Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121, 126 och 136 och protokoll nr 12,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2020 om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten (COM(2020)0123),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2020 EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2020 om EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen (COM(2020)0442),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 28 maj 2020 till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin (COM(2020)0441),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 september 2020 Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021 (COM(2020)0575) och kommissionens rapport av den 18 november 2020 Rapport om förvarningsmekanismen 2021 (COM(2020)0745),

–  med beaktande av den europeiska finanspolitiska nämndens årsrapport av den 29 oktober 2019, den europeiska finanspolitiska nämndens uttalande av den 24 mars 2020 om covid-19 och den europeiska finanspolitiska nämndens bedömning av den 1 juli 2020 av den finanspolitiska inriktningen för euroområdet 2021,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel(9),

–  med beaktande av kommissionens European Economic Forecast: Winter 2021 (Institutional Paper 144)(10),

–  med beaktande av Europeiska rådets rekommendationer av den 10–11 december 2020 om den fleråriga budgetramen och Next Generation EU, covid-19, klimatförändringar, säkerhet och yttre förbindelser (EUCO 22/20),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från budgetutskottet och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0036/2021), och av följande skäl:

A.  Den europeiska planeringsterminen spelar en viktig roll när det gäller att samordna den ekonomiska politiken, budgetpolitiken och sysselsättningspolitiken i medlemsstaterna, vilket bidrar till att säkerställa sunda offentliga finanser, förhindra alltför stora makroekonomiska obalanser, stödja strukturreformer och stimulera investeringar, och den utgör för närvarande den ram som används för att på grundval EU:s politiska prioriteringar lotsa unionen och medlemsstaterna genom återhämtningens utmaningar. Sedan statsskuldskrisen 2008 är unionen mycket robustare när det gäller att möta kriser, men nya utmaningar mot den makroekonomiska stabiliteten håller på att växa fram.

B.  Unionen och dess medlemsstater har förbundit sig att respektera de fördragsbaserade grundläggande värderingarna och genomföra FN:s Agenda 2030, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och Parisavtalet om klimatförändringar.

C.  Aspekter som rör den eventuella framtiden för EU:s finanspolitiska ram kommer att behandlas genom översynen av den makroekonomiska lagstiftningsramen i parlamentets initiativbetänkande om denna fråga. Ramen kommer att ses över och den bör anpassas i enlighet med resultaten av översynen.

D.  Sysselsättningsaspekterna och de sociala aspekterna av den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 tas upp i den parallella rapporten Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021.

E.  En hög offentlig skuldsättning kan utgöra en tung börda på framtida generationers axlar och hämma återhämtningen.

F.  Pandemin har slagit till mot samtliga medlemsstater och har skapat en symmetrisk chock, men omfattningen av effekterna, de specifika ekonomiska exponeringarna och de ursprungliga förutsättningarna, liksom takten och styrkan i återhämtningen, kommer att variera avsevärt.

G.  Goda tider behöver utnyttjas för att genomföra strukturreformer, särskilt åtgärder för att minska budgetunderskott, statsskulder och icke-presterande lån och för att förbereda sig inför ännu en ekonomisk kris eller recession.

H.  Kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt av krisen och den föreslagna återhämtningsplanen tar sig an de covid-19-relaterade utmaningarna i vårdsektorn och de specifika utmaningar som kvinnor står inför.

I.  Medlemsstaterna har vidtagit omfattande finanspolitiska åtgärder med anledning av pandemin (4,2 % av BNP 2020 och 2,4 % av BNP 2021). Produktionen i den europeiska ekonomin 2022 kommer knappt att ha kommit tillbaka till nivåerna före pandemin.

J.  De planer för återhämtning och resiliens som antagits av medlemsstaterna kommer att innefatta deras nationella reform- och investeringsagenda som utformats i linje med EU:s politiska mål, med fokus på bland annat den gröna och digitala omställningen.

I.Covid-19-krisen, faciliteten för återhämtning och resiliens och en tillfällig anpassning av planeringsterminen

1.  Europaparlamentet konstaterar att den europeiska planeringsterminen och faciliteten för återhämtning och resiliens är intimt sammanflätade med varandra. Parlamentet noterar att bedömningen av planerna för återhämtning och resiliens (RRP) kommer att göras mot bakgrund av de 11 kriterier som grupperats efter relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant granska planerna för att se till att återhämtningen genererar ett europeiskt mervärde, förbättrar medlemsstaternas långsiktiga konkurrenskraft och utsikter till hållbar tillväxt och vägleder de europeiska ekonomierna när det gäller att ta itu med utmaningarna och utnyttja fördelarna med den gröna och digitala omställningen, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och FN:s mål för hållbar utveckling.

2.  Europaparlamentet välkomnar dessutom den snabba och intensiva responsen på krisen inom penning- och finanspolitiken, både på EU- och medlemsstatsnivå, liksom antagandet av nästa fleråriga budgetram och Next Generation EU (NGEU). Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att påskynda genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) så att medlen kan betalas ut snabbt. Parlamentet betonar att klimatomställningen och den digitala omställningen måste centreras kring den sociala dimensionen och inremarknadsdimensionen för att bli framgångsrika. Parlamentet insisterar på att medel och resurser slussas till projekt och mottagare som spenderar resurserna på ett ansvarsfullt och effektivt sätt och på bärkraftiga och hållbara projekt som genererar största möjliga effekt. Parlamentet påminner om den roll som det självt kommer att spela i den dialog om återhämtning och resiliens som inrättas genom RRF-förordningen, där också dess behöriga utskott kommer att granska kopplingen mellan den europeiska planeringsterminen och faciliteten för återhämtning och resiliens.

3.  Europaparlamentet framhåller att målet för faciliteten för återhämtning och resiliens är att göra medlemsstaternas ekonomier och samhällen mer resilienta samtidigt som man eftersträvar konkurrensmässig hållbarhet, konvergens och sammanhållning inom EU. Parlamentet betonar att egenansvar och transparens på nationell nivå kommer att vara avgörande för ett snabbt och framgångsrikt genomförande av faciliteten för återhämtning och resiliens och återhämtningsplanerna. Parlamentet anser därför att det är avgörande att kommissionen proaktivt samarbetar med de nationella myndigheterna och berörda parter för att diskutera utkasten till de nationella planerna i ett tidigt skede, så att skräddarsydda lösningar och specifika reformer blir möjliga.

4.  Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna och EU-institutionerna, i syfte att hantera den kris utan motstycke som orsakats av covid-19, inrättade NGEU för att bidra till återhämtningen. Parlamentet noterar därför att faciliteten för återhämtning och resiliens skapar en unik möjlighet att genomföra de reformer och investeringar som krävs för att EU ska kunna klara av de aktuella utmaningarna.

5.  Europaparlamentet anser att de symmetriska effekterna av covid-19 faktiskt har breddat den socioekonomiska klyftan mellan EU:s medlemsstater och deras regioner.

6.  Europaparlamentet noterar vidare att tidsfristerna för den europeiska planeringsterminen och faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att överlappa varandra, vilket kräver att den europeiska planeringsterminens tidsplaner tillfälligt anpassas så att faciliteten för återhämtning och resiliens kan komma igång ordentligt. Parlamentet betonar att EU:s återhämtning erbjuder en unik möjlighet att ge vägledning till medlemsstaterna om var reformer och investeringar behövs mest för att påskynda omställningen till ett mer hållbart, resilient och inkluderande EU.

7.  Europaparlamentet stöder kommissionens vägledning till medlemsstaterna om att i sina RRP-planer inkludera investeringar och reformer på flaggskeppsområden som ligger i linje med EU:s mål om en rättvis klimatomställning och digital omställning.

8.  Europaparlamentet anser att de fyra aspekter, nämligen social och miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och stabilitet, som fastställs i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2020 bör beaktas vid utarbetandet av medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens, vilka ska centreras kring de sex pelare som fastställs i förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet upprepar att kommissionen för att säkerställa transparens ska översända de nationella planer för återhämtning och resiliens som utarbetats av medlemsstaterna till både rådet och Europaparlamentet samtidigt.

9.  Europaparlamentet betonar att RRF-förordningen erkänner att kvinnor har drabbats särskilt hårt av covid-19-krisen då de utgör majoriteten av hälso- och sjukvårdspersonalen i unionen och kombinerar obetalt omsorgsarbete med de skyldigheter som följer av en anställning.

10.  Europaparlamentet anser att den tillfälliga anpassningen av årets planeringsterminscykel inte får överskugga den europeiska planeringsterminens ursprungliga syfte och funktion och inte får hindra den europeiska planeringsterminens fortsatta utveckling. Parlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen är en väletablerad ram för att EU:s medlemsstater ska kunna samordna sin budgetrelaterade, ekonomiska, sociala och sysselsättningsmässiga politik, och att en fungerande europeisk planeringstermin kommer att behövas mer än någonsin efter covid-19-krisen för att samordna denna politik i hela Europeiska unionen, men noterar också att planeringsterminen sedan starten har utvidgats till att omfatta bland annat frågor som rör finanssektorn och beskattning samt målen för FN:s mål för hållbar utveckling i den europeiska planeringsterminen, samtidigt som vår ekonomiska politik tar vederbörlig hänsyn till människorna på vår jord. Parlamentet konstaterar att EU måste uppfylla principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att ytterligare stärka den ekonomiska och sociala resiliensen. Parlamentet påminner om att främjande av starkare och varaktig tillväxt på ett hållbart sätt innebär främjande av en ansvarsfull finanspolitik, strukturreformer, ändamålsenliga investeringar, den digitala omvandlingen och den gröna och rättvisa omställningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att det i återhämtningsplanerna görs en lämplig avvägning mellan främjande av hållbara och tillväxtvänliga investeringar och strukturreformer.

11.  Europaparlamentet anser att 2021 års europeiska planeringstermin erbjuder ett utmärkt tillfälle att förbättra det nationella egenansvaret, med tanke på att medlemsstaterna håller på att utveckla skräddarsydda RRP-planer för att tillgodose sina olika behov. Parlamentet är i detta avseende övertygat om att den demokratiska legitimiteten måste garanteras och så småningom ökas, inbegripet Europaparlamentets roll i genomförandet av faciliteten, i enlighet med förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, vid behov med hjälp av instrumentet för tekniskt stöd, bygga upp nödvändig administrativ kapacitet och övervakningskapacitet för att kunna ge solida garantier för att medlen används korrekt och effektivt och för att absorptionskapaciteten ska bli hög. Parlamentet påminner om att RRP-planerna omfattas av de övergripande kraven på sund ekonomisk styrning och det allmänna systemet med regler för skydd av unionens budget.

II.Ekonomiska utsikter för EU

12.  Europaparlamentet noterar med stor oro den extremt svåra situation som EU:s ekonomier befinner sig i och att BNP enligt kommissionens ekonomiska vinterprognos 2021 föll på ett sätt som aldrig tidigare inträffat i både euroområdet och hela EU. Parlamentet noterar att EU:s BNP har sjunkit med 6,3 % (6,8 % i euroområdet) 2020 medan en ekonomisk återhämtning på 3,7 % (3,8 % i euroområdet) förväntas under 2021.

13.  Europaparlamentet framhåller att 2020 års unika ekonomiska recession, och de åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin, förväntas leda till att EU:s skuldkvot når en ny topp på omkring 93,9 % (101,7 % i euroområdet) 2020, med en ytterligare ökning till omkring 94,6 % (102,3 % i euroområdet) 2021. Parlamentet betonar att en hög osäkerhetsnivå kvarstår och att de ekonomiska utsikterna i hög grad beror på hur snabbt pandemin kan övervinnas. Parlamentet förstår vidare att dessa skuldsättningsnivåer bara går att lösa genom tillräcklig ekonomisk tillväxt. Parlamentet upprepar vikten av en långsiktigt hållbar statsskuld. Parlamentet noterar att många medlemsstater har gått in i den nuvarande krisen i en svag statsfinansiell ställning, som har förvärrats ytterligare av pandemin.

14.  Europaparlamentet är bekymrat över covid-19-pandemins anmärkningsvärt negativa konsekvenser för EU:s ekonomi, särskilt för små och medelstora företag, den inre marknaden och dess konkurrenskraft, och understryker vikten av att genomföra den europeiska gröna given, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet anser därför att bland annat samordning av medlemsstaternas åtgärder är ett viktigt verktyg för att minska de nämnda negativa effekterna. Parlamentet anser att om EU inte kan reagera på ett adekvat sätt på den rådande krisen riskerar både euroområdet och EU som helhet att hamna ännu längre efter i genomförandet av målen om miljömässig hållbarhet, konkurrenskraft, produktivitet, rättvisa och makroekonomisk stabilitet.

15.  Europaparlamentet upprepar vikten av att säkerställa lika spelregler på den inre marknaden, samtidigt som hänsyn tas till de fysiska egenskaper som präglar EU:s öregioner, randområden och glesbefolkade regioner och situationen för EU:s minst utvecklade regioner, vilket är en nödvändig förutsättning för att bland annat främja den digitala omvandlingen och den gröna och rättvisa omställningen, uppmuntra innovation och påskynda återhämtningen och konkurrenskraften.

16.  Europaparlamentet efterlyser ett bättre genomförande av ansvarsfulla offentliga finanser, socialt balanserade strukturreformer som förbättrar de långsiktiga utsikterna och effektiva offentliga och privata investeringar av hög kvalitet, bland annat för att förverkliga den gröna och digitala omställningen.

17.  Europaparlamentet är bekymrat över effekterna av åtgärderna för att begränsa pandemin på den låga produktivitetstillväxten i EU och den markanta nedgången i produktivitetstillväxten i euroområdet före pandemin. Parlamentet anser att en balanserad strategi för att främja hållbar tillväxt och en investeringsvänlig miljö bör eftersträvas, samtidigt som den finanspolitiska hållbarheten förbättras. Parlamentet betonar att särskild tonvikt bör läggas på investeringar och politik som är framtidsinriktade, särskilt i de medlemsstater som har det finanspolitiska utrymmet att främja hållbar och inkluderande tillväxt.

18.  Europaparlamentet välkomnar den europeiska gröna given som en ny hållbar tillväxtstrategi som sammanför de fyra dimensionerna miljö, produktivitet, stabilitet och rättvisa, med stöd av digital och grön teknik, en innovativ industriell bas och strategiskt oberoende.

III.Ansvarsfull finanspolitik och hållbar politik

19.  Europaparlamentet noterar att även om det finns nya utmaningar i samband med den makroekonomiska stabiliteten är den ekonomiska och monetära unionen mycket bättre rustad att stå emot kriser än den var under 2008 års finansiella och ekonomiska kris. Parlamentet är övertygat om att en av de viktigaste omedelbara prioriteringarna är att främja en resilient och hållbar ekonomisk återhämtning i linje med EU:s politiska mål, som kretsar kring den gröna, rättvisa och digitala omställningen. Parlamentet konstaterar att medlen för att övervinna den nuvarande krisen är av sådan art att det – så länge det är nödvändigt – krävs en expansiv finanspolitik.

20.  Europaparlamentet påpekar att de medlemsstater som hade finanspolitiska buffertar kunde mobilisera finanspolitiska stimulanspaket mycket snabbare och utan tillhörande lånekostnader, vilket bidrog till att mildra pandemins negativa konsekvenser för samhället och ekonomin. Parlamentet upprepar att påfyllningen av de finanspolitiska buffertarna över tiden på ett socialt ansvarsfullt sätt kommer att vara viktig för förberedelserna inför framtida kriser. Parlamentet uppmanar dock medlemsstaterna, kommissionen och rådet att inte upprepa tidigare misstag i responsen på den ekonomiska krisen. Parlamentet delar den europeiska finanspolitiska nämndens åsikt att en snabb förändring av den finanspolitiska inriktningen inte är tillrådlig för återhämtning.

21.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har för avsikt att lämna rekommendationer avseende budgetsituationen i varje medlemsstat under 2021, såsom föreskrivs i stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet påpekar att ramen för ekonomisk styrning också bör ta hänsyn till de rådande ekonomiska verkligheterna och vara förenlig med EU:s politiska prioriteringar, samtidigt som man förbättrar efterlevnaden av finanspolitiska regler som bör vara förenklade, tydliga och genomförbara och som kommer att ses över och anpassas på grundval av dessa resultat. Parlamentet efterlyser en mer pragmatisk ansats och understryker behovet av att säkerställa att ramverket blir striktare i goda ekonomiska tider och flexiblare i dåliga ekonomiska tider.

22.  Europaparlamentet betonar, utan att det påverkar resultatet av diskussionerna om reformen av stabilitets- och tillväxtpakten, att EU:s nuvarande finans- och budgetregler ger den flexibilitet som krävs i kristider genom aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten och gör det möjligt för alla medlemsstater att anta den finanspolitiska inriktning som krävs för att skydda EU:s ekonomier, vilket därmed visar på extraordinär kontracyklikalitet.

23.  Europaparlamentet förväntar sig att den allmänna undantagsklausulen kommer att fortsätta att tillämpas så länge som den underliggande motiveringen för aktiveringen föreligger för att stödja medlemsstaternas insatser att återhämta sig från pandemikrisen och stärka deras konkurrenskraft och deras ekonomiska och sociala resiliens. Parlamentet noterar kommissionens åsikt att enligt de nuvarande preliminära indikationerna bör den allmänna undantagsklausulen fortsätta att tillämpas under 2022 och avaktiveras 2023. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma avaktiveringen eller den fortsatta tillämpningen av den allmänna undantagsklausulen som en del av paketet om den europeiska planeringsterminen på grundval av sin ekonomiska vårprognos 2021. Parlamentet noterar att kommissionen kommer att fortsätta att beakta landsspecifika situationer efter avaktiveringen av den allmänna undantagsklausulen.

24.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om de finanspolitiska insatserna mot covid-19-krisen(11), i vilket kommissionen redogör för sina överväganden om hur finanspolitiken ska samordnas på EU-nivå, och leda den samordnade strategin för att ta itu med pandemin in i nästa fas och stödja en hållbar återhämtning och upprätthålla finanspolitisk hållbarhet på medellång sikt. Parlamentet bekräftar att den allmänna undantagsklausulen tillåter medlemsstaterna att tillfälligt avvika från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt och inte leder till att paktens förfaranden sätts ur spel. Parlamentet noterar kommissionens bedömning att hållbarhetsriskerna har ökat på grund av krisens allvarliga konsekvenser, och att detta sannolikt kommer att leda till mindre gynnsamma tillväxt- och finanspolitiska utvecklingsbanor på medellång sikt. Parlamentet framhåller kommissionens uppmaning att på bästa sätt utnyttja den allmänna undantagsklausulen och Next Generation EU.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera beslutsamt för att ta itu med skattebedrägeri, skatteflykt och skatteundandragande samt penningtvättsfrågor, som dränerar potentiella resurser från nationella budgetar och hämmar staternas förmåga att agera bland annat för återhämtningen från covid-19-pandemin.

26.  Europaparlamentet noterar det faktum att kommissionen i slutet av april 2021 avser att genomföra fördjupade granskningar för att bedöma läget vad gäller obalanser i vissa utvalda medlemsstater. Parlamentet konstaterar att ett antal befintliga makroekonomiska obalanser håller på att förvärras av covid-19-krisen.

27.  Europaparlamentet påminner om det akuta behovet av att fullborda och stärka den ekonomiska och monetära unionens arkitektur genom att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen, i syfte att skydda medborgarna och minska trycket på de offentliga finanserna vid externa chocker så att sociala och ekonomiska obalanser kan rättas till.

IV.Tillväxtfrämjande, balanserade och hållbara strukturreformer

28.  Europaparlamentet är medvetet om att covid-19-krisen inte kommer att lösas enbart med den nuvarande finanspolitiska inriktningen. Parlamentet understryker därför vikten av att genomföra djupgående, tillväxtfrämjande, balanserade, hållbara och socialt rättvisa, skräddarsydda strukturreformer för att bland annat åstadkomma hållbar och socialt inkluderande tillväxt och sysselsättning, vilket kan stödja återhämtningen på ett effektivt sätt, samt stödja den digitala omvandlingen och den gröna omställningen, sysselsättning av hög kvalitet, fattigdomsminskning och FN:s mål för hållbar utveckling, och därmed stärka konkurrenskraften och den inre marknaden, öka konvergensen och skapa en starkare och hållbar tillväxt inom unionen och medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att i synnerhet den långsiktiga tillväxtpotentialen i medlemsstaternas ekonomier endast kan lyftas genom strukturella förbättringar. Parlamentet noterar dock att effektiviteten och framgången för anpassningen av medlemsstaternas politiska åtgärder kommer att vara beroende av översynen av stabilitets- och tillväxtpakten och, beroende på resultatet av denna, av dess anpassning samt ökat egenansvar från medlemsstaternas sida för genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att börja arbetet med att skapa en klimatindikator för att bedöma diskrepansen mellan medlemsstaternas budgetstrukturer och ett scenario där varje nationell budget är anpassad till målen i Parisavtalet. Parlamentet betonar att denna indikator måste förse medlemsstaterna med information om deras utvecklingsbana inom ramen för Parisavtalet för att säkerställa att Europa kan bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050. Parlamentet förväntar sig att klimatindikatorn ska vara en referens för EU:s olika politikområden och därmed också användas som vägledning för den europeiska planeringsterminen, utan att dess ursprungliga syfte urvattnas.

30.  Europaparlamentet anser att utveckling av digital kompetens är en förutsättning för att säkerställa att alla européer kan delta i samhället och skörda frukterna av den digitala omställningen. Parlamentet framhäver att det krävs reformer på området utbildning, färdigheter och även livslångt lärande för att styra en arbetsmarknad i omställning och för att möjliggöra central digital teknik och bygga upp Europas digitala framtid. Parlamentet påpekar vidare att lika tillgång för alla till digital infrastruktur, utrustning och digitala färdigheter bör stödjas för att förhindra en digital klyfta.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen, med full respekt för regler om finanspolitisk hållbarhet och sunda budgetregler , att skapa ett regelverk och en styrningsram som inbegriper investeringsregler eller andra adekvata mekanismer som är förutsägbara och stöder offentliga och privata investeringar i linje med EU:s långsiktiga mål, samtidigt som man säkerställer medlemsstaternas förmåga att reagera på framtida kriser.

32.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna uppmanas av kommissionen att inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens inlämna sina nationella reformprogram och sina RRP-planer i ett enda samlat dokument.

33.   Europaparlamentet framhäver att faciliteten för återhämtning och resiliens genom sitt finansiella stöd kan utgöra en unik möjlighet att hjälpa medlemsstaterna att hantera sina utmaningar i enlighet med vad som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

34.   Europaparlamentet påminner om att socialt balanserade och tillväxtvänliga strukturreformer inte alltid kräver finanspolitiskt utrymme, utan snarare politiska, lagstiftningsmässiga och administrativa insatser.

35.  Europaparlamentet framhåller att fortlöpande övervakning och vaksamhet kommer att behövas och att medlemsstaterna bör åtgärda ökande obalanser genom reformer som stärker den ekonomiska och sociala resiliensen och främjar den digitala omvandlingen och den gröna och rättvisa omställningen. Parlamentet är tillfreds med att kommissionen kommer att fortsätta att övervaka medlemsstaternas genomförande av reformer som föreslagits i tidigare års landsspecifika rekommendationer. Parlamentet anser att denna process bör beakta medlemsstaternas ekonomiska och sociala utsikter.

V.Investeringar

36.  Europaparlamentet betonar att EU står inför den extrema utmaningen att mildra pandemins ekonomiska konsekvenser med beaktande av EU:s strategier för att varaktigt påverka medlemsstaternas resiliens, och anser att den ekonomiska återhämtningen bör genomföras genom att stärka den inre marknaden, forskning och innovation, och i enlighet med den europeiska gröna given, FN:s mål för hållbar utveckling, genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och konkurrenskraften, samtidigt som situationen för små och medelstora företag lindras och deras tillgång till privat kapital förbättras. Parlamentet är övertygat om att detta kräver både ökade ekonomiskt, socialt, miljömässigt och digitalt bärkraftiga investeringar på lång sikt och ökad konvergens och sammanhållning i EU och medlemsstaterna.

37.  Europaparlamentet betonar bristen på investeringar, eftersom prognoserna visar på behovet av ökade investeringar. Parlamentet understryker att de offentliga investeringarna är begränsade eftersom resurserna är knappa och i huvudsak kommer från skattebetalarna. Parlamentet påpekar att investeringsgapets storlek också kräver stora privata och offentliga investeringar som genererar en adekvat nivå på infrastruktur och en förutsebar och gynnsam affärsmiljö som bidrar till sådana investeringar.

38.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör fokusera på riktade och hållbara offentliga och privata investeringar i framtidssäkrad infrastruktur och på andra områden som ytterligare stärker den inre marknaden, omställningen till ett renare, socialt inkluderande, hållbart och digitalt samhälle och ökar EU:s konkurrenskraft och strategiska oberoende. Parlamentet anser därför att gränsöverskridande projekt med deltagande av flera länder måste prioriteras.

39.  Europaparlamentet understryker behovet av att anta en investeringsvänlig politik, minska den administrativa bördan och garantera lika spelregler, särskilt för små och medelstora företag, som utgör ryggraden i EU:s ekonomi och skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet anser att allt detta skulle både underlätta den ekonomiska återhämtningen och skapa gynnsamma förutsättningar för långsiktig tillväxt.

VI.En mer demokratisk europeisk planeringstermin

40.  Europaparlamentet betonar vikten av en fullständig debatt och ett korrekt deltagande av de nationella parlamenten och Europaparlamentet i den europeiska planeringsterminsprocessen. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att dess egen demokratiska roll i ramen för ekonomisk styrning stärks, och uppmanar rådet och kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till de resolutioner som parlamentet antagit. Kommissionen uppmanas att hålla både Europaparlamentet och rådet, i egenskap av medlagstiftare, lika väl informerade om alla aspekter som rör tillämpningen av EU:s ram för ekonomisk styrning, inbegripet de förberedande stadierna.

41.  Europaparlamentet efterlyser en engagerad samordning med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter på både nationell och europeisk nivå i syfte att stärka den demokratiska ansvarsskyldigheten och transparensen.

42.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som utskottet för ekonomi och valutafrågor har för att vidta åtgärder för att öka ansvarsskyldigheten gentemot parlamentet, eftersom den erfarenhet som hittills har gjorts i tillämpningen av den europeiska planeringsterminen har visat att den nuvarande ansvarsskyldigheten skulle kunna förbättras i syfte att öka legitimiteten och ändamålsenligheten.

43.  Europaparlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen är en blandad övning som består av de så kallade nationella och europeiska planeringsterminerna under året. Parlamentet påminner om hur viktiga subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna är.

o
o   o

44.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12. (2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41. (3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8. (4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33. (5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25. (6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1. (7) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11. (8) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1. (9) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28. (10) https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/economy-finance/ip144_en_1.pdf. (11) Kommissionens meddelande av den 3 mars 2021 Ett år efter utbrottet av covid-19: finanspolitiska insatser (COM(2021)0105).