Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2021/2054(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0311/2021

Ingivna texter :

A9-0311/2021

Debatter :

Omröstningar :

PV 23/11/2021 - 6

Antagna texter :

P9_TA(2021)0464

Antagna texter
PDF 170kWORD 60k
Tisdagen den 23 november 2021 - Strasbourg
Digitalisering av europeisk rapportering, övervakning och revision
P9_TA(2021)0464A9-0311/2021
Resolution
 Bilaga

Europaparlamentets resolution av den 23 november 2021 med rekommendationer till kommissionen om digitalisering av europeisk rapportering, övervakning och revision (2021/2054(INL))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 322.1 och 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (budgetförordningen)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (PIF-direktivet)(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (direktivet om bekämpning av penningtvätt)(4),

–  med beaktande av artikel 22.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens(5),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet och kommissionen om datainsamling för effektiva kontroller och revisioner(6),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 maj 2020 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2021 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan(8),

–  med beaktande av punkt 24 i Europeiska rådets slutsatser av den 17–21 juli 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027,

–  med beaktande av domstolens uttalande i de förenade målen C-465/00, C-138/01 och C-139/01 (Österreichischer Rundfunk)(9) att ”de skattskyldiga, liksom allmänheten i stort, i ett demokratiskt samhälle har rätt att informeras om hur allmänna medel används”,

–  med beaktande av den studie som på begäran av budgetkontrollutskottet utförts av utredningsavdelningen för budgetfrågor The Largest 50 beneficiaries in each EU Member States of CAP and Cohesion Funds,

–  med beaktande av studien med en bedömning av det europeiska mervärdet som genomfördes av Europaparlamentets utredningstjänst Digitalisation of the European reporting, monitoring and audit,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2020: Användning av nya bildtekniker för övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken: framstegen har varit kontinuerliga generellt sett men långsammare när det gäller klimat- och miljöövervakning,

–  med beaktande av artiklarna 47 och 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0311/2021), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionens institutioner, organ och byråer utföra sitt arbete så öppet som möjligt.

B.  När det gäller budgetgenomförandet innebär tillämpningen av den principen att de europeiska medborgarna bör kunna veta var och för vilket ändamål unionens medel används. Det kan noteras att antalet instrument utanför budgeten fortsätter att öka, och sådana instrument som Next Generation EU kan anses omfattas av kommissionens direkta förvaltning. Parlamentet måste fullgöra sitt mandat när det gäller beslutsfattande, granskning och beviljande av ansvarsfrihet. Budgetförordningen bör uppdateras så att parlamentet kan fullgöra sitt mandat när det gäller att kontrollera dessa nya mekanismer. Detta är särskilt viktigt i samband med digitaliseringen av den europeiska rapporteringen, övervakningen och revisionen.

C.  Allmänhetens kunskap och full transparens om hur unionens medel används är avgörande för att dessa utgifter ska accepteras, och är också avgörande för att säkerställa ansvarsskyldighet, trovärdighet och bättre kontroll av utgifter, och även för att undvika missbruk, korruption, bedrägerier och intressekonflikter.

D.  I artikel 38 i budgetförordningen fastställs de nuvarande bestämmelserna för offentliggörande av uppgifter om mottagare och annan information.

E.  Skillnader i genomförandet av dessa bestämmelser har lett till en situation där det för närvarande finns ett rapporteringssystem för den gemensamma jordbrukspolitiken i varje medlemsstat och över 250 rapporteringssystem inom ramen för struktur- och sammanhållningspolitiken i medlemsstaterna.

F.  Det finns för närvarande stora skillnader i hur dessa system utformas, hur de fungerar och hur uppgifter inhämtas och delas från dem.

G.  Fragmenteringen av uppgifterna gör det ytterst svårt, för att inte säga omöjligt, att identifiera slutmottagare när det gäller direkt, indirekt eller delad förvaltning av unionens medel.

H.  Många system innehåller inga unika identifieringsnummer för fysiska personer och företag.

I.  För företag innehåller de nuvarande systemen i de flesta fall inte information om företagets ägare och deras verkliga huvudmän. Digitalisering av EU:s rapportering, övervakning och revision är det mest användbara instrumentet för att undvika desinformation om icke-känslig information finns allmänt tillgänglig.

J.  Parlamentet har flera gånger uppmanat kommissionen att lämna information om de 50 största mottagarna av stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna i varje medlemsstat, men har hittills fått ofullständiga och otillfredsställande svar.

K.  Parlamentet inledde en studie 2020 i syfte att identifiera de 50 största mottagarna av stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna i varje medlemsstat på grundval av offentligt tillgänglig information. Studien har gett intressanta resultat, men också visat hur svårt det fortfarande är att tydligt identifiera många slutmottagare.

L.  Den nuvarande situationen gör det i praktiken omöjligt för någon att få en överblick över hur mycket pengar slutmottagarna får från den gemensamma jordbrukspolitiken och struktur- och sammanhållningspolitiken.

M.  Revisionsrättens iakttagelser som lades fram under den offentliga utfrågningen i budgetkontrollutskottet den 2 september 2021 visade på ett tydligt behov av att förbättra transparensen i det befintliga systemet för kontroll av unionens medel.

N.  Vissa företag och fysiska personer är verksamma i mer än en medlemsstat och får därför EU-stöd i flera medlemsstater, och företagsstrukturerna kan vara mycket komplexa och svåröverskådliga, vilket gör att kommissionen inte har möjlighet att hålla reda på det totala belopp som ackumulerats av vart och ett av dessa multinationella företag.

O.  I samband med överenskommelsen mellan stats- och regeringscheferna om den fleråriga budgetramen 2021–2027 den 17–21 juli 2020 konstaterade Europeiska rådet i punkt 24 i sina slutsatser att det för kontroll- och revisionsändamål behövs mer information om slutmottagare av EU-finansiering.

P.  Alla dessa faktorer visar att det finns ett akut behov av att skapa ett gemensamt, transparent och lättanvänt standardiserat EU-omfattande driftskompatibelt digitalt system, som i så hög grad som möjligt baseras på principen om öppen källkod, där medlemsstaternas genomförandemyndigheter kan rapportera om mottagare av stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken och struktur- och sammanhållningsfonderna och av alla andra stöd för att göra det möjligt för nationella kontroll- och revisionsmyndigheter, Olaf och Eppo och andra EU-institutioner och EU-organ att få tillförlitlig information om slutmottagarnas identitet, hur mycket de får och från vilka fonder.

Q.  Allmänheten bör i så stor utsträckning som möjligt ha tillgång till information om direkta och slutliga mottagare av EU-finansiering i enlighet med tillämpliga dataskyddsbestämmelser och fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol (domstolen) om offentliggörande av uppgifter om mottagare av EU-finansiering.

R.  Ett sådant system bör säkerställa harmonisering av dataformat, vara maskinläsbart, innehålla unika identifieringsnummer, omfatta sök- och sorteringsfunktioner och vara driftskompatibelt så att data kan slås samman, inte bara för ett enda politikområde eller en enda fond utan för alla politikområden, fonder och medlemsstater och bör omfatta direkt, indirekt och även delad förvaltning.

S.  Ett sådant system bör utvecklas av kommissionen för att säkerställa fullständig driftskompabilitet, inbegripet automatisk översättning av de viktigaste delarna av systemet och för att säkerställa att ett sådant system genomförs så snabbt som möjligt i alla medlemsstater och för all politik och alla fonder.

T.  Ett sådant system måste utvecklas så att man samtidigt säkrar högsta möjliga nivå av cybersäkerhet för att undvika cyberangrepp mot detta system som används i alla medlemsstater.

U.  Unionens budget bör finansiera utvecklingen av ett sådant system, som bör göras tillgängligt för medlemsstaterna och de regionala myndigheter som ansvarar för driften och underhållet av sådana rapporteringssystem, liksom för journalister och representanter för det civila samhället och allmänheten, tillsammans med utbildningskurser för tjänstemän som ansvarar för den dagliga driften av systemen.

V.  Rapporteringssystemen för den gemensamma jordbrukspolitiken och struktur- och sammanhållningspolitiken kan realistiskt sett inte uppdateras kontinuerligt med den senaste informationen om företagsägarskap och därmed de slutliga stödmottagarna, och systemen bör därför automatiskt kopplas till offentliga företagsdatabaser och gemensamma databaser om slutliga stödmottagare.

W.  Offentliga organ är ofta de direkta mottagarna av medel från den gemensamma jordbrukspolitiken eller strukturfonderna, som sedan betalas ut till andra mottagare som en del av ett specifikt programgenomförande. I sådana situationer bör det offentliga organet också vara skyldigt att rapportera om vem som är slutmottagare av pengarna. Det digitala systemet bör vara driftskompatibelt med bland annat relevanta nationella organs och myndigheters, förvaltande och utbetalande myndigheters interna system samt med nationella databaser för offentlig upphandling.

X.  Ett sådant driftskompatibelt system bör respektera bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen och rimliga ”de minimis-regler” för offentliggörande av uppgifter.

Y.  Uppgifter om mottagare av medel från den gemensamma jordbrukspolitiken och struktur- och sammanhållningsfonderna bör vara tillgängliga för allmänheten i minst fem år.

Z.  Bestämmelserna om offentliggörande av uppgifter när det gäller mottagare av medel från politikområden med delad förvaltning bör i möjligaste mån harmoniseras med bestämmelserna för mottagare av medel inom ramen för direkt förvaltning. Satellitdata bör användas mer och på ett bättre sätt och de hinder som för närvarande försvårar en omfattande användning av ny teknik från de utbetalande organens sida bör undanröjas(10).

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av 2021, bland annat som en del av den kommande revideringen av budgetförordningen, lägga fram nödvändiga lagstiftningsförslag om ändringar av budgetförordningen, i enlighet med rekommendationerna i bilagan.

2.  Europaparlamentet anser att de finansiella konsekvenserna av det begärda förslaget ska täckas av unionens budget.

3.  Europaparlamentet anser att säkerställande av förtroendet för den ekonomiska förvaltningen av unionens medel är avgörande för det övergripande förtroendet för unionens institutioner och därmed för säkerställande av trovärdigheten för projektet för ytterligare europeisk integration.

4.  Molntjänster är strategiska innovationsfrämjande faktorer för den digitala omvandlingen, och lanseringen av den europeiska alliansen för industridata, edgeteknik och molnteknik i juli 2021 utgör ett viktigt steg i detta avseende.

5.  Europaparlamentet betonar att tydliga, begripliga och rättvisa regler för stödberättigande eller rätt att delta i utgiftsprogram är en första förutsättning för stöd när det gäller den ekonomiska förvaltningen av unionens medel.

6.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att det mest effektiva och ändamålsenliga sättet att ytterligare förbättra skyddet av unionens finanser och möjliggöra en ännu noggrannare kontroll är att skapa ett integrerat, driftskompatibelt och harmoniserat system för att samla in, övervaka och analysera information om slutliga stödmottagare i alla medlemsstater.

7.  Europaparlamentet anser att transparens när det gäller genomförandet av reglerna och följaktligen när det gäller identiteten på mottagare av medel från olika fonder och program och de belopp som mottas samt när det gäller bedrägeriförebyggande politik är en viktig aspekt för att säkerställa förtroendet för den ekonomiska förvaltningen av unionens medel. Parlamentet konstaterar att offentliggörandet av uppgifter om stödmottagare bör inbegripa tröskelvärden för stöd av mindre betydelse i enlighet med tillämpliga dataskyddsregler och domstolens fasta rättspraxis.

8.  Europaparlamentet anser vidare att transparens som säkerställs genom ett digitaliseringsprogram som skapar ett integrerat, driftskompatibelt och harmoniserat system skulle kunna vara det bästa instrumentet för att bekämpa desinformation i alla medlemsstater.

9.  Europaparlamentet anser att transparens i fråga om slutmottagare också är ett mycket effektivt verktyg i kampen mot eventuellt missbruk, intressekonflikter, bedrägerier och korruption i samband med användning och fördelning av unionens medel.

10.  Europaparlamentet anser att insyn i offentliga medel säkerställer ökad ansvarsskyldighet och stärkt förtroende från medborgarnas sida för de offentliga myndigheterna.

11.  Europaparlamentet understryker att transparens i fråga om slutliga stödmottagare kommer att säkerställa att revisionsmyndigheter, kontrollmyndigheter och ansvarsfrihetsbeviljande myndigheter i nationella och regionala förvaltningar, kommissionen, rådet och parlamentet kommer att ha mycket bättre och mer exakta möjligheter att se till att medlen används effektivt eller att återkräva belopp i händelse av bedrägeri eller andra former av missbruk av medel i enlighet med regler och politiska ambitioner. Parlamentet betonar att även revisionsrätten, Olaf och Eppo kommer att kunna fullgöra sina respektive skyldigheter mer effektivt och noggrant om de får fullständig tillgång till komplett och tillförlitlig information.

12.  Europaparlamentet understryker vidare att ett mer enhetligt och EU-omfattande offentliggörande av uppgifter om slutmottagare kommer att ge journalister, företrädare för det civila samhället och allmänheten mycket bättre möjligheter att lyfta fram legitima frågor och farhågor och därigenom avslöja potentiella fall av missbruk av eller bedrägeri med unionens medel eller misstänkt inblandning när det gäller personer i politiskt utsatt ställning.

13.  Europaparlamentet anser att den nuvarande situationen där det är omöjligt att få en rimligt fullständig bild av vem som tilldelas medel och hur mycket, i synnerhet när det gäller medel som omfattas av delad förvaltning, och särskilt även att det inte är möjligt att lägga samman enskilda belopp när samma direkta och/eller slutliga stödmottagare och/eller verkliga huvudman är involverad, är oacceptabel och måste ändras så snart som möjligt för att öka transparensen och effektiviteten i fråga om unionens medel.

14.  Europaparlamentet är fast övertygat om att det effektivaste sättet att rätta till situationen är att revidera de relevanta delarna av budgetförordningen i syfte att öka transparensen i fråga om vilka som får finansiering, hur mycket de får och från vilka EU-fonder och EU-program.

15.  Europaparlamentet understryker att en sådan ändring av budgetförordningen kan medföra ändringar av sektorslagstiftningen om fonder respektive program.

16.  Europaparlamentet betonar att en sådan revidering av den nuvarande budgetförordningen bör göras som en del av den kommande revideringen av budgetförordningen som kommissionen har meddelat att man kommer att lägga fram under det fjärde kvartalet 2021.

17.  Europaparlamentet anser att översynen av budgetförordningen bör innehålla en solid rättslig grund för att göra användningen av öppna och standardiserade uppgifter om offentlig upphandling obligatorisk, samt göra it-systemen för budgetkontroll obligatoriska och kompatibla med nationella och regionala databaser.

18.  Europaparlamentet betonar att revideringen bör säkerställa användningen av standardiserade dataset och möjligheten att identifiera slutliga stödmottagare. Parlamentet anser att obligatoriska uppgifter som samlas in för revisions- och kontrolländamål åtminstone måste omfatta registreringsnummer för juridiska personer, nationellt identifieringsnummer för fysiska personer, uppgift om typ av stödmottagare, underleverantörer, verkliga huvudmän, huruvida stödmottagaren också får statligt stöd samt stödmottagarens kontaktuppgifter. Parlamentet understryker att tillgången till känsliga uppgifter genom det driftskompatibla digitala rapporterings- och övervakningssystemet bör begränsas till ansvariga nationella och europeiska myndigheter, institutioner och organ, för kontroll-, revisions- och ansvarsfrihetsändamål, och bör vara strikt i linje med kraven på skydd av personuppgifter.

19.  Europaparlamentet betonar att kommissionen bör se till att användningen av integrerade och standardiserade rapporterings- och övervakningsverktyg är obligatorisk och genomförs fullt ut i medlemsstaterna och därför inte längre enbart fungerar på frivillig basis.

20.  Europaparlamentet understryker att revideringen ytterligare bör säkerställa att när den direkta mottagaren av EU-finansiering är ett företag bör det säkerställas att det är möjligt att identifiera företagets verkliga huvudmän.

21.  Europaparlamentet understryker att man i situationer där den direkta mottagaren är ett företag som ägs av ett annat företag bör se till att det även är möjligt att identifiera det andra företagets verkliga huvudmän, och att denna skyldighet bör gälla alla företag som ingår i ägarstrukturen. Parlamentet anser därför att moderbolagen måste inrätta unika identifieringsnummer för stödmottagare, så att varje dotterbolag får ett efterföljande nummer som gör det möjligt att till fullo spåra medlen till slutmottagarna och de verkliga huvudmännen.

22.  Europaparlamentet konstaterar att denna skyldighet att identifiera den verkliga huvudmannen åtminstone bör gälla när en fysisk eller juridisk person äger mer än 15 % av företaget i fråga. Parlamentet betonar att bolagsandelar som tillhör släktingar bör läggas samman och räknas som en enda.

23.  Europaparlamentet konstaterar att skyldigheten att kunna identifiera företagets verkliga huvudmän också bör gälla när ett företag är beläget i ett tredjeland.

24.  Europaparlamentet konstaterar att revideringen av budgetförordningen också bör säkerställa att offentliga organ, som är direkta mottagare av EU-finansiering, är skyldiga att rapportera om slutmottagarna, dvs. om det är en annan fysisk eller juridisk person än det offentliga organet. Parlamentet understryker att det digitala systemet måste vara driftskompatibelt med relevanta nationella organs och myndigheters, förvaltningsmyndigheters och utbetalande myndigheters interna system samt med nationella databaser för offentlig upphandling.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma ett system för att säkerställa digitalisering av EU:s rapportering, övervakning och revision för den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållnings- och strukturfondspolitiken och annan politik, och att göra detta system tillgängligt för finansiella aktörer och enheter som ansvarar för genomförandet av budgeten, inbegripet behöriga nationella och regionala myndigheter inom ramen för delad förvaltning.

26.  Europaparlamentet betonar att ett sådant system i så hög grad som möjligt ska baseras på principen om öppen källkod och använda standardiserade dataset och åtgärder för att, för kontroll-, revisions- och ansvarsfrihetsändamål, samla in, jämföra och sammanställa information och siffror om de direkta och slutliga mottagarna av EU-finansiering. Parlamentet betonar behovet av en elektronisk identitet som ett första steg för att öka medborgarnas förtroende för offentliga institutioner.

27.  Europaparlamentet understryker att ett sådant system bör utvecklas i syfte att säkerställa full överensstämmelse med principerna om transparens i enlighet med avdelning II kapitel 8 i budgetförordningen.

28.  Europaparlamentet betonar att ett sådant system bör vara tillgängligt för journalister, företrädare för det civila samhället och allmänheten för att underlätta forskning om användningen av offentliga medel och eventuellt upptäcka bedrägerier, samtidigt som bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen respekteras.

29.  Europaparlamentet begär att detta system ska utvecklas inom två år och göras kostnadsfritt tillgängligt och obligatoriskt för de rapporterande myndigheterna i medlemsstaterna.

30.  Europaparlamentet understryker att utvecklingen av ett sådant system bör åtföljas av möjligheter för nationella och regionala myndigheter och relevanta EU-institutioner, inbegripet parlamentet, kommissionen, revisionsrätten, Olaf och, i förekommande fall Eppo, att säkerställa effektiva kontroller av intressekonflikter, oriktigheter, frågor om dubbelfinansiering och eventuellt missbruk av medel, inbegripet användning av moderna it-verktyg såsom Arachne.

31.  Europaparlamentet påpekar att ett sådant system skulle göra det möjligt att mycket snabbt identifiera återkommande och eventuella överrepresenterade mottagare av EU-finansiering, inbegripet vinnare av offentliga upphandlingar.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att nödvändig finansiering för ett sådant system görs tillgänglig i unionens budget tillsammans med anslag för utbildning och tekniskt stöd för den personal vid nationella och regionala myndigheter som kommer att använda detta system.

33.  Europaparlamentet konstaterar att ett sådant system inte i sig själv kan innehålla uppdaterade uppgifter om företagsägande. Parlamentet noterar vidare att ett sådant krav skulle innebära att de förvaltande myndigheterna skulle bli ansvariga för företagsuppgifter, vilket inte ingår i deras ansvarsområde.

34.  Europaparlamentet begär att systemet ska utformas på ett sådant sätt att det automatiskt kopplar samman databaser med uppdaterade uppgifter om ägande av företag och är driftskompatibelt med relevanta nationella organs och myndigheters, förvaltande och utbetalande myndigheters interna system samt med nationella databaser för offentlig upphandling.

35.  Europaparlamentet begär att information om mottagare av EU-finansiering ska göras tillgänglig för allmänheten under en period på minst fem år.

36.  Europaparlamentet understryker att ett sådant system bör respektera EU:s dataskyddsregler och domstolens fasta rättspraxis. Parlamentet konstaterar att det finns skillnader mellan hur detaljerade de uppgifter är som behöver samlas in, sammanställas och lagras för kontroll-, revisions- och ansvarsfrihetsändamål, och de som kan göras tillgängliga för den breda allmänheten. Parlamentet betonar att revisionsmyndigheter, kontrollmyndigheter och ansvarsfrihetsbeviljande myndigheter måste ha full tillgång till all tillgänglig information, samtidigt som offentliggörandet av uppgifter kan begränsas genom tillämpliga krav på uppgiftsskydd och tröskelvärden för stöd av mindre betydelse.

37.  Europaparlamentet betonar att ett sådant system effektivt ska skyddas mot cyberhot. Parlamentet uppmanar kommissionen att investera i programvara som garanterar en hög nivå av cybersäkerhet och genomföra regelbundna tester för att identifiera potentiella sårbarheter, även på medlemsstatsnivå.

38.  Europaparlamentet konstaterar att systemet bör respektera regler om minimibelopp som inte kommer att offentliggöras. Parlamentet betonar att de ansvariga myndigheterna ändå alltid bör räkna samman alla medel som betalas ut till en enskild stödmottagare, och att information om alla utbetalningar som gjorts till en enskild stödmottagare bör offentliggöras om det totala belopp som betalas ut till denna stödmottagare överstiger minimibeloppet.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att detta system också i största möjliga utsträckning används för medel och politik inom ramen för direkt förvaltning, med samma regler om transparens som för mottagare av medel från unionens program.

40.  Europaparlamentet betonar att det befintliga systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes) också spelar en viktig roll för skyddet av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet är bekymrat över att det endast tillämpas på medel som omfattas av direkt förvaltning, vilka endast utgör omkring 20 % av unionsmedlen. Parlamentet är också oroat över att ekonomiska aktörer som enligt Olaf missbrukar offentliga medel inte automatiskt utesluts från kontrakt som finansieras genom unionens budget eller blir föremål för ekonomiska sanktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att i den kommande översynen av budgetförordningen utvidga Edes tillämpningsområde för att göra systemet mer effektivt.

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade rekommendationer till kommissionen och rådet.

(1) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(2) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(3) EUT L 198, 28.7.2017, s. 29.
(4) EUT L 156, 19.6.2018, s. 43.
(5) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.
(6) EUT C 58 I, 18.2.2021, s. 2.
(7) EUT L 417, 11.12.2020, s. 381.
(8) Antagna texter, P9_TA(2021)0164.
(9) ECLI:EU:C:2003:294, punkt 85.
(10) Revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2020: Användning av nya bildtekniker för övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken: framstegen har varit kontinuerliga generellt sett men långsammare när det gäller klimat- och miljöövervakning.


BILAGA TILL RESOLUTIONEN

DET BEGÄRDA FÖRSLAGETS TEXT

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 322.1, jämfört med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  I linje med Europaparlamentets begäranden och som svar på punkt 24 i Europeiska rådets slutsatser av den 17–21 juli 2020 bör standardiserade åtgärder införas för att för kontroll- och revisionsändamål samla in, jämföra och sammanställa information och sifferuppgifter om slutmottagare och mottagare av unionsfinansiering, i syfte att förstärka skyddet av unionens budget och Europeiska unionens återhämtningsinstrument mot bedrägerier och oriktigheter.

(2)  För att säkerställa ändamålsenliga kontroller och revisioner är det nödvändigt att samla in uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering inom ramen för delad förvaltning och av projekt och reformer som får stöd inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens(1), inbegripet uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna av finansieringen. Reglerna för insamling och behandling av sådana uppgifter måste vara förenliga med gällande dataskyddsregler.

(3)  För att stärka skyddet av unionens budget bör kommissionen tillhandahålla ett integrerat och driftskompatibelt informations- och övervakningssystem som inbegriper ett enda datautvinnings- och riskgraderingsverktyg för tillgång, lagring, sammanställning och analys av ovannämnda uppgifter med avsikten att detta ska tillämpas allmänt och obligatoriskt av medlemsstaterna. Detta system bör säkerställa effektiva kontroller av intressekonflikter, oriktigheter, dubbelfinansiering och eventuellt missbruk av medel. Kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och unionens övriga utrednings- och kontrollorgan bör ha den tillgång till dessa uppgifter som krävs för att de ska kunna utöva sina tillsynsfunktioner med avseende på de kontroller och revisioner som i första hand ska genomföras av medlemsstaterna för att upptäcka oriktigheter och genomföra administrativa utredningar om missbruket av den berörda unionsfinansieringen, och för att få en exakt översikt av fördelningen av denna.

(4)  Förordning (EU, Euratom) 2018/1046 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska ändras på följande sätt:

1.  Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 3 ska följande led införas:

”ee) insamling av uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering,”

b)  I punkt 4 ska följande led införas:

”cc) Användning av ett integrerat och driftskompatibelt elektroniskt informations- och övervakningssystem som inbegriper ett enda datautvinnings- och riskgraderingsverktyg, för att få tillgång till och analysera uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering.”

2.  Artikel 38 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Kommissionen ska på lämpligt sätt och i god tid tillhandahålla information om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering, på grundval av de uppgifter som samlats in i det integrerade och driftskompatibla elektroniska informations- och övervakningssystem som inrättats i enlighet med artikel 129a.

Första stycket i denna punkt ska gälla även de övriga unionsinstitutionerna när de genomför budgeten i enlighet med artikel 59.1. Om mottagaren av medel är en juridisk person ska information offentliggöras om personer och enheter som äger mer än 15 % av den enheten.”

b)  Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Följande icke-känsliga information ska offentliggöras med vederbörlig hänsyn till kraven på konfidentialitet och säkerhet, i synnerhet skyddet av personuppgifter:

a)  Mottagarens namn.

b)  Vilken typ av mottagare det är frågan om, det vill säga

i)  en fysisk person,

ii)  en juridisk person,

iii)  en offentlig enhet eller institution,

iv)  andra personer eller enheter.

c)  Var mottagaren finns, det vill säga

i)  mottagarens adress, om mottagaren är en juridisk person,

ii)  region på Nuts 2-nivå, om mottagaren är en fysisk person.

d)  Det belopp för vilket ett rättsligt åtagande görs.

e)  Åtgärdens art och ändamål.”

c)  Punkt 4 ska utgå.

d)  Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Om personuppgifter offentliggörs ska informationen tas bort fem år efter utgången av det budgetår då rättsliga åtaganden gjordes för beloppet. Detta ska även gälla personuppgifter som rör juridiska personer vars officiella namn gör det möjligt att identifiera en eller flera fysiska personer.”

3.  Artikel 63 ska ändras på följande sätt:

a)  Följande punkt ska införas:

”1a. När medlemsstaterna utför uppgifter som har samband med genomförandet av budgeten ska de samla in uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering i enlighet med kraven i det integrerade och driftskompatibla elektroniska informations- och övervakningssystem som inrättats i enlighet med artikel 129a. Kompletterande krav för användningen av systemet inom en bestämd sektor kan fastställas i sektorsspecifika bestämmelser.”

b)  I punkt 2 första stycket ska följande led införas:

”bb) samla in uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering med hjälp av det integrerade och driftskompatibla elektroniska informations- och övervakningssystem som tillhandahålls av kommissionen i enlighet med artikel 129a.”

c)  I punkt 4 ska följande led införas:

”bb) använda det integrerade och driftskompatibla elektroniska informations- och övervakningssystem som tillhandahålls av kommissionen i enlighet med Artikel 129a.”

4.  Följande artikel ska införas:

”Artikel 129a

Integrerat och driftskompatibelt elektroniskt informations- och övervakningssystem

1.  Kommissionen ska inrätta och driva ett integrerat och driftskompatibelt elektroniskt informations- och övervakningssystem som inbegriper ett enda datautvinnings- och riskgraderingsverktyg, för att få tillgång till och analysera uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering, och göra detta system tillgängligt för finansiella aktörer och andra personer och enheter som deltar i genomförandet av budgeten, inbegripet behöriga nationella myndigheter inom ramen för delad förvaltning.

2.  Det system som avses i punkt 1 ska baseras på standardiserade åtgärder för att, för kontroll- och revisionsändamål, samla in, jämföra och sammanställa information och sifferuppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering. Systemet ska möjliggöra effektiva kontroller av intressekonflikter, oriktigheter, dubbelfinansiering och eventuellt missbruk av medel.

3.  De obligatoriska uppgifter som samlas in i systemet ska bland annat omfatta följande:

a)  Momsregistreringsnummer eller registreringsnummer för juridiska personer.

b)  Nationellt identifieringsnummer för fysiska personer.

c)  Vilken typ av mottagare det är frågan om, det vill säga

i)  en fysisk person,

ii)  en juridisk person,

iii)  en offentlig enhet eller institution,

iv)  andra personer eller enheter.

d)  Leverantörer och underleverantörer.

e)  Verkliga huvudmän om mottagaren, ägaren, leverantören eller underleverantören är en juridisk person.

f)  Information om huruvida stödmottagaren också får statligt stöd.

g)  Alla stödmottagares och verkliga huvudmäns kontaktuppgifter.

4.  Kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt rådets förordning (EU) 2017/1939 – Eppo, samt unionens övriga utrednings- och kontrollorgan, inbegripet den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten, ska beviljas tillgång till den information som ingår i det system som avses i punkt 1 om det är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina uppgifter.

5.  All behandling av personuppgifter som sker inom ramen för systemet ska vara förenlig med förordning (EU) 2016/679.

6.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 269 för att fastställa närmare bestämmelser om hur det system som avses i punkt 1 drivs och fungerar, inbegripet bestämmelser om insamling av uppgifter och tillgång till den information som finns i systemet.”

(5)  I Artikel 154.4 första stycket ska följande led införas:

”dd) säkerställer insamling av uppgifter om dem som i slutändan, direkt eller indirekt, omfattas av unionsfinansiering i en omfattning som motsvarar kraven i det system som avses i artikel 129a.”

(6)  Artikel 269 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 3 ska första meningen ersättas med följande:

”Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 70.1, 71 tredje stycket, 129a, 161 och 213.2 andra och tredje styckena får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.”

b)  I punkt 6 ska första meningen ersättas med följande:

”En delegerad akt som antas enligt artiklarna 70.1, 71 tredje stycket, 129a, 161 och 213.2 andra och tredje styckena ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända.”

Utfärdad i ....

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

Senaste uppdatering: 4 mars 2022Rättsligt meddelande - Integritetspolicy