Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan(1),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2018, rådets slutsatser av den 18 juni 2019 och Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 oktober 2019 om att skjuta upp besluten om inledande av anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 26 mars 2020 om inledande av anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien, där man ställde sig bakom rådets slutsatser av den 25 mars 2020 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2020 Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan (COM(2020)0057),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 juni 2003 och Thessalonikiagendan för västra Balkan,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2019 2019 års meddelande om EU:s utvidgningsstrategi (COM(2019)0260), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Albania 2019 Report (SWD(2019)0215),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020 2020 års meddelande om EU:s utvidgningsstrategi (COM(2020)0660), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Albania 2020 Report (SWD(2020)0354),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juli 2020 om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025 (COM(2020)0608),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2020 Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin (COM(2020)0315),

–  med beaktande av toppmötet den 10 november 2020 mellan EU och västra Balkan i Sofia inom ramen för Berlinprocessen,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 26–27 juni 2014, som omfattade ett beslut att bevilja Albanien status som kandidatland för EU-medlemskap,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om att stärka mediernas frihet: skyddet av journalister i Europa, hatpropaganda, desinformation och plattformarnas roll(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2019 om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020 En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan (COM(2020)0641),

–  med beaktande av Sofiaförklaringen från toppmötet mellan EU och västra Balkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia som bifogats denna,

–  med beaktande av Zagrebförklaringen, som man enades om vid toppmötet mellan EU och västra Balkan, som ägde rum via videokonferens den 6 maj 2020,

–  med beaktande av slutrapporten av den 5 september 2019 från valobservatörsuppdraget från ODIHR (kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE) om de lokala valen i Albanien den 30 juni 2019 samt det gemensamma yttrandet av den 11 december 2020 från Venedigkommissionen och OSSE/ODIHR över ändringarna av Albaniens konstitution den 30 juli 2020 och av vallagen,

–   med beaktande av det årliga arbetsprogrammet för 2021 för parlamentets grupp för demokratistöd och valsamordning,

–  med beaktande av sin rekommendation av den 19 juni 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om västra Balkan efter toppmötet 2020(4),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 8 december 2020 av mer än 20 ledamöter i Europaparlamentet om anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Albanien,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0041/2021), och av följande skäl:

A.  Utvidgning är ett av EU:s mest effektiva utrikespolitiska instrument, eftersom det bidrar till en utbredning av unionens grundläggande värden, som är respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, rättsstaten, fredsbyggande och respekt för de mänskliga rättigheterna.

B.  Albanien har fortsatt att göra oförminskade ansträngningar på sin väg mot EU och uppfyller de flesta av de villkor som EU ställer för att den första regeringskonferensen ska kunna hållas.

C.  Rättsstatsprincipen är ett viktigt riktvärde för att bedöma ett kandidatlands framsteg mot anslutning till EU.

D.  Albanien måste fortsätta att göra framsteg med att befästa sina demokratiska institutioner och förfaranden, se till att landets rättsliga institutioner fungerar väl, bekämpa korruption och skydda mediefriheten och minoriteternas rättigheter.

E.  Ett konsekvent arbete för att göra centrala reformer i Albanien kräver ett gemensamt engagemang från alla berörda parter.

F.  Utsikten att Albanien ska bli en medlemsstat på grundval av meriter ligger i unionens eget politiska, säkerhetsrelaterade och ekonomiska intresse. Det är kvaliteten på och landets uppslutning bakom de nödvändiga reformerna som bör avgöra tidsplanen för anslutning.

G.  EU-utvidgningen och främjandet av demokrati, rättsstatlighet och välstånd på västra Balkan bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i regionen, som Albanien är en del av.

H.  Allmänna val kommer att hållas i Albanien den 25 april 2021. OSSE/ODIHR:s rekommendationer har inte genomförts i sin helhet.

I.  Kommissionen lade fram ett utkast till förhandlingsramar för Albanien den 1 juli 2020.

J.  Den pågående pandemin har tydligt visat att EU och västra Balkan måste fortsätta att ta itu med gemensamma utmaningar tillsammans.

K.  Albanien har ännu inte återhämtat sig från de omfattande skadeverkningarna av jordbävningen den 26 november 2019 och av covid-19-pandemin, och landet behöver stärka sitt civilskydd och sin katastrofberedskap och påskynda förberedelserna för att ansluta sig till unionens civilskyddsmekanism.

L.  EU har mobiliserat bidrag till ett värde av 115 miljoner euro för återanpassning och återuppbyggnad efter jordbävningen som en del av sitt stödåtagande på 400 miljoner euro.

M.  Albaniens ekonomi har drabbats hårt av covid-19-pandemin, och åtgärderna för att förhindra virusets spridning har påverkat den nationella budgeten negativt.

N.  EU har mobiliserat 3,3 miljarder euro för åtgärder mot covid-19-pandemin på västra Balkan, varav 38 miljoner euro i omedelbart stöd till hälso- och sjukvårdssektorn, 467 miljoner euro för att bygga upp motståndskraften i hälso- och sjukvårdssystemen och mildra de sociala och ekonomiska konsekvenserna av pandemin, 750 miljoner euro i makroekonomiskt stöd, 385 miljoner euro för stöd till och återaktivering av den privata sektorn samt 1,7 miljarder euro i förmånliga lån från Europeiska investeringsbanken.

O.  EU har mobiliserat 51 miljoner euro för att hjälpa Albanien att bekämpa covid-19 och har gjort upp till 180 miljoner euro tillgängligt i makroekonomiskt stöd.

P.  EU är Albaniens största handelspartner och största givare, och landet har fått 1,25 miljarder euro i föranslutningsstöd sedan 2007.

Q.  Den ekonomiska planen och investeringsplanen (EIP) för västra Balkan kommer att underlätta regionens långsiktiga återhämtning efter covid-19-pandemin och stödja ekonomisk utveckling och reformer.

R.  De albanska medborgarna har sedan december 2010 haft rätt till visumfria resor till Schengenområdet.

S.  De albanska medborgarna har sedan 2015 kunnat delta i student-, universitets- och ungdomsutbyten inom ramen för programmet Erasmus+.

T.  EU håller helhjärtat fast vid sitt stöd till Albaniens strategiska val om integration i EU, baserat på rättsstatliga principer och goda grannförbindelser.

U.  Albanien är fortfarande en pålitlig utrikespolitisk partner tack vare sina ansträngningar för att främja regionalt samarbete och goda grannförbindelser.

1.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens tydliga strategiska inriktning på och engagemang för integration i EU, som visar sig i goda grannförbindelser och det fortlöpande genomförandet av anslutningsrelaterade reformer. Parlamentet lovordar i detta avseende Europeiska rådets uttalande av den 26 mars 2020 om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Parlamentet betonar vikten av integrationsprocessen som en katalysator för reformer och välkomnar det stöd den åtnjuter bland det albanska folket.

2.  Europaparlamentet anser att konferensen om Europas framtid på lämpligt sätt bör inbegripa och aktivt involvera företrädare för Albanien och andra länder på västra Balkan, både på regeringsnivå och på nivån för det civila samhället, däribland unga.

3.  Europaparlamentet stöder sammankallandet av den första regeringskonferensen utan ytterligare dröjsmål, efter att Europeiska rådets villkor uppfyllts till fullo och rådet antagit förhandlingsramarna. Parlamentet påminner om att Albanien har varit ett kandidatland sedan 2014 och att kommissionen sedan 2018 har rekommenderat att anslutningsförhandlingar inleds.

4.  Europaparlamentet påminner om att anslutningsförhandlingarna till sin natur är omskapande, och konstaterar att ett uppfyllande av milstolparna måste återspeglas i framsteg på vägen mot ett EU-medlemskap för att anslutningsprocessen ska bli trovärdig. Parlamentet påminner om att rivaliserande aktörer försöker undergräva ytterligare integration och den politiska stabiliteten i länderna på västra Balkan.

5.  Europaparlamentet anser att utnämningen av chefsförhandlaren och förhandlingsgruppen, jämte antagandet av handlingsplanen för de prioriteringar som fastställdes i rådets slutsatser från mars 2020, är ett tecken på ett tydligt politiskt åtagande att föra EU-integrationsprocessen framåt.

6.  Europaparlamentet betonar att framsteg på vägen mot anslutning enligt den reviderade utvidgningsmetoden är beroende av varaktiga, djupgående och oåterkalleliga reformer på alla grundläggande områden, från rättsstaten och effektivt fungerande demokratiska institutioner och offentlig förvaltning till ekonomin. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att reformera rättsväsendet och trappa upp kampen mot korruption och organiserad brottslighet, vid sidan av goda grannförbindelser och regionalt samarbete.

7.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de albanska myndigheterna att intensifiera sina ansträngningar för att stärka den politiska dialogen och fungerande demokratiska institutioner i landet, samtidigt som man förbättrar klimatet för mediemångfald och det civila samhället.

Fungerande demokratiska institutioner

8.   Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de politiska ledarna i Albanien att skapa ett klimat av tillit genom att öka öppenheten och komma till rätta med bristen på dialog, och uttrycker sin djupa oro över det polariserade politiska klimatet och bristen på hållbart partiöverskridande samarbete, som fortsätter att hämma den demokratiska processen. Parlamentet påminner om vikten av en konstruktiv politisk dialog för att föra reformprocessen framåt och göra ytterligare framsteg mot normalt fungerande demokratiska institutioner i Albanien.

9.  Europaparlamentet påminner om de politiska krafternas gemensamma ansvar att gå vidare från ömsesidiga beskyllningar, ensidiga beslut och bojkotter, och i stället bygga vidare på de positiva exemplen på insatser som skapar samförstånd, såsom de som ledde fram till överenskommelsen av den 5 juni 2020 om valreform.

10.  Europaparlamentet uppmanar Albaniens offentliga institutioner att agera på ett transparent sätt och tillämpa god förvaltningssed. Parlamentet betonar vikten av proaktiva åtgärder för att regelbundet och i god tid göra information tillgänglig för det civila samhället, medierna och allmänheten, särskilt när informationen rör frågor av stort allmänintresse, såsom den pågående hälsokrisen.

11.  Europaparlamentet betonar att det allmänna valet den 25 april 2021 kommer att bli avgörande för att befästa och förnya landets demokratiska förfaranden och strukturer och för att uppnå en högre nivå av politisk stabilitet. Parlamentet understryker att fria och rättvisa val är grundläggande för integration i EU.

12.  Europaparlamentet uttrycker oro över påståendena om röstköp, och påminner om att lagföring av sådant är ett av de villkor som rådet fastställde den 25 mars 2020. Parlamentet betonar vikten av att se till att förberedelserna inför parlamentsvalet 2021 äger rum på ett transparent och inkluderande sätt. Parlamentet konstaterar att alla politiska krafter, statliga organ, det civila samhället och medierna har en gemensam skyldighet att se till att valrörelsen blir transparent, trovärdig och objektiv samt fri från desinformation, hot och falska anklagelser.

13.  Europaparlamentet understryker vikten av att genomföra de valreformåtgärder som kodifierades i juli 2020 och som ligger i linje med rekommendationerna från OSSE/ODIHR och Europarådet. Det är viktigt att det gemensamma yttrandet från Venedigkommissionen och OSSE/ODIHR från december 2020 genomförs fullt ut och inom utsatt tid. Parlamentet välkomnar det positiva utfallet av avtalet av den 5 juni 2020, genom vilket vissa av OSSE/ODIHR:s rekommendationer genomförts. Parlamentet konstaterar att man inte lyckats bygga vidare på detta och att ytterligare steg tagits utan brett samförstånd över partigränserna, trots upprepade internationella vädjanden om att invänta Venedigkommissionens yttrande, vilket ledde till att det albanska parlamentet i oktober 2020 antog de omtvistade ändringarna av vallagen.

14.  Europaparlamentet understryker behovet att öka det albanska parlamentets deltagande i EU-integrationsprocessen och att vidareutveckla dess lagstiftnings-, tillsyns- och budgetgranskningskapacitet för att säkerställa rättslig anpassning till EU:s regelverk.

15.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Albanien att förbättra samordningen inom regeringen, att påskynda decentraliseringen inom ramen för reformen av den territoriella förvaltningen, att främja offentliga samråd på lokal nivå och att påskynda reformen av den offentliga förvaltningen.

Rättsstaten

16.  Europaparlamentet påminner om att det är av yttersta vikt att slå vakt om rättsstaten genom en rättslig översyn och en fast och konsekvent lagföring av korruption på hög nivå. Parlamentet lovordar de framsteg som gjorts i genomförandet av den omfattande reformen av rättsväsendet, understött av den helt nya prövningsprocessen och inrättandet av relevanta institutioner och specialiserade organ, och begär att dessa förfaranden ska gå snabbare för att åstadkomma en konkret övergång till ett ansvarsskyldigt, oberoende och fungerande rättsväsen, vilket är en förutsättning för den första regeringskonferensen.

17.  Europaparlamentet betonar att Albanien behöver ta ett mer strategiskt grepp på reformen av rättsväsendet för att ta itu med den ökande anhopningen av oavslutade mål. Parlamentet begär att en hög standard för transparens inom rättsväsendet ska säkerställas och att verktyg såsom onlinedatabaser som tidigare varit i drift ska återaktiveras. Parlamentet välkomnar utnämningen av de nya ledamöterna av författningsdomstolen, som gjorde att den kunde börja fungera igen, och uppmanar eftertryckligen de albanska institutionerna att snabbt slutföra utnämningsprocessen och därmed återupprätta författningsdomstolens förmåga att fungera fullt ut och effektivt. Parlamentet betonar behovet att se till att appellationsdomstolen fortsätter att fungera och har tillräckligt med personal.

18.  Europaparlamentet välkomnar att Högsta domstolen delvis har återfått sin funktionsförmåga och har granskat tillåtligheten av mer än tusen mål, och uppmuntrar den att göra ytterligare framsteg med utnämningen av fler domare, så att den kan fungera fullt ut och drastiskt minska den ohållbara anhopningen av oavgjorda mål.

19.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att den nationella utredningsbyrån har inrättats, att dess direktör utför sina uppgifter och att rekrytering av utredningspersonal pågår.

20.  Europaparlamentet betonar att Albanien måste bekämpa korruption på alla nivåer i samhället, staten och förvaltningen. Parlamentet är bekymrat över den befintliga praxis som innebär att den statliga polisen tillåts ta emot privata donationer och sponsring. Parlamentet noterar med oro att anklagelserna om korruption fortsätter att undergräva allmänhetens förtroende för regeringen och för de demokratiska institutionerna i allmänhet.

21.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att se till att institutioner inom rättsväsen, brottsbekämpning och korruptionsbekämpning fungerar effektivt och samarbetar och är ekonomiskt och operativt oberoende, genom att de får tillräckliga finansiella, tekniska och mänskliga resurser. Parlamentet understryker vikten av att uppnå konkreta resultat i form av oberoende och opartiska utredningar som leder till framgångsrik lagföring av högprofilerade brott, inklusive korruption.

22.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av korruptionsbekämpande organ och noterar de framsteg som gjorts när det gäller lagstiftningen mot korruption. Parlamentet konstaterar att det nyinrättade särskilda organet mot korruption och organiserad brottslighet (SPAK) genomför ingående utredningar och att domstolarna för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet väcker åtal. Deras oberoende måste upprätthållas för att straffrihet och korruption på hög nivå ska kunna bekämpas effektivt och proaktivt.

23.  Europaparlamentet begär att konkreta integritetsplaner snabbt antas och genomförs inom alla ministerier, i enlighet med den sektorsövergripande strategin mot korruption och handlingsplanen för dess genomförande. Transparensen och övervakningen av finansieringen av politiska partier enligt den ändrade lagen om finansiering av politiska partier behöver bli bättre. Det är viktigt att rekommendationerna från Albaniens högsta statliga revisionsorgan genomförs i praktiken.

24.  Europaparlamentet noterar ökningen av proaktiva utredningar, åtal och slutliga fällande domar mot olaglig förmögenhet och penningtvätt, som leder till att tillgångar som härrör från brott systematiskt fryses och beslagtas, och efterlyser förstärkt lagföring och slutliga fällande domar i dessa mål, i enlighet med principerna om rättsväsendets oberoende, ett korrekt rättsförfarande och rättvisa rättegångar. Parlamentet understryker de omfattande problemen med penningtvätt, särskilt inom bygg- och fastighetssektorerna.

25.  Europaparlamentet välkomnar de steg som tagits för att förbättra lagstiftningen och mekanismerna för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, och efterlyser ytterligare åtgärder som syftar till att snabbt genomföra handlingsplanen från arbetsgruppen för finansiella åtgärder, i synnerhet för att minska den informella ekonomins storlek.

26.  Europaparlamentet understryker vikten av att Albanien fortsätter att göra ansträngningar och systemförbättringar när det gäller kampen mot handeln med människor, skjutvapen och förfalskade varor, vid sidan av hoten från it-brottslighet och terrorism.

27.  Europaparlamentet uppmanar Albanien att ytterligare trappa upp sina omfattande och kraftfulla insatser för att upplösa lokala och internationella kriminella nätverk och stoppa produktionen av och handeln med narkotika genom att bygga vidare på de betydande ansträngningar som landet har gjort under de senaste åren. Parlamentet välkomnar landets ökade samarbete med Europol och EU-medlemsstaternas brottsbekämpande institutioner, vilket har lett till ett antal framgångsrika storskaliga brottsbekämpande insatser, bland annat genom ett exemplariskt samarbete mellan de albanska och italienska myndigheterna under överinseende av den gemensamma utredningsgruppen. De albanska myndigheterna uppmuntras att skyndsamt slutföra utstationeringen av en albansk sambandsåklagare vid Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust). Parlamentet rekommenderar Albanien att anta en ny strategi och handlingsplan mot narkotika för att bland annat täppa till luckorna i lagstiftningen om narkotikaprekursorer.

Grundläggande rättigheter

28.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för en inkluderande politik och efterlyser framsteg med att anta åtgärder som effektivt skyddar alla människors grundläggande fri- och rättigheter, med särskilt fokus på kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning, etniska minoriteter och hbtqi+-personer.

29.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens utnämning av en observatör till Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), och uppmuntrar myndigheterna att dra full nytta av byråns expertis för att anpassa Albaniens lagstiftning och praxis till EU:s regelverk och normer.

30.  Europaparlamentet välkomnar uppdateringen av landets antidiskrimineringslagstiftning och uppmanar myndigheterna att intensifiera insatserna för att upprätta en gedigen rättspraxis mot diskriminering. Myndigheterna uppmanas kraftfullt att se till att hatpropaganda och hatbrott, inbegripet antisemitism, förebyggs och lagförs på ett effektivt sätt.

31.  Europaparlamentet noterar att Albaniens nationella handlingsplan för hbti-frågor för perioden 2016–2020 har löpt ut, och uppmanar regeringen att utarbeta en ny handlingsplan genom ett öppet och inkluderande samråd med det civila samhället och se till att tillräckliga resurser avsätts för genomförandet av detta. Parlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att verka för social acceptans av hbtqi+-personer, som fortfarande regelbundet möts av diskriminering och hatpropaganda. Parlamentet välkomnar beslutet att avskaffa den oacceptabla ”konverteringsterapin”, vilket stärker rätten till könsidentitet och könsuttryck.

32.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att se till att relevanta organ, såsom kontoren för ombudsmannen, kommissarien för bekämpning av diskriminering och kommissarien för rätten till information och uppgiftsskydd får tillräckliga mänskliga, tekniska och finansiella resurser och att deras respektive rekommendationer genomförs systematiskt. Parlamentet betonar att endast personer vars oberoende och professionalism inte kan ifrågasättas bör rekryteras till dessa kontor.

33.  Europaparlamentet efterlyser en verkningsfull mekanism för förebyggande av könsrelaterat våld, inbegripet trakasserier, våld i hemmet och våld mot barn, vilket har förvärrats av covid-19-pandemin, och för skydd och stöd till offren, i kombination med en verkningsfull och effektiv lagföring av förövarna.

34.  Europaparlamentet påminner Albanien om att det har begärt att icke-diskriminerande tillgång till offentliga tjänster ska säkerställas och ytterligare förbättringar göras när det gäller utbildning, sysselsättning och levnads- och hälsovillkor för personer med funktionsnedsättning samt romer, egyptier och andra etniska minoriteter. Parlamentet välkomnar Poznanförklaringen från 2019 om integrering av romer inom ramen för EU:s utvidgningsprocess. Myndigheterna uppmanas kraftfullt att främja politiken för integrering av romer i linje med EU:s strategiska ram för romer.

35.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Albanien att snabbt anta de fem återstående förordningarna för att säkerställa ett fullständigt genomförande av 2017 års ramlag om skydd av nationella minoriteter och den därmed sammanhängande rätten till självidentifiering, rätten till användning av minoritetsspråk där det är nödvändigt på lokal administrativ nivå samt rätten till samutbildning på minoritetsspråk. Parlamentet uppmanar Albanien att skydda och främja sina nationella minoriteters kulturarv, språk och traditioner och att ge utrymme för minoritetsspråk i statliga och lokala medier.

36.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang antagandet av lagen om den folkräkning som ska genomföras under hösten 2021, och uppmanar Albanien att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra den på ett effektivt sätt, bland annat genom att utarbeta det frågeformulär och den handbok som omfattar alla erkända minoritetsgrupper.

37.  Europaparlamentet uppmanar Albanien att se till att minoritetsgrupper har lika möjligheter och tillräcklig representation i det politiska livet, den offentliga förvaltningen och rättsväsendet.

38.  Europaparlamentet uppmanar Albanien att göra ytterligare framsteg med åtgärder för att befästa rätten till registrering och återlämnande av samt ersättning för egendom, genomföra lagen om övergångsförfaranden för äganderätt – främst genom att på ett transparent sätt driva på processen för egendomsregistrering – samt slutföra den övergripande jordreformen, även i minoritetsområden.

39.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens ansträngningar för att främja tolerans och interreligiös sammanhållning och få bukt med fördomar och diskriminering, inbegripet antisemitism, så som bekräftas av parlamentets godkännande av den definition av antisemitism som tagits fram av den internationella alliansen för minnet av förintelsen, vilket gör Albanien till det första landet med muslimsk majoritet som godtar formuleringen. Parlamentet efterlyser fortsatta insatser för att säkerställa respekt för yttrandefriheten och tros- och religionsfriheten.

40.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att säkerställa mötesfriheten som en grundläggande rättighet, med respekt för proportionalitetsprincipen, även under undantagstillstånd eller naturkatastroftillstånd. Parlamentet betonar ombudsmannens rekommendationer i detta avseende.

41.  Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att ta itu med anklagelser om polisövergrepp och att utreda och lagföra oproportionerlig våldsanvändning, även i samband med covid-19-pandemin. Parlamentet påminner om att misshandeln av misstänkta och fångar måste upphöra.

42.  Europaparlamentet påminner om myndigheternas skyldighet att säkerställa ett korrekt rättsförfarande för asylsökande i enlighet med Albaniens internationella åtaganden och att på lämpligt sätt tillgodose flyktingars, asylsökandes och migranters behov, samtidigt som man ökar beredskapen för potentiella ökningar av migrationsströmmarna och stärker samarbetet med medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet efterlyser ökad kapacitet att behandla asylansökningar och handlägga utredningar om rapporterade fall av överträdelser vid återvändandeförfaranden, däribland kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

43.  Europaparlamentet betonar att gränsskydd och förebyggande av gränsöverskridande brottslighet måste prioriteras och genomföras med full respekt för de grundläggande rättigheter som stadgas i tillämpliga internationella och regionala lagar och principer. Parlamentet välkomnar lanseringen av den första fullvärdiga gemensamma insatsen med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) utanför EU.

44.  Europaparlamentet understryker att Albaniens bidrag till skyddet av EU:s yttre gränser är av avgörande betydelse, och uppmanar EU att intensifiera sitt stöd till gränsskydd i regionen och att stödja behoven hos de albanska myndigheter som hanterar flyktingar, asylsökande och migranter.

45.  Europaparlamentet välkomnar de albanska myndigheternas pågående insatser och uppmanar dem eftertryckligen att inta en kraftfull hållning när det gäller att förhindra, utreda, lagföra och bestraffa människohandel och utnyttjandet av dess offer, inbegripet barn och andra utsatta grupper, att utöka antalet återanpassningsinsatser och att säkerställa vittnesskydd.

46.  Europaparlamentet välkomnar de pågående åtgärderna och efterlyser ytterligare framsteg med att avsevärt minska irreguljär migration och antalet ogrundade asylansökningar från albanska medborgare, inbegripet ensamkommande barn, i EU:s medlemsstater. Parlamentet konstaterar att Albanien fortsätter att uppfylla riktmärkena för viseringsliberalisering.

Det civila samhället och medierna

47.  Europaparlamentet understryker att klimatet för det civila samhällets funktion i Albanien måste bli bättre, och uppmanar kraftfullt myndigheterna att säkerställa meningsfulla och representativa samråd i god tid under hela beslutsprocessen på olika förvaltningsnivåer och att förbättra de rättsliga och skattemässiga ramarna och därigenom stärka den icke-statliga sektorns finansiella hållbarhet.

48.  Europaparlamentet betonar vikten av att det civila samhällets organisationer deltar i regelbundna samråd om hur samhället fungerar, vilket gör det möjligt för medborgarna att delta i landets angelägenheter.

49.  Europaparlamentet betonar behovet att förbättra villkoren och skapa en miljö som främjar ansvarsskyldighet och granskning av offentliga institutioner, särskilt genom samarbete med det civila samhället och journalister, genom att säkerställa tillgång till rättslig prövning och rättssäkerhet. Parlamentet är mycket oroat över de illavarslande anklagelserna om den utbredda användningen av desinformation mot undersökande journalister, aktivister i det civila samhället och andra som försöker ställa mäktiga aktörer till svars.

50.  Europaparlamentet noterar med oro bristen på framsteg i fråga om yttrandefriheten och hindren för välfungerande oberoende medier.

51.  Europaparlamentet påminner om vikten av kvalitetsjournalistik och ökad mediekompetens för att säkerställa en fungerande demokrati i Albanien och bekämpa desinformation, hatpropaganda och falska nyheter. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att förbättra samordningen och ta itu med desinformation och hybridhot som syftar till att undergräva EU-perspektivet, genom att på ett mer strategiskt sätt understryka EU:s relevans för invånarna på västra Balkan. Utrikestjänsten och kommissionen uppmanas vidare eftertryckligen att arbeta för inrättandet av ett kompetenscentrum med fokus på Balkan för att motverka desinformation.

52.  Europaparlamentet efterlyser initiativ till förmån för ett medieklimat som är fritt från yttre påverkan och som gynnar ett professionellt mediebeteende, även när det gäller undersökande journalistik.

53.  Europaparlamentet understryker behovet att stärka självreglering, etiska normer, oberoende, opartiskhet, finansiell hållbarhet och rapporteringskvalitet i offentliga och privata medier, liksom att öka insynen i medieägandet, finansieringen och den offentliga annonseringen. Parlamentet efterlyser åtgärder som säkerställer insyn i medieägandet av programföretag. Arbetsvillkoren och de sociala villkoren för yrkesverksamma inom mediebranschen behöver förbättras för att kvalitetsjournalistik ska kunna säkerställas.

54.  Europaparlamentet fördömer våldet, hotelserna, smutskastningskampanjerna och de indirekta politiska och ekonomiska påtryckningarna mot journalister, som drabbar mediefriheten hårt, leder till självcensur och allvarligt undergräver insatserna för att avslöja brottslighet och korruption. Parlamentet uppmanar myndigheterna att inleda en utredning av den senaste vågen av våld och omotiverade frihetsberövanden av journalister och att omedelbart reagera på anklagelser om att reportrar utsatts för våld av polisen, även under frihetsberövandet.

55.  Europaparlamentet välkomnar myndigheternas utfästelse att dra tillbaka de föreslagna utkasten till ändringar av medielagen och att fullt ut genomföra Venedigkommissionens rekommendationer av den 19 juni 2020 avseende alla framtida förslag. Parlamentet upprepar sin oro över de åtgärder som ursprungligen föreslogs inom ramen för det så kallade paketet mot förtal, och konstaterar att varje översyn av medie- och kommunikationslagarna bör ske på ett transparent och inkluderande sätt, så att det civila samhällets röster och åsikter hörs, i syfte att förbättra mediefriheten och arbetsmiljön för oberoende journalister.

Socioekonomiska reformer

56.  Europaparlamentet uppmuntrar Albaniens regering att prioritera åtgärder som syftar till att mildra covid-19-pandemins hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser, med särskild hänsyn till marginaliserade och utsatta grupper som romer, egyptier, hbtqi+-personer, personer med funktionsnedsättning samt ensamstående föräldrar, och samtidigt vidta ytterligare åtgärder för att stärka diversifieringen, konkurrenskraften och digitaliseringen, öka den sociala dialogens representativitet och få bukt med den utbredda informella ekonomin.

57.  Europaparlamentet påminner om att en hållbar tillväxt är beroende av att den utbredda korruptionen utrotas, att öppenheten, rättssäkerheten och effektiviteten förbättras, att rättvis konkurrens råder och att de administrativa förfarandena förenklas.

58.  Europaparlamentet uppmuntrar de albanska myndigheterna att stärka det sociala skyddsnätet och förbättra tillgången till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, särskilt för utsatta grupper, i syfte att minska risken för fattigdom och social utestängning.

59.  Europaparlamentet efterlyser intensifierade konkreta åtgärder för att hantera den demografiska nedgången och kompetensflykten genom en aktiv arbetsmarknadspolitik som gör att kompetensglappet och långtidsarbetslösheten minskar, särskilt bland ungdomar och de mest marginaliserade grupperna. Det är viktigt att skapa hållbara långsiktiga arbetstillfällen för ungdomar genom att främja tillgänglig och inkluderande utbildning av god kvalitet och lösa bostadsproblemen. Parlamentet uppmanar den albanska regeringen att förbättra tillgången till internet till överkomliga priser, även inom skolundervisningen.

60.  Europaparlamentet välkomnar de positiva tendenserna när det gäller kvinnors deltagande i politiken, och efterlyser ytterligare åtgärder för att ta itu med den ojämna könsfördelningen, lönegapet mellan könen och diskriminering på arbetsplatsen.

61.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna eftertryckligen att öka sina ansträngningar för att avskaffa barnarbete i hela den informella sektorn och att stärka lagföringen av utnyttjande av barn.

62.  Europaparlamentet betonar att synligheten för och kommunikationen om EU-stöd och unionsfinansiering i Albanien behöver bli bättre. Parlamentet påminner i detta sammanhang om resultatbonusen inom ramen för instrumentet för föranslutningsstöd till Nordmakedonien och Albanien, och särskilt det betydande stöd som EU har gett västra Balkan för att bekämpa covid-19-pandemin.

63.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att investera mer strategiskt på västra Balkan genom en särskild ekonomisk plan och investeringsplan (EIP). Parlamentet betonar att alla investeringar måste ligga i linje med målen i Parisavtalet och EU:s mål om utfasning av fossila bränslen. Parlamentet erkänner betydelsen av EIP för att stödja hållbar konnektivitet, mänskligt kapital, konkurrenskraft och tillväxt för alla samt för att stärka det regionala och gränsöverskridande samarbetet. Parlamentet efterlyser adekvat samfinansiering och ytterligare förbättringar av EU-finansieringens transparens och synlighet. I Albaniens fall är det nödvändigt att inrikta finansieringen på den pågående övergången till demokrati och kampen mot den demografiska nedgången och kompetensflykten.

Miljö, energi och transport

64.  Europaparlamentet påminner om att det fortfarande krävs betydande insatser för att uppnå målen rörande energieffektivitet, försörjningstrygghet, utsläppsminskningar och förnybar energi samt diversifiering av denna genom en omställning till hållbar energi, uppvärmning och transport.

65.  Europaparlamentet uppmuntrar Albanien att diversifiera energiproduktionen, säkerställa ekonomiskt och miljömässigt sunda investeringar i vattenkraft samt öka kostnadseffektiva investeringar i vind och sol. Regeringen uppmanas eftertryckligen att minimera påverkan på den biologiska mångfalden genom att stoppa utbyggnad av vattenkraft i skyddade områden, i synnerhet i områden nära floderna Valbona och Vjosa, och att så snart som möjligt inrätta nationalparken Vjosa längs hela floden, i enlighet med sitt tillkännagivande. Parlamentet understryker att miljökonsekvensbedömningar, strategiska miljöbedömningar och insynen i förfarandena inom alla miljökänsliga sektorer måste bli bättre och lagföringen av miljöbrott stärkas. Parlamentet betonar vikten av att förbättra Albaniens strategi för kärnsäkerhet och strålskydd. Parlamentet påminner om att Albanien ännu inte fullt ut har anpassat sig till rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning.

66.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att säkerställa full överensstämmelse med fördraget om energigemenskapen, bland annat genom att ta elbörsen i drift, fortsätta att öppna marknaden, säkerställa funktionell åtskillnad av systemansvariga för distributionssystemet samt säkerställa sammankoppling av elmarknaden. Parlamentet understryker att den nylanserade transadriatiska rörledningen och den förestående anslutningen av det konverterade värmekraftverket i Vlora bidrar till den regionala energitryggheten. Parlamentet påminner om behovet att slutföra reformen av elmarknaden och att lansera elsammanlänkningen Bitola–Elbasan med Nordmakedonien.

67.  Europaparlamentet efterlyser fortsatta framsteg med stärkandet av strategiska transportnät i linje med regelverket för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), ett framåtskridande av arbetet med de albanska avsnitten av ”den blå motorvägen”, ett slutförande av reformerna av järnvägssektorn samt ytterligare framsteg med järnvägsförbindelsen Tirana–Podgorica–Durrës.

68.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över vissa ekonomiska projekt i Albanien som har lett till miljöskador i skyddade områden. Parlamentet understryker att planering och uppförande av miljökänsliga turist- och energiinfrastrukturprojekt måste genomföras som en del av ett brett landsomfattande samråd med det civila samhället och lokalsamhällena innan något beslut fattas, och måste följa internationella normer och EU-normer för konsekvensbedömningar och miljöskydd.

69.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de albanska myndigheterna att utarbeta en nationell energistrategi som garanterar fullständig anpassning till och genomförande av Parisavtalet, EU:s relevanta klimatpolitik, målen för utfasning av fossila bränslen samt instrument för koldioxidprissättning, i linje med den europeiska gröna given och de politiska åtaganden som gjordes i Sofiaförklaringen från 2020. Parlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att utan dröjsmål anta utkastet till klimatlag samt lagen och beslutet om en mekanism för övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp. Parlamentet begär att utkastet till integrerad nationell energi- och klimatplan skyndsamt slutförs för översyn av energigemenskapens sekretariat.

70.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser inom jordbruk och landsbygdsutveckling. Parlamentet anser att det är viktigt att inrätta ett gediget system för samråd mellan beslutsfattare och olika intressegrupper i landsbygdsområden. Det behöver utvecklas moderna, ekologiska och klimatvänliga små och medelstora jordbruk som tryggar jordbrukarnas försörjning och skyddet av Albaniens naturresurser och biologiska mångfald.

71.  Europaparlamentet påminner om att Albanien måste prioritera genomförandet av den nya nationella avfallshanteringsstrategin 2020–2035 och inrättandet av ett integrerat regionalt avfallshanteringssystem, främja återvinning, stänga anläggningar för bortskaffande av farligt avfall, anpassa sig till EU:s normer, särskilt när det gäller förbränning, samt förhindra avskogning och marina plastföroreningar. Parlamentet uppmärksammar föroreningen av Adriatiska havet och att det ofta dumpas avfall som förs bort av havsströmmar. Parlamentet understryker behovet att öka kapaciteten för övervakning av vattenkvalitet och rening av avloppsvatten och att stärka kapaciteten hos de organ som ansvarar för miljön och skyddade områden.

Regionalt samarbete och utrikespolitik

72.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens fortsatta ansträngningar för att främja goda grannförbindelser och regional integration. Parlamentet understryker vikten av att ta ytterligare steg för att främja försoning med grannar och regionalt samarbete, som bör bygga på respekt för EU:s grundläggande värden och en gemensam framtid i EU.

73.  Europaparlamentet anser att det bör skapas nya möjligheter till en politisk och strategisk dialog på hög nivå med länderna på västra Balkan genom regelbundna toppmöten mellan EU och västra Balkan och intensifierade ministerkontakter, i syfte att stärka det politiska egenansvaret för utvidgningsprocessen och säkerställa en starkare styrning och engagemang på hög nivå, vilket också eftersträvas inom ramen för den reviderade utvidgningsmetoden.

74.  Europaparlamentet välkomnar de konstruktiva stegen mot en lösning av kvarstående bilaterala frågor, bland annat ett gemensamt åtagande från Grekland och Albanien om att hänskjuta avgränsningen av havsområden till Internationella domstolen.

75.  Europaparlamentet välkomnar de inkluderande steg som tagits för att fördjupa den regionala integrationen, underlätta konnektivitet och fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster samt bidra till den gemensamma regionala marknaden.

76.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens konstruktiva roll inom multilaterala initiativ, bland annat under landets ordförandeskap i Centraleuropeiska frihandelsavtalet och OSSE.

77.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens deltagande i mini-Schengeninitiativet som ett sätt att förbättra grannförbindelserna och erbjuda människor och företag i Albanien nya möjligheter.

78.  Europaparlamentet uppmanar alla politiska ledare att vidta brådskande åtgärder för att inrätta den regionala kommissionen för fastställande av fakta om krigsförbrytelser och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna på f.d. Jugoslaviens territorium mellan den 1 januari 1991 och den 31 december 2001 (Recom), med utgångspunkt i det omfattande arbete som utförts av koalitionen för Recom. De politiska ledarna på västra Balkan uppmanas eftertryckligen att främja regional försoning och att avstå från att utnyttja dessa frågor som slagträn i interna politiska maktkamper.

79.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens pågående fullständiga anpassning till besluten och förklaringarna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken efter 2012, och berömmer landets aktiva deltagande i EU:s krishanteringsuppdrag och krishanteringsinsatser, liksom dess aktiva bidrag till Natouppdrag av strategisk betydelse för EU. Albanien uppmanas eftertryckligen att följa EU:s ståndpunkt om Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion.

80.  Europaparlamentet understryker att EU och USA behöver stärka sitt partnerskap och sin samordning på västra Balkan för att påskynda centrala reformer, förbättra styrningen och bidra till försoning. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att öka stödet till Albanien för att motverka illasinnad utländsk inblandning från länder som Ryssland, Kina och Iran. Parlamentet anser att Tirana, med tanke på den ovannämnda anpassningen och Albaniens process för anslutning till EU, bör utveckla ett allt närmare samarbete med EU:s och Natos medlemsstater i säkerhets- och försvarsfrågor.

o
o   o

81.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament och Republiken Albaniens president, regering och parlament.

(1) EUT L 107, 28.4.2009, s. 166. (2) Antagna texter, P9_TA(2020)0320. (3) Antagna texter, P9_TA(2019)0050. (4) Antagna texter, P9_TA(2020)0168.