Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2018, rådets slutsatser av den 18 juni 2019 och Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 oktober 2019, som skjuter upp besluten om inledande av anslutningsförhandlingar med Republiken Nordmakedonien och Republiken Albanien,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 26 mars 2020 om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien, där man ställde sig bakom rådets slutsatser av den 25 mars 2020 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen,

–  med beaktande av fördraget om vänskap, god grannsämja och samarbete mellan Republiken Bulgarien och Republiken Nordmakedonien, som undertecknades den 1 augusti 2017 och ratificerades i januari 2018,

–  med beaktande av det slutgiltiga avtalet om biläggande av meningsskiljaktigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), upphörandet av interimsavtalet från 1995 och inrättandet av ett strategiskt partnerskap den 17 juni 2018 mellan Grekland och Nordmakedonien, även kallat Prespa-avtalet,

–  med beaktande av Sofiaförklaringen från toppmötet mellan EU och västra Balkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia, som bifogats denna,

–  med beaktande av toppmötet mellan EU och västra Balkan inom ramen för Berlinprocessen den 10 november 2020,

–  med beaktande av Nordmakedoniens anslutning till Nato den 27 mars 2020,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2020 Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan (COM(2020)0057),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020 En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan (COM(2020)0641), dess bilaga samt arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om riktlinjer för genomförandet av den gröna agendan för västra Balkan,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2019 2019 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2019)0260), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar North Macedonia 2019 Report (SWD(2019)0218),

–  med beaktande av Zagrebförklaringen, som man enades om vid toppmötet mellan EU och västra Balkan, som ägde rum via videokonferens den 6 maj 2020,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 2020 om förstärkt samarbete med partner på västra Balkan på migrations- och säkerhetsområdet,

–   med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 8 april 2020 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Meddelande om EU:s globala svar på covid-19-pandemin (JOIN(2020)0011) och kommissionens meddelande av den 29 april 2020 om stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin (COM(2020)0315),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020 2020 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2020)0660), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar North Macedonia 2019 Report (SWD(2020)0351),

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003,

–  med beaktande av toppmötet i Sofia 2020, som leddes gemensamt av Bulgarien och Nordmakedonien inom ramen för Berlinprocessen,

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 om att bevilja Nordmakedonien status som kandidatland för EU-medlemskap,

–  med beaktande av den så kallade Pržino-överenskommelsen, som de fyra största politiska partierna ingick i Skopje den 2 juni och 15 juli 2015, och överenskommelsen mellan de fyra partierna om genomförandet av den, av den 20 juli och 31 augusti 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om stärkandet av mediernas frihet: skyddet av journalister i Europa, hatpropaganda, desinformation och plattformarnas roll(1),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 8 december 2020 från ledamöter av Europaparlamentet om anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2019 om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien(2),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0040/2021), och av följande skäl:

A.  Nordmakedonien har gjort kontinuerliga framsteg och visat ett hängivet engagemang på sin väg mot EU, vilket har stärkt klimatet av ömsesidigt förtroende och resulterade i Europeiska rådets beslut av den 26 mars 2020 om att inleda anslutningsförhandlingar.

B.  Nordmakedonien bör bedömas enskilt på sina egna meriter efter de framsteg som gjorts när det gäller de kriterier som fastställts av Europeiska rådet, och det är reformtakten och reformernas kvalitet som avgör tidsplanen för anslutning till EU. Utsikterna till EU-medlemskap har varit ett grundläggande incitament för reformer, och utvidgningsprocessen har spelat en avgörande roll för stabiliseringen av västra Balkan.

C.  Rättsstatsprincipen är ett viktigt riktmärke för att bedöma den demokratiska omvandlingen och framstegen mot en anslutning till EU.

D.  Europeiska rådets beslut av den 17–18 oktober 2019 om att senarelägga inledandet av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien ledde till politisk instabilitet i landet och extraval år 2020.

E.  Europeiska kommissionen lade fram ett utkast till förhandlingsram den 1 juli 2020.

F.  Ett missbruk av anslutningsprocessen från EU-medlemsstaters sida för att lösa kulturhistoriska motsättningar skulle utgöra ett farligt prejudikat för de framtida anslutningsprocesserna för resten av länderna på västra Balkan, särskilt med tanke på regionens historiska bakgrund.

G.  Landet håller fortsatt en jämn takt när det gäller att anta EU-reformer, särskilt inom viktiga områden såsom rättsstatsprincipen, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, underrättelsetjänster och offentlig förvaltning samt de demokratiska institutionernas och förfarandenas funktionssätt.

H.  Ytterligare konsekventa insatser behövs i fråga om strategiska EU-relaterade reformer, vilket kräver att samtliga ledare och berörda parter gemensamt engagerar sig.

I.  EU stöder fortfarande helhjärtat Nordmakedoniens strategiska val i riktning mot europeisk integration och i slutändan EU-medlemskap, baserat på rättsstatsprincipen, multietnisk harmoni och goda grannförbindelser, i linje med Thessaloniki-agendan för västra Balkan från 2003.

J.  EU:s engagemang för västra Balkan är större än i andra regioner och visar på ett ömsesidigt strategiskt åtagande.

K.  EU bör fortsätta att främja investeringar och utveckla handelsförbindelserna med Nordmakedonien eftersom landets ekonomiska utveckling är av yttersta vikt.

L.  EU är Nordmakedoniens överlägset största handelspartner och står för 75 procent av landets export och 62 procent av dess import, och är den största givaren av ekonomiskt stöd – landet har sedan 2007 fått mer än 1,25 miljarder euro i föranslutningsstöd.

M.  Nordmakedoniens ekonomi har drabbats hårt av covid-19-pandemin, och åtgärderna för att förhindra virusets spridning har påverkat den nationella budgeten negativt.

N.  EU har erbjudit Nordmakedonien det mest omfattande stödet för att mildra effekterna av covid-19-pandemin, med 66 miljoner euro för akuta hälso- och sjukvårdsbehov och den ekonomiska och sociala återhämtningen efter pandemin. EU har tillgängliggjort uppemot 160 miljoner euro i makroekonomiskt stöd till Nordmakedonien.

O.  EU har mobiliserat 3,3 miljarder euro för åtgärder mot coronaviruspandemin på västra Balkan, varav 38 miljoner euro i omedelbart stöd till hälso- och sjukvårdssektorn, 467 miljoner euro för att bygga upp motståndskraften i hälso- och sjukvårdssystemen och mildra de socioekonomiska konsekvenserna, 750 miljoner euro i makroekonomiskt stöd, 385 miljoner euro för stöd till och återaktivering av den privata sektorn samt 1,7 miljarder euro i förmånliga lån från Europeiska investeringsbanken.

P.  Nordmakedonien utgör fortfarande en av de största transitvägarna för irreguljär migration.

Q.  Regionalt samarbete mellan länderna på västra Balkan är avgörande för att upprätthålla och stärka deras stabilitet och öka välståndet i regionen. Goda grannförbindelser är oumbärliga för Nordmakedoniens framsteg mot en EU-anslutning.

R.  Prespa-avtalet och fördraget om goda grannförbindelser är banbrytande avtal som representerar en modell för stabilitet och försoning i hela regionen på västra Balkan och som har förbättrat andan av goda grannförbindelser och regionalt samarbete.

S.  Europeiska rådet har hittills inte godkänt förhandlingsramen för Nordmakedonien, vilket undergräver unionens trovärdighet och minskar EU:s omvandlande kraft på västra Balkan.

T.  I mars 2020, till följd av ikraftträdandet av det historiska Prespa-avtalet och fördraget om vänskap mellan Nordmakedonien och Bulgarien, blev landet Natos 30:e medlemsstat, och EU beslutade att inleda anslutningsförhandlingar.

U.  Anslutningen till Nato 2020 markerar ett tydligt steg mot större stabilitet, interoperabilitet och försvarsintegration i den euroatlantiska gemenskapen och främjar landets utsikter till en EU-anslutning i slutändan.

V.  Konferensen om Europas framtid kan bidra till strävandena inför en EU-anslutning bland länderna på västra Balkan.

W.  Ett fullvärdigt EU-medlemskap för Nordmakedonien ligger i unionens eget politiska, säkerhetsrelaterade och ekonomiska intresse.

1.  Europaparlamentet välkomnar Nordmakedoniens tydliga strategiska orientering i riktning mot – och motsvarande engagemang för – EU-integration, vilket yttrat sig i det fortsatta genomförandet av anslutningsrelaterade reformer och arbetet för att lösa bilaterala frågor med grannländerna.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för Europeiska rådets försäkran från Thessaloniki 2003 om att framtiden för länderna på västra Balkan ligger i EU.

3.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att stå fast vid sina åtaganden och visa tydlig politisk vilja, så att det blir möjligt för rådet att godkänna förhandlingsramen och hålla den första regeringskonferensen med Nordmakedonien så snart som möjligt för att förhindra ytterligare förseningar, och därigenom bekräfta anslutningsprocessens trovärdighet, objektivitet och tillförlitlighet.

4.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att utvidgningspolitiken måste drivas av objektiva kriterier och inte hindras av ensidiga intressen. Parlamentet upprepar att EU:s utvidgningspolitik har varit unionens mest effektiva utrikespolitiska instrument och att en fortsatt nedmontering av den kan leda till en instabil situation i EU:s omedelbara grannskap.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med befolkningen i Nordmakedonien och anser att det är viktigt att säkerställa kontinuiteten i ett engagerat och aktivt stöd till makedonska framsteg på vägen mot Europeiska unionen.

6.  Europaparlamentet välkomnar att Nordmakedonien kommer att inneha ordförandeskapet för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2023.

7.  Europaparlamentet anser att konferensen om Europas framtid på lämpligt sätt bör inbegripa och aktivt involvera företrädare för Nordmakedonien och andra länder på västra Balkan, både på regeringsnivå och på civilsamhällets nivå, däribland unga.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna och de politiska partierna i Nordmakedonien att fortsätta de insatser som man kommit överens om för att stärka demokratin och omvandlingsprocessen, fortsatt kämpa mot korruption samt stärka rättsstatsprincipen, de goda grannförbindelserna och det regionala samarbetet, samtidigt som man förbättrar klimatet för medierna och det civila samhället.

9.  Europaparlamentet påminner om att framstegen i anslutningsförhandlingarna enligt den reviderade utvidgningsmetoden fortfarande är beroende av beständiga, djupgående och oåterkalleliga reformer på alla grundläggande områden.

Rättsstatsprincipen

10.  Europaparlamentet betonar att det är av största vikt att upprätthålla rättsstatsprincipen genom rättsliga reformer och en konsekvent lagföring av korruption på hög nivå och kriminella nätverk.

11.  Europaparlamentet lovordar framstegen när det gäller att ta itu med de brådskande reformprioriteringarna och uppföljningen av rekommendationerna från Venedigkommissionen och gruppen av ledande experter om systemiska rättsstatliga problem.

12.  Europaparlamentet erkänner antagandet av lagar om förebyggande av korruption och intressekonflikter, lobbyverksamhet, tillgång till information, skydd av visselblåsare och den allmänna åklagarmyndigheten, och efterlyser ett effektivt och stadigt genomförande av dem.

13.  Europaparlamentet noterar regeringens antagande av två reformplaner, närmare bestämt agendan för Europa på hemmaplan och handlingsplanen för korruptionsbekämpning, vilka syftar till att effektivisera reformagendan på utvalda prioriterade områden i enlighet med de grundläggande delarna av den reviderade anslutningsmetoden.

14.  Europaparlamentet påminner om att tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser behövs för att säkerställa ändamålsenliga och konsekventa mekanismer för avskräckning, förebyggande, upptäckt, proaktiva utredningar och sanktioner när det gäller innehavare av offentliga ämbeten genom åtgärder som omfattar intressekonflikter, lobbning, etiska regler och skydd av visselblåsare.

15.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av posten som vice premiärminister med ansvar för bekämpning av korruption och brottslighet, hållbar utveckling och mänskliga resurser som ett tecken på ett tydligt politiskt åtagande om att ta itu med dessa områden som en prioriterad fråga.

16.  Europaparlamentet efterlyser med kraft ett effektivt genomförande av åtgärder för att säkerställa rättsväsendets och åklagarväsendets professionalism, oberoende, integritet och ansvarsskyldighet, bland annat genom ett effektivt genomförande av etiska regler och den banbrytande lagen om den allmänna åklagarmyndigheten, för att säkerställa hållbara lösningar i ärenden som hanteras av den särskilda åklagarmyndigheten, och ansvarsskyldighet för brott som härrör från det mycket omfattande fallet av olaglig avlyssning. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser inom alla rättsliga institutioner för att bidra till att återupprätta allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

17.  Europaparlamentet välkomnar åtgärder som stärker rättsväsendets opartiskhet, transparens och ansvarsskyldighet genom proaktiva åtgärder från rättsrådet, och efterlyser ett effektivt genomförande av den reviderade lagen om rådet för allmänna åklagare. Parlamentet efterlyser en fullständig tillämpning av mekanismer för att befästa rättsväsendets professionalism och integritet genom verifikationer, finansiella utredningar och beslag av tillgångar. Parlamentet är oroat över den begränsade tillgången till rättslig prövning under covid-19-pandemin och uppmuntrar myndigheterna att påskynda digitaliseringen av rättsväsendet och den därmed sammanhängande förvaltningen.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar till slutförande av de institutionella reformerna och genomförande av de pågående reformerna inom säkerhets- och underrättelsesektorerna, för att säkerställa ekonomiskt, operativt och funktionellt oberoende för den nya nationella säkerhetsmyndigheten och den operativa tekniska myndigheten, jämte meningsfull parlamentarisk kontroll av underrättelsetjänsterna.

19.  Europaparlamentet efterlyser fortsatta proaktiva insatser för att ta itu med organiserad brottslighet och korruption på ett systematiskt sätt och genom systematiska förebyggande åtgärder, finansiella utredningar, lagföring av finansbrott, inbegripet penningtvätt, och finansiering av terrorism samt antagande av lämpliga sanktioner. Parlamentet efterlyser fortsatta insatser för att inleda åtgärder i syfte att upplösa kriminella nätverk som är inblandade i olika former av olaglig handel, till exempel med skjutvapen, människor och narkotika. Parlamentet uppmanar eftertryckligen landet att ytterligare anpassa sig till regelverket, genomföra systematiska finansiella utredningar och intensifiera åtgärderna för att identifiera, spåra, frysa, beslagta och förvalta olagliga tillgångar.

20.  Europaparlamentet uppmuntrar till insatser för att stärka det nyinrättade kontoret för återvinning av tillgångar och förbättra åtgärderna mot penningtvätt och ekonomiska brott. Parlamentet efterlyser ökade gemensamma insatser för att ta itu med organiserad, ekonomisk och it-relaterad brottslighet, bland annat genom bättre samordning och partnerskap med Europol.

21.  Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts när det gäller att ta itu med den utbredda korruptionen, bland annat genom förbättrade resultat när det gäller att utreda, lagföra och pröva fall av korruption på hög nivå, missbruk av offentlig ställning och olagligt berikande. Parlamentet noterar vikten av den förstärkta ledande rollen för kommissionen för förebyggande av korruption och av samarbetet med den i detta avseende.

22.  Europaparlamentet uppmanar den allmänna åklagarmyndigheten att behandla allvarliga ärenden och proaktivt följa upp viktiga fall som anmäls av korruptionsbekämpande myndigheter, revisionsbyråer och visselblåsare.

23.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna i Nordmakedonien att fortsätta och intensifiera sina insatser för att bekämpa radikalisering och terrorism, och att ta itu med problemet med utländska terroriststridande genom fortlöpande gränsöverskridande informationsutbyte och ökat samarbete mellan säkerhetsorgan och organisationer i det civila samhället, religiösa ledare, lokalsamhällen, utbildningsinstitutioner, hälso- och sjukvårdsinstitutioner och sociala institutioner samt genom ordentliga återintegreringsinsatser.

Fungerande demokratiska institutioner

24.  Europaparlamentet påminner om att en konstruktiv opposition är avgörande för att Sobranie, Nordmakedoniens parlament, ska fungera och för att viktig lagstiftning ska kunna antas, såsom reformprocessen med anknytning till EU och Nato.

25.  Europaparlamentet lovordar regerings- och oppositionspartiernas engagemang i Sobranie för viktiga beslut av gemensamt nationellt intresse. Parlamentet konstaterar att en starkare politisk dialog mellan alla politiska partier är en förutsättning för goda styrelseformer och ett fungerande lagstiftningsarbete. Parlamentet uppmanar alla partier i parlamentet att fortsatt inta en konstruktiv hållning, avstå från användning av nationalistisk och uppviglande retorik och delta i politisk dialog i god tro, särskilt när det gäller viktiga hälsomässiga, ekonomiska, sociala och politiska insatser i syfte att ta itu med covid-19-krisen.

26.  Europaparlamentet påminner om vikten av Jean Monnet-dialogen för att skapa förtroende, stärka den demokratiska kulturen och förbättra den parlamentariska kapaciteten genom att underlätta en politisk dialog inom Sobranie. Parlamentet välkomnar det konstruktiva partiöverskridande samarbetet inom Jean Monnet-dialogen och åtagandet om att genomföra slutsatserna från denna dialog och att sammankalla till en fjärde omgång.

27.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Sobranie att förbättra lagstiftningsprocessen genom att minimera användningen av påskyndade förfaranden, öka transparensen, säkerställa skyndsamt offentliggörande av och tillgång till information om lagstiftningsprocesser på ett inkluderande sätt samt genomföra ordentliga samråd och konsekvensbedömningar. Parlamentet påminner om att parlamentets arbetsordning behöver uppgraderas genom konsensus för att öka Sobranies egenmakt och stärka mekanismerna för lagstiftningsgranskning och budgetkontroll. Parlamentet upprepar vikten av samarbete med och hållbar finansiering för det civila samhället för att säkerställa en sund granskning av offentliga institutioner.

28.  Europaparlamentet noterar det smidiga genomförandet av parlamentsvalet den 15 juli 2020 men påminner om att valets rättsliga stabilitet ändå undergrävdes av frekventa revideringar av den rättsliga ramen och regelverket. Parlamentet understryker behovet av att grundligt genomföra de kvarstående rekommendationerna i den slutliga rapporten från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), inbegripet en snabb, inkluderande och omfattande översyn av vallagen inför framtida val, och att ytterligare insatser måste göras för att se till att röstlängderna hålls uppdaterade och är korrekta.

29.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att förbättra insynen i de politiska partiernas finansiering och säkerställa mekanismer för ett demokratiskt, konkurrenspräglat och representativt funktionssätt inom partierna, också genom vederbörlig oberoende tillsyn. Parlamentet påminner om behovet att effektivt genomföra rekommendationerna från det statliga revisionsverket.

30.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den nya regeringen att prioritera reformen av den offentliga förvaltningen genom att integrera och systematiskt tillämpa meritbaserade standarder vid offentliga utnämningar och befordringar och främja en kultur av öppenhet, yrkesmässigt oberoende, ansvarsskyldighet, integritet samt rättvis könsfördelning och etnisk representation inom den offentliga förvaltningen och statligt ägda företag, samtidigt som ett adekvat skydd för visselblåsare säkerställs. Parlamentet efterlyser en grundlig uppföljning av rekommendationerna från den statliga kommissionen för förebyggande av korruption.

31.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att säkerställa full öppenhet genom att ytterligare förbättra tillgången till information, också om covid-19, genom att säkerställa regelbundna uppdateringar mellan myndigheterna via den öppna statliga dataportalen samt obegränsad funktion för myndigheten för skydd av fri tillgång till offentlig information.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att ta fram och öppna den jugoslaviska underrättelsetjänstens relevanta arkiv. Parlamentet anser att en insynsvänlig hantering av det totalitära förflutna, inklusive öppnande av underrättelsetjänstens arkiv, är ett steg i riktning mot ytterligare demokratisering, ansvarsskyldighet och institutionellt stärkande både i landet i sig och i västra Balkanregionen som helhet.

33.  Europaparlamentet insisterar på behovet av ytterligare förbättringar när det gäller insynen i och synligheten för EU:s finansiering, för att säkerställa en effektiv kontroll, revision och uppföljning.

Grundläggande rättigheter

34.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för insatserna att säkerställa en inkluderande politik till skydd för alla medborgares grundläggande fri- och rättigheter, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar, personer med funktionsnedsättning, etniska samfund, etniska grupper som inte tillhör majoriteten, hbtqi+-personer och lågutbildade arbetslösa. Parlamentet uppmanar myndigheterna att mildra covid-19-pandemins oproportionerligt skadliga inverkan på grupper som inte tillhör majoriteten, och att intensifiera kampen mot ojämlikhet.

35.  Europaparlamentet gläder sig över att religionsfriheten, tankefriheten och samvetsfriheten fortsatt garanteras och att diskriminering på grundval av religion generellt är förbjuden.

36.  Europaparlamentet uppmanar det nationella samordningsorganet för genomförandet av den nationella handlingsplanen för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att systematiskt samarbeta med organisationer till stöd för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet understryker behovet av ytterligare avinstitutionalisering och upphävande av bestämmelser som tillåter ofrivilligt frihetsberövande. Parlamentet betonar behovet av adekvata resurser och lämplig infrastruktur för att uppnå det sociala skydd som krävs och säkerställa anständiga levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet välkomnar den nationella handlingsplanen för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och gläder sig över att det nationella samordningsorganet för genomförandet av konventionen sammanträder regelbundet.

37.  Europaparlamentet välkomnar den ökade uppmärksamheten mot och finansieringen av politiken för integrering av romer, och uppmanar med kraft myndigheterna att öka takten och kapaciteten när det gäller genomförande, samordning, övervakning och användning av medel, även inom bostadspolitiken och den aktiva arbetsmarknadspolitiken, i linje med Poznańdeklarationen om integrering av romer från 2019 inom ramen för EU:s utvidgningsprocess. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att säkerställa ett obehindrat genomförande av lagen om personer utan reglerad civilrättslig ställning och att lösa problemet med avsaknaden av personhandlingar för romer.

38.  Europaparlamentet noterar med oro den utbredda hatpropagandan på sociala medier, särskilt mot romer, hbtqi+-personer och andra sårbara grupper, länder och folk. Parlamentet efterlyser ett effektivt genomförande av det relevanta regelverket, inbegripet säkerställande av en tydlig åtskillnad mellan fri offentlig debatt och hatpropaganda, förtal eller uppmaning till våld, med ökad kapacitet för lagföring för att skydda mot hatbrott, hatpropaganda och könsrelaterat våld. Parlamentet är oroat över fallen av polisbrutalitet mot sårbara befolkningsgrupper.

39.  Europaparlamentet välkomnar de positiva stegen i riktning mot institutionellt stöd för främjande av de mänskliga rättigheterna för hbtqi+-personer, men konstaterar samtidigt att diskriminering av hbtqi+-personer fortsätter att vara ett utbrett problem och att de statliga institutionernas genomförande av regelverket bör prioriteras. Parlamentet efterlyser ökade åtgärder för att bekämpa hatpropaganda och hatbrott mot hbtqi+-personer, uppmuntra rapportering av sådana brott samt stoppa straffriheten.

40.  Europaparlamentet välkomnar det förnyade antagandet av lagstiftning mot diskriminering, från alla politiska partiers sida, och ser positivt på den transparenta processen för utnämning av kommissionen för skydd mot diskriminering, som ska säkerställa att alla marginaliserade grupper skyddas och inkluderas. Parlamentet uppmuntrar Sobranie att anta lagstiftning som möjliggör ett förenklat, transparent och tillgängligt förfarande för rättsligt erkännande av könstillhörighet som bygger på självbestämmande samt förhindrar diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Parlamentet noterar anordnandet av den första prideparaden någonsin i Skopje i juni 2019.

41.  Europaparlamentet efterlyser fortsatta konstruktiva ansträngningar för att stärka de i allmänhet lugna förbindelserna mellan olika etniska grupper och erkänna, skydda och tillhandahålla lämpligt stöd för alla befolkningsgrupper och deras kulturarv. Parlamentet kräver att rättigheterna för de grupper som inte tillhör majoriteten värnas och att de integreras och företräds på ett adekvat sätt i det offentliga livet och medierna genom att säkerställa tillräckliga mänskliga och ekonomiska resurser för de institutioner som ansvarar för minoritetsrelaterad politik, med fullt utnyttjande av det förstärkta mandatet för myndigheten för förverkligande av samhällsgruppers rättigheter, dvs. att övervaka och vägleda offentliga institutioner när det gäller att upprätthålla deras rättsliga skyldigheter gentemot minoriteter.

42.  Europaparlamentet uppmanar Nordmakedonien att fortsätta att genomföra Ohrid-ramavtalet. Parlamentet stöder en översyn av lagen om språkanvändning motsvarande Venedigkommissionens rekommendationer, i samråd med alla berörda parter. Parlamentet välkomnar inrättandet av en byrå och ett inspektionsorgan som övervakar det övergripande genomförandet av lagen om språkanvändning, och påminner om behovet att tillhandahålla likvärdig och icke-diskriminerande undervisning på minoritetsspråk.

43.  Europaparlamentet uppmanar ministeriet med ansvar för det politiska systemet och relationerna mellan folkgrupperna att främja social sammanhållning genom att genomföra strategin ”ett samhälle för alla” och uppmanar eftertryckligen myndigheterna att ta itu med de återstående utmaningar som diskriminering, utestängning och underrepresentation utgör. Parlamentet understryker behovet att säkerställa att alla minoriteter som lever i Nordmakedonien ges tillräckligt stöd och kan leva utan hotelser och varje form av diskriminering.

44.  Europaparlamentet välkomnar de stadiga förbättringarna i de offentliga samråden och efterlyser ytterligare framsteg när det gäller att säkerställa en meningsfull inkludering av det civila samhället i god tid i beslutsprocesserna inom olika politikområden samt att värna den icke-statliga sektorns finansiella hållbarhet. Parlamentet konstaterar att budgetomstruktureringar bör bli föremål för lämpliga samrådsprocesser och inte får undergräva hållbarheten i det civila samhället.

45.  Europaparlamentet uppmanar Nordmakedonien att garantera ett funktionellt oberoende för organen för grundläggande rättigheter, tilldelning av adekvata medel till dem och fullständigt öppna, inkluderande och meritbaserade utnämningar av deras ledamöter, och att därigenom bidra till att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Parlamentet välkomnar utnämningen av den nya ombudsmannen och efterlyser ökat samarbete med det civila samhället. Parlamentet lovordar stärkandet av ombudsmannakontoret och uppmanar med kraft myndigheterna att påskynda genomförandet av dess rekommendationer. Parlamentet välkomnar inrättandet av den externa mekanismen för tillsyn över polisen vid ombudsmannakontoret, och efterlyser fortsatta insatser för att ta itu med polisens straffrihet genom ett systematiskt genomförande av skyddsåtgärder mot misshandel från polisens sida, användning av verkligt oberoende utredare och förbättrade mekanismer för övervakning av polisen.

46.  Europaparlamentet välkomnar den senaste uppdateringen av lagen om förebyggande av och skydd mot våld mot kvinnor och våld i hemmet. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att effektivt genomföra dessa lagar och förhindra könsrelaterat våld och våld mot barn genom att tillhandahålla skydd via inrättande av en effektiv mekanism för insamling av bevis och lagföring av förövare. Parlamentet betonar vikten av förebyggande åtgärder, samt skydd av och stöd till offer för könsrelaterat våld och våld i hemmet. Förekomsten av sådant våld har ökat till följd av covid-19-pandemin.

47.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Nordmakedonien att öka sina insatser för jämställdhet och kvinnors rättigheter, även genom att prioritera jämställdhetsintegrering och ökat samarbete med det civila samhället, särskilt kvinnoorganisationer.

48.  Europaparlamentet uppmanar lagstiftare och alla politiska partier i Nordmakedonien att vidta åtgärder för att förbättra kvinnornas representation i alla beslutsfattande funktioner som tillsätts genom val eller utnämning, i enlighet med den positiva utvecklingen för den parlamentariska representationen, som underlättats genom obligatoriska könskvoter. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att fortsatt ta itu med det bristfälliga genomförandet av kvinnliga arbetstagares rättigheter, obalanserna mellan könen och lönegapet mellan kvinnor och män inom arbetskraften, att vidta åtgärder mot könsstereotyper, diskriminering i rättsliga bestämmelser om mammaledighet och trakasserier på arbetsplatsen samt att säkerställa adekvat barnomsorg.

49.  Europaparlamentet välkomnar landets ansträngningar för att förbättra samarbetet när det gäller att hantera den irreguljära migrationen och gränsskyddet samt tillgodose flyktingars, asylsökandes och migranters grundläggande behov. Parlamentet efterlyser ytterligare förstärkningar av det internationella skyddet för behövande och åtgärder för att förhindra överträdelser av internationell rätt, såsom påstådda avvisningar. Parlamentet uppmanar myndigheterna att inrätta en aktiv övervakningsmekanism och genomföra nödvändiga åtgärder för att förhindra sådana överträdelser av internationell rätt. Parlamentet understryker att Nordmakedoniens bidrag till skyddet av Europeiska unionens yttre gränser är av avgörande betydelse, och uppmanar EU att öka sitt stöd till gränsskyddet i regionen. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts när det gäller att bekämpa människohandel och människosmuggling, och påminner om behovet att inrätta en fungerande mekanism för att hantera irreguljära migrationsströmmar och bekämpa människosmugglingsnätverk, eftersom landet fortfarande ingår i en av de främsta transitvägarna för migranter. Parlamentet välkomnar det pågående samarbetet och stöder ett slutförande av statusavtalet med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), vilket skulle bidra till ett bättre skydd av gränserna samt kampen mot gränsöverskridande brottslighet, med full respekt för grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar landet att fortsätta med antagandet av en strategi för integration av migranter, inbegripet återintegrering av återvändande.

Medier

50.  Europaparlamentet erkänner att den allmänt gynnsamma situationen för yttrandefriheten och mediernas oberoende måste stärkas ytterligare genom en bättre rättslig ram, självreglering och insyn i både ägandet och annonsmarknaden, samtidigt som den finansiella hållbarheten och opartiskheten hos offentliga och privata medieföretag stärks, så att man säkerställer en regelbaserad finansiering av mediernas budgetar och får till stånd ökad insyn i och en minskning av den politiska reklamen och därigenom garanterar rättvis konkurrens och oberoende redaktionella strategier.

51.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att skyndsamt och på systemnivå genomföra reformer av medierna som skulle blåsa nytt liv i konkurrensen, öka public service-företagens och medietillsynsmyndighetens oberoende och kapacitet och stödja undersökande journalistik.

52.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som vidtagits för att förbättra mediernas självreglering genom registret för professionella onlinemedier och en förbättring av yrkesstandarderna genom stadgan om journalisters arbetsvillkor och utkastet till ett rättvist arbetsavtal för digitala medier.

53.  Europaparlamentet efterlyser med kraft åtgärder för att säkerställa det ekonomiska och operativa oberoendet för public service och byrån för ljudmediatjänster och audiovisuella medietjänster. Parlamentet lovordar byråns insatser när det gäller att övervaka insynen i medieägandet och ta itu med fall av hatpropaganda, diskriminering och hot mot reportrar.

54.  Europaparlamentet uppmanar alla aktörer i det politiska landskapet och medielandskapet att förbli inkluderande, för att på så sätt säkerställa en rättvis representation för alla relevanta politiska ståndpunkter i syfte att hjälpa medborgarna att fatta välgrundade demokratiska beslut.

55.  Europaparlamentet uppmuntrar till ytterligare förbättringar av den rättsliga ramen, genom att säkerställa ändamålsenliga åtgärder för att öka journalisternas säkerhet och bekämpa straffrihet för brott mot reportrar. Parlamentet efterlyser effektiva utredningar av fysiska hot och verbala angrepp mot mediearbetare.

56.  Europaparlamentet är oroat över desinformationskampanjer och kampanjer med utländsk inblandning som syftar till att öka de etniska spänningarna och skadar landets internationella förbindelser och anseende, snedvrider den allmänna opinionen och valprocessen och samtidigt på ett allvarligt sätt äventyrar mediefriheten, demokratiska samhällen och institutioner, grundläggande rättigheter och friheter samt rättsstatsprincipen.

57.  Europaparlamentet noterar vikten av att säkerställa mediefrihet och främja kvalitetsjournalistik och mediekompetens för att bekämpa utbredd desinformation, falska nyheter, nationalistisk retorik och hatpropaganda. Parlamentet understryker behovet att undersöka ursprunget till desinformationskampanjer och utländsk inblandning i medierna. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att förbättra samordningen och på strategisk nivå ta itu med desinformation och hybridhot som syftar till att undergräva det europeiska perspektivet i hela regionen. Parlamentet vill att det ska inrättas ett Balkaninriktat kompetenscentrum för att motverka desinformation.

Socioekonomiska reformer

58.  Europaparlamentet noterar de negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19 och uttrycker sitt stöd för en rad åtgärder som har vidtagits för att mildra dem. Parlamentet uppmanar myndigheterna att till fullo utnyttja fortsatt covid-19-relaterat EU-stöd och därmed sammanhängande mekanismer, genom att använda de möjligheter som erbjuds genom den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan, som syftar till att föra regionen närmare EU:s inre marknad. Parlamentet välkomnar de 4 miljoner euro i omedelbart stöd för hälso- och sjukvårdssektorn och de 62 miljoner euro till stöd för den sociala och ekonomiska återhämtningen som EU tillhandahöll Nordmakedonien i början av pandemin. Detta stöd kompletterades med ett makroekonomiskt stödpaket på 160 miljoner euro i lån.

59.  Europaparlamentet välkomnar det stödpaket till ett värde av 70 miljoner euro från instrumentet för stöd inför anslutningen II (IPA II) som ska finansiera tillgången till covid-19-vaccin för partnerna på västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tilldela ett tillräckligt antal covid-19-vaccindoser till medborgarna i alla länder på västra Balkan. Parlamentet uppmanar till regionalt samarbete inom hälsoområdet, i synnerhet när det gäller gränsöverskridande sjukdomar för att minska bördan i regionen.

60.  Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att prioritera åtgärder som syftar till att mildra den ekonomiska tillbakagången och åtgärda strukturella behov – såsom bristerna i utbildning och fortbildning, utflödet av kvalificerad arbetskraft och bristen på investeringar i infrastruktur – samt främja diversifiering, konkurrens och digitalisering och även motverka den informella ekonomin. Parlamentet påminner om vikten av att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

61.  Europaparlamentet noterar regeringens ansträngningar för att införa en lag om minimilöner och utöka räckvidden för socialt bistånd. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att modernisera skattelagstiftningen för att förbättra kapaciteten, bemanningen och arbetsvillkoren inom de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen och sjukförsäkringssystemen och öka tillgången till dem. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till antagande av riktade åtgärder för att ta itu med barnfattigdomen och energifattigdomen, som båda har förvärrats till följd av pandemin.

62.  Europaparlamentet efterlyser intensifierade socioekonomiska åtgärder för att ta itu med den demografiska tillbakagången och kompetensflykten genom aktiva arbetsmarknadsåtgärder som minskar långtidsarbetslösheten.

63.  Europaparlamentet betonar behovet att påskynda ansträngningarna för att säkerställa icke-diskriminerande tillträde till arbetsmarknaden för unionsmedborgarna, frihet att tillhandahålla tjänster, ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och undanröjande av icke-tariffära handelshinder.

64.  Europaparlamentet påminner om vikten av att säkerställa omfattande och sektorsövergripande statistiska uppgifter av hög kvalitet och i god tid, och uppmanar med kraft landet att genomföra en demografisk folkräkning som borde ha gjorts för länge sedan.

Energi, transport och miljö

65.  Europaparlamentet påminner om att det fortfarande behövs betydande insatser för att uppnå målen för energieffektivitet, förnybar energi, försörjningstrygghet och utsläppsminskningar.

66.  Europaparlamentet rekommenderar att man inriktar offentliga investeringar på att skapa hållbar tillväxt och arbetstillfällen, och uppmanar med kraft landet att göra sin energiförsörjning mer säker och hållbar genom att öka effektiviteten och diversifieringen via hållbar användning av förnybara energikällor.

67.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av lagen om energieffektivitet och uppmuntrar Nordmakedonien att genomföra den. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller att ytterligare säkerställa fullgörande av skyldigheterna enligt det tredje energipaketet samt skapa en integrerad regional energimarknad genom framtida el- och gassammanlänkningar med grannländerna. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa konkurrens på järnvägsmarknaden, påskynda byggandet av relevanta järnvägskorridorer och säkerställa att relevanta gränsövergångar fungerar.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt genomföra ”mer för mer”-principen, särskilt när det gäller Nordmakedonien i samband med IPA III eller den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan, med tanke på landets betydande framsteg under rapporteringsperioden och som ett tecken på solidaritet från unionens sida.

69.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den ekonomiska planen och investeringsplanen samt den gröna agendan för västra Balkan till stöd för den gröna och digitala omställningen i regionen och för att främja ett bredare regionalt och gränsöverskridande samarbete och energitrygghet. Parlamentet påminner om deras potential att förbättra den offentliga infrastrukturen och den regionala konnektiviteten, särskilt genom järnvägs- och motorvägskorridor VIII till Bulgarien och gassammanlänkningar med Kosovo, Serbien och Grekland, kombinerat med projektet med en terminal för kondenserad naturgas i Alexandroupolis. Parlamentet framhåller på nytt vikten av att utveckla flyganslutningar inom länderna på västra Balkan och med EU:s medlemsstater. Parlamentet betonar att investeringar i det europeiska innovationspartnerskapet måste bidra till målen i Parisavtalet och EU:s mål för minskade koldioxidutsläpp, och inbegripa förhandsbedömningar av miljökonsekvenserna. Parlamentet understryker det strategiska värdet av att förbättra konnektiviteten och den ekonomiska integrationen mellan Nordmakedonien och dess grannländer.

70.  Europaparlamentet lovordar Nordmakedonien för att vara det första land bland länderna på västra Balkan som har utarbetat ett utkast till en integrerad nationell energi- och klimatplan, som i sin tur utgör en stabil grund för en ambitiös slutgiltig plan, i överensstämmelse med skyldigheterna inom energigemenskapen.

71.  Europaparlamentet efterlyser politisk vilja att genomföra Parisavtalet och ambitiösa planer för miljöskydd och hållbar utveckling, även genom restriktioner för vattenkraftsutveckling i skyddade områden, för att bevara den biologiska mångfalden och säkerställa miljöansvar.

72.  Europaparlamentet efterlyser på nytt åtgärder för att ta itu med oroväckande höga nivåer av luftföroreningar, särskilt i stadsområden, genom en övergång till hållbar energi, uppvärmning och transport, och genom investeringar i förnybara energikällor, via förbättrad sektorsövergripande samordning, ökad lokal och nationell finansiering, säkerställande av överensstämmelse med utsläppstaken för stora förbränningsanläggningar samt framtagande av en nationell strategi för utfasning av kol.

73.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller att förbättra vattenkvaliteten, och påminner om behovet att öka kapaciteten för rening av avloppsvatten, minska den höga graden av läckage av plast till havet, prioritera inrättandet av ett integrerat regionalt avfallshanteringssystem och främja återvinning.

74.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder för att bevara Ohrids natur- och kulturarv genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av Unescos rekommendation i fråga om Ohridregionen.

Regionalt samarbete och utrikespolitik

75.  Europaparlamentet påminner om den samarbetsvilliga och konstruktiva hållning som Nordmakedonien genomgående intagit under förhandlingarna om Prespa-avtalet med Grekland och fördraget om goda grannförbindelser med Bulgarien, vilket visar på landets strategiska engagemang för den europeiska integrationen. Parlamentet konstaterar att EU:s medlemsstater bör underlätta ett anordnande av regeringskonferensen med Nordmakedonien så snart som möjligt för att erkänna landets ansträngningar i processen för anslutning till EU och även för att förhindra att ytterligare förseningar undergräver de framsteg som gjorts i försoningsprocessen i regionen.

76.  Europaparlamentet beklagar den fortsatta bristen på framsteg i genomförandet av Europaparlamentets tidigare rekommendationer avseende diskriminering av medborgare som öppet uttrycker sin bulgariska identitet och/eller etniska bakgrund.

77.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna och civilsamhället att vidta lämpliga åtgärder för att åstadkomma en historisk försoning och därmed överbrygga klyftorna mellan och inom olika etniska och nationella grupper, inbegripet medborgare med bulgarisk identitet.

78.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för förstärkt regionalt samarbete och vädjar till alla parter att säkerställa ett fullständigt och konsekvent genomförande i god tro av Prespa-avtalet med Grekland och fördraget om goda grannförbindelser med Bulgarien, eftersom båda utgör en viktig del av de bilaterala förbindelserna. Parlamentet uppmanar med kraft partnerna att fortsatt engagera sig och bilateralt lösa alla kvarstående bilaterala frågor som inte har någon betydelse för anslutningsprocessen, att agera på ett konstruktivt sätt och att avstå från åtgärder som skulle kunna undergräva den europeiska integrationen och EU:s vidare intressen.

79.  Europaparlamentet noterar att regionalt samarbete måste baseras på en gemensam framtid i EU, en fördomsfri dialog för övervinnande av de regionala motsättningarna och det svåra förflutna samt respekt för de grundläggande europeiska värdena. Parlamentet anser att nya möjligheter bör skapas för en politisk och strategisk dialog på hög nivå med länderna på västra Balkan genom regelbundna toppmöten mellan EU och västra Balkan och intensifierade ministerkontakter, för att stärka det politiska egenansvaret i utvidgningsprocessen och säkerställa en bättre styrning och engagemang på hög nivå, vilket också eftersträvas i den reviderade utvidgningsmetoden.

80.  Europaparlamentet beklagar att rådet inte har kunnat anta förhandlingsramen, och ser fram emot ett skyndsamt antagande av förhandlingsramen, så att ytterligare dröjsmål kan undvikas och så att den första regeringskonferensen kan hållas och anslutningsförhandlingarna därmed kan sätta fart så snart som möjligt. Parlamentet stöder alla ansträngningar för att underlätta dialogen och på så sätt bana väg för en hållbar överenskommelse. Parlamentet påpekar att idén med Europeiska unionen är att övervinna regionala motsättningar och ett svårt förflutet i syfte att verka för en bättre, fredlig framtid samt blomstra tillsammans.

81.  Europaparlamentet beklagar att Bulgarien och Nordmakedonien ännu inte har nått någon överenskommelse om olösta bilaterala frågor. Parlamentet påminner om vikten av en fortsatt dialog för att uppnå hållbara resultat när det gäller att i god tro genomföra bilaterala avtal, med fullt utnyttjande av ramen och målen i fördraget om vänskap, god grannsämja och samarbete mellan de båda länderna. Parlamentet välkomnar utnämningen av Nordmakedoniens särskilda representant för Bulgarien och betonar vikten av en fortsatt dialog för att nå en hållbar överenskommelse om aktuella bilaterala frågor. Parlamentet uppmuntrar Bulgarien och Nordmakedonien att nå en kompromiss i fråga om en handlingsplan med konkreta åtgärder vars genomförande ska utvärderas regelbundet i enlighet med fördraget om vänskap.

82.  Europaparlamentet lovordar Nordmakedonien och Bulgarien för deras framgångsrika gemensamma ordförandeskap för Berlinprocessen för västra Balkan och dess viktiga resultat.

83.  Europaparlamentet efterlyser en institutionaliserad ungdomsdialog med adekvat finansiering från offentligt håll mellan Nordmakedonien och Grekland och mellan Nordmakedonien och Bulgarien på grundval av den modell som det fransk-tyska ungdomskontoret utgör.

84.  Europaparlamentet uppmanar återigen alla regionala politiska ledare att utan dröjsmål vidta åtgärder för att inrätta den regionala kommission som fått i uppgift att fastställa fakta om alla offer för krigsförbrytelser och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts på f.d. Jugoslaviens territorium, med utgångspunkt i det omfattande arbete som utförts av koalitionen för denna regionala kommission.

85.  Europaparlamentet välkomnar Nordmakedoniens anslutning till Nato den 27 mars 2020 och dess fortsatta engagemang för den euroatlantiska säkerhetsramen. Parlamentet välkomnar landets bidrag till insatser under Natos ledning och till Kosovostyrkan (KFOR) genom värdnationens samordningscentral, och dess formella samarbete med Europeiska försvarsbyrån. Parlamentet uppmanar Nordmakedonien att fortsätta sin anpassning till militära och operativa standarder för att förbättra interoperabiliteten och samstämmigheten med EU:s och Natos medlemsstater. Parlamentet välkomnar Nordmakedoniens engagemang för ”Clean Network”-initiativet.

86.  Europaparlamentet understryker vikten av att EU och Förenta staterna stärker sitt partnerskap och sin samordning på västra Balkan för att påskynda viktiga reformer, förbättra styrningen och bidra till försoning.

87.  Europaparlamentet erkänner Nordmakedoniens allt större anpassning till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och uppmanar landet att fortsatt öka denna anpassning, i synnerhet när det gäller de restriktiva åtgärderna mot Ryssland. Parlamentet lovordar Nordmakedonien för dess fortsatta bidrag till EU:s pågående uppdrag och insatser inom ramen för krishantering och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), och betonar vikten av att hålla fast vid detta åtagande framöver. Parlamentet uttrycker oro över det ökande ekonomiska och energimässiga beroendet av tredjeländer.

88.  Europaparlamentet välkomnar Nordmakedoniens fortsatta engagemang för regionala initiativ och efterlyser ett stabilt genomförande av skyldigheter inom olika regionala ramar som främjar den gemensamma regionala marknaden.

o
o   o

89.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament och Republiken Nordmakedoniens president, regering och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0320. (2) Antagna texter, P9_TA(2019)0050.