Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2020/2133(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0260/2021

Ingivna texter :

A9-0260/2021

Debatter :

Omröstningar :

PV 16/09/2021 - 2
PV 16/09/2021 - 8
PV 16/09/2021 - 15
CRE 16/09/2021 - 2

Antagna texter :

P9_TA(2021)0396

Antagna texter
PDF 174kWORD 59k
Torsdagen den 16 september 2021 - Strasbourg
Förstärkt transparens och integritet i EU:s institutioner genom inrättande av ett oberoende EU-organ för etiska frågor
P9_TA(2021)0396A9-0260/2021

Europaparlamentets resolution av den 16 september 2021 om förstärkt transparens och integritet i EU:s institutioner genom inrättande av ett oberoende EU-organ för etiska frågor (2020/2133(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (2019−2024), som lades fram den 10 september 2019,

–  med beaktande av uppdragsbeskrivningen av den 1 december 2019 från kommissionens ordförande till Věra Jourová, nominerad vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2017 om öppenhet, ansvarstagande och integritet i EU:s institutioner(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2020 om utvärdering av valet till Europaparlamentet(2),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 9, 10, 13, 14, 15, 16 och 17,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 223.2, 245 och 295,

–  med beaktande av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet (valakten), som utgör en bilaga till rådets beslut av den 20 september 1976, i dess ändrade lydelse,

–  med beaktande av utkastet till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2019 om EU-institutionernas etiska ramar,

–  med beaktande av rådets slutsatser om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2019,

–  med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom)(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets arbetsordning, särskilt artiklarna 2, 10, 11, 176.1, bilaga I, artiklarna 1–3, 4.6, 5 och 6 samt bilaga II,

–  med beaktande av årsrapporterna från den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande,

–  med beaktande av årsrapporterna om tillämpningen av uppförandekoden för Europeiska kommissionens ledamöter, inbegripet yttrandena från den oberoende etikkommittén,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens rekommendationer i den gemensamma undersökningen av klagomålen 194/2017/EA, 334/2017/EA och 543/2017/EA om kommissionens hantering av tidigare kommissionsledamöters anställning efter ämbetstiden, en tidigare kommissionsordförande och dess etikkommittés roll,

–  med beaktande av rekommendationerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) och olika icke-statliga organisationer,

–  med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska unionen, särskilt artiklarna 11, 11a, 12, 12a, 12b, 13, 15, 16, 17, 19, 21a, 22a, 22c, 24, 27 och 40,

–  med beaktande av de befogenheter och ansvarsområden som Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor har enligt bilaga VI till arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för rättsliga frågor, budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för framställningar,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A9-0260/2021), och av följande skäl:

A.  Enligt EU-fördraget ska unionen ”i all sin verksamhet respektera principen om jämlikhet mellan sina medborgare, som ska få lika uppmärksamhet från unionens institutioner, organ och byråer”. Detta innebär att offentliga beslut fattas i det allmännas intresse.

B.  I fördragen har det inrättats ett system för fördelning av befogenheter mellan unionens institutioner som ger varje institution en egen roll inom unionens institutionella struktur och vid fullgörandet av dess uppgifter.

C.  Varje EU-institution har rätt till organisatorisk suveränitet, men alla EU-institutioner måste uppfylla de högsta standarderna för oberoende och opartiskhet.

D.  I EU-fördraget och EUF-fördraget fastställs en europeisk styrningsram som bygger på maktdelning och som fastställer separata rättigheter och skyldigheter för varje institution.

E.  De offentliga institutionernas och deras valda företrädares, kommissionsledamöters och tjänstemäns oberoende, transparens och ansvarsskyldighet är av yttersta vikt för att främja medborgarnas förtroende, vilket är nödvändigt för att de demokratiska institutionerna ska fungera på ett legitimt sätt.

F.  De etiska normer som gäller för EU-institutionerna ligger i många avseenden före dem som gäller för deras nationella motsvarigheter, men de har inte tillämpats på ett tillfredsställande sätt.

G.  Genomförandet av den etiska ramen skulle kunna förbättras.

H.  Medborgarnas förtroende för offentliga institutioner och beslutsprocesser är en hörnsten i varje demokratiskt styre och kräver föredömlighet, integritet, transparens, ansvarsskyldighet och högsta standarder för etiskt beteende.

I.  För att säkerställa att demokratiska processer inte överflyglas av privata intressen och att medborgarnas rättigheter respekteras fullt ut är det avgörande att det inte förekommer otillbörlig påverkan från företrädare för intressegrupper, bland annat genom betald verksamhet för Europaparlamentets ledamöter, gåvor eller inbjudningar till resor, skapande av förväntningar om framtida anställning efter det att en ledamots mandat har upphört eller en tjänsteman har avgått från tjänsten, och att information eller kontakter inte utnyttjas på otillbörligt sätt.

J.  Bristerna i EU:s nuvarande etiska ram beror till stor del på att den bygger på självreglering, att det inte finns någon EU-straffrätt och att det saknas tillräckliga resurser och befogenheter för att kontrollera information. All utveckling av EU:s etiska ram måste ha en tydlig rättslig grund, samtidigt som den maktfördelning som fastställs i fördragen respekteras. Inrättandet av ett oberoende etikorgan skulle kunna bidra till att stärka förtroendet för EU-institutionerna och deras demokratiska legitimitet.

K.  Till följd av detta har det förekommit fall av problematiskt beteende. Alla fall av oetiskt beteende och bristfällig hantering av dessa från EU-institutionernas sida äventyrar unionsmedborgarnas förtroende för EU-institutionerna och har allvarligt medverkat till att skada Europeiska unionens anseende.

L.  Den så kallade svängdörrsproblematiken ökar i hög grad. Många kommissionsledamöter och en tredjedel av dem som var ledamöter av Europaparlamentet mellan 2014 och 2019 har rekryterats av organisationer som är registrerade i det europeiska öppenhetsregistret. Detta medför risk för intressekonflikter med medlemsstaternas och EU-institutionernas legitima behörighetsområden och för att konfidentiell information röjs eller missbrukas, samt risk för att tidigare anställda använder sina nära personliga kontakter och vänskap med tidigare kolleger för lobbyändamål.

M.  Ramarna för de aktuella etiska normerna på unionsnivå är skräddarsydda enligt varje EU-institutions särdrag, vilket leder till divergerande processer och genomförandenivåer även för samma tjänsteföreskrifter inom EU:s olika institutioner, byråer och organ, vilket leder till ett komplext system som är svårbegripligt för både EU-medborgare och för dem som måste följa reglerna.

N.  Enligt rekommendationen i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2019 finns det på många områden goda skäl att ha harmoniserade strategier för hantering av etiska frågor inom EU-institutionerna. Europeiska ombudsmannen och Europeiska revisionsrätten har upprepade gånger slagit larm om omfattande brister inom EU‑institutionernas politik för förebyggande av intressekonflikter. Både ombudsmannen och revisionsrätten har uttryckt särskild oro över att det saknas en gemensam etisk ram för EU, med tydliga förfaranden och rapporteringskanaler. Detta problem gäller särskilt det arbete som utförs av medlemsstaternas företrädare i rådet, som måste ta itu med intressekonflikter på hög nivå, svängdörrsmetoder och insynsregler. EU:s etiska regler har inte anpassats till OECD:s riktlinjer för hantering av intressekonflikter inom den offentliga förvaltningen.

O.  Frankrikes myndighet för öppenhet i den offentliga förvaltningen (Haute Autorité pour la Transparence de la Vie Publique) är ett exempel på att ett enda oberoende organ med ansvar för övervakning, verkställighet och sanktioner när det gäller etiska regler som är tillämpliga på offentliga organ är ett kraftfullt verktyg som kan uppnå en långsiktig minskning av fallen med oetiskt beteende.

P.  Balansen mellan institutionernas befogenheter är en grundläggande fördragsenlig garanti för EU-medborgarna.

Q.  Meronidoktrinen, som tagits fram av Europeiska unionens domstol, gör det möjligt att delegera EU-institutionernas befogenheter till externa organ, inklusive befogenheter som ännu inte utövas. Enligt domstolen måste all delegering av befogenheter vara begränsad och får endast hänföra sig till tydligt definierade befogenheter, vilkas tillämpning helt och hållet måste omfattas av de delegerande institutionernas tillsyn och inte får avse skönsmässiga befogenheter som inbegriper politiska bedömningar, för att balansen mellan institutionernas befogenheter inte ska äventyras.

R.  Enligt principen om tilldelade befogenheter får institutionerna inte genom interinstitutionella avtal delegera befogenheter som de själva inte har, till exempel när sådana befogenheter enligt fördragen har tilldelats revisionsrätten eller har kvarstått hos medlemsstaterna.

S.  Vid prövningen av eventuella intressekonflikter för nominerade kommissionsledamöter 2019 underströk ledamöterna i utskottet för rättsliga frågor att det nuvarande förfarandet är behäftat med långtgående begränsningar. Dessa begränsningar handlar bland annat om att informationstillgången är begränsad, tiden för prövningen otillräcklig och att det saknas utredningsbefogenheter och sakkunnigstöd. Enligt artikel 17.3 i EU-fördraget ska ledamöterna av Europeiska kommissionen väljas ”bland personer vars oavhängighet inte kan ifrågasättas”.

T.  Den nuvarande strikta etiska ramen för kommissionsledamöter måste vidareutvecklas för att täppa till befintliga luckor i lagstiftningen, såsom avsaknaden av en stadga för kommissionsledamöter. Man bör betona att denna process är nära kopplad till parlamentarisk kontroll och tillsyn, en stadga för kommissionsledamöter bör utarbetas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och kommissionen bör uppmanas att lägga fram ett förslag.

U.  Alla toppkandidater i valet till Europaparlamentet 2019 åtog sig att inrätta ett oberoende organ för etiska frågor som är gemensamt för alla EU-institutioner. Kommissionens ordförande stödde detta i sina politiska riktlinjer.

V.  Parlamentsledamöternas rätt att fritt utöva sina mandat ligger i de medborgares intresse som de företräder.

W.  En av parlamentets primära uppgifter enligt EU-fördraget är att utöva politisk kontroll.

X.  Institutionernas personal omfattas av förordningen om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska unionen.

1.  Europaparlamentet anser att ett enda oberoende etikorgan i EU bättre skulle kunna säkerställa ett konsekvent och fullständigt genomförande av etiska normer i alla EU‑institutioner för att garantera att offentliga beslut fattas med tanke på det allmänna bästa och medborgarnas förtroende för unionens institutioner. Parlamentet föreslår att det ingås ett interinstitutionellt avtal på grundval av artikel 295 i EUF-fördraget om inrättande av ett oberoende etikorgan i EU för parlamentet och kommissionen som är öppet för deltagande av alla EU:s institutioner, byråer och organ, och att detta organ också ska tillhandahålla de deltagande institutionerna, byråerna och organen utbildning och aktiv vägledning.

Principer

2.  Europaparlamentet anser att bestämmelserna i detta interinstitutionella avtal måste respektera följande bestämmelser och principer:

   a) Principen om sund ekonomisk förvaltning, som säkerställer en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av unionens medel.
   b) Principerna om tilldelade befogenheter och maktdelning.
   c) Rätten att fritt välja yrke och rätten att arbeta i enlighet med artikel 15 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
   d) Rättsstatsprincipen och grundläggande europeiska principer såsom oskuldspresumtionen, rätten att bli hörd samt legalitets- och proportionalitetsprinciperna.
   e) Ledamotsstadgan och särskilt ledamöternas rätt att fritt utöva sina mandat, som fastställs i artikel 2.
   f) Ingen överlappning med eller inblandning i det arbete som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO), Europeiska ombudsmannen, Europeiska revisionsrätten eller Europeiska unionens domstol.
   g) Europaparlamentets undersökningsrätt enligt artikel 226 i EUF-fördraget.

3.  Europaparlamentet anser att organet inom ramen för sina uppgifter, även när det gäller övervakning och utredning, bör grunda sig på institutionernas befintliga befogenheter att efterlysa information från sina medlemmar eller på nationella myndigheters samtycke till informationsutbyte. Parlamentet understryker att parlamentets talman, kommissionsledamöternas kollegium eller respektive myndighet för en deltagande institution fortsättningsvis kommer att ansvara för befogenheten att fatta slutligt beslut till dess att reglerna eventuellt ses över.

4.  Europaparlamentet anser att det förfarande som EU:s oberoende etikorgan tillämpar bör säkerställa en lämplig nivå av transparens och samtidigt skydda de förfarandegarantier som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och att det interinstitutionella avtalet bör innehålla förfaranderegler och ett adekvat protokoll om uppgiftsskydd, med hänvisning till det befintliga regelverket med principer för EU:s befintliga organ för etiska frågor, samt till EU:s gemensamma värden (artikel 2 i EU‑fördraget), den berörda personens rätt att höras och överklaga, skyldigheten att samarbeta och krav på offentliggörande.

Räckvidd och mandat

5.  Europaparlamentet anser att EU:s nya etikorgan bör delegeras en förteckning över överenskomna uppgifter för att föreslå och ge råd om etiska regler för kommissionsledamöter, ledamöter av Europaparlamentet och personal vid de deltagande institutionerna före, under och i vissa fall efter deras mandatperiod eller tjänst i enlighet med tillämpliga regler, bland annat

   a) Europaparlamentets ledamotsstadga (artiklarna 2 och 3),
   b) Europaparlamentets arbetsordning (artiklarna 2, 10.5, 10.6 och 10.7, 11, 176.1, bilaga I (artiklarna 1–8) och bilaga II),
   c) kommissionens arbetsordning (artikel 9), dess uppförandekod artiklarna 2–13 samt bilaga II), och dess beslut av den 25 november 2014 om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionsledamöter och organisationer eller egenföretagare, och samma beslut för dess generaldirektörer,
   d) tjänsteföreskrifterna, artiklarna 11, 11a, 12, 12a, 12b, 13, 15, 16, 17, 19, 21a, 22, 22a, 22c, 24, 26, 27, 40, 43, 86, 90, 91a och bilaga IX, som tillämpas på motsvarande sätt på all personal som organen anställt om de undertecknat det interinstitutionella avtalet,
   e) det interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister.

6.  Europaparlamentet anser att de deltagande institutionernas ledamöter och personal bör omfattas av avtalet före, under och efter mandatperioden eller tjänsten i enlighet med tillämpliga bestämmelser. Parlamentet anser att detta bör gälla ledamöter av parlamentet och kommissionen samt all EU-personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

7.  Europaparlamentet påminner om att när det gäller enskilda personer som omfattas av tjänsteföreskrifterna skulle behörigheten kunna delegeras till EU:s oberoende etikorgan genom att tillämpa bemyndigandeklausulerna i artiklarna 2.2 eller 9.1, eller bägge, och skulle därmed avse övervakning och efterlevnad av de etiska skyldigheterna, medan andra yrkesmässiga skyldigheter skulle fortsätta att genomdrivas av tillsättningsmyndigheterna.

8.  Europaparlamentet insisterar på att det interinstitutionella avtalet bör vara öppet för deltagande för alla EU:s institutioner och organ. Parlamentet påpekar att medlagstiftarna kan besluta att göra det bindande för byråerna genom sina inrättandeförordningar. Parlamentet anser att det interinstitutionella avtalet bör göra det möjligt för etikorganet att utbyta information med nationella myndigheter när det är nödvändigt för att det ska kunna utföra sina uppgifter, och samtidigt behandla sådan information med samma konfidentialitet som den myndighet som lämnade informationen, till exempel skatteinformation, fastighetsregister och uppgifter som innehas av nationella etikorgan, och att undersöka beprövad praxis och inbördes utvärderingar. Parlamentet anser att det oberoende etikorganet, utan att det påverkar de allmänna principer som fastställs i punkt 2 och när det är relevant för utförandet av dess uppgifter, bör ha möjlighet att delta i samarbete och informationsutbyte med berörda EU-organ såsom Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten, ombudsmannen och Europeiska revisionsrätten, inom ramen för deras respektive mandat.

Behörighet och befogenheter

9.  Europaparlamentet anser att alla deltagande institutioner, utan att det påverkar den balans mellan institutionerna som fastställs i fördragen, inom ramen för sin respektive självbestämmanderätt i processuella frågor bör ge EU:s etikorgan dels en förebyggande roll genom medvetandehöjande och etisk vägledning, dels en efterlevnads- och rådgivande roll med möjlighet att utfärda rekommendationer i etiska frågor, inbegripet intressekonflikter. Parlamentet anser att beslutsbefogenheterna bör bli kvar inom respektive institution till dess att EU:s etikorgan har tilldelats beslutsbefogenheter på en korrekt rättslig grund. Parlamentet påminner om att uppgifterna för EU:s etikorgan skulle begränsas till den överenskomna förteckningen över uppgifter som de deltagande institutionerna har delegerat och därför inte skulle påverka men till fullo respektera Olafs, Europeiska åklagarmyndighetens och de nationella jurisdiktionernas befogenheter i samband med alla överträdelser av lagar som omfattas av deras behörighet. Parlamentet betonar att det för att övervaka integriteten regelbundet bör beställa studier som definierar integritet med en uppsättning väldefinierade mål och resultatindikatorer, och rapportera om de framsteg som gjorts.

10.  Europaparlamentet anser att denna övervakningskapacitet bland annat bör omfatta möjligheten att kontrollera sanningshalten i förklaringen om ekonomiska intressen, som bör lämnas in av berörda personer direkt till EU:s etikorgan, och dessutom till parlamentet när det gäller nominerade kommissionsledamöter, för att se till att de så snabbt som möjligt når alla dem som ansvarar för demokratisk och/eller offentlig kontroll i enlighet med tillämpliga regler, hantering av intressekonflikter, regler om lobbyverksamhet, kontroller av transparenskrav, inklusive i lagstiftningsförfarandet, samt kontroll av efterlevnaden av reglerna om svängdörrsregler, och mer generellt kontroll av efterlevnaden av alla bestämmelser i uppförandekoder och tillämpliga regler om transparens, etik och integritet.

11.  Europaparlamentet konstaterar att begreppet ”intressekonflikt” definieras på olika sätt i EU-institutionernas olika lagstiftning och andra bestämmelser för förhindrande av intressekonflikter. Parlamentet konstaterar att en definition är kontextbunden och stadd i ständig utveckling och att fullständig öppenhet inte nödvändigtvis garanterar avsaknad av eventuella intressekonflikter eller att allmänhetens förtroende kommer att kunna utverkas eller ökas. Parlamentet konstaterar att säkerställandet av att etiska regler faktiskt följs och att offentligt ansvar utkrävs i händelse av intressekonflikter är en förutsättning för att medborgarna ska få förtroende för offentliga institutioner.

12.  Europaparlamentet påminner om vikten av att skilja mellan en intressekonflikt som uppstår under och som uppstår efter utövandet av en funktion, och mellan handlingar som har godkänts om de anmälts och handlingar som inte är tillåtna över huvud taget.

13.  Europaparlamentet påpekar att det har inrättat den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande såsom organ med ansvar för att vägleda ledamöterna om hur uppförandekoden ska tolkas och genomföras. Parlamentet konstaterar vidare att den rådgivande kommittén också bedömer påstådda brott mot uppförandekoden och ger talmannen råd om vilka åtgärder som eventuellt kan komma i fråga. Parlamentet anser att Europaparlamentet bör föregå med gott exempel när det gäller etiska regler och genomdrivandet av att de följs.

14.  Europaparlamentet anser att EU:s etikorgan också skulle kunna ges befogenhet över de skyldigheter som införs genom öppenhetsregistret, och bör överväga ett bättre skydd för visselblåsare och bättre hantering av intressekonflikter i fall av korruption och bedrägerier.

15.  Europaparlamentet anser att EU:s etikorgan bör få i uppgift att utveckla en offentlig EU-portal med relevant information om etiska regler, rapporter om bästa praxis, studier och statistik samt en databas med förklaringar om ekonomiska intressen från alla deltagande institutioner.

16.  Europaparlamentet insisterar på att EU:s oberoende etikorgan bör ha rätt att inleda en utredning på eget initiativ och att genomföra utredningar på plats respektive registerbaserade utredningar på grundval av den information som organet har samlat in eller som det har mottagit från tredje parter, såsom journalister, medier, icke-statliga organisationer, visselblåsare, det civila samhället eller Europeiska ombudsmannen. Parlamentet insisterar på att alla tredje parter som i god tro hänvisar ett ärende till det oberoende organet för etiska frågor måste skyddas och deras identitet måste hållas anonym. Parlamentet anser att organet, när det inleder en utredning på eget initiativ, genom ett konfidentiellt meddelande måste underrätta den berörda personen och den myndighet som ansvarar för tillämpningen av sanktioner vid respektive institution. Parlamentet anser att den ansvariga myndigheten för institutionen, byrån eller organet i ett sådant fall kan begära att etikorganet lämnar en förklaring.

17.  Europaparlamentet betonar att begäran om skattehandlingar och bankregister är interventioner inom privaträtten, för vilka det måste finnas allvarliga anklagelser som ingår i Olafs behörighet.

18.  Europaparlamentet betonar att organet måste skydda visselblåsare, särskilt europeiska offentliga tjänstemän, så att de kan uttrycka sin oro över eventuella överträdelser av reglerna utan rädsla för repressalier. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att organet bör övervaka de interna och konfidentiella klagomålsmekanismerna enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda. Parlamentet betonar att endast en säker och skyddande arbetsmiljö kommer att göra det möjligt för offentliga tjänstemän att uttrycka sina farhågor och därigenom bidra till att effektivisera det oberoende etikorganets arbete.

19.  Europaparlamentet anser att organet, för att vara fullt effektivt, skulle slå samman funktionerna för befintliga organ med ansvar för etiska frågor. Parlamentet anser att organet bör ge råd till ledamöter av Europaparlamentet eller kommissionsledamöter när de begär vägledning i etiska frågor. Parlamentet anser att organet bör utfärda rekommendationer om sanktioner till tillsättningsmyndigheten när det gäller personalens etiska skyldigheter, och att organet när det gäller ledamöter av Europaparlamentet eller kommissionsledamöter bör utfärda rekommendationer till respektive deltagande institutions ansvariga myndigheter. Parlamentet rekommenderar att etikorganet utfärdar rekommendationer som kan tjäna som prejudikat i identiska eller liknande fall. Parlamentet anser att detta kommer att säkerställa effektivitet, konsekvens och förutsägbarhet och avsevärt minska arbetsbördan, särskilt när det gäller personalfrågor i händelse av många liknande fall.

20.  Europaparlamentet anser att EU:s organ för etiska frågor bör främja integritet och anförtros rådgivande uppgifter för att ge effektiva och tillförlitliga råd till alla personer och/eller institutioner som omfattas av dess verksamhetsområde och som vill begära tolkning av en etisk norm gällande lämpligt uppförande i specifika fall. Parlamentet anser att rådgivningen bör vara bindande för EU:s oberoende etikorgan i dess ståndpunkt i samma fråga för att säkerställa konsekvent tillämpning av etiska normer och förutsägbarhet.

21.  Europaparlamentet påminner dels om att det är en förutsättning för att en nominerad kommissionsledamot ska kunna utses att utskottet för rättsliga frågor bekräftat att inga intressekonflikter föreligger för vederbörandes vidkommande, dels att utskottet för rättsliga frågor obestridligen får avvisa en nominerad kommissionsledamot om det har fastställts att en intressekonflikt föreligger.

22.  Europaparlamentet påminner om sin rätt att ge misstroendevotum åt en enskild ledamot av kommissionen, varefter kommissionens ordförande antingen måste yrka på ledamotens avgång eller förklara sin vägran att göra detta, vilket ska ske inför Europaparlamentet under följande sammanträdesperiod, i enlighet med punkt 5 i det interinstitutionella avtalet av den 20 november 2010.

23.  Europaparlamentet anser det vara av grundläggande vikt för institutionerna och för demokratin att de förklaringar som ingetts av de nominerade kommissionsledamöterna prövas med avseende på förekomsten av intressekonflikter och att detta arbete bör utföras med yttersta noggrannhet, engagemang och ansvarskänsla genom en helt objektiv, demokratisk och oavhängig tolkning. Parlamentet anser att bestämmelserna om prövning av eventuella intressekonflikter också bör tillämpas på förklaringen från kommissionens tillträdande ordförande.

24.  Europaparlamentet understryker att beslutet om intressekonflikter för de nominerade kommissionsledamöterna före utfrågningarna förblir en demokratisk och institutionell behörighet för parlamentets utskott för rättsliga frågor. Parlamentet betonar här att det framtida oberoende EU-organet för etiska frågor bör få lämpliga utredningsbefogenheter, tillsammans med befogenhet att begära och få tillgång till administrativa dokument, för att kunna göra väl underbyggda och väldokumenterade bedömningar. Parlamentet betonar att bestämmelserna om konfidentialitet, integritet och skydd av personuppgifter oinskränkt måste följas vid fastställandet av vilka konsekvenser en intressekonflikt får. Parlamentet anser att utskottet för rättsliga frågor bör få mer tid och bör bibehålla sin behörighet i dessa frågor, men att utskottet bör fatta beslut om huruvida en intressekonflikt för nominerade kommissionsledamöter föreligger eller inte efter att det har mottagit icke-bindande, exakta och motiverade rekommendationer från EU:s oberoende organ för etiska frågor, vilket skulle ge parlamentets åtgärder mera tyngd. Parlamentet anser att utskottet för rättsliga frågor i sista hand bör föra en diskussion om de rekommendationer som utfärdats av det oberoende EU-organet för etiska frågor. Parlamentet anser att rekommendationerna bör offentliggöras tillsammans med de nominerade kommissionsledamöternas förklaringar om ekonomiska intressen. Parlamentet anser att förekomsten av intressekonflikter bör prövas, inte bara vid granskningen av nominerade kommissionsledamöters förklaringar genom försorg av utskottet för rättsliga frågor, utan överlag före, under och efter att någon innehaft ett offentligt ämbete eller varit offentliganställd, vilket bör gälla för unionens alla institutioner, organ och byråer. Därutöver bör utskottet få tillräckligt med resurser, redskap och sakkunnig personal för dubbelkontroll och lokalisering av nödvändig information, samt för att vid behov kunna begära kompletterande information.

Sammansättning

25.  Europaparlamentet anser att etikorganet bör bestå av nio ledamöter, av vilka tre ledamöter väljs av kommissionen, tre väljs av parlamentet och tre enligt gällande föreskrifter utses bland de tidigare domarna vid Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt tidigare EU-ombudsmän. Parlamentet anser att personalrepresentanter från den berörda personens institution bör ingå när det gäller personalfrågor. Parlamentet påpekar att bilaga II till tjänsteföreskrifterna bör ändras i enlighet med detta.

26.  Europaparlamentet anser att dess ledamöter måste vara oberoende, väljas på grundval av sin kompetens, sin erfarenhet och sina yrkesmässiga egenskaper samt sin personliga integritet, ha en historia av klanderfritt etiskt beteende och avge en förklaring om att det inte föreligger några intressekonflikter. Parlamentet anser att organets sammansättning bör ha en jämn könsfördelning. Parlamentet understryker att alla ledamöter måste vara oberoende i sin tjänsteutövning. Parlamentet anser att ledamöterna bör utses för en period på sex år och förnyas med en tredjedel vartannat år.

27.  Europaparlamentet begär att en etikansvarig ska ansvara för kontrollen av kandidaternas förklaringar. Parlamentet anser att ledamöterna bör arbeta i en anda av samarbete och konsekvens i sina analyser och rekommendationer. Parlamentet efterlyser garantier för en jämn könsfördelning i organets sammansättning.

28.  Europaparlamentet anser att etikorganets sammansättning bör åtföljas av en ram för utövandet av mandatet samt ett förfarande för att avsluta mandatet.

29.  För att säkerställa ett brett stöd föreslår Europaparlamentet att parlamentet väljer organets ledamöter med stöd av en stor majoritet, eventuellt i likhet med förfarandet för ledamöter av Myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser eller beslut om Sacharovpriset.

30.  Europaparlamentet föreslår att varje institution väljer dessa ledamöter särskilt bland tidigare domare vid domstolen, tidigare ordförande för Olaf och revisionsrätten, tidigare eller nuvarande ledamöter av högsta domstolar i medlemsstaterna, före detta ledamöter av Europaparlamentet, tidigare anställda vid de deltagande institutionerna och organen, f.d. EU-ombudsmän och ledamöter av etiknämnder i medlemsstaterna. Parlamentet föreslår vidare att organet väljer en ordförande och två vice ordförande bland sina medlemmar. Parlamentet betonar att detta inte påverkar personalens rätt att själva organisera sina företrädare när det gäller personalfrågor.

31.  Parlamentet betonar behovet av att säkerställa mångfald i ledamöternas bakgrund och oberoende expertis. Parlamentet föreslår att deltagandet av f.d. ledamöter av Europaparlamentet och kommissionsledamöter begränsas till en tredjedel av organets sammansättning.

32.  Europaparlamentet rekommenderar att kollegiet bistås av ett sekretariat med mänskliga, materiella och ekonomiska resurser som står i proportion till dess mandat och uppgifter, inbegripet en etikansvarig, som ansvarar för etisk utbildning och erbjuder råd inom EU:s oberoende etikorgan. Parlamentet anser att en sammanslagning av de budgetar och den personal som för närvarande avsätts för EU:s olika organ för etiska frågor när de går samman skulle förbättra effektiviteten i resursanvändningen och kan minska kostnaderna.

Förfaranden

33.  Europaparlamentet anser att inrättandet av ett EU-etikorgan bör bidra till att bygga upp en institutionell kultur som i grunden baseras på förebyggande, stöd och öppenhet. I detta avseende föreslår parlamentet en tvåstegsstrategi där EU:s organ för etiska frågor, om det blir medvetet om en överträdelse eller en eventuell överträdelse av etiska regler, först föreslår åtgärder med en tidsfrist för att se till att överträdelsen upphör. Parlamentet anser att detta första förebyggande steg bör säkerställa konfidentialitet, sekretess och personens rätt att höras och att tillbakavisa anklagelserna. Om den berörda personen vägrar att vidta lämpliga åtgärder och överträdelsen kvarstår, föreslår parlamentet att EU:s etikorgan bör utfärda en motiverad rekommendation om sanktionsåtgärder och översända all relevant information om ärendet till den behöriga myndigheten, som kommer att besluta hur rekommendationen ska följas upp inom 20 arbetsdagar.

34.  Europaparlamentet anser att den motiverade rekommendationen från det oberoende etikorganet bör offentliggöras i slutet av denna period, utan att det påverkar tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen och personliga rättigheter, tillsammans med beslutet av den behöriga myndigheten, som bör lämna en förklaring om rekommendationerna inte följs fullt ut. Parlamentet anser att som en första åtgärd skulle redan offentliggörandet eller översändandet av rekommendationer och beslut i sig kunna tjäna som påföljd. Parlamentet betonar att ett sådant organ inte kan ersätta Europeiska unionens domstol. Parlamentet föreslår att den behöriga myndigheten i undantagsfall, när den vederbörligen motiverar att det behövs mer tid för att utreda ärendet, kan uppmana etikorganet att förlänga tidsfristen för beslut med upp till 20 arbetsdagar. Parlamentet anser att denna tvåstegsstrategi bör tillämpas när personen har haft rimliga skäl att anta att informationen var korrekt vid den tidpunkt då den lämnades, och rekommenderar att eventuella avsiktliga överträdelser, grov oaktsamhet, undanhållande av bevis, bristande efterlevnad eller bristande samarbete bör betraktas som försvårande omständigheter när det gäller rekommendationer om sanktioner, även när själva överträdelsen har upphört.

35.  Europaparlamentet efterlyser tydliga bestämmelser som ger den berörda personen rätt att överklaga alla sådana beslut som talmannen fattar i full överensstämmelse med de grundläggande rättsstatsprinciperna.

36.  Europaparlamentet anser att EU:s etikorgan som en allmän regel bör fatta beslut med enkel majoritet av sina medlemmar.

37.  Europaparlamentet insisterar på att de förfaranden som fastställs i fördragen måste tillämpas, såsom överföring av utredningar från Europeiska revisionsrätten till Olaf och till domstolen.

Allmänna bestämmelser

38.  Europaparlamentet anser att EU:s etikorgan bör genomföra studier och sammanställa årlig statistik om förklaringar om ekonomiska intressen, svängdörrsärenden och annan relevant information och bör offentliggöra en årsrapport med information om fullgörandet av dess uppgifter och, i förekommande fall, rekommendationer för förbättring av etiska normer, som ska läggas fram för parlamentet. Parlamentet rekommenderar att årsrapporten ska innehålla uppgifter om antalet undersökta fall, vilka institutioner de enskilda personerna kom från, typen av överträdelser, den tid förfarandena tog, den tidsram inom vilken överträdelsen upphörde, andelen beslutade sanktioner och rekommendationerna.

39.  Europaparlamentet anser att det bör införas en översynsklausul i det interinstitutionella avtalet som garanterar att de deltagande institutionerna senast två år efter inrättandet kan göra en bedömning av sin verksamhet, inbegripet en analys av hur reglerna och förfarandena fungerar och av erfarenheterna av att tillämpa dem. Parlamentet betonar särskilt att denna översynsklausul bör fokusera på bedömningen av effektiviteten i genomförandet av mandatet för EU:s etikorgan, och att parlamentets bedömning bör ta hänsyn till synpunkter från etikorganet självt.

40.  Europaparlamentet anser att EU:s nya etikorgan bör ha befogenhet att genom förslag bidra till att utveckla och regelbundet uppdatera en gemensam etisk ram för EU:s institutioner, inbegripet gemensamma regler och en gemensam modell för förklaringar om ekonomiska intressen i ett maskinläsbart format samt ett förslag om att ändra organets befogenheter och lägga fram det för parlamentet. Parlamentet anser att de etiska normerna för alla institutioner, byråer och organ bör harmoniseras så snart som möjligt. Parlamentet anser att en stadga för kommissionsledamöterna måste utarbetas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

41.  Europaparlamentet föreslår att det oberoende organet för etiska frågor bör arbeta med att fastställa en gemensam definition av intressekonflikter för EU-institutionerna på grundval av högsta standarder. Parlamentet betonar att många medlemsstater har krävande regler. Parlamentet noterar OECD:s definition av intressekonflikt: ”en situation där en enskild person eller ett företag (antingen privat eller offentligt) befinner sig i en ställning där de kan utnyttja sin egen yrkesmässiga eller officiella kapacitet på något sätt till förmån för sig själva eller företaget”.

42.  Europaparlamentet efterlyser full insyn i alla sammanträden som anordnas av och involverar etikorganet med privata aktörer och deras företrädare, inbegripet såväl vinstdrivande som ideella organisationer.

43.  Europaparlamentet insisterar på att rekommendationerna från EU:s etikorgan, utan att det påverkar parlamentets befogenheter enligt punkt 24, bör vara vederbörligen motiverade, väldokumenterade och tillgängliga för den ledamot, den anställda eller den institution som berörs. Parlamentet anser att de deltagande institutionerna bör förbinda sig att samarbeta fullt ut i alla förfaranden som omfattas av det överenskomna interinstitutionella avtalet, och särskilt att till EU:s oberoende etikorgan överlämna all information och alla handlingar som behövs för korrekt granskning av etiska regler. Parlamentet påpekar att etikorganets verksamhet skulle bli föremål för eventuella klagomål till Europeiska ombudsmannen, och att de deltagande institutionernas beslut på grundval av rekommendationerna fortsättningsvis skulle kunna granskas av domstolen.

44.  Europaparlamentet anser att förbättrad integritet, transparens och ansvarsskyldighet samt högsta standarder för etiskt beteende i EU:s institutioner och beslutsprocesser bör ingå i de frågor som diskuteras inom ramen för konferensen om Europas framtid. Parlamentet betonar att detta är en möjlighet för EU-medborgarna att diskutera en fördragsöversyn, och att det skulle säkerställa en tydlig rättslig grund för att införa ett sådant oberoende etikorgan för alla institutioner genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

45.  Europaparlamentet uppmanar det oberoende organet för etiska frågor att föregå med gott exempel när det gäller öppenhet, genom att offentliggöra alla rekommendationer, årsrapporter, beslut och utgifter i ett maskinläsbart öppet dataformat som är tillgängligt för alla medborgare, och i enlighet med tillämpliga regler om skydd av personuppgifter. Parlamentet rekommenderar starkt att all programvara som utvecklas för att upprätthålla de etiska normerna i EU:s offentliga förvaltning görs tillgänglig enligt en kostnadsfri programvarulicens med öppen källkod, och att den delas med alla institutioner i Europa som vill använda den. Parlamentet efterlyser nära samarbete med Europeiska datatillsynsmannen i detta avseende.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att brottmål som rör överträdelser av integritetsreglerna, särskilt sådana som involverar ledamöter av Europaparlamentet och nationella politiker som spelar en roll i EU:s beslutsfattande, hanteras på ett effektivt sätt och utan onödigt dröjsmål.

47.  Europaparlamentet beklagar även med oro att man i kommissionens förfarande för offentlig upphandling inte har tagit hänsyn till åtgärder för förebyggande och verkställighet i syfte att undvika intressekonflikter.

48.  Europaparlamentet noterar att tillämpningen av de befintliga reglerna för kommissionsledamöter, ledamöter av Europaparlamentet och EU-tjänstemän har uppvisat alltför många brister. Parlamentet påminner om att det av en rapport från Transparency International EU framgår att över 50 procent av f.d. kommissionsledamöter och 30 procent av f.d. ledamöter av Europaparlamentet som hade lämnat politiken i början av 2017 arbetade för organisationer som var registrerade i EU:s öppenhetsregister. Parlamentet betonar, särskilt för valda ledamöter, behovet av transparens och ansvarsskyldighet när det gäller personliga och ekonomiska åtaganden. Parlamentet understryker att transparens- och integritetsfrågor på EU-nivå och nationell nivå är starkt sammankopplade. Parlamentet stöder därför arbetet inom Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco), och uppmanar medlemsstaterna att genomföra dess rekommendationer, särskilt rekommendationerna om inrättande av en strikt uppförandekod för nationella politiker och införande av regler för sysselsättning efter avslutad anställning i offentlig tjänst.

49.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av den befintliga reglerings- och genomföranderamen för intressekonflikter både före och efter avslutad anställning i offentlig tjänst, i syfte att fastställa lämpliga, tydliga, bindande och proportionella gränser mellan den offentliga sektorn och den privata respektive icke-vinstdrivande sektorn och därmed förbättra trovärdigheten i beslut på EU-nivå inför den bredare allmänheten.

50.  Europaparlamentet betonar att intressekonflikter efter avslutad anställning i offentlig tjänst och svängdörrssituationer är ett återkommande systematiskt problem, som är gemensamt för institutioner, organ och byråer i hela EU. Parlamentet rekommenderar att alla EU-institutioner antar harmoniserade och lämpliga karenstider och att det med större kraft tillses att de efterlevs. Parlamentet anser att intressekonflikter kan äventyra EU:s institutioners och byråers integritet och därigenom skada medborgarnas förtroende för dem. Parlamentet understryker att relevanta EU-rättsakter och uppförandekoder måste inbördes sammanjämkas och verkställas för att man ska uppnå fullständig öppenhet om vilka anställningar f.d. högre EU-tjänstemän fått och vilka projekt de engagerat sig i efter att de utträtt ur offentlig tjänst, liksom om eventuella bisysslor för ledamöter av Europaparlamentet. Parlamentet anser att bestämmelserna om förhindrande av intressekonflikter efter att någon innehaft offentlig tjänst eller varit offentliganställd bör gälla under en rimlig tid, varvid också reglerna för lämplig ersättning bör respekteras. Parlamentet betonar att man måste ta lärdom av bästa praxis i sådana medlemsstater där det redan finns nationella etiska myndigheter med relevant sakkunskap. Parlamentet understryker att olika länder har varierande praxis för att genomdriva etiska normer. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater ålägger folkvalda företrädare att avstå från att rösta om frågor i vilka de har ett personligt intresse och anmodar således sina ledamöter att i liknande fall inte ställa upp som föredragande. Parlamentet påminner i detta sammanhang om bestämmelserna i artiklarna 2 och 3 i uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter avseende ekonomiska intressen och intressekonflikter.

51.  Europaparlamentet understryker att Europeiska ombudsmannen har hanterat klagomål avseende intressekonflikter utan att ha en mekanism för denna uppgift, utöver sina övriga uppdrag och utan att ha tillräckliga resurser och befogenheter för att verkställa sina beslut.

52.  Europaparlamentet betonar att ett oberoende EU-organ för etiska frågor inte självt kommer att kunna ansvara för en effektiv hantering av intressekonflikter inom EU:s institutioner och byråer. Parlamentet anser att översynen av EU:s regler om etik och integritet skulle kunna omfatta åtgärder såsom en förlängning av anmälnings- och karensperioder för högre tjänstemän efter en proportionerlig bedömning från fall till fall, samtidigt som man säkerställer likabehandling i enlighet med artikel 15 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, förstärkning av direktiv 2014/24/EU(4) om offentlig upphandling, obligatorisk avyttring av andelar i företag som är underställda den institution som en nyutnämnd tjänsteman tillhör eller som har affärsförbindelser med den institutionen, krav på att en tjänsteman förklaras jävig i ärenden som berör en tidigare privat arbetsgivare eller förbud mot personliga aktieinnehav för kommissionsledamöter, högre tjänstemän vid EU:s institutioner och byråer under mandatperioden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att överväga att föreslå en översyn av den relevanta rättsliga ramen.

53.  Europaparlamentet anser att längre karensperioder för högre tjänstemän som lämnar en byrå eller institution, om de baseras på ett objektivt förfarande med tydliga kriterier, är motiverade rättsliga åtgärder för att skydda allmänintresset och de offentliga myndigheternas integritet.

54.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över utnämningsförfarandena för högre EU‑tjänstemän, hanteringen av kommissionsledamöternas intressekonflikter och överträdelser av parlamentsledamöternas uppförandekod, samt över kontrollerna av transparenskraven och kontrollen av efterlevnaden av svängdörrsreglerna.

55.  Europaparlamentet anser att EU-institutionerna bör tillämpa högsta etiska normer för att förhindra alla fall av svängdörrsproblematik och intressekonflikter, även när det gäller utnämningar till högre befattningar inom EU:s institutioner och byråer.

56.  Europaparlamentet anser att förfarandena för att utse kandidater till högre befattningar bör genomföras på grundval av fullständigt objektiva kriterier och vara helt öppna för allmänheten. Parlamentet betonar att det bör finnas en ram för frågor och invändningar, tillsammans med öppna uppföljningsförfaranden och befogenhet att upphäva beslut som visat sig vara bristfälliga i fråga om transparens och integritet. Parlamentet betonar att förfarandena bör utvärderas regelbundet för att man ska kunna övervaka deras effektivitet och vid behov genomföra förbättringar.

57.  Europaparlamentet betonar att det måste spela en nyckelroll i arbetet med att förbättra EU:s nuvarande system för etisk tillsyn som gäller för alla EU:s institutioner, byråer och organ, i syfte att öka allmänhetens förtroende för EU:s beslutsprocesser.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 337, 20.9.2018, s. 120.
(2) Antagna texter, P9_TA(2020)0327.
(3) EUT L 262, 7.10.2005, s. 1.
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

Senaste uppdatering: 12 januari 2022Rättsligt meddelande - Integritetspolicy