Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2 och 3, och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 8, 10, 18 och 21,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt artiklarna 7, 9, 21, 24.2, 24.3 och 45,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 8 om rätten till respekt för privat- och familjelivet och artikel 14 och protokoll nr 12 om förbud mot diskriminering,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 2239 (2018) av den 10 oktober 2018 om privatliv och familjeliv: likaberättigande oavsett sexuell läggning(1)

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 2048 (2015) av den 22 april 2015 om diskriminering av transpersoner i Europa(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2020 En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020)0698),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2021 om förklaringen om EU som en frihetszon för hbtqi-personer(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om allmän diskriminering och hatpropaganda som drabbar hbti-personer samt ”hbti-fria zoner”(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2019 om framtiden för handlingsplanen för hbti-personer (2019–2024)(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om förslaget till rådets beslut om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen(8),

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols (domstolens) dom av den 5 juni 2018 i målet Relu Adrian Coman m.fl. mot Inspectoratul General pentru Imigrări och Ministerul Afacerilor Interne(9) och av den 23 april 2020 i målet NH mot Associazione Avvocatura per i diritti LGBTI – Rete Lenford(10), och av generaladvokat Kokotts förslag till avgörande av den 15 april 2021 i målet V.M.A. mot Stolichna Obsthina, Rayon ”Pancharevo”(11),

–  med beaktande av domstolens domar i målen Maruko, Römer och Hay(12), och domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i målet Taddeucci & McCall(13),

–  med beaktande av artikel 105.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Hbtqi-personers rättigheter är mänskliga rättigheter.

B.  Utskottet för framställningar har tagit emot flera framställningar där man uttrycker oro över den diskriminering som hbtiq-personer i allmänhet utsätts för i EU och i synnerhet samkönade par och regnbågsfamiljer.

C.  I dessa framställningar begär man å ena sidan att regnbågsfamiljer ska garanteras samma familjerättigheter som heterosexuella familjer och deras barn i alla medlemsstater, särskilt rätten till fri rörlighet inom EU och det ömsesidiga erkännandet av deras relation och föräldraskap, och å andra sidan åtgärder mot Polen för brott mot principerna om icke-diskriminering, jämlikhet och yttrandefrihet, bland annat när det gäller ”regionala stadgor för familjerättigheter” och resolutioner om att kommuner och regioner ska vara fria från ”hbti-ideologi” (så kallade hbti-fria zoner).

D.  Den 22 mars 2021 anordnade utskottet för framställningar en workshop om hbti‑personers rättigheter i EU, då man presenterade den studie som Europaparlamentets utredningsavdelning för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor beställt på utskottets vägnar om hinder för den fria rörligheten för regnbågsfamiljer i EU.

E.  I den ovannämnda studien drar man slutsatsen att det fortfarande 2021 finns stora hinder för regnbågsfamiljers fria rörlighet i EU, med negativa konsekvenser för deras barns bästa, och att EU-institutionerna genom att utöva EU:s befogenheter när det gäller fri rörlighet för EU-medborgare och deras familjemedlemmar skulle kunna agera för att undanröja dessa hinder. Transsexuella föräldrar vars identitetshandlingar inte erkänns efter att ha passerat en gräns kan förlora alla rättsliga band till sina barn, vilket har en mycket negativ inverka på barns bästa.

F.  I artikel 21 i EUF-fördraget fastställs att varje unionsmedborgare ska ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.

G.  Europeiska unionen måste bekämpa social utestängning och diskriminering.

H.  Rätten till likabehandling och icke-diskriminering är en grundläggande rättighet som fastställs i fördragen och stadgan, och den bör respekteras till fullo. Jämlikhet och skydd av minoriteter tillhör de EU-värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och som EU håller på att utveckla genom initiativ och åtgärder inom ramen för ”jämlikhetsunionen”.

I.  I september 2020 betonade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen att ”om du är förälder i ett land är du det i alla länder” och hänvisade till behovet av ömsesidigt erkännande av familjeförhållanden i EU.

J.  Alla medlemsstater har i enlighet med internationell rätt och EU-fördragen åtagit sig att respektera, garantera, skydda och förverkliga grundläggande rättigheter.

K.  EU har visserligen gjort framsteg när det gäller äktenskap och registrerade partnerskap, adoptionsrättigheter för hbti-personer och rättsligt skydd mot diskriminering, hatpropaganda och hatbrott, men det har också skett bakslag, såsom en hätsk retorik från folkvalda politikers sida, tilltagande homofobiskt och transfobiskt våld och tillkännagivanden av så kallade ”hbtqi-fria zoner”.

L.  Hbtiq-personer utsätts fortfarande för diskriminering och våld runt om i Europa. 2021 års Rainbow Europe-karta, ILGA-Europes årliga verktyg för riktmärkning, avslöjar dels en utbredd och nästan fullständig stagnation av hbtiq-personers mänskliga rättigheter, särskilt när det gäller erkännandet av familjerätt i hela Europa, dels att det hittills i år inte har förekommit några rättsliga eller politiska förändringar som har haft en positiv inverkan på hbtiq-personer.

M.  I en undersökning från 2019 konstaterade Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) att diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskaraktär ökar i EU.

N.  Hbtiq-personer diskrimineras fortfarande i vissa medlemsstater när det gäller socialt skydd, social trygghet, hälso- och sjukvård, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och andra tjänster som är tillgängliga för allmänheten, däribland bostäder. Det horisontella direktivet mot diskriminering, som delvis skulle kunna avhjälpa denna brist på skydd inom andra områden än i arbetslivet, har varit blockerat i rådet i över tio år.

O.  Det är inte alla EU-medlemsstater som har lagar som skyddar hbtqi-personer mot diskriminering.

P.  Det finns inga EU-regler om erkännande av domar om föräldraskap mellan medlemsstater och inga EU-bestämmelser som syftar till att lösa konflikter i detta avseende. Vissa medlemsstater erkänner bara samkönade äktenskap som ingåtts i en annan medlemsstat enligt nationell lagstiftning som avser uppehållstillstånd. Vissa medlemsstater som tillåter samkönade par att ingå äktenskap förefaller ovilliga att erkänna registrerade samkönade partnerskap från andra medlemsstater. I vissa medlemsstater kan samkönade par med barn förvägras rättsligt erkännande som gemensamma föräldrar till sina barn(14). Transsexuella föräldrar nekas ofta erkännande av sitt juridiska kön när de passerar gränser, vilket leder till att gränsmyndigheterna inte erkänner dem som föräldrar till sina egna barn.

1.  Europaparlamentet välkomnar den allra första jämställdhetsstrategin för hbtiq-personer för 2020–2025, som antogs av kommissionen den 12 november 2020 (COM(2020)0698), varav en nyckelåtgärd är ett lagstiftningsinitiativ som syftar till att skydda regnbågsfamiljers rättigheter och en annan är en uppdatering av 2009 års riktlinjer om fri rörlighet senast 2022.

2.  Europaparlamentet uttrycker mycket djup oro över den diskriminering som regnbågsfamiljer och deras barn utsätts för i EU och över att de berövas sina rättigheter på grund av sexuell läggning eller könsidentitet eller föräldrars eller partners könskaraktär. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att få bukt med denna diskriminering och undanröja de hinder de möter när de utövar sin grundläggande rätt till fri rörlighet inom EU.

3.  Europaparlamentet understryker behovet av att arbeta för att hbtqi-personer fullt ut ska kunna åtnjuta sina grundläggande rättigheter i alla EU-medlemsstater och påminner om att EU-institutionerna och medlemsstaterna därför är skyldiga att upprätthålla och skydda dem i enlighet med fördragen och stadgan samt internationell rätt.

4.  Europaparlamentet insisterar på att EU måste inta en gemensam hållning när det gäller erkännande av samkönade äktenskap och partnerskap. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att framför allt införa relevant lagstiftning för att säkerställa full respekt för rätten till privatliv och familjeliv utan diskriminering och fri rörlighet för alla familjer, inbegripet åtgärder för att underlätta erkännandet av transsexuella föräldrars juridiska kön.

5.  Europaparlamentet påminner om att EU-rätten har företräde framför alla typer av nationell lagstiftning, inbegripet över motstridiga konstitutionella bestämmelser, och att medlemsstaterna därför inte kan åberopa något konstitutionellt förbud mot samkönade äktenskap eller konstitutionellt skydd av ”moralen” eller ”den allmänna ordningen” för att hindra den grundläggande rätten till fri rörlighet för personer inom EU i strid med de regnbågsfamiljers rättigheter som flyttar till deras territorium.

6.  Europaparlamentet fördömer starkt det faktum att förslaget till rådets direktiv av den 2 juli 2008 om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning(15), ännu inte har antagits. Parlamentet uppmanar rådet att godkänna det. Parlamentet understryker att denna blockering sänder fel signaler från EU‑institutionernas sida, nämligen att de blundar för att det i EU:s medlemsstater förekommer allvarlig diskriminering och att de tillåter det att fortsatta.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla EU-medlemsstater respekterar kontinuiteten i lagstiftningen när det gäller familjebanden mellan personer i regnbågsfamiljer som flyttar till deras territorium från en annan medlemsstat, åtminstone under alla de omständigheter som krävs enligt Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning som ålägger alla medlemsstater att i enlighet med nationell lagstiftning erkänna att de vuxna som anges i ett födelsebevis som utfärdats i en annan medlemsstat är barnets lagliga föräldrar, oavsett de vuxnas lagliga kön eller civilstånd, och att kräva att alla medlemsstater i enlighet med nationell lagstiftning erkänner de äktenskap eller registrerade partnerskap som har ingåtts i en annan medlemsstat i alla de situationer där makarna eller de registrerade partnerna skulle ha rätt till likabehandling enligt Europadomstolens rättspraxis. Parlamentet betonar vikten av att födelsebevis erkänns i alla medlemsstater oavsett föräldrarnas kön, eftersom detta skulle säkerställa att barn inte blir statslösa när de flyttar till en annan medlemsstat.

9.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtagande att föreslå ett lagstiftningsinitiativ i syfte att utvidga förteckningen över ”EU-brott” till hatbrott och hatpropaganda, även när de riktas mot hbtiq-personer, samt förslaget om ömsesidigt erkännande av föräldraskap och eventuella åtgärder för att stödja ömsesidigt erkännande av samkönade partnerskap mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar rådets kommande ordförandeskap att i sina agendor prioritera dessa frågor.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa fri rörlighet för alla familjer, inklusive regnbågsfamiljer, i linje med domen i målet Coman & Hamilton(16), där det anges att termen ”make/maka” i direktivet om fri rörlighet även är tillämplig på samkönade partner. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om medlemsstaterna följer domen i målet Coman & Hamilton och vidta verkställighetsåtgärder enligt artikel 258 i EUF-fördraget mot dem som inte följer domen. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta verkställighetsåtgärder mot Rumänien på grund av landets fortsatta underlåtenhet att följa denna dom och bristen på rättsmedel som tvingade käranden att vända sig till Europadomstolen för att få sin sak prövad.

11.  Europaparlamentet begär att kommissionen i sina kommande riktlinjer om fri rörlighet tar med ett förtydligande för att säkerställa att direktiv 2000/78/EG, mot bakgrund av domstolens domar i målen Maruko, Römer och Hay och Europadomstolens dom i målet Taddeucci & McCall, tolkas som att medlemsstaterna måste förbjuda all diskriminering av samkönade par vid anställning, i yrkesutbildning eller på andra områden som omfattas av direktivets materiella tillämpningsområde.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till översyn av artikel 2.2 b i direktiv 2004/38/EG, särskilt för att stryka villkoret ”om den mottagande medlemsstatens lagstiftning behandlar registrerade partnerskap som likvärdiga med äktenskap” för att följa artikel 21 i stadgan.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina kommande riktlinjer om fri rörlighet, i syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av lagstiftningen om fri rörlighet, uppmana medlemsstaterna att konsekvent genomföra direktiv 2004/38/EG utan diskriminering mellan de personer som omfattas av direktivet, såsom heterosexuella och samkönade par, för att klargöra att varje hänvisning till en ”partner”, en ”förälder”, ett ”barn”, en ”släkting i rakt nedstigande led” eller en ”direkt släkting i rakt uppstigande led” bör omfatta regnbågsfamiljer för att säkerställa att de, när de utövar sin rätt till fri rörlighet, åtnjuter samma rätt till familjeåterförening som familjer bildade av heterosexuella par, och att säkerställa att den bedömning av parets personliga omständigheter som medlemsstaten gör för att underlätta inresa för en unionsmedborgares oregistrerade partner till dess territorium är fri från diskriminering på grund av sexuell läggning.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med diskrimineringen av hbtiq‑personer i Polen och Ungern för att uppmana medlemsstaterna att korrekt tillämpa och respektera EU:s lagstiftning i denna fråga. Parlamentet uppmanar rådet att återuppta diskussionerna om förfarandena mot Polen och Ungern enligt artikel 7 i EU-fördraget, inbegripet om hbtiq-rättigheter. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt av den 17 september 2020 och uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja de verktyg som står till dess förfogande för att ta itu med den uppenbara risken att Polen och Ungern allvarligt åsidosätter de värden som unionen bygger på, särskilt påskyndade överträdelseförfaranden och ansökningar om interimistiska åtgärder inför domstolen samt budgetverktyg. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att hålla parlamentet regelbundet informerat och nära delaktigt.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Resolution 2239 (2018) Europarådets parlamentariska församling. (2) Resolution 2048 (2015) Europarådets parlamentariska församling. (3) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. (4) EUT L 303, 2.12.2000, s. 16. (5) Antagna texter, P9_TA(2021)0089. (6) EUT C 255, 29.6.2021, s. 7. (7) EUT C 449, 23.12.2020, s. 146. (8) Antagna texter, P9_TA(2020)0225. (9) Mål C 673/16, Coman, EU:C:218:385. (10) Mål C-507/18, NH, EU:C:2020:289. (11) Mål C ‑490/20, V.M.A, EU:C:2021:296. (12) Mål C-267/06, Maruko, EU:C:2008:179. Mål C-147/08, Römer, EU:C:2011:286. Mål C-267/12, Hay, EU:C:2013:823. (13) Europadomstolen Taddeucci och McCall mot Italien, Nr 51361/09. (14) Studie om hinder för den fria rörligheten för regnbågsfamiljer i EU, beställd av Europaparlamentets utredningsavdelning för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor på utskottets för framställningars vägnar, 2021. Obstacles to the Free Movement of Rainbow Families in the EU (europa.eu). (15) COM(2008)0426. (16) Dom av den 5 juni 2018, Coman, C‑673/16, EU:C:2018:385.