Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2021/2578(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0190/2021

Debatter :

PV 11/03/2021 - 9.2
CRE 11/03/2021 - 9.2

Omröstningar :

PV 11/03/2021 - 11
PV 11/03/2021 - 18

Antagna texter :

P9_TA(2021)0086

Antagna texter
PDF 138kWORD 49k
Torsdagen den 11 mars 2021 - Bryssel
Människorättssituationen i Bahrain, särskilt fallen med dödsdömda fångar och människorättsförsvarare
P9_TA(2021)0086RC-B9-0190/2021

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om människorättssituationen i Bahrain, särskilt fallen med dödsdömda fångar och människorättsförsvarare (2021/2578(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Bahrain, särskilt av den 14 juni 2018 om människorättssituationen i Bahrain, särskilt fallet Nabeel Rajab(1) och av den 16 februari 2017 om avrättningar i Kuwait och Bahrain(2),

–  med beaktande av uttalandena från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 13 juli 2020 om bekräftade dödsdomar i Bahrain, av den 10 juni 2020 om frisläppandet av människorättsförsvararen Nabeel Rajab, av den 9 januari 2020 om bekräftandet av dödsdomarna för två bahrainska medborgare och av den 27 juli 2019 om avrättningarna av Ali al-Arab och Ahmed al-Malali.

–  med beaktande av uttalandet av den 12 februari 2020 från Agnes Callamard, FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar, Fionnuala Ni Aolain, FN:s särskilda rapportör för främjande och skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorism, och Nils Melzer, FN:s särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, där Bahrain uppmanas att upphäva dödsdomarna mot Mohamed Ramadan och Hussein Ali Moosa,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 10 oktober 2019 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant, Federica Mogherini, på EU:s vägnar, och Europarådets generalsekreterare, Marija Pejčinović Burić, om Europadagen och världsdagen mot dödsstraff,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare, om dödsstraff, om tortyr, om människorättsdialoger med tredjeländer och om yttrandefrihet,

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter, vars syfte är att sätta främjande av, respekt för och uppfyllande av mänskliga rättigheter i centrum för all EU-politik,

–  med beaktande av slutsatserna från det 25:e gemensamma råds- och ministermötet mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd den 18 juli 2016,

–  med beaktande av samarbetsarrangemanget mellan EU och Bahrain,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, och av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som Bahrain anslutit sig till,

–  med beaktande av rapporten från november 2011 från Bahrains oberoende undersökningskommission,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 3,

–  med beaktande av Arabiska stadgan om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I efterdyningarna av folkrevolten 2011 fortsätter de bahrainska myndigheterna att kränka och begränsa befolkningens rättigheter och friheter, särskilt demonstrations- och yttrandefriheten och de digitala friheterna, såväl online som offline. Människorättsadvokater, journalister och politiska aktivister utsätts ständigt och systematiskt för angrepp, trakasserier, frihetsberövande, tortyr, hot, reseförbud och återkallande av medborgarskap. Sedan 2011 har myndigheterna avvisat alla krav från den demokratiska oppositionen och människorättsförsvarare om att yttrande- och mötesfriheten måste respekteras. Ingen politisk opposition är tillåten i Bahrain. Myndigheterna har gripit flera barn för att ha anslutit sig till protester i februari 2021 och har enligt uppgift hotat dem med våldtäkt och elchocker. Enligt uppgifter av den 4 mars 2021 sitter minst tre av dem sitter fortfarande fängslade, däribland en allvarligt sjuk 16-åring.

B.  Människorättsförsvarare Abdulhadi al-Khawaja, bahrainsk och dansk medborgare, medgrundare av Bahrains centrum för mänskliga rättigheter och Gulfcentrumet för mänskliga rättigheter, sitter sedan snart tio år i fängelse där han avtjänar ett livstidsstraff för ”finansiering av och deltagande i terrorism för att störta regeringen och spioneri för främmande makt”. Efter Abdulhadi al-Khawajas gripande blev han misshandlad och torterad och dömdes i en orättvis rättegång som inte uppfyllde kraven i Bahrains straffrätt eller i internationella normer för en rättvis rättegång. FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden kom i juli 2012 fram till att al-Khawajas gripande var godtyckligt, eftersom det gjordes till följd av hans utövande av de grundläggande rättigheterna yttrandefrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet, och krävde att han skulle friges.

C.  Nabeel Rajab, en av Bahrains mest framstående människorättsförsvarare, släpptes den 9 juni 2020 från fängelset för att avtjäna resten av sitt femåriga straff enligt lagen om alternativa påföljder.

D.  Mellan 2011 och 2020 dömde Bahrain omkring 50 personer till döden, jämfört med de sju dödsdomar som avkunnades mellan 2001 och 2010. Det finns för närvarande 27 dödsdömda fångar i Bahrain. För 26 av dem är risken överhängande att dödsstraffet verkställs. Den 15 januari 2017 avbröt Bahrain ett sju år långt de facto-moratorium för dödsstraffet och avrättade tre civila personer. Sedan dess har sex personer avrättats. Avrättningarna förklarades utomrättsliga av FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar. Dödsstraff är det ultimata exemplet på ett grymt, omänskligt och förnedrande straff, och det kränker rätten till liv enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Att sitta i dödscell är extremt påfrestande för psyket.

E.  Oberoende observatörer rapporterar att de bahrainska myndigheterna i samband med de flesta avrättningar på senare tid har tvingat fram bekännelser genom tortyr och att de åtalade inte har fått någon rättvis rättegång. Sedan protesterna 2011 och efter rapporten från Bahrains oberoende undersökningskommission om statliga övergrepp har ett antal interna organ inrättats, exempelvis ombudsmannen inom inrikesministeriet, en särskild utredningsenhet vid den allmänna åklagarmyndigheten och en kommission för fångars och frihetsberövades rättigheter, men de är inte tillräckligt effektiva och oavhängiga. Dessa organs bristande oavhängighet har enligt uppgift lett till att det inte går att utkräva ansvar inom den bahrainska staten och säkerhetsstyrkorna. Detta har gynnat en kultur av straffrihet som undergräver försök till demokratiska reformer och leder till att landet destabiliseras ytterligare.

F.  Ali al-Arab och Ahmed al-Malili, båda bahrainska medborgare som dömts för terroristbrott i en massrättegång som kringgärdades av anklagelser om tortyr och allvarliga brister i rättsförfarandet, avrättades genom arkebusering den 27 juli 2019. Den 18 februari 2014 grep de bahrainska myndigheterna Mohamed Ramadan, som anklagades för att tillsammans med Hussein Ali Moosa ha deltagit i en bombattack i al-Dair den 14 februari 2014. Domen överklagades och den 13 juli 2020 bekräftade kassationsdomstolen sitt slutliga avgörande och fastställde dödsdomarna mot Mohamed Ramadan och Hussein Ali Moosa, trots en orättvis rättegång med en dom grundad på erkännanden som enligt uppgift var framtvingade under tortyr, och trots resultaten av den särskilda utredningsenhetens utredning av anklagelserna om att Moosa och Ramadan hade utsatts för tortyr. Agnes Callamard, FN:s särskilda rapportör för utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar, slog larm om godtycklighet i Moosas och Ramadans fällande dom och dödsstraff, en uppenbar kränkning av deras rätt till liv som skulle innebära godtyckligt dödande. FN:s människorättsexperter har uppmanat Bahrain att stoppa avrättningen av de två männen. Mohamed Ramadan och Hussein Ali Moosa löper överhängande risk att avrättas och har uttömt alla rättsmedel.

G.  Bahrains myndigheter har upplöst al-Wefaq, landets största fredliga politiska oppositionsparti, konfiskerat dess tillgångar och gripit partiledarna. Partiledaren shejk Ali Salman sitter för närvarande i fängelse på livstid, anklagad för spioneri.

H.  Flera offentliga personer har åtalats enbart för sin verksamhet på sociala medier, däribland framstående jurister Abdullah al-Shamlawi och Abdullah Hashim. Inga oberoende medier har varit verksamma i Bahrain sedan informationsministeriet 2017 förbjöd al-Wasat, landets enda oberoende tidning.

I.  Hälso- och hygienförhållandena i Bahrains överfulla fängelser är fortfarande ytterst allvarliga. Bahrain frigav 1 486 fångar i mars 2020 på grund av hälsorisker i samband med covid-19-pandemin. Frigivningarna har mestadels gällt andra än oppositionsledare, aktivister, journalister och människorättsförsvarare. Bahrains myndigheter förvägrar fångar akut vård, med risk för deras hälsa och välbefinnande, vilket strider mot FN:s minimiregler för behandling av fångar. Ett stort antal politiska fångar har strejkat för att protestera mot dålig behandling i fängsligt förvar.

J.  Bahrains domstolar fortsätter att fatta och bekräfta beslut om att återkalla människors medborgarskap. Över 300 personer under 2018 och över 100 personer 2019, däribland människorättsförsvarare, politiker, journalister och högt uppsatta religiösa auktoriteter, fick sina medborgarskap återkallade av Bahrains domstolar, och de flesta av dem är nu statslösa. Återkallande av medborgarskap används på ett sätt som strider mot artikel 15 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

K.  Bahrain ändrade sin arbetslagstiftning i december 2018 för att förbjuda arbetsgivare att diskriminera arbetstagare på grundval av kön, ursprung, språk eller övertygelse. Landet antog bestämmelser om sanktioner mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Bahrain fortsätter att vara en plats där migrerande arbetstagare, särskilt kvinnor som arbetar i privata hem, utnyttjas på grund av Kafala-systemet, som möjliggör exploatering.

L.  Bahrains lagstiftning diskriminerar fortfarande kvinnor inom familjerätten, till exempel när det gäller rätten till skilsmässa och överföring av bahrainskt medborgarskap till barnen på samma villkor som män. Bahrain anslöt sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor 2002, men hävdar vissa förbehåll mot flera bestämmelser som är centrala för konventionens syfte. Artikel 353 i strafflagen låter våldtäktsmän slippa lagföring och bestraffning om de gifter sig med sina offer. Bahrains parlament föreslog ett fullständigt upphävande av denna artikel 2016, men regeringen avvisade förslaget. Enligt artikel 334 i strafflagen får personer som begår så kallade hedersbrott och äktenskapsbrott lindrigare påföljder, och det är fortfarande straffbart med sexuella förbindelser utanför äktenskapet.

M.  Bahrain är en viktig EU-partner i Persiska viken, bland annat när det gäller politiska och ekonomiska förbindelser, energi och säkerhet. Bahrain har en rik och långvarig historia av öppenhet gentemot andra kulturer från hela världen och är en aktiv aktör när det gäller att ge kraft åt förtroendeskapande åtgärder och främja dialog och stabilitet i Gulfregionen och hela Mellanöstern.

N.  Ledarbytet i november 2020 och utnämningen av den nya premiärministern hans majestät Salman bin Hamad al-Khalifa ger Bahrain en möjlighet att gå i riktning mot politiska reformer och nationell inkluderande försoning, inbegripet försoning mellan sunni- och shiamuslimer. Människorättsdialogen mellan EU och Bahrain hölls i februari 2021. Bahrain är det andra landet i Gulfregionen med vilket EU har inrättat en människorättsdialog.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över att människorättssituationen i Bahrain, tio år efter den arabiska våren, fortsätter att förvärras, med tillämpningen av dödsstraffet, godtyckliga gripanden, åtal och trakasserier av människorättsförsvarare, samt förnekande av medborgerliga och politiska rättigheter och förenings-, mötes- och yttrandefriheten både online och offline.

2.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt dödsdomen mot Mohammed Ramadan och Husain Ali Moosa. Parlamentet uppmanar med kraft Bahrains myndigheter, särskilt hans majestät shejk Hamad bin Isa al-Khalifa, att omedelbart sätta stopp för deras avrättning, ogiltigförklara deras domar, beordra en förnyad rättegång som till fullo uppfyller internationella normer för rättvisa rättegångar och utesluter bevis som erhållits under tortyr, och tillåta en oberoende utredning av anklagelserna om tortyr. Parlamentet uppmanar Bahrain att se över oberoendet och effektiviteten hos de interna organ som övervakar regeringens missbruk, såsom ombudsmannen, den särskilda utredningsenheten (SIU) och kommissionen för rättigheter för interner och frihetsberövade (PDRC), som genomför otillräckliga utredningar och bortförklarar den bahrainska domstolens beroende av framtvingade erkännanden för att säkra fällande domar, bland annat utredningar av anklagelser som Mohammed Ramadan och Husain Moosa har framfört.

3.  Europaparlamentet beklagar djupt upphävandet av de facto-moratoriet för dödsstraff. Parlamentet uppmanar de bahrainska myndigheterna att införa ett omedelbart moratorium för dödsstraff, som ett steg mot ett avskaffande. Parlamentet efterlyser en omfattande översyn av alla dödsdomar för att säkerställa att dessa rättegångar följer internationella normer och att offer för brott mot de mänskliga rättigheterna som olagligen dömts till döden får upprättelse. Parlamentet påminner om att EU är emot dödsstraff och anser det vara ett grymt och omänskligt straff som inte avskräcker från kriminellt beteende och är irreversibelt i händelse av felaktigheter.

4.  Europaparlamentet framhåller att ledarbytet sedan november 2020 ger EU en möjlighet att lägga om sin utrikespolitik mot Bahrain, bland annat i ljuset av den nya nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar den nye premiärministern, prins Salman bin Hamad al-Khalifa att använda sin befogenhet att få Bahrain att ta ett steg i riktning mot politiska reformer samt respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

5.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla människorättsförsvarare och samvetsfångar, däribland Abdulhadi al-Khawaja, Abduljalil al-Singace, Naji Fateel, Abdulwahab Hussain, Ali Hajee, shejk Ali Salman och Hassan Mshaima, som frihetsberövats och dömts enbart för att ha utövat sin rätt till yttrandefrihet, och att dra tillbaka alla anklagelser mot dem. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att försvara och driva en kraftfull kampanj för att säkerställa ett omedelbart frigivande av de fängslade människorättsförsvararna, som en central del av ett ökat samarbete mellan EU och Bahrain. Parlamentet uppmanar Bahrains myndigheter att garantera ett säkert utrymme för det civila samhällets organisationer och oberoende medier. Parlamentet uppmanar med kraft Bahrains regering att ge utländska journalister och människorättsorganisationer tillträde till Bahrain. Parlamentet lovordar med eftertryck det arbete som utförs av alla människorättsförsvarare, journalister och advokater, vilkas arbete är avgörande när det gäller att försvara de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft Bahrains regering att återinsätta landets enda oavhängiga mediekanal, al-Wasat, och att tillåta oavhängiga politiska samfund att verka i Bahrain, även sådana som redan upplösts.

6.  Europaparlamentet välkomnar frisläppandet av Nabeel Rajab med stöd av lagen om alternativa påföljder, men uppmanar med kraft Bahrains myndigheter att häva hans reseförbud.

7.  Europaparlamentet uppmanar Bahrains regering att upphöra med trakasserierna mot människorättsförsvarare och omedelbart häva reseförbudet för dem, och insisterar på att myndigheterna under alla omständigheter garanterar att människorättsförsvarare i Bahrain kan bedriva sin legitima människorättsverksamhet, både inom och utanför landet.

8.  Europaparlamentet uttrycker särskild oro över missbruket av lagarna mot terrorism i Bahrain och betonar vikten av det stöd som Bahrain ges, särskilt när det gäller landets rättssystem, i syfte att säkerställa efterlevnaden av internationella människorättsnormer. Parlamentet uppmanar Bahrains myndigheter att omgående ändra sin lag nr 58 (2006) om skydd av samhället mot terroristhandlingar och alla andra lagar som begränsar yttrandefriheten och de politiska friheterna, och som inte är helt förenliga med internationella skyldigheter och normer.

9.  Europaparlamentet fördömer den fortsatta användningen av tortyr, inbegripet nekande av medicinsk vård, och annan grym och förnedrande behandling eller bestraffning av fångar, inbegripet fredliga demonstranter och civila. Parlamentet efterlyser grundliga och trovärdiga utredningar av alla anklagelser om tortyr i syfte att ställa de ansvariga till svars. Parlamentet beklagar djupt de svåra fängelseförhållandena i landet. Parlamentet uppmanar med kraft Bahrains myndigheter att skydda alla fångar från faran för covid‑19.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Bahrains regering att fullgöra sina skyldigheter och åtaganden enligt FN:s konvention mot tortyr, inbegripet dess artikel 15, som förbjuder användningen av ett uttalande som har gjorts till följd av tortyr som bevis i rättsliga förfaranden. Parlamentet efterlyser en ratificering av det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr, och av det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som syftar till att avskaffa dödsstraffet.

11.  Europaparlamentet uppmanar regeringen i Bahrain att till fullo samarbeta med FN:s organ, att gå ut med en stående inbjudan till ett besök av de särskilda förfarandena vid FN:s människorättsråd och att samarbeta proaktivt. Parlamentet uppmanar Bahrains regering att låta EU-tjänstemän, oberoende övervakare och människorättsgrupper besöka Bahrains fängelser, och uppmanar med kraft Bahrains myndigheter att särskilt se till att FN:s särskilda rapportörer om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, om människorättsförsvarare och om yttrandefrihet och mötesfrihet tillåts resa in i landet.

12.  Europaparlamentet fördömer det pågående bruket att godtyckligt frånta medborgare deras medborgarskap, vilket i många fall har lett till att människor har blivit statslösa i strid med FN:s konvention om begränsning av statslöshet. Parlamentet uppmanar Bahrains myndigheter att ändra landets medborgarskapslag och att ge tillbaka medborgarskapet till de personer som orättvist har fråntagits det.

13.  Europaparlamentet konstaterar att Bahrains regering fortlöpande arbetar med att reformera landets strafflag och rättsliga förfaranden, och uppmuntrar landet att fortsätta med denna process. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av rekommendationerna från Bahrains oberoende undersökningskommission och den allmänna återkommande utvärderingen. Parlamentet fortsätter att stödja den bahrainska regeringens reformagenda och uppmuntrar Bahrain att sträva efter stabilitet genom ytterligare reformer och inkluderande försoning i en miljö där fredliga politiska klagomål kan uttryckas fritt, i linje med landets internationella åtaganden.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation att fullt ut genomföra EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare, att ge allt lämpligt stöd till frihetsberövade människorättsförsvarare, bland annat genom att anordna fängelsebesök, övervakning av rättegångar och offentliga uttalanden, och att erbjuda stöd till det civila samhället och tillgång till skydd för människor som riskerar förföljelse.

15.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/ den höga representanten, Europeiska utrikestjänsten, rådet och medlemsstaterna att systematiskt ta upp farhågor om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Bahrain, liksom bristen på politiskt utrymme för att uttrycka legitima och fredliga avvikande åsikter, och att överväga riktade åtgärder mot dem som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

16.  Europaparlamentet noterar människorättsdialogen mellan EU och Bahrain. Parlamentet efterlyser en förstärkning av dialogen i enlighet med EU:s riktlinjer för dialoger om mänskliga rättigheter. Parlamentet konstaterar att en människorättsdialog mellan EU och Bahrain inte ersätter en verklig dialog mellan regeringen, oppositionen och det civila samhället i Bahrain. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att se till att den informella människorättsdialogen med Bahrain är inriktad på konkreta resultat och åtaganden, däribland samråd med det civila samhället före och efter dialogen. Parlamentet betonar att Bahrains myndigheter bör engagera sig i denna process på ett meningsfullt och genuint sätt. Parlamentet stöder ytterligare dialog, engagemang och utbyte av bästa praxis om mänskliga rättigheter och rättsliga förfaranden mellan EU, dess medlemsstater och Bahrain.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU att se till att de mänskliga rättigheterna integreras i alla samarbetsområden med Bahrain, inbegripet i samarbetsavtalet mellan EU och Bahrain, som nyligen ingicks och som inte innehöll hänvisningar till mänskliga rättigheter.

18.  Europaparlamentet oroas över rapporterna om användning av övervakningsteknik mot bahrainska människorättsförsvarare. Parlamentet upprepar att övervakningsteknik som europeiska företag exporterar till Bahrain kan underlätta förtryck av människorättsförsvarare. Parlamentet betonar att EU:s exportkontrollmyndigheter måste ta hänsyn till människorättskriterier innan de beviljar exportlicenser till ett tredjeland. Parlamentet uppmanar alla EU:s medlemsstater att strikt följa EU:s uppförandekod för vapenexport, och att framför allt upphöra med alla överföringar av vapen, utrustning och materiel för övervakning och underrättelseverksamhet som kan användas av Bahrain i landets pågående tillslag mot de mänskliga rättigheterna.

19.  Europaparlamentet betonar att EU-delegationens Chaillotpris för främjande av mänskliga rättigheter inom regionen för Gulfstaternas samarbetsråd inte bör tilldelas dem som försvarar kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

20.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att Kafala-systemet möjliggör kränkningar av arbetstagares rättigheter och restriktioner mot sociala och fackliga rörelser i landet. Parlamentet uppmanar med kraft Bahrains regering att ändra arbetslagstiftningen för att säkerställa att hushållsarbetare kan åtnjuta samma rättigheter som andra arbetstagare, inbegripet begränsningar av deras arbetstid, veckovila och minimilön.

21.  Europaparlamentet uppmanar Bahrains regering att ändra lagstiftningen i den utsträckning som krävs för att avskaffa diskriminering av kvinnor i samband med giftermål, inom äktenskapet, vid upplösning av äktenskap och när det gäller barn och arv, och att tillåta kvinnor att föra vidare medborgarskapet till sina barn på samma villkor som män. Parlamentet uppmanar med kraft Bahrains regering att häva alla reservationer mot konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, att upphäva artiklarna 353 och 334 i strafflagen, som tolererar våld mot kvinnor, och att upphäva bestämmelser som kriminaliserar sexuella förbindelser mellan samtyckande vuxna personer.

22.  Europaparlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att vara fortsatt vaksamma när det gäller utvecklingen i landet och i Gulfregionen i allmänhet, och att använda alla medel för att utöva inflytande som står till deras förfogande. Parlamentet beklagar djupt utländsk inblandning i Bahrains inrikespolitik som syftar till att destabilisera landet.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Konungariket Bahrains regering och parlament och medlemmarna av Gulfstaternas samarbetsråd.

(1) EUT C 28, 27.1.2020, s. 76.
(2) EUT C 252, 18.7.2018, s. 192.

Senaste uppdatering: 3 juni 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy