Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2135(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0042/2021

Ingivna texter :

A9-0042/2021

Debatter :

PV 24/03/2021 - 26
CRE 24/03/2021 - 26

Omröstningar :

PV 25/03/2021 - 17
CRE 25/03/2021 - 17

Antagna texter :

P9_TA(2021)0095

Antagna texter
PDF 187kWORD 62k
Torsdagen den 25 mars 2021 - Bryssel
Utformning av politiken för digital utbildning
P9_TA(2021)0095A9-0042/2021

Europaparlamentets resolution av den 25 mars 2021 om utformning av politiken för digital utbildning (2020/2135(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

–  med beaktande av artikel 2 i protokollet till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, avseende rätten till utbildning,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG(1),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kultur och utbildning av den 22 september 2020 om den europeiska utbildningens framtid i samband med covid-19,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om utbildning i den digitala eran: utmaningar, möjligheter och lärdomar för utformningen av EU:s politik,(3)

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2018 om modernisering av utbildningen i EU(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2017 om en ny kompetensagenda för Europa(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 9 juni 2020 om att forma EU:s digitala framtid(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 maj 2020 om europeiska lärare och utbildare inför framtiden(7),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 november 2019 om vikten av politik för livslångt lärande för att stärka samhällen så de kan hantera den tekniska och gröna omställningen till stöd för en hållbar tillväxt för alla(8),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(9),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 22 maj 2017 om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och om upphävande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande(10),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 30 maj 2016 om uppbyggande av mediekompetens och kritiskt tänkande genom utbildning(11),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna(12),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 27 maj 2015 om förskoleverksamhetens och den primära utbildningens roll när det gäller att främja kreativitet, innovation och digital kompetens(13),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(14),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027: Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern (COM(2020)0624) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2020)0209),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025(COM(2020)0625),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020)0274),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 januari 2018 om handlingsplanen för digital utbildning (COM(2018)0022),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 november 2017 Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur (COM(2017)0673),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 maj 2017 Utveckling av skolan och utbildning av hög kvalitet för en bra start i livet (COM(2017)0248),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 december 2016 Förbättra och modernisera utbildningen (COM(2016)0941),

–  med beaktande av rapporten från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Education responses to COVID-19: an implementation strategy toolkit,

–  med beaktande av OECD:s rapport OECD Skills Outlook 2019: Thriving in a Digital World,

–  med beaktande av rapporten från FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) Skills for a connected world,

–  med beaktande av rapporten från Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) av den 4 juni 2020 Digital gap during COVID-19 for VET learners at risk in Europe,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A9-0042/2021), och av följande skäl:

A.  En inkluderande, jämlik och ordentligt finansierad utbildning av god kvalitet är en viktig drivkraft bakom den gröna och digitala omställningen. Utbildning är en investering i vår gemensamma framtid som bidrar till social sammanhållning, hållbar ekonomisk tillväxt, jobbskapande och sysselsättning och därmed till ett rättvist samhälle. Utbildning är ett viktigt instrument för varje individs utveckling och självförverkligande och ökar deltagandet i det demokratiska livet.

B.  Jämställdheten mellan kvinnor och män är ett grundläggande värde i EU som föreskrivs i artiklarna 8 och 19 i EUF-fördraget.

C.  Den digitala tekniken håller på att omforma samhället, och därför är det nu avgörande med grundläggande digitala färdigheter och digital kompetens för alla medborgare.

D.  Den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter anger hur viktigt det är att behålla och tillägna sig färdigheter för att säkerställa ”lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden” och fastställer att alla har rätt till ”god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter dem att delta fullt ut i samhället och framgångsrikt klara övergångar i arbetslivet”.

E.  Att tillägna sig grundläggande övergripande färdigheter, såsom räkneförmåga, kritiskt tänkande och social kommunikation, är en grundläggande förutsättning för att kunna förvärva digitala färdigheter och digital kompetens. Samtidigt kommer det i framtiden att finnas ett ökat behov av digitala färdigheter, såsom programmering, logistik eller robotteknik, som inte bara kommer att påverka it-utbildningen utan hela läroplanen. I ramen för digital kompetens för medborgarna erkänner man vikten av mjuka färdigheter, bland annat kommunikation, samarbete och skapande av innehåll, som ofta undervisas genom humaniora, konstnärliga ämnen och samhällsvetenskap. En tvärvetenskaplig strategi för studier inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konstnärliga ämnen och matematik (s.k. Steam-ämnen) kan leda till en bättre, mer människocentrerad utformning av digitala lösningar.

F.  Grundläggande utbildning i it-hygien, it-säkerhet, dataskydd och mediekompetens måste vara lämplig för elevernas/de studerandes ålder och inriktad på deras utveckling för att hjälpa dem att bli kritiska i sitt lärande, aktiva medborgare, internetanvändare och skapare av ett demokratiskt digitalt samhälle, fatta informerade beslut och bli medvetna om och kunna motverka de risker som är kopplade till internet, exempelvis desinformation, trakasserier och intrång i personuppgifter på nätet. Utbildningsprogram om it-säkerhet bör införas i läroplanerna.

G.  Den digitala omvandlingen håller på att forma arbetsmarknaden. Enligt kommissionens beräkningar(15) kommer så mycket som 90 % av alla arbeten i ett antal kategorier att kräva någon form av digitala färdigheter i framtiden, och uppskattningsvis 65 % av de barn som börjar grundskolan i dag kommer att jobba i helt nya typer av arbeten som ännu inte existerar. Det råder stor efterfrågan på avancerade digitala färdigheter, vilket sannolikt kommer att innebära en ökad fokusering på Steam-ämnena.

H.  Effekten av ny teknik, såsom robotteknik och artificiell intelligens (AI) på sysselsättning måste utforskas helt. Det råder ingen tvekan om att digital kompetens snabbt håller på att bli en allmän färdighet som krävs för arbeten som tidigare hade en mycket liten eller ingen koppling alls till den digitala miljön, bland annat manuella arbeten. Omskolning och kompetenshöjning är nödvändiga för att människor ska kunna anpassa sig till de föränderliga behoven och realiteterna på en alltmer digitaliserad arbetsmarknad. Övergången till distansarbete till följd av covid-19 har inneburit utmaningar med nya digitala färdigheter, kommunikation och annat. Arbetsgivare bör erbjuda sina anställda digital utbildning och utrustning, med vederbörlig hänsyn till särskilda behov, såsom att tillhandahålla personer med funktionsnedsättning rimliga hjälpmedel. Sektorn för yrkesutbildning spelar en avgörande roll för att utrusta framtidens arbetstagare med de färdigheter och kvalifikationer de behöver för den föränderliga arbetsmarknaden.

I.  42 % av européerna saknar fortfarande de mest grundläggande digitala färdigheterna(16), med stora skillnader inom och mellan medlemsstaterna och beroende på socioekonomisk status, ålder, kön, inkomst, utbildningsnivå och sysselsättning. Endast 35 % av alla i åldern 55–74 år har grundläggande digitala färdigheter, jämfört med 82% av 16–24-åringarna(17), vilket gör äldre människor mer sårbara för digital utestängning. Kompetensagendan syftar till att säkerställa att 70% av alla i åldrarna 16–74 år har grundläggande digitala färdigheter senast 2025, en genomsnittlig ökning på två procentenheter per år, jämfört med en årlig ökning på 0,75 procentenheter mellan 2015 och 2019. Inlärare kommer aldrig att ha lika möjligheter att förvärva digitala färdigheter så länge det finns stora skillnader i grundläggande färdighetsnivåer.

J.  Skillnaderna i tillgången till digital infrastruktur och utrustning kvarstår, där landsbygdsområden, avlägsna områden och eftersatta stadsområden ofta har dålig konnektivitet och låginkomsthushåll ofta saknar tillgång till datorer. 10 % av hushållen i EU:s landsbygdsområden saknar tillgång till fast internetanslutning, och ytterligare 41 %saknar tillgång till bredband.

K.  Klyftan mellan könen i fråga om digitala färdigheter ligger på 11 %(18). Enligt Eurostat är endast en tredjedel av de högskoleutbildade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (s.k. Stem-ämnen) kvinnor, trots att 54 procent av de studerande inom högre utbildning är kvinnor. Attityderna till Stem-ämnena skiljer sig inte mellan pojkar och flickor i grundskolan, men flickorna verkar tappa intresset från 15 års ålder. Färre än tre procent av tonårsflickorna är intresserade av att arbeta med IKT.

L.  Skillnaderna mellan könen i fråga om utbildning följer med i arbetslivet, där endast 17 % av arbetstillfällena inom IKT-sektorn innehas av kvinnor och andelen män som arbetar i en digital sektor är 3,1 gånger högre än andelen kvinnor(19). Skillnaden mellan könen är särskilt tydlig inom AI-sektorn, där endast 22 % av de yrkesverksamma i världen är kvinnor. Dessa skillnader påverkar kvinnors möjligheter att arbeta i välbetalda, framtidsinriktade sektorer och begränsar likaså mångfalden inom den digitala sektorn, till exempel när det gäller teknikens utformning.

M.  Det är viktigt att förstå de faktorer som påverkar flickors och kvinnors utbildning och yrkesval, inbegripet könsdiskriminering, och att motivera dem att satsa på studier och karriärer inom Stem-ämnen samt IKT. Därför måste man fortsätta att utveckla lösningar för yrkesvägledning.

N.  Digital teknik har stor potential för lärare och utbildare och elever/studerande inom olika utbildningssektorer och utbildningsmiljöer i fråga om tillgänglig, öppen, social och individanpassad teknik som kan leda till mer inkluderande utbildningsvägar. Smart användning av digital teknik, som drivs av innovativa undervisningsmetoder och ger elever/studerande egenmakt, kan utrusta medborgarna med kärnkompetenser för livet, såsom kreativt tänkande, nyfikenhet och problemlösningsförmåga. Användningen av digital teknik får aldrig betraktas som en kostnadsbesparande åtgärd. Lärarnas frihet att välja den bästa kombinationen av undervisningsmetoder och innehåll bör fortsätta att stå i centrum för utbildningsprocessen.

O.  Samspelet mellan lärare och elev är avgörande för elevernas välbefinnande och utveckling, och därför måste klassrumsundervisning fortsätta att utgöra kärnan i tillhandahållandet av utbildning. Digitala verktyg och digital teknik kan inte ersätta lärarens roll, men erbjuder ändå en rad fördelar som komplement till klassrumsundervisning, bland annat i form av hybridmodeller av utbildning. Överdriven användning av teknik och digital utrustning kan orsaka problem, såsom sömnbrist, beroende och en stillasittande livsstil. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt yngre barn och elever med särskilda utbildningsbehov eller funktionsnedsättning, för vilka lärande online innebär en särskild utmaning.

P.  Digital teknik bör införas på ett sätt som fokuserar på inläraren och är ålderslämpligt och utvecklingsorienterat. Strategier för digital inlärning måste beakta forskningen om de effekter som tidig användning av digital teknik kan ha på yngre barns utveckling.

Q.  Utvecklingen av digital infrastruktur och digital teknik inom utbildningen kräver betydande offentliga investeringar, bland annat i it-personal vid utbildningsanstalter. Privata investeringar bidrar också avsevärt till utvecklingen av lösningar för e-lärande.

R.  Tillgång till digital infrastruktur, inbegripet höghastighetsinternet, samt utrustning och innehåll av hög kvalitet som är skräddarsydd för utbildningsbehoven är en förutsättning för digitalt lärande. Covid-19-pandemin och den plötsliga digitala omställningen till distans- eller onlineundervisning belyste skillnaderna i tillgång och konnektivitet inom och mellan medlemsstaterna, med olika effekter på de olika utbildningssektorerna. Så många som 32 %(20) av eleverna och de studerande i vissa medlemsstater hade inte tillgång till internet och digitala verktyg under nedstängningen på grund av covid-19 våren 2020.

S.  Den plötsliga övergången till online- och distansundervisning avslöjade också en avsaknad av beredskap inom utbildningssystemen i de flesta delar av Europa och brister i lärares, utbildares, föräldrars och elevers digitala färdigheter och i deras förmåga att använda digital teknik på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Före krisen uppgav endast 39 % av lärarna i EU att de var väl förberedda eller mycket väl förberedda på att använda digital teknik i undervisningen, med stora variationer mellan medlemsstaterna. Lärarna har dock visat att de kan anpassa sig till genomgripande förändringar inom utbildningssystemen om får tillräcklig flexibilitet och självständighet och utnyttjar innovationspotentialen i online- och distansundervisning på bästa sätt.

T.  Övergången till online- och distansundervisning har förvärrat den befintliga ojämlikheten: Elever/studerande från missgynnade eller utsatta grupper eller som har särskilda utbildningsbehov eller en funktionsnedsättning har hamnat längre efter, andelen som lämnar skolan i förtid har ökat i alla utbildningssektorer, och det saknas själavårdande och socialt stöd i den digitala miljön. Ojämlikheter i utbildning bland yngre barn har en negativ inverkan på läranderesultaten och möjligheterna till sysselsättning senare i livet. Det finns ett brådskande behov av att förbättra onlineutbildningens kvalitet och göra den mer inkluderande.

U.  Covid-19-pandemin kommer att leda till djupgående förändringar av vår livsstil och har understrukit behovet av att tillhandahålla en fullskalig god utbildning för alla för att vi ska kunna vara beredda inför potentiella framtida kriser, stärka utbildningssystemens långsiktiga motståndskraft och lägga grunden för en framgångsrik digital omställning.

V.  Undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation är en nationell behörighet, men nya utmaningar kräver en effektiv samordning och, där så är lämpligt, politik och verktyg på EU-nivå för digital utbildning på medellång och lång sikt som en viktig dimension av det europeiska området för utbildning.

W.  Tillgång till onlineutbildning av god kvalitet är ofta inte en valmöjlighet utan en nödvändighet för vissa grupper, t.ex. heltidsarbetande eller arbetslösa i landsbygdsområden och avlägsna områden eller personer med funktionsnedsättning.

X.  Utbildning är en investering för framtiden och ett mycket viktigt instrument för varje individs utveckling och självförverkligande. Digital utbildning skulle kunna bidra till att tackla utmaningar såsom desinformation, radikalisering, identitets- och datastöld, nätmobbning och nätbedrägerier. Utbildning och livslångt lärande kommer att spela en viktig roll för att åstadkomma en rättvis omställning till den digitala ekonomin.

Den reviderade handlingsplanen för digital utbildning: vision, styrning, finansiering och resultatmätning

1.  Europaparlamentet betonar att en rättighetsbaserad strategi för digital utbildning, i enlighet med den europeiska pelaren för sociala rättigheter, måste vara vägledande princip i politiken för digital utbildning för att säkerställa att rätten till inkluderande, god utbildning för alla blir verklighet. Parlamentet understryker att återhämtningen efter pandemin och förnyelsen av utbildningspolitiken är oupplösligt förbundna med andra utmaningar som unionen och världen står inför, och betonar behovet av att koppla politiken för digital utbildning till andra politikområden för att främja ett mer inkluderande, jämställt, innovativt och grönare samhälle.

2.  Europaparlamentet välkomnar i detta avseende den uppdaterade handlingsplanen för digital utbildning och dess utvidgade tillämpningsområde och ambitioner, med specifika mål för att hantera i synnerhet de bestående luckorna när det gäller digitala färdigheter, främjandet av god dator- och it-utbildning samt bättre konnektivitet i skolor, som ett ytterligare ett steg mot en mer omfattande strategi för digitala färdigheter och digital utbildning. Den färdiga planen kan betraktas som framgångsrik om digital utbildning verkligen har blivit en del av utbildningspolitiken med tydliga, konsekventa och positiva resultat när det gäller tillgänglighet, tillgång, kvalitet och jämlikhet i hela unionen. Parlamentet inser att medlemsstaterna har olika utgångspunkter i denna process, vilka bör beaktas vid genomförandet av planen.

3.  Europaparlamentet ser mycket positivt på beslutet att anpassa planen till den sjuåriga fleråriga budgetramen, eftersom detta möjliggör ett mer långsiktigt perspektiv och kopplar den till de relevanta finansieringsinstrumenten. Parlamentet understryker planens betydelse för att förverkliga det europeiska området för utbildning och vice versa, och att genomförandet bör präglas av transparens och ansvarsskyldighet.

4.  Europaparlamentet noterar dock att det för att omsätta planen i praktiken krävs samordning mellan en rad olika program och mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa effektiva synergier mellan de olika programmen och en mer konsekvent och effektiv samordning mellan all relevant politik för digital utbildning på EU-nivå, i syfte att minska fragmenteringen och undvika överlappningar mellan nationella och europeiska finansieringsinstrument och strategier och därigenom öka genomslaget.

5.  Europaparlamentet pekar på bidraget från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont Europa, Europeiska solidaritetskåren, Kreativa Europa och Erasmus+ till finansieringen av olika aspekter av planen. Parlamentet välkomnar den avsevärt förstärkta budgeten för programmet Erasmus+ och är vaksamt mot att det överbelastas med nya politiska ambitioner, med tanke på att det övergripande fokuset måste vara att göra programmet mer inkluderande.

6.  Europaparlamentet pekar på vikten av de prioriterade områdena för investering ”Uppkoppling” och ”Omskolning och kompetensutveckling” i faciliteten för återhämtning och resiliens för att driva agendan för digital utbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta minst 10 procent av facilitetens finansiering till utbildning. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att uppmuntra medlemsstaterna att avsevärt öka de offentliga utgifterna för utbildning, som ett erkännande av utbildningens centrala roll för att stärka tillväxten, skapa arbetstillfällen och stimulera den ekonomiska och sociala motståndskraften. Parlamentet påminner också om att minst 20 procent av de medel som ska tillhandahållas inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens har öronmärkts för den digitala omställningen, och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att använda medel från faciliteten för att stärka utbildningssystemens digitala kapacitet och investera i exempelvis digital infrastruktur för skolor, elever och utsatta grupper, särskilt i exkluderade områden.

7.  Europaparlamentet understryker värdet av pilotprojekt och förberedande åtgärder som inletts av parlamentet för att säkerställa ett mer unionsomfattande samarbete för att ta itu med utbildningsklyftor mellan medlemsstater, regioner och landsbygds- och stadsområden, till exempel den nya förberedande åtgärden som syftar till att öka tillgången till utbildningsverktyg i områden och samhällen med låg konnektivitet eller tillgång till teknik. Parlamentet begär att framgångsrika pilotprojekt och förberedande åtgärder ska integreras i unionens program. Parlamentet välkomnar i detta avseende införandet av en mediekompetensåtgärd i det nya programmet Kreativa Europa, som bygger på det framgångsrika pilotprojektet och den förberedande åtgärden ”Mediekompetens för alla”, och efterlyser tillräcklig finansiering för att säkerställa att den nya åtgärden blir verkningsfull.

8.  Europaparlamentet noterar att den nya planen fastställer specifika mål för att ta itu med de bestående luckorna när det gäller digital utbildning, till exempel i fråga om konnektivitet, digitala färdigheter och innehåll för lärande online. Parlamentet välkomnar kommissionens planerade halvtidsöversyn av planen och dess avsikt att öka uppgiftsinsamlingen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett omfattande övervakningssystem för all politik för digital utbildning som bör användas för att utbyta god praxis inom hela EU och bidra till halvtidsöversynen. Parlamentet upprepar att det behövs en tydlig tidsplan för genomförandet och tydliga riktmärken och delmål, vilka ska läggas fram för både parlamentet och rådet. Parlamentet är fortfarande övertygat om att planen behöver en tydligare styrnings- och samordningsstruktur, som bör innefatta parlamentet, för att man fortlöpande ska kunna övervaka utvecklingen och resultaten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inrätta ett forum som sammanför medlemsstaterna, parlamentet och andra berörda aktörer och experter, inklusive utbildningsanordnare och organisationer i det civila samhället.

9.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att öka utbildningens roll och synlighet, inklusive den digitala utbildningen, i den europeiska planeringsterminen och att i fokus även ha med hänvisningar till utbildningens ekonomiska effekter, att inkludera sociala mål och kvaliteten på utbildningstjänster. Parlamentet noterar att medlemsstaterna kommer att ha historiskt höga skuldsättningsnivåer efter covid-19-krisen. Parlamentet påpekar att klassificeringen av utbildning som utgifter i den nationella redovisningen ibland har lett till betydande nedskärningar i utbildningsbudgetarna vid tidigare kriser. Parlamentet betonar att den digitala omställningen inom utbildningen inte kommer att vara möjlig utan betydande investeringar.

10.  Europaparlamentet noterar att covid-19-krisen har understrukit behovet av att medlemsstaterna samordnar politiken och åtgärderna för digital utbildning på ett effektivare sätt och utbyter bästa praxis genom en flerpartsstrategi för utbildningspolitiken för att säkerställa att den tillgodoser EU-medborgarnas behov och sätter de studerande/eleverna i centrum. Parlamentet välkomnar därför kommissionens åtagande att inrätta ett europeiskt digitalt utbildningscentrum som ett första steg mot en process för gemensamt skapande och ett kontinuerligt övervakningssystem som kopplar samman nationella och regionala strategier för digital utbildning, med deltagande av viktiga berörda aktörer och experter, däribland organisationer i det civila samhället, som företräder olika tillvägagångssätt inom och utanför den ordinarie utbildningen. Det nya utbildningscentrumet erbjuder en kanal genom vilken medlemsstaterna bör främja samarbete mellan utbildningsanstalter för att förbättra tillhandahållandet av digital utbildning. Parlamentet är positivt till ambitionen att använda utbildningscentrumet för att etablera en strategisk dialog med medlemsstaterna om viktiga faktorer som möjliggör en framgångsrik digital utbildning med sikte på en rekommendation från rådet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att arbeta skyndsamt för att tidigarelägga datumet för offentliggörandet av förslaget till rekommendation till 2021.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med respekt för subsidiaritetsprincipen, övervaka genomförandet på nationell nivå och säkerställa en rättvis representation och oberoende inom centrumen och rådgivningstjänsterna och i samråd med berörda parter. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut involvera parlamentet i inrättandet av europeiska och nationella centrum och rådgivningstjänster och i utnämningen av relevanta berörda parter. Parlamentet påminner kommissionen om att undvika överlappning och duplicering med centrumets mål, när den utvecklar konceptet för den planerade europeiska utbytesplattformen.

12.  Europaparlamentet understryker behovet av att EU fungerar som en global referens när det gäller digital utbildning av god kvalitet, och uppmanar kommissionen att samarbeta nära med relevanta globala och regionala institutioner och berörda parter för att öka tillgången till digital utbildning av god kvalitet i hela världen.

13.  Europaparlamentet understryker forskningens avgörande roll när det gäller att förverkliga planen och uppnå en ändamålsenlig och lämplig digital utbildning för alla, och välkomnar kommissionens erkännande av detta. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera mer i tvärvetenskaplig forskning för att bedöma digitaliseringens långsiktiga inverkan på lärandet samt hur verkningsfull politiken för digital utbildning är, vilket kan tjäna som underlag för deras framtida utformning och genomförande, bland annat genom att förutse nya typer av arbeten och färdigheter och anpassa läroplanerna därefter. Parlamentet understryker behovet av fortlöpande forskning om den digitala teknikens olika effekter på barns utbildning och utveckling, som kopplar samman utbildningsvetenskap, pedagogik, psykologi, sociologi, neurovetenskap och datavetenskap för att få en så djup förståelse som möjligt av hur barns och vuxnas hjärnor reagerar på den digitala miljön och vilka utmaningar som kan finnas i samband med digital utbildning.

Främja ett högpresterande digitalt utbildningsekosystem

14.  Europaparlamentet understryker att covid-19-pandemin har visat att inte alla elever/studerande har tillgång till och därmed kan dra nytta av digital utbildning samt distans- och onlineundervisning. Parlamentet konstaterar att det finns skillnader mellan och inom medlemsstaterna och att människor från missgynnade miljöer eller som bor i avlägsna områden eller landsbygdsområden är oproportionerligt drabbade. Parlamentet beklagar djupt den ihållande digitala klyftan i unionen. Parlamentet beklagar att man i vissa medlemsstater har misslyckats med att ge tillgång till digital utbildning av god kvalitet, vilket resulterade i att alltför många elever saknade tillgång till utbildning i flera månader. Parlamentet delar kommissionens analys att ett snabbt och tillförlitligt internet och digital utrustning av god kvalitet i utbildningsanstalter, icke-formella miljöer och i hemmet är förutsättningar för en fungerande digital utbildning. Parlamentet påpekar likaså att vissa medlemsstater ligger långt fram när det gäller att tillhandahålla digital infrastruktur och digital utrustning och därmed tillhandahålla digitala utbildningslösningar. Parlamentet understryker behovet av att motverka den digitala klyftan som en absolut prioritet och anser att offentlig-privata partnerskap – som styrs av utbildningsanstalternas behov – kan påskynda genomförandet av lösningar.

15.  Europaparlamentet insisterar på att bredband bör betraktas som en kollektiv nyttighet och att adekvat finansiering bör ges till dess infrastruktur för att säkerställa att det är allmänt tillgängligt och ekonomiskt överkomligt – som ett avgörande steg för att överbrygga den digitala klyftan. Parlamentet noterar dessutom den potential som utbyggnaden av 5G kan erbjuda, och uppmanar kommissionen att undersöka hur 5G kan bidra till initiativ för digital utbildning. Parlamentet efterlyser särskilda åtgärder och finansieringssystem för att förbättra tillgången för alla utbildningsanstalter, särskilt dem i avlägsna områden, landsbygdsområden och bergsområden med låg konnektivitet och begränsad tillgång till ny teknik såsom artificiell intelligens (AI), robotteknik, blockkedjeteknik, öppen källkod, ny utbildningsteknik eller spelifiering, mot bakgrund av deras växande betydelse och potential.

16.  Europaparlamentet välkomnar planens fokus på att stödja konnektivitet mellan skolor och universitet genom Fonden för ett sammanlänkat Europa samt insatserna för att informera om EU:s finansieringsmöjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna, de lokala myndigheterna och berörda parter för att säkerställa att EU:s stöd knyter an till nationella system, särskilt för att stötta missgynnade grupper. Parlamentet uppmanar kommissionen att rikta stödet inte bara till skolor utan så att det når ut till alla formella och icke-formella utbildningsanstalter. Parlamentet påminner om att utbildningsanstalterna måste backas upp av specialiserad personal som tar hand om nätverk och applikationer och lär ut och ger stöd i fråga om dataskydd.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av att unionen tar ledningen inom digital utbildning genom att underlätta tillgången till innovationer och teknik för lärare, elever/studerande och föräldrar. Parlamentet efterlyser i detta avseende nya initiativ inom utbildning genom att fullt ut utnyttja ny teknik såsom AI och robotteknik, som också kommer att öka medvetenheten om de möjligheter och utmaningar som är förknippade med dem i utbildningssammanhang. Parlamentet påminner om att en etisk och människocentrerad strategi bör säkerställas för användning av AI och robotteknik. Parlamentet konstaterar att smart användning av AI kan minska personalens arbetsbörda, göra utbildningsinnehållet mer engagerande, underlätta inlärningen inom ett antal ämnesområden och stödja mer skräddarsydda undervisningsmetoder som är anpassade till elevernas/de studerandes individuella behov. Parlamentet är bekymrat över bristen på högre utbildningsprogram och forskning i unionen med särskild inriktning på AI, vilket riskerar att undergräva EU:s konkurrenskraft. Parlamentet efterlyser ökat fokus på offentliga investeringar i AI.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att ge skolor (lärare och elever) inte bara tekniskt stöd och internetuppkoppling, utan också nödvändigt stöd med säker och tillförlitlig programvara, och att främja flexibla utbildningsmodeller och stöd för elever på distans med hjälp av e-resurser, e-material, videor, e-mentorskap och gratis onlineutbildning. Parlamentet betonar i detta sammanhang att lokala kultur- och samhällsinstitutioner, såsom bibliotek och museer, är viktiga leverantörer av sådana digitala resurser. Parlamentet varnar för de negativa effekterna av leverantörsinlåsningar av utbildningsresurser på det pedagogiska oberoendet, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera detta oberoende från eventuella inblandningar eller intressen. Parlamentet insisterar på behovet av ett öppet och transparent digitalt utbildningsekosystem när det gäller innehåll, utrustning och teknik. Parlamentet understryker att öppen teknik stöder en känsla av samarbete och att kostnadsfria lösningar med öppen källkod, återanvändning av allmänt tillgängligt innehåll samt driftskompatibla hård- och mjukvarulösningar förbättrar tillgången och skapar en mer balanserad digital sfär.

19.  Europaparlamentet understryker behovet av att erkänna de rättsliga och etiska principerna relaterade till immateriella rättigheter i samband med att skapandet och spridningen av digitalt utbildningsinnehåll ökat. Parlamentet välkomnar och stöder nätverket för immaterialrätt inom utbildning, som administreras av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, och uppmuntrar utvecklingen av färdigheter hos elever/studerande och lärare inom immateriella rättigheter. Parlamentet påminner om det undantag från upphovsrätten för användning av verk och andra alster i digital och gränsöverskridande undervisningsverksamhet som fastställs i artikel 5 i direktiv (EU) 2019/790.

20.  Europaparlamentet pekar på intressanta innovativa initiativ som gör den nätbaserade miljön och lekplatsen säker, intressant och rolig i alla skeden av utbildningen. Parlamentet understryker vikten av att föra samman pedagogiska, kognitiva och psykologiska tillvägagångssätt för utbildning och anpassa online- och offlineformat därefter. Parlamentet noterar i detta sammanhang det tillvägagångssätt som föreslås i den europeiska strategin för förskoleverksamhet och barnomsorg.

21.  Europaparlamentet påminner om vikten av att erbjuda lärare, elever och föräldrar högkvalitativt, tillgängligt digitalt utbildningsinnehåll från olika källor, och uppmuntrar medlemsstaterna att öronmärka medel för förvärv av professionella och säkra digitala utbildningsresurser som utvecklats genom europeisk innovation, inbegripet utbildningsinnehåll av god kvalitet som samskapats tillsammans med experter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja initiativ som gör det möjligt för företag och organisationer i det civila samhället att dela högteknologisk innovation med utbildningsväsendet.

22.  Europaparlamentet anser att unionen kan spela en viktig roll för att hjälpa till att utveckla och tillgängliggöra högkvalitativt utbildningsinnehåll. Parlamentet noterar med tillfredsställelse det växande antalet digitala utbildningsplattformar som håller på att upprättas för att möjliggöra tillgång till resurser och utbyte av god praxis, såsom eTwinning, webbplattformen för vuxenutbildning i Europa (Epale) och School Education Gateway. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja och utöka sådana framgångsrika initiativ genom relevanta program såsom InvestEU och Erasmus+, och uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja deras potential. Parlamentet anser att den europeiska utbytesplattformen kan fungera som ett verktyg för att säkerställa bättre samarbete mellan berörda parter och utbildningsaktörer på europeisk nivå, och uppmanar kommissionen att slutföra sin planerade genomförbarhetsstudie så fort som möjligt.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införliva innovation och digital teknik i sina utbildningssystem på ett smart, elevinriktat sätt för att uppnå en ändamålsenlig strategi för blandat lärande för framtiden. Parlamentet påminner dock om den grundläggande betydelsen av klassrumsundervisning, och betonar att digitala verktyg bör användas för att komplettera och förbättra denna. Parlamentet anser att det finns ett behov av att reflektera över de negativa effekterna av långvarig ”skärmtid” på elevernas/de studerandes välbefinnande. Parlamentet understryker att covid-19-pandemin har avslöjat luckor i tillhandhållandet av utbildning som onlineundervisningen inte lätt kan fylla och som man behöver ta tag i, särskilt när det gäller skolmåltider, själavårdande stöd och fysisk träning.

Förbättra digitala färdigheter och digital kompetens för den digitala omvandlingen

24.  Europaparlamentet anser att ett införande av digital teknik, och utnyttjande av dess fulla potential, måste gå hand i hand med en modernisering av befintliga läroplaner och befintliga inlärnings- och undervisningsmetoder. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att tillhandahålla ekonomiskt stöd till utbildningskurser avsedda för lärare. Parlamentet kräver att större uppmärksamhet ägnas åt en tillgänglig lärarutbildning eftersom planen är tänkt att säkerställa att lärarna och utbildarna inte bara har digitala färdigheter utan att de även kan lära ut dem. Parlamentet uppmuntrar i detta syfte investeringar i specialiseringskurser i digitala undervisningsfärdigheter för lärare och it-specialister som aspirerar till att undervisa. Parlamentet framhåller värdet av mentorskap som ett verktyg för utbildning och utveckling. Parlamentet understryker den väsentliga roll som Erasmus+ och lärarnas rörlighet spelar för förvärvande av färdigheter. Parlamentet noterar potentialen hos den framtida Teacher Academy, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett tydligt koncept och en budget för parlamentet. Parlamentet efterlyser ett EU-omfattande initiativ för att ta fram nya pedagogiska metoder och bedömningsmetoder för den digitala miljön och erkänner att det finns särskilda digitala utmaningar såsom asynkront lärande och vikten av att främja ett kritiskt engagemang.

25.  Europaparlamentet understryker den allt viktigare roll som föräldrar, familjer och handledare spelar i distansundervisningen och behovet av att dessa har goda internetfärdigheter och digitala och tekniska färdigheter, liksom lämplig utrustning, och kräver att de ges särskild utbildning och särskilda stödmekanismer. Parlamentet betonar behovet av att bistå familjer med digitala verktyg för att öka tillgången till distansutbildning, och uppmanar kommissionen att genomföra en särskild studie om digitalt föräldraskap(21) för att utveckla en konsekvent och ändamålsenlig strategi i alla medlemsstater för att hjälpa föräldrar.

26.  Europaparlamentet understryker utmaningen med skadligt och olagligt innehåll och verksamhet i den digitala miljön, bland annat när det gäller psykisk hälsa och välbefinnande, såsom trakasserier på nätet, inklusive cyberhot och nätmobbning, barnpornografi och grooming, data- och integritetsintrång, farliga onlinespel och desinformation. Parlamentet välkomnar därför varmt den reviderade planens ökade fokus på digital kompetens och informationskompetens genom utbildning. Parlamentet anser att hälso- och sjukvårdspersonal, utbildningsanstalter, det civila samhället och anordnare av icke-formell utbildning, i partnerskap med föräldrar, måste utarbeta en åldersanpassad läroplan som gör det möjligt för elever/studerande att göra välgrundade och lämpliga val och undvika skadligt beteende.

27.  Europaparlamentet påminner om att det är mycket viktigt att människor har de verktyg och färdigheter som krävs för att hantera de olika hoten i den digitala miljön och särskilt för att upptäcka och kritiskt bedöma desinformation och falska nyheter. Parlamentet välkomnar i detta avseende det snabba antagandet nyligen av handlingsplanen för medier och dess fokus på mediekompetens, och uppmanar kommissionen att regelbundet se över uppförandekoden om desinformation och vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att sociala medier arbetar för att bekämpa desinformation online. Parlamentet ser fram emot de planerade riktlinjerna för lärare och utbildningspersonal för att främja digital kompetens och bekämpa desinformation. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara mer ambitiös och att arbeta tillsammans med nationella och lokala berörda aktörer för att inleda storskaliga kampanjer för digital kompetens. Parlamentet noterar vikten av att brett främja befintliga initiativ såsom den europeiska kodveckan och Safer Internet Day.

28.  Europaparlamentet framhåller att alla utvecklingar inom digital utbildning måste gå hand i hand med en robust ram för dataskydd och undvika allt kommersiellt utnyttjande av uppgifter om inlärarna. Parlamentet betonar att högsta möjliga skyddsåtgärder måste tillämpas för uppgifter om minderåriga, inklusive för forsknings- och undervisningssyften. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB), titta närmare på den särskilda karaktären hos utbildningsuppgifter och uppgifter om elever och studerande.

29.  Europaparlamentet betonar att traditionella, humanistiska och mjuka färdigheter, såsom sociala färdigheter, empati, problemlösning och kreativitet, även i fortsättningen bör främjas som en del av insatserna för att undervisa i digitala färdigheter och digital kompetens, särskilt genom storskaliga kampanjer för digital kompetens. Parlamentet betonar vikten av den digitala dimensionen av medborgarskapsutbildning, och beklagar de begränsade ambitionerna i den nya handlingsplanen för digital utbildning när det gäller att främja digitalt medborgarskap.

30.  Europaparlamentet påminner om behovet av avancerade digitala färdigheter, och uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta nationella program inom utbildning som ökar antalet utexaminerade på it-området. Parlamentet betonar att sådana kurser skulle kunna utvecklas inom ramen för högteknologiska företag och universitet.

31.  Parlamentet understryker vikten av grön utbildning och utbildning om miljön, och efterlyser utveckling av särskilt utformade läroplaner i hela Europa där man beaktar miljökonsekvenserna av digital utbildning.

32.  Europaparlamentet betonar att i enlighet med de europeiska arbetsmarknadsparternas ramavtal om digitalisering har företag som använder ny och framväxande teknik ett ansvar för att tillhandahålla lämplig omskolning och kompetenshöjning för alla berörda arbetstagare så att de kan lära sig att använda digitala verktyg, anpassa sig till arbetsmarknadens föränderliga behov och behålla sin sysselsättning. Parlamentet betonar den roll som arbetsmarknadens parter spelar genom kollektivavtal i fråga om definition och reglering av digitala färdigheter och fortbildning, när det gäller att identifiera kompetensbehov, utveckla arbetsplatsförlagd utbildning och uppdatera läroplaner. Parlamentet påminner om de nya arbetsformer som pandemin fört med sig, t.ex. distansarbete, och uppmanar utbildningsanstalter och arbetsgivare att införa ordentlig utbildning för att förbereda människor för denna nya arbetsmiljö.

33.  Europaparlamentet understryker vikten av bedömning och övervakning av digitala färdigheter och pekar i detta avseende på värdet av befintliga verktyg, såsom den europeiska ramen för digital kompetens och självbedömningsverktyget Selfie. Parlamentet välkomnar utvidgningen av Selfie till att omfatta lärare. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka den för närvarande begränsade användningen av sådana verktyg.

34.  Europaparlamentet betonar dessutom att erkännandet, valideringen och certifieringen – och därmed överförbarheten – av digitala färdigheter, kvalifikationer och meriter behöver bli bättre och mer innovativt. Parlamentet välkomnar planerna på att utveckla ett europeiskt certifikat för digitala färdigheter som ett verktyg för att underlätta validering och överförbarhet i linje med ramen för digital kompetens. Parlamentet påminner om att systemet måste utvecklas i nära samarbete med medlemsstaterna för att undvika duplicering och överlappning med befintliga system. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga in certifikatet i Europass och eventuellt det framtida europeiska studentkortet.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att digitalisera utbildning och kvalifikationer, inbegripet den nya Europass-plattformen och den planerade infrastrukturen för Europass-ramen för digitala referenser. Parlamentet uppmärksammar samtidigt behovet av att förbättra Europass-plattformens funktion när det gäller att söka och få jobb- och kurserbjudanden, av att uppdatera relevant information om aktuella kurser, erbjudanden om utbildning och jobb, samt av att utse de institutioner som ska ansvara för denna process. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre främja den nya Europass-plattformen inom utbildningsanstalter och bland deras personal och arbetsgivare.

36.  Europaparlamentet understryker behovet av att förbättra de digitala resurserna, verktygen och mekanismerna på unionsnivå för att skapa möjligheter för alla till livslångt lärande och för att möjliggöra fullständig och högkvalitativ tillgång till kurser och material inom högre utbildning. Parlamentet noterar utvecklingen av en ny, globaliserad digital miljö och marknad för högre utbildning och att det är viktigt att högskolor i Europa förblir relevanta och blomstrande i denna miljö. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa synergier mellan universiteten via en europeisk plattform för onlineuniversitet för olika distans- och onlineutbildningar, med innehåll och program på olika språk, som ska vara tillgängliga i hela Europa.

37.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som yrkesutbildning och vuxenutbildning spelar för att tillhandahålla möjligheter till omskolning och kompetenshöjning genom en strategi för livslångt lärande. Parlamentet välkomnar rådets rekommendationer om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft och dess övergripande mål att modernisera EU:s yrkesutbildningspolitik, effektivisera EU:s samarbete i processen och förenkla styrningen av yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta ett helhetsgrepp om yrkesutbildning och vuxenutbildning som omfattar formellt, icke-formellt och informellt lärande och som gör det möjligt för studerande att förvärva en rad olika färdigheter som är viktiga för den digitala och gröna omställningen, bidrar till social delaktighet, aktivt medborgarskap och personlig utveckling och gör det möjligt för människor att anpassa sig till en föränderlig arbetsmarknad. Parlamentet understryker vikten av att förvärva grön kompetens.

38.  Europaparlamentet understryker de svårigheter som uppstår för yrkesutbildningsanstalter, vars undervisning bygger på praktisk utbildning, när det gäller att anpassa sig till den digitala miljön. Parlamentet efterlyser lämpliga lösningar och tillräcklig finansiering för att säkerställa att yrkesutbildning kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet välkomnar den planerade utvidgningen av praktikplatserna inom ramen för projektet Digital Opportunity till studerande vid yrkesutbildningar och till lärare, utbildare och utbildningspersonal.

39.  Europaparlamentet påminner om att förvärvande av digitala färdigheter är en livslång strävan och att politiken därför bör inriktas på alla befolkningsgrupper, inte bara dem i arbetsför ålder. Parlamentet betonar att detta kräver ett sektorsövergripande helhetsgrepp om utbildning som bygger på ett erkännande av att lärande sker inom och utanför den obligatoriska utbildningen och ofta sker i icke-formella och informella sammanhang. Parlamentet efterlyser därför stöd till anordnare av icke-formell utbildning för att de ska kunna öka sin kapacitet och sina resurser så att de kan erbjuda en tillgänglig digital utbildning av god kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till olika nivåer av teknisk utveckling mellan utbildningssektorer och utbildningsanstalter och att fästa särskild uppmärksamhet vid mer svåråtkomliga områden och grupper när de utarbetar rekommendationer och riktlinjer.

40.  Europaparlamentet varnar för att social ojämlikhet och ojämlikheter i utbildning bland yngre barn har en negativ inverkan på utbildningsnivån och möjligheterna till sysselsättning senare i livet. Parlamentet påminner om behovet av tillgång till god utbildning och större ansträngningar för att utveckla digitala färdigheter och mediefärdigheter från tidig ålder. Parlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om att införa en europeisk barngaranti för att bekämpa barnfattigdom. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att avsätta en betydande del av Europeiska social fonden plus (ESF+) medel som omfattas av delad förvaltning till genomförandet av denna garanti, särskilt för att stödja riktade åtgärder och strukturreformer som effektivt tar itu med barns utsatthet för fattigdom eller social utestängning. Parlamentet påminner om att en lägre utbildningsnivå ofta innebär lägre digital kompetens och välkomnar därför rekommendationen i den förstärkta ungdomsgarantin om att personer som varken arbetar eller studerar ska genomgå en bedömning av sina digitala färdigheter och erhålla utbildning. Parlamentet noterar ESF plus-programmets potential för att stödja livslångt lärande.

41.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att överbrygga den digitala klyftan och påminner om att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa tillgång till digital utbildning och digitalt innehåll av god kvalitet och åt att förbättra den digitala kompetensen för lågutbildade vuxna, personer med funktionsnedsättning, personer från utsatta eller marginaliserade grupper, äldre och personer som bor i avlägsna områden eller landsbygdsområden. Parlamentet påpekar att 2018 deltog endast 4,3 procent av lågutbildade vuxna i någon form av vuxenutbildning.

42.  Europaparlamentet beklagar därför den fortsatta avsaknaden i planen av åtgärder som riktar sig till lågutbildade vuxna inlärare och äldre. Parlamentet betonar att detta utelämnande undergräver den grundläggande dimensionen av livslångt lärande i den digitala utbildningen och hindrar insatserna för att säkerställa att alla har grundläggande livskunskaper. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att samarbeta med nationella, regionala och lokala myndigheter för att vidta ytterligare åtgärder för att uppmuntra digital utbildning för vuxna genom att göra den tillgänglig, vilket skulle förbereda människor som fullgjort sin formella utbildning så att de kan leva och arbeta i den digitala miljön och säkerställa att de verkligen kan dra nytta av och bidra till att forma den digitala omställningen.

43.  Europaparlamentet understryker vikten av att ta fram politik som säkerställer att personer med funktionsnedsättning har samma möjligheter och tillgång till god digital utbildning. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att samarbeta med organisationer som företräder personer med olika funktionsnedsättningar för att undersöka de utmaningar och möjligheter som digital utbildning medför och att ta hänsyn till funktionsnedsattas särskilda behov vid utformning av en ändamålsenlig politik för digital utbildning. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att identifiera och investera i särskilda funktioner för digital utbildning som är utformade och anpassade för personer med funktionsnedsättning. Digital utbildning erbjuder mycket goda möjligheter för studerande med inlärningssvårigheter eftersom den tillåter skräddarsydda pedagogiska strategier för deras olika förmågor. Parlamentet efterlyser mer investeringar för att erbjuda det stöd som dessa grupper alltför ofta har saknat.

44.  Europaparlamentet understryker behovet av jämställdhetsintegrering i all politik för utbildning, färdigheter och digitalisering, särskilt inom handlingsplanen. Digital utbildning har en nyckelroll när det gäller att öka flickors och kvinnors deltagande i den digitala tidsåldern. Parlamentet betonar att den digitala könsklyftan är en ekonomisk, samhällelig och kulturell fråga, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med denna klyfta genom en övergripande politisk strategi på flera nivåer. Parlamentet välkomnar kommissionens resultattavla Women in Digital Scoreboard och understryker behovet av insamling av uppgifter uppdelade efter kön och ålder för att öka förståelsen av den digitala könsklyftan.

45.  Europaparlamentet betonar behovet av att fokusera på en bättre integrering av flickor i digital utbildning från mycket tidig ålder. Parlamentet betonar att det krävs en gemensam insats för att uppmuntra och motivera fler flickor att studera Stem- och Steam-ämnen och att gå kurser inom programmering, databehandling och IKT vid skolor och universitet. Parlamentet upprepar att könsklyftan inom utbildning sprider sig till arbetsmarknaden, och betonar behovet av att uppmuntra och underlätta kvinnors tillträde till högteknologiska och digitala sektorer och att bekämpa lönegapet mellan könen med lämpliga strategier och tillräcklig finansiering.

46.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att skapa en positiv och inkluderande miljö som främjar kvinnliga förebilder för att motivera flickor att välja Stem- och Steam-ämnen samt IKT och motverka omedvetna fördomar och könsstereotyper när det gäller val av ämne och karriär. Parlamentet anser att den privata sektorn, i samarbete med utbildningsanstalter, icke-statliga organisationer och andra civilsamhällesorganisationer, har en roll att spela när det gäller att utveckla ändamålsenliga initiativ och kampanjer på detta område. Parlamentet pekar på värdet av kommissionens arbetsgrupp ”Women in Digital” och initiativet ”Digital4Her”.

o
o   o

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 130, 17.5.2019, s. 92.
(2) Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
(3) EUT C 388, 13.11.2020, s. 2.
(4) EUT C 28, 27.1.2020, s. 8.
(5) EUT C 337, 20.9.2018, s. 135.
(6) EUT C 202 I, 16.6.2020, s. 1.
(7) EUT C 193, 9.6.2020, s. 11.
(8) EUT C 389, 18.11.2019, s. 12.
(9) EUT C 189, 4.6.2018, s. 1.
(10) EUT C 189, 15.6.2017, s. 15.
(11) EUT C 212, 14.6.2016, s. 5.
(12) EUT C 484, 24.12.2016, s. 1.
(13) EUT C 172, 27.5.2015, s. 17.
(14) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
(15) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/ict-work-digital-skills-workplace https://futureskills.pearson.com/research/assets/pdfs/technical-report.pdf
(16) Digital Economy and Society Index (DESI) Report 2020, Europeiska kommissionen.
(17) DESI Report 2020.
(18) Europeiska kommissionen, 2019 års resultattavla Women in Digital Scoreboard.
(19) Kommissionens meddelande av den 5 mars 2020 En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152).
(20) https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/eur-scientific-and-technical-research-reports/how-families-handled-emergency-remote-schooling-during-covid-19-lockdown-spring-2020
(21) Digitalt föräldraskap beskriver föräldrarnas insatser och metoder för att förstå, stödja och reglera barns aktiviteter i digitala miljöer och hjälpa dem att använda internet på ett säkert sätt.

Senaste uppdatering: 12 juli 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy