Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(2) (budgetförordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (förordningen om den fleråriga budgetramen)(3) och de gemensamma förklaringar som parlamentet, rådet och kommissionen enats om i detta sammanhang(4), samt de därmed sammanhängande ensidiga förklaringarna(5),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel(6),

–  med beaktande av det avtal som antogs vid UNFCCC:s 21:a partskonferens (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

–  med beaktande av förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (europeiska klimatlagen)(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2022, avsnitt III – kommissionen(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2021 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2022(9),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 som kommissionen antog den 9 juli 2021 (COM(2021)0300) (budgetförslaget),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 som rådet antog den 6 september 2021 och översände till parlamentet den 10 september 2021 (11352/2021 – C9-0353/2021),

–  med beaktande av artikel 94 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från övriga berörda utskott,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0281/2021).

Avsnitt III - Kommissionen

Allmän översikt

1.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin ovannämnda resolution av den 25 mars 2021 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2022 fastställde tydliga politiska prioriteringar för 2022 års budget för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen, främja investeringar och hantera arbetslösheten och lägga grunden för en mer motståndskraftig union. Parlamentet bekräftar sitt starka engagemang för dessa prioriteringar och lägger fram följande ståndpunkt för att säkerställa att det finns tillräckliga medel för deras genomförande.

2.  Europaparlamentet anser att unionens budget måste förses med de verktyg som behövs för att göra det möjligt att hantera flera kriser samtidigt. Parlamentet upprepar sin åsikt att 2022 bör vara ett fullständigt genomförandeår och att budgeten för 2022 bör spela en avgörande roll för att säkerställa en positiv och påtaglig inverkan på medborgarnas liv. Mot denna bakgrund stöder parlamentet ökade investeringar med särskilt fokus på små och medelstora företag, som är en hörnsten i unionens ekonomi och spelar en avgörande roll när det gäller att tillhandahålla investeringar av hög kvalitet och skapa arbetstillfällen i alla medlemsstater, samt för att stärka insatserna för en grön och digital omställning, ge unga nya möjligheter och ge skydd åt barn, bygga upp en stark europeisk hälsounion och stödja Covax-programmet. Parlamentet stärker dessutom prioriteringarna på områdena säkerhet, migration, asyl och integration, grundläggande rättigheter och unionens värden, samtidigt som man erkänner det försämrade läget inom utrikespolitiken och det humanitära biståndet den senaste tiden och behovet att kunna reagera snabbt på de kommande utmaningarna på både medellång och lång sikt.

3.  Europaparlamentet noterar rådets ståndpunkt om budgetförslaget som innebär en nedskärning på 1,43 miljarder EUR av åtagandebemyndigandena för rubrikerna i den fleråriga budgetramen jämfört med kommissionens förslag. Parlamentet anser att de nedskärningar som rådet föreslagit följer den vanliga uppifrån-och-ned-strategin att genomföra ett övergripande godtyckligt minskningsmål, som varken drivs av en objektiv bedömning av utvecklingen när det gäller genomförandet eller utnyttjandekapaciteten och inte återspeglar de många utmaningar som unionen står inför eller de åtaganden som unionen har gjort. Parlamentet påpekar att detta strider mot centrala gemensamma politiska prioriteringar. Parlamentet drar slutsatsen att rådets ståndpunkt långt ifrån motsvarar parlamentets förväntningar på en återhämtningsbudget. Parlamentet beslutar därför att generellt återinföra anslagen för alla budgetposter som rådet har minskat till nivån i budgetförslaget, både när det gäller driftsutgifter och administrativa utgifter, och att använda budgetförslaget som utgångspunkt för sin ståndpunkt. Parlamentet accepterar dock att föra 1 299 miljoner EUR i både åtagande- och betalningsbemyndiganden under 2022 till brexitjusteringsreserven, eftersom detta återspeglar den politiska överenskommelsen om förordningen om inrättande av brexitjusteringsreserven(10).

4.  Europaparlamentet insisterar på att nya politiska prioriteringar eller uppgifter måste åtföljas av nya resurser, och att inrättandet av en byrå eller utvidgning av dess mandat inte får ske på bekostnad av befintliga program eller byråer. Parlamentet kompenserar därför för de minskningar av anslagen för finansieringsprogram som kommissionen föreslagit för att stärka de decentraliserade byråernas finansieringsramar. Parlamentet understryker att en lämplig samordning och lämpliga synergier mellan byråerna behövs för att öka effektiviteten i deras arbete, särskilt där det råder samförstånd i riktning mot specifika politiska mål, för att möjliggöra en rättvis och effektiv användning av offentliga medel.

5.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang det nyligen framlagda initiativet om en europeisk myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera). Parlamentet är djupt oroat över att parlamentet utesluts från beslutsprocessen för att inrätta en sådan myndighet. Parlamentet påpekar vidare de betydande budgetkonsekvenserna av detta initiativ och parlamentets behov av att fullt ut kunna utöva sin roll som en av budgetmyndighetens parter. Parlamentet motsätter sig starkt alla finansieringsstrukturer som skulle innebära en omfördelning av medel från de centrala mål och åtgärder som ursprungligen planerats och godkänts av medlagstiftarna inom ramen för Horisont Europa, EU för hälsa och rescEU. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för EU:s cancerplan som ett prioriterat mål för unionens budget, som inte bör äventyras till följd av omfördelningar till förmån för andra politiska initiativ. Parlamentet understryker att tidpunkten för ett sådant initiativ inte har gjort det möjligt för parlamentet att beakta detta vid sin behandling av budgeten för 2022. Parlamentet förväntar sig att denna fråga tas upp under budgetförlikningen om budgeten för 2022 och begär att andra finansieringssätt undersöks för detta ändamål.

6.  Europaparlamentet betonar också att kommissionen tillkännagett ett paket till förmån för flyktingar från Syrien och andra länder efter offentliggörandet av sitt budgetförslag. Parlamentet efterlyser i detta avseende en övergripande överenskommelse om hela paketet inom ramen för förlikningen om 2022 års budget, som även skulle inbegripa förslaget till ändringsbudget nr 5/2021. Parlamentet inser att ytterligare åtgärder kommer att behövas för att på lämpligt sätt reagera på den senaste tidens händelser i Afghanistan, inbegripet stöd till medborgare, däribland kvinnor och flickor, barn, utsatta grupper samt starkt drabbade riskgrupper, såsom forskare, lärare, läkare och vetenskapsmän, som inte har möjlighet att fortsätta sitt liv och arbete i Afghanistan. Parlamentet understryker att dessa frågor, med tanke på den föränderliga situationen och avsaknaden av en heltäckande och långsiktig behovsbedömning, inte kunde beaktas fullt ut i parlamentets behandling och kommer att bedömas på nytt mot bakgrund av kommissionens ändringsskrivelse nr 1/2022 och information som läggs fram senare.

7.  Europaparlamentet beslutar att förstärka budgetposter som har en utmärkt genomförandegrad och operativ kapacitet att utnyttja de ytterligare anslagen under 2022. Parlamentet påpekar att flexibilitetsmekanismen måste utnyttjas fullt ut för att man på ett adekvat sätt ska kunna finansiera de brådskande prioriteringar som anges ovan, och att det dessutom kommer att krävas en partiell användning av det samlade marginalinstrumentet (belopp som kvittas mot årets marginaler). Parlamentet begär dessutom att hela det belopp som frigörs under 2020 ska göras tillgängligt under 2022 i enlighet med artikel 15.3 i budgetförordningen.

8.  Europaparlamentet understryker behovet av att återinföra nivån i budgetförslaget för finansieringskostnaderna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att undvika att ge en negativ signal till finansmarknaderna, i avvaktan på en eventuell omprövning av de prognostiserade behoven från kommissionens sida inom ramen för förlikningen. Parlamentet upprepar sin tydliga ståndpunkt, som försvarades i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2021–2027, att räntekostnader och återbetalningar i samband med Next Generation EU bör räknas utöver taken i den fleråriga budgetramen.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att stödja klimatåtgärder och miljöskydd genom att tillhandahålla ytterligare resurser till relevanta unionsprogram och unionsinstrument under 2022. Parlamentet betonar på nytt att i en anda av integrering av klimatåtgärder bör insatserna ökas inom alla politikområden i syfte att uppnå det övergripande klimatutgiftsmålet under hela den fleråriga budgetramen 2021–2027 på minst 30 % av det totala beloppet för unionens budget och utgifterna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Parlamentet betonar dessutom behovet av fortsatt arbete för att anslå 7,5 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen för målen för biologisk mångfald under 2024, och 10 % från och med 2026. Parlamentet betonar att kommissionen måste fastställa en effektiv metod, särskilt för att spåra, hejda och vända förlusten av biologisk mångfald, innan budgetförslaget för 2023 läggs fram, för att säkerställa att det mål som fastställs i det interinstitutionella avtalet för 2024 kan uppnås på ett effektivt sätt. Parlamentet insisterar på att parlamentet ska få delta fullt ut i utvecklingen av mer robusta, transparenta och heltäckande metoder för att genomföra och spåra sådana utgifter, och står fast vid de årliga samråden och det nära samarbetet med kommissionen och rådet i enlighet med det interinstitutionella avtalet. Parlamentet påminner om att det i samband med genomförandet av den gröna given är viktigt att finansiering endast beviljas för verksamhet som är förenlig med principen om att inte vålla någon betydande skada och med Parisavtalet. Parlamentet betonar att den vägledning som offentliggörs för faciliteten för återhämtning och resiliens bör ses som standard för alla andra utgifter av samma slag, och bör i synnerhet utgöra grundval för genomförandet av sammanhållningspolitiken. Parlamentet påminner om att genomförandet av principen om biologisk mångfald måste gå längre än full respekt för unionens relevanta regelverk.

10.  Europaparlamentet påminner om att kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt av konsekvenserna av covid-19-krisen. Parlamentet understryker vikten av jämställdhetsintegrering i alla relevanta program i 2022 års budget och av genomförandet av jämställdhetsbudgetering för att se till att kvinnor och män gynnas i lika hög grad av de offentliga utgifterna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att påskynda införandet av en effektiv, transparent och heltäckande metod, i nära samarbete med parlamentet, för att mäta relevanta könsrelaterade utgifter, i enlighet med det interinstitutionella avtalet, för att kunna visa konkreta resultat för budgeten för 2022 och i syfte att utvidga metoden till att omfatta alla program inom den fleråriga budgetramen, och efterlyser särskilt i detta sammanhang en systematisk och omfattande insamling och analys av uppgifter som rör all EU-politik och alla EU-program för att i alla dimensioner och etapper av förberedelsen, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av budgeten mäta politikens och programmens inverkan på jämställdheten. Parlamentet efterlyser dessutom ett snabbt genomförande av EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och behovet av särskilda bindande mål och ytterligare åtgärder, särskilt utbildning och initiativ för att främja jämställdhet och bekämpa könsdiskriminering.

11.  Europaparlamentet noterar att många dokument och meddelanden från unionens institutioner, organ och byråer endast finns tillgängliga på engelska. Parlamentet noterar även att det hålls arbetsmöten utan möjlighet till tolkning. Parlamentet kräver respekt för de principer, rättigheter och skyldigheter som fastställs i unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i förordning (EG) nr 1/1958(11) samt i interna riktlinjer och beslut, såsom kodexen för god förvaltningssed. Parlamentet uppmanar därför unionens institutioner, organ och byråer att tillhandahålla de personalresurser som krävs för att säkerställa att flerspråkigheten respekteras genom att öka antalet anställda som ansvarar för översättning och tolkning

12.  Europaparlamentet fastställer därför den totala anslagsnivån för 2022 års budget (alla avsnitt) till 171 802 114 290 EUR i åtagandebemyndiganden, vilket utgör en ökning med 4 008 766 380 EUR jämfört med budgetförslaget. Parlamentet beslutar dessutom att anslå ett belopp på 486 000 000 EUR i åtagandebemyndiganden motsvarande de tillbakadraganden som gjorts enligt artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2022 års budget (alla avsnitt) till 172 467 593 189 EUR i betalningsbemyndiganden.

Rubrik 1 – Inre marknaden, innovation och digitalisering

13.  Europaparlamentet anser att ett framgångsrikt forsknings- och innovationsprogram är avgörande för unionens framtida välstånd. Parlamentet betonar att Horisont Europa, som har ett mycket stort europeiskt mervärde, kommer att ge ett avgörande viktigt bidrag till den gröna given och till insatserna för en klimatneutral ekonomi, till en framgångsrik digital omställning och till återhämtningen av unionens ekonomi från pandemin. Parlamentet framhåller särskilt behovet att stärka unionens investeringar i hälsoforskning, inbegripet finansiering av cancerforskning. Parlamentet betonar den utmärkta genomförandegraden för detta program, vilket återspeglar dess förmåga att absorbera ytterligare anslag i nästa års budget. Parlamentet ökar därför anslagen till Horisont Europa över nivån i budgetförslaget med 305 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden.

14.  Europaparlamentet stöder förslaget i budgetförslaget att göra 77,3 miljoner EUR i tillbakadraganden tillgängliga för de tre kluster som avses i det relevanta gemensamma politiska uttalande som bifogas förordningen om Horisont Europa(12). Parlamentet noterar dock att de återstående tillbakadragandena av forskningsanslag under 2020 uppgår till 408,7 miljoner EUR. Parlamentet upprepar sin starka övertygelse om att detta oväntat höga belopp för forskningsmedel som dragits tillbaka, som kommissionen inte förutsåg under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, bör göras tillgängligt i sin helhet inom ramen för Horisont Europa, i full överensstämmelse med artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet är fast övertygat om att hälften av det återstående beloppet, mot bakgrund av den fortsatta hälsokrisen, bör gå till klustret hälsa.

15.  Europaparlamentet betonar att Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) spelar en absolut avgörande roll för uppbyggnaden av högkvalitativa, hållbara, sammanlänkade transeuropeiska transport- och energinät samt digitala nät till rimliga priser och därför står i centrum för insatserna för att stärka unionens ekonomi och göra den gröna och digitala omställningen till en framgång. Parlamentet påminner om att FSE på ett mycket betydande sätt bidrar till det övergripande målet på minst 30 % klimatutgifter från den fleråriga budgetramen och Next Generation EU. Parlamentet noterar att FSE spelar en viktig roll för att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och för att främja sammanlänkning över hela unionens territorium. Parlamentet föreslår därför att anslagen till de tre FSE-områdena ökas med totalt 207,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget.

16.  Europaparlamentet betonar behovet att överbrygga den digitala klyftan och stärka unionens resiliens och digitala suveränitet. Parlamentet anser att programmet för ett digitalt Europa är ett viktigt verktyg för att öka digitaliseringstakten i unionen och därmed leda till betydande produktivitetsvinster och bidra till att främja investeringar i cybersäkerhet och artificiell intelligens. Parlamentet påminner om behovet av att stödja företag, särskilt innovativa digitala små och medelstora företag och nystartade företag. Parlamentet anser dessutom att det krävs ytterligare anslag för att främja digital delaktighet och digital kompetens och digitala färdigheter i hela Europa, med särskilt fokus på kvinnors digitala kompetens. Parlamentet föreslår därför att det belopp som anslås till programmet ökas med drygt 71 miljoner EUR.

17.  Europaparlamentet stöder ökningar av de olika delarna av klustret för den inre marknaden med ett totalt belopp på drygt 37 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget. Parlamentet understryker vikten av ett lämpligt finansierat program för den inre marknaden för att öka konkurrenskraften, främja entreprenörskap och effektivt stödja små företag, inklusive nystartade företag, mot bakgrund av den betydande dubbla utmaning som en grön och digital omställning utgör. Parlamentet uppmärksammar därför särskilt behovet att avsevärt öka den budgetpost som är avsedd att förbättra företagens konkurrenskraft och deras marknadstillträde, särskilt med tanke på hälsokrisens allvarliga och långvariga konsekvenser för små och medelstora företag.

18.  Europaparlamentet framhåller sin begäran sedan länge om en särskild budgetpost och särskilda anslag för turism, särskilt med tanke på den kraftiga minskning som sektorn, som inbegriper många små och medelstora företag, har upplevt till följd av covid‑19‑pandemin. Parlamentet är medvetet om att flera unionsprogram bidrar till sektorns långsiktiga konkurrenskraft och hållbarhet, men är fast övertygat om att ett unionsprogram för turism skulle säkerställa mer samordnade, synliga och transparenta åtgärder som på ett effektivt sätt skulle stödja sektorns återhämtning och bana väg mot en hållbar framtid.

19.  Europaparlamentet anser att InvestEU är en hörnsten i återhämtningsstrategin och understryker behovet av att tillräckliga medel görs tillgängliga i 2022 års budget så att programmet utan dröjsmål kan uppnå sina mål och återuppbygga den europeiska konkurrenskraften på lång sikt. Parlamentet betonar dessutom vikten av InvestEU:s rådgivningscentrum och InvestEU-portalen för att stärka investerings- och företagsklimatet i hela unionen. Parlamentet avvisar därför alla nedskärningar av detta program som rådet föreslagit och beslutar, som ett minimikrav, att återinföra alla relevanta budgetposter till nivån i budgetförslaget.

20.  Europaparlamentet beslutar att inrätta en reserv på villkor att styrningen av International Accounting Standards Board förbättras ytterligare inom ramen för International Financial Reporting Standards Foundation i linje med kraven i sin resolution av den 7 juni 2016(13). Parlamentet beslutar att inrätta en reserv för Europeiska bankmyndigheten (EBA) mot bakgrund av de allvarliga brister som revisionsrätten konstaterat i sin särskilda rapport 13/2021 när det gäller bristen på tillräckliga åtgärder på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism till dess att revisionsrättens rekommendationer har följts fullt ut.

21.  Europaparlamentet ökar anslagen för Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) i enlighet med byråns fastställda behov, för att säkerställa att den på ett adekvat sätt kan fullgöra sin roll när det gäller att stödja övergången till minskade koldioxidutsläpp från transportslagen, även för segment där direkt elektrifiering är komplicerad, och att säkerställa en övergripande nivå av lika villkor i förhållande till andra transportslag, bland annat genom att säkerställa fullbordandet av felande järnvägsförbindelser, särskilt gränsöverskridande sådana. Parlamentet betonar att byrån behöver fler anställda för att den ska kunna hantera den stora efterfrågan på utfärdande av fordonsgodkännanden, gemensamma säkerhetsintyg och markbaserade ERTMS-godkännanden samt genomförandet av det fjärde järnvägspaketet.

22.  Europaparlamentet ökar därför nivån på åtagandebemyndigandena för rubrik 1 med 668 593 067 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten. Parlamentet anslår dessutom ett belopp på 486 000 000 EUR i åtagandebemyndiganden motsvarande de tillbakadraganden som gjorts enligt artikel 15.3 i budgetförordningen.

Underrubrik 2a – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

23.  Europaparlamentet beslutar att inrätta en separat budgetpost inom ramen för Europeiska socialfonden+ (ESF+) för att tillhandahålla ett särskilt extra anslag för att främja genomförandet av den europeiska barngarantin i syfte att bidra till att utrota barnfattigdomen och uppfylla målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samtidigt som pandemins negativa konsekvenser för barn mildras. Parlamentet ökar därför nivån på åtagandebemyndigandena för underrubrik 2a med 700 000 000 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

24.  Europaparlamentet påminner om att stödet till återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU), till ESF+ och till fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) bör bidra till att skapa sysselsättning och arbetstillfällen av god kvalitet, särskilt för människor i utsatta situationer, och till åtgärder för social inkludering och fattigdomsutrotning, särskilt när det gäller barnfattigdom.

Underrubrik 2b – Resiliens och värden

25.  Europaparlamentet betonar, mot bakgrund av covid-19-krisen, behovet av att bygga upp en stark europeisk hälsounion och att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens. Parlamentet beslutar därför att öka resurserna för programmet EU för hälsa med 80 miljoner EUR.

26.  Europaparlamentet understryker att ytterligare resurser bör anslås för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och tillhörande tjänster, särskilt för att säkerställa snabb och fri tillgång samt tjänsternas kvalitet.

27.  Europaparlamentet betonar att unga förblir en övergripande prioritering för unionens budget. Parlamentet ökar därför finansieringen för att möta den ökande efterfrågan på programmet Erasmus+ med ett totalt belopp på drygt 137 miljoner EUR, eftersom en ökning med 5 % motsvarar ytterligare 40 000 mobilitetsutbyten och är ett viktigt steg för att kompensera för de möjligheter som gick förlorade förra året. Parlamentet påminner om att Erasmus+ är ett flaggskeppsprogram som samtidigt är ett av de mest framgångsrika EU-programmen med strategiska investeringar i unionens och i dess medborgares framtid. Parlamentet påminner om att otillräcklig finansiering av programmet Erasmus+ skulle äventyra det fortsatta skapandet av nya möjligheter för ungdomar och deras ökade anställbarhet. Dessutom ökas anslagen till den europeiska solidaritetskåren med 5 miljoner EUR eftersom den ekonomiska krisen till följd av covid-19-pandemin inte bör påverka stödet till ungdomar negativt.

28.  Europaparlamentet betonar att tillräckliga resurser måste mobiliseras i unionens budget för nödsituationer, inbegripet sådana som är kopplade till klimatförändringarnas allt allvarligare konsekvenser. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att öka unionens civilskyddsmekanism (rescEU) med 10 miljoner EUR, särskilt i samband med naturkatastroferna i Europa, för att förbättra skyddet av unionens medborgare och stärka beredskapen i händelse av framtida katastrofer på grund av klimatförändringar. Parlamentet betonar därför behovet av att investera i begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i särskilt utsatta regioner och att bygga upp dem på ett mer hållbart sätt.

29.  Europaparlamentet föreslår vidare en förstärkning av kulturdelen i programmet Kreativa Europa med 10 miljoner EUR för att stödja Europas kulturella och kreativa sektorer och näringar, som drabbats särskilt hårt av covid-19-krisen, i återhämtningen. Parlamentet understryker att ingen finansiering från någon av Kreativa Europas tre delar bör användas för att finansiera projekt inom ramen för initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus.

30.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll som programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden spelar för att stärka det europeiska medborgarskapet och demokratin, jämlikhet och jämställdhet mellan kvinnor och män och rättsstatsprincipen i unionen, samt för att stödja offer för könsrelaterat våld, och insisterar på att det krävs ytterligare anslag för att stödja dessa mål. Parlamentet ökar programmet Rättsliga frågor för att kompensera för den föreslagna nedskärningen för att finansiera utökade uppgifter för Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) enligt förslaget om e-Codex.

31.  Europaparlamentet beslutar att öka budgeten för multimedieåtgärder, inrätta en reserv för att uppmuntra kommissionen att skapa mer stabilitet och förutsägbarhet för radionätverk som täcker EU-frågor med finansiering under minst två år, och att klargöra de olika mål som finansieras genom denna budgetpost. Parlamentet ökar också anslagen till den sociala dialogen för att stärka den sociala dialogen och särskilt stödja de nationella arbetsmarknadsparterna i hanteringen av covid-19-krisen och dess långsiktiga konsekvenser.

32.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen för att på ett avgörande sätt bidra till uppdraget för kommittén för saknade personer i Cypern och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därigenom främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

33.  Europaparlamentet stärker delen för sysselsättning och social innovation inom ESF+ med fokus på att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

34.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som spelas av de decentraliserade byråer som är verksamma under denna underrubrik. Parlamentet beslutar att öka anslagen till Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) i enlighet med dessa byråers fastställda behov. Dessutom ökar parlamentet personalstyrkan för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), FRA och Eurojust. Parlamentet betonar också vikten av att ytterligare utvärdera och eventuellt ytterligare öka finansieringen i enlighet med behoven hos de unionsbyråer som hanterar konsekvenserna av covid-19-hälsokrisen i framtiden, särskilt Europeiska centrumet för förebyggande av sjukdomar (ECDC) mot bakgrund av den ändrade inrättandeförordningen.

35.  Europaparlamentet understryker vikten av att stärka skyddet av unionens budget mot bedrägerier och oriktigheter. Parlamentet upprepar i detta sammanhang den grundläggande roll som Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) spelar för att skydda unionens ekonomiska intressen, inbegripet användningen av medel från Next Generation EU, samt för att säkerställa respekten för rättsstatsprincipen. Parlamentet beslutar därför att tillämpa riktade förstärkningar för Eppo och att öka dess personalstyrka för att göra det möjligt för myndigheten att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med kraven för att fullgöra sitt uppdrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att, mot bakgrund av Eppos svårigheter att rekrytera den personal som krävs för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag 2021, visa den flexibilitet som krävs för att säkerställa att de anslag som budgetmyndigheten har enats om kan genomföras fullt ut framöver. Parlamentet påpekar den betydande eftersläpningen av ärenden och det faktum att Eppo efter endast några veckors verksamhet har registrerat mer än 1 000 rapporter om bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, vilket understryker att begäran är brådskande.

36.  Europaparlamentet ökar nivån på åtagandebemyndigandena för underrubrik 2b med 296 065 210 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 3 – Naturresurser och miljö

37.  Europaparlamentet konstaterar att covid-19-pandemin har satt fokus på jordbrukets strategiska roll för att undvika en livsmedelskris genom att tillhandahålla säkra livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser i hela Europa. Parlamentet insisterar på att ytterligare stödåtgärder under vissa budgetposter för utvalda jordbrukssektorer, särskilt stödet till skolprogrammet, unga jordbrukare och biodling, måste finansieras under 2022 för att mildra effekterna av covid-19-pandemin.

38.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att agera mot klimatförändringarna, vilket understryks i den senaste IPPC-rapporten som offentliggjordes den 9 augusti 2021. Parlamentet påminner om Life-programmets betydelse för att stödja och underbygga klimatåtgärder och miljöskydd i unionen. Mot bakgrund av programmets anmärkningsvärda absorptionsförmåga ökar parlamentet budgetstödet till Life med 171 miljoner EUR (25 % över budgetförslaget) inom de olika programområdena.

39.  Europaparlamentet betonar behovet av att avsevärt öka budgeten för Europeiska miljöbyrån för att tillhandahålla tillräckliga finansiella resurser och personalresurser för att möjliggöra ett fullständigt genomförande av den europeiska gröna given och den därmed sammanhängande politiken och för att uppnå målet om klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet understryker att förstärkningen av Europeiska miljöbyrån inte bör finansieras genom Life-programmet, eftersom det inte var medlagstiftarnas avsikt att programmet skulle användas för sådana ändamål.

40.  Europaparlamentet efterlyser med eftertryck en ökning av stödet till de yttersta randområdena, inbegripet till Posei-programmet (särskilt program för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär).

41.  Europaparlamentet efterlyser därför en ökning av anslagen till rubrik 3 med 212 750 473 EUR i åtagandebemyndiganden över nivåerna i budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av en del av den tillgängliga marginalen.

42.  Europaparlamentet påminner om att en ändringsskrivelse av tradition fortfarande kommer att komplettera bilden när det gäller tillgängliga medel för EGFJ och att tillvägagångssättet för ändringar i rubrik 3 kan anpassas i enlighet med detta under förlikningen.

Rubrik 4 – Migration och gränsförvaltning

43.  Europaparlamentet understryker vikten av att öka anslagen till Asyl-, migrations- och integrationsfonden, särskilt mot bakgrund av den senaste utvecklingen i Afghanistan. Parlamentet återställer vidare den minskning för instrumentet för gränsförvaltning och visering som kommissionen planerat för att finansiera nya uppgifter för Europol inom ramen för dess utökade mandat, eftersom de nödvändiga anslagen för Europol uteslutande bör tas från outnyttjade marginaler under relevanta tak i den fleråriga budgetramen och/eller genom ianspråktagande av relevanta särskilda instrument inom den fleråriga budgetramen. Mot denna bakgrund kompenserar parlamentet även omfördelningen av instrumentet för gränsförvaltning och visering för eu-Lisa.

44.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av att unionens budget förses med en tillräckligt detaljerad kontoplan för att göra det möjligt för budgetmyndigheten att fullgöra sin beslutsfattande roll på ett effektivt sätt och för parlamentet i synnerhet att fullgöra sin roll avseende demokratisk tillsyn över och granskning av samtliga rubriker. Parlamentet beklagar därför att Asyl-, migrations- och integrationsfonden inte omfattas av en mer detaljerad kontoplan som återspeglar fondens särskilda mål.

45.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka finansieringen och personalstyrkan för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) i enlighet med de uppgifter som följer av den politiska överenskommelsen om Europeiska asylbyrån. Parlamentet betonar behovet att ytterligare öka eu-Lisas personal i enlighet med byråns fastställda behov och att hjälpa byrån att genomföra ett antal mycket kritiska unionsprojekt för inre säkerhet och gränsförvaltning under 2022, såsom in- och utresesystemet, Etias, interoperabilitet, den reviderade förordningen om VIS och översynen av Eurodacförordningen.

46.  Europaparlamentet återställer rådets nedskärningar av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) eftersom byrån måste vara tillräckligt väl rustad och ha kvalificerad personal för att den ska kunna uppnå resultat inom alla ansvarsområden som omfattas av dess nya mandat. Parlamentet beslutar dock att placera 90 000 000 EUR i reserven inför rekryteringen av de återstående 20 övervakarna av grundläggande rättigheter i lönegrad AD, rekryteringen av de tre vice verkställande direktörerna och antagandet av ett förfarande för genomförande av artikel 46 i förordning (EU) 2019/1896(14).

47.  Europaparlamentet ökar därför anslagen till rubrik 4 med 106 231 750 EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom ytterligare utnyttjande av särskilda instrument.

Rubrik 5 – Säkerhet och försvar

48.  Europaparlamentet betonar vikten av en progressiv utformning av unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik samtidigt som vissa medlemsstaters status som neutral stat respekteras. Parlamentet understryker vikten av att öka det europeiska samarbetet i försvarsfrågor, eftersom det inte bara leder till ökad säkerhet för Europa och dess medborgare, utan också medför sänkta kostnader. Parlamentet noterar att syftet med det europeiska försvarssamarbetet är att skapa synergier och undvika dubbla utgifter i medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser ökade anslag till Europeiska försvarsfonden och till militär rörlighet för att fullt ut främja en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustriell bas som kommer att bidra till unionens välbehövliga strategiska oberoende.

49.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som de decentraliserade byråer som är verksamma på området säkerhet och brottsbekämpning spelar, särskilt när det gäller Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), och föreslår riktade ökningar och/eller personalförändringar för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt. Parlamentet betonar att i avsaknad av antagandet av Europols reviderade rättsliga grund före utgången av 2021 kan den reserv som finns kvar i byråns budget leda till en försenad rekrytering av personal som krävs för att säkerställa förberedelserna för ett effektivt genomförande av Europols reviderade rättsliga grund och mandat, och för att stärka Europols insatser mot terrorism och it‑brottslighet, innovation, stödja storskaliga utredningar, samarbete med Eppo och åtgärder mot penningtvätt.

50.  Europaparlamentet förstärker rubrik 5 med totalt 82 621 461 EUR över budgetförslaget, vilket ska finansieras med en del av den tillgängliga marginalen.

Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden

51.  Europaparlamentet betonar att unionen i en tid när yttre utmaningar och internationella politiska frågor blir allt viktigare i den internationella politiken måste säkerställa att den yttre dimensionen av dess budget är lämpligt finansierad och redo att utan dröjsmål hantera nuvarande, framväxande samt framtida och långsiktiga utmaningar. Parlamentet insisterar på att stödja överenskomna prioriteringar inom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (instrumentet Europa i världen) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III).

52.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka finansieringen för UNRWA som ett erkännande av dess viktiga roll när det gäller att bidra till regional stabilitet och dess roll som en unik leverantör av grundläggande tjänster för miljontals palestinska flyktingar. Parlamentet betonar att den föreslagna ökningen är avsedd att säkerställa en förutsägbar finansiering för UNRWA. Parlamentet betonar vikten av en utbildning där barn lär sig värden som tolerans, fred och ömsesidig respekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta samarbetet med den palestinska myndigheten och UNRWA för att främja utbildning av god kvalitet för palestinska barn och fortsätta att säkerställa full efterlevnad av Unescos normer.

53.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka finansieringen till länderna på västra Balkan och länderna i det östra och södra grannskapet för att stödja omfattande reformer och återhämtning efter covid-19-krisen och dess långsiktiga sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser, samt för att öka stödet till det civila samhället och icke‑statliga aktörer i anslutningsländerna. Parlamentet pekar i detta sammanhang på behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för viktiga områden såsom demokratistöd, det civila samhället och rättsstatsprincipen. Parlamentet efterlyser särskilt ett fortsatt stöd till människorättsaktivister och demokratiaktivister och till det civila samhällets organisationer i Belarus och i grannländerna.

54.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den rådande situationen i Afghanistan. Parlamentet anser att budgeten för humanitärt bistånd till Afghanistan och grannländerna bör ökas betydligt för att stödja och skydda utsatta afghaner, i synnerhet kvinnor, barn och hårt utsatta riskgrupper och deras familjer. Parlamentet insisterar även på att all finansiering till oberoende organisationer för utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd i Afghanistan ska ges direkt till dessa organisationer, utan att talibanregeringen används som mellanhand. Med tanke på de förväntade behov som uppstår till följd av den rådande situationen i Afghanistan och i andra delar av världen, och som behöver finansieras genom reserven för solidaritet och katastrofbistånd, både internt och externt, vilket kan leda till finansiella brister, beslutar parlamentet att öka finansieringen av det humanitära biståndet med 20 %.

55.  Europaparlamentet beklagar den ojämlika vaccinationstäckningen i världen. Parlamentet betonar därför behovet av att underlätta tillgången till covid-19-vacciner i utvecklingsländerna, särskilt genom Covax-initiativet, samt att stödja utvecklingsländerna att förbättra sina hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet beslutar därför att öronmärka 1 miljard EUR för detta ändamål från bufferten för nya utmaningar och prioriteringar inom ramen för instrumentet Europa i världen under 2022 genom att från detta belopp dra av de överförda anslagen från instrumentet Europa i världen från 2021, samt ytterligare 100 miljoner EUR under budgetposten ”Människor – globala utmaningar” utöver alla de åtaganden som kommissionen redan gjort. Parlamentet begär att medlemsstaterna skyndsamt uppfyller de Covax-åtaganden som redan gjorts och uppmanar dem att anslå ytterligare 2 miljarder EUR, antingen till Covax eller till vaccindoser, under första halvåret 2022. Parlamentet påminner om att budgetposten ”Människor – globala utmaningar” också syftar till att finansiera omedelbara utmaningar och utmaningar på medellång och lång sikt.

56.  Europaparlamentet framhåller unionens globala stödinsatser för flyktingar och påminner om den viktiga roll som Turkiet och de övriga värdländerna, även i södra Medelhavsområdet, spelar i mottagandet av flyktingar, särskilt från Syrien. Parlamentet bekräftar på nytt att unionen och dess medlemsstater måste fortsätta att tillhandahålla effektivt och övervakat bistånd till syriska flyktingar i värdländerna. Parlamentet betonar att den framtida finansieringen av de syriska flyktingarnas behov inte beaktades i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen eller instrumentet Europa i världen, och därför inte bör täckas av de planerade instrumenten, inbegripet bufferten instrumentet Europa i världen, eftersom paketet till förmån för flyktingar från Syrien, Irak eller andra länder inte är en reaktion på en ny kris eller oförutsedda behov. Parlamentet begär att eventuella efterföljare till EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet ska finansieras med nya anslag och ytterligare bidrag från medlemsstaterna och åtföljas av en motsvarande revidering av förordningen om den fleråriga budgetramen för att höja taket för rubrik 6 i syfte att återspegla de faktiska finansiella behoven för unionens yttre åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den turkiska regeringen inte är direkt involverad i förvaltningen och tilldelningen av medel inom ramen för efterföljande program till faciliteten för flyktingar i Turkiet, och att dessa medel i första hand ges direkt till flyktingar och värdsamhällen och förvaltas av organisationer som garanterar ansvarsskyldighet och insyn.

57.  Europaparlamentet understryker den nyckelroll som EU:s makroekonomiska stöd till Moldavien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Jordanien, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Tunisien och Ukraina spelar när det gäller att främja investeringar och stödja återhämtningen från covid-19-krisen.

58.  Europaparlamentet betonar att skydd och främjande av mänskliga rättigheter och demokrati globalt samt stärkt egenmakt för kvinnor och skydd av utsatta grupper, såsom barn, fortsätter att vara av grundläggande intresse för unionens yttre åtgärder. Parlamentet beslutar därför att öka finansieringen av dessa budgetposter.

59.  Europaparlamentet beslutar att öka stödet för strategisk kommunikation, särskilt åtgärder för att motverka global desinformation genom systematisk spårning och exponering av desinformation som sprids av stater och andra aktörer.

60.  Europaparlamentet ökar därför nivån på åtagandebemyndigandena för rubrik 6 med 563 429 451 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 7 – Europeisk offentlig förvaltning

61.  Europaparlamentet anser att rådets nedskärningar är oberättigade och inte skulle göra det möjligt för kommissionen att fullgöra sina uppgifter. Parlamentet återinför därför budgetförslaget för kommissionens administrativa utgifter, även för dess kontor.

62.  Europaparlamentet betonar att vissa avdelningar, särskilt kommissionens generaldirektorat för miljö och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), kommer att behöva personalförstärkningar med tanke på de nya lagstiftningsförslagen och de strategiska initiativ som grundar sig på målen i den europeiska gröna given, såsom 55 %-paketet, strategin för biologisk mångfald, kemikaliestrategin för hållbarhet och unionens ökade utgifter till följd av Next Generation EU och faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att som opartisk medlare omgående ompröva dessa behov och att föreslå lämpliga förstärkningar i sin ändringsskrivelse eller under förlikningen, utan att undergräva den faktiska personalnivån inom kommissionens övriga avdelningar eller byråer. Parlamentet framhåller att den nuvarande budget- och personalnivån begränsar Olafs möjligheter att utföra sitt arbete i alla medlemsstater. Parlamentet uppmärksammar även Olafs ökade arbetsbörda när det gäller genomförandet av unionens facilitet för återhämtning och resiliens och kontakterna med Eppo.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

63.  Europaparlamentet påminner om hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är som verktyg för att fastställa politiska prioriteringar och införa nya initiativ som kan komma att omvandlas till unionens ordinarie verksamhet och program. Efter att ha gjort en noggrann analys av alla inlämnade förslag och till fullo beaktat kommissionens bedömning av huruvida förslagen uppfyller lagstadgade krav och är genomförbara, antar parlamentet ett väl avvägt paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som återspeglar parlamentets politiska prioriteringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra pilotprojekt och förberedande åtgärder och att ge återkoppling om de resultat som uppnåtts på plats.

Betalningar

64.  Europaparlamentet understryker behovet av att tillhandahålla en tillräcklig nivå på betalningsbemyndigandena i 2022 års budget och beslutar därför att återställa rådets nedskärningar och att förstärka betalningsbemyndigandena för de budgetposter där ändringar har gjorts av åtagandebemyndigandena.

Övriga avsnitt

Avsnitt I – Europaparlamentet

65.  Europaparlamentet bibehåller i enlighet med sin resolution om beräkning av inkomster och utgifter som antogs av kammaren den 29 april 2021 den totala nivån på sin budget för 2022 på 2 112 904 198 EUR. Parlamentet införlivar budgetneutrala tekniska justeringar för att återspegla aktuell information som inte var tillgänglig tidigare i år.

66.  Europaparlamentet påminner om sin ovannämnda resolution av den 29 april 2021 om beräkning av sina inkomster och utgifter för budgetåret 2022.

Övriga avsnitt (avsnitt IV–X)

67.  Europaparlamentet noterar att budgetförslaget huvudsakligen återspeglar budgetberäkningarna från de olika institutioner som ingår i budgetens övriga avsnitt och som därför, med vissa undantag, motsvarar deras finansiella behov. Parlamentet anser att de systematiska nedskärningar som rådet föreslagit därför skulle ha en skadlig inverkan på de berörda institutionernas arbete och följaktligen på deras viktiga bidrag till unionens funktionssätt. Parlamentet föreslår därför att nivåerna i budgetförslaget återinförs i nästan alla fall, även när det gäller Europeiska datatillsynsmannen och Regionkommittén, inklusive deras tjänsteförteckningar, så att de kan utföra alla uppgifter som de har anförtrotts och även nya uppdrag. I enlighet med den ”gentlemen’s agreement” som ingåtts ändrar parlamentet inte resultatet av rådets behandling när det gäller avsnitten om rådet och Europeiska rådet.

68.  Europaparlamentet anser att det i vissa fall och med beaktande av institutionernas budgetberäkningar är nödvändigt att öka anslagen eller personalresurserna över nivån i budgetförslaget för att tillgodose nya behov och politiska mål. Parlamentet föreslår därför

o
o   o

69.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 424, 15.12.2020, s. 1. (2) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11. (4) EUT C 444 I, 22.12.2020. (5) Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027, Bilaga 2: Förklaringar. (Antagna texter (P9_TA(2020)0357). (6) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28. (7) EUT L 243, 9.7.2021, s. 1. (8) Antagna texter, P9_TA(2021)0106. (9) Antagna texter, P9_TA(2021)0158. (10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 av den 6 oktober 2021 om inrättande av brexitjusteringsreserven (EUT L 357, 8.10.2021, s. 1). (11) Förordning nr 1 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT P 17, 6.10.1958, s. 385). (12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1). (13) Europaparlamentets resolution av den 7 juni 2016 om utvärdering av de internationella redovisningsstandarderna (IAS) och verksamheten i International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS Foundation), European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) och Public Interest Oversight Board (Piob) (EUT C 86, 6.3.2018, s. 24)). (14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1).