Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Haiti, särskilt resolutionen av den 19 januari 2011 om situationen i Haiti ett år efter jordbävningen: humanitärt bistånd och återuppbyggnad(1), av den 8 februari 2018 om barnslaveri i Haiti(2), och av den 28 november 2019(3),

–  med beaktande av uttalandet av den 24 mars 2021 från ordföranden för FN:s säkerhetsråd om Haiti,

–  med beaktande av rapporten av den 11 februari 2021 från FN:s integrerade kontor (BINUH) i Haiti,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från december 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966,

–  med beaktande av den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av den internationella konventionen om barnets rättigheter av den 20 november 1989,

–  med beaktande av FN:s grundläggande principer om domarkårens oberoende,

–  med beaktande av den allmänna domarstadgan och den Iberoamerikanska domarstadgan,

–  med beaktande av Cotonouavtalet,

–  med beaktande av Haitis konstitution från 1987,

–  med beaktande av den gemensamma rapporten av den 18 januari 2021 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) och BINUH Unrest in Haiti: Their impact on Human Rights and the State’s obligation to protect all citizens,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Uteblivna val i oktober 2020 ledde också till ett beslut att styra genom dekret, med rapporter om misslyckade kuppförsök som innebar växande politisk och social oro i Haiti.

B.  Den politiska oppositionen och grupper i det civila samhället hävdar att president Moïses mandat löpte ut den 6 februari 2021, enligt beslut från Haitis högsta domstolsråd, och insisterar på att en tillfällig president ska utses. Jovenel Moïse vägrar att avgå eftersom han anser att hans mandat inleddes i februari 2017, efter ett andra val 2016, då det tidigare valresultatet hade ifrågasattes till följd av anklagelser om bedrägeri.

C.  Tusentals haitier har sedan den 14 januari 2021 protesterat mot förlängningen av president Moïses mandatperiod med ett år, och mot folkomröstningen. Protesterna undertrycks med våld.

D.  På grund av att man inte lyckades hålla något val på utsatt tid 2019 löpte mandatet ut i januari 2020 för alla lagstiftare i deputeradekammaren och för två tredjedelar av senaten, och mandatet för alla borgmästare löpte ut i juli 2020. President Moïse har ända sedan dess styrt genom dekret, och ett stort antal dekret har inneburit stärkt makt för honom som president. President Moïse har planerat att val till parlamentet, lokalval och presidentval ska hållas den 19 september 2021.

E.  Den 5 januari 2021 bestämde president Moïse att en konstitutionell folkomröstning skulle hållas den 27 juni 2021, och nyligen bekräftade han detta beslut, trots protester både i landet och från det internationella samfundet. Den föreslagna konstitutionella reformen skulle innebära att den verkställande makten koncentrerades ytterligare. Enligt artikel 284.3 i den haitiska konstitutionen är allmänna val för en ändring av konstitutionen absolut förbjudna. Tusentals haitier har sedan dess gått ut på gatorna för att protestera mot folkomröstningen.

F.  Den 6 maj 2021 tillkännagav EU att man varken skulle finansiera organisationen av den folkomröstning som planeras att hållas i Haiti den 27 juni 2021 eller sända observatörer för att övervaka den, och att man anser att processen inte är tillräckligt öppen och demokratisk i ett land präglat av osäkerhet och politisk instabilitet.

G.  Kärngruppen för Haiti (bestående av FN:s generalsekreterares särskilda representant, ambassadörerna för Brasilien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Spanien, EU och Förenta staterna samt Amerikanska samarbetsorganisationens särskilda representant) uttryckte sin oro över att processen för att ändra konstitutionen inte har varit tillräckligt inkluderande, deltagarbaserad och transparent.

H.  President Moïse ska, enligt en undersökning av senaten och en rapport från Haitis högsta revisionsrätt, vara inblandad i ett fall av förskingring och bedrägeri, då han tagit emot medel från PetroCaribe-programmet.

I.  Domare Yvickel Dieujuste Dabrésil i Haitis högsta domstol greps den 7 februari 2021 tillsammans med 18 andra personer, anklagad för konspiration mot regeringen. Domare Dabrésil släpptes den 11 februari 2021, men de övriga 17 personerna sitter fortfarande häktade.

J.  President Moïse utfärdade den 8 februari 2021 ett dekret genom vilket tre domare i högsta domstolen (Yvickel Dieujuste Dabrésil, Joseph Mécène Jean-Louis och Wendelle Coq Thelot) beordrades att gå i pension, och utfärdade några dagar senare ett nytt dekret genom vilket tre nya domare utsågs i högsta domstolen, utan att följa det lagstadgade förfarandet. Som en motreaktion inledde personal inom rättsväsendet en icke tidsbegränsad strejk den 15 februari 2021.

K.  I mars 2021 grep den haitiska regimen en högre polistjänsteman, vilket därmed exponentiellt förvärrade landets konstitutionella kris.

L.  Under den senaste månaden har våldet i Haiti ökat kraftigt, med kidnappningar, våldtäkter, mord och massakrer, oftast utförda av väpnade gäng som verkar med nästan total straffrihet. Under de tre första månaderna 2021 mördades 117 människor och 142 kidnappades. Bara i april 2021 förekom 91 fall av bortförande.

M.  Kidnappningen i Port-au-Prince den 11 april 2021 av flera personer i det katolska prästerskapet (de släpptes sedermera) som arbetade för lokalbefolkningen, chockade den allmänna opinionen i Haiti och internationellt, och ledde till alltfler demonstrationer mot den sittande regeringen.

N.  Sedan 2015 har över 300 000 människor lämnat landet. Det tilltagande våldet och det försämrade säkerhetsläget i landet har lett till att antalet asylsökande från Haiti, särskilt i Franska Guyana, kraftigt ökat och till att många internationella och humanitära icke-statliga organisationer lämnar Haiti.

O.  Under de senaste åren har många invånare i Haiti vid flera tillfällen mobiliserat sig mot de höga levnadskostnaderna, det auktoritära styret och korruption. Den pågående politiska krisen är kopplad till och sammanfaller med en försämring av alla sociala, ekonomiska och säkerhetsmässiga indikatorer samt människorättsindikatorer. Fattigdomen har ökat, tillgången till grundläggande sociala tjänster, som redan var reducerad, har ytterligare minskat, och den osäkra livsmedelsförsörjningen har nästan fördubblats på två år och berör nu miljontals haitier. Haiti är det enda minst utvecklade landet i Nord- och Sydamerika. Haiti, som ligger på plats 170 av världens länder i FN:s utvecklingsprograms (UNDP) index för mänsklig utveckling 2019, är i ständigt behov av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd och är fortfarande det fattigaste landet i Nord- och Sydamerika och ett av de fattigaste länderna i världen, med 59 % av befolkningen som lever under den nationella fattigdomsgränsen. Korruptionen på regeringsnivå är omfattande och enligt Transparency Internationals korruptionsindex 2018 hamnar Haiti på plats 161 av de 180 undersökta länderna.

P.  Mellan augusti 2020 och februari 2021 drabbades omkring fyra miljoner människor(4) i Haiti av akut osäker livsmedelsförsörjning. Ekonomisk nedgång, dåliga skördar, orkanen Laura (den 23 augusti 2020) och covid-19-pandemin är några av de främsta orsakerna till att livsmedelsförsörjningen försämrats.

Q.  Oro och byråkratiskt kaos har hamnat i centrum, vilket har stört distributionen av Haitis covid-19-vaccin, och därmed lett till en risk för fler dödsfall och till att man har halkat efter i den globala kampen mot viruset. Den otillräckliga hanteringen av covid-19-pandemin har endast bidragit till de underliggande samhällsproblem som redan finns.

R.  Det internationella samfundet gav Haiti mer stöd än någonsin för att finansiera återuppbyggnaden efter jordbävningen 2010. Den haitiska befolkningen kan idag inte se några tecken på dessa insatser, vilket leder till farhågor om vanstyre och omfattande misshushållning med pengar.

S.  Till följd av misshushållningen med de internationella medel som landet fått, de höga utbildningsavgifterna i kombination med familjers allmänt låga inkomster och den låga kvaliteten på den tillgängliga utbildningen, är ungefär hälften av haitierna från 15 år och uppåt analfabeter. På grund av att oroligheterna och pandemin trappats upp ytterligare och att de påverkar haitiers dagliga liv har 70 % av de haitiska barnen hållits borta från skolan. Det är fortfarande minst 350 000 barn och ungdomar runt om i landet som inte går i grundskolan och på gymnasiet.

T.  Restavèk-systemet, en modern form av slaveri, är fortfarande vanligt förekommande i Haiti. Denna praxis innebär att haitiska barn från fattiga familjer skickas av sina föräldrar att bo tillsammans med andra familjer för att arbeta som hushållsarbetare. Dessa barn utsätts ofta för övergrepp och misshandel, utan tillgång till skolgång.

1.  Europaparlamentet uppmanar de haitiska myndigheterna att anordna fria, rättvisa, öppna och trovärdiga parlamentsval, lokalval och presidentval, och att garantera varaktig säkerhet under dessa valprocesser. Parlamentet påminner om att så länge villkoren för transparens, rättvisa och demokrati inte är uppfyllda bör EU inte ge något ekonomiskt och tekniskt stöd till valen. Parlamentet påminner om att endast en trovärdig, öppen, deltagarbaserad och fredlig valprocess kan lösa den utdragna politiska krisen i Haiti.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av ett oberoende och mer tillgängligt rättsväsende och uppmanar den haitiska regeringen att respektera den haitiska konstitutionen från 1987, särskilt artikel 284.3 i denna, att respektera demokratins grundläggande principer och att stärka rättsstatsprincipen. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att kvinnor deltar fullt ut, på ett jämlikt och meningsfullt sätt, och att alla haitier, inbegripet ungdomar, personer med funktionsnedsättning och det civila samhället, inkluderas i Haitis politiska processer.

3.  Europaparlamentet insisterar bestämt på att de haitiska myndigheterna måste göra mer för att sammandrabbningar mellan gäng och väpnade attacker mot civilbefolkningen och brottsbekämpande organ ska få ett slut, och för att de ansvariga ska ställas inför rätta i rättvisa rättegångar.

4.  Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över den försämrade humanitära, politiska och säkerhetsmässiga situationen i Haiti. Parlamentet fördömer kraftigt alla kränkningar av mänskliga rättigheter och våldshandlingar, särskilt ökningen av kidnappningar, handeln med barn till Dominikanska republiken, mord och våldtäkt, och betonar behovet av att bekämpa våld mot kvinnor, flickor och äldre. Parlamentet fördömer kraftigt kidnappningen av flera personer i det katolska prästerskapet förra månaden i Port-au-Prince. Parlamentet påminner om att våldet i Haiti är starkt kopplat till väpnade gäng, varav vissa stöds och finansieras av den lokala oligarkin. Parlamentet efterlyser omedelbara och samordnade insatser från de haitiska myndigheterna för att förebygga våld, ta itu med de bakomliggande orsakerna och sätta stopp för straffriheten för de ansvariga. Parlamentet påminner om att reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption måste fortsätta att prioriteras.

5.  Europaparlamentet efterlyser en oberoende utredning av massakern i La Saline och av liknande grymheter. Parlamentet kräver att alla som gjort sig skyldiga till dessa brott ställs inför rätta och ges en rättvis rättegång.

6.  Europaparlamentet fördömer den påstådda användningen av dödligt våld mot demonstranter, godtyckliga gripanden och frihetsberövanden. Parlamentet fördömer våldet mot journalister. Parlamentet uppmanar med kraft den haitiska regeringen att upphöra med det långvariga frihetsberövandet före rättegång. Parlamentet uppmanar de haitiska myndigheterna att respektera de grundläggande rättigheterna, yttrandefriheten och föreningsfriheten.

7.  Europaparlamentet påminner om sitt starka stöd för alla människorätts- och miljöförsvarare i Haiti och för deras arbete.

8.  Europaparlamentet uppmanar de haitiska myndigheterna att säkerställa bättre styrelseformer på alla statliga nivåer och samhällsnivåer, inbegripet kampen mot korruption och klientilism. Parlamentet kräver bestämt att kommissionen systematiskt ser till att allt bistånd, inklusive humanitärt bistånd, övervakas effektivt för att säkerställa att det används för de specifika projekt som det är avsett för.

9.  Europaparlamentet uppmanar de haitiska myndigheterna att skingra misstankarna om bedrägeri och misshushållning med de internationella medel som mottogs efter jordbävningen 2010 och att straffa förövarna.

10.  Europaparlamentet efterlyser en revision och en rapport från Europeiska revisionsrätten om hur EU-medel används i Haiti, särskilt mot bakgrund av den senaste tidens påståenden om korruption och rapporten från Haitis högsta revisionsrätt.

11.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att fortsätta ge Haiti finansiering för att ta itu med den mycket osäkra livsmedelsförsörjningen och undernäringen som har förvärrats av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar också berörda EU-enheter att se till att det europeiska biståndet övervakas och förvaltas på lämpligt sätt så att det direkt gynnar den behövande befolkningen.

12.  Europaparlamentet beklagar att Haiti inte har slutfört de åtgärder som krävs för att få covid-19-vaccin. Parlamentet uppmanar med kraft de haitiska myndigheterna att vidta de åtgärder som krävs för att ta emot vaccin.

13.  Europaparlamentet välkomnar EU:s anslag på 17 miljoner euro för att stödja de mest utsatta i Haiti och andra länder i Västindien. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att prioritera humanitärt bistånd till Haiti. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att tillhandahållandet av humanitärt bistånd till Haiti verkligen kopplas till landets utvecklingsstrategi.

14.  Europaparlamentet vill se ett slut på Restavèk-systemet. Parlamentet uppmanar den haitiska regeringen att genomföra åtgärder som säkerställer att barn registreras och skyddas, både fysiskt och psykologiskt, och att genomdriva skolplikt. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med den haitiska regeringen för att genomföra en rättslig ram som skyddar barns rättigheter.

15.  Europaparlamentet uppmanar den haitiska regeringen att garantera sina medborgares välbefinnande på alla grundläggande sätt. Parlamentet betonar att underlåtenhet att göra detta skulle kunna leda till en oundviklig kompetensflykt och till att Haiti inte kan fungera.

16.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över det stora antal haitiska medborgare som kommer till Franska Guyana för att söka asyl eller som befinner sig i en irreguljär situation, och uppmanar EU att stödja de europeiska territorierna i regionen när det gäller att stärka åtgärder för att bekämpa människohandel.

17.  Europaparlamentet upprepar vikten av harmoniserade, samordnade och stärkta internationella insatser för att stödja det haitiska folket. Parlamentet betonar vikten av fortsatt EU-stöd och internationellt stöd till Haiti för att hjälpa landet att skapa förutsättningar för fredliga och demokratiska val samt för att åstadkomma långsiktig stabilitet, utveckling och ekonomisk självförsörjning i landet.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s generalsekreterare, Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, EU:s ministerråd och gemensamma parlamentariska församling, Cariforums institutioner och de haitiska myndigheterna.

(1) EUT C 136 E, 11.5.2012, s. 46. (2) EUT C 463, 21.12.2018, s. 40. (3) Antagna texter, P9_TA(2019)0074. (4) Enligt uppgifter från IPC (Integrated Food Security Phase Classification).