Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Internationella naturvårdsunionen,

–  med beaktande av FN-konventionen om biologisk mångfald från 1992, och partskonferensens kommande 15:e möte (COP15),

–  med beaktande av det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk,

–  med beaktande av FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter från 2007,

–  med beaktande av FN:s förklaring om jordbrukares och andra lantarbetares rättigheter från 2018,

–  med beaktande av den särskilda rapporten från FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar (IPCC) om klimatförändringar och mark från 2019,

–  med beaktande av IPCC:s särskilda rapport om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat från 2019,

–  med beaktande av den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) från 2019,

–  med beaktande av rapporten från IPBES-workshoppen om biologisk mångfald och pandemier av den 29 oktober 2020,

–  med beaktande av rapporten från FN:s särskilda rapportör för urbefolkningars rättigheter till FN:s generalförsamling från 2016,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 om ursprungsbefolkningar och stamfolk från 1989,

–  med beaktande av bedömningsrapporten Global Biodiversity Outlook 5 av den 15 september 2020 från sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald,

–  med beaktande av FN:s toppmöte om biologisk mångfald den 30 september 2020,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Förenta nationernas havsrättskonvention,

–  med beaktande av Cancundeklarationen om främjande av hållbart betesbruk och boskapsproduktion för bevarande av biologisk mångfald på gräsmarker och betesmarker från det 13:e mötet i partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald (CBD COP13) av den 14 december 2016,

–  med beaktande av rapporten från högnivåpanelen av experter i kommittén för globalt tryggad livsmedelsförsörjning (CFS) om tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition från juli 2019 med titeln Agroecological and other innovative approaches for sustainable agriculture and food systems that enhance food security and nutrition (Agroekologiska och andra innovativa strategier för hållbara jordbruks- och livsmedelssystem som främjar livsmedelsförsörjning och nutrition),

–  med beaktande av FAO:s rapport med titeln State of knowledge of soil biodiversity – Status, challenges and potentialities (Kunskapsnivån om den biologiska mångfalden i marken – Status, utmaningar och möjligheter), som publicerades 2020,

–  med beaktande av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och konventionen om skydd av flyttande vilda djur,

–  med beaktande av organisationen Front Line Defenders globala analys från 2020,

–  med beaktande av de europeiska indikatorerna för biologisk mångfald (SEBI) 2020, som utfärdats av Europeiska miljöbyrån,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 9 mars 2020 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Mot en övergripande strategi för Afrika (JOIN(2020)0004),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 februari 2021 Att bygga upp ett klimatresilient Europa - den nya EU-strategin för klimatanpassning, (COM(2021)0082)

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2013/396/EU av den 11 juni 2013 om gemensamma principer för kollektiv prövning av ansökningar om förbudsföreläggande och av ersättningsanspråk vid åsidosättande av rättigheter som garanteras enligt unionsrätten(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2019 om att intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar (COM(2019)0352) och av rådets efterföljande slutsatser,

–  med beaktande av rådets slutsatser om urbefolkningar, som antogs den 15 maj 2017,

–  med beaktande av det nya europeiska samförståndet om utveckling från 2017,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel som antogs i november 2003,

–  med beaktande av djupanalysen om handel och biologisk mångfald, som generaldirektoratet för unionens externa politik offentliggjorde i juni 2020(2),

–  med beaktande av halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald(3),

–  med beaktande av djupanalysen The link between biodiversity loss and the increasing spread of zoonotic diseases (Kopplingen mellan förlusten av biologisk mångfald och den ökande förekomsten av zoonotiska sjukdomar), som generaldirektoratet för unionens interna politik publicerade i december 2020(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2018 om kränkningar av urbefolkningarnas rättigheter i världen, inklusive markrofferi(5),

–  med beaktande av studien Indigenous peoples, extractive industries and human rights, som generaldirektoratet för unionens externa politik publicerade i september 2014(6),

–  med beaktande av djupanalysen Challenges for environmental and indigenous peoples’ rights in the Amazon region, som generaldirektoratet för unionens externa politik publicerade i juni 2020(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2020 med rekommendationer till kommissionen om en EU-rättslig ram för att stoppa och vända den globala avskogning som drivs av EU(8),

–  med beaktande av den europeiska gröna given,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A9-0258/2021), och av följande skäl:

A.  Omkring 70 % av världens fattiga är direkt beroende av den biologiska mångfalden för sin försörjning.

B.  Största delen av förlusten av biologisk mångfald sker i utvecklingsländerna.

C.  Biologisk mångfald fortsätter att vara en viktig källa till utveckling av läkemedel.

D.  Den mest övergripande globala uppskattningen tyder på att ekosystemtjänster ger fördelar på 125–140 biljoner US-dollar per år, dvs. mer än en och en halv gånger världens BNP(9).

E.  Den biologiska mångfalden påverkas inte bara av klimatförändringarna utan är samtidigt ett viktigt bidrag till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, genom de ekosystemtjänster som den stöder.

F.  Den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna beräknas minska under kommande årtionden, medan tillgången till och efterfrågan på material som härrör från naturresurser med nuvarande marknadsvärde (livsmedel, foder, timmer och bioenergi) förväntas öka.

G.  Den biologiska mångfalden på land, i havet och i andra vattenmiljöer belastas mest av förlust och fragmentering av livsmiljöer (särskilt på grund av utvidgning och intensifiering av jordbruket), överexploatering av naturresurser (t.ex. fisk), föroreningar, invasiva främmande arter och klimatförändringar.

H.  Enligt IPBES globala utvärderingsrapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från 2019 har de flesta av Aichimålen för biologisk mångfald för 2020 inte uppnåtts.

I.  I Världsekonomiskt forums globala riskrapport 2020 fastställdes miljörisker som de största systemriskerna för vår globala ekonomi.

J.  OECD beräknar att beloppet på sådana finansiella flöden som kan vara skadliga för den biologiska mångfalden (genom subventioner av fossila bränslen och jordbrukssubventioner) uppgår till 500 miljarder USD per år, vilket är tio gånger mer än de globala finansieringsflödena för bevarande och ett hållbart utnyttjande av biologisk mångfald, och kostnaderna för uteblivna åtgärder mot förlusten av biologisk mångfald förväntas öka(10).

K.  Enligt IPBES orsakar förändrad markanvändning, jordbrukets expansion och urbanisering mer än 30 % av alla nya sjukdomsfall.

L.  Färska studier visar att mellan 1,65 och 1,87 miljarder människor från ursprungsbefolkningar, lokalsamhällen och av afrikanskt ursprung lever i globalt sett viktiga bevarandeområden för biologisk mångfald. Enligt en annan iakttagelse är 56 % av de människor som lever i viktiga bevarandeområden för biologisk mångfald från länder med låga och medellåga inkomster. Endast 9 % är från höginkomstländer. Enligt initiativet för rättigheter och resurser understryker detta den oproportionerliga inverkan som bevarandeåtgärder har för södra halvklotet.

M.  Det finns vetenskapliga belägg för en komplex koppling mellan förlusten av biologisk mångfald och den ökande risken för zoonotiska sjukdomar såsom covid-19.

N.  Ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen är starkt beroende av mark, naturresurser och ekosystem för sina grundläggande behov och försörjningsmöjligheter, med tanke på att deras låga levnadsstandard och utestängning från det politiska och ekonomiska livet kan leda till avgörande konflikter om användningen av naturresurser och markrättigheter.

O.  Ursprungsbefolkningarnas traditionella territorier omfattar omkring 22 % av jordens landyta och sammanfaller med områden som står för 80 % av jordens biologiska mångfald.

P.  Skyddade områden kan skydda den biologiska mångfalden till förmån för hela mänskligheten, men i vissa fall har de också förknippats med omfattande människorättskränkningar mot ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen.

Q.  Ursprungsbefolkningar hör fortsättningsvis till de allra fattigaste grupperna, och en av de största svårigheter som ursprungsbefolkningar världen över ställs inför är att få ett juridiskt erkännande av den kollektiva äganderätten till sina traditionella marker, särskilt när dessa har förklarats som skyddade områden.

R.  Uppskattningsvis 50 % av världens skyddade områden har upprättats på mark som traditionellt utnyttjas och används av ursprungsbefolkningar, och denna andel är högst i Nord-, Central- och Sydamerika, och kan överstiga 90 % i Centralamerika.

S.  Bristen på erkännande av ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens sedvanerättigheter till mark skapar en risk för markrofferi, vilket äventyrar ursprungsbefolkningarnas försörjningsmöjligheter och förmåga att bemöta klimatförändringarna eller förlusten av biologisk mångfald.

T.  FN:s särskilda rapportör om ursprungsbefolkningars rättigheter har identifierat utvinningsindustrierna som den främsta källan till konflikt och våld på ursprungsbefolkningars territorier.

U.  Enligt organisationen Front Line Defenders globala analys från 2020 mördades minst 331 människorättsförsvarare 2020, av vilka 69 % var miljöförsvarare och 26 % arbetade specifikt med ursprungsbefolkningars rättigheter.

V.  EU strävar efter att verka för ett mål om att minst 30 % av den biologiska mångfalden ska skyddas enligt FN:s konvention om biologisk mångfald.

W.  Allt fler studier visar att ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen innehar avgörande kunskaper och spelar en viktig roll för en hållbar förvaltning av naturresurserna och bevarandet av den biologiska mångfalden samt när det gäller att förbättra försörjningen på landsbygden och öka lokala befolkningsgruppers och samhällens motståndskraft. Globala mål för biologisk mångfald kan inte uppnås om inte ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter erkänns och respekteras.

X.  EU har lagt fram kraftfulla ekologiska åtaganden och målsättningar med den europeiska gröna given, men EU:s sammantagna ekologiska fotavtryck är fortfarande stort, vilket har negativa konsekvenser för miljön i utvecklingsländer. EU:s strategi för biologisk mångfald syftar till att uppnå en situation där alla världens ekosystem har återställts, och är motståndskraftigt och tillräckligt skyddade senast 2050, i linje med Agenda 2030 för hållbar utveckling, och uttrycker ett åtagande att senast 2050 förhindra allt artutdöende förorsakat av människan, och förbinder sig till generationsöverskridande ömsesidigt ansvar och principen om jämlikhet, inbegripet respekten för ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter och deras fulla och effektiva deltagande. EU:s och medlemsstaternas strategi för att stödja utvecklingsländer bör utformas så att den förutser effekterna av klimatförändringarna och förlusten av mångfald.

Y.  Biologisk mångfald är avgörande för livsmedelssäkerheten, människors välbefinnande och utvecklingen världen över. Människan får fördelar från ekosystem bland annat i form av rening av vatten och luft, bekämpning av skadegörare och sjukdomar, pollinering av grödor, markbördighet, genetisk mångfald, tillhandahållande av sötvatten, skydd mot översvämningar och koldioxidbindning samt motståndskraft mot klimatförändringarna. Skogar hyser mer än 75 % av världens biologiska mångfald på land och mer än 25 % av världens befolkning är beroende av skogsresurser för sin försörjning. Covid-19-pandemin har framhävt ojämlikheterna i jordbruksbaserade livsmedelssystem och behovet av att anpassa och förbättra småskalig produktion på ett hållbart sätt i utvecklingsländer, samt att omvandla jordbruksbaserade livsmedelssystem och omorientera jordbruket mot klimathållbarhet.

Z.  IPCC:s särskilda rapport om klimatförändringar och mark av den 8 augusti 2019 visar att ursprungsbefolkningar har en lång historia av att anpassa sig till klimatvariationer och dra nytta av sina traditionella kunskaper, vilket förstärker deras motståndskraft.

AA.  IPCC:s särskilda rapport om världshaven och kryosfären i ett förändrat klimat av den 24 september 2019 ger också bevis på fördelarna med att kombinera vetenskapliga rön med lokal och traditionell kunskap för att öka motståndskraften.

AB.  Enligt artikel 8 j i konventionen om biologisk mångfald ska konventionsstaterna respektera och upprätthålla de kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen som är relevanta för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Konventionen innehåller dock inte något uttryckligt erkännande av ursprungsbefolkningarnas mänskliga rättigheter.

AC.  FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppskattar att omkring 75 % av växternas genetiska mångfald har gått förlorad världen över, och att 75 % av världens livsmedel i dag fås från endast 12 växtarter och fem djurarter, vilket utgör ett allvarligt hot mot den globala livsmedelstryggheten.

AD.  Förlusten av genetisk mångfald, särskilt genom utbyte av lokala, väl anpassade arter, ökar sårbarheten för skadegörare, sjukdomar och miljöförändringar, inklusive klimatförändringar. Globaliseringen av jordbruksmarknaden har varit en allt starkare drivkraft för en sådan utarmning av den biologiska mångfalden inom jordbruket, vilket innebär minskad innovationsförmåga och förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna.

AE.  Det uppskattas att globalt sett beror 30 % av hoten mot arterna på internationell handel.

AF.  Olaglig handel med vilda djur och växter och olaglig handel med timmer och råvaror påskynda försämringen och förstörelsen av den biologiska mångfalden i länder med svaga institutioner och svag miljölagstiftning.

AG.  Haven är enorma reservoarer för biologisk mångfald och den främsta globala klimatregleraren. Bevarandet av dem är livsviktigt för hållbar utveckling och bidrar till att utrota fattigdomen genom att tillhandahålla hållbara försörjningsmöjligheter och livsmedelstrygghet för miljarder människor. Föroreningen av marina ekosystem med plast är såväl ett globalt som lokalt problem med potentiellt allvarliga konsekvenser för vilda djur och växter, ekonomisk verksamhet och människors hälsa i utvecklingsländer. Omfattningen av denna förorening har underskattats kraftigt och det kvarstår kunskapsluckor, särskilt om effekter på kustområden och kustsamhällen. Enligt den färska rapporten från FN:s miljöprogram Neglected: Environmental Justice Impacts of Marine Litter and Plastic Pollution har sådant skräp och sådana föroreningar en oproportionell inverkan på utsatta människor, är ett hot mot ett fullständigt och faktiskt åtnjutande av mänskliga rättigheter och ställer påtagliga hinder för uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

AH.  I EU:s strategi för biologisk mångfald förbinder man sig till en rättvis och jämlik fördelning av den nytta som uppstår vid användningen av genetiska resurser med koppling till biologisk mångfald och att främja en gynnsam ram med användning av forsknings-, innovations- och teknikverktyg.

AI.  Miljöbrott, vars värde FN:s miljöprogram och Interpol har uppskattat upp till dubbelt så stort som den globala biståndsbudgeten, påskyndar förlusten av den biologiska mångfalden och klimatförändringarna, särskilt genom skogsbrott.

AJ.  Det finns överlappningar mellan områden med stor biologisk mångfald och områden som lider av fattigdom, eftersom de flesta områden för bevarande är belägna i länder med utbredd fattigdom och osäker livsmedelsförsörjning.

AK.  Republiken Maldiverna efterlyste i sitt uttalande av den 3 december 2019 en ändring av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen i syfte att få brottsliga handlingar som kan betecknas som miljömord erkända.

AL.  Enligt IPBES har värdet på den internationella lagliga handeln med vilda djur och växter ökat med 500 % sedan 2005, och med 2 000 % sedan 1980-talet(11).

AM.  EU är en av världens största importörer av vilda djur och växter och produkter med anknytning härtill.

AN.  Den globala, olagliga handeln med vilda djur och växter är en av de mest lönsamma formerna av organiserad gränsöverskridande brottslig verksamhet.

AO.  I ett scenario med oförändrade förhållanden förväntas klimatförändringarna minska fiskbiomassan med 30–40 % i vissa tropiska regioner fram till 2100 och ha stor inverkan på den marina biologiska mångfalden. Länder i dessa områden är i hög grad beroende av fiske, men saknar de sociala och ekonomiska resurserna för att anpassa och förbereda sig inför framtiden.

AP.  Internationella naturvårdsunionen förespråkar att minst 30 % av alla marina livsmiljöer senast 2020 ska omvandlas till ett nätverk av starkt skyddade marina skyddsområden.

AQ.  Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) hotar de globala havsresursernas hållbarhet genom att bidra till deras överexploatering.

1.  Europaparlamentet är oroat över att förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster undergräver framstegen i cirka 80 % av de bedömda målen för FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar EU till fortsatta ansträngningar för att minska sitt avtryck på den biologiska mångfalden i hela världen och anpassa det till planetens gränser.

2.  Europaparlamentet påpekar att nästan hälften av världens befolkning är direkt beroende av naturresurser för sin försörjning, och att många av de mest utsatta och fattigaste människorna är direkt beroende av biologisk mångfald för att tillgodose sina dagliga försörjningsbehov. Parlamentet betonar därför att förlusten av den biologiska mångfalden riskerar att förstärka ojämlikheten och marginaliseringen av de mest sårbara människorna genom att minska deras möjligheter att leva sunt och genom att begränsa deras valfrihet och handlingsutrymme. Parlamentet påminner om att den biologiska mångfalden hotas av klimatförändringarna, vilket förvärrar dessa människors sårbarhet och undergräver deras grundläggande rättigheter och värdighet. Parlamentet anser att utvecklingsländer måste få stöd för att utveckla och genomföra en effektiv politik för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

3.  Europaparlamentet uppmanar EU att på ett heltäckande sätt ta itu med orsakerna bakom förlusten av biologisk mångfald och att i sin externa politik och sina partnerskap för utvecklingssamarbete införa skyldigheter att bevara och använda resurser på ett hållbart sätt samt återställa ekosystem, i linje med principen om en konsekvent politik för utveckling, för att minska trycket på den biologiska mångfalden världen över.

4.  Europaparlamentet påminner om att hållbar utveckling kräver att man säkerställer en god balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Parlamentet erinrar också om att bevarande, hållbar användning och återställande av biologisk mångfald är avgörande när det gäller att uppnå många politiska mål, bland annat människors hälsa, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, tidig varning, katastrofriskreducering, tryggad vatten-, livsmedels- och näringsförsörjning, landsbygdsutveckling och jobbskapande, hållbar användning av skogar, jordbruksekosystem och skapandet eller bevarandet av motståndskraftiga livsmedelssystem. Parlamentet påminner om att de skadliga effekterna av en försämring av ekosystemen drabbar fattiga på ett oproportionerligt sätt, särskilt kvinnor och unga samt ursprungsbefolkningar och andra naturresursberoende samhällen.

5.  Europaparlamentet betonar att EU också har ett ansvar för det globala bevarandet och hållbara nyttjandet av biologisk mångfald. Parlamentet framhåller att målsättningarna och syftena för den biologiska mångfalden bör bygga på sunda vetenskapliga kunskaper och integreras fullt i EU:s externa verksamhet, särskilt i partnerstrategier och partneravtal, bland annat fiskeavtal med utvecklingsländer. Parlamentet insisterar på att insatserna för bevarande och återställande i sådana länder, särskilt på regional nivå, bör intensifieras.

6.  Europaparlamentet påminner om EU:s och utvecklade tredjeländers ansvar för förlust av biologisk mångfald på global nivå. Parlamentet uppmanar EU att öka det ekonomiska och tekniska stödet till utvecklingsländer över hela världen i syfte att nå de nya globala målen, bekämpa miljöbrott och ta itu med drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald.

7.  Europaparlamentet betonar staternas skyldighet att skydda och på ett hållbart sätt förvalta naturliga ekosystem och ekosystem med en rik biologisk mångfald samt skydda mänskliga rättigheter och markrättigheterna för ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen och personer av afrikanskt ursprung som är beroende av dessa ekosystem för sin överlevnad.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att lägga till erkännandet av rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, att stödja det globala erkännandet av denna rätt som en mänsklig rättighet och att stödja förankringen av ett omfattande skydd och försvar av natur, biologisk mångfald och ekosystem som grunden för livet, och erkänna det ömsesidiga beroendet och rätten för alla människor, även kommande generationer, till natur, i synnerhet genom att verkställa strikta standarder för transparens, allmänhetens deltagande och tillgång till rättslig prövning i enlighet med Århuskonventionen och folkrätten. Parlamentet anser i detta sammanhang, och med tanke på att den största skadan på ekosystemen görs i utvecklingsländer, att det är nödvändigt att bekämpa alla former av miljöskador på ekosystem, även i alla tredjeländer som EU samarbetar med, och i miljöer som världens fattiga är beroende av, och för att undersöka, när så är möjligt, betydelsen och intresset av att garantera rätten till naturen.

9.  Europaparlamentet är djupt oroat över den stora bristen på data, indikatorer och tillräcklig finansiering för att hejda förlusten av biologisk mångfald och inkonsekvenser i rapporteringen och spårningen av finansieringen för biologisk mångfald. Parlamentet påminner om vikten av att fastställa specifika, mätbara och kvantitativa mål och indikatorer för perioden efter 2020 för att förbättra förmågan att övervaka framstegen.

10.  Europaparlamentet välkomnar det afrikanska initiativet ”Great Green Wall” och uppmanar kommissionen att stödja detta projekt.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina ansträngningar för att bättre bedöma och värdera biologisk mångfald och ekosystemtjänster och att integrera dessa värden i beslutsfattandet.

12.  Europaparlamentet välkomnar att instrumentet Europa i världen (NDICI) kommer att bidra till det övergripande målet för den fleråriga budgetramen i fråga om biologisk mångfald. Parlamentet understryker att planering, granskning och övervakning av NDICI – Europa i världen är avgörande för att uppnå EU:s globala mål för biologisk mångfald. Parlamentet erinrar om att NDICI – Europa i världen bör bidra till ambitionen att avsätta 7,5 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen till målen för biologisk mångfald under 2024, och 10 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen till målen för biologisk mångfald från 2026 och framåt. Parlamentet efterlyser en effektiv tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada i alla EU:s utgifter och program. Parlamentet efterlyser bättre rapportering och övervakning inom EU:s externa politik för biologisk mångfald, bland annat genom detaljerade bestämmelser om mål och indikatorer för biologisk mångfald. Mer allmänt uppmanar parlamentet EU och medlemsstaterna att främja forskning och innovation om bevarande och skydd av biologisk mångfald, och agroekologiska lösningar för att uppnå viktiga utvecklingsfördelar, och därigenom bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling.

13.  Europaparlamentet beklagar att EU:s externa budget för att stödja politiken för biologisk mångfald fortfarande är mycket liten jämfört med den budget som öronmärkts för klimatförändringspolitiken. Parlamentet efterlyser en kraftig ökning av medlen till skyddet av den biologiska mångfalden, i linje med överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, och tekniskt bistånd till utvecklingen av ytterligare verktyg för mobilisering av resurser för att kunna uppfylla de globala åtagandena om biologisk mångfald, Parlamentet betonar behovet av att spåra, rapportera och fasa ut miljöskadliga subventioner och att styra in dem mot verksamhet som främjar biologisk mångfald, i överensstämmelse med Agenda 2030 och relevanta internationella konventioner och skyldigheter. Parlamentet begär att en betydande del av EU:s offentliga utvecklingsbistånd till klimatåtgärder ska inriktas på att stödja sidovinster av bevarandet av den biologiska mångfalden när det gäller begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU att anta en obligatorisk lag om tillbörlig aktsamhet för att göra företag och deras finansiärer direkt ansvariga för att säkerställa att deras import inte präglas av människorättskränkningar, såsom markrofferi och miljöförstöring (däribland avskogning och förlust av biologisk mångfald). Mer allmänt uppmanar parlamentet EU att kräva att företag och finansinstitut ökar sitt engagemang för biologisk mångfald, t.ex. genom kraftfulla och obligatoriska bestämmelser om konsekvensbedömningar, riskhantering, offentliggörande samt krav på extern rapportering. Parlamentet uppmanar OECD att ta fram en rad praktiska åtgärder för tillbörlig aktsamhet och biologisk mångfald för att stödja företagens insatser.

15.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att utarbeta ett lagstiftningsförslag om obligatorisk tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljöhänsyn för företag längs hela deras leveranskedjor. Parlamentet anser att detta lagstiftningsförslag bör stödja och underlätta utvecklingen av gemensamma metoder för mätningen av miljöpåverkan och klimatförändringarnas konsekvenser. Parlamentet betonar vikten av effektiva, meningsfulla och välinformerade samråd med alla berörda eller potentiellt berörda aktörer, såsom människorätts- och miljöförsvarare, det civila samhället, fackföreningar samt ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen. Parlamentet beklagar de allvarliga bristerna i genomförandet av FN:s ram för skydd, respekt och åtgärder och av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, både när det gäller ursprungsbefolkningars rättigheter och markrättigheter. Parlamentet uppmanar än en gång EU att engagera sig konstruktivt i arbetet i FN:s råd för mänskliga rättigheter för ett internationellt, rättsligt bindande instrument i syfte att inom ramen för internationell människorättslagstiftning reglera transnationella och andra företags verksamhet på människorättsområdet, vilket bör omfatta särskilda standarder för skydd av ursprungsbefolkningar.

16.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att så snabbt som möjligt lägga fram ett förslag till en EU-rättslig ram för att stoppa och vända den EU-drivna globala avskogningen och skogsförstörelsen, som inför ett krav på tillbörlig aktsamhet för företag, för att se till att de produkter som släpps ut på EU-marknaden inte härrör från avskogning, omvandling av naturliga ekosystem och kränkningar av ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter.

En konsekvent politik för utveckling

17.  Europaparlamentet påminner om att effektiviteten i EU:s externa politik för biologisk mångfald är beroende av en konsekvent politik mellan biologisk mångfald och annan central extern EU-politik, såsom handels- och investeringsavtal.

18.  Europaparlamentet noterar att IBPES 2019 års globala utvärderingsrapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster visar på begränsningarna i strategin för skydd av biologisk mångfald genom en utvidgning av de skyddade områdena på land och till havs, vilket är ett av de få Aichimålen för biologisk mångfald som delvis uppnåtts.

19.  Europaparlamentet betonar att den biologiska mångfalden står i centrum för många ekonomiska verksamheter, särskilt de som är kopplade till odling och boskapsuppfödning, skogsbruk, fiske och många former av turism som är direkt baserad på naturen och sunda ekosystem. Parlamentet uppmanar med kraft EU att integrera biologisk mångfald och ekosystemtjänster i alla relaterade politikområden, särskilt jordbruk, fiske, skogsbruk, energi, gruvdrift, handel, turism och klimatförändringar, samt i politik och åtgärder för utveckling och fattigdomsminskning, och att främja innovativa och genomförbara lösningar för att ta itu med förlusten av biologisk mångfald, samtidigt som man säkerställer hälsosamma, säkra, tillgängliga och överkomliga livsmedel för alla.

20.  Europaparlamentet noterar med djup oro att EU:s konsumtion står för cirka 10 % av den globala andelen avskogning, särskilt på grund av sitt importberoende av jordbruksprodukter såsom palmolja, kött, soja, kakao, kaffe, majs, timmer och gummi. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att under 2021 lägga fram ett förslag till en EU-rättslig ram för att stoppa och vända den EU-drivna globala avskogningen genom att se till att EU:s marknads- och konsumtionsmönster inte inverkar negativt på skogar och den biologiska mångfalden i utvecklingsländer, med hänsyn till de följdeffekter som detta har på deras befolkningar. Parlamentet uppmanar EU att stödja sådana länder i att genomföra hållbara livsmedelssystem genom att skapa korta leveranskedjor, utveckla agroekologin, stödja småbrukare och samtidigt säkerställa markrättigheter och rättigheter för lokalsamhällen.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja hållbara jordbruksmetoder för att skydda och återställa världens skogar inom sitt internationella utvecklingssamarbete, med särskild betoning på hållbar vattenresursförvaltning, återställande av förstörd mark och skydd och återställande av områden med stor biologisk mångfald med omfattande ekosystemtjänster och stor potential att begränsa klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar EU att stärka genomförandet av handlingsplanen för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt), och särskilt de frivilliga partnerskapsavtalen, i syfte att minska efterfrågan på och handeln med olagligt timmer och stärka rättigheterna för ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen vars liv påverkas av avverkningen.

22.  Europaparlamentet erinrar om att EU:s växande efterfrågan på trä för användning i material, energi och bioekonomin överstiger gränserna för utbudet, vilket ökar risken för importrelaterad avskogning, markrofferi, tvångsförflyttning och kränkningar av ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter. Parlamentet upprepar att EU:s politik för bioenergi bör följa strikta miljömässiga och sociala kriterier.

23.  Europaparlamentet understryker att EU-stödda investeringar i jordbruk, skogsbruk eller fiske, eller i verksamhet som påverkar mark, gräsmark, skog, vatten eller hav måste ligga i linje med FAO:s och kommittén för globalt tryggad livsmedelsförsörjning CFS frivilliga riktlinjer för ansvarsfull förvaltning av besittningsrätt till mark, fiske och skogar inom ramen för nationell livsmedelstrygghet och FAO:s och CFS principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk och livsmedelssystem för att skydda ekosystemen och förhindra förlust av biologisk mångfald.

24.  Europaparlamentet begär att skydd och återställande av skogar och skyddet av den biologiska mångfalden prioriteras i det kommande instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Parlamentet betonar att skogarna endast kan utveckla sin fulla funktion för klimatet och miljön om de förvaltas på ett hållbart sätt.

25.  Europaparlamentet understryker att skydd av den biologiska mångfalden och begränsning av klimatförändringarna inte automatiskt stödjer varandra. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om förnybar energi (RED) för att göra det förenligt med EU:s internationella åtaganden enligt Agenda 2030, Parisavtalet och konventionen om biologisk mångfald, vilket bland annat innebär ett införande av kriterier för social hållbarhet och beaktande av riskerna för markrofferi. Parlamentet betonar att det andra direktivet om förnybar energi bör överensstämma med internationella besittningsrättsliga normer, det vill säga ILO:s konvention nr 169 och FAO:s och CFS fakultativa riktlinjer om besittningsrätt och principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruket och livsmedelssystem.

Jordbruk och fiske

26.  Europaparlamentet erinrar om att jordbruksbaserade livsmedelssystem och småbrukare både är beroende av och har en stor inverkan på den biologiska mångfalden. Parlamentet betonar att en effektiv integrering av biologisk mångfald i jordbruket kräver att man säkerställer ekonomiska incitament och frivilliga och lagstiftningsmässiga åtgärder för att främja att jordbrukare inför och tar i bruk metoder som ger fördelar för den biologiska mångfalden och miljön genom utbildning, användning av teknik och innovationer samt goda hållbara jordbruksmetoder, vilket bland annat innebär återställande av begränsade vattenresurser och åtgärdande av markförstöring och ökenspridning. Parlamentet betonar att i enlighet med principen om en konsekvent politik för utveckling bör miljöskadliga subventioner identifieras och fasas ut i linje med de beslut som fattas på EU-nivå. Parlamentet efterlyser obligatoriska förhands- och efterhandsutvärderingar av miljökonsekvenserna av därtill kopplade EU-stödda investeringar. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU att öka det ekonomiska och tekniska stödet till utvecklingsländer.

27.  Europaparlamentet påminner om att agroekologins unika förmåga att sammanföra de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna av hållbarhet har erkänts av viktiga rapporter från IPCC och IPBES samt Världsbanken och den FAO-ledda globala jordbruksbedömningen (IAASTD). Parlamentet insisterar på att EU:s externa jordbruksfinansiering bör ligga i linje med den omdanande karaktären hos Agenda 2030, Parisavtalet om klimatförändringar och FN:s konvention om biologisk mångfald. Parlamentet anser att investeringar i lokalt anpassade och resurseffektiva grödor, agroekologi, skogsjordbruk och diversifiering av grödor bör prioriteras i enlighet med detta.

28.  Europaparlamentet påminner om att användningen av genetiskt modifierat utsäde omfattas av patent som undergräver småbrukarnas och ursprungsbefolkningarnas rätt att lagra, använda, utbyta och sälja sitt utsäde, vilket fastställts i internationella överenskommelser såsom det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter och FN:s förklaring om jordbrukares och andra lantarbetares rättigheter. Parlamentet erinrar om att genetiskt modifierade grödor ofta är förbundet med omfattande användning av herbicider. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till unionens skyldigheter enligt internationella överenskommelser och se till att utvecklingsstödet inte används till att främja genmodifieringsteknik i utvecklingsländer.

29.  Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att utöka utsädesmångfalden och mångfalden av grödor genom en övergång till resistenta sorter för att utveckla jordbrukets motståndskraft och anpassning till förändrade förhållanden såsom klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, nya zoonotiska sjukdomar, skadegörare, torka eller översvämningar och med hänsyn tagen till livsmedelsefterfrågan och livsmedelstrygghet i utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sin politik för utvecklingsbistånd och sin handels- och investeringspolitik stödja jordbruk som följer bestämmelserna i det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, som skyddar rätten för småbrukare att bevara, kontrollera, skydda och utveckla sitt eget utsäde och sin traditionella kunskap (bl.a. i ekonomiskt och tekniskt hänseende, i att upprätta fröbanker för att bevara och utbyta traditionellt utsäde, samt inom ramen för frihandelsavtal). Parlamentet understryker att unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (Upov-systemet) inte tjänar utvecklingsländernas intressen, där jordbrukarnas traditionella utsädessystem (den informella utsädessektorn) och praxis med att lagra, använda, utbyta och sälja utsäde är vanligare. Parlamentet uppmanar med kraft EU att främja det informella utsädessystemet och att förnya Upov-systemet på ett sätt som ger småbrukare möjlighet att använda lagrat utsäde och genom att införa en mekanism för rättvis fördelning av nyttan. Parlamentet påminner om kommissionens åtagande att prioritera ett effektivt införlivande av konventionen om biologisk mångfald i handels- och investeringsavtal, och uppmanar med kraft EU att stödja utvecklingen av lokalt anpassade utsädessorter och egenproducerat utsäde, som skyddar jordbrukarnas rätt att bevara genetiska resurser för att skydda livsmedelstryggheten och anpassningen till klimatförändringarna.

30.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja system för immateriella rättigheter som stärker utvecklingen av lokalt anpassade utsäden och egenproducerat utsäde.

31.  Europaparlamentet påminner om att ohållbara jord- och skogsbruksmetoder, såsom ett alltför stort vattenuttag och föroreningar från farliga kemikalier, orsakar betydande miljöförstöring och förlust av biologisk mångfald. Parlamentet uppmanar EU att stödja utvecklingsländer i deras ansträngningar att stärka regleringen av risker anknutna till bekämpningsmedel, utvärdera och anpassa deras registrering av bekämpningsmedel med FAO:s och WHO:s uppförandekod om bekämpningsmedelsförvaltning, även genom syd-syd-samarbete, stärka forskning och utbildning rörande alternativ till bekämpningsmedel och öka investeringarna i agroekologisk och ekologisk praxis och produktion, även i hållbara bevattnings- och vattenförsörjningsmetoder. Parlamentet uppmanar dessutom EU att sätta stopp för växtskyddsmedel som är förbjudna i EU, i linje med EU:s åtaganden för en konsekvent politik för utveckling, den gröna given, principen att inte vålla skada och Rotterdamkonventionen från 1998. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att förbjuda export från EU av farliga ämnen som är förbjudna i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att exportprodukterna uppfyller samma standarder som de standarder som gäller för europeiska producenter, för att undvika farliga substanser som inte är tillåtna i EU och möjliggöra likvärdiga förutsättningar överallt i världen.

32.  Europaparlamentet noterar att gendrivarteknik, såsom i fallet med genetiskt modifierade myggor för att bekämpa vektorburna sjukdomar, ställer allvarliga och nya hot mot miljön och naturen, bland annat oåterkalleliga förändringar i livsmedelskedjor och ekosystem och förlust av biologisk mångfald, som världens fattiga är beroende av för sin försörjning. Parlamentet påminner om sin oro över de nya rättsliga, miljömässiga, biosäkerhets- och förvaltningsmässiga utmaningar som kan uppstå till följd av frisättning av genetiskt modifierade gendrivande organismer i miljön, även för naturskyddsändamål. Parlamentet påminner om att ett på förhand avgivet fritt och informerat samtycke från ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen måste begäras och erhållas innan någon sådan ny teknik kan användas, som kan påverka deras traditionella kunskap, innovation, praxis, uppehälle och användning av mark, resurser och vatten. Parlamentet betonar att detta måste göras på ett deltagarbaserat sätt, så att alla samhällen som kan komma att påverkas involveras före ibruktagandet. Med tanke på att gendrivartekniken väcker farhågor om svårigheterna med att förutse dess beteende, och att organismer med gendrivare själva kan bli invasiva arter, anser parlamentet i linje med försiktighetsprincipen att ingen frisättning av genetiskt modifierade gendrivande organismer ska tillåtas, inte ens för naturskyddsändamål.

33.  Europaparlamentet påminner om att bevarandet, återställandet och en hållbar förvaltning av marina ekosystem är avgörande för klimatförändringsbegränsande strategier samtidigt som det säkerställs att småskaliga fiskares och kustsamhällens rättigheter och försörjningsmöjligheter respekteras. Parlamentet betonar att IPCC:s särskilda rapport om haven och kryosfären i ett föränderligt klimat ger bevis på fördelarna med att kombinera vetenskaplig kunskap med lokalbefolkningars och ursprungsbefolkningars kunskap för att stärka motståndskraften. Parlamentet uppmanar enträget EU att utveckla en människorättsbaserad strategi för havsförvaltning.

34.  Europaparlamentet framhåller att omkring tre miljarder människor runt om i världen är beroende av fiskeriprodukter som en primär proteinkälla. Parlamentet understryker att den alltför stora fiskekapaciteten inom ramen för den internationella handeln med fisk, såsom med gulfenad tonfisk i seychelliska vatten, utgör ett hot mot en tryggad livsmedelsförsörjning i kustsamhällen och de marina ekosystemen i utvecklingsländerna. Parlamentet påminner om EU:s åtagande för en konsekvent politik för utveckling och goda styrelseformer. Parlamentet anser att partnerskapsavtalen om hållbart fiske bör stärkas så att de blir verkligt hållbara, överensstämma med bästa tillgängliga vetenskapliga råd och ta hänsyn till de kumulativa effekterna av de olika fiskeavtal som är i kraft. Parlamentet uppmanar EU att stödja hållbar fiskeverksamhet i utvecklingsländer i syfte att återställa och skydda marina och kustnära ekosystem. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta och intensifiera kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske), genom att skärpa straffen för brottslig verksamhet på detta område och genom att avsätta ekonomiska resurser för detta ändamål.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja inrättandet av ett globalt kapacitetsuppbyggnadsprogram för användning och hantering av biologisk mångfald i marken och det globala centrumet för biologisk mångfald i marken. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja arbetet i FAO:s kommission för genetiska resurser för livsmedel och jordbruk med att utarbeta en global handlingsplan för att ta itu med den minskade biologiska mångfalden för livsmedel och jordbruk och främja dess hållbara förvaltning.

36.  Europaparlamentet framhäver att småskaliga fiskare är direkt beroende av den biologiska mångfalden vid kusterna och i haven för sina försörjningsmöjligheter. Parlamentet betonar att världens oceaner och kuster är ytterst hotade t.ex. av ohållbara fiskemetoder, snabba klimatförändringar, föroreningar på land som når ut i hav och oceaner, havsföroreningar, försämring av tillståndet i oceanerna, eutrofiering och försurning. Parlamentet uppmanar enträget EU och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att ta itu med de underliggande orsakerna till havsföroreringar och utarmning av fiskbestånden genom en övergripande och integrerad strategi, som tar hänsyn till den externa påverkan från alla EU:s politikområden, däribland havsföroreningar orsakade av jordbrukspolitiken, för att effektivt tillmötesgå sina internationella åtaganden avseende biologisk mångfald och klimatförändringar.

37.  Europaparlamentet uppmärksammar vikten av marina resurser när det gäller att uppfylla de grundläggande mänskliga behoven i utvecklingsländer. Parlamentet kräver att havet ska erkännas som en global gemensam resurs, för att bidra till uppfyllandet av målen för hållbar utveckling i utvecklingsländerna och säkerställa dess effektiva skydd. Kommissionen uppmanas följaktligen att vid internationella multilateral forum, såsom de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, förespråka en ambitiös styrningsmodell för marin biologisk mångfald och marina genetiska resurser utanför nationella jurisdiktioner. Parlamentet betonar dessutom behovet av att tillämpa en integrerad och ekosystembaserad strategi på alla sektorer i den blå ekonomin på grundval av forskning. Parlamentet betonar således att staterna har en skyldighet att avhålla sig från åtgärder, bland annat omfattande utvecklingsprojekt, som kan inverka negativt på småskaliga insjö- och havsfiskares försörjningsmöjligheter, territorier eller åtkomsträttigheter, såvida de inte på förhand har gett sitt fria och informerade samtycke, och säkerställa att domstolarna skyddar sådana rättigheter. Parlamentet framhåller att man bör genomföra förhandsbedömningar av projekt inom utvinningsindustrin, särskilt för att utvärdera de eventuella negativa konsekvenserna för lokala fiskesamhällens mänskliga rättigheter.

Handel

38.  Europaparlamentet framhåller EU:s ansvar för att minska de indirekta orsakerna till förlusten av biologisk mångfald genom att systematiskt inkludera biologisk mångfald och garantier mot markrofferi i handelsförhandlingar och dialoger med utvecklingsländer.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant analysera handelsavtalens effekter på avskogning, förlust av biologisk mångfald och mänskliga rättigheter i bedömningarna av konsekvenserna för hållbar utveckling utifrån omfattande, vederhäftiga vetenskapliga data och utvärderingsmetoder.

40.  Europaparlamentet påpekar att enligt FAO försvinner eller slängs omkring en tredjedel av världens alla livsmedel, och att omkring en tredjedel av alla skördade livsmedel försvinner antingen under livsmedelstransporten eller i bearbetningskedjan. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att främja metoder som minskar det globala matsvinnet och livsmedelsslöseriet och att skydda utvecklingsländernas rätt till livsmedelssuveränitet som ett sätt att uppnå tryggad näringsförsörjning, fattigdomsminskning, och inkluderande, hållbara och rättvisa globala försörjningskedjor och lokala och regionala marknader, och fästa särskild uppmärksamhet vid familjejordbruk, för att säkra tillgången till överkomliga och tillgängliga livsmedel. Parlamentet uppmanar i enlighet med detta att prioritera lokal produktion och konsumtion, som stöder småskaligt jordbruk, som gynnar särskilt kvinnor och unga och säkerställer lokalt jobbskapande, garanterar rättvisa producent- och konsumentpriser samt minskar ländernas beroende av import och i synnerhet utvecklingsländernas sårbarhet för internationella prissvängningar.

41.  Europaparlamentet konstaterar att kapitlen om hållbar utveckling i EU:s frihandelsavtal inte är faktiskt genomförbara. Kommissionen ombeds stärka kapitlen om hållbar utveckling inom ramen för EU:s frihandelsavtal , särskilt bestämmelserna om biologisk mångfald. Parlamentet betonar att för att bestämmelserna om biologisk mångfald och miljömålen i EU:s frihandelsavtal ska vara faktiskt genomförbara måste de vara tydliga och konkreta och deras genomförande ska gå att kontrollera. Kommissionen uppmanas att i samband med den kommande översynen av handlingsplanen med 15 punkter överväga ytterligare åtgärder och fördelning av resurser för att möjliggöra ett effektivt genomförande av kapitlen om handel och hållbar utveckling, och att tillämpa principen om en konsekvent politik för utveckling i detta.

42.  Europaparlamentet påpekar att EU redan tillämpar icke-handelsrelaterade bestämmelser som avser biologisk mångfald i handelsavtal, men noterar att genomförbara, mätbara och realistiska garantier kan övervägas.

43.  Europaparlamentet betonar att den biologiska mångfalden hos odlade grödor och produktionsdjur har minskat till följd av internationell handel. Parlamentet efterlyser en fullständig bedömning av de direkta och indirekta effekterna av EU:s frihandelsavtal på den biologiska mångfalden.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant se över sin handelspolitik, särskilt de ekonomiska partnerskapen, för att säkerställa att den inte strider mot principen om en konsekvent politik för utveckling, Parisavtalet och den gröna given. Parlamentet ber kommissionen och rådet att inte ingå några nya frihandelsavtal som skulle kunna bidra till ökad avskogning och förlust av biologisk mångfald i världen.

Folkhälsa

45.  Europaparlamentet betonar att försämringen av den biologiska mångfalden och ekosystemen har både direkta och indirekta effekter på folkhälsan.

46.  Europaparlamentet noterar att en varierad kost tillsammans med ett måttligt kalori- och köttintag överallt i världen skulle förbättra hälsan och livsmedelstryggheten i många områden och även avsevärt minska påverkan på den biologiska mångfalden.

47.  Europaparlamentet betonar kopplingen mellan förlust av biologisk mångfald och ökningen av zoonotiska patogener. Parlamentet påminner om att risken för pandemier ökar av antropogena förändringar, såsom förändrad markanvändning, avskogning, expanderande och alltmer intensivt jordbruk, laglig och olaglig handel och konsumtion av vilda djur och växter liksom demografiska påfrestningar, som för vilda djur, boskap och människor närmare varandra. Parlamentet påminner om att ekologisk återställning är avgörande för genomförandet av One health-modellen. Parlamentet betonar att covid-19-pandemin har visat vikten av att erkänna den inneboende kopplingen mellan människors hälsa, djurs hälsa och biologisk mångfald. Parlamentet betonar därför vikten av One health-modellen och behovet av att lägga större fokus på hälso- och sjukvård, sjukdomsförebyggande och tillgång till läkemedel i utvecklingsländer, genom att se till att politikerna för handel, hälso- och sjukvård samt forskning och innovation är samstämmiga med utvecklingspolitikens mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar stärka EU:s åtgärder mot pandemier och andra hälsohot, och ta hänsyn till kopplingarna mellan zoonotiska pandemier och förlusten av biologisk mångfald, i överensstämmelse med kommissionens nya förslag om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, och samtidigt bygga vidare på samarbetet med EU:s partnerländer för att minska risken för framtida zoonotiska pandemier och stödja utvecklingen av ett internationellt fördrag om pandemier inom ramen för WHO.

48.  Europaparlamentet påminner om att de flesta läkemedel som används för hälso- och sjukvård och förebyggande av sjukdomar har sitt ursprung i den biologiska mångfalden, särskilt i växter i hela världen, samtidigt som många viktiga terapier har sitt ursprung i ursprungsbefolkningars kunskaper och traditionella läkekonst.

49.  Europaparlamentet framhåller de utmaningar som immateriella rättigheter till genetiska resurser och traditionell kunskap innebär i utvecklingsländerna när det gäller tillgång till läkemedel, tillverkningen av generiska läkemedel och jordbrukarnas tillgång till utsäde.

50.  Europaparlamentet betonar att man måste se till att fördelningen av naturens genetiska resurser sker rimligt och rättvist och betonar behovet av samstämmighet mellan internationella avtal i detta avseende. Parlamentet betonar att förordningar som antagits för att skydda genetiska resurser och den traditionella kunskap som är kopplad till dessa måste uppfylla internationella åtaganden om främjande av och respekt för ursprungsbefolkningars rättigheter, i enlighet med FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter från 2007 och ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk från 1989. Parlamentet betonar behovet av att ange genetiska resursers ursprung i samband med patentförfaranden, om detta är känt, i enlighet med direktiv 98/44/EG(12). Kommissionen uppmanas att arbeta för att göra WTO-reglerna förenliga med Nagoyaprotokollet till FN:s konvention om biologisk mångfald med tanke på att effektivt förhindra biostöld.

Ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen

51.  Europaparlamentet understryker att IPBES globala rapport har visat ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens betydelse när det gäller att bevara den biologiska mångfalden och förvalta ekosystem i hela världen. Parlamentet beklagar att ursprungsbefolkningars kunskaper trots deras stora potential inte har utnyttjats effektivt, och att ursprungsbefolkningar och stamfolk och deras rättigheter fortfarande inte uttryckligen har erkänts i de rättsliga, politiska och institutionella ramarna i många länder, och anser att erkännandet fortfarande är en mycket viktig fråga.

52.  Europaparlamentet understryker att nomadiserande boskapsskötare och andra som använder marken på ett naturbaserat sätt på öppna landområden och naturlig gräsmark bidrar till bevarandet och den hållbara användningen av naturlig och inhemsk biologisk mångfald.

53.  Europaparlamentet noterar de många påståendena om omfattande kränkningar av ursprungsbefolkningars rättigheter som rapporterats av FN:s särskilda rapportör om ursprungsbefolkningars rättigheter, vilka bl.a. beror på ökad mineralutvinning, utvecklingen av projekt för förnybar energi, jordbruksindustrins expansion, utvecklingen av omfattande infrastruktur och bevarandeåtgärder.

54.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att öka granskningen av EU-finansierade projekt och handelsavtal så att man kan förebygga och upptäcka kränkningar av de mänskliga rättigheterna och vidta åtgärder mot sådana kränkningar, och fästa särskild uppmärksamhet vid sådana projekt och avtal som kan påverka ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens marker, territorier eller naturtillgångar, även när det gäller att upprätta ett skyddat område eller utvidga ett befintligt område. Parlamentet betonar att mekanismen för hållbar utveckling bör sträva efter att finansiera projekt som gynnar dem som är mest utsatta för klimatförändringarnas effekter och förlusten av biologisk mångfald, och att den bör genomgå en konsekvensbedömning avseende de mänskliga rättigheterna och att endast projekt med positiva effekter ska kunna registreras. Parlamentet insisterar på att all verksamhet som EU:s finansiella institutioner, särskilt Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, bedriver i utvecklingsländer ska vara förenlig med EU:s klimatåtaganden och följa en rättighetsbaserad strategi. Parlamentet efterlyser ett stärkande och fördjupande av dessa bankers klagomålsmekanismer för de enskilda personer eller grupper vilkas rättigheter kan ha kränkts av sådan verksamhet och vilka kan ha rätt till anspråk på gottgörelse.

55.  Europaparlamentet påminner om staternas skyldighet enligt folkrätten att erkänna och skydda ursprungsbefolkningars rätt att äga, utveckla, kontrollera och använda sina landområden och att delta i förvaltningen och bevarandet av sina naturresurser. Parlamentet uppmanar enträget EU att se till att man tillämpar en rättighetsbaserad strategi på alla projekt som finansieras genom offentligt utvecklingsbistånd, med särskild hänsyn till nomadiserande boskapsskötares och ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter, däribland erkännande av deras rätt till självbestämmande och markrättigheter i enlighet med människorättskonventionerna, särskilt FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter. Parlamentet betonar nödvändigheten av att följa principen om frivilligt och informerat samtycke på förhand i enlighet med ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk från 1989, även i allt beslutsfattande som rör skyddade områden, och inrättande av mekanismer för ansvarsskyldighet, klagomål och prövning för överträdelser av ursprungsbefolkningars rättigheter, inte minst i samband med bevarandeverksamhet. Parlamentet uppmanar de EU-medlemsstater som ännu inte har ratificerat ILO:s konvention nr 169 att göra detta. Parlamentet understryker att ILO:s konvention nr 169 förpliktar alla stater som har ratificerat den att utveckla en samordnad strategi för att skydda ursprungsbefolkningars rättigheter.

56.  Europaparlamentet pekar på de många påståenden om omfattande kränkningar av miljöförsvarares rättigheter som rapporterats av FN:s särskilda rapportör för människorättsförsvarares situation, och som fördömde det tilltagande antalet angrepp, dödshot och mord som de utsätts för. Parlamentet påminner om staters skyldighet att skydda miljöförsvarare och deras anhöriga mot trakasserier, hot och våld i enlighet med gällande människorättslagstiftning, samt att garantera deras grundläggande friheter. Parlamentet uppmanar EU att ytterligare investera i och stärka särskilda skyddsmekanismer och program för människorättsförsvarare på miljöområdet samt ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen, och även säkerställa att projekten ProtectDefenders.eu fortsätter. Parlamentet betonar behovet av att erkänna deras rättigheter, kunskaper och erfarenheter i kampen mot förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöring.

57.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att se till att NaturAfrica-initiativet skyddar vilda djur och växter och därtill anknutna ekosystem i enlighet med en rättighetsbaserad strategi för bevarande, vilket kräver ett på förhand avgivet fritt och informerat samtycke från berörda ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen, tillsammans med de civilsamhällsgrupper som stöder dem. Parlamentet ber EU att tillhandahålla teknik och finansiellt stöd i detta avseende.

58.  Europaparlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att stödja de afrikanska strukturerna för samhällsstyrning, särskilt Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter, för att genomföra Afrikanska unionens ram för nomadiserande boskapsskötsel i Afrika och, mer allmänt, erkänna nomadiserande boskapsskötares och ursprungsbefolkningars rättigheter.

59.  Europaparlamentet betonar att säkerställandet av besittningsrätt är en förutsättning för en effektiv integrering av den biologiska mångfalden. Parlamentet konstaterar dock att avsaknaden av kollektiva markrättigheter för ursprungsbefolkningar är ett primärt hinder för att säkerställa att rättighetsbaserat bevarande blir effektivt.

60.  Europaparlamentet påminner om att omställningen till en grön och digital ekonomi har enorma följder för gruvbranschen och att oron ökar för att gruvindustrin kommer att sprida sig till känsliga skogslandskap och bidra till avskogning och skogsförstörelse. Parlamentet påminner om att 80 % av världens skogar ligger inom ursprungsbefolkningars traditionella landområden och territorier. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina insatser för att främja en ansvarsfull och hållbar gruvdrift och samtidigt påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar EU att i synnerhet utveckla en regional ram för utvinningsindustrier som skulle straffa företag som kränker de mänskliga rättigheterna och ge ursprungsbefolkningar vars rättigheter har kränkts möjlighet till rättslig prövning. Dessutom betonar parlamentet att prospektering och utvinning av mineraler måste förbjudas i alla skyddade områden, inbegripet nationalparker och världsarvplatser.

Miljöbrottslighet

61.  Europaparlamentet understryker att miljöbrott utgör ett globalt hot mot naturskydd, hållbar utveckling, stabilitet och säkerhet.

62.  Europaparlamentet betonar att olaglig handel med vilda djur och växter bör klassificeras som ett allvarligt brott i enlighet med FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet för att främja internationellt samarbete, särskilt mot bakgrund av att handeln med och konsumtionen av vilda djur och växter innebär en stor risk för framtida pandemier.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter för att ingripa mot den olagliga handeln med vilda djur och växter. Parlamentet välkomnar de förslag till åtgärder som kommissionen har offentliggjort för att fullständigt förbjuda handeln med elfenben, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna i detta avseende att driva på internationella åtgärder för att stoppa efterfrågan på elfenben och ta itu med de bakomliggande orsakerna till krisen med tjuvjakt på elefanter, genom att intensifiera deras samarbete med afrikanska länder och bistånd till dem. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om miljöbrott(13) genom att utvidga dess tillämpningsområde och införa särskilda bestämmelser om påföljder för att säkerställa att miljöbrott såsom olagligt fiske, naturvårdsbrott och skogsbrott, erkänns som allvarliga brott och omfattas av lämpliga påföljder, särskilt i samband med organiserad brottslighet, varvid det skapas avskräckande påföljder.

64.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen ursprungs-, transit- och destinationsländerna i den olagliga handeln med vilda djur och växter att fördjupa sitt samarbete för att bekämpa denna handel längs hela kedjan. Särskilt regeringarna i ursprungsländerna uppmanas med kraft att i) stärka rättsstatsprincipen och vidta effektiva avskräckande åtgärder genom att stärka brottsutredning, åtal och domar, ii) anta strängare lagar som betraktar olaglig handel med vilda djur och växter som ett allvarligt brott som förtjänar att få samma uppmärksamhet som andra former av gränsöverskridande organiserad brottslighet, iii) tilldela mer resurser för att bekämpa naturvårdsbrott, särskilt för att stärka brottsbekämpning på detta område, handelskontroller, övervakning samt uppspårning och beslagtagande i tullen, och iv) åta sig att driva en nolltoleranspolitik mot korruption.

65.  Europaparlamentet noterar att miljöbrott hotar den mänskliga säkerheten genom att förstöra resurser som är nödvändiga för människors uppehälle, genererar våld och konflikter, underblåser korruption och orsakar annan skada. Parlamentet uppmanar EU att göra kampen mot miljöbrott till en överordnad strategisk politisk prioritering i det internationella rättsliga samarbetet och i multilaterala forum, särskilt genom att främja efterlevnaden av multilaterala miljöavtal genom att införa påföljder, utbyta bästa praxis och främja utvidgningen av Internationella brottmålsdomstolens verksamhetsområde till att omfatta brottsliga handlingar som kan betecknas som miljömord. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anslå tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser för att förebygga, utreda och lagföra miljöbrott.

66.  Europaparlamentet understryker att folkrätten har utvecklats så att den omfattar nya begrepp som mänsklighetens gemensamma arv, hållbar utveckling och kommande generationer, men betonar att det inte finns någon permanent internationell mekanism för att övervaka och ta itu med miljöskador och miljöförstöring, som avsevärt förändrar de globala gemensamma resurserna eller ekosystemtjänsterna. Parlamentet uppmanar därför EU och dess medlemsstater att stödja ett paradigmskifte så att miljömord och kommande generationers rättigheter ingår i internationell miljörätt.

o
o   o

67.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 201, 26.7.2013, s. 60. (2) https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2020/603494/EXPO_IDA(2020)603494_EN.pdf (3) https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/communication-annex-eu-biodiversity-strategy-2030_en.pdf och https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-8-2016-0034_SV.html (4) https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2020/658217/IPOL_IDA(2020)658217_EN.pdf (5) EUT C 118, 8.4.2020, s. 15. (6) https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2014/534980/EXPO_STU(2014)534980_EN.pdf (7) https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2020/603488/EXPO_IDA(2020)603488_EN.pdf (8) Antagna texter, P9_TA(2020)0285. (9) Biodiversity: Finance and the Economic and Business Case for Action. Executive Summary and Synthesis, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), maj 2019, s. 7. (10) Biodiversity: Finance and the Economic and Business Case for Action. Executive Summary and Synthesis, OECD, maj 2019. (11) IPBES workshop on biodiversity and pandemics. Workshop report (2020), s. 23. (12) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1998 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar (EGT L 213, 30.7.1998, s. 13). (13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser (EUT L 328, 6.12.2008, s. 28).