luftfartsområde så snart som möjligt.

88.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom samarbetet mellan Ukraina och EU på det digitala området och uppmuntrar till fortsatt fördjupande av detta samarbete, som syftar till att parterna ska behandla varandra som på den inre marknaden, inbegripet inom andra sektorer av ömsesidigt intresse. Parlamentet betonar vikten av de steg som tagits mot en digital omställning och e-förvaltning, liksom framstegen i tillnärmningen av Ukrainas lagstiftning till EU:s inom elektroniska betrodda tjänster och elektronisk kommunikation. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att ytterliga stödja Ukrainas arbete med att se till att medie- och informationskunnigheten, e-förvaltningen och den digitala ekonomin återspeglar dagens digitala tidsålder och den gradvisa integrationen i EU:s digitala inre marknad, och att utforska hur roamingavgifterna mellan EU och Ukraina kan sänkas. Parlamentet noterar i detta avseende det nya EU-programmet på 25 miljoner euro till stöd för e-förvaltning och digital ekonomi i Ukraina. Parlamentet uppmuntrar till en utvidgning av det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa) till att omfatta Ukraina, när landet uppfyllt alla tekniska och rättsliga krav.

89.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att genomföra en trovärdig behovsbedömning för Donbassregionen i syfte att upprätta en strategi för dess socioekonomiska återhämtning, och föreslår att ett lämpligt internationellt ramverk tas fram för återuppbyggnaden av Donbass.

90.  Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att fortsätta med sina reformer inom det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, framför allt med tanke på covid-19-pandemins förödande inverkan på det ukrainska hälso- och sjukvårdssystemet. Parlamentet konstaterar att covid-19-pandemin enligt Unicef har gett upphov till inte bara en offentlig hälso- och sjukvårdskris, utan även en socioekonomisk kris som skulle kunna öka fattigdomen i Ukraina från 27,2 procent till 43,6 procent, eller ända upp till 50,8 procent. Parlamentet uppmuntrar därför den ukrainska regeringen att genomföra omfattande sociala skyddsåtgärder för att begränsa konsekvenserna av covid-19-pandemin.

91.  Europaparlamentet välkomnar att Ukraina har anslutit sig till EU:s hälsosäkerhetskommitté och systemet för tidig varning och reaktion så att landet kan delta i den alleuropeiska samordningen av åtgärder med anledning av covid-19-pandemin inom den offentliga hälso- och sjukvården. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, medlemsstaterna och Ukraina att intensifiera samarbetet kring folkhälsans motståndskraft och att utbyta bästa praxis och samarbeta med det civila samhället för att inrätta epidemistrategier som är inriktade på samhällets mest utsatta grupper. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ge stöd till Ukrainas regering när det gäller att få tillgång till vacciner mot covid-19.

92.  Europaparlamentet uppmanar Ukrainas regering att se till att alla restriktiva åtgärder inom hanteringen av covid-19-pandemin har en rättslig grund, är strikt nödvändiga och proportionella i förhållande till målet att skydda folkhälsan och rädda liv (på grundval av vetenskapliga råd), fortlöpande ses över samt hävs när de inte längre är nödvändiga, och att de tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att utsatta och marginaliserade grupper inte blir oproportionellt missgynnade av covid-19-hanteringen samt att vidta åtgärder för att komma till rätta med den ojämlikhet som föreligger sedan tidigare.

93.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ukraina att ta itu med den vittomfattande vänskapskorruption och annan korruption som fortsatt förekommer inom dess hälso- och sjukvårdssektor, särskilt inom hälsoministeriet, och att på ändamålsenligt sätt utreda all korruptionsrelaterad verksamhet, i synnerhet försök att upphandla medicinsk utrustning och vaccin mot covid-19 till oproportionellt höga kostnader mitt under pandemin.

94.  Europaparlamentet erkänner det goda arbete som Ukrainas nationella hälso- och sjukvårdsmyndighet har utfört för att inrätta ett öppet system med uppgift att finansiera de specifika behandlingar som patienter ges. Parlamentet uppmanar hälsoministeriet att stödja det arbete som utförs av Ukrainas nationella hälso- och sjukvårdsmyndighet.

95.  Europaparlamentet lovordar framstegen i tillnärmningen av lagstiftningen till EU:s regelverk och antagandet i november 2019 av en sanitär och fytosanitär strategi, vilket inbegriper fler än 200 av unionens normativa rättsakter som ska genomföras i Ukrainas lagstiftning.

96.  Europaparlamentet noterar med oro bristen på tillräckliga framsteg när det gäller tillnärmningen till EU:s djurskyddsnormer.

97.  Europaparlamentet välkomnar antagandet i mars 2020 av lagen om omsättning av jordbruksmark – som torde bidra till att Ukrainas enorma potential inom jordbrukssektorn frigörs – och antagandet i maj 2020 av lagen om förbättring av vissa instrument för reglering av bankverksamhet, som stärker banksystemet och förhindrar att PrivatBank återförs till sina tidigare ägare.

98.  Europaparlamentet välkomnar att Ukraina har anslutit sig till det tillfälliga flerpartsarrangemanget för skiljedomsförfaranden, som bidrar till att bryta det dödläge som orsakats av paralyseringen av överprövningsorganet och säkerställa att Världshandelsorganisationens (WTO) medlemmar kan dra nytta av en tvåstegstvistlösning inom WTO till dess att överprövningsorganet på nytt fungerar.

99.  Europaparlamentet uppmanar Ukraina att följa kommande beslut från skiljedomstolen vad gäller moratoriet för export av obearbetat trä och samtidigt genomdriva obligatorisk tillbörlig aktsamhet längs hela värdekedjan när det gäller varor från skogsbruk samt förbättra styrningen inom skogsbrukssektorn.

100.  Europaparlamentet noterar med oro att Ukraina nyligen inledde två undersökningar om skyddsåtgärder i fråga om import av kvävehaltiga och komplexförenade gödselmedel från EU. Parlamentet konstaterar att Ukraina beslutade att avsluta båda undersökningarna om skyddsåtgärder i sista minuten, men att ytterligare undersökningar om skyddsåtgärder är planerade. Parlamentet varnar för att liknande åtgärder skulle kunna undergräva det ömsesidiga förtroendet mellan de båda parterna.

101.  Europaparlamentet erinrar om att kött av fjäderfä är en känslig produkt i EU. Parlamentet noterar den lösning som valts för export av ”andra styckningsdelar” av fjäderfä genom ändringen av handelsförmånerna för kött och köttberedningar av fjäderfä, varmed kryphålet i avtalet täppts till. Parlamentet uppmanar Ukraina att avstå från liknande metoder och att till fullo respektera och genomföra alla bestämmelser i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet i god tro. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka hur det djupgående och omfattande frihandelsavtalet genomförs och att utnyttja alla tillgängliga åtgärder för att komma till rätta med eventuella marknadssnedvridande metoder och potentiellt utnyttjande av rättsliga kryphål.

102.  Europaparlamentet efterlyser med kraft åtgärder för att ta itu med klyftan mellan stad och landsbygd i Ukraina genom ändamålsenliga ekonomiska och tekniska incitament för mikroföretag, små och medelstora företag, småskaliga jordbrukare och familjeföretag i landsbygdsområden och förortsområden, och genom att förbättra den mänskliga konnektiviteten och infrastrukturen mellan städer och landsbygd i syfte att främja social sammanhållning.

103.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som uppnåtts inom ramen för instrumentet för små och medelstora företag inom det djupgående och omfattande frihandelsområdet när det gäller att förbättra tillgången till finansiering och öppna upp för handelsmöjligheter. Parlamentet framhåller att en ordentlig informationskampanj skulle kunna göra det möjligt för små och medelstora företag att dra större nytta av de möjligheter som det djupgående och omfattande frihandelsområdet erbjuder.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt stöd till regionala arbetsförmedlingar för att stimulera sysselsättningen, att stödja och investera i program för ungdomar och hållbar ekonomisk utveckling som främjar socialt företagande och att fokusera på ungdomar från landsbygdsområden, i syfte att stärka utbildningssystemet genom arbetsmarknadskrav för att skydda de mest utsatta och förebygga en avsaknad av socioekonomiska möjligheter.

105.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att övervaka det djupgående och omfattande frihandelsavtalets effekter på arbetstagarrättigheterna och rätten till föreningsfrihet i anslutning till handeln med EU. Parlamentet uppmanar den ukrainska regeringen att även fokusera på handelns och den hållbara utvecklingens sociala dimension och noga övervaka de ekonomiska och sociala konsekvenserna av genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering att respektera och upprätthålla arbetsnormer, och att ratificera och fullt ut genomföra Internationella arbetsorganisationens (ILO) samtliga konventioner. Parlamentet uppmuntrar Ukrainas regering att fortsätta med tillnärmningen av sina arbetsnormer till EU:s, i synnerhet vad gäller mötesfriheten och dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet välkomnar initiativet att reformera arbetsrätten men betonar att det krävs breda samråd med fackföreningarna och det civila samhället, och rekommenderar att ILO:s sakkunskap inom området utnyttjas.

106.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att såväl fackföreningar som det civila samhället i hela sin mångfald görs delaktiga i övervakningen av genomförandet av associeringsavtalet. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering och kommissionen att stödja icke-statliga organisationer som granskar överträdelser av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, i synnerhet på det sociala området.

107.  Europaparlamentet uppmanar Ukrainas regering att införa ett system med incitament och sanktioner för att bekämpa det ökänt stora antalet arbetstillfällen på den informella arbetsmarknaden.

108.  Europaparlamentet erkänner arbetskraftens ökade rörlighet mellan Ukraina och EU. Mellan 2,2 och 2,7 miljoner människor har utvandrat, motsvarande 13–16 procent av den sammanlagda arbetskraften i Ukraina, vilket å ena sidan bidrar till minskad tillgång till arbetskraft i Ukraina och brist på arbetskraft inom vissa yrken, och å andra sidan utgör inte bara en av de faktorer som pressar upp lönerna för de arbetstagare som stannar i landet, utan även en källa till inflöde av penningöverföringar från utvandrade personer, med en betydande inverkan på Ukrainas ekonomi till följd, eftersom detta inflöde motsvarar mer än 8 procent av BNP. Parlamentet vill se en fortsatt analys av de ekonomiska och sociala fördelarna med och konsekvenserna av den arbetskraftsutvandring som skett sedan 2014 för ekonomierna och de sociala trygghetssystemen i såväl Ukraina som medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det är nödvändigt med en strategi från regeringens sida för ett arbetsmarknadsklimat som erbjuder arbetstagarna vid ukrainska företag anständiga arbetsförhållanden, inbegripet hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, lagliga jobb som omfattas av det statliga sociala trygghetssystemet, fullständiga löneutbetalningar i tid, rätten till fackföreningsmedlemskap och intresserepresentation samt meningsfulla kollektiva avtalsförhandlingar som leder till bindande kollektivavtal. Parlamentet upprepar behovet att ta itu med kompetensflykten i Ukraina genom att främja högkvalitativa och inkluderande utbildnings- och fortbildningsprogram och skapa arbetstillfällen i syfte att ge unga och familjer socioekonomiska utsikter i sina lokalsamhällen.

109.  Europaparlamentet välkomnar och uppmanar till en vidareutveckling av de EU-finansierade program som stöder såväl moderniseringen av yrkesutbildningssystemet i Ukraina (”EU4Skills: Better Skills for Modern Ukraine”) som företagsklimatet, som spelar en central roll för potentiella återvändande personer och inhemska företagare (anti-korruption, stöd till små och medelstora företag, skatte- och tullreformer etc.) – både genom sektoriella bidrag och som villkor i EU:s program för makroekonomiskt stöd.

110.  Europaparlamentet uppmanar associeringsrådet att prioritera genomförandet av internationella arbetsnormer och EU:s lagstiftning och praxis inom områdena socialpolitik, sysselsättning och arbetsmarknad, bestämmelser om kollektiva avtalsförhandlingar, dialog mellan arbetsmarknadens parter, åtgärder för att motverka klyftan mellan könen samt arbetsrättsreformering i syfte att säkerställa balans mellan arbetsmarknadsparternas intressen samt skydd för arbetstagarnas rättigheter i enlighet med bestämmelserna i associeringsavtalet (artiklarna 419–421 och 424) och ILO:s relevanta konventioner (81, 87, 98, 117, 122, 129, 144, 154 och 173). Parlamentet påminner Ukrainas regering om att dess ansträngningar att förbättra företagsklimatet för att locka till sig direktinvesteringar och främja ekonomisk tillväxt inte får ske på bekostnad av arbetstagarnas rättigheter och arbetsvillkor. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering att tillämpa ett systematiskt tillvägagångssätt för och ge institutionellt stöd till dialogen mellan arbetsmarknadens parter, och att verka för att det nationella sociala och ekonomiska trepartsrådet ska bli ett ändamålsenligt instrument för denna dialog.

111.  Europaparlamentet konstaterar med oro att fackföreningarna har begränsade möjligheter att utöva sina rättigheter i Ukraina på grund av en bristfällig och otydlig lagstiftning.

Energi, miljö och klimatförändringar

112.  Europaparlamentet välkomnar slutförandet av uppdelningen av Naftogaz 2019 och inrättandet av en juridiskt oberoende systemansvarig för överföringssystem för gas i linje med EU:s tredje energipaket. Parlamentet uppmanar emellertid Ukrainas myndigheter att stärka den systemansvariges tekniska oberoende i förhållande till Naftogaz. Parlamentet välkomnar liberaliseringen och öppnandet av en konkurrenskraftig gasmarknad för hushållen. Parlamentet beklagar emellertid de senaste angreppen mot Naftogaz ledning, inbegripet företagets tillsynsnämnd, vilka undergräver företagets oberoende och de reformframsteg som hittills gjorts på området.

113.  Europaparlamentet framhåller Ukrainas roll som ett strategiskt land för gastransitering och att dess nationella system för gasöverföring behöver moderniseras, samt hur viktigt det är att landet integreras med EU:s energimarknad på grundval av det faktiska genomförandet av den uppdaterade bilagan XXVII till associeringsavtalet. Parlamentet välkomnar undertecknandet av det långsiktiga avtalet om gastransitering, som underlättats av EU. Parlamentet är oroat över anläggandet av gasledningen Nord Stream 2 och framhåller på nytt dess djupgående politiska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade risker på lång sikt. Parlamentet konstaterar att gasledningen Nord Stream 2 ökar EU:s beroende av ryska gasleveranser, hotar EU:s inre marknad, strider mot EU:s energipolitik och unionens strategiska intressen samt får potentiellt negativa konsekvenser för det krigshärjade Ukraina. Parlamentet uppmanar därför, i linje med sina tidigare resolutioner, alla berörda parter, i synnerhet parter i medlemsstaterna och Europa, att utnyttja tillgängliga juridiska klausuler för att sätta stopp för projektet.

114.  Europaparlamentet kräver att kommissionen granskar Ukrainas efterlevnad av Europeiska unionens regelverk inom energiområdet i syfte att ytterligare integrera energimarknaderna. Parlamentet stöder fullt ut Ukrainas integration i det europeiska kontinentala energinätet (Entso-E). Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att förbättra samordningen mellan internationella institutioner (till exempel kommissionen, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Europeiska investeringsbanken, Världsbanken, KfW, Entso-E och energigemenskapen) och ukrainska institutioner när det gäller strategier och åtgärder som stöder Ukrainas energisektor.

115.  Europaparlamentet fördömer Rysslands utvinning av gas från Ukrainas sockel i Ukrainas exklusiva ekonomiska zon och slår fast att EU inte bör erkänna Rysslands beslagtagning av gasfälten i Azovska sjön och Svarta havet utan bör stödja de ukrainska myndigheternas rättsliga åtgärder för att stoppa denna olagliga utvinning.

116.  Europaparlamentet beklagar att den nya grossistmarknad för el som sjösattes i Ukraina i juli 2019 fortfarande inte är konkurrenskraftig sett till EU:s standarder. Parlamentet uppmanar därför med kraft Ukraina att slutföra reformen och se till att unionsrätten i högre grad efterlevs, först och främst genom att öka Ukrenergos oberoende och undvika korssubventionering. Parlamentet uppmanar Ukraina att uppgradera sina befintliga kraftverk så att de uppfyller EU:s stränga miljö- och säkerhetsstandarder.

117.  Europaparlamentet välkomnar den ukrainska regeringens ståndpunkt när det gäller att respektera energigemenskapens åtagande att följa gällande unionsrätt, inbegripet sådan som rör miljö- och säkerhetspolitiken, dvs. inte tillåta import av elektricitet från kraftverk i grannländer som anläggs utan att kraven i internationella konventioner eller högsta internationella miljö- och säkerhetsstandarder uppfylls.

118.  Europaparlamentet beklagar att sektorn för förnybar energiframställning i Ukraina ännu inte fullgör sina skyldigheter gentemot investerarna och att de försenade utbetalningarna till producenterna av el från förnybara energikällor hotar den fortsatta utvecklingen av rena energikällor i Ukraina.

119.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ukrainas myndigheter att så snart som möjligt slutföra moderniseringarna av kärnkraftverken och utreda förseningarna i dessa processer, i synnerhet uppgraderingen av kärnkraftverket Zaporizjzja.

120.  Europaparlamentet betonar vikten av en ökning av infrastruktursamarbetet i regionen, ytterligare diversifiering av Ukrainas energiförsörjning, energieffektivitet och förnybara energikällor samt konnektivitet i Ukrainas energisektor, samtidigt som miljömässig hållbarhet säkerställs. Parlamentet konstaterar att stöd till och främjande av intraregional handel mellan länderna i det östliga partnerskapet också kommer att skapa nya ekonomiska möjligheter, även för små och medelstora företag.

121.  Europaparlamentet lovordar den ukrainska regeringens antagande i februari 2019 av strategin för den statliga miljöpolitiken fram till 2030 och den nationella avfallshanteringsplanen, lagarna om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar samt lagarna på det klimatpolitiska området. Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att öka sitt engagemang i kampen mot klimatförändringarna, i genomförandet av strategier mot dem och i integreringen av dem i alla politiska områden, och att intensifiera arbetet med de nationella åtagandena med anknytning till Parisavtalet från 2015.

122.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ukraina att på effektiva sätt bekämpa olaglig avverkning i enlighet med hållbar skogsförvaltning och gällande miljöskyddsstandarder och att vidta åtgärder för att få ett slut på de miljöskador som orsakas av olagligt och ohållbart utnyttjande av naturresurser, såsom olaglig avverkning i urskogarna i Karpaterna, som också utgör den största orsaken till översvämningar i regionen. Parlamentet uppmanar EU att bidra till att förhindra olaglig avverkning i samband med det olagliga skidortsprojektet i Svydivets, samt den olagliga och miljöskadliga metoden för utvinning av bärnsten. Parlamentet uppmuntrar Ukraina att investera i en ekologiskt och miljömässigt säker och hållbar turisminfrastruktur och uppmanar de ukrainska myndigheterna att förhindra att framtida projekt skadar miljön med hjälp av bättre granskning, insyn och genomförande av miljökonsekvensbedömningar och tillbörlig aktsamhet. Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att tillhandahålla öppen och smidig tillgång till miljöinformation, utvidga skyddade områden och påskynda genomförandet av den nationella planen för minskade utsläpp av betydande förorenande ämnen från stora förbränningsanläggningar. Parlamentet uppmuntrar Ukraina att anta lagstiftning för utveckling av hållbara transporter. Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att sanera och bortskaffa mycket farliga jordbrukskemikalier på ett säkert och miljömedvetet sätt, särskilt de föråldrade bekämpningsmedlen i länet Cherson och andra regioner i Ukraina.

123.  Europaparlamentet är djupt oroat över miljökonsekvenserna av konflikten i östra Ukraina, däribland faror i form av översvämningar i sammankopplade gruvor. Parlamentet kräver en ingående utvärdering av konfliktens miljökonsekvenser med uppföljning i form av en åtgärdsplan, utformad för att förhindra en ekologisk kollaps. Parlamentet föreslår ett program för minröjning i Donbass, med samverkan mellan ukrainska myndigheter och det internationella samfundet.

124.  Europaparlamentet är också djupt oroat över de cirka 1 200 källor till radioaktivitet som – för medicinska, industriella eller vetenskapliga ändamål – är belägna i och runt regionen Donetsk och som utgör allvarliga risker för hälsan, säkerheten och miljön. Parlamentet uppmanar OSSE, trepartsgruppen för Ukraina och Normandiekvartetten att motverka spridningen av verksamheter som inbegriper radioaktivitet och smugglingen av radioaktiva ämnen, i linje med systemet för förhindrande av spridning av kärnvapen. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att samverka med berörda parter för att på ett säkert sätt föra ut sådana källor till hög radioaktivitet som inte längre används från Donbassregionen.

125.  Europaparlamentet välkomnar Ukrainas ambition att bidra till målen för den europeiska gröna given och uppmanar kommissionen att på lämpligt vis stödja Ukrainas ansträngningar, bland annat genom inrättande av en relevant strukturerad dialog, en färdplan och informationsutbyte. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet inte strider mot de miljörelaterade mål och initiativ som fastställs i given.

126.  Europaparlamentet välkomnar EU:s program på tio miljoner euro avseende ett klimatpaket för en hållbar ekonomi, som ska tillhandahålla Ukraina stöd för utarbetandet av en helhetsstrategi för omställningen av landets viktigaste ekonomiska sektorer till en koldioxidsnål ekonomi.

Direkta personkontakter och gränsförvaltning

127.  Europaparlamentet erkänner vikten av rörlighet över gränserna för att öka de direkta personkontakterna och välkomnar det fortsatt framgångsrika genomförandet av det viseringsfria systemet för medborgarna i Ukraina, som har inneburit att ukrainska medborgare har kunnat göra fler än 40 miljoner resor till EU-länderna sedan juni 2017. Parlamentet understryker vikten av att fortsätta att uppnå riktmärkena för viseringsliberalisering och av att påskynda de därmed sammanhängande reformansträngningarna. Parlamentet är av åsikten att det viseringsfria systemet har lett till ökat resande från Ukraina till EU och därmed till ökad förståelse mellan våra respektive samhällen, vilket är den bästa grunden för fortsatt närmande. Parlamentet understryker att denna strategi måste tillämpas även framöver och, med tiden, utvidgas.

128.  Europaparlamentet erinrar om vikten av att integrera Ukraina i EU:s ramar, till exempel Erasmus+, Horisont Europa och Kreativa Europa, och om behovet att intensifiera det relevanta samarbetet inom befintliga och framtida program. Parlamentet är av uppfattningen att medverkan i Erasmus+-programmen bör utökas märkbart för ukrainska studenter och för ukrainska lärare vid universitet och i skolor.

129.  Europaparlamentet konstaterar att de ukrainska medborgarnas ökade antal besök i Schengenländerna har lett till utmaningar vid gränsövergångsställena mellan EU och Ukraina, där trängseln är stor, och att inte vare sig deras infrastruktur eller deras kapacitet är tillräcklig för att erbjuda dem som passerar gränsen anständiga och humana förhållanden. Parlamentet konstaterar att ett av de mest akuta problemen vid gränsen mellan EU och Ukraina, i synnerhet vid gränsen mellan Ungern och Ukraina och mellan Polen och Ukraina, är de långa väntetiderna för att passera gränsen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog i syfte att se till att förfarandena vid gränsövergångsställena avlöper snabbt och utan korruption, bland annat genom investeringar, personalutbildning och en ändamålsenlig mekanism för gränsövergångsrelaterade klagomål. Parlamentet uppmuntrar EU att stödja inrättandet av nya gränsövergångsställen och utvidgningen av de befintliga vid gränsen mellan EU och Ukraina genom strikt övervakning av finansieringen för att undvika sådant missbruk som förekommit vid tidigare tillfällen.

130.  Europaparlamentet stöder ett stärkt samarbete mellan EU och Ukraina, i synnerhet när det gäller gränsförvaltning, nationella asyl- och identitetshanteringssystem som baseras på biometriska metoder, motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism, bekämpning av organiserad brottslighet och grov internationell brottslighet och fördjupande av samarbetet mellan Ukraina och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex).

131.  Europaparlamentet noterar att ytterligare framsteg har gjorts när det gäller anpassningen av Ukrainas tull- och gränsförfaranden till unionens förfaranden, liksom de pågående institutionella reformerna av skatte- och tullförvaltningarna. Parlamentet välkomnar lagen om en enda rättslig enhet för den statliga tulltjänsten liksom lagarna om godkända ekonomiska aktörer och om införande av det nationella elektroniska överföringssystemet, vilka antogs hösten 2019. Parlamentet välkomnar också antagandet i juli 2019 av en strategi för integrerad gränsförvaltning fram till 2025 och den efterföljande handlingsplanen för 2020–2022. Parlamentet beklagar emellertid att de EU-finansierade projekten för moderniseringen av de sex posteringarna vid gränsen till unionen har stannat av och beklagar djupt att väntetiderna vid dessa gränser fortfarande är mycket långa. Parlamentet uppmanar också med kraft de ukrainska myndigheterna att anta alla de kvarstående åtgärder och bestämmelser som krävs för att systemen med godkända ekonomiska aktörer och för nationell elektronisk överföring ska bli fullt operativa och för att se till att behöriga kandidater till den nya ledningen av den statliga tulltjänsten snarast tillsätts genom ett transparent och opartiskt offentligt urvalsförfarande. Parlamentet uppmanar med kraft de ukrainska myndigheterna att kriminalisera all varusmuggling, vilket är av yttersta vikt för den integrerade gränsförvaltningen.

132.  Europaparlamentet uppmanar EU och de ukrainska och moldaviska myndigheterna att påskynda processen med att blockera olaglig handel och stänga ned smugglingskanaler i regionen Transnistrien, som fungerat som en fristad för smugglare, utnyttjats av kriminella och oligarker, tjänat till att stärka det ryska inflytandet och varit en av de viktigaste orsakerna till att konflikten förlängts.

Institutionella bestämmelser

133.  Europaparlamentet välkomnar resultatet av toppmötet mellan EU och Ukraina den 6 oktober 2020, det första bilaterala toppmöte som ägt rum fysiskt i Bryssel sedan covid-19-pandemin bröt ut, och de tydliga förklaringarna från båda sidor om deras fortsatta åtagande att stärka Ukrainas politiska associering till och ekonomiska integration i Europeiska unionen.

134.  Europaparlamentet välkomnar resultatet av de pågående mötena och verksamheterna inom ramen för sin Jean Monnet-dialog för fred och demokrati med Ukrainas Verchovna Rada och stöder till fullo en fortsättning. Parlamentet är övertygat om att ett fördjupande av den parlamentariska dialogkulturen kommer att säkerställa ett starkt, oberoende, transparent och effektivt Verchovna Rada för Ukraina, vilket krävs för landets demokratiska och europeiska framtid samt är i linje med de ukrainska medborgarnas förhoppningar.

135.  Europaparlamentet uppmuntrar i detta sammanhang Verchovna Rada att aktivt fortsätta med sin institutionella reform, som bland annat syftar till att öka lagstiftningskapaciteten och kvaliteten på lagstiftningen, den politiska tillsynen över den verkställande makten samt insynen och ansvarsskyldigheten gentemot medborgarna, för att integrera och prioritera antagandet av lagförslag som rör genomförandet av associeringsavtalet, samt att inrätta institutionella skyddsåtgärder för att blockera lagstiftning som strider mot åtagandena enligt associeringsavtalet, till exempel genom en starkare roll för kommittén för europeisk integration, vars yttranden bör vara bindande. Parlamentet understryker att det måste fortsätta att samverka med Verchovna Rada för att stödja en sådan reformprocess. Parlamentet framhåller vikten av en fortsättning på det interparlamentariska samarbetet och de direkta personkontakterna, på bästa möjliga sätt, med hänsyn till covid-19-pandemin.

136.  Europaparlamentet erinrar om vikten av fortsatt stöd till Europeiska unionens rådgivande uppdrag (EUAM) i Ukraina och dess roll i reformen av den civila säkerhetssektorn. Parlamentet välkomnar öppnandet av dess lokalkontor i Mariupol och hoppas på konkreta resultat, i enlighet med uppdragets mandat. Parlamentet kräver att kommissionen ska öka sina ansträngningar att stärka kapaciteten hos de ukrainska myndigheter som berörs av genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Parlamentet kräver att kommissionen ska utforma de verktyg som krävs för att stödja Ukrainas fortsatta anpassning till EU:s regelverk, i enlighet med de relevanta besluten från det 22:a toppmötet mellan Ukraina och EU.

137.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att inrätta ett universitet för det östliga partnerskapet i Ukraina. Parlamentet uppmanar unionens institutioner att förstärka och utöka utbildningsprogrammen för ukrainska rättstillämpare som vill specialisera sig på unionsrätten och att stärka Ukrainas möjligheter att delta i Horisont Europa, jämte andra sätt att främja direkta personkontakter och det akademiska och utbildningsrelaterade samarbetet mellan EU och Ukraina.

138.  Europaparlamentet välkomnar EU:s stöd till institutionell kapacitetsuppbyggnad och de fortbildningskurser för Ukrainas offentliganställda som anordnas av Europeiska högskolan i Natolin.

139.  Europaparlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner, medlemsstaterna och de ukrainska myndigheterna att med hjälp av kampanjer bättre informera allmänheten om de möjligheter som finns inom initiativet för det östliga partnerskapet och genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, för att öka medvetenheten om fördelarna med en närmare associering och koppla dem till den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden i Ukraina samt i övriga associerade länder. Parlamentet uppmuntrar de ukrainska myndigheterna att bättre informera Ukrainas medborgare om fördelarna med associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och EU-stödet och att göra mer för att se till att de möjligheter som erbjuds genom associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och EU:s stöd och program når lokal nivå, även i avlägsna delar av landet, särskilt landsbygdsområden, så att invånarna kan driva på positiva förändringar i sina samhällen.

140.  Europaparlamentet lovordar Ukrainas civila samhälle, ungdomar och icke-statliga organisationer för deras aktiviteter på alla områden av det offentliga och politiska livet, och i synnerhet för deras stöd till genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, för hanteringen av utmaningarna i samband med covid-19-pandemin, för bekämpningen av desinformationskampanjer, för stödet och hjälpen till internflyktingar och andra utsatta grupper och för stärkandet av samhällets motståndskraft och mediekompetensen hos den ukrainska befolkningen. Parlamentet uppmuntrar de ukrainska statliga och lokala styrelseorganen att fortsatt främja ett nära samarbete med det civila samhället, bland annat genom ökat ekonomiskt stöd till dess verksamheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera stöd till dessa icke-statliga organisationer och organisationer i det civila samhället. Parlamentet välkomnar i detta hänseende programmet ”facilitet för det civila samhället” på 20 miljoner euro, vilket kommer att främja stärkandet av kapaciteten hos organisationer i det civila samhället så att de kan delta i beslutsprocesser och det offentliga livet. Mot bakgrund av ett antal lagförslag om civilsamhällesorganisationers och andra sammanslutningars arbete och funktionssätt uppmanar Parlamentet med kraft de ukrainska myndigheterna att inte anta några lagar som inte är förenliga med Ukrainas inhemska och internationella skyldigheter på människorättsområdet och att garantera att det civila samhället kan verka utan otillbörlig inblandning.

o
o   o

141.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Ukrainas president, regering och parlament och Ryska federationens president, regering och parlament.

(1) EUT L 303, 28.11.2018, s. 39. (2) EUT C 388, 13.11.2020, s. 116. (3) EUT C 11, 12.1.2018, s. 82. (4) Antagna texter, P9_TA(2020)0167. (5) EUT L 165, 27.5.2020, s. 31. (6) CM/Rec(2010)5, tillgänglig på https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectID=09000016805cf40a (7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).