Index 
Antagna texter
Torsdagen den 11 februari 2021 - Bryssel
Marknader för finansiella instrument ***I
 EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin ***I
 Regler om ankomst- och avgångstider vid flygplatser i EU: tillfälliga lättnader ***I
 Tillfällliga åtgärder avseende giltigheten för certifikat och intyg (omnibus II) ***I
 EU:s associeringsavtal med Ukraina
 Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft
 Säkerheten vid kärnkraftverket i Astravjets (Belarus)
 Det humanitära och politiska läget i Jemen
 Situationen i Myanmar
 Rwanda, fallet Paul Rusesabagina
 Människorättssituationen i Kazakstan
 Den politiska situationen i Uganda
 Framtida utmaningar för kvinnors rättigheter: mer än 25 år efter Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking

Marknader för finansiella instrument ***I
PDF 117kWORD 46k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU vad gäller informationskrav, produktstyrning och positionslimiter för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin (COM(2020)0280 – C9-0210/2020 – 2020/0152(COD))
P9_TA(2021)0046A9-0208/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2020)0280),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 53.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0210/2020),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 29 oktober 2020(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 16 december 2020 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0208/2020).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2021 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/… om ändring av direktiv 2014/65/EU vad gäller informationskrav, produktstyrning och positionslimiter och direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/878 vad gäller deras tillämpning på värdepappersföretag, för att stödja återhämtningen efter covid‑19‑krisen

P9_TC1-COD(2020)0152


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2021/338.)

(1) EUT C 10, 11.1.2021, s. 30..


EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin ***I
PDF 122kWORD 45k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/1129 vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin (COM(2020)0281 – C9-0206/2020 – 2020/0155(COD))
P9_TA(2021)0047A9-0228/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2020)0281),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0206/2020),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 29 oktober 2020(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 16 december 2020 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0228/2020).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2021 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/… om ändring av förordning (EU) 2017/1129 vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder och direktiv 2004/109/EG avseende användningen av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat för årliga redovisningar för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen

P9_TC1-COD(2020)0155


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2021/337.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande från kommissionen

Kommissionen noterar att den politiska överenskommelsen om kommissionens förslag till ändring av prospektförordningen för att inrätta ett EU-återhämtningsprospekt inbegriper en ändring av transparensdirektivet, vilket försenar införandet av kravet på att upprätta redovisningar i ett europeiskt enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (Esef). Den förseningen ingick inte i kommissionens ursprungliga förslag. Enligt kommissionen är förseningen av Esef inte i linje med unionens principer för bättre lagstiftning och kommissionens initiativrätt. Detta bör därför inte utgöra ett prejudikat. Eftersom förseningen av Esef inte utgör en väsentlig ändring av policyn och återspeglar de svåra omständigheter som företagen befinner sig i till följd av covid-19-pandemin kommer kommissionen inte att motsätta sig antagandet av det.

(1) EUT C 10, 11.1.2021, s. 30.


Regler om ankomst- och avgångstider vid flygplatser i EU: tillfälliga lättnader ***I
PDF 124kWORD 43k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid flygplatser i unionen på grund av covid-19-krisen (COM(2020)0818 – C9-0420/2020 – 2020/0358(COD))
P9_TA(2021)0048

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2020)0818),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artikel 100.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0420/2020),

—  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 27 januari 2021(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 27 januari 2021 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 163 i arbetsordningen.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2021 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/… om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid flygplatser i unionen på grund av covid-19-krisen

P9_TC1-COD(2020)0358


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2021/250.)

(1) Ännu inte offentliggjort i EUT.


Tillfällliga åtgärder avseende giltigheten för certifikat och intyg (omnibus II) ***I
PDF 123kWORD 45k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda och tillfälliga åtgärder med anledning av den fortsatta covid-19-krisen avseende förnyelse av eller förlängning av giltigheten för vissa certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd, uppskjutande av vissa regelbundna kontroller och regelbundna fortbildningar inom vissa av transportlagstiftningens områden samt förlängning av vissa perioder som avses i förordning (EU) 2020/698 (COM(2021)0025 – C9-0004/2021 – 2021/0012(COD)))
P9_TA(2021)0049

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0025),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artiklarna 91 och 100.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0004/2021),

—  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 27 januari 2021(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 3 februari 2021 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 163 i arbetsordningen.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2021 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/… om särskilda och tillfälliga åtgärder med anledning av den fortsatta covid-19-krisen avseende förnyelse av eller förlängning av giltigheten för vissa certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd, uppskjutande av vissa regelbundna kontroller och regelbundna fortbildningar inom vissa av transportlagstiftningens områden samt förlängning av vissa perioder som avses i förordning (EU) 2020/698

P9_TC1-COD(2021)0012


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2021/267.)

(1) Ännu inte offentliggjort i EUT.


EU:s associeringsavtal med Ukraina
PDF 233kWORD 81k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om genomföranderapporten om EU:s associeringsavtal med Ukraina (2019/2202(INI))
P9_TA(2021)0050A9-0219/2020

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36, 37 och 49, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, inbegripet ett djupgående och omfattande frihandelsavtal, som trädde i kraft den 1 september 2017, och den tillhörande associeringsagendan,

–  med beaktande av inrättandet den 11 juni 2017 av en viseringsfri ordning för medborgare i Ukraina, till följd av Europaparlamentets och rådets ändringar av rådets förordning (EG) nr 539/2001,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav(1),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 12 december 2018 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Ukraina(2), och av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina(3), samt av sin rekommendation av den 19 juni 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det östliga partnerskapet inför toppmötet i juni 2020(4),

–  med beaktande av rapporterna från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) om Ukraina, särskilt den 30:e rapporten om situationen för de mänskliga rättigheterna i Ukraina från september 2020,

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport av den 19 juni 2020 om situationen för de mänskliga rättigheterna i den autonoma republiken Krim och staden Sevastopol i Ukraina,

–  med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument av den 12 december 2019 om rapporten om genomförandet av Ukrainas associering (SWD(2019)0433),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet efter det 22:a toppmötet mellan EU och Ukraina den 6 oktober 2020,

–  med beaktande av rekommendationerna från och verksamheten i Parlamentariska församlingen Euronest, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet samt andra företrädare för det civila samhället i Ukraina,

–  med beaktande av de slutliga uttalandena och rekommendationerna från mötet i kommittén för parlamentariskt samarbete mellan EU och Ukraina den 19 december 2019,

–  med beaktande av slutsatserna från parlamentets valobservatörsuppdrag till det ukrainska presidentvalet den 31 mars och 21 april 2019 och till det tidigarelagda parlamentsvalet den 21 juli 2019,

–  med beaktande av utbetalningen den 29 maj 2020 av ett lån på 500 miljoner euro till Ukraina som en del av kommissionens fjärde program för makroekonomiskt stöd,

–  med beaktande av de stödpaket utan motstycke som EU infört för att hjälpa grannländerna i kampen mot covid-19-pandemin, särskilt de långfristiga lån på 1,2 miljarder euro som gjorts tillgängliga för Ukraina på mycket förmånliga villkor genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/701 av den 25 maj 2020 om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapspartner i samband med covid-19-pandemin(5),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 31 oktober 2019 från samordningsrådet Nato–Ukraina,

–  med beaktande av den femte landsspecifika övervakningsrapporten från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), som offentliggjordes i september 2017, och slutsatserna om Ukraina angående genomförandet av 2017 års rekommendationer, som offentliggjordes i juni 2020,

–  med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation till medlemsstaterna(6) om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, och av de normer som antagits av Europarådets parlamentariska församling,

–  med beaktande av det valobservatörsuppdrag som utfördes av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och dess slutrapport av den 21 juli 2019 om det tidigarelagda parlamentsvalet i Ukraina,

–  med beaktande av Transparency Internationals korruptionsindex från 2019, där Ukraina hamnar på 126:e plats av de 180 länder och territorier som bedömts (första plats är bäst),

–  med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, som antogs den 5 november 1992,

–  med beaktande av Venedigkommissionens yttrande över lagen om främjande av det ukrainska språket som Ukrainas officiella språk och dess yttrande över bestämmelserna i lagen om utbildning av den 5 september 2017, som avser användningen av det officiella språket och minoritetsspråk och andra språk inom utbildningen,

—  med beaktande av Venedigkommissionens yttrande av den 10 december 2020 om Ukrainas författningsdomstol,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen och artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för internationell handel,

–  med beaktade av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0219/2020), och av följande skäl:

A.  Associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet är hörnstenen i Europeiska unionens förbindelser med Ukraina på grundval av politisk associering och ekonomisk integration och utgör en färdplan för reformer, vars fullständiga genomförande bör anses möjliggöra ett kontinuerligt närmande till unionen som gradvis leder till en integrering i unionens inre marknad och ett fullständigt utnyttjande av potentialen och fördelarna med associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

B.  Ukraina har i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget utsikter till medlemskap i EU och kan ansöka om medlemskap under förutsättning att landet ansluter sig till samtliga Köpenhamnskriterier och de demokratiska principerna, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt upprätthåller rättsstaten.

C.  Vid det tjugoandra toppmötet mellan EU och Ukraina bekräftade man Ukrainas europeiska ambitioner, välkomnade landets val att tillhöra Europa, erkände dess betydande framsteg i reformarbetet och välkomnade de resultat som redan uppnåtts i genomförandet av associeringsavtalet och framgångarna med det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

D.  Under 2019 genomgick Ukraina en känslig valperiod, både på president- och parlamentsnivå, och landets hantering av valen samt det fredliga och ordnade maktöverlämnandet som följde förtjänar beröm.

E.  De landsomfattande lokalvalen den 25 oktober 2020 utgjorde ytterligare ett test av demokratins tillstånd och en möjlighet till ytterligare konsolidering. Inför lokalvalen den 25 oktober 2020 gjordes försök att ändra vallagen under den pågående valkampanjen, och bristen på tydliga åtgärder för att hantera covid-19-situationen är fortfarande ett stort problem med avseende på antagandet av nya normer för säker röstning.

F.  Det begränsade valobservatörsuppdraget från ODIHR fann att lokalvalet i Ukraina den 25 oktober 2020 var särskilt viktigt efter den senaste tidens decentraliseringsreformer, som gett betydande makt och resurser åt de lokala myndigheterna, att valprocessen överlag var lugn, välorganiserad och öppen, att procedurerna mestadels efterlevdes och att Ukrainas centrala valkommission på det hela taget höll sig till alla rättsliga tidsfrister och handlade på ett opartiskt och öppet sätt som medgav insyn.

G.  Det civila samhället och valexperter rapporterade att lokala partiorganisationer, kandidater och medlemmar av valkommissionerna inte kunde förbereda sig ordentligt för kandidaternas registrering eftersom vallagen antogs omedelbart före valprocessen.

H.  Införandet av de toppstyrda kontrollmekanismer genom vilka principen om bindande mandat fastslogs, liksom kopplingen av partilistorna till ett lägsta antal på 10 000 väljare, försvagar valens demokratiska karaktär.

I.  Det civila samhället har kritiserat beslutet att inte hålla val i 18 lokala samhällen i de regeringskontrollerade områdena i regionerna Donetsk och Luhansk, utan någon tydlig motivering av detta beslut från den civil-militära förvaltningen, vilket i praktiken berövade omkring 475 000 väljare som bor i dessa samhällen deras rösträtt.

J.  För att snabbt genomföra den reform som utlovades under valrörelsen har takten i lagstiftningsarbetet, särskilt under andra halvåret 2019, varit särskilt intensiv, stundom på bekostnad av parlamentarisk granskning, insyn och lagstiftningskvalitet.

K.  Även om Ukraina har gjort betydande framsteg i genomförandet av åtaganden kopplade till associeringsavtalet och integrationen med unionen behöver flera av de reformer som inletts slutföras, särskilt på områdena rättsstatliga principer, god samhällsstyrning och korruptionsbekämpning. Trots märkbara framsteg, fortsätter den utbredda korruptionen att hämma Ukrainas reformarbete. Den pågående konstitutionella krisen utgör ett hot mot möjligheterna för presidenten och Verchovna rada att genomföra reformer. Oligarker tycks åter vinna politiskt inflytande. Vissa ytterligare åtgärder behöver fortfarande vidtas för att undvika en tillbakagång, med fokus på rättsväsendet.

L.  De antagna reformernas fulla potential utnyttjas inte, på grund av reformprocessens dynamik och därmed förbundna institutionella utmaningar. Reformerna skadas också av intern institutionell instabilitet och inkonsekvens, brist på tydliga riktmärken, svag kapacitet, begränsade resurser och externa faktorer såsom covid-19-pandemin, liksom en brist på politisk beslutsamhet att acceptera och säkerställa rättsväsendets och de ekonomiska institutionernas fullständiga oberoende och undvika selektiv användning av rättsväsendet.

M.  I det gemensamma uttalandet av den 31 oktober 2019 från samordningsrådet Nato–Ukraina uppmanas Ukraina att fullgöra sina internationella skyldigheter och åtaganden, att respektera mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter och att fullt ut genomföra Venedigkommissionens rekommendationer och slutsatser om lagen om utbildning.

N.  Den senaste rapporten från OHCHR belyser bristen på framsteg i straffrättsliga förfaranden avseende allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som påstås ha begåtts av medlemmar av de ukrainska styrkorna, liksom förseningar och otillräckliga framsteg i utredningen av brott kopplade till Majdan.

O.  Enligt den senaste rapporten från Transparency International har den uppfattade korruptionen i Ukraina sjunkit till 2017 års nivåer.

P.  Stödet för modernisering, avoligarkisering, reformer och korruptionsbekämpning är fortfarande mycket stort bland allmänheten i Ukraina, och dessa förväntningar bör uppfyllas utan ytterligare dröjsmål.

Q.  Innan covid-19-pandemin bröt ut hade den ukrainska ekonomin återfått sin stabilitet och uppvisade tillfredsställande tillväxt och minskande arbetslöshet, vilket främjades av de framsteg som gjordes för att utnyttja potentialen i associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

R.  Ukrainas makroekonomiska stabilitet måste upprätthållas genom att landet fullgör sina IMF-åtaganden och genomför all strukturpolitik på medellång sikt som man enats om inom EU:s program för makroekonomiskt stöd, samtidigt som en stark och oberoende centralbank i Ukraina måste säkerställas.

S.  Den pågående globala krisen kräver en samordnad strategi och exceptionella paket av stödåtgärder. Alla nödåtgärder måste vara proportionerliga, tidsbegränsade och respektera de grundläggande friheterna.

T.  EU har bistått den ukrainska befolkningen från början av covid-19-pandemin och tillhandahållit ekonomiskt och materiellt stöd genom bilaterala och regionala program, såsom de program som unionen ställde till Ukrainas förfogande i mars, april och maj 2020.

U.  Covid-19-pandemin har fördjupat problemen i det ukrainska hälso- och sjukvårdssystemet. Trots att hälso- och sjukvården ska vara kostnadsfri enligt ukrainsk lagstiftning är det en annan verklighet som möter många av landets medborgare när de söker läkarvård på grund av att reformåtgärderna från Ukrainas hälsoministerium dragit ut orimligt länge på tiden.

V.  Mot bakgrund av covid-19-pandemin är det än viktigare att humanitärt bistånd fortsätter att tillhandahållas och att OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag, FN-organ, icke-statliga organisationer och Internationella rödakorskommittén har obehindrat tillträde till de områden som inte kontrolleras av regeringen.

W.  Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser, liksom landets förmåga att genomföra nödvändiga ekonomiska och sociala reformer, undergrävs fortfarande allvarligt av riktade desinformationskampanjer, it-angrepp och andra hybridhot och av den olösta konflikten i den östra delen av landet, som orsakas av den pågående ryska militära aggressionen och ockupationen av stora delar av regionerna Donetsks och Luhansk, liksom av Rysslands fortsatta olagliga ockupation och annektering av den autonoma republiken Krim och staden Sevastopol, som förvärrar människorättssituationen och utgör ett hinder för att stärka landets välstånd, stabilitet och tillväxt.

X.  EU har kraftfullt fördömt den pågående ryska aggressionen mot Ukraina, inbegripet den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol i strid med landets suveränitet och territoriella integritet, och har antagit och kommer att fortsätta att tillämpa en politik för icke-erkännande av annekteringen. EU fortsätter i detta sammanhang att tillämpa restriktiva åtgärder mot personer och enheter som är inblandade i denna överträdelse av folkrätten.

Y.  EU förblir engagerat i de ansträngningar som görs inom Normandieformatet, OSSE, trepartsgruppen för Ukraina och OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina, och har välkomnat Ukrainas konstruktiva inställning i Normandieformatet och trepartsgruppen för Ukraina samt uppmanat Ryssland till samma gensvar.

Z.  Den 17 juli 2014 sköts Malaysia Airlines flyg MH17 mellan Amsterdam och Kuala Lumpur ned över regionen Donetsk i samband med ryska försök att undergräva Ukrainas territoriella integritet, vilket ledde till att samtliga 298 passagerare och besättningsmän dödades. Den gemensamma utredningsgruppen under ledning av Nederländerna bekräftade att flyg MH17 hade skjutits ned med hjälp av en luftvärnsrobot av typen Buk som tillhandahållits av den Kurskbaserade 53:e luftvärnsbrigaden i de ryska markstridskrafterna.

AA.  En rättegång mot fyra huvudmisstänkta för nedskjutningen av Malaysia Airlines flyg MH17, som möjliggjorts tack vare Ukrainas samarbete med den gemensamma utredningsgruppen, inleddes enligt nederländsk rätt den 9 mars 2020. Den 10 juli 2020 väckte Nederländerna en mellanstatlig talan mot Ryska federationen vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna för dess roll i nedskjutningen av flyg MH17. Ryssland utövade påtryckningar på Ukraina för att landet skulle inkludera en femte person av intresse, Volodymyr Tsemach, i ett fångutbyte den 7 september 2019. Den 15 oktober 2020 drog sig Ryssland ensidigt ur trepartssamråden för att fastställa sanningen tillsammans med Australien och Nederländerna. Ryssland har konsekvent obstruerat alla ansträngningar för att ställa förövarna inför rätta, bland annat genom att förkasta den gemensamma utredningsgruppens resultat, genom att sprida desinformation om flyg MH17 och genom att utöva sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd för att förhindra inrättandet av en internationell domstol.

AB.  EU har fördömt Ryssland för att ha upphört med sitt samarbete i MH17-utredningarna. EU har kraftfullt vädjat till Ryssland att samarbeta fullt ut i utredningarna och rättegångarna om flyg MH17.

AC.  Sedan kriget bröt ut i östra Ukraina har omkring 13 000 människor dödats, varav en fjärdedel civila, och så många som 30 000 har sårats. Uppskattningsvis 1,5 miljoner ukrainare har tvingats fly från sina hem på grund av den väpnade konflikten med Rysslandsunderstödda väpnade grupper. Hundratals ukrainare har fängslats av Ryssland och dess ombud, samtidigt som många andra fortfarande är försvunna. Den pågående militära konflikten har orsakat en humanitär kris med förödande konsekvenser för 4,4 miljoner människor, varav uppskattningsvis 1,5 miljoner är internflyktingar. 3,4 miljoner människor som lever vid frontlinjen är i behov av humanitärt bistånd och skydd. Till följd av angrepp på offentlig infrastruktur har lokalbefolkningen begränsad tillgång till hälso- och sjukvård, skolor, vatten och sanitet.

AD.  Människorättssituationen i de ockuperade delarna av östra Ukraina och på den ockuperade Krimhalvön har försämrats avsevärt, samtidigt som kränkningar av yttrandefriheten, religionsfriheten och äganderätten, allvarliga begränsningar av utbildnings- och språkrättigheter, övergrepp mot medierna och påtvingat antagande av ryskt medborgarskap blivit systematiska och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter inte garanteras. De självutnämnda myndigheterna på det ockuperade Krim fortsätter att trakassera krimtatarer och har åtalat dussintals av dem på grundval av falska anklagelser om terrorism. Centrumet för medborgerliga friheter i Ukraina uppskattar att minst 94 ukrainska medborgare har åtalats på politiska grunder på Krim eller i Ryssland, varav 71 är krimtatarer, däribland Marlen Asanov, Memet Beljalov, Timur Ibragimov, Sejran Salijev, Server Mustafajev, Server Zekirjajev och Edem Smailov, vilka dömdes till fängelsestraff på mellan 13 och 19 år i september 2020.

AE.  Ukraina rankas på plats 96 i det internationella pressfrihetsindexet World Press Freedom Index för 2020. Ukraina har antagit ett antal reformer, bland annat en lag om insyn i medieägandet, men det krävs mycket mer än så för att lossa oligarkernas hårda grepp om medierna, uppmuntra redaktionellt oberoende och bekämpa straffrihet för våldsbrott mot journalister.

AF.  Medielandskapet i Ukraina står fortfarande under starkt inflytande av oligarkiska medieägare, och medieanställda, i synnerhet journalister som undersöker korruption och bedrägerier, utsätts ständigt för hot om våld, skrämsel och död, som i fallet med journalisten Vadym Komarov 2019, samtidigt som deras arbete ofta hindras av bland annat begränsad tillgång till information, rättsliga påtryckningar, såsom i samband med de straffrättsliga förfarandena mot Bihus.info, samt it-angrepp.

AG.  Ukraina har ett stort problem med bristande jämställdhet. Likhet inför lagen innebär inte faktisk jämställdhet, utan i praktiken fortsätter kvinnor att stöta på stora hinder, särskilt på sina arbetsplatser. I Världsekonomiskt forums globala jämställdhetsindex för 2018 ligger Ukraina på plats 65 av totalt 149 länder. Enligt indikatorn för inkomstskillnader i Ukraina tjänar kvinnorna endast 63,1 US-dollar när männen tjänar 100 US-dollar.

AH.  Hbti-personer och feministiska aktivister utsätts fortlöpande för hatpropaganda och våldsamma angrepp, och romer möts av diskriminerande uttalanden och hatpropaganda från statliga och lokala myndigheter och medierna.

AI.  Brottsbekämpande myndigheter har vid flera tillfällen vägrat att utreda brottsanmälningar från hbti-personer, närmare bestämt Pridedemonstranter, rörande hatbrott eller hatpropaganda, eftersom det saknas bestämmelser i strafflagen om lagföring av uppvigling till hat eller våld på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. ECRI har rekommenderat att strafflagen ska ändras så att sådana grunder omfattas och betraktas som försvårande omständigheter.

AJ.  Parlamentet erkänner de ukrainska myndigheternas ledarskap och politiska vilja i fråga om att ge nationella Pridefestivaler tillräckligt med skydd. Hatpropaganda och hatbrott mot hbti-personer är dock fortfarande utbrett och polisskydd finns inte alltid, såsom framgick av de våldsamma angreppen under Kyiv Pride, där demonstranterna inte fullt ut kunde åtnjuta sin universella rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster och samtidigt skyddas från våld.

AK.  Associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet syftade till en tillnärmning av Ukrainas nationella lagar och standarder till EU:s, även på det sociala området. Trots dessa åtaganden är genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet på det sociala området fortfarande otillfredsställande. Ukraina har ratificerat de främsta internationella instrumenten, men har fortfarande inte genomfört dem.

AL.  Trots skyldigheterna enligt associeringsavtalet och de många uppmaningarna från fackföreningarna till regeringen om att vidta de åtgärder som krävs för att främja den sociala dialogen är konceptet med trepartssamråd fortfarande dysfunktionellt i grunden. Över ett årtionde efter att det nationella ekonomiska och sociala trepartsrådet inrättades är det fortfarande svagt och verkningslöst, utan något verkligt inflytande på den sociala dialogen, samtidigt som det konstant lider av underbemanning och inkonsekvens i samordningen av sin verksamhet. 2019 fick endast en tredjedel av de 177 landsomfattande ukrainska fackföreningar som var registrerade hos justitieministeriet möjlighet att delta i kollektivförhandlingar.

Gemensamma värden och allmänna principer

1.  Europaparlamentet noterar att associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet återspeglar EU:s och Ukrainas gemensamma strävan efter politisk associering och ekonomisk integration och kan tjäna som reformplan, och betonar dess avgörande betydelse, särskilt i dessa exceptionella tider. Avtalet måste genomföras fullt ut och dess potential utnyttjas. De ukrainska myndigheterna uppmanas vidare kraftfullt att låta genomförandet fortsatt stå högt upp på dagordningen, trots de utmaningar som covid-19-pandemin utgör. Parlamentet betonar att EU:s stöd till Ukraina omfattas av stränga villkor och upprepar att Ukraina måste uppvisa ett förnyat åtagande om att genomföra reformer och sluta upp bakom unionens principer. Parlamentet påminner om att associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet behöver uppdateras så att det tar vederbörlig hänsyn till utvecklingen av de rättsliga ramarna och behoven av ekonomisk utveckling, och att övervakningsmekanismerna behöver stärkas. Parlamentet rekommenderar att EU och Ukraina drar nytta av den kommande regelbundna översynen av uppnåendet av associeringsavtalets mål för att undersöka möjligheterna att uppdatera handels- och sektorsspecifika delar.

2.  Europaparlamentet välkomnar de exempellösa stödpaket, däribland det makroekonomiska stödet, som unionen har ställt till Ukrainas förfogande som en del av Team Europa, för att hjälpa partnerländer att hantera covid-19-krisen. Parlamentet konstaterar att detta är ett avgörande prov på EU:s solidaritet i dessa kristider utan motstycke. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att skapa ett klimat som gynnar investeringar och att snabbt genomföra de överenskomna villkoren för utbetalningen av det makroekonomiska stöd från EU som anges i samförståndsavtalet. Parlamentet erinrar Ukrainas regering om att utbetalningen i december 2020 av den första delen på 600 miljoner euro av det makroekonomiska stödet på 1,2 miljarder euro, utan några särskilda politiska villkor, var ett engångsfall som berodde på stödets nödkaraktär, och detta får inte missbrukas för att backa från avtalade reformer.

3.  Europaparlamentet är tillfreds med att OCSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag, med deltagande av Europaparlamentet, överlag bedömde att president- och parlamentsvalen 2019 var konkurrensutsatta och välorganiserade och sköttes på ett effektivt sätt, vilket bekräftar Ukrainas anslutning till unionens demokratiska värden och är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av de pågående ryska försöken att destabilisera Ukraina. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de ukrainska myndigheterna att få bukt med de brister som konstaterats i uttalandena från cheferna för Europaparlamentets delegationer och att följa rekommendationerna i slutrapporterna från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag. Parlamentet fortsätter att vaksamt iaktta i vilken utsträckning de demokratiska normerna för fria och rättvisa val i Ukraina upprätthålls efter landets första lokalval sedan den välkomna decentraliseringsreformen. Parlamentet uppmanar den ukrainska regeringen att säkerställa fria och rättvisa valkampanjer utan oegentliga finansieringsmetoder och utan utrymme för röstköp. Parlamentet betonar att valprocessen och röstningsförfarandet på valdagen bör genomföras med högre säkerhetsstandard och att särskilda säkerhetsåtgärder bör vidtas för att förhindra spridningen av covid-19. Parlamentet konstaterar att valkretsar med enstaka mandat under det tidigarelagda parlamentsvalet i Ukraina 2019 avgränsades på ett sätt som inte gynnade en nationell representation av minoriteter. I vissa regioner, såsom Transkarpatien, observerades valfusk, till exempel genom att ”klonade” kandidater ställde upp, vilket minskade chanserna för medlemmar av den ungerska minoriteten att ta sig in i parlamentet.

4.  Europaparlamentet välkomnar den nya vallagen, som antogs i december 2019, inklusive dess bestämmelser om internflyktingars rättigheter. Parlamentet påminner dock om att löpande ändringar av vallagen under ett pågående val strider mot Venedigkommissionens rekommendationer, orsakar rättsosäkerhet och inverkar negativt på valkommissionernas arbete. Parlamentet uppmanar Ukraina att fortsätta att motverka olaglig kampanjverksamhet, röstköp, missbruk av administrativa resurser och rättsosäkerhet kring kampanjer i sociala medier.

5.  Europaparlamentet insisterar på att vallagen bör förbättras och anpassas till internationella normer för att behandla frågor såsom kampanjverksamhet på sociala medier, insyn i kampanjutgifter och oberoende kandidaters tillgång till valprocessen. När det gäller lokalval betonar parlamentet dessutom vikten av att undanröja byråkratiska hinder för väljarregistrering av internflyktingar, att sätta ett ekonomiskt tak för kampanjverksamhet och att göra det möjligt för enskilda kandidater att delta, bland annat genom att ompröva planen att införa en kontantdeposition för kandidater i små samhällen.

Reformer och institutionella ramar

6.  Europaparlamentet betonar vikten av prodemokratiska reformer och förtroende för institutioner som de effektivaste säkerhetsmekanismerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda de befintliga mekanismerna för att underlätta och stödja Ukrainas genomförande av reformer. Parlamentet föreslår att man i nära samarbete med det civila samhället utvecklar och genomför kvalitativa och kvantitativa mekanismer för att övervaka Ukrainas genomförande av reformer, inbegripet tydliga riktmärken, rekommendationer och principer för villkorlighet som ska användas för att förbättra metoderna för de årliga genomföranderapporterna, som bör bli effektiva vägledande verktyg för reformer.

7.  Europaparlamentet framhåller behovet av uppgraderade styr- och rapporteringsmekanismer för bedömning av Ukrainas framsteg – särskilt när det gäller reformer av rättsväsendet, korruptionsbekämpning, statsägda företag, bolagsstyrning och energireformer – som kopplas till ekonomiskt stöd och investeringsstöd.

8.  Europaparlamentet rekommenderar att man fokuserar på ett begränsat antal prioriteringar till vilka politiska insatser, ekonomiskt stöd och tekniskt bistånd koncentreras, i syfte att effektivt bygga upp den institutionella kapacitet som krävs för att reformerna ska bli framgångsrika på lång sikt, inte bara i fråga om lagstiftning utan också i praktiken. Parlamentet stöder ett stärkt sektorssamarbete mellan EU och Ukraina på prioriterade områden, såsom den digitala ekonomin, energi, klimatförändringar och handel. Parlamentet välkomnar Ukrainas ambitioner att närma sig politiken för EU:s digitala inre marknad och den europeiska gröna given genom att genomföra det relevanta regelverket.

9.  Europaparlamentet erkänner Ukraina och de andra signatärerna av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet som associerade partner och efterlyser en förstärkt politisk dialog med dem för att främja ytterligare ekonomisk integration och lagstiftningsharmonisering. Parlamentet uppmanar EU, i enlighet med principen ”mer för mer”, att överväga att för de tre associerade länderna, däribland Ukraina, skapa en förstärkt samarbetsstrategi för reformer och investeringar som skulle vara villkorad på områden som inbegriper, utan att vara begränsade till, uppbyggnad av investeringskapacitet, transport, energi, rättsväsen och den digitala ekonomin, och som skulle bana väg för en ambitiös agenda för integration i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samordning med internationella finansinstitut, före utgången av 2020 föreslå en detaljerad, villkorad och skräddarsydd plan för ekonomi och investeringar för Ukraina och andra länder som är associerade med EU, mot bakgrund av hanteringen av konsekvenserna av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar dessutom EU-institutionerna att analysera möjligheten att inkludera Ukraina och de andra associerade länderna som observatörer i arbetet i de kommittéer som inrättats i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och förordning (EU) nr 182/2011(7) samt vid mötena i rådets arbetsgrupper och kommittéer, som ett sätt att visa EU:s engagemang för ytterligare integration och ett stärkande av ländernas inriktning på reformer och administrativa kunnande.

10.  Europaparlamentet stöder en genomgripande översyn av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet i enlighet med avtalets bestämmelser och i syfte att utnyttja dess fulla potential för politisk associering och ekonomisk integration, inbegripet förstärkt sektorsspecifik integration av Ukraina i EU.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppgradera försummade delar i associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen när det gäller viktiga politikområden såsom jämställdhetsintegrering och hantering av hälsokriser, samtidigt som man ser till att avtalen inte strider mot kravet på miljö- och klimatåtgärder eller initiativen inom den europeiska gröna given.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja investeringar i sektorer med potential till utveckling, tillväxt och konkurrenskraft i EU och som ytterligare skulle kunna främja ekonomisk diversifiering, såsom hållbar energi och klimat, den digitala inre marknaden och it-säkerhet samt transporter.

13.  Europaparlamentet välkomnar Ukrainas framsteg med att uppfylla sina åtaganden enligt associeringsavtalet, särskilt på områdena jordbruk, energi, bankväsen, decentralisering, den digitala ekonomin, miljö och valförfaranden. Enligt associeringsavtalets översynsmekanism (”Pulse of the AA”) fullföljdes dock endast 37 procent av de genomföranderelaterade uppgifterna under 2019 (en minskning från 52 procent 2018). Parlamentet erkänner de försök som gjordes under andra halvåret 2019 för att påskynda reformtakten, men uppmanar de ukrainska institutionerna kraftfullt att inte prioritera takten i lagstiftningsprocessen framför kvaliteten på den antagna lagstiftningen och betonar samtidigt vikten av att landet fortsätter att genomföra sina åtaganden.

14.  I detta avseende understryker Europaparlamentet att Ukraina inte får glömma att nivån på det politiska, tekniska och ekonomiska stödet från EU kommer att vara beroende av i vilken utsträckning landet uppfyller sina åtaganden gentemot unionen och dess medlemsstater, särskilt när det gäller reformprocessen, respekten för mänskliga rättigheter, minoriteter och grundläggande friheter samt upprättandet av en verklig och effektiv rättsstat.

15.  Europaparlamentet välkomnar den gemensamma färdplan för regeringen och parlamentet som antogs 2018 och inrättandet av en gemensam plattform för europeisk integration i november 2019, och hoppas att dessa initiativ kommer att leda till ökad samordning mellan de olika institutioner som är delaktiga i utformningen, antagandet och genomförandet av reformerna. Parlamentet uppmuntrar Ukrainas parlament och regering att använda detta verktyg mer och på ett effektivare sätt och att se över sitt samarbete kring genomförandet av åtaganden kopplade till associeringsavtalet och lagstiftningstillnärmningen, i syfte att maximera synergieffekterna, särskilt i fråga om sakkunskap om EU-lagstiftning och efterlevnadsbedömningar.

16.  Europaparlamentet lovordar Ukraina för dess framsteg med att reformera sin offentliga förvaltning, och betonar vikten av att inte sakta ner takten när det gäller fortsatta framsteg och att låta eventuella tillfälliga utnämningar under covid-19-perioden genomgå meritbaserade rekryteringsförfaranden så snart som möjligt. Parlamentet är medvetet om den stora utmaning som detta innebär för styrelseformer, institutioner och offentlig förvaltning i Ukraina, och uppmuntrar kommissionen att tillhandahålla lämpligt tekniskt och finansiellt stöd.

17.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som uppnåtts inom den reform för decentralisering och stärkande av kommunerna som inleddes 2014 och som har visat sig vara en av de mest lyckade reformerna hittills. Parlamentet erkänner stödet från U-LEAD-projektet, som lett till att det bildats nästan ett tusen frivilligt sammanslagna lokalsamhällen med omkring 11,7 miljoner invånare. Parlamentet ser positivt på de åtgärder som hittills vidtagits för att decentralisera offentliga myndigheter och offentliga finanser genom ett paket med rättsakter och det praktiska genomförandet av dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga studera detaljerna i decentraliseringsreformen och att eventuellt använda den som en lyckad fallstudie för andra länder.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ukraina att slutföra decentraliseringsreformen i en bred och öppen dialog, särskilt med lokala självstyrelseorgan och deras sammanslutningar, i syfte att öka de lokala myndigheternas autonomi och befogenheter och uppmuntra till regelbundna utbyten mellan centralregeringen och nationella sammanslutningar av lokala och regionala myndigheter i fråga om all politik som kan få territoriella konsekvenser.

19.  Europaparlamentet välkomnar anordnandet av den första omgången lokalval den 25 oktober 2020, med ett valdeltagande på över 36 %, där valdeltagandet var fritt och rättvist, men som kombinerades med ett samtidigt offentligt samråd, vilket enligt OSSE/ODIHR gav upphov till en otillbörlig politisk fördel och suddade ut åtskillnaden mellan stat och parti. Parlamentet uppmanar de statliga myndigheterna att respektera de lokala självstyrelseorganens autonomi och att stödja den administrativa kapaciteten hos kommuner och städer. Parlamentet vill se ett införande av begreppet territoriellt offentligt organ som juridisk person, vilket är etablerad praxis i EU och även erkänns i den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse. Parlamentet välkomnar ändringen av budgetlagen, som innebär att en andel på 60 % av den lokala inkomstskatten för privatpersoner garanteras som ett nödvändigt bidrag till sunda offentliga finanser på lokal nivå. Parlamentet varnar för inrättandet av parallella strukturer på lokal nivå som skulle kunna ge upphov till behörighetskonflikter, utan föreslår att man överväger att tilldela befattningshavare dubbel behörighet, så att de har lokala befogenheter och samtidigt fungerar som den lägsta statliga myndigheten. Parlamentet noterar Verchovna Radas resolution av den 17 juli 2020 om bildande och upplösning av distrikt, enligt vilken arrangemangen avseende konsolidering av distrikt som regel kommer att vara tillämpliga även på territorierna på Krim och på distrikt i regionerna Donetsk och Luhansk, som för närvarande inte kontrolleras av Ukrainas regering.

Samarbete inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)

20.  Europaparlamentet är medvetet om Ukrainas unika erfarenhet och sakkunskap och välkomnar Ukrainas deltagande i uppdrag, stridsgrupper och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), dess bidrag till EU:s stridsgrupper och ökande anpassning till EU:s uttalanden och förklaringar när det gäller internationella och regionala frågor, liksom dess bidrag, och gratulerar Ukraina till landets nya status som Nato-partner med utökade möjligheter.

21.  Europaparlamentet välkomnar de framgångsrika åtgärder som vidtagits inom vetenskapligt och tekniskt samarbete, inbegripet inom rymdindustrin, och på försvarsområdet, i synnerhet konvergensen inom de operativa, utbildningsrelaterade och institutionella segmenten, och i genomförandet av de nödvändiga interna förändringarna i dessa sektorer. Parlamentet välkomnar Ukrainas vilja att delta i EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, och ESA:s forskningsprogram. Parlamentet noterar det givande samarbetet mellan Ukrainas försvarsministerium och Europeiska försvarsbyrån och uppmuntrar till ytterligare utveckling av detta samarbete. Parlamentet uppmanar EU och Ukraina att främja samarbete inom säkerhet och försvar, och att ägna särskild uppmärksamhet åt konflikten i östra Ukraina och Rysslands försök att undergräva Ukrainas suveränitet samt kränkningen av dess territoriella integritet, genom försoning, samarbete på området för cybersäkerhet och kampen mot desinformation samt genom att arbeta för att stärka familjers, samhällens och statliga institutioners motståndskraft.

22.  Europaparlamentet stöder Ukrainas möjliga deltagande i utvalda GSFP-projekt, inbegripet samarbete med Europeiska försvarsbyrån och framför allt det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco), förutsatt att Ukraina uppfyller en överenskommen uppsättning politiska, materiella och rättsliga villkor, så som andra tredjeländer gör. Parlamentet välkomnar EU:s nyligen fattade beslut att bjuda in Ukraina till EU:s operation Althea i Bosnien och Hercegovina och uppmuntrar båda sidor – EU och Ukraina – att fortsätta utöka Ukrainas deltagande i EU:s uppdrag och insatser.

23.  Europaparlamentet välkomnar det stärkta samarbetet mellan de ukrainska myndigheterna och den europeiska offentliga och privata sektorn för att bekämpa hybridhot, främst från Ryssland, vilka bl.a. syftar till att sprida falsk information, uppvigla till våld och driva på regeringsfientliga och antieuropeiska strömningar. Parlamentet anser det vara lägligt och lämpligt för EU och Ukraina att så snart som möjligt inleda en dialog om cyberfrågor och stöder idén om att bredda dialogen om säkerhet och försvar i syfte att på ett lämpligt sätt reagera på aktuella och framtida hot, i synnerhet i linje med den globala säkerhetsstrategin för EU.

Ukrainas territoriella integritet och suveränitet

24.  Europaparlamentet upprepar unionens orubbliga stöd och engagemang för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser, och sitt stöd för de internationellt samordnade sanktionerna mot Rysslands regering och mot aktörer som undergräver landets suveränitet och territoriella integritet, till dess att alla relevanta villkor för hävande av sanktionerna har uppfyllts, inbegripet det fullständiga genomförandet av Minskavtalen och återupprättandet av Ukrainas territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser.

25.  Europaparlamentet fortsätter att fördöma den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol och den faktiska ockupationen av vissa områden i Donetsk och Luhansk. Parlamentet uppmanar Ryska federationen att fullgöra sina internationella skyldigheter, att dra tillbaka sina militära styrkor från Ukrainas territorium och att fullt ut genomföra resolutionerna från FN:s generalförsamling om Ukrainas samt Krims och Sevastopols territoriella integritet.

26.  Europaparlamentet understryker att alla avtal med Ryska federationen måste respektera det fullständiga genomförandet av Minskavtalen och uppfyllandet av FN:s resolutioner om Krims status samt Ryska federationens respekt för Ukrainas territoriella integritet.

27.  Europaparlamentet välkomnar att fredssamtalen återupptogs i Normandie-kvartetten den 9 december 2019 i Paris efter ett treårigt dödläge. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att ansluta sig till avtalet om eldupphör. Parlamentet betonar vikten av att identifiera ytterligare områden för tillbakadragande, av minröjningsverksamhet och av att öppna gränsposteringar längs kontaktlinjen, och uppmanar Ryssland att använda sitt inflytande över de väpnade grupper som landet backar upp, i syfte att respektera och fullt ut genomföra de åtaganden som gjorts som en del av Minskavtalen och nyligen genomförda möten inom Normandie-kvartetten och trepartsgruppen för Ukraina. Parlamentet upprepar, såsom överenskommet i Minsk och inom det så kallade Steinmeier-formatet, att lokala val i de ockuperade delarna av östra Ukraina måste genomföras i enlighet med ukrainsk lagstiftning och under överinseende av OSSE. Parlamentet understryker att villkoren för fria och rättvisa val i Donetsk och Luhansk för närvarande inte har uppfyllts. Parlamentet välkomnar att man övergett planen att inbegripa Rysslandsunderstödda separatister som part i samtalen inom trepartsgruppen för Ukraina. Parlamentet beklagar de synpunkter som framförts av högt ställda medlemmar av den ukrainska delegationen inom trepartsgruppen för Ukraina, som innebär att man förnekar Rysslands militära inblandning i konflikten i Donbassregionen.

28.  Europaparlamentet fördömer eftertryckligen Rysslands destabiliserande handlingar och militära inblandning i Ukraina. Parlamentet uttrycker oro över Rysslands pågående uppbyggnad av militära anläggningar och installationer på Krimhalvön, bland annat långt över 30 000 trupper, nya robotluftvärnssystem och mark-till-mark-missilsystem, ubåtar med kärnvapenkapacitet och strategiska bombare. Parlamentet fördömer Rysslands olagliga åtgärder som syftar till att överta kontrollen över Kertjsundet, eftersom de utgör brott mot internationell sjörätt och Rysslands internationella åtaganden, särskilt uppförandet av Kertjbron och dess järnvägsförbindelse utan Ukrainas samtycke, dragningen av undervattenskablar och nedstängningen och militariseringen av Azovska sjön, som allvarligt hindrar Ukrainas ekonomiska verksamhet. Parlamentet uppmanar Ryska federationen att säkerställa obehindrad och fri passage till och från Azovska sjön i enlighet med internationell rätt samt tillträde till de ockuperade ukrainska territorierna i Donbass och annekterade Krim för internationella icke-statliga organisationer och internationella humanitära organisationer. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att den ryska ordning för inspektion till havs som inleddes 2018 för alla fartyg som passerar genom det ryskkontrollerade Kertjsundet på väg till och från Azovska sjön fortsätter att ha negativa ekonomiska konsekvenser för regionen. Parlamentet begär att alla ukrainska politiska fångar och krigsfångar i Ryssland, Krim och de delar av Donbass som inte kontrolleras av den ukrainska regeringen ska friges. Parlamentet uttrycker dock oro över det påtvingade inkluderandet av ryska medborgare som misstänks vara inblandade i nedskjutningen av Malaysian Airlines flyg MH17 i fångväxlingen mellan Ukraina och Ryssland.

29.  Europaparlamentet betonar behovet av en politisk lösning på konflikten i östra Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att öka sina ansträngningar inom ramen för en fredlig konfliktlösning genom att stödja insatserna från alla sidor i fredsprocessen, samt att förstärka förtroendeskapande åtgärder och ställa sig bakom ett mandat för att sätta in ett fredsbevarande FN-uppdrag i det ockuperade territoriet i Ukraina. Parlamentet begär att parterna i konflikten erbjuds att ett EU-lett GSFP-uppdrag sätts in, så snart situationen tillåter och som ett led i det fullständiga genomförandet av Minskavtalen, för att hjälpa till med uppgifter såsom minröjning, förberedelser inför lokala val och säkerställande av fritt tillträde för organisationer för humanitärt bistånd. Parallellt med detta uppmanar parlamentet EU att vara redo att förstärka sanktionerna mot Ryssland om situationen kräver det, bland annat ifall Ryssland inte fullgör sina skyldigheter enligt Minskprotokollet, särskilt i fråga om säkerhetsaspekten.

30.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Ukraina att fullgöra sina åtaganden om att reformera statliga exportkontroller i enlighet med EU:s krav och standarder och i fråga om genomförandet av en konsekvent och systematisk sanktionspolitik. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att utöva bättre tillsyn över genomförandet av EU:s sanktioner, inbegripet bättre tillsyn över verksamheterna vid de myndigheter i medlemsstaterna som har i uppgift att genomföra de gemensamma EU-reglerna.

31.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att utveckla en mer aktiv roll för EU, med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordförande för kommissionen som företrädare, inom ramen för en fredlig lösning på det pågående kriget i östra Ukraina, inbegripet inom Normandiekvartetten. Parlamentet rekommenderar att man överväger att utse ett särskilt EU-sändebud för Krim och Donbassregionen.

32.  Europaparlamentet har upprepade gånger uppmanat till ett internationellt format för förhandlingar om en avslutning av ockupationen av Krimhalvön, med aktivt deltagande av EU. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att ge allt nödvändigt stöd för inrättandet av en internationell plattform för Krim som skulle göra det möjligt att samordna, formalisera och systematisera insatserna för att återupprätta Ukrainas territoriella integritet. Parlamentet anser det viktigt att involvera Krimtatarernas Mejlis, som är det enda internationellt erkända representativa organet för krimtatarerna, i en sådan plattforms verksamhet.

33.  Europaparlamentet påminner samtidigt om att Ryssland, enligt internationell humanitär rätt, i egenskap av ockupationsmakt bär det fulla ansvaret för att tillgodose behoven för befolkningen på den tillfälligt ockuperade Krimhalvön, inbegripet dess vattenförsörjning. Parlamentet påpekar dessutom att det i Genève-konventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid, som Ryssland är part i, fastställs att en ockupationsmakt inte får tvinga de bosatta i det ockuperade territoriet att tjänstgöra i dess väpnade styrkor eller hjälptrupper.

34.  Europaparlamentet fördömer Ryska federationen för att ha låtit ryska medborgare bosätta sig på det ockuperade Krim och i territorierna Donetsk och Luhansk, och på så sätt rubbat balansen mellan innehavare av ryska pass och ukrainare, det fortsatta utfärdandet av ryska pass till invånare i de tillfälligt ockuperade territorierna i Ukraina, i strid mot Ukrainas suveränitet och målen och bestämmelserna i Minskavtalen, samt för landets försök att anordna lokala val i Autonoma republiken Krim i Ukraina den 13 september 2020. Parlamentet menar att valet av guvernör i Sevastopol var olagligt och stred mot internationell rätt, liksom omröstningen om representanter till det så kallade nationalrådet för ”republiken Krim”, den så kallade lagstiftande församlingen i staden Simferopol och det så kallade landsbygdsrådet för regionen Rozdolne. Parlamentet uppmanar EU att införa sanktioner mot dem som är ansvariga för anordnande och genomförande av omröstningarna. Parlamentet beklagar djupt Rysslands agerande att kalla in unga män på det ockuperade Krim för att tjänstgöra inom ryska försvarsmakten, varav 85 % skickades för tjänstgöring i Ryska federationen. Parlamentet uppmanar Ryssland att sluta kalla in människor på Krim och att till fullo fullgöra sina skyldigheter enligt Genèvekonventionerna.

35.  Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för alla insatser för att skipa rättvisa för samtliga 298 offer för nedskjutningen av Malaysia Airlines flyg MH17, som sköts ned av en av Ryssland tillhandahållen luftvärnsrobot, och deras närmast anhöriga, inbegripet internationellt understödda brottmålsprocesser mot fyra misstänkta enligt nederländsk rätt och det åtal som väckts mot Ryssland vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet lovordar Ukraina för dess fortsatta samarbete inom den gemensamma utredningsgruppen för att fastställa sanningen, identifiera misstänkta och ställa förövarna inför rätta. Parlamentet fördömer att Ryssland ensidigt dragit sig ur trepartsförhandlingarna för att söka sanningen tillsammans med Australien och Nederländerna. Parlamentet uppmanar Ryssland att samarbeta i alla aspekter i samtliga pågående insatser för att se till att alla enskilda personer eller enheter som varit inblandade i nedskjutningen av MH17 ställs till svars, bland annat genom att återuppta dialogen för att söka sanningen tillsammans med Australien och Nederländerna, säkerställa sitt samarbete i den mellanstatliga stämningsansökan som Nederländerna lämnat till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i detta ärende och utlämna Volodymyr Tsemach till Nederländerna. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland att upphöra med att främja desinformation om flyg MH17.

36.  Europaparlamentet uppmanar Ukraina att bistå den moldaviska centralregeringen i dess ansträngningar att återfå kontrollen över Transnistrien på grundval av Moldaviens territoriella integritet.

37.  Europaparlamentet noterar antagandet i juni 2018 av lagen om nationell säkerhet, liksom av lagen om försvarsupphandling och om underrättelser år 2020. Parlamentet kräver dock bestämt att ytterligare lagstiftning antas som syftar till att begränsa befogenheterna för Ukrainas säkerhetstjänst i syfte att omvandla den till att uteslutande vara en kontraspionage- och terrorismbekämpningsmyndighet och att parlamentarisk översyn över hela säkerhetssektorn inrättas.

Rättvisa, frihet, säkerhet och kampen mot korruption

38.  Europaparlamentet upprepar att det är ytterst viktigt med konkreta resultat i kampen mot korruption, för att bibehålla ett starkt stöd för reformprocessen bland medborgarna samt för att förbättra företagsklimatet och locka utländska direktinvesteringar. Parlamentet uppmuntrar de ukrainska myndigheterna att gå vidare med reformer, i synnerhet på området för rättsstatlighet och korruptionsbekämpning, och att säkerställa viktiga korruptionsbekämpande institutioners oberoende och fortsatta arbete. Parlamentet berömmer i detta sammanhang ombildningen av den nationella byrån för förebyggande av korruption och ikraftträdandet i januari 2020 av nya lagar om olagligt berikande och om visselblåsare, samt inledningen av verksamheten vid den högre domstolen för korruptionsbekämpning i september 2019.

39.  Europaparlamentet är dock oroat över resultatet av författningsdomstolens dom av den 27 oktober 2020, som skapade ett rättsligt tomrum i Ukrainas korruptionsbekämpningsstruktur och allvarligt försvagade den nationella byrån för förebyggande av korruption. Parlamentet erkänner de aktiva insatser som inletts av president Zelenskyj och fullföljts av de politiska aktörerna för att återupprätta lagstiftningen och trovärdigheten i Ukrainas korruptionsbekämpningsstruktur. Parlamentet uppmanar med kraft de ukrainska myndigheterna att fortsätta sina ansträngningar för att återupprätta en fullt fungerande, effektiv och övergripande institutionell struktur för korruptionsbekämpning, även inom rättsväsendet, samtidigt som rättsväsendets oberoende gentemot den verkställande och lagstiftande makten bevaras fullt ut. Parlamentet understryker att en nationell byrå för förebyggande av korruption med fullständiga befogenheter spelar en avgörande roll i detta sammanhang och att författningsdomstolens dom inte bör användas som förevändning för att försvaga eller marginalisera den. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de uppenbara försöken av särintressen att omintetgöra det som landet uppnått i kampen mot korruption och de övergripande demokratiska reformerna, särskilt genom att somliga ukrainska oligarker återtagit sin politiska makt, vilket har försvagat den reforminriktade majoriteten i Verchovna Rada, något som också illustrerats av svårigheterna med att täppa till den lucka i lagstiftningen som uppstod efter författningsdomstolens kontroversiella dom av den 27 oktober 2020. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer att hålla i sitt engagemang för de reformer som de ukrainska väljarna har krävt och som är avgörande för att stärka rättsstaten, utrota korruptionen och uppnå större välstånd för Ukrainas befolkning.

40.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa oberoendet för den högre domstolen för korruptionsbekämpning och andra korruptionsbekämpande institutioner, och begär att de korruptionsbekämpande institutionernas verksamhet har ett objektivt och opartiskt tillvägagångssätt, för att säkerställa förtroende och allmänhetens stöd i kampen mot korruption. Parlamentet är medvetet om de första domarna som avkunnats och om den högre domstolens respekt för höga yrkesmässiga standarder. Parlamentet begär dock att den högre domstolens arbete ska intensifieras för att öka antalet fällande domar, även i fall på hög nivå.

41.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts vid Ukrainas nationella byrå för korruptionsbekämpning, som kan hävdas vara landets mest effektiva korruptionsbekämpande institution. Parlamentet understryker vidare behovet av att stärka den nationella byråns oberoende. Parlamentet begär därför med kraft att lagen om den nationella byrån för korruptionsbekämpning anpassas till konstitutionen och det nyligen fattade beslutet från författningsdomstolen och att insynsvänliga, avpolitiserade och meritbaserade urvalsförfaranden ska föreskrivas för cheferna vid både den nationella byrån och den specialiserade åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning (SAPO) och den statliga utredningsbyrån (SBI), inbegripet en trovärdig integritetskontroll.

42.  Europaparlamentet beklagar försöken från ledamöter av Verchovna Rada att angripa och undergräva korruptionsbekämpande institutioner, i synnerhet försöken att avsätta direktören för den nationella byrån för korruptionsbekämpning, och den ogenomskinliga processen för val av direktör för SAPO. Parlamentet noterar det bristande skyddet för aktivister från icke-statliga organisationer och journalister som blottlägger och avslöjar korruption, och efterlyser ett effektivt genomförande av den nya lagen om skydd av visselblåsare som trädde i kraft i januari 2020.

43.  Europaparlamentet välkomnar utkastet till strategi för korruptionsbekämpning för 2020–2024 och förväntar sig att Verchovna Rada snart kommer att anta denna omfattande strategi och upprätthålla de viktigaste delarna av utkastet. Parlamentet är medvetet om de olika former av påtryckningar och sabotage som riktas mot de korruptionsbekämpande institutionerna som en återspegling av den alltmer effektiva och framgångsrika kampen mot korruption. Parlamentet framhåller att de korruptionsbekämpande institutionerna, närmare bestämt den nationella byrån, SAPO och den högre domstolen, måste förbli oberoende och effektiva samt ha tillräckliga resurser. Parlamentet berömmer antagandet i december 2019 av den nya lagstiftningen mot penningtvätt, som stärkte transparensen i fråga om ägarstrukturer för företag i Ukraina och utgör en markant förbättring av den relevanta rättsliga ramen.

44.  Europaparlamentet är djupt oroat över den höga graden av systematiska politiska påtryckningar och handlingar i avsikt att skrämmas som begåtts mot ordföranden för Ukrainas nationalbank, dessvärre inte för första gången, och som ledde till att han avgick i juli 2020. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de ukrainska myndigheterna att avstå från att utöva politiska påtryckningar mot oberoende ekonomiska institutioner och verkställande myndigheter samt att se till att deras oberoende ställning upprätthålls som en garanti för att marknaden ska fungera korrekt och alla ekonomiska aktörer ska ha lika villkor.

45.  Europaparlamentet beklagar att rättsväsendet fortfarande är en av de minst betrodda institutionerna i Ukraina och oroas djupt över i vilket skick det har varit sedan reformen i oktober 2019, som ledde till avvecklingen och ombildningen av kommissionen med högkvalificerade domare (HQCJ) och resulterade i att processen för förnyad bedömning och rekrytering av domare pausats samtidigt som runt 2 000 domartjänster är lediga. Parlamentet beklagar att den högre kvalifikationskommittén för domare tidigare inte tog hänsyn till yttrandet från rådet för offentlig integritet vid sin omprövning av domare, och uppmanar med kraft kommittén att göra detta i framtiden för att tillsätta lediga tjänster vid lägre domstolsinstanser med domare som uppfyller etiska normer och integritetsnormer, i full överensstämmelse med Venedigkommissionens yttrande nr 969/2019. Parlamentet insisterar på att kvalifikationskommittén snabbt ska återinrättas på grundval av en ändring av lag nr 3711 på ett sätt som är förenligt med den ukrainska författningsdomstolens beslut nr 4-p/2020 av den 11 mars 2020, i syfte att inrätta en oberoende högre kvalifikationskommitté för domare baserat på ett öppet urvalsförfarande, med deltagande av internationella experter. Parlamentet anser att en befullmäktigad kvalifikationskommitté på ett effektivt sätt bör kunna genomföra urvalet av nya domare och prövningen av redan tillsatta domare i enlighet med de regler och förfaranden som antagits av kvalifikationskommittén själv, i enlighet med dess uppdrag. Parlamentet kräver med emfas en integritetskontroll av det icke reformerade högsta rättsliga rådet. Parlamentet uppmanar med kraft de ukrainska myndigheterna att fortsätta och påskynda reformen av rättsväsendet så att inte de nyligen inrättade korruptionsbekämpande institutionernas arbete undergrävs, att avstå från politiskt motiverade rättegångar och instrumentalisering av rättsväsendet mot politiska motståndare och att fullborda den rättsliga ramen för bekämpning av organiserad brottslighet.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla befintliga och nya verktyg på området för rättsstatlighet och god samhällsstyrning för att övervaka och bedöma Ukrainas framsteg, i synnerhet resultattavlan för rättskipningen i EU och den europeiska rättstatsmekanismen, i syfte att säkerställa en ingående granskning av de pågående reformerna och vederbörlig upptäckt och korrigering av eventuella brister i dessa reformer.

47.  Europaparlamentet välkomnar den reform av allmänna åklagarmyndigheten som inleddes i september 2019 och begär att godkännandet av åklagare slutförs, så att det därmed säkerställs att nya åklagare på alla nivåer utses i en öppen och politiskt obunden process. Parlamentet uppmuntrar de ukrainska myndigheterna att stärka kampen mot organiserad brottslighet och förbättra den rättsliga ramen samt samarbetet och samordningen mellan de ansvariga brottsbekämpande myndigheterna.

48.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de ukrainska myndigheterna att avstå från sitt tidigare oskick att driva politiskt motiverade rättsliga mål. Parlamentet understryker i detta sammanhang att meningsskiljaktigheter i politiska frågor bör tas upp i de behöriga politiska forumen snarare än inom rättsväsendet.

49.  Europaparlamentet är bekymrat över att kommissionen har förtecknat Ukraina som ett prioriterat land i ”kategori 2”, vilket innebär att immateriella rättigheter inte skyddas eller efterlevs i tillräcklig utsträckning. Parlamentet framhåller behovet av att stärka tullkontroller och infrastruktur för att bättre förhindra införseln av förfalskade produkter till Ukraina och transiteringen av dem genom landet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att bistå Ukraina med att utarbeta nya lagförslag om immateriella rättigheter.

50.  Europaparlamentet uppmanar den ukrainska regeringen att fortsätta utredningen av de brott som begicks av medlemmar av de ukrainska styrkorna mot aktivister under Euromajdan-protesterna och att skyndsamt skipa rättvisa för offren och deras familjer.

51.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Ukraina att ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

52.  Europaparlamentet välkomnar de ändringar av den ukrainska strafflagen som innebär att våldtäkt och sexuellt våld definieras med hjälp av begreppet bristande samtycke, och begär att det snabbt ska utvecklas en metod för att utreda sexuella våldsbrott. Parlamentet beklagar att det på grund av avsaknaden av en sådan metod inte väcktes några åtal för våldtäkt eller sexuellt våld baserat på bristande samtycke under 2019.

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

53.  Europaparlamentet fördömer skarpt de omfattande och permanenta kränkningarna av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter såsom yttrande-, religions- och trosfrihet och föreningsfrihet samt rätten till mötesfrihet, som begåtts av de ryska ockupationsstyrkorna på Krims tillfälligt ockuperade territorium och av de av Ryssland understödda väpnade grupperna i de icke regeringskontrollerade områdena i Donbass, och som inbegriper påtvingad värnplikt, deportering, olagliga och påtvingade utfärdanden av pass, begränsningar av utbildnings- och språkrättigheter, godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och andra svåra förhållanden vid frihetsberövande samt restriktiva åtgärder såsom ensidiga stängningar av gränsövergångar och förvägrad inresa för FN-uppdrag och humanitära insatser, vilket är särskilt oroande under den pågående pandemin.

54.  Europaparlamentet påminner om att civilbefolkningens liv och välbefinnande fortfarande hotas av kriget i östra Ukraina och konstaterar att minskningen av fientligheterna i östra Ukraina under den vapenvila som trädde i kraft den 27 juli 2020 bidrog till att säkerhetsincidenterna minskade med 53 % och likaså till att antalet civila dödsoffer minskade. Parlamentet välkomnar programmet ”EU4ResilientRegions”, som har tilldelats 30 miljoner euro, och som syftar till att stärka motståndskraften i östra och södra Ukraina i samband med de negativa konsekvenserna av den pågående konflikten, inbegripet mot hybridhot och andra destabiliserande faktorer.

55.  Europaparlamentet uttrycker dock extrem oro över den allt sämre humanitära situationen i de östliga territorier som för närvarande inte kontrolleras av den ukrainska regeringen, i synnerhet mot bakgrund av den rådande covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar kraftfullt de faktiska lokala myndigheterna att vidta alla åtgärder som krävs för att se till att befolkningens grundläggande behov – inbegripet tillgången till vårdinrättningar och sjukvård av god kvalitet – tillgodoses och att för detta ändamål samarbeta fullt ut med den legitima ukrainska regeringen.

56.  Europaparlamentet understryker att mer än 3,5 miljoner människor i östra Ukraina, på båda sidor om frontlinjen, fortfarande är beroende av humanitärt bistånd och skydd och utsätts för strypt vattentillförsel och elavbrott. Parlamentet noterar att de utmaningar som dessa människor står inför har förvärrats av den pågående covid-19-pandemin. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att i samordning med FN-organen öka sina insatser för att tillhandahålla bistånd under denna humanitära kris, i linje med översikten över de humanitära behoven.

57.  Europaparlamentet beklagar den allt sämre människorättssituationen på Krim sedan inledningen av ockupationen, eftersom Ryssland drastiskt har kringskurit mötes-, yttrande-, förenings-, informations- och religionsfriheten sedan ockupationen började. Parlamentet beklagar djupt den diskriminerande politik som de självutnämnda ryska myndigheterna infört mot i synnerhet Krims tatariska etniska minoritet, intrånget i deras egendomsrätt, de tilltagande hotelserna mot den befolkningsgruppen och mot dem som motsätter sig den olagliga annekteringen genom påtvingad värnplikt, förföljelse, genomsökningar, frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden, liksom den ovan nämnda bristen på yttrande-, förenings- och religionsfrihet samt rörlighet på halvön. Parlamentet begär omedelbar och villkorslös frigivning av alla olagligt frihetsberövade och fängslade ukrainska medborgare på Krimhalvön och i Ryssland, inbegripet krimtatariska aktivister. Parlamentet uppmanar vidare Ryssland att utreda de grymheter som begåtts mot krimtatarer och att garantera och skydda krimtatarernas, ukrainarnas och alla etniska och religiösa folkgruppers rätt att bevara och utveckla sin egen kultur, tradition, utbildning och identitet.

58.  Europaparlamentet beklagar att det finns runt 1,5 miljoner internflyktingar i Ukraina, vilket gör det till det nionde största landet i världen när det gäller antalet internflyktingar. Parlamentet noterar att huvudansvaret för detta vilar hos Ryssland och dess inofficiella styrkor. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att minska lidandet hos de människor som drabbats av konflikten och genomföra åtgärder för att skydda internflyktingars rättigheter. Parlamentet uppmanar Ukraina att bevilja internflyktingarna fullständiga medborgerliga och politiska rättigheter och att följa internationella standarder rörande behandlingen av internflyktingar. Parlamentet betonar vikten av att skydda och garantera de ukrainska medborgerliga rättigheterna på de tillfälligt ockuperade territorierna, inbegripet genom förenklade förfaranden för att få pension utbetald och för att få personbevis utfärdade för barn, och därmed förebygga risken att de blir statslösa och sårbara.

59.  Europaparlamentet uppmanar OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina att fullgöra sitt mandat och att genomföra regelbundna utbyten med offer för och vittnen till förföljelser, advokater, icke-statliga organisationer och företrädare för medierna som ett ytterligare sätt att bedöma situationen i de tillfälligt ockuperade områdena på Krim och i östra Ukraina. Parlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att ägna kontinuerlig uppmärksamhet åt människorättssituationen på Krimhalvön och i de områden som inte kontrolleras av regeringen i östra Ukraina.

60.  Europaparlamentet noterar att den femåriga handlingsplanen för genomförandet av Ukrainas nationella strategi för mänskliga rättigheter löper ut 2020 och efterfrågar en grundlig översyn av dess främsta resultat innan mål fastställs för en uppföljande handlingsplan. Parlamentet håller sig uppmärksammat på det stöd som den ukrainska regeringen ger det krimtatariska folket och uttrycker sin oro över bristen på finansiering i det budgetförslag för 2021 som lämnades in till Verchovna Rada i september 2020 och rör programmet för vidarebosättning och inkvartering av krimtatarer och personer av andra nationaliteter som deporterats från Ukrainas territorium. Parlamentet uppmanar Ukraina att anta lagarna om Ukrainas urbefolkningar, om den krimtatariska urbefolkningens ställning och om ändring av författningen så att den erkänner det nationella/territoriella självstyret för krimtatarerna i Ukraina, och i synnerhet på Krim, vilket härrör från den krimtatariska urbefolkningens oförytterliga rätt till självbestämmande. Parlamentet insisterar på att de ukrainska myndigheterna ska lösa problemen för den enda tv-kanalen på krimtatarernas språk, ATR, och erbjuda en stabil mekanism för finansiellt och tekniskt stöd i syfte att göra det möjligt för stationen att fortsätta sina sändningar i det Rysslandsockuperade Krim. Parlamentet välkomnar Ukrainas initiativ att utveckla strategin för utveckling och popularisering av krimtatarernas språk för perioden fram till 2032.

61.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att snabbt operationalisera EU:s globala sanktionsordning för mänskliga rättigheter (en europeisk lagstiftning av Magnitskij-typ) som gör det möjligt att snabbt införa sanktioner mot enskilda och företag som är inblandade i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, med särskild uppmärksamhet på situationen i Ukrainas tillfälligt ockuperade territorier på Krim och i delar av Donetsk- och Luhanskregionerna, och sanktioner mot dem som är ansvariga för andra brott, inbegripet korruption. Parlamentet uppmanar Ukraina att följa exemplet och införa en ukrainsk version av sådan lagstiftning.

62.  Europaparlamentet noterar lagen om stöd till det ukrainska språket som statsspråk och uppmanar de ukrainska myndigheterna att till fullo genomföra lagen i överensstämmelse med sina internationella skyldigheter och i enlighet med rekommendationerna i Venedigkommissionens yttrande nr 960/2019, närmare bestämt att respektera befolkningsgruppernas rätt att utveckla och fullt ut använda sitt eget språk och gå vidare med största möjliga hänsyn och balans gentemot nationella minoriteter, deras språk och deras rätt till utbildning.

63.  Europaparlamentet uppmanar Ukraina att ge kommissionären för skydd av det officiella språket, och varje annat ämbete som inrättas för samma ändamål, befogenhet att övervaka efterlevnaden av de rättsliga bestämmelserna om användning av minoritetsspråk och om urbefolkningar.

64.  Europaparlamentet stöder tros-, åsikts- och yttrandefriheten och betonar vikten av att ge alla nationella, etniska och språkliga minoriteter likvärdig tillgång till information och anser att detta är livsviktiga ingredienser i alla demokratier. Parlamentet fördömer hatpropaganda och diskriminering på grundval av etnicitet eller språk och falska nyheter och vilseledande information som riktar in sig på nationella, etniska och språkliga minoriteter.

65.  Europaparlamentet noterar att åtgärder krävs för att stärka infrastrukturen för minoriteters rättigheter och att bygga upp förtroende för att minoriteters rättigheter kommer att skyddas både i lag och i praktiken. Parlamentet påpekar att sådana åtgärder bör inbegripa ett stärkt rättsligt skydd, ökad institutionell uppmärksamhet på minoritetsfrågor och inrättande av starkare och permanenta samrådsmekanismer. Parlamentet uttrycker oro över att de ukrainska myndigheterna inte vidtagit ordentliga åtgärder för att ta itu med diskriminering och hatpropaganda som riktar sig mot minoritetsgrupper, i synnerhet romer, vilka har utsatts för incidenter med diskriminering, rasistiskt motiverat våld och intoleransyttringar. Parlamentet uppmanar Ukraina att stärka minnet av offren för förintelsen genom att ansluta sig till International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) och genom att anta och tillämpa IHRA:s definition av antisemitism. Parlamentet uppmanar vidare Ukraina att fortsätta att hedra minnet av totalitarismens offer. Parlamentet uppmanar kommissionen att bjuda in Ukraina att delta i programmet Ett Europa för medborgarna.

66.  Europaparlamentet uppmuntrar det arbete som utförs av europeiska politiska stiftelser för att hjälpa fram nästa generations politiska ledare i Ukraina.

67.  Europaparlamentet uppmuntrar till starkare dialog och samarbete med kyrkor och religiösa samfund och organisationer på områden som fredsbyggande och försoning, och därmed stärka tilltron till det rättvisa och fria samhället samt utbildning, hälso- och sjukvård och grundläggande sociala tjänster.

Medielandskapet

68.  Europaparlamentet konstaterar det reformarbete som utförs inom medieområdet. Parlamentet framhåller att reformen framför allt bör säkerställa tillsynsmyndighetens oberoende, opartiskhet och ansvarsskyldighet, insyn i medieägandet och lika möjligheter för mediekanalerna med rättvis konkurrens på marknaden. Parlamentet är bekymrat över planerna på att ge tillsynsorganet nya, omfattande befogenheter som riskerar att göra intrång på mediernas frihet och på innehållet i de internetbaserade och tryckta medierna. Vad gäller lagförslaget om att motarbeta desinformation betonar parlamentet att det befintliga förslaget skulle kunna leda till omfattande statlig påverkan på medieinnehållet och journalisternas verksamhet på mediefrihetens bekostnad, och att det inte kommer att vara effektivt när det gäller att motarbeta desinformation. Parlamentet begär med kraft att bredare samråd organiseras med mediesamhället och berörda internationella organisationer för att undvika att yttrandefriheten äventyras.

69.  Europaparlamentet noterar bekymrat att tv-marknaden i Ukraina, trots att den är pluralistisk, fortsätter att kännetecknas av oligarkers alltför stora inflytande. Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att främja fria och oberoende medier och stärka mediernas mångfald. Parlamentet framhåller vikten av ett hållbart public service-bolag för radio och tv, en oberoende medietillsynsmyndighet och ett oberoende civilsamhälle, för att skapa motståndskraft mot desinformation och andra destabiliserande faktorer. Parlamentet uppmanar Verchovna Rada och regeringen att stå fast vid statens åtaganden gentemot public service-bolaget och att säkerställa ekonomiskt och politiskt stöd för dess fortsatta modernisering, oberoende och kapacitet att bedriva undersökande journalistik.

70.  Europaparlamentet upprepar att EU måste fortsätta att stödja Ukraina i att motverka hybridhot och desinformation och falska nyheter, inbegripet genom att stärka de oberoende medierna och den strategiska kommunikationen om mediekunnighet i syfte att stärka Ukrainas motståndskraft. Parlamentet välkomnar beskedet om att en dialog på cyberområdet ska inledas mellan EU och Ukraina.

71.  Europaparlamentet uttrycker oro över den allt sämre arbetsmiljön för medierepresentanter, i synnerhet undersökande journalister som rapporterar om korruption och bedrägerier. Parlamentet beklagar djupt alla handlingar som syftar till att inskränka journalisters arbete, inbegripet begränsningar av tillgången till information, brottsutredningar, påtryckningar för att röja källor samt hatpropaganda, i synnerhet hatpropaganda mot oberoende medier. Parlamentet uttrycker oro över att ledamöterna av Verchovna Rada har fallit offer för eller t.o.m. avsiktligen bidragit till att sprida riktade desinformationskampanjer, enligt en analys som nyligen genomfördes av ukrainska plattformar för undersökande journalister.

72.  Europaparlamentet beklagar de otaliga attacker på journalister och medborgarrättsaktivister som registrerats under perioden 2017–2019. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att åtala förövarna och säkerställa mediearbetares och journalisters säkerhet, och uppmanar med kraft myndigheterna att anta en proportionell strategi för reglering av medierna.

73.  Europaparlamentet beklagar att det politiska klimatet i landet har försämrats och att hotelser, hatpropaganda och politiska påtryckningar i stor utsträckning används för politiska ändamål. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att kraftfullt fördöma och förbjuda verksamheten för extremistiska och hatstimulerande grupper och webbplatser, såsom Myrotvorets, som hetsar till spänningar i samhället och missbrukar hundratals människors personuppgifter, däribland journalister, politiker och medlemmar av minoritetsgrupper.

74.  Europaparlamentet kräver att ett demokratiskt, oberoende, pluralistiskt och balanserat medielandskap får växa fram i Ukraina – vilket skulle betyda slutet för den politiskt motiverade förföljelsen av mediekanaler, inbegripet återkallande av licenser – och säkerställa att lokala journalister, opinionsbildare och dissidenter skyddas från trakasserier och hot, möjliggöra icke diskriminerande tillgång till information såväl på som utanför internet och att det civila samhällets medverkan är betydelsefull, samt skydda och garantera de mänskliga och medborgerliga rättigheterna. Parlamentet framhåller att journalister, människorättsförsvarare och försvarsadvokater måste kunna utföra sitt arbete självständigt och utan otillbörlig inblandning och hot. Parlamentet välkomnar det arbete som utförs av de ukrainska människorättsorganisationerna och åklagaren i Krim som – för närvarande genom att arbeta från Ukrainas fastland – registrerar brott mot och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet insisterar på att alla brott mot de mänskliga rättigheterna måste utredas och gärningsmännen dras inför rätta.

Jämställdhet mellan könen och rättigheter för hbti-personer

75.  Europaparlamentet understryker att jämställdhet är en central förutsättning för hållbar och inkluderande utveckling. Parlamentet uppmanar eftertryckligen den ukrainska regeringen och de ukrainska myndigheterna att genomföra åtgärder för att ytterligare stärka kvinnors representation och lika behandling av kvinnor på alla nivåer i politiken och samhället samt när det gäller att bekämpa könsrelaterat våld. Parlamentet begär att kommissionen och utrikestjänsten integrerar jämställdhet mellan könen i all sin politik, sitt ekonomiska stöd och sina program och verksamheter med avseende på Ukraina, i synnerhet när dessa syftar till att begränsa de negativa konsekvenserna av covid-19, eftersom kvinnor, inbegripet kvinnliga egenföretagare, har varit bland dem som drabbats hårdast av den stränga nedstängningen.

76.  Europaparlamentet fördömer våldsamma angrepp på och hatbrott mot hbti-personer och uppmanar de ukrainska brottsbekämpande myndigheterna att grundligt utreda dessa angrepp. Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att upprätta och effektivt genomföra omfattande sekundärlagstiftning som säkerställer trosfrihet, motverkar den fortsatta diskrimineringen av hbti-personer, feministiska aktivister, personer med funktionsnedsättning och minoriteter, och att stärka skyddet av deras rättigheter. Parlamentet uppmanar den ukrainska regeringen och alla politiska aktörer att vidta åtgärder för att skapa ett inkluderande och tolerant samhälle.

77.  Europaparlamentet beklagar att artikel 161 i strafflagen fortfarande inte föreskriver straff för uppvigling till hat eller våld på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, och att dessa grunder inte refereras till som försvårande former av brott och heller inte inkluderas i de allmänna bestämmelserna om försvårande omständigheter i artikel 67.1.3. Parlamentet erinrar om att regeringens handlingsplan för genomförandet av den nationella strategin för mänskliga rättigheter föreskrev inkluderande av grunderna sexuell läggning och könsidentitet som försvårande omständigheter i artikel 67 i strafflagen. Parlamentet erinrar om ECRI:s rekommendationer och uppmanar Ukraina att ändra strafflagen på motsvarande sätt.

Handel och ekonomiskt samarbete, folkhälsa, arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor, arbetstagarnas rörlighet

78.  Europaparlamentet framhåller att Ukraina är en viktig geopolitisk och geostrategisk partner och handelspartner för unionen. Parlamentet välkomnar den betydande ökningen av handelsflödet mellan EU och Ukraina, som innebär att unionen för närvarande är Ukrainas största handelspartner. Parlamentet beklagar emellertid de relativt begränsade utländska direktinvesteringarna i landet.

79.  Europaparlamentet välkomnar de fortsatt positiva resultat som uppnåtts i de bilaterala förbindelserna inom handel och ekonomi under 2019, med en ökning av importen från Ukraina med 12,3 procent och av exporten med 9,7 procent, vilket motsvarar totalt 43,3 miljarder euro. Parlamentet understryker att handeln mellan EU och Ukraina har ökat med 49 procent och att EU kvarstår som Ukrainas viktigaste handelspartner eftersom EU stod för 40 procent av landets handel 2019, medan Ukraina utgör EU:s 18:e största handelspartner och står för 1,1 procent av EU:s totala handel. Parlamentet noterar att Ukrainas handelsunderskott gentemot EU har ökat till 5,1 miljarder euro.

80.  Europaparlamentet uppmanar båda sidor att intensifiera samarbetet på bilateral nivå och i internationella forum för att ta itu med utmaningarna till följd av covid-19, särskilt genom att göra leveranskedjorna mer motståndskraftiga och diversifierade och genom att samarbeta för att ta itu med protektionistiska trender. Parlamentet konstaterar att EU:s mål att uppnå ett öppet strategiskt oberoende skulle kunna skapa möjligheter för ett ännu närmare samarbete med dess grannskap.

81.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja Ukraina när det gäller att identifiera de områden som skulle kunna främja ekonomisk diversifiering ytterligare och när det gäller att prioritera dem i processen för att genomföra det djupgående och omfattande frihandelsavtalet fullt ut.

82.  Europaparlamentet upprepar att Ukrainas gradvisa integration i EU:s inre marknad, i enlighet med vad som föreskrivs i associeringsavtalet, utgör ett av de viktigaste syftena med associeringen, och ser i detta sammanhang gärna att villkor skapas för utvidgade ekonomiska och handelsmässiga förbindelser mellan Ukraina och EU liksom för en mer övergripande process för tillnärmning av lagstiftningen, under förutsättning att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet genomförs fullt ut och att rättsliga, ekonomiska och tekniska bestämmelser och standarder följs.

83.  Europaparlamentet konstaterar att ett antal reformer har införts och lett till en avreglering av ekonomin, ökad insyn i de offentliga finanserna och bättre reglering av koncessioner och offentlig-privata partnerskap, vilket skapar nya möjligheter för såväl lokala som utländska investerare.

84.  Europaparlamentet noterar dock att inga synliga effekter har åstadkommits när det gäller avoligarkiseringen av landet, med tanke på att oligarkerna fortfarande har ett starkt inflytande över den ukrainska ekonomin och politiken, i synnerhet när det gäller medieägandet och inflytande över rättsväsendet och brottsbekämpningssystemet. Parlamentet anser att skapande av tydliga regler som är lika för alla inom ekonomin och politiken kan visa sig vara en effektiv metod att de facto minska det inofficiella inflytande som en liten grupp av de rikaste entreprenörerna har på statens funktion, inbegripet lagstiftning, och uppmanar därför de ukrainska myndigheterna att påskynda avoligarkiseringsprocessen.

85.  Europaparlamentet beklagar också ökningen av statsägda företag och uppmanar med kraft Ukraina att gå vidare med privatiseringen av statsägda företag i syfte att modernisera ekonomin och se till att den fungerar bättre samt förhindra oligarkisering. Parlamentet understryker behovet av förnyade åtaganden från Ukrainas sida för att bekämpa inflytandet av egenintressen som, om de förbises, allvarligt skulle kunna undergräva de reformresultat som uppnåtts hittills och Ukrainas stödåtgärder på det hela taget.

86.  Europaparlamentet uppmanar Ukraina och EU att utöka samarbetet om ytterligare liberalisering av den bilaterala handeln, inbegripet ingående av avtalet om bedömning av överensstämmelse och godtagande samt samarbete kring sanitära och fytosanitära åtgärder och på tullområdet. Parlamentet efterlyser ett utökat sektorssamarbete mellan EU och Ukraina inom utbildning och forskning, innovation, IKT-sektorn och digitalisering samt grön teknik, i syfte att utbyta sakkunskap och bästa praxis. Parlamentet efterlyser dessutom ökat samarbete och en gradvis differentierad sektorsintegration av Ukraina i bland annat energiunionen, transportgemenskapen och den digitala inre marknaden.

87.  Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att öppna upp landets luftfartsmarknad för europeiska företag, inbegripet lågprisföretag, och stöder ett undertecknande av avtalet om ett gemensamt luftfartsområde så snart som möjligt.

88.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom samarbetet mellan Ukraina och EU på det digitala området och uppmuntrar till fortsatt fördjupande av detta samarbete, som syftar till att parterna ska behandla varandra som på den inre marknaden, inbegripet inom andra sektorer av ömsesidigt intresse. Parlamentet betonar vikten av de steg som tagits mot en digital omställning och e-förvaltning, liksom framstegen i tillnärmningen av Ukrainas lagstiftning till EU:s inom elektroniska betrodda tjänster och elektronisk kommunikation. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att ytterliga stödja Ukrainas arbete med att se till att medie- och informationskunnigheten, e-förvaltningen och den digitala ekonomin återspeglar dagens digitala tidsålder och den gradvisa integrationen i EU:s digitala inre marknad, och att utforska hur roamingavgifterna mellan EU och Ukraina kan sänkas. Parlamentet noterar i detta avseende det nya EU-programmet på 25 miljoner euro till stöd för e-förvaltning och digital ekonomi i Ukraina. Parlamentet uppmuntrar till en utvidgning av det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa) till att omfatta Ukraina, när landet uppfyllt alla tekniska och rättsliga krav.

89.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att genomföra en trovärdig behovsbedömning för Donbassregionen i syfte att upprätta en strategi för dess socioekonomiska återhämtning, och föreslår att ett lämpligt internationellt ramverk tas fram för återuppbyggnaden av Donbass.

90.  Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att fortsätta med sina reformer inom det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, framför allt med tanke på covid-19-pandemins förödande inverkan på det ukrainska hälso- och sjukvårdssystemet. Parlamentet konstaterar att covid-19-pandemin enligt Unicef har gett upphov till inte bara en offentlig hälso- och sjukvårdskris, utan även en socioekonomisk kris som skulle kunna öka fattigdomen i Ukraina från 27,2 procent till 43,6 procent, eller ända upp till 50,8 procent. Parlamentet uppmuntrar därför den ukrainska regeringen att genomföra omfattande sociala skyddsåtgärder för att begränsa konsekvenserna av covid-19-pandemin.

91.  Europaparlamentet välkomnar att Ukraina har anslutit sig till EU:s hälsosäkerhetskommitté och systemet för tidig varning och reaktion så att landet kan delta i den alleuropeiska samordningen av åtgärder med anledning av covid-19-pandemin inom den offentliga hälso- och sjukvården. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, medlemsstaterna och Ukraina att intensifiera samarbetet kring folkhälsans motståndskraft och att utbyta bästa praxis och samarbeta med det civila samhället för att inrätta epidemistrategier som är inriktade på samhällets mest utsatta grupper. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ge stöd till Ukrainas regering när det gäller att få tillgång till vacciner mot covid-19.

92.  Europaparlamentet uppmanar Ukrainas regering att se till att alla restriktiva åtgärder inom hanteringen av covid-19-pandemin har en rättslig grund, är strikt nödvändiga och proportionella i förhållande till målet att skydda folkhälsan och rädda liv (på grundval av vetenskapliga råd), fortlöpande ses över samt hävs när de inte längre är nödvändiga, och att de tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att utsatta och marginaliserade grupper inte blir oproportionellt missgynnade av covid-19-hanteringen samt att vidta åtgärder för att komma till rätta med den ojämlikhet som föreligger sedan tidigare.

93.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ukraina att ta itu med den vittomfattande vänskapskorruption och annan korruption som fortsatt förekommer inom dess hälso- och sjukvårdssektor, särskilt inom hälsoministeriet, och att på ändamålsenligt sätt utreda all korruptionsrelaterad verksamhet, i synnerhet försök att upphandla medicinsk utrustning och vaccin mot covid-19 till oproportionellt höga kostnader mitt under pandemin.

94.  Europaparlamentet erkänner det goda arbete som Ukrainas nationella hälso- och sjukvårdsmyndighet har utfört för att inrätta ett öppet system med uppgift att finansiera de specifika behandlingar som patienter ges. Parlamentet uppmanar hälsoministeriet att stödja det arbete som utförs av Ukrainas nationella hälso- och sjukvårdsmyndighet.

95.  Europaparlamentet lovordar framstegen i tillnärmningen av lagstiftningen till EU:s regelverk och antagandet i november 2019 av en sanitär och fytosanitär strategi, vilket inbegriper fler än 200 av unionens normativa rättsakter som ska genomföras i Ukrainas lagstiftning.

96.  Europaparlamentet noterar med oro bristen på tillräckliga framsteg när det gäller tillnärmningen till EU:s djurskyddsnormer.

97.  Europaparlamentet välkomnar antagandet i mars 2020 av lagen om omsättning av jordbruksmark – som torde bidra till att Ukrainas enorma potential inom jordbrukssektorn frigörs – och antagandet i maj 2020 av lagen om förbättring av vissa instrument för reglering av bankverksamhet, som stärker banksystemet och förhindrar att PrivatBank återförs till sina tidigare ägare.

98.  Europaparlamentet välkomnar att Ukraina har anslutit sig till det tillfälliga flerpartsarrangemanget för skiljedomsförfaranden, som bidrar till att bryta det dödläge som orsakats av paralyseringen av överprövningsorganet och säkerställa att Världshandelsorganisationens (WTO) medlemmar kan dra nytta av en tvåstegstvistlösning inom WTO till dess att överprövningsorganet på nytt fungerar.

99.  Europaparlamentet uppmanar Ukraina att följa kommande beslut från skiljedomstolen vad gäller moratoriet för export av obearbetat trä och samtidigt genomdriva obligatorisk tillbörlig aktsamhet längs hela värdekedjan när det gäller varor från skogsbruk samt förbättra styrningen inom skogsbrukssektorn.

100.  Europaparlamentet noterar med oro att Ukraina nyligen inledde två undersökningar om skyddsåtgärder i fråga om import av kvävehaltiga och komplexförenade gödselmedel från EU. Parlamentet konstaterar att Ukraina beslutade att avsluta båda undersökningarna om skyddsåtgärder i sista minuten, men att ytterligare undersökningar om skyddsåtgärder är planerade. Parlamentet varnar för att liknande åtgärder skulle kunna undergräva det ömsesidiga förtroendet mellan de båda parterna.

101.  Europaparlamentet erinrar om att kött av fjäderfä är en känslig produkt i EU. Parlamentet noterar den lösning som valts för export av ”andra styckningsdelar” av fjäderfä genom ändringen av handelsförmånerna för kött och köttberedningar av fjäderfä, varmed kryphålet i avtalet täppts till. Parlamentet uppmanar Ukraina att avstå från liknande metoder och att till fullo respektera och genomföra alla bestämmelser i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet i god tro. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka hur det djupgående och omfattande frihandelsavtalet genomförs och att utnyttja alla tillgängliga åtgärder för att komma till rätta med eventuella marknadssnedvridande metoder och potentiellt utnyttjande av rättsliga kryphål.

102.  Europaparlamentet efterlyser med kraft åtgärder för att ta itu med klyftan mellan stad och landsbygd i Ukraina genom ändamålsenliga ekonomiska och tekniska incitament för mikroföretag, små och medelstora företag, småskaliga jordbrukare och familjeföretag i landsbygdsområden och förortsområden, och genom att förbättra den mänskliga konnektiviteten och infrastrukturen mellan städer och landsbygd i syfte att främja social sammanhållning.

103.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som uppnåtts inom ramen för instrumentet för små och medelstora företag inom det djupgående och omfattande frihandelsområdet när det gäller att förbättra tillgången till finansiering och öppna upp för handelsmöjligheter. Parlamentet framhåller att en ordentlig informationskampanj skulle kunna göra det möjligt för små och medelstora företag att dra större nytta av de möjligheter som det djupgående och omfattande frihandelsområdet erbjuder.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt stöd till regionala arbetsförmedlingar för att stimulera sysselsättningen, att stödja och investera i program för ungdomar och hållbar ekonomisk utveckling som främjar socialt företagande och att fokusera på ungdomar från landsbygdsområden, i syfte att stärka utbildningssystemet genom arbetsmarknadskrav för att skydda de mest utsatta och förebygga en avsaknad av socioekonomiska möjligheter.

105.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att övervaka det djupgående och omfattande frihandelsavtalets effekter på arbetstagarrättigheterna och rätten till föreningsfrihet i anslutning till handeln med EU. Parlamentet uppmanar den ukrainska regeringen att även fokusera på handelns och den hållbara utvecklingens sociala dimension och noga övervaka de ekonomiska och sociala konsekvenserna av genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering att respektera och upprätthålla arbetsnormer, och att ratificera och fullt ut genomföra Internationella arbetsorganisationens (ILO) samtliga konventioner. Parlamentet uppmuntrar Ukrainas regering att fortsätta med tillnärmningen av sina arbetsnormer till EU:s, i synnerhet vad gäller mötesfriheten och dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet välkomnar initiativet att reformera arbetsrätten men betonar att det krävs breda samråd med fackföreningarna och det civila samhället, och rekommenderar att ILO:s sakkunskap inom området utnyttjas.

106.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att såväl fackföreningar som det civila samhället i hela sin mångfald görs delaktiga i övervakningen av genomförandet av associeringsavtalet. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering och kommissionen att stödja icke-statliga organisationer som granskar överträdelser av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, i synnerhet på det sociala området.

107.  Europaparlamentet uppmanar Ukrainas regering att införa ett system med incitament och sanktioner för att bekämpa det ökänt stora antalet arbetstillfällen på den informella arbetsmarknaden.

108.  Europaparlamentet erkänner arbetskraftens ökade rörlighet mellan Ukraina och EU. Mellan 2,2 och 2,7 miljoner människor har utvandrat, motsvarande 13–16 procent av den sammanlagda arbetskraften i Ukraina, vilket å ena sidan bidrar till minskad tillgång till arbetskraft i Ukraina och brist på arbetskraft inom vissa yrken, och å andra sidan utgör inte bara en av de faktorer som pressar upp lönerna för de arbetstagare som stannar i landet, utan även en källa till inflöde av penningöverföringar från utvandrade personer, med en betydande inverkan på Ukrainas ekonomi till följd, eftersom detta inflöde motsvarar mer än 8 procent av BNP. Parlamentet vill se en fortsatt analys av de ekonomiska och sociala fördelarna med och konsekvenserna av den arbetskraftsutvandring som skett sedan 2014 för ekonomierna och de sociala trygghetssystemen i såväl Ukraina som medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det är nödvändigt med en strategi från regeringens sida för ett arbetsmarknadsklimat som erbjuder arbetstagarna vid ukrainska företag anständiga arbetsförhållanden, inbegripet hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, lagliga jobb som omfattas av det statliga sociala trygghetssystemet, fullständiga löneutbetalningar i tid, rätten till fackföreningsmedlemskap och intresserepresentation samt meningsfulla kollektiva avtalsförhandlingar som leder till bindande kollektivavtal. Parlamentet upprepar behovet att ta itu med kompetensflykten i Ukraina genom att främja högkvalitativa och inkluderande utbildnings- och fortbildningsprogram och skapa arbetstillfällen i syfte att ge unga och familjer socioekonomiska utsikter i sina lokalsamhällen.

109.  Europaparlamentet välkomnar och uppmanar till en vidareutveckling av de EU-finansierade program som stöder såväl moderniseringen av yrkesutbildningssystemet i Ukraina (”EU4Skills: Better Skills for Modern Ukraine”) som företagsklimatet, som spelar en central roll för potentiella återvändande personer och inhemska företagare (anti-korruption, stöd till små och medelstora företag, skatte- och tullreformer etc.) – både genom sektoriella bidrag och som villkor i EU:s program för makroekonomiskt stöd.

110.  Europaparlamentet uppmanar associeringsrådet att prioritera genomförandet av internationella arbetsnormer och EU:s lagstiftning och praxis inom områdena socialpolitik, sysselsättning och arbetsmarknad, bestämmelser om kollektiva avtalsförhandlingar, dialog mellan arbetsmarknadens parter, åtgärder för att motverka klyftan mellan könen samt arbetsrättsreformering i syfte att säkerställa balans mellan arbetsmarknadsparternas intressen samt skydd för arbetstagarnas rättigheter i enlighet med bestämmelserna i associeringsavtalet (artiklarna 419–421 och 424) och ILO:s relevanta konventioner (81, 87, 98, 117, 122, 129, 144, 154 och 173). Parlamentet påminner Ukrainas regering om att dess ansträngningar att förbättra företagsklimatet för att locka till sig direktinvesteringar och främja ekonomisk tillväxt inte får ske på bekostnad av arbetstagarnas rättigheter och arbetsvillkor. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering att tillämpa ett systematiskt tillvägagångssätt för och ge institutionellt stöd till dialogen mellan arbetsmarknadens parter, och att verka för att det nationella sociala och ekonomiska trepartsrådet ska bli ett ändamålsenligt instrument för denna dialog.

111.  Europaparlamentet konstaterar med oro att fackföreningarna har begränsade möjligheter att utöva sina rättigheter i Ukraina på grund av en bristfällig och otydlig lagstiftning.

Energi, miljö och klimatförändringar

112.  Europaparlamentet välkomnar slutförandet av uppdelningen av Naftogaz 2019 och inrättandet av en juridiskt oberoende systemansvarig för överföringssystem för gas i linje med EU:s tredje energipaket. Parlamentet uppmanar emellertid Ukrainas myndigheter att stärka den systemansvariges tekniska oberoende i förhållande till Naftogaz. Parlamentet välkomnar liberaliseringen och öppnandet av en konkurrenskraftig gasmarknad för hushållen. Parlamentet beklagar emellertid de senaste angreppen mot Naftogaz ledning, inbegripet företagets tillsynsnämnd, vilka undergräver företagets oberoende och de reformframsteg som hittills gjorts på området.

113.  Europaparlamentet framhåller Ukrainas roll som ett strategiskt land för gastransitering och att dess nationella system för gasöverföring behöver moderniseras, samt hur viktigt det är att landet integreras med EU:s energimarknad på grundval av det faktiska genomförandet av den uppdaterade bilagan XXVII till associeringsavtalet. Parlamentet välkomnar undertecknandet av det långsiktiga avtalet om gastransitering, som underlättats av EU. Parlamentet är oroat över anläggandet av gasledningen Nord Stream 2 och framhåller på nytt dess djupgående politiska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade risker på lång sikt. Parlamentet konstaterar att gasledningen Nord Stream 2 ökar EU:s beroende av ryska gasleveranser, hotar EU:s inre marknad, strider mot EU:s energipolitik och unionens strategiska intressen samt får potentiellt negativa konsekvenser för det krigshärjade Ukraina. Parlamentet uppmanar därför, i linje med sina tidigare resolutioner, alla berörda parter, i synnerhet parter i medlemsstaterna och Europa, att utnyttja tillgängliga juridiska klausuler för att sätta stopp för projektet.

114.  Europaparlamentet kräver att kommissionen granskar Ukrainas efterlevnad av Europeiska unionens regelverk inom energiområdet i syfte att ytterligare integrera energimarknaderna. Parlamentet stöder fullt ut Ukrainas integration i det europeiska kontinentala energinätet (Entso-E). Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att förbättra samordningen mellan internationella institutioner (till exempel kommissionen, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Europeiska investeringsbanken, Världsbanken, KfW, Entso-E och energigemenskapen) och ukrainska institutioner när det gäller strategier och åtgärder som stöder Ukrainas energisektor.

115.  Europaparlamentet fördömer Rysslands utvinning av gas från Ukrainas sockel i Ukrainas exklusiva ekonomiska zon och slår fast att EU inte bör erkänna Rysslands beslagtagning av gasfälten i Azovska sjön och Svarta havet utan bör stödja de ukrainska myndigheternas rättsliga åtgärder för att stoppa denna olagliga utvinning.

116.  Europaparlamentet beklagar att den nya grossistmarknad för el som sjösattes i Ukraina i juli 2019 fortfarande inte är konkurrenskraftig sett till EU:s standarder. Parlamentet uppmanar därför med kraft Ukraina att slutföra reformen och se till att unionsrätten i högre grad efterlevs, först och främst genom att öka Ukrenergos oberoende och undvika korssubventionering. Parlamentet uppmanar Ukraina att uppgradera sina befintliga kraftverk så att de uppfyller EU:s stränga miljö- och säkerhetsstandarder.

117.  Europaparlamentet välkomnar den ukrainska regeringens ståndpunkt när det gäller att respektera energigemenskapens åtagande att följa gällande unionsrätt, inbegripet sådan som rör miljö- och säkerhetspolitiken, dvs. inte tillåta import av elektricitet från kraftverk i grannländer som anläggs utan att kraven i internationella konventioner eller högsta internationella miljö- och säkerhetsstandarder uppfylls.

118.  Europaparlamentet beklagar att sektorn för förnybar energiframställning i Ukraina ännu inte fullgör sina skyldigheter gentemot investerarna och att de försenade utbetalningarna till producenterna av el från förnybara energikällor hotar den fortsatta utvecklingen av rena energikällor i Ukraina.

119.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ukrainas myndigheter att så snart som möjligt slutföra moderniseringarna av kärnkraftverken och utreda förseningarna i dessa processer, i synnerhet uppgraderingen av kärnkraftverket Zaporizjzja.

120.  Europaparlamentet betonar vikten av en ökning av infrastruktursamarbetet i regionen, ytterligare diversifiering av Ukrainas energiförsörjning, energieffektivitet och förnybara energikällor samt konnektivitet i Ukrainas energisektor, samtidigt som miljömässig hållbarhet säkerställs. Parlamentet konstaterar att stöd till och främjande av intraregional handel mellan länderna i det östliga partnerskapet också kommer att skapa nya ekonomiska möjligheter, även för små och medelstora företag.

121.  Europaparlamentet lovordar den ukrainska regeringens antagande i februari 2019 av strategin för den statliga miljöpolitiken fram till 2030 och den nationella avfallshanteringsplanen, lagarna om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar samt lagarna på det klimatpolitiska området. Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att öka sitt engagemang i kampen mot klimatförändringarna, i genomförandet av strategier mot dem och i integreringen av dem i alla politiska områden, och att intensifiera arbetet med de nationella åtagandena med anknytning till Parisavtalet från 2015.

122.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ukraina att på effektiva sätt bekämpa olaglig avverkning i enlighet med hållbar skogsförvaltning och gällande miljöskyddsstandarder och att vidta åtgärder för att få ett slut på de miljöskador som orsakas av olagligt och ohållbart utnyttjande av naturresurser, såsom olaglig avverkning i urskogarna i Karpaterna, som också utgör den största orsaken till översvämningar i regionen. Parlamentet uppmanar EU att bidra till att förhindra olaglig avverkning i samband med det olagliga skidortsprojektet i Svydivets, samt den olagliga och miljöskadliga metoden för utvinning av bärnsten. Parlamentet uppmuntrar Ukraina att investera i en ekologiskt och miljömässigt säker och hållbar turisminfrastruktur och uppmanar de ukrainska myndigheterna att förhindra att framtida projekt skadar miljön med hjälp av bättre granskning, insyn och genomförande av miljökonsekvensbedömningar och tillbörlig aktsamhet. Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att tillhandahålla öppen och smidig tillgång till miljöinformation, utvidga skyddade områden och påskynda genomförandet av den nationella planen för minskade utsläpp av betydande förorenande ämnen från stora förbränningsanläggningar. Parlamentet uppmuntrar Ukraina att anta lagstiftning för utveckling av hållbara transporter. Parlamentet uppmanar med kraft Ukraina att sanera och bortskaffa mycket farliga jordbrukskemikalier på ett säkert och miljömedvetet sätt, särskilt de föråldrade bekämpningsmedlen i länet Cherson och andra regioner i Ukraina.

123.  Europaparlamentet är djupt oroat över miljökonsekvenserna av konflikten i östra Ukraina, däribland faror i form av översvämningar i sammankopplade gruvor. Parlamentet kräver en ingående utvärdering av konfliktens miljökonsekvenser med uppföljning i form av en åtgärdsplan, utformad för att förhindra en ekologisk kollaps. Parlamentet föreslår ett program för minröjning i Donbass, med samverkan mellan ukrainska myndigheter och det internationella samfundet.

124.  Europaparlamentet är också djupt oroat över de cirka 1 200 källor till radioaktivitet som – för medicinska, industriella eller vetenskapliga ändamål – är belägna i och runt regionen Donetsk och som utgör allvarliga risker för hälsan, säkerheten och miljön. Parlamentet uppmanar OSSE, trepartsgruppen för Ukraina och Normandiekvartetten att motverka spridningen av verksamheter som inbegriper radioaktivitet och smugglingen av radioaktiva ämnen, i linje med systemet för förhindrande av spridning av kärnvapen. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att samverka med berörda parter för att på ett säkert sätt föra ut sådana källor till hög radioaktivitet som inte längre används från Donbassregionen.

125.  Europaparlamentet välkomnar Ukrainas ambition att bidra till målen för den europeiska gröna given och uppmanar kommissionen att på lämpligt vis stödja Ukrainas ansträngningar, bland annat genom inrättande av en relevant strukturerad dialog, en färdplan och informationsutbyte. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet inte strider mot de miljörelaterade mål och initiativ som fastställs i given.

126.  Europaparlamentet välkomnar EU:s program på tio miljoner euro avseende ett klimatpaket för en hållbar ekonomi, som ska tillhandahålla Ukraina stöd för utarbetandet av en helhetsstrategi för omställningen av landets viktigaste ekonomiska sektorer till en koldioxidsnål ekonomi.

Direkta personkontakter och gränsförvaltning

127.  Europaparlamentet erkänner vikten av rörlighet över gränserna för att öka de direkta personkontakterna och välkomnar det fortsatt framgångsrika genomförandet av det viseringsfria systemet för medborgarna i Ukraina, som har inneburit att ukrainska medborgare har kunnat göra fler än 40 miljoner resor till EU-länderna sedan juni 2017. Parlamentet understryker vikten av att fortsätta att uppnå riktmärkena för viseringsliberalisering och av att påskynda de därmed sammanhängande reformansträngningarna. Parlamentet är av åsikten att det viseringsfria systemet har lett till ökat resande från Ukraina till EU och därmed till ökad förståelse mellan våra respektive samhällen, vilket är den bästa grunden för fortsatt närmande. Parlamentet understryker att denna strategi måste tillämpas även framöver och, med tiden, utvidgas.

128.  Europaparlamentet erinrar om vikten av att integrera Ukraina i EU:s ramar, till exempel Erasmus+, Horisont Europa och Kreativa Europa, och om behovet att intensifiera det relevanta samarbetet inom befintliga och framtida program. Parlamentet är av uppfattningen att medverkan i Erasmus+-programmen bör utökas märkbart för ukrainska studenter och för ukrainska lärare vid universitet och i skolor.

129.  Europaparlamentet konstaterar att de ukrainska medborgarnas ökade antal besök i Schengenländerna har lett till utmaningar vid gränsövergångsställena mellan EU och Ukraina, där trängseln är stor, och att inte vare sig deras infrastruktur eller deras kapacitet är tillräcklig för att erbjuda dem som passerar gränsen anständiga och humana förhållanden. Parlamentet konstaterar att ett av de mest akuta problemen vid gränsen mellan EU och Ukraina, i synnerhet vid gränsen mellan Ungern och Ukraina och mellan Polen och Ukraina, är de långa väntetiderna för att passera gränsen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog i syfte att se till att förfarandena vid gränsövergångsställena avlöper snabbt och utan korruption, bland annat genom investeringar, personalutbildning och en ändamålsenlig mekanism för gränsövergångsrelaterade klagomål. Parlamentet uppmuntrar EU att stödja inrättandet av nya gränsövergångsställen och utvidgningen av de befintliga vid gränsen mellan EU och Ukraina genom strikt övervakning av finansieringen för att undvika sådant missbruk som förekommit vid tidigare tillfällen.

130.  Europaparlamentet stöder ett stärkt samarbete mellan EU och Ukraina, i synnerhet när det gäller gränsförvaltning, nationella asyl- och identitetshanteringssystem som baseras på biometriska metoder, motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism, bekämpning av organiserad brottslighet och grov internationell brottslighet och fördjupande av samarbetet mellan Ukraina och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex).

131.  Europaparlamentet noterar att ytterligare framsteg har gjorts när det gäller anpassningen av Ukrainas tull- och gränsförfaranden till unionens förfaranden, liksom de pågående institutionella reformerna av skatte- och tullförvaltningarna. Parlamentet välkomnar lagen om en enda rättslig enhet för den statliga tulltjänsten liksom lagarna om godkända ekonomiska aktörer och om införande av det nationella elektroniska överföringssystemet, vilka antogs hösten 2019. Parlamentet välkomnar också antagandet i juli 2019 av en strategi för integrerad gränsförvaltning fram till 2025 och den efterföljande handlingsplanen för 2020–2022. Parlamentet beklagar emellertid att de EU-finansierade projekten för moderniseringen av de sex posteringarna vid gränsen till unionen har stannat av och beklagar djupt att väntetiderna vid dessa gränser fortfarande är mycket långa. Parlamentet uppmanar också med kraft de ukrainska myndigheterna att anta alla de kvarstående åtgärder och bestämmelser som krävs för att systemen med godkända ekonomiska aktörer och för nationell elektronisk överföring ska bli fullt operativa och för att se till att behöriga kandidater till den nya ledningen av den statliga tulltjänsten snarast tillsätts genom ett transparent och opartiskt offentligt urvalsförfarande. Parlamentet uppmanar med kraft de ukrainska myndigheterna att kriminalisera all varusmuggling, vilket är av yttersta vikt för den integrerade gränsförvaltningen.

132.  Europaparlamentet uppmanar EU och de ukrainska och moldaviska myndigheterna att påskynda processen med att blockera olaglig handel och stänga ned smugglingskanaler i regionen Transnistrien, som fungerat som en fristad för smugglare, utnyttjats av kriminella och oligarker, tjänat till att stärka det ryska inflytandet och varit en av de viktigaste orsakerna till att konflikten förlängts.

Institutionella bestämmelser

133.  Europaparlamentet välkomnar resultatet av toppmötet mellan EU och Ukraina den 6 oktober 2020, det första bilaterala toppmöte som ägt rum fysiskt i Bryssel sedan covid-19-pandemin bröt ut, och de tydliga förklaringarna från båda sidor om deras fortsatta åtagande att stärka Ukrainas politiska associering till och ekonomiska integration i Europeiska unionen.

134.  Europaparlamentet välkomnar resultatet av de pågående mötena och verksamheterna inom ramen för sin Jean Monnet-dialog för fred och demokrati med Ukrainas Verchovna Rada och stöder till fullo en fortsättning. Parlamentet är övertygat om att ett fördjupande av den parlamentariska dialogkulturen kommer att säkerställa ett starkt, oberoende, transparent och effektivt Verchovna Rada för Ukraina, vilket krävs för landets demokratiska och europeiska framtid samt är i linje med de ukrainska medborgarnas förhoppningar.

135.  Europaparlamentet uppmuntrar i detta sammanhang Verchovna Rada att aktivt fortsätta med sin institutionella reform, som bland annat syftar till att öka lagstiftningskapaciteten och kvaliteten på lagstiftningen, den politiska tillsynen över den verkställande makten samt insynen och ansvarsskyldigheten gentemot medborgarna, för att integrera och prioritera antagandet av lagförslag som rör genomförandet av associeringsavtalet, samt att inrätta institutionella skyddsåtgärder för att blockera lagstiftning som strider mot åtagandena enligt associeringsavtalet, till exempel genom en starkare roll för kommittén för europeisk integration, vars yttranden bör vara bindande. Parlamentet understryker att det måste fortsätta att samverka med Verchovna Rada för att stödja en sådan reformprocess. Parlamentet framhåller vikten av en fortsättning på det interparlamentariska samarbetet och de direkta personkontakterna, på bästa möjliga sätt, med hänsyn till covid-19-pandemin.

136.  Europaparlamentet erinrar om vikten av fortsatt stöd till Europeiska unionens rådgivande uppdrag (EUAM) i Ukraina och dess roll i reformen av den civila säkerhetssektorn. Parlamentet välkomnar öppnandet av dess lokalkontor i Mariupol och hoppas på konkreta resultat, i enlighet med uppdragets mandat. Parlamentet kräver att kommissionen ska öka sina ansträngningar att stärka kapaciteten hos de ukrainska myndigheter som berörs av genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Parlamentet kräver att kommissionen ska utforma de verktyg som krävs för att stödja Ukrainas fortsatta anpassning till EU:s regelverk, i enlighet med de relevanta besluten från det 22:a toppmötet mellan Ukraina och EU.

137.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att inrätta ett universitet för det östliga partnerskapet i Ukraina. Parlamentet uppmanar unionens institutioner att förstärka och utöka utbildningsprogrammen för ukrainska rättstillämpare som vill specialisera sig på unionsrätten och att stärka Ukrainas möjligheter att delta i Horisont Europa, jämte andra sätt att främja direkta personkontakter och det akademiska och utbildningsrelaterade samarbetet mellan EU och Ukraina.

138.  Europaparlamentet välkomnar EU:s stöd till institutionell kapacitetsuppbyggnad och de fortbildningskurser för Ukrainas offentliganställda som anordnas av Europeiska högskolan i Natolin.

139.  Europaparlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner, medlemsstaterna och de ukrainska myndigheterna att med hjälp av kampanjer bättre informera allmänheten om de möjligheter som finns inom initiativet för det östliga partnerskapet och genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, för att öka medvetenheten om fördelarna med en närmare associering och koppla dem till den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden i Ukraina samt i övriga associerade länder. Parlamentet uppmuntrar de ukrainska myndigheterna att bättre informera Ukrainas medborgare om fördelarna med associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och EU-stödet och att göra mer för att se till att de möjligheter som erbjuds genom associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och EU:s stöd och program når lokal nivå, även i avlägsna delar av landet, särskilt landsbygdsområden, så att invånarna kan driva på positiva förändringar i sina samhällen.

140.  Europaparlamentet lovordar Ukrainas civila samhälle, ungdomar och icke-statliga organisationer för deras aktiviteter på alla områden av det offentliga och politiska livet, och i synnerhet för deras stöd till genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, för hanteringen av utmaningarna i samband med covid-19-pandemin, för bekämpningen av desinformationskampanjer, för stödet och hjälpen till internflyktingar och andra utsatta grupper och för stärkandet av samhällets motståndskraft och mediekompetensen hos den ukrainska befolkningen. Parlamentet uppmuntrar de ukrainska statliga och lokala styrelseorganen att fortsatt främja ett nära samarbete med det civila samhället, bland annat genom ökat ekonomiskt stöd till dess verksamheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera stöd till dessa icke-statliga organisationer och organisationer i det civila samhället. Parlamentet välkomnar i detta hänseende programmet ”facilitet för det civila samhället” på 20 miljoner euro, vilket kommer att främja stärkandet av kapaciteten hos organisationer i det civila samhället så att de kan delta i beslutsprocesser och det offentliga livet. Mot bakgrund av ett antal lagförslag om civilsamhällesorganisationers och andra sammanslutningars arbete och funktionssätt uppmanar Parlamentet med kraft de ukrainska myndigheterna att inte anta några lagar som inte är förenliga med Ukrainas inhemska och internationella skyldigheter på människorättsområdet och att garantera att det civila samhället kan verka utan otillbörlig inblandning.

o
o   o

141.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Ukrainas president, regering och parlament och Ryska federationens president, regering och parlament.

(1) EUT L 303, 28.11.2018, s. 39.
(2) EUT C 388, 13.11.2020, s. 116.
(3) EUT C 11, 12.1.2018, s. 82.
(4) Antagna texter, P9_TA(2020)0167.
(5) EUT L 165, 27.5.2020, s. 31.
(6) CM/Rec(2010)5, tillgänglig på https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectID=09000016805cf40a
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).


Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft
PDF 188kWORD 63k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (2020/2818(RSP))
P9_TA(2021)0051B9-0108/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 14 och 15,

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europeiska rådet, parlamentet och kommissionen i november 2017, särskilt dess första och fjärde princip ”Utbildning och livslångt lärande” respektive ”Aktiva arbetsmarknadsåtgärder”,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention från 1974 om betald ledighet för studier,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020)0274) och av det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2020)0121) och (SWD(2020)0122),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020)0275),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om att skapa ett europeiskt utbildningsområde senast 2025 (COM(2020)0625) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer detta (SWD(2020)0212),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Handlingsplan för digital utbildning 2021–2027 – Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern (COM(2020)0624) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer detta (SWD(2020)0209),

–  med beaktande av kommissionens rapport Digital Economy and Society Index (DESI) 2020 Human capital(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En ny industristrategi för EU, (COM(2020)0102), där det konstateras att ”den gröna och digitala omställningen påverkar alla delar av vår ekonomi, vårt samhälle och vårt näringsliv” och att ”en konkurrenskraftig industri måste kunna rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft” och där det förutses att 120 miljoner människor i EU bara de närmaste fem åren kommer att ”behöva utbilda eller omskola sig”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Den europeiska gröna given (COM(2019)0640), där följande konstateras när det gäller att möjliggöra de förändringar som anges i meddelandet: ”proaktiv omskolning och kompetenshöjning är nödvändigt om man ska kunna dra nytta av den gröna omställningen”,

–  med beaktande av rådets slutsatser från den 8 juni 2020 om omskolning och kompetensutveckling som en grund för ökad hållbarhet och anställbarhet, i syfte att stödja ekonomisk återhämtning och social sammanhållning,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2020 om arbetet för att bekämpa covid-19-krisen på utbildningsområdet,

–  med beaktande av rådets resolution av den 8 november 2019 om vidareutveckling av det europeiska området för utbildning som stöd för framtidsorienterade utbildningssystem(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 3 mars 2017 om ökad kompetens hos kvinnor och män på EU:s arbetsmarknad(3),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 december 2017 om en ny EU-agenda för högre utbildning(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/646 av den 18 april 2018 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut nr 2241/2004/EG(6),

–  med beaktande av den politiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 5 maj 2020 Hållbar finansiering för livslångt lärande och kompetensutveckling i samband med brist på kvalificerad arbetskraft (förberedande yttrande på begäran av det kroatiska ordförandeskapet),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 mars 2018 Framtidens arbete – förvärvande av kunskaper och färdigheter för att tillgodose kraven hos framtidens jobb (förberedande yttrande på begäran av det bulgariska rådsordförandeskapet)(7),

–  med beaktande av den europeiska undersökningen om arbetsvillkor(8),

–  med beaktande av Eurofounds undersökning om digitaliseringens inverkan på kompetensanvändning och kompetensutveckling(9),

–  med beaktande av Cedefops studie Empowering adults through upskilling and reskilling pathways, band 1 och 2,

–  med beaktande av Cedefops rapport Skills forecast – trends and challenges to 2030(10),

–  med beaktande av kompetenskartan för EU(11) och det europeiska kompetensindexet(12),

–  med beaktande av studien från Enheten för vetenskaplig framsyn Rethinking education in the digital age(13),

–  med beaktande av OECD:s databas Skills for Jobs(14),

–  med beaktande av OECD:s studie Getting Skills Right – Increasing Adult Learning Participation – Learning from successful reforms(15),

–  med beaktande av OECD:s policydokument av den 10 juli 2020 Skill measures to mobilise the workforce during the COVID-19 crisis(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2020 om den europeiska utbildningens framtid i samband med covid-19(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2020 om en förstärkt ungdomsgaranti(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2018 om modernisering av utbildningen i EU(19),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2017 om en ny kompetensagenda för Europa(20),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet(21),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen(22),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (O-000006/2021 – B9‑0004/2021),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, och av följande skäl:

A.  Den gröna och digitala omställningen tillsammans med den demografiska utvecklingen och globaliseringen förändrar arbetets karaktär, arbetets innehåll och de färdigheter och kvalifikationer som krävs för arbetet. Kompetenshöjning och omskolning kommer att vara av avgörande betydelse för att klara av de utmaningar och möjligheter som skapas av den allt snabbare utvecklingen på makronivå och kommer att vara centrala för att åtgärda den allt större kompetensbristen på EU:s arbetsmarknad.

B.  Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft är till fullo förenlig med den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i synnerhet dess första princip, som innebär att ”var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet”.

C.  Utbildning i den digitala tidsåldern inbegriper digital formell utbildning och även informell och icke-formell utbildning i teknisk, mjuk och medborgarskapsrelaterad kompetens under EU-medborgarnas hela livstid.

D.  Den formella utbildningen och de formella utbildningssystemen har allt större problem med att svara på hela skalan av individuella och sociala behov och krav i en föränderlig värld.

E.  Covid-19-krisen har förändrat arbetslivet och gjort att många arbeten snabbt har blivit överflödiga och föråldrade, satt fokus på vikten av digitala färdigheter och digital kompetens, vidgat den digitala klyftan och ökat behovet av att uppdatera den europeiska arbetskraftens kompetens, särskilt när det gäller det dramatiskt ökade behovet av digital, teknisk och mjuk kompetens samt motståndskraft och anpassningsförmåga. Dessa behov kommer att vara än mer tvingande i och med den ökade användningen av artificiell intelligens (AI), som helt kan förändra arbetsmönstren och ersätta vissa typer av verksamhet. Pandemin har orsakat störningar i utbildningar och vidareutbildningar, vilket i synnerhet har påverkat studerande inom yrkesutbildningar, och lett till växande arbetslöshet, särskilt bland ungdomar som kämpar med övergången från utbildning till arbete. Den påtvingade nedstängningen under covid-19-krisen ger arbetstagarna en möjlighet att uppdatera sin kompetens.

F.  Nyckelkompetenser är av avgörande betydelse i kunskapssamhället och inom ramen för ett livslångt lärande eftersom de garanterar mer flexibilitet vid anpassningen till samhällen och arbetsmarknader i förändring.

G.  Många exempel på bristande jämlikhet kvarstår i tillgången till utbildning och färdigheter såväl för utsatta grupper i samhället som mellan könen, och det är mindre sannolikt att medborgare som har en annan etnisk bakgrund, personer med funktionsnedsättning eller kvinnor har möjlighet att lära sig nya färdigheter.

H.  Individer måste ha de färdigheter som krävs på arbetsmarknaden och förmåga att snabbt anpassa sig till föränderliga kompetenskrav under hela livstiden. Mellan 37 % och 69 % av uppgifterna i EU kan automatiseras inom många sektorer, vilket kan leda till en betydande förändring av resultaten(23). Enligt Eurofounds undersökningar rapporterar 28 % av arbetstagarna att de har de färdigheter som behövs för att hantera mer krävande uppgifter.

I.  Kompetenshöjning och omskolning är inte enbart en individuell utan också en social förpliktelse, eftersom låg grundläggande kompetens bland vuxna och lågt deltagande i utbildningsverksamhet minskar deras anställningsmöjligheter på arbetsmarknaden, skapar social och ekonomisk ojämlikhet och bidrar till höga fattigdomsnivåer.

J.  Kompetensglapp och brist på färdigheter utgör stora utmaningar för EU:s arbetsmarknad och utbildningssystem. Det råder en enorm brist på digital kompetens bland arbetskraften, och 42 % av EU-medborgarna saknar grundläggande digitala färdigheter(24). Det krävs betydande investeringar för att ta itu med bristen på digital kompetens.

K.  Dagens generation ungdomar är högkvalificerad. Kompetensutveckling, omskolning, kompetenshöjning och livslångt lärande är inte det enda svaret på bristen på arbetstillfällen för ungdomar. Ytterligare sysselsättningsåtgärder behövs för att se till att hållbara arbetstillfällen av god kvalitet skapas. Sysselsättningsläget utvecklas snabbt, och enligt uppskattningar kommer 65 % av de barn som nu börjar grundskolan att jobba i helt nya typer av arbeten som ännu inte existerar(25). År 2019 använde redan 85 % av medborgarna internet, men endast 58 % hade åtminstone grundläggande digital kompetens(26).

L.  Den europeiska gröna givens ambition att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och målet att minska koldioxidutsläppen med 60 % senast 2030 kommer att innebära en övergång till en klimatneutral, cirkulär, energieffektiv ekonomi. Detta kommer på ett grundläggande plan att påverka alla sektorer i ekonomin och innebära att omskolning av arbetskraften samt fokus på gröna färdigheter inom alla utbildningsvägar blir avgörande för att åstadkomma en rättvis övergång som inte lämnar någon på efterkälken.

M.  Utöver tekniska och digitala färdigheter är kritiskt tänkande en av de nyckelfärdigheter som människor kommer att behöva i den digitala tidsåldern. Det finns ett tydligt behov att stärka det kritiska tänkandet bland alla grupper av medborgare för att göra det möjligt för dem att utnyttja de digitala verktygens fulla potential och skydda dem från riskerna med dessa verktyg.

N.  Moderna, innovativa och inkluderande utbildningssystem med digital teknik i centrum har goda förutsättningar att förbereda nya generationer av yrkesmänniskor för framtida utmaningar och möjligheter.

O.  Lika tillgång till högkvalitativ och inkluderande kompetensutveckling, kompetenshöjning och omskolningsåtgärder samt information om kompetensresurser, rådgivning, utbildning och yrkesutbildning för alla människor, inbegripet utsatta grupper, äldre och människor som bor i eftersatta stadsområden, i glesbefolkade och avfolkade områden på landsbygden och i avlägsna områden, är avgörande för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft. Eurofounds forskning visar att ojämlikheten i arbetstagarnas tillgång till utbildning har ökat(27).

P.  I en del EU-länder har den tid som barn ägnar åt skolarbete halverats under covid-19-krisen. En nedstängning av utbildningsinstitutioner, även om den bara är tillfällig, kan ha stora konsekvenser för elever som påverkar läranderesultaten negativt och ökar den befintliga ojämlikheten.

Q.  I motsats till den obligatoriska grundskolan är vuxenutbildning ett frivilligt åtagande som människor tar på sig av personliga eller yrkesmässiga skäl, något som utgör en större utmaning för utbildningsleverantörer.

R.  Att ha aktuella färdigheter gör att människor lättare kan behålla sin anställning på arbetsmarknaden och vara socialt delaktiga, vilket också är av grundläggande betydelse för den mentala hälsan och livet för miljontals av våra medborgare.

S.  Det finns ingenting som heter olika färdigheter beroende på kön, men det finns könsbaserade skillnader i yrkesval och karriärutveckling.

T.  Utbildnings- och kompetenspolitiken hör till medlemsstaternas behörighet. EU spelar en viktig roll när det gäller att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på dessa områden. Nya utmaningar kräver att EU-omfattande verktyg och stödjande åtgärder används inom ramen för det europeiska utbildningsområdet. Unionsprogram såsom Erasmus+, den europeiska ungdomsgarantin och Europeiska solidaritetskåren spelar en viktig roll när det gäller kompetenshöjning hos ungdomar.

U.  Digital teknik bör dock uppfattas som ett verktyg för att tillhandahålla utbildning av god kvalitet. I framtiden kommer det att finnas ett ökat behov av digital kompetens (programmering, logistik och robotteknik), inte bara för it-utbildning utan också när det gäller läroplanen som helhet.

V.  Möjligheter till digitalt stödd utbildning och kompetensutveckling bör utforskas närmare och främjas, till exempel nätbaserad utbildning för utsatta grupper eller personal på små och medelstora företag som behöver ett mer flexibelt tillhandahållande av utbildning i nära samarbete med de ansvariga regionala institutionerna och organen.

W.  Deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg i Europa för barn under tre år ligger fortfarande på under 33 % i hälften av EU-länderna(28).

X.  Enligt Eurofound bör inverkan på kompetensen av användningen av digitalt stödda affärsmodeller, såsom plattformsarbete, utforskas i närmare detalj och hanteras på ett strategiskt sätt, antingen genom att åtgärda kompetensglapp och kompetensförluster eller genom kompetensutveckling, såsom för övergripande färdigheter och entreprenörsfärdigheter.

Y.  Under 2019 hade 10,2 % av ungdomarna i åldern 18–24 år som mest högstadieutbildning och deltog inte i någon ytterligare utbildning (unga med högst grundskoleutbildning)(29).

Z.  Den viktiga roll som spelas av arbetsplatsförlagt lärande för kompetensutnyttjande och kompetensutveckling har länge erkänts, men ECS 2019 visar att endast en minoritet av organisationerna på ett sammanhängande sätt kombinerar olika typer av arbetsplatspraxis som optimerar kompetensanvändningen och stöder kompetensutvecklingen.

AA.  År 2017 var 72 % av lärarna i Europa kvinnor. Av de lärare som arbetade i EU var 9 % under 30 år medan 36 % var 50 år eller äldre(30).

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, som sätter kompetens i centrum för EU:s politiska agenda och säkerställer att rätten till kvalitativ och inkluderande utbildning och livslångt lärande för alla och inom alla områden och sektorer, i enlighet med bestämmelserna i den allra första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, blir verklighet i hela EU.

2.  Europaparlamentet välkomnar de tolv flaggskeppsåtgärder som läggs fram i meddelandet och de kvantitativa mål som ska nås senast 2025. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge utsatta grupper en bred tillgänglighet till kompetensutveckling och kompetenshöjning, däribland personer med funktionsnedsättning, lågutbildade vuxna, minoriteter, inklusive romer, samt personer med invandrarbakgrund. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man ska genomföra denna rättighet och införa en övervakningsmekanism som uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta nationella handlingsprogram och regelbundet lägga fram nationella rapporter om hur denna rättighet upprätthålls.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av tillgång till utbildning och omskolning för arbetstagare i industrier och sektorer som måste förändras i grunden med tanke på den digitala och den gröna omställningen. Parlamentet understryker att kvalifikationer och certifierade behörigheter ger arbetstagarna mervärde, förbättrar deras ställning på arbetsmarknaden och kan överföras vid omställningar på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser en offentlig politik för kompetens som inriktas på erkännande, certifiering och validering av kvalifikationer och meriter.

4.  Europaparlamentet understryker att kompetens och livslångt lärande är av avgörande betydelse för hållbar tillväxt, produktivitet, investeringar och innovation och att de därför är nyckelfaktorer för företagens konkurrenskraft, i synnerhet för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att ett nära samarbete och utbyte av bästa praxis mellan alla relevanta aktörer som är involverade i kompetensutveckling, inbegripet arbetsmarknadens parter och alla förvaltningsnivåer, är avgörande för att säkerställa att alla kan skaffa sig den kompetens som behövs på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att samla in aktuella uppgifter, information och prognoser om kompetensbehov och kompetenskrav på arbetsmarknaden, även på lokal nivå. Parlamentet stöder lanseringen av kompetenspakten, som syftar till att förbättra företagens insatser för kompetenshöjning och omskolning av Europas arbetskraft. Parlamentet efterlyser lokala kompetenspakter för att bättre nå personer i sektorer som drabbats hårdast av covid-19-krisen och hjälpa dem att omskola sig för att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

5.  Europaparlamentet påminner om att moderniserade yrkesutbildningssystem är särskilt viktigt för att förbereda ungdomar och vuxna för den gröna och digitala omställningen och för att se till att arbetstagare i yrkesverksam ålder och äldre arbetstagare bibehåller och utvecklar de färdigheter som behövs för att skydda sin anställbarhet och förlänga arbetslivet. Parlamentet påminner också om att en sådan modernisering är central för en återhämtning från covid-19-pandemin. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft. Parlamentet betonar att yrkesutbildningsprogram måste vara riktade, framtidsorienterade, tillgängliga, genomträngliga, sammanlänkade på EU-nivå och elevinriktade, så att de möjliggör flexibla individuella studievägar och ger studerande och lärare inom yrkesutbildning den kompetens som krävs för att bli aktiva och demokratiska medborgare och framgångsrika på arbetsmarknaden och i samhället. Parlamentet påminner om att en modernisering av yrkesutbildningsprogrammen måste gå hand i hand med en ökad attraktionskraft så att ungdomar väljer dem. Parlamentet understryker vikten av en bästa praxis inom varvade utbildningssystem och yrkesutbildning som skulle kunna bidra till strukturförändringar på arbetsmarknaden och leda till högre ungdomssysselsättning.

6.  Europaparlamentet anser att lärlingsplatser kan spela en viktig roll i detta sammanhang eftersom de förbereder unga för arbeten som det råder stor efterfrågan på och därmed bidrar till en hållbar integration på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda EU:s resurser för att främja yrkesutbildningen och uppmuntra arbetsgivare att skapa betalda praktik- och lärlingsprogram för studerande på yrkesskolor samt anordna tävlingar och branschturneringar för dem. Parlamentet uppmanar företagen att säkerställa kompetenshöjning och omskolning för sin personal och att förbättra tillhandahållandet av lärlingsplatser i linje med kvalitetskriterierna för praktikprogram och den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att se över befintliga europeiska instrument såsom kvalitetskriterierna för praktikprogram och den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet samt att införa kvalitetskriterier för förslag, inklusive principen om rättvis ersättning till praktikanter, tillgång till socialt skydd, hållbara arbetstillfällen och sociala rättigheter. Parlamentet betonar att dessa kriterier skulle säkerställa att praktikanter och lärlingar kan gå vidare till stabila arbetstillfällen av god kvalitet och bidra till att säkerställa könsbalanserade möjligheter för människor i alla sektorer liksom möjligheter som erbjuder långsiktig trygghet, socialt skydd samt jämlika och anständiga arbetsförhållanden och som inte bidrar till att skapa osäkra anställningar.

7.  Europaparlamentet påminner om att yrkeskompetens är en av de drivande krafterna i EU:s ekonomi och uppmanar till samordning av konventionell utbildning och yrkesutbildning, där utvecklingen av yrkesfärdigheter, antingen som en central inriktning eller som en komplettering till de alternativ som finns tillgängliga för både studenter och vuxna, kan öka de tillgängliga möjligheterna för arbetssökande, främja rörligheten på arbetsmarknaden och förbättra arbetsmarknadens motståndskraft i krissituationer.

8.  Europaparlamentet råder kommissionen att ge medlemsstaterna rekommendationer som gör att yrkesutbildningen stämmer överens med kompetensagendan, med hänsyn till nationella behörigheter och subsidiaritetsprincipen, med målet att förbättra den tidiga yrkesvägledningen och maximera antalet möjligheter som Europas ungdomar har för sin kompetensutveckling. Parlamentet välkomnar i detta avseende de synpunkter som tillhandahållits på området av Cedefop och Eurofound.

9.  Europaparlamentet understryker att det blir allt viktigare att tillhandahålla aktivt stöd till lärare och utbildare genom att anta ett ändamålsenligt paket med politiska åtgärder för att se till att de är väl förberedda och har fått kompetensutveckling för den digitala och gröna omställningen av skolor och utbildningsinstitutioner. Parlamentet anser att lärarfackföreningar måste delta i att fastställa de färdigheter och kompetenser som lärare och utbildare måste skaffa sig inom den initiala och fortsatta yrkesutvecklingen med avseende på den gröna och digitala omställningen. Parlamentet anser att investeringar i offentlig utbildning måste öka väsentligt och att den sociala dialogen med fackföreningarna måste vara central för att garantera lämpliga löner, pensioner och rättvisa arbetsvillkor för de som är verksamma i utbildningssektorn.

10.  Europaparlamentet betonar behovet av att i samarbete med arbetsmarknadens parter förbättra systemet för kompetensprognos för att bättre kunna identifiera nya kompetensbehov, tillhandahålla allmänna samt sektors- och yrkesspecifika färdigheter där så behövs och minimera kompetensrelaterade flaskhalsar och obalanser. Parlamentet välkomnar i detta avseende de åtgärder för att förbättra kompetensinventeringen som kommissionen har lagt fram. Parlamentet framhåller att tillämpningen av artificiell intelligens och stordataanalys på kompetensinventering vid definieringen av nya yrkesprofiler regelbundet och systematiskt måste övervakas för att förhindra snedvridningar och direkt och indirekt diskriminering, och att korrigerande åtgärder bör säkerställas. Parlamentet understryker att ökad yrkesvägledning från tidig ålder och likvärdig tillgång till information och stöd för studenter och vuxenstuderande kan bidra till att de väljer lämpliga studievägar inom utbildningen och yrkesutbildningen som leder till anställningsmöjligheter som passar ihop med deras intressen, talanger och kompetenser och därmed minskar kompetensglappet. Parlamentet betonar vikten av samarbete mellan arbetsförmedling och socialtjänst för att identifiera och stödja människor som nyligen har förlorat sina arbeten eller riskerar att göra det. Parlamentet understryker vikten av livslång vägledning i den europeiska kompetensagendan och behovet att förbättra tillgången till vägledning av god kvalitet.

11.  Europaparlamentet välkomnar rekommendationen till medlemsstaterna om att stärka systemen för tidig varning i syfte att identifiera unga personer som riskerar att hamna i gruppen unga som varken studerar, arbetar eller deltar i yrkesutbildning. Parlamentet är övertygat om att förebyggande åtgärder, såsom bedömning av färdigheter och karriärs- och yrkesvägledning, som syftar till att hjälpa skolavhoppare att hitta sysselsättning eller en utbildning innan de blir arbetslösa, på lång sikt kan leda till färre unga som varken arbetar eller studerar, om de genomförs på rätt sätt och det finns tillgång till inkluderande och icke-diskriminerande ordinarie utbildning.

12.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka den roll som arbetsmarknadens parter spelar genom att se till att strategin för kompetensutveckling uppmuntrar till kollektivavtal när det gäller definieringen och regleringen av kompetens och vidareutbildning, genom att rådfråga arbetsmarknadens parter om vilka kompetensbehov som finns och hur innehållet i utbildningssystemen bör uppdateras och genom att tillsammans med arbetstagarrepresentanter ta fram arbetsplatsförlagda utbildningar för att anpassa dem till arbetskraftens behov.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en indikator på kompetensbrist i den sociala resultattavlan, vilket kan vara användbart för beslutsfattare på nationell nivå för att fastställa var det krävs fler insatser och för att åstadkomma en bättre samordning på EU-nivå, och spåra uppkomsten och utvecklingen av kompetensbrist samt ge incitament till en uppåtgående konvergens mellan medlemsstaterna.

14.  Europaparlamentet anser att ömsesidigt erkännande av läranderesultat, examensbevis, utbildning, yrkeskvalifikationer och kompetens som förvärvats i en annan medlemsstat måste förbättras och kommer att bidra till att komma till rätta med kompetensbrist och kompetensglapp. Parlamentet anser att detta även kommer att göra det möjligt för vuxna att erhålla fullständiga kvalifikationer, främja rörlighet, göra EU:s arbetsmarknad mer integrerad och resilient och stärka EU:s konkurrenskraft. Parlamentet betonar vikten av att åtgärda kompetensbrist och kompetensglapp genom att underlätta de studerandes rörlighet och erkännandet över gränserna av kvalifikationer genom en bättre användning av verktyg såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer, Europass-cv, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET), EU:s kompetenskarta, Esco och Eures. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande om att skapa ett europeiskt utbildningsområde senast 2025.

15.  Europaparlamentet betonar att många medborgare skaffar sig värdefulla färdigheter och erfarenheter utanför det formella utbildningssystemet, till exempel anhörigvårdare som vårdar personer med funktionsnedsättning eller äldre. Parlamentet anser att dessa informella färdigheter bör erkännas eftersom de kan hjälpa anhörigvårdare att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden.

16.  Europaparlamentet uppmanar till ett fullständigt genomförande av direktivet om yrkeskvalifikationer, eftersom dess gemensamma utbildningsram kan öka antalet yrkesverksamma som drar nytta av systemet för automatiskt erkännande och stöder en samordning av detta med kommissionens utveckling av ett digitalt och EU-omfattande europeiskt färdighetspass.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera insatserna för att få utländska studerande att stanna kvar efter att de tagit examen vid universitet i EU. Parlamentet betonar att hela EU:s attraktionskraft skulle kunna öka om man gav högskolestuderande rätt att röra sig inom EU samt ett visum som ger dem rätt att söka arbete.

18.  Europaparlamentet vill se att det låsta läget när det gäller revideringen av blåkortsdirektivet hävs, för att se till att europeiska företag får den kompetens som krävs för att förbli eller bli konkurrenskraftiga.

19.  Europaparlamentet noterar att covid-19-pandemin har framhävt vikten av både grundläggande och avancerade digitala färdigheter och av motståndskraftiga utbildningssystem och deras förmåga att göra anpassningar mellan klassrums-, distans- och onlineundervisning samt hybrida undervisningsmetoder. Parlamentet noterar vidare att covid-19-pandemin har förändrat arbetsmarknadens kompetenskrav och ökat bristen på digital kompetens och förvärrat den ojämlikhet och de underskott som redan finns i fråga om utbildning. Parlamentet framhåller behovet av att varje medborgare har åtminstone grundläggande digitala färdigheter och av att utbilda högt kvalificerade specialister och förse dem med avancerad digital kompetens och ett innovativt och entreprenörsmässigt tankesätt.

20.  Europaparlamentet beklagar att det fortfarande finns genusbaserade skillnader i kvinnors tillgång till kompetensutveckling och deltagande på arbetsmarknaden(31). Parlamentet understryker att de huvudsakliga utmaningar som kvinnor står inför inbegriper hinder för utbildning i naturvetenskapliga ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik), sociokulturella och ekonomiska begränsningar, i synnerhet i landsbygdsekonomier och informella ekonomier, och en betydande avsaknad av att främja kvinnors lika möjligheter att välja yrken som ofta domineras av män. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till skapandet av mentorsnätverk, vilket gör det möjligt för fler kvinnor att agera som förebilder för att uppmuntra kvinnor att välja alternativ till klassiskt könsstereotypa yrken(32). Parlamentet uppmanar till ett undvikande av stereotyper och könsstereotyper via utbildning eftersom detta är kopplat till anställbarheten och skapar en ond cirkel, vilket vidmakthåller den betydande segregeringen av arbetskraften. Parlamentet betonar att 90 % av arbetstillfällena kräver grundläggande digital kompetens och att kvinnor endast utgör 17 % av de personer som arbetar med informations- och kommunikationsteknik i EU(33) och 36 % av de personer som har examen i naturvetenskapliga ämnen(34), trots att flickor gör bättre ifrån sig än pojkar när det gäller digital kompetens(35).

21.  Europaparlamentet framhåller vikten av utbildning och kompetensutveckling för att åtgärda snedvridningar på grund av kön och stödja jämställdheten och kräver ökade ansträngningar på både nationell och europeisk nivå för att åtgärda denna könsbaserade snedvridning och se till att kvinnor får tillgång till livslångt lärande och utbildning av god kvalitet, även efter perioder av frånvaro från arbetsmarknaden av omvårdnadsskäl. Parlamentet betonar behovet av jämställdhetsmedvetna rekryterings- och urvalsprocesser inom den privata och den offentliga sektorn, särskilt inom framtidsinriktade sektorer som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt den digitala sektorn, där kvinnor är underrepresenterade. Parlamentet framhåller i detta avseende att diskriminering på grund av kön inte bara skadar individen utan hela samhället. Parlamentet påminner om att åtgärder måste vidtas så att följderna av krisen inte förvärrar bristen på jämställdhet och så att man lindrar den oproportionerliga och långvariga inverkan på kvinnors rättigheter, inkomster och sociala skydd och hindrar ytterligare diskriminering och bristande jämställdhet i arbetslivet, med särskild uppmärksamhet ägnad åt den mycket könsuppdelade arbetsmarknaden, den digitala och gröna omställningen samt den ojämlika fördelningen av obetalt hushålls- och vårdarbete.

22.  Europaparlamentet understryker att lika möjligheter för alla är av central betydelse och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera åtgärdandet av bristen på digital kompetens genom att se till att såväl utsatta regioner och de medborgare som har det sämst ställt som de som riskerar social utestängning, däribland personer med funktionsnedsättning eller från etniska minoriteter, har tillgång till digital utbildning, den sortens hårdvara som behövs enligt minimikraven, omfattande tillgång till internet samt digitalt stöd och andra tekniska lärandeverktyg. Parlamentet understryker att stöd måste ges till dessa kategorier för att öka de digitala färdigheter de behöver för att nå framgång och för att undvika förvärrad ojämlikhet och se till att ingen hamnar på efterkälken.

23.  Europaparlamentet noterar med stort intresse de möjligheter som erbjuds av spridningen av digitala lösningar såsom distansarbete, för vilka en utveckling av den digitala kompetensen är av avgörande betydelse. Parlamentet erinrar om vikten av en EU-rättslig ram som syftar till att reglera distansarbetsförhållanden och rätten att inte vara uppkopplad över hela unionen samt säkerställa anständiga arbets- och anställningsvillkor i en digital ekonomi vars drivkraft är införskaffandet av nya färdigheter.

24.  Europaparlamentet betonar de många möjligheter som digitalt arbete erbjuder för att förbättra de anställdas arbetsvillkor, även för anställda som är nära pensionsåldern, och för att i högre grad inkludera personer med funktionsnedsättning. Parlamentet beklagar att personer med funktionsnedsättning fortsätter att vara förfördelade på arbetsmarknaden och att deras brist på tillgång till utbildning alltför ofta är skälet till deras utestängning från arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sina rekommendationer till medlemsstaterna särskilt fokusera på sätt att förbättra tillgången till digital kompetensutveckling eller omskolning för personer med funktionsnedsättning och att samordna denna med de nya behoven i den framväxande globala digitala ekonomin.

25.  Europaparlamentet noterar när det gäller det ökande distansarbetet att kommissionen och medlemsstaterna måste göra färdigheter som främjar detta nya sätt att arbeta centrala i sina strategier. Parlamentet understryker att distansutbildning och distansskolor utgör utmaningar för både utbildare och mottagare av utbildning och att de färdigheter som behövs för att tillhandahålla distansutbildning och utbildning av utbildare är en prioritering på kort sikt för Europa i nuläget.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja erbjudandet om utbildning av arbetstagare som erhåller stöd för korttidsarbete eller delvis arbetslöshet, däribland via Sureprogrammet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda lämpliga utbildningsåtgärder för de arbetstagare som berörs.

27.  Europaparlamentet uppmanar arbetsgivarna att använda en arbetsplatspraxis som utnyttjar personalens färdigheter och stöder kompetensutvecklingen genom en inriktning på utbildning av nästa generation arbetsledare, på frågor som rör användningen av organisationsstrategier som utnyttjar kompetensanvändning och kompetensutveckling och på att sluta upp bakom nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter för att utveckla nätverk och stödstrukturer för rådgivningsorganisationer rörande den lämpligaste kombinationen av olika typer av arbetsplatspraxis för deras omständigheter.

28.  Europaparlamentet uppmanar till en förenkling av erkännande, validering och portabilitet av färdigheter på området icke-formellt och informellt lärande, däribland sådana som utvecklats inom digitalt stödda anställningsformer såsom plattformsarbete.

29.  Europaparlamentet efterlyser omedelbara och djärva europeiska nationella, regionala och lokala åtgärder, utvärderingsmekanismer och resurser för att sätta digitala färdigheter i centrum för utbildningspolitiken, samtidigt som man säkerställer en hög nivå på elevernas kunskaper i läsning och matematik och gör digitala färdigheter, it-verktyg och internetuppkoppling tillgängliga för alla, förbättrar de digitala färdigheterna för lärare och utbildare och utrustar skolor, utbildningsinstitutioner, yrkesutbildningsleverantörer, organisationer som är aktiva på vuxenutbildningsområdet och universitet med offentliga och oberoende lärandeplattformar online och annan teknik samt den digitala infrastruktur som krävs för e-lärande och distanslärande, liksom blandat lärande. Parlamentet betonar i detta avseende betydelsen av en strategi för genuint livslångt lärande. Parlamentet stöder kommissionens planerade åtgärder i enlighet med kompetensagendan och handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 och uppmanar till starkare samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna på detta område. Parlamentet understryker vikten av incitament för utveckling av innehåll för digitalt lärande och läroplansmoduler som ligger i linje med arbetsmarknadens behov, med inriktning på digital och grön kompetens, inklusive genom utbildningsplattformar online.

30.  Europaparlamentet beklagar att det i Europa fortfarande finns såväl barn utan tillgång till utbildning som elever och studerande utan tillgång till, eller utan tillräcklig tillgång till, digital utbildning på grund av avsaknad av all, eller av lämplig, digital utrustning, mjukvara eller internetuppkoppling. Parlamentet framhåller återigen behovet av att förbättra konnektiviteten på alla nivåer, i synnerhet på landsbygden och i avlägsna områden där den ofta saknas helt, och av att öka tillgången till digital utrustning. Parlamentet påpekar att det finns förstklassiga europeiska innovationer inom området datorer, pekdatorer och programvara för utbildningsändamål.

31.  Europaparlamentet understryker att följderna av covid-19 erbjuder ett unikt tillfälle att påskynda den digitala och tekniska revolutionen inom det livslånga lärandet, vilken kan bryta ned fysiska barriärer där så är möjligt och väsentligt öka det livslånga lärandets räckvidd och inverkan. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och utbildningsleverantörerna att öka utbildningsmöjligheterna utan fast plats och göra det möjligt för studerande i avlägsna områden och på landsbygden eller utomlands att få tillgång till kurser i hela EU utan platsbegränsningar.

32.  Europaparlamentet betonar att EU-åtgärder och nationella åtgärder, däribland utbildningsprogram och riktade investeringar, bör utarbetas och genomföras med det slutgiltiga målet att säkerställa medborgarnas beredskap och förberedelse för framtida arbeten som kräver digitala färdigheter, för att därmed utnyttja den fulla potentialen med den digitala övergången på EU:s arbetsmarknad och göra det möjligt för företag att fullt ut dra nytta av de nya arbetsmetoderna, såsom distansarbete.

33.  Europaparlamentet pekar på behovet av att ytterligare tydliggöra initiativet med Europauniversitet och ambitionen att fastställa standarder för den högre utbildningen i EU. Parlamentet upprepar återigen att ett framgångsrikt samarbete mellan universiteten alltid har förlitat sig på en nedifrån-och-upp-strategi, akademiskt oberoende och spetskompetens och att Bolognaprocessen är ett viktigt verktyg för samarbetet mellan universitet inom och utanför EU.

34.  Europaparlamentet konstaterar att den gröna omställningen är en viktig drivkraft för efterfrågan på arbetskraft inom alla sektorer och att den kan skapa miljontals arbetstillfällen. Parlamentet påminner om att en framgångsrik övergång till en grön ekonomi måste gå hand i hand med åtgärder för kompetensutveckling, omskolning och kompetenshöjning för att utveckla de färdigheter, kunskaper och kompetenser som krävs av en grön ekonomi. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens åtgärder för att stödja förvärvandet av färdigheter inför den gröna omställningen. Parlamentet efterlyser snabba åtgärder för att undvika kompetensrelaterade flaskhalsar på detta område och för att göra det möjligt för EU att förbli en global ledare inom den gröna ekonomin. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att integrera kompetenser och färdigheter från områdena hållbar utveckling och miljö i utbildningssystemen.

35.  Europaparlamentet framhåller att studerandes och lärares rörlighet är ett av de huvudsakliga verktygen för ett utbyte av idéer och bästa praxis och för att höja kvaliteten på kompetensutvecklingen i hela unionen. Parlamentet insisterar på att denna rörlighet måste vara tillgänglig och inkluderande och noterar att även om fysisk rörlighet alltid bör ha den ledande rollen kommer virtuellt lärande att bli allt viktigare som komplettering och även som ersättning i extrema fall, som covid-19-åtgärderna visar.

36.  Europaparlamentet noterar att kreativa och konstnärliga färdigheter är av avgörande betydelse för ekonomin och uppmanar till införandet av ett mer övergripande synsätt inom ramen för kompetensagendan för att inkludera dem i läroplanen.

37.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av kompetensagendan kräver tillräcklig finansiering på både europeisk, nationell och lokal nivå. Parlamentet förväntar sig att den fleråriga budgetramen 2021–2027 och Next Generation EU kommer att tillhandahålla väsentligt större resurser för kompetensutveckling. Parlamentet påminner om att kompetenshöjning och omskolning till största delen är medlemsstaternas och företagens ansvarsområde och uppmanar därför medlemsstaterna att anslå mer medel till kompetensutveckling och utbildning, eftersom betydande investeringar i humankapital är avgörande för att säkerställa hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft.

38.  Europaparlamentet understryker vikten av program och instrument som Erasmus+, Horisont Europa, Europeiska solidaritetskåren, Kreativa Europa, programmet Digitala Europa och ungdoms- och barngarantin för att stödja ungdomar och vuxna i att skaffa sig ny kompetens och nya färdigheter av god kvalitet som behövs i den digitala och gröna ekonomin och i arbetslivet och för att tillhandahålla rörlighet i utbildningssyfte. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ständigt utforska potentialen hos dessa program för att främja en varaktig samordning av kompetensutvecklingen med behoven på arbetsmarknaden.

39.  Europaparlamentet betonar de potentiella möjligheter som erbjuds av Erasmus+-programmet, i synnerhet på området vuxenutbildning, och behovet att förstärka dess budget för åren 2021–2027.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera omskolning och kompetenshöjning i sina återhämtnings- och resiliensplaner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att Fonden för en rättvis omställning och ESF+ har tillräckliga medel och att de stöder integrerade planer på lokal nivå för att bidra till kompetenshöjning och omskolning, i synnerhet för de mest utsatta grupperna, inklusive personer som riskerar att bli arbetslösa, för att se till att varje enskild individ i utsatta sektorer kan omskola sig och utveckla nya färdigheter för att förbli aktiv på arbetsmarknaden och dra nytta av den gröna och den digitala omställningen. Parlamentet pekar på potentialen hos individuella lärandekonton, en finansieringsmekanism som är av central betydelse för genomförandet av kompetensagendan som ett steg i riktning mot en universell rätt till livslångt lärande.

41.  Europaparlamentet understryker att yrkes- och karriärvägledning är av avgörande betydelse för att stödja motiverade och smarta yrkesval och förhindra att elever lämnar utbildningen tidigt, och att stöd under studier och utbildning också är av avgörande betydelse för en framgångsrik studieväg och kompetensutveckling. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa tillgången sådan vägledning för ungdomar som inbegriper utvecklingen av entreprenörsfärdigheter.

42.  Europaparlamentet understryker vikten av investeringar i formella och icke-formella utbildningar och livslångt lärande för att säkerställa rättvis utbildning och arbetskraftsövergångar och främjandet av utbildning och lärande under arbetstid.

43.  Europaparlamentet noterar att huvudkällan för EU:s finansiering av utbildning är Europeiska socialfonden+ och betonar vikten av att se till att dessa medel förblir tillgängliga för detta syfte, i synnerhet i kristider.

44.  Europaparlamentet uppmanar till införandet av strategier för betald studieledighet i linje med ILO:s konvention om betald ledighet för studier som gör det möjligt för arbetstagare att delta i utbildningsprogram på arbetstid utan kostnad för dem själva, för att främja det livslånga lärandet.

45.  Europaparlamentet understryker att såväl strategierna för utbildning, uppsökande verksamhet, vägledning och motivation som systemen för livslångt lärande måste vara av god kvalitet, inkluderande, flexibla och tillgängliga för alla för att främja konkurrenskraften på arbetsmarknaden, social inkludering och lika möjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och i synnerhet medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång till utbildning av god kvalitet och att underlätta tillgången till program av hög kvalitet för kompetensutveckling för vuxenstuderande, inklusive lågkvalificerade och lågutbildade vuxna, och för missgynnade grupper och utsatta medborgare, såsom personer med funktionsnedsättning, äldre, hemlösa, personer som varken arbetar eller studerar och personer med migrantbakgrund. Parlamentet understryker behovet att öka medvetenheten om vikten av kompetensutveckling genom hela livet till personlig, ekonomisk och social nytta. Parlamentet uppmuntrar till deltagande av utbildningsaktörer, inbegripet socialtjänst, det civila samhället och icke-formella utbildningsleverantörer, för att identifiera och nå de personer som står längst från arbetsmarknaden. Parlamentet understryker behovet av innovativa lokala lösningar för att ompröva hur man ska åtgärda kompetensbrist och kompetensglapp.

46.  Europaparlamentet understryker att potentialen hos deltagare i utbildning kan ökas genom övning och betonar i detta sammanhang vikten av att öka arbetsgivarnas inflytande över den modell som används i yrkesutbildningssystemet. Parlamentet betonar att arbetsgivare bör spela en viktig roll för att tillhandahålla möjligheter för lärare och utbildare samt praktikplatser på företag och därmed bidra till en ökning av lärares och utbildares yrkesmässiga kompetens. Parlamentet uppmanar till ett närmare samarbete mellan näringslivet och utbildningssektorn på alla områden genom att tillhandahålla praktik- och lärlingsprogram på företag för lärare och elever inom yrkesutbildningen.

47.  Europaparlamentet betonar vikten av att nå människor på landsbygden och i avlägsna områden och göra möjligheter till kompetenshöjning och omskolning mer tillgängliga och anpassade för personer som arbetar inom jordbruk, fiske, skogsbruk och andra yrken i dessa regioner och att ge dem de gröna, digitala och nödvändiga färdigheter som erbjuds av den gröna och blå ekonomin samt att ge dem möjlighet att ge ett viktigt bidrag till bevarandet av miljön.

48.  Europaparlamentet påminner om att program utanför skolan och icke-formellt och informellt lärande, däribland volontärverksamhet, är viktiga för att tillhandahålla anpassningsbara lärandemöjligheter och ny kompetens och kunskap till den majoritet av människor som befinner sig utom räckhåll för den formella utbildningen.

49.  Europaparlamentet understryker behovet att öka läraryrkets attraktionskraft och att behandla lärares höga sociala status som en strategisk inriktning för åtgärder i enskilda EU-länder. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna bör prioritera att locka till sig de bästa kandidaterna för läraryrket och samtidigt förbättra kvalifikationerna och höja kompetensen hos äldre lärare.

50.  Europaparlamentet understryker att den huvudsakliga behörigheten för kompetenshöjning och omskolning ligger hos medlemsstaterna. Parlamentet anser att det för att uppnå den dubbla ekologiska och digitala omställningen finns en verklig möjlighet till, och verkliga fördelar med, att utveckla en EU-omfattande enda kontaktpunkt för högteknologiska färdigheter som samordnar bästa praxis och branschledd högteknologisk kompetenshöjning och omskolning och som använder datadrivna metoder för fastställande av den kompetens som behövs i hela EU.

51.  Europaparlamentet betonar vikten av övergripande, interpersonella och interkulturella färdigheter utöver digital och teknisk kompetens för att säkerställa en väl avrundad utbildning för enskilda i syfte att bemöta de befintliga och framtida globala utmaningarna och stödja de digitala och gröna omställningarna och göra dem mer inkluderande och rättvisa.

52.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som kommissionen planerar för att främja livslång kompetens, särskilt uppdateringen av den europeiska agendan för vuxenlärande. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fördjupa denna inriktning genom att integrera livskunskaper i alla utbildningssektorer. Parlamentet betonar att livskunskap även bör förstås som att den berör behoven utanför arbetsmarknaden och understryker att alla medborgare bör ha tillgång till färdigheter för personlig utveckling för att få egenmakt i dagens snabbt föränderliga samhällen. Parlamentet erinrar om att detta är särskilt viktigt för att stödja medborgarnas motståndskraft i kristider, då uppmärksamhet behöver ägnas åt välbefinnandet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av mjuka färdigheter såsom analytisk kompetens, emotionell intelligens, ledarskap, entreprenörsfärdigheter och finansiell kompetens, egenmakt, teamarbete, kommunikation, samarbete, ansvar, anpassningsförmåga, kreativitet, innovation, kritiskt tänkande och språkkunskaper, som kommer att bli ännu viktigare för ett aktivt medborgarskap och för arbetslivet efter covid-19-pandemin.

53.  Europaparlamentet påpekar att det i ett åldrande samhälle är mycket viktigt att säkerställa livslångt lärande och att förankra en kultur för livslångt lärande från ungdomsåren till äldre dagar. Parlamentet påminner om att bekämpandet av arbetslöshet bland äldre människor i EU förblir en viktig åtgärd. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna större uppmärksamhet åt äldre arbetstagare och se till att de kan delta i program för skräddarsydd kompetenshöjning och omskolning som gör det möjligt för dem att anpassa sig till förändrade kompetensbehov och därmed förbli aktiva på arbetsmarknaden längre och åtnjuta en god livskvalitet och en lämplig nivå av oberoende. Parlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att förbättra den digitala kompetensen och tekniken, som kan erbjuda nya metoder och möjligheter även för utbildningen av vuxna och äldre människor, och åt att garantera internetuppkoppling samt förbättra den digitala infrastrukturen, i synnerhet på landsbygden och i avlägsna områden. Parlamentet noterar i detta avseende den roll som medborgarcentrum, bibliotek och skräddarsydda distansutbildningslösningar spelar för att göra det livslånga lärandet mer tillgängligt för äldre människor. Parlamentet understryker att äldre generationer också är en värdefull resurs i kraft av sin erfarenhet, som de bör uppmuntras att dela med sig av för att öka kompetensen hos yngre generationer av arbetstagare.

54.  Europaparlamentet understryker behovet att öka antalet barn under tre år som deltar i förskoleutbildning och barnomsorg och av att lägga större vikt vid utvecklingen från de första åren i ett barns liv, undersökningsfärdigheter och ett kreativt tillvägagångssätt när det gäller att lära sig om världen. Parlamentet påpekar att en tidig inledning av förskoleutbildningen har en betydande inverkan på uppnåendet av bättre resultat i utbildningens senare stadier och att obalansen i deltagandet i förskoleutbildning och barnomsorg kan bidra till skillnader i de möjligheter och pedagogiska aktiviteter som barn har tillgång till från de tidigaste utvecklingsstadierna.

55.  Europaparlamentet betonar behovet av ett snabbt genomförande av de åtgärder som kommissionen tillkännagett för att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov och bidra till en snabb återhämtning från covid-19-krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ange en tydlig tidsfrist för de planerade åtgärderna.

56.  Europaparlamentet understryker behovet av lösningar som syftar till att göra det möjligt för företag och privata arbetsgivare att uppmuntra och stödja arbetsplatsförlagd utbildning och studieledighet, även genom att undersöka utbildningskuponger eller ett automatiskt erkännande av färdigheter som förvärvats på arbetsplatsen. Parlamentet påminner om den strategiska vikten av initiativ som Euroskills och Worldskills, vilka är modellexempel på partnerskap mellan näringslivet, statliga myndigheter samt regionala myndigheter och utbildningsmyndigheter. Parlamentet uppmanar till stöd för fortsatt utveckling av Euroskills-initiativet genom finansiering av gemensamma projekt, utbyte av erfarenheter, uppbyggnad av institutionernas kapacitet till att tillhandahålla utbildning för Euroskills-initiativets behov, skapande av mästarutbildningar inom ramen för Euroskills, branschcampus för begåvade ungdomar och utbildningssystem för lärare och branschexperter.

57.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/human-capital
(2) EUT C 389, 18.11.2019, s. 1.
(3) https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-6889-2017-INIT/sv/pdf
(4) EUT C 484, 24.12.2016, s. 1.
(5) EUT C 429, 14.12.2017, s. 3.
(6) EUT L 112, 2.5.2018, s. 42.
(7) EUT C 237, 6.7.2018, s. 8.
(8) Sjätte europeiska undersökningen om arbetsvillkor, Eurofound. https://www.eurofound.europa.eu/sites/default/files/ef_publication/field_ef_document/ef1634en.pdf
(9) Datoriseringens inverkan på arbetsprofiler (förändrade uppgifter inom yrken – som därmed kräver en annorlunda typ av färdigheter): https://www.eurofound.europa.eu/sites/default/files/wpef19007.pdf
(10) https://www.cedefop.europa.eu/files/3077_en.pdf
(11) https://skillspanorama.cedefop.europa.eu/en
(12) https://www.cedefop.europa.eu/en/publications-and-resources/data-visualisations/european-skills-index
(13) EPRS_STU(2020)641528_EN.pdf (europa.eu)
(14) https://www.oecdskillsforjobsdatabase.org/
(15) https://www.oecd-ilibrary.org/docserver/cf5d9c21-en.pdf?expires=1600261868&id=id&accname=ocid194994&checksum=3B44E0891A2F10A546C7CBF7A9521676
(16) https://read.oecd-ilibrary.org/view/?ref=135_135193-hgf8w9g731&title=Skill-measures-to-mobilise-the-
(17) Antagna texter, P9_TA(2020)0282.
(18) Antagna texter, P9_TA(2020)0267.
(19) EUT C 28, 27.1.2020, s. 8.
(20) EUT C 337, 20.9.2018, s. 135.
(21) EUT C 11, 12.1.2018, s. 44.
(22) EUT C 316, 22.9.2017, s. 233.
(23) https://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=89&newsId=9150&furtherNews=yes
(24) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/human-capital
(25) The Future of Jobs Report, World Economic Forum, september 2018.
(26) Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2020, Europeiska kommissionen.
(27) How your birthplace affects your workplace, Eurofound (2019). https://www.eurofound.europa.eu/sites/default/files/ef_publication/field_ef_document/ef19004en.pdf
(28) Key Data on Early Childhood Education and Care in Europe, 2019 års upplaga, rapport från Eurydice-nätverket, s. 26.
(29) https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Early_leavers_from_education_and_training#Overview
(30) https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/EDN-20191004-1#:~:text=Among%20teachers%20working%20in%20the,were%20aged%2050%20or%20older.&text=In%20all%20EU%20Member%20States,in%202017%20were%20predominantly%20female
(31) ILO:s policysammanfattning, augusti 2020, https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_emp/---ifp_skills/documents/publication/wcms_244380.pdf
(32) ICT for work: Digital Skills in the Workplace, Europeiska kommissionen, 2017.
(33) https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/EDN-20180425-1
(34) https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/9540ffa1-4478-11e9-a8ed-01aa75ed71a1/language-en
(35) 2018 års International Computer and Information Literacy Study (ICILS).


Säkerheten vid kärnkraftverket i Astravjets (Belarus)
PDF 121kWORD 44k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om säkerheten vid kärnkraftverket i Astravjets (Belarus) (2021/2511(RSP))
P9_TA(2021)0052B9-0109/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 10–11 december 2020,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om säkerheten vid kärnkraftverket i Astravjets (Belarus) (O-000004/2021 – B9‑0003/2021),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, och av följande skäl:

A.  Kärnsäkerheten är en huvudprioritering för Europeiska unionen både inom och utanför dess yttre gränser.

B.  Den europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering (Ensreg) sammanför den omfattande sakkunskap som erhållits från sakkunnigbedömningar av kärnkraftverk belägna både inom och utanför EU.

C.  En sakkunniggrupp från Ensreg besökte Belarus och kärnkraftverket i Astravjets i mars 2018, efter nödvändigt förberedelsearbete, inklusive mottagande av svar på sakkunniggruppens skriftliga frågor, och offentliggjorde sin slutrapport i juli 2018.

D.  Ensreg uppmanade de belarusiska myndigheterna att utarbeta en nationell handlingsplan för att säkerställa ett snabbt genomförande av alla rekommendationer om säkerhetsförbättringar som lagts fram i rapporten från sakkunnigbedömningen, vilken skulle bli föremål för en framtida oberoende granskning, såsom är fallet för alla EU-länder och tredjeländer som deltar i stresstestarbetet.

E.  Belarus offentliggjorde sin nationella handlingsplan i augusti 2019 men samtyckte endast till ytterligare en sakkunnigbedömning av Ensreg i juni 2020, efter upprepade krav och betydande påtryckningar på hög nivå från EU:s sida.

F.  Ytterligare en sakkunnigbedömning pågår, och Ensreg kommer att färdigställa och offentliggöra sina slutsatser om säkerheten vid kärnkraftverket under de kommande månaderna. Målsättningen är att Ensregs plenum ska utfärda en preliminär rapport och överlämna den till Belarus innan anläggningen tas i kommersiellt bruk, vilket de belarusiska myndigheterna planerar att göra i mars 2021.

G.  Kärnkraftverket började producera el den 3 november 2020, trots att flera säkerhetsproblem kvarstod och trots att det saknades belägg för graden av genomförande av rekommendationerna från EU:s sakkunnigbedömning 2018 och Internationella atomenergiorganet (IAEA).

H.  Den fysiska igångsättningen av anläggningen genomfördes utan drifttillstånd, eftersom tillståndsförfarandet ändrades i juli 2020.

I.  Handeln med el mellan Belarus och EU upphörde den 3 november 2020, då anläggningen i Astravjets anslöts till elnätet, till följd av de baltiska staternas gemensamma beslut i augusti 2020 om att upphöra med handelsutbyten av el med Belarus när kärnkraftverket i Astravjets hade börjat producera el.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kärnkraftverket i Astravjets ligger endast 5 mil från Vilnius (Litauen) och nära andra EU-länder såsom Polen, Lettland och Estland.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt att projektet genomförs trots protester från belarusiska medborgare och att medlemmar av belarusiska icke-statliga organisationer som försöker öka medvetenheten om bygget av kärnkraftverket i Astravjets har förföljts och olagligen gripits.

3.  Europaparlamentet noterar med oro att kärnkraftverket håller på att genomföras som ett geopolitiskt projekt av Belarus och Ryssland och att bygget och den framtida driften är en källa till potentiellt hot mot EU och dess medlemsstater när det gäller säkerhet, hälsa och miljöskydd.

4.  Europaparlamentet är fortsatt oroat över en förhastad idrifttagning av ett kärnkraftverk som inte uppfyller de strängaste internationella standarderna för miljö- och kärnsäkerhet, inklusive IAEA:s rekommendationer.

5.  Europaparlamentet beklagar den ihållande bristen på insyn och officiell information avseende återkommande nödstopp av reaktorn och utrustningsfel under idrifttagningsfasen av anläggningen 2020, inklusive haveri i fyra spänningstransformatorer och funktionsfel i kylsystem. Under anläggningens byggfas inträffade dessutom åtta kända incidenter, varav två rörde reaktortryckkärlet.

6.  Europaparlamentet noterar att EU:s sakkunnigbedömning 2018 avslöjade ett stort antal brister och att endast ett begränsat antal av dess rekommendationer enligt uppgift har genomförts hittills samt att genomförandet måste kontrolleras av EU:s experter.

7.  Europaparlamentet noterar att antalet och frekvensen av säkerhetsincidenter ger upphov till allvarliga farhågor när det gäller den dåliga kvalitetssäkringen och kvalitetskontrollen av anläggningens konstruktion, tillverkning- och monteringsfaser samt dess låga driftssäkerhet, vilket man behöver titta noga på i EU:s sakkunnigbedömning.

8.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Belarus att utan ytterligare dröjsmål säkerställa full respekt för internationella standarder för kärn- och miljösäkerhet och ett öppet, inkluderande och konstruktivt samarbete med internationella myndigheter. Parlamentet uppmanar Belarus att upphöra med den selektiva tillämpningen av IAEA:s standarder och rekommendationerna från sakkunnigbedömningen.

9.  Europaparlamentet konstaterar att kärnsäkerhetsstandarder måste ges högsta prioritet inte bara under planeringen och bygget utan även under driften av kärnkraftverket, och ständigt måste övervakas av en oberoende tillsynsmyndighet.

10.  Europaparlamentet är bekymrat över att den nuvarande tillsynsmyndigheten i Belarus (Gosatomnadzor – avdelningen för kärnsäkerhet och strålskydd vid ministeriet för nödsituationer) står under ständiga politiska påtryckningar och saknar tillräckligt oberoende i både form och sak. Parlamentet betonar därför att en transparent och noggrann sakkunnigbedömning också är avgörande under anläggningens driftsfas.

11.  Europaparlamentet noterar beslutet av parterna i konventionen från FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen) av den 11 december 2020 om att Belarus ska fullgöra sina skyldigheter enligt konventionen med avseende på det belarusiska kärnkraftverket i Astravjets, och uppmanar eftertryckligen Belarus att säkerställa ett fullständigt genomförande av Esbokonventionen.

12.  Europaparlamentet betonar behovet av att bygga upp och upprätthålla ett system för tidig varning vid mätning av strålning i de EU-länder som ligger i närheten av kärnkraftverket.

13.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de belarusiska myndigheterna att fullt ut samarbeta med Ensreg i stresstestarbetet, däribland när det gäller en formell granskning och ett skyndsamt genomförande av Belarus nationella handlingsplan.

14.  Europaparlamentet beklagar att Ensregs besök för att utföra sakkunnigbedömningen vid kärnkraftverket i Astravjets, som ursprungligen skulle ägt rum i december 2020, behövde ställas in av organisatoriska skäl från värdens håll och på grund av covid-19-pandemin.

15.  Europaparlamentet välkomnar den första fasen av EU:s pågående sakkunnigbedömning, som består av ett besök på plats i början av februari 2021. Parlamentet betonar vikten av att sakkunnigbedömningsarbetet slutförs i tid och att resultaten offentliggörs, och att åtminstone en preliminär rapport bör överlämnas till Belarus redan före mars 2021, då de belarusiska myndigheterna planerar att ta anläggningen i kommersiellt bruk. Parlamentet konstaterar att alla säkerhetsfrågor är lika viktiga och måste åtgärdas innan anläggningen tas i kommersiellt bruk.

16.  Europaparlamentet beklagar djupt en förhastad kommersiell idrifttagning av anläggningen i mars 2021 och betonar att alla säkerhetsrekommendationer från Ensreg måste genomföras innan kärnkraftverket får tas i kommersiellt bruk. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att ha ett nära samarbete med de belarusiska myndigheterna i syfte att skjuta upp idrifttagningen tills alla rekommendationer från EU:s stresstest genomförts fullt ut och alla nödvändiga säkerhetsförbättringar gjorts samt tills det belarusiska samhället och grannländerna vederbörligen informerats om de åtgärder som vidtagits.

17.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och Ensreg att fortsätta med en transparent och noggrann sakkunnigbedömning av anläggningen, att insistera på ett omedelbart genomförande av alla rekommendationer och säkerställa en effektiv övervakning av genomförandeprocessen, däribland regelbundna besök av sakkunniggruppen vid anläggningen i Astravjets, även då anläggningen är i drift. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av ett effektivt samarbete med IAEA.

18.  Europaparlamentet noterar att trots den gemensamma överenskommelsen mellan de baltiska länderna om att upphöra med handelsutbyten av el med Belarus, kan el från Belarus fortfarande komma in på EU-marknaden via det ryska elnätet.

19.  Europaparlamentet påminner om Europeiska rådets slutsatser av den 10–11 december 2020, och stöder insatserna för att undersöka möjliga åtgärder för att förhindra kommersiell import av el från kärntekniska anläggningar i tredjeländer som inte uppfyller EU:s erkända säkerhetsnivåer, inbegripet kärnkraftverket i Astravjets.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och föreslå åtgärder för att avbryta elhandeln med Belarus på ett sätt som är förenligt med skyldigheterna enligt internationell handels-, energi- och kärnenergilagstiftning, i syfte att säkerställa att el som produceras vid anläggningen i Astravjets inte kommer in på EU:s energimarknad även om Estland, Lettland och Litauen fortfarande är anslutna till BRELL-nätet.

21.  Europaparlamentet betonar den strategiska betydelsen av att påskynda synkroniseringen av det baltiska elnätet med det europeiska kontinentala nätet, och understryker att den framtida driften av kärnkraftverket i Astravjets inte på något sätt bör hindra en avsynkronisering av Estland, Lettland och Litauen från BRELL-nätet och att EU bör fortsätta att integrera de tre baltiska staterna i EU:s elnät.

22.  Europaparlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med de belarusiska medborgarna och medborgarna i de EU-länder som är direkt berörda av bygget och driften av kärnkraftverket i Astravjets och vill se ett större deltagande på hög nivå från EU och dess institutioner i denna fråga, som är ytterst viktig för Europa.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.


Det humanitära och politiska läget i Jemen
PDF 156kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om det humanitära och politiska läget i Jemen (2021/2539(RSP))
P9_TA(2021)0053RC-B9-0119/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Jemen, särskilt resolutionerna av den 4 oktober 2018(1), 30 november 2017(2), 25 februari 2016(3) och 9 juli 2015(4) om situationen i Jemen och resolutionen av den 28 april 2016 om angrepp på sjukhus och skolor som kränkningar av internationell humanitär rätt(5),

–  med beaktande av uttalandet av den 8 februari 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om Ansar Allahs senaste attacker,

–  med beaktande av uttalandet av den 12 januari 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om Förenta staternas utpekande av Ansar Allah som en terroristorganisation,

–  med beaktande av uttalandena av Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 30 december 2020 om attacken i Aden, av den 19 december 2020 om bildandet av den nya regeringen, av den 17 oktober 2020 om frisläppandet av fångar, av den 28 september 2020 om fångutbytet och av den 31 juli 2020 om frisläppandet av medlemmar av bahaisamfundet,

–  med beaktande av den gemensamma kommunikén av den 17 september 2020 från Tyskland, Kuwait, Sverige, Förenade kungariket, Förenta staterna, Kina, Frankrike, Ryssland och Europeiska unionen om konflikten i Jemen,

–  med beaktande av uttalandet av den 9 april 2020 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om utropandet av vapenvila i Jemen,

–  med beaktande av de gemensamma uttalandena från EU:s krishanteringskommissionär Janez Lenarčič och den tidigare svenska ministern för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson av den 14 februari 2020 och av den 24 september 2020 under rubriken ”FN:s generalförsamling: EU och Sverige gör gemensam sak för att undvika hungersnöd i Jemen”,

–  med beaktande av rådets och Europeiska rådets slutsatser om Jemen, särskilt rådets slutsatser av den 25 juni 2018,

–  med beaktande av slutrapporten av den 22 januari 2021 från FN:s expertpanel om Jemen,

–  med beaktande av de relevanta uttalandena från FN:s grupp av experter på Jemen, särskilt av den 3 december 2020 ”FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter informerar FN:s säkerhetsråd och kräver ett slut på straffriheten, en utvidgning av sanktionerna och att FN:s säkerhetsråd ska hänskjuta situationen i Jemen till Internationella brottmålsdomstolen”, av den 12 november 2020 ”FN:s experter: den tekniska arbetsgruppen måste tillåtas avvärja den oljeutsläppskatastrof som hotar Jemen”, av den 15 oktober 2020 ”FN:s experter: den tekniska arbetsgruppen måste tillåtas avvärja den oljeutsläppskatastrof som hotar Jemen”, av den 15 oktober 2020 ”Förenade Arabemiraten: enligt FN:s experter är ett påtvingat återvändande av f.d. Guantánamofångar till Jemen olagligt och innebär en fara för liv” samt av den 23 april 2020 ”FN:s experter vädjar om en omedelbar och ovillkorlig frigivning av bahaierna i Jemen”,

–  med beaktande av rapporten av den 2 september 2020 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om genomförandet av tekniskt bistånd till den nationella undersökningskommissionen för att utreda anklagelser om kränkningar och övergrepp som begåtts av alla parter i konflikten i Jemen (A/HRC/45/57),

–  med beaktande av rapporten om barn och väpnade konflikter av den 23 december 2020 från FN:s generalsekreterares särskilda representant för barn och väpnad konflikt,

—  med beaktande av den tredje rapporten av den 28 september 2020 från FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter på Jemen om människorättssituationen i Jemen, inbegripet kränkningar och övergrepp sedan september 2014,

–  med beaktande av den interaktiva dialogen av den 29 september 2020 mellan FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter på Jemen,

–  med beaktande av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, särskilt resolution 2534 av den 14 juli 2020 om förlängning av mandatet för FN:s uppdrag till stöd för al-Hudayda-avtalet till och med den 15 juli 2021 och resolution 2511 av den 25 februari 2020 om förlängning av sanktionssystemet för Jemen med ett år,

–  med beaktande av uttalandet av den 14 december 2020 från FN:s generalsekreterare om den andra årsdagen av Stockholmsöverenskommelsen,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt(6),

–  med beaktande av Stockholmsöverenskommelsen av den 13 december 2018,

–  med beaktande av Riyadhöverenskommelsen av den 5 november 2019,

–  med beaktande av Genèvekonventionen från 1949 och tilläggsprotokollen till denna,

—  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

—  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

—  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  För tio år sedan, den 11 februari 2011, startade de massprotester som blev kända som den jemenitiska revolutionen och som senare ledde till president Ali Abdullah Salehs avgång efter 33 års diktatur. Upproret speglade det jemenitiska folkets uppriktiga strävan efter demokrati, frihet, social rättvisa och mänsklig värdighet.

B.  Sedan den väpnade konflikten inleddes i mars 2015 har minst 133 000 människor dödats och 3,6 miljoner fördrivits internt. Syftet med Stockholmsöverenskommelsen, som undertecknades i december 2018, var att få till stånd säkra humanitära korridorer, fångutbyten och en vapenvila i Rödahavsområdet. Sedan dess har parterna brutit mot avtalet om vapenvila och över 5 000 civila har dödats. De flesta civila har dödats i den saudiskledda koalitionens luftangrepp.

C.  Analytiker är i stort sett eniga om att Jemen, genom att inte välja en inkluderande politisk väg, nu måste kämpa med ökande klanmotsättningar och politiska spänningar och ett bittert ombudskrig mellan Iranstödda huthirebeller och Saudiarabien, vilket betyder att hela regionen är direkt indragen i en komplex konflikt. Saudiarabien betraktar huthirebellerna i Jemen som en ställföreträdande iransk styrka, medan Iran har fördömt den saudiskledda offensiven och krävt att de saudiskledda luftangreppen omedelbart ska upphöra.

D.  Under 2020 intensifierades striderna, särskilt i och runt al-Jawf, Marib, Nihm, Taizz, al-Hudayda, Bayda och Abyan. Direkt stöd och uppbackning har kommit från externa aktörer, bland annat från den saudiskledda koalitionen till den jemenitiska regeringen och från Förenade Arabemiraten till Södra övergångsrådet, medan den Iranstödda huthirörelsen fortfarande kontrollerar största delen av norra och centrala Jemen, där 70 procent av den jemenitiska befolkningen bor. Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt fortsätter att begås i stor skala utan att förövarna ställs till svars.

E.  EU är oroat över rapporterna om förnyade attacker från huthirörelsen i guvernementen Marib och al-Jawf, liksom över upprepade försök till gränsöverskridande attacker på Saudiarabiens territorium. Den förnyade militära aktiviteten och offensiverna vid just denna tidpunkt undergräver allvarligt de pågående ansträngningarna av FN:s särskilda sändebud, Martin Griffiths, och de övergripande ansträngningarna att få slut på kriget i Jemen.

F.  Mandatet för FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter på Jemen förnyades i september 2020 av människorättsrådet. Gruppens senaste rapport från september 2020 visar att alla parter i konflikten fortsätter att begå en rad brott mot internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, inbegripet attacker som kan utgöra krigsförbrytelser.

G.  De verifierade kränkningarna av de mänskliga rättigheterna inbegriper godtyckligt berövande av liv, påtvingade försvinnanden, godtyckliga frihetsberövanden, könsrelaterat våld, inbegripet sexuellt våld, tortyr och andra former av grym, omänsklig eller förnedrande behandling, rekrytering och användning av barn i stridshandlingar, förvägran av rätten till en rättvis rättegång samt kränkningar av grundläggande friheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Huthirörelsens omfattande användning av truppminor utgör ett ständigt hot mot civilbefolkningen och bidrar till ofrivilliga förflyttningar. Huthirörelsen, regeringsanknutna styrkor, Förenade Arabemiraten och jemenitiska styrkor som stöds av detta land har varit direkt ansvariga för godtyckliga frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden.

H.  Jemen och Förenade Arabemiraten har undertecknat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, men de har ännu inte ratificerat den. Saudiarabien har varken undertecknat eller ratificerat Romstadgan. Åtskilliga bestämmelser i Romstadgan, däribland de som rör krigsförbrytelser, återspeglar internationell sedvanerätt. FN:s grupp av framstående internationella och regionala experter på Jemen har uppmanat FN:s säkerhetsråd att hänskjuta situationen i Jemen till Internationella brottmålsdomstolen och att utöka förteckningen över personer som är föremål för säkerhetsrådets sanktioner.

I.  Den 26 december 2020 svors en ny jemenitisk regering med 24 ministrar in av president Abd Rabbuh Mansur al-Hadi på grundval av det saudiskledda Riyadh-avtalet. Jemens nya maktdelningsregering har lika representation från både landets norra och södra regioner, däribland fem ministrar från Södra övergångsrådet. Tyvärr ingår inga kvinnor i regeringen, för första gången på över 20 år. En ny tvist har uppstått mellan den internationellt erkända regeringen och Södra övergångsrådet över en utnämning inom rättsväsendet, vilket bekräftar hur instabil den gemensamma regeringen är. En förnyad militär konflikt har brutit ut mellan regeringsstyrkor (stödda av en saudiskledd koalition) och huthirörelsen. Alltsedan konflikten bröt ut har kvinnor varit helt frånvarande i förhandlingsprocessen, men de är trots det avgörande för att finna en långsiktig lösning på konflikten.

J.  Kriget har lett till den svåraste humanitära krisen i världen. Nästan 80 procent av befolkningen – mer än 24 miljoner människor – är i behov av humanitärt bistånd, däribland 12 miljoner barn. Situationen på plats blir allt värre och 50 000 jemeniter lever redan under svältliknande förhållanden. Enligt den senaste IPC-analysen (Integrated Food Security Phase Classification) för Jemen kommer över hälften av befolkningen, närmare bestämt 16,2 av 30 miljoner människor, att konfronteras med osäker livsmedelsförsörjning på en nivå som utgör ett kristillstånd, och antalet människor som lever under svältliknande förhållanden skulle nästan kunna tredubblas. Hittills har endast 56 procent av de 3,38 miljarder US-dollar som är nödvändiga för de humanitära insatserna 2020 mottagits.

K.  Covid-19 och dess socioekonomiska följder hämmar tillgången till hälso- och sjukvård ytterligare och ökar risken för undernäring. Ett stort utbrott av kolera, det största i modern tid, har ägt rum med över 1,1 miljon rapporterade fall.

L.  Den pågående konflikten har allvarligt hindrat Jemens möjligheter att nå målen för hållbar utveckling, särskilt mål 1 (ingen fattigdom) och mål 2 (ingen hunger). Konflikten har gjort att Jemens utveckling kastats över tjugo år tillbaka i tiden. Uppnåendet av målen för hållbar utveckling kommer att fortsätta släpa efter alltmer så länge konflikten består.

M.  För tredje gången sedan 2019 håller det på att uppstå en bränslekris i norra Jemen, vilket kraftigt minskar tillgången till livsmedel, vatten, sjukvård och viktiga transporter för civila. Denna mänskligt orsakade kris är en direkt följd av att huthirörelsen och Jemens FN-erkända regering konkurrerar om kontrollen över bränslet.

N.  Det finns 2,1 miljoner barn som är akut undernärda och nästan 358 000 barn under fem år är allvarligt undernärda. Till följd av bristande finansiering har livsmedelsbiståndet minskat sedan april 2020, och ytterligare 1,37 miljoner kommer att drabbas om inte ytterligare finansiering säkras. Om programmen avbryts kan 530 000 barn under två år bli utan näringstjänster.

O.  Kvinnornas situation har förvärrats av konflikten och nu covid-19-pandemin. Det könsbaserade och sexuella våldet har ökat exponentiellt sedan konfliktens början. Det straffrättsliga systemets redan begränsade kapacitet att ta itu med sexuellt och könsrelaterat våld har kollapsat, och inga utredningar har genomförts av metoder som bortförande och våldtäkt av kvinnor, eller hot om sådana handlingar. Omkring 30 procent av de fördrivna hushållen har en kvinna som överhuvud. Läkemedel för många kroniska sjukdomar finns inte längre att tillgå, och Jemen hör till de länder där mödradödligheten är högst. Undernärda gravida och ammande kvinnor tenderar att ådra sig kolera i högre utsträckning och de löper större risk för blödningar, vilket avsevärt ökar risken för komplikationer och dödsfall i samband med förlossningar.

P.  FN:s grupp med framstående experter på Jemen har funnit att de av Förenade Arabemiraten understödda säkerhetsbältsstyrkorna begår våldtäkter och andra former av sexuellt våld mot frihetsberövade personer i flera förvarsanläggningar, däribland koalitionsanläggningen i Bureiqa och Bir Ahmed-fängelset, och mot migranter och marginaliserade svarta afrikaner, samt hotar och trakasserar hbti-personer. Det har riktats trovärdiga anklagelser mot huthirörelsen om bruk av våldtäkt och tortyr som krigsvapen, särskilt mot politiskt engagerade kvinnor och kvinnliga aktivister.

Q.  Parlamentet har upprepade gånger krävt ett EU-omfattande förbud mot export, försäljning, uppdatering och underhåll av alla former av säkerhetsutrustning till medlemmar av den saudiskledda koalitionen, däribland Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, med tanke på de allvarliga brotten mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning som begåtts i Jemen. Vissa EU-medlemsstater har infört förbud mot vapenexport till medlemmar av den saudiskledda koalitionen, däribland Tysklands förbud mot vapenexport till Saudiarabien och Italiens förbud mot vapenexport till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, och andra överväger att göra samma sak. Vissa medlemsstater fortsätter att exportera vapen till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, vilka kan komma att användas i Jemen, i strid med rådets rättsligt bindande gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om vapenexport(7).

R.  Förenta staterna har stoppat vapenförsäljningen till Saudiarabien och ställt in en leverans av jetflygplanen F-35 till Förenade Arabemiraten i väntan på granskning. Den 4 februari 2021 meddelade Förenta staternas president Biden att allt amerikanskt stöd till offensiva operationer i kriget i Jemen, inklusive relevant vapenförsäljning, snart skulle upphöra, och utnämnde ett nytt sändebud till Jemen.

S.  I sin slutrapport av den 22 januari 2021 konstaterade FN:s expertpanel om Jemen att allt fler bevis tyder på att personer eller enheter i Iran levererar betydande mängder vapen och komponenter till huthirörelsen. Huthirörelsen fortsätter attackera civila mål i Saudiarabien med robotar och obemannade luftfartyg.

T.  Den tidigare amerikanska regeringen beslutade den 19 januari 2021 att beteckna huthirörelsen Ansar Allah som en terroristorganisation. Trots att Förenta staternas regering beviljat allmänna tillstånd att bedriva handel är denna beteckning fortfarande mycket oroande, med tanke på möjligheten att importera livsmedel, bränsle och läkemedel till landet. Den 5 februari 2021 meddelade Förenta staternas nya regering att Ansar Allah stryks från förteckningarna över utländska terroristorganisationer (FTO) och särskilt utpekade internationella terroristenheter (SDGT).

U.  Den försämrade politiska situationen och säkerhetssituationen har lett till en utbredning och konsolidering av terroristgrupper i landet, däribland Ansar al-Sharia, också kallat al-Qaida på Arabiska halvön, och den så kallade Jemenprovinsen av Daish, som fortsatt kontrollerar mindre delar av territoriet, såväl som Hizbollahs väpnade gren som finns med på EU:s förteckning över terroristorganisationer.

V.  Ett stabilt, säkert och demokratiskt Jemen med en välfungerande regering är avgörande för de internationella insatserna för att bekämpa extremism och våld i och utanför regionen och säkerställa fred och stabilitet i själva Jemen.

W.  Jemens ekonomi minskade med 45 % mellan 2015 och 2019. Jemens ekonomi, som var bräcklig redan före konflikten, har drabbats hårt, och hundratusentals familjer har inte längre någon stabil inkomstkälla. Jemen importerar 90 procent av sina livsmedel genom kommersiell import som hjälporganisationer inte kan ersätta, eftersom humanitära organisationer ger behövande personer livsmedelskuponger eller kontanter så att de kan handla på marknaderna. 70 procent av Jemens bistånd och kommersiella import kommer till landet via den huthikontrollerade hamnen i al-Hudayda och den närliggande hamnen i al-Salif, med livsmedel, bränsle och läkemedel som befolkningen behöver för sin överlevnad.

X.  Det finns omfattande rapporter om hänsynslöst profitmakeri, då landets ekonomiska och finansiella resurser har förskingrats av både regeringen och huthirörelsen, med förödande konsekvenser för det jemenitiska folket. I slutrapporten från FN:s expertpanel uppges att huthirörelsen under 2019 lade beslag på minst 1,8 miljarder US-dollar som öronmärkts till regeringen för utbetalning av löner och tillhandahållande av grundläggande tjänster till medborgarna. I rapporten framhålls också att regeringen ägnar sig åt penningtvätt och korruption som inverkar negativt på jemeniternas livsmedelsförsörjning, i strid med rätten till livsmedel. Bland annat har 423 miljoner US-dollar från saudiska medel som ursprungligen var avsedda för inköp av ris och andra förnödenheter till det jemenitiska folket på ett olagligt sätt slussats vidare till marknadsaktörer.

Y.  FN:s generalsekreterares talesperson betonade att man snabbt måste åtgärda det humanitära och miljömässiga hot som föreligger då en miljon fat olja riskerar att läcka ut från oljelagringsfartyget Safer utanför Ras Issa i Jemen. Tankfartygets snabba sönderfall utgör en allvarlig risk för ett stort oljeutsläpp som skulle få katastrofala konsekvenser för miljön, förstöra den biologiska mångfalden och slå försörjningsmöjligheterna i spillror för små samhällen längs Röda havets kust. Trots den omedelbara risken för en miljökatastrof har den länge emotsedda inspektionen av det 44 år gamla oljetankfartyget skjutits upp till mars 2021.

1.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag det våld som har pågått i Jemen sedan 2015, och som har urartat till den värsta humanitära krisen i världen. Parlamentet påminner om att någon militär lösning på konflikten i Jemen inte är möjlig, utan det enda sättet att nå en hållbar lösning är en inkluderande förhandlingsprocess som står under Jemens ledning och egenansvar och omfattar alla delar av det jemenitiska samhället och alla parter i konflikten. Parlamentet framhåller att alla parter, för att få slut på kriget och lindra dagens humanitära kris, bör inleda seriösa förhandlingar som utmynnar i politiska och säkerhetsrelaterade överenskommelser som har framtiden för sig, i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2216 (2015), de gemensamma genomförandemekanismerna från FN:s uppdrag till stöd för al‑Hudayda‑överenskommelsen och den globala vapenvila som FN:s säkerhetsråd manar till i sin resolution 2532 (2020).

2.  Europaparlamentet är förfärat över den förödande humanitära kris som utspelar sig i landet. Parlamentet uppmanar alla parter att fullgöra sina skyldigheter att underlätta snabb och obehindrad transport av humanitärt bistånd och andra varor som är oumbärliga för befolkningen och obehindrad tillgång till sjukvårdsinrättningar både i Jemen och utomlands. Parlamentet uttrycker särskild oro över den senaste IPC‑bedömningen (Integrated food security Phase Classification), som visar att 50 000 människor i Jemen lever under hungersnödsliknande villkor och att antalet väntas bli tre gånger större till juni 2021 även om biståndet ligger kvar på nuvarande nivå.

3.  Europaparlamentet välkomnar att EU gett Jemen politiskt, utvecklingsrelaterat och humanitärt bistånd på över 1 miljard euro sedan 2015. Parlamentet välkomnar EU:s löfte att tredubbla det humanitära biståndet till Jemen under 2021. Parlamentet är dock oroat över att det ändå inte är tillräckligt för att hantera de enorma utmaningar som Jemen står inför. Parlamentet beklagar djupt att finansieringsunderskottet för bistånd till Jemen 2019 ökade till 50 %. Parlamentet påminner om att krisens omfattning och allvar bör vara utgångspunkten för en budgetdiskussion. Parlamentet uppmanar EU att mobilisera ytterligare resurser för att hantera situationen i Jemen som en del av programplaneringen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Parlamentet riktar en kraftfull generell uppmaning till kommissionen och EU:s medlemsstater att fortsätta leda de internationella insatserna för att snabbt öka det humanitära biståndet, bland annat genom att infria de löften som gjordes vid givarkonferensen i juni 2020 för åtgärdsplanen för humanitärt bistånd till Jemen.

4.  Parlamentet framhåller att spridningen av covid-19 innebär ännu fler svåra utmaningar för landets hälso- och sjukvårdsinfrastruktur, som är på väg att bryta samman, i och med att vårdinrättningar saknar grundläggande utrustning för att behandla covid‑19‑patienter, att vårdpersonal saknar skyddsutrustning och att de flesta inte får lön, med den påföljd att de inte infinner sig på sitt arbete. Parlamentet uppmanar alla internationella givare att utöka sina omedelbara hjälpinsatser för att upprätthålla det lokala hälso- och sjukvårdssystemet så att det kan begränsa spridningen av de pågående dödliga utbrotten i Jemen, bland annat av covid-19, malaria, kolera och denguefeber. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att underlätta tillgången till vaccin i Jemen, bland annat i läger för internflyktingar, genom upphandlingsmekanismen Covax, som en del av sina insatser för att säkerställa rättvis och global tillgång till vaccin mot covid-19, särskilt bland de mest utsatta.

5.  Europaparlamentet stöder de insatser som gjorts av FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Jemen, Martin Griffiths, för att främja den politiska processen och uppnå en omedelbar landsomfattande vapenvila. Parlamentet begär att det särskilda sändebudet ska ges fullständigt och obehindrat tillträde till alla delar av Jemens territorium. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och samtliga medlemsstater att ge Griffiths politisk uppbackning för att nå en framförhandlad och inkluderande uppgörelse. Parlamentet uppmanar med tanke på detta råd (utrikes frågor) att se över och uppdatera sina mest aktuella slutsatser om Jemen av den 18 februari 2019, för att den aktuella situationen i landet ska framgå av dem. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att fortsätta att samarbeta med alla parter i konflikten och att bekräfta genomförandet av Stockholmsöverenskommelsen och FN:s utkast till politisk förklaring, såsom ett nödvändigt steg på vägen mot nedtrappning och politisk överenskommelse.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att en långsiktig lösning bör ta tag i de bakomliggande orsakerna till instabilitet i landet och tillmötesgå det jemenitiska folkets legitima krav och strävanden. Parlamentet bekräftar sitt stöd till alla fredliga politiska insatser för att skydda Jemens suveränitet, självständighet och territoriella integritet. Parlamentet fördömer den utländska inblandningen i Jemen, också närvaron av utländska trupper och legosoldater i landet. Parlamentet yrkar på att alla utländska styrkor omedelbart ska dras tillbaka för att den politiska dialogen bland Jemens invånare ska underlättas.

7.  Europaparlamentet uppmanar alla parter i konflikten att fullgöra sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt och att upphöra med alla åtgärder som förvärrar den nuvarande humanitära krisen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att på det skarpaste fördöma de grova kränkningar av internationell humanitär rätt som begåtts av alla parter i konflikten sedan slutet av 2014, inbegripet den saudiskledda koalitionens luftangrepp som krävt tusentals civila offer, förvärrat instabiliteten i landet och riktat sig mot icke-militära mål såsom skolor, vattencisterner och bröllopsfester, och att fördöma huthiernas angrepp på saudiarabiska mål på Jemens territorium.

8.  Europaparlamentet uppmanar Saudiarabien att omedelbart upphöra med sin blockad av fartyg som transporterar bränsle till huthikontrollerade territorier. Parlamentet upprepar att alla parter omedelbart måste avstå från att svälta civila som en krigföringsmetod, eftersom detta utgör en överträdelse av internationell humanitär rätt i enlighet med artikel 8.2 b xxv i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet betonar betydelsen av att nå en överenskommelse mellan de båda parterna i norr och söder om användningen av bränsle för att mildra den ekonomiska krisen, jordbrukskrisen, vatten-, hälso-, energi- och transportkrisen, som har förstärkts genom att bränsle använts som ett vapen i ekonomisk krigföring.

9.  Europaparlamentet fördömer de attacker som den Iranstödda huthirörelsen utförde nyligen i guvernementen Marib och al-Jawf, liksom de upprepade försöken till gränsöverskridande attacker på Saudiarabiens territorium, som undergräver det internationella samfundets övergripande ansträngningar att få ett slut på detta ombudskrig i Jemen.

10.  Europaparlamentet stöder alla förtroendeskapande åtgärder tillsammans med konfliktparterna, och uppmärksammar särskilt vad som gjorts för att omedelbart tillgodose humanitära behov, såsom att flygplatsen i Sana fullständigt öppnats på nytt, att lönerna på nytt börjat utbetalas, att det genomförs mekanismer som gör det möjligt för hamnarna att fungera på varaktig basis så det går lättare att importera bränsle och livsmedel och att det görs insatser för att Jemens centralbank ska få resurser och stöd. Parlamentet uppmanar EU och alla medlemsstater att tillhandahålla Jemen ett ekonomiskt räddningspaket, inbegripet tillskott av utländsk valuta för att hjälpa till att stabilisera ekonomin och den jemenitiska rialen och förhindra ytterligare höjningar av livsmedelspriserna, samt valutareserver för att subventionera kommersiell import av livsmedel och bränsle och för att betala ut löner i den offentliga sektorn.

11.  Europaparlamentet beklagar djupt frånvaron av kvinnor i Jemens nya regering – den första utan kvinnor på 20 år – och uppmanar den jemenitiska regeringen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa lika representation, närvaro och deltagande för kvinnor i landets politiska sfär.

12.  Europaparlamentet betonar att EU-baserade vapenexportörer som underblåser konflikten i Jemen bryter mot flera av kriterierna i rådets rättsligt bindande gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om vapenexport. Parlamentet påyrkar med tanke på detta än en gång ett EU-omfattande förbud mot export, försäljning, uppdatering och underhåll av alla former av säkerhetsutrustning till medlemmar av koalitionen, däribland Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, med tanke på de allvarliga brotten mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning i Jemen.

13.  Europaparlamentet noterar ett antal medlemsstaters beslut att förbjuda vapenexport till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Parlamentet betonar att vapenexport faller inom medlemsstaternas nationella behörighet. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att upphöra med vapenexport till alla medlemmar av den saudiskledda koalitionen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att rapportera om läget i medlemsstaternas militär- och säkerhetssamarbete med medlemmar av den saudiskledda koalitionen. Parlamentet fördömer att enskilda personer och enheter i Iran försett huthirörelsen med avsevärda mängder vapen och komponenter.

14.  Europaparlamentet välkomnar dels att Förenta staterna tillfälligt inställt försäljningen av vapen som används i konflikten i Jemen, liksom också lagt på is ett paket på 23 miljarder US-dollar i form av jaktplan av typ F-35 till Förenade Arabemiraten, dels att Förenta staterna nyligen tillkännagett att det omedelbart ska bli slut på allt stöd till anfallsoperationer i kriget i Jemen, inbegripet leveranserna av precisionsstyrda robotar och utbytet av underrättelser. Parlamentet välkomnar här att Förenta staterna ånyo gått in för en diplomatisk lösning på konflikten, såsom det framgår av att landet nyligen utsett ett särskilt sändebud för Jemen.

15.  Europaparlamentet uppmanar samtliga parter i konflikten i Jemen att införa regler för vilka mål som robot- och drönarangrepp får inriktas på, varvid reglerna bör följa internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt. Parlamentet uppmanar med kraft rådet, vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att än en gång bekräfta EU:s ståndpunkt enligt folkrätten och se till att medlemsstaterna inför skyddsåtgärder för att varken kommunikationsinfrastruktur för underrättelseverksamhet eller militära baser ska användas för att underlätta utomrättsligt dödande. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att anta ett rättsligt bindande rådsbeslut om användning av väpnade drönare och efterlevnad av internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

16.  Europaparlamentet är djupt oroat över den fortsatta närvaron i Jemen av kriminella grupper och terroristgrupper, däribland al-Qaida på Arabiska halvön och IS/Daish. Parlamentet uppmanar alla parter i konflikten att ta krafttag mot sådana grupper. Parlamentet fördömer alla terrordåd som begåtts av alla terrororganisationer.

17.  Europaparlamentet välkomnar beslutet från USA:s nya regering att snarast återkalla den tidigare amerikanska regeringens beslut att beteckna huthirörelsen, även känd som Ansar Allah, som utländsk terroristorganisation och särskilt utpekad internationell terroristenhet.

18.  Europaparlamentet uppmanar rådet att fullt ut genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 2216 (2015) genom att utpeka de personer som hindrar leveranser av humanitärt bistånd och de personer som planerar, leder eller utför handlingar som strider mot gällande internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt eller handlingar som innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna i Jemen, samt genom att införa riktade sanktioner mot dem. Parlamentet påminner om att inga personer i koalitionen har uppförts på förteckningen för sanktioner av sanktionskommittén, trots uppgifter om upprepade kränkningar från koalitionens sida som samlats in av FN:s grupp med framstående experter, som tillhandahåller information för att bistå med genomförandet av resolutionen från FN:s säkerhetsråd.

19.  Europaparlamentet kräver med eftertryck att alla former av sexuellt och könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor, inbegripet dem som sitter frihetsberövade, ska upphöra. Parlamentet begär, i detta avseende, att EU ska säkerställa att särskild finansiering till lokala kvinnoledda organisationer och kvinnorättsorganisationer bättre når ut till kvinnor och flickor samt till dem som har överlevt könsrelaterat våld, och till program som syftar till att öka kvinnors resiliens och ekonomiska egenmakt.

20.  Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att skydda barn och se till att de kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. Parlamentet uppmanar med tanke på detta alla parter i konflikten att sluta rekrytera och använda barn som soldater i den väpnade konflikten, att i högre grad se till att pojkar och flickor som har rekryterats eller använts i fientligheter demobiliseras och avväpnas effektivt, och uppmanar med kraft konfliktparterna att frige dem som har tillfångatagits och att samarbeta med FN i syfte att genomföra ändamålsenliga program för deras rehabilitering, fysiska och psykiska återhämtning och återintegrering i samhället.

21.  Europaparlamentet uppmanar alla parter att omedelbart upphöra med alla former av angrepp mot yttrandefriheten, bland annat genom frihetsberövande, påtvingade försvinnanden och hot, och att frige alla journalister och människorättsförsvarare som frihetsberövats endast för att de har utövat sina mänskliga rättigheter.

22.  Europaparlamentet är djupt oroat över rapporter om kränkningar av religions- och trosfriheten, inbegripet diskriminering, olagligt frihetsberövande och användning av våld, uppmanar till respekt för och skydd av rätten till yttrande- och trosfrihet, och fördömer den diskriminering på grund av religionstillhörighet, framför allt av kristna, judar och andra religiösa minoriteter och icke-troende, som förekommer i samband med distribution av humanitärt bistånd. Parlamentet begär dels ett omedelbart och villkorslöst frigivande av de bahaianhängare som för närvarande sitter frihetsberövade för att fredligt ha utövat sin religion och anklagas för brott som är belagda med dödsstraff, dels ett slut på förföljelserna av dem.

23.  Europaparlamentet fördömer att Jemens kulturarv skadats genom den saudiskledda koalitionens luftangrepp, däribland Sanas gamla stadskärna och den historiska staden Zabid, och att huthirörelsen beskjutit nationalmuseet i Taiz med granateld och rövat handskrifter och reliker från det historiska biblioteket i Zabid. Parlamentet betonar att alla som gjort sig skyldiga till sådant måste ställas till svars i enlighet med Haagkonventionen från 1954 om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt. Parlamentet kräver att Saudiarabiens och Förenade Arabemiratens rösträttigheter i Unescos styrande organ tillfälligt upphävs i väntan på en oberoende och opartisk utredning av de båda ländernas ansvar för förstörelse av kulturarv. Parlamentet uppmanar FN:s generalsekreterare att hänskjuta frågan om skydd av alla kulturella platser som hotas av konflikten i Jemen till säkerhetsrådet för att en resolution ska antas i frågan.

24.  Europaparlamentet upprepar det akuta behovet av ett FN-uppdrag för bedömning och reparation av oljetankfartyget FSO Safer, som ligger övergivet utanför hamnen i al‑Hudaydah och som utgör en omedelbar risk för en stor miljökatastrof för den biologiska mångfalden och för försörjningen i kustsamhällen vid Röda havet. Parlamentet uppmanar EU att tillhandahålla allt nödvändigt politiskt, tekniskt eller finansiellt stöd för att en teknisk arbetsgrupp från FN omedelbart ska tillåtas gå ombord på FSO Safer i syfte att förhindra ett oljeutsläpp som kan bli fyra gånger värre än det historiska utsläppet från Exxon Valdez år 1989 i Alaska.

25.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att använda alla medel de har till sitt förfogande för att alla förövare av allvarliga människorättskränkningar ska ställas till svars. Parlamentet konstaterar att det skulle gå att tillämpa principen om universell jurisdiktion för att utreda och åtala förövare av allvarliga människorättskränkningar i Jemen. Parlamentet vill att EU:s globala ordning för sanktioner avseende de mänskliga rättigheterna tas i bruk, för att riktade sanktioner, såsom reseförbud och frysning av penningmedel, ska kunna påföras tjänstemän från alla konfliktparter som är inblandade i grova kränkningar av mänskliga rättigheter i Jemen, också Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Parlamentet uppmanar den höga representanten och medlemsstaterna att ställa sig bakom insamlingen av bevis för att de ska kunna användas vid framtida lagföring, och att överväga att inrätta en oberoende kommission som övervakar denna process. Parlamentet anser att de som fallit offer för grymma brott och deras familjer bör få hjälp med att få tillgång till rättslig prövning.

26.  Europaparlamentet uppmanar människorättsrådet att se till att människorättssituationen i Jemen stannar kvar på dess dagordning genom att fortsätta att förnya mandatet för FN:s grupp med framstående experter och se till att gruppen får tillräckligt med resurser för att utöva sitt mandat ändamålsenligt, bl.a. genom att samla in, spara och analysera uppgifter om kränkningar och brott.

27.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att kämpa mot straffrihet för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i världen, även i Jemen. Parlamentet anser att de personer som är ansvariga för sådana brott bör åtalas och ställas inför rätta. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta resoluta åtgärder för att FN:s säkerhetsråd ska hänskjuta situationen i Jemen till Internationella brottmålsdomstolen och för att förteckningen över personer som är föremål för säkerhetsrådets sanktioner ska utökas.

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Gulfstaternas samarbetsråds generalsekreterare, Arabförbundets generalsekreterare, Jemens regering, Konungariket Saudiarabiens regering, Förenade Arabemiratens regering samt Islamiska republiken Irans regering.

(1) EUT C 11, 13.1.2020, s. 44.
(2) EUT C 356, 4.10.2018, s. 104.
(3) EUT C 35, 31.1.2018, s. 142.
(4) EUT C 265, 11.8.2017, s. 93.
(5) EUT C 66, 21.2.2018, s. 17.
(6) EUT C 303, 15.12.2009, s. 12.
(7) EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.


Situationen i Myanmar
PDF 168kWORD 57k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om situationen i Myanmar (2021/2540(RSP))
P9_TA(2021)0054RC-B9-0116/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar och om situationen för rohingyafolket, särskilt resolutionerna av den 22 november 2012(1), den 20 april 2012(2), den 20 maj 2010(3), den 25 november 2010(4), den 7 juli 2016(5), den 15 december 2016(6), den 14 september 2017(7), den 14 juni 2018(8), den 13 september 2018(9) och den 19 september 2019(10),

—  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 februari 2018 och den 10 december 2018 om Myanmar/Burma,

—  med beaktande av rådets beslut av den 23 april 2020 om att förlänga de befintliga restriktiva åtgärderna mot Myanmar med ytterligare tolv månader,

—  med beaktande av den sjätte människorättsdialogen mellan Europeiska unionen och Myanmar, som hölls per videokonferens den 14 oktober 2020,

—  med beaktande av uttalandet av den 1 februari 2021 om Myanmar från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

—  med beaktande av uttalandet av den 2 februari 2021 om Myanmar från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar,

—  med beaktande av FN:s säkerhetsråds rapport från generalsekreteraren om konfliktrelaterat sexuellt våld, som offentliggjordes den 23 mars 2018 (S/2018/250),

—  med beaktande av rapporterna från FN:s människorättsråd om Myanmar och människorättssituationen för rohingyamuslimer och andra minoriteter,

—  med beaktande av rapporten från UNIFFM av den 22 augusti 2019 om sexuellt och könsrelaterat våld i Myanmar och de könsspecifika konsekvenserna av landets etniska konflikter (A/HRC/42/CRP.4),

—  med beaktande av rapporterna från den särskilda rapportören för situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och rapporterna från ILO:s övervakningsmekanism,

—  med beaktande av föreläggandet av den 23 januari 2020 från Internationella domstolen med anledning av Republiken Gambias begäran om information om provisoriska åtgärder i fallet om tillämpning av konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (Gambia mot Myanmar),

—  med beaktande av Genèvekonventionen från 1949 och tilläggsprotokollen till denna,

—  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

—  med beaktande av 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning och det tillhörande protokollet från 1967,

—  med beaktande av FN:s konvention från 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord,

—  med beaktande av artikel 25 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

—  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 29 januari 2021 från diplomatiska beskickningar i Myanmar om stöd till landets övergång till demokrati och insatser för att främja fred, mänskliga rättigheter och utveckling i landet,

—  med beaktande av uttalandet av den 1 februari 2021 om Myanmar från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

—  med beaktande av G7-utrikesministrarnas uttalande av den 3 februari 2021 där de fördömde statskuppen i Myanmar,

—  med beaktande av pressmeddelandet av den 5 februari 2021 från FN:s säkerhetsråd om situationen i Myanmar,

—  med beaktande av pressmeddelandet av den 4 februari 2021 från FN:s generalsekreterare António Guterres,

—  med beaktande av uttalandet av den 1 februari 2021 från ordföranden för Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) om utvecklingen i Myanmar,

—  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

—  med beaktande av uttalandena av Tom Andrews, FN:s särskilda rapportör för Myanmar,

—  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 1 februari 2021 grep Myanmars militärer (Tatmadaw) i ett tydligt brott mot landets konstitution president Win Myint och statskansler Aung San Suu Kyi samt ledande regeringsmedlemmar och tog genom en statskupp kontrollen över den lagstiftande, dömande och verkställande makten samt utlyste ett ettårigt undantagstillstånd.

B.  Som en reaktion på statskuppen bröt protester ut i flera städer i Myanmar. Den 7 februari 2021 deltog omkring 100 000 människor i en fredlig demonstration i Yangon. Sedan den 1 februari 2021 har omkring 164 politiker, regeringstjänstemän, företrädare för det civila samhället, munkar och författare olagligen gripits eller satts i husarrest. Som svar på de fortsatta protesterna utlyste militären den 8 februari undantagstillstånd i landets största städer, och införde ett nattligt utegångsförbud och förbjöd alla sammankomster med mer än fem personer.

C.  Partiet National League for Democracy (NLD) vann parlamentsvalet som hölls i Myanmar den 8 november 2020 och tilldelades 396 av 476 mandat (ungefär 83 procent av alla platser). Detta var det andra valet med flera kandidater efter nästan 50 år av militärdiktatur, och det Tatmadaw-stödda USDP-partiet (Union Solidarity and Development Party) fick endast 33 mandat. NLD-partiet ökade ytterligare sina röster i valet 2015, då det första demokratiska valet i Myanmar sedan 1990 anordnades och då NLD fick 360 platser och USDP 41 platser i parlamentet. Redan 1990 hade militären vägrat att erkänna valet då NLD fick 392 av de 492 mandaten.

D.  Valdeltagandet i alla demokratiska val har konstant legat kring 70 procent, vilket visar på stödet för demokrati bland Myanmars befolkning.

E.  Det nya parlamentet skulle samlas för första gången den dag då kuppen gjordes. Militärkuppen ignorerar folkets demokratiskt uttryckta vilja i Myanmar, och återspeglar Tatmadaws avsikt att än en gång skaffa sig total makt över landet, precis som armén gjorde under militärstyret, som officiellt avslutades 2012, men i verkligen aldrig upphört. Tatmadaw har förklarat att ett nytt val ska hållas efter det ettåriga undantagstillstånd som nu införts, vilket innebär att det inte finns någon parlamentarisk representation under hela denna period.

F.  Trots militärkuppen avlade 70 valda parlamentsledamöter den 4 februari 2021 sin ämbetsed och lovade att fortsätta att fullgöra parlamentets funktion och utöva sina mandat som företrädare för folket.

G.  Tatmadaw, som är tydligt medveten om sitt låga stöd bland befolkningen, har vägrat att acceptera valresultatet och hänvisat till omfattande valfusk utan att lägga fram några bevis. Valkommissionen och valobservatörerna i Myanmar har inte bekräftat Tatmadaws anklagelser. Tatmadaw och dess politiska ombud, USDP-partiet, ökade anklagelserna om oegentligheter i samband med val under de senaste veckorna, och uppmanade Myanmars valkommission att ingripa. Militären anordnar demonstrationer till stöd för sig själv. Uppskattningsvis 1,5 miljoner väljare från etniska minoriteter i konfliktdrabbade områden, de flesta av dem rohingyer, fick inte delta i valet. I Myanmars medborgarskapslag anges att rohingyafolket är ”icke-medborgare” eller ”utländska medborgare”, vilket berövar dem medborgarskap.

H.  Denna statskupp utgör ett tydligt brott mot Myanmars konstitution från 2008. I Myanmars konstitution föreskrivs att endast presidenten i praktiken kan upphäva det civila styret. Militärkuppen den 1 februari 2021 var därför inte författningsenlig, särskilt som president Win Myint olagligen greps.

I.  Tatmadaw har installerat general Myint Swe som interimspresident. Överbefälhavaren för militären, general Min Aung Hlaing, som står på internationella sanktionslistor på grund av sin medverkan i förföljelserna av den muslimska minoriteten, kommer sannolikt att förbli den viktigaste beslutsfattaren.

J.  Alltsedan statskuppen har Tatmadaw kraftigt begränsat utrymmet för det civila samhället och beslutat om allvarliga restriktioner för medierna, bland annat med fullständiga nedsläckningar av internet och plattformar för sociala medier. Internationella observatörer anklagar Tatmadaw för att använda falska nyheter i syfte att manipulera den allmänna opinionen i fråga om statskuppen. Landsomfattande begränsningar har införts för de sociala medierna och den enda kanal som sänds på televisionen är den militärägda tv-kanalen Myawaddy.

K.  Militären har gjort till en vana att slå undan benen för sina politiska rivaler och kritiker genom att anklaga dem för svårbegripliga brott. Aung San Suu Kyi greps och blev sedan åtalad för olaglig import av minst tio walkie-talkies. Den avsatte presidenten Win Myint greps den 1 februari 2021 för att ha brutit mot nödbestämmelserna avseende coronaviruset, och står nu anklagad för att ha hälsat på en bil full av anhängare under valkampanjen förra året. Om de befinns skyldiga riskerar både Aung San Suu Kyi och Win Myint upp till tre års fängelse, och om de finns med i belastningsregistret kan detta komma att hindra dem från att återfå ett offentligt ämbete.

L.  Omkring hundra grupper har anslutit sig till rörelsen för civil olydnad, som har uppmanat till strejker bland annat inom hälso- och sjukvården.

M.  Myanmar har en lång historia av demokratisk kamp och militärt förtryck. Alltsedan landet blev oberoende från Storbritannien 1948, och särskilt under den långa perioden 1962–2015, har militären haft ett starkt grepp om makten och begränsat alla demokratiska framsteg, inbegripet organisationer i det civila samhället och mänskliga rättigheter, och fängslat aktivister inom oppositionen, däribland mottagaren av Nobels fredspris 1991 Aung San Suu Kyi, som hölls i husarrest under stora delar av perioden mellan 1989 och 2010.

N.  Den nuvarande konstitutionen trädde i kraft 2008, och inför valet uttryckte människorättsorganisationer oro över att den garanterar Tatmadaw 25 procent av platserna i parlamentet och därmed i praktiken ger militären vetorätt över alla ytterligare konstitutionella ändringar, som kräver 75 procent av rösterna. Konstitutionen säkerställer dessutom att Tatmadaw upprätthåller full kontroll över säkerhetsstyrkorna, polisen samt inrikes-, försvars- och gränsministerierna.

O.  Efter en rad protester och interna strider började landet gradvis öppna sig för demokrati i början av 2010-talet, vilket ledde till ökade medborgerliga friheter, med långsamma demokratiska framsteg, som uttrycktes i parlamentsvalet 2015 och en rad fyllnadsval, som alla till stor del vanns av oppositionen NLD.

P.  Med tanke på denna övergripande svåra situation stannade Myanmar, som visserligen hade en halvdemokratisk och civil regering sedan 2015, kvar i en bräcklig och spänd situation, eftersom de prodemokratiska krafterna och Tatmadaw, trots att de delade många synsätt avseende vissa ekonomiska utvecklingsprojekt och ekonomiska reformer, hade helt olika visioner landets framtid.

Q.  Den demokratiska öppningen i Myanmar, som pågått sedan 2010-talet, har till stor del motiverats av behovet av att ekonomiskt utveckla landet, eftersom det varit föremål för stränga internationella sanktioner på grund av det militära styret och den förödande människorättssituationen. Till följd av de försiktiga demokratiska reformerna har sakta men säkert vissa internationella sanktioner upphävts, vilket möjliggjort ekonomisk utveckling och gynnat stora delar av befolkningen i Myanmar. Kuppen återinför läget före demokratiseringsprocesserna och undergräver villkoren för att bevilja ”Allt utom vapen”-förmånerna och dra tillbaka sanktionerna.

R.  Kränkningarna av mänskliga rättigheter, särskilt mot den muslimska minoriteten i Myanmar och i synnerhet mot rohingyafolket, som Myanmars regering inte erkänt som en etnisk grupp i landet, har fortsatt även efter den demokratiska öppningen, och kulminerade tragiskt 2017 i grymheter som FN betecknade som etnisk rensning och som ledde till en massiv ström av flyktingar till grannlandet Bangladesh. Trots många uppmaningar från det internationella samfundet fortsätter rohingyaminoriteten att utsättas för förföljelse i Myanmar än idag.

S.  Internationella uppmaningar att stoppa den etniska rensningen av rohingyafolket och att förbättra rohingyernas situation har mestadels ignorerats av Myanmars regering. Till följd av detta beslutade Europaparlamentet slutligen i september 2019 att stänga av Aung San Suu Kyi, dåvarande statskansler och utrikesminister i Myanmar, från deltagande i Sacharovgemenskapens verksamhet, eftersom hon inte agerat mot dessa väldokumenterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Internationella sanktioner på grund av kränkningar av de mänskliga rättigheterna har sedan dess utfärdats mot militären och den regerande överbefälhavaren Min Aung Hlaing, bland andra.

T.  Det finns ett stort antal etniska grupper i Myanmar, däribland rohingya-, karen-, rakhine-, shan- och chinfolket. Interna konflikter har lett till att tusentals liv tragiskt gått förlorade under de senaste årtiondena. Den senaste tidens sammandrabbningar i delstaten Karen har lett till att 4 000 personer tvingats bort bara sedan december 2020. Under de senaste åren har militären anklagats för att ha begått allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och grymheter, däribland våldtäkter och krigsförbrytelser, vilket föranlett Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att inleda en utredning med särskild inriktning på situationen för rohingyaminoriteten. UNIFFM har efterlyst utredning och lagföring av general Min Aung Hlaing för folkmord i norra delen av delstaten Rakhine samt för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i delstaterna Rakhine, Kachin och Shan.

U.  Den 23 januari 2020 utfärdade Internationella domstolen ett föreläggande om provisoriska åtgärder i det mål som Gambia hade inlett mot Myanmar avseende FN:s konvention om folkmord och rohingyafolket. Myanmars regering, vars försvar leddes av Aung San Suu Kyi vid Internationella domstolen, har förklarat att anklagelserna om folkmord ger en vilseledande och ofullständig bild av situationen. Myanmars regering har vidtagit ett begränsat antal åtgärder för att motverka kränkningar av de mänskliga rättigheterna genom flera presidentdirektiv. Regeringen har ännu inte ändrat eller upphävt viktiga lagar som underlättar diskriminering av rohingyer, däribland medborgarskapslagen från 1982.

V.  EU har konsekvent krävt att de ansvariga för dessa brott ska ställas till svars, och EU har stött de resolutioner som antogs av FN:s människorättsråd den 27 september 2018 och i FN:s generalförsamlings tredje utskott den 16 november 2018. De högst uppsatta militärer som övervakade angreppen mot rohingyerna har fortfarande kvar sina befattningar och deltog i statskuppen. Parlamentet har vid ett flertal tillfällen fördömt människorättskränkningarna och de systematiska och utbredda attackerna mot rohingyafolket.

W.  Europeiska unionen har sedan 2013 politiskt och ekonomiskt stött Myanmars övergång till demokrati och gjort enorma ansträngningar för att främja fred, mänskliga rättigheter och utveckling i landet. I oktober 2015 undertecknade EU det nationella avtalet om eldupphör som ett internationellt vittne, vilket återspeglar dess nyckelroll i stödet till fredsprocessen. EU anslog 688 miljoner euro i utvecklingsbistånd till Myanmar under perioden 2014–2020. Myanmar omfattas av handelsförmåner inom ramen för handelsinitiativet ”Allt utom vapen”, som ger tull- och kvotfritt tillträde till EU:s inre marknad. Det utökade samarbetet inom ramen för ”Allt utom vapen”-initiativet inleddes redan 2018 med fokus på efterlevnad av människorättskonventioner och arbetstagares rättigheter.

X.  Den 23 april 2020 förlängde rådet de restriktiva åtgärderna mot Myanmar med ett år, dvs. fram till och med den 30 april 2021, vilket även inbegriper frysning av tillgångar och reseförbud för 14 höga militärer, gränsvakter och poliser i Myanmar som gjort sig skyldiga till människorättskränkningar mot rohingyafolket, mot etniska minoriteter i byar och mot civila i delstaterna Rakhine, Kachin och Shan. Inga restriktiva åtgärder har införts mot general Min Aung Hlaing eller mot den biträdande överbefälhavaren, general Soe Win.

Y.  Omkring 600 000 rohingyer beräknas finnas kvar i delstaten Rakhine och de utsätts för ständig diskriminerande politik och praxis, systematiska kränkningar av deras grundläggande rättigheter, godtyckliga gripanden, inspärrningar i överbefolkade läger, bristande rörelsefrihet och kraftigt begränsad tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård.

Z.  Internationella valutafonden (IMF) hade veckan före statskuppen överfört 350 miljoner US-dollar till Myanmar för finansiering av akuta åtgärder mot coronaviruset.

AA.  Många anklagelser om korruption riktas mot Tatmadaw och dess generaler, som är djupt involverade i Myanmars ekonomi genom att de äger mäktiga konglomerat, kontrollerar landets handel med värdefulla produkter som jade och timmer, förvaltar infrastruktur såsom hamnar och dammar, driver bank- och försäkringsverksamhet samt förvaltar sjukhus, gyminrättningar och medier. Militärkuppen innebär en risk att denna inblandning i internationella investeringar, turism och finans fortsätter.

AB.  Kuppen har mötts med fördömanden, kritik och oro av ett brett spektrum av internationella aktörer såsom Förenta staterna, Förenade kungariket, Japan, Indien, Australien och Kanada. Aseans ordförande har gjort ett uttalande som uppmanar till ”dialog, försoning och återgång till det normala”. Den 5 februari 2021 efterlyste den indonesiska presidenten Joko Widodo och Malaysias premiärminister Muhyiddin Yassin ett särskilt Asean-möte i frågan.

AC.  FN:s generalsekreterare Guterres kallar statskuppen ”absolut oacceptabel”, och FN:s säkerhetsråd har utfärdat ett pressmeddelande där man uttrycker ”djup oro” över det militära maktövertagandet i Myanmar och kräver att landets valda ledare Aung San Suu Kyi och president Win Myint omedelbart friges. Kina och Ryssland har hindrat antagandet av en starkare text i FN:s säkerhetsråd. FN:s särskilde rapportör för Myanmar, Tom Andrews, publicerade den 7 februari 2021 ett uttalande där han uppmanade FN:s människorättsråd och andra parter att omedelbart sammankalla en särskild session.

AD.  Internationella brottmålsdomstolens tredje förundersökningskammare beslutade den 14 november 2019 att tillåta en utredning av brottet att utvisa rohingyer från Myanmar till Bangladesh. Enligt den senaste rapporten från UNIFFM av den 16 september 2019 är de åtgärder som vidtas av regeringen i Myanmar fortfarande en del av ett omfattande och systematiskt angrepp mot de rohingyer som fortfarande lever i delstaten Rakhine, vilket utgör förföljelser och andra brott mot mänskligheten.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin medkänsla och sitt stöd till befolkningen i Myanmar i dess fredliga och legitima kamp för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

2.  Europaparlamentet fördömer med kraft det militära maktövertagandet den 1 februari 2021, som organiserades av Tatmadaw under ledning av general Min Aung Hlaing, och anser det vara en statskupp, och uppmanar Tatmadaw att fullt ut respektera resultatet av det demokratiska valet i november 2020, och att, för att inte äventyra alla demokratiska framsteg som uppnåtts under de senaste åren, omedelbart återinstallera den civila regeringen, upphäva undantagstillståndet och låta alla valda parlamentsledamöter ta sig an sina mandat för att återupprätta konstitutionell ordning och demokratiska normer. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater samt det internationella samfundet att inte erkänna Myanmars militära ledning, däribland general Min Aung Hlaing, general Soe Win och landets tillförordnade president Myint Swe, och att agera i enlighet med detta.

3.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av president Win Myint, statskansler Aung San Suu Kyi och alla andra som olagligen gripits under förevändning av valfusk eller felaktiga valresultat eller andra ogrundade anklagelser. Parlamentet påminner Tatmadaw om att denna typ av anklagelser ytterligare minskar militärens inhemska och internationella trovärdighet. Parlamentet understryker att militären i Myanmar måste klargöra på vilken rättslig grund de gripna har frihetsberövats och även garantera att rättigheterna för dem som gripits respekteras fullt ut, att de behandlas väl och har tillgång till advokater som de själva valt och till sina familjer.

4.  Europaparlamentet fördömer Tatmadaws tillslag mot oberoende aktivister, medier och organisationer i det civila samhället efter kuppen. Parlamentet kräver att alla fängslade aktivister inom det civila samhället, munkar och journalister som gripits enbart för att ha uttryckt avvikande åsikter omedelbart ska friges, och insisterar på att deras rätt att fredligt protestera mot denna olagliga kupp inte får hindras och att civila inte får utsättas för repressalier i någon form.

5.  Europaparlamentet välkomnar anordnandet av det andra demokratiska parlamentsvalet i Myanmar den 8 november 2020, och uppmanar alla berörda parter att strikt respektera folkets vilja i Myanmar. Parlamentet uppmanar alla parter att återuppta övergången till demokrati i Myanmar. Parlamentet insisterar på att båda kamrarna i landets nationalförsamling omedelbart ska sammankallas för att möjliggöra invigningen och utnämningen av landets högsta ledning, inbegripet presidenten, vicepresidenterna och den nya civila regeringen, på ett fullständigt transparent och demokratiskt sätt. Parlamentet upprepar erbjudandet från vice ordföranden/den höga representanten om att Europeiska unionen är redo att stödja en dialog med alla centrala aktörer som med ärligt uppsåt vill lösa situationen och återgå till den konstitutionella ordningen i Myanmar.

6.  Europaparlamentet uppmanar Tatmadaw att respektera resultatet från parlamentsvalet den 8 november 2020, att omedelbart upphäva undantagstillståndet och att överlämna makten till de folkvalda myndigheterna. Parlamentet påminner om att alla anklagelser om oegentligheter i samband med valet måste underbyggas med bevis och utredas via lämpliga demokratiska kanaler, med full respekt för de legitima myndigheternas beslut. Parlamentet anser att den nuvarande valkommissionen, som utsågs av Tatmadaw den 3 februari 2021, är olaglig och har ingen möjlighet att bestyrka tidigare och framtida valresultat. Parlamentet insisterar på att den förra valkommissionen omgående måste återinrättas.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft militären och Myanmars rättmätigt valda regering under president Win Myint att inleda en fri och rättvis process för att utarbeta och implementera en ny konstitution tillsammans med befolkningen i Myanmar, i syfte att upprätta en verklig demokrati och en stat som arbetar för välbefinnande och välstånd för alla människor i Myanmar, i synnerhet genom att garantera ett erkännande och representation av alla etniska grupper i Myanmar, däribland rohingyafolket, och som säkerställer säkerhet, frihet, harmoni och fred för alla.

8.  Europaparlamentet kritiserar skarpt inskränkningen av de medborgerliga och mänskliga rättigheterna och av yttrande- och mötesfriheten, och fördömer även i detta sammanhang den inskränkning som gjorts av mediefriheten genom nedsläckningen av internet och begränsningen samt blockeringen av sociala medieplattformar som Facebook och Twitter.

9.  Europaparlamentet understryker att nedsläckning av telekommunikation utgör ytterligare ett hot mot befolkningen, utöver den pågående covid-19-pandemin, precis som den pågående interna konflikten med väpnade grupper som utsätter civila för risker i flera delar av landet. Parlamentet betonar därför att fullständiga telefon- och internettjänster omedelbart måste återupprättas.

10.  Europaparlamentet understryker uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten där han sade att Europeiska unionen förväntar sig att medborgarnas säkerhet alltid garanteras, såväl Myanmars som EU-medlemsstaternas, och att EU kommer att överväga alla alternativ som står till dess förfogande för att säkerställa att demokratin segrar.

11.  Europaparlamentet hyllar folket i Myanmar, som utstått årtionden av militärt styre och som trots att det endast åtnjutit begränsade demokratiska friheter fortsätter sin strävan efter ett demokratiskt Myanmar, och lovordar invånarna för det imponerande valdeltagandet på omkring sjuttio procent i valet 2020, vilket är en tydlig indikator på medborgarnas önskan att medverka i det demokratiska styret av landet.

12.  Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd till civilsamhällets och demokratins förespråkare i Myanmar, och uppmanar EU och dess institutioner att fortsätta sina ansträngningar för att hjälpa det civila samhället framåt, trots nuvarande och eventuellt fortsatta begränsningar som dagens militärregim inför.

13.  Europaparlamentet bekräftar sin grundläggande övertygelse att demokrati, rättssäkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna är avgörande för att uppnå hållbar och verkligt inkluderande ekonomisk tillväxt och välstånd.

14.  Europaparlamentet upprepar att Aung San Suu Kyi, trots att hon inte adekvat fördömt kränkningarna av de mänskliga rättigheterna för minoriteterna i Myanmar, fortsätter att vara folkets symbol i Myanmar när det gäller demokratiska strävanden och ambitioner för en mer rättvis och demokratisk framtid.

15.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den ökande mängden förfalskad och manipulerad information som Tatmadaw sprider i Myanmar, och anser att den allt större förekomsten av sådana falska nyheter i landet är en oroande trend.

16.  Europaparlamentet påminner om att Myanmar måste fullgöra sina skyldigheter och åtaganden när det gäller demokratiska principer och mänskliga rättigheter, vilket är en väsentlig del av handelsinitiativet ”Allt utom vapen”. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inleda en undersökning i enlighet med artikel 19.1 a i GSP-förordningen i syfte att upphäva de handelsförmåner som Myanmar, och särskilt företag som tillhör medlemmar av militären, omfattas av inom specifika sektorer, och att hålla parlamentet vederbörligen informerat. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att öka trycket på Tatmadaw och vidta alla åtgärder som står till deras förfogande för att se till att de valda myndigheterna kan återvända till makten. Parlamentet uppmanar kommissionen att, utan att utesluta några åtgärder, däribland eventuella sanktioner mot de ansvariga för kuppen, utforma gradvisa straffåtgärder för att på lämpligt sätt reagera på befintliga kränkningar och eventuella framtida kränkningar, samtidigt som de positiva konsekvenserna av tidigare beviljade handelspreferenser för det civila samhället och den civila ekonomin inte får glömmas bort.

17.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att brådskande tillhandahålla rådgivning till EU-baserade företag för att varna dem för riskerna vad gäller mänskliga rättigheter och anseende liksom de rättsliga riskerna med att göra affärer med Myanmars militär. Parlamentet uppmanar med kraft EU-baserade företag att iaktta tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och att säkerställa att de inte har några kopplingar till Myanmars säkerhetsstyrkor, deras enskilda medlemmar eller enheter som ägs eller kontrolleras av dem, och att de inte direkt eller indirekt bidrar till militärens tillslag mot demokratin och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU-baserade företag, både moder- och dotterbolag, att skyndsamt se över sina affärskontakter i Myanmar och avbryta alla förbindelser med företag som har koppling till militären. Parlamentet uppmärksammar de pågående lagstiftningsinitiativen i fråga om företagens tillbörliga aktsamhet som ålägger EU-företag och företag som är verksamma på den inre marknaden skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, och som säkerställer att företag som bidrar eller har kopplingar till kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i Myanmar hålls ansvariga i enlighet med nationell rätt.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och andra internationella finansorganisationer att noggrant granska Tatmadaws och dess medlemmars finansiella verksamhet, och att fundera på vilken typ av lämpliga åtgärder som skulle kunna vidtas om situationen i Myanmar inte förbättras, eller rentav förvärras ytterligare.

19.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja internationell samordning för att förhindra olaglig export av varor från Myanmar som specifikt gynnar militären ekonomiskt, och att stoppa produktionen av olagliga varor, särskilt utnyttjandet av naturresurser såsom olagligt avverkat timmer.

20.  Europaparlamentet uppmanar rådet att se över och eventuellt ändra EU:s vapenembargo mot Myanmar för att säkerställa att övervakningsutrustning och produkter med dubbla användningsområden som kan användas av militären vid tillslagen mot rättigheter och oliktänkande omfattas av embargot.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta med program som hjälper landets medborgare, och att vid behov öka stödet mot bakgrund av den rådande krisen, inbegripet initiativ för humanitärt bistånd och demokratistöd. Parlamentet lovordar det beslut som antogs den 1 juli 2020 av Finland, Frankrike, Nederländerna, Polen, Tyskland och Österrike om att avbryta Myanmars skuldåterbetalning på 98 miljoner US-dollar för att hjälpa landet att hantera de allvarliga konsekvenserna av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att utvecklingsbiståndet inte distribueras via Myanmars regeringskanaler, som nu ligger i händerna på Tatmadaw.

22.  Europaparlamentet anser att Asean vid behov kan fungera som en kanal för det internationella samfundets bistånd till Myanmar, precis som när cyklonen Nargis ödelade Myanmar 2008. Parlamentet uppmuntrar vidare Asean att påta sig en aktiv medlarroll i den pågående krisen i Myanmar. Parlamentet anser att valobservatörsuppdrag kan vara ett effektivt verktyg för Asean för att stödja konsolideringen av demokratin i dess medlemsstater, eftersom dessa uppdrag ger valprocessen ytterligare legitimitet.

23.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att nära samverka med likasinnade partner, såsom Förenta staterna, Förenade kungariket, Japan, Indien, Australien, Kanada och i synnerhet medlemmarna i Asean, med ett nära samarbete för att samordna ståndpunkter och initiativ i syfte att arbeta för att en civil regering snarast möjligt ska kunna återinstalleras i Myanmar.

24.  Europaparlamentet begär att internationella humanitära observatörer, däribland EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Myanmar och människorättsrådets särskilda förfaranden, ska beviljas omedelbart och obehindrat tillträde till hela Myanmars territorium. Parlamentet välkomnar det nära samarbetet mellan EU och FN och andra internationella organisationer om Myanmar.

25.  Europaparlamentet välkomnar uttalandet från FN:s säkerhetsråd med uppmaningen att alla som frihetsberövats omedelbart ska friges. Parlamentet uppmanar FN:s säkerhetsråd att snarast möjligt anta en resolution för att fördöma Tatmadaws kupp och fastställa tydliga, bindande och verkställbara konsekvenser om Tatmadaw skulle fortsätta att kränka demokratiska processer.

26.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja antagandet av en resolution om Myanmar vid nästa möte i FN:s människorättsråd.

27.  Europaparlamentet uppmanar dessutom Kina och Ryssland att aktivt engagera sig i internationell diplomati och leva upp till sitt ansvar som ständiga medlemmar av FN:s säkerhetsråd, och förväntar sig att de ska spela en konstruktiv roll i granskningen av situationen i Myanmar.

28.  Europaparlamentet lovordar FN:s generalsekreterare António Guterres för hans kraftfulla uttalanden om militärens agerande i Myanmar, och välkomnar uttalandet av Aseans ordförande om utvecklingen i Myanmar, i vilket man betonar betydelsen av anslutning till principerna för demokrati, rättsstatlighet och god samhällsstyrning samt respekt för och skydd av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

29.  Europaparlamentet påminner om Myanmars multietniska karaktär och uppmanar Tatmadaw att fullt ut respektera varje etnisk grupps oförytterliga rättigheter, samt understryker att Europeiska unionen kommer att fortsätta att noga övervaka den militära ledningens agerande när det gäller landets minoriteter, särskilt avseende rohingyafolket, som redan tidigare utsatts för enorma grymheter. Parlamentet uttrycker i detta avseende sin tacksamhet till och respekt för regeringen och befolkningen i Bangladesh, som har välkomnat och fortsätter att ta emot omkring en miljon rohingyaflyktingar från Myanmar. Parlamentet understryker med kraft att Myanmar i slutändan bär ansvaret för dessa flyktingar och måste se till att de kan återvända och återintegreras i Myanmar på ett säkert, humant och ordnat sätt. Parlamentet efterlyser ett fullständigt och obehindrat humanitärt tillträde till Myanmar.

30.  Europaparlamentet upprepar sitt kraftiga fördömande av alla tidigare och nuvarande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och de systematiska och utbredda angreppen, inbegripet mord, trakasserier, våldtäkter och förstörelse av egendom, som enligt UNIFFM och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (UNHCHR) utgör folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och utförs av försvarsmakten mot rohingyafolket. Parlamentet betonar att Tatmadaw ständigt har underlåtit att respektera internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

31.  Europaparlamentet välkomnar att rådet (utrikes frågor) återinfört och förlängt sanktionerna från 2018 mot militärer och tjänstemän inom Tatmadaw, gränsbevakningen och polisen som gjort sig skyldiga till allvarliga människorättskränkningar mot rohingyafolket, och förväntar sig att dessa personer blir föremål för en kontinuerlig granskning inom sanktionssystemet.

32.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för beslutet av ICC:s chefsåklagare att inleda en preliminär utredning av brott som begåtts mot rohingyafolket och för alla lämpliga initiativ som bidrar till att ställa de ansvariga för grymheterna till svars, däribland general Min Aung Hlaing och General Soe Wen.

33.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att ändra mandatet för det nuvarande systemet med restriktiva åtgärder så att det inkluderar brott mot demokratin, och att utvidga de riktade sanktionerna till att omfatta Myanmars hela militära ledning, inbegripet alla dem som varit involverade i kuppen.

34.  Europaparlamentet välkomnar starkt det ledarskap EU visade i samband med inrättandet av FN:s oberoende utredningsmekanism för Myanmar, som ska samla in, konsolidera, bevara och analysera bevis avseende de allvarligaste internationella brott och kränkningar som begåtts i Myanmar sedan 2011. Parlamentet uppmanar bestämt Myanmar att samarbeta med internationella insatser för att säkerställa ansvarsskyldighet, bland annat genom att slutligen bevilja den oberoende utredningsmekanismen för Myanmar fullt tillträde till landet. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att se till att mekanismen får det stöd som behövs, även ekonomiskt, för att den ska kunna utföra sitt uppdrag.

35.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och EU-medlemsstaterna att noga följa situationen i Myanmar, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att regelbundet rapportera till Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor för att säkerställa en adekvat parlamentarisk dialog om denna viktiga och oroande situation.

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Myanmars legitima president och regering, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater, regeringarna och parlamenten i Förenta staterna, Förenade kungariket, Japan, Indien, Australien, Kanada och medlemsstaterna i Asean, Aseans generalsekreterare, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör för situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar, FN:s flyktingkommissarie och FN:s människorättsråd samt nationalförsamlingen Pyidaungsu Hluttaw, presidenten, statskanslern och militären i Myanmar.

(1) EUT C 419, 16.12.2015, s. 189.
(2) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 79.
(3) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 154.
(4) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 120.
(5) EUT C 101, 16.3.2018, s. 134.
(6) EUT C 238, 6.7.2018, s. 112.
(7) EUT C 337, 20.9.2018, s. 109.
(8) EUT C 28, 27.1.2020, s. 80.
(9) EUT C 433, 23.12.2019, s. 124.
(10) Antagna texter P9_TA(2019)0018.


Rwanda, fallet Paul Rusesabagina
PDF 131kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om Rwanda, fallet Paul Rusesabagina (2021/2543(RSP))
P9_TA(2021)0055RC-B9-0130/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Rwanda,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter,

–  med beaktande av principerna och riktlinjerna för rätten till en rättvis rättegång och juridiskt bistånd i Afrika,

–  med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som ratificerades av Rwanda 1975,

–  med beaktande av FN:s enhetliga minimiregler för behandling av fångar (”Nelson Mandela-reglerna”), reviderade 2015,

–  med beaktande av Kampalaförklaringen om fängelseförhållandena i Afrika,

–  med beaktande av skrivelserna från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) av den 30 september 2020 till regeringarna i Rwanda och Förenade Arabemiraten om mandaten för den särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, arbetsgruppen för frågor som rör godtyckliga frihetsberövanden, arbetsgruppen för frågor som rör påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden samt den särskilda rapportören för främjande av och skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorismen,

–  med beaktande av Cotonouavtalet,

–  med beaktande av resultatet av den allmänna återkommande utvärderingen av Rwanda av den 25 januari 2021 vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati för 2020–2024,

–  med beaktande av Wienkonventionen om konsulära förbindelser från 1963,

–  med beaktande av uttalandet från Human Rights Watch av den 10 september 2020 Rwanda: Rusesabagina was forcibly disappeared,

–  med beaktande av uttalandet från Human Rights Watch av den 1 februari 2021 UN: Countries call out Rwanda’s rights record,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Rwandas stränga medielagar, som infördes i kölvattnet på folkmordet 1994, fortsätter att ha negativ inverkan på yttrandefriheten under president Paul Kagame. Regeringen har gripit, kvarhållit och åtalat kritiker och regeringsmotståndare i politiskt motiverade rättegångar i Rwanda och vid upprepade tillfällen hotat andra utanför landet. Vissa har angripits fysiskt och till och med dödats.

B.  Rwanda har en global frihetspoäng på 22 av 100(1) och klassas som ”ofritt”. Rwandas transnationella repression är exceptionellt vittomfattande i fråga om taktik, måltavlor och geografisk räckvidd och inbegriper digitala hot, attacker med spionprogram, skrämsel och trakasserier mot familjemedlemmar, kontroller av hur folk förflyttar sig, överlämnanden och mord. Regeringen har fysiskt angripit rwandier i minst sju länder sedan 2014.

C.  Folkmordet på tutsierna i Rwanda, som kostade mellan 800 000 och 1 miljon människor livet – massakrerade under fruktansvärda förhållanden av den enda anledningen att de var tutsier – och som åtföljdes av massakern på hutus som motsatte sig denna utrotning, vilar fortfarande tungt över landet och hela regionen.

D.  Folkmordet i Rwanda och inbördeskriget 1994 har fortfarande negativa konsekvenser för stabiliteten i regionen.

E.  Den i USA bosatte människorättsförsvararen och belgiske medborgaren Paul Rusesabagina, en stark kritiker av president Paul Kagame och regeringen under det styrande partiet Rwandiska patriotiska fronten, greps i Kigali den 31 augusti 2020 anklagad på 13 punkter för bland annat finansiering av terrorism, väpnat rån, bortförande, mordbrand, mordförsök, olaga hot och misshandel. Fyra av åtalspunkterna har dragits tillbaka och de återstående avser händelser som inträffade i Nyaruguru-distriktet i juni 2018 och i Nyamagabe-distriktet i december 2018.

F.  Paul Rusesabagina var VD för hotellet Hôtel des Mille Collines i Kigali under folkmordet 1994, där han erbjöd husrum och skydd åt 268 tutsier och moderata hutus på flykt undan dödandet. Paul Rusesabagina är en internationellt erkänd människorättsaktivist vars historia berättades i filmen Hotel Rwanda. För sina berömvärda insatser belönades han med presidentens frihetsmedalj 2005.

G.  Paul Rusesabagina grundade det politiska partiet PDR-Ihumure 2006 och är för närvarande ledare för Rörelsen för demokratisk förändring (MRDC), en koalition där bland annat PDR-Ihumure ingår. Nationella befrielsefronten (FLN), PDR-Ihumures väpnade gren, tog på sig ansvaret för en serie väpnade angrepp 2018.

H.  Den 27 augusti 2020 tvångsförflyttades Paul Rusesabagina från Dubai till Kigali under osäkra omständigheter och visade sig igen först den 31 augusti 2020 vid Rwandiska undersökningsbyråns huvudkontor. Domstolen i Rwanda rapporterade att Paul Rusesabagina greps på Kigalis internationella flygplats, och gick därmed emot en tidigare polisrapport som hävdade att han greps genom ”internationellt samarbete”. Myndigheterna i Förenade Arabemiraten förnekar all inblandning i hans förflyttning och efterföljande gripande. Frihetsberövande och förflyttning i laga ordning av en misstänkt från ett land till ett annat för straffrättsliga förfaranden bör ske genom utlämningsförfaranden under övervakning av en oberoende domstol.

I.  Paul Rusesabagina har nekats tillgång till juridiskt biträde som han valt själv. De internationella advokater som han valt till sitt försvar förvägras alltjämt de nödvändiga tillstånden för att representera honom.

J.  Paul Rusesabaginas åtal, ärendeakt och andra handlingar som krävs för att förbereda hans försvar beslagtogs den 23 december 2020 av direktören vid Mageragerefängelset. Fängelsedirektören greps den 8 februari 2021. Rättegången mot Paul Rusesabagina och 19 andra personer åtalade för kopplingar till terrororganisationer har skjutits upp till den 17 februari 2021. Den officiella anledningen till att rättegången sköts upp är att den rwandiska regeringen inte kunna träffa deras juridiska biträde på grund av covid-19-restriktioner.

K.  Paul Rusesabaginas familj är ytterst oroad över hans hälsotillstånd, då han tidigare överlevt cancer och lider av hjärt- och kärlproblem som han tar receptbelagda läkemedel mot. De läkemedel som hans familj skickade med diplomatpost via den belgiska ambassaden i Rwanda gavs enligt uppgift aldrig till honom. Han får medicinering som förskrivits av en rwandisk läkare utan att känna till vilken typ av läkemedel den innehåller.

1.  Europaparlamentet fördömer det påtvingade försvinnandet, det olagliga överlämnandet och frihetsberövandet under isolering av Paul Rusesabagina.

2.  Europaparlamentet understryker att Paul Rusesabaginas påtvingade försvinnande den 27–31 augusti 2020 strider mot Rwandas skyldigheter enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (artiklarna 6 och 9), konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artiklarna 2 och 16) och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (artikel 9).

3.  Europaparlamentet erinrar om att utlämning av en misstänkt till ett annat land endast bör ske enligt utlämningsförfaranden under oberoende tillsyn för att garantera utlämningsbegärans lagenlighet och försäkra sig om att den misstänktes rätt till en rättvis rättegång garanteras till fullo i det begärande landet.

4.  Europaparlamentet fördömer de rwandiska myndigheternas begränsningar av grundläggande rättigheter och friheter och deras godtyckliga användning av häktning för att slå ner avvikande åsikter utan att förse Paul Rusesabagina med minimigarantier för en rättvis rättegång eller låta honom ha regelbunden kontakt med sin familj.

5.  Europaparlamentet uppmanar de rwandiska myndigheterna att tillhandahålla en fullständig och bekräftad redogörelse för hur Paul Rusesabagina greps och förflyttades till Kigali. Parlamentet efterlyser en internationell, oberoende, öppen och trovärdig utredning av hans förflyttning och gripande.

6.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över kränkningarna av Paul Rusesabaginas rättigheter. Parlamentet uppmanar de rwandiska myndigheterna att låta Paul Rusesabagina genomgå ett rättvist och offentligt förhör av en behörig, oberoende och opartisk domstol som tillämpar internationella människorättsnormer. Parlamentet erinrar den rwandiska regeringen om dess skyldighet att garantera grundläggande rättigheter, inklusive tillgång till rättslig prövning och rätten till en rättvis rättegång, såsom föreskrivs i Afrikanska stadgan och andra internationella och regionala människorättsinstrument, däribland Cotonouavtalet, särskilt artiklarna 8 och 96 i detta. Parlamentet uppmanar Rwandas rättsväsen att tillförsäkra Paul Rusesabagina ett omedelbart och rättvist överklagande som uppfyller kraven i rwandisk och internationell lagstiftning.

7.  Europaparlamentet begär att Paul Rusesabagina ska tillåtas ha konfidentiella samråd med juridiskt biträde som han själv valt samt regelbunden och säker kontakt med sin familj. Parlamentet erinrar de rwandiska myndigheterna om att Paul Rusesabagina har rätt att till fullo få tillgång till sitt åtal, sin ärendeakt och andra handlingar för att kunna ifrågasätta lagenligheten i sitt gripande. Parlamentet erinrar om principen om oskuldspresumtion.

8.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över Paul Rusesabaginas hälsotillstånd, särskilt med tanke på att covid-19 kan utgöra en betydande fara för hans liv. Parlamentet uppmanar de rwandiska myndigheterna att i alla situationer garantera Paul Rusesabaginas fysiska integritet och psykosociala välbefinnande och låta honom ta sin vanliga medicinering. Parlamentet uppmanar den rwandiska regeringen att låta hans medicinska situation övervakas av en läkare i Belgien, såsom begärdes av Belgiens utrikesminister den 4 februari 2021. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att ytterligare se till att alla fångar åtnjuter adekvat hälso- och sjukvård.

9.  Europaparlamentet fördömer politiskt motiverade rättegångar, åtal mot politiska motståndare och föregripande av rättegångsresultat. Parlamentet uppmanar med kraft de rwandiska myndigheterna att säkerställa delningen mellan den administrativa, lagstiftande och dömande makten, särskilt rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar Rwanda att öppna upp sin politiska sfär och förbättra sitt facit på människorättsområdet. Parlamentet förväntar sig att Rwanda genomför rekommendationerna i landets allmänna återkommande utvärdering från människorättsrådet i Genève den 25 januari 2021.

10.  Europaparlamentet uppmanar Rwandas regering att respektera och fullt ut stödja rätten att protestera och rätten till yttrande- och mötesfrihet och att inte försöka inskränka dessa rättigheter.

11.  Europaparlamentet uppmanar Rwandas regering att ratificera den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden samt Romstadgan för att bli medlem i Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmanar Rwanda att låta FN:s underkommitté för förebyggande av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning återuppta sina besök. Parlamentet uppmanar Rwandas myndigheter att i brådskande ordning gå vidare med översynen av landets förklaring där enskilda personer och icke-statliga organisationer ges rätt att inkomma med klagomål direkt till Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter, samt att återställa och återinföra denna förklaring.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU att vidta omedelbara åtgärder för att se till att lagenligheten i Paul Rusesabaginas gripande och rättegång utreds och att hans rättigheter som EU-medborgare upprätthålls i alla skeden av denna process. Parlamentet uppmanar EU:s delegation i Rwanda, samt medlemsstaternas diplomatiska representationer, särskilt Belgiens ambassad i Rwanda, att övervaka Rusesabaginas rättegång, att besöka honom i fängelse och att ta upp hans fall i samtalen med de rwandiska myndigheterna.

13.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att förstärka människorättsdialogen med Rwanda på högsta nivå för att se till att landet fullgör sina bilaterala och internationella åtaganden. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter, rättsstatlighet samt ett öppet och lyhört styre måste bli en mycket större prioritering i det internationella utvecklingsarbetet i Rwanda.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s medlemsstater, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s generalsekreterare, Afrikanska unionens institutioner, Östafrikanska gemenskapen, den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen, Panafrikanska parlamentet, Paul Rusesabaginas försvarare samt Rwandas president och parlament.

(1) Enligt rapport från Freedom House i Freedom in the World 2020.


Människorättssituationen i Kazakstan
PDF 143kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om människorättssituationen i Kazakstan (2021/2544(RSP))
P9_TA(2021)0056RC-B9-0144/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Kazakstan(1) och sina tidigare resolutioner om Kazakstan, inbegripet resolutionerna av den 18 april 2013(2), den 15 mars 2012(3) och den 17 september 2009(4),

–  med beaktande av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan, som undertecknades i Astana den 21 december 2015 och trädde i kraft fullt ut den 1 mars 2020 efter det att det ratificerats av alla medlemsstater,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2019 om den nya EU-strategin för Centralasien,

–  med beaktande av landsrapporten för Kazakstan i EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2019,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och FN:s konvention mot tortyr,

–  med beaktande av det 17:e mötet i samarbetsrådet EU-Kazakstan den 20 januari 2020, det 12:e mötet i människorättsdialogen mellan EU och Kazakstan den 26–27 november 2020 och det 18:e mötet i samarbetskommittén EU-Kazakstan den 25 september 2020,

–  med beaktande av den allmänna återkommande utvärderingen om Kazakstan från FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 12 mars 2020,

–  med beaktande av det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av uttalandena av Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 1 februari 2021 om det ökande trycket på icke-statliga människorättsorganisationer i Kazakstan, av den 11 januari 2021 om parlamentsvalet i Kazakstan och av den 7 januari 2021 om åtgärder för att avskaffa dödsstraffet,

–  med beaktande av uttalandet av den 10 januari 2021 från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om dess preliminära resultat och slutsatser med avseende på valen i Kazakstan,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  En oroande försämring av den allmänna människorättssituationen i Kazakstan och repressalier mot det civila samhällets organisationer i landet har noterats under de senaste veckorna, med kraftiga inskränkningar av rätten till yttrandefrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet. Civilsamhälles- och människorättsorganisationer som arbetar i Kazakstan har utsatts för allt hårdare påtryckningar och bestraffningar från landets myndigheter, vilket hindrar reformarbetet och begränsar det civila samhällets viktiga arbete.

B.  Den 21 december 2015 undertecknade Europeiska unionen och Kazakstan ett utvidgat partnerskaps- och samarbetsavtal som syftade till att ge en bred ram för stärkt politisk dialog och samarbete i rättsliga och inrikes frågor samt på många andra områden. I avtalet läggs stor vikt vid demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, hållbar utveckling och samarbete med det civila samhället. Det utvidgade partnerskaps- och samarbetsavtalet trädde i kraft fullt ut den 1 mars 2020 efter det att samtliga medlemsstater ratificerat det.

C.  I den nya EU-strategin för Centralasien läggs stor vikt vid EU:s samarbete med Centralasien när det gäller att skydda och främja rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet förenings- och yttrandefrihet, liksom att skapa en gynnsam miljö för det civila samhället och människorättsförsvarare. Europeiska unionen ger betydande covid-19-bistånd till Kazakstan, och senast genom sitt finansiella stöd till en sändning från Världshälsoorganisationen (WHO) på över 8 000 kilo medicinska förnödenheter den 29 januari 2021.

D.  Det parlamentsval som ägde rum i Kazakstan den 10 januari 2021 har av Europeiska utrikestjänsten beskrivits som en missad chans att visa att politiska reformer och moderniseringsprocesser har genomförts effektivt sedan det senaste valet, medan rekommendationer sedan länge från OSSE/ODIHR i ett antal frågor ännu inte har behandlats, däribland sådana som rör grundläggande friheter, valförvaltningens opartiskhet, rätten att rösta och ställa upp i val, väljarregistrering, medier och offentliggörande av valresultat. Enligt de preliminära slutsatserna från OSSE/ODIHR och OSSE:s parlamentariska församling främjar den rättsliga ramen i Kazakstan ännu inte möjligheterna att hålla val i enlighet med internationella standarder.

E.  Systembristerna när det gäller respekten för förenings-, mötes- och yttrandefriheten fortsätter att begränsa det politiska landskapet, där avsaknaden på verklig politisk konkurrens och politiska oppositionsgrupper, och inga nya partier har registrerats sedan 2013, innebär att väljarna inte har något verkligt val. Demokratiska val är en hörnsten för att uppnå politiska reformer och bygga upp ett fritt och öppet samhälle.

F.  Två oppositionsrörelser, Koshe Partiyasy och Kazakstans demokratiska val, förbjöds genom hemliga domstolsbeslut där de betecknas dem som ”extremistiska” organisationer, utan någon rätt att överklaga. 17 ledare för Koshe Partiyasy har skickats till häkten i enlighet med artikel 405 och artikel 182 i Kazakstans strafflag och riskerar långa fängelsestraff. Fångar som åtalats som anhängare av Kazakstans demokratiska val avtjänar fortfarande sina fängelsestraff. 26 politiska fångar, bland annat, Almat Zjumagulov, Aset Abisjev, Kenzjebek Abisjev, Aschat Zjeksebajev, Kajrat Klysjev, Jerbol Jeschozin, Abaj Begimbetov, Asel Onlabekkyzy, Jerkin Sabansjijev, Zjanat Zjamalijev, Diana Bajmagambetova, Nojan Rachimzjanov och Askar Kajyrbek, har fallit offer för politisk förföljelse på grund av sitt stöd till dessa rörelser.

G.  Det oregistrerade oppositionspartiet Demokratiska partiet fick inte delta i detta val då myndigheterna den 22 februari 2020 hindrade partiet från att hålla sin grundarkongress i Almaty. Om en sådan kongress inte hållits är det omöjligt för ett parti att registrera sig. Demokratiska partiets medlemmar utsattes för påtryckningar från myndigheterna när vissa greps för påstådda administrativa överträdelser och andra hindrades från att resa till platsen för kongressen.

H.  Under valkampanjen och på valdagen försökte de kazakstanska myndigheterna skärpa censurkontrollen av internet genom att upprepade gånger stänga ned internet och tvinga medborgarna att installera ett ”nationellt säkerhetsintyg” som gör det möjligt att avlyssna krypterad webbtrafik. Statens kontroll över internet ökar, bland annat genom försök att begränsa informationsflödet genom censur och kontroll av internet och nedstängningar av internet, och genom det fortsatta kravet på att medborgarna ska installera ett ”nationellt säkerhetsintyg” som gör det möjligt att avlyssna internetanvändares onlinetrafik.

I.  Under kampanjperioden genomfördes massarresteringar. På valdagen gjorde myndigheterna olagliga gripanden av minst 350 fredliga demonstranter i 10 olika städer. Kazakstanska myndigheter lägger rutinmässigt hinder i vägen för fredliga protester som kritiserar regeringens politik. Lagen om fredliga sammankomster och ändringarna av lagarna om politiska partier och val som antogs i maj 2020 respekterar inte de kazakstanska medborgarnas grundläggande rättigheter.

J.  Det rapporterades av ODIHR:s begränsade valobservatörsuppdrag att myndigheterna försvårade och hindrade de oberoende observatörernas arbete samtidigt som regeringsvänliga observatörer tilläts att övervaka valprocessen. Icke-statliga människorättsorganisationer rapporterade att ett betydande antal oberoende observatörer av parlamentsvalet den 10 januari 2021 utsatts för hot, administrativa gripanden och böter.

K.  Medielandskapet i Kazakstan domineras av statligt ägda eller statligt subventionerade mediekanaler. Mellan januari och juli 2020 attackerades sju journalister fysiskt och 21 journalister, bloggare och aktivister greps, varav sju medan de höll på med sin rapportering. Under 2020 väckte myndigheterna minst 38 åtal mot journalister för påstådda brott, såsom spridning av falsk information och uppvigling. De viktigaste nationella oppositionstidningarna förbjöds alla 2016 och oberoende journalister fortsätter att utsättas för trakasserier. Myndigheterna väckte åtal mot chefredaktören för den oberoende tidningen Uralskaya Nedelya, Lukpan Achmedjarov, för hans rapportering om den lokala elitens korrumperade verksamhet, och Sanija Tojken, journalist för RFE/RL:s kazakstanska avdelning, utsattes för fysiska övergrepp och fängslades upprepade gånger för hennes bevakning av fredliga demonstrationer och parlamentsvalet 2021.

L.  Fem oppositionsaktivister dödades eller dog under oklara omständigheter mellan februari och november 2020 efter kontinuerlig politisk förföljelse på grund av deras oppositionsverksamhet, nämligen bloggaren och tortyroffret Dulat Agadil, hans 17-åriga son Zjanbolat Agadil, som blev huvudvittne till sin fars godtyckliga gripande, Amanbike Chairolla, Serik Orazov och Garifulla Jembergenov. Myndigheterna har underlåtit att genomföra grundliga och transparenta utredningar av deras död. Det är av yttersta vikt att ställa de ansvariga för beordrande och genomförande av sådana brott inför rätta och se till att de avstår från att förfölja aktivister i det civila samhället och familjemedlemmar som söker sanningen för offren. De kazakstanska myndigheterna slog till mot minst 200 aktivister som deltog i minnesceremonin för Dulat Agadil eller anordnade insamlingar för hans och andra politiska fångars familjer. 57 av dem har anklagats för ”extremism”, däribland Dametkan Aspandijarova, som är mor till tre barn och som för närvarande sitter i husarrest och riskerar upp till 12 års fängelse på grund av extremistanklagelser för att ha anordnat en insamling till stöd för Dulat Agadils familj.

M.  I Kazakstans fängelser har användningen av tortyr och misshandel varit utbredd, och minst 200 fall av tortyr rapporteras varje år av organisationen Coalition Against Torture. Förövare av sådana övergrepp har åtnjutit straffrihet, medan människorättsförsvararen Jelena Semenova har stämts av straffkolonier för att på sociala medier ha avslöjat användningen av tortyr i det kazakstanska kriminalvårdssystemet.

N.  Trots vädjanden från FN:s särskilda rapportör(5), från Europarådets parlamentariska församling och från Europeiska unionen, missbrukar de kazakstanska myndigheterna vaga och alltför vittomfattande extremistlagar för att förfölja oppositionen och människorättsförsvarare. På grundval av denna lag har sedan den 22 oktober 2020, då myndigheterna tillkännagav datumet för valet, antalet politiskt motiverade brott fördubblats och uppgår nu till 99, särskilt på grund av anklagelser om ”extremism”. 69 av de berörda personerna riskerar att omedelbart gripas, till exempel aktivisten Gulzipa Dzjaukerova, och 11 aktivister sattes i husarrest på grund av konstruerade anklagelser om ”extremistism”.

O.  Flera oberoende icke-statliga människorättsorganisationer, däribland Echo, Erkindik Kanaty, Kazakstans internationella byrå för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten samt stiftelsen International Legal Initiative, har nyligen bötfällts strängt och beordrats att avbryta sitt arbete upp till tre månader från och med den 25 januari 2020, på oklara rättsliga grunder. Som vedergällning för att de utför bevakningsarbete trakasserar myndigheterna och väcker till och med straffrättsligt åtal mot människorättsförsvarare, bland annat Sjolpan Dzjanzakova, Anna Sjukejeva, Raigul Sadyrbajeva, Ajzjan Izmakova, Danijar Chassenov, Altynaj Tuksikova, Dana Zjanaj, Nazym Serikpekova, Alma Nurusjeva, Abajbek Sultanov, Zuchra Nariman, Ulbolsyn Turdijeva, Alija Zjakupova, Roza Musajeva och Barlyk Mendygazijev. Mellan oktober och november 2020 underrättades minst 15 organisationer om att de hade brutit mot artikel 460.1 i lagen om administrativa överträdelser på grund av påstådd bristande information till myndigheterna om utländsk finansiering.

P.  Under 2020 dömdes 112 personer, tre välgörenhetsorganisationer och ett kommersiellt företag för att ha utövat sin religions- och trosfrihet.

Q.  Det råder utbredd korruption inom den styrande eliten i Kazakstan, vilket framgår av det faktum att landet ligger på 94:e plats i Transparency Internationals korruptionsindex från 2020 och hämmar mänskliga rättigheter, social rättvisa och socioekonomisk utveckling.

R.  Under covid-19-pandemin missbrukade regeringen sina restriktioner mot pandemin som en förevändning för att intensifiera det politiska förtrycket av det civila samhället, människorättsaktivister, oppositionella och sjukvårdspersonal som fördömde regeringens misslyckande med att begränsa utbrottet.

S.  Två etniska kazaker, Murager Alimuly och Kaisja Akankyzy, som flydde från Kina av rädsla för att fängslas i koncentrationsläger, misshandlades och knivhöggs av okända gärningsmän den 21 januari 2021, och därför måste tillräcklig uppmärksamhet ägnas åt de fortsatta etniska spänningarna i Kazakstans södra regioner. Våldsamma etniska sammandrabbningar i Kazakstan fortsätter, särskilt i de södra delarna, där sammandrabbningar mellan kazaker och etniska dunganer i februari 2020 ledde till att 11 människor dödades, dussintals skadades och över 23 000 människor, främst dunganer, tvingades fly från sina hem.

T.  De kazakstanska myndigheterna har missbrukat internationella mekanismer för straffrättsligt samarbete, däribland Interpols system för efterlysningar och begäranden om ömsesidig rättslig hjälp, i syfte att lagföra och beslagta handlingar från en politisk flykting i Belgien, advokaten och människorättsförsvararen Bota Dzjardemalie. Den 29 september 2020 beviljade den nationella franska asyldomstolen politisk asyl till grundaren av Kazakstans demokratiska val, Muchtar Abljazov, som dömdes av en kazakstansk domstol till livstids fängelse i sin frånvaro i strid med rätten till försvar, och underströk därmed den systematiska och politiska karaktären av Kazakstans repressiva apparat och dess missbruk av civila och straffrättsliga förfaranden.

U.  De kazakstanska myndigheterna fortsätter att rikta in sig på oberoende fackföreningar och fackföreningsaktivister. Fackföreningslagen ändrades 2020 för att avskaffa kraven på medlemskap i fackföreningar och registrering i två steg. Trots denna ändring har förvaltningen i Sjymkent dragit tillbaka sin talan mot ITUFEW (industrifackföreningen för olje- och energiarbetare) på basis av ogrundade påståenden eller bestämmelser som inte längre existerar eller inte är tillämpliga på ITUFEW.

V.  Jämställdhet är fortfarande ett problem i Kazakstan. Icke-statliga organisationer konstaterar att våld mot kvinnor är underrapporterat och att åtal sällan väcks i dessa fall och i fall av sexuella trakasserier. Covid-19 har enligt FN skapat ett nytt hinder för flickor att få lika tillgång till information och utbildning. Offren saknar tillräckligt skydd, och jurister och poliser, samt tjänsteleverantörer, är inte utbildade för att identifiera, förebygga och reagera på våld mot kvinnor.

W.  Hbti-personer i Kazakstan konfronteras fortfarande med rättsliga problem och diskriminering. Det kazakstanska parlamentet antog diskriminerande ändringar av den nya hälsolagen i juni 2020 som reglerar aspekter av hälso- och sjukvård för transpersoner. Processen för att ändra sin könsidentitet i Kazakstan är fortfarande invasiv och förödmjukande.

1.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstans regering att agera i enlighet med sina internationella skyldigheter och respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i enlighet med artiklarna 1, 4, 5 och 235 i det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet. Parlamentet uppmanar Kazakstans myndigheter att stå fast vid internationella standarder när det gäller den rättsliga ramen för att hålla val och att ta itu med rekommendationerna från ODIHR:s begränsade valobservatörsuppdrag, inbegripet rekommendationerna om konstitutionellt garanterade grundläggande friheter, det civila samhällets deltagande, politisk pluralism och valförvaltningens opartiskhet, rätten att rösta och att ställa upp i val, väljarregistrering, medier och offentliggörande av valresultat.

2.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstans regering att lägga ner politiskt motiverade åtal och upphöra med alla former av godtyckliga frihetsberövanden, repressalier och trakasserier mot människorättsaktivister, religiösa organisationer, organisationer i det civila samhället, fackföreningar, journalister och politiska oppositionsrörelser och att låta människor fritt uttrycka sina politiska, religiösa och andra åsikter. Parlamentet uppmanar regeringen att ändra den nya lagen om fredliga sammankomster så att denna frihet garanteras.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Kazakstans regering att omedelbart frige och till fullo rehabilitera alla politiska fångar, särskilt Almat Zjumagulov, Aron Atabek, Nurgul Kaluova, Saltanat Kusmankyzy, Daryn Chasenov, Ulasbek Achmetov, Kenzjebek Abisjev, Jerzjan Jelsjibajev, Aset Abisjev, Igor Tjuprina, Ruslan Ginatullin, Aschat Zjeksebajev, Kajrat Klysjev, Jerbol Jeschozin, Abaj Begimbetov, Asel Onlabekkyzy, Jerkin Sabansjijev, Zjanat Zjamalijev, Diana Bajmagambetova, Nojan Rachimzjanov och Askar Kajyrbek, och att utan dröjsmål upphäva åtgärderna i form av tillfälligt frihetsberövande och husarrest samt inskränkning av frihet som vidtagits gentemot aktivister inom det civila samhället och oppositionen, användare av sociala medier och fredliga demonstranter. Parlamentet uppmanar Kazakstans regering att se över fallen och bevilja ersättning till de tidigare politiska fångarna och tortyroffren, Iskander Jerimbetov, Maks Bokajev och Muchtar Dzjakisjev, i enlighet med rekommendationerna från FN:s arbetsgrupp mot godtyckligt frihetsberövande och FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna.

4.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som Kazakstans regering vidtagit för att avsluta de politiskt motiverade fallen mot människorättsförsvararna, Danijar Chasenov och Abajbek Sultanov, men är oroat över fabriceringen av ett nytt brottmål på grund av ”extremism” mot den sistnämnde. Parlamentet uppmanar Kazakstans regering att häva alla politiskt motiverade anklagelser mot filantropen Barlyk Mendygazijev och sätta stopp för den politiskt motiverade förföljelsen av hans familjemedlemmar och tidigare medhjälpare.

5.  Europaparlamentet fördömer missbruket av lagstiftning mot extremism gentemot anhängare av de fredliga oppositionsrörelserna Kazakstans demokratiska val (DCK) och Koshe Partiyasy, och uppmanar med kraft myndigheterna att tillåta politisk pluralism och konkurrens. Parlamentet uppmanar bestämt Kazakstans regering att genomföra rekommendationerna från Europaparlamentet, FN:s särskilda rapportör för främjande av och skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorismen och Europarådets parlamentariska församling som fördömer den godtyckliga tillämpningen av lagar mot extremism.

6.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstan att genomföra reformer, som bör syfta till att främja landets modernisering, demokrati och stabilitet, och att öka insatserna för att reformera Kazakstans politiska system för att utveckla parlamentarismen och ett flerpartisystem samt öka medborgardeltagandet. Parlamentet noterar inrättandet av ett högsta reformråd och tar del av de kazakstanska myndigheternas tillkännagivande om en ny fas av reformer, särskilt när det gäller frågor som rör brottsbekämpning, rättsväsendet och prioriteringen av mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta med denna process, som inbegriper ändringar av vallagen och ett fullständigt genomförande av OSSE/ODIHR:s rekommendationer.

7.  Europaparlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att sluta använda strafflagen mot aktivister, bloggare, journalister och andra personer för att de utövat sin rätt till yttrandefrihet.

8.  Europaparlamentet välkomnar de kazakstanska myndigheternas beslut att annullera böter och tillåta icke-statliga organisationer att fortsätta sin verksamhet, vilket tillkännagavs den 3 februari 2021. Parlamentet begär att det treåriga förbudet mot aktivism för Maks Bokajev upphävs och att han tillåts fortsätta sitt viktiga arbete. Parlamentet uppmanar Kazakstans myndigheter att sluta missbruka finansiella rapporteringssystem för att sätta press på människorättsgrupper, dra tillbaka de ogrundade anklagelserna om administrativa brott mot de grupper som utpekats för påstådda rapporteringsöverträdelser, se till att lagstiftning och praxis avseende rapportering av utländska inkomster överensstämmer med internationella standarder, bland annat genom att upphäva artiklarna 460.1 och 460.2 i lagen om administrativa överträdelser, och i stället skydda och underlätta det civila samhällets viktiga arbete.

9.  Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse att förföljelser av oberoende icke-statliga organisationer genom omotiverade skatteinspektioner och trakasserier mot människorättsförsvarare och människorättsrörelser som Bostandyq Kz, Femina Virtute and Veritas, 405 och Elimay, liksom aktivister från det civila samhället genom administrativa gripanden och böter eller straffrättsliga förfaranden, inte bara hindrar de reforminsatser som redan gjorts av myndigheterna, utan även skadar Kazakstans internationella rykte.

10.  Europaparlamentet beklagar den oroande situationen när det gäller mediefriheten i landet och uppmanar Kazakstans regering att skapa en fri och säker miljö för oberoende journalister.

11.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstans regering att tillåta oberoende fackföreningar att registrera sig och verka i enlighet med internationella arbetsnormer som ratificerats av Kazakstan, utan inblandning eller trakasserier. Parlamentet beklagar djupt den specialiserade regionala ekonomiska domstolens sex månader långa verksamhetsförbud av den 5 februari 2021 mot industrifacket för olje- och energiarbetare (ITUFEW) i Sjymkent för påstådd underlåtenhet att registrera sig i enlighet med fackföreningslagen. Parlamentet uppmanar Kazakstans regering att på ett meningsfullt sätt genomföra fackföreningslagen i dess ändrade lydelse från maj 2020.

12.  Europaparlamentet noterar med oro det nya lagförslaget om välgörenhetsorganisationer, som inför ytterligare regleringsåtgärder för organisationer i det civila samhället och direkt strider mot logik och bästa praxis i välgörenhetsarbetet, liksom det initiativ som nyligen tagits för att skapa en sammanslutning av givarorganisationer under regeringens överinseende, vilken riskerar att missbrukas för att kontrollera givarorganisationerna och ytterligare begränsa deras oberoende och egenansvaret för verksamheten.

13.  Europaparlamentet noterar att Kazakstan sedan 2008, när Kazakstan ratificerade FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, avsevärt har förbättrat sin nationella lagstiftning om lagföring av människohandel och om skydd av offer för människohandel. Parlamentet bekräftar dock att Kazakstan fortfarande måste ta itu med ett antal utmaningar om landet ska kunna eliminera människohandel, både när det gäller stöd till offer och lagföring av exploatörer.

14.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att bekämpa alla former av våld mot kvinnor, bland annat genom att säkerställa ändamålsenliga och tillgängliga rapporteringskanaler och skyddsåtgärder som beaktar offrens behov och konfidentialitet. Parlamentet kräver ett slut på straffriheten och åtgärder för att säkerställa lämpliga straffrättsliga påföljder mot förövare, även i fall av våld i hemmet. Parlamentet uppmanar med kraft de kazakstanska myndigheterna att kriminalisera våld i hemmet som ett fristående brott och att säkerställa straffrättsliga påföljder mot förövarna. Parlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att betrakta härbärgen och tjänster för personer som överlevt våld i hemmet som ”väsentliga tjänster” och att underlätta tillgången till dem för alla kvinnor och flickor även under covid-19-krisen. Parlamentet uppmanar med kraft Kazakstan att underteckna och ratificera Istanbulkonventionen.

15.  Europaparlamentet insisterar på att hbti-personers rättigheter till fullo måste respekteras. Parlamentet uppmanar Kazakstans regering att garantera principen om icke-diskriminering av hbti-personer, bland annat genom att i lag förbjuda diskriminering på grund av könsidentitet eller sexuell läggning. Parlamentet kräver effektiv utbildning för jurister och poliser, samt för tjänsteleverantörer, för att säkerställa att hbti-personer får passande sjukvård och skydd.

16.  Europaparlamentet uppmanar bestämt Kazakstans regering att garantera säkerheten för etniska kazaker och andra minoritetsgrupper som flytt från Kinas koncentrationsläger, bland annat genom att bevilja Murager Alimuly och Kaisja Akankyzy permanent flyktingstatus, och att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt de fortsatta etniska spänningarna i landets södra regioner.

17.  Europaparlamentet avråder de kazakstanska myndigheterna från missbruk av mekanismerna för rättsligt samarbete såsom Interpols system för efterlysningar och begäranden om ömsesidig rättslig hjälp i syfte att lagföra regimens motståndare utomlands och få tillgång till konfidentiell information.

18.  Europaparlamentet gläder sig över att Kazakstan avskaffade dödsstraffet för alla brott i samband med ratificeringen den 2 januari 2021 av det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, och därmed blev den 88:e parten i avtalet. Parlamentet uppmanar bestämt Kazakstans regering att uppfylla sina löften om nolltolerans för tortyr och att se till att alla anklagelser om tortyr utreds fullt ut och att de ansvariga ställs inför rätta.

19.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Kazakstans regering att avskaffa tortyr och misshandel i fängelser, respektera fångarnas rättigheter och säkerställa korrekta levnadsförhållanden, hygien och en säker miljö i fråga om de hot som covid-19 utgör.

20.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstan att införa lämpligt skydd av personuppgifter och stärka dataskyddslagstiftningen samt att begränsa användningen av invasiv digital övervakningsteknik och införa ett regelverk som tydligt förbjuder godtycklig och olaglig digital övervakning, inbegripet ansiktsigenkänning, i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att, inbegripet vid toppmöten och andra högnivåmöten, i multilaterala forum och genom lokala representationer, kraftfullt stödja det civila samhället, vidta ytterligare åtgärder för att stödja det kazakstanska civilsamhället via kommissionen, inbegripet men inte begränsat till att utvidga finansiella bidragssystem till organisationer i det civila samhället som främjar mänskliga rättigheter, demokratiska värden, rättsstatsprincipen och grundläggande friheter i Kazakstan, särskilt människorättsförsvarare, och att stärka de direkta personkontakterna med Kazakstans medborgare. Parlamentet betonar att finansiellt stöd till Kazakstan bör syfta till att stödja det civila samhället och offer för politiska förföljelser, och inte till att stödja den auktoritära regimen.

22.  Europaparlamentet uppmuntrar EU:s delegation i Kazakstan att främja sitt samarbete med lokala medlemmar av det civila samhället genom att anordna regelbundna möten och ta upp deras rekommendationer under officiella möten med kazakstanska regeringstjänstemän.

23.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s delegation i Kazakstan att övervaka pågående kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att offentligt ta ställning mot kränkningarna, att ge stöd till offer för politiska åtal och fängslade aktivister genom att närvara vid rättegångarna mot regeringskritiker och människorättsförsvarare och begära att få göra besök i fängelser, samt att reagera snabbt och beslutsamt på alla handlingar som strider mot rättsstatsprincipen, demokratin och de mänskliga rättigheterna.

24.  Europaparlamentet påminner om EU:s nya globala ordning för sanktioner avseende de mänskliga rättigheterna som nyligen antagits och som gör det möjligt för EU att inrikta sig på förövare av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i hela världen, vilket, när det gäller Kazakstan, skulle göra det möjligt att rikta in sig på personer, enheter och organ som är involverade i eller har anknytning till omfattande och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att överväga att införa riktade sanktioner mot enskilda personer som gjort sig skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

25.  Europaparlamentet kräver att mänskliga rättigheter ska prioriteras högst i EU:s samarbete med Centralasien. Parlamentet understryker att fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser med EU, i enlighet med det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet, måste bygga på gemensamma värderingar och innebära ett aktivt och konkret engagemang från Kazakstans sida när det gäller demokratiska reformer, som härrör från landets internationella skyldigheter och åtaganden.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att göra en omfattande översyn av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mot bakgrund av den senaste utvecklingen och resultatet av översynen av handelspolitiken.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för Centralasien samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Kazakstans president, regering och parlament.

(1) EUT C 23, 21.1.2021, s. 83.
(2) EUT C 45, 5.2.2016, s. 85.
(3) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 93.
(4) EUT C 224 E, 19.8.2010, s. 30.
(5) FN:s särskilda rapportör för främjande av och skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorismen.


Den politiska situationen i Uganda
PDF 138kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om den politiska situationen i Uganda (2021/2545(RSP))
P9_TA(2021)0057RC-B9-0138/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Uganda,

–  med beaktande av uttalandet på Europeiska unionens vägnar av den 20 januari 2021 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om valen i Uganda,

–  med beaktande av uttalandet av den 12 januari 2021 från vice ordföranden/den höga representanten om de förestående allmänna valen i Uganda,

–  med beaktande av kommentarerna av den 12 januari 2021 från EU:s ambassadör Attilio Pacifici om frysningen av icke-statliga organisationers bankkonton,

–  med beaktande av det gemensamma lokala uttalandet av den 26 november 2020 från Europeiska unionens delegationer i Uganda samt Belgiens, Danmarks, Frankrikes, Irlands, Italiens, Nederländernas, Sveriges, Tysklands, Österrikes, Islands och Norges diplomatiska beskickningar i Uganda om våldet i samband med valet i Uganda,

–  med beaktande av pressmeddelandet om Uganda av den 8 januari 2021 från talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av uttalandet från FN:s människorättsexperter av den 29 december 2020 ”Uganda: FN:s experter är allvarligt oroade över tillslagen i samband med valet”,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948, som Uganda har undertecknat,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966, som Uganda ratificerade den 21 juni 1995,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter av den 27 juni 1981,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning av den 30 januari 2007,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 10 december 1984 mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–  med beaktande av Republiken Ugandas konstitution från 1995, ändrad 2005,

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (Cotonouavtalet) av den 23 juni 2000(1), särskilt artikel 8.4 om icke-diskriminering,

–  med beaktande av den gemensamma strategin EU–Afrika,

–  med beaktande av slutrapporten av den 18 februari 2016 från EU:s valobservatörsuppdrag i Uganda,

–  med beaktande av det gemensamma lokala uttalandet av den 23 december 2020 från demokratigruppen Partners for Democracy and Governance (PDG) om gripandet av människorättsaktivister i Uganda,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling,

–  med beaktande av det nationella vägledande programmet för Uganda inom elfte Europeiska utvecklingsfonden,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 14 januari 2021 gick väljarna i Uganda till val för att välja president och ledamöter av parlamentet, i en kontext av omfattande rapporter om oegentligheter. Den 16 januari 2021 utropade valkommissionen president Yoweri Museveni, som suttit på sin post i 35 år, till vinnare – för en sjätte mandatperiod – med 59 procent av rösterna, mot den främste oppositionsledaren Robert Kyagulanyi Ssentamu, även känd som Bobi Wine, som fick 35 procent. Valresultatet var svårt att kontrollera eftersom valkommissionen inte följde den föreskrivna rösträkningsprocessen.

B.  Upptakten till presidentvalet i Uganda 2020 kantades av våld, och oppositionskandidater, organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare, valexperter och journalister utsattes systematiskt för förtryck och hot när de utövade sina legitima rättigheter. Valprocessen präglades i hög grad av polisens och säkerhetsstyrkornas övervåld.

C.  Från hösten 2020 och framåt trappade myndigheterna upp sitt förtryck av den politiska oppositionen inför valen, och säkerhetsstyrkorna grep de viktigaste oppositionskandidaterna Bobi Wine, Patrick Oboi Amuriat och generallöjtnant Henry Tumukunde, störde deras valmöten och begränsade mediernas bevakning av valen.

D.  Presidentkandidaten för oppositionspartiet Forum for Democratic Change, Patrick Oboi Amuriat, greps flera gånger före valet. Vid ett av hans kampanjmöten den 9 november 2020 skingrades folkmassan med tårgas, och hans konvoj besköts av polisen den 6 januari 2021.

E.  Den ökande militariseringen av valkampanjen blev särskilt tydlig den 18 och 19 november 2020 när säkerhetsstyrkorna slog ner på demonstranter som krävde att den då frihetsberövade presidentkandidaten Bobi Wine skulle friges, vilket ledde till att minst 54 demonstranter omkom i minst sju distrikt runt om i landet, hundratals greps och andra försvann.

F.  Efter valen sattes oppositionskandidaten Bobi Wine i en de facto-husarrest när säkerhetsstyrkor omringade hans hus i elva dagar.

G.  Den 1 februari 2021 lämnade Bobi Wine in en framställning till Ugandas högsta domstol för att bestrida valresultatet där han påtalade omfattande valfusk, bland annat inblandning av militären som fyllde valurnor med valsedlar, röstade för andras räkning och skrämde bort väljare från vallokalerna. President Musevenis valsegrar har bestridits i högsta domstolen efter de fyra senaste valen.

H.  Den 7 januari 2021 lämnade Bobi Wine in en framställning till Internationella brottmålsdomstolen där han anklagade president Museveni och nio andra högre tjänstemän för flera kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

I.  Internationella valobservatörs- och valexpertuppdrag var till stor del frånvarande från valen, då de ugandiska myndigheterna inte hade godkänt uppdragen. Myndigheterna hade inte heller genomfört rekommendationerna från tidigare uppdrag. EU hade erbjudit sig att skicka en liten grupp valobservatörer, men erbjudandet avvisades. USA ställde in sin övervakning av Ugandas allmänna val eftersom de flesta av dess ansökningar om godkännande avslogs. Slutrapporten från EU:s valobservatörsuppdrag 2016 innehöll omkring 30 rekommendationer, bland annat om behovet av ett mer oberoende valorgan och upphörandet av säkerhetstjänstens övervåld, varav ingen genomförts av de ugandiska myndigheterna.

J.  Regeringen begränsade tillgången till internet före valen och började införa en skatt på sociala medier för användare som köper internetdata. Det har rapporterats om att tillgången till plattformar för onlinemeddelandetjänster och sociala medier blockerades före valen. Tillgången till vissa sociala medier är fortfarande begränsad.

K.  Covid-19-pandemin har också använts som förevändning för förtryck och oproportionerliga restriktioner för oppositionens sammankomster och verksamhet. Uganda har rapporterat omkring 40 000 fall av covid-19. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har uttryckt oro över att covid-19-åtgärder utnyttjats för att begränsa politiska friheter och politiskt deltagande under valkampanjen. Den 26 december 2020 ställde Uganda in kampanjandet i områden där oppositionen var särskilt populär, bland annat Mbarara, Kabarole, Luwero, Kasese, Masaka, Wakiso, Jinja, Kalongo, Kazo, Kampala och Tororo, med hänvisning till försiktighetsåtgärder mot covid-19.

L.  Vid flera tillfällen har covid-19-relaterade restriktiva åtgärder riktats mot särskilda grupper, vilket har lett till övervåld och godtyckliga gripanden utan tillgång till advokat. Ett exempel är polisens tillslag den 29 mars 2020 mot stiftelsen Children of the Sun, ett skyddat boende för hemlösa ungdomar som identifierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

M.  I november 2020 stoppade det nationella kontoret för icke-statliga organisationer godtyckligt verksamheten för nybildade National Election Watch Uganda, en medborgarledd organisation i det civila samhället som grundades för att övervaka val. Ugandas finansunderrättelsemyndighet har fryst flera bankkonton för organisationer i det civila samhället, bland annat Uganda National NGO Forum och kvinnonätverket UWONET, med hänvisning till obekräftade anklagelser om finansiering av terrorism.

N.  Under de senaste åren har de ugandiska myndigheterna i allt högre grad riktat in sig på organisationer i det civila samhället, särskilt sådana som arbetar med mänskliga rättigheter och val. Den 23 december 2020 greps människorättsadvokaten Nicholas Opiyo, en ledande människorättsadvokat och Sacharovstipendiat, tillsammans med tre andra advokater – Herbert Dakasi, Anthony Odur och Esomu Obure – och Hamid Tenywa, medlem av National Unity Platform (NUP), efter anklagelser om penningtvätt och brott mot Ugandas konstitutionella garantier. Nicholas Opiyo släpptes mot borgen den 30 december 2020, men väntar fortfarande på rättegång. Opiyo förnekar kraftfullt anklagelserna och hävdar att pengarna användes lagligt för att stödja arbetet för mänskliga rättigheter i organisationen Chapter Four Uganda.

O.  Hundratals anhängare till NUP har förts bort av säkerhetspersonal under kampanjandet och ett oklart antal hålls fortfarande fängslade eller saknas.

P.  Den 2 januari 2020 beordrade president Museveni i en skrivelse till finansministeriet att Faciliteten för demokratisk styrning (DGF) skulle upphävas. DGF finansierar majoriteten av de icke-statliga organisationerna i Uganda och stöds av ett stort antal medlemsstater, däribland Österrike, Norge, Nederländerna, Sverige, Danmark och Irland. Dess syfte är att stärka demokratiseringen, skydda de mänskliga rättigheterna, förbättra tillgången till rättvisa och öka ansvarsskyldigheten. Genomförandet av viktiga program med EU-finansiering stöter på allvarliga hinder.

Q.  I december 2020 rapporterade Human Rights Network for Journalists i Uganda över 100 fall av människorättskränkningar mot journalister, däribland polisvåld, som huvudsakligen ägde rum när de bevakade de politiska kandidaternas kampanjer. Polisen gick den 30 december 2020 ut med att endast ”certifierade journalister” skulle tillåtas bevaka röstningen. I slutet av november 2020 utvisade myndigheterna tre kanadensiska journalister. Uganda rankas nu på 125:e plats av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2020.

R.  Den 12 december 2020 fryste regeringen tillgångarna för fyra icke-statliga organisationer som är verksamma under valkampanjer för att uppmuntra deltagande av kvinnor och ungdomar – UWONET, Uganda National NGO Forum, Women International Peace Centre och Alliance for Election Campaign Finance Monitoring – efter anklagelser om finansiering av terrorism.

S.  Den 11 januari 2021 fördömde kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter vad man betecknade som ”den allt sämre människorättssituationen i Uganda” och rapporterade om många kränkningar av de mänskliga rättigheterna, däribland rätten till yttrandefrihet, fredliga sammankomster och deltagande, liksom godtyckligt berövande av liv, godtyckliga gripanden och frihetsberövanden samt tortyr.

T.  En alltmer antivästlig retorik har hörts i valkampanjen och i uttalanden från president Museveni.

U.  Uganda har en av världens yngsta och snabbast växande befolkningar, och många utövade sin rätt att rösta fredligt. En miljon unga röstberättigade väljare registrerades inte av Ugandas nationella valkommission, som hävdade att det saknades materiella resurser för att registrera dem.

V.  Genom elfte Europeiska utvecklingsfonden får Uganda 578 miljoner euro från EU, avsedda att främja goda styrelseformer, förbättra infrastrukturen, trygga livsmedelsförsörjningen och stödja jordbruket. Uganda får också 112,2 miljoner euro från EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika.

W.  Inom ramen för Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom) bedrivs säkerhets- och utvecklingssamarbete mellan Uganda och EU, USA och andra länder.

X.  I FN:s index för mänsklig utveckling ligger Uganda på plats 159 av 189, och enligt Transparency International ligger Uganda på 137:e plats av 180 länder i korruptionsuppfattningsindexet.

Y.  Uganda har en av världens strängaste lagar mot homosexualitet, och diskrimineringen och våldet mot hbtq+-personer består.

Z.  Den före detta milisledaren och barnsoldaten Dominic Ongwen från Uganda befanns av Internationella brottmålsdomstolen den 4 februari 2021 skyldig till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i en uppmärksammad dom, där han dömdes för 61 enskilda åtalspunkter om mord, våldtäkt, sexuellt slaveri, bortförande och tortyr under sin tid som befälhavare i Herrens motståndsarmé (LRA), en våldsbejakande sekt som förde en blodig våldskampanj i Uganda och angränsande länder från mitten av 1980-talet fram till för några år sedan.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt att valprocessen inte var demokratisk och transparent. Parlamentet fördömer polisens och de väpnade styrkornas övervåld i presidentvalet och deras tilltagande inblandning i den politiska processen. Parlamentet beklagar att oberoende lokala och internationella valobservatörer förbjöds att övervaka valet, vilket gjorde att det inte kunde bedömas enligt internationellt erkända normer. Parlamentet understryker den grundläggande betydelsen av fria och rättvisa val, som är en förutsättning för hållbar och långsiktig utveckling. Parlamentet lovordar i denna anda det ugandiska folket, särskilt den unga befolkningen, för det mod och den entusiasm för demokrati som de visade under valkampanjen.

2.  Europaparlamentet fördömer våldet mot, de fortsatta trakasserierna av och de systematiska tillslagen mot ledare för den politiska oppositionen i Uganda, liksom förtrycket mot det civila samhället, människorättsförsvarare och medierna samt blockeringarna av plattformar för sociala medier och internet.

3.  Europaparlamentet uppmanar därför regeringen att se till att säkerhetsstyrkornas användning av dödligt och överdrivet våld och de godtyckliga gripandena av och angreppen mot oppositionspolitiker och oppositionsanhängare, demonstranter, människorättsförsvarare och journalister upphör.

4.  Europaparlamentet uppmanar Ugandas regering att säkerställa rättvisa och ansvarsutkrävande för alla brottsoffer genom att genomföra opartiska, grundliga och oberoende utredningar av säkerhetsstyrkornas skjutningar och våld. Parlamentet uppmanar likaså Ugandas rättsväsen att objektivt och oberoende tillämpa de befintliga rättsliga ramarna och att fullt ut beakta tillgängliga fakta och bevis. Parlamentet uppmanar de ugandiska myndigheterna att omedelbart inleda en oberoende utredning av de tragiska händelserna den 18 och 19 november 2020, då minst 54 människor dödades av polisen efter gripandet av Bobi Wine och hundratals fler skadades, något som president Museveni själv har erkänt, och att ställa de ansvariga till svars.

5.  Europaparlamentet understryker att överklaganden och bestridanden av valresultat är ett grundläggande inslag i en trovärdig valprocess. Parlamentet förväntar sig att alla bestridanden och klagomål i samband med val hanteras på ett oberoende och transparent sätt med hjälp av tillgängliga konstitutionella och rättsliga medel.

6.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att omedelbart och villkorslöst frige eller dra tillbaka alla anklagelser mot alla som gripits och frihetsberövats enbart för att ha deltagit i fredliga politiska sammankomster eller för att ha utövat sin rätt till yttrande- och föreningsfrihet, däribland mottagaren av Europaparlamentets Sacharovstipendium 2016, Nicholas Opiyo. Parlamentet påminner Ugandas regering om den måste respektera yttrandefriheten och rätten till fredliga och säkra sammankomster, inbegripet fri rörlighet för alla politiska aktörer och deras anhängare, och fördömer de pågående tillslagen mot det civila samhället. Parlamentet uppmanar regeringen att se till att Opiyos rätt till ett korrekt rättsförfarande och en rättvis rättegång upprätthålls enligt högsta standard.

7.  Europaparlamentet påminner de ugandiska myndigheterna om deras skyldighet att garantera, skydda och främja grundläggande rättigheter, inbegripet medborgerliga och politiska rättigheter för landets medborgare, rättvis representation oavsett etnisk bakgrund, yttrandefrihet samt mötesfrihet, och att bekräfta den centrala roll som den politiska oppositionen, aktörer i det civila samhället, journalister och medierna spelar i landet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att häva alla restriktioner som kan begränsa människors rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster, yttrandefrihet och föreningsfrihet.

8.  Europaparlamentet påminner Ugandas regering om vikten av yttrandefrihet och den roll som fria och mångfaldspräglade medier spelar i ett demokratiskt samhälle. Parlamentet noterar med oro att journalister som bevakade valen rutinmässigt utsattes för hot och våld. Parlamentet förväntar sig att de ugandiska myndigheterna skapar en miljö där journalister kan utföra sitt arbete utan hinder.

9.  Europaparlamentet uppmanar de ugandiska myndigheterna att trygga en säker och obegränsad tillgång till internet för alla, även till plattformar för sociala medier och onlinemeddelandetjänster, eftersom allt annat skulle utgöra ett allvarligt hinder för informationsfriheten, inklusive mediefriheten.

10.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de ugandiska myndigheterna att upphöra med det godtyckliga stoppet för verksamheten i det civila samhället, gripandena av aktivister i det civila samhället och frysningen av deras finansiella tillgångar. Parlamentet fördömer i detta avseende å det starkaste försöken att begränsa finansieringen av det civila samhället, i synnerhet president Musevenis beslut att upphäva Faciliteten för demokratisk styrning, en gemensam fond med flera miljoner euro som samordnas av EU och nationella utvecklingspartner för att stödja grupper som arbetar för att främja mänskliga rättigheter, fördjupa demokratin och stärka ansvarsskyldigheten i Uganda.

11.  Europaparlamentet förväntar sig att Ugandas regering omedelbart upphör med att använda covid-19-pandemin som en förevändning för att införa lagar och politik som strider mot internationell rätt och för att återta garantier för mänskliga rättigheter, inbegripet en otillbörlig begränsning av rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och yttrandefrihet, med hbtq+-personer som särskild måltavla. De ugandiska myndigheterna uppmanas eftertryckligen att respektera folkets rättigheter och värdighet och att strikt begränsa utövandet av befogenheter i nödlägen till att skydda folkhälsan.

12.  Europaparlamentet kritiserar skarpt Ugandas stränga lagar mot homosexualitet och kräver att de snarast ändras, tillsammans med en strategi för att bekämpa diskriminering och våld mot hbtq+-personer.

13.  Europaparlamentet insisterar på att EU:s delegation i Uganda fortsätter att noga övervaka situationen för hbtq+-personer och aktivt stöder organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare och hbtq+-personer på plats.

14.  Europaparlamentet insisterar på EU:s åtagande och beredskap att samarbeta med de ugandiska myndigheterna och att bistå med välbehövliga demokratiska reformer och samhällsstyrningsreformer. Parlamentet understryker dock att framgången med detta samarbete till stor del är beroende av en beredvillighet från Ugandas sida att faktiskt genomföra dessa reformer. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att systematisk användning av statligt förtryck och våld i grunden skulle kunna påverka EU:s framtida förbindelser med Uganda. Parlamentet uppmanar EU att utnyttja det politiska inflytande som utvecklingsbiståndsprogrammen ger, närmare bestämt programmen för budgetstöd, för att stärka försvaret och främjandet av mänskliga rättigheter i Uganda.

15.  Europaparlamentet insisterar på att EU och andra internationella aktörer ska upprätthålla och stärka sin integrerade och samordnade strategi för Uganda, vilket inbegriper främjande av god samhällsstyrning, demokrati och mänskliga rättigheter samt en förstärkning av rättssystemet och rättsstaten. EU och dess medlemsstater uppmanas eftertryckligen att ta upp dessa frågor genom offentliga och diplomatiska kanaler. Parlamentet upprepar att sanktioner mot enskilda personer och organisationer som är ansvariga för människorättskränkningar i Uganda måste antas på EU-nivå inom ramen för EU:s nya sanktionsmekanism avseende mänskliga rättigheter, den så kallade Magnitskijlagen för EU.

16.  Europaparlamentet rekommenderar en ökad granskning av Ugandas finanspolitiska förvaltning och transparens. Kommissionen och utrikestjänsten uppmanas eftertryckligen att fortsätta att genomföra systematiska översyner av EU:s budgetstödprogram om det finns en risk för att medel avleds för att användas av de ugandiska myndigheterna i verksamhet som kan kopplas till brott mot de mänskliga rättigheterna och inriktas på aktivister.

17.  Europaparlamentet välkomnar domen i målet mot den tidigare LRA-befälhavaren Dominic Ongwen, som av ICC befanns skyldig till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och ser den som ett betydelsefullt steg mot rättvisa och ansvarsutkrävande för de illdåd som förövats av LRA.

18.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över den övergripande säkerhetssituationen i regionen och understryker i detta avseende Amisoms viktiga arbete. Parlamentet betonar att dess långsiktiga mål kan uppnås endast om alla berörda föregår med gott exempel när det gäller respekten för rättsstatens principer, de grundläggande rättigheterna och de demokratiska principerna.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Republiken Ugandas president, talmannen i Ugandas parlament samt Afrikanska unionen och dess institutioner.

(1) EUT L 317, 15.12.2000, s. 3.


Framtida utmaningar för kvinnors rättigheter: mer än 25 år efter Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking
PDF 193kWORD 60k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2021 om framtida utmaningar för kvinnors rättigheter i Europa: mer än 25 år sedan Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking (2021/2509(RSP))
P9_TA(2021)0058B9-0114/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking av den 15 september 1995 och resultaten av dess översynskonferenser,

–  med beaktande av artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och särskilt dess principer 2, 3, 9 och 15,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, principen om att ”ingen lämnas utanför”, och särskilt mål 1, som syftar till att avskaffa fattigdom, mål 3, som syftar till att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv, mål 5, som syftar till att uppnå jämställdhet och förbättra levnadsvillkoren för kvinnor samt mål 8, som syftar till att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt, samt mål 13, som syftar till att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor av den 18 december 1979,

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen), som trädde i kraft den 1 augusti 2014,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention (nr 100) om lika lön från 1951, ILO:s konvention (nr 190) om våld och trakasserier från 2019 och ILO:s konvention (nr 189) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare från 2013,

–  med beaktande av Regional review of progress: regional synthesis från FN:s ekonomiska kommission för Europa av den 20 augusti 2019,

–  med beaktande av rapporten från UN Women Gender Equality: Women’s rights in review 25 years after Beijing, som offentliggjordes den 5 mars 2020,

–  med beaktande av rapporten från FN:s generalsekreterare till kvinnokommissionen, sextiofjärde sessionen, Review and appraisal of the implementation of the Beijing Declaration and Platform for Action and the outcomes of the twenty-third special session of the General Assembly, av den 13 december 2019,

–  med beaktande av rapporten från FN:s generalsekreterare till kvinnokommissionen, sextiofemte sessionen, Women’s full and effective participation in decision making in public life, as well as the elimination of violence, for achieving gender equality and the empowerment of women and girls, av den 21 december 2020,

–  med beaktande av policydokumentet från FN:s generalsekreterare The Impact of COVID-19 on Women, som offentliggjordes den 9 april 2020,

–  med beaktande av rapporten från UN Women From Insights to Action: Gender Equality in the Wake of COVID-19, som offentliggjordes den 2 september 2020,

–  med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) rapport Beijing +25: the fifth review of the implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Member States, som offentliggjordes den 5 mars 2020,

–  med beaktande av studien Beijing Platform for Action, 25-year review and future priorities från Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) från 2020,

–  med beaktande av FN:s befolkningsfonds (UNFPA) rapport Impact of the COVID-19 Pandemic on Family Planning and Ending Gender-based Violence, Female Genital Mutilation and Child Marriage, som offentliggjordes den 27 april 2020,

–  med beaktande av UNFPA:s uttalande Millions more cases of violence, child marriage, female genital mutilation, unintended pregnancy expected due to the COVID-19 pandemic, som offentliggjordes den 28 april 2020,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 9–10 december 2019 om jämställda ekonomier i EU: vägen framåt,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 25 november 2020 om EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2020 om EU:s prioriteringar inför det 64:e mötet i FN:s kvinnokommission(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om EU:s strategi för jämställdhet(2) och av kommissionens jämställdhetsstrategi för 2020–2025,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om könsperspektivet under covid-19-krisen och tiden efter krisen(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2020 om det faktiska förbudet mot rätten till abort i Polen(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 januari 2020 om lönegapet mellan kvinnor och män(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2020 om jämställdhet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om behovet av en särskild rådskonstellation för jämställdhet(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2019 om bakslag för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om kvinnor i politiskt beslutsfattande – kvalitet och jämställdhet(9),

–  med beaktande av EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 och dess övergripande prioritering om jämställdhetsintegrering,

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Vid den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking 1995 åtog sig 189 regeringar runtom i världen, inbegripet EU och dess medlemsstater, att arbeta för jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor.

B.  Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking, som antogs vid konferensen, är den mest omfattande globala agendan för främjande av jämställdhet och betraktas som det ”internationella regelverket för kvinnors rättigheter”. I den definieras kvinnors rättigheter som mänskliga rättigheter, och det formuleras en vision om lika rättigheter, frihet och möjligheter för alla kvinnor i världen, vilket bekräftades på nytt 2015 i och med Agenda 2030 för hållbar utveckling genom att man fastställde mål och konkreta åtgärder inom en rad frågor som påverkar kvinnor och flickor.

C.  Det har gjorts framsteg för kvinnor och flickor, särskilt i Europa, sedan handlingsplanen från Peking antogs 1995, men totalt sett har framstegen gått oacceptabelt långsamt och det man har kämpat hårt för att uppnå riskerar att gå förlorat.

D.  På grund av covid-19-pandemin har Generation Equality Forum skjutits upp till första halvåret 2021.

E.  Det har gått 25 år sedan den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD) hölls i Kairo och ICPD:s handlingsprogram antogs av 179 regeringar, som förklarade ett globalt åtagande för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i linje med handlingsplanen från Peking.

F.  Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor trädde i kraft för drygt 40 år sedan, och även om EU:s samtliga medlemsstater har ratificerat den går framstegen när det gäller jämställdhet långsamt, vilket EIGE har påpekat.

G.  Konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Europarådets Istanbulkonvention), som är det mest omfattande instrumentet för att bekämpa våld mot kvinnor i Europa, öppnades för undertecknande för tio år sedan, men har ännu inte ratificerats av alla EU:s medlemsstater, och inte heller har EU anslutit sig till den.

H.  2021 firar Europarådets Istanbulkonvention tioårsjubileum.

I.  Skadliga strukturer och stereotyper som befäster ojämlikheter måste avvecklas om vi ska kunna göra framsteg med jämställdheten. Att främja jämställdhet är inte bara gynnsamt för hela samhället, utan även ett mål i sig.

J.  Bristande jämställdhet omfattar alla aspekter av arbetsmarknaden, inbegripet skillnader i sysselsättning, lön, pension och omsorg, bristande tillgång till sociala tjänster och socialt skydd, allt otryggare anställningar och högre fattigdomsrisker för kvinnor.

K.  Finanskrisen och dess efterdyningar har visat sig vara skadliga för kvinnor, kvinnors rättigheter och jämställdheten och har fått långsiktiga konsekvenser. De ekonomiska åtgärderna under perioden efter covid-19-krisen måste ta hänsyn till jämställdhetsaspekten och social jämlikhet.

L.  Covid-19-krisen och dess konsekvenser är könsspecifika och har ett tydligt könsperspektiv eftersom de påverkar kvinnor och män på olika sätt och har förvärrat de befintliga ojämlikheterna. Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av covid-19-krisen, men krisinsatserna har till stor del varit könsblinda. Dessa konsekvenser tar sig uttryck i allt från en oroväckande ökning av könsrelaterat våld och trakasserier till obetalt och ojämlikt omsorgsansvar och hushållsansvar samt begränsad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter och betydande ekonomiska och sysselsättningsrelaterade konsekvenser för kvinnor, särskilt vårdpersonal och omsorgsgivare.

M.  Kvinnodominerade sektorer och yrken (t.ex. hälso- och sjukvård, omsorg och akutvård, socialt arbete, utbildning, detaljhandel, kassapersonal, lokalvårdare osv.) och den informella ekonomin drabbades särskilt hårt av pandemin. Kvinnor som arbetar inom hälso- och sjukvårdssektorn löper potentiellt större risk än män att smittas, eftersom de utgör 76 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen i EU(10).

N.  Kvinnor medverkar inte lika mycket som män i beslutsfattandet på grund av att det finns ett glastak. En jämn maktfördelning mellan män och kvinnor har ännu inte uppnåtts i de flesta EU-medlemsstater vare sig i regeringskabinetten, parlamenten, de offentliga förvaltningarna, i arbetsgrupper för covid-19 eller i bolagsstyrelser.

O.  Kvinnor möter samverkande former av ojämlikhet och diskriminering, bl.a. på grund av ras, etniskt eller socialt ursprung, sexuell läggning, könsidentiteter och könsuttryck, religion eller övertygelse, uppehållsstatus och funktionsnedsättningar, och alla former av diskriminering måste motverkas för att uppnå jämställdhet för alla kvinnor. Det intersektionella förhållningssättet måste förstärkas i EU:s politik så att de institutionella, strukturella och historiska dimensionerna av diskriminering kan angripas. Att tillämpa en intersektionell analys gör det inte bara möjligt för oss att förstå strukturella hinder, utan ger också belägg för att skapa riktmärken och bana väg för en strategisk och effektiv politik mot systematisk diskriminering, utestängning och social ojämlikhet.

P.  Kvinnor löper större risk att drabbas av arbetslöshet och har i högre grad osäkra anställningsförhållanden (t.ex. genom sina anställningsavtal), vilket skapar otrygga anställningar. Arbetstagare inom vårdsektorn är främst kvinnor (76 %)(11) och de tenderar att ha dåliga löne- och arbetsvillkor. Kvinnor utgör majoriteten av användarna och utförarna av tjänster inom den sociala sektorn, och otillräckligt utbud av sådana tjänster hindrar kvinnor från att delta fullt ut på arbetsmarknaden, vilket gör att jämställdhetsperspektivet inte beaktas vid planeringen, budgeteringen och tillhandahållandet av tjänster inom den sociala sektorn.

Q.  Lönegapet mellan kvinnor och män är fortfarande 14 % i Europa(12) och 20 % globalt(13), och pensionsklyftan mellan kvinnor och män är så hög som 40 % i vissa EU-medlemsstater. Lönegapet mellan kvinnor och män leder till en pensionsklyfta som i sig ökar risken för fattigdom och utestängning, särskilt bland äldre kvinnor och ensamstående kvinnor. Både löneskillnader och dåliga villkor har en direkt inverkan på framtida pensioner.

R.  Den ojämlika fördelningen av obetalt omsorgsarbete och hushållsarbete begränsar kraftigt kvinnors deltagande i ekonomin. Kvinnors obetalda omsorgsarbete har varit centralt för att hålla igång samhället under covid-19-krisen, men omsorgsansvaret håller 7,7 miljoner kvinnor i Europa utanför arbetsmarknaden jämfört med 450 000 män(14). Att kvinnor ofta arbetar deltid för att kunna ägna sig åt obetalt omsorgsarbete är en viktig faktor för löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Fler kvinnor än män har ansvar för informell långvarig vård och omsorg minst flera dagar i veckan eller varje dag, och totalt utgör kvinnor 62 % av alla personer som tillhandahåller informell långvarig vård och omsorg i EU(15).

S.  Globalt har 35 % av alla kvinnor upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer, eller sexuellt våld av en icke-partner. Våld i nära relationer har ökat dramatiskt under covid-19-pandemin, något som FN kallar ”skuggpandemin”, där nödsamtalen från kvinnor som utsatts för våld av sin partner ökat med 60 %, enligt rapporter från Världshälsoorganisationens medlemsstater i Europa(16).

T.  Kvinnor är mer utsatta för klimatförändringarnas konsekvenser(17). Trots att kvinnor i sitt beteende verkar bry sig mer om klimatet än män, är kvinnor fortfarande underrepresenterade i beslutsfattande positioner där klimatkrisen hanteras och kvinnor utgör globalt endast 32 % av arbetskraften inom förnybar energi(18).

U.  Det råder en könsklyfta inom alla sektorer för digital teknik, särskilt inom innovativ teknik såsom artificiell intelligens och cybersäkerhet. Könsstereotyper, kulturellt betingade uppfattningar och bristande medvetenhet liksom bristen på kvinnliga förebilder utgör ett hinder för flickors och kvinnors möjligheter att studera STEM‑ämnen och göra karriär på dessa områden.

V.  I vissa medlemsstater märks en tydlig tillbakagång, och det finns risk för att jämställdhet hamnar ännu längre ner på medlemsstaternas dagordning.

1.  Europaparlamentet beklagar att världens ledare från 100 länder vid högnivåmötet om att påskynda uppnåendet av jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, som hölls den 1 oktober 2020 i FN:s generalförsamling för att högtidlighålla Pekingkonventionen, erkände att de övergripande framstegen när det gäller kvinnors rättigheter långt underskrider åtagandena i Pekingkonventionen 1995.

2.  Europaparlamentet framhåller att rapporten från UN Women Gender equality: Women’s rights in review 25 years after Beijing(19) skildrar hur framstegen mot jämställdhet faktiskt är vacklande och hur dyrköpta framsteg reverseras globalt.

3.  Europaparlamentet noterar med oro att den femte översynen av handlingsplanen från Peking, som EIGE offentliggjorde 2020, belyser att ingen av EU:s medlemsstater uppfyllt målen i Pekingkonventionen från 1995. Parlamentet beklagar att EIGE:s jämställdhetsindex från 2020 visar att framstegen med att uppnå jämställdhet avstannat, och att det trots vissa fruktbara insatser för att förbättra jämställdheten kvarstår ihållande ojämlikhet och klyftor mellan könen i EU på alla de områden som omfattas av handlingsplanen.

4.  Europaparlamentet framhåller att de sociala och ekonomiska konsekvenserna av covid‑19 drabbar kvinnor och flickor i oproportionerligt hög grad, förvärrar redan befintlig bristande jämställdhet och riskerar att motverka hittills gjorda framsteg. Enligt uppskattningar från UN Women(20) kommer pandemin att leda till att 47 miljoner fler kvinnor och flickor hamnar under fattigdomsgränsen på global nivå, vilket innebär att det totala antalet uppgår till 435 miljoner, samtidigt som det könsrelaterade våldet har ökat exponentiellt och kvinnor förlorar sina arbeten och försörjningsmöjligheter snabbare eftersom de är mer exponerade mot de hårdast drabbade ekonomiska sektorerna.

5.  Europaparlamentet konstaterar att fler kvinnor väljs och utnämns till beslutsfattande befattningar, men beklagar att det går långsamt och att jämställdhet endast har uppnåtts i ett fåtal EU-medlemsstater.

6.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt av den 17 december 2020 och uppmanar rådet att inrätta en särskild konstellation för jämställdhet för gemensamma och konkreta åtgärder mot utmaningarna på området för kvinnors rättigheter och jämställdhet samt att se till att jämställdhetsfrågor diskuteras på högsta politiska nivå.

7.  Europaparlamentet beklagar att jämställdhetsintegrering inte tillämpas systematiskt inom alla EU:s politikområden och finansieringsprogram. Parlamentet välkomnar införandet av jämställdhetsintegrering som en övergripande prioritering i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa genomförandet av systematisk jämställdhetsintegrering som en nyckelstrategi för förverkligandet av jämställdhet, och att genomföra budgetering, praxis och färdplaner där jämställdhetsperspektivet är integrerat, i samråd med experter på jämställdhetsbudgetering, för att kvinnor och män ska dra lika stor nytta av de offentliga utgifterna på alla budgetnivåer och för att kvinnoperspektivet ska integreras inom alla områden, med särskilda medel för att motverka ojämlikhet såsom våld mot kvinnor och flickor, inbegripet vid fördelningen av medel inom programmet för medborgare, rättigheter och värden som är öronmärkta för jämställdhet.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta och genomföra konkreta planer och att vidta en rad åtgärder med lämplig öronmärkt finansiering, utifrån de tolv problemområden som fastställs i handlingsplanen från Peking, särskilt områdena kvinnor och fattigdom, kvinnor och ekonomi, makt och beslutsfattande, kvinnor och våld, kvinnor och miljö samt kvinnor och hälsa, i syfte att främja kvinnors rättigheter och jämställdhetsagendan inför det kommande forumet Generation Equality.

9.  Europaparlamentet beklagar de bakåtsträvande tendenserna som kommer till uttryck i vissa länder med ifrågasättande av Istanbulkonventionen, den tilltagande fientligheten mot kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Kvinnors rätt till kroppsligt självbestämmande och kontroll över sin fertilitet har också utmanats de senaste åren. Parlamentet fördömer i skarpa ordalag Polens antagande av författningsdomstolens dom som genomför ett de facto-förbud mot abort och det därpå följande bakslaget för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter och de omotiverat överdrivna begränsningarna av tillgången till abort.

10.  Europaparlamentet påminner om att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och att de är en oförytterlig, integrerad och odelbar del av de universella mänskliga rättigheterna, såsom angavs vid den fjärde internationella kvinnokonferensen.

11.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att övervaka och förbättra insamlingen av jämförbara uppgifter om ålder, ras och etniskt ursprung samt könsuppdelade uppgifter för att förbättra den kvantitativa analysen och utforma och genomföra EU-politik som bättre integrerar ett intersektionellt jämställdhetsperspektiv. Parlamentet betonar att EIGE har en viktig roll som tillhandahållare av tillförlitliga och korrekta könsuppdelade uppgifter som underlag för rättslig analys och beslutsfattande, och framhåller vikten av att EIGE:s finansiering och kapacitet säkras och utökas. Parlamentet uppmanar också EIGE och alla övriga relevanta EU-institutioner och EU-byråer att utarbeta och införa nya indikatorer, exempelvis för fattigdom bland förvärvsarbetande, tidsfattigdom eller värdet på omsorgsarbete.

12.  Europaparlamentet påminner om det finns 46 miljoner kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i EU, och att hälften av alla kvinnor med funktionsnedsättning som är i arbetsför ålder inte förvärvsarbetar. Parlamentet betonar de särskilda problem som kvinnor med funktionsnedsättning möter och påminner om att andelen kvinnor med funktionsnedsättning som lever i allvarlig materiell fattigdom är betydande i alla medlemsstater. Parlamentet insisterar på att man i högre grad måste införliva ett könsperspektiv i den kommande strategin för lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning 2021.

13.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att anta och genomföra antidiskrimineringsdirektivet samt att garantera att diskriminering på flera grunder och olika former av intersektionell diskriminering undanröjs i alla EU-medlemsstater.

Kvinnor och fattigdom

14.  Europaparlamentet framhåller att kön fortfarande är en viktig faktor i fattigdomsmönstren i EU och att 23,3 % av kvinnorna, jämfört med 21,6 % av männen, löper risk att drabbas av fattigdom, även om graden av utestängning och fattigdomsklyftan mellan könen varierar avsevärt mellan länderna(21). Denna risk ökar betydligt med åldern, och korrelerar också med hushållets sammansättning, ras eller etniskt ursprung, funktionsnedsättning och sysselsättningsstatus. Parlamentet framhåller att löne-, pensions- och omsorgsgapet mellan kvinnor och män är viktiga faktorer för feminiseringen av fattigdomen.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med feminiseringen av fattigdomen i alla dess former, inbegripet fattigdom bland äldre, särskilt genom att ta hänsyn till könsaspekten i tillgången och åtkomsten till adekvata pensionsrättigheter för att undanröja pensionsklyftan mellan kvinnor och män, och genom att förbättra arbetsvillkoren inom kvinnodominerade sektorer och yrken. Parlamentet framhåller vikten av att ta itu med den samhälleliga, ekonomiska och kulturella undervärderingen av kvinnodominerade yrken, samt behovet att bekämpa sådana stereotyper och överrepresentationen av kvinnor inom atypiska anställningsformer.

16.  Europaparlamentet betonar att om ojämlikheten på pensionsområdet ska bemästras och pensionerna garanteras och höjas generellt krävs det ovillkorligen att socialförsäkringssystemen ligger kvar hos det allmänna och inbegriper solidaritets- och omfördelningsprinciperna och att det tas verkliga krafttag mot osäkra anställningar och oreglerat arbete.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi mot fattigdom för att bekämpa feminiseringen av fattigdomen, med särskild tonvikt på hushåll med ensamstående mödrar. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att vidta särskilda sociala åtgärder för att bekämpa risken för social utestängning och fattigdom när det gäller tillgång till bostäder, transporter och energi till rimliga priser.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att bekämpa risken för fattigdom bland äldre och kommissionen att ta med jämställdhetsaspekten i fråga om fattigdom i sin ram för ekonomisk tillväxt och socialpolitik. Parlamentet välkomnar könsuppdelade indikatorer i mekanismen för övervakning av genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet understryker behovet av jämställdhetsintegrering utifrån ett intersektionellt förhållningssätt i enlighet med principerna 2 och 3 i pelaren och efterlyser bättre samordning mellan den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och införa ett jämställdhetsindex inom ramen för den europeiska planeringsterminen för att övervaka hur den makroekonomiska politiken samt den gröna och digitala omställningen påverkar jämställdheten.

19.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att sätta kvinnor i centrum för återhämtningen av pandemin för att motverka urholkningen av de framsteg som gjorts med att minska fattigdomsklyftorna mellan könen som orsakats av covid-19-krisen.

Kvinnor och miljön

20.  Europaparlamentet välkomnar erkännandet av klimatförändringarnas jämställdhetsdimension i såväl den tredje handlingsplanen för jämställdhet som jämställdhetsstrategin för 2020–2025. Parlamentet framhåller att jämställdhet är väsentligt för hanteringen av klimatkrisen.

21.  Europaparlamentet framhåller att kvinnor är starka drivkrafter för förändring. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ta itu med könsklyftorna på klimatrelaterade beslutsfattande poster på varje samhällsnivå.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram och främja genusmedvetna mål och indikatorer och att samla in könsuppdelade uppgifter vid planering, genomförande, övervakning och utvärdering av klimatrelaterade politiska strategier, program och projekt samt att inrätta kontaktpunkter för genusfrågor och klimatförändringar i statliga institutioner.

Kvinnor och ekonomin, kvinnor och makten och beslutsfattandet

23.  Europaparlamentet understryker vikten av att kvinnor integreras fullt ut och på jämställd fot med män i alla delar av samhället och ekonomin och att en jämn könsfördelning främjas på alla beslutsnivåer. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att häva blockeringen av direktivet om kvinnor i styrelser vid Europeiska rådet.

24.  Europaparlamentet uppmanar EU att fastställa mål, handlingsplaner, tidsfrister och tillfälliga specialåtgärder för att uppnå jämställdhet och röra sig i riktning mot en jämn könsfördelning i alla verkställande, lagstiftande och administrativa positioner.

25.  Europaparlamentet understryker att kvinnors fullständiga deltagande på arbetsmarknaden och främjandet av kvinnligt företagande är avgörande faktorer för att uppnå en långsiktig ekonomisk tillväxt för alla, bekämpa orättvisor och uppmuntra kvinnors ekonomiska oberoende.

26.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka insatserna för att överbrygga könslönegapet och driva igenom likalönsprincipen genom att anta lagstiftning som ökar insynen i lönesättningen, bland annat med obligatoriska åtgärder för alla företag. Parlamentet beklagar att kommissionens förslag om bindande åtgärder för insyn i lönesättningen inte har införts än som planerat.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att övervaka att direktivet om balans mellan arbete och privatliv införlivas i nationell lagstiftning senast 2022 och att se till att det genomförs fullständigt av medlemsstaterna i samråd med kvinnorätts- och civilsamhällesorganisationer. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att gå längre än direktivets miniminormer. Parlamentet noterar föräldrabestämmelsernas utvidgning till att omfatta långtidsvård av familjemedlemmar med funktionsnedsättning och äldre och ser detta som en god utgångspunkt. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utvidga dem ytterligare för att förhindra förlust av arbetskraft, särskilt kvinnlig sådan.

28.  Europaparlamentet understryker att förändrade arbetsvillkor, till exempel distansarbete, kan påverka möjligheten att koppla ned samt intensifiera arbetsbördan, vilket drabbar kvinnor mycket mer än män på grund av deras förhärskande eller traditionella roll som huvudansvariga för hem och familj.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag som anlägger ett helhets- och livsperspektiv på vård och omsorg och som tar hänsyn till både dem som ger och dem som tar emot vård och omsorg och fastställer miniminormer och kvalitetsriktlinjer för vård och omsorg under hela livet, bland annat för barn, äldre och personer med långvariga behov.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och säkerställa ett meningsfullt deltagande av kvinnor i viktiga beslutande organ och i utformningen av en genusmedveten återhämtning och av ekonomiska stimulanspaket i den fleråriga budgetramen och återhämtningsplanen Next Generation EU. Parlamentet konstaterar att covid-19-krisen särskilt slår mot kvinnor på arbetsmarknaden, med tanke på den ökade arbetslösheten bland kvinnor. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att vidta särskilda åtgärder för att göra någonting åt sysselsättningsgapet för kvinnor via riktad fördelning inom faciliteten för återhämtning och resiliens, varvid EU-medlemsstaterna måste visa prov på konkreta åtgärder för att hantera arbetslösheten bland kvinnor, kvinnors fattigdom och de ökade fallen av våld mot kvinnor och flickor, som hindrar kvinnor från att delta fullt ut i alla delar av livet, bl.a. yrkeslivet.

31.  Europaparlamentet framhåller behovet av att säkra kvinnliga hushållsarbetares rätt till skäliga arbetsvillkor och lika socialt skydd genom ratificering och genomförande av ILO:s konvention 189 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare.

32.  Europaparlamentet noterar med oro att kvinnor bara utgör 18 %(22) av 8 miljoner IKT‑specialister i EU och att de riskerar att stängas ute ytterligare från EU:s digitala agenda. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att skärpa den politik som främjar större kvinnligt deltagande i karriärer och studier inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och framhåller behovet av att kvinnor inkluderas och finns representerade inom framväxande ekonomiska områden som är viktiga för en hållbar utveckling, bl.a. IKT, digital teknik och artificiell intelligens.

33.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att införa bindande åtgärder såsom kvoter för att säkra jämställdheten i valda organ och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en jämn fördelning mellan kvinnor och män i både Europaparlamentet och nationella parlament. Parlamentet efterlyser även strategier för att garantera en meningsfull representation av kvinnor med olika bakgrund i beslutsfattande positioner i EU-institutionerna.

Kvinnor och våld: eliminering av könsrelaterat våld

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande i jämställdhetsstrategin att bekämpa könsrelaterat våld, och upprepar kravet om att EU:s ratificering av Istanbulkonventionen ska slutföras på grundval av en bred anslutning och att en ratificering och ett genomförande av alla medlemsstater ska förespråkas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till Grevios rekommendationer och att förbättra lagstiftningen för att bringa den mer i överensstämmelse med Istanbulkonventionens bestämmelser i syfte att säkerställa korrekt genomförande och tillämpning.

35.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att utvidga brottsområdena till att omfatta specifika former av könsrelaterat våld i enlighet med artikel 83.1 i EUF-fördraget, och uppmanar kommissionen att därefter lägga fram ett förslag till ett EU-direktiv som tar ett helhetsgrepp och sätter offren i centrum för att förebygga och bekämpa alla former av könsrelaterat våld. Parlamentet påminner om att sådana nya lagstiftningsåtgärder under alla omständigheter bör vara komplement till ratificeringen av Istanbulkonventionen.

36.  Europaparlamentet uppmanar EU att omedelbart ta tag i ökningen av det könsrelaterade våldet under covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utveckla ett EU-protokoll för könsrelaterat våld i kristider och att inkludera stödtjänster för offer såsom telefonjourer, skyddat boende och hälso- och sjukvård som ”nödvändiga tjänster” i medlemsstaterna för att förebygga könsrelaterat våld och stödja offer för våld i hemmet under kriser som covid-19-pandemin. Parlamentet noterar med oro bristen på tillgängliga uppgifter om våld mot kvinnor och flickor som skulle kunna fånga upp det ökade antalet fall under covid-19-pandemin.

37.  Europaparlamentet understryker utbildningens roll och efterlyser insatser mot könsstereotyper som banar väg för könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar EU att se till att alla offentliga EU-institutioner har, och efterlever, uppförandekoder som påbjuder nolltolerans mot våld, diskriminering och övergrepp samt interna rapporterings- och klagomålsmekanismer.

38.  Europaparlamentet framhåller behovet av att samla in och organisera köns- och åldersuppdelade uppgifter om alla former av könsrelaterat våld i medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet av en ny EU-omfattande undersökning från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter om förekomsten av och dynamiken bakom alla former av våld mot kvinnor.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att vidta särskilda åtgärder för att undanröja cybervåld, bl.a. trakasserier på nätet, nätmobbning och kvinnofientlig hatretorik, som slår oproportionerligt hårt mot kvinnor och flickor, och att särskilt ta itu med ökningen av dessa former av könsrelaterat våld under covid‑19‑pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram relevant reglering och andra eventuella åtgärder för att undanröja hatretorik och nätmobbning.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål ratificera och genomföra den nyligen antagna ILO-konventionen 190 om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verkligen genomföra direktiv 2011/36/EU(23) om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer och att vidta särskilda åtgärder för att hantera våld mot kvinnor och bristande jämställdhet som grundorsaker till människohandel. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet, efter en grundlig konsekvensbedömning, i syfte att förbättra åtgärderna för att förebygga och lagföra alla former av människohandel, särskilt för sexuellt utnyttjande, det vanligast förekommande och mest rapporterade området för människohandel som drabbar 92 % av alla kvinnor och flickor som blir föremål för människohandel i Europa. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att ändra direktivet för att se till att medlemsstaterna uttryckligen kriminaliserar medveten användning av alla tjänster som tillhandahålls av offer för människohandel.

Kvinnor och hälsa

42.  Europaparlamentet erinrar om att allmän tillgång till hälso- och sjukvård är en mänsklig rättighet som bara kan garanteras genom ett system som är allomfattande och tillgängligt för alla oavsett social och ekonomisk bakgrund. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa adekvat hälso- och sjukvård och garantera lika tillgång.

43.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att investera i robusta och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem och se till att vårdpersonalen, som till största delen är kvinnor och lågavlönade, får skälig ersättning och anständiga arbetsvillkor.

44.  Europaparlamentet manar till universell respekt för, och tillgång till, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter såsom avtalat i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling samt handlingsplanen från Peking.

45.  Europaparlamentet poängterar att tillgång till familjeplanering, mödravård och säkra och lagliga aborter är viktiga insatser för att garantera kvinnors rättigheter och rädda liv.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda omfattande undervisning i sex och samlevnad för unga och tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, bland annat preventivmedel, familjeplanering och säker och laglig abort.

47.  Europaparlamentet noterar betydelsen av att ta bättre hänsyn till jämställdhetsperspektivet när man ställer medicinska diagnoser och planerar behandling för att säkerställa riktig kvalitetsbehandling för alla. Parlamentet framhåller att kvinnors sjukdomar och underliggande tillstånd är fortsatt underdiagnostiserade, underbehandlade och underutforskade.

På väg mot Generation Equality Forum

48.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att öka ansträngningarna att genomföra Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling, särskilt mål 3 och 5, för att se till att ingen kvinna eller flicka utsätts för diskriminering, våld eller utestängning och att de har tillgång till hälsa, livsmedel, utbildning och sysselsättning.

49.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av EU:s engagemang för handlingsplanen från Peking och översynskonferenserna och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att respektera sina övergripande åtaganden om jämställdhet och kvinnors egenmakt.

50.  Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna och kommissionen deltar i och ingår i ledarskapet för koalitionerna för handling.

51.  Europaparlamentet understryker vikten av ett ambitiöst resultat vid det framtida forumet Generation Equality Forum, bland annat genom att ett antal framåtblickande, ambitiösa åtaganden och åtgärder, kombinerade med öronmärkt finansiering, fastställs av kommissionen och medlemsstaterna, även som en del av koalitionerna för handling.

52.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater och kommissionen att fullborda den årliga spårningen och nationella rapporteringen som en del av lägesrapporten om koalitionerna för handling.

53.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att se till att parlamentet och dess utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män får delta fullt ut i beslutsprocessen avseende EU:s ståndpunkt vid Generation Equality Forum.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och nationella parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0039.
(2) Antagna texter, P9_TA(2021)0025.
(3) Antagna texter, P9_TA(2021)0024.
(4) Antagna texter, P9_TA(2020)0336.
(5) Antagna texter, P9_TA(2020)0025.
(6) Antagna texter, P9_TA(2020)0286.
(7) Antagna texter, P9_TA(2020)0379.
(8) EUT C 449, 23.12.2020, s. 102.
(9) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 11.
(10) EIGE, databas för jämställdhetsstatistik, https://eige.europa.eu/covid-19-and-gender-equality/frontline-workers
(11) EIGE: Frontline workers https://eige.europa.eu/covid-19-and-gender-equality/frontline-workers.
(12) EIGE: Beijing Review http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=sdg_05_20&lang=en.
(13) ILO: Understanding the gender pay gap https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_dialogue/---act_emp/documents/publication/wcms_735949.pdf.
(14) EIGE:s studie Gender inequalities in care and consequences for the labour market
(15) EIGE: Gender Equality Index 2019 https://eige.europa.eu/publications/gender-equality-index-2019-report/informal-care-older-people-people-disabilities-and-long-term-care-services.
(16) British Medical Journal: Covid-19: EU states report 60% rise in emergency calls about domestic violence, 11 maj 2020: https://www.bmj.com/content/369/bmj.m1872. FN:s generalsekreterares rapport från juli 2020: Intensification of efforts to eliminate all forms of violence against women and girls: https://undocs.org/en/A/75/274.
(17) EIGE: Area K - Women and the environment: climate change is gendered, 5 mars 2020: https://eige.europa.eu/publications/beijing-25-policy-brief-area-k-women-and-environment.
(18) EPRS briefing: Beijing Platform for Action, 25 year review and future priorities, 27 februari 2020: https://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EPRS_BRI(2020)646194.
(19) Rapport från UN Women, Gender equality: Women’s rights in review 25 years after Beijing https://www.unwomen.org/en/digital-library/publications/2020/03/womens-rights-in-review.
(20) Rapport från UN Women, Gender equality in the wake of COVID-19 https://www.unwomen.org/en/digital-library/publications/2020/09/gender-equality-in-the-wake-of-covid-19.
(21) Under 2014 levde över 122 miljoner människor i EU i hushåll som ansågs fattiga, dvs. löpte risk för fattigdom eller social utestängning. Av dessa 122 miljoner var 53 % kvinnor och 47 % män. EIGE:s rapport Poverty, gender and intersecting inequalities in the EU, 2016 https://eige.europa.eu/publications/poverty-gender-and-intersecting-inequalities-in-the-eu.
(22) Kommissionens resultattavla för kvinnor i digital teknik från 2020.
(23) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF (EUT L 101, 15.4.2011, s. 1).

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy