Europaparlamentets rekommendation av den 9 juni 2021 till rådet om FN:s generalförsamlings 75:e och 76:e session (2020/2128(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av FN-stadgan,
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 21, 34 och 36,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, särskilt dess ingress och artikel 18, och FN:s människorättskonventioner och tillhörande fakultativa protokoll,
– med beaktande av sin rekommendation av den 5 juli 2018 till rådet om FN:s generalförsamlings 73:e session(1),
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 3 maj 2011, om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete, som ger EU rätt att tala i FN:s generalförsamling, att muntligt lägga fram förslag och ändringsförslag som kan gå till omröstning på begäran av en medlemsstat, och att utöva rätten till genmäle,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2019 om EU-åtgärder för en stärkt regelbaserad multilateralism,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 13 juli 2020 om EU:s prioriteringar i FN och FN:s 75:e generalförsamling (september 2020–september 2021),
– med beaktande av det tal som Europeiska rådets ordförande Charles Michel höll den 25 september 2020 inför FN:s generalförsamling om ”ett starkare och mer oberoende Europeisk union för en rättvisare värld”,
– med beaktande av den debattartikel som publicerades den 22 september 2020 av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik med titeln ”EU står sida vid sida med FN”,
– med beaktande av förklaringen om högtidlighållandet av FN:s 75-årsjubileum, som antogs av FN:s generalförsamling den 16 september 2020,
– med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från juni 2016,
– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(2),
– med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,
– med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking i september 1995, och den deklaration och handlingsplattform för kvinnors egenmakt som antogs i Peking samt påföljande slutdokument från FN:s särskilda sessioner, Peking +5, +10, +15 och +20, om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen, vilka antogs den 9 juni 2000, den 11 mars 2005, den 2 mars 2010 respektive den 9 mars 2015,
– med beaktande av den resolution om den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration som godkändes av FN:s generalförsamling den 19 december 2018,
– med beaktande av Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen av den 17 juli 1998,
– med beaktande av 20-årsdagen av FN:s resolution 1325 (2000), som antogs av FN:s säkerhetsråd den 31 oktober 2000, om den viktiga roll som kvinnor spelar för förebyggande och lösning av konflikter, fredsförhandlingar, fredsuppbyggnad, fredsbevarande, humanitära insatser och återuppbyggnad efter konflikter,
– med beaktande av EU:s handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet (WPS) 2019–2024 och med betoning av vikten av ett fullt genomförande av WPS-agendan som övergripande fråga inom alla områden som rör fred och säkerhet,
– med beaktande av rapporterna från FN:s oberoende expert om skydd mot våld och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2532 (2020) om upphörande av fientligheter under coronavirus- (covid-19-) pandemin och till stöd för FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vädjan om en global vapenvila,
– med beaktande av FN:s globala strategi för terrorismbekämpning, som antogs av FN:s generalförsamling i september 2006 och som snart kommer att uppdateras för sjunde gången,
– med beaktande av FN:s vapenhandelsfördrag (ATT),
– med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om autonoma vapensystem(3),
– med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om fredsfrämjande insatser – EU:s samverkan med FN och Afrikanska unionen(4),
– med beaktande av artikel 118 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0173/2021), och av följande skäl:
A. Förenta nationerna firar sitt 75-årsjubileum i år. FN har visat sig vara ett väsentligt universellt forum för uppbyggnad av internationellt samförstånd om fred och säkerhet, hållbar utveckling och respekt för de mänskliga rättigheterna och folkrätten. FN är också en viktig källa till stöd för bräckliga stater och sårbara samhällen vid statsuppbyggnad och konfliktlösning. Ökande politiska spänningar stör FN:s agenda. Man bortser ofta från FN:s resultat och oumbärliga roll när vissa länder strävar efter att driva igenom ensidiga beslut. Det är viktigt för EU och dess medlemsstater att säkerställa att FN förblir ett effektivt och verkningsfullt forum till nytta för det internationella samfundet, och kan fortsätta att svara upp mot nuvarande och kommande globala utmaningar, vilket bara kan uppnås genom att FN:s generalförsamlings och FN:s säkerhetsråds resolutioner och multilaterala lösningar verkställs. FN:s tre pelare är (i) fred och säkerhet, (ii) utveckling och mänskliga rättigheter och (iii) rättsstatens principer, och de är oskiljbara och förstärker varandra. Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen hotas allt mer i olika områden i världen, och utrymmet för civilsamhället krymper i många av FN:s medlemsstater. Försvarare av mänskliga rättigheter möter allt oftare hot på grund av sitt legitima arbete på global nivå i ett sammanhang där covid-19-restriktioner och nedstängningar har minskat rapporteringen om och övervakningen av brott mot mänskliga rättigheter. Staterna är skyldiga att vidta åtgärder som garanterar alla människors, lokalsamhällens och folkgruppers rätt att fullt utnyttja sina mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s grundläggande mål och vägledande principer sådana de fastslås i 1945 års grundläggande stadga och i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Att bevara och skydda fred och säkerhet, hållbar utveckling och respekt för mänskliga rättigheter är några av FN:s nyckelprinciper. I FN-rapporter från senare tid framhålls att flera av FN:s medlemsstater systematiskt bryter mot och urholkar mänskliga rättigheter. FN:s ursprungliga syfte att bevara freden har satts på prov genom långvariga och komplexa kriser.
B. Covid-19-pandemin har visat det akuta behovet av en motståndskraftig kapacitetsuppbyggnad i hela det internationella samfundet och behovet av en nära multilateral dialog och samverkan, särskilt när det gäller tillgången till allmänna nyttigheter. Världshälsoorganisationens (WHO) roll, expertkunskap och integritet är i synnerhet nu extremt viktig för den globala samordningen och de globala ansträngningarna för att bekämpa covid-19-pandemin. WHO måste fortsätta att bygga upp sin förmåga att hantera den nuvarande pandemin och riskerna för kommande pandemier. Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling utgör en central färdplan för återhämtning och åtgärder och har redan accepterats av det internationella samfundet. Covid-19 kommer troligen att påskynda negativa tendenser – inbegripet hot mot demokratin, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, särskilt kvinnors och barns rättigheter och jämställdhet mellan könen – om inte snabba, avgörande och omfattande politiska åtgärder vidtas på global nivå. Parlamentens granskning av regeringsbeslut är viktig också för att säkerställa strikt respekt för medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter. Samarbetet mellan EU och FN är helt avgörande för att sådana tendenser ska kunna bekämpas. Pandemin har understrukit att främjandet av folkhälsan inte bara är en moralisk skyldighet utan också en förutsättning för ekonomiskt och socialt välstånd och utveckling, liksom för att stärka alla människor, särskilt de mest utsatta. Pandemin har också understrukit vikten av att investera mer och bättre för att ta itu med kritiska hälsobehov på global nivå.
C. Världshälsoorganisationen (WHO) är FN:s verkställande organ för samordning av hälsoverksamhet inom FN-systemet och är ledande inom världsomspännande hälsoåtgärder. WHO:s hälso- och utvecklingsagenda för det tjugoförsta århundradet tar bland sina sex punkter upp utnyttjandet av forskning, information och bevis, samt stärkandet av allianser genom stöd och samarbete från många partner, inklusive FN-organ och andra internationella organisationer, givare, civilsamhällets enheter och den privata sektorn.
D. FN erbjuder ett viktigt forum för inkluderande samtal mellan statliga låntagare, långivare och andra aktörer.
E. FN:s generalsekreterare har visat ett utmärkt ledarskap under det fortsatta reformarbetet inom FN. Fler modiga åtgärder och politisk beslutsamhet behövs för att lösa viktiga kvarstående problem, bland annat en strukturell reform av FN:s säkerhetsråd. EU och dess medlemsstater har som FN:s största ekonomiska bidragsgivare allt som allt visat ett betydande engagemang för en effektiv multilateralism genom sitt politiska, symboliska och finansiella stöd till FN, med som främsta mål att utplåna fattigdom, främja långsiktig fred och stabilitet, försvara mänskliga rättigheter, bekämpa människohandel och ge humanitärt stöd till befolkningar, länder och regioner som ställs inför olika slag av kriser, både naturliga och vållade av människor. Problemet med tillräcklig finansiering av FN-systemet är fortfarande en utmaning. EU bör begära att FN uträttar mera för att driva fram reformer för att engagera fler kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättning i sin personal och sina ledningsorgan och höja medvetande om intersektionalitet i FN:s strukturer.
1. Europaparlamentet rekommenderar rådet
a)
att fortsätta sina viktiga uppnådda resultat när det gäller stöd till effektiv multilateralism, till effektiva och multilaterala organisationer som är öppna för insyn och i synnerhet till FN som ett oumbärligt forum för multilaterala lösningar på globala utmaningar och för politisk utåtriktad verksamhet, politisk dialog och politiskt samförstånd i hela det internationella samfundet; parlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 13 juli 2020 om EU:s prioriteringar i FN och FN:s 75:e generalförsamling, som ses som effektiva forum för att främja universella värden, som också är kärnvärden för EU; parlamentet upprepar att EU och dess medlemsstater delar FN-stadgans värderingar och principer och spelar en central roll för att främja dessa principer och FN:s mål genom EU:s yttre handlande; parlamentet anser att EU behöver globala och regionala partner för att lyckas uppnå sina utrikespolitiska mål, framför allt när det gäller fred och säkerhet, kamp mot terrorism och organiserad brottslighet, regionala konflikter och när det gäller att motverka sönderfallande stater och spridning av massförstörelsevapen; parlamentet anser att EU bör förstärka sin utåtriktade verksamhet för att utveckla bredare partnerskap och stödja en effektiv multilateralism, och att EU bör överväga att införa fördjupade diskussioner om effektiv multilateralism i alla strukturerade samtal med sina partner; parlamentet framhåller vidare att EU är grundat på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget, och att främjandet av dessa värden externt, liksom främjandet av demokrati, rättsstatsprincipen, samt de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet bör stå i centrum för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik i enlighet med 21 i EU-fördraget och EU:s strategiska intressen, och att detta också på ett effektivt och enhetligt sätt bör återspeglas inom alla områden av EU:s förbindelser med länder och institutioner utanför EU och i de mål som EU eftersträvar inom FN-systemet, särskilt beträffande tillämpningen av folkrätten; parlamentet anser därför att rådet bör stödja all verksamhet som låter frågor om mänskliga rättigheter stå överst på FN:s agenda, mot bakgrund av ansträngningarna för att underminera den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta FN-bestämmelser genom att låta enskilda mänskliga rättigheter stå tillbaka för hela samhällets påstådda välstånd; parlamentet stöder konkreta åtgärder i detta avseende för att stärka FN:s struktur,
b)
att inta hållningen att EU i en multipolär kontext, där vissa länder verkar för selektiv multilateralism snarare än effektiv multilateralism förankrad i universella värden, måste sträva efter att ytterligare främja ett ovillkorligt engagemang från FN-medlemmarnas sida för universella värden, ett regelbaserat system och de mänskliga rättigheternas företräde inom alla politikområden; parlamentet begär att integreringen av sådana värderingar och rättigheter främjas inom FN:s samtliga politik- och programområden, i nära samarbete med likasinnade länder, i syfte att främja politisk dialog och politiska lösningar, genomförande och integrering av kapacitet, med hänsyn tagen till att FN är en mellanstatlig organisation som kräver samråd med och deltagande av FN:s medlemsstater; parlamentet uppmanar rådet att gripa det tillfälle som USA:s nuvarande regering erbjuder och att närma sig USA i politiska frågor av gemensamt intresse och behålla förmågan till dialog och partnerskap för att återuppbygga och bevara det transatlantiska partnerskapets potential och samarbetet i FN-systemet inför framtiden; parlamentet lovordar i detta avseende det ”globala toppmöte för demokrati för att förnya andan och det gemensamma ändamålet hos nationerna i den fria världen” som har föreslagits av USA:s president Joe Biden, och uppmanar rådet att delta i organisationen av detta toppmöte som syftar till att sammanföra världens demokratier för att stärka demokratiska institutioner och främja rättsstaten och de mänskliga rättigheterna; parlamentet uppmanar också rådet att fortsätta sin framgångsrika nära dialog och samverkan med Förenade kungariket, som är ständig medlem av FN:s säkerhetsråd,
c)
att fortsätta sina ansträngningar för att göra det möjligt för EU och dess medlemsstater att tala med en röst i FN och andra multilaterala forum, och att göra EU:s utrikes- och säkerhetspolitik mer effektiv och proaktiv genom att utnyttja regeln om kvalificerad majoritet vid omröstningar i rådet för att stärka samarbetet i frågor som är av starkt strategiskt intresse för EU eller som återspeglar dess grundläggande värden, eftersom det är det enda sättet för unionen att spela en ledande roll på den internationella scenen och använda sitt inflytande för att skapa positiv förändring och bättre respons på globala utmaningar, framför allt när det gäller FN:s säkerhetsråd och de goda resultat som uppnåtts genom samarbete med permanenta och roterande medlemmar i FN:s säkerhetsråd som är EU-medlemsstater, med FN:s generalförsamling och med FN:s råd för mänskliga rättigheter; parlamentet lovordar den utmärkta roll som Europeiska utrikestjänsten och dess delegationer, samt EU-medlemsstaternas delegationer, spelar för att underlätta denna dialog och samverkan; parlamentet anser att EU för att hävda sina mål och intressen bör sträva efter att nå gemensamma ståndpunkter inför säkerhetsrådet genom samordning inom rådet och mellan EU:s institutioner i enlighet med artikel 34 i EU-fördraget, så att EU:s sammanhållning och trovärdighet på FN-nivå förbättras; parlamentet påminner om att EU i FN företräds av ett antal olika aktörer,
d)
att ytterligare stärka samarbetet mellan EU och FN för att ta fram verktyg som kan hantera det återkommande problemet med valrelaterat våld, bland annat genom att bygga vidare på erfarenheterna från Europaparlamentets valobservatörsuppdrag,
e)
att påminna om att de försenade betalningarna av fastställda bidrag från flera medlemsstaters har extremt negativa följder för Förenta nationernas arbete och därmed inte kan accepteras,
f)
att stödja alla strävanden att åter ta upp frågorna om vapenkontroll och nedrustning på den internationella agendan och att förespråka att överlåtelser av konventionella vapen mellan FN:s medlemsstater helt uppfyller kriterierna i föredraget om internationell handel med konventionella vapen; att övertyga FN:s generalförsamling om att på det sätt som föreskrivs i EU:s uppförandekod om vapenexport anta ett bindande juridiskt regelverk för att förbjuda export och försäljning av vapen och cyberövervakningsteknik vars syfte är att begå krigsbrott och/eller att undertrycka internt missnöje; att upprepa att effektiv multilateralism och en regelbaserad internationell ordning är förutsättningar för att föra nedrustningen framåt och motverka spridningen av massförstörelsevapen; att åter försäkra EU:s och dess medlemsstaters fulla stöd för befintliga internationella fördrag, däribland icke-spridningsfördraget, fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT), konventionen om kemiska vapen, BTV-konventionen, vapenhandelsfördraget (ATT) samt konventionerna om klusterammunition och truppminor, och främja strävandena att utveckla en politisk förklaring om explosiva vapen i befolkade områden samt en tydlig definition av för autonoma vapensystem; parlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaterna och rådet att arbeta för att inleda internationella förhandlingar om ett rättsligt bindande verktyg för att förbjuda dödliga autonoma vapensystem som saknar meningsfull mänsklig kontroll; parlamentet rekommenderar rådet att uppmana de främsta kärnvapenmakterna att avbryta sina utträden från vapenkontrollsystemet och att åstadkomma framsteg i samtalen om kärnvapenkontroll; parlamentet rekommenderar rådet att uppmana Förenta staterna och Ryssland att börja bygga upp ett ömsesidigt förtroende så att samtalen om sätten att bygga upp en ny vapenkontrollrelation kan återupptas; parlamentet anser att EU bör stödja det arbete som FN:s nedrustningskommissions arbetsgrupp för yttre rymden utför för det praktiska genomförandet av öppenhet och förtroendeuppbyggande åtgärder vid verksamhet i yttre rymden; parlamentet anser att FN:s säkerhetsråd skulle kunna ge värdefulla bidrag genom att fastställa gemensamma standarder och förvarningar för ny militär teknik, till exempel artificiell intelligens, vapensystem för yttre rymden, bioteknik och hypersonik; parlamentet anser att EU bör stödja och aktivt bidra till FN:s generalsekreterares uppmaning till global vapenvila, även genom effektiva åtgärder mot olaglig vapenhandel och förbättrad öppenhet och ökat ansvarstagande i samband med medlemsstaternas vapenexport,
g)
att erkänna den potential som ett direkt regionalt deltagande i FN har genom att stödja möjligheten för andra organisationer, t.ex. Afrikanska unionen (AU), att begära särskild utökad observatörsstatus; att erkänna och utnyttja EU:s potential, som den mest sofistikerade regionala organisationen, att spela en pådrivande roll vid återupplivandet och stärkandet av FN-systemet genom multilateralism på flera nivåer,
h)
att fortsätta att ge FN:s generalsekreterare värdefullt stöd i hans strävan att föra programmet för reform av FN framåt och stärka FN:s förmåga att främja hållbar utveckling, verka för fred och säkerhet och effektivisera sitt interna förvaltningssystem med syfte att skapa ett effektivt, öppet, ekonomiskt hållbart och ansvarstagande FN som kan återknyta kontakten med sina medborgare, inbegripet lokalsamhällen och andra gräsrotsaktörer, och med civilsamhället, för att ligga mer i linje med den krävande globala agendan; att ta ledningen i frågan om godtyckliga uppskjutningar av ansökningar från ett antal organisationer inom det civila samhället om att få rådgivande status i FN; parlamentet understryker att de stora framstegen i FN:s reformprocess har gjorts inom det administrativa och byråkratiska området, samtidigt som viktiga politiska reformer återstår att genomföras, och dessa bör omfatta ett återupplivande av FN:s generalförsamling med konkreta åtgärder för att påskynda anpassningen av utvecklingssystemen till Agenda 2030; parlamentet anser att EU och dess medlemsstater bör söka ett brett samförstånd om reform av FN:s säkerhetsråd, bland annat en ständig plats för EU utöver de platser som redan innehas av medlemsstater, och begränsning av vetorätten, framför allt vid krigsbrott och brott mot mänskligheten, och en förändrad sammansättning av medlemskapen så att de bättre återspeglar dagens värld; parlamentet anser att EU bör stödja generalsekreteraren och be honom intensifiera sina ansträngningar för genomförandet av FN:s strategi för jämställdhet mellan könen, så att kvinnor blir likvärdigt företrädda i FN-systemet på alla nivåer i hierarkin; parlamentet anser att EU bör påminna FN om att ingen kvinna har utnämnts till Förenta nationernas generalsekreterare sedan FN bildades 1945,
i)
att fortsätta att sträva efter större synergieffekter mellan det arbete som utförs i FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd; parlamentet berömmer EU:s insatser för att stödja arbetet i rådet för mänskliga rättigheter, och FN:s särskilda förfaranden, inbegripet dess särskilda rapportörer, i synnerhet när de upptäcker och övervakar brott mot mänskliga rättigheter, och andra tematiska och landsspecifika människorättsmekanismer, i förening med behovet av att föra fram mänskliga rättigheter som odelbara, sinsemellan beroende och sammanhörande rättigheter som griper över alla beslutsfattande- och politikområden i FN; parlamentet anser att EU bör fortsätta att uppmana alla medlemsstaterna att engagera sig fullt ut för att skydda om främja respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, och bör försöka att aktivera tillgängliga FN-mekanismer för att lagföra personer som är ansvariga för brott mot de mänskliga rättigheterna, framför allt när de berörda länderna inte förmår eller vägrar att utreda sådana brott och inte garanterar skydd av grundläggande rättigheter för alla medborgare; parlamentet betonar det arbete som utförs av högkommissarien för mänskliga rättigheter och hennes kontor för att beivra brott mot mänskliga rättigheter; parlamentet kräver att opartiskheten hos alla organ som ska försvara och garantera mänskliga rättigheter måste säkerställas och i synnerhet att organen måste skyddas mot eventuella påtryckningar från stater som misstänks för brott mot eller bristande respekt för mänskliga rättigheter; parlamentet beklagar djupt att rådet för mänskliga rättigheter missbrukas av auktoritära regimer som fortsätter att missbruka det för egna syften och i synnerhet att underminera dess funktion och urholka normsystemet för mänskliga rättigheter; parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja en omfattande reform av rådet för mänskliga rättigheter; parlamentet betonar därför vikten av att främja en reform av FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) som kan säkerställa ett verkligt engagemang för att alla medlemsstater effektivt och opartiskt ska stärka de mänskliga rättigheterna, med risk för att UNHRC:s trovärdighet annars undermineras; parlamentet upprepar behovet av att se över valförfarandet till FN:s råd för mänskliga rättigheter, till exempel förbud mot slutna valsedlar och inrättande av en offentlig mekanism för ”utfästelsegranskning” för att förbättra rådsmedlemmarnas ansvarsskyldighet och säkerställa att varje stat med en plats i rådet gör sitt bästa för att främja och skydda mänskliga rättigheter, i enlighet med den resolution som låg till grund för rådet; parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att anta en samordnad ståndpunkt beträffande medlemskap i rådet för mänskliga rättigheter och att rösta emot alla UNHRC-kandidater som inte uppfyller de kriterier som framgår av generalförsamlingens resolution 60/251 av den 15 mars 2006; parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att begära en årlig rapport från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter med inriktning på rådsmedlemmarnas samarbete med FN:s mekanismer och att övertala medlemmar som har valts in i rådet att utfärda permanenta inbjudningar till alla särskilda förfaranden i rådet för mänskliga rättigheter; parlamentet beklagar att Venezuela under perioden 2020–2022 deltar som fullvärdig medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter, när FN i sin egen rapport för 2020 har ställt sig bakom rapporter om brott mot mänskligheten begångna av Venezuelas regering, och påpekar att situationen är uppenbart inkonsekvent,
j)
att slå fast att EU bör stödja inrättandet inom UNHRC av en oberoende internationell undersökningskommission för att utreda fakta och omständigheter i samband med beskyllningar om systematisk rasism, brott och missbruk; parlamentet uppmanar till allmän ratificering och effektivt genomförande av den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering; parlamentet inser den mycket viktiga roll som undervisning och kultur spelar för att främja mänskliga rättigheter och intersektionellt bekämpa rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och liknande intolerans,
k)
att fortsätta att stärka den internationella brottmålsdomstolens roll och det internationella straffrättssystemet i syfte att främja ansvarsskyldighet och stoppa straffrihet samt att ge den internationella brottmålsdomstolen starka diplomatiska, politiska och ekonomiska resurser så att den kan fullgöra sina uppgifter enligt mandatet; att uppmana alla FN-medlemsstater att ansluta sig till den internationella brottmålsdomstolen genom att ratificera och genomföra Romstadgan och att uppmuntra till ratificering av Kampala-ändringarna; att uppmana de som drar sig ur den internationella brottmålsdomstolen att ompröva sina beslut; att stödja den internationella brottmålsdomstolen som en viktig institution för att lagföra förövare och hjälpa offer att få rättvisa, och för att uppmuntra en kraftfull dialog och samverkan mellan den internationella brottmålsdomstolen, FN och dess organ och FN:s säkerhetsråd; parlamentet beklagar och fördömer attackerna mot den internationella brottmålsdomstolen och fortsätter att stå fast mot kränkande handlingar och ogrundade påståenden eller uttalanden som underminerar den internationella brottmålsdomstolen och Romstadgesystemet i allmänhet; parlamentet välkomnar att konkreta åtgärder har vidtagits för att undanröja sanktioner mot den internationella brottmålsdomstolens personal, inbegripet domstolens chefsåklagare; parlamentet anser att EU bör inleda en förstärkt dialog med USA:s nuvarande regering i frågor som rör den internationella brottmålsdomstolen, och att EU bör bidra till den globala kampen mot internationell brottslighet genom att stödja initiativ som syftar till att skydda principen om allmän jurisdiktion och bygga upp FN:s medlemsstaters förmåga att tillämpa den i sina inhemska rättssystem; parlamentet understryker EU:s ledande roll i kampen mot straffrihet, inbegripet dess stöd till den internationella brottmålsdomstolen, vilket är ett grundläggande element i EU:s röst i FN, och understryker vidare att den internationella brottmålsdomstolen är den enda internationella institution som har befogenhet att väcka åtal för några av världens mest fruktansvärda brott och att försvara brottsoffer som inte har någon annan instans att vända sig till,
l)
att åter framhålla behovet av, och upprepa sitt stöd för, en allmän efterlevnad och genomförande av rättsstatsprincipen på både nationell och internationell nivå och sitt engagemang för en internationell ordning baserad på rättsstatsprincipen och folkrätten; att välkomna den dialog som samordnings- och resursgruppen för rättsstatsprincipen inom generalsekreterarens verkställande kontor har inlett med medlemsstaterna på ämnet ”Att främja rättsstatsprincipen på internationell nivå” och uppmana till en fortsättning av denna dialog i syfte att främja rättsstatsprincipen på internationell nivå; parlamentet uppmanar generalsekreteraren och FN-systemet att i lämplig omfattning ta upp aspekter på rättsstatsprincipen i relevanta verksamheter, inbegripet kvinnors deltagande i verksamheter som hör samman med rättsstatsprincipen,
m)
att aktivt motverka försök av vissa enskilda länder eller koalitioner av länder att underminera det internationella samförståndet kring reproduktiv hälsa och rättigheter; parlamentet fördömer i synnerhet den nya ”Genève-samförståndsförklaringen” under ledning av Trump-regeringen och undertecknad av 32 övervägande illiberala eller auktoritära regeringar; parlamentet uttrycker sitt djupa missnöje över att två EU-medlemsstater, Ungern och Polen, har undertecknat denna bakåtsträvande förklaring som syftar till att underminera kvinnors reproduktiva frihet och hbtq-personers rättigheter,
n)
att stödja det arbete som utförs av den nyligen inrättade öppna mellanstatliga arbetsgruppen (OEIGWG) för att utveckla ett juridiskt bindande fördrag om transnationella bolag och andra affärsdrivande företag i syfte att inrätta ett juridiskt bindande verktyg som säkerställer att företagen är fullt ansvariga för brott mot mänskliga rättigheter och för miljöbrott,
o)
att fortsätta att stärka EU:s åtagande att bekämpa straffrihet för brott mot journalister, mediearbetare och tillhörande personal, inbegripet lokalt anställda, och att vidta konkreta åtgärder i detta avseende; att följa uppmaningen från FN:s särskilda rapportörer om yttrandefrihet, och om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar, om att upprätta en permanent utredningsmekanism inom FN för brott mot journalister och stödja utnämningen av en särskild FN-representant för skydd av journalister överallt i världen; att föra en politik som systematiskt och otvetydigt fördömer dödandet av försvarare av mänskliga rättigheter, inbegripet försvarare av miljörättigheter och människors rätt till jord, och alla försök att utsätta dem för olika former av våld, förföljelser, hot, trakasserier, försvinnanden, frihetsberövande eller godtyckliga gripanden; att uppmana FN:s medlemsstater att föra en politik som ger skydd och stöd till utsatta försvarare av mänskliga rättigheter; att fortsätta att med alla diplomatiska medel och i nära samarbete med FN förespråka att dödsstraffet avskaffas i hela världen, och att uppmana till ett uppehåll i verkställandet av dödsstraff,
p)
att fortsätta att utöka sin verktygslåda för diplomati och utåtriktad verksamhet, särskilt när det gäller fred, internationell säkerhet, långsiktig stabilitet, klimatdiplomati, kulturdiplomati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen, rättvis globalisering och förmåga att föra en politisk dialog och nå politiskt samförstånd, inte bara med FN-medlemmar utan också med relevanta samtalspartner som städer, regioner, den akademiska världen, religiösa organ och samfund, civilsamhället, lokalsamhällen, urbefolkningar och den privata sektorn; att eftersträva lösningar på globala problem t.ex. klimatförändringar, som ingångspunkt för diplomatiska relationer med partner för vilka andra punkter på dagordningen är starkt ifrågasatta, och på så sätt skapa möjligheter att stärka stabiliteten och freden; parlamentet välkomnar att EU och dess medlemsstater bidrar aktivt till FN-systemets arbete på olika sätt och i olika former,
q)
att upprepa sitt otvetydiga fördömande av terrorism och sitt helhjärtade stöd till åtgärder som syftar till att besegra och utplåna terroristorganisationer, i synnerhet Daish/IS, som utgör ett uppenbart hot mot regional och internationell säkerhet; att samarbeta med FN:s generalförsamling och säkerhetsråd för att bekämpa finansiering av terrorism och bygga upp mekanismer för att identifiera terrorister och terrororganisationer samt stärka mekanismerna för frysning av deras tillgångar globalt; att engagera sig för att stärka EU:s och FN:s gemensamma insatser i kampen mot terrorismens bakomliggande orsaker, särskilt när det gäller att möta hybridhot och utveckla forskning och kapacitetsuppbyggnad inom cyberförsvar; att stödja lokala partners pågående initiativ för att utarbeta, genomföra och utveckla metoder för att motverka radikalisering och rekrytering till terrororganisationer; att fortsätta arbetet med att slå ned på rekrytering, bekämpa utländska terrorister och våldsam extremism, bekämpa terroristpropaganda; att stödja åtgärder som stärker motståndskraften hos lokalsamhällen som är utsatta för radikalisering, också genom att säkra social inkludering och utforska initiativ som anknyter till religiösa ledare och präster; att arbeta för att effektivisera den internationella polisverksamheten och det rättsliga samarbetet och domstolssamarbetet i kampen mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet för att stödja radikaliseringsbekämpning och avradikalisering i linje med FN:s handlingsplan för att förhindra våldsam extremism; att främja arbetet i FN för att bekämpa terrorism genom att genomföra och uppdatera de fyra pelarna i FN:s globala strategi mot terrorism, vilken godkändes av generalförsamlingen i september 2006; att åta sig ledningen av den förestående granskningen av FN:s globala antiterrorismstrategi genom att förstärka mänskliga rättigheter och förebyggande metoder,
r)
att fortsätta att utvidga trepartssamarbetet mellan EU, Afrikanska unionen och FN; parlamentet betonar vikten av gemensamma insatser för att bygga upp förmågan hos EU, FN och Afrikanska unionen till ett fortsatt samarbete med Afrikanska unionen vid utvecklingen av dess förmåga att förhindra och hantera kriser och lösa konflikter på den afrikanska kontinenten, också genom en sammanhängande fortsättning av EU:s och FN:s långsiktiga stöd till ett fullständigt förverkligande av den afrikanska freds- och säkerhetsstrukturen, samt kapacitet inom andra politikområden av betydelse för Afrikas säkerhet och stabilitet, till exempel baserad på ett människosäkerhetsindex, också i frågor som rör ekonomi och miljö och när det gäller tillgången till kollektiva nyttigheter; parlamentet betonar i detta avseende att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt situationen i Sahel-området på grund av den tilltagande instabiliteten; parlamentet anser att EU kan få en betydande attraktionskraft på grund av sin förmåga att tillgodose önskemålen om partnerskap hos den afrikanska kontinenten och dess institutioner genom partnerskap mellan jämlikar i linje med EU:s nya strategi för Afrika; parlamentet understryker vikten av en nära dialog om politik och handlingssätt med EU:s partner i Afrika, inbegripet stöd och dialog med regionala organisationer och inom parlamentariska dimensioner; parlamentet betonar vikten av att inom FN:s ram intensifiera dialogen och samarbetet med de afrikanska länderna i EU:s södra Medelhavsgrannskap för att möta gemensamma säkerhets- och stabilitetsutmaningar,
s)
att erkänna och utnyttja de betydande framsteg som EU och FN har gjort genom att ge stöd och bygga upp kapacitet i regionerna Sahel, Västafrika och Afrikas horn; parlamentet berömmer rollen och samarbetet mellan EU:s civila och militära Gusp-uppdrag och FN:s uppdrag, inbegripet FN:s integrerade strategi för Sahel och dess stödplan, FN:s flerdimensionella integrerade stabiliseringsuppdrag i Mali och FN:s kontor för Västafrika; parlamentet välkomnar undertecknandet av det tekniska avtalet mellan G5 Sahel, EU och FN om tillhandahållande av operativt och logistiskt stöd till den gemensamma styrkan i de fem G5 Sahel-länderna som ett tecken på det utmärkta samarbetet mellan de tre organisationerna; parlamentet anser att EU bör stödja uppmaningen till FN:s säkerhetsråd om att den gemensamma G5 Sahel-styrkan ska tas upp i kapitel VII i FN-stadgan och beviljas långsiktig finansiering; parlamentet påminner om att utvecklingen, säkerheten och stabiliteten på den afrikanska kontinenten, och särskilt i Maghreb- och Sahel-regionerna, direkt påverkar EU och dess yttre gränser; parlamentet uppmanar EU att stödja och förstärka sitt samarbete med FN och Afrikanska unionen för att stödja utveckling, motverka fattigdom och bygga upp kapacitet tillsammans med lokala partner för att bekämpa extremism och människohandel,
t)
att skapa ett närmare samarbete med länderna i Latinamerika, en region som vi har många band och gemensamma värderingar med och som har drabbats hårt av covid-19-pandemin, för att möta gemensamma utmaningar på ett samordnat sätt inom ramen för FN,
u)
att fortsätta dialogen om FN-systemets förmåga att leva upp till och utöka sin förmåga att förebygga konflikter och ansvara för skydd, och åter fastslå vårt gemensamma engagemang för en regelbaserad världsordning, folkrätten, inbegripet territoriell integritet, oberoende och suveränitet, vilket också framgår av principerna i Helsingforsslutakten och OSSE:s Parisstadga, och säkerställa att allas mänskliga rättigheter och grundläggande friheter står i centrum vid konfliktlösning och medling; parlamentet betonar vikten av dialog och samverkan med FN när det gäller effektiva och trovärdiga fredsskapande uppdrag med tydliga mål, tydlig kapacitet att åstadkomma dem och förmåga att uppnå konkreta och trovärdiga resultat; parlamentet efterlyser effektiva mekanismer, bland annat för: i) verkställande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325, och alla följande resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i linje med målet om kvinnors fulla, likställda och meningsfulla deltagande i och ledande av fredsskapande uppdrag och de FN-strukturer som sysslar med detta, (ii) barns- och ungdomsperspektivet sådant det framgår av agendan för ungdom, fred och säkerhet och i konventionen om barnets rättigheter, också när det gäller att stödja och stärka internationella insatser via FN för att avbryta utnyttjandet av barn i väpnade konflikter, (iii) perspektivet för personer med funktionsnedsättning, och då särskilt de som upplever en intersektionell diskriminering och de som är utsatta enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt (iv) behovet att säkerställa respekten för mänskliga rättigheter och skyddet för civila, vilket står i centrum för fredsskapande uppdrag; parlamentet upprepar den väsentliga roll som kvinnor spelar vid medling i konflikter och i fredsskapande uppdrag; parlamentet erinrar om deras underrepresentation på alla nivåer i FN:s och EU:s uppdrag, och den stora vikten av att skydda kvinnor och flickor under och efter konflikter; parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att bidra med fler europeiska stridskrafter till FN:s fredsbevarande uppdrag; parlamentet betonar vikten av att EU ger stöd till länder som har gått igenom våldsamma konflikter; parlamentet efterlyser därför ett förstärkt samarbete för att hantera bräckliga övergångssituationer, bland annat genom att stärka det nationella egenansvaret och befästa de framsteg som gjorts inom fredsskapande och förstärka interaktionen med lokalsamhällen och säkerställa att de får skydd och hjälp; parlamentet efterlyser reformer av relevanta strukturer för att avskaffa straffriheten för FN-personal som tjänstgör vid militära operationer och civila uppdrag och upprätta en fungerande och öppna kontroll och fasta ansvarighetsmekanismer i de fall där våld, och i synnerhet sexuellt våld, förekommer; parlamentet lovordar det arbete och de bidrag till kampen mot straffrihet som Agnes Callamard, FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar, uträttat genom att utreda misstänkta fall av utomrättsliga mord samtidigt som hon utsattes för trakasserier och hot,
v)
att fortsätta att föra en konsekvent dialog i alla FN-forum, särskilt generalförsamlingen, om behovet av att skydda hbti-personers mänskliga rättigheter, i linje med EU:s riktlinjer för att främja och skydda hbti-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter i multilaterala forum(5), EU:s riktlinjer om dödsstraff(6), och med respekt för de internationellt erkända Yogyakartaprinciperna(7); att uppmuntra FN:s organ och medlemmar att ta med ”könsidentitet och könsuttryck” och ”könsegenskaper” i sin hantering av brott mot de mänskliga rättigheterna, och därvid inbegripa transpersoner och intersexuella personer samt de brott mot de mänskliga rättigheterna som de utsätts för; att använda alla till buds stående diplomatiska verktyg för att på global nivå förespråka att samkönade sexuella handlingar med samtycke avkriminaliseras, att dödsstraffet avskaffas som påföljd för samkönade sexuella handlingar med samtycke, att lagstiftning antas som tillåter erkännande av juridiskt kön och att könsstympning av intersexuella och så kallad ”konverteringsterapi” förbjuds i hela världen,
w)
att främja samstämmighet i FN:s hantering av situationer som ockupation eller annektering av territorium; parlamentet påminner om att internationell humanitär rätt bör vara ledande för internationellt engagemang i alla sådana situationer, också i fall av långvarig ockupation och de många frusna konflikterna i de östliga partnerskapsländerna; parlamentet stöder FN:s ökande uppmärksamhet på affärsverksamhet i samband med internationellt bekymmersamma situationer och uppmanar rådet att noga övervaka EU-baserade företag som förekommer i sådana FN-rapporter eller databaser,
x)
att vidareutveckla EU:s medlingsförmåga och diplomati för att förebygga och hantera kriser och lösa konflikter, också frusna eller nya konflikter, eller åtminstone minska dem, i samverkan med FN:s insatser, där Berlinprocessen om Libyen är ett bra exempel på EU-stöd till och samverkan med FN-ledda medlingsinsatser, med fullt och meningsfullt deltagande av kvinnor i medlingsinsatserna, samt att fortsätta EU:s fasta stöd till oberoende, suveränitet och territoriell integritet inom internationellt erkända gränser för konfliktdrabbade partner, bland annat Georgien, Moldavien och Ukraina; att uppmana FN att prioritera förebyggande, medling, förlikning och politiska lösningar på konflikter och samtidigt ta itu med krisernas bakomliggande orsaker och drivkrafter; att sträva efter starkare multilaterala åtaganden för att hitta hållbara politiska lösningar på aktuella konflikter, och att fortsätta att stödja FN:s särskilda sändebuds arbete, åtgärder och initiativ för att lösa dessa konflikter; parlamentet lovordar den långa historien av samarbete mellan EU och FN för att nå gemensamma utvecklingsmål och förhindra att pågående konflikter trappas upp ytterligare; parlamentet anser i detta sammanhang att EU bör fortsätta att uppmana det internationella samfundet att fullt ut följa linjen att inte erkänna den olagliga annekteringen av Krim,
y)
att uppmana alla FN:s medlemsstater att ratificera och effektivt genomföra alla grundläggande FN-konventioner om mänskliga rättigheter, bland annat FN:s konvention mot tortyr och det fakultativa protokollet till denna, de fakultativa protokollen till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och att uppfylla rapporteringsskyldigheterna enligt dessa instrument och åtagandet att samarbeta i god tro med FN:s mekanismer för mänskliga rättigheter,
z)
att fortsätta att gå i bräschen när det gäller att mobilisera alla medel för ett effektivt genomförande och en effektiv uppföljning av målen i Agenda 2030 i all EU-politik som rör interna och externa frågor och i medlemsstaternas nationella strategier och prioriteringar; parlamentet betonar det akuta behovet av att på lämpligt sätt stödja och erkänna det viktiga och oumbärliga arbete som utförs av humanitära organisationer, till exempel Världslivsmedelsprogrammet; parlamentet välkomnar beslutet att tilldela 2020 års Nobelpris till Världslivsmedelsprogrammet för dess arbete för att bekämpa svält, för dess bidrag till att förbättra förutsättningarna för fred i konfliktdrabbade områden och för att det har agerat som drivkraft i arbetet för att förhindra att svält utnyttjas som vapen i krig och konflikter,
aa)
att upprepa sin oro över fartygs negativa påverkan på havsmiljön, inbegripet föroreningar, särskilt genom olagliga utsläpp av olja och andra skadliga ämnen och dumpning av farligt avfall, bland annat radioaktivt material, kärnavfall och farliga kemikalier, samt fysisk påverkan på koraller; parlamentet uppmanar FN:s medlemsstater att prioritera åtgärder mot förorening av havsmiljön från landbaserade källor som en del av sina nationella strategier och program för hållbar utveckling, och att föra fram genomförandet av det globala handlingsprogrammet för skydd av den marina miljön mot landbaserad verksamhet och Montrealförklaringen om skydd av den marina miljön från landbaserade aktiviteter; parlamentet uppmanar FN:s medlemsstater att förbättra den vetenskapliga förståelsen och bedömningen av havs- och kustekosystemen som en säker grund för att fatta förnuftiga beslut genom de åtgärder som framgår av genomförandeplanen från Johannesburg; parlamentet uppmanar FN:s medlemsstater att utveckla nationella, regionala och internationella program för skydd och bevarande av den marina miljön och för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, särskilt i bräckliga ekosystem,
ab)
att stödja FN:s generalsekreterares uppmaning om att betrakta ett tillgängligt covid-19-vaccin till överkomligt pris som en global allmän nyttighet; att genomföra bestämmelserna i rådets nyligen offentliggjorda slutsatser om EU:s roll för att stärka Världshälsoorganisationen, särskilt när det gäller dess förmåga till beredskap och agerande i hälsorelaterade nödsituationer; parlamentet välkomnar WHO:s arbete för att samordna regeringarnas insatser i kampen mot covid-19-pandemin; parlamentet begär en opartisk, öppen och oberoende utredning av virusets spridning och hur covid-19-pandemin har hanterats, också av WHO; parlamentet stöder en reform av Världshälsoorganisationen så att den i framtiden kan reagera effektivare på nödsituationer och skapa ett internationellt antiviruskonsortium för att säkerställa tillgång till och rättvis fördelning av covid-19 vaccin, liksom andra vacciner, i alla länder; parlamentet upprepar sitt stöd för att Taiwan ska vara medlem i Världshälsoförsamlingen; parlamentet fördömer att många auktoritära regimer har missbrukat de åtgärder som vidtagits för att bekämpa covid-19 för att befästa sin makt, undergräva mänskliga rättigheter ännu mer, slå ned på oppositionen och civilsamhället, hetsa till hatkampanjer mot minoritetsgrupper, införa ytterligare åtgärder för att begränsa medborgarnas rättigheter och friheter samt söka geopolitiska fördelar utanför landet; parlamentet betonar att internationell människorättslagstiftning och löftet om att uppnå målen om hållbar utveckling till 2030 ska förbli hörnstenar i alla åtgärder mot pandemin; parlamentet uppmanar EU att bidra till det politiska åtagandet på FN-nivå att aidsepidemin ska ha upphört senast 2030 eftersom den fortfarande är ett hot mot folkhälsan i hela världen; parlamentet rekommenderar rådet att fortsätta att söka större synergieffekter bland FN:s medlemsstater för att avskaffa lagar, politik och metoder som skapar hinder för åtkomsten till hiv-tjänster och ökar risken för att insjukna i hiv, med särskild uppmärksamhet på marginaliserade eller utsatta grupper; parlamentet betonar vikten av att EU driver på lagstiftning och regelverk och främjar en sammanhållen politik för att uppnå en heltäckande sjukvård, bland annat genom att stifta lagar och föra en politik som ger bättre tillgång till sjukvårdstjänster, läkemedel och vacciner, särskilt för de minst priviligierade,
ac)
att notera generalsekreterarens rapport ”Delat ansvar, global solidaritet: att svara upp mot de socioekonomiska verkningarna av covid-19” och därmed kräva att regeringarnas svar på covid-19-pandemin ska vara effektiva, inkluderande och i full överensstämmelse med skyldigheter och åtaganden rörande mänskliga rättigheter; att uppmana FN:s medlemsstater att vidta specifika åtgärder för att skydda barn vars utsatthet kan förvärras särskilt mycket av covid-19-pandemin; att stödja den centrala nödhjälpsfonden, Världslivsmedelsprogrammet, FN:s flyktingorganisation och andra FN-institutioner och program, som spelar en nyckelroll i den humanitära hanteringen av covid-19 krisen; att stödja uppmaningen om ett toppmöte 2021 efter covid-19 om internationell ekonomisk rekonstruktion och systemreformer som ett viktigt forum för ett mer inkluderande och rättighetsbaserat styrningsutrymme,
ad)
att stärka synligheten hos EU:s åtgärder och assistans i alla multilaterala forum och på marken, särskilt för programmet ”Team Europe” som har skaffat fram 36 miljarder euro för att hantera de förödande effekterna av covid-19-krisen i partnerländer och regioner, särskilt i Afrika,
ae)
att spela en aktiv, stark och ambitiös ledarroll vid förberedelserna för FN:s 26:e konferens om klimatförändringarna (COP26) även ur ett människorättsligt perspektiv, särskilt genom att främja ett globalt erkännande av rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö och genom att stödja mandatet för FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter och miljön; parlamentet noterar att klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald hör till dagens största utmaningar; parlamentet stöder FN:s initiativ om miljörättigheter, som är ett erkännande av att brott mot miljörättigheter har en djupgående inverkan på ett stort antal mänskliga rättigheter; parlamentet betonar att biologisk mångfald och mänskliga rättigheter hänger samman och är beroende av varandra; parlamentet påminner om staternas människorättsrelaterade skyldigheter att skydda den biologiska mångfalden, bland annat genom att ge tillgång till effektiva rättsmedel vid förlust eller försämring av biologisk mångfald; parlamenten uppmuntrar i detta sammanhang EU och medlemsstaterna att verka för att miljömord erkänns som ett internationellt brott enligt Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen; parlamentet anser att EU bör vidta specifika åtgärder för att ställa motståndskraften i centrum för återhämtningsinsatser och för att integrera reducering av katastrofrisker i all EU-politik i samarbete med FN, i linje med målen i Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030; parlamentet anser att EU bör återuppliva partnerskapet med USA:s nuvarande regering och stödja inrättandet av en global koalition för noll nettoutsläpp med de länder som redan har åtagit sig att uppnå målet med noll utsläpp 2050, samarbeta med andra länder vid utveckling av planer och teknik för att avlägsna koldioxidutsläpp och främja en ny internationell strategi för att skydda den biologiska mångfalden,
af)
att åter bekräfta behovet av att säkerställa ett jämlikt skydd i lagen och jämlikhet inför domstolar, egenmakt och fullständigt och effektivt deltagande i beslutsprocesser och fullständigt, likställt och effektivt deltagande i det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet för urbefolkningar, inbegripet kvinnor och flickor; att välkomna FN:s särskilda rapportörs arbeten om urbefolkningars rättigheter, EMRIP och UNPFII; att uppmuntra stater och enheter i FN-systemet att stärka det internationella samarbetet för att hantera de nackdelar som urbefolkningar möter och att öka det tekniska samarbetet och det finansiella stödet i detta avseende,
ag)
att fortsätta att eftersträva och utöka kapacitetssamarbetet inom FN-systemet för att främja effektiva och etiska gemensamma standarder inom nya politikområden som dataupplösning och dataskydd, tillbörlig omsorg, kamp mot straffrihet, artificiell intelligens eller cyberrymden, och samtidigt främja tillräckligt stöd till länder som vill utvidga sin tillsynsförmåga och sin tillämpning av standarder; att uppmana till en närmare samordning av cyberförsvaret i fråga om regler, normer, samförstånd och genomdrivandeåtgärder i cyberrymden; att föreslå att den europeiska cybersäkerhetens hörnstenar, till exempel den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) och direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem (NIS), kan bilda en utmärkt grundval som de länder som så önskar kan använda för att bygga upp sina regelverk för dataskydd och cybersäkerhet enligt metoden ”inbyggd säkerhet”; att påpeka att bästa praxis och lärdomar på FN-nivå kan delas inom FN:s ramverk med institutioner som sysslar med sådana uppgifter, och även som svar på förfrågningar från enskilda länder,
ah)
att möta utmaningarna att förebygga och bekämpa olagliga finansiella flöden och förstärka internationellt samarbete och bästa praxis för återlämnande och återvinning av tillgångar, även genom effektivare åtgärder för att genomdriva befintliga skyldigheter enligt FN:s konvention mot korruption och FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet med tillhörande protokoll; att genomföra effektiva, inkluderande och hållbara åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption inom ramen för Agenda 2030; att vidta och stödja initiativ för att bekämpa skatteflykt, penningtvätt och korruption,
ai)
att överväga ytterligare skuldsaneringsåtgärder för starkt skuldsatta utvecklingsländer för att undvika betalningsinställelser och skapa utrymme för investeringar i målen för hållbar utveckling, och att i detta sammanhang stödja FN:s generalsekreterares efterlysande av en mekanism för omstrukturering av statsskulder, vilken ska inrättas som en del av det mer långsiktiga svaret på covid-19-krisen och dess ekonomiska verkningar,
aj)
att hantera migration och tvångsförflyttningar, inbegripet de bakomliggande orsakerna, och samarbeta kring genomförandet av både den globala migrationspakten och den globala flyktingpakten; att se till att mänskliga rättigheter förblir kärnan i de globala pakterna med särskild uppmärksamhet på migranter i utsatta situationer, som barn, underåriga och kvinnor; att fortsätta uppbyggnaden av det gemensamma engagemanget för att bevara det humanitära utrymmet och förbättra systemet för humanitära insatser och betona vikten av att upprätthålla asylrätten i hela världen; att stödja och stärka det arbete som relevanta FN-organ utför, t.ex. UNHCR och FN:s hjälporganisation (UNRWA); att åter bekräfta den nyckelroll som UNRWA spelar för att ge humanitär hjälp och utvecklingsbistånd till palestinska flyktingar; att uppmana FN:s medlemsstater att bibehålla och utöka sina bidrag till UNRWA, och att stödja UNRWA:s generalkommissaries förslag om en konferens som ska leda fram till ett mer förutsägbart, hållbart och kontrollerbart framtida system för UNRWA:s finansieringsflöden och utgiftssystem och ett åtagande i detta syfte från ett större antal FN-medlemsstater och internationella givare,
ak)
att fortsätta att förespråka religions- och trosfrihet; att kräva större insatser för att skydda religiösa och andra minoriteters rättigheter; att begära ökat skydd för religiösa minoriteter mot förföljelse och våld; att begära upphävande av lagar som kriminaliserar hädelse eller avfällighet och som används som förevändning för att förfölja religiösa minoriteter och icke troende; att stödja det arbete som utförs av den särskilda rapportören om religions- och trosfrihet,
al)
att ytterligare öka det integrerade stödet för jämställdhet mellan könen och egenmakt för kvinnor, i linje med Pekingförklaringen och dess åtgärdsplattform; att uppmana alla FN:s medlemsstater att fortsätta att stödja och genomföra FN:s säkerhetsråds resolutioner om agendan för kvinnor, fred och säkerhet, som tar upp konflikters oproportionerliga verkningar för kvinnor och flickor och anvisar insatser och åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen och stärka kvinnors deltagande, skydd och rättigheter genom hela konfliktcykeln, från förebyggande av konflikter till återuppbyggnad efter konflikter; att i detta sammanhang ägna särskild uppmärksamhet åt utplånande av våld och diskriminering mot kvinnor och flickor, inbegripet sexuellt och könsbaserat våld, skadliga sedvänjor och våld inom familjen och släkten, och att stödja ett meningsfullt och jämlikt deltagande av kvinnor i alla sektorer av offentligt liv och beslutsfattande, samt främjande av kvinnors rättigheter; att stödja och stärka internationella insatser genom FN för att säkerställa jämställdhetsanalyser samt integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter inom FN:s samtliga verksamheter; parlamentet påminner om att sexuellt våld, till exempel våldtäkter, används i taktiskt syfte i krig och utgör ett krigsbrott, och uppmanar till ökat skydd för kvinnor och flickor i konfliktsituationer, särskilt med avseende på sexuellt våld; parlamentet anser att EU bör samla bredare stöd, inbegripet tillräcklig finansiering, för det arbete som utförs av FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt, som spelar en viktig roll inom FN-systemet för att föra fram kvinnors rättigheter och samla alla relevanta aktörer för att åstadkomma politiska förändringar och samordna politiska åtgärder,
am)
att ta på sig en ambitiös och konstruktiv roll inom mekanismen för översyn av genomförandet av Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess protokoll för att förebygga, stävja och bestraffa människohandel för att ytterligare förstärka de internationella insatserna för att bekämpa människohandel, bland annat perspektiven hos kvinnor, barn och migranter, som löper större risk att utnyttjas,
an)
att ha ett nära samråd med parlamentet om genomförandeprocessen för rådets slutsatser och att involvera parlamentet inom alla de politikområden där parlamentarisk diplomati kan skapa värdefulla synergier och stärka förmågan till utåtriktad verksamhet och positiva effekter samt ledarskap i hela EU,
ao)
att begära omedelbara åtgärder för att hantera den växande krisen för mänskliga rättigheter i Xinjiang, åtminstone för att utreda de rapporterade etniska och religiösa förföljelserna i hela regionen; parlamentet begär i detta sammanhang att en oberoende FN-övervakningsmekanism upprättas för mänskliga rättigheter i Kina, vilken skulle kunna omfatta en särskild FN-rapportör, en expertpanel för mänskliga rättigheter eller ett särskilt sändebud; parlamentet stöder kraven på att FN:s råd för mänskliga rättigheter ska hålla ett särskilt sammanträde om krisen.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen samt för kännedom till FN:s generalförsamling och FN:s generalsekreterare.