Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2818(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0108/2021

Ingivna texter :

B9-0108/2021

Debatter :

PV 08/02/2021 - 18
CRE 08/02/2021 - 18

Omröstningar :

PV 11/02/2021 - 2

Antagna texter :

P9_TA(2021)0051

Antagna texter
PDF 188kWORD 63k
Torsdagen den 11 februari 2021 - Bryssel
Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft
P9_TA(2021)0051B9-0108/2021

Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (2020/2818(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 14 och 15,

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europeiska rådet, parlamentet och kommissionen i november 2017, särskilt dess första och fjärde princip ”Utbildning och livslångt lärande” respektive ”Aktiva arbetsmarknadsåtgärder”,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention från 1974 om betald ledighet för studier,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020)0274) och av det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2020)0121) och (SWD(2020)0122),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020)0275),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om att skapa ett europeiskt utbildningsområde senast 2025 (COM(2020)0625) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer detta (SWD(2020)0212),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027 – Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern (COM(2020)0624) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer detta (SWD(2020)0209),

–  med beaktande av kommissionens rapport Digital Economy and Society Index (DESI) 2020 Human capital(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En ny industristrategi för EU, (COM(2020)0102), där det konstateras att ”den gröna och digitala omställningen påverkar alla delar av vår ekonomi, vårt samhälle och vårt näringsliv” och att ”en konkurrenskraftig industri måste kunna rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft” och där det förutses att 120 miljoner människor i EU bara de närmaste fem åren kommer att ”behöva utbilda eller omskola sig”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Den europeiska gröna given (COM(2019)0640), där följande konstateras när det gäller att möjliggöra de förändringar som anges i meddelandet: ”proaktiv omskolning och kompetenshöjning är nödvändigt om man ska kunna dra nytta av den gröna omställningen”,

–  med beaktande av rådets slutsatser från den 8 juni 2020 om omskolning och kompetensutveckling som en grund för ökad hållbarhet och anställbarhet, i syfte att stödja ekonomisk återhämtning och social sammanhållning,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2020 om arbetet för att bekämpa covid-19-krisen på utbildningsområdet,

–  med beaktande av rådets resolution av den 8 november 2019 om vidareutveckling av det europeiska området för utbildning som stöd för framtidsorienterade utbildningssystem(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 3 mars 2017 om ökad kompetens hos kvinnor och män på EU:s arbetsmarknad(3),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 december 2017 om en ny EU-agenda för högre utbildning(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/646 av den 18 april 2018 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut nr 2241/2004/EG(6),

–  med beaktande av den politiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 5 maj 2020 Hållbar finansiering för livslångt lärande och kompetensutveckling i samband med brist på kvalificerad arbetskraft (förberedande yttrande på begäran av det kroatiska ordförandeskapet),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 mars 2018 Framtidens arbete – förvärvande av kunskaper och färdigheter för att tillgodose kraven hos framtidens jobb (förberedande yttrande på begäran av det bulgariska rådsordförandeskapet)(7),

–  med beaktande av den europeiska undersökningen om arbetsvillkor(8),

–  med beaktande av Eurofounds undersökning om digitaliseringens inverkan på kompetensanvändning och kompetensutveckling(9),

–  med beaktande av Cedefops studie Empowering adults through upskilling and reskilling pathways, band 1 och 2,

–  med beaktande av Cedefops rapport Skills forecast – trends and challenges to 2030(10),

–  med beaktande av kompetenskartan för EU(11) och det europeiska kompetensindexet(12),

–  med beaktande av studien från Enheten för vetenskaplig framsyn Rethinking education in the digital age(13),

–  med beaktande av OECD:s databas Skills for Jobs(14),

–  med beaktande av OECD:s studie Getting Skills Right – Increasing Adult Learning Participation – Learning from successful reforms(15),

–  med beaktande av OECD:s policydokument av den 10 juli 2020 Skill measures to mobilise the workforce during the COVID-19 crisis(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2020 om den europeiska utbildningens framtid i samband med covid-19(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2020 om en förstärkt ungdomsgaranti(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2018 om modernisering av utbildningen i EU(19),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2017 om en ny kompetensagenda för Europa(20),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet(21),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen(22),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (O-000006/2021 – B9‑0004/2021),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, och av följande skäl:

A.  Den gröna och digitala omställningen tillsammans med den demografiska utvecklingen och globaliseringen förändrar arbetets karaktär, arbetets innehåll och de färdigheter och kvalifikationer som krävs för arbetet. Kompetenshöjning och omskolning kommer att vara av avgörande betydelse för att klara av de utmaningar och möjligheter som skapas av den allt snabbare utvecklingen på makronivå och kommer att vara centrala för att åtgärda den allt större kompetensbristen på EU:s arbetsmarknad.

B.  Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft är till fullo förenlig med den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i synnerhet dess första princip, som innebär att ”var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet”.

C.  Utbildning i den digitala tidsåldern inbegriper digital formell utbildning och även informell och icke-formell utbildning i teknisk, mjuk och medborgarskapsrelaterad kompetens under EU-medborgarnas hela livstid.

D.  Den formella utbildningen och de formella utbildningssystemen har allt större problem med att svara på hela skalan av individuella och sociala behov och krav i en föränderlig värld.

E.  Covid-19-krisen har förändrat arbetslivet och gjort att många arbeten snabbt har blivit överflödiga och föråldrade, satt fokus på vikten av digitala färdigheter och digital kompetens, vidgat den digitala klyftan och ökat behovet av att uppdatera den europeiska arbetskraftens kompetens, särskilt när det gäller det dramatiskt ökade behovet av digital, teknisk och mjuk kompetens samt motståndskraft och anpassningsförmåga. Dessa behov kommer att vara än mer tvingande i och med den ökade användningen av artificiell intelligens (AI), som helt kan förändra arbetsmönstren och ersätta vissa typer av verksamhet. Pandemin har orsakat störningar i utbildningar och vidareutbildningar, vilket i synnerhet har påverkat studerande inom yrkesutbildningar, och lett till växande arbetslöshet, särskilt bland ungdomar som kämpar med övergången från utbildning till arbete. Den påtvingade nedstängningen under covid-19-krisen ger arbetstagarna en möjlighet att uppdatera sin kompetens.

F.  Nyckelkompetenser är av avgörande betydelse i kunskapssamhället och inom ramen för ett livslångt lärande eftersom de garanterar mer flexibilitet vid anpassningen till samhällen och arbetsmarknader i förändring.

G.  Många exempel på bristande jämlikhet kvarstår i tillgången till utbildning och färdigheter såväl för utsatta grupper i samhället som mellan könen, och det är mindre sannolikt att medborgare som har en annan etnisk bakgrund, personer med funktionsnedsättning eller kvinnor har möjlighet att lära sig nya färdigheter.

H.  Individer måste ha de färdigheter som krävs på arbetsmarknaden och förmåga att snabbt anpassa sig till föränderliga kompetenskrav under hela livstiden. Mellan 37 % och 69 % av uppgifterna i EU kan automatiseras inom många sektorer, vilket kan leda till en betydande förändring av resultaten(23). Enligt Eurofounds undersökningar rapporterar 28 % av arbetstagarna att de har de färdigheter som behövs för att hantera mer krävande uppgifter.

I.  Kompetenshöjning och omskolning är inte enbart en individuell utan också en social förpliktelse, eftersom låg grundläggande kompetens bland vuxna och lågt deltagande i utbildningsverksamhet minskar deras anställningsmöjligheter på arbetsmarknaden, skapar social och ekonomisk ojämlikhet och bidrar till höga fattigdomsnivåer.

J.  Kompetensglapp och brist på färdigheter utgör stora utmaningar för EU:s arbetsmarknad och utbildningssystem. Det råder en enorm brist på digital kompetens bland arbetskraften, och 42 % av EU-medborgarna saknar grundläggande digitala färdigheter(24). Det krävs betydande investeringar för att ta itu med bristen på digital kompetens.

K.  Dagens generation ungdomar är högkvalificerad. Kompetensutveckling, omskolning, kompetenshöjning och livslångt lärande är inte det enda svaret på bristen på arbetstillfällen för ungdomar. Ytterligare sysselsättningsåtgärder behövs för att se till att hållbara arbetstillfällen av god kvalitet skapas. Sysselsättningsläget utvecklas snabbt, och enligt uppskattningar kommer 65 % av de barn som nu börjar grundskolan att jobba i helt nya typer av arbeten som ännu inte existerar(25). År 2019 använde redan 85 % av medborgarna internet, men endast 58 % hade åtminstone grundläggande digital kompetens(26).

L.  Den europeiska gröna givens ambition att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och målet att minska koldioxidutsläppen med 60 % senast 2030 kommer att innebära en övergång till en klimatneutral, cirkulär, energieffektiv ekonomi. Detta kommer på ett grundläggande plan att påverka alla sektorer i ekonomin och innebära att omskolning av arbetskraften samt fokus på gröna färdigheter inom alla utbildningsvägar blir avgörande för att åstadkomma en rättvis övergång som inte lämnar någon på efterkälken.

M.  Utöver tekniska och digitala färdigheter är kritiskt tänkande en av de nyckelfärdigheter som människor kommer att behöva i den digitala tidsåldern. Det finns ett tydligt behov att stärka det kritiska tänkandet bland alla grupper av medborgare för att göra det möjligt för dem att utnyttja de digitala verktygens fulla potential och skydda dem från riskerna med dessa verktyg.

N.  Moderna, innovativa och inkluderande utbildningssystem med digital teknik i centrum har goda förutsättningar att förbereda nya generationer av yrkesmänniskor för framtida utmaningar och möjligheter.

O.  Lika tillgång till högkvalitativ och inkluderande kompetensutveckling, kompetenshöjning och omskolningsåtgärder samt information om kompetensresurser, rådgivning, utbildning och yrkesutbildning för alla människor, inbegripet utsatta grupper, äldre och människor som bor i eftersatta stadsområden, i glesbefolkade och avfolkade områden på landsbygden och i avlägsna områden, är avgörande för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft. Eurofounds forskning visar att ojämlikheten i arbetstagarnas tillgång till utbildning har ökat(27).

P.  I en del EU-länder har den tid som barn ägnar åt skolarbete halverats under covid-19-krisen. En nedstängning av utbildningsinstitutioner, även om den bara är tillfällig, kan ha stora konsekvenser för elever som påverkar läranderesultaten negativt och ökar den befintliga ojämlikheten.

Q.  I motsats till den obligatoriska grundskolan är vuxenutbildning ett frivilligt åtagande som människor tar på sig av personliga eller yrkesmässiga skäl, något som utgör en större utmaning för utbildningsleverantörer.

R.  Att ha aktuella färdigheter gör att människor lättare kan behålla sin anställning på arbetsmarknaden och vara socialt delaktiga, vilket också är av grundläggande betydelse för den mentala hälsan och livet för miljontals av våra medborgare.

S.  Det finns ingenting som heter olika färdigheter beroende på kön, men det finns könsbaserade skillnader i yrkesval och karriärutveckling.

T.  Utbildnings- och kompetenspolitiken hör till medlemsstaternas behörighet. EU spelar en viktig roll när det gäller att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på dessa områden. Nya utmaningar kräver att EU-omfattande verktyg och stödjande åtgärder används inom ramen för det europeiska utbildningsområdet. Unionsprogram såsom Erasmus+, den europeiska ungdomsgarantin och Europeiska solidaritetskåren spelar en viktig roll när det gäller kompetenshöjning hos ungdomar.

U.  Digital teknik bör dock uppfattas som ett verktyg för att tillhandahålla utbildning av god kvalitet. I framtiden kommer det att finnas ett ökat behov av digital kompetens (programmering, logistik och robotteknik), inte bara för it-utbildning utan också när det gäller läroplanen som helhet.

V.  Möjligheter till digitalt stödd utbildning och kompetensutveckling bör utforskas närmare och främjas, till exempel nätbaserad utbildning för utsatta grupper eller personal på små och medelstora företag som behöver ett mer flexibelt tillhandahållande av utbildning i nära samarbete med de ansvariga regionala institutionerna och organen.

W.  Deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg i Europa för barn under tre år ligger fortfarande på under 33 % i hälften av EU-länderna(28).

X.  Enligt Eurofound bör inverkan på kompetensen av användningen av digitalt stödda affärsmodeller, såsom plattformsarbete, utforskas i närmare detalj och hanteras på ett strategiskt sätt, antingen genom att åtgärda kompetensglapp och kompetensförluster eller genom kompetensutveckling, såsom för övergripande färdigheter och entreprenörsfärdigheter.

Y.  Under 2019 hade 10,2 % av ungdomarna i åldern 18–24 år som mest högstadieutbildning och deltog inte i någon ytterligare utbildning (unga med högst grundskoleutbildning)(29).

Z.  Den viktiga roll som spelas av arbetsplatsförlagt lärande för kompetensutnyttjande och kompetensutveckling har länge erkänts, men ECS 2019 visar att endast en minoritet av organisationerna på ett sammanhängande sätt kombinerar olika typer av arbetsplatspraxis som optimerar kompetensanvändningen och stöder kompetensutvecklingen.

AA.  År 2017 var 72 % av lärarna i Europa kvinnor. Av de lärare som arbetade i EU var 9 % under 30 år medan 36 % var 50 år eller äldre(30).

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, som sätter kompetens i centrum för EU:s politiska agenda och säkerställer att rätten till kvalitativ och inkluderande utbildning och livslångt lärande för alla och inom alla områden och sektorer, i enlighet med bestämmelserna i den allra första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, blir verklighet i hela EU.

2.  Europaparlamentet välkomnar de tolv flaggskeppsåtgärder som läggs fram i meddelandet och de kvantitativa mål som ska nås senast 2025. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge utsatta grupper en bred tillgänglighet till kompetensutveckling och kompetenshöjning, däribland personer med funktionsnedsättning, lågutbildade vuxna, minoriteter, inklusive romer, samt personer med invandrarbakgrund. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man ska genomföra denna rättighet och införa en övervakningsmekanism som uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta nationella handlingsprogram och regelbundet lägga fram nationella rapporter om hur denna rättighet upprätthålls.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av tillgång till utbildning och omskolning för arbetstagare i industrier och sektorer som måste förändras i grunden med tanke på den digitala och den gröna omställningen. Parlamentet understryker att kvalifikationer och certifierade behörigheter ger arbetstagarna mervärde, förbättrar deras ställning på arbetsmarknaden och kan överföras vid omställningar på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser en offentlig politik för kompetens som inriktas på erkännande, certifiering och validering av kvalifikationer och meriter.

4.  Europaparlamentet understryker att kompetens och livslångt lärande är av avgörande betydelse för hållbar tillväxt, produktivitet, investeringar och innovation och att de därför är nyckelfaktorer för företagens konkurrenskraft, i synnerhet för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att ett nära samarbete och utbyte av bästa praxis mellan alla relevanta aktörer som är involverade i kompetensutveckling, inbegripet arbetsmarknadens parter och alla förvaltningsnivåer, är avgörande för att säkerställa att alla kan skaffa sig den kompetens som behövs på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att samla in aktuella uppgifter, information och prognoser om kompetensbehov och kompetenskrav på arbetsmarknaden, även på lokal nivå. Parlamentet stöder lanseringen av kompetenspakten, som syftar till att förbättra företagens insatser för kompetenshöjning och omskolning av Europas arbetskraft. Parlamentet efterlyser lokala kompetenspakter för att bättre nå personer i sektorer som drabbats hårdast av covid-19-krisen och hjälpa dem att omskola sig för att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

5.  Europaparlamentet påminner om att moderniserade yrkesutbildningssystem är särskilt viktigt för att förbereda ungdomar och vuxna för den gröna och digitala omställningen och för att se till att arbetstagare i yrkesverksam ålder och äldre arbetstagare bibehåller och utvecklar de färdigheter som behövs för att skydda sin anställbarhet och förlänga arbetslivet. Parlamentet påminner också om att en sådan modernisering är central för en återhämtning från covid-19-pandemin. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft. Parlamentet betonar att yrkesutbildningsprogram måste vara riktade, framtidsorienterade, tillgängliga, genomträngliga, sammanlänkade på EU-nivå och elevinriktade, så att de möjliggör flexibla individuella studievägar och ger studerande och lärare inom yrkesutbildning den kompetens som krävs för att bli aktiva och demokratiska medborgare och framgångsrika på arbetsmarknaden och i samhället. Parlamentet påminner om att en modernisering av yrkesutbildningsprogrammen måste gå hand i hand med en ökad attraktionskraft så att ungdomar väljer dem. Parlamentet understryker vikten av en bästa praxis inom varvade utbildningssystem och yrkesutbildning som skulle kunna bidra till strukturförändringar på arbetsmarknaden och leda till högre ungdomssysselsättning.

6.  Europaparlamentet anser att lärlingsplatser kan spela en viktig roll i detta sammanhang eftersom de förbereder unga för arbeten som det råder stor efterfrågan på och därmed bidrar till en hållbar integration på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda EU:s resurser för att främja yrkesutbildningen och uppmuntra arbetsgivare att skapa betalda praktik- och lärlingsprogram för studerande på yrkesskolor samt anordna tävlingar och branschturneringar för dem. Parlamentet uppmanar företagen att säkerställa kompetenshöjning och omskolning för sin personal och att förbättra tillhandahållandet av lärlingsplatser i linje med kvalitetskriterierna för praktikprogram och den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att se över befintliga europeiska instrument såsom kvalitetskriterierna för praktikprogram och den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet samt att införa kvalitetskriterier för förslag, inklusive principen om rättvis ersättning till praktikanter, tillgång till socialt skydd, hållbara arbetstillfällen och sociala rättigheter. Parlamentet betonar att dessa kriterier skulle säkerställa att praktikanter och lärlingar kan gå vidare till stabila arbetstillfällen av god kvalitet och bidra till att säkerställa könsbalanserade möjligheter för människor i alla sektorer liksom möjligheter som erbjuder långsiktig trygghet, socialt skydd samt jämlika och anständiga arbetsförhållanden och som inte bidrar till att skapa osäkra anställningar.

7.  Europaparlamentet påminner om att yrkeskompetens är en av de drivande krafterna i EU:s ekonomi och uppmanar till samordning av konventionell utbildning och yrkesutbildning, där utvecklingen av yrkesfärdigheter, antingen som en central inriktning eller som en komplettering till de alternativ som finns tillgängliga för både studenter och vuxna, kan öka de tillgängliga möjligheterna för arbetssökande, främja rörligheten på arbetsmarknaden och förbättra arbetsmarknadens motståndskraft i krissituationer.

8.  Europaparlamentet råder kommissionen att ge medlemsstaterna rekommendationer som gör att yrkesutbildningen stämmer överens med kompetensagendan, med hänsyn till nationella behörigheter och subsidiaritetsprincipen, med målet att förbättra den tidiga yrkesvägledningen och maximera antalet möjligheter som Europas ungdomar har för sin kompetensutveckling. Parlamentet välkomnar i detta avseende de synpunkter som tillhandahållits på området av Cedefop och Eurofound.

9.  Europaparlamentet understryker att det blir allt viktigare att tillhandahålla aktivt stöd till lärare och utbildare genom att anta ett ändamålsenligt paket med politiska åtgärder för att se till att de är väl förberedda och har fått kompetensutveckling för den digitala och gröna omställningen av skolor och utbildningsinstitutioner. Parlamentet anser att lärarfackföreningar måste delta i att fastställa de färdigheter och kompetenser som lärare och utbildare måste skaffa sig inom den initiala och fortsatta yrkesutvecklingen med avseende på den gröna och digitala omställningen. Parlamentet anser att investeringar i offentlig utbildning måste öka väsentligt och att den sociala dialogen med fackföreningarna måste vara central för att garantera lämpliga löner, pensioner och rättvisa arbetsvillkor för de som är verksamma i utbildningssektorn.

10.  Europaparlamentet betonar behovet av att i samarbete med arbetsmarknadens parter förbättra systemet för kompetensprognos för att bättre kunna identifiera nya kompetensbehov, tillhandahålla allmänna samt sektors- och yrkesspecifika färdigheter där så behövs och minimera kompetensrelaterade flaskhalsar och obalanser. Parlamentet välkomnar i detta avseende de åtgärder för att förbättra kompetensinventeringen som kommissionen har lagt fram. Parlamentet framhåller att tillämpningen av artificiell intelligens och stordataanalys på kompetensinventering vid definieringen av nya yrkesprofiler regelbundet och systematiskt måste övervakas för att förhindra snedvridningar och direkt och indirekt diskriminering, och att korrigerande åtgärder bör säkerställas. Parlamentet understryker att ökad yrkesvägledning från tidig ålder och likvärdig tillgång till information och stöd för studenter och vuxenstuderande kan bidra till att de väljer lämpliga studievägar inom utbildningen och yrkesutbildningen som leder till anställningsmöjligheter som passar ihop med deras intressen, talanger och kompetenser och därmed minskar kompetensglappet. Parlamentet betonar vikten av samarbete mellan arbetsförmedling och socialtjänst för att identifiera och stödja människor som nyligen har förlorat sina arbeten eller riskerar att göra det. Parlamentet understryker vikten av livslång vägledning i den europeiska kompetensagendan och behovet att förbättra tillgången till vägledning av god kvalitet.

11.  Europaparlamentet välkomnar rekommendationen till medlemsstaterna om att stärka systemen för tidig varning i syfte att identifiera unga personer som riskerar att hamna i gruppen unga som varken studerar, arbetar eller deltar i yrkesutbildning. Parlamentet är övertygat om att förebyggande åtgärder, såsom bedömning av färdigheter och karriärs- och yrkesvägledning, som syftar till att hjälpa skolavhoppare att hitta sysselsättning eller en utbildning innan de blir arbetslösa, på lång sikt kan leda till färre unga som varken arbetar eller studerar, om de genomförs på rätt sätt och det finns tillgång till inkluderande och icke-diskriminerande ordinarie utbildning.

12.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka den roll som arbetsmarknadens parter spelar genom att se till att strategin för kompetensutveckling uppmuntrar till kollektivavtal när det gäller definieringen och regleringen av kompetens och vidareutbildning, genom att rådfråga arbetsmarknadens parter om vilka kompetensbehov som finns och hur innehållet i utbildningssystemen bör uppdateras och genom att tillsammans med arbetstagarrepresentanter ta fram arbetsplatsförlagda utbildningar för att anpassa dem till arbetskraftens behov.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en indikator på kompetensbrist i den sociala resultattavlan, vilket kan vara användbart för beslutsfattare på nationell nivå för att fastställa var det krävs fler insatser och för att åstadkomma en bättre samordning på EU-nivå, och spåra uppkomsten och utvecklingen av kompetensbrist samt ge incitament till en uppåtgående konvergens mellan medlemsstaterna.

14.  Europaparlamentet anser att ömsesidigt erkännande av läranderesultat, examensbevis, utbildning, yrkeskvalifikationer och kompetens som förvärvats i en annan medlemsstat måste förbättras och kommer att bidra till att komma till rätta med kompetensbrist och kompetensglapp. Parlamentet anser att detta även kommer att göra det möjligt för vuxna att erhålla fullständiga kvalifikationer, främja rörlighet, göra EU:s arbetsmarknad mer integrerad och resilient och stärka EU:s konkurrenskraft. Parlamentet betonar vikten av att åtgärda kompetensbrist och kompetensglapp genom att underlätta de studerandes rörlighet och erkännandet över gränserna av kvalifikationer genom en bättre användning av verktyg såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer, Europass-cv, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET), EU:s kompetenskarta, Esco och Eures. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande om att skapa ett europeiskt utbildningsområde senast 2025.

15.  Europaparlamentet betonar att många medborgare skaffar sig värdefulla färdigheter och erfarenheter utanför det formella utbildningssystemet, till exempel anhörigvårdare som vårdar personer med funktionsnedsättning eller äldre. Parlamentet anser att dessa informella färdigheter bör erkännas eftersom de kan hjälpa anhörigvårdare att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden.

16.  Europaparlamentet uppmanar till ett fullständigt genomförande av direktivet om yrkeskvalifikationer, eftersom dess gemensamma utbildningsram kan öka antalet yrkesverksamma som drar nytta av systemet för automatiskt erkännande och stöder en samordning av detta med kommissionens utveckling av ett digitalt och EU-omfattande europeiskt färdighetspass.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera insatserna för att få utländska studerande att stanna kvar efter att de tagit examen vid universitet i EU. Parlamentet betonar att hela EU:s attraktionskraft skulle kunna öka om man gav högskolestuderande rätt att röra sig inom EU samt ett visum som ger dem rätt att söka arbete.

18.  Europaparlamentet vill se att det låsta läget när det gäller revideringen av blåkortsdirektivet hävs, för att se till att europeiska företag får den kompetens som krävs för att förbli eller bli konkurrenskraftiga.

19.  Europaparlamentet noterar att covid-19-pandemin har framhävt vikten av både grundläggande och avancerade digitala färdigheter och av motståndskraftiga utbildningssystem och deras förmåga att göra anpassningar mellan klassrums-, distans- och onlineundervisning samt hybrida undervisningsmetoder. Parlamentet noterar vidare att covid-19-pandemin har förändrat arbetsmarknadens kompetenskrav och ökat bristen på digital kompetens och förvärrat den ojämlikhet och de underskott som redan finns i fråga om utbildning. Parlamentet framhåller behovet av att varje medborgare har åtminstone grundläggande digitala färdigheter och av att utbilda högt kvalificerade specialister och förse dem med avancerad digital kompetens och ett innovativt och entreprenörsmässigt tankesätt.

20.  Europaparlamentet beklagar att det fortfarande finns genusbaserade skillnader i kvinnors tillgång till kompetensutveckling och deltagande på arbetsmarknaden(31). Parlamentet understryker att de huvudsakliga utmaningar som kvinnor står inför inbegriper hinder för utbildning i naturvetenskapliga ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik), sociokulturella och ekonomiska begränsningar, i synnerhet i landsbygdsekonomier och informella ekonomier, och en betydande avsaknad av att främja kvinnors lika möjligheter att välja yrken som ofta domineras av män. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till skapandet av mentorsnätverk, vilket gör det möjligt för fler kvinnor att agera som förebilder för att uppmuntra kvinnor att välja alternativ till klassiskt könsstereotypa yrken(32). Parlamentet uppmanar till ett undvikande av stereotyper och könsstereotyper via utbildning eftersom detta är kopplat till anställbarheten och skapar en ond cirkel, vilket vidmakthåller den betydande segregeringen av arbetskraften. Parlamentet betonar att 90 % av arbetstillfällena kräver grundläggande digital kompetens och att kvinnor endast utgör 17 % av de personer som arbetar med informations- och kommunikationsteknik i EU(33) och 36 % av de personer som har examen i naturvetenskapliga ämnen(34), trots att flickor gör bättre ifrån sig än pojkar när det gäller digital kompetens(35).

21.  Europaparlamentet framhåller vikten av utbildning och kompetensutveckling för att åtgärda snedvridningar på grund av kön och stödja jämställdheten och kräver ökade ansträngningar på både nationell och europeisk nivå för att åtgärda denna könsbaserade snedvridning och se till att kvinnor får tillgång till livslångt lärande och utbildning av god kvalitet, även efter perioder av frånvaro från arbetsmarknaden av omvårdnadsskäl. Parlamentet betonar behovet av jämställdhetsmedvetna rekryterings- och urvalsprocesser inom den privata och den offentliga sektorn, särskilt inom framtidsinriktade sektorer som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt den digitala sektorn, där kvinnor är underrepresenterade. Parlamentet framhåller i detta avseende att diskriminering på grund av kön inte bara skadar individen utan hela samhället. Parlamentet påminner om att åtgärder måste vidtas så att följderna av krisen inte förvärrar bristen på jämställdhet och så att man lindrar den oproportionerliga och långvariga inverkan på kvinnors rättigheter, inkomster och sociala skydd och hindrar ytterligare diskriminering och bristande jämställdhet i arbetslivet, med särskild uppmärksamhet ägnad åt den mycket könsuppdelade arbetsmarknaden, den digitala och gröna omställningen samt den ojämlika fördelningen av obetalt hushålls- och vårdarbete.

22.  Europaparlamentet understryker att lika möjligheter för alla är av central betydelse och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera åtgärdandet av bristen på digital kompetens genom att se till att såväl utsatta regioner och de medborgare som har det sämst ställt som de som riskerar social utestängning, däribland personer med funktionsnedsättning eller från etniska minoriteter, har tillgång till digital utbildning, den sortens hårdvara som behövs enligt minimikraven, omfattande tillgång till internet samt digitalt stöd och andra tekniska lärandeverktyg. Parlamentet understryker att stöd måste ges till dessa kategorier för att öka de digitala färdigheter de behöver för att nå framgång och för att undvika förvärrad ojämlikhet och se till att ingen hamnar på efterkälken.

23.  Europaparlamentet noterar med stort intresse de möjligheter som erbjuds av spridningen av digitala lösningar såsom distansarbete, för vilka en utveckling av den digitala kompetensen är av avgörande betydelse. Parlamentet erinrar om vikten av en EU-rättslig ram som syftar till att reglera distansarbetsförhållanden och rätten att inte vara uppkopplad över hela unionen samt säkerställa anständiga arbets- och anställningsvillkor i en digital ekonomi vars drivkraft är införskaffandet av nya färdigheter.

24.  Europaparlamentet betonar de många möjligheter som digitalt arbete erbjuder för att förbättra de anställdas arbetsvillkor, även för anställda som är nära pensionsåldern, och för att i högre grad inkludera personer med funktionsnedsättning. Parlamentet beklagar att personer med funktionsnedsättning fortsätter att vara förfördelade på arbetsmarknaden och att deras brist på tillgång till utbildning alltför ofta är skälet till deras utestängning från arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sina rekommendationer till medlemsstaterna särskilt fokusera på sätt att förbättra tillgången till digital kompetensutveckling eller omskolning för personer med funktionsnedsättning och att samordna denna med de nya behoven i den framväxande globala digitala ekonomin.

25.  Europaparlamentet noterar när det gäller det ökande distansarbetet att kommissionen och medlemsstaterna måste göra färdigheter som främjar detta nya sätt att arbeta centrala i sina strategier. Parlamentet understryker att distansutbildning och distansskolor utgör utmaningar för både utbildare och mottagare av utbildning och att de färdigheter som behövs för att tillhandahålla distansutbildning och utbildning av utbildare är en prioritering på kort sikt för Europa i nuläget.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja erbjudandet om utbildning av arbetstagare som erhåller stöd för korttidsarbete eller delvis arbetslöshet, däribland via Sureprogrammet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda lämpliga utbildningsåtgärder för de arbetstagare som berörs.

27.  Europaparlamentet uppmanar arbetsgivarna att använda en arbetsplatspraxis som utnyttjar personalens färdigheter och stöder kompetensutvecklingen genom en inriktning på utbildning av nästa generation arbetsledare, på frågor som rör användningen av organisationsstrategier som utnyttjar kompetensanvändning och kompetensutveckling och på att sluta upp bakom nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter för att utveckla nätverk och stödstrukturer för rådgivningsorganisationer rörande den lämpligaste kombinationen av olika typer av arbetsplatspraxis för deras omständigheter.

28.  Europaparlamentet uppmanar till en förenkling av erkännande, validering och portabilitet av färdigheter på området icke-formellt och informellt lärande, däribland sådana som utvecklats inom digitalt stödda anställningsformer såsom plattformsarbete.

29.  Europaparlamentet efterlyser omedelbara och djärva europeiska nationella, regionala och lokala åtgärder, utvärderingsmekanismer och resurser för att sätta digitala färdigheter i centrum för utbildningspolitiken, samtidigt som man säkerställer en hög nivå på elevernas kunskaper i läsning och matematik och gör digitala färdigheter, it-verktyg och internetuppkoppling tillgängliga för alla, förbättrar de digitala färdigheterna för lärare och utbildare och utrustar skolor, utbildningsinstitutioner, yrkesutbildningsleverantörer, organisationer som är aktiva på vuxenutbildningsområdet och universitet med offentliga och oberoende lärandeplattformar online och annan teknik samt den digitala infrastruktur som krävs för e-lärande och distanslärande, liksom blandat lärande. Parlamentet betonar i detta avseende betydelsen av en strategi för genuint livslångt lärande. Parlamentet stöder kommissionens planerade åtgärder i enlighet med kompetensagendan och handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 och uppmanar till starkare samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna på detta område. Parlamentet understryker vikten av incitament för utveckling av innehåll för digitalt lärande och läroplansmoduler som ligger i linje med arbetsmarknadens behov, med inriktning på digital och grön kompetens, inklusive genom utbildningsplattformar online.

30.  Europaparlamentet beklagar att det i Europa fortfarande finns såväl barn utan tillgång till utbildning som elever och studerande utan tillgång till, eller utan tillräcklig tillgång till, digital utbildning på grund av avsaknad av all, eller av lämplig, digital utrustning, mjukvara eller internetuppkoppling. Parlamentet framhåller återigen behovet av att förbättra konnektiviteten på alla nivåer, i synnerhet på landsbygden och i avlägsna områden där den ofta saknas helt, och av att öka tillgången till digital utrustning. Parlamentet påpekar att det finns förstklassiga europeiska innovationer inom området datorer, pekdatorer och programvara för utbildningsändamål.

31.  Europaparlamentet understryker att följderna av covid-19 erbjuder ett unikt tillfälle att påskynda den digitala och tekniska revolutionen inom det livslånga lärandet, vilken kan bryta ned fysiska barriärer där så är möjligt och väsentligt öka det livslånga lärandets räckvidd och inverkan. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och utbildningsleverantörerna att öka utbildningsmöjligheterna utan fast plats och göra det möjligt för studerande i avlägsna områden och på landsbygden eller utomlands att få tillgång till kurser i hela EU utan platsbegränsningar.

32.  Europaparlamentet betonar att EU-åtgärder och nationella åtgärder, däribland utbildningsprogram och riktade investeringar, bör utarbetas och genomföras med det slutgiltiga målet att säkerställa medborgarnas beredskap och förberedelse för framtida arbeten som kräver digitala färdigheter, för att därmed utnyttja den fulla potentialen med den digitala övergången på EU:s arbetsmarknad och göra det möjligt för företag att fullt ut dra nytta av de nya arbetsmetoderna, såsom distansarbete.

33.  Europaparlamentet pekar på behovet av att ytterligare tydliggöra initiativet med Europauniversitet och ambitionen att fastställa standarder för den högre utbildningen i EU. Parlamentet upprepar återigen att ett framgångsrikt samarbete mellan universiteten alltid har förlitat sig på en nedifrån-och-upp-strategi, akademiskt oberoende och spetskompetens och att Bolognaprocessen är ett viktigt verktyg för samarbetet mellan universitet inom och utanför EU.

34.  Europaparlamentet konstaterar att den gröna omställningen är en viktig drivkraft för efterfrågan på arbetskraft inom alla sektorer och att den kan skapa miljontals arbetstillfällen. Parlamentet påminner om att en framgångsrik övergång till en grön ekonomi måste gå hand i hand med åtgärder för kompetensutveckling, omskolning och kompetenshöjning för att utveckla de färdigheter, kunskaper och kompetenser som krävs av en grön ekonomi. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens åtgärder för att stödja förvärvandet av färdigheter inför den gröna omställningen. Parlamentet efterlyser snabba åtgärder för att undvika kompetensrelaterade flaskhalsar på detta område och för att göra det möjligt för EU att förbli en global ledare inom den gröna ekonomin. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att integrera kompetenser och färdigheter från områdena hållbar utveckling och miljö i utbildningssystemen.

35.  Europaparlamentet framhåller att studerandes och lärares rörlighet är ett av de huvudsakliga verktygen för ett utbyte av idéer och bästa praxis och för att höja kvaliteten på kompetensutvecklingen i hela unionen. Parlamentet insisterar på att denna rörlighet måste vara tillgänglig och inkluderande och noterar att även om fysisk rörlighet alltid bör ha den ledande rollen kommer virtuellt lärande att bli allt viktigare som komplettering och även som ersättning i extrema fall, som covid-19-åtgärderna visar.

36.  Europaparlamentet noterar att kreativa och konstnärliga färdigheter är av avgörande betydelse för ekonomin och uppmanar till införandet av ett mer övergripande synsätt inom ramen för kompetensagendan för att inkludera dem i läroplanen.

37.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av kompetensagendan kräver tillräcklig finansiering på både europeisk, nationell och lokal nivå. Parlamentet förväntar sig att den fleråriga budgetramen 2021–2027 och Next Generation EU kommer att tillhandahålla väsentligt större resurser för kompetensutveckling. Parlamentet påminner om att kompetenshöjning och omskolning till största delen är medlemsstaternas och företagens ansvarsområde och uppmanar därför medlemsstaterna att anslå mer medel till kompetensutveckling och utbildning, eftersom betydande investeringar i humankapital är avgörande för att säkerställa hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft.

38.  Europaparlamentet understryker vikten av program och instrument som Erasmus+, Horisont Europa, Europeiska solidaritetskåren, Kreativa Europa, programmet Digitala Europa och ungdoms- och barngarantin för att stödja ungdomar och vuxna i att skaffa sig ny kompetens och nya färdigheter av god kvalitet som behövs i den digitala och gröna ekonomin och i arbetslivet och för att tillhandahålla rörlighet i utbildningssyfte. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ständigt utforska potentialen hos dessa program för att främja en varaktig samordning av kompetensutvecklingen med behoven på arbetsmarknaden.

39.  Europaparlamentet betonar de potentiella möjligheter som erbjuds av Erasmus+-programmet, i synnerhet på området vuxenutbildning, och behovet att förstärka dess budget för åren 2021–2027.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera omskolning och kompetenshöjning i sina återhämtnings- och resiliensplaner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att Fonden för en rättvis omställning och ESF+ har tillräckliga medel och att de stöder integrerade planer på lokal nivå för att bidra till kompetenshöjning och omskolning, i synnerhet för de mest utsatta grupperna, inklusive personer som riskerar att bli arbetslösa, för att se till att varje enskild individ i utsatta sektorer kan omskola sig och utveckla nya färdigheter för att förbli aktiv på arbetsmarknaden och dra nytta av den gröna och den digitala omställningen. Parlamentet pekar på potentialen hos individuella lärandekonton, en finansieringsmekanism som är av central betydelse för genomförandet av kompetensagendan som ett steg i riktning mot en universell rätt till livslångt lärande.

41.  Europaparlamentet understryker att yrkes- och karriärvägledning är av avgörande betydelse för att stödja motiverade och smarta yrkesval och förhindra att elever lämnar utbildningen tidigt, och att stöd under studier och utbildning också är av avgörande betydelse för en framgångsrik studieväg och kompetensutveckling. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa tillgången sådan vägledning för ungdomar som inbegriper utvecklingen av entreprenörsfärdigheter.

42.  Europaparlamentet understryker vikten av investeringar i formella och icke-formella utbildningar och livslångt lärande för att säkerställa rättvis utbildning och arbetskraftsövergångar och främjandet av utbildning och lärande under arbetstid.

43.  Europaparlamentet noterar att huvudkällan för EU:s finansiering av utbildning är Europeiska socialfonden+ och betonar vikten av att se till att dessa medel förblir tillgängliga för detta syfte, i synnerhet i kristider.

44.  Europaparlamentet uppmanar till införandet av strategier för betald studieledighet i linje med ILO:s konvention om betald ledighet för studier som gör det möjligt för arbetstagare att delta i utbildningsprogram på arbetstid utan kostnad för dem själva, för att främja det livslånga lärandet.

45.  Europaparlamentet understryker att såväl strategierna för utbildning, uppsökande verksamhet, vägledning och motivation som systemen för livslångt lärande måste vara av god kvalitet, inkluderande, flexibla och tillgängliga för alla för att främja konkurrenskraften på arbetsmarknaden, social inkludering och lika möjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och i synnerhet medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång till utbildning av god kvalitet och att underlätta tillgången till program av hög kvalitet för kompetensutveckling för vuxenstuderande, inklusive lågkvalificerade och lågutbildade vuxna, och för missgynnade grupper och utsatta medborgare, såsom personer med funktionsnedsättning, äldre, hemlösa, personer som varken arbetar eller studerar och personer med migrantbakgrund. Parlamentet understryker behovet att öka medvetenheten om vikten av kompetensutveckling genom hela livet till personlig, ekonomisk och social nytta. Parlamentet uppmuntrar till deltagande av utbildningsaktörer, inbegripet socialtjänst, det civila samhället och icke-formella utbildningsleverantörer, för att identifiera och nå de personer som står längst från arbetsmarknaden. Parlamentet understryker behovet av innovativa lokala lösningar för att ompröva hur man ska åtgärda kompetensbrist och kompetensglapp.

46.  Europaparlamentet understryker att potentialen hos deltagare i utbildning kan ökas genom övning och betonar i detta sammanhang vikten av att öka arbetsgivarnas inflytande över den modell som används i yrkesutbildningssystemet. Parlamentet betonar att arbetsgivare bör spela en viktig roll för att tillhandahålla möjligheter för lärare och utbildare samt praktikplatser på företag och därmed bidra till en ökning av lärares och utbildares yrkesmässiga kompetens. Parlamentet uppmanar till ett närmare samarbete mellan näringslivet och utbildningssektorn på alla områden genom att tillhandahålla praktik- och lärlingsprogram på företag för lärare och elever inom yrkesutbildningen.

47.  Europaparlamentet betonar vikten av att nå människor på landsbygden och i avlägsna områden och göra möjligheter till kompetenshöjning och omskolning mer tillgängliga och anpassade för personer som arbetar inom jordbruk, fiske, skogsbruk och andra yrken i dessa regioner och att ge dem de gröna, digitala och nödvändiga färdigheter som erbjuds av den gröna och blå ekonomin samt att ge dem möjlighet att ge ett viktigt bidrag till bevarandet av miljön.

48.  Europaparlamentet påminner om att program utanför skolan och icke-formellt och informellt lärande, däribland volontärverksamhet, är viktiga för att tillhandahålla anpassningsbara lärandemöjligheter och ny kompetens och kunskap till den majoritet av människor som befinner sig utom räckhåll för den formella utbildningen.

49.  Europaparlamentet understryker behovet att öka läraryrkets attraktionskraft och att behandla lärares höga sociala status som en strategisk inriktning för åtgärder i enskilda EU-länder. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna bör prioritera att locka till sig de bästa kandidaterna för läraryrket och samtidigt förbättra kvalifikationerna och höja kompetensen hos äldre lärare.

50.  Europaparlamentet understryker att den huvudsakliga behörigheten för kompetenshöjning och omskolning ligger hos medlemsstaterna. Parlamentet anser att det för att uppnå den dubbla ekologiska och digitala omställningen finns en verklig möjlighet till, och verkliga fördelar med, att utveckla en EU-omfattande enda kontaktpunkt för högteknologiska färdigheter som samordnar bästa praxis och branschledd högteknologisk kompetenshöjning och omskolning och som använder datadrivna metoder för fastställande av den kompetens som behövs i hela EU.

51.  Europaparlamentet betonar vikten av övergripande, interpersonella och interkulturella färdigheter utöver digital och teknisk kompetens för att säkerställa en väl avrundad utbildning för enskilda i syfte att bemöta de befintliga och framtida globala utmaningarna och stödja de digitala och gröna omställningarna och göra dem mer inkluderande och rättvisa.

52.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som kommissionen planerar för att främja livslång kompetens, särskilt uppdateringen av den europeiska agendan för vuxenlärande. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fördjupa denna inriktning genom att integrera livskunskaper i alla utbildningssektorer. Parlamentet betonar att livskunskap även bör förstås som att den berör behoven utanför arbetsmarknaden och understryker att alla medborgare bör ha tillgång till färdigheter för personlig utveckling för att få egenmakt i dagens snabbt föränderliga samhällen. Parlamentet erinrar om att detta är särskilt viktigt för att stödja medborgarnas motståndskraft i kristider, då uppmärksamhet behöver ägnas åt välbefinnandet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av mjuka färdigheter såsom analytisk kompetens, emotionell intelligens, ledarskap, entreprenörsfärdigheter och finansiell kompetens, egenmakt, teamarbete, kommunikation, samarbete, ansvar, anpassningsförmåga, kreativitet, innovation, kritiskt tänkande och språkkunskaper, som kommer att bli ännu viktigare för ett aktivt medborgarskap och för arbetslivet efter covid-19-pandemin.

53.  Europaparlamentet påpekar att det i ett åldrande samhälle är mycket viktigt att säkerställa livslångt lärande och att förankra en kultur för livslångt lärande från ungdomsåren till äldre dagar. Parlamentet påminner om att bekämpandet av arbetslöshet bland äldre människor i EU förblir en viktig åtgärd. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna större uppmärksamhet åt äldre arbetstagare och se till att de kan delta i program för skräddarsydd kompetenshöjning och omskolning som gör det möjligt för dem att anpassa sig till förändrade kompetensbehov och därmed förbli aktiva på arbetsmarknaden längre och åtnjuta en god livskvalitet och en lämplig nivå av oberoende. Parlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att förbättra den digitala kompetensen och tekniken, som kan erbjuda nya metoder och möjligheter även för utbildningen av vuxna och äldre människor, och åt att garantera internetuppkoppling samt förbättra den digitala infrastrukturen, i synnerhet på landsbygden och i avlägsna områden. Parlamentet noterar i detta avseende den roll som medborgarcentrum, bibliotek och skräddarsydda distansutbildningslösningar spelar för att göra det livslånga lärandet mer tillgängligt för äldre människor. Parlamentet understryker att äldre generationer också är en värdefull resurs i kraft av sin erfarenhet, som de bör uppmuntras att dela med sig av för att öka kompetensen hos yngre generationer av arbetstagare.

54.  Europaparlamentet understryker behovet att öka antalet barn under tre år som deltar i förskoleutbildning och barnomsorg och av att lägga större vikt vid utvecklingen från de första åren i ett barns liv, undersökningsfärdigheter och ett kreativt tillvägagångssätt när det gäller att lära sig om världen. Parlamentet påpekar att en tidig inledning av förskoleutbildningen har en betydande inverkan på uppnåendet av bättre resultat i utbildningens senare stadier och att obalansen i deltagandet i förskoleutbildning och barnomsorg kan bidra till skillnader i de möjligheter och pedagogiska aktiviteter som barn har tillgång till från de tidigaste utvecklingsstadierna.

55.  Europaparlamentet betonar behovet av ett snabbt genomförande av de åtgärder som kommissionen tillkännagett för att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov och bidra till en snabb återhämtning från covid-19-krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ange en tydlig tidsfrist för de planerade åtgärderna.

56.  Europaparlamentet understryker behovet av lösningar som syftar till att göra det möjligt för företag och privata arbetsgivare att uppmuntra och stödja arbetsplatsförlagd utbildning och studieledighet, även genom att undersöka utbildningskuponger eller ett automatiskt erkännande av färdigheter som förvärvats på arbetsplatsen. Parlamentet påminner om den strategiska vikten av initiativ som Euroskills och Worldskills, vilka är modellexempel på partnerskap mellan näringslivet, statliga myndigheter samt regionala myndigheter och utbildningsmyndigheter. Parlamentet uppmanar till stöd för fortsatt utveckling av Euroskills-initiativet genom finansiering av gemensamma projekt, utbyte av erfarenheter, uppbyggnad av institutionernas kapacitet till att tillhandahålla utbildning för Euroskills-initiativets behov, skapande av mästarutbildningar inom ramen för Euroskills, branschcampus för begåvade ungdomar och utbildningssystem för lärare och branschexperter.

57.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/human-capital
(2) EUT C 389, 18.11.2019, s. 1.
(3) https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-6889-2017-INIT/sv/pdf
(4) EUT C 484, 24.12.2016, s. 1.
(5) EUT C 429, 14.12.2017, s. 3.
(6) EUT L 112, 2.5.2018, s. 42.
(7) EUT C 237, 6.7.2018, s. 8.
(8) Sjätte europeiska undersökningen om arbetsvillkor, Eurofound. https://www.eurofound.europa.eu/sites/default/files/ef_publication/field_ef_document/ef1634en.pdf
(9) Datoriseringens inverkan på arbetsprofiler (förändrade uppgifter inom yrken – som därmed kräver en annorlunda typ av färdigheter): https://www.eurofound.europa.eu/sites/default/files/wpef19007.pdf
(10) https://www.cedefop.europa.eu/files/3077_en.pdf
(11) https://skillspanorama.cedefop.europa.eu/en
(12) https://www.cedefop.europa.eu/en/publications-and-resources/data-visualisations/european-skills-index
(13) EPRS_STU(2020)641528_EN.pdf (europa.eu)
(14) https://www.oecdskillsforjobsdatabase.org/
(15) https://www.oecd-ilibrary.org/docserver/cf5d9c21-en.pdf?expires=1600261868&id=id&accname=ocid194994&checksum=3B44E0891A2F10A546C7CBF7A9521676
(16) https://read.oecd-ilibrary.org/view/?ref=135_135193-hgf8w9g731&title=Skill-measures-to-mobilise-the-
(17) Antagna texter, P9_TA(2020)0282.
(18) Antagna texter, P9_TA(2020)0267.
(19) EUT C 28, 27.1.2020, s. 8.
(20) EUT C 337, 20.9.2018, s. 135.
(21) EUT C 11, 12.1.2018, s. 44.
(22) EUT C 316, 22.9.2017, s. 233.
(23) https://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=89&newsId=9150&furtherNews=yes
(24) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/human-capital
(25) The Future of Jobs Report, World Economic Forum, september 2018.
(26) Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2020, Europeiska kommissionen.
(27) How your birthplace affects your workplace, Eurofound (2019). https://www.eurofound.europa.eu/sites/default/files/ef_publication/field_ef_document/ef19004en.pdf
(28) Key Data on Early Childhood Education and Care in Europe, 2019 års upplaga, rapport från Eurydice-nätverket, s. 26.
(29) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Early_leavers_from_education_and_training#Overview
(30) https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/EDN-20191004-1#:~:text=Among%20teachers%20working%20in%20the,were%20aged%2050%20or%20older.&text=In%20all%20EU%20Member%20States,in%202017%20were%20predominantly%20female
(31) ILO:s policysammanfattning, augusti 2020, https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_emp/---ifp_skills/documents/publication/wcms_244380.pdf
(32) ICT for work: Digital Skills in the Workplace, Europeiska kommissionen, 2017.
(33) https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/EDN-20180425-1
(34) https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/9540ffa1-4478-11e9-a8ed-01aa75ed71a1/language-en
(35) 2018 års International Computer and Information Literacy Study (ICILS).

Senaste uppdatering: 3 juni 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy