Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Afghanistan,

–  med beaktande av det gemensamma samarbetsavtalet mellan Afghanistan och EU av den 2 oktober 2016 om migrationsfrågor,

–  med beaktande av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan, som undertecknades den 18 februari 2017,

–  med beaktande av Nordatlantiska rådets uttalande av den 9 december 2020 om fredsförhandlingarna om Afghanistan,

–  med beaktande av president Bidens kommentarer den 14 april 2021 om vägen framåt i Afghanistan,

–  med beaktande av ramen för oberoende genom ömsesidig ansvarighet, som godkändes vid konferensen om Afghanistan i Bryssel den 4–5 oktober 2016,

–  med beaktande av 2020 års internationella ministeriella givarkonferens (Afghanistankonferensen) den 23–24 november 2020,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 4 maj 2021 från kommissionens vice ordförande / unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Indiens utrikesminister om Afghanistan,

–  med beaktande av kommunikén av den 7 maj 2021 från de särskilda sändebuden och särskilda representanterna från Europeiska unionen, Frankrike, Tyskland, Italien, Nato, Norge, Förenade kungariket och Förenta staterna om den afghanska fredsprocessen,

–  med beaktande av undersökningen från 2020 om opium i Afghanistan, som publicerades av Afghanistans nationella statistik- och informationsmyndighet tillsammans med FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå i april 2021,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter, om barn och väpnad konflikt och om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Afghanistan,

–  med beaktande av resolutionerna om Afghanistan från FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I februari 2020 undertecknade Förenta staterna och talibanerna ett avtal som banade väg för de första direkta samtalen mellan talibanerna och företrädare för Islamiska republiken Afghanistan sedan 2001.

B.  Den 14 april 2021 tillkännagav Förenta staternas utrikesminister Anthony Blinken det ensidiga tillbakadragandet av amerikanska trupper senast den 11 september 2021. Natos medlemsländer följer principen ”tillsammans in, tillsammans ut”, och kommer att dra tillbaka sina trupper enligt samma tidsplan.

C.  De afghanska fredssamtalen mellan den afghanska regeringen och talibanerna inleddes 2020 i Doha. Avtalet om vapenvila följdes inte, och det har nu uppstått ett dödläge i fredssamtalen medan talibanerna väntar på att de allierade trupperna ska dras tillbaka.

D.  Sedan 2001 har EU haft en aktiv närvaro i Afghanistan för att stödja den sociala och ekonomiska utvecklingen och samordna det internationella biståndet. Många EU-medlemsstater, Natopartner och allierade länder har bidragit militärt och civilt till att stabilisera och utveckla Afghanistan, och har därigenom drabbats av många döda och sårade samt stora förluster. Ett stabilt och självständigt Afghanistan som kan sörja för sig självt och som nekar terroristgrupper en fristad ligger fortfarande i EU:s och Natos samt deras medlemsländers grundläggande säkerhetsintressen.

E.  Det är oerhört viktigt att de senaste tjugo årens framsteg i Afghanistan upprätthålls, särskilt i fråga om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

F.  Kvinnlig representation och kvinnors rättigheter ges inte ett proportionellt utrymme i de afghanska fredssamtalen, och det krävs ett större åtagande från förhandlingsparterna på detta område.

G.  Kvinnor, barn och etniska minoriteter är de som kommer att drabbas hårdast om de afghanska fredssamtalen bryter samman och om försök görs att lösa konflikten med militära medel. Afghanska kvinnor har redan börjat begränsa sina rörelser för att minska riskerna, och barns tillgång till utbildning och lek hindras av hotet om våld.

H.  Säkerhetssituationen i Afghanistan förvärras gradvis, och attacker mot afghanska styrkor blir allt vanligare, liksom riktade lönnmord på afghanska aktivister, mediearbetare, lärare, läkare, domare och regeringstjänstemän. Antalet talibanattacker har ökat markant sedan de afghanska fredssamtalen inleddes, och syftar till att ta kontroll över regeringskontrollerade territorier. Afghanistan rankades som det värst drabbade landet i det globala terrorismindexet för 2020. Av landets befolkning på 36 miljoner människor är 4 miljoner fördrivna personer. Nästan 3 miljoner människor lever som internflyktingar på grund av våld och ytterligare 1 miljon på grund av naturkatastrofer. 2,5 miljoner afghaner har redan flytt från landet för att söka säkerhet, och de flesta har bosatt sig i Iran och Pakistan.

I.  Afghanistan är den största mottagaren i världen av utvecklingsbistånd från EU. Under de senaste 20 åren har EU:s bidrag till Afghanistan lett till avsevärda förbättringar när det gäller förväntad livslängd, läs- och skrivkunnighet, mödra- och barnadödlighet samt kvinnors rättigheter. Mellan 2002 och 2020 tillhandahöll EU mer än 4 miljarder euro och har redan lovat att tillhandahålla 1,2 miljarder euro i såväl långsiktigt bistånd som katastrofbistånd för perioden 2021–2025. Detta löfte åtföljdes av ett meddelande från EU och de länder som tillsammans står för omkring 80 % av det totala offentliga utvecklingsbiståndet till Afghanistan, där man framhöll de viktigaste punkterna för att landet ska fortsätta att få bistånd, bland annat ett fortsatt engagemang för demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter.

J.  Det råder en omfattande avsaknad av ansvarsutkrävande för attacker och mord i Afghanistan. Den 12 mars 2021 fördömde medlemmarna i FN:s säkerhetsråd det alarmerande antalet attacker som avsiktligen riktas mot civila i Afghanistan.

K.  Den senaste tidens upptrappning av våldet har ägt rum mot bakgrund av långvariga, utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet, begångna av terrorister, väpnade grupper och säkerhetsstyrkor, inbegripet utomrättsliga avrättningar, tortyr och sexuellt våld. 150 000 människor beräknas ha dött under det 20-åriga kriget, däribland 35 000 civila.

L.  Sedan 2001 har det gjorts tydliga framsteg med avseende på kvinnors och flickors rättigheter i Afghanistan, däribland tillgång till utbildning, hälsovård och deltagande i det civila och politiska livet. Man kan nog hävda att dessa förbättringar är de största framstegen i landets utveckling på senare tid. Dessa partiella framsteg är nu hotade och måste omedelbart värnas och stärkas.

M.  Trots dessa förbättringar utsätts kvinnor och flickor fortfarande för fruktansvärda hot varje dag, däribland svårigheter att få tillgång till grundläggande tjänster och fysiska angrepp såsom våld i hemmet och sexuellt och könsrelaterat våld. I indexet för kvinnor, fred och säkerhet för 2019/20 rankades Afghanistan som det näst sämsta landet i världen för kvinnor. Minst 85 personer dödades och 147 skadades, de flesta av dem skolflickor, när flickskolan Sayed al-Shuhada i Kabul bombades den 8 maj 2021. Den 2 mars 2021 dödades tre kvinnliga journalister i Jalalabad.

N.  Covid-19-pandemin har lett till en dramatiskt ökad fattigdom i Afghanistan. Covid-19-relaterade åtgärder och den försämrade säkerhetssituationen har resulterat i restriktioner av tillträdet för humanitärt bistånd till det afghanska folket.

O.  Under 2021 förutspås torka i Afghanistan, vilket innebär att det nuvarande antalet människor som befinner sig i en nödsituation när det gäller livsmedelsförsörjningen, 5,5 miljoner, kommer att öka, och ytterligare 17,6 miljoner förväntas hamna i en akut osäker livsmedelsförsörjning.

P.  De ekonomiska kostnaderna för terrorism i Afghanistan motsvarade nästan 20 % av landets BNP 2018, och berövar afghanska barn deras framtid, möjligheten att få en utbildning, utsikter till stabil sysselsättning och tjänster såsom statlig hälso- och sjukvård.

Q.  Afghanska företag lider av talibanernas utpressning, där jordbrukare tvingas till opiumodling och olaglig gruvdrift.

1.  Europaparlamentet anser att Afghanistan befinner sig i ett kritiskt skede, med tanke på den bräckliga inhemska situationen, det förvärrade säkerhetsläget, de praktiskt taget fastlåsta inhemska fredssamtalen och beslutet att dra tillbaka Förenta staternas och Natos trupper senast den 11 september 2021, vilket kan skapa nya osäkerhetsfaktorer, mindre stabilitet, risk för intensifiering av interna konflikter och ett vakuum som i värsta fall kommer att fyllas av talibanerna. Parlamentet anser att detta skulle vara ett mycket oroande perspektiv för landet och för hållbarheten i de sociopolitiska landvinningar och framsteg som gjorts under de senaste 20 åren.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över och fördömer i starkast möjliga ordalag den alarmerande våldsökningen i Afghanistan, inbegripet riktade mord av barn, yrkeskvinnor, journalister och mediearbetare, lärare, människorättsförsvarare, civilsamhällesaktivister, läkare, regeringstjänstemän och personal inom rättsväsendet. Parlamentet uppmanar med kraft alla sidor att omedelbart enas om ett permanent och fullständigt eldupphör.

3.  Europaparlamentet är oroat över att den afghanska regeringen är bräcklig och instabil och saknar kontroll över stora delar av landet, vilket förvärrar våldets konsekvenser för civilbefolkningen. Parlamentet uppmanar talibanerna att omedelbart upphöra med sina attacker mot civila och de nationella styrkorna, och att till fullo respektera internationell humanitär rätt. Parlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med och stöd till offren för terrorattacker och deras familjer.

4.  Europaparlamentet understryker att man behöver undvika ett scenario där Afghanistan utvecklas till en ”sönderfallande stat”, och bekräftar sitt åtagande för en fredsprocess och återuppbyggnad efter konflikten som leds och styrs av afghanerna själva, som den enda tillförlitliga vägen till inkluderande och varaktig fred, säkerhet och utveckling. Parlamentet betonar att detta är viktigare än någonsin eftersom datumet för tillbakadragandet av Förenta staternas och Natos trupper närmar sig snabbt. Parlamentet uppmanar med kraft rådet, Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att så snart som möjligt utarbeta och för parlamentet lägga fram en omfattande strategi för framtida samarbete med Afghanistan efter tillbakadragandet av Nato-ländernas trupper, och uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater, Nato och Förenta staterna att fortsätta arbeta för detta mål.

5.  Europaparlamentet stöder i detta sammanhang ett omedelbart återupptagande av fredssamtalen i Doha för att nå en politisk lösning på konflikten och en permanent, landsomfattande framförhandlad vapenvila. Parlamentet understryker att endast en politisk lösning ger hopp om varaktig fred, och rekommenderar parterna att söka hjälp från en tredjepartsmedlare, såsom FN, som kan hjälpa dem att komma överens om en politisk färdplan för ett välmående Afghanistan. Parlamentet uppmuntrar utrikestjänsten och kommissionen att mer kraftfullt uppmana båda sidor att sätta sig vid förhandlingsbordet, och att erbjuda underlättande eller medling om detta önskas av afghanerna.

6.  Europaparlamentet bekräftar att en framförhandlad politisk uppgörelse som leder till fred måste bygga på de ekonomiska, sociala och politiska resultat som uppnåtts under de senaste 20 åren. Parlamentet understryker att Afghanistans långsiktiga utveckling kommer att vara beroende av ansvarsutkrävande, god samhällsstyrning, varaktigt tillhandahållande av människors säkerhet, inbegripet fattigdomsminskning och skapande av arbetstillfällen, tillgång till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, utbildning samt skydd av grundläggande friheter och mänskliga rättigheter.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den afghanska regeringen att aktivt involvera det afghanska parlamentet i alla relevanta processer, att upphöra med alla åtgärder som förhindrar ett effektivt samarbete mellan regeringen och parlamentet och att förbättra rätten till parlamentarisk kontroll, medan det afghanska parlamentet bör representera den mångfaldiga afghanska befolkningen. Parlamentet betonar att stöd fortfarande behövs till hållandet av fria och rättvisa val, i linje med internationella standarder, till valobservationsuppdrag till landet och till en större insyn i offentliga utgifter så att Afghanistans regering blir helt ansvarsskyldig gentemot sina medborgare.

8.  Europaparlamentet påminner om att den afghanska staten, för att kunna bygga vidare på de resultat som uppnåtts under de senaste 20 åren, verkligen bör engagera sig för att bekämpa och förebygga terrorism och väpnade grupper samt tillverkning av och olaglig handel med narkotika och för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till irreguljär och påtvingad migration, ta itu med regional instabilitet, eftersträva fattigdomsutrotning, förebygga radikalisering som leder till våldsbejakande extremism och motverka straffrihet för kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

9.  Europaparlamentet är mycket kritiskt till att kommissionen inte lade fram den gemensamma förklaringen om migrationssamarbete för parlamentet och att parlamentet inte fick någon chans att yttra sig om den innan den undertecknades. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en bedömning av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna av den gemensamma förklaringen om migrationssamarbete.

10.  Europaparlamentet uttrycker oro över terroristhotet mot Afghanistan och regionen, särskilt den fortsatta närvaron av Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil-Daish) och dess anhängare, i synnerhet Isil-Khorasan och al-Qaida. Parlamentet påminner om att terroristattackerna i Afghanistan utförs av många olika aktörer, däribland talibanerna, al-Qaida och den så kallade Islamiska staten. Parlamentet understryker att det finns en verklig risk för större instabilitet och mer våld när Förenta staternas och Natos trupper har dragit sig tillbaka. Parlamentet betonar därför att EU snarast måste samordna med berörda parter, däribland Afghanistans regering och säkerhetsstyrkor, Förenta staterna, Nato och FN, för att säkerställa en så smidig övergång som möjligt.

11.  Europaparlamentet fördömer all terroristverksamhet och alla terroristattacker i Afghanistan. Parlamentet understryker hur viktigt det är att effektivt bekämpa finansiering av terrorism och avveckla finansiella nätverk som stöder terrorism. Parlamentet är mycket oroat över slutsatserna i rapporten från FN:s övervakningsgrupp, enligt vilka förbindelserna mellan talibanerna och al-Qaida har fördjupats, och över dess varning att talibanerna skulle motsätta sig fredssamtal och föredra ett militärt övertagande. Parlamentet noterar dessutom de rapporter som tyder på att talibanerna aktivt förbereder militära operationer under 2021.

12.  Europaparlamentet påminner om att det är omöjligt att nå hållbar utveckling utan säkerhet och vice versa. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det internationella stödet till Afghanistan efter att trupperna har dragits tillbaka måste utgöras av en heltäckande strategi för att upprätthålla det ekonomiska och tekniska stödet för att värna säkerheten, vilket inkluderar Afghanistans nationella försvars- och säkerhetsstyrkor, och till ekonomiska och utvecklingsmässiga reformer med tonvikt på att stärka demokratin, rättsstaten och mänskliga rättigheter, i synnerhet för kvinnor, unga och minoriteter.

13.  Europaparlamentet värdesätter det arbete som utförs av lokala och internationella icke-statliga organisationer, som tillhandahåller tjänster, bistånd och hjälp till det afghanska folket trots säkerhetsriskerna. Parlamentet är fortsatt oroat över den farliga miljö som civilsamhällets organisationer, däribland journalister och människorättsförsvarare, verkar i. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta ge betydande stöd till civilsamhället och upprätthålla sin dialog med den afghanska regeringen för att snarast minska hindren för icke-statliga organisationers verksamhet. Parlamentet uppmanar med kraft de afghanska myndigheterna, talibanerna och alla andra berörda aktörer att garantera säkerheten för lokala och internationella civilsamhällesorganisationer, icke-statliga organisationer och humanitära organisationer.

14.  Europaparlamentet efterlyser en trovärdig och öppen utredning under FN:s överinseende av attacken på en flickskola som dödade 85 personer, varav de flesta var flickor i åldrarna 11–17 år, och av attacken den 12 maj 2020 mot förlossningsavdelningen på sjukhuset Dasht-e Barchi i Kabul, vilket stöds av Läkare utan gränser. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att kräva att FN:s råd för mänskliga rättigheter ska inrätta en undersökningskommission för de allvarliga brott mot internationell humanitär rätt som har begåtts i Afghanistan.

15.  Europaparlamentet understryker att straffrihet och korruption fortfarande är allvarliga hinder mot bättre säkerhetssamordning, tillhandahållande av offentliga tjänster och ekonomiska reformer. Parlamentet välkomnar införandet i november 2020 av en kommission för korruptionsbekämpning som ska införa en nyligen antagen korruptionsbekämpningsstrategi, samt uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att upprätthålla EU:s stora stöd för bekämpning av korruption i landet.

16.  Europaparlamentet understryker att EU:s stöd kommer att fortsätta att vara villkorat mot att man bygger vidare på de framsteg som har gjorts under de senaste 20 åren och på att landet på ett ändamålsenligt sätt säkrar en mer inkluderande och ansvarig samhällsstyrning, stärker institutionerna, den demokratiska pluralismen och rättsstatsprincipen, bekämpar korruption och stärker oberoende medier, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla afghaner, särskilt kvinnor, barn och alla personer som tillhör minoriteter och riskgrupper. Parlamentet påminner om att flickors rätt till utbildning, som har varit en stor framgång under de senaste 20 åren, inte får ifrågasättas. Parlamentet betonar behovet av tydliga riktmärken och övervakningsmekanismer för att mäta gjorda framsteg och en effektiv och transparent användning av EU-medel.

17.  Europaparlamentet betonar att det är av yttersta vikt att upprätthålla de framsteg som har gjorts för kvinnors rättigheter i Afghanistan under de senaste 20 åren. Parlamentet påminner om att kvinnor deltar i fredsförhandlingarna på den afghanska regeringens sida, och insisterar på att man inte får kompromissa om kvinnors rättigheter i fredsprocessen. Parlamentet betonar att man i förhandlingarna även måste ta upp framsteg när det gäller kvinnors rättigheter i de områden som inte står under regeringens kontroll. Parlamentet kräver större representation och fullständigt samråd med kvinnoorganisationer under samtalen. Kvinnors fullständiga deltagande i återuppbyggnadsfasen och det politiska och civila livet i Afghanistan är en grundläggande förutsättning för att upprätta hållbar fred, säkerhet och utveckling. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta stödja kvinnors egenmakt som ett avgörande villkor för fortsatt ekonomiskt stöd till landet.

18.  Europaparlamentet beklagar djupt att kvinnor och flickor fortfarande ställs inför stora problem, såsom våld i hemmet, sexuellt och könsrelaterat våld, tvångsäktenskap och begränsad tillgång till hälsovård. Parlamentet kräver att framsteg inom dessa områden ska vara en högprioriterad fråga för EU. Parlamentet välkomnar EU-finansierade projekt till stöd för kvinnors egenmakt och deltagande i beslutsfattandet.

19.  Europaparlamentet upprepar att EU behöver fortsätta att stödja Afghanistan i kampen mot covid-19-pandemin, förse afghanerna med vaccin och hjälpa till att organisera vaccinationsinsatserna.

20.  Europaparlamentet understryker vikten av att möta brådskande hot mot livsmedelstryggheten till följd av klimatförändringar, torka och covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar EU att stå fast vid sina åtaganden från 2020 års givarkonferens om Afghanistan, och kräver att utrikestjänsten och kommissionens GD ECHO (generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder) ska spela en ledande roll och överbrygga finansieringsgapet för att se till att livsmedelsbistånd mobiliseras och samordnas i rätt tid för att ta itu med den hotande osäkra livsmedelsförsörjningen. Parlamentet uppmanar alla givare att upprätthålla eller öka sitt humanitära bistånd, särskilt sitt stöd till det afghanska hälso- och sjukvårdssystemet och främjandet av tillgång till hälso- och sjukvård för afghanska kvinnor och flickor.

21.  Europaparlamentet påminner om att effekterna av odlingen av opiumvallmo sträcker sig långt utanför Afghanistans gränser och påverkar grannländerna och Europa, som är huvudmålet för heroin som produceras i Afghanistan. Parlamentet betonar att den afghanska regeringen måste öka sina ansträngningar för att motverka detta hot, och upprepar att det behövs en långsiktig jordbruksutveckling och stöd för att skapa tillförlitliga arbetstillfällen och inkomster från annat än opiumodling. Parlamentet noterar att detta är ett nödvändigt steg för att komma åt olaglig narkotikahandel, penningtvätt och terrorismfinansiering.

22.  Europaparlamentet lyfter fram den potentiella ekonomiska tillväxt som Afghanistan skulle kunna uppnå genom att använda sina naturresurser på ett hållbart sätt. Parlamentet betonar att EU-stöd till utveckling av infrastruktur skulle kunna gynna det afghanska folket genom att tillhandahålla sysselsättning och resurser för viktiga offentliga tjänster och se till att miljön skyddas.

23.  Europaparlamentet betonar att europeiska medel behöver användas till investeringar i förbättrade regionala förbindelser för att underlätta handel och transitering, vilket skulle ge Afghanistan möjlighet att växa ekonomiskt.

24.  Europaparlamentet påminner om att Afghanistan är en inlandsstat belägen i den knutpunkt som sammanlänkar Asien och Mellanöstern, och erkänner att stöd och positivt samarbete från centralasiatiska grannländer och regionala makter – särskilt Kina, Iran, Indien, Ryssland och Pakistan – är avgörande för Afghanistans stabilisering, utveckling och ekonomiska hållbarhet. Utrikestjänsten och medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sin dialog med Afghanistans grannländer. Parlamentet understryker att dessa länder har en avgörande roll när det gäller att stabilisera Afghanistan och förhindra att kaos utbryter när de utländska trupperna lämnar landet. Parlamentet betonar att det behövs en ökad samordning mellan EU och Förenta staterna när det gäller Afghanistan, så att båda parterna i möjligaste mån kan behålla viktiga roller i landet.

25.  Europaparlamentet påminner om att regeringarna i de länder som drar tillbaka sina trupper från Afghanistan har ett ansvar för att skydda samt vid behov bevilja visum till och repatriera tusentals lokalanställda, särskilt översättare, som har stöttat deras arbete och vars liv nu kan vara i allvarlig fara. Parlamentet begär att detta ska föregås av en noggrann individuell bedömning som tar full hänsyn till alla berättigande aspekter och säkerhetsaspekter.

26.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att garantera säkerheten för europeiska styrkor och europeisk personal i Afghanistan, liksom för lokalanställda som arbetar eller har arbetat för medlemsstaternas representationer eller EU:s delegation i landet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att bidra till finansieringen av en förstärkt säkerhetszon för att säkerställa en diplomatisk närvaro efter att trupperna har dragits tillbaka.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda sändebud för Afghanistan, medlemsstaternas regeringar och parlament samt regeringen och parlamentet i Islamiska republiken Afghanistan.