Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(1) (budgetförordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027(2) (förordningen om den fleråriga budgetramen) och de gemensamma förklaringar som parlamentet, rådet och kommissionen enats om i detta sammanhang(3), samt de därmed sammanhängande ensidiga förklaringarna(4),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel(5),

–  med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut (EU, Euratom) nr 2014/335(6),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten(8),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021(9) och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,

–  med beaktande av den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) av den 8 oktober 2018 om global uppvärmning på 1,5 °C,

–  med beaktande av den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från FN:s mellanstatliga plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 8 juni 2020 Demografiska utmaningar – vägen framåt,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 70/1 av den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som trädde i kraft den 1 januari 2016,

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och sin resolution av den 19 januari 2017 om detta ämne(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(11),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 februari 2021 om budgetriktlinjerna för 2022,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien: avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna(12),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 mars 2020 Tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 (C(2020)1863),

–  med beaktande av artikel 93 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning,

–  med beaktande av ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelserna från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0046/2021).

På rätt spår igen: 2022 års budget för återhämtning från covid-19-krisen

1.  Med tanke på den särskilda osäkerhet som råder om de ekonomiska utsikterna, som inte förväntas återhämta sig till nivån före pandemin under 2022, och det tvingande behovet av en snabb, rättvis och inkluderande återhämtning från de ekonomiska, sociala och sysselsättningsmässiga skador som orsakas av covid-19-pandemin, anser Europaparlamentet att unionens budget för 2022 bör spela en ännu mer avgörande roll för att säkerställa en positiv och påtaglig inverkan på medborgarnas liv och bidra till att stimulera den europeiska ekonomin, stimulera hållbara investeringar och stödja bevarandet av arbetstillfällen och skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet i hela unionen samt hantera utmaningarna när det gäller klimatförändringarna och den digitala omställningen och unionens ökade klimatambitioner för 2030, i syfte att nå klimatneutralitet senast 2050, och underlätta minskningen av ekonomiska, sociala, territoriella, utbildningsmässiga, generations- och könsrelaterade skillnader.

2.  Europaparlamentet har därför för avsikt att upprätta en framåtblickande budget som kommer att vara avgörande för återhämtningsprocessen och göra det möjligt för unionen att främja investeringar och ta itu med arbetslösheten, främja den digitala och gröna omställningen, fokusera på en stark europeisk hälsounion, främja en inkluderande återhämtning med fokus på den unga generationen samt säkerställa en säker och gynnsam miljö för EU-medborgarna. Parlamentet anser att dessa prioriteringar är avgörande för att upprätthålla återhämtningen och lägga grunden för en mer motståndskraftig union i linje med Parisavtalet.

En dynamisk ekonomi för att främja investeringar och bekämpa arbetslösheten

3.  Europaparlamentet påminner om att små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin, och att de utgör nästan 99 % av alla företag i medlemsstaterna samt står för omkring tre fjärdedelar av alla arbetstillfällen. Parlamentet understryker de små och medelstora företagens betydande bidrag till skapandet av arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och stabilitet. Parlamentet är bekymrat över krisens allvarliga och långvariga konsekvenser för små och medelstora företag och har för avsikt att säkra tillräcklig finansiering för dem genom olika EU-program.

4.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang vikten av ett tillräckligt finansierat program för den inre marknaden för att öka konkurrenskraften, främja entreprenörskap, förbättra marknadstillträdet och effektivt stödja småföretagen, bland annat genom utveckling av digitala färdigheter och entreprenörsfärdigheter. Parlamentet understryker dessutom InvestEU-programmets potential när det gäller att mobilisera hållbara, innovativa och sociala investeringar, men även när det gäller att tillhandahålla kapitalstöd till små och medelstora företag som påverkats negativt av krisen. Parlamentet erkänner det akuta behovet av att skapa ett gynnsamt företagsklimat för små och medelstora företag och att stödja kluster och nätverk för små och medelstora företag samt att minska den administrativa bördan för företagen. Parlamentet understryker särskilt behovet av att stödja initiativ på EU-nivå som syftar till att underlätta skapandet av nya företag och förbättra deras tillgång till finansiering, som ett sätt att främja innovation, skapandet av arbetstillfällen och ungt företagande.

5.  Europaparlamentet betonar det fortsatta behovet av att i massiv omfattning främja investeringar i forskning, utveckling och innovation för att EU ska kunna vara en drivkraft när det gäller att genomföra den gröna given och den digitala omställningen. Parlamentet understryker i detta sammanhang de särskilda fördelarna med Horisont Europa, inbegripet Europeiska forskningsrådets verksamhet. Parlamentet anser att det är viktigt att ge små och medelstora företag, nystartade företag och universitet lämpligt och skräddarsytt stöd inom forskning och innovation så att de aktivt kan delta i dessa enorma utmaningar. Parlamentet påpekar vikten av att främja samarbete mellan den akademiska världen och näringslivet. Parlamentet betonar att covid-19-pandemin tydligt har visat vikten av europeisk forskning om läkemedel och vacciner som ett sätt att stärka EU:s resiliens i händelse av en hälsokris.

6.  Europaparlamentet betonar att unionens svar på utmaningarna till följd av covid-19-pandemin måste möjliggöras av snabba och riktade budgetbeslut. Parlamentet begär i detta hänseende att den oväntat höga summan för forskningsmedel som dragits tillbaka ska ställas till förfogande i sin helhet inom ramen för Horisont Europa, helt i linje med artikel 15.3 i budgetförordningen, som ett av de viktigaste sätten för att neutralisera de nya varianterna av viruset samtidigt som man förutser framtida hot med hänsyn till folkhälsan och för att rädda liv. Parlamentet betonar att denna nivå av tillbakadraganden inte förutsågs och följaktligen inte ingick i överenskommelsen om den fleråriga budgetramen.

7.  Europaparlamentet understryker den centrala roll som EU:s sammanhållningspolitik spelar som unionens främsta investeringspolitik och en av hörnstenarna i en hållbar och inkluderande återhämtning, och pekar på dess unika europeiska mervärde och bidrag till en övergripande harmonisk utveckling i EU och dess medlemsstater och regioner. Parlamentet betonar särskilt dess potential att stimulera ekonomisk tillväxt och skapa fler arbetstillfällen av god kvalitet, som är centrala för återhämtningsprocessen. Parlamentet framhåller dess nyckelroll när det gäller att uppnå EU:s strategiska mål, såsom ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens mellan och inom medlemsstaterna, rättvis omställning, sysselsättning av god kvalitet, en konkurrenskraftig, social, grön och cirkulär ekonomi samt innovation, och som en drivkraft för en rättvis, inkluderande och hållbar union.

8.  Europaparlamentet påpekar de långsiktiga effekterna på den inre marknaden av att undantaget för reglerna om statligt stöd förlängs under den rådande krisen för medlemsstater med begränsade offentliga medel och begränsad finanspolitisk kapacitet. Parlamentet understryker att EU:s budget spelar en central roll för att säkerställa att medlemsstaterna och EU har ett nära samarbete för att mildra pandemins socioekonomiska effekter, samtidigt som man hittar konkreta lösningar för att bevara likvärdiga förutsättningar på den inre marknaden och stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan EU-regionerna.

9.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken är hörnstenar i den europeiska integrationen, som syftar till att säkerställa en trygg, överkomlig och högkvalitativ livsmedelsförsörjning och livsmedelssuveränitet för européerna, välfungerande jordbruksmarknader, hållbar landsbygdsutveckling och generationsskiften bland jordbrukarna. Parlamentet påminner om att denna politik spelar en central roll när det gäller att bidra till stabila och skäliga inkomster för jordbrukare och fiskare, särskilt i det rådande svåra läget. Parlamentet vill se att särskild uppmärksamhet ägnas åt småskaligt jordbruk, unga jordbrukare och små fiskeföretag och att man upprätthåller en stabil och säker livsmedelskedja för EU-medborgarna. Parlamentet påpekar att ett antal jordbrukssektorer har drabbats hårt av covid-19-utbrottet och andra kriser och stöder där så är lämpligt riktade förstärkningar av relevanta budgetposter för åtgärder för marknadsstöd. Parlamentet påminner om att dessa utmaningar måste hanteras samtidigt som man förbereder sig för en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken som förväntas spela en mer avgörande roll för att uppfylla ambitionerna i den europeiska gröna given.

10.  Europaparlamentet betonar behovet av att i synnerhet främja turismsektorn, särskilt hotell- och restaurangbranschen, som har upplevt en särskilt allvarlig nedgång till följd av covid-19-pandemin, med förödande konsekvenser, särskilt i de regioner som är starkt beroende av turism. Parlamentet framhåller att turismsektorn utgör en viktig pelare i unionens ekonomi och sysselsätter en betydande del av unionens arbetskraft, särskilt inom små och medelstora företag samt familjeföretag. Parlamentet förväntar sig att relevanta EU-program, däribland faciliteten för återhämtning och resiliens, regionalpolitiken, det digitala Europa och InvestEU, kommer att bidra avsevärt till sektorns långsiktiga konkurrenskraft och hållbarhet och att nödvändiga resurser kommer att göras tillgängliga genom EU-budgeten under 2022. Parlamentet upprepar sin besvikelse över att parlamentets begäran om ett särskilt EU-program för turism inte tillmötesgicks.

11.  Europaparlamentet betonar behovet av en övergripande europeisk rymdstrategi och erkänner mervärdet av EU:s rymdprogram. Parlamentet betonar särskilt att unionen måste främja utvecklingen av innovativa och konkurrenskraftiga sektorer i tidigare led (tung rymdindustri) och senare led (tillämpningar baserade på rymddata). Parlamentet påpekar den viktiga roll som EU:s rymdprogrambyrå spelar och behovet av att säkerställa den finansierings- och personalnivå som är nödvändig.

Hantera utmaningarna i samband med den digitala och gröna omställningen

12.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet, som förstärkts av covid-19-krisen, av att överbrygga den digitala klyftan, särskilt genom att fullborda det europeiska området för utbildning och genomföra handlingsplanen för digital utbildning för att uppnå målen om digital kompetens, främja inkluderande lärande och påskynda Europas digitala omvandling. Parlamentet påpekar vikten av att säkerställa tillräcklig finansiering och synergier mellan EU-program för att skapa förutsättningar som bidrar till att påskynda spridningen på marknaden av banbrytande teknik och innovationer och göra det möjligt för Europas ekonomi och offentliga sektor att gå i spetsen för den digitala omställningen. Parlamentet anser att programmet för ett digitalt Europa är avgörande för att förbättra Europas konkurrenskraft i den globala digitala ekonomin och uppnå teknisk suveränitet. Parlamentet förväntar sig att detta program kommer att öka investeringarna i högpresterande datorsystem, etisk artificiell intelligens, 5G-teknik och it-säkerhet i EU samt främja avancerade digitala färdigheter i hela ekonomin och samhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att respektera kriterierna om att minst 20 % av medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens bör anslås till den digitala omställningen.

13.  Europaparlamentet betonar EU-budgetens centrala roll för att säkerställa den europeiska gröna givens framgång, däribland strategin för biologisk mångfald, och tillämpningen av principen om att inte vålla skada, främja medlemsstaternas ekonomiska och sociala återhämtning från coronakrisen genom att omvandla gröna utmaningar till investeringar och möjligheter till strukturella reformer och underlätta en rättvis omställning till en mer hållbar, inkluderande och motståndskraftig ekonomi. Parlamentet påminner om att denna omställning kräver avsevärda strukturella förändringar och att inte alla medlemsstater, regioner och städer påbörjar omställningen från samma nivå eller har samma kapacitet att hantera den. Parlamentet betonar särskilt behovet av att se till att det finns tillräckliga resurser, däribland medlen för återhämtning samt mekanismen för en rättvis omställning, för den nya tillväxtstrategin, så att unionen kan fullgöra sina åtaganden samtidigt som man ser till att ingen hamnar på efterkälken, och har för avsikt att noga övervaka genomförandet av strategin i budgeten för 2022. Parlamentet understryker i detta sammanhang att investeringar i energieffektivitet, cirkulär ekonomi, hållbar och överkomlig smart mobilitet och modern och motståndskraftig EU-infrastruktur är avgörande faktorer för att återställa konkurrenskraften, bidra till uppnåendet av EU:s klimatmål och bygga upp EU:s strategiska oberoende samt främja hållbara industrier. Parlamentet erkänner dessutom den viktiga roll som Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) spelar för att sammankoppla unionen och alla dess regioner, även de yttersta randområdena, öregioner och glesbefolkade områden, i transportsektorn, den digitala sektorn och energisektorn.

14.  Europaparlamentet understryker vikten av att stödja klimatåtgärder och miljöskydd genom att tillhandahålla ytterligare resurser för relevanta program och instrument i EU:s budget, särskilt Life-programmet. Parlamentet betonar dessutom att i en anda av integrering av klimatåtgärder bör insatserna ökas inom alla politikområden i syfte att uppnå det övergripande klimatutgiftsmålet för hela den fleråriga budgetramen 2021–2027 på minst 30 % av det totala beloppet för unionens budget och utgifterna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Parlamentet betonar dessutom behovet av fortsatt arbete för att anslå 7,5 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen för målen för biologisk mångfald under 2024 och 10 % från och med 2026. Parlamentet begär att få delta fullt ut i utvecklingen av mer robusta, transparenta och heltäckande metoder för att genomföra och spåra sådana utgifter, och ser fram emot de årliga samråden med kommissionen och rådet i enlighet med det interinstitutionella avtalet.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig finansiering av genomförandet av EU:s kemiska strategi för hållbarhet, bland annat genom att främja forskning och innovation för omställningen till säkra och hållbart framtagna kemikalier, material och produkter samt genom att säkerställa adekvata och hållbara resurser för Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin på grundval av icke-giftiga materialcykler och för den kommande handlingsplanen för nollutsläpp för vatten, luft och mark.

En stark europeisk hälsounion

16.  Europaparlamentet bekräftar på nytt betydelsen av och potentialen hos programmet EU för hälsa, som inom ramen för den nya fleråriga budgetramen blev det största hälsoprogrammet som någonsin finansierats genom EU:s budget. Parlamentet förväntar sig att synergierna kommer att stärkas mellan alla EU-program som deltar i stärkandet av kapaciteten i EU:s hälso- och sjukvårdssystem samt deras kapacitet för beredskap och förebyggande vid kriser, och de program som tillhandahåller ytterligare investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn, såsom Europeiska socialfonden+ (ESF+), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Horisont Europa och det digitala Europa. Parlamentet anser att lagring av reserver bör förbli en prioritering i EU:s budget genom programmen rescEU och EU för hälsa. Parlamentet betonar vikten av EU:s civilskyddsmekanism för att säkerställa att EU kommer att vara bättre förberett på och i stånd att kunna reagera på alla typer av naturkatastrofer, pandemier och nödlägen.

17.  Europaparlamentet påminner om att covid-19-krisen har utsatt medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem för aldrig tidigare skådade påfrestningar och blottlagt brister i produktionskapaciteten för vaccinationer och andra viktiga medicinska produkter i unionen. Parlamentet betonar därför att unionen behöver solidaritet och kollektivt ansvar, vilket leder till fler EU-befogenheter på hälsoområdet och fler konkreta steg mot en starkare europeisk hälsounion. Parlamentet understryker behovet av ökade investeringar i infrastruktur och kompetens inom hälso- och sjukvården, som den pågående krisen har avslöjat, samt behovet av återhämtning efter tidigare underinvesteringar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens meddelande om HERA-inkubatorn (COM(2021)0078) som ett verktyg för att öka insatserna för att upptäcka covid-19-varianter, anpassa vacciner, förbättra de kliniska prövningarnas effektivitet, påskynda det rättsliga godkännandet och öka vaccinproduktionen. Parlamentet påpekar att en stor del av produktionskapaciteten finns utanför unionen, vilket komplicerar leveransen av läkemedel i tider av utsatthet och utgör ett hinder som måste övervinnas i samband med inrättandet av den europeiska hälsounionen. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräckliga medel för att bidra till att öka produktionskapaciteten för vacciner, antidoter och andra viktiga läkemedel i medlemsstaterna och göra det möjligt att i nödsituationer reagera snabbt inom ramen för EU:s budget för 2022.

18.  Europaparlamentet beklagar djupt att 2,7 miljoner människor i EU diagnostiserades med cancer 2020 och att cirka 1,3 miljoner människor avled till följd av sjukdomen. Parlamentet välkomnar Europas plan mot cancer som är en viktig pelare för en starkare europeisk hälsounion. Parlamentet erkänner i linje med planen behovet av en förstärkt unionsstrategi för förebyggande, behandling och vård av cancer. Parlamentet begär ordentliga budgetmedel 2022 till de relevanta EU-programmen, såsom EU för hälsa, hälsoklustret inom ramen för den andra pelaren av Horisont Europa och det digitala Europa för att finansiera ny teknik, forskning och innovation som en del av unionens kamp mot cancer.

19.  Europaparlamentet påpekar särskilt den avgörande roll som Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) spelar under den pågående covid-19-pandemin. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering i 2022 års budget för att dessa viktiga byråer ska kunna fortsätta sitt arbete. Parlamentet ser fram emot förslaget om att inrätta en EU-myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA) för att säkerställa en effektiv och samordnad beredskap och insatsförmåga för unionen i händelse av framtida hälsokriser. Parlamentet påminner om behovet av att tillhandahålla nya resurser till HERA för att se till att myndigheten inte inverkar negativt på befintliga program, strategier och byråer och för att säkerställa effektiva synergier med EMA och ECDC.

Inkluderande återhämtning med fokus på den unga generationen

20.  Europaparlamentet understryker att ungdomarna, precis som i efterdyningarna av finanskrisen 2008, återigen drabbas särskilt hårt av konsekvenserna av covid-19-krisen med ökad ungdomsarbetslöshet och negativa effekter på utbildning och psykisk hälsa, särskilt för dem som håller på att ta sig in på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller därför att alla finansieringsmöjligheter måste utforskas fullt ut för att på ett framgångsrikt sätt förbättra integrationen på arbetsmarknaden, särskilt genom yrkesutbildning, åtgärder för att förbättra den sociala integrationen, arbetsvillkoren och det sociala skyddet, även för personer med funktionsnedsättning, samt ungas utsikter till familje- och privatliv, med beaktande av direktivet om balans mellan arbete och privatliv.

21.  Europaparlamentet insisterar på att unionen inte kan hitta en hållbar väg till återhämtning utan en strukturerad strategi för sin unga generation. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att det är oerhört viktigt att öka de ekonomiska resurserna till unionsprogram såsom Erasmus+, vars framgångar när det gäller att bredda utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna i hela unionen är odiskutabla. Parlamentet betonar att Erasmus+ är ett flaggskeppsprogram för unionen som är allmänt känt bland medborgarna och som har gett konkreta resultat. Parlamentet framhåller programmets potential när det gäller att främja spetskompetens och säkerställa ungdomars tillgång till innovation och entreprenörskap genom att tillhandahålla vägledning och utbildning på ett inkluderande sätt, samt behovet av utbildnings- och rörlighetsåtgärder inom vuxenutbildningen. Parlamentet beklagar djupt den negativa inverkan som covid-19-krisen har haft på Erasmus+-programmet, vilket har lett till en väsentlig minskning av antalet deltagare som kunnat dra nytta av denna erfarenhet. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av 2022 års budget för att kompensera för förlorade möjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja utbildning i europeiskt medborgarskap och samhällsengagemang. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att avsätta minst 10 % av medlen inom ramen för sina planer för återhämtning och resiliens till högkvalitativ och inkluderande utbildning.

22.  Europaparlamentet betonar att hållbara och långsiktiga lösningar måste hittas för att framgångsrikt bekämpa strukturella demografiska utmaningar och minska kompetensflykten i landsbygdsområden, öregioner, avlägsna områden och mindre utvecklade områden och regioner i EU. Parlamentet betonar behovet av ekonomiska resurser för att blåsa nytt liv i regioner med en avtagande befolkning genom investeringar i socialpolitik och demografisk politik som stöder familjer och att bidra till att förse en åldrande befolkning i Europa med lämpligt stöd i form av tillgång till hälso- och sjukvård, rörlighet och offentliga tjänster. Parlamentet framhåller behovet av att inrätta lämpliga strukturer för att studera trender och föreslå åtgärder för att på lämpligt sätt ta itu med demografiska förändringar genom att till exempel i framtiden tillämpa särskilda kriterier vid tilldelningen av medel från strukturfonderna.

23.  Europaparlamentet framhåller att kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt av konsekvenserna av covid-19-krisen. Parlamentet understryker vikten av att tillämpa jämställdhetsbudgetering för att se till att kvinnor och män drar lika stor nytta av offentliga utgifter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att påskynda införandet av en effektiv, transparent och heltäckande metod, i nära samarbete med parlamentet, för att mäta relevanta könsrelaterade utgifter, i enlighet med det interinstitutionella avtalet, för att kunna visa konkreta resultat för budgeten för 2022 och i syfte att utvidga metoden till att omfatta alla program inom den fleråriga budgetramen. Parlamentet efterlyser dessutom ett snabbt genomförande av EU:s jämställdhetsstrategi. Parlamentet betonar det oroande och allt större bakslaget för jämställdhet och kvinnors rättigheter samt vikten av att mobilisera alla EU:s instrument för att hantera denna situation. Parlamentet efterlyser ytterligare resurser för att stödja skyddet och främjandet av samt den allmänna tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt att stödja kvinnliga människorättsförsvarare.

24.  Europaparlamentet understryker att återhämtningsprocessen inte får lämna någon på efterkälken och att unionen och medlemsstaterna därför måste ta itu med risken för fattigdom och social utestängning. Parlamentet betonar att unionens budget för 2022 och Europeiska unionens återhämtningsinstrument bör bidra till genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling och förverkliga den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom att stödja livslångt lärande, stärka den sociala dialogen och garantera allas tillgång till viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, rörlighet, adekvat kost och anständiga bostäder. Parlamentet understryker i detta avseende mervärdet av ESF+ och anser att tillräcklig finansiering bör anslås inom ramen för delad förvaltning till genomförandet av ungdomsgarantin och den kommande barngarantin. Parlamentet välkomnar fokuseringen på Europas sociala dimension vid nästa sociala toppmöte i Porto.

25.  Europaparlamentet understryker att de kulturella och kreativa sektorerna samt kulturturismen tillhör och kommer att fortsätta att tillhöra de sektorer som drabbats allra mest av den kris som EU genomgår. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för dessa sektorer och ytterligare finansiering för relaterade EU-program, särskilt programmet Kreativa Europa. Parlamentet välkomnar det kreativa och tvärvetenskapliga initiativet till ett nytt europeiskt Bauhaus.

Säkerställa en säker och gynnsam miljö för EU-medborgarna

26.  Europaparlamentet anser att ekonomisk tillväxt och välstånd, inre säkerhet, skydd av EU:s yttre gränser, grundläggande rättigheter, ett väl fungerande Schengenområde och fri rörlighet inom EU är direkt kopplade till varandra och ömsesidigt fördelaktiga. Parlamentet betonar att ytterligare integration av Schengenområdet, på grundval av expertbedömningar, skulle ge medlemsstaterna vid unionens yttre gränser ökade ekonomiska möjligheter till gränsförvaltning. Parlamentet påminner om att Schengenområdet medför ekonomiska fördelar för de deltagande staterna. Parlamentet betonar att EU:s ekonomi skulle kunna stimuleras av att kandidatländer som redan uppfyller alla tekniska krav ansluter sig till Schengenområdet. Parlamentet betonar att dessa medlemsstaters anslutning till Schengenområdet skulle förstärka EU-budgetens och återhämtningsmedlens effekt och ha en direkt inverkan på en snabbare ekonomisk återhämtning. Parlamentet upprepar sitt krav på en snabb integrering av Rumänien, Bulgarien och Kroatien i Schengenområdet. Parlamentet understryker vikten av kraftfulla EU-investeringar på området för inre säkerhet i syfte att stärka EU:s brottsbekämpande och rättsliga insatser mot gränsöverskridande brottshot och främja informationsutbyte.

27.  Europaparlamentet noterar att det i den fleråriga budgetramen 2021–2027 avsätts högre belopp än tidigare år för genomförandet av migrations-, asyl- och integrationspolitiken. Parlamentet förväntar sig att asyl och migration även i fortsättningen kommer att stå högt på EU:s dagordning. Parlamentet betonar att solidaritetsåtgärder, såsom program för omplacering, vidarebosättning eller inresetillstånd av humanitära skäl, fortfarande är avgörande i väntan på en meningsfull reform av det gemensamma europeiska asylsystemet. Parlamentet framhåller i detta avseende att medlemsstaterna kommer att fortsätta att kräva ekonomiskt stöd för mottagande, registrering och prövning av asylansökningar samt för återvändande och omplacering. Parlamentet efterlyser mer finansiering för samordning med transitländer och ursprungsländer för irreguljär migration i syfte att kontrollera och stoppa människohandel och människosmuggling. Parlamentet är djupt oroat över de fortsatta förlusterna av människoliv på Medelhavet och anser att sök- och räddningsinsatser är ett ansvar som inte uteslutande kan överlåtas till icke-statliga aktörer. Parlamentet tillägger att tredjeländer vid unionens yttre gränser som påverkas av migrationsflöden till EU även i fortsättningen kommer att ha behov av ekonomiskt stöd. Parlamentet framhåller den viktiga roll som Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) spelar i detta avseende och dess nyligen utökade mandat, och efterlyser tillräcklig finansiering till Frontex så att byrån kan uppnå resultat inom alla ansvarsområden som omfattas av dess nya mandat. Parlamentet insisterar på att en effektiv förvaltning av de yttre gränserna måste vara förenlig med unionsrätten och internationell rätt, och särskilt respektera rätten till asyl och principen om ”non-refoulement”, särskilt i samband med den senaste tidens påståenden om inblandning i avvisningar. Parlamentet påminner därför om behovet av att rekrytera tjänstemän med ansvar för grundläggande rättigheter, i enlighet med artikel 110 i förordning (EU) 2019/1896(13), för att bidra till främjandet av grundläggande rättigheter som en del av den europeiska integrerade gränsförvaltningen. Parlamentet understryker att ökade budgetanslag till Frontex måste åtföljas av en motsvarande ökning av ansvarsskyldigheten och transparensen och villkoras av byråns åtagande att följa unionsrätten.

28.  Europaparlamentet framhåller behovet av tillräcklig finansiering, bemanning och personalutbildning för alla byråer som är verksamma på området säkerhet, rättvisa, brottsbekämpning, grundläggande rättigheter, asyl och migration samt gränskontroll för att de ska kunna fullgöra sitt ökade ansvar, samt påpekar vikten av samarbete dem emellan, behovet av tekniska innovationer och anpassning samt deras viktiga roll när det gäller att stärka samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna. Parlamentet framhåller vikten av ett korrekt genomförande och en operativ förvaltning av EU:s stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

29.  Europaparlamentet stöder med eftertryck stärkta EU-insatser för att hantera växande säkerhetshot, såsom terrorism, radikalisering och våldsam extremism, människosmuggling, handel med människor, narkotikahandel, it-brottslighet och hybridhot inom Europa och i grannländerna, och desinformationskampanjer mot europeiska demokratier som styrs från tredjeländer, samt för att bättre samordna sådana program på EU-nivå. Parlamentet påminner om att de senaste terrorattackerna visar att förbättringar av informationssystemens interoperabilitet på området rättvisa och inrikes frågor är nödvändiga för att stärka unionens inre säkerhet. Parlamentet noterar att pandemin har medfört nya utmaningar på det straffrättsliga området. Parlamentet välkomnar därför den strategi för en säkerhetsunion som kommissionen presenterade den 24 juli 2020 och efterlyser tillräcklig finansiering av de handlingsplaner som ingår i denna.

30.  Europaparlamentet påminner om att respekten för rättsstatsprincipen är en central förutsättning för efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning enligt artikel 317 i EUF. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet den 1 januari 2021 av förordningen om rättsstatsprincipen, i vilken det fastställs en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten, och är fast beslutet att säkerställa att den genomförs fullständigt, omedelbart och korrekt. Parlamentet efterlyser därför en avsevärd förstärkning av de medel som anslås för att säkerställa skyddet av dessa grundläggande principer. Parlamentet betonar därför vikten av att Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) är välutrustad och har tillräckligt med finansiering och personal för att bekämpa brott mot unionens budget, och insisterar på att den måste ha möjlighet att följa upp eftersläpningar när det gäller oavslutade ärenden och ha kapacitet att se över och utreda alla nya ärenden.

31.  Europaparlamentet påminner om att främjandet av europeiska värden och kulturer spelar en aktiv roll när det gäller att stödja demokrati, icke-diskriminering och jämställdhet samt bekämpa desinformation och falska nyheter. Parlamentet uttrycker oro över urholkningen av rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna i vissa medlemsstater och understryker behovet av ekonomiska resurser för att stödja press- och mediefrihet samt konstnärlig frihet i unionen. Parlamentet framhåller att det nya programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden är av strategisk betydelse för att stärka EU-medborgarskapet och demokratin, jämlikheten och rättsstatsprincipen i EU samt ge stöd till offer för könsrelaterat våld. Parlamentet påminner vidare om att programmet Rättsliga frågor omfattar ett specifikt mål avsett att stödja och främja juridisk utbildning, i syfte att främja en gemensam kultur i rättsligt, juridiskt och rättsstatligt hänseende. Parlamentet vill se att finansieringen av dessa program spenderas jämnt under perioden för den fleråriga budgetramen och uppmanar till full användning av årliga medel för de särskilda mål som lyfts fram. Parlamentet välkomnar vidare det löpande och omfattande arbete som utförs av byrån för grundläggande rättigheter när det gäller medlemsstaternas lagstiftning och praxis på dessa områden. Parlamentet anser att konferensen om Europas framtid är ett av verktygen för att ta itu med ett antal utmaningar i fråga om demokrati och grundläggande rättigheter, och anser att det är av yttersta vikt att varje EU-institution som deltar i inrättandet och förvaltningen av den kommande konferensen förses med tillräckliga administrativa budgetar.

32.  Europaparlamentet påminner om det viktiga bidraget från instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete (NDICI) för att ta itu med de grundläggande orsakerna till migration och tvångsförflyttning, främja hållbar utveckling, demokrati, politiska och ekonomiska reformer, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter och att stödja valprocesser. Parlamentet understryker dessutom den strategiska betydelsen av utvidgningspolitiken i länderna på västra Balkan. Parlamentet efterlyser i detta avseende ytterligare medel till västra Balkan och länderna i det östra och södra grannskapet samt till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) och humanitärt bistånd. Parlamentet understryker EU:s ansvar att se till att unionen har tillräckliga resurser för att hantera de geopolitiska konsekvenserna av covid-19-krisen, säkerställa en säker och stabil global miljö och visa solidaritet med hårt drabbade tredjeländer genom att mobilisera EU:s externa finansieringsinstrument för att hjälpa dessa länder att stärka kapaciteten i sina hälso- och sjukvårdssystem, bland annat genom att förbättra deras tillgång till vaccin, och att mildra krisens socioekonomiska konsekvenser. Parlamentet betonar betydelsen av att respektera distributionssystemet för covid-19-vaccin, Covax, för att säkerställa lika tillgång till vaccin för de mest sårbara länderna. Parlamentet välkomnar dessutom att direkt stöd kommer att ges till EU:s grannskap, särskilt dess omedelbara grannskap.

33.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av att EU-budgeten förses med en tillräckligt detaljerad kontoplan för att göra det möjligt för budgetmyndigheten att fullgöra sin beslutsfattande roll på ett effektivt sätt och för parlamentet i synnerhet att fullgöra sin roll avseende demokratisk tillsyn över och granskning av samtliga rubriker. Parlamentet insisterar därför på behovet av att kontoplanen till fullo och så snart som möjligt återspeglar överenskommelsen om NDICI-förordningen. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att lägga fram ett förslag till ändringsbudget till 2021 års EU-budget för genomförande av den överenskommelse som nåddes vid förhandlingarna om NDICI-förordningen om fem separata anslag för geografiska program i Asien, särskilt Mellanöstern, Sydasien, Centralasien, norra Asien och Sydostasien och Stillahavsområdet, genom inrättandet av motsvarande separata budgetposter. Parlamentet anser att en sådan harmonisering skulle kunna och bör göras före budgetförfarandet för 2022.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av tillräckligt ekonomiskt stöd till det europeiska försvaret, både från medlemsstaterna och genom Europeiska försvarsfonden för att genomföra en gradvis utformning av EU:s gemensamma försvarspolitik och öka EU:s säkerhet och strategiska autonomi. Parlamentet understryker dessutom behovet av att förbättra konkurrenskraften och innovationen inom den europeiska försvarsindustrin, vilket kan bidra till att stimulera tillväxt och skapandet av arbetstillfällen, och behovet av att öka insatsförmågan och den operativa effektiviteten genom ökade insatser för gemensam militär och civil kapacitetsutveckling.

Särskilda och övergripande frågor i 2022 års budget

35.  Europaparlamentet förväntar sig, inför antagandet av 2022 års budget, att den fulla potentialen i paketet med den fleråriga budgetramen kommer att omsättas i praktiken och avser att noga övervaka genomförandet av alla delar av den överenskommelse som nåtts. Parlamentet påminner om att 2022 kommer att vara det första tillämpningsåret för de programspecifika justeringarna enligt artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen, bland annat när det gäller anslagen för EU:s flaggskeppsprogram som ska finansieras genom den nya bötesbaserade mekanismen.

36.  Europaparlamentet påpekar de allvarliga förseningarna i genomförandet av EU-program och utnyttjandet av EU-medel, särskilt de som är föremål för delad förvaltning, under perioden 2014–2020. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda genomförandet av dessa program så att de nya EU-programmen inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 samt de program som finansieras av återhämtningsinstrumentet kan inledas i tid. Parlamentet är bekymrat över risken för ytterligare förseningar i genomförandet av de nya programmen inom den fleråriga budgetramen, eftersom medlemsstaterna först måste iaktta den mycket snäva tidsplanen för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.

37.  Europaparlamentet beklagar dessutom det sena antagandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och anser att konsekvenserna av denna försening kommer att märkas under hela den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker att som en konsekvens av detta försenades lanseringen av alla EU:s flaggskeppsprogram, liksom finansieringen av den europeiska gröna given och digitaliseringsstrategin avsevärt. Parlamentet förväntar sig därför att alla ansträngningar görs för att se till att samtliga nya EU-program är fullt operativa under 2022. Parlamentet påminner i detta sammanhang om parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om hanteringen av effekterna av covid-19-krisen i de gemensamma slutsatserna om budgeten för 2021, där särskild uppmärksamhet ägnas åt de sektorer i ekonomin som drabbats hårdast av krisen, såsom turistbranschen och små och medelstora företag, samt de människor som drabbats hårdast av krisen.

38.  Europaparlamentet förväntar sig dessutom en tillräcklig nivå på betalningsbemyndigandena i 2022 års budget så att de täcker både de nya programmen och slutförandet av tidigare program, särskilt mot bakgrund av de högre förväntade betalningsbehoven på områdena sammanhållning och landsbygdsutveckling, och för att säkerställa att unionens budget ger nödvändiga ekonomiska incitament. Parlamentet är fast beslutat att förhindra eventuella betalningskriser i framtiden, såsom den som inträffade i början av den föregående fleråriga budgetramen och har för avsikt att i detta hänseende noggrant övervaka nivån för utestående åtaganden. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram varje förslag till ändringsbudget som anses nödvändigt för att öka betalningarna i samband med ett ytterligare påskyndande av EU-program.

39.  Europaparlamentet betonar att EU:s budget kommer att stärkas avsevärt genom återhämtningsinstrumentet under 2022, och att minst 60 % av dess totala anslag kommer att anslås inom de olika programmen före utgången av 2022. Parlamentet betonar att det övergripande genomförandet av återhämtningsinstrumentet kommer att övervakas noga av parlamentet, samtidigt som särskild vikt kommer att läggas vid granskningen av faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet är dock oroat över det försenade inledandet av upp- och utlåningstransaktionerna inom ramen för detta instrument, eftersom det nya beslutet om egna medel, som ger tillstånd för dessa transaktioner, ännu inte har trätt i kraft. Parlamentet betonar därför att medlemsstaterna snarast måste ratificera den nya förordningen om egna medel för att inte äventyra en snabb återhämtning, på bekostnad av kommande generationer.

40.  Europaparlamentet påpekar färdplanens rättsligt bindande karaktär för införandet av nya egna medel inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket fastställs i det interinstitutionella avtalet, och bekräftar sitt starka engagemang för denna process. Parlamentet understryker att unionens budget för 2022 kommer att utgöra en bro mellan det första och det andra steget i denna färdplan. Parlamentet uppmanar särskilt rådet att utan dröjsmål inleda överläggningar så snart kommissionen lägger fram lagstiftningsförslag om nya egna medel baserade på en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, en digital avgift och EU:s utsläppshandelssystem, i syfte att fatta ett beslut senast den 1 juli 2022. Parlamentet förväntar sig dessutom att diskussionerna om skatten på finansiella transaktioner inom ramen för det fördjupade samarbetet kommer att avslutas på ett positivt sätt senast i slutet av 2022, vilket kommer att göra det möjligt för kommissionen att lägga fram ett förslag om nya egna medel. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av ett smidigt genomförande så att nya egna medel åtminstone täcker utgifterna för återbetalningen av återhämtningsinstrumentet.

41.  Europaparlamentet framhåller vidare att EU:s budget och de nationella budgetarna påverkas negativt av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet efterlyser bättre samordning på skatteområdet för att skydda EU:s och medlemsstaternas inkomstkällor.

42.  Europaparlamentet understryker den avgörande roll som unionens decentraliserade byråer spelar när det gäller att tillhandahålla operativt stöd och expertis för att säkerställa ett effektivt genomförande av EU:s politiska mål. Parlamentet påminner om att byråerna måste ha tillräckligt med personal och tillräckliga resurser så att de till fullo kan fullgöra sina skyldigheter och uppnå bästa möjliga resultat. Parlamentet understryker att byråernas uppgifter utvecklas i linje med politiska prioriteringar och betonar att nya ansvarsområden måste åtföljas av nya resurser.

43.  Europaparlamentet understryker värdet av pilotprojekt och förberedande åtgärder när det gäller att testa nya politiska initiativ och lägga grunden för framtida EU-åtgärder. Parlamentet har därför för avsikt att föreslå ett paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder i linje med sina politiska prioriteringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att pilotprojekt och förberedande åtgärder som antas i budgeten genomförs fullt ut, i god tid och i samarbete med parlamentet, och att de ges större synlighet för att maximera deras genomslagskraft.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets politiska och budgetmässiga prioriteringar, som anges i denna resolution, när den utarbetar budgetförslaget för 2022. Parlamentet är dock berett att på bästa sätt utnyttja befintlig flexibilitet och andra bestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen och budgetförordningen, för att stärka centrala EU-program i 2022 års budget och på lämpligt sätt reagera på brådskande behov som uppstår i samband med bland annat den hälsokris som orsakats av covid-19, och återhämtningsprocessen. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att instrumentet för krisstöd ska aktiveras i god tid och att särskilda instrument inom den fleråriga budgetramen, såsom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, ska utnyttjas för att ge ekonomiskt stöd när så behövs.

o
o   o

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11. (3) EUT C 444 I, 22.12.2020. (4) Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027, Bilaga 2: Förklaringar. Antagna texter (P9_TA(2020)0357). (5) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28. (6) EUT L 424, 15.12.2020, s. 1. (7) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 23. (8) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1. (9) EUT L 93, 17.3.2021, s. 1. (10) EUT C 242, 10.7.2018, s. 24. (11) Antagna texter, P9_TA(2020)0005. (12) EUT C 388, 13.11.2020, s. 18. (13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1).