Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 167 och 173,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 11,

–  med beaktande av protokoll nr 29 om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna, som bifogats fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Amsterdamprotokollet),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster) och om ändring av direktiv 2000/31/EG (COM(2020)0825),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (rättsakten om digitala marknader) (COM(2020)0842),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 maj 2021 om Europas medier i det digitala decenniet: En handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 december 2020 om stärkande av motståndskraften och motverkande av hybridhot, inbegripet desinformation i samband med covid-19-pandemin,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7 juni 2019 om bättre spridning över gränserna av europeiska audiovisuella verk med tonvikt på samproduktioner,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 maj 2021 Europeiska kommissionens vägledning vad gäller att stärka uppförandekoden om desinformation (COM(2021)0262),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster(1),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 december 2018 om en stärkt ställning för europeiskt innehåll i den digitala ekonomin,

–  med beaktande av rankningarna i det pressfrihetsindex som publiceras av Reportrar utan gränser och dem från Media Pluralism Monitor från Europeiska universitetsinstitutets centrum för mediernas frihet och mångfald från juli 2020,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden(2) (upphovsrättsdirektivet),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet(3),

–  med beaktande av direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 november 2020 om värnandet av ett fritt och pluralistiskt mediesystem,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2020 Europas medier i det digitala decenniet: En handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling (COM(2020)0784),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2020 EU:s handlingsplan för demokrati COM(2020)0790),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 november 2020 Att utnyttja EU:s innovationspotential: En handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens (COM(2020)0760),

–  med beaktande av bestämmelserna om medier i den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk av den 1 mars 1998,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 5 december 2018 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Åtgärdsplan mot desinformation (JOIN(2018)0036),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 6 april 2016 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Gemensam ram för att motverka hybridhot – Europeiska unionens insatser (JOIN(2016)0018),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om stärkandet av mediernas frihet: skyddet av journalister i Europa, hatpropaganda, desinformation och plattformarnas roll(5),

–  med beaktande av de digitala 2030-målen i kommissionens meddelande av den 9 mars 2021 Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, (COM(2021)0118),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 maj 2020 om kultur och audiovisuella frågor,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 9 juni 2020 om att forma Europas digitala framtid,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 december 2018 om arbetsplanen för kultur 2019–2022,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 november 2013 om mediefrihet och mediepluralism i den digitala miljön,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(6),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 30 maj 2018 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) (COM(2018)0366),

–  med beaktande av den av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor beställda studien Safety of Journalists and the Fighting of Corruption in the EU från juli 2020,

–  med beaktande av Europeiska audiovisuella observationsorganets rapport från juni 2020 IRIS Plus 2020-2: The European audiovisual Industry in the time of COVID-19,

–  med beaktande av rapporten av den 3 januari 2020 från Europarådets parlamentariska församling Threats to Media Freedom and Journalists’ Security in Europe,

–  med beaktande av rapporten från juli 2020 från Centrumet för mediernas frihet och mångfald Media Pluralism Monitor 2020 Results,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om kulturell återhämtning i Europa(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2020 om effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren grönare(8),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A9-0278/2021), och av följande skäl:

A.  I detta betänkande avses med ”nyhetsmedier” alla redaktionella medier, såsom tv-, radio- och förlagssektorerna, däribland tidningar, tidskrifter och digitala medier.

B.  I detta betänkande avses med ”audiovisuella sektorer” radio-, tv-, audio-, video- och multimediasektorerna och -industrierna i all deras mångfald, däribland biografer och andra fysiska anläggningar.

C.  I detta betänkande avses med ”medier” och ”mediesektorn” både nyhetsmediesektorn och den audiovisuella sektorn.

D.  De kulturella och kreativa sektorerna, där nyhetsmediesektorn och den audiovisuella sektorn ingår som en integrerad och vital del, har tillhört de svårast drabbade av covid-19-pandemins konsekvenser, framför allt mikroföretag och små och medelstora företag. Dessa sektorer väntas även återhämta sig i en måttligare takt än ekonomin i stort. Pandemin har slagit olika mot olika aktörer i sektorerna och industrierna för nyhetsmedier och audiovisuella medier, och dessa står därför inför olika utmaningar som måste hanteras med skräddarsydda åtgärder för att klara krisen.

E.  Den audiovisuella sektorn har drabbats hårt och lidit ett massivt inkomstbortfall – en minskning med nästan 70 % av biljettintäkterna för biografer och distributörer under 2020, vilket resulterade i en inkomstminskning på totalt 4 miljarder euro(9) och en nedgång i aktiviteten med 30 % för produktioner och ett totalstopp för samproduktioner – vilket hotar deras återhämtningsförmåga och försvårar finansieringen och spridningen av europeisk film och kultur(10). Dessa sektorer har särskilda utmaningar, bland annat ökade driftskostnader på grund av strängare hälso- och säkerhetsåtgärder.

F.  Biografer och filmfestivaler spelar en central roll i det europeiska audiovisuella ekosystemet, framför allt i fråga om distribution men även i fråga om tittarupplevelser för européerna. De rådande sanitära åtgärderna hindrar dessa fysiska mötesplatser från att utnyttja sin fulla kapacitet eller bedriva verksamhet överhuvudtaget. På de ställen där biograferna på nytt har öppnat återvänder publiken i en omfattning som liknar den som rådde före covid-19-pandemin.

G.  Pandemin har orsakat ett plötsligt stopp för reklaminvesteringar, som utgör en viktig inkomstkälla för nyhetsmediesektorn. Tidiga uppskattningar har visat på en minskning av nyhetsmediernas reklamintäkter med 20–80 %(11). Medieorganisationer, framför allt små och medelstora företag, brottas ofta med likviditetsproblem.

H.  Omfånget av organisationer och företag inom nyhetsmediesektorn sträcker sig från frilansare såsom journalister eller tekniker till offentliga radio- och tv-bolag och stora mediekonglomerat med en hög grad av vertikal integration, små lokala och regionala nyhetsmedier och ett varierat urval av ideella sammanslutningar. De flesta medlemsstater präglas av en hög grad av marknadskoncentration med monopol eller oligopol inom radio- och tv-sektorn, oligopol inom tidningsbranschen och betydande konkurrens inom utgivning av tidskrifter och böcker(12).

I.  Förutom pandemins effekter står mediesektorn även inför stora utmaningar i samband med den digitala omställningen och dess effekter på branschens affärsmodell som helhet. Ytterligare insatser måste göras för att skapa en säker, rättvis och konkurrenskraftig digital miljö som även skyddar medborgarnas grundläggande rättigheter. Kommissionen måste främja omvandlingen i form av nya affärsmodeller för ljudmedier och audiovisuella medier på det digitala området.

J.  Högkvalitativa, välfinansierade och oberoende medier och professionell journalistik är väsentliga för mediernas frihet och mångfald och därför en av demokratins och rättsstatens grundbultar. Mediefriheten har försämrats kraftigt under det senaste decenniet. Covid-19-krisen har gjort det än viktigare med kvalitetsjournalistik som kan informera medborgarna och främja deras kritiska tänkande. Det är viktigt att ställa om balansen i informationens ekosystem, från grindvakter till medier. Alla ansträngningar måste göras för att säkerställa en robust mediesektor som står fri från ekonomiska och politiska påtryckningar och öka mediernas frihet och mångfald(13) och för att främja bättre standarder i sektorn, både på online och offline, och garantera säkerheteten för journalister och informationskällor. Insyn i mediernas finansiering är en viktig faktor för att främja allmänhetens tillit.

K.  Nyhetsmedierna och den audiovisuella sektorn har en viktig del i att främja motståndskraften och inkluderingen i våra demokratiska samhällen, kulturmångfalden och mediepluralismen. Värdekedjan i nyhetsmediesektorn och den audiovisuella sektorn utgörs av en rad olika aktörer och företag som producerar, sänder eller visar innehåll som ofta baseras på intellektuella rättigheter. Dessa sektorer består till största delen av små och medelstora företag, som hjälper till att främja, stärka och underhålla Europas kulturella, språkliga, sociala och politiska mångfald. Struktureringen av den europeiska audiovisuella sektorn och mediesektorn för att göra den till en konkurrenskraftig bransch bör därför gå hand i hand med främjandet av kulturell mångfald och marknadstillträde för mindre aktörer.

L.  Den sektorsspecifika strategi som föreskrivs i handlingsplanen för medier och den audiovisuella sektorn bör vara så holistisk som möjligt och fullt ut utnyttja alla potentiella hävstångseffekter för att uppmuntra investeringar inom nyhets- och förlagsbranschen och i den audiovisuella sektorn. Planens syfte bör vara att främja kulturell, konstnärlig och industriell mångfald längs värdekedjorna. De åtgärder som föreskrivs i planen bör ta fasta på det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster och programområdet Media i programmet Kreativa Europa för att stödja laglig åtkomst till och tillgång på film och audiovisuella verk i hela Europa i syfte att erbjuda publiken ett kulturellt varierat innehåll av hög kvalitet.

M.  EU och dess medlemsstater bör vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att medierna grundas på offentliga värderingar och är öppna, demokratiska, hållbara och inkluderande och att de utgör en miljö där fler kvinnor, personer från rasmässiga och etniska minoriteter, migranter och flyktingar, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning innehar kreativa och beslutsfattande positioner.

N.  På grund av covid-19-krisen har det uppstått förseningar i medlemsstaternas genomförande av upphovsrättsdirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/789 av den 17 april 2019 om fastställande av bestämmelser för utövandet av upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpliga på vissa av sändarföretagens onlinesändningar och vidaresändningar av radio- och tv-program(14) samt direktivet om audiovisuella medietjänster). Medlemsstaterna bör utnyttja dessa förseningar till att i genomförandet av lagstiftningen införa djärva lösningar för att möta de utmaningar i Europas audiovisuella sektor som uppkommit genom krisen eller som förvärrats ytterligare av den, såsom ersättning till upphovspersoner för det digitala utnyttjandet av deras verk och globala plattformars investeringar i lokala produktioner.

O.  Nyhetsmedierna och radio- och tv-sektorn skulle alla dra nytta av en mer konsekvent och holistisk strategi. Kommissionen har tillkännagett sin avsikt att lägga fram en rättsakt om mediefrihet. Den bör ta avstamp i befintliga initiativ såsom handlingsplanen för demokrati, handlingsplanen för medier och den audiovisuella sektorn, rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader, i stället för att i första hand fokusera på ny lagstiftning.

P.  Territoriella och exklusiva licensrättigheter är viktiga för filmbranschen och den audiovisuella sektorn för att de ska kunna bevara och garantera sin kreativitet, finansiering, frihet och långsiktiga hållbarhet.

Q.  Politiken på informations- och kommunikationsområdet måste beakta möjligheterna för personer med sensorisk funktionsnedsättning att få tillgång till innehåll i enlighet med de olika EU-direktiven.

Återhämtning och stöd

1.  Europaparlamentet framhåller konsekvenserna av den ekonomiska nedgången och upprepar med eftertryck sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att öka det tillgängliga stödet till nyhetsmediesektorn och den audiovisuella sektorn, samt de kulturella och kreativa sektorerna i vidare bemärkelse, med särskilt fokus på små och medelstora företag. Parlamentet anser att anslagen till nyhetsmediesektorn och den audiovisuella sektorn bör höjas via olika program inom den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar behovet av att EU och medlemsstaterna stöder dessa sektorer, och uppmanar kommissionen att starkt uppmana medlemsstaterna att öka stödet till dem från de medel som ställts till förfogande via deras godkända nationella återhämtningsplaner, så att sektorerna kan återhämta sig från pandemin fullt ut, bli mer hållbara och fortsätta sin gröna och digitala omställning. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet i alla dessa initiativ bör ägnas åt lokala och regionala medier och åt nyhetsmedier som är verksamma på små marknader. Parlamentet understryker behovet av en transparent och öppen stödmekanism för att behålla mediernas oberoende.

2.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av News-initiativet för nyhetsmediesektorn, däribland förslaget att inrätta ett europeiskt nyhetsmedieforum, som bör vara så inkluderande som möjligt och leda till ingående diskussioner med sektorerna om deras pågående omvandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla detta initiativ och att permanenta det om berörda parter så önskar. Parlamentet välkomnar att detta initiativ kommer att understödjas av olika program inom den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker emellertid att det krävs full tillsyn över initiativet för att säkerställa en korrekt användning av EU-medel. Parlamentet upprepar med eftertryck sina tidigare krav på inrättandet av en permanent EU-fond för nyhetsmedier för att stärka en oberoende nyhetsrapportering, värna de europeiska journalisternas och den europeiska journalistikens oberoende och garantera pressfriheten. Parlamentet framhåller att de kapacitetsbyggande tjänster som ska komplettera News-initiativet också bör vara inriktade på lokala och regionala medier.

3.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett skräddarsytt interaktivt verktyg som kan hjälpa medieorganisationer att få tillgång till finansieringsmöjligheter på både nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet anser att framför allt mindre medieorganisationer skulle kunna dra stor nytta av specialanpassad utbildning och hjälp. Parlamentet betonar att ett sådant verktyg måste vara användarvänligt och även erbjuda ordentligt tekniskt stöd under hela ansökningsprocessen.

4.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av det nya programmet Kreativa Europa och framhåller dess relevans, samt välkomnar införandet av nya åtgärder inom det uppdaterade sektorsövergripande programrådet, med fokus på att förstärka mediernas frihet, kvalitetsjournalistik och mediekompetens. Parlamentet anser att tillgång till sådant stöd och ett snabbt tillhandahållande av det är av avgörande betydelse. Parlamentet anser emellertid att det tillgängliga stödet är otillräckligt med tanke på sektorns finansiella behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att till fullo utnyttja den tillgängliga finansieringen för nyhetsmediesektorn inom det befintliga sektorsövergripande programområdet under innevarande programperiod.

5.  Europaparlamentet konstaterar att den audiovisuella sektorn har ett omedelbart behov av starkt och hållbart stöd via EU:s olika finansieringsprogram, såsom Horisont Europa, programområdet Media inom Kreativa Europa och sammanhållningsfonderna. När det gäller tillgång till medlen påminner parlamentet om att de administrativa hindren bör minskas och att mer flexibilitet bör ges åt de sökande, framför allt små och medelstora företag, som utgör en stor majoritet av intressenterna i sektorn.

6.  Europaparlamentet påminner om att man i Kreativa Europas programområde Media bör eftersträva balans i finansieringen mellan medlemsstaterna och mellan de olika kluster och genrer som får stöd från det. Parlamentet påminner om hur viktigt det är för sektorn att medlemsstaterna underhåller ett ekosystem med oberoende aktörer, som är en central drivkraft för mångfald inom skapandet.

7.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett andelsbaserat pilotinitiativ genom InvestEU som kommer att kunna stödja nyhetsmediesektorn på innovativa sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att förse detta pilotinitiativ med adekvata finansiella resurser.

8.  Europaparlamentet beklagar att vissa delar av mediernas ekosystem inte omfattas av de nuvarande stödåtgärderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utforska skräddarsydda stödordningar för nyhetsmedier och att överväga att inrätta sådana försäkringsgarantier för audiovisuell samproduktion. Parlamentet vill att särskild uppmärksamhet i alla stödåtgärder riktas mot medlemsstater med låg audiovisuell produktionskapacitet. Parlamentet understryker fördelarna med att medlemsstaterna utbyter bästa praxis med varandra för att stödja det audiovisuella ekosystemet.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att erkänna den unika roll som Euranet Plus spelar som ett oberoende radionätverk som framgångsrikt lyckas överbrygga informationsluckan mellan EU och dess medborgare genom att förbättra förståelsen av EU:s beslutsfattande och främja debatten inom alla delar av detsamma. Parlamentet vill att den nuvarande grundfinansieringen av Euranet Plus förlängs med ett bidragsavtal under en övergångsperiod på minst två år, så att Euranet Plus kan utarbeta en långsiktig strategisk plan för vidareutveckling av nätverket före utgången av 2027, i syfte att utöka antalet medlemmar och den geografiska och språkliga täckningen, förbereda omställningen till digital teknik och investera i ytterligare förbättringar av nätverkets produkter och tjänster.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om finansieringsstöd till nyhetsmedier i EU, ta fram riktlinjer samt underlätta för medlemsstaterna att utbyta information och bästa praxis avseende offentliga finansieringsmekanismer. Parlamentet upprepar att studien bör genomföras av oberoende organ. Parlamentet påminner om medlemsstaternas ansvar för kultur-, utbildnings-, ungdoms- och mediepolitiken och mer specifikt finansieringsmekanismerna inom dessa områden, som behöver vara tydliga och transparenta.

11.  Europaparlamentet påminner om att minoritetsmedier inte kan konkurrera med majoritetsmedier i allmänna system, och begär att medlemsstaterna stöder produktionen av innehåll på regionala språk och minoritetsspråk och en omfattande spridning av detsamma via olika plattformar.

12.  Europaparlamentet konstaterar att databasen Lumiere VOD och andra databaser inom Europeiska audiovisuella observationsorganet visserligen samlar in rikligt med information om innehållets ursprung på VOD-plattformar men att det inte finns några uppgifter om undertexter, teckenspråk eller andra språk som används i de olika medierna. Parlamentet anser att dessa uppgifter är av central betydelse eftersom de ligger till grund för utformningen och bevakningen av EU:s audiovisuella politik och även för att främja VOD-sektorns tillgänglighet för personer med sensoriska variationer.

13.  Europaparlamentet anser att skattepolitik är ett viktigt instrument som kan underlätta återhämtningen och resiliensen i mediesektorn och de kulturella och kreativa sektorerna och hjälpa till att driva på investeringarna i dessa sektorer. Parlamentet uppmuntrar medlemsstater med tillräckligt finanspolitiskt utrymme att stimulera medieproduktionen, mediedistributionen och konsumtionen av nyhetsmedier och audiovisuella verk, däribland biobesök, genom finanspolitiska och ekonomiska incitament som underlättar detta, samtidigt som man beaktar skillnaderna mellan fysiska lokaler och onlinemiljön, framför allt vad gäller deras olika underhållskostnader. Parlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande av ytterligare ekonomiskt stöd till Europas biografnätverk. Parlamentet uppmanar även kommissionen att underlätta utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna för att stödja mediesektorns och den audiovisuella sektorns konkurrenskraft. Parlamentet understryker dock att särskilda skattepolitiska åtgärder bör säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla medieutvecklare utan att skada vare sig små och medelstora företag eller frilansare.

14.  Europaparlamentet anser att stöd för att stärka oberoende medier samt medie- och informationskunnighet även bör vara en integrerad del av EU:s utrikespolitik.

Säkerställa lika villkor

15.  Europaparlamentet påpekar att den rådande krisen riskerar att skynda på nyhetsmediekonsolideringen, särskilt inom medlemsstaterna, vilket kan vara till skada för mediepluralismen och informationens kvalitet och opartiskhet, särskilt på mindre marknader där urvalet redan är begränsat. Parlamentet medger dock att konkurrensvillkoren förändras snabbt i mediesektorn och den audiovisuella sektorn, och varnar för att samgåenden visserligen kan vara en sista utväg för att undvika konkurs för mindre aktörer men att sådana konsolideringar inte får accepteras som norm. Parlamentet vill därför att konkurrensmyndigheterna förblir vaksamma och uppmärksammar de långsiktiga konsekvenserna av samgåenden och uppköp inte bara för marknadsandelarna utan även för den språkliga och kulturella mångfalden. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att bättre beakta utvecklingen inom den konkurrensutsatta digitala miljön för att EU:s medieaktörer ska kunna fortsätta att konkurrera och spela en viktig roll på lång sikt. Parlamentet framhåller att nya medier kan spela en konstruktiv och aktiv roll på mindre marknader och i länder och regioner med en låg grad av mediefrihet genom att ge tillgång till en oberoende informationsbevakning.

16.  Europaparlamentet noterar bekymrat att globala onlineplattformar har en omfattande störande inverkan på mediesektorn eftersom de dominerar data- och annonsmarknaden och har förändrat allmänhetens konsumtionsmönster i grunden. Parlamentet understryker behovet av likvärdiga förutsättningar. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att den nuvarande lagstiftningen inte skapar en helt rättvis miljö i centrala frågor i det digitala ekosystemet – som t.ex. tillgång till data, datatransparens, plattforms- och algoritmansvar och reklambestämmelser, särskilt för politisk reklam – som alla är viktiga för att berörda parter i den europeiska mediesektorn och audiovisuella sektorn ska kunna konkurrera på rättvisa villkor med dessa plattformar. Parlamentet oroas över plattformars affärspraxis att ta bort eller ändra lagenligt innehåll som tillhandahållits under en medietjänstleverantörs redaktionella ansvar och som omfattas av särskilda normer och tillsynsrutiner. För att ta tag i dessa brister ser parlamentet det som mycket angeläget att det antas lagstiftning med relevanta bestämmelser i rätt tid, främst den kommande rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader och en betydligt skärpt uppförandekod om desinformation. Parlamentet konstaterar att människor i allt högre grad kommer åt nyheter och annat innehåll via tredjepartsplattformar såsom sociala medier och nyhetssamlare. Parlamentet understryker samtidigt att välinformerad användning av onlineplattformar även gör det möjligt för människor att komma åt information, särskilt i länder och regioner med låg grad av mediefrihet.

17.  Europaparlamentet inser behovet av att vidta ambitiösa, tydliga och rättsligt bindande åtgärder mot immaterialrättsintrång, däribland piratkopiering, och att effektivt bekämpa alla former av kringgående av reglerna. Parlamentet anser att piratkopieringens negativa inverkan på Europas kultur- och medielandskap måste mötas med praktiska verktyg, som t.ex. i förekommande fall användning av dynamiska blockeringsförelägganden, omedelbart avlägsnande efter delgivning och förtydliganden av vilket regelverk som gäller för tjänster som lägger ut hyperlänkar till webbplatser där upphovsrättsskyddade verk har gjorts tillgängliga utan rättsinnehavarnas medgivande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omgående införliva artikel 18 i upphovsrättsdirektivet och att ta fram ersättningsmekanismer som skapar lämplig och proportionerlig ersättning för upphovspersoner och utövare för utnyttjandet av deras verk och uppträdanden på alla medier, framför allt onlinemedier.

18.  Europaparlamentet konstaterar att ett säkerställande av bättre förutsättningar som respekterar upphovsrätt och immateriella rättigheter kommer att bidra till att främja sektorns ekonomiska komponent, rädda tusentals arbetstillfällen och skydda och främja Europas rika kulturella och språkliga mångfald. Parlamentet anser att ett snabbt genomförande och en effektiv tillämpning av alla bestämmelser i direktivet om audiovisuella medietjänster och upphovsrättsdirektivet är av vikt för att säkerställa likvärdiga förutsättningar och en likvärdig skyddsnivå för innehållsskapare och rättssäkerhet för konsumenter och rättsinnehavare. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att ytterligare stärka skyddet för användare av videodelningsplattformar, särskilt underåriga, mot skadligt innehåll genom att främja samordnade förebyggande åtgärder och effektivt genomföra befintlig lagstiftning, däribland direktivet om audiovisuella medietjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga granska utvecklingen i detta avseende och uppmuntrar kommissionen att undersöka hur mediesektorn kan få hjälp med den nya närstående rättigheten i syfte att möjliggöra rättvisa förhandlingar med plattformarna. Parlamentet konstaterar att den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga) bör få förstärkt roll och kapacitet.

19.  Europaparlamentet inser de extra utmaningarna för nyhetsmedier på mindre marknader, t.ex. lokala och regionala medier och nischmedier, som har begränsade intäkter och som inte är lönsamma med dagens kommersiella affärsmodeller och inte kan satsa på nya modeller på samma sätt som medier på större marknader kan göra. Parlamentet framhåller framväxten av de ”nyhetsöknar” som kan få betydande negativa effekter för den kulturella och språkliga mångfalden. Parlamentet anser därför att det behövs offentliga finansieringsmekanismer som fullt ut respekterar det redaktionella oberoendet och som är baserade på armlängdsprincipen tillsammans med obehindrat tillträde till annonsmarknaden. Parlamentet framhåller att EU bör stödja det gränsöverskridande samarbetet och stärka mångfalden på marknaderna för att på så vis ta itu med utmaningar som fragmentering och nationellt fokus. Parlamentet anser det avgörande att medel från återhämtningsfonder som öronmärkts för medier och som fördelas via medlemsstaterna görs avhängiga av att det finns en process som garanterar en rättvis och objektiv fördelning till stöd för en oberoende kvalitetsjournalistik, och anser att kommissionen särskilt bör lyfta fram stöd till medieorganisationer i medlemsstater där oberoende medier utsätts för särskilda ekonomiska och politiska påtryckningar, inklusive medlemsstater där rådande oro för rättsstatens principer skapar osäkerhet om statens förmåga att ge journalistiken opartiskt stöd.

20.  Europaparlamentet understryker betydelsen av det dubbla systemet med offentliga och kommersiella medier i Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en stabil, öppen, transparent, lämplig och adekvat finansiering av public service-medier på flerårig basis för att garantera att de står fria från statliga, politiska och kommersiella påtryckningar och därigenom säkerställa ett diversifierat europeiskt medielandskap.

21.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av tillgänglig information och av att alla EU-medborgare har tillgång till nyhetsmedier på sitt eget modersmål. Parlamentet anser att mer uppmärksamhet bör ägnas åt EU-nyheter för att informera medborgarna om unionens verksamhet. Parlamentet framhåller på nytt sitt stöd till nyhetsmedier som har gjort det redaktionella valet att bevaka europeiska frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar att främja framväxten av ett äkta europeiskt ekosystem för medier. Parlamentet begrundar dessutom fördelarna med alternativa gemenskapsledda finansieringsmekanismer såsom ”för medier av medier”, med oberoende juryer enligt ett ”kaskadsystem”(15).

22.  Europaparlamentet framhåller att det är angeläget att säkerställa den finansiella hållbarheten för public service-medier och se till att privata medier och public service-medier är och förblir fria från all intern och extern politisk och ekonomisk inblandning, vare sig det är från regeringar, mäktiga intressegrupper, tredjeländer eller andra externa aktörer. Parlamentet inser den speciella situationen för medlemsstater som är utsatta för geopolitiska risker till följd av tredjeländers inblandning i deras informationsområde, bland annat via mediefinansiering. Parlamentet anser att det mest hållbara motmedlet är ett robustare medielandskap med stadiga och pålitliga inkomstströmmar. Parlamentet anser att större krav på transparens och faktakontroll är av vital betydelse och välkomnar därför initiativet för övervakning av medieägande och initiativet för övervakning av mediepluralism. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en mer omfattande bevakning av nyhetsmediesektorns politiska ekonomi i EU samt i EU:s grannskap och i utvidgningsländerna.

23.  Europaparlamentet varnar för otrygga anställningar, däribland falskt egenföretagande, i journalistyrket och uppmuntrar till adekvata åtgärder för att hjälpa till att säkerställa en skälig inkomst och stark social trygghet för journalister.

24.  Europaparlamentet oroas starkt av statens grepp om medierna i vissa medlemsstater, som drivs av en snedvridning av mediemarknaden och ägarkoncentration, samt missbruket av regleringsverktyg i syfte att bygga upp en mediesektor som är beroende av staten på bekostnad av en kritisk journalistik i allmänhetens tjänst.

25.  Europaparlamentet anser att EU kan bidra till att säkerställa att de internationella normerna för mediefrihet stärks ytterligare såväl inom som utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en ambitiös, robust och komplett mekanism som omfattar alla medier på grundval av den nuvarande lagstiftningen, i första hand direktivet om audiovisuella medietjänster, för att stärka EU:s kapacitet att övervaka och bestraffa åtgärder som skulle begränsa eller skada mediefriheten. Parlamentet understryker att ett robust och oberoende medielandskap kan utvecklas genom komplementaritet med åtgärderna i den europeiska handlingsplanen för demokrati, och anser att kommissionens kommande förslag om mediefrihet (rättsakten om europeisk mediefrihet) kan hjälpa till med dessa ansträngningar ytterligare och samtidigt även hantera medier som en hörnsten i europeisk demokrati och en ekonomisk aktör.

26.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendation av den 16 september 2021(16) om säkerställande av journalisters och andra mediearbetares skydd, säkerhet och egenmakt i Europeiska unionen, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge verksamt skydd åt journalister, icke-statliga organisationer och det civila samhället med lagstiftning och andra åtgärder mot den ökande användningen av ogrundade stämningar (”SLAPP”) avsedda att skrämma och tysta dem. Parlamentet framhåller betydelsen av grävande journalistik, som hotas av de därtill hörande höga kostnaderna, och välkomnar IJ4EU-fonden (Investigative Journalism for Europe) till stöd för sådan journalistik.

27.  Europaparlamentet varnar för att vissa medier alltmer störs av globala plattformar och gränssnitt, av vilka en del är vertikalt integrerade konkurrenter. Parlamentet uttrycker oro över dessa störningstendenser inom nyhetsmedier, då de kan undergräva konkurrensen på lång sikt och minska möjligheterna för andra aktörer. Parlamentet anser att många onlineplattformar inte själva investerar i vare sig kreativt innehåll eller journalistik och ändå tar ut en stor andel av reklamintäkterna från det innehåll de hyser. Parlamentet efterlyser en rättvis diskussion mellan de medier som producerar redaktionellt innehåll och de plattformar som utnyttjar detta innehåll genom hänvisningar i sina sök-, kommunikations- och molntjänster för enskilda, institutionella och kommersiella användare. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka situationen och att vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att skapa rättvisare konkurrensvillkor och se till att EU:s medborgare är välförsedda oavsett vilka distributionskanaler de väljer för att komma åt innehåll och information.

28.  Europaparlamentet uttrycker oro över de globala onlineaktörernas oproportionerligt stora ekonomiska makt och kapacitet att med marknadsföring nå stora målgrupper samt exemplen på rovgirigt beteende genom orättvisa avtalsvillkor. Parlamentet konstaterar att sådana åtgärder kan ge upphov till orättvisa konkurrensvillkor och försvaga den europeiska audiovisuella sektorn, ofta med effekter för den oberoende produktionen och distributionen av audiovisuella verk. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbli vaksam på denna utveckling, att noga övervaka situationen och att vid behov vidta alla nödvändiga åtgärder för att skapa rättvisa konkurrensvillkor.

29.  Europaparlamentet anser att algoritmtransparens och rekommendationssystem behövs för att säkerställa en mer rättvis förekomst av europeiska verk på onlineplattformar och ge konsumenterna reella valmöjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera strömningstjänsters roll, i synnerhet mot bakgrund av konvergensen i onlinemediemiljön, och att vid behov ge incitament till kulturell mångfald och möjlighet att upptäcka europeiska verk på sådana tjänster, vilket även kan främjas genom algoritmer.

30.  Europaparlamentet välkomnar de märkbara framstegen under hela 2021 med att utarbeta en global lösning för en ändamålsenlig beskattning av den digitala ekonomin, särskilt avtalsnivån i juli 2021, på grundval av tvåpelarmodellen inom G20/OECD:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS)(17). Parlamentet framhåller behovet av ett snabbt genomförande av avtalet och stöd från alla berörda länder. Parlamentet understryker att ett sådant avtal måste utgår från premissen att samverkan med användare och konsumenter i betydande omfattning bidrar till att skapa värde i digitala affärsmodeller och därför bör beaktas när beskattningsrätter fördelas mellan olika länder. Parlamentet anser vidare att dessa nya inkomstkällor även bör vara utformade på lämpligt sätt för att undvika dubbelbeskattning och att medlemsstaterna bör styra dem för att stödja sin audiovisuella sektor och sin nyhetsmediesektor, däribland mindre aktörer som verkar lokalt.

31.  Europaparlamentet konstaterar att utmaningarna för nyhetsmediesektorn och den audiovisuella sektorn skiljer sig åt, trots vissa likheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta övergripande strategier som är specifika för Europas nyhetsmediesektor och audiovisuella sektor – under inbegripande av berörda parter i samband med verksamhet med stort mervärde där EU är, eller har potential att bli, en konkurrenskraftig aktör, såsom videospel och virtuell verklighet – och som erbjuder riktade stödåtgärder för nyhetsmediesektorn och den audiovisuella sektorn. Parlamentet understryker att en sådan strategi bör ta ett helhetsgrepp och undersöka alla tillgängliga alternativ, inklusive skatteincitament, handelspolitik, ökad ansvarighet och regler för onlineplattformar för att skapa likvärdiga rättsliga förutsättningar som gör det möjligt för medier att fortsätta att investera i nyheter och kulturellt innehåll samtidigt som de europeiska konsumenterna skyddas såväl online som offline.

Omvandling och främjande av Europas mediesektor och audiovisuella sektor

32.  Europaparlamentet framhåller behovet av omställning i nyhetsmediesektorn, bland annat genom ytterligare stöd till journalistutbildning, genom att bygga upp individuell och kollektiv innovations- och samarbetsförmåga och därigenom även underlätta större ledarskapsmångfald inom media, digitalisering av redaktioner, tillämpning av artificiell intelligens (AI), däribland maskinöversättning och mänsklig anpassning, förändringar och förbättringar i skapande och presentation av innehåll och bättre distributions- och prenumerationsmodeller, bland annat mikrobetalningar. Parlamentet konstaterar att detta kräver ytterligare investeringar och färdigheter som aktörer i nyhetsmediesektorn ofta saknar, bland annat sådana med liten marknadsandel. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla skräddarsytt stöd till den digitala omställningen i dessa sektorer, särskilt genom att öronmärka finansiering inom Horisont Europa.

33.  Europaparlamentet inser betydelsen av oberoende journalistik och dess tillväxtpotential tack vare lägre ingångskostnader med teknikens hjälp, i synnerhet framväxten av innovativa publicerings- och betalningslösningar som gör det enklare att nå ut till en publik på nätet och slå mynt av innehållet, vilket bör bidra till att förbättra den ekonomiska situationen och arbetsvillkoren för dessa oberoende yrkesutövare.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta övergripande strategier för medie- och informationskunnighet. Parlamentet framhåller mervärdet i att inbegripa mediesektorns intressenter i initiativ för medie- och informationskunnighet (däribland övervakning och åtgärder). Parlamentet anser att civilsamhällets organisationer spelar en nyckelroll för att främja medie- och informationskunnighet och ber därför kommissionen och medlemsstaterna att inkludera dem som intressenter i initiativ avsedda att främja journalistik och medie- och informationskunnighet. Parlamentet framhåller behovet av att främja medieutbildning i formella, informella och icke-formella sammanhang genom livslångt lärande i syfte att främja digitala färdigheter och mediekunnighet under hela livet och från tidig ålder. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att uppmuntra stöd till universitetens utbildningsprogram och utbildningsinitiativ inom mediekunnighet. Parlamentet välkomnar införandet, i nära samarbete med Erga, av en verktygslåda för mediekunnighet och praktisk tillämpning av de nya skyldigheter avseende medie- och informationskunnighet som föreskrivs i direktivet om audiovisuella medietjänster.

35.  Europaparlamentet anser att stöd för att stärka oberoende medier samt medie- och informationskunnighet även bör vara en integrerad del av EU:s utrikespolitik. För att bidra till unionens offentliga diplomati, främja användningen av mjuk makt och öka den geopolitiska synligheten framhåller parlamentet att det behövs starkare politiskt, tekniskt och ekonomiskt stöd i framför allt EU:s grannskap och utvidgningsländerna.

36.  Europaparlamentet anser att EU för att stimulera konkurrensen även måste främja bildandet av nya digitalmedieföretag och deras tillväxt genom att ge dem enklare tillgång till finansiering och en understödjande ram för innovation som möjliggör skalbarhet.

37.  Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet av tvåårsrapporten om mediebranschen för att undersöka medietrender. Parlamentet understryker behovet av att betrakta språk som en analysenhet, bortom globala trender och nationella miljöer, och därigenom möjliggöra övervakning av trender som påverkar olika språkmiljöer på olika sätt, inklusive EU:s officiella språk samt regionala språk och minoritetsspråk.

38.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av territoriell exklusivitet och licensrättigheter för den audiovisuella sektorns överlevnad och funktion, inte minst för den kulturella mångfaldens skull. Parlamentet anser det angeläget att bevara territorialitetsprincipen, som är en av hörnstenarna i den europeiska audiovisuella industrin. Parlamentet understryker därför behovet av att ta tag i frågan om marknadskoncentration av dominerande aktörer, som är till förfång för ett alternativt eller oberoende utbud. Parlamentet konstaterar att de immateriella rättigheterna ofta innehas av upphovspersoner, utövare och oberoende och integrerade producenter i Europa. Parlamentet uppmuntrar till åtgärder som syftar till att stödja innehållsskapare och till att skapa möjligheter och rättvisa förutsättningar för dem så att de på ett rimligt sätt kan komma i åtnjutande av intäkterna från sitt arbete, särskilt i den digitala miljön.

39.  Europaparlamentet vill samtidigt se en avsevärd breddning av den europeiska publiken genom att innehåll görs lagligt tillgängligt över gränserna i EU samtidigt som man slår vakt om avtalsfriheten och begagnar sig av befintliga möjligheter som finns tillgängliga i hela EU, såsom portabilitetsförordningen. Parlamentet framhåller behovet av att öka utbudet av alternativ för laglig tillgång till innehåll för att pressa tillbaka piratkopieringen i hela EU och även belöna innehållsskapare, och konstaterar att den successiva digitaliseringen alltmer löser upp nationsgränserna. Parlamentet oroas över de höga kostnaderna för vissa sändningsrättigheter, som gör det mycket svårt för mindre aktörer att utnyttja audiovisuella verk, med allt vad det innebär för innehållet, den kulturella mångfalden och konkurrensen. Parlamentet välkomnar den dialog som kommissionen har inlett med berörda parter för en bredare tillgång till audiovisuellt innehåll i hela EU, och uppmanar kommissionen att vederbörligen beakta resultatet av dialogen och utnyttja det för att utforska alternativa finansieringsmodeller och att samtidigt till fullo respektera upphovsrättigheter, territoriell exklusivitet och skälig ersättning för rättsinnehavarna.

40.  Europaparlamentet anser att mer uppmärksamhet bör ägnas åt EU-program och EU-initiativ som syftar till att främja produktion och spridning av europeiska kvalitetsverk med internationell potential i och utanför EU. Parlamentet upprepar behovet av skräddarsytt stöd för detta. Parlamentet anser att riktade åtgärder för att stödja samproduktion, översättning, undertextning, dubbning, förhandsförsäljning av framtida distributionsrättigheter och samdistribution kan bidra till att förbättra tillgängligheten för europeiskt audiovisuellt innehåll av olika slag. Parlamentet välkomnar investeringarna för att främja europeisk produktion och noterar med intresse flera innovativa projekt som genomförts av europeiska public service-medier i detta avseende. Parlamentet uttrycker sitt fortsatta stöd för LUX-publikpriset och dess senaste tillägg av publikens röst som ett instrument för att öka den europeiska allmänhetens kunskap om den europeiska filmens mångfald, och upprepar att oberoende biografer och oberoende filmfestivaler är av central betydelse för sektorns motståndskraft.

41.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att skapa verktyg och stödåtgärder som uppmärksammar den låga audiovisuella produktionskapaciteten i vissa medlemsstater. Parlamentet erinrar om antagandet av översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster och uppmanar särskilt medlemsstaterna att på ett korrekt sätt genomföra artikel 13.1 i detsamma, som kommer att säkerställa att medietjänstleverantörer av audiovisuella beställtjänster som lyder under deras jurisdiktion ser till att europeiska verk utgör minst 30 % av deras kataloger. Parlamentet ber kommissionen och Erga att nära övervaka den faktiska tillämpningen av denna åtgärd och att utvärdera om dess syfte uppnås.

42.  Europaparlamentet understryker att beställvideotjänster (VOD) och andra innovationer numera helt och hållet är en del av det audiovisuella medielandskapet och att de skapar både utmaningar och möjligheter för befintliga aktörer. Parlamentet konstaterar att det på många sätt är en oåterkallelig omvandling som är på gång med bland annat nya marknader som skapas. Parlamentet uppmuntrar sektorns etablerade aktörer att fortsätta ta sig in på nya marknader och ta till sig innovativa affärsmodeller för att kunna ge bästa möjliga service åt sin publik. Parlamentet anser att utbyggnaden av multiterritoriella VOD-tjänster inte bör hämma EU:s kulturella och språkliga mångfald.

43.  Europaparlamentet framhåller de möjligheter som de stora VOD-tjänsterna erbjuder för europeiska audiovisuella innehållsskapare och producenter. Parlamentet oroas emellertid av systemet med ”work-for-hire” och utköpskontrakt som ofta används av dessa tjänster, som försöker köpa den immateriella äganderätten till ett visst verk genom att betala en engångssumma för att därigenom kunna dra nytta av de intäkter som genereras genom användningen av dessa verk. Parlamentet inser att en rättvis marknadskonkurrens mellan programföretag och VOD-tjänster är av största vikt för sektorernas framtida existens, vilket bekräftas av direktivet om audiovisuella medietjänster. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att genomföra en studie av VOD-tjänsternas inverkan på Europas filmmarknad och audiovisuella marknad, särskilt på förbindelserna mellan värdekedjans olika aktörer, och att vidta konkreta åtgärder för att förebygga potentiella tvångsmetoder som kan hindra innehållsskapare från att få adekvat och proportionerlig ersättning.

44.  Europaparlamentet understryker mediernas centrala roll för att forma samhällets uppfattningar, idéer, attityder och agerande. Parlamentet framhåller den bristande mångfalden i sektorn och den otillräckliga andelen kvinnor på kreativa och ledande poster inom industrin. Parlamentet framhåller betydelsen av att främja europeiska medietalanger, bland annat genom att utveckla nya mentorprogram och kampanjer för mångfald både framför och bakom kameran för att förbättra representationen av kvinnor och missgynnade grupper i samhället och uppmuntra dem att överväga en karriär inom media.

45.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att minska den audiovisuella sektorns koldioxidavtryck, särskilt på produktionsstadiet, som står för de största koldioxidutsläppen. Parlamentet konstaterar att digitala lösningar såsom virtuell audiovisuell produktionsteknik kan underlätta en sådan minskning. Parlamentet anser att den nuvarande fleråriga budgetramen erbjuder ett unikt tillfälle att finansiera gröna projekt och uppnå nettonollutsläpp för sektorn under detta årtionde. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om koldioxidutsläppen i hela värdekedjan och att föreslå riktade åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda denna utveckling och stödja utbyte av bästa praxis, gemensamma verktyg och frivilliga standarder som omfattar hela värdekedjan för att minska den audiovisuella sektorns koldioxidavtryck i syfte att nå EU:s mål att bli klimatneutralt senast 2050. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att ta fram en vägledning för bästa praxis för grön produktion och tillhandahållande av tjänster. Parlamentet understryker att miljöhållbarhet kan vara en viktig faktor och tillgång för att göra branschen mer konkurrenskraftig och mer attraktiv för investerare.

46.  Europaparlamentet framhåller att filmkunnighet är särskilt viktigt för att göra en yngre publik medveten om Europas kulturella mångfald och historia och har enorm potential att skapa och stärka en känsla av tillhörighet och en gemensam europeisk identitet. Parlamentet konstaterar att europeiska innehållsskapare, producenter och distributörer och europeisk film har en nyckelroll. Parlamentet anser det nödvändigt att utveckla en verktygslåda för filmkunnighet. Parlamentet påminner om den europeiska filmproduktionens särdrag och det kulturella undantaget på detta område i syfte att bevara en kvalitetsproduktion på den europeiska kontinenten. Parlamentet vill därför att medlemsstaterna överväger att införa filmkunnighet i skolornas läroplaner och på alla utbildningsnivåer.

47.  Europaparlamentet anser att ökad finansiering av digitalisering och tillgängliggörande av Europas audiovisuella och filmhistoriska kulturarv är nödvändigt för att bevara det och göra det mer lättåtkomligt för en bredare publik. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika alternativ för att stödja det audiovisuella och filmhistoriska arvet inom programmet Kreativa Europa, bland annat genom att främja och underlätta utbyten och kapacitetsuppbyggnad bland personer som arbetar med att restaurera och bevara film, med vederbörlig hänsyn till små och medelstora företag, som genom sin specifika affärsmodell spelar en nyckelroll för att värna Europas rika och diversifierade audiovisuella arv.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare stödja återhämtningen och omställningen i hela nyhetsmediesektorn och hela den audiovisuella sektorn och att stärka deras motståndskraft och konkurrenskraft på marknaden för att hantera befintliga utmaningar och framtida kriser så effektivt som möjligt. Parlamentet framhåller nödvändigheten av att främja synergier mellan EU:s olika finansieringsordningar med särskilda belopp avsatta för hela nyhetsmediesektorn och hela den audiovisuella sektorn, såsom Kreativa Europa, Horisont Europa, InvestEU och Digitala Europa.

o
o   o

49.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 151, 7.6.2019, s. 70. (2) EUT L 130, 17.5.2019, s. 92. (3) EUT L 107, 26.3.2021, s. 30. (4) EUT L 303, 28.11.2018, s. 69. (5) Antagna texter P9_TA(2020)0320. (6) Antagna texter P9_TA(2020)0054. (7) Antagna texter P9_TA(2020)0239. (8) Antagna texter P9_TA(2020)0211. (9) https://www.unic-cinemas.org/en/news/news-blog/detail/european-cinema-industry-sees-eur62-billion-box-office-drop-in-2020/ (10) Europeiska audiovisuella observationsorganet, https://www.obs.coe.int/en/web/observatoire/home/-/asset_publisher/wy5m8bRgOygg/content/theatrical-gross-box-office-in-the-eu-and-the-uk-collapsed-by-70-4-in-2020 (11) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52020DC0784 (12) https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2021/690866/IPOL_BRI(2021)690866_EN.pdf (13) Se sidan 50 i rapporten Monitoring Media Pluralism in the Digital Era, enligt vilken ingen medlemsstat uppvisar låg risk i fråga om mångfalden på marknaden. https://cadmus.eui.eu/bitstream/handle/1814/67828/MPM2020-PolicyReport.pdf?sequence=5&isAllowed=y (14) EUT L 130, 17.5.2019, s. 82. (15) https://eic.ec.europa.eu/eic-funding-opportunities/european-innovation-ecosystems/calls-proposals/ufo-open-call-cascade_en (16) https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/library/recommendation-protection-safety-and-empowerment-journalists (17) https://www.oecd.org/tax/beps/about/#:~:text=The%20Inclusive%20Framework%20on%20BEPS%20allows%20interested%20countries%20and%20jurisdictions,implementation%20of%20the%20BEPS%20Package