Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2276(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0243/2021

Ingivna texter :

A9-0243/2021

Debatter :

PV 13/09/2021 - 22
CRE 13/09/2021 - 22

Omröstningar :

PV 14/09/2021 - 11
CRE 14/09/2021 - 11

Antagna texter :

P9_TA(2021)0369

Antagna texter
PDF 180kWORD 59k
Tisdagen den 14 september 2021 - Strasbourg
En ny modell för den maritima strategin för Atlanten
P9_TA(2021)0369A9-0243/2021

Europaparlamentets resolution av den 14 september 2021 om en ny modell för den maritima strategin för Atlanten (2020/2276(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 174, 225 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2020 En ny modell för den marina strategin för Atlanten – Handlingsplan för Atlanten 2.0, En uppdaterad handlingsplan för en hållbar, motståndskraftig och konkurrenskraftig blå ekonomi i Europeiska unionens Atlantområde (COM(2020)0329),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

–  med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet)(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(2),

–  med beaktande av Handlingsplan för en marin strategi för Atlantområdet av den 13 maj 2013 (COM(2013)0279) och halvtidsöversynen av den 23 februari 2018 (SWD(2018)0049),

–  med beaktande av EU:s strategi av den 10 juni 2009 för Östersjöområdet (COM(2009)0248), av den 8 december 2010 för Donauregionen (COM(2010)0715), av den 28 juli 2015 för Alpregionen (COM(2015)0366) , och av den 17 juni 2014 för den adriatiskjoniska regionen (COM(2014)0357), och sina resolutioner om dessa strategier(3),

–  med beaktande av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites)(4),

–  med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet)(5) och Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet)(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2020 om det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG(10),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 12 juni 2018 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 (COM(2018)0390),

–   med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget(11),

–  med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 19 mars 2021 om kommissionens meddelande En ny modell för den marina strategin för Atlanten – Handlingsplan för Atlanten 2.0, En uppdaterad handlingsplan för en hållbar, motståndskraftig och konkurrenskraftig blå ekonomi i Europeiska unionens Atlantområde,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om en EU-strategi för hållbar turism(12),

–  med beaktande av betänkandet från kommissionens uppdragsstyrelse för friska oceaner, hav samt kust- och inlandsvatten av den 21 september 2020, med titeln Mission Starfish 2030: Restore our Ocean and Waters ny 2030,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 2019 om utvecklingen av EU:s makroregionala strategier,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för Atlantområdet(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2012 om EU:s strategi för sammanhållningspolitiken för Atlantområdet(14),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 20 maj 2014 om styrningen av makroregionala strategier (COM(2014)0284),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2011 om regionalpolitikens bidrag till hållbar tillväxt inom ramen för Europa 2020-strategin (COM(2011)0017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt(15),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 maj 2021 om en ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU – Omställning av EU:s blå ekonomi för en hållbar framtid (COM(2021)0240),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektivet om en marin strategi)(16),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker(17),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan(18),

–  med beaktande av undersökningen från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) av den 15 januari 2015 om makroregionernas nya roll i det europeiska territoriella samarbetet,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för transport och turism och från fiskeriutskottet,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A9-0243/2021), och av följande skäl:

A.  Atlantområdet drabbades svårt av de socioekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin och de negativa konsekvenserna av brexit.

B.  Atlantområdet är det största havsområdet i Europeiska unionen.

C.  Kust- och havsturismen är en stor källa till sysselsättning för Atlantregionerna och har drabbats särskilt hårt av den socioekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin.

D.  Klimatkrisen och de stigande havsnivåerna får allvarliga konsekvenser för Atlantområdets alla kustområden och öar, vars land- och havsmiljö är både sårbar och unik.

E.  EU:s Atlantområde omfattar Madeira, Azorerna, Kanarieöarna, Franska Guyana, Martinique, Guadeloupe och Saint-Martin som yttersta randområden. Den nya handlingsplanen för Atlanten bör inriktas på alla dessa regioner och samtidigt främja ett nära samarbete med utomeuropeiska länder och territorier i Atlanten och Atlantländer utanför EU och deras regioner.

F.  2015 uppgick Atlantområdets totala BNP till 2 175 miljarder euro, vilket motsvarar 15 % av EU:s BNP(19).

G.  Strategin för Atlantområdet bör inkludera materiella och immateriella utbyten med de utomeuropeiska länderna och territorierna i Atlanten samt med länder utanför EU, med utgångspunkt i EU:s regioner och yttersta randområden vid Atlanten.

H.  EU:s nya strategi för biologisk mångfald 2030, översynen av direktivet om förnybar energi(20) och den blå ekonomin är centrala i övergången till en mycket energieffektiv och helt förnyelsebaserad ekonomi, inbegripet skärpta hållbarhetskriterier.

I.  Oceanerna spelar en grundläggande roll i anpassningen till klimatförändringarna.

J.  Friska världshav samt skyddet och återställandet av deras ekosystem är av avgörande betydelse för mänskligheten som klimatreglerare, eftersom de producerar minst hälften av det syre som finns i jordens atmosfär, säkerställer den biologiska mångfalden, är en källa till globalt tryggad livsmedelsförsörjning och människors hälsa samt en grund för ekonomisk verksamhet, bland annat fiske, transport, fartygsbyggnad, handel, turism, gastronomi, förnybar energi, forskning och hälsoprodukter

K.  Genom från jord till bord-strategin strävar man efter att inrätta ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem.

L.  Hamnarna och transporterna spelar en viktig roll för främjandet av en hållbar utveckling och för övergången till en koldioxidfri ekonomi som är baserad på förnybara energikällor.

M.  EU:s sjöfartssektor bör också motverka förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöring och bidra till målen i EU:s nya strategi för biologisk mångfald för 2030.

N.  Genom den reviderade handlingsplanen för Atlanten 2.0 bör man kunna frigöra potentialen i den blå ekonomin i Atlantområdet, samtidigt som man bevarar de marina ekosystemen och bidrar till anpassning till, och begränsning av, klimatförändringar.

O.  Utbildning för blå kompetens, gemensamma forskningsprojekt samt ökning av allmänhetens medvetenhet om oceanens potential och bräcklighet som naturmiljö kommer att bidra till strategins framgång.

P.  Handlingsplanen för Atlanten 2.0 innehåller inte några hänvisningar till de yttersta randområdena kring Atlanten som förstärker Europeiska unionens maritima och atlantiska koppling.

Översyn av strategin för Atlanten sedan 2013

1.  Europaparlamentet betonar det arbete som utförts av alla lokala, regionala och nationella aktörer samt EU-aktörer, särskilt arbetet i gruppen för strategin för Atlanten.

2.  Europaparlamentet noterar bekymrat konsekvenserna av brexit och av covid-19-pandemin på havs- och kustområden i Atlantområdet. Parlamentet konstaterar att en konsekvens av detta är att den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i dessa områden riskerar att äventyras, vilket innebär stor risk för att avfolkningstendenserna påskyndas.

3.  Europaparlamentet anser att 2013 års handlingsplan för Atlanten har bidragit till att måla upp en mer omfattande bild av vad som händer i Atlanten, men att den pga. sin bredd hade begränsningar när det gällde att utöva inflytande över prioriteringarna och stödja utvecklingen av relevanta projekt.

4.  Europaparlamentet betonar de insatser som gjorts för att främja den internationella dimensionen av strategin för Atlanten, särskilt framgångarna med Galwayförklaringen om samarbete kring forskningen om Atlanten av den 24 maj 2013 och Belémförklaringen om samarbete kring forskning och innovation rörande Atlanten av den 14 juli 2017. Parlamentet erinrar om att den internationella dimensionen av handlingsplanen för Atlanten från 2013, och stödet för dess genomförande, bidrar till en förståelse av de pågående förändringarna i Atlanten och av deras konsekvenser för de olika kustsamhällena.

5.  Europaparlamentet beklagar att de allmänna resultaten inte var i närheten av att leva upp till handlingsplanens potential, och beklagar djupt att man inte lyckades öronmärka en budget för handlingsplanen samt att dess styrsystem var så komplext.

6.  Europaparlamentet betonar att de 1 200 nya havsprojekt till ett värde av nästan 6 miljarder euro som kommissionen(21) har framhållit, inte är direkt kopplade till handlingsplanen för Atlanten från 2013, men välkomnar det faktum att strategin för Atlanten drog till sig eller var inspiration för vissa av dessa investeringar och projekt. Parlamentet beklagar dessutom att endast omkring 30 % av de angivna projekten var gränsöverskridande(22) och att halvtidsöversynen inte ger någon verklig översikt över de projekt som har genomförts genom strategin. Parlamentet anser att Atlantregionerna inte har varit tillräckligt delaktiga i styrningen av strategin.

7.  Europaparlamentet beklagar att sektorerna för hållbart fiske och vattenbruk, även om de inkluderades i 2013 års strategi för Atlanten, till stor del uteblev ur kommissionens halvtidsöversyn från 2017.

DEN NYA HANDLINGSPLANEN 2.0: REKOMMENDATIONER FÖR FÖRBÄTTRINGAR

Allmänna kommentarer

8.  Europaparlamentet välkomnar översynen och de framsteg som gjorts när det gäller styrningen. Parlamentet beklagar dock att det fortfarande finns flera brister.

9.  Europaparlamentet välkomnar att prioriteringarna i den nya handlingsplanen är mer selektiva i förhållande till handlingsplanen för Atlanten för 2013–2020, och efterlyser konkreta åtgärder, som ett direkt resultat av strategin. Parlamentet föreslår att specifika färdplaner eller milstolpar inkluderas för varje mål i syfte att göra de definierade åtgärderna mer specifika och enklare att utvärdera.

10.  Europaparlamentet beklagar att inga medel har anslagits i EU:s budget för handlingsplanen för Atlanten. Parlamentet rekommenderar att de befintliga finansieringsmöjligheterna i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, t.ex. Interreg, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont Europa, främjar projektinfordringar för att hantera Atlantregionens flerdimensionella utmaningar och möjligheter.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka synergierna mellan EU:s olika fonder, strategier och program, i synnerhet med direkt förvaltade, nationella och regionala program, för att stödja en hållbar, motståndskraftig och konkurrenskraftig blå ekonomi i Atlantregionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att märka projekt som uppfyller de olika prioriteringarna och målen i den nya strategin i syfte att göra det enklare att finansiera dem inom ramen för de relevanta EU-programmen och EU-fonderna. De inblandande medlemsstaterna och regionerna uppmanas att nämna denna strategi i de sammanhållningspolitiska program och den finansiering som är relevant för dessa regioner.

12.  Europaparlamentet anser att strategin kan främja en samordnad planering och utveckling av sektorer inom den blå ekonomin i Atlantområdet genom att följa bästa praxis för en samarbetsinriktad, inkluderande och sektorsövergripande fysisk planering i kust- och havsområden samt genom att sätta miljö, biologisk mångfald och klimat i första rummet för att på så sätt bidra till att uppnå EU:s klimat- och energimål samt främja förnybar havsbaserad energi, såsom tidvatten-, våg-, sol- och vindkraft.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att göra EU:s finansieringsprogram allmänt kända bland potentiella mottagare och uppmanar kommissionen att utfärda en tydlig och förenklad vägledning för alla dessa möjligheter. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att överväga att märka projekt för att göra den europeiska dimensionen synlig för allmänheten.

Yttersta randområden och öar

14.  Europaparlamentet beklagar djupt att det i den nya strategin för Atlanten endast finns en liten hänvisning till EU:s öar i Atlanten, i synnerhet de yttersta randområdena, trots att dessa områden är väldigt beroende av den blå ekonomin för sin socioekonomiska hållbarhet och att de hyser en avsevärd del av Europas biologiska mångfald.

15.  Europaparlamentet erinrar om att de yttersta randområdena ger EU en verkligt atlantisk dimension och att ett fullständigt integrerande av dessa i denna strategi är avgörande för dess framgång och därför bör stärkas. Parlamentet erinrar om att deras ökaraktär, perifera läge och lilla storlek bör beaktas, i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, för att främja en verklig social, ekonomisk och territoriell integration, men även för att lyfta fram deras unika potential och särskiljande tillgångar, t.ex. deras geostrategiska position.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att utarbeta strategier för att bekämpa begränsningarna med Atlantregionernas avstånd och låga befolkningstäthet, i synnerhet medlemsstaternas öar och de yttersta randområdena, genom att främja mer hållbara transportförbindelser, sätta stopp för energiberoendet genom att anamma förnybar energi, t.ex. sol-, tidvatten- och vindenergi, och genom att utveckla samordnade informationsnät.

Näringsliv och sysselsättning

17.  Europaparlamentet rekommenderar att man utarbetar en industristrategi på atlantisk nivå, med en stark hållbar miljömässig och socioekonomisk blå ekonomi, och föreslår att handlingsplanen ska inriktas på utvecklingen av flaggskeppsbranscher och på relevant sektorspolitik som är specifik för Atlantområdet eller andra områden där det genom ytterligare insatser finns stor potential att stärka samarbetet på havsområdesnivå.

18.  Europaparlamentet kräver att strategin starkt betonar skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet. Europaparlamentet anser att principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter inte skyddas tillräckligt i den nya strategin för Atlanten och anser därför att det är nödvändigt att inkludera en starkare social dimension i strategin. Parlamentet efterlyser en ambitiös social del för att bekämpa fattigdom och social utestängning samt främja kvalitativa arbetstillfällen och, i synnerhet, utbildning och tillgång till maritima yrken för unga inom områden som fartygsbyggnad och fartygsreparationer, vattenbruk och fiske.

Hållbart fiske

19.  Europaparlamentet beklagar att hållbart fiske och vattenbruk inte nämns i strategin, trots att dessa näringar spelar en viktig socioekonomisk och miljörelaterad roll längs Atlantkusten och i EU:s yttersta randområden. Parlamentet vill att denna viktiga sektor i den blå ekonomin ska inkluderas i den nya strategin i enlighet med kommissionens meddelande av den 17 maj 2021 om en ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU. Parlamentet anser att en hänvisning till dessa näringar alltid bör nämna genomförandet av en ekosystemstrategi för havsförvaltningen.

20.  Parlamentet varnar för de skadliga effekterna av överfiske och betonar medlemsstaternas och regionerna i Atlantområdets behov av att ha ett effektivt samarbete mot orapporterat olagligt fiske.

21.  Europaparlamentet betonar att kommissionen, staterna utmed Atlantkusten och olika byråer måste samarbeta för att skydda fiskbestånden, uppnå maximal hållbar avkastning och få slut på överfisket.

22.  Europaparlamentet betonar att den nya handlingsplanen för Atlanten 2.0 bör främja ökad synergi med från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald 2030 för att stödja en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar, robust och konkurrenskraftig blå ekonomi i Atlantområdet.

23.  Europaparlamentet konstaterar att Storbritanniens utträde ur EU kan komma att förändra både EU-fartygens fiskeverksamhet i Atlanten och den hävdvunna dynamiken i regionen.

Hållbar turism

24.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla en högkvalitativ, hållbar och smart turism eftersom detta är avgörande för den blå ekonomin, och uppmanar kommissionen att inleda pilotprojekt på området. Parlamentet uppmanar även kommissionen att säkerställa att handlingsplanen för Atlanten 2.0 i tillräcklig utsträckning samordnas med strategin för kust- och havsturism och efterlyser en omedelbar förnyad bedömning av strategin. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att utveckla nya former av hållbar havs- och kustturism som höjer kustområdenas värde genom att diversifiera de aktiviteter som erbjuds samtidigt som man bevarar dem genom att bekämpa massturismens skadliga effekter på kustlinjerna, miljön och kulturarvet. Parlamentet betonar vikten av den cirkulära ekonomin inom turismsektorn för att utveckla mer hållbara metoder som gynnar lokal utveckling och lokal sysselsättning under hela året. Parlamentet noterar matturismens avsevärda potential, i synnerhet med anknytning till fiskeri- och vattenbruksprodukter.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av React-EU, som skulle kunna ge Atlantregionerna en ny start inom hållbar kustturism, innovation och hamninfrastruktur. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att det är nödvändigt att skapa, anpassa och modernisera befintlig havsspecifik infrastruktur, t.ex. för navigering och stöd för fritidsbåtar.

Pelare I – hamnar som portar och nav för den blå ekonomin

26.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att stärka Atlanthamnarnas roll, att det behövs investeringar i smart infrastruktur samt att man måste utveckla och bedriva en hållbar förvaltning av hamnar, inklusive gröna hamnar. Parlamentet understryker hamnarnas grundläggande och strategiska roll som portar till EU, logistikplattformar, nav för turism, resurser för energiproduktion, magasineringsnav och industrinav. Parlamentet noterar behovet att snabbt anta åtgärder för att ge hamnarna möjlighet att skydda sig mot effekterna av klimatförändringarna, i synnerhet stigande havsnivåer.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och deras regioner att främja innovativa och miljömässigt och socioekonomiskt hållbara projekt i de atlantiska havsrelaterade sektorerna, i och runt hamnar, längs Atlantens kustlinje och i havsområdena, t.ex. installering av en ”grön” lastningsinfrastruktur för sjötransport.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den nya handlingsplanen för Atlanten inkludera fler åtgärder för att i relevanta fall främja förbindelser mellan hamnar och flygplatser genom att förbättra deras hållbarhet, och att utveckla inlandet bakom kusterna genom multimodala förbindelser. Parlamentet beklagar de ihållande problemen rörande järnvägstransporternas driftskompatibilitet i Atlantkorridoren.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att slutföra de prioriterade projekt som ingår i det transeuropeiska transportnätet i Atlantbågen, särskilt i gränsöverskridande områden och inom ramen för de framtida TEN-T-riktlinjerna och Fonden för ett sammanlänkat Europa (2021–2027), samt att främja och investera i utvecklingen av TEN-T-sjömotorvägar som förbinder öarna med fastlandet.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Atlantregionerna att utveckla strategier för att undanröja flaskhalsar på järnvägarna, fortsätta utvecklingen av höghastighetsjärnvägar parallellt med uppgraderingen av konventionella linjer för att skapa gränsöverskridande kontinuitet, upprätta planer för en multimodal övergång till hållbara transportslag, stödja utvecklingen av Atlantens järnvägsmotorväg samt att fortsätta stödja järnvägsförbindelserna till hamnarna och koppla dem till andra viktiga korridorer inom det transeuropeiska transportnätet, i synnerhet Medelhavskorridoren, korridoren Nordsjön-Medelhavet och korridoren Rhen-Alperna, samt till andra linjer inom atlantiska korridoren, med hänsyn till målen i den europeiska gröna given och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. Parlamentet noterar med tillfredsställelse den planerade omjusteringen av sjöfartskorridorerna mellan det europeiska fastlandet och Irland efter brexit, och i synnerhet Irlands integration i Atlantkorridoren.

31.  Europaparlamentet välkomnar nationella och regionala intressenters arbete för att bevara och förbättra infrastrukturernas säkerhetsnivåer genom genomförandet av lämplig lagstiftning, samarbete och utbyte av bästa praxis.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att driva på utfasningen av fossila bränslen från sjötransporterna som ett sätt att främja investeringar som förbättrar hållbarheten. Parlamentet uppmanar kommissionen och sjöfartsbranschen att utvärdera fördelarna med att inrätta ett europeiskt partnerskap för sjötransporter för att främja innovation inom sektorn, bidra till utfasningen av fossila bränslen genom att skapa infrastruktur för lastning och leverans av alternativa bränslen i hamnar och godsterminaler samt utveckla avfallshanteringsplaner för hamnarna vid Atlanten.

Pelare II – Framtidens blå kompetens och kunskap om haven

33.  Europaparlamentet betonar behovet av att skapa nätverk mellan universitet och lärcentrum på området för forskning och utbildning om blå ämnen, och noterar med intresse de möjligheter som erbjuds genom programmet Erasmus+ för perioden 2021–2027 via de nya initiativen europeiska universitetsallianser och yrkeskunskapscentrum. Parlamentet uppmanar till fortsatt utveckling av de europeiska blå skolorna. Parlamentet betonar att särskild utbildning om den blå ekonomin, bland annat genom Europeiska socialfonden plus, skulle bidra till att öka medvetenheten om marina ekosystem och behovet av att skydda dem genom att ta itu med problemet med marint skräp.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av att bekämpa avhopp från skolan och av formell och icke-formell utbildning för att förbättra kompetensen hos befolkningen i havsnära områden samt uppmuntrar ansträngningar för att samordna arbetet i flera sektorer med att främja inkluderande och konkurrenskraftig blå tillväxt.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av att lansera pilotprojekt i Atlantområdet inom havsförvaltning och kunskap om haven, i randområdena och på andra platser, tillsammans med universitet, forskningscentrum och sjöfartsskolor.

36.  Europaparlamentet välkomnar den ökade utvecklingen av ny forskning om marin bioteknik pga. dess potentiella användning inom industriella och medicinska tillämpningar. Parlamentet erinrar om att projekt och initiativ för innovation kan bidra till utvecklingen av forskningskapacitet, nätverksbyggande och utbyte av bästa praxis.

Pelare III – Marint förnybar energi

37.  Europaparlamentet välkomnar initiativ för att påskynda anpassningarna till klimatförändringarna och uppnå målet att bli en koldioxidneutral kontinent till 2050, såsom den atlantiska alliansen för färdigheter och skapandet av incitament för att främja installation av förnybara energianläggningar till havs och i inlandet. Parlamentet betonar här att staterna utmed Atlantkusten måste samarbeta om forskning och utveckling kring framväxande och förnybar energi, såsom sol- våg, tidvatten- och vindenergi. Parlamentet beklagar att förnybar energi till havs fortfarande är underutvecklad i den atlantiska regionen.

38.  Europaparlamentet påpekar att en moderniserad blå ekonomi i Atlantområdet kan bidra till övergången till ren energi genom att utnyttja den ökande potentialen hos havsbaserade förnybara energikällor och en hållbar förvaltning av havsområdet i linje med den europeiska gröna given, vilket framhåller den avgörande roll som produktionen av havsbaserad förnybar energi spelar för omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Pelare IV – Hälsosamma hav och motståndskraftiga kuster

39.  Parlamentet beklagar att det i handlingsplanen för Atlanten 2.0 och dess pelare inte sägs något om att tillämpa en ekosystemansats på havsförvaltningen, såsom det krävs i ramdirektivet om en marin strategi(23), och att detta bör gälla för all verksamhet som ingår i den blå ekonomin.

40.  Europaparlamentet stödjer forskning om oceanerna och uppmanar kommissionen och Atlantregionerna att, inom ramen för handlingsplanens fjärde pelare, främja ett omfattande gemensamt projekt för att minska föroreningen av Atlanten och dess havsbotten, att stödja oceanografisk forskning och observation på havsbotten och att främja hållbara åtgärder för förebyggande av föroreningar. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang utveckling av fler innovativa havsrelaterade åtgärder som ska bidra till skyddet och till minskade koldioxidutsläpp från maritima källor, t.ex. den koldioxid som släpps ut av fartyg.

41.  Europaparlamentet anser att den cirkulära ekonomin bör utvidgas genom insamling av marint skräp och dess återinförande i ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja uppförandet av centrum för insamling och bearbetning av plast och annat marint avfall, i synnerhet i de yttersta randområdena i Atlanten, som är kraftigt påverkade av avfall som transporteras av havsströmmarna. Parlamentet föreslår att ett centrum för att förbygga och bekämpa marint avfall upprättas i ett av Atlantens yttre randområden.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna samt deras regioner att vidta fler förebyggande åtgärder och utveckla en större riskhanteringskapacitet för att hantera naturkatastrofer och olyckor på land och till havs. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska sjöfartsrelaterade miljörisker och förbättra sjöfartssektorns övergripande hållbarhet och säkerhet.

43.  Europaparlamentet välkomnar att det i handlingsplanen för Atlanten 2.0 talas om kartläggning och bevarande av kustnära våtmarker som en del av mål 6 om mer motståndskraftiga kuster. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det finns effektiva förvaltningsplaner för dessa områden.

44.  Europaparlamentet betonar vikten av specifika Eruf-/Interreg-program som särskilt är inriktade på begränsning av och anpassning till klimatförändringar och på bedömning och förebyggande av hydrogeologiska risker i kustområden och våtmarker.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), och på grundval av en djupgående konsekvensanalys, utarbeta ambitiösa initiativ och en färdplan för minskade koldioxidutsläpp från fartyg.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta stora skyddade maritima områden, och understryker vikten av att skydda alla marina arter. Parlamentet understryker att marina skyddsområden inte bara skyddar marina ekosystem utan också fyller en funktion för begränsning av klimatförändringarna och anpassning till dem samt bidrar till välmående och motståndskraftiga oceaner. Parlamentet upprepar uppropet i kommissionens strategi för biologisk mångfald fram till 2030 om att minst 30 % av havsområdena i EU ska vara skyddade, också genom att vara återhämtningsområden för fiskbestånd såsom föreskrivs i den gemensamma fiskeripolitiken, och att minst 10 % av EU:s vatten ska klassificeras som strikt skyddade områden(24).

47.  Europaparlamentet betonar vikten av att samordna kommissionens och medlemsstaternas insatser för att förbättra oceanernas hälsa och havsförvaltningen, och av att främja den hållbara förvaltningen av dess resurser, i enlighet med Galwayförklaringen och Belémförklaringen.

48.  Europaparlamentet betonar vikten av den här strategin för rapporten ”Mission Starfish 2030: Restore our Ocean and Waters” för handlingsplanen för Atlanten och uppmanar till stödåtgärder och samordning med medlemsstaterna och deras regioner för att genomföra den politik som krävs för att uppnå strategins fem huvudsakliga mål: kunskap, återhämtning, nollförorening, minskade koldioxidutsläpp samt styrning.

Styrning

49.  Europaparlamentet välkomnar att Atlantregionerna numera integreras bättre i styrningen av strategin för Atlanten, att de nationella delegationerna har möjlighet att bjuda in sina regioner att delta i de strategiska kommittéerna för Atlantregionen och att konferensen för perifera kustregioner i Europa (CPMR) har inkluderats som rådgivare. Parlamentet påpekar i sammanhanget att regioner, städer och kommunerna vid kusterna i stor utsträckning skulle kunna bidra till genomförandet av den här handlingsplanen.

50.  Europaparlamentet vill att alla berörda regioner i de nationella delegationerna, utomeuropeiska länder och territorier i Atlanten samt länder utanför EU i Atlantområdet ska bjudas in till att delta i strategin.

51.  Europaparlamentet påminner om framgångarna för styrningsstrukturen i Alpstrategin.

52.  Europaparlamentet föreslår att det minst en gång per år hålls möten mellan medlemsstaterna och deras regioner som är involverade i strategin, kommissionen, parlamentet och alla intressenter för att främja en bättre samordning och en regelbunden övervakning av de åtgärder som respektive region vidtagit. Parlamentet efterlyser större synlighet när det gäller den nya styrningsstrukturen och de framtida mötena.

53.  Europaparlamentet rekommenderar att partnerna i Atlantstrategin och medlemmarna av övervakningskommittén för Interreg-Atlantområdet upprättar gemensamma mål och beslutsprocesser för att på ett bättre sätt genomföra lösningar för att ta itu med regionala utmaningar på områdena innovation, resurseffektivitet, miljö och kultur, till stöd för regional utveckling och hållbar tillväxt. Interregprogrammet för Atlantområdet har inte den administrativa och finansiella kapaciteten, och inte heller till uppgift, att vara den främsta finansieringskällan för projekt som hör till strategin för Atlanten.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för de specifika målen i strategin för Atlanten, fokusera på de minst utvecklade områdena i Atlantområdet. Parlamentet anser att det är grundläggande att öka antalet specifika ansökningsomgångar för projekt i Atlantregionerna, inklusive för små, medelstora och stora transatlantiska projekt, inom de mindre utvecklade socioekonomiska prioriteringarna i Atlantstrategin. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om vikten av att till fullo genomföra partnerskapsprincipen, dvs. att socioekonomiska parter och andra intressenter deltar för det korrekta och faktiska deltagandet av arbetsmarknadens parter i utarbetandet av de sammanhållningspolitiska programmen i Atlantregionerna, också för att säkerställa en bättre planering och ett bättre genomförande av de slutliga projekten på plats.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i samarbete med sina regionala och lokala myndigheter och andra intressenter, öka sitt deltagande och genomföra gemensamma strategiska projekt. Parlamentet understryker betydelsen av de strategiska sektorer som omfattas av denna handlingsplan, till exempel transport, energi, hållbar turism, miljöskydd och hållbar användning av resurser, forskning och utbildning.

56.  Europaparlamentet anser att icke-statliga miljöorganisationer vars verksamhet är direkt kopplad till havet bör delta mer aktivt för att skapa, främja och genomföra nya projekt inom utbildning eller andra sektorer, såsom skydd av Atlantens ekosystem och biologiska mångfald.

57.  Europaparlamentet uppmanar parterna i strategin för Atlanten att, med kommissionens stöd, utveckla en specifik informationsplattform för utbyte av erfarenheter och bästa praxis som är relevant för handlingsplanen för Atlanten 2.0

58.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över den nuvarande strategin med tanke på de allvarliga brister som konstaterats.

Mot en atlantisk makroregion

59.  Europaparlamentet erinrar om att rådet, i dess slutsatser av den 5 juni 2019 om genomförandet av EU:s makroregionala strategier, förblev öppen för skapandet av nya makroregioner. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att ge kommissionen i uppdrag att upprätta en ny modell för en atlantisk makroregion som stärker införandet av regionala myndigheter och de yttersta randområdena i Atlantens roll i styrandet av Atlantstrategin, driver ambitiösa projekt för Atlantområdet, skapar bättre samordning av användningen av EU-finansiering i regionerna och arbetar på ett integrerat sätt där fokus ligger på synergieffekter mellan den maritima dimensionen och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående analys av fördelarna för medlemsstaterna och deras regioner med att införa den atlantiska makroregionen, som ett sätt att möta de gemensamma utmaningar som dessa regioner ställs inför. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till särdragen i de yttersta randområdena i handlingsplanen och i sin analys av skapandet av en atlantisk makroregion, samt understryker behovet av att ta vederbörlig hänsyn till dessa särdrag genom att i varje havsområde – Västindien, Amazonasbäckenet och det makaronesiska området – utveckla särskilt riktade strategier som fokuserar på de yttersta randområdenas specifika utmaningar, för att på så sätt garantera att ingen region hamnar på efterkälken.

o
o   o

61.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna och de nationella parlamenten i Frankrike, Irland, Portugal och Spanien som deltar i strategin samt till Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

(1) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.
(2) EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.
(3) Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2011 om genomförandet av EU-strategin för Donauregionen (EUT C 188 E, 28.6.2012, s. 30), Europaparlamentets resolution av den 13 september 2016 om en EU-strategi för Alpregionen (EUT C 204, 13.6.2018, s. 57), och Europaparlamentets resolution av den 28 oktober 2015 om EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUT C 355, 20.10.2017, s. 23).
(4) EUT L 75, 19.3.2015, s. 4.
(5) EUT L 206, 22.7.1992, s. 7.
(6) EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.
(7) EUT C 270, 7.7.2021, s. 94.
(8) EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.
(9) EUT L 231, 30.6.2021, s. 94.
(10) EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.
(11) EUT C 232, 16.6.2021, s. 28.
(12) Antagna texter, P9_TA(2021)0109.
(13) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 95.
(14) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 122.
(15) EUT L 124, 25.4.2014, s. 1.
(16) EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.
(17) EUT L 288, 6.11.2007, s. 27.
(18) EUT L 197, 21.7.2001, s. 30.
(19) Kommissionens undersökning från december 2017 som låg till grund för halvtidsöversynen om genomförandet av handlingsplanen för Atlantområdet.
(20) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
(21) Europeiska kommissionen, The Atlantic Strategy and the 2013-2020 Action Plan, visad den 20 juli 2021, tillgänglig på: https://atlanticstrategy.eu/en/atlantic-strategy-glance/atlantic-strategy
(22) Kommissionens undersökning från december 2017 som låg till grund för halvtidsöversynen om genomförandet av handlingsplanen för Atlantområdet.
(23) I artikel 1 i direktivet föreskrivs att den ekosystembaserade metoden ska tillämpas på ett sätt som säkerställer att dessa aktiviteters samlade tryck hålls inom nivåer som är förenliga med uppnåendet av god miljöstatus och att de marina ekosystemens kapacitet att reagera på antropogena förändringar inte äventyras, samtidigt som ett hållbart utnyttjande av marina varor och tjänster möjliggörs för nuvarande och kommande generationer.
(24) I EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 fastställs målet att rättsligt skydda minst 30 % av EU:s landyta och 30 % av EU:s havsområde samt att ekologiska korridorer ska integreras (vilket innebär 4 % extra för landytan och 19 % för havsområdena jämfört med i dag). Vidare krävs det att 10 % av EU:s landyta och 10 % av EU:s hav ska vara strikt skyddade områden (i dag är endast 3 % av marken och mindre än 1 % av de marina områdena strikt skyddade).

Senaste uppdatering: 14 december 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy