Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2021/2667(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0521/2021

Ingivna texter :

B9-0521/2021

Debatter :

PV 20/10/2021 - 7
CRE 20/10/2021 - 7

Omröstningar :

PV 21/10/2021 - 2
PV 21/10/2021 - 10
CRE 21/10/2021 - 2

Antagna texter :

P9_TA(2021)0437

Antagna texter
PDF 259kWORD 86k
Torsdagen den 21 oktober 2021 - Strasbourg
FN:s klimatkonferens i Glasgow, Storbritannien (COP26)
P9_TA(2021)0437B9-0521/2021

Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2021 om FN:s klimatkonferens 2021 i Glasgow, Storbritannien (COP26) (2021/2667(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

–  med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen inom ramen för UNFCCC (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

–  med beaktande av den 25:e partskonferensen inom ramen för UNFCCC (COP25), av den 15:e sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP15) samt av den andra sessionen i partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet (CMA2), som hölls i Madrid, Spanien den 2–13 december 2019,

–  med beaktande av det beslut som fattades av presidiet för UNFCCC COP den 28 maj 2020 tillsammans med Storbritannien och dess italienska partner, om att uppskjuta UNFCCC:s 26:e partskonferens till följd av covid-19 och att sammankalla den på nytt i Glasgow, Storbritannien mellan den 1 och den 12 november 2021,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av det globala toppmötet om klimatanpassning den 25¬26 januari 2021,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (europeisk klimatlag)(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid, Spanien (COP25)(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2020 om EU:s roll för att skydda och återställa världens skogar(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om EU:s strategi för klimatanpassning(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2021 om markskydd(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2021 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 februari 2021 Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning, (COM(2021)0082),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 om en EU-strategi för att minska metanutsläppen (COM(2020)0663),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 januari 2021 om klimat- och energidiplomati – att uppnå resultat för den europeiska gröna givens yttre dimension,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 6 oktober 2021 om förberedelserna inför UNFCCC-sammanträdena i Glasgow den 31 oktober–12 november 2021,

–  med beaktande av den övergripande bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

–  med beaktande av den särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 °C, dess femte utvärderingsrapport och dess sammanfattande rapport om detta samt dess särskilda rapport om klimatförändringarna och marken (Climate Change and Land) och dess särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat (Ocean and Cryosphere in a Changing Climate),

–  med beaktande av rapporten från UNFCCC:s underorgan för vetenskaplig och teknisk rådgivning av den 29 april 2021 Ocean and climate change dialogue to consider how to strengthen adaptation and mitigation action,

–  med beaktande av flaggskeppsrapporten från Global Commission on Adaptation av den 10 september 2019 Adapt now: a global call for leadership on climate resilience,

–  med beaktande av UNFCCC:s sammanfattande rapport av den 17 september 2021 om de nationellt fastställda bidragen enligt Parisavtalet,

–  med beaktande av FN:s miljöprograms elfte rapport om utsläppsklyftan (Emissions Gap Report) av den 9 december 2020,

–  med beaktande av Internationella energiorganets rapport från maj 2021 Net Zero by 2050 - A Roadmap for the Global Energy Sector,

–  med beaktande av FN: s miljöprograms rapport av den 18 februari 2021 Making Peace with Nature: a scientific blueprint to tackle the climate, biodiversity and pollution emergencies,

–  med beaktande av rapporten från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster av den 29 oktober 2020 IPBES workshop on biodiversity and pandemics - workshop report,

–  med beaktande av den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänsters och IPCC:s gemensamma Workshop Report on Biodiversity and Climate Change av den 10 juni 2021,

–  med beaktande av Meteorologiska världsorganisationens rapport från april 2021 om situationen för världens klimat under 2020,

–  med beaktande av Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030,

—   med beaktande av FN: s miljöprograms rapport av den 6 maj 2021 Global utvärdering av metan: fördelar och kostnader vid begränsning av metanutsläpp,

–  med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om FN:s klimatkonferens 2021 i Glasgow, Storbritannien (COP26) (O-000065/2021 – B9-0039/2021 och O-000066/2021 – B9‑0040/2021),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. Den 12 oktober 2021 hade 191 av de 197 parterna i UNFCCC deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument hos FN.

B.  Den 17 december 2020 lämnade EU och dess medlemsstater in sitt uppdaterade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC, vilket innebär att EU åtagit sig ett bindande mål om att inom hela sin ekonomi minska de inhemska växthusgasutsläppen fram till 2030 med minst 55 % jämfört med 1990 utan bidrag från internationella reduktionsenheter.

C.   Enligt FN:s miljöprograms (Unep) rapport från 2020 om utsläppsklyftan kommer att inte att räcka med de åtaganden som redan ingåtts av de stater som undertecknat Parisavtalet för att avtalets gemensamma mål ska uppnås, utan resultatet kommer i stället att bli en global uppvärmning på mer än 3 °C jämfört med under den förindustriella tidsåldern. Det är djupt beklagligt att många parter i UNFCCC ännu inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att ens ha börjat uppfylla sina nationellt fastställda bidrag och att en stor del av de framsteg som gjorts neutraliseras genom kontraproduktiv politik som t.ex. fortsatta subventioner av fossila bränslen och uppförandet av nya kolkraftverk. I detta sammanhang bör varnas för positiva naturliga återkopplingar som skulle kunna få förödande konsekvenser för den globala uppvärmningen.

D.  Halterna av de viktigaste växthusgaserna fortsatte öka under 2020, trots att utsläppen tillfälligt minskade till följd av covid-19, och enligt Meteorologiska världsorganisationen var halten av koldioxid i atmosfären den största någonsin på över tre miljoner år. 2020 var ett av de tre varmaste åren som någonsin uppmätts, med en genomsnittlig temperatur på 1,2 °C över förindustriell nivå. Det senaste årtiondet (2011–2020) var det varmaste som någonsin uppmätts.

E.  Enbart EU:s nationella politik är inte tillräcklig för att begränsa de globala utsläppen av växthusgaser och begränsa temperaturökningen i linje med Parisavtalet. Kollektiva, omedelbara och ambitiösa globala åtgärder är avgörande för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer.

F.  I Parisavtalets ingress noteras ”vikten av säkerställt skydd av ekosystemens orubbade tillstånd, inklusive oceanerna”, och enligt artikel 4.1 d i UNFCCC ska alla parter främja ”hållbar skötsel, och [...] bevarande och ökning [...] av sänkor och reservoarer för alla växthusgaser [...], inklusive biomassa, skogar och oceaner, såväl som andra ekosystem på land, vid kuster och i vatten”. I artikel 2.1 b i Parisavtalet betonas att anpassningen till klimatförändringarna och utvecklingen av resiliens och mot låga utsläpp av växthusgaser bör genomföras på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen. I den övergripande bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från IBPES understryks att hållbart utnyttjande av naturen kommer att vara avgörande för anpassning till och begränsning av farlig antropogen inverkan på klimatsystemet.

G.  Konsekvenserna av klimatförändringarna och förlust av den biologiska mångfalden är två av de viktigaste utmaningarna och riskerna för mänskliga samhällen. Merparten av de tidigare politiska insatserna har tagit itu med problemen med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald separat.

H.  De globala Aichimålen för biologisk mångfald för 2020 nåddes inte, vilket gör det än mer brådskande att snabbt höja ambitionsnivån för och utöka omfattningen av bevarandet av den biologiska mångfalden.

I.  Det är oerhört viktigt att bevara haven, inte enbart som en viktig näringskälla, utan även för deras betydelse för kolcykeln, som reglerar klimatet och producerar det mesta av det syre i luften som vi andas. I IPCC:s särskilda rapport om havet och kryosfären understryks att klimatmekanismer hänger samman med havens hälsa och att de marina ekosystemen just nu påverkas av den globala uppvärmningen, föroreningar, överexploateringen av den marina biologiska mångfalden, försurning, försämrad syresättning och kusterosion. I rapporten erinras också om att haven sedan 1970 successivt har blivit allt varmare och har absorberat mer än 90 % av överskottsvärmen i klimatsystemet, och att haven är en del av lösningen för att mildra och anpassa sig till klimatförändringarnas följder. Det är därför nödvändigt att minska utsläppen av växthusgaser och föroreningen av ekosystem och att stärka de naturliga kolsänkorna.

J.  Naturbaserade lösningar och ekosystembaserade metoder spelar en viktig roll i begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Det är mycket viktigt med skydd och återställande av naturliga kolsänkor som redan finns och är effektiva, inbegripet kolreservoarer i haven.

K.  Skogarna spelar en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna eftersom de fungerar som kolsänkor som binder omkring 2 miljarder ton koldioxid varje år. En av de mest kostnadseffektiva formerna av klimatåtgärder är att skydda och förbättra skogarna, och om de genomförs fullt ut skulle skogsbaserade åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna kunna minska utsläppen av växthusgaser med omkring 15 gigaton koldioxid per år fram till 2050, vilket potentiellt skulle kunna vara tillräckligt för att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 ºC.

L.  Minskad avskogning och skogsförstörelse kan bidra till att minska de växthusgasutsläpp som orsakas av människan inom ett stort spann, från 0,4 till 5,8 gigaton koldioxidekvivalenter varje år(9).

M.  En fjärdedel av det norra halvklotet är täckt av permanent frusen mark, vilket också kallas permafrost. Till följd av den globala temperaturökningen tinar den arktiska permafrosten rekordsnabbt. Permafrosten är en gigantisk reservoar för växthusgaser med potential att binda upp till 1 600 gigaton koldioxid – nästan dubbelt så mycket som för närvarande finns i atmosfären – men även metan och dikväveoxid. Om det frisläpps skulle det allvarligt kunna påskynda och förvärra den globala uppvärmningen(10).

N.  Enligt Världshälsoorganisationen kommer de beräknade klimatförändringarna att orsaka cirka 250 000 ytterligare dödsfall om året år 2030 och kostnaderna för direkta skador på hälsan uppskattas till mellan 2 och 4 miljarder US-dollar per år fram till 2030.

O.  Den förlust av biologisk mångfald som hör samman med omvandlingen av landskap kan leda till större framväxande risk för sjukdomar i vissa fall, när arter som anpassar sig väl till människodominerade landskap också kan medföra patogener som utgör en hög risk för zoonotisk överföring.

P.  Luftföroreningarna och klimatförändringarna är tätt sammanflätade och har vissa antropogena källor gemensamt. Enligt Världshälsoorganisationen står luftföroreningarna för uppskattningsvis 4,2 miljoner dödsfall runt om i världen varje år pga. stroke, hjärtsjukdom, lungcancer samt akuta och kroniska luftvägssjukdomar.

Q.  Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering har antalet katastrofer och omfattningen av de ekonomiska förlusterna nästan fördubblats under de 20 senaste åren, och mycket av detta beror på en markant ökning av antalet klimatrelaterade katastrofer.

R.  Klimatförändringarna och dess förödande konsekvenser påverkar redan migrationsmönstren. Enligt en Världsbanken-studie från 2018 riskerar närmare 3 % av befolkningen i regionerna Afrika söder om Sahara, Sydasien och Latinamerika att tvingas flytta inom sina egna länder för att undgå klimatförändringarnas långsamt framskridande effekter(11). Utan samordnade anpassningsåtgärder riskerar mer än 700 miljoner människor som bor i låglänta kustområden och små östater att drabbas av intensivare stormar, översvämningar och i slutändan förlust av mark och omlokalisering.

S.  Parisavtalet är det första internationella fördrag där kopplingen mellan klimatåtgärder och mänskliga rättigheter uttryckligen konstateras, vilket gör det möjligt att använda befintliga människorättsrelaterade rättsliga instrument för att med kraft uppmana länder och privata företag att minska utsläppen. Det finns inga konkreta instrument inom ramen för Parisavtalet för att ställa länder och företag till svars för deras inverkan på klimatförändringarna och utövandet av mänskliga rättigheter.

T.  Klimatförändringarna har också en viktig människorättsdimension eftersom de direkt och indirekt påverkar förverkligandet av flera allmänt erkända mänskliga rättigheter och påverkar utsatta grupper, såsom kvinnor, barn, äldre, sjuka människor, låginkomsttagare och urbefolkningar, allra mest. Både UNFCCC och Parisavtalet grundar sig på solidaritet mellan generationer och staternas åtagande att skydda klimatsystemen för nuvarande och kommande generationers skull. Klimatförändringarna förvärrar de utmaningar som urbefolkningar för närvarande står inför och leder till ännu djupare kulturell, ekonomisk och politisk marginalisering och ojämlikhet.

U.  Klimatåtgärder är ett av FN:s mål för hållbar utveckling som antagits 2015 av samtliga FN-medlemsstater som en del av Agenda 2030 för hållbar utveckling.

V.  Parterna i UNFCCC gjorde 2009 en utfästelse om att mobilisera 100 miljarder US-dollar per år från och med 2020, vilket senare bekräftades på nytt i Parisavtalet. Industriländernas faktiska åtaganden är dock fortfarande långt under det kollektiva målet. Klimatförändringarnas konsekvenser, och de behov som dessa gett upphov till, i utvecklingsländerna, i synnerhet i de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling, har förvärrats och ökat.

W.  FN:s utvecklingsprogram uppskattar att det kommer att behövas 140–300 miljarder US-dollar varje år fram till 2030 bara för att täcka utvecklingsländernas anpassningsbehov, vilket ökar till 280–500 miljarder US-dollar varje år fram till 2050(12).

X.  2020 års partskonferens för FN:s ramkonvention om klimatförändringar och partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald blev dessvärre uppskjutna i ett år på grund av covid-19-utbrottet, men detta ger en unik möjlighet att byta från en reaktiv modell till en proaktiv och försiktighetsbaserad modell och i slutändan förverkliga den omvandling som behövs. Nya vetenskapliga framsteg bör utgöra underlag för och stärka kopplingarna mellan internationella agendor och deras genomförande på nationell nivå.

Y.  Alltmedan världen fortfarande arbetar med att hantera de pågående konsekvenserna av covid-19-pandemin finns klimatkrisen kvar. Den ekonomiska återhämtningen bör tas till vara som ett gyllene tillfälle att påskynda omställningen till klimatneutralitet och säkerställa väg mot att uppnå målet om 1,5 °C genom att utveckla en samhällsekonomisk modell som är förenlig med planetens gränser och kanalisera investeringar i återställande av naturliga ekosystem och således stärka ekosystems anpassningsförmåga, liksom även i sådana prioriterade områden som energieffektivitet, hållbar livsmedelsproduktion, teknik för förnybar energi, innovativ och hållbar nollutsläppsteknik och den tillhörande infrastruktur som krävs, och styra investeringar bort från verksamhet som skadar klimatet och miljön genom att integrera principen om att inte orsaka betydande skada i investeringsbesluten. I denna omställningsprocess bör vederbörlig hänsyn tas till regionernas olika behov och kapacitet, samtidigt som principen om en rättvis omställning respekteras.

Z.  Enligt Europeiska miljöbyrån innebär ”systemförändring” en grundläggande, omvandlande och övergripande typ av förändring som innebär stora skiften och omstyrning av systemens mål, incitament, teknik, social praxis och sociala normer, samt inom kunskapssystem och förvaltningsmetoder. För centrala samhällssystem innebär detta att tänka om kring inte enbart teknik och produktionsprocesser, utan även konsumtionsmönster och levnadssätt i syfte att överväga mer hållbara alternativ som exempelvis fokuserar på välbefinnande och motståndskraft(13).

AA.  Naturbaserade lösningar och ekosystembaserade metoder har potential att ge starka politiska kopplingar mellan UNFCCC, konventionen om biologisk mångfald och den andra Riokonventionen om ökenspridning, och ge en möjligheter för ordförandeskapen och sekretariaten för alla de tre avtalen att samarbeta för att hantera klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald på ett integrerat och sammanhängande sätt.

AB.  Den europeiska gröna given och planen NextGenerationEU utgör ett unikt tillfälle att stärka EU:s ekonomi och göra den mer innovativ, konkurrenskraftig och framtidsinriktad, och således sörja för EU:s ledande ställning vad gäller den gröna ekonomin och för utvecklingen av den europeiska sociala modellen och den sociala marknadsekonomin.

AC.  De klimatrelaterade riskerna för hälsa, försörjningsmöjligheter, livsmedelstrygghet, vattenförsörjning och ekonomisk tillväxt förutspås bli mycket värre med en global uppvärmning med 2 °C. En begränsning av den globala uppvärmningen till 1.5 °C jämfört med 2 °C förväntas minska konsekvenserna för ekosystemen på land, i färskvatten och i kustområden och bevara fler av deras tjänster för människor. Det är därför oerhört viktigt att arbeta vidare med insatser för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer.

AD.  EU:s ledning genom gott exempel är avgörande för att engagera tredjeländer i kampen mot klimatförändringarna och därmed för att stärka den globala klimatambitionen.

AE.  EU måste erkänna och ta sitt ansvar för historiska utsläpp av växthusgaser och utvecklingsgapet mellan det globala Nord och det globala Syd.

AF.  I enlighet med artikel 2.1 c i Parisavtalet är det av yttersta vikt att göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling för att bekämpa klimatförändringshotet.

AG.  Allmänhetens medvetenhet om och medborgarnas engagemang för klimatåtgärder ökar. Medborgare kräver att regeringarna gör större insatser och vidtar mer ambitiösa åtgärder för att ta itu med klimatförändringarna.

AH.  Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod avslutades den 31 december 2020. Vägledningen om hur man ska beakta de minskade utsläppen hos verksamheterna inom ramen för mekanismen för en ren utveckling efter den 31 december 2020 sköts upp. Tillfälliga åtgärder har införts för att förlänga verksamheterna inom ramen för mekanismen för en ren utveckling efter 2020. Partsmötet för Kyotoprotokollet planeras äga rum i samband med COP26 i Glasgow.

1.  Europaparlamentet påminner om att klimatförändringarna och förlusten av den biologiska mångfalden är några av de största utmaningar som mänskligheten står inför och att alla regeringar i hela världen måste göra sitt yttersta för att bekämpa dem utan dröjsmål. Parlamentet understryker att internationellt samarbete, deltagandet av icke-statliga aktörer, solidaritet och konsekventa åtgärder som stöds av vetenskapen och ett orubbligt engagemang för att öka ambitionerna krävs för att vi ska kunna fullgöra vårt kollektiva ansvar för att begränsa den globala uppvärmningen och förhindra förlust av biologisk mångfald och sålunda värna om hela vår jord och allas välbefinnande. Parlamentet noterar i detta avseende att FN:s generalsekreterare António Guterres med eftertryck uppmanade alla regeringar världen över att utlysa klimatnödläge till dess att världen har uppnått nettonollutsläpp av växthusgaser.

2.  Europaparlamentet uttrycker oro över vad man kommit fram till i FN:s miljöprograms rapport från 2020 om utsläppsklyftan, framför allt om prognosen om att fastän covid-19-pandemin lett till en tillfällig nedgång i koldioxidutsläppen så kommer, även ifall de ovillkorliga nationellt fastställda bidragen som inlämnats genomförs till fullo, det oaktat utvecklingen att fortsätta gå i riktning mot en temperaturhöjning på 3,2 °C Parlamentet välkomnar de uppdateringar av de nationellt fastställda bidragen som hittills har meddelats och som har stärkt klimatambitionen. Parlamentet noterar dock med oro att dessa bidrag fortfarande inte kommer att vara tillräckliga för att driva ner utsläppen till en nivå som gör att Parisavtalets mål kan uppnås. Parlamentet är oroat över UNFCCC:s sammanfattande rapport om de nationellt fastställda bidragen från september 2021, i vilken det konstaterades att alla nationellt fastställda bidrag som lämnats in före den 30 juli 2021 sammantaget innebär en betydande ökning av de globala växthusgasutsläppen 2030 jämfört med 2010 – omkring 16 %. Parlamentet betonar att enligt IPCC krävs en minskning av de globala utsläppen med åtminstone 45 % fram till 2030 jämfört med 2010 års nivåer för att målet om 1,5 °C ska nås.

3.  Europaparlamentet erinrar om ett aktuellt avgörande i en författningsdomstol där det slogs fast att skyddet av klimatet inte är upp till politikerna, och att bestämmelserna i författningen om miljöskydd ålägger staten ett konstitutionellt åtagande att uppnå klimatneutralitet.

4.  Europaparlamentet understryker att enligt 2020 års rapport om utsläppsklyftan skulle en grön återhämtning från pandemin kunna minska växthusgasutsläppen med omkring 25 % fram till 2030, så att de skulle uppvisa en nivå som gav 66 % chans att hålla temperaturökningen till åtskilligt under 2 °C, låt vara att det ännu inte skulle räcka med detta för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Parlamentet understryker därför att återhämtningsåtgärderna skulle kunna ha stor inverkan på huruvida Parisavtalets mål nås. Parlamentet uppmanar regeringarna att göra allt de kan för att förverkliga en grön återhämtning och samtidigt stärka sina utfästelser i linje med Parisavtalets mål och att höja sina nationellt fastställda bidrag före COP26, genom att anta en politik som är baserad på vetenskap. Parlamentet betonar att enligt den senaste forskningen utgör uppfyllandet av temperaturmålet i Parisavtalet en ”ekonomiskt optimal” klimatpolitik(14).

5.  Europaparlamentet välkomnar G7:s åtagande om ambitiösa och påskyndade insatser i utsläppsminskande syfte för att en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 ° C ska förbli inom räckhåll(15). Parlamentet erinrar om att detta skulle medföra många samvinster för miljön, ekonomin, samhället och folkhälsan. Parlamentet framhåller att allt fler länder förbinder sig till mål om nettonollutsläpp senast vid mitten av århundradet. Parlamentet understryker dock att detta snabbt måste omsättas i form av en kraftfull politik på kort sikt, åtgärder och ekonomiska resurser och återspeglas i de reviderade nationellt fastställda bidragen som ska lämnas in före COP26 i form av ökade klimatmål för 2030 för att de globala utsläppen ska nå sin topp så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar med kraft G20 att spela en ledande roll när det gäller att höja ambitionsnivån på såväl kort som lång sikt.

6.  Europaparlamentet välkomnar att de största globala ekonomierna, fem år efter att Parisavtalet trädde i kraft, tävlar i kapp om att uppnå klimatneutralitet. Parlamentet uppmärksammar att åtaganden om nettonollutsläpp måste backas upp med långsiktiga strategier som lämnas in till UNFCCC. Parlamentet betonar behovet av att omvandla dessa åtaganden till effektiva åtgärder och politik på alla nivåer och inom alla sektorer.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av att fasa ut alla fossila bränslen så snart som möjligt. Parlamentet är medvetet om slutsatserna i Internationella energiorganets rapport Net Zero by 2050, som visar på en skarp nedgång i efterfrågan på fossila bränslen, vilket innebär att det inte kommer att behövas investeringar i nya källor för fossila bränslen, och att det för att målet på 1,5 °C ska uppnås krävs att ingen utveckling av nya olje- och gasfält godkänns och att inte heller nya kolgruvor byggs eller utvidgas från och med 2021. Parlamentet stöder G7:s åtagande att upphöra med finansieringen av kol utan utsläppsminskande åtgärder senast i slutet av 2021. Parlamentet uppmanar G7-länderna att föregå med gott exempel när det gäller energiomställningen och att stoppa alla nya investeringar i utvinning av fossila bränslen. Parlamentet stöder ordförandeskapet för COP26, Storbritannien och Powering Past Coal Alliance i försöket att nå en överenskommelse om att stoppa byggandet av nya koleldade kraftverk utan utsläppsminskande åtgärder. Parlamentet konstaterar att fossila bränslen inte har någon roll i EU:s energimix på lång sikt och uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen anta nationella planer för att fasa ut alla fossila bränslen så snart som möjligt för att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

8.  Europaparlamentet stöder uttryckligen Danmarks och Costa Ricas initiativ att skapa en allians mellan länder som är villiga att fasa ut olje- och gasproduktionen och sluta bevilja tillstånd för ny prospektering. Parlamentet påminner om slutsatserna i Internationella energiorganets rapport ”Net zero by 2050 – A Roadmap for the Global Energy Sector”, där det bekräftas att sådana åtgärder är nödvändiga för att kunna uppnå målet på 1,5 °C.

9.  Europaparlamentet påminner om att samtliga parter bör göra finansiella flöden – såväl offentliga som privata, inhemska som internationella – förenliga med en väg mot att uppnå 1,5-gradersmålet och en klimatresilient utveckling. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att, som en del av det kommande klimat- och energipaket som ska offentliggöras den 14 december 2021, tillhandahålla en omfattande översyn av det aktuella läget när det gäller unionens och medlemsstaternas efterlevnad av artikel 2.1 c i Parisavtalet, och att vidta alla åtgärder som krävs för att täppa till eventuella luckor.

10.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över det ökande globala intresset för fossilbränslereserverna i Arktis som blir mer tillgängliga i takt med att havsistäcket minskar på grund av klimatförändringarna. Parlamentet betonar naturens sårbarhet i Arktis och den extrema svårigheten att rengöra ekosystemet efter oljespill från utblåsningar, rörläckor eller fartygsolyckor. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU och dess medlemsstater att efterlysa ett globalt moratorium mot oljeborrning till havs i Arktis.

11.  Europaparlamentet betonar behovet av att åter bygga upp internationella koalitioner för resultat vid COP26 som har höga ambitioner och har stark miljömässig integritet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ha ett nära samarbete med länder som är stora utsläppskällor, länder som är särskilt sårbara för klimatförändringar, transatlantiska partner och Storbritanniens ordförandeskap för COP26 för att lägga fram politiska förslag vid konferensen om hur länder bör påskynda åtgärderna för att täppa till ambitionsklyftan för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C. Parlamentet uppmanar EU att öka sin utåtriktade diplomatiska verksamhet och sitt alliansbyggande med utvecklingsländerna och de mest utsatta länderna i syfte att detta ska fungera som en brobyggare mellan industriländer och utvecklingsländer, som historiskt har varit mest kritiska när det gäller att uppnå de mest ambitiösa resultaten vid partskonferenserna för FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

12.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att president Biden den första dagen av sitt ämbete vidtog åtgärder för att återansluta Förenta staterna till Parisavtalet och hans åtagande att minska Förenta staternas växthusgasutsläpp med hälften fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer och att sträva efter nettonollutsläpp senast 2050. Parlamentet förväntar sig konkreta politiska insatser och finansiella flöden snabbt därefter i syfte att uppfylla Förenta staternas åtaganden. Parlamentet betonar vikten av EU:s och Förenta staternas partnerskap och ledarskap för att målen i Parisavtalet ska kunna uppnås. Parlamentet betonar att åtgärder mot klimatförändringarna, miljöförstöring och förlust av biologisk mångfald, samt främjande av grön tillväxt och skydd av våra hav, är centrala i den nya gemensamma transatlantiska agendan, och att EU och Förenta staterna gemensamt har åtagit sig att vidta alla åtgärder som krävs för att den globala temperaturen inte ska höjas med mer än 1,5 °C. Parlamentet noterar president Bidens insatser för att höja den globala ambitionsnivån när det gäller klimatåtgärder, bland annat genom att hålla toppmötet om klimatfrågor i april 2021.

13.  Europaparlamentet framhåller Kinas roll som världens näst största ekonomi och landet med de högsta totala växthusgasutsläppen. Parlamentet noterar Kinas beredvillighet att fungera som en konstruktiv kraft i de globala klimatförhandlingarna. Parlamentet noterar dock med särskild oro dess fortsatta stora beroende av kol, och uppmuntrar landets regering att driva på för att påskynda den gröna omställningen som en viktig förutsättning för att uppnå Parisavtalets globala mål. Parlamentet noterar president Xi Jinpings förkunnande i september 2020 att Kina skulle nå en topp när det gäller koldioxidutsläpp innan 2030, och uppnå koldioxidneutralitet innan 2060. Parlamentet understryker att dessa åtaganden bör omfatta alla växthusgasutsläpp. Parlamentet förväntar sig ytterligare åtaganden samt konkreta politiska åtgärder och anpassade finansiella flöden för att uppfylla dem.

14.  Europaparlamentet understryker att enligt den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är de bakomliggande orsakerna till pandemier samma globala miljöförändringar som driver på förlusten av den biologiska mångfalden och klimatförändringarna, inbegripet förändrad markanvändning, expansion och intensifiering av jordbruket samt handel med och konsumtion av vilda djur liksom andra pådrivande faktorer. Parlamentet betonar att pandemin visat dels vikten av principerna om One Health och hälsa inom alla politikområden inom det politiska beslutsfattandet, dels att det behövs omvandlande förändringar. Parlamentet erinrar om att Parisavtalet i sin ingress noterar ”rätten till hälsa” som en grundläggande rättighet. Parlamentet understryker att det i artikel 4.1 f i UNFCCC står att alla konventionsparter ska utnyttja ”lämpliga metoder, till exempel konsekvensbedömningar, nationellt formulerade och fastställda, i syfte att minimera skadliga effekter på ekonomin, folkhälsan och miljöns kvalitet av projekt eller åtgärder som de vidtar för att motverka eller anpassa sig till klimatförändring”. Parlamentet anser att hälsa bör tas med i de nationella anpassningsplanerna och i nationella meddelanden till UNFCCC.

15.  Europaparlamentet betonar att det krävs massiva investeringar och en exempellös omställning av alla sektorer i våra ekonomier för att nå Parisavtalets mål och dess mål om klimatneutralitet. Parlamentet anser att denna omställning till en ny, hållbar ekonomisk modell endast kan genomföras om den garanterar en rättvis omställning som kombinerar sociala och ekologiska framsteg, ökar människors välbefinnande och inte lämnar någon utanför.

COP26 i Glasgow

16.  Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg vid COP25 i Madrid under 2019 och bristen på åtaganden och öppenhet från somliga parters sida. Parlamentet beklagar att slutförandet av Parisavtalets regelbok uppskjutits till en senare COP och att diskussionerna om förluster och skador kunde ha gett mer ambitiösa resultat. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts med viktiga frågor, såsom främjandet av den sociala dimensionen inom klimatagendan och massmobiliseringen av icke-statliga aktörer, trots att det förelegat organisatoriska svårigheter.

17.  Europaparlamentet betonar att det är avgörande att COP26 skapar ett nytt samförstånd kring de klimatåtgärder och den ambition som krävs för att åstadkomma global klimatneutralitet vid mitten av århundradet samt kring robusta politiska insatser på kort och medellång sikt.

18.  Europaparlamentet uppmanar samtliga parter i UNFCCC att, i samarbete med regioner och icke-statliga aktörer, särskilt i det civila samhället, ge konstruktiva bidrag till den process som ska utmynna i COP26 och under vilken man ska uppdatera de nationellt fastställda bidragen för att säkerställa att de överensstämmer med Parisavtalets långsiktiga temperaturmål och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, och att de avspeglar parternas högsta möjliga ambitionsnivå. Parlamentet betonar att eftersom de utfästelser som hittills gjorts inte är tillräckliga för att Parisavtalets mål ska kunna uppnås och att de globala växthusgasutsläppen snarast måste nå sin maximala nivå och därefter drastiskt minska bör samtliga parter göra mera och uppdatera sina nationellt fastställda bidrag i enlighet med målen i Parisavtalet, och uppmanar i synnerhet EU och alla G20-nationer att visa globalt ledarskap i detta avseende och även åta sig att bli klimatneutrala fram till 2050.

19.  Europaparlamentet betonar att utsläppen som orsakas av den rikaste procenten av världsbefolkningen, enligt Uneps Emissions Gap Report 2020, är mer än dubbelt så stora som de kombinerade utsläppen från de fattigaste 50 %. Parlamentet noterar att vidare forskning(16) tyder på att inom EU ansvarade de rikaste 10 % av EU-medborgarna för närmare en tredjedel av EU:s sammanlagda konsumtionsutsläpp mellan 1990 och 2015, och att de totala årliga konsumtionsutsläppen som orsakas av de fattigaste 50 % av EU-medborgarna, under samma period, minskade med 24 % medan utsläppen som orsakades av de rikaste 10 % ökade med 3 %. Parlamentet betonar behovet av att till fullo beakta rättvisa vid genomförandet av Parisavtalet, och av att EU ska begränsa och drastiskt minska utsläppen samtidigt som unionen tillhandahåller stöd till de fattigaste hushållen för att säkerställa en rättvis omställning.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med andra stora utsläppare av koldioxid för att skapa en internationell klimatklubb av länder som leder vägen mot klimatneutralitet, med gemensamma mål om minskningen av växthusgasutsläppen, uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050, fastställande av en definition av enhetliga standarder för mätning av utsläpp och av jämförbara uttryckliga och underförstådda koldioxidpriser inom energi- och industrisektorerna samt om skyddet av länder som är villiga att genomföra klimatskyddsåtgärder mot nackdelarna av internationell konkurrens genom en gemensam mekanism för koldioxidjustering vid gränserna.

21.  Europaparlamentet understryker behovet av att vidta förstärkta och samordnade sektoriella åtgärder för utfasning av fossila bränslen genom anpassning av mål och samarbete mellan parterna och andra aktörer. Parlamentet uppmanar parterna att stärka Marrakechpartnerskapet för globala klimatåtgärder som ett utrymme för att uppmuntra icke-statliga aktörer och subnationella myndigheter att vidta omedelbara klimatåtgärder baserade på vetenskap och mycket ambitiösa mål och att främja gemensamt lärande över valkretsar, geografiska förhållanden och sektorer för att påskynda åtgärder och ett stödjande beslutsfattande om Parisavtalets mål.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av att COP26 slutför de punkter i Parisavtalets arbetsprogram som ännu inte genomförts i syfte att fokusera de kommande fem åren på att ytterligare utveckla och stärka dess genomförande och operationalisering. Parlamentet uppmanar med kraft samtliga parter att slutföra det som ännu återstår att göra för att Parisavtalets regelbok ska bli färdig, framför allt i fråga om transparens, gemensamma tidsramar och samarbetsmekanismer enligt artikel 6, varvid syftet ska vara att säkerställa transparens och stark miljöintegritet och åstadkomma högsta möjliga ambitionsnivå.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förespråka strikta och handfasta internationella regler med anknytning till artikel 6 i Parisavtalet, utgående från San José-principerna. Parlamentet framhåller i synnerhet behovet av att uppmuntra internationellt samarbete samtidigt som alla slag av dubbelräkning måste undvikas för att säkerställa miljöintegriteten med verkliga, ytterligare, mätbara och permanenta utsläppsminskningar som kan kontrolleras oberoende, så att inga enheter som utfärdats med stöd av Kyotoprotokollet kan räknas in i nuvarande och framtida nationellt fastställda bidrag och att skyddet av mänskliga rättigheter måste garanteras. Parlamentet upprepar sitt stöd till att en del av intäkterna från mekanismer i enlighet med artikel 6 används för anpassningsfonden. Parlamentet upprepar sitt stöd för införandet av en femårig tidsram och uppmanar EU att inta en ståndpunkt till stöd för ett avtal om en gemensam femårig tidsram för att öka tempot på klimatåtgärderna.

24.  Europaparlamentet efterlyser operationalisering av ramen för ökad insyn, som omfattar principerna om transparens, korrekthet, konsistens, jämförbarhet och fullständighet.

25.  Europaparlamentet understryker att människor påverkas av klimatförändringarna på olika sätt enligt sådana faktorer som kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet och fattigdom, och att nuvarande ojämlikhet baserad på en persons kön kan öka denna persons sårbarhet för de oundvikliga följderna av klimatförändringarna, inbegripet naturkatastrofer. Parlamentet välkomnar därför antagandet av det förstärkta Lima-arbetsprogrammet om jämställdhet och handlingsplanen för jämställdhet vid COP25 i Madrid och efterlyser att de genomförs snabbt. Parlamentet anser att omställningen till ett hållbart samhälle måste ske på ett inkluderande, rättvist och jämlikt sätt, och att könsbalansen och kvinnors och flickors egenmakt är viktiga i denna omställning. Parlamentet betonar behovet av en effektivare jämställdhetsintegrering inom alla relevanta målsättningar och mål. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utarbeta en konkret handlingsplan för att uppfylla åtagandena i den förnyade handlingsplanen för jämställdhet och att inrätta en permanent europeisk kontaktpunkt för frågor om jämställdhet och klimatförändringar, med adekvata budgetresurser, för att genomföra och övervaka klimatåtgärder som karaktäriseras av jämställdhet i EU och globalt(17). Parlamentet anser att detta skulle kunna utgöra ett exempel för andra parter att anta liknande åtgärder.

26.  Europaparlamentet välkomnar att parterna i allt högre grad beaktar jämställdhet i sina nationellt fastställda bidrag, och uppmanar alla parter att anta jämställdhetsbudgeterade och socialt rättvisa nationellt fastställda bidrag och klimatfinansiering för att tillhandahålla klimaträttvisa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka samstämmigheten mellan stödet till jämställdhet och klimat genom instrument för yttre åtgärder och genom Europeiska investeringsbanken (EIB), inbegripet genom att stärka kvinnors och kvinnoorganisationers delaktighet i styrning och beslutsfattande, deras tillgång till finansiering, och till program som stöder kvinnors roll i klimatstyrningen, och särskilda sektorer som t.ex. jordbruk och skogsbruk, med ett särskilt fokus på kvinnor ur ursprungsbefolkningar.

27.  Europaparlamentet oroar sig över att reserestriktioner och andra covid-19-betingade restriktioner kan bli till skada för ett rättvist och väl avvägt deltagande i COP26. Parlamentet uppmanar det brittiska ordförandeskapet för COP26 att göra allt för att säkerställa ett brett och inkluderande deltagande, med full respekt för de sanitära åtgärderna. Parlamentet anser att alla ansträngningar bör göras för att se till att alla utvecklingsländer, särskilt de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling, kan delta i COP26, och uppmanar det brittiska ordförandeskapet att övervinna de pandemirelaterade hindren för deltagande.

28.   Europaparlamentet påminner om vikten av att alla länder är delaktiga i UNFCCC:s beslutsprocesser. Parlamentet betonar att den nuvarande beslutsprocessen i UNFCCC behöver förbättras för att göra företrädarna från fattiga och utsatta länder mer delaktiga. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s delegation till partskonferenserna att förbättra samarbetet med företrädare från utsatta länder.

29.   Europaparlamentet upprepar sitt stöd för att det införs en särskild policy för intressekonflikter som en del av UNFCCC, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inta en ledande roll i denna process.

30.   Europaparlamentet anser att EU har ett historiskt ansvar att vara den mest ambitiösa parten i Parisavtalet, både genom sina egna åtaganden och genom sin hjälp till andra. EU bör erkänna och agera på grundval av sitt klimat- och miljöansvar genom att föregå med gott exempel. Parlamentet påminner om principen om ”gemensamt men differentierat ansvar och respektive kapacitet”, som ger EU och medlemsstaterna ett särskilt ansvar samt kapacitet att agera.

En ambitiös klimatpolitik på EU och visionen på lång sikt

31.  Europaparlamentet framhåller att den europeiska klimatlagen antagits. Parlamentet förväntar sig att den europeiska gröna given och framför allt 55 %-paketet ska föra med sig de åtgärder som behövs för att EU och dess medlemsstater ska följa Parisavtalet fullt ut. Parlamentet anser det vara av yttersta vikt att EU föregår med gott exempel och sänder ett tydligt budskap till COP26 om att EU är redo att förbättra sina nationellt fastställda bidrag och bidra med mer till Parisavtalet, samt uppmanar övriga parter att anta samma nivå i sina åtaganden.

32.  Europaparlamentet betonar att en del av EU hör till de regioner i världen som drabbats hårdast av klimatförändringarna. Parlamentet noterar att Medelhavsområdet värms upp 20 % snabbare än det globala genomsnittet, och att regionen är ett av de främsta utsatta områdena i världen när det gäller klimatförändringar, där 250 miljoner människor beräknas vara ”vattenfattiga” inom 20 år(18). Parlamentet understryker att Medelhavet håller på att bli det hav i världen som värms upp snabbast(19) med konsekvenser för viktiga ekonomiska sektorer och hela havsekosystemet, vilket leder till oåterkalleliga förändringar för ekosystemet och för arterna. Parlamentet uppmanar EU att agera med skyndsamhet och att samarbeta med dess partner i Medelhavsområdet för att arbeta med ambitiösa anpassningsåtgärder och att gå i bräschen för begränsningsåtgärderna.

33.  Europaparlamentet betonar att framgångarna med den europeiska gröna given är beroende av att dess relevanta standarder och normer globaliseras effektivt i partnerskap med tredjeländer. Parlamentet erinrar om rådets slutsatser från januari 2021 och kommissionens mål att stärka EU:s roll som en global aktör. Parlamentet efterlyser en att en operationell och samstämmig strategi för den europeiska ”gröna given-diplomatin” skapas innan det afrikanska COP27.

34.  Europaparlamentet understryker vikten av att faktiskt minska EU:s miljöavtryck för att fullgöra våra globala klimatåtaganden. Parlamentet noterar dock att det inte finns någon formell indikator för EU för att mäta vårt nuvarande miljöavtryck, och uppmanar kommissionen och Europeiska miljöbyrån att anta en sådan indikator.

35.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att, efter antagandet av den europeiska klimatlagen och mot bakgrund av den viktiga roll som naturliga kolsänkor spelar för att uppnå klimatneutralitet, föreslå ett ambitiöst vetenskapligt baserat EU-mål för 2030 för upptag av växthusgasutsläpp i naturliga kolsänkor, vilket bör vara förenligt med strategin för biologisk mångfald för 2030 och vara inskrivet i lagstiftningen. Parlamentet påminner dessutom om att en snabb minskning av utsläppen måste förbli en prioritet.

36.  Europaparlamentet betonar behovet av att integrera klimatambitioner i all EU-politik. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att modernisera sitt sätt att göra konsekvensbedömningar inom EU:s alla politikområden, för att säkerställa att artikel 6.4 i den europeiska klimatlagen genomförs fullständigt. Parlamentet anser att de nya initiativen i kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande Bättre lagstiftning: Samarbete för att skapa bättre lagar(20), i synnerhet införandet av en analys av principen om att inte orsaka betydande skada i konsekvensbedömningar, är ett första steg i detta avseende.

37.  Europaparlamentet framhåller den centrala roll som förnybar energi och energieffektivitet spelar i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts när det gäller att bygga upp förnybara energikällor. Parlamentet noterar kommissionens förslag om en översyn av direktivet om förnybar energi inom ramen för 55 %-paketet, och understryker vikten av att öka målen för förnybar energi och energieffektivitet för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och för att följa Parisavtalet och utnyttja de möjligheter som erbjuds av de minskade kostnaderna för förnybar energi och lagringsteknik.

38.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om en översyn av ramen för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) inom ramen för 55 %-paketet och understryker vikten av att öka de naturliga sänkorna och uppmuntra ekosystembaserade lösningar samtidigt som man tar hänsyn till värdet av olika ekosystem för biologisk mångfald samt den mängd kol som fortsätter att avlägsnas och lagras, i syfte att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

39.  Europaparlamentet anser att all klimatpolitik och relaterad energipolitik bör spegla den senaste forskningen om ekosystem och olika kolpooler och deras sanna värde för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Parlamentet är av åsikten att naturbaserade lösningar och ekosystembaserade tillvägagångssätt, jämte återställande och bevarande av biologisk mångfald, är utslagsgivande för att vi ska kunna begränsa klimatförändringarna och anpassa oss till dem. Parlamentet efterlyser mer uppgifter om områden inom och utanför ekosystem som är rika på kol och arter och om kvaliteten på bevarandeförvaltningen och åtgärderna för skydd och återställande i syfte att utgöra underlag för beslutsfattande kring prioriterat återställande samt kring åtgärder och politiska insatser för att bekämpa klimatförändringarna och förlust av den biologiska mångfalden.

40.  Europaparlamentet understryker att all klimatpolitik bör bedrivas i enlighet med principen om en rättvis omställning och principen att förorenaren betalar genom att fasa ut eventuella miljöskadliga subventioner och i nära samarbete med alla berörda parter, inbegripet det civila samhället, arbetsmarknadens parter och den privata sektorn, utan att någon lämnas utanför. Parlamentet anser därför att ökad transparens, stärkta sociala partnerskap och ökad delaktighet från det civila samhällets sida på lokal, regional och nationell nivå och EU-nivå är en förutsättning för att klimatneutralitet ska uppnås på ett rättvist, inkluderande och socialt hållbart sätt inom alla samhällssektorer. Parlamentet erinrar om att artikel 10 i den europeiska klimatlagen tillhandahåller verktyg för att upprätta frivilliga preliminära sektorsspecifika färdplaner för minskade koldioxidutsläpp för de sektorer som har de största utsläppen i EU, och uppmanar med kraft kommissionen att inleda en dialog med dessa sektorer för att främja dessa färdplaner.

41.  Europaparlamentet betonar att åtgärder som har vidtagits för att begränsa eller anpassa sig till klimatförändringarna inte får leda till att andra nuvarande miljöproblem förvärras eller att det uppstår nya sådana i EU eller tredjeländer. Parlamentet uppmärksammar i detta hänseende om miljöriskerna med den ökande efterfrågan på vissa råvaror av avgörande betydelse som krävs för omställningen till en koldioxidsnål ekonomi eller för geoengineering, samt uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa risker i sina åtgärder och att försöka att minimera dem i enlighet med försiktighetsprincipen.

42.  Europaparlamentet anser att ett ambitiöst genomförande av återhämtningspaketet NextGenerationEU, i form av en hållbar politik, erbjuder flera fördelar som främjar tillväxt under ekonomisk nedgång, såsom skapande av nya arbetstillfällen, leverera högre finanspolitiska multiplikatoreffekter på kort sikt och leda till högre kostnadsbesparingar på lång sikt, och är en möjlighet att visa andra nationer fördelarna för deras ekonomier. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att maximera detta pakets potential för att stödja den gröna omställningen

43.  Europaparlamentet framhåller att hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling av ny, grön teknik bör stödjas eftersom dessa kan fungera som betydande drivkrafter för att begränsa klimatförändringarna.

Anpassning till klimatförändringarna, förlust och skada

44.  Europaparlamentet påminner om att alla länder oundvikligen måste vidta anpassningsåtgärder om de ska kunna minimera klimatförändringarnas negativa effekter och få till stånd klimatresiliens och hållbar utveckling och noterar de särskilda sårbarheterna för klimatförändringarnas effekter i utvecklingsländerna, särskilt i de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna till intensivare anpassningsåtgärder och att involvera lokala myndigheter för att åtagandena enligt Parisavtalet till fullo ska infrias och för att EU:s anpassningsstrategier säkert ska motsvara EU:s globala ledarskap inom arbetet med att begränsa klimatförändringarna. Parlamentet välkomnar här EU:s nya anpassningsstrategi, kopplingarna till EU:s strategi för biologisk mångfald och det nya regelverket för anpassning enligt den europeiska klimatlagen och uppmanar till ett ambitiöst genomförande av dessa, också deras internationella inslag.

45.  Europaparlamentet betonar att EU:s anpassningsstrategi som antogs av kommissionen den 24 februari 2021 uttrycker kommissionens mål att öka resurserna och ytterligare mobilisera mer storskalig finansiering för anpassning och att särskild uppmärksamhet behövs för att säkerställa att ekonomiska resurser når de mest utsatta samhällena i utvecklingsländerna.

46.  Europaparlamentet välkomnar det nya regelverket för anpassning till klimatförändringarna enligt artikel 4 i den europeiska klimatlagen. Parlamentet betonar att ytterligare regleringsåtgärder, med tydliga mål och milstolpar, behövs för att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minimera sårbarheten för klimatförändringar.

47.  Europaparlamentet understryker att även om klimatförändringarna är ett globalt problem kommer varje region att påverkas annorlunda och att lokala myndigheter, som ligger närmare befolkningarna, därför ofta är de lämpligaste enheterna för att utveckla anpassningsstrategier mot problemet.

48.  Europaparlamentet betonar att grön infrastruktur bidrar till klimatanpassning genom skydd av naturkapital, bevarande av naturliga livsmiljöer och arter, god ekologisk status, vattenförvaltning och livsmedelstrygghet.

49.  Europaparlamentet framhåller vilka förödande konsekvenser ökenspridningen får för miljö, samhälle och ekonomi och att man måste ta ett samfällt grepp på denna problematik för att kunna förebygga och anpassa sig till detta fenomen och åtgärda detta problem. Parlamentet understryker därför att tillgången till vatten är en viktig fråga i arbetet med att begränsa klimatförändringarna, eftersom vatten inte bara gör det möjligt för koldioxidinfångande och -bindande växter att växa, utan att vatten i marken förbättrar mikroorganismernas liv och ökar markens innehåll av organiskt material, så att marken således kan binda mera koldioxid. Parlamentet betonar att vattenförvaltningen behöver ägnas yttersta uppmärksamhet i samband med anpassningen. Parlamentet betonar behovet av ett snabbt och fullständigt genomförande av EU:s vattenramdirektiv(21) för att uppnå dess mål och bättre förvalta denna resurs.

50.  Europaparlamentet betonar att ett erkännande av vattnets verkliga värde och dess roll för begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna är central för att ta itu med klimateffekterna på vattnets kvalitet och uppnå klimatneutralitet. Parlamentet noterar att diversifiering av vattenkällor, vatteneffektivitet, cirkulär vattenförvaltning, naturbaserade lösningar, digitala lösningar för kontroll, övervakning och analys av vatten samt tillgång till dricksvatten och sanitet bidrar till att minska föroreningar och koldioxidutsläpp.

51.  Europaparlamentet betonar att det i Parisavtalets ingress noteras den grundläggande prioriteringen att trygga livsmedelsförsörjningen och utrota hungern, och i synnerhet den särskilda utsattheten hos systemen för livsmedelsproduktion för skadliga effekter av klimatförändringar. Parlamentet erinrar om att det i artikel 2.1 b i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar fastslås att ökningen av förmågan till anpassning till skadliga effekter av klimatförändringen och främjandet av den klimatmässiga motståndskraften och utvecklingen mot låga växthusgasutsläpp bör göras på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen. Parlamentet uppmanar alla parter att vederbörligen beakta livsmedelstryggheten i sina nationella anpassningsplaner.

52.  Europaparlamentet betonar vikten av en flerriskstrategi på systemnivå för att bedöma klimatrisker, anpassningsbehov och anpassningsåtgärder och behovet av att förbättra metoderna för att mäta riskinformerade anpassningar och förbättra det tekniska och finansiella stödet till länder i syfte att utveckla tillförlitliga projekt för att komma åt mer anpassningsfinansiering.

53.  Europaparlamentet stöder översynen av det globala anpassningsmålet och framhåller behovet av att översätta detta till mätbara resultat, baserat på en grundlig förståelse för risk på flera nivåer, tillgång på konsekventa och jämförbara data och användning av kvantitativa och kvalitativa framsteg i resiliens över tiden.

54.  Europaparlamentet uppmanar COP26 att fullt ut operationalisera Santiago-nätverket för förlust och skada, som inleddes vid COP25, så att det på ett ändamålsenligt sätt katalyserar tekniskt stöd till utvecklingsländerna i syfte att förhindra, minimera och hantera förluster och skador samt tillhandahålla funktioner med utgångspunkt i de utmaningar och brister som utvecklingsländerna oftast brottas med, däribland bristande kapacitet och bristande finansiering och stöd. Parlamentet anser att Santiago-nätverkets funktion bör integreras i UNFCCC:s strukturer och finansieras på ett förutsägbart och tillförlitligt sätt av utvecklade länder, med utgångspunkt i synpunkterna från UNFCCC:s parter och observatörer.

55.   Europaparlamentet konstaterar att det i artikel 8 i Parisavtalet om förluster och skador fastställs att parterna bör inta ett samarbetsinriktat förhållningssätt till förluster och skador som hänför sig till skadliga effekter av klimatförändringen. Parlamentet framhåller därför vikten av globala stödåtgärder i områden som är särskilt känsliga för klimatförändringarnas effekter, såsom kustområden och öar, och där det finns begränsad anpassningsförmåga.

56.  Europaparlamentet betonar att klimatförändringar och miljöförstöring i allt högre grad interagerar med drivkrafterna bakom tvångsförflyttningar av människor. Parlamentet uttrycker sitt stöd för arbetsgruppen för tvångsförflyttning inom Internationella Warszawamekanismen och uppmanar den att intensifiera sin verksamhet och se till att den i högre grad inkluderar de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling. Parlamentet efterlyser större fokus på klimatrelaterade tvångsförflyttningar vid framtida partskonferenser.

Naturbaserade lösningar och ekosystembaserade strategier för klimatförändringarna

57.  Europaparlamentet erinrar om att klimatförändringarna är en av de huvudsakliga direkta drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald och markförsämring, och att förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna är sammanlänkade och förstärker varandra och utgör lika stora hot mot livet på planeten. Parlamentet understryker att klimatförändringarnas negativa effekter på naturen och den biologiska mångfalden samt på ekosystemen, vattentillgången, haven och livsmedelstryggheten förutsägs bli riktigt allvarliga under de kommande årtiondena. Parlamentet upprepar att ett tänkbart motmedel med omedelbar verkan mot detta, och som erbjuder många olika fördelar när det gäller begränsning och anpassning, består i strikt bevarande och återställande av ekosystem med riklig kolbindning, såsom torvmarker, våtmarker och betesmarker, och av ekosystem med blått kol, såsom saltträsk, sjögräs och mangroveträsk, samt orörda skogar. När ekosystem med blått kol utarmas eller förstörs släpper de ut det kol de har bundit i århundranden till atmosfären och haven, som sedan blir en källa till växthusgasutsläpp. Parlamentet framhåller att vissa åtgärder som skulle kunna lindra klimatkrisen skulle kunna inverka negativt på den biologiska mångfalden, och understryker att klimatkristen och den krisartade förlusten av biologisk mångfald måste tas itu med samtidigt. Parlamentet föreslår därför ett gemensamt arbetsprogram för konventionen om biologisk mångfald och Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, som ska ges tillbörlig finansiering, så att åtgärder som skapar synergieffekter fastställs och uppmuntras.

58.  Europaparlamentet betonar att det trots ett växande samförstånd i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald när det gäller behovet av integrerade åtgärder på landsnivå och lokal nivå som tar itu med både krisen för den biologiska mångfalden och klimatkrisen tillsammans fortfarande saknas naturbaserade lösningar i många nationella klimatutfästelser och landsstrategier. Parlamentet anser att en plattform som samlar olika intressenter för naturbaserade lösningar skulle kunna hjälpa till att stärka synergieffekterna mellan multilaterala internationella konventioner om biologisk mångfald och klimatkonventioner, samt möjliggöra uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

59.  Europaparlamentet understryker att det krävs synergieffekter mellan EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och klimatåtgärderna för både begränsning och anpassning.

60.  Europaparlamentet erinrar också om att den biologiska mångfalden är utslagsgivande för att människan ska kunna bekämpa den globala uppvärmningen, anpassa sig till den och bättre kunna motstå den. Parlamentet betonar att ekosystembaserade strategier, såsom de fastställs inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald, och naturbaserade lösningar bygger på naturens och den biologiska mångfaldens förmåga att minska växthusgasutsläppen och hjälpa oss med anpassningen till klimatförändringarnas konsekvenser, och att de är lösningar som alla parter vinner på eftersom de handlar om att skydda, återställa, hållbart förvalta och förbättra ekosystemens tjänster och funktioner, åtgärdar samhällsutmaningar och får människor att må bättre. Parlamentet understryker att naturbaserade lösningar kan vara som mest ändamålsenliga när de planeras med avseende på långsiktighet och inte bara inriktas snävt på snabb koldioxidbindning(22).

61.  Europaparlamentet välkomnar COP26-ordförandeskapets initiativ om att lansera Forest, Agriculture and Commodity Trade Dialogue, som kommer att sammanföra viktiga exportländer av jordbruksprodukter och de länder som konsumerar dessa produkter för att diskutera hur man kan göra processen mer hållbar. Parlamentet påminner om sina ståndpunkter i sin resolution om en EU-rättslig ram för att stoppa och vända den globala avskogning som drivs av EU(23), vilken bör ingå i EU:s bidrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag till en EU-rättslig ram på grundval av obligatoriska krav på tillbörlig aktsamhet som säkerställer att värdekedjorna är hållbara och att produkter eller varor som släpps ut på EU-marknaden inte leder till eller härrör från avskogning, skogsförstörelse, förändrade eller försämrade ekosystem eller kränkningar av mänskliga rättigheter. Parlamentet konstaterar att en sådan EU-rättslig ram även bör utvidgas till att omfatta andra ekosystem med stora kollager och stor biologisk mångfald, utöver skogar, särskilt havs- och kustekosystem, våtmarker, torvmarker och savanner, för att undvika att trycket flyttas över till dessa ekosystem.

62.  Europaparlamentet vill uppmärksamma att möjliga permafrostutsläpp inte tas i beaktande fullt ut i globala utsläppsbudgetar och att de inte är medräknade i de nationellt fastställda bidragen. Parlamentet betonar att det snarast behövs fler vetenskapliga insatser för att den sannolika omfattningen av de ökade koldioxid- och metanutsläppen från ett allt varmare Arktis ska bedömas korrekt och kommuniceras, och för att bättre underlag ska tillhandahållas till besluten om den högre ambition som behövs för att hålla den globala temperaturen inom Parisavtalets målsättningar. Parlamentet uppmanar EU att starta och leda en global koalition för permafrosten i syfte att finansiera forskning som bättre kan bedöma problemets nuvarande status och finansiera åtgärder som snarast möjligt hejdar permafrostens upptining.

63.  Europaparlamentet understryker behovet av en omfattande kartläggning av kol- och naturrika områden, effekterna av och kvaliteten på deras förvaltning, livsmiljöernas tillstånd och andra faktorer som ett underlag för beslutsprocessen om prioriteringarna för återställande.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att unionens marknads- och konsumtionsmönster inte har en negativ påverkan på skogar, naturliga ekosystem och den biologiska mångfalden eller urbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter.

65.  Europaparlamentet noterar betydelsen av den konferens om biologisk mångfald som ska hållas i Kunming, Kina i oktober 2021 och april–maj 2022. Parlamentet framhåller att det behövs en kraftigare, bindande och mer ambitiös internationell ram för att skydda den globala biologiska mångfalden, som är ovärderlig, hejda den pågående minskningen av den och i möjligaste mån återställa den. Parlamentet anser att en sådan ram bör grundas på mål, kvantifierbara indikatorer, ändamålsenliga övervakningsmekanismer och fasta åtaganden, bestående av nationellt fastställda bidrag och andra lämpliga instrument, ekonomiska åtaganden och förbättrade garantier för kapacitetsuppbyggnad, samt på en mekanism för översyn vart femte år, med tonvikt på en hög och fortsatt stigande ambitionsnivå. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU att verka för samma höga ambitionsnivå under förhandlingarna i syfte att säkerställa lika villkor globalt, inbegripet rättsligt bindande internationella globala mål för återställande och skydd på minst 30 % senast 2030 för att återspegla EU:s inhemska ambitioner enligt EU:s strategi för biologisk mångfald 2030.

66.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att man i 2018 års översyn av genomförandet av målen för hållbar utveckling(24) drog slutsatsen att övervakningsramen för mål 15 inte omfattar väsentliga, kvalitetsrelaterade punkter som är avgörande för mer meningsfulla resultat, vilket pekar på ett behov av ytterligare indikatorer inom områden såsom skogens intakthet, förvaltningens ändamålsenlighet i skyddade områden och meningsfull integrering av biologisk mångfald i andra processer.

67.  Europaparlamentet betonar att klimatmekanismerna beror på hälsotillståndet för havens ekosystem och marina ekosystem som för närvarande påverkas av global uppvärmning, föroreningar, överexploatering av den marina biologiska mångfalden, försurning, syreminskning och kusterosion. Parlamentet betonar att IPCC påminner om att havet är en del av lösningen när det gäller att begränsa klimatförändringarnas effekter och anpassa sig till dem.

68.  Europaparlamentet betonar att den globala ramen för biologisk mångfald efter 2020 bör förplikta parterna att inkludera naturbaserade lösningar som skyddar och återställer den biologiska mångfalden och ekosystemens integritet i både sina nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald och sina nationellt fastställda bidrag för att uppfylla Parisavtalet.

69.  Europaparlamentet noterar den viktiga roll som frisk mark, såsom den största landbaserade kolsänkan, har för att begränsa klimatförändringarna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att stärka återställandet och den hållbara användningen av mark som ett verktyg för klimatpolitiken i sina nationella energi- och klimatplaner, särskilt när det gäller åtgärderna för sektorerna för jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), och att bevara, återställa och förbättra kolsänkor (särskilt i områden med kolrika marker, såsom gräsmarker och torvmarker) samt vidta åtgärder för att främja en hållbar markanvändning inom jordbrukspolitiken och minska jordbrukets utsläpp. Parlamentet upprepar sina uppmaningar till kommissionen om ett lagstiftningsförslag om att inrätta en EU-omfattande gemensam rättslig ram för markskydd och hållbar användning av mark som tar hänsyn till alla betydande hot mot marken.

Hållbar klimatfinansiering

70.  Europaparlamentet framhåller att EU och dess medlemsstater är de största givarna av offentlig klimatfinansiering. Parlamentet är medvetet om vikten av klimatfinansiering för klimatåtgärder eftersom många utvecklingsländer har villkorsbetingade nationellt fastställda bidrag, vars uppnående är beroende av ekonomiskt stöd. Parlamentet välkomnar därför beslutet vid COP24 att fastställa ett ambitiösare mål från 2025 och framåt, utöver det nuvarande åtagandet att mobilisera 100 miljarder US-dollar per år från och med 2020, men uttrycker oro över att de utvecklade ländernas faktiska utfästelser fortfarande ligger långt under det gemensamma målet på 100 miljarder US-dollar per år och yrkar på att denna lucka ska täppas till. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU och dess medlemsstater att öka ansträngningarna för att mobilisera en internationell klimatfinansiering för utvecklingsländer och skapa en internationell färdplan som anger varje utvecklat lands rättvisa andel av det ekonomiska åtagandet på 100 miljarder US-dollar samt mekanismer för att säkerställa att åtagandena blir verklighet. Parlamentet förväntar sig att tillväxtekonomierna från och med 2025 kommer att bidra till den i framtiden högre internationella klimatfinansieringen. Parlamentet stöder därför inledandet av förhandlingar om ett nytt finansiellt mål för perioden efter 2025, där man utforskar en strategi med en målmatris med separata delmål, även för bidragsbaserad finansiering, som återspeglar de allt allvarligare konsekvenserna av klimatförändringarna och det brådskande behovet av att allt fler klimatåtgärder verkligen vidtas under detta årtionde.

71.  Europaparlamentet betonar att finansiella flöden är avgörande för anpassningen till klimatförändringarna. Parlamentet betonar vikten av att det globala anpassningsmålet förverkligas och att ny omfattande finansiering mobiliseras för anpassningsåtgärder i utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att åta sig att avsevärt ytterligare öka den anpassningsfinansiering de bidrar med för att uppnå en balans mellan anpassnings- och begränsningsfinansiering, och då prioritera bidragsbaserad finansiering, och att ta fram lämpliga utfästelser att göra vid COP26.

72.  Europaparlamentet slår fast att inkomsterna från gränsjusteringsmekanismen för koldioxid skulle kunna användas till att öka klimatfinansieringen till utvecklingsländer, i synnerhet för anpassningsåtgärder, men även till att minska koldioxidintensiteten hos deras export liksom hos de av deras produkter som säljs inhemskt.

73.  Europaparlamentet inser att framsteg måste göras i frågan om förluster och skador, vilket innebär att ytterligare resurser bör mobiliseras till detta genom innovativa offentliga finansieringskällor inom ramen för Internationella Warszawamekanismen, och att EU bör stödja att COP26 ger Internationella Warszawamekanismens nya Action and Support Expert Group (ASEG) mandat att utforska och söka sådana källor.

74.  Europaparlamentet påpekar att covid-19-krisen återigen har visat att vi är beroende av varandra för att ta itu med globala utmaningar, och att den bör ses som en väckarklocka för mer ambitiösa och kollektiva åtgärder. Parlamentet betonar behovet av att bygga upp motståndskraft genom att dra alla lärdomar som går från den nuvarande krisen när det gäller otillräcklig planering av akutsjukvård och bristfällig insatskapacitet i krissituationer. Parlamentet varnar för att covid-19-krisen för utvecklingen bakåt när det gäller målen för hållbar utveckling, ökar den extrema fattigdomen i utvecklingsländerna och har förvärrat skuldsättningen. Parlamentet understryker att man måste öka klimatfinansieringen avsevärt och skyndsamt hitta hållbara lösningar vad gäller skuldlättnader för utvecklingsländerna inom ramen för internationella forum om en global grön återhämtning ska underlättas.

75.  Europaparlamentet anser att det är väsentligt att de stora internationella finansinstituten snabbt antar och utvecklar en grön finansiering om en framgångsrik utfasning av fossila bränslen från världsekonomin ska uppnås. Parlamentet erinrar om EIB:s roll såsom EU:s klimatbank och dess nyligen antagna färdplan för en klimatbank och uppdaterade energiutlåningspolitik. Parlamentet uppmanar multilaterala utvecklingsbanker, även EIB, och institutioner för utvecklingsfinansiering att finansiera fler klimatinvesteringar, anpassa sina portföljer till Parisavtalet och stödja utvecklingsländers återhämtning från covid-19 på ett grönt, inkluderande och motståndskraftigt sätt. Parlamentet framhåller behovet av att skapa plattformar och verktyg för att främja och utbyta bästa praxis för hållbar återhämtning och främja praktiskt samarbete för att bryta sambandet mellan utsläppen av växthusgaser och ekonomisk tillväxt och välstånd. Parlamentet kräver att ett globalt avtal om principerna för hållbar finansiering, som omfattar IFRS-standarder för hållbarhetsredovisning, tas fram och får stöd.

76.  Europaparlamentet välkomnar att fonden för anpassning kommer att bidra till Parisavtalet. Parlamentet inser att den här fonden är viktig för de samhällen som är mest utsatta för klimatförändringarna och konstaterar att fonden sedan 2010 anslagit över 830 miljoner US-dollar för projekt och program för anpassning till klimatförändringarna och för motståndskraft, bland annat över 120 konkreta lokaliserade projekt i de mest utsatta samhällena i utvecklingsländer på olika håll i världen. Parlamentet betonar emellertid att detta belopp inte är tillräckligt och uppmanar givarländer att avsevärt öka sina bidrag till fonden för anpassning genom en mer förutsägbar och flerårig strategi.

77.  Europaparlamentet upprepar att det snabbt måste bli slut på fossilbränslesubventioner och andra miljöfarliga subventioner, både i EU och runt om i världen. Parlamentet konstaterar att fossilbränslesubventionerna i EU uppgår till omkring 50 miljarder euro, och uppmanar alla medlemsstater att förverkliga konkreta strategier, tidsplaner och åtgärder för utfasning av alla direkta och indirekta fossilbränslesubventioner allra senast 2025. Parlamentet uppmanar alla andra parter att vidta liknande åtgärder.

78.  Europaparlamentet stöder det arbete som utförs av finansministerkoalitionen för klimatåtgärder och uppmanar alla regeringar att anta koalitionens åtaganden att anpassa all politik och praxis inom finansministeriernas ansvarsområden till målen i Parisavtalet och att anta en effektiv koldioxidprissättning, i enlighet med Helsingforsprinciperna.

79.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som den privata sektorn, såsom företag och finansmarknader, måste spela när det gäller att få ekonomin att slå in på en väg som är förenlig med målen i Parisavtalet. Parlamentet välkomnar initiativet från COP26:s privata finansieringscentrum, där tyngdpunkten förlagts till att det ska åstadkommas ett system där privat finansiering uppbådas som stöd till omläggningen av våra ekonomier i riktning mot nettonollutsläpp. Parlamentet noterar det breda offentliga intresset och engagemanget för hållbara investeringar. Parlamentet välkomnar det ökande engagemanget från stora internationella finansinstitut för utvecklingen av grön finansiering och anser att det är väsentligt att främja denna trend för att vi ska kunna få en fossilbränslefri världsekonomi. Parlamentet välkomnar Glasgow Financial Alliance for Net Zero och dess åtagande att mobilisera de nödvändiga globala investeringarna för nettonollutsläpp senast 2050, baserat på vetenskapligt grundade kriterier.

80.  Europaparlamentet framhåller att mekanismen för en ren utveckling inte har lett till några verkliga, ytterligare utsläppsminskningar. Parlamentet uppmanar parterna att överväga att besluta att denna mekanism omedelbart ska upphöra. Parlamentet betonar att en fortsättning av mekanismen för en ren utveckling skulle undergräva Parisavtalet och de kollektiva ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser.

81.  Europaparlamentet betonar att gamla krediter som genererats tidigare inte får användas inom ramen för Parisavtalet. Parlamentet betonar att gamla krediter inte får användas för att uppfylla klimatmålen efter 2020.

82.  Europaparlamentet understryker behovet av att vidareutveckla och främja en klimat- och hållbarhetsrelaterad finansiell redovisning av finansinstitut och företag.

Omfattande insatser inom alla sektorer

83.  Europaparlamentet framhåller att transportsektorn är den enda sektor inom EU där utsläppen ökat sedan 1990 och att detta inte går ihop med målet om klimatneutralitet på lång sikt, som kräver större och snabbare utsläppsminskningar inom alla samhällssektorer, också luftfarten och sjöfarten. Parlamentet anser att parterna, för att säkerställa att de nationellt fastställda bidragen överensstämmer med de åtaganden för hela ekonomin som krävs enligt Parisavtalet, bör uppmuntras att inkludera utsläpp från internationell sjö- och luftfart i sina nationellt fastställda bidrag och att enas om och genomföra åtgärder på internationell, regional och nationell nivå för att minska utsläppen från dessa sektorer, och även minska luftfartens påverkan av andra slag än genom koldioxid. Parlamentet upprepar därför att dessa sektorer måste regleras inom EU:s utsläppshandelssystem, som även skulle kunna fungera som en rollmodell för det parallella arbetet med att stödja en högre global ambition på internationell nivå, även inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Parlamentet är oroat över de långsamma framstegen i IMO och Icao vad gäller att ta itu med utsläppen från internationell sjö- och luftfart. Parlamentet framhåller att luftfarten står för ungefär 2,1 % av de globala koldioxidutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att stärka systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart (Corsia) och att stödja Icaos antagande av ett långsiktigt mål om att minska sektorns utsläpp, samtidigt som EU:s lagstiftande oberoende skyddas genom att utsläppshandelsdirektivet genomförs.

84.  Europaparlamentet påminner om att enligt Internationella energiorganet måste alla nya personbilar som släpps ut på marknaden i världen vara utsläppsfria senast 2035 om nettonollutsläpp ska uppnås senast 2050. Parlamentet betonar dessutom att för att Europa ska bli klimatneutralt senast 2050 måste praktiskt taget alla bilar på Europas vägar då vara utsläppsfria. Parlamentet framhåller att transportsektorn kan vara en viktig faktor som underlättar utbyggnaden av förnybar energi. Parlamentet betonar den roll som elektromobiliteten kan spela genom en smart integrering av el- och transportsektorerna vilket skapar mer flexibilitet, och understryker vikten av att en smart laddningsinfrastruktur byggs ut i hela EU.

85.  Europaparlamentet noterar att sotutsläppen från sjöfarten ökade med 12 % globalt mellan 2012 och 2018 och med 85 % i Arktis mellan 2015 och 2019. Parlamentet betonar att sot beräknas stå för cirka 21 % av sjöfartens utsläpp över en period på 20 år. Parlamentet framhåller att åtgärder snarast måste vidtas mot klimatförändringarna, i synnerhet mot att Arktis smälter i en oroväckande hastighet. Parlamentet kräver omedelbara åtgärder som vänder dagens ökade sotutsläpp från sjöfarten i den arktiska regionen. Parlamentet beklagar djupt att det IMO-antagna förbudet mot användning av tung eldningsolja i Arktis innehåller för många kryphål och har blivit ineffektivt för att skydda Arktis. Parlamentet uppmanar kommissionen med eftertryck att säkerställa att alla fartyg som anlöper EU:s hamnar och färdas i eller nära Arktis går över till renare destillat och installerar partikelfilter, vilket skulle minska sotutsläppen med över 90 %.

86.  Europaparlamentet påpekar att sjöfarten år 2012 stod för cirka 2,5 % av de globala utsläppen av växthusgaser(25). Parlamentet är bekymrat över att sjöfarten undantas från både internationella klimatmål (UNFCCC) och EU:s klimatmål och fäster uppmärksamhet vid att utsläppen förväntas öka med upp till 50 % mellan 2018 och 2050 om de inte kontrolleras(26). Parlamentet gläder sig över att IMO år 2018 antog en första strategi för minskning av växthusgasutsläppen från fartyg och att enligt den torde utsläppen nå sin topp snarast möjligt och sjunka med minst 50 % fram till 2050 jämfört med 2008, och att insatser samtidigt vidtas för att fasa ut dem helt, men är bekymrat över att framstegen hittills varit långsamma och uppmanar IMO med eftertryck att snabbt gå vidare och anta ambitiösa åtgärder på kort och medellång sikt.

87.  Europaparlamentet påminner om att städerna spelar en viktig roll när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Parlamentet betonar att städerna måste visa ledarskap lokalt och globalt i den gröna omställningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga konkreta åtgärder för att stödja en minskning av städernas koldioxidutsläpp, vilka ska genomföras i samarbete med industrin, medborgarna och lokala myndigheter. Parlamentet framhåller att städerna kan vara en vagga för ny teknik inom elektrifiering, automatisering och digitalisering genom att stödja innovation och pionjärers åtgärder.

88.  Europaparlamentet betonar att insatserna måste integreras om framsteg ska göras både när det gäller klimatförändringarna och luftkvaliteten. Parlamentet anser att det krävs en helhetsstrategi för att minska utsläppen vid källan i alla sektorer, i synnerhet väg- och sjötransport, luftfart, industrianläggningar, byggnader, jordbruk och energiproduktion, för att bättre skydda våra medborgares och vår planets hälsa.

89.  Europaparlamentet erinrar om att 23 % av de globala växthusgasutsläppen och omkring 10 % av EU:s växthusgasutsläpp kommer från jordbruket, och är medvetet om att jordbruket har stora inneboende möjligheter att minska sina utsläpp och att det finns betydande möjligheter för ett positivt bidrag till kampen mot klimatförändringar genom en ökad koldioxidbindning inom jordbrukssektorn. Parlamentet betonar att en omställning till regenerativt jordbruk, kortare leveranskedjor och nyttigare, mer balanserade och hållbara kostvanor, bland annat genom ökad konsumtion av hållbart producerade grödor och växtbaserade livsmedel, skulle bidra till att minska jordbrukets utsläpp betydligt och samtidigt minska trycket på marken och hjälpa till att återställa ekosystemen.

90.  Europaparlamentet konstaterar att agroekologins stora fördelar sett till klimatet, biologisk mångfald och livsmedelstrygghet har konstaterats i rapporter från IPCC och IPBES, av FN:s särskilda rapportör för rätten till mat och i den internationella FAO-ledda studien om hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till utveckling. Parlamentet upprepar att agroekologi och familjejordbruk måste sättas i centrum för klimatåtgärderna.

91.  Europaparlamentet noterar att omkring 60 % av världens metan släpps ut från källor såsom jordbruk, deponier och reningsverk samt produktion av fossila bränslen och transport av dem i rörledningar. Parlamentet påminner om att metan är en kraftigt verkande växthusgas som är 80 gånger kraftigare än koldioxiden över en tjugoårsperiod, och att det är den näst största bidragande orsaken till klimatförändringarna, efter koldioxid. Parlamentet framhåller därför vikten av omedelbara och snabba minskningar av metanutsläppen detta årtionde som en av de mest ändamålsenliga åtgärderna i EU:s klimatstrategi. Parlamentet noterar att många kostnadseffektiva tekniker och metoder redan finns tillgängliga för att begränsa metanutsläppen, särskilt från energisektorn. Parlamentet framhåller att minskningarna av metanutsläppen kompletterar de nödvändiga minskningarna av koldioxidutsläppen och att 15 % av de utsläppsminskningar som Parisavtalet kräver redan nu skulle kunna uppnås med billig och tekniskt genomförbar begränsning av metan. Parlamentet välkomnar här EU:s nya strategi för minskning av metanutsläppen, vilken lades fram av kommissionen i oktober 2020, och uppmanar alla parter att vidta snabba och ambitiösa åtgärder för att betydligt minska metanutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett rättvist, omfattande och tydligt regelverk, som fastställer bindande åtgärder och mål för minskade metanutsläpp som leder till en betydande minskning av metanutsläppen i EU fram till och med 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att leda det internationella samarbetet och den internationella samordningen kring begränsningarna av metanutsläppen och att vid COP26 gå i bräschen för ett globalt avtal om metanbegränsning, i vilket de nya ambitionerna om begränsade globala metanutsläpp i enlighet med IPCC:s rapport om en temperaturhöjning på 1,5 °C, Uneps globala metanbedömning samt IPCC:s sjätte bedömningsrapport fastställs.

92.  Europaparlamentet påminner om att, såsom anges i konsekvensbedömningen av klimatmålsplanen för 2030(27), målet om en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030 kräver att man åtgärdar metanutsläppen, i linje med målen i Parisavtalet.

93.  Europaparlamentet stöder kommissionens ansträngningar att förespråka skapande av en rättsligt bindande ram på internationell nivå för metanutsläppsminskning inom ramen för FN.

94.  Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandena från Bidenadministrationen i USA och den kinesiske presidenten Xi Jinping om avsikten att ratificera Kigaliändringen av Montrealprotokollet, vilket tillsammans med den kommande översynen av EU:s regler om fluorerade växthusgaser utgör en unik möjlighet för världen att komma närmare ett uppfyllande av målen i Parisavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ambitiös översyn av f-gasförordningen senast i slutet av 2021 för att skynda på utfasningen av fluorkolväten (HFC). Parlamentet anser att ytterligare åtgärder även bör vidtas mot användningen av svavelhexafluorid (SF6).

95.  Europaparlamentet uppmanar EU att anta en ledande roll när det gäller att främja koldioxidprissättning som ett ändamålsenligt klimatpolitiskt verktyg i ett bredare regelverk, att undersöka kopplingar till och andra former av samverkan med befintliga mekanismer för koldioxidprissättning i länder och regioner utanför EU, att se till att kostnadseffektiva utsläppsminskningar sker snabbare världen över samtidigt som risken för koldioxidläckage minskas, vilket borde bidra till att säkerställa lika villkor världen över. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa skyddsåtgärder för att se till att eventuella sammanlänkningar med EU:s utsläppshandelssystem fortsätter att lämna ytterligare, permanenta bidrag till begränsningsåtgärderna och inte undergräver unionens åtaganden om växthusgasutsläpp på hemmaplan. Parlamentet understryker att inrättandet av en WTO-förenlig EU-mekanism för koldioxidjustering vid gränserna är en avgörande del av den gröna given och bör vara en av de viktigaste prioriteringarna. Parlamentet betonar att gränsjusteringsmekanismen för koldioxid bör användas som en plan för kraftigare klimatåtgärder, både inom EU och globalt, samtidigt som rättvis konkurrens säkerställs mellan EU:s inhemska och utländska producenter.

96.  Europaparlamentet betonar vikten av ett starkt åtagande mot avskogning. Parlamentet noterar att även om skogsarealen i EU har utvidgats under de senaste åren är massiv avskogning, huvudsakligen på grund av jordbruks- och djurhållningssektorn, ett problem som man måste lösa på ett tillfredsställande sätt i andra regioner, i synnerhet i tillväxtekonomier som är beroende av råvaror.

Industri och konkurrenskraft

97.  Europaparlamentet anser att COP26 är den viktigaste konferensen för EU:s industri- och energisektorer sedan Parisavtalet undertecknades 2015, eftersom unionen nu har angett en väg mot uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050 och sjösatt 55 %-paketet. Parlamentet anser att ekonomiskt välstånd, social sammanhållning, skapande av arbetstillfällen, hållbar utveckling av industrin och klimatpolitik bör förstärka varandra. Parlamentet framhåller att kampen mot klimatförändringarna skapar möjligheter för EU:s industri som kan förverkligas om lagstiftarna åtar sig att i god tid vidta anpassade, solidaritetsbaserade och lämpliga politiska åtgärder. Parlamentet betonar att det krävs en övergripande strategi för uppnåendet av de mål som fastställts för 2030, utöver att få de offentliga och privata finansiella flödena att ligga i linje med varandra. Parlamentet anser att det är oerhört viktigt att EU säkerställer pionjärfördelar och föregår med gott exempel.

98.  Europaparlamentet framhåller att EU bör göra sitt yttersta för att dess näringsliv ska bibehålla sin ledande ställning och globala konkurrenskraft i omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser. Parlamentet påpekar att tillgängliga och innovativa politiska verktyg bör tillämpas för att EU ska behålla sitt ledarskap inom befintliga områden och utvidga det till nya. Parlamentet understryker att utfasningen av fossila bränslen i EU:s industri måste fortskrida och att EU måste fortsätta att stödja dessa ansträngningar. Parlamentet välkomnar initiativen för strategiska värdekedjor. Parlamentet är medvetet om att tidiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna, liksom av att EU föregår med gott exempel när det gäller att uppnå klimatneutralitet, vilket banar väg för mindre utvecklade eller mindre ambitiösa länder, har positiva effekter för EU:s näringsliv och säkerställer mycket goda konkurrensfördelar för EU:s industrier och företag. Parlamentet framhåller att verkställbara multilaterala och bilaterala avtal mellan EU och dess partner måste upprättas i syfte att exportera unionens miljönormer och säkerställa lika villkor inom handel och investeringar. Parlamentet betonar att man måste förhindra att produktion och investeringar i EU:s industrier omlokaliseras till följd av att klimatåtgärderna är mindre ambitiösa utanför unionen, och uppmuntrar därför internationella partner att vidta likartade ansträngningar för att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet anser att EU:s gröna taxonomi borde skapa transparens och klarhet, så att regeringar och företag kan ge incitament till investeringar som bidrar till uppnåendet av målen i Parisavtalet.

99.  Europaparlamentet konstaterar att små och medelstora företag, i synnerhet mikroföretag och uppstartsföretag, spelar en ovärderlig roll när det gäller att skapa och tillhandahålla arbetstillfällen och tillväxt och att gå i bräschen för de digitala och gröna omställningarna. Parlamentet erinrar om att små och medelstora företag är en avgörande beståndsdel i den europeiska ekonomiska och sociala väven och att lagstiftarna måste ge dem stöd och incitament i denna omställning, i synnerhet genom att säkerställa tillgång till finansiering för hållbara tekniker, tjänster och processer och förenkla de administrativa förfarandena. Parlamentet är bekymrat över att många små och medelstora företag ännu inte känner till de många möjligheter som den gröna omställningen erbjuder, och vill därför se att denna kunskapslucka sluts med stöd av Enterprise Europe Networks hållbarhetsrådgivare och hållbarhetstjänster.

100.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar och framsteg som hittills gjorts av europeiska medborgare, samhällen, kommuner, städer, regioner, industri och institutioner för att uppfylla Parisavtalets skyldigheter. Parlamentet konstaterar ändå att fler åtgärder snabbt måste vidtas så att Parisavtalet följs helt och hållet. Parlamentet uppmuntrar därför alla berörda aktörer, inom och utanför unionen, att anpassa sina ambitioner och beteenden till högre standarder för att ta itu med de utmaningar som följer med klimatförändringarna.

101.  Europaparlamentet framhåller de möjligheter som följer med en gedigen tillväxtstrategi för återhämtningen efter covid-19-pandemin, inte bara när det gäller att avhjälpa den ekonomiska krisen utan även för att vidareutveckla en grön och hållbar ekonomi inom EU med hjälp av de digitala och gröna omställningarna. Parlamentet konstaterar bekymrat att det vore förödande för EU:s industri att inte passa på att ta vara på de möjligheter som uppstår i samband med detta, med tanke på hur stor omfattningen av den industriella omställningen måste vara om målen för 2030 ska uppnås, i en mycket konkurrensutsatt miljö som snabbt utvecklas.

102.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att flera av EU:s handelspartner har infört koldioxidhandel eller andra prissättningsmekanismer. Parlamentet välkomnar en socialt rättvis EU-mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som är förenlig med förslagen i parlamentets resolution om en WTO-förenlig EU-mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, däribland inrättandet av en ändamålsenlig mekanism mot koldioxidläckage, och att den har en pådrivande effekt vad gäller ett globalt koldioxidpris. Parlamentet uppmuntrar parterna till COP26 att enas om tydliga, rättvisa och miljömässigt och socialt sunda regler för koldioxidmarknaderna som tillhandahåller konkreta och mätbara bidrag till hållbar utveckling.

Energipolitik

103.  Europaparlamentet välkomnar översynen av energilagstiftningen inom ramen för 55 %-paketet som syftar till att anpassa den till unionens höjda mål om minskade utsläpp med minst 55 % senast 2030 för att klimatneutralitet ska uppnås senast 2050.

104.  Europaparlamentet påminner om unionens åtagande vad gäller principen om energieffektivitet först. Parlamentet understryker vikten av att denna princip genomförs i all relevant lagstiftning och alla relevanta initiativ. Parlamentet framhåller den outnyttjade potentialen hos energieffektivitet inom till exempel transport- och byggnadssektorn, såsom vid uppvärmning och kylning.

105.  Europaparlamentet erinrar om att 50 miljarder euro lades på fossilbränslesubventioner år 2018, vilket är ungefär en tredjedel av alla energisubventioner i unionen. Parlamentet anser att fossilbränslesubventioner undergräver målen i den europeiska gröna given och skyldigheterna enligt Parisavtalet. Parlamentet betonar att mer likartade prissignaler snarast måste skickas för alla energisektorer och i alla medlemsstater, och att externa kostnader inte internaliseras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och övriga parter till COP26 att prioritera investeringar i grön energi and infrastruktur och att fasa ut direkta och indirekta fossilbränslesubventioner.

106.  Europaparlamentet anser att om EU ska uppnå klimatneutralitet måste dess energisystem integreras och utgå från en kaskadprioritering där principen om energieffektivitet tillämpas först, vilket leder till energibesparingar, och att fossila bränslen därefter fasas ut i slutanvändningsområden med hjälp av direkt elektrifiering, bränslen från förnybara energikällor och, under en övergångsperiod, koldioxidsnåla bränslen för tillämpningar där inga andra alternativ finns; tillgången till prisöverkomlig energi och en tryggad energiförsörjning måste samtidigt upprätthållas genom att ett cirkulärt, mycket energieffektivt, integrerat, sammankopplat, motståndskraftigt och multimodalt energisystem tas fram.

107.  Europaparlamentet påminner om vikten av att ta hänsyn till mångfalden av nationella energisystem och utmaningar. Parlamentet framhåller att det krävs en rättvis omställning och upprepar det löfte som anges i den gröna given om att ingen ska hamna på efterkälken. Parlamentet är bekymrat över att runt 50 miljoner hushåll i EU fortfarande lider av energifattigdom. Parlamentet framhåller hur viktig den sociala dimensionen är i en höjd klimatambition, och politiska åtgärder bör därför vidtas i syfte att förebygga och undanröja energifattigdom så snart som möjligt. Parlamentet framhåller att energipolitiken måste bedrivas i enlighet med principen om en jämlik och rättvis omställning och i nära samarbete med det civila samhället och arbetsmarknadens parter. Parlamentet anser därför att offentlig planering, stärkta sociala partnerskap och ökad delaktighet från det civila samhällets sida på såväl lokal och nationell nivå som EU-nivå är en förutsättning för ett rättvist, inkluderande och socialt hållbart uppnående av klimatneutralitet inom alla delar av samhället.

108.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s vätgasstrategi, som fastställer mål för inrättandet av installation inom EU av elektrolysanläggningar för förnybar vätgas med minst 6 GW kapacitet fram till 2024 och 40 GW kapacitet fram till 2030. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att påskynda utfasningen av fossila bränslen från den befintliga vätgasproduktionen genom att öka produktionen av förnybar vätgas. Parlamentet betonar vikten av att fossilbaserad vätgas så snabbt som möjligt fasas ut, och att fokus i stället läggs på säker och hållbar teknik. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart börja planera denna utfasning noggrant, så att produktionen av fossilbaserad vätgas snarast, förutsägbart och oåterkalleligt börjar minska och en förlängning av livslängden för fossilbaserade produktionsanläggningar undviks. Parlamentet konstaterar att ett antal fossilbaserade produktionsanläggningar är belägna på territorier som omfattas av den rättvisa omställningen, och framhåller därför att det krävs ändamålsenliga stödåtgärder som gör det lättare att minska växthusgasutsläppen och som bidrar till att den lokala arbetskraften omskolas och att dess anställningsbarhet ökar.

109.  Europaparlamentet välkomnar EU:s strategi för förnybar energi till havs och dess målsättning att EU:s kapacitet för havsbaserad förnybar energi ska vara minst 60 GW senast 2030 och 340 GW senast 2050. Parlamentet framhåller att man måste säkerställa att genomförandet av strategin gynnar hela unionen, även kustlösa medlemsstater.

110.  Europaparlamentet är övertygat om att man måste ge konsumenterna förutsättningar och incitament att välja mer hållbara energiformer och bli mer aktiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de kvarvarande hindren för förnybar egenförbrukning och för energisamhällen för förnybar energi, särskilt i låginkomsthushåll eller ekonomiskt utsatta hushåll.

111.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att se över energiskattedirektivet (2003/96/EG) och omvandla det till ett instrument som anpassar skattepolitiken till energi- och klimatmålen för 2030 och 2050, samtidigt som man utvärderar konsekvenserna med avseende på bland annat konsumenter, energifattigdom och transportfattigdom. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att minska skatterna och avgifterna på förnybar energi runtom i unionen, utifrån vad som är lämpligt, och att ge starkare ekonomiska incitament att producera förnybar energi.

112.  Europaparlamentet betonar att EU förvisso arbetar för att uppnå sina ambitiösa mål, men att det kommer att krävas samordnade globala åtgärder om målet om nettonollutsläpp senast 2050 i hela världen ska uppnås. Parlamentet framhåller att utvecklingsländerna kommer att behöva olika mycket internationellt bistånd för att uppnå sina gröna omställningar. Parlamentet betonar hur viktigt det är att nära gränsöverskridande samarbeten utökas och att bästa praxis inom området politiskt beslutsfattande och forskning, inbegripet tekniköverföring, delas med internationella partner för att främja energieffektivitet och investeringar i hållbar energiteknik och energiinfrastruktur.

113.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att anta en handlingsplan för digitaliseringen av energisektorn i syfte att ge EU en ledande ställning inom teknikområdet och möjliggöra ett mer integrerat energisystem som har intelligenta lösningar inom särskilda sektorer och som får mer finansiering under perioden 2021–2027. Parlamentet påminner om vikten av att ta itu med cybersäkerhetsrisker i energisektorn för att säkerställa energisystemens motståndskraft.

Forskning, innovation, digital teknik och rymdpolitik

114.  Europaparlamentet välkomnar den roll som programmet Horisont Europa spelar och dess bidrag till klimatneutralitet. Parlamentet anser att partnerskapen inom ramen för Horisont Europa, inbegripet de gemensamma företagen, kommer att främja samarbete mellan offentliga och privata sektorer som ska bidra till den gröna omställningens uppnående, och samtidigt säkerställa att det finns tillgängliga, åtkomliga och överkomliga hållbara innovationer. Parlamentet framhåller vikten av bättre kommunikation med medborgarna kring resultaten av de europeiska FoU-projekten och kring ny teknik, däribland fyrtornsprojekt, så att allmänhetens acceptans ökar och unionens roll blir mer synlig för medborgarna.

115.  Europaparlamentet framhåller att det krävs fler investeringar, både offentliga och privata, i forskning och innovation inom och införandet av ny hållbar teknik, även inom arbetskraftsintensiva branscher, i de nya infrastrukturnät som krävs och i projekt som bidrar till målen i den europeiska gröna given och Parisavtalet.

116.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att man säkerställer att de incitament som ska främja innovativ teknik för uppnåendet av målen för 2030 och 2050 är samstämmiga och konsekventa, att användningen av redan mogen teknik ökar samt att man investerar i den nya teknik som måste tas fram om unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 ska uppnås.

117.  Europaparlamentet framhåller att digital teknik kan spela en avgörande roll när det gäller att stödja EU:s gröna omställning. Parlamentet framhåller att det för EU:s återhämtning krävs att man tar fram ett stabilt regelverk och ekonomiska incitament även för privata aktörer, i syfte att uppnå och säkerställa marknadsdrivna framsteg när det gäller forskning och innovation inom och utveckling av hållbar teknik.

118.  Europaparlamentet framhåller att digitalisering är en av de avgörande faktorerna för energisystemens integrering eftersom den kan möjliggöra dynamiska och sammankopplade flöden av energibärare, hjälpa olikartade marknader att bli sammankopplade samt tillhandahålla de data som krävs för att utbud och efterfrågan ska möta varandra. Parlamentet understryker att digital teknik har potential att öka energieffektiviteten och därmed minska de övergripande växthusgasutsläppen. Parlamentet erinrar om att kommissionen bedömer att IKT:s miljöavtryck i dag står för mellan 5 och 9 % av den globala elförbrukningen och över 2 % av de globala växthusgasutsläppen. Parlamentet betonar att enligt en studie om AI från 2018 från kommissionens gemensamma forskningscentrum kan datacentraler och dataöverföring stå för mellan 3 % och 4 % av unionens totala elförbrukning. Parlamentet framhåller att kommissionen förväntar sig en ökning av datacentrumens förbrukning mellan 2018 och 2030 på 28 %. Parlamentet understryker att konsumentutrustning såsom datorer, smarta telefoner, surfplattor och andra anslutna föremål står för 47 % av de digitala koldioxidutsläppen. Parlamentet efterlyser därför åtgärder som minskar IKT-sektorns koldioxidavtryck genom att säkerställa energi- och resurseffektivitet, och framhåller återigen målet om att datacentraler senast 2030 ska vara klimatneutrala och mycket energieffektiva, i enlighet med vad som anges i den digitala strategin.

119.  Europaparlamentet erinrar om FoI:s viktiga bidrag till uppnåendet av de mål som fastställs i Parisavtalet och målen i den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning och innovation och att öka anslagen i EU:s budget och de nationella budgetarna till FoI inom hållbar och säker teknik och innovation på energiområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ge ytterligare stöd till teknik och innovativa lösningar som bidrar till ett klimatsäkrat och integrerat energisystem, även inom de områden där Europa är globalt ledande och har inhemskt baserade värdekedjor. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ha nyckelsegment av värdekedjorna för förnybar energi inom unionen för att uppnå klimatmålen och ge européerna betydande ekonomiska vinster, och efterlyser lämpliga åtgärder som stöder det EU-baserade innehållets roll i leveranskedjan för och lagstiftningen om förnybara energikällor.

Klimatförändringar och utveckling

120.  Europaparlamentet anser att COP26 utgör en chans att vidta nya ansträngningar att uppnå målen i Parisavtalet och målen för hållbar utveckling, i synnerhet mål 13 (klimatåtgärder). Parlamentet anser att Agenda 2030 måste fungera som en färdplan mot en grönare, rättvisare och mer hållbar framtid.

121.  Europaparlamentet betonar vikten av ett människorättsperspektiv i klimatåtgärderna så att det säkerställs att alla insatser respekterar och stöder alla folks mänskliga rättigheter.

122.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen parterna i UNFCCC att fortsätta att höja sina begränsnings- och anpassningsambitioner i linje med målen i Parisavtalet och att integrera människorättsdimensionen i sina nationellt fastställda bidrag och i sina anpassningsrapporter. Parlamentet uppmanar UNFCCC:s sekretariat att i samarbete med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ta fram riktlinjer för hur skydd för de mänskliga rättigheterna kan integreras i nationellt fastställda bidrag och anpassningsrapporter.

123.  Europaparlamentet vet att det finns en mängd bevis på att klimatförändringarna orsakar och förvärrar brist på livsnödvändiga resurser, såsom åkermark, skadar eller förstör ekosystem som tillhandahåller försörjningsmöjligheter samt leder till mer vanligt förekommande och allvarligare naturkatastrofer och att de därmed orsakar fler konflikter, tvångsförflyttningar av befolkningar och humanitära kriser.

124.  Europaparlamentet betonar att enligt IPCC:s femte utvärderingsrapport är ursprungliga, lokala och traditionella former av kunskap en viktig resurs för anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet beklagar att ursprungsbefolkningars kunskap inte utnyttjas effektivt, samtidigt som ursprungsbefolkningar och stamfolk liksom deras rättigheter fortfarande inte uttryckligen har erkänts i de rättsliga, politiska och institutionella ramarna i många länder; erkännandet av rättigheterna är fortfarande en mycket viktig fråga.

125.  Europaparlamentet understryker med kraft att det är absolut nödvändigt att de operativa reglerna för mekanismen för hållbar utveckling innehåller gedigna garantier för begränsningar och för skydd av ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter när det gäller alla projekt inom ramen för denna mekanism. Parlamentet framhåller hur det viktigt det är att man tar vara på ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens kunskap om miljöskydd och säkerställer att deras röster hörs i det internationella arbetet med klimatåtgärder.

126.  Europaparlamentet uppmanar EU att inta en ledande roll när det gäller att fullt ut anpassa WTO-avtal till Parisavtalet och att säkerställa att unionens egna handels- och investeringsavtal inte på något sätt skapar hinder för genomförandet av Parisavtalet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling, utan snarare stöder dem till fullo.

Europaparlamentets roll

127.  Europaparlamentet anser att parlamentet bör vara en integrerad del i EU:s delegation, eftersom det måste ge sitt godkännande till internationella avtal och spelar en central roll i egenskap av medlagstiftare i det inhemska genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet insisterar därför på att få närvara vid EU:s samordningsmöten under COP26 i Glasgow och garanteras tillgång till alla förberedande dokument från och med det att förhandlingarna inleds.

o
o   o

128.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och sekretariatet för UNFCCC, med en begäran om att resolutionen ska spridas till alla andra som är parter i konventionen och inte är medlemmar i EU.

(1) EUT L 243, 9.7.2021, s. 1.
(2) EUT C 232, 16.6.2021, s. 30.
(3) EUT C 232, 16.6.2021, s. 28.
(4) EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.
(5) Antagna texter, P9_TA(2020)0212.
(6) Antagna texter, P9_TA(2020)0382.
(7) Antagna texter, P9_TA(2021)0143.
(8) Antagna texter, P9_TA(2021)0277.
(9) Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänsters och IPCC:s gemensamma Workshop Report on Biodiversity and Climate Change, den 10 juni 2021.
(10) Natali, S. M., m.fl., Permafrost carbon feedbacks threaten global climate goals, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 118 (21), 25 maj 2021.
(11) Rigaud, K. K. m.fl., Groundswell: Preparing for Internal Climate Migration, Världsbanksgruppen, 19 mars 2018.
(12) FN:s utvecklingsprogram, The trillion dollar climate finance challenge (and opportunity), 27 juni 2021.
(13) Europeiska miljöbyrån, Building the foundations for fundamental change, 4 juni 2021.
(14) Hänsel, M. C., Drupp, M. A., Johansson, D. J. A., Nesje, F., Azar, C., Freeman, M. C., Groom, B. and Sterner, T., Climate economics support for the UN climate targets, Nature Climate Change, 10, s. 781–789, 2020.
(15) Kommuniké från G7-toppmötet i Carbis Bay den 11–13 juni 2021.
(16) Oxfam Confronting carbon inequality in the European Union. Why the European Green Deal must tackle inequality while cutting emissions, 7 december 2020.
(17) Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2021 om EU:s strategi för jämställdhet, Antagna texter, P9_TA(2021)0025.
(18) Sakkunniga på klimat- och miljöförändringar, Risks associated to climate and environmental changes in the Mediterranean region, 2019.
(19) WWF Mediterranean Marine Initiative, The climate change effect in the Mediterranean. Six stories from an overheating sea, Rom, Italien, 2021.
(20) COM(2021)0219.
(21) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
(22) Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänsters och IPCC:s gemensamma Workshop Report on Biodiversity and Climate Change av den 10 juni 2021.
(23) Antagna texter, P9_TA(2020)0285.
(24) Politiskt högnivåforum, 2018 HLPF Review of SDGs Implementation.
(25) EU climate action policy, responding to the global emergency, Europaparlamentets utredningstjänst, mars 2021.
(26) Europaparlamentets utredningstjänst, mars 2021.
(27) SWD(2020)0176.

Senaste uppdatering: 20 januari 2022Rättsligt meddelande - Integritetspolicy