Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, bland annat sin resolution av den 29 april 2021 om Ryssland, fallet Aleksej Navalnyj, militär upptrappning vid den ukrainska gränsen och rysk attack i Tjeckien(1), och sin resolution av den 12 maj 2016 om Krimtatarerna(2),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 10 om rätten till yttrandefrihet och artikel 11 om rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av Ryska federationens konstitution och de internationella skyldigheter på människorättsområdet som Ryssland har åtagit sig att uppfylla i egenskap av medlem av Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Förenta nationerna (FN),

–  med beaktande av yttrande nr 814/2015 från Europarådets Venedigkommission av den 13 juni 2016 om den federala lagen nr 129-FZ om ändring av vissa lagar (federal lag om icke önskvärd verksamhet som bedrivs av utländska och internationella icke-statliga organisationer),

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden/unionens höga representant, på EU:s vägnar, av den 1 maj 2021 om införandet av restriktiva åtgärder mot åtta EU‑medborgare,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden/unionens höga representant, på EU:s vägnar, av den 15 maj 2021 om offentliggörandet av en förteckning över s.k. fientliga stater,

–  med beaktande av uttalandet från Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 27 maj 2021 om uppförandet av tyska icke-statliga organisationer på listan över ”icke önskvärda organisationer”,

–  med beaktande av uttalandet från Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 1 juni 2021 om frihetsberövandet av Andrej Pivovarov,

–  med beaktande av uttalandet från Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 4 juni 2021 om lagen om s.k. extremistorganisationer,

–  med beaktande av uttalandet från ordföranden för delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland av den 3 juni 2021 om frihetsberövandet av Andrej Pivovarov, direktör för den upplösta icke-statliga organisationen Öppna Ryssland på ett kommersiellt flygplan från EU som var på väg att starta från Sankt Petersburgs flygplats,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Utövandet av åsikts-, yttrande- och mötesfriheten och friheten att delta i fredliga sammankomster är en grundläggande rättighet som är förankrad i Ryska federationens konstitution, liksom i ett stort antal internationella rättsliga instrument, däribland den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, som Ryssland har förbundit sig att följa. Folkrättens företräde utgör en skyldighet för Ryssland, som inte kan ändras eller frångås genom de senaste ändringarna av konstitutionen.

B.  Ryska federationen har nyligen antagit repressiva lagar som drastiskt utvidgat antalet enskilda personer och grupper som kan betecknas som ”utländska agenter” och som har skärpt både restriktionerna och kraven som påläggs dem, och sanktionerna för brott mot dessa.

C.  Icke-statliga organisationer spelar en avgörande roll i moderna demokratiska samhällen eftersom de gör det möjligt för medborgarna att samarbeta för att främja olika legitima mål, som en form av nödvändigt offentligt engagemang som kompletterar, förbereder och övervakar formellt politiskt beslutsfattande. Icke-statliga organisationer har därför en viktig politisk roll och måste, samtidigt som de följer lagen, behålla sitt oberoende från otillbörlig inblandning från offentliga myndigheter.

D.  Den federala lagen om icke önskvärd verksamhet som bedrivs av utländska och internationella icke-statliga organisationer gör det möjligt att betrakta utländska och internationella icke-statliga organisationers verksamhet som icke önskvärd på Ryska federationens territorium. Organisationer som förklarats icke önskvärda av de ryska myndigheterna utsätts för begränsningar av sin föreningsfrihet då deras verksamhet förbjuds och genom att administrativa och straffrättsliga påföljder införs i samband med denna verksamhet. Denna lag har använts av de ryska myndigheterna för att underlätta ingripanden mot oberoende organisationer i civilsamhället, som är verksamma i Ryssland.

E.  Genom att anta dessa lagar har Ryska federationen gett myndigheterna nästan fullständig kontroll över oberoende organisationer i civilsamhället och gett Rysslands federala medievakthund (Roskomnadzor) befogenhet att blockera onlineresurser. De ryska myndigheterna har förbjudit massmöten på offentliga platser, inskränkt rätten att delta i enpersonsdemonstrationer och infört ytterligare restriktioner för journalister som bevakar dessa demonstrationer.

F.  Den 12 januari 2021 utarbetade Rysslands vakthund på telekommunikationsområdet Roskomnadzor sina första åtta administrativa protokoll – alla mot Radio Free Europe/Radio Liberty – för brott mot lagen om ”utländska agenter”. Lagstiftningen har utvidgats till att omfatta enskilda uppgiftslämnare. Hittills har Roskomnadzor meddelat Radio Free Europe/Radio Liberty 520 överträdelser av sina märkningsrestriktioner, vilket förväntas leda till böter på 2,4 miljoner US-dollar när de ryska domstolarna har meddelat sina domar i alla målen. I maj 2021 började de ryska myndigheterna beslagta egendom från Radio Free Europe/Radio Libertys kontor i Moskva.

G.  Det senaste lagförslag som antogs av statsduman och det federala rådet i maj 2021 begränsade avsevärt rättigheter och friheter i Ryssland genom att införa hårda restriktioner för personer som kritiserar regeringen, och hindrar dem från att delta i det offentliga livet och ställa upp i val på alla nivåer, inbegripet parlamentsvalet 2021, om de har grundat, lett, arbetat för eller på annat sätt deltagit i verksamheten i en organisation som i detta lagförslag betecknas som ”extremistisk” eller ”terroristisk”.

H.  Lagen ska även kunna tillämpas retroaktivt och riktar sig mot Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse, som redan har förklarats vara en ”utländsk agent” och nu är på väg att få beteckningen ”extremistorganisation”.

I.  Ryssland har även utvidgat tillämpningsområdet för lagen om ”icke önskvärda organisationer” genom att införa ett förbud mot deltagande i deras verksamhet utomlands och ge statusen ”icke önskvärd” till organisationer som tros vara mellanled i finansiella transaktioner med dem som redan förbjudits.

J.  Ryssland har pekat ut ett flertal internationella och utländska icke-statliga organisationer som ”icke önskvärda”, bland annat International Republican Institute, National Democratic Institute, National Endowment for Democracy och Atlantic Council baserade i Förenta staterna, samt de EU-finansierade det europeiska initiativet för demokrati, Europarådets sammanslutning av skolor för politiska studier, den ukrainska världskongressen, mediekanaler som drivs av Radio Free Europe/Radio, och även genom den ryske riksåklagarens beslut av den 26 maj 2021 om att klassificera tre tyska icke-statliga organisationer som ”icke önskvärda”, nämligen Forum Russischsprachiger Europäer e.V., Zentrum für die Liberale Moderne GmbH and Deutsch-Russischer Austausch e.V..

K.  Ett aktivt civilsamhälle är en avgörande beståndsdel i ett demokratiskt och öppet samhälle och även för att slå vakt om de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

L.  Genom att anta dessa lagar, som bland annat innebär omedelbar tillämpning av straffrättsligt ansvar, har statsduman riktat in sig på medborgarrörelsen Öppna Ryssland, en nätverksstruktur för demokrati och mänskliga rättigheter, som därmed tvingades att upplösas för att skydda sina aktivister och anhängare mot ytterligare åtal.

M.  Den 27 maj 2021 tillkännagav Öppna Ryssland att det skulle upphöra med sin verksamhet för att skydda sin personal mot åtal enligt den ryska lagstiftningen om ”icke önskvärda organisationer”.

N.  Den 31 maj 2021 hämtades den förre ledaren för Öppna Ryssland, Andrej Pivovarov, från ett LOT-plan som höll på att taxa ut i Sankt Petersburg. Han frihetsberövades på godtyckliga grunder och häktades två dagar senare, en häktning som ska vara i två månader, anklagad för att ”bedriva verksamhet i en icke önskvärd organisation”, för vilket han riskerar att få upp till sex års fängelse. Michail Josilevitj, en aktivist från Nizjnij Novgorod, tillhör också dem som just nu står åtalade och har frihetsberövats på samma grunder.

O.  Dessa åtgärder ska läggas till den uppsjö av politiskt motiverade åtal som Ryssland inlett mot personer som uttrycker avvikande åsikter eller som har tillkännagett sina avsikter att kandidera i det ryska parlamentsvalet i september 2021. Hit hör fängslandet av korruptionsmotståndaren och oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och den femåriga villkorliga fängelsedomen mot oppositionsbloggaren och vänsterpolitikern Nikolaj Platosjkin. Man kan även nämna de senaste målen mot oppositionspolitikern Dmitrij Gudkov, medieföretag som Radio Free Europe/Radio Liberty, Meduza och VTimes, och ett antal journalister som anklagas för att vara ”utländska agenter”. Till och med studentmagasin är måltavlor för de repressiva åtgärderna. Enligt människorättscentrumet Memorial har de ryska myndigheterna för närvarande närmare 400 politiska fångar, i strid med Rysslands förpliktelser.

P.  De ryska myndigheterna har slagit till hårt mot fredliga demonstranter som begett sig ut på gatorna i hela landet för att visa sitt stöd för Aleksej Navalnyj och protestera mot korruptionen och orättvisorna. Enligt den ryska övervakningsorganisationen OVD-Info greps över 11 000 demonstranter under de tre dagar långa protesterna i januari och februari, däribland tiotals oberoende journalister och människorättsförsvarare som bevakade eller övervakade protesterna. Tusentals administrativa käromål och över 100 brottmål har inletts runt om i landet, och ytterligare gripanden och kvarhållanden efter falska anklagelser sker fortlöpande.

Q.  Enligt ett flertal rapporter har fredliga demonstranter som dömts till ”administrativt förvar” utsatts för misshandel, bland annat placerats i kraftigt överbefolkade förvarsanläggningar, förvägrats mat och vatten i flera timmar och tvingats tillbringa lång tid (flera timmar, ofta nattetid) i polispiketer i samband med förflyttningar. Människor som deltagit i protester har också rapporterat att de hotats med avstängning, eller blivit avstängda, från universitet eller högskolor eller förlorat sina arbeten. Fredliga demonstranter, däribland äldre och barn, har också utsatts för övervåld av kravallpolisen.

R.  Det är avgörande att i en övergripande EU-strategi gentemot Ryssland säkerställa att kontakterna med Ryssland inte äventyrar värden som demokrati och skydd av mänskliga rättigheter.

S.  Regimen i Kreml gör allt vad den kan för att isolera Rysslands folk från det internationella samfundet och beröva folket hoppet om en demokratisk framtid, bland annat genom att på olika sätt förbjuda oppositionskandidater att från att delta i 2021 års parlamentsval i Ryssland.

T.  Forskning från Levada Center visar att det styrande partiet Enade Ryssland har historiskt låga opinionssiffror efter att ha ställt sig bakom en impopulär pensionsreform och drivit igenom antagandet av ett förslag till konstitutionella ändringar, bland annat en som kan göra det möjligt för president Vladimir Putin att stanna kvar på sin post till 2036. De ryska myndigheternas tilltagande repression mot civilsamhället och den politiska oppositionen avslöjar deras rädsla för folkligt missnöje med landets svaga socioekonomiska resultat och korruptionen bland den härskande klassen.

1.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att:

2.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, EU:s delegationer, medlemsstaterna och kommissionen att i förberedandet av EU:s övergripande strategi gentemot Ryssland och reaktionen på urholkandet av rättsstaten, de grundläggande friheterna och de mänskliga rättigheterna i Ryssland fokusera på följande:

3.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för alla personer och organisationer som är måltavlor för repression, och uppmanar med kraft de ryska myndigheterna att upphöra med sina trakasserier, hot och angrepp mot civilsamhället, medier, människorättsorganisationer och aktivister. Parlamentet fördömer de ryska myndigheternas underlåtenhet att skydda dessa aktörer mot angrepp, trakasserier och hot från utomstående och att göra opartiska utredningar av sådana angrepp.

4.  Europaparlamentet påminner alla företag med verksamhet i Ryssland att uppvisa särskild aktsamhet och ta sitt ansvar för att respektera de mänskliga rättigheterna i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet är bekymrat över att högt uppsatta europeiska politiker accepterar lukrativa avtal med Kreml-ägda eller -anknutna företag såsom Gazprom eller Rosnieft.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Ryska federationens president, regering och statsduma.

(1) Antagna texter, P9_TA(2021)0159. (2) EUT C 76, 28.2.2018, s. 27.