Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2021/2923(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0535/2021

Debatter :

PV 19/10/2021 - 14
CRE 19/10/2021 - 14

Omröstningar :

PV 21/10/2021 - 10
PV 21/10/2021 - 16

Antagna texter :

P9_TA(2021)0441

Antagna texter
PDF 143kWORD 52k
Torsdagen den 21 oktober 2021 - Strasbourg
Riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet
P9_TA(2021)0441RC-B9-0535/2021

Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2021 om riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet (2021/2923(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, där det fastställs att unionens inre marknad ska verka för en hållbar utveckling i Europa, och av artiklarna 9 och 11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det föreskrivs att miljö- och hälsoskyddet ska integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik,

–  med beaktande av utkastet till kommissionens meddelande av den 7 juni 2021 Riktlinjer för statligt stöd till klimat- och miljöskydd samt energi 2022,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 oktober 2021 Ta itu med energipriser: en verktygslåda för åtgärder och stöd (COM(2021)0660),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 september 2020 Höjning av Europas klimatambition för 2030 – Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare (COM(2020)0562),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv (COM(2020)0662),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av Parisavtalet från den tjugoförsta partskonferensen (COP21) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar och den elfte partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Kyotoprotokollet (CMP11), som hölls i Paris, Frankrike från den 30 november till den 11 december 2015,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 juli 2021 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet (COM(2021)0550),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2021/1749 av den 28 september 2021 om energieffektivitet först: från princip till praktik, och de riktlinjer som bifogats detta dokument(1),

–  med beaktande av kommissionens utvärdering av EU:s regler om statligt stöd,

–  med beaktande av det offentliga samrådet om de reviderade riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet,

–  med beaktande av det offentliga samrådet om den målinriktade översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen (statligt stöd): reviderade regler för statligt stöd till den gröna och digitala omställningen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor(2) (direktivet om förnybar energi),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2002 av den 11 december 2018 om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088(7) (taxonomiförordningen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ(8) (Århusförordningen),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om en europeisk strategi för integrering av energisystem(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag)(10),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 7 juli 2021 Rapport om EU:s konkurrenspolitik 2020 (COM(2021)0373),

–  med beaktande av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och möjlighet till rättslig prövning avseende miljöfrågor (Århuskonventionen),

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Reglerna om statligt stöd för klimat-, energi- och miljöprojekt bör vara anpassade till den hållbara omställningen och stämma överens med unionens mål och ambitioner när det gäller klimat, energi, cirkularitet och nollutsläpp samt biologisk mångfald.

B.  De nuvarande riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 kommer att löpa ut den 31 december 2021.

C.  Det behövs en omfattande och djuplodande översyn av dessa riktlinjer för att anpassa dem fullt ut till den europeiska gröna given, Parisavtalet och EU:s klimatmål för 2030 respektive 2050.

D.  En stabil och transparent ram för statligt stöd är nödvändig för att upprätthålla konkurrensutsatta marknader och undvika oproportionerliga och omotiverade snedvridningar av marknaden.

E.  I riktlinjerna om miljöskydd och energi fastställs de villkor enligt vilka statligt stöd för energi och miljöskydd kan anses vara förenligt med den inre marknaden.

F.  EU:s ambitiösa energi- och klimatmål står inför de största utmaningarna någonsin, och detta kommer att kräva enormt stora offentliga och privata investeringar. Att inte vidta åtgärder på detta område skulle kosta mer, eftersom uteblivna eller försenade investeringar för att åstadkomma en ekologisk omställning skulle kunna kosta EU upp till 5,6 % av dess BNP 2050.

G.  Meddelandet om den europeiska gröna given anger specifikt att reglerna för statligt stöd bör ses över för att spegla målen i den europeiska gröna given, stödja en kostnadseffektiv omställning till klimatneutralitet senast 2050 och underlätta utfasningen av fossila bränslen, särskilt de mest förorenande, så att lika villkor säkerställs på den inre marknaden.

H.  Förteckningen över energiintensiva sektorer som är berättigade till statligt stöd har avsevärt reducerats i kommissionens utkast till riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet.

I.  De nuvarande riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet utesluter en differentierad ansats utgående från regionala särdrag och regional distribution, och detta bromsar upp den nödvändiga utbyggnaden av förnybar energi på landsbygden i medlemsstater med heterogena naturförhållanden.

J.  Den 7 juni 2021 inledde kommissionen ett riktat offentligt samråd och offentliggjorde utkastet till riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet. Samrådsperioden löpte ut den 2 augusti 2021.

K.  Enligt kommissionen är de två viktigaste skälen till översynen av riktlinjerna om miljöskydd och energi att dels utöka riktlinjernas tillämpningsområde till nya områden och all teknik som kan genomföra den europeiska gröna given, dels göra bestämmelser om överensstämmelse mer flexibla. Det är viktigt med anpassning till och överensstämmelse med EU:s relevanta miljö- och energilagstiftning och unionens regelverk.

L.  För att föra in EU på en ansvarsfull väg i riktning mot att bli klimatneutralt senast 2050 har unionen beslutat att minska sina växthusgasutsläpp med minst 55 % fram till 2030, och kommissionen har föreslagit att all relevant klimat- och energilagstiftning ska anpassas till detta mål, bland annat genom att föreslå unionsmål för 2030 för att öka andelen förnybara energikällor med minst 40 % och energieffektiviteten med minst 36 % inom ramen för 55 %-paketet.

M.  Kommissionen har uppgivit att enbart dessa klimat- och energimål i sig kommer att kräva ytterligare investeringar på 350 miljarder euro per år.

N.  Reglerna för statligt stöd, framför allt de som berör klimat, energi och miljöskydd, bör underlätta utfasningen av fossila bränslen i enlighet med den europeiska klimatlagen, och bör varken förorsaka eller medverka till inlåsningseffekter när det gäller växthusgasutsläpp eller till uppkomst av strandade tillgångar.

O.  Reglerna för statligt stöd bör tjäna genomförandet av principen om energieffektivitet först, en princip som medlemsstaterna måste tillämpa i sin energiplanering, energipolitik och sina energiinvesteringar, i enlighet med förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder.

P.  De moderniserade reglerna för statligt stöd bör bli framtidssäkrade och bör därför regelbundet övervakas och ses över.

Q.  Översynen av reglerna för riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet bör bidra till en rättvis omställning och därmed beakta de sociala aspekterna i målen för översynen, inbegripet i riktlinjerna för upphandlingsmekanismer, för att bemöta de oproportionerliga och oavsiktliga sociala konsekvenserna och orättvisorna, med tanke på att 30 miljoner människor eller 6,9 % av EU:s befolkning lever i energifattigdom och att skillnaderna mellan medlemsstaterna är markanta.

R.  En stabil ram för statligt stöd är nödvändig för att upprätthålla konkurrensutsatta marknader och kan också fungera som en stödjande ram för EU:s industri under övergången till en klimatneutral ekonomi.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens utkast till meddelande om riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet och dess insatser för att stärka riktlinjerna om miljöskydd och energi och sträva efter en högre nivå av miljöskydd, vilket inbegriper utfasningen av fossila bränslen i energisektorn. Parlamentet välkomnar att bekämpningen av klimatförändringar och minskningen av växthusgasutsläpp har hamnat mer i fokus i utkastet till riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet, och understryker att detta bör kombineras med miljö- och hälsoskydd.

2.  Europaparlamentet konstaterar att reglerna för statligt stöd, mot bakgrund av den tekniska förändring som omställningen till en mindre koldioxidintensiv modell innebär, måste medge en viss grad av flexibilitet.

3.  Europaparlamentet påminner om unionens klimatmål att minska utsläppen med minst 55 % fram till 2030 i enlighet med den europeiska klimatlagen, och målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet konstaterar att många klimat- och energilagar för närvarande håller på att revideras för att anpassa dem till dessa mål, och att de föreslagna målen för 2030 nu är ”minst 40 %” för förnybar energi och ”minst 36 %” för energieffektivitet. Parlamentet påpekar att omställningen till en klimatneutral ekonomisk modell kräver betydande investeringar från både den privata och den offentliga sektorn. Parlamentet understryker att kostnaden för att inte vidta några åtgärder är klart högre än kostnaden för att uppfylla EU:s klimat- och energimål.

4.  Europaparlamentet vidhåller att miljömässigt hållbart statligt stöd är avgörande för att uppnå EU:s klimat-, energi- och miljöskyddsmål. Parlamentet anser att kommissionen bör sända en tydlig signal om att allt stöd bör vara förenligt med Parisavtalet och EU:s gröna omställning och sociala mål.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa de olika stödkategorierna till den europeiska klimatlagen och därigenom stödja en kostnadseffektiv och rättvis omställning till klimatneutralitet och underlätta utfasningen av fossila bränslen. Parlamentet betonar att denna gradvisa utfasning bör åtföljas av möjligheter till stöd för ny, mindre koldioxidintensiv teknik i enlighet med principen om att inte vålla någon betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i taxonomiförordningen, och en konsekvent väg i riktning mot klimatneutralitet senast 2050.

6.  Europaparlamentet noterar att riktlinjerna för statligt stöd har som syfte att underlätta utfasningen av fossila bränslen. Parlamentet betonar dock att allt ytterligare stöd till projekt för fossil gas bör bidra till betydande minskningar av de totala utsläppen och undvika långsiktig inlåsning av fossila bränslen genom att ha en framtidssäker utformning, till exempel gasprojekt som har en bindande tidsram för att bli särskilda vätgastillgångar i enlighet med lagstiftningen om energiinfrastruktur. Parlamentet understryker behovet av proportionerliga planer för investeringar i förnybar energi som kräver en noggrann granskning och så stränga kriterier som möjligt.

7.  Europaparlamentet betonar att statligt stöd på klimat-, miljöskydds- och energiområdet är ett viktigt verktyg på medellång sikt för att hantera stigande energipriser, särskilt genom stöd till energieffektivitetsåtgärder och hållbara förnybara energikällor. Parlamentet anser att politik och åtgärder för energieffektivitet, särskilt för byggnader, är viktiga för utsatta personer. Parlamentet är bekymrat över att stödkategorin ”förbättring av byggnaders energi- och miljöprestanda” i utkastet till riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet inte är tillräckligt ambitiös, eftersom den endast omfattar mindre renoveringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att höja det grundläggande kravet på att minska det primära energibehovet i byggnader till minst 40 %, dvs. den miniminivå som krävs för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 inom byggsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga möjligheten att mjuka upp riktlinjerna för statligt stöd till miljöåtgärder för subventionerade bostäder i hela unionen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en sektorskategorisering som är tillräckligt detaljerad för att undvika att företag som annars är stödberättigade utesluts från statligt stöd på grund av en ogynnsam sektorskategorisering.

9.  Mot bakgrund av ambitionen i 55 %-paketet kan fler, snarare än färre, sektorer komma att behöva offentligt stöd genom statlig försorg. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra fler sektorer berättigade till statligt stöd i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet 2022, i synnerhet stöd i form av nedsättningar av elavgifterna för energiintensiva användare.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av att integrera EU:s lagstiftning och politik avseende klimatet, miljön, nollutsläpp, biologisk mångfald och energi i den nya ramen för statligt stöd och samtidigt se till att den förblir aktuell och i linje med den uppdaterade klimat- och energiram som just nu revideras.

11.  Europaparlamentet framhåller att ett misslyckande med att fastställa robusta regler för statligt stöd i linje med 55 %-paketet och den europeiska gröna given, skulle kunna få negativa konsekvenser för EU-industrins konkurrenskraft och hållbarhet, äventyra skapandet av arbetstillfällen och EU:s ekonomiska återhämtning och i slutändan undergräva effektiviteten i unionens klimatagenda.

12.  Europaparlamentet betonar att ambitionen i 55 %-paketet kommer att kräva att vissa energiintensiva sektorer får ett visst mått av offentligt stöd för att klara omställningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att se över förteckningen över sektorer som är berättigade till kompensation för energipriser.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en sektorkategorisering som är tillräckligt detaljerad för att undvika att företag som annars är stödberättigade utesluts från statligt stöd på grund av en ogynnsam sektorkategorisering.

14.  Europaparlamentet välkomnar de allmänna målen om att utöka tillämpningsområdet för riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi till nya områden såsom ren mobilitet, och öka flexibiliteten och anpassa nuvarande regler. Parlamentet noterar dock att det behövs en högre ambitionsnivå när det gäller statligt stöd till projekt inom klimatåtgärder, miljöskydd, förnybar energi och energieffektivitet, och att det behövs tydliga definitioner och bedömningsmetoder för nya koncept som introduceras av riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet.

15.  Europaparlamentet betonar att riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet på ett adekvat sätt bör stödja EU-företagens ekologiska omvandling vid omställningen till en koldioxidneutral ekonomi samtidigt som återhämtningen från covid-19-krisen, skapandet av arbetstillfällen i EU och konkurrenskraften garanteras.

16.  Europaparlamentet understryker att riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområde syftar till att klargöra hur medlemsstaterna kan uppmuntra till tidiga stängningar av kol-, torv- och oljeskifferindustrier. Parlamentet anser dock att denna stödkategori bör förbättras avsevärt, till exempel genom

   i) införandet av tydliga skyddsåtgärder vid utfasningen av fossila bränslen och relaterad verksamhet, med beaktande av de tidigare direkta och indirekta subventioner som erhållits, företagens ansvar för att återställa platser där verksamhet bedrivits efter nedläggning och, överlag, alla ansvarsskyldigheter som uppstått till följd av principen om att förorenaren betalar och som inte får betalas med statligt stöd; uppnåendet av sådana skyddsåtgärder genom fastställande av exempelvis obligatoriska slutdatum; fastställandet av ett slutdatum för när systemet för statligt stöd ska upphöra och/eller en utfasning av stödet,
   ii) krav på framläggande av en helhetsbetonad konsekvensbedömning och jämförelser med olika alternativ för energieffektivitet och, om dessa alternativ inte fungerar, med hållbarare alternativ där de aktuella energibehoven tillgodoses med förnybar energi, så att det framgår att det statliga stödet ges till den mest kostnadseffektiva, energieffektiva och hållbara lösningen på lång sikt, vilken ska bygga på förnybar energi och vara i linje både med vetenskapens senaste rön och med den europeiska gröna givens mål, särskilt de mål som handlar om energieffektivitet och förnybar energi,
   iii) en definition av vad som avses med ”extra kostnader” berättigade till statligt stöd för att underlätta nedläggningen av lönsamma verksamheter, i likhet med den definition som gavs i samband med statligt stöd för att underlätta nedläggningen av verksamheter som saknar konkurrenskraft,
   iv) krav på transparens när det gäller nedläggningsplanerna för fossilbränsleverksamhet och det stöd som beviljas i detta sammanhang.

17.  Europaparlamentet betonar att det för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 krävs en omedelbar och omfattande utbyggnad av energieffektivitetsåtgärder och hållbar teknik för förnybar energi. Parlamentet betonar att offentliga investeringar i energieffektivitet och förnybar energi på lång sikt inte bara kommer att minska utsläppen utan också pressa ned och stabilisera energipriserna och därmed frigöra en större disponibel inkomst och i slutändan stärka EU:s välstånd och energitrygghet. Parlamentet noterar med oro att man i utkastet till riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet har strukit den stödkategori som är avsedd att stödja förnybar energi och låter den konkurrera med andra koldioxidsnåla lösningar om statligt stöd, och därmed fossilbaserade lösningar. Parlamentet vill därför se att de slutliga riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet ska innehålla ett särskilt kapitel om stöd till förnybar energi och att det bör understryka att teknikspecifika stödsystem bör vara regel och inte undantag och att det bör finnas möjlighet att ha regionalt differentierade stödnivåer för att möjliggöra diversifiering och kostnadseffektiv systemintegrering av förnybar energi på regional nivå. Parlamentet efterlyser, i linje med direktivet om förnybar energi, ett särskilt kapitel med särskilda bestämmelser om stöd till lokalsamhällen av alla storlekar som satsar på förnybar energi och mindre aktörer, till exempel genom att undanta dem från obligatorisk auktionering och/eller i betydande utsträckning höja tröskelvärdena för deras undantag från auktionering eller, om detta inte är möjligt, åtminstone behålla dem på de nivåer som finns i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet.

18.  Europaparlamentet betonar att uppnåendet av målet om 15 % gränsöverskridande effektiv elsammanlänkning, tillsammans med att nationella flaskhalsar tas bort, kapaciteten för lagring av förnybar energi ökas och överförings- och distributionssystemen görs smartare är ett annat väsentligt sätt att öka den gränsöverskridande sammanlänkningen, vilket krävs för att öka energiförsörjningstryggheten, minska volatiliteten och främja EU:s energioberoende.

19.  Europaparlamentet insisterar på att reglerna för statligt stöd bör vara tillräckligt flexibla för att underlätta nya lösningar som präglas av nollutsläpp, cirkularitet och hållbarhet inom alla sektorer, särskilt inom sektorer som det är svårt att göra fossilbränslefria.

20.  Europaparlamentet vill att energihierarkins principer ska byggas in i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet. Enligt dessa principer ska energisparande och energieffektivitet komma i första hand, och följas av direkt elektrifiering med förnybar el och förbättrad användning av förnybar värme. Sist kommer användning av andra hållbara resurser som är baserade på förnybar energi, men detta ska bli aktuellt endast i tillämpningar där det inte finns några alternativ för förverkligande av omställningen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att, med dessa principer i åtanke, se över det stöd som ges i form av minskade elavgifter för energiintensiva användare och därvid säkerställa att stödet kopplas till faktiska investeringar i energieffektivitet och förnybar energi för deras processer.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uttryckligen integrera principen om ”energieffektivitet först” i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet, särskilt genom att

   i) använda principen som en prioriterad utgångspunkt för att bedöma om en åtgärd inom energisektorn är nödvändig, särskilt för stödåtgärder för energiproduktion (avsnitt 4.1), stöd för försörjningstrygghet, särskilt inom ramen för kapacitetsersättningsmekanismer (avsnitt 4.8) och stöd till energiinfrastruktur (avsnitt 4.9),
   ii) integrera principen i motiveringen till åtgärder med avseende på system för energieffektivitet (t.ex. teknikspecifika anbudsförfaranden i första stödkategorin – avsnitt 4.1) och förbättring av byggnaders energi- och miljöprestanda (avsnitt 4.2) eller för fjärrvärme och fjärrkyla (avsnitt 4.10).

22.  Europaparlamentet understryker att EU:s regler för statligt stöd bör säkerställa lika villkor för medlemsstaterna, eftersom inte alla medlemsstater kommer att kunna ge samma stöd till företag, vilket skapar en risk för snedvridning av marknaden, fragmentering och större skillnader mellan länderna, vilket i sin tur skulle skapa ytterligare sociala skillnader på den inre marknaden.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mycket noggrant undersöka om de föreslagna ändringarna kommer att gynna konkurrens och innovation eller om de mer sannolikt kommer att skapa nya konkurrenshinder, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna för en eventuell insnävning av omställningsvägarna.

24.  Europaparlamentet noterar att investeringar i energieffektiv och förnybar teknik kräver ekonomisk förutsägbarhet för att minimera investeringsriskerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att godkänna stödordningar för en tillräckligt lång period som tar hänsyn till tidsramarna för planering och utveckling av de berörda projekten i enlighet med bestämmelserna i relevant lagstiftning.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera rättssäkerhet för stödordningar som redan har godkänts inom ramen för det gamla systemet för statligt stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en översynsmekanism i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet, för att säkerställa konsekvens och samstämmighet med de slutliga rättsakter och genomförandeakter som ingår i 55 %-paketet.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undvika alltför höga beviskrav och motiveringar i de nya riktlinjerna för att undvika byråkrati och osäkerhet som skulle hämma de politiska målen i den europeiska gröna given och uppnåendet av minskningsmålen för 2030.

27.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att bevara och skapa hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen i samband med en hållbar omställning.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge möjlighet till exceptionellt statligt stöd om andra delar av riktlinjerna inte skulle omfatta sådant stöd, men där den innovation som stöds kommer att ha en positiv inverkan på samhället eller ekonomin i EU i linje med unionens politiska mål.

29.  Europaparlamentet uttrycker oro över bristen på transparens i samband med de diskussioner som förts mellan kommissionen och medlemsstaterna när det gäller anmälan och godkännande av nationella statliga stödåtgärder samt över de kriterier som använts för bedömning av huruvida nationella statliga stödåtgärder är förenliga med EU:s mål och lagstiftning inom områdena miljö, biologisk mångfald och klimatskydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda detta genom att bland annat offentliggöra tidpunkten för de förfarandemässiga stegen i registret över statligt stöd, offentliggöra det beslut som föregått anmälan och skrivelserna till medlemsstater i de fall då deras föreslagna åtgärder inte uppfyller kraven för statligt stöd, förbättra de mallar som används av medlemsstaterna för anmälning av statligt stöd och förbättra kommissionens efterlevnadsbedömningar.

30.  Europaparlamentet påminner om att Århuskonventionens efterlevnadskommitté (kommittén) i sina slutsatser i ärende ACCC/C/2015/128, vilka antogs den 17 mars 2021, kom fram till att EU inte följde artikel 9.3 och 9.4 i Århuskonventionen, eftersom det civila samhället i dagens läge inte kan ifrågasätta de beslut om statligt stöd som kommissionen fattat i enlighet med artikel 108.2 i EUF-fördraget, och som kan tänkas strida mot EU:s miljölagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att visa prov på fullständigt engagemang för EU:s internationella åtaganden i fråga om miljömässig rättvisa. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla åtagandet i det uttalande som bifogas den reviderade Århusförordningen om att bedöma de alternativ som finns tillgängliga för att åtgärda kommitténs slutsatser före utgången av 2022 och att, om så är lämpligt, lägga fram åtgärder före utgången av 2023.

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1) EUT L 350, 4.10.2021, s. 9.
(2) EUT L 328, 21.12.2018, s. 82.
(3) EUT L 328, 21.12.2018, s. 210.
(4) EUT L 158, 14.6.2019, s. 125.
(5) EUT L 158, 14.6.2019, s. 54.
(6) EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.
(7) EUT L 198, 22.6.2020, s. 13.
(8) EUT L 264, 25.9.2006, s. 13.
(9) Antagna texter, P9_TA(2021)0240.
(10) EUT L 243, 9.7.2021, s. 1.

Senaste uppdatering: 20 januari 2022Rättsligt meddelande - Integritetspolicy