Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 2 december 2020 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik En ny agenda mellan EU och USA för globala förändringar (JOIN(2020)0022),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Transatlantiska lagstiftardialogen den 24 augusti 2020 om förbindelserna mellan EU och USA,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2020 om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenta staterna,

–   med beaktande av vittnesmålet från USA:s utrikesminister Anthony Blinken inför den amerikanska senatens utskott för yttre förbindelser den 19 januari 2021,

–  med beaktande av uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 26 februari 2021 om säkerhet och försvar,

–  med beaktande av ordförande Ursula von der Leyens och utrikesminister Anthony Blinkens gemensamma presskonferens den 24 mars 2021,

–  med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 24 mars 2021 från USA:s utrikesminister och vice ordförande för kommissionen/ unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av uttalandet från USA:s utrikesministerium av den 26 april 2021 med titeln USA:s åtagande för västra Balkan,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 november 2016 om genomförandet av den globala strategin för Europeiska unionens säkerhets- och försvarspolitik, vilken har titeln Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa,

–  med beaktande av EU:s och Natos gemensamma förklaring om samarbete som undertecknades i Warszawa den 8 juli 2016 av Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande och Natos generalsekreterare,

–  med beaktande av diskussionen med Natos generalsekreterare vid det gemensamma sammanträdet med utskottet för utrikesfrågor, underutskottet för säkerhet och försvar och delegationen för förbindelserna med Natos parlamentariska församling den 15 mars 2021,

–  med beaktande av vice ordförandens/den höga representantens deltagande i mötet för Natos försvarsministrar den 17 och 18 februari 2021 och i mötet för Natos utrikesministrar den 23 och 24 mars 2021,

–  med beaktande av kommunikén som antogs av de stats- och regeringschefer som deltog i mötet i Nordatlantiska rådet i Bryssel den 14 juni 2021,

–  med beaktande av uttalandet från toppmötet mellan EU och USA Towards a renewed Transatlantic partnership, utfärdat den 15 juni 2021,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2018 om förbindelserna mellan EU och Nato(1),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om de transatlantiska förbindelserna, särskilt sin resolution av den 26 mars 2009 om de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet(2), sin resolution av den 13 juni 2013 om EU:s roll i främjandet av ett bredare transatlantiskt partnerskap(3) och sin resolution av den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och USA(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2021 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2020(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2021 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2020(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2021 om Europeiska unionens domstols dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18(7) – Data Protection Commissioner mot Facebook Ireland Limited, Maximillian Schrems (”Schrems II”),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för internationell handel,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0250/2021), och av följande skäl:

A.  Det transatlantiska partnerskapet har i 75 års tid stått för frihet, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, handel och ekonomiskt samarbete samt säkerhet. USA är fortfarande EU:s närmaste och viktigaste strategiska partner. Det detta partnerskap bygger på starka politiska, kulturella, ekonomiska och historiska band och gemensamma värden såsom frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer, och har en stor potential för dialog, samarbete och resultat i frågor, mål och prioriteringar av gemensamt intresse över hela det politiska spektrumet.

B.  EU och USA har gemensamma värderingar och ett gemensamt grundläggande intresse av att forma en regelbaserad internationell miljö som stärker multilateralism och demokratiska värden, försvarar mänskliga rättigheter, upprätthåller internationell rätt och främjar en regelbaserad internationell ordning samt fredlig konfliktlösning och hållbar utveckling i hela världen.

C.  Valet av Joe Biden till USA:s president och Kamala Harris till vice president har skapat nya möjligheter att fortsätta och blåsa nytt liv i dessa viktiga transatlantiska förbindelser, att återuppta arbetet och innovationen på alla nivåer i detta sedan länge etablerade samarbete och till bättre samarbete i multilaterala frågor såsom klimatförändringar, den digitala och gröna omställningen, demokrati och internationell säkerhet. Både EU och USA bör utnyttja denna förnyade möjlighet till nära dialog och samarbete för att fullgöra sina fortlöpande skyldigheter gentemot de internationella organisationer där båda är medlemmar och framöver säkerställa bättre samordning och ansvarsfördelning när det gäller ett brett spektrum av geopolitiska frågor. Samarbete med USA är ett permanent mål för EU, oavsett vilken regering som sitter vid makten.

D.  Regeringen Biden har tillkännagivit sin avsikt att stärka förbindelserna med EU och andra demokratiska allierade. President Bidens första utrikesbesök gick till Europa, där han deltog i Natos toppmöte och toppmötet mellan EU och USA i Bryssel den 14−15 juni 2021. Detta bekräftar USA:s djupa åtagande att stärka sina förbindelser med Europeiska unionen och dess medlemsstater samt framtiden för gemensam säkerhet och försvar inom Nordatlantiska alliansen och med Europeiska unionen. President Biden har föreslagit att ordna ett toppmöte för demokrati som kommer att eftersträva gemensamma åtaganden med EU och andra demokratier när det gäller att stärka våra demokratier och främja ökat samarbete mellan demokratiska stater och samtidigt bekämpa auktoritärt styre och kränkningar av de mänskliga rättigheterna runtom i världen.

E.  En ständig, konstruktiv och balanserad dialog som bygger på gemensamma mål behövs för att bygga upp en stark och ambitiös transatlantisk agenda och ta itu med alla områden där det råder transatlantiska skillnader, genom djupare samarbete, bland annat inom områden såsom Kina och Ryssland, försvarsåtaganden och försvarskapacitet, konflikter i Mellanöstern och andra säkerhets- och stabilitetsfrågor, och för att fastställa gemensamma strategier där så är möjligt. Det står klart att den transatlantiska alliansen inte kan tas för givet, utan måste återupplivas och ständigt stärkas.

F.  Genom att fullfölja och fördjupa det transatlantiska samarbetet bör EU sträva efter partnerskap i ledarskap med USA, med fokus på strävan efter gemensamma intressen. EU bör också främja sin strategiska autonomi i försvaret och de ekonomiska förbindelserna som ett sätt att tillvarata sina egna legitima diplomatiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska intressen och samtidigt stärka de transatlantiska banden och öka EU:s och USA:s gemensamma inflytande på världsarenan, men också i syfte att öka sin förmåga att ta större ansvar för att ta itu med viktiga globala och regionala utmaningar och vid behov besluta och agera självständigt i utrikesfrågor samt säkerhets- och försvarsfrågor.

G.  EU och USA har de mest omfattande bilaterala handels- och investeringsförbindelserna och åtnjuter de mest integrerade ekonomiska förbindelserna i världen.

H.  Både EU och USA delar ett antal nya gemensamma utmaningar, såsom det illasinnade inflytandet från auktoritära regimer, vilket undergräver multilaterala institutioner, pandemins socioekonomiska inverkan, främjandet av global hälsa, klimatförändringar och behovet av att gå framåt med anpassningsåtgärder i syfte att begränsa klimatförändringen, motståndet mot en global våg av auktoritärt styre, kampen mot globala kriminella nätverk och terrorism, förverkligandet av jämställdhet och antidiskrimination, hanteringen av den ökande klyftan mellan storstadsområden och landsbygdsområden och genomförandet av de digitala och gröna övergångarna som en del av hållbar modernisering, teknologiska framsteg, såsom artificiell intelligens och it‑säkerhet, skatteflykt och bredare utmaningar som härrör från digitaliseringen av ekonomin.

I.  Förnyad drivkraft i de transatlantiska förbindelserna skulle skapa ett gynnsamt politiskt sammanhang för att på ett konstruktivt sätt möta de gemensamma utmaningarna och ta itu med de frågor där våra åsikter går isär.

J.  I december 2020 lade kommissionen och Europeiska utrikestjänsten fram en ny europeisk cybersäkerhetsstrategi som ska göra det möjligt för EU att ”stärka sin ledande ställning i fråga om internationella normer och standarder på området cyberrymd, och att stärka samarbetet med partner över hela världen för att främja en global, öppen och säker cyberrymd som grundar sig på rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och demokratiska värden”(8).

K.  I USA finns starkt stöd på bägge sidor om partigränsen för att arbeta med demokratiska allierade i syfte att öka den transatlantiska gemenskapens motståndskraft mot hybridhot från auktoritära regimer.

L.  Den regelbaserade internationella ordningen och de demokratiska värdena utmanas av den ökade förekomsten av uttryckligt auktoritära styren och demokratins tillbakagång i tredjeländer, liksom inom EU och USA genom utbredningen av antidemokratiska populistiska och högerextrema rörelser.

M.  Förenade kungarikets utträde ur EU kan leda till ytterligare fragmentering av det strategiska landskapet, inte bara i fråga om förbindelserna mellan EU och USA, utan även i FN:s säkerhetsråd, G7, G20 och andra multilaterala format.

N.  Latinamerika är en region som delar många viktiga gemensamma värden, intressen och historiska, ekonomiska och mänskliga band med EU och USA.

1.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av det nya förslaget från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om en ny transatlantisk agenda för global förändring i december 2020, som en plan för ett förnyat och starkare transatlantiskt partnerskap.

2.  Europaparlamentet framhåller på nytt stödet för transatlantiskt samarbete, partnerskap och vänskap mellan EU och USA, som under de senaste 70 åren har bidragit till Europas utveckling, välstånd och framgångsrika integration och utgjort grunden för dess stabilitet och säkerhet sedan andra världskrigets slut. Parlamentet understryker att EU:s förbindelser med USA bygger på gemensamma värden. Parlamentet påminner om att de politiska systemen i både USA och EU bygger på demokratiska principer, rättsstatsprincipen och respekt för grundläggande friheter. Parlamentet är övertygat om att transatlantiskt samarbete är det bästa sättet att bidra till en fredlig, hållbar och konstruktiv lösning på befintliga globala och regionala utmaningar, bland annat genom att fokusera på en hållbar och miljövänlig återuppbyggnad av ekonomin, inbegripet koldioxidneutralitet senast 2050, och övervinna regionala, sociala, rasistiska och könsrelaterade orättvisor. Parlamentet insisterar på att det förnyade transatlantiska partnerskapet bör bygga på jämlikhet mellan partner. Parlamentet betonar samtidigt att EU:s strategiska oberoende inte kan nås utan en kvalitativ förbättring av genomförandet av EU:s utrikespolitiska och säkerhetspolitiska prioriteringar och principer och EU:s förmåga att agera självständigt, när så behövs, för att tillvarata sina legitima intressen, inbegripet ett ambitiöst partnerskap och samarbete med unionens närmaste allierade, såsom USA.

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att på nytt bekräfta de strategiska transatlantiska förbindelsernas fortsatta relevans när det gäller att återuppbygga och blåsa nytt liv i den multilaterala regelbaserade internationella ordningen, med FN:s system och internationell rätt i centrum, stärka demokratin och demokratiska värden runtom i världen och främja mänskliga rättigheter, för att ta itu med illasinnat inflytande och desinformation från auktoritära regimer och för att forma reglerna för den digitala och teknologiska framtiden i enlighet med delade värderingar, hållbar ekonomisk utveckling, ekonomisk tillväxt för alla och arbetstillfällen över hela världen, en samordnad ståndpunkt gentemot Ryssland och Kina samt ett gemensamt erbjudande om att investera i globala infrastrukturinitiativ i linje med EU:s konnektivitetsstrategi. Parlamentet understryker relevansen hos EU‑strategin för förbindelserna mellan Europa och Asien och efterlyser ett stärkt samarbete mellan EU och USA kring det centrala området förbindelser. Parlamentet stöder transatlantiska insatser för att undvika energiberoende genom att främja energidiversifiering och, mer allmänt, konnektivitet genom alla möjliga mekanismer, vilket också återspeglas i G7-kommunikén med titeln Vår gemensamma agenda för globala insatser för en bättre återuppbyggnad.

4.  Europaparlamentet noterar och stöder även den nya transatlantiska avsikten att stödja demokrati över hela världen, i synnerhet genom att försvara mediefriheten, stödja det civila samhället och skydda och försvara journalister. Parlamentet välkomnar USA:s tydliga åtagande att stärka och ytterligare utvidga omfattningen av de transatlantiska förbindelserna genom att den amerikanske presidenten beslutat att resa till Europa under sin första utlandsresa och delta i toppmötet mellan EU och USA i juni 2021. Parlamentet stöder de operativa slutsatserna från toppmötet i enlighet med uttalandet från toppmötet mellan EU och USA Towards a Renewed Transatlantic Partnership, som utfärdades den 15 juni 2021 och som vittnar om ett starkt åtagande från båda parter att eftersträva synergier och fördjupa den transatlantiska dialogen och det transatlantiska samarbetet. Parlamentet noterar i synnerhet den transatlantiska viljan att ta itu med humanitära behov och försvara internationell humanitär rätt samt utöka resursbasen för humanitära insatser. Parlamentet noterar och stöder också avsikten att stärka det transatlantiska samarbetet i fråga om användningen av sanktioner för att uppnå gemensamma utrikespolitiska mål och säkerhetsmål.

5.  Europaparlamentet efterfrågar en ny transatlantisk agenda som främjar gemensamma intressen, uppbådar kollektiv styrka och främjar multilateralt samarbete för en jämlikare och friskare värld, kampen mot klimatförändringar och fredlig och hållbar konfliktlösning, inbegripet av regionala konflikter, på grundval av principerna i internationell rätt, vapenkontroll, icke-spridning av kärnvapen och nedrustning. Parlamentet betonar att denna agenda bör sätta våra gemensamma strategiska mål i centrum, såsom att stärka vår leveranskedja för läkemedel och reformera WHO, säkerställa tillräcklig tillgång till vaccin för sårbara länder, minska vårt beroende av externa energireserver, öka investeringarna i avancerad teknik, bekämpa ojämlikheter, främja ekologisk omvandling och samarbeta tillsammans med och med relevanta tredjeländer, med säkerheten och stabiliteten i EU:s östra och södra grannskap, västra Balkan och den afrikanska kontinenten i centrum.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av att fördjupa lagstiftningssamarbetet och upprätta starkare strukturer för lagstiftningssamarbete och en inkluderande transatlantisk dialog baserad på både EU:s och USA:s grenar av den lagstiftande makten, såsom en transatlantisk lagstiftarförsamling. Parlamentet noterar att ökad medvetenhet om strukturer såsom den transatlantiska lagstiftardialogen och anordnande av mer regelbundna möten och besök mellan Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor och dess amerikanska motsvarigheter, till exempel vid regelbundna årliga besök av respektive utskott, skulle återupprätta förtroendet för det transatlantiska samarbetet och göra det mer varaktigt och effektivt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen den amerikanska kongressen att stärka den transatlantiska lagstiftningsdialogen genom att godkänna den som ett formellt organ med permanent medlemskap som ägnar sig åt att främja förbindelserna mellan USA och EU och som en naturlig motpart till Europaparlamentets interparlamentariska delegation för förbindelserna med den amerikanska kongressen. Parlamentet välkomnar nylanseringen av EU-arbetsgruppen i den amerikanska kongressen och understryker vikten av nära samarbete och associering med verksamheten i den transatlantiska lagstiftningsdialogen. Parlamentet betonar åter igen betydelsen av styrkommittén för den transatlantiska lagstiftardialogen när det gäller att säkerställa samordning av all verksamhet som rör transatlantiskt samarbete i fråga om lagstiftningsarbete i Europaparlamentet, i syfte att stärka den parlamentariska kontrollen.

7.  Europaparlamentet välkomnar den rika transatlantiska dialogen på civilsamhällelig nivå och uppmanar EU och USA att ytterligare värdera denna dialog och att involvera alla sociala och ekonomiska intressenter i debatten om framtiden för de transatlantiska förbindelserna. Parlamentet anser att en regelbunden transatlantisk dialog i det civila samhället skulle kunna stimuleras i detta syfte. Parlamentet betonar att kontakter mellan EU-medborgare och amerikanska medborgare bidrar till utvecklingen av gemensamma värden, tillit och en ömsesidig förståelse mellan transatlantiska partner. Parlamentet efterlyser därför ett ökat stöd för främjande och underlättande av program för rörlighet och utbyten, såsom Erasmus+, och utbyten av praktikplatser mellan kongressen och Europaparlamentet. Parlamentet understryker att det är viktigt att stärka kontakten mellan människor inom vetenskap, forskning och utbildning.

8.  Europaparlamentet efterlyser ett stärkt interparlamentariskt samarbete mellan ledamöter av Europaparlamentet, ledamöter av kongressen, ledamöter av de nationella parlamenten i EU:s medlemsstater och ledamöter av de olika statliga lagstiftarna i de 50 amerikanska förbundsstaterna, på olika tematiska områden som skulle kunna möjliggöra utbyte av bästa praxis, inbegripet subnationella dialoger såsom Under2 Coalition, och en förbättrad samordning av globala, men även gemensamma, inhemska utmaningar, såsom att ta itu med ekonomiska och social ojämlikhet, skydd av de mänskliga rättigheterna och demokratiska standarder inför växande antidemokratiska hot, både interna och externa, försvaret av internationell rätt och skyddet av juridiskt bindande avtal, främjandet av gemensamma strategiska intressen, allmän hälso- och sjukvård, lagstiftningskonvergens om människocentrerad AI i alla dess former, stöd till samarbete mellan amerikanska och EU-baserade företag, innovation och annan banbrytande teknik såsom 5G och 6G och bioteknik, forskning, utveckling och innovation, beskattning av teknikföretag, ansvar och ansvarsskyldighet för onlineplattformar, inbegripet genom att tillhandahålla den översyn som behövs för att säkerställa att onlineplattformarnas policyer är förenliga med grundläggande demokratiska värderingar, kampen mot klimatförändringarna, inbegripet i egenskap av ett säkerhetshot, och målet om en rättvis övergång till klimatneutralitet, skydd av ett fritt och oberoende medielandskap samt skydd av våra demokratiska val mot utländsk inblandning. Parlamentet upprepar vikten av ett rymdsamarbete mellan EU och USA och en dialog mellan EU och USA om rymden. Parlamentet välkomnar det tillkännagivna åtagandet att stärka det transatlantiska samarbetet om rymden genom att bygga vidare på avtalet om Galileo och GPS. Parlamentet anser att samarbetet mellan EU och USA i rymden kan främja standard och bästa praxis för rymdsäkerheten internationellt.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och USA att samarbeta avseende de globala skatteutmaningarna, genom att bygga vidare på OECD:s arbete, såsom reformen av det internationella företagsskattesystemet, i syfte att undanröja ekonomiska aktörers möjlighet att använda sig av strategier för urholkning av skattebasen och överföring av vinster för att undvika att betala företagsskatt. Parlamentet stöder i detta hänseende OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS). Parlamentet understryker att reforminsatserna måste innefatta undanröjandet av skatteparadis. Parlamentet betonar att sådana åtgärder kan minska de ekonomiska ojämlikheterna. Parlamentet bekräftar EU:s åtagande när det gäller rättvis beskattning i den digitala ekonomin, som efterfrågas i den nya agendan mellan EU och USA för globala förändringar.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av ömsesidighet i fråga om viseringar mellan EU och USA och uppmuntrar båda sidor att genom aktivt diplomatiskt engagemang finna en ömsesidigt godtagbar lösning som skulle möjliggöra ett viseringsfritt system för alla EU-medlemsstater. Parlamentet välkomnar upptagandet av Polen i USA:s program för viseringsundantag och bekräftelsen om att även Kroatien uppfyller alla krav för upptagande. Parlamentet uppmanar USA att påskynda processen för att ta upp Bulgarien, Cypern och Rumänien i programmet.

Återupprättad multilateralism

11.  Europaparlamentet välkomnar USA:s förnyade åtagande om regelbaserad multilateralism och för allianserna med sina partner, och betonar att detta ger en viktig möjlighet att återuppta samarbetet med USA för att återuppbygga, konsolidera och ytterligare utvidga de transatlantiska förbindelserna, inbegripet på områden såsom multilateralism och mänskliga rättigheter, och tillsammans, som likvärdiga partner, stärka den globala regelbaserade ordningen i en anda av gemensamma liberala demokratiska värden. Parlamentet understryker vikten av nära samarbete med USA och andra likasinnade stater för att modernisera multilaterala organisationer i syfte att göra dem ändamålsenliga och stärka främjandet av global fred och säkerhet, grundläggande rättigheter, universella värden och internationell rätt. Parlamentet framhåller också behovet av att inkludera länder från den globala södern i dessa insatser. Parlamentet betonar behovet av ett nära samarbete och samordning inom FN-systemet, dess organ, organisationer och uppdrag, även i fråga om rekrytering till ledande poster.

12.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande för internationellt samarbete inom FN som ett oumbärligt forum för multilaterala lösningar på globala utmaningar och för politisk utåtriktad verksamhet, politisk dialog och politiskt samförstånd i hela det internationella samfundet.

13.  Europaparlamentet efterlyser gemensam finansiering från EU och USA av banbrytande projekt som bygger på spjutspetsteknik, ökade gemensamma investeringar i forskning och utveckling, ökade akademiska utbyten mellan människor inom STEM-ämnen, och ökat gemensamt stöd för nystartade företag och små och medelstora företag på teknikområdet.

14.  Europaparlamentet välkomnar regeringen Bidens beslut att på nytt ansluta sig till Parisavtalet, liksom utnämningen av ett särskilt presidentsändebud för klimatet, John Kerry. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet om inrättande av en klimatåtgärdsgrupp på hög nivå mellan EU och USA. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och USA att gå vidare med konkreta förslag för att ta itu med klimatförändringar och miljöanpassningen av handeln, och att främja genomförandet av grön teknik, inbegripet väte, hållbar finansiering och biologisk mångfald.

15.  Europaparlamentet betonar betydelsen av globalt samarbete när det gäller transnationella utmaningar för att främja utbildning, vetenskap, ungdomar samt kulturell mångfald och dialog. Parlamentet uppmanar USA att återansluta sig till Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco).

16.  Europaparlamentet välkomnar USA:s beslut om att återansluta sig till Världshälsoorganisationen. Parlamentet efterfrågar ett transatlantiskt diplomatiskt ledarskap på hälso- och sjukvårdsområdet för att samordna strategin för att på global nivå sätta stopp för covid-19, liksom eventuella framtida kriser, och stärka den globala hälsosäkerheten, särskilt i fråga om reformen av Världshälsoorganisationen och de gemensamma transatlantiska insatserna för att åstadkomma rättvis global tillgång till och fördelning av covid-19-vacciner, tester och behandlingar, särskilt i låginkomstländer Parlamentet insisterar på att man främjar samarbete för att inrätta bättre förfaranden för att förbereda sig inför framtida pandemier, bland annat genom en enhetlig och konsekvent klinisk och regleringsmässig strategi som kompletterar de globala leveranskedjorna, för att säkerställa flexibilitet och motståndskraft. Parlamentet efterlyser en opartisk, oberoende undersökning av hur covid-19-pandemin uppkommit och hur den spridits, liksom om hur Världshälsoorganisationen hanterade pandemin i dess början.

17.  Europaparlamentet understryker att det behövs en förstärkt offentlig vaccindiplomati där EU och USA kan spela en ledande roll, eftersom global vaccination är det enda sättet att sätta stopp för pandemin. Parlamentet välkomnar EU:s och USA:s ekonomiska bidrag till Covax samt främjandet av internationellt samarbete för att förbättra tillgången till vaccin i hela världen genom att anta en samordnad strategi för hanteringen av förslaget att lätta på reglerna om skydda av immateriella rättigheter för vaccin. Parlamentet uppmanar i detta avseende de transatlantiska partnerna att samarbeta för att möjliggöra snabb produktion och leverans av vaccin där så behövs. Parlamentet uppmuntrar till utbyte av bästa praxis mellan USA och EU när det gäller spridningen av vaccin för att säkerställa bättre beredskap och resiliens inför framtiden.

18.  Europaparlamentet efterlyser en samordnad strategi mellan EU och USA i FN, bland annat när det gäller reformen av FN, för att stärka dess effektivitet som multilateral organisation, göra institutionen mer transparent och förbättra dess trovärdighet. Parlamentet efterlyser samordnade insatser för att uppnå ambitiösa åtaganden vid 2021 års FN-toppmöten om klimatförändringar och biologisk mångfald (COP 26). Parlamentet uppmanar USA och EU att spela en ledande roll inom FN:s ramverk för klimatförändringar och andra forum såsom Internationella civila luftfartsorganisationen och Internationella sjöfartsorganisationen. Parlamentet betonar i detta avseende att samarbete inom ren energi och forskning, utveckling och innovation samt i teknik och produkter med låga koldioxidutsläpp är avgörande, liksom samarbete i andra brådskande frågor såsom icke-spridning, konfliktlösning och bekämpning av våldsam radikalisering och terrorism. Parlamentet uttrycker oro över att Kina under de senaste tre årtiondena har tredubblat sina koldioxidutsläpp och nu släpper ut 27 % av världens växthusgaser, vilket gör att EU:s och USA:s insatser för att motverka växthusgasutsläppen i hög grad blir otillräckliga utan ett tydligt åtagande och genomförande från Kinas sida.

19.  Europaparlamentet anser att den internationella havsrätten måste försvaras och upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till USA om att ratificera Förenta nationernas havsrättskonvention. Parlamentet uppmanar USA att ansluta sig till EU:s insatser för att inför FN:s nästa miljöförsamling främja antagandet av ett internationellt plastfördrag mot marint avfall och plastföroreningar i havet. Parlamentet uppmanar USA och EU att förstärka sitt samarbete för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske i hela världen.

20.  Europaparlamentet noterar att president Biden har tillkännagjort nya mål för minskade koldioxidutsläpp på mellan 50 % och 52 % senast 2030 jämfört med 2005. Parlamentet noterar att president Biden höll ett virtuellt ledartoppmöte om klimatet för att sporra de stora ekonomiernas klimatinsatser.

21.  Europaparlamentet erkänner den avsevärda förbättringen av luftkvaliteten i USA under de senaste årtiondena, en förändring som till stor del beror på tekniska förbättringar och innovationer i energisektorn.

22.  Europaparlamentet anser att EU tillsammans med USA bör bekräfta centraliteten hos målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 för hållbar utveckling, som en ram för effektivt multilateralt samarbete, även med Kina när så är möjligt, förutsatt att Kina verkligen åtar sig att föra en dialog och ett samarbete på ett icke-konfrontativt sätt och med en agenda som stärker de centrala strukturerna och målen i Agenda 2030.

23.  Europaparlamentet efterfrågar ökad samordning av användningen av restriktiva åtgärder, inbegripet sanktioner avseende mänskliga rättigheter, och uppmanar eftertryckligen rådet att anta en korruptionskomponent som en del av EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och USA att samordna sin sanktionspolitik när det är möjligt och användbart.

24.  Europaparlamentet välkomnar regeringen Bidens uttalade åtagande att återuppta samarbetet med FN:s råd för mänskliga rättigheter, vilket signalerar USA:s förnyade avsikt att främja mänskliga rättigheter globalt i hopp om att stärka insatserna för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna på global nivå och förhindra den auktoritära omdefinitionen av mänskliga rättigheter som ett statscentrerat begrepp. Parlamentet uppmanar EU och USA att tillsammans med likasinnade allierade arbeta för att reformera människorättsrådet och i synnerhet fastställa tydliga kriterier för medlemskap i det.

25.  Europaparlamentet efterlyser ett förstärkt åtagande från EU:s och USA:s sida för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna globalt samt för att bekämpa den ökade förekomsten av auktoritära styren och icke-liberala regimer. Parlamentet uppmuntrar till inrättandet av en omfattande gemensam verktygslåda mellan EU och USA för att ta itu med kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU‑institutionerna att samarbeta nära med likasinnade demokratier för att försvara och främja de grundläggande mänskliga rättigheterna och demokratiska värdena på internationell nivå genom ett förstärkt nära samarbete med internationella organisationer som Europarådet och OSSE. Parlamentet anser att parlamentet och kongressen skulle kunna samarbeta vid fall av människorättsförsvarare och företrädare för det civila samhället som förföljs eller fängslas utan anledning eller för att hindra deras handlingar.

26.  Europaparlamentet välkomnar att de amerikanska sanktionerna mot höga tjänstemän vid Internationella brottmålsdomstolen har lyfts av regeringen Biden. Parlamentet uppmuntrar USA att ansluta sig till Romstadgan om upprättandet av Internationella brottmålsdomstolen och att arbeta på ett konstruktivt sätt med domstolen i dess pågående utredningar och rättsliga förfaranden.

27.  Europaparlamentet upprepar sin vädjan till USA om att avskaffa dödsstraffet och reformera sitt straffrättsliga system.

28.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen till dialog och utbyte av bästa praxis mellan EU och USA för att främja jämlikhet oavsett ras samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet uppmanar EU och USA att vidta beslutsamma åtgärder för att hantera rasism på systemnivå, som avspeglas i form av polisvåld som i oproportionerlig omfattning inriktas på etniska minoriteter, och befästande av ojämlikheter som ger upphov till legitima fredliga protester.

29.  Europaparlamentet anser att EU och USA tillsammans kan främja jämlikhet och respekt för de mänskliga rättigheterna och se till att dessa vederbörligen återspeglas och stöds i beslutsfattandet i multilaterala forum. Parlamentet föreslår därför att utforska en permanent plattform för dialog mellan EU och USA för att ta konkreta steg mot att bekämpa rasism, hatpropaganda och diskriminering, inbegripet diskriminering av hbtqi‑personer, och efterlyser ett nära multilateralt samarbete i detta hänseende med internationella organisationer såsom OSSE, FN, Afrikanska unionen, Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) och CoE. Parlamentet uppmanar EU och USA att tillsammans anordna ett globalt toppmöte mot rasism om bekämpning av global rasism och diskriminering.

30.   Europaparlamentet är djupt oroat över att Texas lagstiftande församling antagit den rättsakt som gått under namnet Texas Heartbeat Act och som de facto förbjuder abort och därmed utgör ett allvarligt angrepp på kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet beklagar att USA:s högsta domstol, utan att uppnå enhällighet, beslutat att inte uttala sig om antagandet av denna exempellösa lag.

31.  Europaparlamentet insisterar på att det krävs ökade insatser för att förbättra jämställdheten och kvinnors rättigheter, bland annat när det gäller könsrelaterat våld och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

32.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att stärka sitt samarbete med USA när det gäller att främja religions- och trosfriheten i hela världen. Parlamentet uppmanar EU och USA att ömsesidigt skydda och bevara Europas och USA:s kulturella och historiska arv i USA och EU.

33.  Europaparlamentet uppmuntrar regeringen Biden att snabbt genomföra sina aviserade planer om att stänga interneringsanläggningen Guantanamo. Parlamentet beklagar att 40 fångar fortfarande hålls fängslade nästan 20 år efter att anläggningen upprättades, varav fem gavs klartecken att friges under regeringen Obama. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att erbjuda sitt stöd för att underlätta processen.

34.  Europaparlamentet uppmuntrar USA att säkerställa rättvis och öppen tillgång till grundläggande tjänster såsom hälso- och sjukvårdssystemet och sociala trygghetssystem för en större andel av befolkningen. Parlamentet uppmuntrar den nyligen tillsatta regeringen Biden att vidta konkreta åtgärder för att reglera vapeninnehavet bland de amerikanska medborgarna.

35.  Europaparlamentet betonar att det transatlantiska samfundet har att hantera ett brett spektrum av aldrig tidigare skådade gemensamma utmaningar, från kampen mot terrorism till hybridhot, klimatförändringar, desinformation, it-angrepp, framväxande och omstörtande teknik och en förskjutning av den globala maktbalansen, samt den därav följande utmaningen mot den internationella regelbaserade ordningen.

Fördjupat samarbete om internationell handel och investeringar

36.  Europaparlamentet betonar behovet av att samarbeta med USA, genom att bygga vidare på den positiva andan, för att stärka det multilaterala handelssystemet och reformera Världshandelsorganisationen. Parlamentet välkomnar resultatet av toppmötet mellan EU och USA den 15 juni 2021 Towards a Renewed Transatlantic Partnership som ett tecken på ett återupplivat och konstruktivt engagemang. Parlamentet välkomnar överenskommelsen om en samarbetsram avseende stora civila flygplan. Parlamentet noterar erkännandet i uttalandet från toppmötet mellan EU och USA att USA:s tillämpning av tullar på import från EU enligt avsnitt 232 i USA:s lagsamling har lett till spänningar i de transatlantiska förbindelserna och välkomnar det uttryckliga åtagandet i samma uttalande om att lösa befintliga skillnader i stål- och aluminiumöverkapacitet före årets slut. Parlamentet anser att inrättandet av flera plattformar för ständig diskussion, såsom handels- och teknikrådet och dialogen om en gemensam teknikkonkurrenspolitik mellan EU och USA, är avgörande eftersom de ytterligare kommer att möjliggöra transatlantisk handel, och uppmanar kommissionen att inrätta en effektiv och inkluderande struktur på EU:s sida för handels- och teknikrådet så snart som möjligt. Parlamentet välkomnar inrättandet av en gemensam covid-specialgrupp för tillverknings- och leveranskedjor mellan EU och USA.

37.   Europaparlamentet betonar att handels- och teknikrådet utgör en del av den positiva transatlantiska handelsagendan, med det slutliga målet att lägga demokratiska värderingar och etiska hänsyn till grund för ny teknik i syfte att bli en öppen och insynsvänlig institutionell struktur som kan leda den globala digitala omvandlingen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att det konstituerande mötet har ägt rum som planerat trots spänningar som måste diskuteras på ett öppet och uppriktigt sätt. Parlamentet påpekar att det skulle vara möjligt att uppnå vissa snabba vinster som skulle förbättra den bilaterala handeln, och uppmanar därför eftertryckligen båda sidor att eftersträva konkreta och påtagliga resultat. Parlamentet välkomnar i detta avseende resultatet av det första mötet i handels- och teknikrådet, som hölls den 29 september i Pittsburgh och där man antog konkreta ämnesområden för var och en av de tio arbetsgrupperna. Parlamentet stöder, bland övriga åtaganden, åtagandet att samarbeta i fråga om att undvika nya och onödiga handelshinder för ny och framväxande teknik och i fråga om granskning av investeringar och export av varor med dubbla användningsområden, jämte åtagandet att öka ändamålsenligheten hos de politiska svarsåtgärderna mot strategier och metoder som medför icke-marknadsbaserade inslag och innebär att handeln snedvrids. Parlamentet välkomnar fastställandet av specifika ämnesområden, såsom åtgärder för att ta itu med de utmaningar som icke-marknadsekonomier medför samt samarbete om arbetstagares rättigheter och handelsrelaterad klimatpolitik i arbetsgruppen för globala handelsutmaningar. Parlamentet understryker vikten av samarbete i fråga om fastställande av internationella tekniska standarder. Parlamentet efterlyser inrättande av en underkommitté för handel och teknik inom Transatlantiska lagstiftardialogen som ett komplement till handels- och teknikrådets verkställande funktion och i syfte att låta detta råd bli föremål för demokratisk kontroll. Parlamentet betonar att handels- och teknikrådet inte är ett forum för förhandlingar om ett handelsavtal mellan EU och USA, utan att det påverkar framtida initiativ i detta avseende.

38.  Europaparlamentet understryker att Europeiska unionen och USA har världens mest integrerade ekonomiska förbindelser, som också är de mest omfattande och djupa bilaterala handels- och investeringsförbindelserna, där handeln med varor och tjänster uppgår till mer än 1 biljon EUR per år. Parlamentet påminner om att EU:s och USA:s ekonomier tillsammans står för mer än 40 % av världens BNP och nästan en tredjedel av världshandeln.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av att blåsa nytt liv i våra transatlantiska förbindelser som historiska allierade och handelspartner, inte minst med tanke på den nuvarande covid-19-krisen, i syfte att främja multilateralism och ett öppet regelbaserat handelssystem och hitta gemensamma lösningar på trängande globala utmaningar, däribland den globala hälsan.

40.  Europaparlamentet noterar de uppgifter som redan lämnats av de amerikanska motparterna och USA:s handelsrepresentant Katherine Tai vid utfrågningen om Bidenadministrationens handelsagenda för 2021.

41.  Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang sitt stöd för EU:s nya handelsstrategi, som även genom unionens transatlantiska agenda syftar till synergier mellan inrikes‑ och utrikespolitiska mål i linje med FN:s mål för hållbar utveckling.

42.  Europaparlamentet anser att handelspolitiken är ett strategiskt geopolitiskt verktyg för den transatlantiska agendan. Parlamentet betonar att USA är en mycket viktig handelspartner och välkomnar därför de positiva signalerna från Bidenadministrationen om dess planer på att stärka de bilaterala förbindelserna med EU, och efterlyser ett förnyat samarbete som bör ge varaktiga och konkreta resultat under de kommande åren, med beaktande av att våra ekonomiska förbindelser också påverkas av säkerhetsintressen inom ramen för ett öppet strategiskt oberoende.

43.  Europaparlamentet framhåller behovet att identifiera gemensamma åtgärder baserade på gemensamma intressen och värden samt gemensamma risker och hot för att bidra till en global hållbar ekonomisk återhämtning efter covid-19-pandemin för alla.

44.  Europaparlamentet betonar behovet att reformera det globala handelssystemet så att det säkerställer globalt lika villkor och samarbete för att utveckla nya regler, särskilt när det gäller otillbörliga handelsmetoder, eftersom illojal konkurrens i hög grad påverkar våra företag och arbetstagare.

45.  Europaparlamentet stöder strategin för partnerskap i ledarskap med USA, inbegripet en samordnad hållning gentemot Ryssland och Kina, med fokus på strävan efter gemensamma intressen i den gröna och digitala omställningen av våra ekonomier, liksom gemensamma initiativ när det gäller tillhandahållandet av globala kollektiva nyttigheter. Parlamentet betonar att arbetstagare och löner samt mer motståndskraftiga, hållbara och ansvarsfulla leveranskedjor ingår i denna agenda. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende båda sidor att samordna sin strategi med avseende på tvångsarbete och exploaterande arbetsvillkor och att samarbeta för att förbättra respekten för arbetstagarnas rättigheter och miljönormer i handelsavtal, bland annat genom att bygga vidare på varandras erfarenheter för att tillämpa dessa bestämmelser mer effektivt.

46.  Europaparlamentet understryker behovet att visa att förbättrade handelsförbindelser mellan EU och USA kommer att vara till fördel för medborgarna, särskilt för dem som hamnat på efterkälken genom globaliseringen, och för företag på båda sidor om Atlanten. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU och USA att samarbeta och anpassa sina strategier för att skapa investeringssynergier, särskilt för att uppnå en hållbar och inkluderande digital och grön omställning i sina ekonomier.

47.  Europaparlamentet noterar att EU:s och USA:s gemensamma utmaningar i allt större utsträckning är av icke-militär art och finns inom vårt ekonomiska partnerskap. Parlamentet efterlyser därför en fortsatt och förstärkt transatlantisk parlamentarisk dialog om handel mellan Europaparlamentet och den amerikanska kongressen via utskottssamverkan mellan Europaparlamentets utskott för internationell handel för EU:s del och Ways & Means Committee, dess underutskott för handel och senatens finansutskott för den amerikanska sidan, samt inom ramen för den transatlantiska lagstiftardialogen.

48.  Europaparlamentet välkomnar med eftertryck USA:s stöd för WTO:s nya generaldirektör, Ngozi Okonjo-Iweala, och USA:s återgång till Parisavtalet. Parlamentet välkomnar det fyra månader långa tillfälliga upphävandet av tullar för Airbus/Boeing, som hade en oproportionerligt negativ inverkan på EU:s jordbruksbaserade livsmedelsprodukter, som ett positivt steg mot att finna en varaktig lösning för subventioner till civila flygplan. Parlamentet noterar att det tillfälliga upphävandet av dessa tullar kommer att upphöra i juli 2021, och kräver att man hittar en lösning som leder till ett permanent upphävande av dessa tullar.

49.  Europaparlamentet välkomnar USA:s beredvillighet att inleda diskussioner för att ta itu med den globala överskottskapaciteten för stål och aluminium. Parlamentet noterar kommissionens beslut att tillfälligt upphäva höjningen av tullarna på import från USA för att motverka USA:s åtgärder.

50.  Europaparlamentet välkomnar också det snabba ingåendet av WTO-avtalet om tullkvoter, som var det första avtalet med Förenta staterna inom ramen för den nya Bidenadministrationen, och som visar att denna nya administration är villig att sträva efter att ingå avtal med EU inom ramen för WTO.

51.  Europaparlamentet erkänner samtidigt att vissa motstridiga intressen kvarstår. Parlamentet uppmanar i detta avseende med eftertryck båda sidor att lösa bilaterala tvister. Parlamentet uppmanar med eftertryck USA att undanröja ensidiga handelsåtgärder och hot om ytterligare åtgärder när det gäller skatter på digitala tjänster, samt avstå från att vidta ytterligare åtgärder och i stället fokusera på sådant som förenar oss. Parlamentet fäster stor vikt vid toppmötet mellan EU och USA i juni 2021 som en språngbräda för att fortsätta förbättra våra handelsförbindelser och diskutera outnyttjade områden för ökat samarbete.

52.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck USA att omedelbart avskaffa tullarna på stål och aluminium enligt avsnitt 232 eftersom europeiska företag inte kan anses utgöra ett nationellt säkerhetshot av USA och betonar behovet att gemensamt ta itu med problemen rörande överskottskapaciteten för stål och aluminium från tredje länder. Parlamentet upprepar bland annat EU:s ambition att avskaffa tullar för industrivaror mellan EU och USA.

53.  Europaparlamentet beklagar slutsatserna från avsnitt 301-utredningarna om digitala skatter, men välkomnar det tillfälliga upphävandet av de sex månader långa handelspolitiska motåtgärderna för ekonomiska sektorer såsom skodon i medlemsstater som har infört en skatt på digitala tjänster medan förhandlingar pågår inom ramen för OECD. Parlamentet uttrycker oro över USA:s handelsrepresentants preliminära förteckning över strafftullar som ett resultat av avsnitt 301-utredningarna om EU:s olika skatter på digitala tjänster, som omfattar särskilt känsliga tillverkningssektorer såsom skodons- och läderindustrin, som eventuellt skulle kunna komma att uteslutas från den amerikanska marknaden om ytterligare tullar antas. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att påskynda förhandlingarna och så snart som möjligt slutföra dem inom ramen för OECD:s förslag om digital beskattning och med alla tillgängliga medel sträva efter att undvika ytterligare ekonomisk skada för företag i EU, särskilt små och medelstora företag, och särskilt inom ramen för återhämtningsstrategierna efter covid-19. Parlamentet anser att med tanke på EU:s exklusiva behörighet på området för den gemensamma handelspolitiken och USA:s hot om motåtgärder med avseende på lagstiftning om digital beskattning är en gemensam EU-strategi att föredra framför enskilda nationella strategier, särskilt för att undvika ytterligare transatlantisk ömsesidig upptrappning av tullar.

54.  Europaparlamentet erkänner att det fortfarande finns outnyttjade möjligheter att undanröja stora mängder byråkrati och stärka det transatlantiska ekonomiska partnerskapet. Parlamentet betonar, mot bakgrund av den pågående tekniska kapplöpningen, vikten av ett nära transatlantiskt regleringsområde för våra företag, särskilt för framväxande digital teknik samt energi- och klimatrelaterad teknik. Parlamentet förväntar sig att båda sidor i en dialog tar upp EU:s farhågor när det gäller den amerikanska Buy American Act och Jones Act, inbegripet offentlig upphandling och tillträde till tjänstemarknaderna.

55.  Europaparlamentet förespråkar en gemensam strategi för att hantera covid-19-krisen genom att bland annat öka tillgången på vaccin till överkomliga priser. Parlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att samarbeta och leda insatserna för att ta itu med problemet med vaccinbrist för att säkerställa att vacciner levereras globalt och så snabbt som möjligt. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet av partnerskapet mellan EU och USA i fråga om att främja de globala insatserna för covid-19-vaccinering genom att vaccinera 70 procent av världens befolkning före FN:s generalförsamling nästa år. Parlamentet påminner om att världen står inför en global brist på vaccin. Parlamentet uppmanar därför EU och Förenta staterna att samarbeta med tillverkarna för att öka den globala produktionskapaciteten för vacciner och deras komponenter. Parlamentet uppmanar båda sidor att avstå från exportbegränsande åtgärder, säkerställa att leveranskedjorna fungerar korrekt, säkra de nödvändiga tekniköverföringarna och förbättra beredskapen inför framtida globala hälsokriser. Parlamentet uppmuntrar båda sidor att öka regleringssamarbetet för att underlätta nödvändig tillgång till läkemedel.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Bidenadministrationen att aktivt stödja de nya WTO-generaldirektoratens initiativ, särskilt när det gäller hälsa. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till sin ståndpunkt i resolutionen av den 10 juni 2021 om ett eventuellt undantag från avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips)(9).

57.  Europaparlamentet erkänner vikten av att skydda europeiska immateriella rättigheter för att upprätthålla företagens innovationskapacitet, men anser att det är relevant att undersöka alla tillämpliga flexibilitetsmöjligheter inom Trips-avtalet i syfte att öka den globala produktionskapaciteten för vacciner och vaccinkomponenter. Parlamentet betonar att lösningar i fråga om immateriella rättigheter endast kan vara en av delarna av den gemensamma globala insatsen.

58.  Europaparlamentet understryker att WTO fortfarande är hörnstenen i ett regelbaserat multilateralt handelssystem. Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete om reformen av WTO, bland annat reformen av dess tre huvudfunktioner, vilket innebär att överprövningsorganet måste reformeras och återupprättas snarast och att WTO:s övervaknings- och samrådsfunktioner bör stärkas, bland annat genom att främja öppna plurilaterala avtal.

59.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck båda sidor att samarbeta för att reglera handeln med hälsoprodukter, utveckla regler för digital handel och fastställa en ambitiös klimat- och miljöagenda, bland annat genom att återuppta förhandlingarna om avtalet om miljöanpassade varor, och att arbeta med gemensamma förslag, bland annat om regler för subventioner och utfasning av subventioner för fossila bränslen.

60.  Europaparlamentet förväntar sig att båda sidor enas om konkreta resultat inför WTO:s 12:e ministerkonferens (MC12), för att göra WTO redo för den gröna och digitala omställningen, inbegripet ett avtal om fiske, en förklaring om handel och hälsa, ett arbetsprogram för reform av tvistelösningssystemet, ett arbetsprogram för industrisubventioner och statligt ägda företag samt betydande framsteg i förhandlingarna om e-handel.

61.  Europaparlamentet uppmuntrar båda sidor att samarbeta för att uppdatera WTO:s regler om statsägda företag, industrisubventioner, överkapacitet och tekniköverföring för att effektivt anpassa organisationen till 2000-talets utmaningar. Parlamentet stöder i detta sammanhang också en utvidgning av det trilaterala initiativet med Japan och uppmanar EU och USA att leda en koalition av likasinnade länder inom WTO i syfte att komma överens om nya regler, samtidigt som man utvecklar ett autonomt instrument mot orättvisa utländska subventioner. Parlamentet förväntar sig att båda sidor ska hålla fast vid multilaterala avtal. Parlamentet uppmanar Förenta staterna att förnya sina åtaganden enligt WTO:s avtal om offentlig upphandling.

62.  Europaparlamentet noterar resultatet av det första högnivåmötet i dialogen mellan EU och USA om Kina, där de två parterna upprepade att deras handelsförbindelser med Kina är mångfacetterade och omfattar såväl samarbete som konkurrens och systemisk rivalitet. Parlamentet förespråkar, när så är möjligt, ett gemensamt strategiskt förhållningssätt gentemot Kina, liksom samarbete inom multilaterala ramar om gemensamma utmaningar såsom klimatförändringar, illojala handelsmetoder som leder till snedvridning av marknaden och avsaknad av lika villkor.

63.  Europaparlamentet uppmärksammar vikten av att ha en samordnad ståndpunkt för att ta itu med snedvridande industrisubventioner – särskilt när det gäller statligt ägda företag och överkapacitet i kritiska sektorer –, påtvingad tekniköverföring, stöld av immateriella rättigheter, obligatoriska samriskföretag, marknadshinder och förbud mot tvångsarbete genom att inkludera en diskussion om USA:s fas 1-avtal med Kina och EU:s övergripande investeringsavtal.

64.  Europaparlamentet noterar att sådana frågor inte kan lösas ensidigt eller bilateralt och kräver en koalition av likasinnade partner på internationell nivå inom ramen för WTO.

65.  Europaparlamentet betonar vikten av att i EU:s och USA:s gemensamma strategi och inom WTO ta med respekt för mänskliga rättigheter, även i internationella företags verksamhet. Parlamentet påpekar i detta avseende behovet av en bindande lagstiftning om tillbörlig aktsamhet och uppmanar USA att ansluta sig till och stödja denna strategi genom hela leveranskedjan.

66.  Europaparlamentet anser att EU och USA bör stärka det transatlantiska samarbetet om regelbaserad och hållbar konnektivitet som ett svar på Kinas initiativ ”Ett bälte, en väg” och hoppas på framtida samarbete, särskilt när det gäller att upprätthålla höga kvalitetsstandarder.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, samtidigt som den främjar dialog och gemensamma åtgärder, på ett kraftfullt sätt främja EU:s intressen och dess öppna strategiska oberoende och reagera på USA:s obefogade tullar, extraterritoriell tillämpning av sanktioner, som strider mot internationell rätt, och marknadshinder. Parlamentet betonar behovet att stärka EU:s autonoma handelsåtgärder.

68.  Europaparlamentet uppmanar särskilt USA att se till att förfarandena för offentlig upphandling är transparenta, öppna och förutsägbara på grundval av principen om likabehandling.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram sitt förslag om ett instrument för att avskräcka och motverka tvångsåtgärder och lagstiftning från tredjeländer i syfte att stödja europeiska företag som är föremål för dessa sanktioner och som verkar i enlighet med internationell rätt.

70.  Europaparlamentet uppmuntrar båda sidor att inleda en ambitiös dialog och hitta en ram för gemensamma åtgärder och att sträva efter selektiva handels- och investeringsavtal genom att återuppta en strategisk dialog på hög nivå.

71.  Europaparlamentet efterlyser ett starkare rättsligt, grönt, hållbart och digitalt partnerskap genom handels- och teknikrådet. Parlamentet efterlyser ett avtal om bedömning av överensstämmelse, som särskilt kommer att gynna små och medelstora företag, en samordnad strategi för att fastställa internationella standarder för kritisk och framväxande teknik, såsom artificiell intelligens, och regleringssamarbete för stora teknikföretag samt digitala och globala skatter. Parlamentet uppmanar EU och USA att utbyta information och samarbeta om utländska investeringar i strategiska sektorer, inbegripet om eventuella fientliga uppköp.

72.  Europaparlamentet uppmuntrar båda sidor att utbyta bästa regleringspraxis. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU och USA att fortsätta sina förhandlingar om bedömning av överensstämmelse för att undanröja ekonomiskt betungande icke-tariffära handelshinder. Parlamentet betonar vikten av att båda sidor samordnar och leder en koalition av likasinnade partner för att öka internationella standardiseringsorganisationers användning av transatlantiska standarder.

73.  Europaparlamentet uppmanar båda sidor att använda handeln som ett medel för att bekämpa klimatförändringar och uppnå en uppåtgående konvergens. Parlamentet uppmanar i detta avseende båda sidor att samarbeta om prissättning av koldioxid och särskilt att samordna utvecklingen av en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna och effektiva åtgärder mot olaglig vapenhandel och öka transparensen och ansvarsskyldigheten i samband med vapenhandel, inbegripet vapenexporten från USA och EU:s medlemsstater.

74.  Europaparlamentet uppmanar USA och EU att samarbeta om en global bolagsskatt inom ramen för OECD, särskilt genom att välkomna G7-ländernas överenskommelse om en global skattereform och lyfta fram överenskommelsen om en lägsta global bolagsskattesats på minst 15 %, och att samarbeta för att bekämpa bedrägliga och skadliga handelsmetoder.

75.  Europaparlamentet understryker att starkare handelspartner och ekonomiska partner skapar starkare allianser. Parlamentet välkomnar båda sidors ansträngningar för att göra sina leveranskedjor mer resilienta, särskilt när det gäller kritiska råvaror.

76.  Europaparlamentet efterlyser ett ökat samarbete mellan EU och USA i Arktis med tanke på öppnandet av nya navigationsrutter och eventuell tillgång till naturresurser till följd av klimatförändringarna, och med beaktande av andra länders, såsom Kinas, växande ekonomiska intresse i Arktis. Parlamentet uppmanar kommissionen att även ta itu med dessa möjligheter och utmaningar i sin kommande strategi för Arktis.

77.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att som allmän praxis vara transparent i sitt samarbete med USA, bland annat genom att offentliggöra alla förslag som skickas till USA samt genom att garantera parlamentets och det civila samhällets delaktighet i utarbetandet av dessa förslag i syfte att öka konsumenternas och medborgarnas förtroende.

Gemensamma säkerhets- och försvarsutmaningar

78.  Europaparlamentet understryker att den transatlantiska alliansen fortfarande är ytterst viktig för säkerheten och stabiliteten på den europeiska kontinenten, eftersom Nato utgör grunden för Europas kollektiva försvar och är en nyckelpelare för EU:s säkerhet. Parlamentet upprepar dessutom med eftertryck att Natos allierade och partner samt EU tillsammans måste göra mer för att uppfylla de rättvisa förväntningarna som trovärdiga och likvärdiga transatlantiska partner som är förmögna och villiga att försvara sig själva och hantera kriser i sina egna grannskap, och samtidigt anta en ledande roll när så är nödvändigt, men i nära samarbete med USA. Parlamentet stöder en omfördelning av ansvaret i de transatlantiska säkerhetsförbindelserna genom att främja ökad självförsörjning för EU:s medlemsstater i försvarsfrågor som ett sätt att minska bördan för USA och på ett sätt som kommer att skapa synergieffekter mellan Nato-medlemskap och EU:s försvarskapacitet. Parlamentet betonar att samarbetet mellan EU och Nato grundar sig på 74 gemensamt avtalade åtgärder på specifika områden. Parlamentet påminner om att de båda organisationerna har olika uppgifter och prioriteringar, då Nato ansvarar för det kollektiva territoriella försvaret av sina medlemmar och EU strävar efter militär krishantering utomlands, med potential för ytterligare dialog och samarbete om säkerhetsutmaningar och strategiska partnerskap som bygger på ett gemensamt stöd för de grundläggande värdena demokrati, frihet och främjande av fred. Parlamentet betonar att mer djupgående samarbete, samling och delning samt en effektiv och transparent europeisk försvarssektor även stärker Natos kapacitet. Parlamentet understryker att skapandet av en stark industriell EU-bas och större militär kapacitet på EU-nivå samt investeringar i militär rörlighet och interoperabilitet inte bara kommer att stärka EU, utan samtidigt även förstärka den transatlantiska alliansen och vara synergiskt med EU:s och dess medlemsstaters roll och relevans i Nato. Parlamentet uttrycker därför sitt fulla engagemang för de europeiska försvarsinitiativen, bland annat i synnerhet Europeiska försvarsfonden, Pesco och den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet understryker att det transatlantiska partnerskapet endast kan bli framgångsrikt om alla medlemsstater uppfyller sina åtaganden, däribland åtagandet om investeringar i försvaret, och engagerar sig i ömsesidigt stöd och strävar efter en mer balanserad ansvarsfördelning. Parlamentet understryker behovet av att alla Nato‑allierade investerar ekonomiskt i att utveckla, förvärva och upprätthålla den kapacitet som Nato behöver för att försvara sina medborgare. Parlamentet pekar också på den pågående utformningen av EU:s strategiska kompass, som kommer att bli en milstolpe för ett starkare europeiskt försvars- och säkerhetssamarbete, och understryker att den strategiska kompassen bör vara nära kopplad till utarbetandet av Natos strategiska koncept, och uttrycker sin övertygelse att dessa parallella förfaranden erbjuder en unik möjlighet att utöka och uppdatera det transatlantiska politiska och säkerhetsmässiga samarbetet avsevärt samt anpassa det till hanteringen av de aktuella globala utmaningar som både EU och USA står inför. Parlamentet betonar att syftet med Europas strategiska autonomi inte på något sätt får undergräva Nato utan ska komplettera den. Parlamentet efterlyser ett ingående av administrativa avtal mellan Europeiska försvarsbyrån och USA och välkomnar EU:s och USA:s åtagande, vilket återspeglas i det uttalande som gjordes i slutet av toppmötet mellan EU och USA den 15 juni 2021, att inleda diskussioner så snart som möjligt. Parlamentet stöder inrättandet av utrikespolitiska och säkerhets- och försvarspolitiska samordningsprocesser mellan USA, EU och Förenade kungariket.

79.  Europaparlamentet välkomnar beslutet den 6 maj 2021 att ge samordnaren för projektet för militär rörlighet, Nederländerna, tillåtelse att bjuda in USA, Kanada och Norge, till följd av deras respektive begäranden, för att delta i Pesco-projektet om militär rörlighet. Parlamentet betonar att detta deltagande kommer att förbättra EU:s och Natos kapacitets enhetlighet samt de transatlantiska styrkornas interoperabilitet, beredskap och resiliens.

80.  Europaparlamentet efterlyser ett förstärkt samarbete mellan EU, USA och Nato samt våra östra grannländer, särskilt Georgien, Ukraina och Moldavien, i säkerhets- och försvarsrelaterade frågor, inbegripet genom stöd till dessa länders territoriella integritet och för att stärka deras resiliens mot cyberhot, informationshot, spionagehot och andra hot som riktas mot dem.

81.  Europaparlamentet välkomnar USA:s beslut att häva tillbakadragandet av de amerikanska styrkorna från EU och att öka sin militära närvaro i EU:s medlemsstater som ett tecken på åtagande för transatlantiskt säkerhetssamarbete. Parlamentet uttrycker sin tacksamhet mot de många amerikanska militärer som har hjälpt till att skydda Europas säkerhet och dess medborgare de senaste årtiondena.

82.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU och USA att främja nära samarbete inte bara i fråga om traditionella säkerhetshot, utan även avseende framväxande hot, såsom fientlig utländsk teknisk dominans, hybridhot, desinformationskampanjer och illasinnad påverkan av valprocesser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och USA att skapa ett nära samarbete på området cybersäkerhet. Parlamentet uppmanar med kraft EU att utveckla effektivare cyberkapacitet för att stärka dess förmåga att försvara sig själv mot cyberhot. Parlamentet välkomnar kommissionens nya strategi för cybersäkerhet som en grund för fastställandet av internationella normer och standarder för cyberrymden. Parlamentet efterlyser att den nödvändiga kapaciteten ska utvecklas, förvärvas och underhållas, även inom Nato, även när det gäller underrättelseutbyte, och en starkare samordning mellan EU:s byråer, såsom Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa), och deras amerikanska motparter. Parlamentet erkänner att it-försvar i viss utsträckning är effektivare om det även omfattar vissa offensiva medel och åtgärder, förutsatt att deras användning är förenlig med internationell rätt. Parlamentet betonar att det behövs en gemensam strategi när det gäller att förbjuda dödliga autonoma vapen utan meningsfull mänsklig kontroll, reglera vapensystems autonomi på global nivå och begränsa exporten och spridningen av cyberverktyg och massövervakningsteknik. Parlamentet understryker att den globala vapenkontrollen måste uppdateras för att kunna ta itu med cyber- och AI-utmaningar. Parlamentet uppmanar de transatlantiska partnerna att stödja och aktivt bidra till FN:s generalsekreterares krav på ett globalt eldupphör.

83.  Europaparlamentet anser att skyddet av demokratiska processer och valprocesser är en global säkerhetsfråga. Parlamentet föreslår i detta avseende en gemensam utveckling av ett strukturerat ramverk för insatser mot störningar i valprocessen, som grundar sig på en transatlantisk uppförandekod för fria och resilienta demokratiska processer, som strävar efter strukturella och övergripande åtgärder för att svara på den blandade formen av störningar, i nära samarbete med internationella organisationer, såsom OSSE. Parlamentet uppmanar EU och USA att främja ett närmare och mer ambitiöst internationellt samarbete kring valobservation tillsammans med alla berörda partner, i synnerhet de organisationer som står bakom förklaringen om principer för internationell valobservation, i syfte att motverka de ökande säkerhetshoten mot valprocesser. Parlamentet betonar behovet av att gemensamt motverka det växande fenomenet med falsk inhemsk valobservation vilket undergräver allmänhetens förtroende för valobservation överlag, och att göra en djupgående bedömning av de möjligheter, utmaningar och risker som inbegrips i den ökade användningen av ny informations- och kommunikationsteknik som används under val. Parlamentet insisterar på behovet av att stärka det nödvändiga samarbetet med relevanta inhemska valobservationsorganisationer på alla nivåer samt att stärka skyddet av dem inom ramen för deras verksamhet.

84.  Europaparlamentet framhåller vikten av att uppnå kvantdatorkapacitet, och betonar att samarbetet mellan EU och USA måste stärkas på detta område för att kvantdatortekniken först ska förverkligas bland partner med vilka man har nära förbindelser och som delar gemensamma mål.

85.  Europaparlamentet betonar den strategiska betydelsen hos undervattenskablarna för telekommunikationer i Nordatlanten som tillhandahåller mer än 95 % av de internationella telekommunikationerna. Parlamentet upprepar betydelsen av ett stärkt transatlantiskt samarbete för att skydda och säkerställa respekt för de internationella instrument som styr undervattenskablar, däribland Förenta nationernas havsrättskonvention.

86.  Europaparlamentet stöder inrättandet av säkerhets- och försvarsdialogen mellan EU och USA och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att inleda dialogen så snart som möjligt. Parlamentet framhåller vikten av att även inkludera Natos företrädare i denna dialog för att främja synergier med det pågående samarbetet inom ramen för EU och Nato och undvika dubbelarbete i fråga om politiska åtgärder. Parlamentet understryker att säkerhets- och försvarsdialogen mellan EU och USA bör inkludera samarbete avseende säkerhets- och försvarsinitiativ, krishantering, militära insatser och bilaterala säkerhetsfrågor, så som noteras i agendan mellan EU och USA för globala förändringar. Parlamentet betonar att delning av information skulle utgöra en viktig del av denna dialog.

87.  Europaparlamentet betonar det gemensamma behovet av att våra samhällen engagerar sig i en introspektiv process i fråga om våra gemensamma demokratiska värderingar och respekt för den andra och för mångfalden av åsikter, i syfte att blåsa nytt liv i och försvara den globala demokratin mot tilltagande auktoritärt styre som främjas av både Ryssland och Kina, men också inom den transatlantiska gemenskapen, bland annat genom att stärka ansvarsskyldigheten och motståndskraften hos våra demokratiska system, genom att motverka extremistiska åsikter och rasism som utgör en bördig mark för antidemokratiska rörelser att frodas på, genom att geopolitiskt stå upp med en enad röst mot det illasinnade inflytandet från auktoritära aktörer och genom att engagera sig i transatlantisk dialog och främja inkluderande social- och ekonomisk politik som tar itu med de bakomliggande orsakerna till ojämlikhet. Parlamentet understryker värdet av transatlantisk dialog och samarbete om politik som stöder demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen samt bekämpning av desinformation och utländsk inblandning. Parlamentet understryker behovet på båda sidor av att ta itu med de pådrivande faktorerna bakom allmänhetens minskade förtroende för politik och institutioner. Parlamentet betonar att insatser i denna riktning bör inbegripa att bygga upp förtroende för vetenskap och fakta, utöka ett säkerhetsnät för icke-diskrimineringspolitik och avvisa och ta itu med rasdiskriminering och religiös diskriminering.

88.  Europaparlamentet uppmanar dessutom EU och USA att tillsammans ge ekonomiskt, politiskt och operativt stöd till befintliga regionala organisationer i Afrika, t.ex. Afrikanska unionen, G5 Sahel-styrkan och Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas).

89.  Europaparlamentet betonar att EU och USA måste skapa synergier i sina ansträngningar för att bekämpa terrorism och radikalisering och säkerställa att ansträngningarna stöds av de resurser som krävs och motsvarar hotet i fråga. Parlamentet anser att båda partner bör sträva efter att förbättra nuvarande praxis i fråga om underrättelseutbyte mellan medlemsstaterna, med särskild betoning på att uppnå en bättre gemensam situationsmedvetenhet i viktiga områden, inbegripet fristäder och terroristers användning av framväxande och omstörtande teknik samt hybridtaktik.

90.  Europaparlamentet uppmanar till ett starkt samarbete mellan EU och USA kring insatser för avradikalisering och terrorismbekämpning, inbegripet gemensam utbildningsverksamhet, gemensamma kurser i terrorismbekämpning, utbytesprogram för handläggare, taktiska övningar och utbildningsinitiativ.

91.  Europaparlamentet understryker den grundläggande vikten av demokratiska principer, som utgör grunden för våra sociala och ekonomiska framsteg och våra fria samhällen. Parlamentet stöder president Bidens förslag att hålla ett toppmöte för demokrati för att främja universella värderingar. Parlamentet uppmanar USA att utnyttja erfarenheterna från EU:s konferens om Europas framtid, och uppmanar kommissionen och rådet att stödja initiativet från toppmötet både politiskt och praktiskt. Parlamentet anser att det föreslagna toppmötet för demokrati bör syfta till att främja värdebaserad multilateralism och solidaritet mellan demokratier när de befinner sig under press, stärka demokratin internt och globalt, särskilt genom att öka medborgarnas deltagande i demokratiskt styre, lyfta fram farhågor och söka fredliga lösningar på pågående kraftåtgärder mot demokratiska rörelser och skydda människorättsförsvarare, inbegripet miljöförkämpar, världen över, utöver att ta itu med det växande inflytandet från auktoritära regimer. Parlamentet understryker i detta avseende att en sådan insats skulle kunna bidra till att staka ut en tydlig väg framåt för att motverka populism och auktoritära styren samt till att skydda grundläggande demokratiska och människorättsliga värden. Parlamentet föreslår att EU tillsammans med USA upprättar en transatlantisk allians för att försvara demokratin globalt och utarbeta en verktygslåda för demokratiförsvar, som bör omfatta gemensamma sanktionsåtgärder, strategier mot penningtvätt, regler om villkorlighet för ekonomiskt och finansiellt bistånd, internationella utredningar och stöd till människorättsaktivister och demokratiförsvarare, Parlamentet efterlyser bättre kommunikation med och mellan medborgarna på båda sidor rörande den ihållande betydelsen av de transatlantiska förbindelserna och deras relevans i dag. Parlamentet bekräftar på nytt, i detta avseende, värdet av utbyten mellan lagstiftare, företag och det civila samhället.

Närmare samordning av utrikespolitiken

92.  Europaparlamentet anser att EU bör samarbeta mer med USA och förnya det strategiska partnerskapet med avseende på länderna i det östliga partnerskapet och västra Balkan för att där bygga upp motståndskraftiga, välmående och demokratiska multietniska samhällen, med förmåga att motstå det omstörtande inflytandet från både lokala och externa auktoritära krafter. Parlamentet anser att stabiliteten på västra Balkan och i länderna i det östliga partnerskapet handlar om fred och säkerhet för regionen samt för EU. Parlamentet välkomnar USA:s kraftigt ökade samordning med EU när det gäller att stödja länderna på västra Balkan på deras väg mot europeisk integration och EU-medlemskap. Parlamentet anser att regelbunden, institutionaliserad samordning mellan rådet (utrikes frågor) och USA:s utrikesminister i denna och andra utrikespolitiska frågor skulle stärka den transatlantiska dialogen och samarbetet i utrikespolitiska frågor av gemensamt intresse och främja ytterligare konvergens av politiska ståndpunkter på transatlantisk nivå. Parlamentet påminner om sitt förslag om att skapa ett transatlantiskt politiskt råd för att systematiskt samråda om och samordna utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, vilket skulle ledas av vice ordföranden/den höga representanten och USA:s utrikesminister och underbyggas av regelbundna kontakter mellan politiska direktörer. Parlamentet efterlyser ett starkt ledarskap från EU:s sida och en effektiv samordning med USA för att trycka tillbaka initiativ som syftar till att rita om gränserna, samt liknande regionala initiativ för att vidga den etniska klyftan och öka segregationen, samt frågan om kinesiska investeringar och finansiering i hela regionen och dess inverkan på den demokratiska styrningen och miljön. Parlamentet betonar vikten av ett tätt samarbete mellan EU och USA och av samordning när det gäller att bekämpa ”state capture”, korruption, organiserad brottslighet, utländsk inblandning och attacker på mediefriheten, och att främja rättsstatsprincipen, omfattande reformer, goda grannförbindelser och försoning, samt att främja målet om euro-atlantisk integration. Parlamentet understryker EU:s ledande roll i processen för normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo.

93.  Europaparlamentet betonar det gemensamma intresset av att stödja långsiktig hållbar fred, stabilitet, säkerhet, motståndskraft, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Sydkaukasien. Parlamentet välkomnar USA:s engagemang i regionen, i samarbete med EU, bland annat genom mekanismer som OSSE:s Minskgrupp.

94.  Europaparlamentet uppmanar EU och USA att tillsammans ta itu med de ihållande och ökande hoten mot skyddet och bevarandet av kulturarvet och att bekämpa smuggling av kulturföremål, särskilt i konfliktområden. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till införlivande av en strategi som omfattar robusta kampanjer för upplysning av allmänheten, universellt fördömande av olaglig handel med antikviteter med okänt ursprung, införande av en gemensam uppförandekod till skydd för kulturmiljöer, främjande av ökat samarbete mellan olika brottsbekämpande myndigheter som omfattar omedelbart informationsutbyte mellan nationella underrättelsetjänster och ökat samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och konst- och arkeologigemenskaperna.

95.  Europaparlamentet noterar att Kinas ekonomiska inflytande, geopolitiska makt och olika former av kinesisk maktprojektion samt landets militära makt har gjort att dess auktoritära styre har hamnat i konflikt med de västliga samhällsstyrningssystemen som bygger på liberala demokratiska värden. Parlamentet påminner om Kinas ökade närvaro både internationellt och i Europa via sitt initiativ ”Ett bälte, en väg” och dess aktiviteter i cyberrymden, i de arktiska regionerna och i Afrika. Parlamentet betonar i detta avseende att Kina har blivit en systemrival men även bör vara en viktig partner när det gäller att hantera många globala problem. Parlamentet är övertygat om att en gemensam transatlantisk strategi för dialog med Kina är det bästa sättet att säkerställa en fredlig, hållbar och ömsesidigt gynnsam långsiktig förbindelse med Kina. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den nyliga återlanseringen av en omfattande strategisk dialog om Kina på hög nivå mellan EU och USA och anser att denna bör utgöra en nyckelmekanism för att främja våra intressen och hantera våra meningsskiljaktigheter och utforska möjligheterna till EU:s och USAs engagemang i Folkrepubliken Kina inom multilaterala ramar om gemensamma och globala utmaningar, såsom klimatförändringar, hälsorelaterade risker, respekt för mänskliga rättigheter, cyberrymden, vapenkontroll, icke-spridning och ny omstörtande teknik. Parlamentet understryker behovet av en stark parlamentarisk dimension för denna dialog. Parlamentet efterlyser att en bred uppsättning policyinstrument ska utvecklas och, där så är möjligt, att man ska söka transatlantiska synergier i syfte att handskas med Kina. Parlamentet betonar i detta avseende att EU och USA båda hyser väldigt stark oro över de systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kina, särskilt när det gäller den uiguriska folkgruppen. Parlamentet är fast övertygat om att förbindelserna med Kina, både bilaterala och övriga sådana, alltid måste inbegripa skydd och främjande av gemensamma demokratiska värden och att en multilateral agenda måste utgå från fullständig efterlevnad av internationell rätt och skydd av de mänskliga rättigheterna.

96.  Europaparlamentet understryker behovet av att utforska områden för konvergens, eventuellt samarbete och bättre samordning och samråd mellan USA och EU angående Kina, för att undvika transatlantiska spänningar, såsom de som följde på antagandet av den trilaterala säkerhetsöverenskommelsen mellan USA, Förenade kungariket och Australien, även kallad Aukus, utan samråd med allierade inom EU, särskilt när det gäller skydd av mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter och nedtrappning av spänningarna i Syd- och Östkinesiska havet, Hongkong och över Taiwansundet. Parlamentet understryker Förenta nationernas havsrättskonventions relevans som rättslig grund för konfliktlösning. Europaparlamentet upprepar sitt stöd till gemensamma konnektivitetsinitiativ, även inom ramen för EU:s nyligen aviserade Global Gateway-strategi.

97.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som nyligen gjorts med avseende på EU:s strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet, efterlyser ett snabbt och heltäckande genomförande av strategin, eftersom den ligger i EU:s intresse och skulle främja unionens värden, samt betonar relevansen av denna geostrategiska region, som hyser gemensamma transatlantiska demokratiska vänner och partner som t.ex. Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland, liksom även Taiwan, och efterlyser ett förbättrat partnerskap mellan EU och USA och samordning rörande regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet erinrar om vikten av att främja strategiska band med Asean-medlemmarna samt Stillahavsöarnas forum (PIF).

98.  Europaparlamentet framhåller att icke-demokratiska regimer såsom Kina i allt högre grad använder teknik för att kontrollera och förtrycka sina medborgare genom att inskränka utövandet av grundläggande rättigheter och sociala och politiska rättigheter. Parlamentet uppmanar till ökat samarbete mellan EU och USA när det gäller att utveckla människocentrerad teknik som respekterar privatlivet och minskar fördomar och diskriminering.

99.  Europaparlamentet inser att Kinas förvärv av immateriella rättigheter och tekniska framsteg via ledande forskningscentrum ofta används för att driva på dess militära syften och betonar därför att EU bör sträva efter att utarbeta en långsiktig strategi som motverkar Kinas militära och civila samkörningsstrategi i Europa.

100.  Europaparlamentet anser att EU och USA bör samarbeta när Kinas åtgärder strider mot euroatlantiska säkerhetsintressen. Parlamentet betonar att utmaningar inom cyber-, hybrid-, EDT-, rymd-, vapenkontroll- och icke-spridningsområdena bör prioriteras.

101.  Europaparlamentet uttrycker oro över Kinas ekonomiska påtryckningar mot medlemsstater och tredjeländer. Parlamentet ställer sig bakom idén om ett gemensamt ekonomiskt försvar via samarbete med likasinnade demokratier mot Kinas ekonomiska påtryckningar.

102.  Europaparlamentet uttrycker oro över de nära banden mellan det kinesiska kommunistpartiet och den kinesiska industrin, i synnerhet säkerhetsföretag. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att genomföra en internrevision av upphandlingsmetoderna för att säkerställa att produkter som integrerats i deras nationella nätverk och försvarsinstitutioner är fria från teknik som kommer från företag i Kina.

103.  Europaparlamentet efterfrågar ett nära samarbete i syfte att arbeta för en gemensam plan för dialog med Ryska federationen och för att samtidigt gemensamt ta itu med de olika hot som härrör från Ryska federationen, såsom den fortsatta destabiliseringen av Ukraina, Georgien och Republiken Moldavien, stödet till Lukasjenkos illegitima styre i Belarus, Rysslands roll och inflytande på västra Balkan och i Svarta havet, den beklagliga inblandningen i demokratiska processer i EU och USA, inbegripet i val, finansiering av extremistiska politiska partier och revisionistisk politik, hybridhot och desinformationskampanjer, och samtidigt eftersträva selektivt samarbete på områden av gemensamt transatlantiskt intresse, särskilt på området vapenkontrollsarkitektur, inbegripet avtalet om medeldistanskärnvapen, liksom även klimatdiplomati, återupptagandet av den gemensamma övergripande handlingsplanen och stabiliseringen av Afghanistan. Parlamentet välkomnar det beslut som fattats av den nuvarande amerikanska administrationen att förlänga det nya Start-avtalet om vapenkontroll. Parlamentet understryker behovet av att blåsa nytt liv i samtalen om vapenkontroll mellan de viktigaste globala aktörerna, t.ex. USA och Ryssland, som har en direkt inverkan på den europeiska säkerheten samt av att inkludera Kina i framtida förhandlingar om vapenkontroll. Parlamentet betonar behovet av att skyndsamt återuppbygga strukturen för kontroll av konventionella vapen i syfte att begränsa omfattningen av kapprustning och oförutsedda händelser. Parlamentet välkomnar Bidenadministrationens beredvillighet att återupprätta dialogen och förhandlingarna med Ryssland och stöder EU:s och USA:s plan att upprätta en högnivådialog om Ryssland mellan EU och USA. Parlamentet anser att EU och dess medlemsstater aktivt bör stödja sökandet efter vägar till ytterligare dialog samt bör bidra till att åter bygga upp det ömsesidiga förtroendet. Parlamentet betonar samtidigt vikten av dialog med det civila samhället och stöd till civilsamhälleliga organisationer i Ryssland som strävar efter att främja dialogen om politisk pluralism, makt och det ryska folkets legitima demokratiska ambitioner.

104.  Europaparlamentet anser att EU och USA inom de parametrar som man kommit överens om vid toppmötena i Wales och Warszawa måste samordna sin tudelade strategi bestående av avskräckande insatser och dialog med Ryssland.

105.  Europaparlamentet uppmanar EU och USA att agera snabbt och beslutsamt mot den ryska underrättelsetjänstens omstörtande verksamhet på EU:s territorium. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna stärker samarbetet och informationsutbytet mellan säkerhetstjänsterna.

106.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att utarbeta en ny strategi för EU:s förbindelser med Ryssland, som måste stödja det civila samhället bättre, stärka de direkta personkontakterna med ryska medborgare, dra tydliga gränser för samarbetet med ryska statliga aktörer, använda tekniska standarder och det öppna internet för att stödja fria utrymmen och begränsa förtryckande teknik samt visa solidaritet med EU:s östliga partnerländer, bland annat i säkerhetsfrågor och fredlig konfliktlösning. Parlamentet understryker att EU:s och USA:s eventuella dialog med Ryssland måste baseras på respekt för internationell rätt och de mänskliga rättigheterna.

107.  Europaparlamentet understryker vikten av och efterlyser samarbete och samordning mellan USA och EU gentemot den afrikanska kontinenten, dess olika regioner och länder i syfte att säkerställa hållbar utveckling och främja säkerhet, stabilitet och välstånd. Parlamentet betonar det akuta behovet av ett starkt och rättvist partnerskap mellan USA, EU och Afrika som beaktar utmaningarna med klimatförändringarna och deras demografiska konsekvenser, den utarmade biologiska mångfalden, Kinas exploatering av Afrikas naturresurser, utbildning för hållbar socioekonomisk utveckling, digitalisering, rättsstatsprincipen, främjande av demokrati och stärkande av mänskliga rättigheter, det civila samhället och jämställdhet. Parlamentet anser att stöd på säkerhetsområdet bör baseras på metoden för mänsklig säkerhet och på lokalbefolkningens behov, fullt ut bör efterleva internationell rätt och inbegripa starka mekanismer för ansvarsskyldighet samt demokratisk tillsyn och parlamentarisk kontroll. Parlamentet välkomnar Bidenadministrationens åtagande att förstärka sitt samarbete med den internationella koalitionen för Sahel. Parlamentet uppmanar USA och EU att samarbeta för att bemöta den ökande våldsamma extremismen, Islamiska staten och al‑Qaidas förgreningar samt de humanitära, ekonomiska och styrelsemässiga utmaningarna såväl i Sahel som i Nena-regionen (Främre Orienten och Nordafrika) i allmänhet. Parlamentet efterlyser en stärkt dialog och stärkt samordning när det gäller de transatlantiska partnernas hållning gentemot de utmaningar som länder som Irak, Libanon, Syrien, Iran och Libyen står inför.

108.  Europaparlamentet efterlyser ett bättre samarbete i Arktis som tar hänsyn till andra länders växande intresse för Arktis, t.ex. Kina och Rysslands verksamhet och militära upptrappning i Arktis. Parlamentet välkomnar EU:s och USA:s beslut, som bestyrks av uttalandet efter toppmötet mellan EU och USA den 15 juni 2021, att samarbeta för att bevara Arktis som en fredlig och stabil region och samarbeta genom Arktiska rådet.

109.  Europaparlamentet betonar behovet av att upprätthålla och, där så är möjligt, fördjupa de strukturella strategiska förbindelserna mellan EU, USA och Förenade kungariket, och att dra nytta av våra gemensamma värden, intressen och utmaningar, inbegripet när det gäller säkerhetsfrågor, samtidigt som EU:s självständiga beslutsfattande säkerställs.

110.  Europaparlamentet beklagar djupt det våldsamma maktövertagandet i Afghanistan från talibanernas sida efter tillbakadragandet av amerikanska och europeiska styrkor och de utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna som detta medfört, särskilt för flickor, kvinnor och etniska och religiösa minoriteter, och beklagar även djupt den tilltagande humanitära krisen i landet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att den transatlantiska gemenskapen måste fördubbla sina insatser för att långsiktigt arbeta för fred, stabilitet och framsteg i Afghanistan genom att stödja det afghanska civilsamhället, människorättsförsvarare, särskilt kvinnorättsaktivister, politiska aktivister, journalister, akademiker, konstnärer och andra riskutsatta grupper och personer. Parlamentet efterlyser kraftfulla transatlantiska samordningsåtgärder och samråd för att samla in, upprätthålla och utbyta underrättelser om terroristhotet från Afghanistan, särskilt från IS, al-Qaida och deras anhängare. Parlamentet efterlyser en samordnad transatlantisk strategi som utgår ifrån behovet av operativa kontakter med talibanerna för humanitära ändamål och terrorismbekämpningsändamål kombinerat med tydliga villkor för framtida kontakter med den talibanledda regeringen, vilket bör inbegripa ett åtagande att respektera de mänskliga rättigheterna och bekämpa terrorism. Parlamentet efterlyser en djupgående transatlantisk diskussion om erfarenheterna från insatsen i Afghanistan, i syfte att dra nödvändiga slutsatser inför kommande initiativ för att främja stabilitet, säkerhet och god samhällsstyrning runt om i världen. Parlamentet uppmanar dessutom de transatlantiska partnerna att samarbeta med Afghanistans alla grannländer, med tanke på den svåra situationen för de afghaner som har sökt skydd där och vikten av att hjälpa dem.

111.  Europaparlamentet välkomnar USA:s förnyade åtagande i östra Medelhavsområdet, i synnerhet genom ”Eastern Mediterranean Act” från 2019, som ger tillstånd till ny säkerhetshjälp till Cypern och Grekland och stärker energisamarbetet mellan de regionala aktörerna. Parlamentet välkomnar EU:s och USA:s beslut, som bestyrks genom uttalandet efter toppmötet mellan EU och USA den 15 juni 2021, att arbeta tillsammans för en hållbar nedtrappning av det spända läget i östra Medelhavsområdet, i syfte att åstadkomma en lösning av meningsskiljaktigheterna där genom dialog i god tro och i enlighet med internationell rätt. Parlamentet stöder uttalandet från EU och USA om att de har för avsikt att sträva efter samarbetsinriktade och ömsesidigt fördelaktiga förbindelser med ett demokratiskt Turkiet.

112.  Europaparlamentet stöder ett närmare samarbete med USA och länder i Latinamerika för att främja multilateralism, demokratiska värden, mänskliga rättigheter och normer i internationell rätt, ekonomisk tillväxt, bekämpning av ojämlikhet, bekämpning av olaglig narkotikahandel och organiserad brottslighet, biologisk mångfald och kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet understryker behovet av att EU och USA för en mer aktiv dialog med Latinamerika och Västindien i egenskap av viktiga allierade i internationella forum och strategiska partner i försvaret av multilateralism. Parlamentet efterlyser en ”allians för den atlantiska triangeln” som består av EU, USA och Latinamerika, som gör det möjligt för båda regionerna att gemensamt driva utvecklingen vidare på sådana områden som demokrati, säkerhet och olaglig narkotikahandel, kampen mot ojämlikhet samt utvecklingssamarbete. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att det är viktigt att samarbetet med USA och de latinamerikanska länderna leder till gemensamma insatser för att stödja oppositionella och oliktänkare som förföljs och bestraffas i olika länder för att de försvarar demokratiska värden och skyddet av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar i detta avseende USA och EU att samarbeta sinsemellan och med andra likasinnade länder för att återupprätta de mänskliga rättigheterna och demokratin i Venezuela genom verkligt fria, tillförlitliga, inkluderande, öppna och fullständigt demokratiska val, och genom stöd till de legitima politiska krafter som erkänns av Europaparlamentet. Parlamentet upprepar vidare sitt åtagande att främja demokrati och mänskliga rättigheter i alla latinamerikanska länder. Parlamentet efterlyser större samordning mellan EU och USA när det gäller sanktioner. Parlamentet upprepar sitt förslag om att USA och EU bör inleda regelbundna diskussioner om sina toppmöten med de latinamerikanska länderna, dvs. Celac-toppmötena och Amerikatoppmötena som anordnas av Amerikanska samarbetsorganisationen.

113.  Europaparlamentet påpekar Mena-regionens betydelse för den europeiska, och därmed även den transatlantiska, säkerheten och stabiliteten. Parlamentet efterlyser därför en förstärkt dialog och samordning när det gäller de transatlantiska partnernas positionering i förhållande till Mena-regionen, bland annat genom att vidta åtgärder mot allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell rätt som har förekommit i regionen. Parlamentet uppmanar med kraft USA att åter ansluta sig till den gemensamma övergripande handlingsplanen som en hörnsten i ett globalt icke-spridningssystem och en grund för avspänningen i Mellanöstern och kring Persiska viken. Parlamentet stöder USA:s krav på ett längre och starkare kärnkraftsavtal med Iran och uppmanar med eftertryck till transatlantiskt samarbete i denna fråga som nästa steg. Parlamentet välkomnar USA:s beslut att förnya sin finansiering av UNRWA. Parlamentet efterfrågar förnyade transatlantiska insatser för att på ett meningsfullt sätt återuppliva och framgångsrikt slutföra fredsprocessen i Mellanöstern, så att den leder till en hållbar tvåstatslösning. Parlamentet välkomnar undertecknandet och genomförandet av Abrahamavtalen och uppmuntrar till transatlantiskt samarbete för att fördjupa dessa band.

o
o   o

114.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt för kännedom till USA:s utrikesdepartement och den amerikanska kongressen.

(1) EUT C 28, 27.1.2020, s. 49. (2) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 198. (3) EUT C 65, 19.2.2016, s. 120. (4) EUT C 433, 23.12.2019, s. 89. (5) Antagna texter, P9_TA(2021)0012. (6) Antagna texter, P9_TA(2021)0013. (7) Antagna texter, P9_TA(2021)0256. (8) https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_20_2391. (9) Europaparlamentets resolution av den 10 juni 2021 om hanteringen av de globala utmaningarna till följd av covid-19: effekterna av undantaget från WTO:s Trips-avtal för vacciner, behandling, utrustning och ökad produktions- och tillverkningskapacitet i utvecklingsländerna när det gäller covid-19, (antagna texter, P9_TA(2021)0283).