Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Armenien och Azerbajdzjan,

–  med beaktande av mötet i partnerskapsrådet EU–Armenien av den 17 december 2020 och mötet i samarbetsrådet EU–Azerbajdzjan av den 18 december 2020 samt slutsatserna från dessa,

–  med beaktande av FN-stadgan, FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna samt Genèvekonventionen (III) angående krigsfångars behandling,

–  med beaktande av trepartsuttalandet om vapenvila, som gjordes av Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland den 9 november 2020 och som började gälla den 10 november 2020,

–  med beaktande av rapporten från Human Rights Watch av den 19 mars 2021 om Azerbajdzjan och övergrepp mot armeniska krigsfångar,

–  med beaktande av EU:s uttalande av den 28 april 2021 om fångar från den senaste konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan,

–  med beaktande av uttalandena av medordförandena för OSSE:s Minskgrupp av den 25 oktober 2020, 30 oktober 2020, 14 december 2020, 13 april 2021 och 5 maj 2021,

–  med beaktande av meddelandet från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna till Europarådets ministerkommitté av den 9 mars 2021, i enlighet med artikel 39 i domstolens arbetsordning, angående interimsåtgärder med avseende på den senaste väpnade konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Sedan det första kriget om Nagorno-Karabach 1988–1994 har världssamfundet försökt medla för att få till stånd en bestående och fullständig fredsuppgörelse i Nagorno-Karabach-konflikten under ledning av medordförandena för OSSE:s Minskgrupp.

B.  Den senaste väpnade konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan den 27 september–10 november 2020 kostade över 5 000 soldater livet, medan hundratals civila dödades eller sårades och tusentals tvingades på flykt. Befolkningen fortsätter att vara drabbad av konflikten på grund av bristande information om var anhöriga befinner sig, krigsfångars och andra tillfångatagna personers ofullständiga återvändande, problem med återlämnande av kvarlevor, begränsad tillgång till humanitärt bistånd och förstörelse av grundläggande infrastruktur.

C.  De människor som drabbats under denna långvariga konflikt har redan tvingats uppleva alltför mycket lidande. Konflikten har överhuvudtaget lett till alltför många, oacceptabla civila dödsfall.

D.  Fientligheterna upphörde efter 44 dagar sedan Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland nått en överenskommelse om en fullständig vapenvila i och omkring Nagorno-Karabach som undertecknades den 9 november 2020 och trädde i kraft den 10 november 2020.

E.  Enligt punkt 8 i trepartsuttalandet om vapenvilan ska det ske ett utbyte av krigsfångar, gisslan och andra fångar samt av kvarlevorna av de omkomna. Utbytena bör ske enligt ”alla-för-alla”-principen.

F.  Både Armenien och Azerbajdzjan är parter i Genèvekonventionen (III) angående krigsfångars behandling, där det i artikel 118 stipuleras att krigsfångar utan dröjsmål måste friges och hemsändas efter de aktiva fientligheternas upphörande. Enligt artikel 13 i Genèvekonventionen (III) ska krigsfångar hela tiden behandlas med humanitet, och varje otillåten handling eller underlåtenhet från den kvarhållande maktens sida som medför krigsfånges död eller allvarligt äventyrar krigsfånges hälsa är förbjuden och ska anses som svår överträdelse av konventionen. Konventionen skyddar även krigsfångar mot våldshandlingar eller hot, förolämpningar och allmänhetens nyfikenhet.

G.  Militärpersonal och civila som kvarhålls före och efter vapenvila åtnjuter olika folkrättslig status. Å ena sidan bör militärpersonal som tillfångatas före och efter vapenvila erkännas som krigsfångar och åtnjuta skydd inom ramen för Genèvekonventionerna. Å andra sidan måste civila som kvarhålls under konflikten erkännas som skyddade personer och skyddas också enligt Genèvekonventionerna. Civila som kvarhålls efter vapenvila skyddas i stället av internationell människorättslagstiftning.

H.  Sedan fientligheterna ställdes in har det skett flera fångutväxlingar av både militärer och civila, den senaste den 4 maj 2021.

I.  Enligt oroväckande rapporter befinner sig runt 200 armenier i azerbajdzjansk fångenskap. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) uppger att den tagit emot klagomål rörande 249 armenier som tillfångatagits av Azerbajdzjan. Europadomstolen har tillämpat interimsåtgärder på 229 armenier, och 183 är alltjämt i kraft. Den 9 mars 2021 kom Europadomstolen fram till att Azerbajdzjan brustit i efterlevnaden av åtgärderna och bedömde den tillhandahållna informationen som alltför allmän och begränsad. De azerbajdzjanska myndigheterna erkände att 72 armenier är i deras fångenskap. Europadomstolen har inte fått någon information av Azerbajdzjan angående ytterligare 112 personer. Vad som hänt de övriga armeniska krigsfångarna är okänt. Sedan fientligheterna upphörde har 73 armeniska krigsfångar och civila återbördats till Armenien.

J.  Europadomstolen har även fått in klagomål om 16 azerbajdzjaner som ska ha tillfångatagits av Armenien och av vilka 12 återbördades i december 2020. Europadomstolen har ställt in utredningen av de övriga fyra personerna enligt artikel 39, med anledning av den information som inkommit från Armeniens regering.

K.  Det har förekommit trovärdiga rapporter om att armeniska militärer och civila även tagits till fånga efter att fientligheterna upphörde den 10 november 2020. De azerbajdzjanska myndigheterna hävdar att dessa gisslantagna personer och fångar är terrorister och inte förtjänar status som krigsfångar enligt Genèvekonventionen.

L.  Human Rights Watch rapporterade den 19 mars 2021 att azerbajdzjanska säkerhetsstyrkor och väpnade styrkor begått övergrepp mot armeniska krigsfångar och utsatt dem för grym och förnedrande behandling och tortyr, antingen under tillfångatagandet eller förflyttningen eller under kvarhållandet i olika interneringsanläggningar. Azerbajdzjanska styrkor har använt våld för att hålla kvar civila och utsatt dem för tortyr och omänskliga och förnedrande förhållanden under kvarhållandet, vilket lett till att minst två personer i azerbajdzjansk fångenskap mist livet. De azerbajdzjanska styrkorna höll kvar dessa civila trots att det inte fanns några bevis för att de utgjorde något säkerhetshot som kunde motivera kvarhållandet enligt internationell humanitär rätt. Azerbajdzjan tillbakavisar anklagelserna om att armeniska krigsfångar ska ha utsatts för behandling som strider mot Genèvekonventionerna.

M.  Videor som cirkulerat på internet och sociala medier uppges visa belägg för övergrepp och misshandel av fångar som begåtts av medlemmar av de väpnade styrkorna på bägge sidor. Det finns inget som tyder på att de azerbajdzjanska eller armeniska myndigheterna gjort snabba, offentliga och effektiva utredningar av dessa händelser eller att eventuella utredningar lett fram till åtal. Det förekommer beskyllningar om att krigsfångar och andra skyddade personer ska ha utsatts för utomrättsligt dödande, påtvingade försvinnanden och skändning av döda.

N.  Den 17 maj 2021 aviserade kommissionen ytterligare 10 miljoner EUR i humanitärt bistånd för att hjälpa civila som drabbats av den senaste konflikten i och omkring Nagorno-Karabach. Därmed uppgår EU:s bistånd till behövande till över 17 miljoner EUR sedan fientligheterna inleddes i september 2020.

O.  Alla sidor bör tillhandahålla uppdaterade kartor över minfält för att låta civila återvända till tidigare konfliktregioner.

P.  ”Militärtroféparken”, som invigdes i Baku den 12 april 2021, ställer enligt uppgift ut armenisk militärutrustning, vaxdockor som föreställer döda och döende armeniska soldater och modeller av armeniska krigsfångar som sitter fastkedjade i en cell. Detta kan uppfattas som våldsförhärligande och riskerar att ge ytterligare bränsle åt den fientliga stämningen, hatretoriken och rentav den omänskliga behandlingen av kvarvarande krigsfångar och andra civila armeniska fångar och därigenom befästa den hatiska atmosfären och motverka eventuella officiella uttalanden om försoning.

Q.  Den 12 maj 2021 tog sig trupper från Azerbajdzjan tillfälligt in på armeniskt territorium, vilket är en kränkning av Armeniens territoriella integritet och av folkrätten. Denna kränkning av Armeniens suveräna territorium följer på oroväckande uttalanden av azerbajdzjanska företrädare, däribland presidenten, som tycks ha tagit upp territoriella anspråk och hotat med våld och därmed undergrävt insatserna för säkerhet och stabilitet i regionen.

R.  Återbördande av mänskliga kvarlevor och tillhandahållande av humanitärt bistånd till svårt konfliktdrabbade befolkningsgrupper har skett under de senaste månaderna.

S.  Det krävs förnyade insatser för att bygga upp förtroendet mellan de båda länderna och göra framsteg mot varaktig fred.

1.  Europaparlamentet begär ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla armeniska fångar, såväl militära som civila, som kvarhållits under och efter konflikten och kräver att Azerbajdzjan avstår från godtyckliga kvarhållanden i framtiden. Parlamentet uppmanar med kraft parterna att till fullo genomföra trepartsuttalandet av den 9 november 2020 om vapenvilan, enligt vilket det ske ska ett utbyte av krigsfångar, gisslan och andra fångar samt av kvarlevorna av dem som dödats under fientligheterna.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt våldet under det senaste kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach. Parlamentet uttrycker solidaritet med offren och deras familjer. Parlamentet beklagar djupt brottet mot vapenvilan, som lett till ytterligare mänskligt lidande, dödsfall och förstörelse. Parlamentet fördömer alla attacker som riktar sig mot civila och erinrar om staternas skyldigheter enligt internationell humanitär rätt att skydda civila liv.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Azerbajdzjans regering att tillhandahålla uttömmande förteckningar över alla personer som hållits fångna i landet i samband med den väpnade konflikten och att lämna information om var de befinner sig och om deras hälsotillstånd, varvid informationen även ska avse personer som dött i fångenskap.

4.  Europaparlamentet erinrar om att underlåtenhet att lämna ut information om vad som hänt med saknade personer och var de befinner sig kan utgöra ett påtvingat försvinnande, vilket både Azerbajdzjan och Armenien har förbundit sig att förhindra. Parlamentet uppmanar alla sidor att tydliggöra vad som hänt med de försvunna och var de befinner sig och att behandla döda kroppar med värdighet.

5.  Europaparlamentet kräver att Azerbajdzjans regering respekterar rättsliga garantier, ger advokater, läkare och människorättsförsvarare tillgång till de armeniska fångarna och underlättar deras kommunikation med anhöriga.

6.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de trovärdiga rapporter som gör gällande att armeniska krigsfångar och andra tillfångatagna personer har kvarhållits och alltjämt kvarhålls under förnedrande förhållanden och att de utsatts för omänsklig behandling och tortyr under tillfångatagandet eller i fångenskap. Parlamentet fördömer alla fall av tortyr och påtvingade försvinnanden, bland annat de som inträffat under konflikten, samt misshandeln och skändningen av kroppar.

7.  Europaparlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att se till att de som alltjämt är frihetsberövade får allt det skydd som krävs enligt internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt, däribland frihet från tortyr och omänsklig behandling. Parlamentet uppmanar de armeniska och azerbajdzjanska myndigheterna att företa oberoende, snabba offentliga och effektiva utredningar av, samt lagföra, alla trovärdiga beskyllningar om svåra brott mot Genèvekonventionerna och andra kränkningar av folkrätten och krigsförbrytelser för att utkräva ansvar av de skyldiga och säkerställa upprättelse för offren, eventuellt med bistånd av ett särskilt internationellt uppdrag. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjans regering att till fullo samarbeta med Europadomstolen för att utreda giltigheten i rapporterna om avhumaniserande behandling av armeniska fångar och ställa de ansvariga till svars.

8.  Europaparlamentet erinrar om att det för närvarande inte finns några trovärdiga uppgifter om azerbajdzjanska krigsfångar och frihetsberövade i armenisk fångenskap.

9.  Europaparlamentet erinrar alla konfliktparter om deras skyldighet att respektera internationell humanitär rätt, som förbjuder tortyr och annan förnedrande eller omänsklig behandling, och upprepar att tortyr och misshandel av krigsfångar är krigsförbrytelser.

10.  Europaparlamentet fördömer skarpt händelsen den 9 april 2021, då azerbajdzjanska myndigheter skickade iväg ett tomt flygplan som egentligen skulle föra tillbaka armeniska fångar till deras land. Parlamentet anser att detta är en ytterst okänslig åtgärd, som dessutom belyser en allmänt försämrad attityd från Azerbajdzjans sida gentemot armeniska fångar och deras anhöriga.

11.  Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att avstå från fientlig retorik eller åtgärder som kan uppfattas som uppvigling till hat eller regelrätt våld eller som stöd till straffrihet, eller som riskerar att undergräva ansträngningarna att skapa och främja en gynnsam atmosfär för förtroende och försoning, samarbete och varaktig fred.

12.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans regering att samarbeta fullt ut med Europadomstolen i frågan om armeniska fångar och att följa domstolens interimsåtgärder, enligt vilka Azerbajdzjan beordras att tillhandahålla ingående information om fångarnas förhållanden under kvarhållandet, om deras hälsotillstånd och om de åtgärder som vidtagits för deras återsändande.

13.  Europaparlamentet är övertygat om att ett fullständigt utbyte av fångar och av de omkomnas kvarlevor samt en slutgiltig lösning på denna fråga är en humanitärt brådskande angelägenhet, särskilt för de drabbades anhöriga, och att detta vore en första, oerhört välbehövlig förtroendeskapande åtgärd för att skapa grundläggande stabilitet i regionen.

14.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans regering att garantera fri och obehindrad tillgång till fångar för relevanta internationella organisationer, såsom Internationella rödakorskommittén och Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

15.  Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att se till att humanitärt bistånd kan nå dem som behöver det, att säkerheten för den armeniska befolkningen och dess kulturarv i Nagorno-Karabach garanteras och att internflyktingar och flyktingar tillåts återvända till sina tidigare bosättningsorter.

16.  Europaparlamentet insisterar med kraft på att båda parter måste avstå från alla åtgärder som förstår armeniskt kulturarv i Azerbajdzjan och azerbajdzjanskt kulturarv i Armenien. Parlamentet vill se ett fullständigt återställande av förstörda platser och större delaktighet av världssamfundet i skyddet av regionens världskulturarv.

17.  Europaparlamentet erinrar om världssamfundets ansträngningar under ledning av medordförandena för OSSE:s Minskgrupp för att finna en fredlig, varaktig, fullständig och hållbar lösning baserad på OSSE:s grundläggande principer från 2009 (icke-våld, territoriell integritet samt folkens lika rättigheter och självbestämmande) med målet att fastställa Nagorno-Karabachs framtida status. Parlamentet erinrar om att detta kan uppnås endast genom en politisk förhandlingslösning med ett genuint engagemang från alla berörda parters sida. Parlamentet uppmanar parterna att återuppta den politiska högnivådialogen så snart som möjligt under överinseende av medordförandena för OSSE:s Minskgrupp. Parlamentet uppmanar Armeniens och Azerbajdzjans regeringar samt internationella medlare att systematiskt ta med kvinnor i fredsprocessen och att samråda med kvinnliga människorättsförsvarare.

18.  Europaparlamentet beklagar att de EU-medlemsstater som deltar i OSSE:s Minskgrupp inte var närvarande när avtalet om vapenvila förhandlades fram och att EU inte visade prov på ledarskap genom att samla två av sina högt värderade östliga partner kring förhandlingsbordet.

19.  Europaparlamentet beklagar djupt att den så kallade troféparken i Baku öppnade för allmänheten den 14 april 2021, eftersom detta ytterligare spär på de fientliga stämningarna och undergräver det ömsesidiga förtroendet mellan Armenien och Azerbajdzjan. Parlamentet begär därför eftertryckligen att den stängs utan dröjsmål.

20.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt kommissionen att erbjuda allt nödvändigt bistånd till både Armenien och Azerbajdzjan för att befästa vapenvilan och att stödja alla ansträngningar som leder till stabilitet, återuppbyggnad, förtroendeskapande och återställande efter kriget samt nära följa tillämpningen av vapenvilans villkor, särskilt övervakningsmekanismen. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att öka sitt stöd till och samarbete med civilsamhället och med människorättsförsvarare, särskilt i fråga om begränsningarna i deras arbete. Parlamentet anser att EU:s särskilda representant för Sydkaukasien har en viktig roll att spela i detta avseende.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att stödja tillhandahållandet av akut humanitärt bistånd och arbetet bland internationella organisationer i detta område när det gäller skydd av kultur- och religionsarvet, samt att stödja civilsamhällesorganisationer i Armenien och Azerbajdzjan som verkligen bidrar till försoning.

22.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att tillsammans med medlemsstaterna även ta upp säkerhet, stabilitet och regionalt samarbete i Sydkaukasien vid det kommande toppmötet inom det östliga partnerskapet hösten 2021.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, Europarådet, OSSE:s generalsekreterare, Minskgruppens medordförande, Armeniens president, regering och parlament samt Azerbajdzjans president, regering och parlament.