Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Afghanistan,

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av säkerhetsrådets resolutioner 1368 (2001), 1373 (2001), 2210 (2015), 2344 (2017), 2513 (2020) och 2593 (2021),

–  med beaktande av det gemensamma samarbetsavtalet mellan Afghanistan och EU av den 2 oktober 2016 om migrationsfrågor,

–  med beaktande av samarbetsavtalet av den 18 februari 2017 om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan(1),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 24 juli 2017 med titeln Beståndsdelar i en EU-strategi för Afghanistan (JOIN(2017)0031),

–  med beaktande av uttalandet av den höga representanten på Europeiska unionens vägnar om Afghanistan den 17 augusti 2021,

–  med beaktande av det tal som hölls av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, vid krismötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 augusti 2021,

–  med beaktande av G7-ledarnas uttalande av den 24 augusti 2021 om Afghanistan,

–  med beaktande av uttalandet av den 31 augusti 2021 från rådet (rättsliga och inrikes frågor) om situationen i Afghanistan,

–  med beaktande av resultatet av det gemensamma mötet mellan EU, Nato och G7 om Afghanistan,

–  med beaktande av talibanernas meddelande av den 7 september 2021 om bildandet av en övergångsregering i Afghanistan,

–  med beaktande av FN:s internationella givarkonferens för Afghanistan den 13–14 september 2021 i Genève,

–  med beaktande av uttalandet av den 3 september 2021 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, vid presskonferensen efter utrikesministrarnas informella möte (Gymnichmöte),

–  med beaktande av slutförandet av de amerikanska väpnade styrkornas tillbakadragande från Afghanistan den 30 augusti 2021,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter, om barn och väpnad konflikt och om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, som undertecknades i Genève den 28 juli 1951, och dess tilläggsprotokoll från 1967,

–  med beaktande av FN:s flyktingkonvention från 1951,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor från 1979,

–  med beaktande av FN:s globala pakt för säker, kontrollerad och laglig migration och FN:s globala flyktingpakt, som följde på New York-deklarationen om flyktingar och migranter, enhälligt antagen av FN:s generalförsamling den 19 september 2016,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Under talibanstyret på 1990-talet var Afghanistan den viktigaste fristaden och det operativa högkvarteret för internationella terroristorganisationer, särskilt al‑Qaida, som bär ansvaret för flera barbariska terroristattacker mot civila i Asien, Afrika, Australien, Europa och Amerika, och för den terroristattack i mänsklighetens historia som har krävt flest dödsoffer, nämligen attacken den 11 september 2001 i USA, då nästan 3 000 personer av mer än 90 olika nationaliteter dödades.

B.  Den barbariska attacken mot USA för 20 år sedan fick FN:s säkerhetsråd att utfärda resolution 1368 vilket resulterade i det USA-ledda ingripandet i Afghanistan 2001 som ledde till att talibanerna störtades och till al‑Qaidas och andra globala jihadistorganisationers upplösning och förfall, en process vars framåtskridande nu står under allvarligt hot.

C.  Efter attackerna den 11 september 2001 åberopade Nato artikel 5 i sitt grundfördrag, vilket är den enda gång som Nato har åberopat sitt kollektiva försvar, och över 40 länder bidrog till landets säkerhet och dussintals andra stater och organisationer, däribland EU, deltog i stabiliseringen av landet i enlighet med senare FN-resolutioner.

D.  Nato och de allierade länderna har varit närvarande i Afghanistan sedan talibanernas fall 2001. I april 2021, efter tre års förhandlingar med talibanerna, tillkännagav Förenta staterna att trupperna skulle dras tillbaka senast den 11 september 2021. Tillbakadragandet av Natos och de allierades trupper avslutades i augusti 2021.

E.  Talibanerna har därefter snabbt avancerat på regeringskontrollerade territorier. Den afghanska armén och säkerhetsstyrkorna kunde inte bygga upp ett effektivt försvar, och president Ashraf Ghani flydde landet. Talibanerna tog full kontroll över landet och återupprättade Islamiska emiratet Afghanistan.

F.  I augusti 2021 genomfördes en evakuering av över 110 000 personer från Afghanistan under Förenta staternas ledning, utan samordning från det internationella samfundets sida. Förenta staterna och det internationella samfundet lyckades inom två veckor i augusti 2021 via en luftbro evakuera över 120 000 riskutsatta afghaner, lokalanställda vid diplomatiska beskickningar och militära kontingenter och utländska medborgare. Uppskattningsvis 150–170 000 afghaner som arbetat med det internationella samfundet under de senaste två årtiondena har lämnats åt sitt öde och deras liv är i fara.

G.  Talibanerna tillkännagav att de bildat en övergångsregering den 7 september 2021 under ledning av Muhammad Hassan Akhund, ledare för talibanernas ledningsråd, där inga kvinnor eller personer som inte hör till talibanerna medverkar. Talibanernas övergångsregering innehåller personer som är ansvariga för terrorhandlingar, bland annat före detta fångar, personer som omfattas av FN-sanktioner och en person som är uppsatt på en lista över FBI:s mest eftersökta. Många av ledamöterna i talibanernas övergångsregering innehar pass som är utfärdade av Pakistan. Denna regering diskriminerar starkt landets etniska och religiösa minoriteter.

H.  Talibanernas övergångsregering bildades utan att talibanernas löfte om en inkluderande regering infriades. Ministeriet för kvinnofrågor har upplösts. Talibanerna ser inte framför sig något kontinuerligt kvinnligt deltagande i ledande roller i Afghanistan, de förföljer kvinnliga ledare, tjänstemän och aktivister och de använder dödligt våld för att skingra demonstranter för kvinnors rättigheter. Det finns välgrundade farhågor om att lagen om avskaffande av våld mot kvinnor, som föreskriver straffrättsliga påföljder för barnäktenskap och tvångsäktenskap, våld i hemmet och många andra övergrepp mot kvinnor, kommer att upphävas.

I.  Talibanernas övergångsregering har utfärdat ett landsomfattande förbud mot protester och har börjat med tillslag mot fria medier, bland annat genom att frihetsberöva och angripa journalister och införa nya restriktioner mot mediernas arbete. Talibanerna använder propaganda för att sprida hat mot väst och EU.

J.  Situationen för de mänskliga rättigheterna försämras snabbt. Förteckningen över utsatta personer och personer i riskzonen omfattar merparten av befolkningen, däribland kvinnor, flickor, hbti-personer, etniska och religiösa minoriteter, särskilt shiamuslimer, medlemmar av det civila samhället, akademiker, journalister, jurister, domare, konstnärer samt politiker och statstjänstemän från den tidigare afghanska regeringen. Under väpnade konflikter har kvinnor sedan historisk tid utsatts för könsrelaterat våld och sexuellt våld som ett vapen i krig.

K.  Talibanerna uppges utsätta enskilda personer för trakasserier, våld och hämndmord. Majoriteten av kvinnorna har hindrats att återvända till arbetsplatser, universitet och skolor. Protester har brutit ut i landet, särskilt mot regeringen, som enbart består av män, och dess planer på att inskränka kvinnors rättigheter och utestänga kvinnor från det offentliga livet, inklusive idrottsaktiviteter. Talibanerna har kuvat demonstrationerna och det lokala motståndet med våld, särskilt i Panjshirdalen.

L.  I landet pågår en växande humanitär katastrof. Det råder allvarlig brist på livsmedel, vatten och läkemedel. 18,4 miljoner afghaner är i behov av humanitärt stöd, däribland 14 miljoner som redan hade en osäker livsmedelsförsörjning. Kommissionen har aviserat en ökning av det humanitära biståndet till över 200 miljoner euro för dem som befinner sig i landet och för dem som flyr.

M.  Krisen i Afghanistan är först och främst en tragedi för det afghanska folket men utgör även en risk för EU:s egen säkerhet. EU bör dra slutsatser av detta kollektiva misslyckande och förbereda sig för dess konsekvenser för vår säkerhet, bland annat ett möjligt ökat terrorhot. Jihadister världen över känner sig stärkta av det talibanska maktövertagandet.

N.  Afghaner har flytt sitt land i många år och sökt skydd huvudsakligen i grannländerna men även i Europa. Det antal afghaner som migrerar till Europa kan komma att öka.

O.  Kommissionen har varken samordnat försöken att evakuera EU-medborgare och afghanska medborgare som arbetar för EU och dess medlemsstater eller lyckats få till stånd någon verklig europeisk flygtransport. Evakueringen av EU-medborgare och riskutsatta afghaner som vill fly är inte över och kräver enighet mellan EU och dess medlemsstater, inklusive en kommunikationskanal med talibanerna.

P.  Kommunikationen med talibanerna bör under inga omständigheter leda till att befintliga sanktioner mot deras medlemmar hävs.

Q.  Kabuls internationella flygplats är delvis åter i bruk, men Afghanistans landgränser bevakas hårt av talibanernas kontrollstationer. Miljontals afghaner stannar kvar då de inte kan lämna landet.

R.  Landet är fortfarande extremt osäkert. Den regionala Islamiska statsgruppen IS-K tog på sig ansvaret för bombangreppet på flygplatsen den 26 augusti 2021 där omkring 170 personer dödades.

S.  Talibanerna kämpar mot inre splittring och opposition från andra extremistiska och kompromisslösa grupper i Afghanistan. Regimen har nu också tillgång till militär utrustning som övergetts av afghanska och allierade styrkor. Dessa vapen skulle lätt kunna hamna i händerna på andra internationellt erkända terroristgrupper, såsom Islamiska staten, al-Qaida och deras allierade.

T.  Afghanistan är ett av de länder i världen som är mest beroende av bistånd, med mer än 18,5 miljoner människor, eller hälften av befolkningen, som behöver permanent bistånd, och där en tredjedel av befolkningen har en osäker livsmedelsförsörjning. Bara under 2021 har cirka 600 000 afghaner fördrivits internt, varav 80 procent är kvinnor och barn. Uppskattningsvis har totalt fem miljoner afghaner blivit internflyktingar inom Afghanistan, och i grannländerna uppskattas antalet bosatta afghanska flyktingar redan till 2,2 miljoner. Talibanernas kontroll lägger avsevärda hinder i vägen för utbetalningen av humanitärt bistånd.

U.  760 000 afghaner har hittills under 2021 återvänt från Iran och Pakistan, vilket har ansträngt de befintliga tjänsternas kapacitet och gett upphov till oro över deras återintegrering och levnadsvillkor. Kommissionen har aviserat en ökning av det humanitära biståndet till över 200 miljoner euro för dem som befinner sig i landet och för dem som flyr.

V.  Sedan 2001 har tydliga framsteg gjorts med avseende på kvinnors och flickors rättigheter i Afghanistan, däribland tillgång till utbildning, hälsovård och deltagande i det civila och politiska livet. Man kan hävda att dessa förbättringar är de största framstegen i landets utveckling på senare tid. Dessa partiella framsteg är nu allvarligt hotade på grund av talibanernas maktövertagande i Afghanistan.

W.  Talibanerna eftersträvar internationellt erkännande, legitimitet och stöd och har offentligt förklarat att de kommer att tillåta kvinnor frihet inom islamisk rätt, vilket motsägs av allt fler rapporter om restriktiv praxis som håller på att införas runt om i Afghanistan samt attacker mot kvinnor, akademiker, människorättsförsvarare, mediearbetare och offentliganställda. Det finns rapporter om att talibanerna spårar upp personer som arbetade för de tidigare myndigheterna och sedan begår hämndmord.

X.  Över 75 procent av Afghanistans statsbudget och över 95 procent av dess militärbudget kom från det internationella samfundet.

Y.  Eftersom covid-19-pandemin på sistone kraftigt ökat i landet och det saknas vacciner och medicinska förnödenheter, torka råder och vintern är på väg kommer troligen dagens socioekonomiska och humanitära kris att bli ännu värre. Logistik- och säkerhetssituationen hämmas ytterligare av covid-19-pandemin.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt talibanernas våldsamma maktövertagande i Afghanistan och vägrar att erkänna deras nuvarande regering. Parlamentet uttrycker stark oro över Afghanistans framtid nu när talibanerna har tagit över landet, inför radikala sharialagar och berövar det afghanska folket de grundläggande rättigheter och friheter som de åtnjutit under de senaste 20 åren. Parlamentet framför sitt innerligaste deltagande och stöd till offren för de pågående övergreppen och terrorattackerna och till deras anhöriga.

2.  Europaparlamentet uttrycker sitt uppriktiga deltagande med familjer och vänner till alla soldater och civila som dödats i Afghanistan under de senaste 20 åren.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa och uppriktiga solidaritet med afghaner som flytt landet och med dem som stannar kvar. Parlamentet upprepar att detta först och främst är en humanitär kris och en människorättskris där afghanernas säkerhet, trygghet och rättigheter alltid måste prioriteras.

4.  Europaparlamentet är djupt oroat över den humanitära och ekonomiska kris och flyktingkris som utspelar sig i Afghanistan. Parlamentet anser att Afghanistans säkra, fredliga och demokratiska framtid kräver en inkluderande politisk förhandlingslösning. Parlamentet understryker att en fredsprocess och återuppbyggnad efter konflikten som leds och styrs av afghanerna själva är den enda trovärdiga vägen till inkluderande och varaktig fred, säkerhet och utveckling.

5.  Europaparlamentet beklagar att den politiska process och militära planering som ledde till tillbakadragandet av amerikanska trupper från Afghanistan genomfördes ensidigt och utan tillräcklig samordning med Natos allierade. Parlamentet beklagar att det under räddningsinsatsen i Kabul inte förekom något samarbete eller någon samordning mellan EU:s medlemsstater, särskilt när det gäller kommunikationen med Förenta staterna, vilket ledde till att de flesta ambassader överraskades av talibanernas övertagande av Kabul. Parlamentet anser att bättre samordning skulle ha kunnat bidra till att undvika det kaos och den förtvivlan som följde, och lett till effektivare förfaranden för att göra det möjligt för dem som hade rätt att bli räddade att nå fram till flygplatsen på ett mer välordnat och förutsägbart sätt.

6.  Europaparlamentet beklagar bristen på kommunikation mellan Förenta staterna och europeiska länder och uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att kritiskt utvärdera processen och lägga fram denna utvärdering för Europaparlamentet före årets utgång.

7.  Europaparlamentet uttrycker sin tacksamhet för den tapperhet som ådagalagts av alla militärpersoner, män och kvinnor i de väpnade styrkorna, alla som arbetat med humanitärt bistånd och utvecklingsfrågor, och alla diplomater och lokalanställda som arbetat och delvis fortfarande arbetar i Afghanistan. Parlamentet lovordar det stora uppoffringar som gjorts för ett fredligare och säkrare Afghanistan under de senaste två årtiondena.

8.  Europaparlamentet uttrycker sin stora besvikelse över att Afghanistans statliga strukturer störtade samman så snabbt, att de inte kunde eller ville stå emot talibanernas anfall, som tog tio dagar från det att de hade intagit den första provinshuvudstaden, till deras inträde i Kabul. Parlamentet uttrycker sin besvikelse över president Ashraf Ghanis havererade ledarskap och hans beslut att fly Afghanistan. Parlamentet kräver en utredning av beskyllningarna om att president Ghani and andra medlemmar av den politiska eliten eventuellt skulle ha förskingrat afghanska budgetmedel.

En uppmaning att få slut på våldet

9.  Europaparlamentet är bestört över rapporterade kränkningar, inbegripet avrättningar av civilpersoner och medlemmar av Afghanistans nationella säkerhetsstyrkor, rekrytering av barnsoldater, undertryckande av fredliga protester och uttryck för avvikande åsikter, samt människorättsinskränkningar, särskilt inriktade på kvinnor och flickor, människorättsförsvarare, hbti+-personer, religiösa och etniska minoriteter, journalister, författare, akademiker och konstnärer. Parlamentet uppmanar med eftertryck talibanerna att omedelbart upphöra med dessa metoder och att särskilt slå vakt om de afghanska kvinnornas rätt till utbildning, arbete, idrott, rörelsefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet m.m.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av dokumentering och transparenta och skyndsamma utredningar av rapporter om alla kränkningar och överträdelser av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och att ställa de ansvariga till svars. Parlamentet stöder användningen av det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag) i detta avseende. Parlamentet förväntar sig att medlemsstaterna ser till att det vid det kommande 48:e regelbundna mötet för FN:s råd för mänskliga rättigheter antas en resolution om att prioritera inrättandet av ett informationsuppdrag för Afghanistan med ett robust mandat.

11.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att säkerställa att FN:s säkerhetsråd antar en resolution om förnyat uppdrag för FN i Afghanistan, eftersom det nuvarande FN-uppdraget (Unama) löper ut den 17 september 2021.

Förbättrad samordning av evakueringsinsatser

12.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att arbeta tillsammans för att underlätta fler evakueringar av EU-medborgare och riskutsatta afghaner, särskilt genom användning av tillgängliga säkra korridorer. Parlamentet påminner om att EU förväntar sig att talibanerna underlättar detta. Parlamentet upprepar nödvändigheten att i detta avseende fokusera på grupper av kvinnor som är särskilt utsatta, däribland alla kvinnor och flickor, människorättsförsvarare, hbti+-personer, religiösa och etniska minoriteter, journalister, författare, akademiker, lokalanställda och konstnärer, med flera.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att utarbeta och genomföra befintliga och framtida skyddssystem i samordning med medlemsstaterna och definiera vilka skyddsåtgärder som planeras mot bakgrund av eventuella framtida krissituationer där det kan bli nödvändigt med sådana åtgärder. Parlamentet anser att kategorin av lokalanställda bör innefatta all personal som arbetat för EU eller EU-finansierade projekt.

Fortsatt stöd till afghanska kvinnor och flickor

14.  Europaparlamentet uttrycker solidaritet med de kvinnor och människorättsförsvarare runt om i Afghanistan som protesterar mot att talibanerna tagit över landet, och som vill leva i ett fritt, stabilt och fredligt samhälle präglat av mångfald.

15.  Europaparlamentet beklagar djupt att 20 års framsteg när det gäller kvinnors och flickors rättigheter och jämställdhet nu är allvarligt hotade. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att dessa framsteg måste skyddas och övervakas noggrant. Parlamentet betonar att rätten till utbildning och sysselsättning, frihet från könsrelaterat våld, skydd av grundläggande rättigheter, tillgång till hälso- och sjukvård och fullt deltagande i beslutsfattandet i det lokala och nationella politiska, offentliga och civila livet måste vara centrala krav från det internationella samfundets sida under dialogen med talibanerna.

16.  Europaparlamentet understryker behovet av att se till att kvinnor och ungdomar som har lämnat Afghanistan kan fortsätta sin utbildning i andra länder. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av innovativa sätt att fortsätta att stärka afghanska kvinnors och ungdomars egenmakt, särskilt genom att erbjuda stipendier för studier vid europeiska skolor och universitet.

Djup oro över talibanernas de facto-regering

17.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över utnämningarna i den interimsregering som består av enbart män – 33 mullor – varav flera omfattas av USA:s och FN:s sanktioner och är efterlysta för terroristverksamhet. Parlamentet noterar med utomordentlig oro att posten som inrikesminister har tilldelats Sirajuddin Haqqani, vars kopplingar till terrorverksamhet är väldokumenterade, och att flera personer som omfattas av FN-sanktioner ingår i talibanernas de facto-regering.

18.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en representativ och vald regering där kvinnor och minoritetsgrupper kan delta på ett meningsfullt sätt. Parlamentet påminner om att Afghanistans långsiktiga utveckling kommer att vara beroende av ansvarsutkrävande, god samhällsstyrning, varaktigt tillhandahållande av människors säkerhet, inbegripet fattigdomsminskning och skapande av arbetstillfällen, tillgång till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, utbildning samt skydd av grundläggande friheter och mänskliga rättigheter.

19.  Europaparlamentet betonar sitt långsiktiga stöd för trovärdiga, fria, rättvisa och öppna val, i linje med internationella normer, och uttrycker sitt stöd för valövervakning i landet.

Operativt engagemang krävs, men inget officiellt erkännande av de facto-regeringen

20.  Europaparlamentet medger att operativa kontakter med talibanernas nya de facto-regering behövs i logistiska, operativa och humanitära frågor för att erbjuda humanitärt bistånd till behövande civilpersoner och fri lejd för utländska medborgare och afghaner som försöker lämna landet. Parlamentet påpekar att dessa kontakter bör begränsas strikt till de relevanta syftena i detta skede. Parlamentet poängterar att villkoren inte har uppfyllts för ett politiskt erkännande av de talibanska de facto-ledarna, som tog makten med militära medel och nu ödelägger de senaste 20 årens landvinningar.

21.  Europaparlamentet påminner om att det avgörande testet för alla former av förbindelser med talibaner för EU kommer att vara att bevara de resultat som uppnåtts under de senaste 20 åren, särskilt när det gäller kvinnors rättigheter och flickors utbildning, och att se till att Afghanistan inte blir en fristad för jihadistiska och andra terroristgrupper, som genomför eller planerar terroristattacker från sitt territorium. Parlamentet påminner om att talibanerna kommer att bedömas av det internationella samfundet på grundval av deras agerande på plats, inte genom offentliga uttalanden.

22.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att skyndsamt inleda en undersökning med stöd av artikel 19.1 a i GSP-förordningen(2), syftande till att de handelsförmåner som Afghanistan har med stöd av ordningen ”Allt utom vapen” tillfälligt ska försättas ur kraft.

23.  Europaparlamentet noterar vikten av återupptagandet av EU:s närvaro på plats när de säkerhetsmässiga och politiska förhållandena tillåter det.

24.  Europaparlamentet vill att ett EU-institutionsuppdrag i Kabul ska organiseras när omständigheterna så medger för att dess deltagare ska kunna bekanta sig med den humanitära situationen, migrationssituationen, den ekonomiska situationen och säkerhetssituationen och tillståndet för kvinnors och minoriteters rättigheter i Afghanistan.

Försäkran om att Afghanistan inte blir en ny fristad för terroristorganisationer

25.  Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag den dödliga terroristattacken den 26 augusti 2021 som IS-K utförde vid Abbey Gate på den internationella flygplatsen i Kabul och på Baron Hotel, som krävde mer än 170 människoliv, däribland 13 amerikanska militärer, och skadade mer än 200 personer.

26.  Europaparlamentet insisterar på att talibanerna och den islamiska republikens regering måste uppfylla sina åtaganden i kampen mot terrorism, bland annat genom att hindra al-Qaida, Daish eller andra terroristgrupper och enskilda terrorister från att använda afghansk mark för att hota eller kränka säkerheten i något annat land, inte ta emot medlemmar av dessa grupper, och hindra dem från att rekrytera, utbilda eller samla in medel. Parlamentet varnar för att underlåtenheten att vidta kraftåtgärder mot dessa grupper kommer att leda till internationella sanktioner och isolering av talibanerna.

27.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att bevara och utbyta alla upplysningar som erhållits genom deras militära och polisiära närvaro i Afghanistan, med särskild tonvikt vid de biometriska uppgifter som är avgörande för att hjälpa medlemsstater och tredjeländer att identifiera återvändande utländska stridande. Parlamentet understryker att bekämpning av terrorismfinansiering är avgörande för att skapa gynnsamma förutsättningar för säkerhet i Afghanistan. Parlamentet uppmanar med kraft alla relevanta partner att göra mer för att upplösa alla nätverk för finansiering av terrorister. Parlamentet betonar att det överhängande terrorhotet i Afghanistan till följd av talibanernas maktövertagande måste ges en framträdande plats i EU:s strategiska kompass, som kommer att redogöra för de militära hoten mot EU och dess ambitioner för de kommande åren. Parlamentet uppmanar med eftertryck de europeiska underrättelsetjänsterna att utöka utbytet av regelbundet uppdaterade hotanalyser för att stärka underrättelseutbytet och det institutionella samarbetet.

28.  Europaparlamentet påminner om att produktionen av och handeln med opium är en viktig inkomstkälla för talibanerna, vars konsekvenser sträcker sig långt utanför Afghanistans gränser. Parlamentet uttrycker oro över den överhängande risken för att instabiliteten i landet kommer att öka den olagliga narkotikahandeln samt flödet av vapen, penningtvätt och finansiering av terrorism.

29.  Europaparlamentet efterlyser grundliga registrerings- och säkerhetskontroller av dem som evakueras från regionen och ett förbättrat informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, Förenta staterna och Europol för att förhindra eventuella säkerhetshot som härrör från terrorism och organiserad brottslighet.

30.  Europaparlamentet fördömer de oersättliga skador som talibanerna och deras anhängare har orsakat på kulturplatser, och fortsätter att varna för att en instabil situation kommer att leda till ökad internationell smuggling och stöld av kulturarvet som skulle kunna användas för att finansiera terroristorganisationers ökade verksamhet i regionen. Parlamentet kräver en digitalisering av afghanska kulturföremål i Europa för att underlätta upptäckten av smugglade föremål, och efterlyser ett omfattande tillfälligt förbud mot import av kulturföremål från Afghanistan för att beröva talibanerna och deras anhängare möjligheten att tjäna pengar på smugglingen av kulturföremål.

Ytterligare ökning av det humanitära biståndet

31.  Europaparlamentet lovordar arbetet av internationella organisationer och av lokala och internationella icke-statliga organisationer, som förser det afghanska folket med tjänster, bistånd och hjälp trots säkerhetsriskerna. Parlamentet uppmanar talibanerna att garantera säkerheten för lokala och internationella civilsamhällesorganisationer, inklusive deras kvinnliga personal, som är nödvändig för att bistå med tjänster av kritisk betydelse för afghanska kvinnor och flickor. Parlamentet betonar att dessa kvinnliga humanitära biståndsarbetare måste kunna arbeta fritt och utan rädsla för repressalier.

32.  Europaparlamentet efterlyser en ytterligare förstärkning och samordning av det humanitära biståndet med FN-organ och icke-statliga organisationer, inbegripet inrättandet av humanitära korridorer för tillhandahållande av livsmedelsbistånd, vatten, sanitet och läkemedel. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att öka det humanitära stödet till Afghanistan från drygt 50 miljoner euro till drygt 200 miljoner euro. Parlamentet välkomnar det internationella samfundets utfästelse nyligen om 1 miljard euro till det afghanska folket, och uppmanar kommissionen att leda påverkansarbetet för att se till att behoven av humanitärt stöd tillgodoses fullt ut.

33.  Europaparlamentet upprepar att de omedelbara behoven för de afghanska kvinnorna och flickorna, särskilt de som fördrivits, måste prioriteras inom ramen för humanitärt bistånd. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att minska utsattheten för könsrelaterat våld och säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård och grundläggande hygienartiklar.

34.  Europaparlamentet insisterar på fortsatt direkt EU-stöd till afghanska politiker och civilsamhällesaktivister som bekänner sig till mänskliga rättigheter och grundläggande värden, av vilka många nu befinner sig i exil, så att de kan fortsatta att verka för att bevara de senaste 20 årens landvinningar och gå vidare med reformerna i Afghanistan.

35.  Europaparlamentet poängterar att europeiskt ekonomiskt stöd via myndigheterna är beroende av att man bevarar och bygger vidare på de senaste 20 årens landvinningar, särskilt kvinnors och flickors rättigheter. Parlamentet insisterar på att talibanerna måste visa respekt för och en vilja att slå vakt om dessa landvinningar, vilket de inte har gjort så här långt. Parlamentet betonar att EU bör se till att humanitärt bistånd till behövande civila afghaner går via relevanta internationella och icke-statliga organisationer och bör insistera på att talibanerna garanterar säkert och obehindrat tillträde för lokala och internationella icke-statliga organisationer. Parlamentet understryker att talibanerna inte får hindra leverans och utdelning av humanitärt bistånd till alla behövande.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka alla pågående utvecklingsprojekt i landet för att försöka bedöma vilka av dem som fortfarande kan fortsätta med lokala partner eller icke-statliga organisationer och internationella organisationer utan inblandning från talibanregimen, med deltagande av kvinnor, säkerhetsgarantier för biståndsarbetare och effektiva skyddsåtgärder mot korruption som villkor.

EU måste kunna reagera på en potentiell migrations- och flyktingkris

37.  Europaparlamentet betonar afghanernas grundläggande rätt att sträva efter säkerhet. Parlamentet uppmanar enträget att alla åtgärder bör vidtas för att återuppta samordnade evakueringar från landet under överinseende av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), särskilt genom inrättande av säkra korridorer och permanent öppnande av Kabuls internationella flygplats och Afghanistans landgränser. Parlamentet efterlyser särskilt stöd till kvinnor, flickor och riskutsatta personer som vill lämna landet, i syfte att säkerställa säkra rutter.

38.  Europaparlamentet betonar att den största andelen afghanska flyktingar i första hand kommer att söka skydd i grannländerna, och att EU därför bör planera att tillhandahålla ytterligare stöd till Afghanistans flyktingmottagande grannländer, företrädesvis via FN och dess organ, samt internationella organisationer på fältet.

39.  Europaparlamentet påminner om att ekonomiskt, logistiskt och kapacitetsuppbyggande stöd för mottagande av afghanska flyktingar och migranter i grannländerna inte är ett alternativ till en fullfjädrad europeisk asyl- och migrationspolitik. Parlamentet anser att EU snabbt måste ingå och införa sin nya migrations- och asylpakt för att kunna hantera migrationsströmmarna på ett effektivare och humanare sätt.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en samordnad europeisk insats för att föra en human asylpolitik, där EU axlar sitt moraliska ansvar för mottagande och integration i full överensstämmelse med 1951 års Genèvekonvention. Parlamentet välkomnar det vidarebosättningsforum som planeras för september. Parlamentet betonar att EU:s politik i prioriterad ordning bör inbegripa en utvidgning av vidarebosättningen för de mest riskutsatta och sårbara samt fler kompletterande vägar, såsom humanitära visum och ett särskilt viseringsprogram för afghanska kvinnor som söker skydd undan talibanregimen. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ompröva aktuella och nyligen inlämnade asylansökningar, inklusive avslag på ansökningar, mot bakgrund av den senaste utvecklingen. Parlamentet understryker att inga påtvingade återvändanden till Afghanistan får förekomma under några omständigheter.

41.  Europaparlamentet uppmanar rådet att använda tillgängliga verktyg såsom direktivet om tillfälligt skydd(3) och civilskyddsmekanismen för att maximera insatserna i hela EU i syfte att säkerställa en bättre samordning bland medlemsstaterna och omedelbar tillgång till skydd. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att offentliggöra ett lagstiftningsförslag om humanitära visum, och efterlyser en likvärdig ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna.

42.  Europaparlamentet efterlyser ökat samarbete och stöd till tredjeländer för att hjälpa dem att bekämpa kriminella nätverk som ägnar sig åt smuggling av migranter och människohandel. Parlamentet uppmanar Europol att tillhandahålla en brottsriskanalys och ökat samarbete med tredjeländer i ett bredare sammanhang av utvecklingen i Afghanistan.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till denna resolution i programplaneringen av instrumentet NDICI-Europa i världen och i utarbetandet av relevanta fleråriga vägledande program.

Mer samarbete behövs med länder i regionen kring Afghanistan, samtidigt som grundläggande mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen upprätthålls

44.  Europaparlamentet inser att den nuvarande situationen i Afghanistan inte främjar regional stabilitet. Parlamentet understryker att västvärldens tillbakadragande från Afghanistan har skapat ett tomrum som leder till ökad instabilitet. Parlamentet betonar att de angränsande och regionala stormakterna nu har större ansvar för situationen i Afghanistan, vilket måste förhindra all spridning av instabilitet utanför landets gränser. Parlamentet bekräftar på nytt behovet av att EU stärker samarbetet med de centralasiatiska länderna i detta avseende, särskilt med Uzbekistan, som EU för närvarande förhandlar med om ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal, samt med Tadzjikistan. Parlamentet betonar att detta samarbete inte får urholka EU:s försvar av grundläggande värden och rättsstaten.

45.  Europaparlamentet uttrycker sin oro för säkerheten för afghanska medborgare som är utsatta för stor risk samt för dem som överskrider landgränserna till grannländerna, framför allt till Pakistan. Parlamentet beklagar det internationella samfundets brist på samordning i detta hänseende och uppmanar med kraft EU:s medlemsstater att ta till vara alla möjligheter att använda diplomatiskt inflytande och diplomatiska verktyg för att säkerställa tillträdet till landgränserna, fri lejd och tillgång till diplomatiska inrättningar. Parlamentet betonar vilken viktig samordnande roll EU:s delegationer i grannländerna har för att ge praktiskt stöd i detta avseende.

46.  Europaparlamentet erinrar om att Pakistan erbjöd en fristad för talibanmedlemmar under många år och bistånd till deras väpnade styrkor. Parlamentet uppdrar åt Europeiska utrikestjänsten att föra fram budskapet till den pakistanska ledningen att den bär ansvar för säkerheten och stabiliteten i Afghanistan och att den måste använda sitt inflytande på talibanerna för att uppnå dessa mål, och att överväga om det finns anledning att omedelbart pröva om Pakistan verkligen kan omfattas av GSP+-status och de förmåner som följer av detta mot bakgrund av aktuella händelser.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge Afghanistan och dess grannländer omedelbart stöd till kapacitetsuppbyggnad på asylområdet, med bistånd av Europeiska stödkontoret för asylfrågor och humanitärt bistånd till de mest utsatta i syfte att stabilisera regionen och förhindra en ny migrationskris.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart öka stödet till länder som gränsar till Afghanistan och som tar emot ett stort antal migranter och flyktingar, för att se till att människor i behov av skydd får ett säkert mottagande och hållbara levnadsvillkor.

En varningssignal för Europeiska unionen – nödvändiga reformer

49.  Europaparlamentet är medvetet om att tillbakadragandet av amerikanska och internationella styrkor från Afghanistan är ett tecken på det kollektiva misslyckandet för västvärldens utrikes- och säkerhetspolitik och strategi med möjliga långvariga skadliga konsekvenser. Parlamentet anser att det på kort sikt kommer att skada västvärldens trovärdighet, skapa en förtroendekris och kräva att allvarliga lärdomar dras av denna erfarenhet för framtiden, särskilt när det gäller att besluta om arten av och mandatet för militära ingripanden.

50.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa frustration och oro över den ineffektivitet som Förenta staterna, Nato, utrikestjänsten och EU-institutionerna i stort har uppvisat under 20 års tid när man upprätthållit och finansierat Ghanis regering, som i realiteten varit korrupt och alienerad från folket, och väpnade styrkor som visat sig ineffektiva. Parlamentet uttrycker oro över att vårt kollektiva misslyckande i Afghanistan innebär en strategisk fördel för icke‑västliga makter och grannländer, särskilt Pakistan samt Kina och i mindre utsträckning Ryssland, utan att dessa har lämnat något betydande bidrag till eller varit inblandade i Afghanistans utveckling. Parlamentet erinrar om att de afghanska myndigheterna var invecklade i politiska maktkamper och systematisk korruption, och inte lyckades komma till rätta med svag samhällsstyrning.

51.  Europaparlamentet framhåller vikten av god samhällsstyrning, rättsstatlighet och korruptionsbekämpning och poängterar att det under kriget mot terror i landet inte gjorts tillräckliga framsteg i Afghanistan med något enda av det ovannämnda. Parlamentet anser att framgång för statsbyggande och för EU:s internationella agenda för mänskliga rättigheter förutsätter att EU tar ett helhetsgrepp på frågor om utrikespolitik, humanitär politik, utvecklingspolitik, politik för mänskliga rättigheter, säkerhetspolitik, jämställdhetspolitik och handelspolitik. Parlamentet uppmanar med eftertryck rådet, utrikestjänsten och kommissionen att så snart som möjligt utarbeta och för parlamentet lägga fram en övergripande, erfarenhetsbaserad strategi för Afghanistan och länderna i den kringliggande regionen.

52.  Europaparlamentet anser att denna kris bevisar att EU avsevärt måste stärka sin kapacitet att agera självständigt och därmed stärka EU:s försvarssamarbete genom att bygga upp en verklig europeisk försvarsunion, som bör gå hand i hand med en förstärkning av Natos europeiska pelare. Parlamentet anser att EU måste investera i militär medvetenhet, övervakning och spaning, underrättelseverksamhet och strategisk flygtransport. Parlamentet påminner om att de europeiska styrkornas oförmåga att säkra en internationell flygplats som Kabul utan amerikanskt stöd är ett slående exempel på hur stora investeringar som kommer att krävas. Parlamentet välkomnar den höga representantens senaste reflektioner i detta avseende och upprepar sitt stöd för en grundläggande och omfattande dialog om vägen framåt mellan EU:s institutioner, EU:s medlemsstater, nationella parlament, europeiska partner och det civila samhället.

53.  Europaparlamentet anser att beslut om EU:s utrikespolitiska frågor bör fattas med utökad användning av kvalificerad majoritet i enlighet med EU-fördragen.

54.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att stärka EU:s diplomatiska representation i Centralasien, särskilt i Tadzjikistan, för att kunna ta emot förstahandsinformation om utvecklingen på fältet. Parlamentet insisterar på att situationen i Afghanistan, särskilt för kvinnor och flickor och för etniska, religiösa och andra utsatta grupper, måste fortsätta att bedömas och utvärderas under de kommande veckorna och månaderna.

55.  Europaparlamentet inser betydelsen av ett nära samarbete med Förenta staterna inriktat på att hantera många olika utmaningar och ge humanitärt bistånd till det afghanska folket och att samtidigt beakta de lärdomar som dragits i Afghanistan. Parlamentet uttrycker sin erkänsla för den amerikanska militären och dess stöd i samband med evakueringen från Kabuls internationella flygplats och uttrycker sitt djupaste deltagande med de anhöriga till de soldater som förolyckades under denna process.

56.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att säkerställa ett effektivt skydd av EU:s yttre gränser i full överensstämmelse med unionsrätten och de grundläggande rättigheterna för att bättre kunna förbereda sig på migrationsströmmar från regionen och olagliga inresor till EU.

o
o   o

57.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda sändebud för Afghanistan, medlemsstaternas nationella parlament och den amerikanska kongressen.

(1) EUT L 67, 14.3.2017, s. 3. (2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet (EUT L 303, 31.10.2012, s. 1). (3) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12).