Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sri Lanka,

–  med beaktande av rapporten från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter av den 9 februari 2021 Promoting reconciliation, accountability and human rights in Sri Lanka (ej översatt till svenska – om främjande av försoning, ansvarsskyldighet och mänskliga rättigheter i Sri Lanka),

–  med beaktande av resolutionen av den 23 mars 2021 från FN:s råd för mänskliga rättigheter Promoting reconciliation, accountability and human rights in Sri Lanka (ej översatt till svenska – om främjande av försoning, ansvarsskyldighet och mänskliga rättigheter i Sri Lanka),

–  med beaktande av förordning nr 01-2021, offentliggjord den 12 mars 2021, enligt Sri Lankas lag om förebyggande av terrorism,

–  med beaktande av rapporten av den 14 december 2018 från FN:s särskilda rapportör för främjande av och skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorismen med titeln Visit to Sri Lanka,

–  med beaktande av uttalandet av den 24 februari 2021 från Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, om Sri Lanka,

–  med beaktande av slutrapporten från januari 2020 från Europeiska unionens valobservatörsuppdrag till presidentvalet i Sri Lanka den 16 november 2019,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av EU:s allmänna preferenssystem Plus (GSP+), det särskilda stimulansprogram som Sri Lanka omfattas av,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Sri Lanka har härjats av ett flera årtionden långt inbördeskrig som avslutades 2009, då allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna begicks av båda sidor.

B.  Människorättssituationen i Sri Lanka har stadigt försämrats, och den nya regeringen har snabbt dragit tillbaka de begränsade framsteg som gjorts av föregående regeringar. Handlingsutrymmet för det civila samhället och oberoende medier i landet krymper snabbt.

C.  Den kontroversiella lagen om förebyggande av terrorism (PTA) har funnits i Sri Lanka sedan 1979 och ger polisen omfattande befogenheter att eftersöka, gripa och frihetsberöva civila misstänkta. De långtgående befogenheterna genom PTA har lett till konsekventa och välgrundade anklagelser om tortyr och sexuella övergrepp, påtvingade erkännanden och systematiska nekanden av ett korrekt rättsförfarande.

D.  FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter upprepade i sin senaste rapport om Sri Lanka kravet på ett moratorium för användningen av PTA på nya gripanden tills den ersätts av lagstiftning som följer bästa internationella praxis.

E.  Sri Lankas regering utfärdade förordning nr 01-2021 den 9 mars 2021 om utvidgning av PTA, vilken bland annat tillåter två års frihetsberövande utan rättegång på grund av ”religiös, rasmässig eller folkgruppsmässig disharmoni”.

F.  PTA har systematiskt använts för godtyckliga gripanden och frihetsberövanden av muslimer och minoritetsgrupper i Sri Lanka, däribland Ahnaf Jazeem, en 26-årig muslimsk lärare och poet, och Hejaaz Hizbullah, en välkänd advokat med inriktning på minoriteters rättigheter och rättsstatsprincipen.

G.  Den 19 maj 2017 återfick Sri Lanka sitt tillträde till generösa tullförmåner inom ramen för GSP+, under förutsättning att landet ersatte PTA och effektivt genomförde 27 internationella konventioner, däribland människorättskonventioner. Europeiska unionen har vid upprepade tillfällen uttryckt sin oro över PTA och konstaterat att Sri Lanka inte har upphävt lagen, trots sitt åtagande att göra detta.

H.  Den 20 oktober 2020 antog Sri Lankas parlament den tjugonde ändringen av konstitutionen, varigenom det verkställande presidentämbetet stärktes.

I.  Nästan tolv år efter krigets slut har inhemska initiativ för ansvarsskyldighet och försoning vid upprepade tillfällen misslyckats med att ge resultat, vilket därmed har befäst strafflösheten och förvärrat brottsoffrens misstro mot systemet.

J.  Det finns tydliga tecken på en allt snabbare militarisering av den civila regeringens verksamhet i Sri Lanka. Sedan 2020 har minst 28 tjänstgörande eller tidigare personalmedlemmar från militären och underrättelsetjänsten tilldelats viktiga administrativa befattningar. Dessa utnämningar omfattar minst två högre militära tjänstemän som pekats ut i FN:s rapporter om påstådda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under de sista åren av konflikten. Många misstänkta i polisarrest och interner i Sri Lankas fängelser har dödats. De senaste fallen inbegriper dödsfall i polisförvar i maj 2021. Elva fångar i Mahara-fängelset dödades och ytterligare 117 skadades när vakter öppnade eld för att kontrollera ett upplopp motiverat av covid-19-förhållandena i november 2020.

K.  Myndigheterna i Sri Lanka avkunnade dödsstraff för narkotikarelaterade brott 2019, trots att landet sedan 1976 har ett moratorium för användningen av dödsstraffet.

1.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över Sri Lankas oroväckande utveckling mot återkommande allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna enligt beskrivningen i den senaste FN-rapporten om landet, där man bland de tidiga varningstecknen anger en allt snabbare militarisering av den civila regeringens funktioner, upphävandet av viktiga konstitutionella garantier, politisk obstruktion mot ansvarsutkrävande, utestängande retorik, hot mot det civila samhället och användning av lagar mot terrorism.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt starka motstånd mot en fortsatt tillämpning av den befintliga PTA-lagen. Parlamentet uppmanar Sri Lankas myndigheter att uppfylla sitt löfte att se över och upphäva lagen och att ersätta den med lagstiftning mot terrorism som följer bästa internationella praxis. Parlamentet efterlyser dessutom ett omedelbart upphävande av avradikaliseringsförordningen.

3.  Europaparlamentet påpekar att förordning nr 01-2021 inte föreskriver förfarandegarantier för frihetsberövade personer i enlighet med artikel 9 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, och att den strider mot Sri Lankas egna konstitutionella garantier enligt artikel 13 i Sri Lankas konstitution. Parlamentet påminner om att sådana avradikaliserings-, rehabiliterings- och återintegreringscentrum, som regleras i liknande lagstiftning, tidigare i hög grad har präglats av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna såsom tortyr och annan misshandel, inbegripet sexuellt och könsrelaterat våld.

4.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de godtyckliga gripandena och frihetsberövandena inom ramen för PTA-lagen utan vederbörligt förfarande och tillgång till rättslig prövning, även för aktivister inom det civila samhället, advokater, författare och poeter såsom Hejaaz Hizbullah och Ahnaf Jazeem. Parlamentet noterar med oro frihetsberövandet av Shani Abeysekara, f.d. direktör för brottsutredningsavdelningen. Parlamentet uppmanar med kraft Sri Lankas regering att omedelbart se till att de frihetsberövade ges en rättvis rättegång på grundval av giltiga åtalspunkter och att villkorslöst frige dem om det inte finns några åtalspunkter.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt den fortsatta diskrimineringen av och våldet mot religiösa och etniska minoriteter och samfund i Sri Lanka, inbegripet muslimer, hinduer, tamiler och kristna. Parlamentet uppmanar Sri Lankas regering att otvetydigt fördöma hatpropaganda, uppmaningar till våld och diskriminering av religiösa och etniska grupper i landet, och att ställa dem som främjar sådana splittringar till svars, även inom regeringen och militären.

6.  Europaparlamentet noterar att den 20:e ändringen av konstitutionen har antagits och uttrycker allvarlig oro över den minskning av rättsväsendets oberoende och av den parlamentariska kontrollen som denna medför, liksom den överdrivna makt som presidenten får.

7.  Europaparlamentet noterar med oro att Sri Lankas regering nyligen föreslog att anta en ny lag om desinformation trots farhågor som det civila samhällets organisationer gett uttryck för om de hot som en sådan lag skulle kunna utgöra mot yttrandefriheten. Parlamentet uppmanar med kraft onlineplattformarna att vidta proaktiva åtgärder för att minska spridningen av hatpropaganda och desinformation online på de singalesiska och tamilska språken.

8.  Europaparlamentet är bekymrat över att bestämmelser i Sri Lankas strafflag, särskilt avsnitten 365, 365A och 399, har tolkats på ett sådant sätt att de kriminaliserar personer med olika sexuell läggning och könsidentitet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast utvärdera sin finansiering av FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) och Interpols projekt om stöd för terroristbekämpning till Sri Lanka, samtidigt som terroristbekämpning i Sri Lanka i vissa fall används som förevändning för att förfölja medlemmar av etniska och religiösa grupper och det civila samhället, däribland människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar EU:s delegation i Sri Lanka och medlemsstaternas representationer att öka sitt stöd till det civila samhället, särskilt människorätts- och miljöförsvarare och journalister.

10.  Europaparlamentet understryker den avgörande betydelsen av att se till att den nationella försoningsprocessen får nödvändig uppmärksamhet och leder till konkreta åtgärder, däribland ansvarsutkrävande för påtvingade försvinnanden och tidigare brott. Parlamentet beklagar att Sri Lanka dragit tillbaka de åtaganden landet gjort gentemot FN:s råd för mänskliga rättigheter i samband med att man ställde sig bakom resolutionen av den 14 oktober 2015, med titeln ”Promoting reconciliation, accountability and human rights in Sri Lanka”, och uppmuntrar landet att återuppta kontakterna med rådet, vilket är avgörande för att återupprätta förbindelserna med det internationella samfundet och skapa en nationell försoningsprocess mellan de olika singalesiska, tamilska, muslimska, hinduistiska och kristna befolkningsgrupperna.

11.  Europaparlamentet uppmanar Sri Lankas regering att undanröja alla hinder för utredning och eventuell lagföring av medlemmar av säkerhetsstyrkorna som anklagas för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet insisterar på att anklagelser om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och krigsförbrytelser begångna under inbördeskriget utreds av högt uppsatta personer från samtliga sidor. Parlamentet uppmanar Sri Lankas regering att inte längre utse nuvarande och tidigare militära befälhavare som är inblandade i allvarliga övergrepp till högre regeringsposter.

12.  Europaparlamentet efterlyser en rigorös, opartisk och fullständig utredning av påskdagsbombningarna 2019, i överensstämmelse med internationella rättsliga normer, och dessutom att man omedelbart väcker talan mot dem mot vilka det finns bevis för ansvar och friger dem för vilka det saknas tillräckliga bevis.

13.  Europaparlamentet påminner om att GSP+-systemet erbjuder incitament i form av bättre tillträde till EU:s marknad för landets exportörer, i utbyte mot ytterligare framsteg med det fulla genomförandet av dessa konventioner. Parlamentet påminner om att ett av Sri Lankas viktigaste åtaganden var att fullt ut anpassa sin lagstiftning mot terrorism till internationella människorättskonventioner för att säkerställa gynnsamma handelsförbindelser inom ramen för GSP+. Parlamentet påminner om de konsekvenser som föreskrivs i förordningen om det allmänna preferenssystemet(1) i händelse av ihållande underlåtenhet att anta och genomföra nödvändiga reformer på människorättsområdet, upphäva oskälig lagstiftning och vända den nuvarande utvecklingen med ökande kränkningar.

14.  Europaparlamentet understryker att det GSP+-system som Sri Lanka erbjuds har gett ett betydande bidrag till landets ekonomi, varigenom exporten till EU har ökat till 2,3 miljarder euro, vilket innebär att EU är Sri Lankas näst största exportmarknad. Parlamentet framhåller den pågående övervakningen av Sri Lankas berättigande till GSP+-status och betonar att bibehållande av handelsförmåner inom GSP+ inte sker automatiskt. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att ta vederbörlig hänsyn till aktuella händelser vid bedömningen av Sri Lankas berättigande till GSP+-status. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och utrikestjänsten att använda GSP+ som en hävstång för att verka för framsteg när det gäller Sri Lankas skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter och kräva att förmånsordningen upphävs eller ersätts, att noggrant bedöma huruvida det finns tillräckliga skäl att som en sista utväg inleda ett förfarande för tillfälligt upphävande av Sri Lankas GSP+-status och de fördelar som detta medför, och att så snart som möjligt rapportera till parlamentet om detta.

15.  Europaparlamentet noterar med oro covid-19-pandemins inverkan på den försämrade situationen för arbetstagares rättigheter i landet. Parlamentet uppmanar med kraft Sri Lanka att samarbeta fullt ut med Internationella arbetsorganisationen för att stärka fabriksarbetares rättigheter, inbegripet hälso- och säkerhetsvillkoren för konfektionsarbetare i särskilda handelszoner. Parlamentet uppmanar Sri Lankas regering att effektivt genomföra och stärka den nationella politiken för avskaffande av barnarbete. Parlamentet uppmanar Sri Lankas myndigheter att anpassa landets investeringsstyrelses handbok för arbetsnormer och anställningsförhållanden så att den anpassas till internationella standarder, särskilt ILO:s konventioner nr 98 och nr 87.

16.  Europaparlamentet upprepar EU:s starka motstånd mot dödsstraffet i samtliga fall och utan undantag. Parlamentet välkomnar Sri Lankas fortsatta moratorium för dödsstraffet. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att avskaffa dödsstraffet i landet.

17.  Europaparlamentet välkomnar EU:s tidigare stöd till försoningssträvandena och understryker EU:s beredvillighet att stödja Sri Lanka på detta område.

18.  Europaparlamentet uttrycker oro över Kinas allt större roll och inblandning i Sri Lanka.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, FN:s generalsekreterare, FN:s människorättsråd samt Sri Lankas regering och parlament.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet (EUT L 303, 31.10.2012, s. 1).