Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0151 – C9-0127/2021),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027(2), särskilt artikel 8,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel(3) (”interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020”), särskilt punkt 9),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0158/2021), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. Detta stöd ges genom ekonomiskt stöd till arbetstagare och till de företag som de har arbetat för.

B.  Estland lämnade in ansökan EGF/2020/002 EE/Estonia Tourism om ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (fonden) med anledning av 10 080 uppsägningar(4) inom de ekonomiska sektorer som enligt Nace rev. 2 klassificeras i huvudgrupperna 45 (Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar), 49 (Landtransport; transport i rörsystem), 50 (Sjötransport), 51 (Lufttransport), 52 (Magasinering och stödtjänster till transport), 55 (Hotell- och logiverksamhet), 56 (Restaurang-, catering- och barverksamhet), 74 (Annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik), 77 (Uthyrning och leasing), 79 (Resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster), 90 (Konstnärlig och kulturell verksamhet samt nöjesverksamhet), 91 (Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.), 92 (Spel- och vadhållningsverksamhet) och 93 (Sport-, fritids- och nöjesverksamhet) i region Eesti på Nuts 2-nivå (EE00) i Estland(5), inom en referensperiod för ansökan från den 13 mars 2020 till den 11 november 2020.

C.  Ansökan gäller 1 715 egenföretagare vars verksamhet har upphört och 8 365 arbetstagare som har blivit uppsagda inom turistnäringen i Estland.

D.  Ansökan baseras på insatskriterierna i artikel 4.2 i förordningen om fonden, enligt vilken en ansökan vid särskilda omständigheter, särskilt i samband med gemensamma ansökningar som involverar små och medelstora företag, kan godtas även om de villkor som fastställts i artikel 4.1 i förordningen inte till alla delar uppfylls, när uppsägningarna får allvarliga följder för sysselsättningen samt den lokala, regionala eller nationella ekonomin.

E.  De händelser som gav upphov till dessa uppsägningar och verksamheter som har upphört inträffade oväntat i början av 2020 på grund av den globala spridningen av covid-19-pandemin och den därmed sammanhängande ekonomiska kris som drabbade turistnäringen särskilt hårt, och innebar plötsliga begränsningar av den internationella rörligheten och orsakade en kraftig och oförutsedd minskning av internationella resor och turism.

F.  Covid-19-pandemin och den efterföljande globala ekonomiska krisen orsakade en enorm chock för den estniska ekonomin, särskilt inom turistnäringen, där 90 % av turismens utgifter i Estland genererades av internationell turism före krisen, medan genomsnittet för OECD-länderna låg runt 25 %.

G.  Turismintäkterna i Estland nådde 2019 ett nytt rekord på 2,1 miljarder EUR och turismen ansågs vara en viktig sektor för den estniska konkurrenskraften och betydande investeringar gjordes för att utveckla den ytterligare.

H.  Turistsektorn domineras av små och medelstora företag som har svårare än större företag att stå emot kriser och små och medelstora företag står för 79,2 % av den totala arbetskraften i Estland.

I.  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan genom det stöd den kommer att ge arbetstagarna bidra till övergången till en mer hållbar turism och kan därmed göra det möjligt för Europa att skydda och främja sitt natur- och kulturarv och sina resurser och samtidigt skapa nya arbetstillfällen och innovativa företag.

J.  Kommissionen förklarade att covid-19-hälsokrisen medförde en ekonomisk kris, lade fram en återhämtningsplan för ekonomin och betonade att fonden skulle användas som ett verktyg för nödsituationer(6) för att hjälpa personer som förlorat sina jobb på grund av den globala ekonomiska krisen.

K.  I Estland har både nationellt stöd och EU-stöd använts för att upprätthålla sysselsättningen via system för korttidsarbete och SURE-instrumentet har använts för att mildra effekterna av covid-19-pandemin och den därmed sammanhängande krisen på arbetsmarknaden.

L.  Detta är det första utnyttjandet av fonden till följd av covid-19-krisen, efter det att man i Europaparlamentets resolution av den 18 juni 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2020/000 TA 2020 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)(7) angav att fonden kan utnyttjas för att stödja permanent uppsagda arbetstagare och egenföretagare i samband med den globala kris som orsakats av covid-19 utan att ändra förordning (EU) nr 1309/2013.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 4.2 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Estland är berättigat till ekonomiskt stöd på 4 474 480 EUR enligt den förordningen, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 7 457 468 EUR, inbegripet utgifter för individanpassade tjänster på 7 452 468 EUR och utgifter för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering på 5 000 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de estniska myndigheterna lämnade in ansökan den 12 november 2020 samt att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Estland lämnade, slutligen fastställde sin bedömning den 31 mars 2021 och underrättade parlamentet samma dag.

3.  Europaparlamentet noterar att ansökan avser totalt 10 080 arbetstagare, 1 715 egenföretagare vars verksamhet har upphört och 8 365 arbetstagare som har blivit uppsagda inom turistnäringen i Estland. Parlamentet beklagar att Estland förväntar sig att endast 5 060 av alla berättigade stödmottagare kommer att delta i åtgärderna (berörda stödmottagare).

4.  Europaparlamentet påminner om att de sociala konsekvenserna av uppsägningarna förväntas bli betydande samt att det bland arbetstagarna i turismsektorn finns en stor andel lågutbildade arbetstagare, arbetstagare utan yrkeskvalifikationer, ungdomar samt säsongsarbetare och deltidsarbetande.

5.  Europaparlamentet påpekar att över 60 % av de stödberättigade personerna är kvinnor och att de mest drabbade personerna är i åldersgruppen 30–64 år.

6.  Europaparlamentet noterar att Estland började tillhandahålla individanpassade tjänster till berörda stödmottagare den 1 januari 2021 och att den period som berättigar till ekonomiskt stöd från fonden därför kommer att vara från och med den 1 januari 2021 till och med den 1 januari 2023, med undantag för formell utbildning, inbegripet yrkesutbildning, som varar i minst två år, som kommer att berättiga till ekonomiskt stöd till och med den 1 juli 2023.

7.  Europaparlamentet påminner om att de individanpassade tjänster som kommer att erbjudas arbetstagare och egenföretagare består av följande åtgärder: arbetsmarknadsutbildning, starta eget-bidrag och uppföljande stöd, lärlingsutbildning, stöd för formella studier och utbildningsbidrag, inbegripet för yrkesutbildningsbidrag.

8.  Europaparlamentet noterar att Estland började få administrativa utgifter för genomförandet av fonden den 1 januari 2021 och att utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och publicitet samt kontroll och rapportering därför ska berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 1 januari 2021 till och med den 1 juli 2023.

9.  Europaparlamentet noterar att källan till den nationella förfinansieringen eller samfinansieringen är stiftelsen Foundation of labour market services and benefits, genom vilken den estniska arbetslöshetskassan (EUIF) som offentlig arbetsförmedling tillhandahåller aktiva arbetsmarknadsåtgärder i Estland. Parlamentet noterar att stiftelsen har inrättats med medel från fonden för arbetslöshetsersättning – förvaltningsfonden för ersättning vid uppsägning och arbetsgivarens insolvens – och med medel som anslås från statsbudgeten via socialministeriet.

10.  Europaparlamentet välkomnar att Estland har tagit fram det samordnade paketet med individanpassade tjänster i samråd med berörda myndigheter och organisationer samt att framstegen kommer att diskuteras i EUIF:s styrelse, som inbegriper arbetsmarknadens parter, dvs. två ledamöter från den estniska arbetsgivarorganisationen, en från den estniska fackliga samorganisationen och en från den estniska arbetstagarorganisationen. Parlamentet välkomnar att det förs ytterligare samråd med företrädare för turistnäringen som kommer att slutföras efter en analys av de uppsagda arbetstagarnas profil.

11.  Europaparlamentet noterar att ytterligare samråd med företrädare för turistnäringen kommer att äga rum efter en analys av de uppsagda arbetstagarnas profil och att den lämpligaste typen av stöd kommer att fastställas med hänsyn till stödmottagarnas åldersstruktur, utbildningsprofil och andra egenskaper. Parlamentet noterar att det dessutom planeras ett eventuellt bidrag från Estlands hotell- och restaurangförbund för utformningen av några av de branschrelaterade utbildningsåtgärderna.

12.  Europaparlamentet betonar att de estniska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från någon annan unionsfond eller något annat av unionens finansieringsinstrument.

13.  Europaparlamentet påminner om att stöd från fonden inte får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att minimera den tid det tar att bedöma ansökningar om stöd från fonden och att utnyttja fonden, för att minska trycket på de nationella sociala trygghetssystemen i samband med covid-19-krisen.

15.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11. (3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28. (4) I den mening som avses i artikel 3 i förordningen om fonden. (5) Republiken Estland är inte uppdelad i regioner på Nuts 2-nivå. (6) COM(2020)0442. (7) Antagna texter, P9_TA(2020)0141.

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Estland – EGF/2020/002 EE/Estonia Tourism

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2021/886.)