Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om det humanitära och politiska läget i Jemen (2021/2539(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Jemen, särskilt resolutionerna av den 4 oktober 2018(1), 30 november 2017(2), 25 februari 2016(3) och 9 juli 2015(4) om situationen i Jemen och resolutionen av den 28 april 2016 om angrepp på sjukhus och skolor som kränkningar av internationell humanitär rätt(5),
– med beaktande av uttalandet av den 8 februari 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om Ansar Allahs senaste attacker,
– med beaktande av uttalandet av den 12 januari 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om Förenta staternas utpekande av Ansar Allah som en terroristorganisation,
– med beaktande av uttalandena av Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 30 december 2020 om attacken i Aden, av den 19 december 2020 om bildandet av den nya regeringen, av den 17 oktober 2020 om frisläppandet av fångar, av den 28 september 2020 om fångutbytet och av den 31 juli 2020 om frisläppandet av medlemmar av bahaisamfundet,
– med beaktande av den gemensamma kommunikén av den 17 september 2020 från Tyskland, Kuwait, Sverige, Förenade kungariket, Förenta staterna, Kina, Frankrike, Ryssland och Europeiska unionen om konflikten i Jemen,
– med beaktande av uttalandet av den 9 april 2020 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om utropandet av vapenvila i Jemen,
– med beaktande av de gemensamma uttalandena från EU:s krishanteringskommissionär Janez Lenarčič och den tidigare svenska ministern för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson av den 14 februari 2020 och av den 24 september 2020 under rubriken ”FN:s generalförsamling: EU och Sverige gör gemensam sak för att undvika hungersnöd i Jemen”,
– med beaktande av rådets och Europeiska rådets slutsatser om Jemen, särskilt rådets slutsatser av den 25 juni 2018,
– med beaktande av slutrapporten av den 22 januari 2021 från FN:s expertpanel om Jemen,
– med beaktande av de relevanta uttalandena från FN:s grupp av experter på Jemen, särskilt av den 3 december 2020 ”FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter informerar FN:s säkerhetsråd och kräver ett slut på straffriheten, en utvidgning av sanktionerna och att FN:s säkerhetsråd ska hänskjuta situationen i Jemen till Internationella brottmålsdomstolen”, av den 12 november 2020 ”FN:s experter: den tekniska arbetsgruppen måste tillåtas avvärja den oljeutsläppskatastrof som hotar Jemen”, av den 15 oktober 2020 ”FN:s experter: den tekniska arbetsgruppen måste tillåtas avvärja den oljeutsläppskatastrof som hotar Jemen”, av den 15 oktober 2020 ”Förenade Arabemiraten: enligt FN:s experter är ett påtvingat återvändande av f.d. Guantánamofångar till Jemen olagligt och innebär en fara för liv” samt av den 23 april 2020 ”FN:s experter vädjar om en omedelbar och ovillkorlig frigivning av bahaierna i Jemen”,
– med beaktande av rapporten av den 2 september 2020 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om genomförandet av tekniskt bistånd till den nationella undersökningskommissionen för att utreda anklagelser om kränkningar och övergrepp som begåtts av alla parter i konflikten i Jemen (A/HRC/45/57),
– med beaktande av rapporten om barn och väpnade konflikter av den 23 december 2020 från FN:s generalsekreterares särskilda representant för barn och väpnad konflikt,
— med beaktande av den tredje rapporten av den 28 september 2020 från FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter på Jemen om människorättssituationen i Jemen, inbegripet kränkningar och övergrepp sedan september 2014,
– med beaktande av den interaktiva dialogen av den 29 september 2020 mellan FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter på Jemen,
– med beaktande av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, särskilt resolution 2534 av den 14 juli 2020 om förlängning av mandatet för FN:s uppdrag till stöd för al-Hudayda-avtalet till och med den 15 juli 2021 och resolution 2511 av den 25 februari 2020 om förlängning av sanktionssystemet för Jemen med ett år,
– med beaktande av uttalandet av den 14 december 2020 från FN:s generalsekreterare om den andra årsdagen av Stockholmsöverenskommelsen,
– med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt(6),
– med beaktande av Stockholmsöverenskommelsen av den 13 december 2018,
– med beaktande av Riyadhöverenskommelsen av den 5 november 2019,
– med beaktande av Genèvekonventionen från 1949 och tilläggsprotokollen till denna,
— med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,
— med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
— med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. För tio år sedan, den 11 februari 2011, startade de massprotester som blev kända som den jemenitiska revolutionen och som senare ledde till president Ali Abdullah Salehs avgång efter 33 års diktatur. Upproret speglade det jemenitiska folkets uppriktiga strävan efter demokrati, frihet, social rättvisa och mänsklig värdighet.
B. Sedan den väpnade konflikten inleddes i mars 2015 har minst 133 000 människor dödats och 3,6 miljoner fördrivits internt. Syftet med Stockholmsöverenskommelsen, som undertecknades i december 2018, var att få till stånd säkra humanitära korridorer, fångutbyten och en vapenvila i Rödahavsområdet. Sedan dess har parterna brutit mot avtalet om vapenvila och över 5 000 civila har dödats. De flesta civila har dödats i den saudiskledda koalitionens luftangrepp.
C. Analytiker är i stort sett eniga om att Jemen, genom att inte välja en inkluderande politisk väg, nu måste kämpa med ökande klanmotsättningar och politiska spänningar och ett bittert ombudskrig mellan Iranstödda huthirebeller och Saudiarabien, vilket betyder att hela regionen är direkt indragen i en komplex konflikt. Saudiarabien betraktar huthirebellerna i Jemen som en ställföreträdande iransk styrka, medan Iran har fördömt den saudiskledda offensiven och krävt att de saudiskledda luftangreppen omedelbart ska upphöra.
D. Under 2020 intensifierades striderna, särskilt i och runt al-Jawf, Marib, Nihm, Taizz, al-Hudayda, Bayda och Abyan. Direkt stöd och uppbackning har kommit från externa aktörer, bland annat från den saudiskledda koalitionen till den jemenitiska regeringen och från Förenade Arabemiraten till Södra övergångsrådet, medan den Iranstödda huthirörelsen fortfarande kontrollerar största delen av norra och centrala Jemen, där 70 procent av den jemenitiska befolkningen bor. Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt fortsätter att begås i stor skala utan att förövarna ställs till svars.
E. EU är oroat över rapporterna om förnyade attacker från huthirörelsen i guvernementen Marib och al-Jawf, liksom över upprepade försök till gränsöverskridande attacker på Saudiarabiens territorium. Den förnyade militära aktiviteten och offensiverna vid just denna tidpunkt undergräver allvarligt de pågående ansträngningarna av FN:s särskilda sändebud, Martin Griffiths, och de övergripande ansträngningarna att få slut på kriget i Jemen.
F. Mandatet för FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter på Jemen förnyades i september 2020 av människorättsrådet. Gruppens senaste rapport från september 2020 visar att alla parter i konflikten fortsätter att begå en rad brott mot internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, inbegripet attacker som kan utgöra krigsförbrytelser.
G. De verifierade kränkningarna av de mänskliga rättigheterna inbegriper godtyckligt berövande av liv, påtvingade försvinnanden, godtyckliga frihetsberövanden, könsrelaterat våld, inbegripet sexuellt våld, tortyr och andra former av grym, omänsklig eller förnedrande behandling, rekrytering och användning av barn i stridshandlingar, förvägran av rätten till en rättvis rättegång samt kränkningar av grundläggande friheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Huthirörelsens omfattande användning av truppminor utgör ett ständigt hot mot civilbefolkningen och bidrar till ofrivilliga förflyttningar. Huthirörelsen, regeringsanknutna styrkor, Förenade Arabemiraten och jemenitiska styrkor som stöds av detta land har varit direkt ansvariga för godtyckliga frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden.
H. Jemen och Förenade Arabemiraten har undertecknat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, men de har ännu inte ratificerat den. Saudiarabien har varken undertecknat eller ratificerat Romstadgan. Åtskilliga bestämmelser i Romstadgan, däribland de som rör krigsförbrytelser, återspeglar internationell sedvanerätt. FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter på Jemen har uppmanat FN:s säkerhetsråd att hänskjuta situationen i Jemen till Internationella brottmålsdomstolen och att utöka förteckningen över personer som är föremål för säkerhetsrådets sanktioner.
I. Den 26 december 2020 svors en ny jemenitisk regering med 24 ministrar in av president Abd Rabbuh Mansur al-Hadi på grundval av det saudiskledda Riyadh-avtalet. Jemens nya maktdelningsregering har lika representation från både landets norra och södra regioner, däribland fem ministrar från Södra övergångsrådet. Tyvärr ingår inga kvinnor i regeringen, för första gången på över 20 år. En ny tvist har uppstått mellan den internationellt erkända regeringen och Södra övergångsrådet över en utnämning inom rättsväsendet, vilket bekräftar hur instabil den gemensamma regeringen är. En förnyad militär konflikt har brutit ut mellan regeringsstyrkor (stödda av en saudiskledd koalition) och huthirörelsen. Alltsedan konflikten bröt ut har kvinnor varit helt frånvarande i förhandlingsprocessen, men de är trots det avgörande för att finna en långsiktig lösning på konflikten.
J. Kriget har lett till den svåraste humanitära krisen i världen. Nästan 80 procent av befolkningen – mer än 24 miljoner människor – är i behov av humanitärt bistånd, däribland 12 miljoner barn. Situationen på plats blir allt värre och 50 000 jemeniter lever redan under svältliknande förhållanden. Enligt den senaste IPC-analysen (Integrated Food Security Phase Classification) för Jemen kommer över hälften av befolkningen, närmare bestämt 16,2 av 30 miljoner människor, att konfronteras med osäker livsmedelsförsörjning på en nivå som utgör ett kristillstånd, och antalet människor som lever under svältliknande förhållanden skulle nästan kunna tredubblas. Hittills har endast 56 procent av de 3,38 miljarder US-dollar som är nödvändiga för de humanitära insatserna 2020 mottagits.
K. Covid-19 och dess socioekonomiska följder hämmar tillgången till hälso- och sjukvård ytterligare och ökar risken för undernäring. Ett stort utbrott av kolera, det största i modern tid, har ägt rum med över 1,1 miljon rapporterade fall.
L. Den pågående konflikten har allvarligt hindrat Jemens möjligheter att nå målen för hållbar utveckling, särskilt mål 1 (ingen fattigdom) och mål 2 (ingen hunger). Konflikten har gjort att Jemens utveckling kastats över tjugo år tillbaka i tiden. Uppnåendet av målen för hållbar utveckling kommer att fortsätta släpa efter alltmer så länge konflikten består.
M. För tredje gången sedan 2019 håller det på att uppstå en bränslekris i norra Jemen, vilket kraftigt minskar tillgången till livsmedel, vatten, sjukvård och viktiga transporter för civila. Denna mänskligt orsakade kris är en direkt följd av att huthirörelsen och Jemens FN-erkända regering konkurrerar om kontrollen över bränslet.
N. Det finns 2,1 miljoner barn som är akut undernärda och nästan 358 000 barn under fem år är allvarligt undernärda. Till följd av bristande finansiering har livsmedelsbiståndet minskat sedan april 2020, och ytterligare 1,37 miljoner kommer att drabbas om inte ytterligare finansiering säkras. Om programmen avbryts kan 530 000 barn under två år bli utan näringstjänster.
O. Kvinnornas situation har förvärrats av konflikten och nu covid-19-pandemin. Det könsbaserade och sexuella våldet har ökat exponentiellt sedan konfliktens början. Det straffrättsliga systemets redan begränsade kapacitet att ta itu med sexuellt och könsrelaterat våld har kollapsat, och inga utredningar har genomförts av metoder som bortförande och våldtäkt av kvinnor, eller hot om sådana handlingar. Omkring 30 procent av de fördrivna hushållen har en kvinna som överhuvud. Läkemedel för många kroniska sjukdomar finns inte längre att tillgå, och Jemen hör till de länder där mödradödligheten är högst. Undernärda gravida och ammande kvinnor tenderar att ådra sig kolera i högre utsträckning och de löper större risk för blödningar, vilket avsevärt ökar risken för komplikationer och dödsfall i samband med förlossningar.
P. FN:s grupp med framstående experter på Jemen har funnit att de av Förenade Arabemiraten understödda säkerhetsbältsstyrkorna begår våldtäkter och andra former av sexuellt våld mot frihetsberövade personer i flera förvarsanläggningar, däribland koalitionsanläggningen i Bureiqa och Bir Ahmed-fängelset, och mot migranter och marginaliserade svarta afrikaner, samt hotar och trakasserar hbti-personer. Det har riktats trovärdiga anklagelser mot huthirörelsen om bruk av våldtäkt och tortyr som krigsvapen, särskilt mot politiskt engagerade kvinnor och kvinnliga aktivister.
Q. Parlamentet har upprepade gånger krävt ett EU-omfattande förbud mot export, försäljning, uppdatering och underhåll av alla former av säkerhetsutrustning till medlemmar av den saudiskledda koalitionen, däribland Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, med tanke på de allvarliga brotten mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning som begåtts i Jemen. Vissa EU-medlemsstater har infört förbud mot vapenexport till medlemmar av den saudiskledda koalitionen, däribland Tysklands förbud mot vapenexport till Saudiarabien och Italiens förbud mot vapenexport till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, och andra överväger att göra samma sak. Vissa medlemsstater fortsätter att exportera vapen till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, vilka kan komma att användas i Jemen, i strid med rådets rättsligt bindande gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om vapenexport(7).
R. Förenta staterna har stoppat vapenförsäljningen till Saudiarabien och ställt in en leverans av jetflygplanen F-35 till Förenade Arabemiraten i väntan på granskning. Den 4 februari 2021 meddelade Förenta staternas president Biden att allt amerikanskt stöd till offensiva operationer i kriget i Jemen, inklusive relevant vapenförsäljning, snart skulle upphöra, och utnämnde ett nytt sändebud till Jemen.
S. I sin slutrapport av den 22 januari 2021 konstaterade FN:s expertpanel om Jemen att allt fler bevis tyder på att personer eller enheter i Iran levererar betydande mängder vapen och komponenter till huthirörelsen. Huthirörelsen fortsätter attackera civila mål i Saudiarabien med robotar och obemannade luftfartyg.
T. Den tidigare amerikanska regeringen beslutade den 19 januari 2021 att beteckna huthirörelsen Ansar Allah som en terroristorganisation. Trots att Förenta staternas regering beviljat allmänna tillstånd att bedriva handel är denna beteckning fortfarande mycket oroande, med tanke på möjligheten att importera livsmedel, bränsle och läkemedel till landet. Den 5 februari 2021 meddelade Förenta staternas nya regering att Ansar Allah stryks från förteckningarna över utländska terroristorganisationer (FTO) och särskilt utpekade internationella terroristenheter (SDGT).
U. Den försämrade politiska situationen och säkerhetssituationen har lett till en utbredning och konsolidering av terroristgrupper i landet, däribland Ansar al-Sharia, också kallat al-Qaida på Arabiska halvön, och den så kallade Jemenprovinsen av Daish, som fortsatt kontrollerar mindre delar av territoriet, såväl som Hizbollahs väpnade gren som finns med på EU:s förteckning över terroristorganisationer.
V. Ett stabilt, säkert och demokratiskt Jemen med en välfungerande regering är avgörande för de internationella insatserna för att bekämpa extremism och våld i och utanför regionen och säkerställa fred och stabilitet i själva Jemen.
W. Jemens ekonomi minskade med 45 % mellan 2015 och 2019. Jemens ekonomi, som var bräcklig redan före konflikten, har drabbats hårt, och hundratusentals familjer har inte längre någon stabil inkomstkälla. Jemen importerar 90 procent av sina livsmedel genom kommersiell import som hjälporganisationer inte kan ersätta, eftersom humanitära organisationer ger behövande personer livsmedelskuponger eller kontanter så att de kan handla på marknaderna. 70 procent av Jemens bistånd och kommersiella import kommer till landet via den huthikontrollerade hamnen i al-Hudayda och den närliggande hamnen i al-Salif, med livsmedel, bränsle och läkemedel som befolkningen behöver för sin överlevnad.
X. Det finns omfattande rapporter om hänsynslöst profitmakeri, då landets ekonomiska och finansiella resurser har förskingrats av både regeringen och huthirörelsen, med förödande konsekvenser för det jemenitiska folket. I slutrapporten från FN:s expertpanel uppges att huthirörelsen under 2019 lade beslag på minst 1,8 miljarder US-dollar som öronmärkts till regeringen för utbetalning av löner och tillhandahållande av grundläggande tjänster till medborgarna. I rapporten framhålls också att regeringen ägnar sig åt penningtvätt och korruption som inverkar negativt på jemeniternas livsmedelsförsörjning, i strid med rätten till livsmedel. Bland annat har 423 miljoner US-dollar från saudiska medel som ursprungligen var avsedda för inköp av ris och andra förnödenheter till det jemenitiska folket på ett olagligt sätt slussats vidare till marknadsaktörer.
Y. FN:s generalsekreterares talesperson betonade att man snabbt måste åtgärda det humanitära och miljömässiga hot som föreligger då en miljon fat olja riskerar att läcka ut från oljelagringsfartyget Safer utanför Ras Issa i Jemen. Tankfartygets snabba sönderfall utgör en allvarlig risk för ett stort oljeutsläpp som skulle få katastrofala konsekvenser för miljön, förstöra den biologiska mångfalden och slå försörjningsmöjligheterna i spillror för små samhällen längs Röda havets kust. Trots den omedelbara risken för en miljökatastrof har den länge emotsedda inspektionen av det 44 år gamla oljetankfartyget skjutits upp till mars 2021.
1. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag det våld som har pågått i Jemen sedan 2015, och som har urartat till den värsta humanitära krisen i världen. Parlamentet påminner om att någon militär lösning på konflikten i Jemen inte är möjlig, utan det enda sättet att nå en hållbar lösning är en inkluderande förhandlingsprocess som står under Jemens ledning och egenansvar och omfattar alla delar av det jemenitiska samhället och alla parter i konflikten. Parlamentet framhåller att alla parter, för att få slut på kriget och lindra dagens humanitära kris, bör inleda seriösa förhandlingar som utmynnar i politiska och säkerhetsrelaterade överenskommelser som har framtiden för sig, i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2216 (2015), de gemensamma genomförandemekanismerna från FN:s uppdrag till stöd för al‑Hudayda‑överenskommelsen och den globala vapenvila som FN:s säkerhetsråd manar till i sin resolution 2532 (2020).
2. Europaparlamentet är förfärat över den förödande humanitära kris som utspelar sig i landet. Parlamentet uppmanar alla parter att fullgöra sina skyldigheter att underlätta snabb och obehindrad transport av humanitärt bistånd och andra varor som är oumbärliga för befolkningen och obehindrad tillgång till sjukvårdsinrättningar både i Jemen och utomlands. Parlamentet uttrycker särskild oro över den senaste IPC‑bedömningen (Integrated food security Phase Classification), som visar att 50 000 människor i Jemen lever under hungersnödsliknande villkor och att antalet väntas bli tre gånger större till juni 2021 även om biståndet ligger kvar på nuvarande nivå.
3. Europaparlamentet välkomnar att EU gett Jemen politiskt, utvecklingsrelaterat och humanitärt bistånd på över 1 miljard euro sedan 2015. Parlamentet välkomnar EU:s löfte att tredubbla det humanitära biståndet till Jemen under 2021. Parlamentet är dock oroat över att det ändå inte är tillräckligt för att hantera de enorma utmaningar som Jemen står inför. Parlamentet beklagar djupt att finansieringsunderskottet för bistånd till Jemen 2019 ökade till 50 %. Parlamentet påminner om att krisens omfattning och allvar bör vara utgångspunkten för en budgetdiskussion. Parlamentet uppmanar EU att mobilisera ytterligare resurser för att hantera situationen i Jemen som en del av programplaneringen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Parlamentet riktar en kraftfull generell uppmaning till kommissionen och EU:s medlemsstater att fortsätta leda de internationella insatserna för att snabbt öka det humanitära biståndet, bland annat genom att infria de löften som gjordes vid givarkonferensen i juni 2020 för åtgärdsplanen för humanitärt bistånd till Jemen.
4. Parlamentet framhåller att spridningen av covid-19 innebär ännu fler svåra utmaningar för landets hälso- och sjukvårdsinfrastruktur, som är på väg att bryta samman, i och med att vårdinrättningar saknar grundläggande utrustning för att behandla covid‑19‑patienter, att vårdpersonal saknar skyddsutrustning och att de flesta inte får lön, med den påföljd att de inte infinner sig på sitt arbete. Parlamentet uppmanar alla internationella givare att utöka sina omedelbara hjälpinsatser för att upprätthålla det lokala hälso- och sjukvårdssystemet så att det kan begränsa spridningen av de pågående dödliga utbrotten i Jemen, bland annat av covid-19, malaria, kolera och denguefeber. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att underlätta tillgången till vaccin i Jemen, bland annat i läger för internflyktingar, genom upphandlingsmekanismen Covax, som en del av sina insatser för att säkerställa rättvis och global tillgång till vaccin mot covid-19, särskilt bland de mest utsatta.
5. Europaparlamentet stöder de insatser som gjorts av FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Jemen, Martin Griffiths, för att främja den politiska processen och uppnå en omedelbar landsomfattande vapenvila. Parlamentet begär att det särskilda sändebudet ska ges fullständigt och obehindrat tillträde till alla delar av Jemens territorium. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och samtliga medlemsstater att ge Griffiths politisk uppbackning för att nå en framförhandlad och inkluderande uppgörelse. Parlamentet uppmanar med tanke på detta råd (utrikes frågor) att se över och uppdatera sina mest aktuella slutsatser om Jemen av den 18 februari 2019, för att den aktuella situationen i landet ska framgå av dem. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att fortsätta att samarbeta med alla parter i konflikten och att bekräfta genomförandet av Stockholmsöverenskommelsen och FN:s utkast till politisk förklaring, såsom ett nödvändigt steg på vägen mot nedtrappning och politisk överenskommelse.
6. Europaparlamentet är övertygat om att en långsiktig lösning bör ta tag i de bakomliggande orsakerna till instabilitet i landet och tillmötesgå det jemenitiska folkets legitima krav och strävanden. Parlamentet bekräftar sitt stöd till alla fredliga politiska insatser för att skydda Jemens suveränitet, självständighet och territoriella integritet. Parlamentet fördömer den utländska inblandningen i Jemen, också närvaron av utländska trupper och legosoldater i landet. Parlamentet yrkar på att alla utländska styrkor omedelbart ska dras tillbaka för att den politiska dialogen bland Jemens invånare ska underlättas.
7. Europaparlamentet uppmanar alla parter i konflikten att fullgöra sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt och att upphöra med alla åtgärder som förvärrar den nuvarande humanitära krisen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att på det skarpaste fördöma de grova kränkningar av internationell humanitär rätt som begåtts av alla parter i konflikten sedan slutet av 2014, inbegripet den saudiskledda koalitionens luftangrepp som krävt tusentals civila offer, förvärrat instabiliteten i landet och riktat sig mot icke-militära mål såsom skolor, vattencisterner och bröllopsfester, och att fördöma huthiernas angrepp på saudiarabiska mål på Jemens territorium.
8. Europaparlamentet uppmanar Saudiarabien att omedelbart upphöra med sin blockad av fartyg som transporterar bränsle till huthikontrollerade territorier. Parlamentet upprepar att alla parter omedelbart måste avstå från att svälta civila som en krigföringsmetod, eftersom detta utgör en överträdelse av internationell humanitär rätt i enlighet med artikel 8.2 b xxv i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet betonar betydelsen av att nå en överenskommelse mellan de båda parterna i norr och söder om användningen av bränsle för att mildra den ekonomiska krisen, jordbrukskrisen, vatten-, hälso-, energi- och transportkrisen, som har förstärkts genom att bränsle använts som ett vapen i ekonomisk krigföring.
9. Europaparlamentet fördömer de attacker som den Iranstödda huthirörelsen utförde nyligen i guvernementen Marib och al-Jawf, liksom de upprepade försöken till gränsöverskridande attacker på Saudiarabiens territorium, som undergräver det internationella samfundets övergripande ansträngningar att få ett slut på detta ombudskrig i Jemen.
10. Europaparlamentet stöder alla förtroendeskapande åtgärder tillsammans med konfliktparterna, och uppmärksammar särskilt vad som gjorts för att omedelbart tillgodose humanitära behov, såsom att flygplatsen i Sana fullständigt öppnats på nytt, att lönerna på nytt börjat utbetalas, att det genomförs mekanismer som gör det möjligt för hamnarna att fungera på varaktig basis så det går lättare att importera bränsle och livsmedel och att det görs insatser för att Jemens centralbank ska få resurser och stöd. Parlamentet uppmanar EU och alla medlemsstater att tillhandahålla Jemen ett ekonomiskt räddningspaket, inbegripet tillskott av utländsk valuta för att hjälpa till att stabilisera ekonomin och den jemenitiska rialen och förhindra ytterligare höjningar av livsmedelspriserna, samt valutareserver för att subventionera kommersiell import av livsmedel och bränsle och för att betala ut löner i den offentliga sektorn.
11. Europaparlamentet beklagar djupt frånvaron av kvinnor i Jemens nya regering – den första utan kvinnor på 20 år – och uppmanar den jemenitiska regeringen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa lika representation, närvaro och deltagande för kvinnor i landets politiska sfär.
12. Europaparlamentet betonar att EU-baserade vapenexportörer som underblåser konflikten i Jemen bryter mot flera av kriterierna i rådets rättsligt bindande gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om vapenexport. Parlamentet påyrkar med tanke på detta än en gång ett EU-omfattande förbud mot export, försäljning, uppdatering och underhåll av alla former av säkerhetsutrustning till medlemmar av koalitionen, däribland Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, med tanke på de allvarliga brotten mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning i Jemen.
13. Europaparlamentet noterar ett antal medlemsstaters beslut att förbjuda vapenexport till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Parlamentet betonar att vapenexport faller inom medlemsstaternas nationella behörighet. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att upphöra med vapenexport till alla medlemmar av den saudiskledda koalitionen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att rapportera om läget i medlemsstaternas militär- och säkerhetssamarbete med medlemmar av den saudiskledda koalitionen. Parlamentet fördömer att enskilda personer och enheter i Iran försett huthirörelsen med avsevärda mängder vapen och komponenter.
14. Europaparlamentet välkomnar dels att Förenta staterna tillfälligt inställt försäljningen av vapen som används i konflikten i Jemen, liksom också lagt på is ett paket på 23 miljarder US-dollar i form av jaktplan av typ F-35 till Förenade Arabemiraten, dels att Förenta staterna nyligen tillkännagett att det omedelbart ska bli slut på allt stöd till anfallsoperationer i kriget i Jemen, inbegripet leveranserna av precisionsstyrda robotar och utbytet av underrättelser. Parlamentet välkomnar här att Förenta staterna ånyo gått in för en diplomatisk lösning på konflikten, såsom det framgår av att landet nyligen utsett ett särskilt sändebud för Jemen.
15. Europaparlamentet uppmanar samtliga parter i konflikten i Jemen att införa regler för vilka mål som robot- och drönarangrepp får inriktas på, varvid reglerna bör följa internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt. Parlamentet uppmanar med kraft rådet, vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att än en gång bekräfta EU:s ståndpunkt enligt folkrätten och se till att medlemsstaterna inför skyddsåtgärder för att varken kommunikationsinfrastruktur för underrättelseverksamhet eller militära baser ska användas för att underlätta utomrättsligt dödande. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att anta ett rättsligt bindande rådsbeslut om användning av väpnade drönare och efterlevnad av internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.
16. Europaparlamentet är djupt oroat över den fortsatta närvaron i Jemen av kriminella grupper och terroristgrupper, däribland al-Qaida på Arabiska halvön och IS/Daish. Parlamentet uppmanar alla parter i konflikten att ta krafttag mot sådana grupper. Parlamentet fördömer alla terrordåd som begåtts av alla terrororganisationer.
17. Europaparlamentet välkomnar beslutet från USA:s nya regering att snarast återkalla den tidigare amerikanska regeringens beslut att beteckna huthirörelsen, även känd som Ansar Allah, som utländsk terroristorganisation och särskilt utpekad internationell terroristenhet.
18. Europaparlamentet uppmanar rådet att fullt ut genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 2216 (2015) genom att utpeka de personer som hindrar leveranser av humanitärt bistånd och de personer som planerar, leder eller utför handlingar som strider mot gällande internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt eller handlingar som innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna i Jemen, samt genom att införa riktade sanktioner mot dem. Parlamentet påminner om att inga personer i koalitionen har uppförts på förteckningen för sanktioner av sanktionskommittén, trots uppgifter om upprepade kränkningar från koalitionens sida som samlats in av FN:s grupp med framstående experter, som tillhandahåller information för att bistå med genomförandet av resolutionen från FN:s säkerhetsråd.
19. Europaparlamentet kräver med eftertryck att alla former av sexuellt och könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor, inbegripet dem som sitter frihetsberövade, ska upphöra. Parlamentet begär, i detta avseende, att EU ska säkerställa att särskild finansiering till lokala kvinnoledda organisationer och kvinnorättsorganisationer bättre når ut till kvinnor och flickor samt till dem som har överlevt könsrelaterat våld, och till program som syftar till att öka kvinnors resiliens och ekonomiska egenmakt.
20. Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att skydda barn och se till att de kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. Parlamentet uppmanar med tanke på detta alla parter i konflikten att sluta rekrytera och använda barn som soldater i den väpnade konflikten, att i högre grad se till att pojkar och flickor som har rekryterats eller använts i fientligheter demobiliseras och avväpnas effektivt, och uppmanar med kraft konfliktparterna att frige dem som har tillfångatagits och att samarbeta med FN i syfte att genomföra ändamålsenliga program för deras rehabilitering, fysiska och psykiska återhämtning och återintegrering i samhället.
21. Europaparlamentet uppmanar alla parter att omedelbart upphöra med alla former av angrepp mot yttrandefriheten, bland annat genom frihetsberövande, påtvingade försvinnanden och hot, och att frige alla journalister och människorättsförsvarare som frihetsberövats endast för att de har utövat sina mänskliga rättigheter.
22. Europaparlamentet är djupt oroat över rapporter om kränkningar av religions- och trosfriheten, inbegripet diskriminering, olagligt frihetsberövande och användning av våld, uppmanar till respekt för och skydd av rätten till yttrande- och trosfrihet, och fördömer den diskriminering på grund av religionstillhörighet, framför allt av kristna, judar och andra religiösa minoriteter och icke-troende, som förekommer i samband med distribution av humanitärt bistånd. Parlamentet begär dels ett omedelbart och villkorslöst frigivande av de bahaianhängare som för närvarande sitter frihetsberövade för att fredligt ha utövat sin religion och anklagas för brott som är belagda med dödsstraff, dels ett slut på förföljelserna av dem.
23. Europaparlamentet fördömer att Jemens kulturarv skadats genom den saudiskledda koalitionens luftangrepp, däribland Sanas gamla stadskärna och den historiska staden Zabid, och att huthirörelsen beskjutit nationalmuseet i Taiz med granateld och rövat handskrifter och reliker från det historiska biblioteket i Zabid. Parlamentet betonar att alla som gjort sig skyldiga till sådant måste ställas till svars i enlighet med Haagkonventionen från 1954 om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt. Parlamentet kräver att Saudiarabiens och Förenade Arabemiratens rösträttigheter i Unescos styrande organ tillfälligt upphävs i väntan på en oberoende och opartisk utredning av de båda ländernas ansvar för förstörelse av kulturarv. Parlamentet uppmanar FN:s generalsekreterare att hänskjuta frågan om skydd av alla kulturella platser som hotas av konflikten i Jemen till säkerhetsrådet för att en resolution ska antas i frågan.
24. Europaparlamentet upprepar det akuta behovet av ett FN-uppdrag för bedömning och reparation av oljetankfartyget FSO Safer, som ligger övergivet utanför hamnen i al‑Hudaydah och som utgör en omedelbar risk för en stor miljökatastrof för den biologiska mångfalden och för försörjningen i kustsamhällen vid Röda havet. Parlamentet uppmanar EU att tillhandahålla allt nödvändigt politiskt, tekniskt eller finansiellt stöd för att en teknisk arbetsgrupp från FN omedelbart ska tillåtas gå ombord på FSO Safer i syfte att förhindra ett oljeutsläpp som kan bli fyra gånger värre än det historiska utsläppet från Exxon Valdez år 1989 i Alaska.
25. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att använda alla medel de har till sitt förfogande för att alla förövare av allvarliga människorättskränkningar ska ställas till svars. Parlamentet konstaterar att det skulle gå att tillämpa principen om universell jurisdiktion för att utreda och åtala förövare av allvarliga människorättskränkningar i Jemen. Parlamentet vill att EU:s globala ordning för sanktioner avseende de mänskliga rättigheterna tas i bruk, för att riktade sanktioner, såsom reseförbud och frysning av penningmedel, ska kunna påföras tjänstemän från alla konfliktparter som är inblandade i grova kränkningar av mänskliga rättigheter i Jemen, också Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Parlamentet uppmanar den höga representanten och medlemsstaterna att ställa sig bakom insamlingen av bevis för att de ska kunna användas vid framtida lagföring, och att överväga att inrätta en oberoende kommission som övervakar denna process. Parlamentet anser att de som fallit offer för grymma brott och deras familjer bör få hjälp med att få tillgång till rättslig prövning.
26. Europaparlamentet uppmanar människorättsrådet att se till att människorättssituationen i Jemen stannar kvar på dess dagordning genom att fortsätta att förnya mandatet för FN:s grupp med framstående experter och se till att gruppen får tillräckligt med resurser för att utöva sitt mandat ändamålsenligt, bl.a. genom att samla in, spara och analysera uppgifter om kränkningar och brott.
27. Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att kämpa mot straffrihet för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i världen, även i Jemen. Parlamentet anser att de personer som är ansvariga för sådana brott bör åtalas och ställas inför rätta. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta resoluta åtgärder för att FN:s säkerhetsråd ska hänskjuta situationen i Jemen till Internationella brottmålsdomstolen och för att förteckningen över personer som är föremål för säkerhetsrådets sanktioner ska utökas.
28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Gulfstaternas samarbetsråds generalsekreterare, Arabförbundets generalsekreterare, Jemens regering, Konungariket Saudiarabiens regering, Förenade Arabemiratens regering samt Islamiska republiken Irans regering.