Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, särskilt resolutionen av den 8 juli 2021 om situationen i Nicaragua(1),

–  med beaktande av förklaringarna från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar, särskilt förklaringen av den 8 november 2021 om Nicaragua,

–  med beaktande av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan(2) (associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika),

–  med beaktande av rådets förordningar och beslut om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i Nicaragua, och med beaktande av rådets beslut av den 11 oktober 2021 om ändring av beslut (Gusp) 2019/1720 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Nicaragua, genom vilket sanktionerna förlängdes till och med den 15 oktober 2022(3),

–  med beaktande av det gemensamma uttalande från 59 länder om Nicaragua som antogs den 22 juni 2021 vid den 47:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av den muntliga uppdateringen från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, vid den 48:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 13 september 2021 om situationen för mänskliga rättigheter i Nicaragua,

–  med beaktande av Amerikanska samarbetsorganisationens generalförsamlings (OAS) resolution av den 12 november 2021 om situationen i Nicaragua,

–  med beaktande av den åtgärdsförklaring som Förenta staternas president Joe Biden antog den 16 november 2021 om ett tillfälligt inreseförbud, som invandrare och icke‑invandrare, för personer som är ansvariga för politik eller handlingar som hotar demokratin i Nicaragua,

–  med beaktande av uttalandena från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (IACHR), särskilt uttalandena av den 10 november 2021, där man fördömde de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som rapporterats under valet i Nicaragua, och av den 20 november 2021 där man betonade kommissionens jurisdiktion över Nicaragua och beklagade Nicaraguas beslut att utträda ur OAS-stadgan mot bakgrund av de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av OAS resolution av den 8 december 2021 om resultatet av det ständiga rådets överläggningar den 29 november 2021 om situationen i Nicaragua,

–  med beaktande av den internationella konventionen från 1966 om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av det regionala avtalet om tillgång till information, allmänhetens deltagande och rättslig prövning i miljöfrågor i Latinamerika och Västindien, vilket undertecknades den 4 mars 2018 i Escazú, Costa Rica,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 7 november 2021 iscensatte president Daniel Ortegas regim en fars för att ge sken av en valprocess i Nicaragua som varken var fri eller rättvis och som var helt odemokratisk och illegitim och präglades av bedrägerier.

B.  Den sittande presidenten Daniel Ortega, som har styrt landet sedan 2007, omvalde sig själv för en femte mandatperiod – hans fjärde mandatperiod i rad – med cirka 75 % av de avgivna rösterna och med ett valdeltagande på 65 % , enligt det högsta valrådet. Enligt trovärdiga observationer som gjorts av civilsamhällesorganisationer i Nicaragua var valdeltagandet mycket lägre. Andelen icke-röstande bedömdes vara omkring 81,5 %.

C.  Daniel Ortega instruerade alla andra nicaraguanska myndigheter att mobilisera alla tillgängliga resurser för att manipulera resultatet av denna process. Mellan maj och november 2021 eliminerade de nicaraguanska myndigheterna effektivt all trovärdig valkonkurrens och undergrävde integriteten i valprocessen genom systematiska godtyckliga frihetsberövanden, trakasserier och hot mot sju förhandskandidater till presidentvalet och ca 40 oppositionsledare, studentledare och bondeledare, journalister, människorättsförsvarare och företrädare för näringslivet. Dessa godtyckligt gripna konfronteras med falska, politiskt motiverade och tvetydiga anklagelser om brott utan bevis i en process som präglas av allvarliga kränkningar av rättssäkerhetsgarantierna, vilket visar att rättsväsendet inte är oberoende. Det regimledda högsta valrådet hade upphävt ställningen som juridisk person för alla oberoende oppositionspartier, inbegripet sju förhandskandidater till presidentvalet.

D.  Enligt organisationer i det civila samhället registrerades 285 politiska våldshandlingar och påtryckningar på valdagen, däribland förföljelser, trakasserier, hot och utpressning som främst riktade sig mot arbetare och tjänstemän inom den offentliga sektorn, studenter och sjukvårdspersonal i syfte att tvinga dem att rösta. Den nicaraguanska regimen berövade det nicaraguanska folket dess medborgerliga och politiska rättigheter och dess yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster, förbjöd ett stort antal civilsamhällesorganisationer och uppfyllde inte sina åtaganden om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter enligt Nicaraguas konstitution, den interamerikanska demokratistadgan och internationella konventioner som landet är part i.

E.  Regimen har i allt högre grad riktat in sig på och attackerat journalistik, pressfriheten och rätten till information. Sju internationella mediekanaler hindrades från att komma in i landet för att bevaka det riggade valet. Oberoende journalistsammanslutningar har rapporterat minst 52 attacker mot oberoende journalister mellan den 25 oktober och den 7 november 2021. Endast officiella medier ackrediterades den 7 november 2021, i strid med rätten till information och yttrandefriheten, vilket ledde till ytterligare skärpning av censuren och mediemörkläggningen. Det förekommer liknande mönster av förtryck mot människorättsförsvarare, miljöförsvarare, kvinnor och hbtqi-aktivister, sociala och politiska ledare, företagsledare, advokater, medicinsk personal och anställda vid icke‑statliga organisationer, bland andra.

F.  Mellan den 3 och 7 november 2021 rapporterades ca 35 godtyckliga frihetsberövanden i landet. Endast nio av de gripna har frigivits och 26 sitter fortfarande fängslade. Detta innebär minst 170 helt godtyckligt frihetsberövade personer. Dessa kränkningar av de mänskliga rättigheterna, som enligt uppgift huvudsakligen begås av poliser, kommunala tjänstemän, halvstatliga agenter och civila grupper organiserade som milissupportrar, ökade under dagarna före det riggade valet.

G.  I IACHR:s rapport från oktober 2021 konstaterades det att en polisstat hade inrättats i Nicaragua genom förtryck, korruption, valfusk och strukturell straffrihet som regeringen gjort sig skyldig till för att bevara sitt obegränsade maktmonopol, sina privilegier och sin immunitet.

H.  Flera internationella organisationer och över 40 nationer har uttryckt stark kritik mot valet i Nicaragua och vägrat erkänna det som demokratiskt.

I.  Den nicaraguanska regimen har under de senaste åren antagit alltmer restriktiva lagar som institutionaliserar förtrycket och legaliserar de handlingar som begåtts i landet sedan de antogs. Nicaragua har förvandlats till en rädslans republik och över 140 000 medborgare har tvingats söka skydd i exil och under mycket svåra socioekonomiska levnadsförhållanden.

J.  Den nicaraguanska regimen har avskogat och förstört territorierna för ursprungsbefolkningar och folkgrupper med afrikanskt ursprung genom koncessioner till gruvbolag och stöd till bosättare. Tolv ledande miljöaktivister dödades i Nicaragua 2020, en ökning från fem år 2019, vilket gör landet till det farligaste per capita för mark- och miljöförsvarare 2020. Mord och aggressioner, som har förekommit sedan januari 2020 i samband med territoriella tvister och mot ursprungsbefolkningar i Nicaragua, förblir ostraffade, särskilt i Norra Karibienkustens autonoma region, bland annat mord på nio personer som tillhör ursprungsbefolkningen den 23 augusti 2020 och sexuella övergrepp på två kvinnor som skedde under en attack kopplad till en marktvist om guldbrytning i Sauni.

1.  Europaparlamentet fördömer det skenval som iscensattes av Ortega-Murillo-regimen den 7 november 2021 och som kränkte alla internationella demokratiska normer för trovärdiga, inkluderande, rättvisa och öppna val. Parlamentet förkastar legitimiteten i resultatet av detta låtsasval, och anser därför att de institutionella myndigheter som detta riggade val gett upphov till saknar demokratisk legitimitet. Parlamentet ansluter sig till uttalanden om att detta val fullbordar omvandlingen av Nicaragua till en autokratisk regim.

2.  Europaparlamentet uppmanar de nicaraguanska myndigheterna att upprätthålla och respektera de mänskliga rättigheterna och låta det nicaraguanska folket utöva sina medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet begär att val ska hållas i enlighet med internationella normer och den interamerikanska demokratiska stadgan för att säkerställa att det nicaraguanska folkets demokratiska strävanden förverkligas och att internationella organisationer och organisationer i det civila samhället ges tillträde till landet, utan restriktioner.

3.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sin solidaritet med det nicaraguanska folket och fördömer våldet, de systematiska tillslagen mot politiska oppositionsledare, förtrycket av aktörer i det civila samhället, människorättsförsvarare och deras familjer samt medier, och i synnerhet de dödsfall som inträffat till följd av detta, den utbredda straffriheten för brott som begåtts mot dem, samt den ihållande korruptionen från nicaraguanska regimtjänstemäns sida. Parlamentet påminner om att dessa handlingar utgör ett tydligt brott mot mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, och visar att president Daniel Ortega, vicepresident Rosario Murillo och tjänstemän inom den nicaraguanska regimen fortsätter att underlåta att försvara dessa principer och värden.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att alla godtyckligt frihetsberövade politiska fångar, oppositionsaktivister, människorättsförsvarare, miljöförsvarare och journalister omedelbart och villkorslöst ska friges, och att åtalen mot dem ska dras tillbaka. Parlamentet fördömer de fortsatta psykologiska och fysiska övergrepp som polisen och kriminalvårdsmyndigheterna utsätter dem för, och som i särskilt hög grad drabbar kvinnor, och situationen för vissa av dem som frihetsberövats under isolering och utan möjligheter att få träffa advokater och familjer eller få läkarvård. Parlamentet påminner om att Nicaragua måste efterleva FN:s enhetliga minimiregler för behandling av fångar (Nelson Mandela-reglerna), vilket fortfarande är en skyldighet enligt internationell rätt. Parlamentet begär att regimen omedelbart lägger fram bevis på att de fängslade fortfarande lever och bevis på var de befinner sig. Parlamentet avvisar Ortega-regimens beslut att frysa de rättsliga förfarandena mot dem, vilket skulle leda till att de hålls fängslade på obestämd tid i väntan på rättegång.

5.  Europaparlamentet kräver rättvisa och ansvarsskyldighet för alla drabbade, i enlighet med Nicaraguas lagar och internationella åtaganden och skyldigheter, på grundval av opartiska, grundliga och oberoende utredningar. Parlamentet uppmanar med kraft de nicaraguanska myndigheterna att genomföra djupgående strukturreformer för att säkerställa rättsliga minimigarantier och rättssäkerhet. Parlamentet fördömer dessutom det ökande våldet och hoten mot människorättsförsvarare, hbtqi-personer, kvinnor och aktivister från ursprungsbefolkningen i landet, inklusive kvinnomord. Parlamentet uppmanar de nicaraguanska myndigheterna att sätta stopp för förtrycket och kränkningarna av mänskliga rättigheter och återupprätta full respekt för de mänskliga rättigheterna, särskilt genom att upphäva alla restriktiva och illegitima lagar och återinföra status som juridisk person för organisationer som företräder människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja inrättandet av en mekanism för utredning och ansvarsskyldighet inom FN:s råd för mänskliga rättigheter.

6.  Europaparlamentet upprepar att den enda lösningen på den djupa politiska krisen i Nicaragua är en inkluderande och meningsfull nationell dialog, och beklagar att den nicaraguanska regimen upprepade gånger visat brist på engagemang och en ovilja att inleda en sådan process. Parlamentet konstaterar att fria, rättvisa och öppna val, återupprättande av rättsstaten och friheter, ett slut på förtrycket och den rädsla som präglar samhället, frigivning av godtyckligt frihetsberövade politiska fångar, återupprättande av den rättsliga statusen för politiska partier som godtyckligt uteslutits samt möjligheter för personer i exil att återvända utan undantag och med fullständiga garantier och för internationella människorättsorgan att komma tillbaka till landet är nödvändiga villkor för en dialog med den nicaraguanska regimen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att följa det civila samhällets aktuella och framtida insatser för att skapa förutsättningar för en dialog som leder till en övergång till demokrati, i linje med vad som fastställdes i avtalen från mars 2019.

7.  Europaparlamentet stöder vice ordförandens/den höga representantens uttalande om att beakta alla instrument som står till EU:s förfogande för att vidta ytterligare åtgärder, även sådana som kan gå utöver individuella restriktioner, samtidigt som man strävar efter att undvika alla åtgärder som potentiellt skulle kunna öka det nicaraguanska folkets lidande. Parlamentet välkomnar att Rosario Murillo, tillsammans med flera andra, förts upp på den förteckning över personer som omfattas av sanktioner som förlängdes fram till oktober 2022. Parlamentet begär att Daniel Ortega omgående ska läggas till i förteckningen över personer som är föremål för sanktioner.

8.  Europaparlamentet betonar att den nicaraguanska regimens korruption, som familjen Ortega-Murillo drar direkt nytta av, och patrimonialism, som också inbegriper förstörelsen av landets naturresurser, är endemisk och utbredd och leder landet mot en ekonomisk och humanitär kollaps. Parlamentet påpekar att EU och dess medlemsstater bör upprätthålla sitt humanitära bistånd för att stödja de mest utsatta, samtidigt som man undersöker alternativa åtgärder för att ta itu med den utbredda korruptionen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU och dess medlemsstater att övervaka de EU-medel som anslås, bland annat genom multilaterala och finansiella institutioner, för att se till att de inte bidrar till att stärka korruptionen inom regimen.

9.  Europaparlamentet är bestört över den ökande kriminaliseringen och förföljelsen av miljöförsvarare i Nicaragua. Parlamentet fördömer de fortsatta attackerna och angreppen mot Nicaraguas ursprungsbefolkningar. Parlamentet uppmanar Nicaraguas regering att fullgöra sina skyldigheter enligt Escazú-avtalet.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att noga övervaka situationen på plats genom sina företrädare och ambassader i Nicaragua, bland annat genom övervakning av rättegångar och genom att besöka kritiker och oppositionsledare i fängelser eller i husarrest, och att underlätta utfärdandet av nödvisum och ge tillfälligt skydd av politiska skäl i medlemsstaterna. Parlamentet framhåller och lovordar den viktiga roll som det civila samhället, människorättsförsvarare, miljöförsvarare och journalister spelar i Nicaragua. Parlamentet begär att Europeiska utrikestjänsten stärker sin regelbundna dialog med civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare och stärker mekanismerna för att stödja deras oumbärliga arbete.

11.  Europaparlamentet beklagar att Nicaraguas utrikesminister den 19 november 2021 sade upp OAS-stadgan, och framhåller att detta beslut också kommer att strypa landets tillgång till finansiering från Interamerikanska utvecklingsbanken, och innebära att Nicaragua drar sig ur de regionala OAS-mekanismerna för skydd av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om att Nicaragua trots att landet utträder ur stadgan fortfarande är bundet av sina skyldigheter med avseende på andra instrument inom OAS, däribland den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet understryker att detta utträde kan ta upp till två år att träda i kraft.

12.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet och demokratiska likasinnade partner att öka sitt politiska tryck på den nicaraguanska regimen på ett samordnat sätt i multilaterala forum för att bistå och bidra till en snabb övergång där den demokratiska ordningen och folksuveräniteten till fullo kan återställas för det nicaraguanska folket.

13.  Europaparlamentet beklagar att Nicaraguas regim den 10 december 2021 bröt de diplomatiska förbindelserna med det demokratiska Taiwan för att söka stöd från den totalitära staten Folkrepubliken Kina.

14.  Europaparlamentet påminner om att Nicaragua, i enlighet med associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika, måste respektera och stärka principerna om rättsstatlighet, demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar sitt krav på att demokratiklausulen i associeringsavtalet ska aktiveras, med tanke på de rådande omständigheterna.

15.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på omedelbar utlämning av Alessio Casimirri till Italien.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare, parlamentariska församlingen EU−Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet, Limagruppen samt Republiken Nicaraguas regering och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2021)0359. (2) EUT L 346, 15.12.2012, s. 3. (3) EUT L 361, 12.10.2021, s. 52.