Index 
Antagna texter
Tisdagen den 14 september 2021 - Strasbourg
Gemenskapens växtförädlarrätt: förlängning av giltighetsperioden för vissa arter ***I
 Begäran om fastställelse av Guy Verhofstadts immunitet och privilegier
 Associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen *
 Hbtqi-rättigheter i EU
 Vägen mot en framtidssäkrad inlandssjöfart i Europa
 Mot ett starkare partnerskap med EU:s yttersta randområden
 En ny modell för den maritima strategin för Atlanten
 Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar ***I
 Allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa ***I

Gemenskapens växtförädlarrätt: förlängning av giltighetsperioden för vissa arter ***I
PDF 129kWORD 43k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 september 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om förlängning av giltighetsperioden för gemenskapens växtförädlarrätt för arterna sparris och artgrupperna blomsterlökar, vedartade små bärbuskar och prydnadsbuskar (COM(2021)0036 – C9-0010/2021 – 2021/0019(COD))
P9_TA(2021)0363A9-0171/2021

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0036),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artikel 118 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0010/2021),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 24 mars 2021(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 14 juli 2021 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A9-0171/2021).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 september 2021 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/… om förlängning av giltighetsperioden för gemenskapens växtförädlarrätt för växtsorter av arten Asparagus officinalis L. (sparris) och artgrupperna blomsterlökar, vedartade bärväxter och vedartade prydnadsväxter

P9_TC1-COD(2021)0019


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2021/1873.)

(1) EUT C 220, 9.6.2021, s. 86.


Begäran om fastställelse av Guy Verhofstadts immunitet och privilegier
PDF 126kWORD 45k
Europaparlamentets beslut av den 14 september 2021 om begäran om fastställelse av Guy Verhofstadts immunitet och privilegier (2021/2030(IMM))
P9_TA(2021)0364A9-0238/2021

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Guy Verhofstadts begäran, daterad den 12 mars 2021 och tillkännagiven i kammaren den 24 mars 2021, om fastställelse av hans immunitet och privilegier, med anledning av ett brottmålsförfarande som ska inledas inför Procura Distrettuale della Repubblica presso il Tribunale di Trento (Italien),

–  efter att ha hört Guy Verhofstadt i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011, 17 januari 2013 och 19 december 2019(1),

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 7 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A9-0238/2021), och av följande skäl:

A.  Guy Verhofstadt, ledamot av Europaparlamentet, har begärt att hans parlamentariska immunitet ska fastställas med anledning av ett brottmålsförfarande som ska inledas mot honom inför Procura Distrettuale della Repubblica presso il Tribunale di Trento (Italien) för påstått förtal via ett socialt nätverk. Procura Distrettuale della Repubblica presso il Tribunale di Trento avslutade sin förundersökning i ärendet den 22 december 2020.

B.  Den 13 februari 2020 lade Guy Verhofstadt ut följande twittermeddelande på sin personliga twitterprofil: Matteo Salvini åtalas för att olagligt ha vägrat låta migranter komma i land efter att de räddats av Gregoretti. Bravo Italia! Rättvisa måste skipas. Förhoppningsvis kommer samma sak att hända honom även när det gäller den enorma korruptionen med mutor kopplade till ryska oljeintressen!

C.  Genom dessa kommentarer påstås Guy Verhofstadt ha förtalat ledamoten av det italienska parlamentet, enligt definitionen i artikel 595.1 och 595.3 i den italienska strafflagen.

D.  Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

E.  Parlamentet har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller vilken linje det avser att följa i ett beslut till följd av en begäran från en ledamot om fastställelse av immunitet(2).

F.  Enligt artikel 5 i arbetsordningen ska parlamentet vid utövandet av sina befogenheter i frågor som rör immunitet och privilegier verka för att upprätthålla parlamentets integritet som en demokratisk lagstiftande församling och säkerställa ledamöternas oberoende när dessa utför sitt uppdrag.

G.  Ett uttalande av en ledamot utanför Europaparlamentet kan utgöra ett yttrande inom ramen för utövandet av hans eller hennes uppdrag i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, om det innehåller en subjektiv bedömning som har ett direkt och uppenbart samband med utövandet av ledamotens uppdrag i Europaparlamentet. Huruvida så är fallet måste därför avgöras av uttalandets art och innehåll och inte av den plats där det gjordes.

H.  Uttalandets specifika art, men också dess innehåll, bör bedömas också i ljuset av sammanhanget och den roll och funktion i vilken ledamoten gjorde det.

I.  De uttalanden som Guy Verhofstadt gjorde i sitt twittermeddelande gjordes uppenbart i hans egenskap av ledamot av Europaparlamentet, från hans personliga twitterkonto, som enligt Verhofstadt själv uteslutande är förbehållet hans politiska kommunikation i samband med utövandet av hans mandat som ledamot av Europaparlamentet.

J.  Den politiska debatt i vilken ledamöter av Europaparlamentet deltar under utövandet av sina mandat äger numera i allt högre grad rum även utanför parlamentets lokaler, däribland på internet eller genom sociala nätverk såsom Twitter.

K.  Uttalandet gjordes i den vidare kontexten av en politisk debatt vars föremål är återkommande i Europaparlamentets plenarsammanträden och som pågår i många medier.

L.  I detta sammanhang har Guy Verhofstadt uttryckt liknande åsikter på internet, både före och efter det aktuella twitteruttalandet, till exempel på Facebook i januari 2019, mer än ett år före twitteruttalandet, med avseende på Salvinis påstådda kopplingar till Ryssland(3), eller när Verhofstadt kom med uttalanden flera månader senare i ett liknande politiskt sammanhang under plenardebatten om tillståndet i unionen den 16 september 2020.

M.  Mot denna bakgrund kan ett direkt och uppenbart samband mellan det aktuella uttalandet och Guy Verhofstadts parlamentariska mandat som ledamot av Europaparlamentet anses föreligga.

1.  Europaparlamentet beslutar att fastställa Guy Verhofstadts immunitet och privilegier.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till de behöriga italienska myndigheterna och till Guy Verhofstadt.

(1) Domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23. domstolens dom av den 19 december 2019, Jungqueras Vies, C-502/19, ECLI:EU:C:2019:1115.
(2) Mål T-42/06, Gollnisch/parlamentet, nämnt ovan, punkt 101.
(3) Facebookinlägg den 9 januari 2019: Ingen t-shirt med Putin i dag för Salvini! I stället en polisuniform. Men Salvini har en pakt med Putins parti Förenade Ryssland och det polska folket kan inte lita på honom.


Associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen *
PDF 111kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 september 2021 om utkastet till rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (08656/2021 – C9-0189/2021 – 2018/0244(CNS))
P9_TA(2021)0365A9-0244/2021

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (08656/2021),

–  med beaktande av artikel 203 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C9‑0189/2021),

–  med beaktande av artikel 82 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A9-0244/2021).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.


Hbtqi-rättigheter i EU
PDF 143kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2021 om hbtqi-personers rättigheter i EU (2021/2679(RSP))
P9_TA(2021)0366B9-0431/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2 och 3, och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 8, 10, 18 och 21,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt artiklarna 7, 9, 21, 24.2, 24.3 och 45,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 8 om rätten till respekt för privat- och familjelivet och artikel 14 och protokoll nr 12 om förbud mot diskriminering,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 2239 (2018) av den 10 oktober 2018 om privatliv och familjeliv: likaberättigande oavsett sexuell läggning(1)

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 2048 (2015) av den 22 april 2015 om diskriminering av transpersoner i Europa(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2020 En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020)0698),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2021 om förklaringen om EU som en frihetszon för hbtqi-personer(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om allmän diskriminering och hatpropaganda som drabbar hbti-personer samt ”hbti-fria zoner”(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2019 om framtiden för handlingsplanen för hbti-personer (2019–2024)(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om förslaget till rådets beslut om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen(8),

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols (domstolens) dom av den 5 juni 2018 i målet Relu Adrian Coman m.fl. mot Inspectoratul General pentru Imigrări och Ministerul Afacerilor Interne(9) och av den 23 april 2020 i målet NH mot Associazione Avvocatura per i diritti LGBTI – Rete Lenford(10), och av generaladvokat Kokotts förslag till avgörande av den 15 april 2021 i målet V.M.A. mot Stolichna Obsthina, Rayon ”Pancharevo”(11),

–  med beaktande av domstolens domar i målen Maruko, Römer och Hay(12), och domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i målet Taddeucci & McCall(13),

–  med beaktande av artikel 105.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Hbtqi-personers rättigheter är mänskliga rättigheter.

B.  Utskottet för framställningar har tagit emot flera framställningar där man uttrycker oro över den diskriminering som hbtiq-personer i allmänhet utsätts för i EU och i synnerhet samkönade par och regnbågsfamiljer.

C.  I dessa framställningar begär man å ena sidan att regnbågsfamiljer ska garanteras samma familjerättigheter som heterosexuella familjer och deras barn i alla medlemsstater, särskilt rätten till fri rörlighet inom EU och det ömsesidiga erkännandet av deras relation och föräldraskap, och å andra sidan åtgärder mot Polen för brott mot principerna om icke-diskriminering, jämlikhet och yttrandefrihet, bland annat när det gäller ”regionala stadgor för familjerättigheter” och resolutioner om att kommuner och regioner ska vara fria från ”hbti-ideologi” (så kallade hbti-fria zoner).

D.  Den 22 mars 2021 anordnade utskottet för framställningar en workshop om hbti‑personers rättigheter i EU, då man presenterade den studie som Europaparlamentets utredningsavdelning för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor beställt på utskottets vägnar om hinder för den fria rörligheten för regnbågsfamiljer i EU.

E.  I den ovannämnda studien drar man slutsatsen att det fortfarande 2021 finns stora hinder för regnbågsfamiljers fria rörlighet i EU, med negativa konsekvenser för deras barns bästa, och att EU-institutionerna genom att utöva EU:s befogenheter när det gäller fri rörlighet för EU-medborgare och deras familjemedlemmar skulle kunna agera för att undanröja dessa hinder. Transsexuella föräldrar vars identitetshandlingar inte erkänns efter att ha passerat en gräns kan förlora alla rättsliga band till sina barn, vilket har en mycket negativ inverka på barns bästa.

F.  I artikel 21 i EUF-fördraget fastställs att varje unionsmedborgare ska ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.

G.  Europeiska unionen måste bekämpa social utestängning och diskriminering.

H.  Rätten till likabehandling och icke-diskriminering är en grundläggande rättighet som fastställs i fördragen och stadgan, och den bör respekteras till fullo. Jämlikhet och skydd av minoriteter tillhör de EU-värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och som EU håller på att utveckla genom initiativ och åtgärder inom ramen för ”jämlikhetsunionen”.

I.  I september 2020 betonade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen att ”om du är förälder i ett land är du det i alla länder” och hänvisade till behovet av ömsesidigt erkännande av familjeförhållanden i EU.

J.  Alla medlemsstater har i enlighet med internationell rätt och EU-fördragen åtagit sig att respektera, garantera, skydda och förverkliga grundläggande rättigheter.

K.  EU har visserligen gjort framsteg när det gäller äktenskap och registrerade partnerskap, adoptionsrättigheter för hbti-personer och rättsligt skydd mot diskriminering, hatpropaganda och hatbrott, men det har också skett bakslag, såsom en hätsk retorik från folkvalda politikers sida, tilltagande homofobiskt och transfobiskt våld och tillkännagivanden av så kallade ”hbtqi-fria zoner”.

L.  Hbtiq-personer utsätts fortfarande för diskriminering och våld runt om i Europa. 2021 års Rainbow Europe-karta, ILGA-Europes årliga verktyg för riktmärkning, avslöjar dels en utbredd och nästan fullständig stagnation av hbtiq-personers mänskliga rättigheter, särskilt när det gäller erkännandet av familjerätt i hela Europa, dels att det hittills i år inte har förekommit några rättsliga eller politiska förändringar som har haft en positiv inverkan på hbtiq-personer.

M.  I en undersökning från 2019 konstaterade Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) att diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskaraktär ökar i EU.

N.  Hbtiq-personer diskrimineras fortfarande i vissa medlemsstater när det gäller socialt skydd, social trygghet, hälso- och sjukvård, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och andra tjänster som är tillgängliga för allmänheten, däribland bostäder. Det horisontella direktivet mot diskriminering, som delvis skulle kunna avhjälpa denna brist på skydd inom andra områden än i arbetslivet, har varit blockerat i rådet i över tio år.

O.  Det är inte alla EU-medlemsstater som har lagar som skyddar hbtqi-personer mot diskriminering.

P.  Det finns inga EU-regler om erkännande av domar om föräldraskap mellan medlemsstater och inga EU-bestämmelser som syftar till att lösa konflikter i detta avseende. Vissa medlemsstater erkänner bara samkönade äktenskap som ingåtts i en annan medlemsstat enligt nationell lagstiftning som avser uppehållstillstånd. Vissa medlemsstater som tillåter samkönade par att ingå äktenskap förefaller ovilliga att erkänna registrerade samkönade partnerskap från andra medlemsstater. I vissa medlemsstater kan samkönade par med barn förvägras rättsligt erkännande som gemensamma föräldrar till sina barn(14). Transsexuella föräldrar nekas ofta erkännande av sitt juridiska kön när de passerar gränser, vilket leder till att gränsmyndigheterna inte erkänner dem som föräldrar till sina egna barn.

1.  Europaparlamentet välkomnar den allra första jämställdhetsstrategin för hbtiq-personer för 2020–2025, som antogs av kommissionen den 12 november 2020 (COM(2020)0698), varav en nyckelåtgärd är ett lagstiftningsinitiativ som syftar till att skydda regnbågsfamiljers rättigheter och en annan är en uppdatering av 2009 års riktlinjer om fri rörlighet senast 2022.

2.  Europaparlamentet uttrycker mycket djup oro över den diskriminering som regnbågsfamiljer och deras barn utsätts för i EU och över att de berövas sina rättigheter på grund av sexuell läggning eller könsidentitet eller föräldrars eller partners könskaraktär. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att få bukt med denna diskriminering och undanröja de hinder de möter när de utövar sin grundläggande rätt till fri rörlighet inom EU.

3.  Europaparlamentet understryker behovet av att arbeta för att hbtqi-personer fullt ut ska kunna åtnjuta sina grundläggande rättigheter i alla EU-medlemsstater och påminner om att EU-institutionerna och medlemsstaterna därför är skyldiga att upprätthålla och skydda dem i enlighet med fördragen och stadgan samt internationell rätt.

4.  Europaparlamentet insisterar på att EU måste inta en gemensam hållning när det gäller erkännande av samkönade äktenskap och partnerskap. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att framför allt införa relevant lagstiftning för att säkerställa full respekt för rätten till privatliv och familjeliv utan diskriminering och fri rörlighet för alla familjer, inbegripet åtgärder för att underlätta erkännandet av transsexuella föräldrars juridiska kön.

5.  Europaparlamentet påminner om att EU-rätten har företräde framför alla typer av nationell lagstiftning, inbegripet över motstridiga konstitutionella bestämmelser, och att medlemsstaterna därför inte kan åberopa något konstitutionellt förbud mot samkönade äktenskap eller konstitutionellt skydd av ”moralen” eller ”den allmänna ordningen” för att hindra den grundläggande rätten till fri rörlighet för personer inom EU i strid med de regnbågsfamiljers rättigheter som flyttar till deras territorium.

6.  Europaparlamentet fördömer starkt det faktum att förslaget till rådets direktiv av den 2 juli 2008 om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning(15), ännu inte har antagits. Parlamentet uppmanar rådet att godkänna det. Parlamentet understryker att denna blockering sänder fel signaler från EU‑institutionernas sida, nämligen att de blundar för att det i EU:s medlemsstater förekommer allvarlig diskriminering och att de tillåter det att fortsatta.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla EU-medlemsstater respekterar kontinuiteten i lagstiftningen när det gäller familjebanden mellan personer i regnbågsfamiljer som flyttar till deras territorium från en annan medlemsstat, åtminstone under alla de omständigheter som krävs enligt Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning som ålägger alla medlemsstater att i enlighet med nationell lagstiftning erkänna att de vuxna som anges i ett födelsebevis som utfärdats i en annan medlemsstat är barnets lagliga föräldrar, oavsett de vuxnas lagliga kön eller civilstånd, och att kräva att alla medlemsstater i enlighet med nationell lagstiftning erkänner de äktenskap eller registrerade partnerskap som har ingåtts i en annan medlemsstat i alla de situationer där makarna eller de registrerade partnerna skulle ha rätt till likabehandling enligt Europadomstolens rättspraxis. Parlamentet betonar vikten av att födelsebevis erkänns i alla medlemsstater oavsett föräldrarnas kön, eftersom detta skulle säkerställa att barn inte blir statslösa när de flyttar till en annan medlemsstat.

9.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtagande att föreslå ett lagstiftningsinitiativ i syfte att utvidga förteckningen över ”EU-brott” till hatbrott och hatpropaganda, även när de riktas mot hbtiq-personer, samt förslaget om ömsesidigt erkännande av föräldraskap och eventuella åtgärder för att stödja ömsesidigt erkännande av samkönade partnerskap mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar rådets kommande ordförandeskap att i sina agendor prioritera dessa frågor.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa fri rörlighet för alla familjer, inklusive regnbågsfamiljer, i linje med domen i målet Coman & Hamilton(16), där det anges att termen ”make/maka” i direktivet om fri rörlighet även är tillämplig på samkönade partner. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om medlemsstaterna följer domen i målet Coman & Hamilton och vidta verkställighetsåtgärder enligt artikel 258 i EUF-fördraget mot dem som inte följer domen. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta verkställighetsåtgärder mot Rumänien på grund av landets fortsatta underlåtenhet att följa denna dom och bristen på rättsmedel som tvingade käranden att vända sig till Europadomstolen för att få sin sak prövad.

11.  Europaparlamentet begär att kommissionen i sina kommande riktlinjer om fri rörlighet tar med ett förtydligande för att säkerställa att direktiv 2000/78/EG, mot bakgrund av domstolens domar i målen Maruko, Römer och Hay och Europadomstolens dom i målet Taddeucci & McCall, tolkas som att medlemsstaterna måste förbjuda all diskriminering av samkönade par vid anställning, i yrkesutbildning eller på andra områden som omfattas av direktivets materiella tillämpningsområde.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till översyn av artikel 2.2 b i direktiv 2004/38/EG, särskilt för att stryka villkoret ”om den mottagande medlemsstatens lagstiftning behandlar registrerade partnerskap som likvärdiga med äktenskap” för att följa artikel 21 i stadgan.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina kommande riktlinjer om fri rörlighet, i syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av lagstiftningen om fri rörlighet, uppmana medlemsstaterna att konsekvent genomföra direktiv 2004/38/EG utan diskriminering mellan de personer som omfattas av direktivet, såsom heterosexuella och samkönade par, för att klargöra att varje hänvisning till en ”partner”, en ”förälder”, ett ”barn”, en ”släkting i rakt nedstigande led” eller en ”direkt släkting i rakt uppstigande led” bör omfatta regnbågsfamiljer för att säkerställa att de, när de utövar sin rätt till fri rörlighet, åtnjuter samma rätt till familjeåterförening som familjer bildade av heterosexuella par, och att säkerställa att den bedömning av parets personliga omständigheter som medlemsstaten gör för att underlätta inresa för en unionsmedborgares oregistrerade partner till dess territorium är fri från diskriminering på grund av sexuell läggning.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med diskrimineringen av hbtiq‑personer i Polen och Ungern för att uppmana medlemsstaterna att korrekt tillämpa och respektera EU:s lagstiftning i denna fråga. Parlamentet uppmanar rådet att återuppta diskussionerna om förfarandena mot Polen och Ungern enligt artikel 7 i EU-fördraget, inbegripet om hbtiq-rättigheter. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt av den 17 september 2020 och uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja de verktyg som står till dess förfogande för att ta itu med den uppenbara risken att Polen och Ungern allvarligt åsidosätter de värden som unionen bygger på, särskilt påskyndade överträdelseförfaranden och ansökningar om interimistiska åtgärder inför domstolen samt budgetverktyg. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att hålla parlamentet regelbundet informerat och nära delaktigt.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Resolution 2239 (2018) Europarådets parlamentariska församling.
(2) Resolution 2048 (2015) Europarådets parlamentariska församling.
(3) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.
(4) EUT L 303, 2.12.2000, s. 16.
(5) Antagna texter, P9_TA(2021)0089.
(6) EUT C 255, 29.6.2021, s. 7.
(7) EUT C 449, 23.12.2020, s. 146.
(8) Antagna texter, P9_TA(2020)0225.
(9) Mål C 673/16, Coman, EU:C:218:385.
(10) Mål C-507/18, NH, EU:C:2020:289.
(11) Mål C ‑490/20, V.M.A, EU:C:2021:296.
(12) Mål C-267/06, Maruko, EU:C:2008:179. Mål C-147/08, Römer, EU:C:2011:286. Mål C-267/12, Hay, EU:C:2013:823.
(13) Europadomstolen Taddeucci och McCall mot Italien, Nr 51361/09.
(14) Studie om hinder för den fria rörligheten för regnbågsfamiljer i EU, beställd av Europaparlamentets utredningsavdelning för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor på utskottets för framställningars vägnar, 2021. Obstacles to the Free Movement of Rainbow Families in the EU (europa.eu).
(15) COM(2008)0426.
(16) Dom av den 5 juni 2018, Coman, C‑673/16, EU:C:2018:385.


Vägen mot en framtidssäkrad inlandssjöfart i Europa
PDF 188kWORD 61k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2021 om vägen mot en framtidssäkrad inlandssjöfart i Europa (2021/2015(INI))
P9_TA(2021)0367A9-0231/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 25 februari 2021 med en utvärdering av direktivet om harmoniserade flodinformationstjänster, Evaluation of Directive 2005/44/EC on Harmonised River Information Services (RIS) (SWD(2021)0050),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 24 februari 2021 med en utvärdering av paketet för rörlighet i städer, Evaluation of the 2013 Urban Mobility Package (SWD(2021)0047),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 december 2020 Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden (COM(2020)0789), och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2020)0331),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 18 september 2018 med en halvtidsutvärdering av Naiades II, Mid-term progress report on the implementation of the NAIADES II action programme for the promotion of inland waterway transport (covering the period 2014‑2017) (SWD(2018)0428),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 28 mars 2011 Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2397 av den 12 december 2017 om erkännande av yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen(3), och den kommande översynen av detta,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet(4) (TEN-T-förordningen), och den kommande översynen av denna,

–  med beaktande av rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna(5), och den kommande översynen av detta,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG av den 7 september 2005 om harmoniserade flodinformationstjänster (RIS) på inre vattenvägar i gemenskapen(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 oktober 2020 Politiska överväganden gällande en beredskapsplan för pandemier och andra allvarliga kriser för den europeiska godstransportsektorn,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 2020 om framtiden för EU:s vattenvägstransporter EU Waterborne Transport Sector – Future outlook: Towards a carbon-neutral, zero accidents, automated and competitive EU Waterborne Transport Sector,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 november 2018 Transporter på inre vattenvägar – Se potentialen och främja den,

–  med beaktande av sin resolution av den 27 april 2021 om tekniska och operativa åtgärder för en effektivare och renare sjöfart(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2019 om Naiades II – ett handlingsprogram till stöd för transporter på inre vattenvägar(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om frigörande av potentialen med passagerartransporter på vatten(10),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A9-0231/2021), och av följande skäl:

A.  EU:s sektor för vattenvägstransporter, inklusive transporter på inre vattenvägar, är av strategiskt intresse för EU:s försörjningsintegritet och för EU-hamnarnas konkurrenskraft. 75 % av transporterna på inre vattenvägar är gränsöverskridande och en samordning är därför väsentlig för den inre marknaden.

B.  De europeiska länderna har olika typer av stora och små farbara vattenvägar och olika fartygsflottor för inlandssjöfart, vilket gör de inre vattenvägarna till ett mycket smidigt och användbart vattenburet transportslag för gods av olika slag och i stora mängder till olika destinationer.

C.  Transporter på inre vattenvägar är en viktig pelare i omställningen till multimodala hållbara transporter men medför också betydande utmaningar. En mycket liten del av godstransporterna i EU (6,1 %) går idag på inre vattenvägar. 76,3 % går på vägar och 17,6 % på järnväg. Inlandssjöfartens nuvarande trafikandel är alldeles för liten och det krävs en kraftig ökning för att minska trafikstockningarna på vägarna, öka säkerheten, minska utsläppen och säkerställa ett mer hållbart transportsystem som helhet. Det finns ett trängande behov av ytterligare åtgärder för att uppnå målet att en betydande del av de 76,3 % av inre godstransporter som i dag sker på vägar ska flytta över till järnväg och inre vattenvägar. I detta avseende är det mycket viktigt att koppla samman nya hållbara cirkulära marknader och energimarknader med transporter på inre vattenvägar.

D.  Vidareutvecklingen av inlandssjöfarten är en hörnsten i byggandet av ett smart, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt transportnät. Den nuvarande farbarheten på de europeiska vattenvägarna är ojämn och trafikomställningen hindras av flaskhalsar, felande länkar och brist på tillförlitlighet för fritt flytande inre vattenvägar. Inlandssjöfart är ett av de miljövänligaste transportsätten med en i stor utsträckning outnyttjad ytterligare potential för transport av stora mängder varor inom EU, och kan därmed spela en avgörande roll för att uppnå EU:s klimatmål.

E.  Den totala andelen gränsöverskridande godstransporter på våra inre vattenvägar ligger på 54 % i korridoren mellan Rhen och Alperna, 35 % i korridoren mellan Nordsjön och Medelhavet och 38 % i korridoren mellan Nordsjön och Östersjön. Det är viktigt att påskynda fullbordandet av TEN-T-stomnätet för inre vattenvägar samt anslutningarna till det övergripande nätet.

F.  Den europeiska trafiken på vattenvägar behöver smidiga gränsöverskridande förbindelser utan avbrott, vilket gör det ytterst viktigt att slutföra TEN-T-stomnäten senast 2030.

G.  Kommissionens vitbok om transporter kom så tidigt som 2011 och där betonades att trafikandelen för inre vattenvägar i Europa måste ökas. Sedan dess har det inte gjorts tillräckliga framsteg.

H.  Inom inlandssjöfarten är man överens om att en miljöanpassning av sektorn är avgörande för dess långsiktiga konkurrenskraft och för att sektorn ska kunna spela en betydande, tillförlitlig och trovärdig roll i den multimodala omställningen. En bred diskussion om hur denna gröna omställning ska finansieras pågår inom sektorn. Det är dags för mer konkreta åtgärder, verktyg och medel för att bidra till genomförandet av denna ambition.

I.  Otillräckliga infrastrukturinvesteringar har lett till eftersläpning. Infrastruktur av god kvalitet är grunden och ryggraden för en framgångsrik inlandssjöfart. Kapaciteten kan bara ökas inom vissa gränser och fokus bör även ligga på att öka prestandan och säkerställa tillförlitlighet i sektorn vid alla tidpunkter.

J.  En betydande del av EU:s godstransporter på inre vattenvägar är kopplad till kusthamnar. Både kust- och inlandshamnar spelar en viktig roll som multimodala knutpunkter med förbindelser till andra transportsätt som även kan ta över godslaster. Det är därför viktigt, och nödvändigt enligt TEN-T-riktlinjerna, att kust- och inlandshamnar har goda förbindelser med varandra och med inlandet. Inlandshamnar bör bli energiknutpunkter för hållbara alternativa bränslen.

K.  Torka och klimatförändringar är två av de största utmaningarna för den europeiska inlandssjöfarten. I flera europeiska regioner drabbades transporterna på de inre vattenvägarna hårt av den långa torkan 2018 med extremt låga vattennivåer. Konsekvenserna var förödande för Rhen och dess bifloder, övre och mellersta Donau samt övre och mellersta Elbe. I Tyskland ledde detta till minskad industriproduktion på 5 miljarder euro. Dessutom tenderar inlandsvattnen i norra Europa att frysa till under de kallaste vintermånaderna, vilket hindrar trafiken.

L.  Trafikomställningen från väg till inre vattenvägar gäller inte bara godstransporter utan även passagerartransporter, särskilt i stadsområden. Eftersom 50 % av EU:s befolkning bor nära hav och floder är passagerartransporter på inre vattenvägar ett miljövänligt alternativ både när det gäller energiförbrukning och buller. De bidrar även till att minska trängseln på överbelastade vägnät och utgör ett alternativ till utbyggnad av väginfrastrukturen i tätbefolkade områden.

M.  Kryssningsbåtar, färjor, utflyktsbåtar och taxi- och pendelbåtar spelar en viktig roll för turismen i Europa och bör användas som ett renare alternativ för turism och kollektivtrafik i regioner och städer som har tillgång till farbara floder, kanaler och sjöar. Detta skulle även göra rörligheten i städerna mer hållbar och effektiv. Strategin för hållbar och smart mobilitet bör ta hänsyn till detta.

N.  Tillsammans med järnväg kommer godstransporterna på inre vattenvägar att spela en avgörande roll för att uppnå målen i den gröna given när det gäller trafikomställningen inom godstransportsektorn. De två transportsätten i leveranskedjorna bör integreras och göras mer tillgängliga.

O.  Transporter på inre vattenvägar skulle kunna spela en viktig roll för sjöfarten när det gäller att förstärka digitaliseringen och skapa större volymer i samband med utsläppsfria framdrivningslösningar, t.ex. el och vätgas.

P.  Förfarandena för att erhålla certifikat för vätgasfartyg är fortfarande mycket långdragna. För en serie vätgasfartyg med exakt samma tekniska egenskaper måste separata ansökningar lämnas in för varje enskilt fartyg. Denna typ av administrativa bördor avskräcker privata investerare och blir därmed ett hinder för teknisk utveckling och ökad kostnadseffektivitet.

Q.  Energiomställningen är även en utmaning för inlandssjöfarten, trots att inre vattenvägar är ett av de mest miljövänliga transportsätten. Det är viktigt att beakta underleverantörernas roll inom hela leveranskedjan för att förbättra affärsnyttan av hållbara investeringar inom sektorn för transporter på inre vattenvägar.

R.  Flottan på de inre vattenvägarna behöver moderniseras och anpassas till de tekniska framstegen om fartygens miljöprestanda ska kunna förbättras ytterligare. Utsläppsfri teknik är ännu inte bärkraftig i större skala inom sektorn för transporter på inre vattenvägar på grund av dålig teknisk mognad, brist på infrastruktur och icke‑konkurrenskraftiga priser.

S.  Sektorn för transporter på inre vattenvägar säkerställde fortsatt transport av nödvändiga varor under covid-19-pandemin, och vissa sektorer upplevde till och med toppar i sin trafik, vilket bevisar dess flexibilitet och motståndskraft.

Trafikomställning för godstransporter: från vägar till inre vattenvägar

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till ett grönt, effektivt och digitalt ledarskap och att bygga vidare på befintliga program som Naiades, som bör stödja och ge incitament till alla aktörer inom inlandssjöfarten, och även andra transportslag, särskilt järnvägen, att samarbeta för en hållbar och social framtid, samtidigt som man stöder företagandet, skyddet för arbetstagare och konkurrenskraften i sektorn som helhet. Parlamentet betonar att inre vattenvägar är ett utmärkt transportsätt för råvaror som härrör från nya marknader för cirkulär ekonomi och att samordning av transport-, miljö- och industripolitiken är avgörande för att ta vara på dessa möjligheter.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta bättre hänsyn till att de som är verksamma inom inlandssjöfarten ofta är familjer med barn ombord och att investera i adekvata faciliteter på regelbundet avstånd längs vattenvägarna för att möjliggöra anständiga levnadsvillkor längs rutterna.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till en styrningsram och ett regelverk i linje med nästa Naiadesprogram, för att säkerställa harmonisering och standardisering på EU-nivå av farbarhetskvalitet, fartyg och besättningskvalifikationer. Parlamentet påpekar att denna ram bör underlätta samordningen av investeringar, handlingsprogram och de olika organ som deltar i utvecklingen av inlandssjöfarten, inbegripet medlemsstaternas förvaltningar, EU-organ, TEN-T-samordnare, flodkommissioner och standardiseringskommittéer. Parlamentet lyfter fram möjligheten att genom handlingsprogrammet Naiades III kartlägga möjligheterna att lägga över godstransporter till inre vattenvägar. Parlamentet betonar att denna trafikomställning och bättre samordning mellan industri- och transportpolitiken skulle bidra till att uppnå målen i den gröna given, som kräver hållbar och cirkulär omställning i nästan alla industrisektorer.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt, som kommer till uttryck i strategin för hållbar och smart mobilitet, att flytta mer gods från väg till inre vattenvägar och närsjöfart, inbegripet regionala transporter och transporter i och mellan städer. Parlamentet betonar dock den stora outnyttjade potentialen och utrymmet för utbyggnad av transporter på inre vattenvägar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att regelbundet utvärdera och höja sina målsättningar för omställningen inom inlandssjöfarten och att ta tillvara fördelarna i sektorn. Parlamentet uppmanar också kommissionen att ge stöd till spridning av bästa praxis för integrering av inlandssjöfart i multimodala logistikkedjor. Parlamentet betonar att det behövs investeringar i mer flexibla och innovativa fartygsmodeller och i miljöanpassning av den befintliga transportflottan på inre vattenvägar, bland annat genom utveckling av flodanpassade fartyg och andra redan mogna hållbara lösningar, för att det ska bli ett mer konkurrenskraftigt och hållbart alternativ till vägtransporter.

5.  Europaparlamentet betonar att fler och regelbundna investeringar i utbyggnad, modernisering och uppgradering av fysisk och digital infrastruktur för inre vattenvägar, såsom slussar, broar och driftskompatibel användning av digital teknik över gränserna, är avgörande för att öka sektorns konkurrenskraft, förhindra dess tillbakagång, förbättra dess långsiktiga prestanda, tillförlitlighet och förutsägbarhet över gränserna, möjliggöra farbarhet av hög kvalitet och underlätta trafikomställningen, samtidigt som hänsyn tas till den biologiska mångfalden och tillämplig miljölagstiftning såsom ramdirektivet för vatten(11) och naturvårdsdirektiven(12). Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna, särskilt när det gäller att ta hänsyn till djur- och växtrikets behov i infrastrukturprojekt.

6.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att fullt ut respektera sin skyldighet att färdigställa TEN-T-stomnätet för inre vattenvägar senast 2030 och uppmanar kommissionen och TEN-T-samordnarna att stärka sin tillsyn i detta avseende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att åtgärda de felande länkarna, ta itu med flaskhalsar och främja fysisk och digital infrastruktur av hög kvalitet. Parlamentet framhåller särskilt behovet av att öka investeringarna i lämplig multimodal infrastruktur i hamnar och förbindelser mellan inlandshamnar och omgivande regioner, såsom sömlösa järnvägsförbindelser och -terminaler, och att öka deras lagringskapacitet för att underlätta konkurrenskraftiga multimodala transporter i Europa och förbättra deras prestanda i leveranskedjan.

7.  Europaparlamentet anser att en strategi med dubbla nät bör införas genom att komplettera det befintliga stomnätet av inre vattenvägar med ett övergripande nät av inre vattenvägar, för att stärka transporterna på inre vattenvägar. Parlamentet påpekar att farbara vattenvägar som är anslutna till kusthamnar och inte har klass IV-status men som har potential att minska negativa externa miljöfaktorer, inklusive trafikstockningar, bör tas i beaktande för det övergripande nätet. Parlamentet betonar därför behovet av att utvidga TEN-T-nätet till att inkludera nya avsnitt av inre vattenvägar i stomnätet och det övergripande nätet för att inrätta nya multimodala transportknutpunkter.

8.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att få upp ögonen för de mindre vattenvägarnas outnyttjade potential att öka den direkta konkurrensen med vägtransporterna, genom att säkerställa ett detaljerat, omfattande och komplext nät som hålls uppdaterat och farbart. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte bara prioritera de stora vattenvägarna utan att inkludera mindre vattenvägar i den digitala omställningen.

9.  Europaparlamentet understryker den stora potentialen att rusta upp sammanlänkade vattenvägar och kanaler, särskilt i regioner som under flera årtionden har lidit av otillräckliga investeringar i infrastruktur för inre vattenvägar.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla berörda parter deltar i den sektorsövergripande planeringsprocessen för nya vattenvägsprojekt och underhållsåtgärder för att nå allmänt godtagbara lösningar i linje med EU-rätten.

11.  Europaparlamentet konstaterar att transporter på vattenvägar kräver ett mer effektivt, tillförlitligt, säkert och klimattåligt infrastrukturnät för att bättre kunna hantera problem som översvämningar och låga vattennivåer, som bara kommer att förvärras på grund av klimatförändringens effekter. Parlamentet beklagar att de problem inom inlandssjöfarten som orsakas av översvämningar och låga vattennivåer inte har beaktats på vederbörligt sätt. Att garantera farbarheten är helt avgörande. Parlamentet betonar därför att konsekventa åtgärder måste vidtas, såsom anpassning av flottan (typ av fartyg, flottans storlek, reservkapacitet), optimering av fartygens utformning, beaktande av fartygens mångsidighet i inlandssjöfarten, bättre förvaltning och utveckling av infrastruktur, precisare information och prognoser om vattennivåer, samarbete med järnvägen under lågvattenperioder, tidsbefraktningsavtal för fartyg som kan bedriva verksamhet under lågvattenperioder, införande av digitala verktyg och ökad lagringskapacitet i hamnar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta handlingsplaner för att bekämpa låga vattennivåer och betonar att detta kräver samordning.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av att använda rymddata och rymdtjänster för transporter på inre vattenvägar för att säkerställa att sektorn blir säkrare, mer hållbar, effektivare och mer konkurrenskraftig. Parlamentet anser i synnerhet att nya tjänster inom Galileo- och Copernicusprogrammen och navigationstjänsterna inom Egnos bör inkluderas i översynen av ITS-direktivet(13) och andra lagstiftningsinitiativ för smart mobilitet.

Miljöanpassning av inlandssjöfarten

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att ta itu med energiomställningen på ett kostnadseffektivt och tillgängligt sätt, samtidigt som man erkänner de många olika fartygstyperna, genom att snabbt öka förekomsten av flera olika typer av rena alternativa bränslen, infrastruktur för alternativa bränslen och framdrivningsmetoder för sjöfart, med en nätverksmodell och i enlighet med principen om teknikneutralitet. Parlamentet stöder dessutom användning av alla snabbt införbara alternativ för att minska utsläppen från inlandssjöfarten, inbegripet överbryggande bränslen och övergångssystem. Parlamentet betonar på nytt att en radikal energiomställning inom inlandssjöfarten är avgörande för att uppnå målen för klimatneutralitet senast 2050.

14.  Europaparlamentet påpekar att det saknas marknadsfärdiga klimatneutrala lösningar och att myndigheterna därför bör kunna få medel för kapacitetsuppbyggnad för att hjälpa sektorn att få tillgång till finansiering och stödja den på vägen mot klimatneutralitet. Parlamentet betonar vikten av att ytterligare stimulera FoU-projekt som rör bränslen och tekniker som i betydande omfattning minskar klimat- och miljöpåverkan för att snabbt bygga ut flottorna och bygga upp leveranskedjor och stordriftsfördelar. Parlamentet konstaterar att sektorn för inre vattenvägar kan fungera som en testbädd och katalysator för positiva spridningseffekter till sjöfartssektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram en realistisk färdplan för att ytterligare minska föroreningarna och växthusgasutsläppen i syfte att uppnå en koldioxidfri inlandssjöfart och samtidigt värna konkurrenskraften, tillförlitligheten och säkerheten.

15.  Europaparlamentet understryker den särskilda roll som inre vattenvägar bör spela i EU:s vätgasstrategi, både för en ren bränsleförsörjning till transporter på inre vattenvägar och för den avgörande betydelse som de inre vattenvägarna och deras hamnar har för en ren och effektiv distribution av vätgas i anslutning till EU:s transportnät och industrikluster.

16.  Europaparlamentet framhåller att alternativ som avsevärt minskar inverkan på klimatet och miljön bör göras allmänt tillgängliga, prismässigt mer överkomliga och ekonomiskt mer attraktiva i förhållande till konventionella framdrivningsmedel. Parlamentet betonar behovet av att skynda på spridningen av dessa alternativ, till exempel genom att säkerställa en realistisk blandningsandel, på grundval av en konsekvensbedömning som omfattar en livscykelanalys av olika bränslen och i linje med EU:s hållbarhetskriterier, samt genom regleringsstabilitet och ekonomiskt stöd, bland annat genom skattelättnader från medlemsstaterna. Parlamentet anser vidare att medlemsstaterna bör ha möjlighet att sänka eller avskaffa skatten för användning av landström och andra hållbara lösningar. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att stödja och ge betydande incitament till användningen av relevanta finansieringsinstrument för införande av hållbara alternativa bränslen och tekniker.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att utarbeta ett EU-system för utsläppsmärkning för transporter på inre vattenvägar som ger lättillgänglig information om fartygens energiprestanda, främjar energieffektivitet och skapar en stabil miljö för investeringsbeslut, vilket bör leda till en hållbar affärsnytta och avkastning på investeringar för befraktare. Parlamentet betonar att detta system måste syfta till att konkret minska utsläppen och bistå sektorn genom att ge förbättrad tillgång till finansiering, lån och garantier baserade på dess utsläppsprestanda, förbättra utsläppskontrollen, skapa fördelar genom incitament till hamnmyndigheterna att differentiera hamninfrastrukturavgifterna och på det hela taget öka sektorns attraktionskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en praktisk vägledning och verktygslåda om hållbara bränslen och tekniska möjligheter för fartyg inom inlandssjöfart och närsjöfart för att stödja fartygsägarna i deras beslutsfattande. Parlamentet betonar att fokus bör ligga på fartyg inom inlandssjöfart och närsjöfart med tanke på deras liknande tekniska egenskaper.

18.  Europaparlamentet påpekar att modulär konstruktion av fartyg ger flexibilitet, förutsägbarhet och kostnadsbesparingar. Parlamentet betonar i detta avseende att standardisering på området för fartygskomponenter, -design och -utveckling skapar en god grund som kan användas på olika sätt (korsmodalitet) och dessutom underlättar eftermontering av mer hållbara framdrivningssystem så snart de kommer ut på marknaden. Parlamentet framhåller att modulär konstruktion bör stimuleras och främjas med hänvisning inte bara till miljöfördelar utan även till potentiella kostnadsbesparingar och minskade risker tack vare den förutsägbara produktions- och byggprocessen.

19.  Europaparlamentet anser att sjöfartssektorn, med tanke på våra klimatmål, kan erbjuda mer hållbara och framtidssäkra transporter. Parlamentet betonar att kommissionen och nationella myndigheter bör spela en sammanlänkande och samordnande roll i denna utvecklingsfas och samarbeta med alla berörda parter, inbegripet användare av inre vattenvägar och varvsindustrin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra pilotprojekt med innovativa lösningar såsom utbytbara batteribehållare. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det finns ett starkt behov av stöd för innovation, en europeisk finansieringsplan, underlättande av certifiering och tillstånd att köra med alternativa bränslen.

20.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av energiomställning i hamnar och deras specialiserade varv, eftersom det är där som konstruktion, ombyggnad och eftermontering av fartyg görs. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att anslå tillräckliga medel och investeringar för att säkerställa tillräcklig kapacitet och adekvat infrastruktur i hamnarna i syfte att underlätta förnyande av flottan energiomställning inom sjöfartssektorn. Parlamentet betonar vidare att utvecklingen av alternativa energikällor för fartyg kräver lämplig landbaserad infrastruktur för elförsörjning och påfyllning av bränsle.

21.  Europaparlamentet betonar att miljöanpassningen av flottan inte endast bör fokusera på att åtgärda koldioxidutsläppen utan även sträva efter att minska föroreningen av floder. Parlamentet betonar därför vikten av att tillhandahålla avfallsanläggningar i hamnar samt främja användningen av innovativ skeppsbottenfärg och avancerad skrovunderhållsteknik, exempelvis undervattensdrönare. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en styrningsram för övervakning av föroreningar i flodernas avrinningsområden, för att underlätta samordningen av europeiska och nationella åtgärder, investeringar och handlingsprogram.

22.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa en sund och övergripande förvaltning av vattenresurserna, vilket innebär förvaltning av hydraulsystem, främjande av utvecklingen av vattenelektricitet, garantier för olika vattenanvändningar och bevarande av den biologiska mångfalden. Parlamentet betonar därför att vattenförvaltningen bör involvera aktörer inom transport, energi, jordbruk, industri och miljö.

Digitalisering och autonom sjöfart

23.  Europaparlamentet konstaterar att långtgående digitalisering och datainsamling kan bidra till renare miljö och förbättrad säkerhet ombord och leda till effektivare rutter, mindre överbelastning i hamnar och bättre kommunikation och informationsutbyte mellan fartyg, hamnar och infrastruktur. Parlamentet påpekar att digitalisering skulle kunna medföra betydande fördelar, i form av säkerhet och energieffektivitet, för insamling och analys av uppgifter om sektorn för transporter på inre vattenvägar, vilket skulle bidra till ytterligare utsläppsminskningar. Parlamentet efterlyser en strategi för att utveckla och använda digital och automatiserad teknik inom inlandssjöfarten, med fastställande av dels driftskompatibla standarder mellan olika transportsätt och över gränser, dels de forskningsåtgärder och den finansiering som behövs, bland annat genom specifika ansökningsomgångar inom Horisont Europa. Parlamentet betonar att det i detta avseende behövs en uppdatering av tekniska standarder vid europeiska kommittén för utarbetande av standarder på området inlandssjöfart (Cesni) och större harmonisering av flodinformationstjänsterna (RIS), vilket skulle förenkla förfarandena för reglering av inlandssjöfarten, lösa problemen med olika tolkningar av tekniska standarder och bristen på jämförbara data samt möjliggöra en snabb utveckling och snabbt införande av innovativa lösningar. Parlamentet understryker behovet av att utveckla en gemensam ram för ett interoperabelt datautbyte mellan olika transportsätt.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en harmoniserad digital användning och acceptans av elektroniska besättnings- och fartygsdokument inom hela EU snarast möjligt, vilket kommer att stärka tillsynen av den sociala situationen och arbetsvillkoren, öka inlandssjöfartens effektivitet och attraktionskraft och dess smidiga samverkan och integrering med andra transportsätt samt öka interoperabiliteten i systemen för datautbyte genom hela logistikkedjan. Parlamentet betonar att brist på ordentlig vila för arbetstagare ombord kan leda till betydande säkerhetsrisker. Parlamentet betonar därför att en tillförlitlig, realtidsbaserad, digital kontrollkapacitet att läsa, lagra och generera data om arbetstider och vilotider för arbetstagarna ombord är mycket viktig.

25.  Europaparlamentet betonar behovet av ett snabbt genomförande av förordningen om elektronisk godstransportinformation (eFTI)(14), för att göra det möjligt för transportföretag att snabbt, enkelt och digitalt utbyta information med tillsynsmyndigheter.

26.  Europaparlamentet noterar att dataintegrering och dataharmonisering är ett centralt instrument för tillgångsförvaltning för att stärka inlandssjöfartens tillförlitlighet och öka dess användning i logistikkedjorna. Parlamentet noterar att datan måste vara sammankopplad med smart infrastruktur för att möjliggöra effektiv planering och kommunikation med andra transportsätt och underlätta multimodala och synkromodala system. Parlamentet noterar att integrerade dataplattformar kan öka transparensvinsterna, såsom spårning och kontroll, och effektivitetsvinsterna, såsom ruttplanering och tillgångsförvaltning.

27.  Europaparlamentet betonar vikten av att samla in uppgifter om det europeiska logistiksystemet i samordning med berörda parter inför förslaget till revidering av direktivet om kombinerade transporter(15) och andra åtgärder som leder till effektivare logistikplanering och användning av fysisk infrastruktur. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att lägga fram en intermodal översikt över flödet av varor och containrar som kommer in i Europa samt de vägar som varorna följer till slutdestinationen eftersom detta skulle kunna vara till nytta vid utarbetandet av en effektiv politik för trafikomställning. Parlamentet anser att stimulering av trafikomställningen bör prioriteras eftersom sjöfartscontainrar inte alltid transporteras på ett effektivt sätt från en kusthamn till inlandet, vilket leder till högre kostnader och längre transporttider. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma mervärdet av algoritmer och artificiell intelligens i samband med transport av containrar till inlandet, för optimal planering och hantering i detta syfte.

28.  Europaparlamentet betonar vikten av att koppla samman befintliga digitala transportpolitiska ramar och se till att multimodala transportdata finns tillgängliga via en gemensam åtkomstpunkt för att effektivisera godstransporter på vattenvägar och för att säkerställa datans interoperabilitet med andra transportsätt. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ta fram en EU-handlingsplan för en digital infrastruktur för multimodala transporter som möjliggör datadelning och interoperabilitet, med målet att senast 2035 uppnå ett synkromodalt, sammankopplat och automatiserat transportsystem. Parlamentet anser att det behövs en särskild styrningsstruktur för att kontinuerligt och regelbundet övervaka, utvärdera och göra förbättringar i syfte att använda de senaste tekniska lösningarna och innovationerna.

29.  Europaparlamentet påpekar behovet av incitament för utveckling av multimodala digitala hamnplattformar. Parlamentet efterlyser i detta avseende ett projekt med europeiskt mervärde för farbarhet och multimodala förbindelser i TEN-T-korridorer för inre vattenvägar.

30.  Europaparlamentet betonar inlandssjöfartens stora potential för självkörande vattenvägstransporter och betonar att ökad automatisering tar oss allt närmare den dag då synkromodala transporter blir verklighet i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att, på grundval av en konsekvensbedömning och ett brett samråd med alla berörda parter, överväga revidering av all relevant lagstiftning där så krävs för att underlätta spridningen av autonom sjöfart, med särskilt fokus på besättningens ansvar i nödsituationer eller vid systemfel, klargörande av ansvarsfrågor vid skador och, mer allmänt, säkerhetsaspekterna för autonoma fartyg, i syfte att uppnå en viss nivå av harmonisering och ökad spridning av tekniken på EU-nivå. Parlamentet insisterar därför på att det behövs en europeisk färdplan för smarta och autonoma system för inlandssjöfart, som bör ge stöd för framtidsinriktad lagstiftning, forskning, pilotprojekt, fältlaboratorier och utveckling och framgångsrik användning av autonoma fartyg, smarta hamnar samt digital interoperabilitet, och säkerställa införande av fjärrkontroll av fartyg och fjärrstyrning av slussar. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av smart infrastruktur samt nödvändig utbildning, kompetenshöjning och omskolning av besättningar, vilket skulle kunna stödjas inom ramen för politikområdet sociala investeringar och kompetens i InvestEU-programmet. Parlamentet lyfter i detta avseende fram värdet av Cesni-standarder för besättningar, fartyg och informationsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera digitalisering, harmonisering och omedelbara fördelar (papperslöst utbyte) för transporter på inre vattenvägar och därmed lägga grunden för en autonom sektor.

31.  Europaparlamentet framhåller att trygga och säkra autonoma vattenburna transporter kräver ett standardiserat utbyte av mer information än fartygsantennens position, såsom fartygets orientering och skrovets kontur samt om eventuella modifieringar av vattenvägarna, för att hantera autonoma operationer, undvika risken för kollisioner mellan fartyg i samma farled och ge befälhavare den senaste informationen om farleden. Parlamentet pekar på potentialen att använda rymdteknik i inlandssjöfarten och de användbara bidragen från EU:s rymdtillgångar Galileo, Egnos och Copernicus i detta avseende.

Framtidssäkrade hamnar: knutpunkter för ren energi och cirkulär ekonomi

32.  Europaparlamentet betonar inlandshamnarnas betydelse som strategiska multimodala knutpunkter i logistiksystemet. Parlamentet betonar därför att både inlandshamnar och kusthamnar bör ha effektiva förbindelser med inlandet, särskilt med järnvägsinfrastruktur, och bör ha omlastningsfaciliteter, med fokus på anslutning till TEN-T:s stomnät och övergripande nät där så är möjligt. Parlamentet stöder större samarbete och klustring mellan kust- och inlandshamnar.

33.  Europaparlamentet betonar kusthamnarnas betydelse för att möjliggöra en trafikomställning mot transporter på inre vattenvägar. Parlamentet noterar att bättre paketerbjudanden för godstransporter på inre vattenvägar kommer att underlätta effektiviseringen av transport på inre vattenvägar till och från kusthamnar. Parlamentet betonar att ett nära samarbete mellan de olika kust- och inlandshamnarna och alla aktörer i logistikkedjan, exempelvis på hållbarhetsområdet, skapar ytterligare möjligheter till förbättringar när det gäller kostnadseffektivitet och operativ effektivitet och gynnar regional utveckling och sysselsättning.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att inlandshamnarna upprätthåller befintliga järnvägsförbindelser och att medlemsstaterna prioriterar uppgraderingen av sitt järnvägsnät för godstransporter för att säkerställa intermodala transportflöden mellan inre vattenvägar och järnväg.

35.  Europaparlamentet betonar att utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen bör ta hänsyn till hamnarnas profil vad gäller potentiell efterfrågan och marknadstyp när man utarbetar tänkbara vägar till en klimatneutral inre vattenvägssektor. Parlamentet betonar därför att en europeisk strategi för utbyggnad av alternativa bränslen för multimodal och industriell användning, genom TEN-T-revisionen och direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, bör följa en nätverksmodell som leder till en effektivt planerad infrastruktur, baserad på marknadens potentiella efterfrågeprofil i hamnarna och inlandet samt vid behov längs vattenvägarna, i enlighet med principen om teknikneutralitet. Parlamentet betonar dessutom att ett flexibelt infrastruktursystem ger många möjligheter, exempelvis utnyttjande av mobila kraftgeneratorer, och uppmanar kommissionen att bedöma flexibla lösningar för distribution och försörjning av bränsle, exempelvis system för fartygsuthyrning.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka synergieffekterna mellan infrastrukturen för inre vattenvägar och de transeuropeiska energinäten, vilket kommer att underlätta energiomställningen inom inlandssjöfarten och stödja hamnarnas utveckling till energiknutpunkter. Parlamentet framhåller i detta avseende behovet av att bättre integrera infrastrukturen för inre vattenvägar i det europeiska energinätet för att underlätta användningen av landbaserad strömförsörjning. Parlamentet betonar även de inre vattenvägarnas potential för transport av alternativa bränslen. Parlamentet betonar behovet av att bygga elektriska infrastrukturer i de europeiska inlandshamnarna för att i framtiden kunna välkomna eldrivna fartyg och att utöka och uppgradera de anläggningar och den utrustning som tillhandahålls vid kajplatserna samt minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar i hamnar och omliggande områden, i linje med målet för noll föroreningar vid kajplatser.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att ta itu med frågan om fluiditet i hamnarna genom att säkerställa tillräcklig kapacitet för inlandsfartyg vid kajplatser och i vänteområden.

38.  Europaparlamentet betonar möjligheterna att transportera farligt gods och avfall de inre vattenvägarna, vilket kräver investeringar i lämpliga och säkra infrastrukturer och fartyg samt kvalificerad arbetskraft. Parlamentet framhåller hamnarnas lovande roll i den cirkulära ekonomin och de inre vattenvägarnas särskilda potential att transportera varor från nya cirkulära marknader. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stärka kopplingen mellan politiken för cirkulär ekonomi och politiken för transporter på inre vattenvägar. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att ta fram åtgärder till stöd för cirkulär ekonomi i hamnar och att främja begreppet livscykelanalys i syfte att inleda en dialog och att uppmuntra inlandshamnar att utforma integrerade förvaltningssystem för bland annat vatten, energi, avfall, byggplatser, fysisk planering och urbana grönområden för att frigöra deras potential att bli knutpunkter för cirkulär ekonomi och ren energi.

Utbildning, arbetsvillkor samt forskning och innovation

39.  Europaparlamentet betonar vikten av att modernisera utbildningen på området för inlandssjöfart, med fokus på utveckling av grön och digital kompetens och på att övervinna språkbarriärer, för att på så sätt skapa attraktiva arbetstillfällen för ungdomar och kvinnor, med vederbörligt beaktande av höga och harmoniserade sociala och säkerhetsmässiga standarder och kvalifikationsnivåer. Parlamentet stöder i detta avseende vidareutvecklingen av Cesni-standarder för att säkerställa de kompetenser som krävs för besättningsmedlemmar på inlandsfartyg. Parlamentet betonar behovet av system för obligatorisk, kontinuerlig och regelbunden utbildning för alla besättningsmedlemmar, inbegripet internationella utbyteskurser, för att främja kompetenshöjning, omskolning, optimal rörlighet för arbetskraften och säkerhet inom hela sektorn. Parlamentet betonar behovet av säkerhets- och hälsostandarder i linje med principen om noll olyckor. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att korrekt införliva direktiv (EU) 2017/2397 om erkännande av yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten senast den 17 januari 2022.

40.  Europaparlamentet understryker vikten av att garantera goda arbetsvillkor och skäliga löner inom inlandssjöfarten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa adekvat social trygghet för alla arbetstagare ombord i enlighet med EU:s sociallagstiftning. Parlamentet framhåller behovet av otvetydig arbets- och socialförsäkringslagstiftning inom sektorn för transporter på inre vattenvägar. Parlamentet betonar behovet av att värna den sociala tryggheten och de sociala rättigheterna för besättningsmedlemmar från både EU-länder och tredjeländer.

41.  Europaparlamentet påpekar vikten av ytterligare samarbete och synergier mellan olika initiativ och institut för forskning och innovation, genom att utbyta kunskap, data, know-how och bästa praxis och genom att publicera en översikt över pågående projekt på en offentlig plattform.

42.  Europaparlamentet betonar behovet av att uppmuntra projektutveckling av innovativa inlandsfartyg och motsvarande hamninfrastruktur inom ramen för Horisont Europa-partnerskapet om utsläppsfria vattenburna transporter.

En europeisk finansieringsplan

I.Finansieringsmöjligheter via befintliga EU-instrument

43.  Europaparlamentet pekar på möjligheterna att använda EU:s befintliga finansieringsinstrument för miljöanpassning och digitalisering av den europeiska inlandssjöfarten, exempelvis Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Horisont Europa, de europeiska struktur- och investeringsfonderna, inbegripet Sammanhållningsfonden, och faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet betonar vikten av att använda dessa instrument för att färdigställa TEN-T:s stomnät och övergripande nät, att finansiera investeringar i utveckling och utbyggnad av alternativa hållbara bränslen och alternativa framdrivningssystem för fartyg plus nödvändig infrastruktur, att skapa möjligheter för smart synergi mellan transporter, energi, begränsning av och anpassning till klimatförändringar och digitalisering samt att säkerställa modernisering och motståndskraft inom inlandssjöfarten. Parlamentet betonar dock att dessa finansieringsinstrument inte alltid är lämpliga för små och medelstora företag, familjeföretag och andra mikroföretag, eftersom det finns en risk att mindre projekt inte är stödberättigade. Parlamentet betonar dessutom behovet av att skapa klarhet om hållbar finansiering och privata investeringar i sektorn för transporter på inre vattenvägar.

44.  Europaparlamentet påminner om att energiomställningen mot klimatneutralitet är en teknisk och ekonomisk utmaning för inlandssjöfarten, som behöver lämpligt stöd. Parlamentet anser i detta avseende att medlemsstaterna måste se faciliteten för återhämtning och resiliens som en unik finansieringsmöjlighet för inre vattenvägar, genom att kombinera kortsiktiga ekonomiska återhämtningseffekter med de långsiktiga fördelarna av riktade investeringar i infrastruktur och sjöfart.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sina interna resurser för transporter på inre vattenvägar och genomförandet av handlingsprogrammet Naiades, inbegripet mänskliga resurser, för att anpassa dem till den gröna givens målsättningar för sektorn, trafikomställningen och strategin för hållbar och smart mobilitet.

46.  Europaparlamentet understryker vidare att investeringar i infrastruktur för transporter på inre vattenvägar i och runt kusthamnar är av yttersta vikt. Parlamentet pekar på behovet av nära samarbete mellan alla berörda parter i logistikkedjan.

II.En fond för EU:s inre vattenvägar

47.  Europaparlamentet betonar att vägen mot klimatneutral inlandssjöfart och den önskvärda energiomställningen kommer att skapa ett finansieringsgap på nära 10 miljarder euro(16), vilket sektorn inte kan fylla på egen hand. Parlamentet framhåller dessutom att privata fartygsägare inte har någon affärsnytta av att investera i framdrivningsteknik med avsevärt lägre klimat- och miljöpåverkan. Parlamentet betonar behovet av att mobilisera offentligt stöd och privata investeringar i detta syfte.

48.  Europaparlamentet betonar att sektorn för inlandssjöfart främst består av små och medelstora företag, familjeföretag och mindre hamnar, som har svårt att göra de stora investeringar som krävs för att uppfylla målen i den gröna given. Parlamentet anser därför att skalbarheten för nödvändiga investeringar bör förbättras, att den administrativa bördan bör minskas avsevärt och att tillgången till finansiering bör förbättras.

49.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att inrätta en särskild EU-fond för hållbarhetsomställningen, med en samlad kontaktpunkt där det är lätt att få hjälp och stöd och där man kan slå samman flera projekt till en enda ansökan, vilket ökar chanserna till finansiering. Parlamentet betonar att fonden bör komplettera de befintliga reservfonderna enligt förordning (EU) nr 546/2014(17) med betydande ytterligare finansiella bidrag från europeiska och nationella finansieringsinstrument, samt från andra privata och offentliga investeringar, för att utverka ytterligare investeringar från industrin och åtgärda det nuvarande investeringsgapet när det gäller finansiering av omställningen till hållbarhet. Parlamentet betonar att denna fond även bör kunna kombineras med FSE, de europeiska struktur- och investeringsfonderna, inbegripet Sammanhållningsfonden, samt finansieringsinstrument från Europeiska investeringsbanken.

50.  Europaparlamentet betonar att denna specifika fond bör fokusera på eftermontering och förnyelse av fartyg i syfte att förbättra fartygens energieffektivitet och stödja investeringar i innovativ och energibesparande teknik samt hamninfrastruktur, särskilt utbyggnad av alternativa bränslen, för att bidra till målen i den gröna given, en hållbar återhämtning och ett mer hållbart transportsystem som helhet.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om det är genomförbart att i fonden inkludera ett nytt europeiskt skrotningssystem och förnyelse av flottan, med vederbörlig hänsyn till de berörda fartygens livscykelutsläpp, för att underlätta en snabb övergång till klimatneutralitet. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med de förhållanden under vilka skrotning sker och understryker att cirkularitet är avgörande.

III.Finansiering från Europeiska investeringsbanken

52.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska investeringsbanken (EIB) tillhandahåller finansiering för attraktiva kapitallån, även när det gäller varvsindustrin. Parlamentet anser dock att genomförandet och ändamålsenligheten av EIB-finansiering beror på dess tillgänglighet och insisterar därför på att

   i) säkerställa att EIB:s garantiprogram för grön sjöfart även bör vara tillämpligt på mindre transaktioner, inbegripet mer flexibla lånevillkor, exempelvis med beaktande av hur länge ett fartyg i genomsnitt kommer att vara verksamt under återbetalningsperioden,
   ii) säkerställa att EIB tillhandahåller finansiering för skeppsbyggare både före och efter leverans, i syfte att garantera att innovativa skeppsbyggnadsprojekt genomförs och blir livskraftiga,
   iii) prioritera finansiering av forsknings- och innovationsprogram för grön skeppsbyggnad.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att noggrant övervaka tredjeländers investeringar i europeiska hamnar eftersom dessa utgör en del av EU:s strategiska infrastruktur som multimodala knutpunkter, viktiga energinoder och industrikluster.

Persontransport, rörlighet i städer, vattenburna stadstransporter och turism

54.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nyligen gjorda utvärdering av 2013 års paket för rörlighet i städer(18). Parlamentet betonar i detta sammanhang att de förväntade resultaten av handlingsplanen för rörlighet i städer, nämligen minskade koldioxidutsläpp och luftföroreningar, färre trafikstockningar och färre trafikolyckor i städer, inte har förverkligats på ett konsekvent sätt i hela EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra medlemsstater och städer att, när så är möjligt, inkludera vattenburen kollektivtrafik, stadslogistik och lokal godsdistribution som ett säkert, hållbart och effektivt transportsätt i sin planering för hållbar rörlighet i städer och att förbättra insamlingen av data om rörlighet i städer. Parlamentet betonar dessutom vikten av att inkludera vattenburna kollektivtrafikmedel i digitala plattformar för rörlighet, såsom integrerade mobilitetstjänster, och även i appar för godsleveranser.

55.  Europaparlamentet framhåller den outnyttjade potentialen för inre vattenvägar i stadsområden, vilket illustreras i strategin för hållbar och smart mobilitet. Parlamentet betonar att stadsområdena blir allt mer överbelastade och att det inte alltid är kostnadseffektivt att bygga ny väginfrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera vattenvägstransporter i strategin för hållbar och smart rörlighet och dess mål att bättre utnyttja inre vattenvägar i städer, och att lägga fram konkreta förslag som syftar till att främja logistiken på våra inre vattenvägar och beakta slutleverans via lastcyklar, vilket främjar trafikomställningen. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att förbättra sin insamling av data om rörlighet i städer för vattenburna passagerartransporter och godstransporter, och framhåller den potential som transport på inre vattenvägar har för den sista leveranssträckan i hållbar logistik i städer.

56.  Europaparlamentet betonar att 2019 års siffror för efterfrågan på passagerartransporter visade att den europeiska flodkryssningssektorn, inklusive utflyktsfartyg och färjetrafik, var livskraftig före covid-19-pandemin. Parlamentet noterar dock att sektorn avstannade nästan helt under första halvåret 2020 på grund av hälsosituationen, vilket har haft negativ ekonomisk inverkan och orsakat ekonomiska svårigheter för företagen. Det är fortfarande osäkert om passagerartrafiken kommer att återgå till det normala under 2021(19). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inkludera turism på inre vattenvägar i den kommande europeiska agendan för turism 2050 för att främja affärsnyttan med hållbar, innovativ och motståndskraftig återhämtning inom flodturismen, med beaktande av flodturismens positiva ekonomiska effekter på hamnregionerna när det gäller mervärde, nya jobb och hamnintäkter.

57.  Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare undersöka de inre vattenvägarnas potential för fritidsbåtar och annan verksamhet vid vattnet, vilket skulle öka tillväxten, skapa nya arbetstillfällen och öka turismen i de berörda regionerna.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge sitt stöd till det internationella förarbeviset för fritidsbåtar genom att anta resolution nr 40 från kommittén för inlandstransporter inom FN:s ekonomiska kommission för Europa, för att möjliggöra gränsöverskridande erkännande av förarbevis och göra det lättare att köra fritidsbåtar inom Europa.

o
o   o

59.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 345, 27.12.2017, s. 53.
(2) EUT L 252, 16.9.2016, s. 118.
(3) EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.
(4) EUT L 348, 20.12.2013, s. 1.
(5) EGT L 368, 17.12.1992, s. 38.
(6) EUT L 255, 30.9.2005, s. 152.
(7) Antagna texter, P9_TA(2021)0131.
(8) EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.
(9) EUT C 449, 23.12.2020, s. 154.
(10) EUT C 224, 27.6.2018, s. 29.
(11) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
(12) Habitatdirektivet (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7) och fågeldirektivet (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L 207, 6.8.2010, s. 1).
(14) EUT L 249, 31.7.2020, s. 33.
(15) EGT L 368, 17.12.1992, s. 38.
(16) Development Centre for Ship Technology and Transport Systems (DST), ”Assessment of technologies in view of zero-emission IWT”, som ingår i den övergripande studien från Centrala kommissionen för sjöfarten på Rhen Financing the energy transition towards a zero-emission European IWT sector, rapport nr 2293, s. 95.
(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 546/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 718/1999 om en politik för gemenskapens flottkapacitet inom inlandssjöfarten för att främja transporter på de inre vattenvägarna (EUT L 163, 29.5.2014, s. 15).
(18) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 24 februari 2021 (SWD(2021)0047).
(19) Centrala kommissionen för sjöfarten på Rhen, Market observation report 2020: inland navigation in Europe, september 2020.


Mot ett starkare partnerskap med EU:s yttersta randområden
PDF 190kWORD 64k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2021 mot ett starkare partnerskap med EU:s yttersta randområden (2020/2120(INI))
P9_TA(2021)0368A9-0241/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015,

–  med beaktande av det avtal som antogs den 12 december 2015 i Paris vid den 21:a partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP21) (Parisavtalet), särskilt artiklarna 7.2 och 11.2, där klimatförändringarnas och klimatåtgärdernas lokala, subnationella och regionala dimensioner uppmärksammas,

–   med beaktande av den särskilda rapporten om global uppvärmning på 1,5 °C, den femte utvärderingsrapporten och den sammanfattande rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) samt IPCC:s särskilda rapporter om klimatförändringarna och marken respektive om havet och kryosfären i en klimatförändringskontext,

–  med beaktande av avtalet av den 15 april 2021 mellan Europeiska unionen och Organisationen för Afrika, Västindien och Stillahavsområdet,

–  med beaktande av Europeiska unionens nya fleråriga budgetram för perioden 2021–2027, som godkändes av Europaparlamentet och rådet i december 2020,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 februari 2021 Att bygga upp ett klimatresilient Europa - den nya EU-strategin för klimatanpassning (COM(2021)0082) och tillhörande analys av konsekvenserna och sårbarheten i EU:s yttersta randområden,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

–  med beaktande av rapporten av den 23 mars 2020 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken om genomförandet av kommissionens meddelande om ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden (COM(2020)0104),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 oktober 2017 Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden (COM(2017)0623),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2012 Europeiska unionens yttersta randområden: smart och hållbar tillväxt för alla genom samarbete (COM(2012)0287),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 oktober 2008 De yttersta randområdena: en tillgång för Europa (COM(2008)0642),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 september 2007 En strategi för de yttersta randområdena: uppnådda resultat och framtidsutsikter (COM(2007)0507),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 maj 2004 Ett starkare partnerskap för de yttersta randområdena (COM(2004)0343),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2020 En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 23 oktober 2020 om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030,

–  med beaktande av FN:s konvention för biologisk mångfald,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 november 2019 om oceaner och hav,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 10 december 2020 om kommissionens rapport om genomförandet av det förnyade strategiska partnerskapet med EU:s yttersta randområden (2021/C 37/10),

–  med beaktande av förklaringarna från regionpresidenterna i de yttersta randområdena, särskilt den förklaring som antogs vid deras XXV:e konferens, som hölls på Mayotte den 26–27 november 2020,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från konferensen för regionpresidenterna i de yttersta randområdena (CPOR) efter deras möte den 3 maj 2021,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2018 om sammanhållningspolitiken och den cirkulära ekonomin,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets studie från 2021 om sammanhållningspolitiken och klimatförändringen,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2017 om främjande av sammanhållning och utveckling i EU:s yttersta randområden: tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 april 2017 om förvaltningen av fiskeflottor i de yttersta randområdena(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om att optimera de yttersta randområdenas potential genom att skapa synergieffekter mellan EU:s strukturfonder och andra EU-program(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 april 2012 om sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin(8),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A9-0241/2021), och av följande skäl:

A.  Den europeiska gröna given, principen om att inte orsaka betydande skada, målen för hållbar utveckling och Parisavtalet är av mycket stor betydelse.

B.  Principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter är mycket viktiga, inbegripet dess bidrag till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet och jämställdhetsintegrering.

C.  De yttersta randområdena är knutna till tre medlemsstater och är för närvarande nio till antalet: Franska Guyana, Guadeloupe, La Réunion, Mayotte, Martinique och Saint-Martin (Frankrike), Azorerna och Madeira (Portugal) samt Kanarieöarna (Spanien). De ligger i eller vid två olika världshav, Atlanten och Indiska oceanen, och har sammanlagt över 4,8 miljoner invånare.

D.  80 % av Europas biologiska mångfald finns i de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). Dessa territorier har ett strategiskt värde när det gäller den geopolitiska aspekten på bevarandet av den globala biologiska mångfalden.

E.  De yttersta randområdena ökar EU:s maritima dimension genom världens största havsområde, med en exklusiv ekonomisk zon (EEZ) på över 25 miljoner km2 och stora ekonomiska möjligheter.

F.  De yttersta randområdena är mer utsatta för havsföroreningar än alla andra regioner på den europeiska kontinenten eftersom de är öar, vilket har återverkningar på deras utveckling när det gäller miljö och ekonomi.

G.  Andelen ungdomar mellan 18 och 24 år som slutar skolan i förtid överstiger tyvärr 20 procent i de yttersta randområdena, vilket är betydligt högre än EU-genomsnittet på 10 %(9).

H.  De yttersta randområdena har en exceptionell kulturell rikedom som bidrar till Europas lyskraft och stärker dess ”mjuka makt” i världen. I sitt meddelande från 2017 fastställde kommissionen att kultur är en viktig aspekt och en differentieringsfaktor i de yttersta randområdena.

I.  Den pågående covid-19-krisen har på ett oroväckande sätt framhävt de redan sårbara ekonomierna i de yttersta randområdena. Denna kris, tillsammans med brexitkrisen, kommer att ha långsiktiga sociala, ekonomiska, miljömässiga, territoriella och kulturella konsekvenser.

J.  Hälsokrisen har också ytterligare fragiliserat de regionala hälso- och sjukvårdstjänsterna i de yttersta randområdena, där man har vidtagit relativt strikta åtgärder för att bekämpa pandemin i dessa regioner.

K.  Det finns risk för att flera sektorer i den blå ekonomin, främst kust- och havsturism, skadas av den nuvarande pandemikrisen.

AVDELNING 1: Konsolidera framstegen, åtgärda bristerna och satsa på trumfkorten för att sätta de yttersta randområdena i centrum för EU:s åtgärder

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport från mars 2020 med en första analys av genomförandet av det förstärkta och förnyade strategiska partnerskapet med de yttersta randområdena, som inleddes i oktober 2017, och de ansträngningar som gjorts i de yttersta randområdena och de berörda medlemsstaterna, liksom i EU-institutionerna, för att omsätta det i praktiken. Parlamentet begär att dessa framsteg konsolideras i den nya EU-strategin för dessa områden.

2.  Europaparlamentet understryker de många framsteg som gjorts för de yttersta randområdena i samband med den nya fleråriga budgetramen för 2021–2027, på både budget- och lagstiftningsnivå, genom särskilda justeringar av strukturfonderna och de horisontella programmen, och välkomnar de ytterligare åtgärderna för de yttersta randområdena i den europeiska återhämtningsplanen Next Generation EU. Parlamentet insisterar på att artikel 349 i EUF-fördraget måste läsas i ljuset av artikel 7 för att vid genomförandet av EU-lagstiftningen möjliggöra en differentierad strategi för de yttersta randområdena som tar full hänsyn till deras särdrag och strukturella nackdelar, i enlighet med domstolens dom av den 15 december 2015.

3.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att flera skatteundantag för de yttersta randområdena (AIEM-skatten för Kanarieöarna, sjötullen, sänkta skattesatser på likör, rom och brännvin från Azorerna och Madeira samt på traditionell rom från de utomeuropeiska departementen (DOM)) förlängs och bibehålls fram till 2027. Parlamentet påminner om vikten av att permanenta de åtgärder som grundar sig på artikel 349 i EUF-fördraget för de yttersta randområdena, som har det dubbla syftet att både skydda den lokala produktionen och bekämpa de höga levnadskostnaderna, och samtidigt hålla invånarna i de yttersta randområdena välinformerade om genomförandet av dessa åtgärder.

4.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, men också de nationella och regionala myndigheterna, att hitta en balans mellan den berättigade och nödvändiga kontrollen av användningen av EU-medel, å ena sidan, och den administrativa förenkling och flexibilitet som krävs för att modernisera och optimera denna användning, å andra sidan, i syfte att stimulera lokala initiativ.

A.En systematisk ”randområdesreflex”

5.  Europaparlamentet efterlyser systematisk tillämpning av en ”randområdesreflex” inom EU-institutionerna för att i all offentlig EU-politik ta övergripande och integrerad hänsyn till villkoren och utmaningarna i de yttersta randområdena.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med sin roll som ”fördragens väktare”, göra enheten för de yttersta randområdena inom GD REGIO till ”väktare av den korrekta tillämpningen av artikel 349 i EUF-fördraget” och att överväga att inrätta ett fullfjädrat direktorat som samarbetar direkt med specifika kontaktpersoner för randområdesfrågor i de andra generaldirektoraten.

7.  Europaparlamentet uppmanar rådet att inrätta en särskild kommitté för de yttersta randområdena, enligt modellen med den särskilda jordbrukskommittén, i syfte att se till att de yttersta randområdenas prioriteringar och förutsättningar integreras i de olika europeiska initiativen och lagstiftningsförslagen.

8.  Europaparlamentet anser att en ständig föredragande för de yttersta randområdena bör utses för att stärka Europaparlamentets övervakning av att artikel 349 i EUF-fördraget tillämpas korrekt i EU:s offentliga politik.

B.Bättre kommunikation och information

9.  Europaparlamentet efterlyser en verklig kommunikationsstrategi som särskilt riktar sig till ungdomar och ger dem information om de möjligheter som EU erbjuder och gör dem medvetna om nyttan av EU i vardagen. Parlamentet anser att kommissionen bör ha ett representationskontor i vart och ett av de yttersta randområdena, med hänsyn tagen till att flera av dessa regioner är öar, att deras territorier är många till antalet och att de ligger långt ifrån varandra.

10.  Europaparlamentet rekommenderar bättre användning av de olika plattformarna för utbyte mellan förvaltningarna, såsom programmet TAIEX-REGIO PEER 2 PEER för Sammanhållningsfonden, TAIEX-EIR PEER 2 PEER för miljöfrågor eller plattformen för europeiska aktörer inom den cirkulära ekonomin.

11.  Europaparlamentet föreslår att man inrättar ett Erasmus-program för de myndigheter som förvaltar EU-medel i de yttersta randområdena, i syfte att säkerställa utbyte av bästa praxis och exempel och därmed optimera användningen av sammanhållningsfonderna.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av webbplatsen för statistik om de yttersta randområdena (Eurostat)(10), som tagits fram i samarbete med statistiktjänsterna i Portugal, Spanien och Frankrike samt de yttersta randområdena. Parlamentet beklagar att det saknas uttömmande uppgifter om Saint-Martin, vilket förhindrar heltäckande och jämförande analyser av alla de yttersta randområdena. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, och särskilt Eurostat, att samla in tillförlitliga, aggregerade och aktuella uppgifter från de yttersta randområdena, så att det blir möjligt att göra sektorsanalyser och bedöma effekterna av genomförandet av EU:s politik i de yttersta randområdena.

C.Bygga framtiden

13.  Europaparlamentet begär att de yttersta randområdena ska integreras bättre i diskussionerna i konferensen om Europas framtid, särskilt via konferensen för regionpresidenterna i de yttersta randområdena, så att framtidskonferensen kan kompletteras med de yttersta randområdenas perspektiv och så att man kan säkerställa att EU-fördragets artikel 349 verkligen får genomslag i EU:s framtida program och politik.

14.  Europaparlamentet betonar att medborgardialogerna är grundläggande för att skapa närhet och förbindelser mellan de yttersta randområdena och EU:s institutioner. Parlamentet uppmanar mot denna bakgrund kommissionen att intensifiera dialogerna, i synnerhet i de yttersta randområdena.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara med och utarbeta en ny strategi för de yttersta randområdena som beaktar de lokala förutsättningarna och behoven, återspeglar Europaparlamentets rekommendationer och baseras dels på respekt för särdragen, konsolidering av framstegen och optimering av befintliga lösningar, dels på innovation och uppvärdering av de yttersta randområdena som ”lösningsinriktade territorier”.

16.  Europaparlamentet rekommenderar framtagande av en verklig handlingsplan för detta nya strategiska partnerskap, som samlar de huvudsakliga berörda parterna, inbegripet nationella, regionala och lokala beslutsfattare, ekonomiska och sociala aktörer, det civila samhället, den akademiska världen och icke-statliga organisationer.

17.  Europaparlamentet begär att denna nya strategi och dess handlingsplan ska genomföras så snart som möjligt för att hjälpa de yttersta randområdena att återhämta sig ekonomiskt och socialt.

AVDELNING 2: Investera för anständiga jobb, stärka solidariteten och prioritera ungdomar

18.  Europaparlamentet inser att de yttersta randområden erbjuder möjligheter för unionen att inrätta pilotprojekt för att möta socioekonomiska och klimatmässiga utmaningar, men påpekar att detta kräver att man påskyndar arbetet med att åtgärda den eftersläpning som beror på strukturella nackdelar och att man stärker och fredar de verktyg som används för att kompensera dessa strukturella nackdelar som beror på områdenas avsides läge och ökaraktär. Detta är nödvändigt för att de yttersta randområdena ska kunna integreras fullt ut och på rättvisa villkor i det europeiska området.

A.Stärka solidariteten

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de yttersta randområdena att göra kampen mot fattigdom, arbetslöshet och socialt utanförskap – inbegripet personer med funktionsnedsättningar – till en prioritet i den europeiska solidariteten, samtidigt som man investerar i utbildning och i framtidsprojekt för innovation, inbegripet social sådan, omställning och diversifiering.

20.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken bör ägna större uppmärksamhet åt kvinnor som lever i de yttersta randområdena och främja jämställdhet och konkret genomförande av EU:s jämställdhetsstrategi i de yttersta randområdena.

21.  Europaparlamentet betonar att den sociala och solidariska ekonomin i de yttersta randområdena spelar en viktig roll som partner till de regionala och lokala myndigheterna i arbetet för att övervinna de svårigheter som beror på områdenas avlägsna belägenhet, fattigdom och socialt utanförskap och i insatserna för att skapa jobb och ta till vara initiativ i dessa regioner, i linje med de olika europeiska strategierna. Parlamentet anser att dessa omständigheter bör erkännas på EU-nivå så att denna ideella sektor får direkt tillgång till EU-stöd.

B.Skydda hälsan

22.  Europaparlamentet betonar att de särskilda omständigheterna i de yttersta randområdena gör dem mer sårbara för globala händelser, som covid-19-pandemin. Parlamentet kräver därför att man tar lärdom av denna kris och tar hänsyn till de yttersta randområdenas särskilda omständigheter i samband med händelser av detta slag i framtiden.

23.  Europaparlamentet föreslår att ett särskilt forskningscentrum inrättas som är inriktat på tropiska infektionssjukdomar och sjukdomstillstånd som är särskilt utbredda i de yttersta randområdena, såsom diabetes, fetma och vissa cancersjukdomar, och att tillräckliga medel avsätts för att hälso- och sjukvården i de yttersta randområdena ska kunna komma ikapp.

24.  Europaparlamentet föreslår att ett pilotprojekt inrättas, med den förberedande åtgärden Best som förebild, för att stödja arbetet med medicinalväxter i de yttersta randområdena.

C.De unga: en prioritet för åtgärder och resultat

25.  Europaparlamentet upprepar att de yttersta randområdena har en ung befolkning, vilket är en stor styrka och en tillgång som ofta inte värderas tillräckligt högt. Detta bör stå i centrum för konkreta lösningar med kraftfull mobilisering av EU-medel för utbildning, stöd, bostäder och anständigt kvalitetsarbete till ungdomar.

26.  Europaparlamentet betonar i detta avseende behovet av att prioritera investeringar på alla utbildningsnivåer, inklusive livslångt lärande, i de yttersta randområdena som ett sätt att förhindra att elever slutar skolan i förtid. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att betrakta utbildning som ett ”prioriterat mål” i utvecklingen av de yttersta randområdena, genom att hjälpa regionala och lokala myndigheter att utforma en offentlig politik som stimulerar ungdomarna och erbjuder dem nya attraktiva alternativ för utbildning, fortbildning, kompetensutveckling och omskolning , på lokal och regional nivå, inbegripet digitala färdigheter, genom antingen fysisk undervisning eller distansundervisning, så att de kan skaffa sig erkända kompetenser.

27.  Europaparlamentet uppmuntrar användningen av EU-medel för att skapa dels ”kompetenscentrum” i och runt de yttersta randområdena genom att främja kopplingar mellan skolor, universitet och utbildningscentrum i dessa områden, dels forskningscentrum för att studera och bättre förstå ekosystemen och den biologiska mångfalden i de yttersta randområdena.

28.  När det gäller ungdomsarbetslösheten i de yttersta randområdena framhåller Europaparlamentet behovet av specifika arrangemang, bland annat genom sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet välkomnar i detta avseende de ytterligare särskilda anslagen till de yttersta randområdena inom ramen för ESF+ för perioden 2021–2027 och uppmanar de berörda regionerna att ta tillvara på denna nya finansieringskälla för att stödja anställbarhet, rörlighet och utbildning i de yttersta randområdena.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ungas sysselsättning i de yttersta randområdena genom inrättande av en gemensam digital kontaktpunkt med kopplingar till den privata sektorn, universiteten och de lokala myndigheterna, som kan göra det lättare att söka ett första jobb och starta eller överta företag i de yttersta randområdena.

D.Bättre integrering av de yttersta randområdenas förutsättningar i Erasmus+

30.  Europaparlamentet begär att man vid genomförandet av programmet Erasmus+ ska bevilja maximalt stöd till studenter från de yttersta randområdena, vid behov med extra anslag för att täcka reella resekostnader, och främja rörlighet i tredjeländer i det geografiska, kulturella och historiska närområdet för varje yttersta randområde samt utbyten mellan de yttersta randområdena.

31.  Europaparlamentet betonar även att det är avgörande att öka de yttersta randområdenas deltagande i alla åtgärder inom ramen för programmet Erasmus+ och främja ett stabilt utbyte, samarbete och rörlighet mellan utbildningsinstitut, sociala institutioner och idrottsinstitutioner.

AVDELNING 3: Hållbar och rättvis tillväxt, en grön och blå ekonomi och nya jobb för klimatneutralitet 2050

32.  Europaparlamentet betonar vikten av att uppmuntra lokala initiativ genom att stödja alla produktionsföretag i de yttersta randområdena, med särskilt fokus på mikroföretag och små och medelstora företag samt på turism, hantverk, kultur, industri, bygg- och anläggningssektorn och den digitala sektorn. Parlamentet insisterar på behovet av investeringar för innovation, hållbarhet och motståndskraft.

33.  Europaparlamentet uppmuntrar de yttersta randområdena att ansluta sig till nätverket Local 2030 och att ta fram resultattavlor för hållbar utveckling för att bättre sprida sina lösningar.

34.  Europaparlamentet upprepar behovet av att göra jordbruks-, djuruppfödnings-, fiske-, havs- och miljöyrkena mer attraktiva i de yttersta randområdena på grund av deras strukturella effekter i ekonomiskt, socialt och miljömässigt hänseende, med extra stöd till de yngsta.

A.Jordbrukspolitik och den gröna ekonomin

35.  Europaparlamentet betonar behovet av att de särskilda omständigheterna och jordbruksmodellerna i de yttersta randområdena integreras i de strategiska planerna och förvaltningen av program för landsbygdsutveckling inom den gemensamma jordbrukspolitiken, för ett flexiblare och bättre regionalt anpassat tillvägagångssätt.

36.  Europaparlamentet efterlyser bibehållande, eller till och med en ökning, av de finansiella anslagen för Posei för att uppnå målet om livsmedelsautonomi, agro-ekologisk omställning, grön tillväxt, diversifiering och reaktivitet inför marknadskriser i de yttersta randområdena. Parlamentet erinrar om att Posei-beloppen inte har inflationsjusterats, till skillnad från andra stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

37.  Europaparlamentet påminner om att Posei är grundläggande för främjande av den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU, för bevarandet av landsbygden och för bekämpningen av avfolkningen i de yttersta randområdena, och understryker i detta sammanhang kommissionens positiva bedömning av Posei.

38.  Europaparlamentet konstaterar att avskaffandet av kvoter och garanterade priser, som inleddes genom 2005 års reform av den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaden för socker, har försvagat sockerrörsproducenterna i de yttersta randområdena. Parlamentet insisterar på att man måste fortsätta med alla de särskilda åtgärder som vidtagits inom ramen för artikel 349 i EUF-fördraget, för att ge hållbar konkurrenskraft i denna sektor. Parlamentet uppmanar till inrättandet av en mekanism för att stödja sockerrörsodlarna i händelse av en sänkning av sockerpriset på världsmarknaden.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka budgeten för kampanjer för marknadsföring, ökad medvetenhet och större fokus på EU:s kvalitetssystem, bland annat

   i) produkter med skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB), garanterad traditionell specialitet (GTS) och frivilliga certifieringssystem,
   ii) ekologiska produktionsmetoder,
   iii) särskild märkning av jordbruksprodukter från de yttersta randområdena.

40.  Europaparlamentet ansluter sig till Från jord till bord-strategin, som innebär att man fortsätter att begränsa användningen av växtskyddsmedel i EU, men understryker att man samtidigt måste beakta särdragen i tropisk och subtropisk odling i de yttersta randområdena och ge stöd till omställningen.

41.  Europaparlamentet betonar slutligen behovet av att bevara Ejflus samfinansieringsgrad på 85 % för de yttersta randområdena för att återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden inom jord- och skogsbruket och för att uppmuntra landsbygdsutvecklingen i de yttersta randområdena.

B.Fiskepolitik och den blå ekonomin

42.  Europaparlamentet bekräftar den blå ekonomins avgörande betydelse i de yttersta randområdena. Parlamentet efterlyser naturbaserade lösningar och betonar behovet av att respektera balansen mellan havets resurser och utvecklingen av maritim verksamhet.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta pilotprojekt i de yttersta randområdena med inriktning på blå ekonomi och utbildning, i syfte att ge dessa regioner en ledande ställning inom världshavsförvaltningen och att stödja innovation och forskning, inbegripet om hydronedbrytbara material, i syfte att ställa om till en cirkulär ekonomi, dock utan att betrakta dessa material som en lösning på problemet med havsföroreningar.

44.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av de särskilda åtgärderna inom den gemensamma fiskeripolitiken, genom Europeiska havs-, fiskeri-och vattenbruksfonden (EHFVF), för att uppnå målet om livsmedelsautonomi och stödja den blå tillväxten i de yttersta randområdena, bland annat genom effektiva och pragmatiska lösningar på frågan om transport av fiskeriprodukter från de yttersta randområdena, så att de med bevarande av bästa möjliga kvalitet snabbt kan nå de bärande marknaderna.

45.  Europaparlamentet uttrycker oro över att de yttersta randområdenas fiskeflottor i vissa fall är förfallna och föråldrade, vilket utgör en fara för yrkesfiskarna och miljön. Parlamentet påpekar att fiskeverksamheten i dessa regioner till stor del bygger på traditionella metoder, och beklagar därför att förnyelsen av de yttersta randområdenas flottor för småskaligt fiske inte kan stödjas inom ramen för EHFVF för perioden 2021–2027, då det råder balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter i de yttersta randområdena (respekt för maximalt hållbart uttag).

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna stöd för att förbättra insamlingen av de vetenskapliga uppgifter som behövs för att uppfylla villkoren för statligt stöd till förnyelse av fiskeflottor i de yttersta randområdena.

47.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen, i enlighet med artikel 29d i EHFVF-förordningen, ska ta fram en halvtidsrapport om kapitlet om de yttersta randområdena (kapitel V) och att analysera behovet av ett självständigt regelverk för fisket i dessa områden.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att från och med 2027 inrätta ett stödinstrument liknande Posei för havs- och fiskerisektorn i de yttersta randområdena, i syfte att säkra finansiering för att tillgodose dessa regioners särskilda behov.

49.  Europaparlamentet påminner om behovet av att skydda de yttersta randområdena när fiskeavtal sluts med tredjeländer.

C.För en hållbar turism

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kraftigt stödja återhämtning och hållbar tillväxt inom turismsektorn i de yttersta randområdena och genomföra en nödvändig social, miljömässig och digital omställning i sektorn, med särskild tonvikt på små och medelstora företag.

51.  Europaparlamentet upprepar behovet av att fokusera på hållbar turism genom att stödja innovativa pilotprojekt för att främja gröna och digitala lösningar, med fokus på att utnyttja och respektera regionernas naturliga potential genom ekoturismprojekt.

52.  Parlamentet efterlyser på längre sikt en gemensam europeisk märkning för hållbar turism, som även bör omfatta aspekter rörande kvalitet, tillgänglighet och inkludering, med särskild hänsyn till de yttersta randområdena.

D.Miljö, biologisk mångfald, klimat och energi

53.  Europaparlamentet välkomnar att man i den gröna given och i EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 tar hänsyn till de yttersta randområdenas exceptionella potential för biologisk mångfald.

54.  Europaparlamentet stöder helhjärtat främjandet av FN:s mål för hållbar utveckling och principen om att inte orsaka betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 om taxonomi(11).

55.  Europaparlamentet uttrycker oro över de allvarliga väderhändelser som blir allt vanligare och allt våldsammare i de yttersta randområdena, vilket har direkt samband med klimatförändringarna, och betonar behovet av kraftfulla åtgärder på alla nivåer för att samordna de nödvändiga investeringarna för anpassning, motståndskraft och förebyggande inför dessa växande klimathot. Parlamentet rekommenderar ökad användning av unionens civilskyddsmekanism.

56.  Europaparlamentet påpekar att de yttersta randområdenas särskilda utmaningar, som stigande havsnivåer, högre havstemperaturer och ökad förekomst av jordbävningar och översvämningar, kräver särskild hänsyn i EU:s rättsliga ram och, vid behov, särskilda undantag och ekonomiska och tekniska stimulansåtgärder.

57.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av strategin för biologisk mångfald i de yttersta randområdena bör samordnas med insatserna för hållbar utveckling inom jordbruket, skogsbruket, fisket och vattenbruket i dessa regioner.

58.  Europaparlamentet uppmuntrar framväxten av nya miljörelaterade yrken och stödet till lokala aktörer som arbetar med att skydda den biologiska mångfalden och miljön, inbegripet föreningar och icke-statliga organisationer, och uppmuntrar i detta avseende partnerskapsprincipen.

59.  Europaparlamentet begär att det nya kunskapscentrum för biologisk mångfald som föreskrivs i EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2030 ska ge större uppmärksamhet åt data om alla de utomeuropeiska territorierna och ta fram en utomeuropeisk version av EU:s plan för återställande av naturen.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de berörda medlemsstaterna att främja och aktivt stödja de yttersta randområdenas mål om skydd och återställande av naturen och anser också att det bör inrättas ett nätverk för naturfrågor mellan de olika områdena.

61.  Europaparlamentet uppmärksammar att utflyttningen av ungdomar från de mest isolerade trakterna i de yttersta randområdena skadar skogsförvaltningskapaciteten och ökar risken för bränder till följd av bristfälligt underhåll av dessa resurser och spridning av invasiva växtarter. Parlamentet efterlyser system för att skydda vår miljö, bland annat genom att motverka avfolkningen, locka till sig människor och få dem att stanna i dessa trakter och främja verksamheter med anknytning till hållbart jordbruk och natur.

62.  Europaparlamentet välkomnar att Life-programmet omfattar initiativet Best. Parlamentet förordar att åtminstone 8 miljoner euro om året tilldelas Best-initiativet för att stödja områdena i genomförandet av EU:s nya strategi för biologisk mångfald, enligt vilken minst 30 % av alla land- och havsområden ska skyddas. Parlamentet föreslår att man genomför en konsekvensbedömning om möjligheterna att tillämpa Natura 2000-programmet i de franska yttersta randområdena i syfte att fastställa vilka verktyg som är mest lämpliga för att skydda den biologiska mångfalden och miljön i dessa områden.

63.  Europaparlamentet bekräftar målet att uppnå energioberoende i de yttersta randområdena och stöder helhjärtat målet att uppnå 100 % förnybara energikällor i de yttersta randområdena genom att fasa ut fossila bränslen och stärka den växande potentialen för hållbara och förnybara energikällor, inbegripet på öppet hav, i linje med Parisavtalet och EU:s åtagande att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050 och uppfylla sina klimatmål 2030.

64.  Europaparlamentet efterlyser stöd för att förbättra bostädernas energieffektivitet i de yttersta randområdena. Parlamentet understryker de särskilda omständigheterna och svårigheterna att få tillgång till godkända material. Parlamentet bekräftar vikten av Fonden för en rättvis omställning och instrumentet React-EU, som finansierar omställning i de yttersta randområdena.

E.Integrera och stärka den cirkulära ekonomin

65.  Europaparlamentet anser att cirkulär ekonomi, nollutsläppsmål, energieffektivitet och bevarande av den biologiska mångfalden bör vara vägledande principer i denna nya strategi med de yttersta randområdena och bör leda till mer hållbara metoder för bevarande av territorier, ekonomisk utveckling, sysselsättning och sammanhållning.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om starkt stöd till de yttersta randområdena för att främja en ny hållbar ekonomisk modell med strukturella initiativ för att utveckla den cirkulära ekonomin och främja nya gröna arbetstillfällen och jobbtyper.

67.  Europaparlamentet betonar behovet av att integrera den cirkulära ekonomin i strategierna för avfallshantering i de yttersta randområdena. Parlamentet förespråkar framtagande av innovativa lösningar för att minska och återanvända avfallet i de yttersta randområdena. Parlamentet uppmärksammar komplexiteten och de höga kostnaderna för avfallshantering i de yttersta randområdena, vilket innebär att det behövs stöd till investeringar i infrastruktur för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi.

68.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att inrätta ett centrum för att bekämpa havsföroreningar i de yttersta randområdena för att stödja utvecklingen av infrastruktur för insamling och hantering av marint skräp.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbjuda till att lämna in ansökningar om vetenskapliga forskningsprojekt för de yttersta randområdena inom ramen för programmet Horisont Europa, som en uppföljning av resultaten från Horisont 2020-programmet.

AVDELNING 4: Anpassning till utmaningarna och möjligheterna i en globaliserad värld

70.  Europaparlamentet påpekar att de yttersta randområdena har stor potential och särskilda tillgångar som kan gynna hela unionen och att Europa bör satsa på de yttersta randområdena och deras samarbete med länderna i närområdet för att främja sina demokratiska värderingar och miljömässiga och sociala mål.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och främja makroregionala strategier för de yttersta randområdena i deras respektive geografiska områden, samtidigt som man undersöker alla möjligheter till bättre samordning i praktiken av de olika EU-fondernas parallella insatser (dvs. Eruf, ULT-beslutet och Europa i världen (instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete)).

72.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att ta hänsyn till de yttersta randområdena i den makroregionala Atlantstrategin genom att inkludera frågor som är mer relevanta för dessa områden.

73.  Europaparlamentet uppmuntrar införandet av den nya komponenten för samarbete med de yttersta randområdena i det nya Interreg-programmet.

74.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka, uppmuntra och främja utvecklingen av samarbetsprojekt mellan de olika yttersta randområdena, för att dra nytta av deras geostrategiska och geoekonomiska läge och främja utbytet av bästa praxis.

A.En rättvis och anpassad konkurrenspolitik

75.  Europaparlamentet betonar behovet av att skydda de yttersta randområdenas ekonomier från aggressiva affärsmetoder, såsom avlastningsmarknader och missbruk av monopolställning.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i genomförandet av sin konkurrenspolitik ta vederbörlig hänsyn till de yttersta randområdenas särskilda förhållanden, i synnerhet att de ligger långt från den europeiska kontinenten och att deras marknader är små, och påpekar att undantag från bestämmelserna om statligt stöd behövs i de yttersta randområdena.

77.  Europaparlamentet välkomnar att EU-lagstiftningen om statligt stöd anpassats till den krissituation som orsakats av covid-19. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om några av dessa undantagsåtgärder för de yttersta randområdena kan permanentas, parallellt med de åtgärder som områdena redan omfattas av via den allmänna gruppundantagsförordningen(12) och i enlighet med riktlinjerna för statligt regionalstöd.

78.  Europaparlamentet efterlyser en särskild status för företagen i de yttersta randområdena för att öka deras konkurrenskraft, särskilt i det regionala närområdet.

B.Transporter och tillgänglighet

79.  Europaparlamentet konstaterar att de yttersta randområdena har stora nackdelar i form av långa avstånd, dåliga förbindelser, beroende av hamnar och flygplatser samt besvärlig terräng. Parlamentet anser att det krävs en transportpolitik som är helt anpassad till förutsättningarna i de yttersta randområdena, inom ramen för Eruf och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Parlamentet uppmanar också kommissionen att överväga att inrätta ett Posei-program för transporter som ytterligare verktyg för att kompensera för alla dessa samlade nackdelar och svårigheter.

80.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka och utveckla sjöfarts- och flygförbindelserna mellan och inom de yttersta randområdena, men också med den europeiska kontinenten och med grannländer, för att hjälpa till att bryta områdenas isolering.

81.  Europaparlamentet betonar behovet av att uppmuntra de yttersta randområdena att använda mer hållbara och mindre förorenande transporter genom att satsa på alternativ till fossila bränslen.

82.  Europaparlamentet ansluter sig till EU:s avsikt att göra sjöfarten mer miljövänlig och satsa på innovativ verksamhet i hamnarna för att minska EU:s koldioxid- och miljöavtryck. Även de yttersta randområdena bör inkluderas i detta.

83.  Europaparlamentet betonar behovet av att minska kostnaderna för person- och godstransporter för att kunna garantera principen om territoriell kontinuitet och sammanhållning samt lika möjligheter för alla medborgare. Parlamentet kräver reglering av priserna på flyg (till och från de yttersta randområdena), landtransporter (internt, mellan orter) och sjöfart (mellan randområden och öar). Parlamentet anser i detta avseende att undantag för de yttersta randområdena bör övervägas i systemet för handel med koldioxidkvoter för både sjöfart och luftfart samt, vid behov, finansiella och tekniska incitament.

84.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att FSE inbegriper en ansökningsomgång som är specifik för de yttersta randområdena, med anpassade kriterier för stödberättigande, så att stöd kan ges till infrastrukturer för försörjning med alternativa och hållbara bränslen i randområdenas huvudhamnar samt till rörlighet i städer och till luftfart.

85.  Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att, vid översynen av förordning (EU) nr 1315/2013 om transeuropeiska transportnät(13), ta hänsyn till de yttersta randområdena genom sammankoppling av stomnätet och det övergripande nätet och genom att göra konceptramen för höghastighetsleder till sjöss mer flexibel.

86.  Europaparlamentet anser att kommissionen måste ge tekniskt stöd för att underlätta de yttersta randområdenas möjligheter att få EU-finansiering, särskilt för projekt med koppling till den gröna given och stora infrastrukturprojekt inom ramen för InvestEU-programmet.

C.Digital utveckling och rymdsektorn

87.  Europaparlamentet välkomnar förslaget i programmet för ett digitalt Europa om att sträva efter ökad konnektivitet och digital kompetens i de yttersta randområdena. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge det tekniska stöd som krävs för att inrätta europeiska digitala innovationsnav i de yttersta randområdena, i enlighet med programmet för ett digitalt Europa.

88.  Europaparlamentet betonar att digital konnektivitet måste säkerställas i de yttersta randområdena, i fas med EU:s digitala agenda, som ett verktyg för ekonomisk utveckling och lika möjligheter i en globaliserad och starkt digitaliserad värld.

89.  Europaparlamentet uppmärksammar att man med hjälp av satelliter kan få avbrottsfri uppkoppling med mycket hög kapacitet, vilket är mycket viktigt för att överbrygga den digitala klyftan, bland annat i de yttersta randområdena. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppdatera EU:s rymdstrategi med särskilda åtgärder för de yttersta randområdena.

D.Handelspolitik

90.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de yttersta randområdena till fullo får nytta av internationella avtal (avtal om ekonomiskt partnerskap, frihandelsavtal osv.) mellan EU och tredjeländer genom att inrätta en arbetsgrupp för handelspolitikens konsekvenser för de yttersta randområdena, med deltagande även av de yttersta randområdena, inklusive företrädare för olika sektorer i områdena.

91.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie som mäter hur handelsavtal med tredjeländer sammantaget inverkar på den socioekonomiska utvecklingen i de yttersta randområdena.

92.  Europaparlamentet efterlyser efterlevnad av europeiska miljömässiga och sociala normer i handelsavtal med tredjeländer och begär att efterlevnaden av dessa avtal ska säkerställas genom effektiva och operativa åtgärder.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara mycket vaksam på handelsavtal mellan EU och tredjeländer som producerar samma jordbruksprodukter för export som de yttersta randområdena, men med andra miljömässiga och sociala villkor, eftersom detta kan leda till snedvriden konkurrens, rubba marknadsandelarna och skada konkurrenskraften för dem som producerar dessa varor inom EU.

94.  Europaparlamentet efterlyser särbehandling till förmån för de yttersta randområdena i samband med alla omförhandlingar av avtal om ekonomiskt partnerskap och frihandelsavtal, för att uppnå en rättvis balans mellan skydd av känsliga jordbruksprodukter och försvar av unionens offensiva intressen, genom att bland annat fastställa skyddsåtgärder, övergångsperioder och lämpliga kvoter för produkter från de yttersta randområdena samt i vissa fall undantag för de känsligaste produkterna, såsom särskilda sockerarter.

95.  Europaparlamentet påminner om det gemensamma uttalandet från de tre institutionerna, som bifogas förordningen om stabiliseringsmekanismen efter Ecuadors anslutning till avtalet mellan EU och Peru och Colombia, där det anges att kommissionen kommer att analysera marknadsutvecklingen efter det att mekanismen har upphört att gälla och ingripa, efter samråd med berörda parter, om situationen för de europeiska bananproducenterna skulle försämras.

96.  Parlamentet uppmanar till särskild övervakning, genom EU:s ansvarige för efterlevnaden av handelsbestämmelserna, för att undvika diskriminering av de yttersta randområdena, samtidigt som man tillämpar likhetsprincipen på import av ekologiska produkter från tredjeländer.

E.Kulturell utveckling

97.  Europaparlamentet betonar att de yttersta randområdena är ambassadörer för utvidgningen av EU:s inflytandesfär och att de utgör en verklig möjlighet för EU:s externa politik med tanke på deras närhet till och direkta förbindelser med ett stort antal tredjeländer.

98.  Europaparlamentet understryker fördelarna med flera av Atlantregionernas geostrategiska lägen och historiska förbindelser med den amerikanska kontinenten och östaterna i Västindien. Parlamentet förespråkar att dessa territoriers fördelaktiga läge bör utnyttjas för att stimulera EU:s internationella förbindelser i regionen.

99.  Europaparlamentet påminner om att kultur är en plattform för personlig utveckling och ömsesidigt berikande. Parlamentet anser att det är nödvändigt att bättre stödja kulturutbyten.

100.  Europaparlamentet efterlyser skydd av och stöd till de yttersta randområdenas regionala språk, som är både kulturella tillgångar och medel för integration och utbyte på makroregional nivå.

F.Migrationspolitik

101.  Europaparlamentet noterar med oro migrationsströmmarnas effekter i de yttersta randområdena. Parlamentet är bekymrat över situationen för ensamkommande minderåriga migranter i de yttersta randområdena och efterlyser tillämpning av högsta humanitära mottagningsstandarder som är anpassade till dessa barn. Parlamentet betonar behovet av en human strategi som kan garantera en effektiv hantering av migrationsströmmarna i linje med den nya pakten för asylmigration och EU:s värden.

102.  Europaparlamentet efterlyser mobilisering av medel från asyl-, migrations- och integrationsfonden och särskilda ytterligare medel för att ge ökat stöd till medlemsstater vars yttersta randområden är utsatta för ett hårt migrationstryck.

o
o   o

103.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Regionkommittén, medlemsstaterna och konferensen för regionpresidenterna i de yttersta randområdena.

(1) EUT C 316, 6.8.2021, s. 2.
(2) EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.
(3) EUT C 28, 27.1.2020, s. 40.
(4) EUT C 232, 16.6.2021, s. 28.
(5) EUT C 334, 19.9.2018, s. 168.
(6) EUT C 298, 23.8.2018, s. 92.
(7) EUT C 285, 29.8.2017, s. 58.
(8) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 1.
(9) https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/demography_report_2020_n.pdf
(10) https://ec.europa.eu/eurostat/cache/RCI/#?vis=outermost.population&lang=en
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
(12) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).
(13) EUT L 348, 20.12.2013, s. 1.


En ny modell för den maritima strategin för Atlanten
PDF 180kWORD 59k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2021 om en ny modell för den maritima strategin för Atlanten (2020/2276(INI))
P9_TA(2021)0369A9-0243/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 174, 225 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2020 En ny modell för den marina strategin för Atlanten – Handlingsplan för Atlanten 2.0, En uppdaterad handlingsplan för en hållbar, motståndskraftig och konkurrenskraftig blå ekonomi i Europeiska unionens Atlantområde (COM(2020)0329),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

–  med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet)(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(2),

–  med beaktande av Handlingsplan för en marin strategi för Atlantområdet av den 13 maj 2013 (COM(2013)0279) och halvtidsöversynen av den 23 februari 2018 (SWD(2018)0049),

–  med beaktande av EU:s strategi av den 10 juni 2009 för Östersjöområdet (COM(2009)0248), av den 8 december 2010 för Donauregionen (COM(2010)0715), av den 28 juli 2015 för Alpregionen (COM(2015)0366) , och av den 17 juni 2014 för den adriatiskjoniska regionen (COM(2014)0357), och sina resolutioner om dessa strategier(3),

–  med beaktande av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites)(4),

–  med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet)(5) och Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet)(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2020 om det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG(10),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 12 juni 2018 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 (COM(2018)0390),

–   med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget(11),

–  med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 19 mars 2021 om kommissionens meddelande En ny modell för den marina strategin för Atlanten – Handlingsplan för Atlanten 2.0, En uppdaterad handlingsplan för en hållbar, motståndskraftig och konkurrenskraftig blå ekonomi i Europeiska unionens Atlantområde,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om en EU-strategi för hållbar turism(12),

–  med beaktande av betänkandet från kommissionens uppdragsstyrelse för friska oceaner, hav samt kust- och inlandsvatten av den 21 september 2020, med titeln Mission Starfish 2030: Restore our Ocean and Waters ny 2030,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 2019 om utvecklingen av EU:s makroregionala strategier,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för Atlantområdet(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2012 om EU:s strategi för sammanhållningspolitiken för Atlantområdet(14),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 20 maj 2014 om styrningen av makroregionala strategier (COM(2014)0284),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2011 om regionalpolitikens bidrag till hållbar tillväxt inom ramen för Europa 2020-strategin (COM(2011)0017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt(15),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 maj 2021 om en ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU – Omställning av EU:s blå ekonomi för en hållbar framtid (COM(2021)0240),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektivet om en marin strategi)(16),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker(17),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan(18),

–  med beaktande av undersökningen från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) av den 15 januari 2015 om makroregionernas nya roll i det europeiska territoriella samarbetet,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för transport och turism och från fiskeriutskottet,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A9-0243/2021), och av följande skäl:

A.  Atlantområdet drabbades svårt av de socioekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin och de negativa konsekvenserna av brexit.

B.  Atlantområdet är det största havsområdet i Europeiska unionen.

C.  Kust- och havsturismen är en stor källa till sysselsättning för Atlantregionerna och har drabbats särskilt hårt av den socioekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin.

D.  Klimatkrisen och de stigande havsnivåerna får allvarliga konsekvenser för Atlantområdets alla kustområden och öar, vars land- och havsmiljö är både sårbar och unik.

E.  EU:s Atlantområde omfattar Madeira, Azorerna, Kanarieöarna, Franska Guyana, Martinique, Guadeloupe och Saint-Martin som yttersta randområden. Den nya handlingsplanen för Atlanten bör inriktas på alla dessa regioner och samtidigt främja ett nära samarbete med utomeuropeiska länder och territorier i Atlanten och Atlantländer utanför EU och deras regioner.

F.  2015 uppgick Atlantområdets totala BNP till 2 175 miljarder euro, vilket motsvarar 15 % av EU:s BNP(19).

G.  Strategin för Atlantområdet bör inkludera materiella och immateriella utbyten med de utomeuropeiska länderna och territorierna i Atlanten samt med länder utanför EU, med utgångspunkt i EU:s regioner och yttersta randområden vid Atlanten.

H.  EU:s nya strategi för biologisk mångfald 2030, översynen av direktivet om förnybar energi(20) och den blå ekonomin är centrala i övergången till en mycket energieffektiv och helt förnyelsebaserad ekonomi, inbegripet skärpta hållbarhetskriterier.

I.  Oceanerna spelar en grundläggande roll i anpassningen till klimatförändringarna.

J.  Friska världshav samt skyddet och återställandet av deras ekosystem är av avgörande betydelse för mänskligheten som klimatreglerare, eftersom de producerar minst hälften av det syre som finns i jordens atmosfär, säkerställer den biologiska mångfalden, är en källa till globalt tryggad livsmedelsförsörjning och människors hälsa samt en grund för ekonomisk verksamhet, bland annat fiske, transport, fartygsbyggnad, handel, turism, gastronomi, förnybar energi, forskning och hälsoprodukter

K.  Genom från jord till bord-strategin strävar man efter att inrätta ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem.

L.  Hamnarna och transporterna spelar en viktig roll för främjandet av en hållbar utveckling och för övergången till en koldioxidfri ekonomi som är baserad på förnybara energikällor.

M.  EU:s sjöfartssektor bör också motverka förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöring och bidra till målen i EU:s nya strategi för biologisk mångfald för 2030.

N.  Genom den reviderade handlingsplanen för Atlanten 2.0 bör man kunna frigöra potentialen i den blå ekonomin i Atlantområdet, samtidigt som man bevarar de marina ekosystemen och bidrar till anpassning till, och begränsning av, klimatförändringar.

O.  Utbildning för blå kompetens, gemensamma forskningsprojekt samt ökning av allmänhetens medvetenhet om oceanens potential och bräcklighet som naturmiljö kommer att bidra till strategins framgång.

P.  Handlingsplanen för Atlanten 2.0 innehåller inte några hänvisningar till de yttersta randområdena kring Atlanten som förstärker Europeiska unionens maritima och atlantiska koppling.

Översyn av strategin för Atlanten sedan 2013

1.  Europaparlamentet betonar det arbete som utförts av alla lokala, regionala och nationella aktörer samt EU-aktörer, särskilt arbetet i gruppen för strategin för Atlanten.

2.  Europaparlamentet noterar bekymrat konsekvenserna av brexit och av covid-19-pandemin på havs- och kustområden i Atlantområdet. Parlamentet konstaterar att en konsekvens av detta är att den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i dessa områden riskerar att äventyras, vilket innebär stor risk för att avfolkningstendenserna påskyndas.

3.  Europaparlamentet anser att 2013 års handlingsplan för Atlanten har bidragit till att måla upp en mer omfattande bild av vad som händer i Atlanten, men att den pga. sin bredd hade begränsningar när det gällde att utöva inflytande över prioriteringarna och stödja utvecklingen av relevanta projekt.

4.  Europaparlamentet betonar de insatser som gjorts för att främja den internationella dimensionen av strategin för Atlanten, särskilt framgångarna med Galwayförklaringen om samarbete kring forskningen om Atlanten av den 24 maj 2013 och Belémförklaringen om samarbete kring forskning och innovation rörande Atlanten av den 14 juli 2017. Parlamentet erinrar om att den internationella dimensionen av handlingsplanen för Atlanten från 2013, och stödet för dess genomförande, bidrar till en förståelse av de pågående förändringarna i Atlanten och av deras konsekvenser för de olika kustsamhällena.

5.  Europaparlamentet beklagar att de allmänna resultaten inte var i närheten av att leva upp till handlingsplanens potential, och beklagar djupt att man inte lyckades öronmärka en budget för handlingsplanen samt att dess styrsystem var så komplext.

6.  Europaparlamentet betonar att de 1 200 nya havsprojekt till ett värde av nästan 6 miljarder euro som kommissionen(21) har framhållit, inte är direkt kopplade till handlingsplanen för Atlanten från 2013, men välkomnar det faktum att strategin för Atlanten drog till sig eller var inspiration för vissa av dessa investeringar och projekt. Parlamentet beklagar dessutom att endast omkring 30 % av de angivna projekten var gränsöverskridande(22) och att halvtidsöversynen inte ger någon verklig översikt över de projekt som har genomförts genom strategin. Parlamentet anser att Atlantregionerna inte har varit tillräckligt delaktiga i styrningen av strategin.

7.  Europaparlamentet beklagar att sektorerna för hållbart fiske och vattenbruk, även om de inkluderades i 2013 års strategi för Atlanten, till stor del uteblev ur kommissionens halvtidsöversyn från 2017.

DEN NYA HANDLINGSPLANEN 2.0: REKOMMENDATIONER FÖR FÖRBÄTTRINGAR

Allmänna kommentarer

8.  Europaparlamentet välkomnar översynen och de framsteg som gjorts när det gäller styrningen. Parlamentet beklagar dock att det fortfarande finns flera brister.

9.  Europaparlamentet välkomnar att prioriteringarna i den nya handlingsplanen är mer selektiva i förhållande till handlingsplanen för Atlanten för 2013–2020, och efterlyser konkreta åtgärder, som ett direkt resultat av strategin. Parlamentet föreslår att specifika färdplaner eller milstolpar inkluderas för varje mål i syfte att göra de definierade åtgärderna mer specifika och enklare att utvärdera.

10.  Europaparlamentet beklagar att inga medel har anslagits i EU:s budget för handlingsplanen för Atlanten. Parlamentet rekommenderar att de befintliga finansieringsmöjligheterna i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, t.ex. Interreg, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont Europa, främjar projektinfordringar för att hantera Atlantregionens flerdimensionella utmaningar och möjligheter.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka synergierna mellan EU:s olika fonder, strategier och program, i synnerhet med direkt förvaltade, nationella och regionala program, för att stödja en hållbar, motståndskraftig och konkurrenskraftig blå ekonomi i Atlantregionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att märka projekt som uppfyller de olika prioriteringarna och målen i den nya strategin i syfte att göra det enklare att finansiera dem inom ramen för de relevanta EU-programmen och EU-fonderna. De inblandande medlemsstaterna och regionerna uppmanas att nämna denna strategi i de sammanhållningspolitiska program och den finansiering som är relevant för dessa regioner.

12.  Europaparlamentet anser att strategin kan främja en samordnad planering och utveckling av sektorer inom den blå ekonomin i Atlantområdet genom att följa bästa praxis för en samarbetsinriktad, inkluderande och sektorsövergripande fysisk planering i kust- och havsområden samt genom att sätta miljö, biologisk mångfald och klimat i första rummet för att på så sätt bidra till att uppnå EU:s klimat- och energimål samt främja förnybar havsbaserad energi, såsom tidvatten-, våg-, sol- och vindkraft.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att göra EU:s finansieringsprogram allmänt kända bland potentiella mottagare och uppmanar kommissionen att utfärda en tydlig och förenklad vägledning för alla dessa möjligheter. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att överväga att märka projekt för att göra den europeiska dimensionen synlig för allmänheten.

Yttersta randområden och öar

14.  Europaparlamentet beklagar djupt att det i den nya strategin för Atlanten endast finns en liten hänvisning till EU:s öar i Atlanten, i synnerhet de yttersta randområdena, trots att dessa områden är väldigt beroende av den blå ekonomin för sin socioekonomiska hållbarhet och att de hyser en avsevärd del av Europas biologiska mångfald.

15.  Europaparlamentet erinrar om att de yttersta randområdena ger EU en verkligt atlantisk dimension och att ett fullständigt integrerande av dessa i denna strategi är avgörande för dess framgång och därför bör stärkas. Parlamentet erinrar om att deras ökaraktär, perifera läge och lilla storlek bör beaktas, i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, för att främja en verklig social, ekonomisk och territoriell integration, men även för att lyfta fram deras unika potential och särskiljande tillgångar, t.ex. deras geostrategiska position.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att utarbeta strategier för att bekämpa begränsningarna med Atlantregionernas avstånd och låga befolkningstäthet, i synnerhet medlemsstaternas öar och de yttersta randområdena, genom att främja mer hållbara transportförbindelser, sätta stopp för energiberoendet genom att anamma förnybar energi, t.ex. sol-, tidvatten- och vindenergi, och genom att utveckla samordnade informationsnät.

Näringsliv och sysselsättning

17.  Europaparlamentet rekommenderar att man utarbetar en industristrategi på atlantisk nivå, med en stark hållbar miljömässig och socioekonomisk blå ekonomi, och föreslår att handlingsplanen ska inriktas på utvecklingen av flaggskeppsbranscher och på relevant sektorspolitik som är specifik för Atlantområdet eller andra områden där det genom ytterligare insatser finns stor potential att stärka samarbetet på havsområdesnivå.

18.  Europaparlamentet kräver att strategin starkt betonar skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet. Europaparlamentet anser att principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter inte skyddas tillräckligt i den nya strategin för Atlanten och anser därför att det är nödvändigt att inkludera en starkare social dimension i strategin. Parlamentet efterlyser en ambitiös social del för att bekämpa fattigdom och social utestängning samt främja kvalitativa arbetstillfällen och, i synnerhet, utbildning och tillgång till maritima yrken för unga inom områden som fartygsbyggnad och fartygsreparationer, vattenbruk och fiske.

Hållbart fiske

19.  Europaparlamentet beklagar att hållbart fiske och vattenbruk inte nämns i strategin, trots att dessa näringar spelar en viktig socioekonomisk och miljörelaterad roll längs Atlantkusten och i EU:s yttersta randområden. Parlamentet vill att denna viktiga sektor i den blå ekonomin ska inkluderas i den nya strategin i enlighet med kommissionens meddelande av den 17 maj 2021 om en ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU. Parlamentet anser att en hänvisning till dessa näringar alltid bör nämna genomförandet av en ekosystemstrategi för havsförvaltningen.

20.  Parlamentet varnar för de skadliga effekterna av överfiske och betonar medlemsstaternas och regionerna i Atlantområdets behov av att ha ett effektivt samarbete mot orapporterat olagligt fiske.

21.  Europaparlamentet betonar att kommissionen, staterna utmed Atlantkusten och olika byråer måste samarbeta för att skydda fiskbestånden, uppnå maximal hållbar avkastning och få slut på överfisket.

22.  Europaparlamentet betonar att den nya handlingsplanen för Atlanten 2.0 bör främja ökad synergi med från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald 2030 för att stödja en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar, robust och konkurrenskraftig blå ekonomi i Atlantområdet.

23.  Europaparlamentet konstaterar att Storbritanniens utträde ur EU kan komma att förändra både EU-fartygens fiskeverksamhet i Atlanten och den hävdvunna dynamiken i regionen.

Hållbar turism

24.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla en högkvalitativ, hållbar och smart turism eftersom detta är avgörande för den blå ekonomin, och uppmanar kommissionen att inleda pilotprojekt på området. Parlamentet uppmanar även kommissionen att säkerställa att handlingsplanen för Atlanten 2.0 i tillräcklig utsträckning samordnas med strategin för kust- och havsturism och efterlyser en omedelbar förnyad bedömning av strategin. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att utveckla nya former av hållbar havs- och kustturism som höjer kustområdenas värde genom att diversifiera de aktiviteter som erbjuds samtidigt som man bevarar dem genom att bekämpa massturismens skadliga effekter på kustlinjerna, miljön och kulturarvet. Parlamentet betonar vikten av den cirkulära ekonomin inom turismsektorn för att utveckla mer hållbara metoder som gynnar lokal utveckling och lokal sysselsättning under hela året. Parlamentet noterar matturismens avsevärda potential, i synnerhet med anknytning till fiskeri- och vattenbruksprodukter.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av React-EU, som skulle kunna ge Atlantregionerna en ny start inom hållbar kustturism, innovation och hamninfrastruktur. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att det är nödvändigt att skapa, anpassa och modernisera befintlig havsspecifik infrastruktur, t.ex. för navigering och stöd för fritidsbåtar.

Pelare I – hamnar som portar och nav för den blå ekonomin

26.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att stärka Atlanthamnarnas roll, att det behövs investeringar i smart infrastruktur samt att man måste utveckla och bedriva en hållbar förvaltning av hamnar, inklusive gröna hamnar. Parlamentet understryker hamnarnas grundläggande och strategiska roll som portar till EU, logistikplattformar, nav för turism, resurser för energiproduktion, magasineringsnav och industrinav. Parlamentet noterar behovet att snabbt anta åtgärder för att ge hamnarna möjlighet att skydda sig mot effekterna av klimatförändringarna, i synnerhet stigande havsnivåer.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och deras regioner att främja innovativa och miljömässigt och socioekonomiskt hållbara projekt i de atlantiska havsrelaterade sektorerna, i och runt hamnar, längs Atlantens kustlinje och i havsområdena, t.ex. installering av en ”grön” lastningsinfrastruktur för sjötransport.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den nya handlingsplanen för Atlanten inkludera fler åtgärder för att i relevanta fall främja förbindelser mellan hamnar och flygplatser genom att förbättra deras hållbarhet, och att utveckla inlandet bakom kusterna genom multimodala förbindelser. Parlamentet beklagar de ihållande problemen rörande järnvägstransporternas driftskompatibilitet i Atlantkorridoren.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att slutföra de prioriterade projekt som ingår i det transeuropeiska transportnätet i Atlantbågen, särskilt i gränsöverskridande områden och inom ramen för de framtida TEN-T-riktlinjerna och Fonden för ett sammanlänkat Europa (2021–2027), samt att främja och investera i utvecklingen av TEN-T-sjömotorvägar som förbinder öarna med fastlandet.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Atlantregionerna att utveckla strategier för att undanröja flaskhalsar på järnvägarna, fortsätta utvecklingen av höghastighetsjärnvägar parallellt med uppgraderingen av konventionella linjer för att skapa gränsöverskridande kontinuitet, upprätta planer för en multimodal övergång till hållbara transportslag, stödja utvecklingen av Atlantens järnvägsmotorväg samt att fortsätta stödja järnvägsförbindelserna till hamnarna och koppla dem till andra viktiga korridorer inom det transeuropeiska transportnätet, i synnerhet Medelhavskorridoren, korridoren Nordsjön-Medelhavet och korridoren Rhen-Alperna, samt till andra linjer inom atlantiska korridoren, med hänsyn till målen i den europeiska gröna given och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. Parlamentet noterar med tillfredsställelse den planerade omjusteringen av sjöfartskorridorerna mellan det europeiska fastlandet och Irland efter brexit, och i synnerhet Irlands integration i Atlantkorridoren.

31.  Europaparlamentet välkomnar nationella och regionala intressenters arbete för att bevara och förbättra infrastrukturernas säkerhetsnivåer genom genomförandet av lämplig lagstiftning, samarbete och utbyte av bästa praxis.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att driva på utfasningen av fossila bränslen från sjötransporterna som ett sätt att främja investeringar som förbättrar hållbarheten. Parlamentet uppmanar kommissionen och sjöfartsbranschen att utvärdera fördelarna med att inrätta ett europeiskt partnerskap för sjötransporter för att främja innovation inom sektorn, bidra till utfasningen av fossila bränslen genom att skapa infrastruktur för lastning och leverans av alternativa bränslen i hamnar och godsterminaler samt utveckla avfallshanteringsplaner för hamnarna vid Atlanten.

Pelare II – Framtidens blå kompetens och kunskap om haven

33.  Europaparlamentet betonar behovet av att skapa nätverk mellan universitet och lärcentrum på området för forskning och utbildning om blå ämnen, och noterar med intresse de möjligheter som erbjuds genom programmet Erasmus+ för perioden 2021–2027 via de nya initiativen europeiska universitetsallianser och yrkeskunskapscentrum. Parlamentet uppmanar till fortsatt utveckling av de europeiska blå skolorna. Parlamentet betonar att särskild utbildning om den blå ekonomin, bland annat genom Europeiska socialfonden plus, skulle bidra till att öka medvetenheten om marina ekosystem och behovet av att skydda dem genom att ta itu med problemet med marint skräp.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av att bekämpa avhopp från skolan och av formell och icke-formell utbildning för att förbättra kompetensen hos befolkningen i havsnära områden samt uppmuntrar ansträngningar för att samordna arbetet i flera sektorer med att främja inkluderande och konkurrenskraftig blå tillväxt.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av att lansera pilotprojekt i Atlantområdet inom havsförvaltning och kunskap om haven, i randområdena och på andra platser, tillsammans med universitet, forskningscentrum och sjöfartsskolor.

36.  Europaparlamentet välkomnar den ökade utvecklingen av ny forskning om marin bioteknik pga. dess potentiella användning inom industriella och medicinska tillämpningar. Parlamentet erinrar om att projekt och initiativ för innovation kan bidra till utvecklingen av forskningskapacitet, nätverksbyggande och utbyte av bästa praxis.

Pelare III – Marint förnybar energi

37.  Europaparlamentet välkomnar initiativ för att påskynda anpassningarna till klimatförändringarna och uppnå målet att bli en koldioxidneutral kontinent till 2050, såsom den atlantiska alliansen för färdigheter och skapandet av incitament för att främja installation av förnybara energianläggningar till havs och i inlandet. Parlamentet betonar här att staterna utmed Atlantkusten måste samarbeta om forskning och utveckling kring framväxande och förnybar energi, såsom sol- våg, tidvatten- och vindenergi. Parlamentet beklagar att förnybar energi till havs fortfarande är underutvecklad i den atlantiska regionen.

38.  Europaparlamentet påpekar att en moderniserad blå ekonomi i Atlantområdet kan bidra till övergången till ren energi genom att utnyttja den ökande potentialen hos havsbaserade förnybara energikällor och en hållbar förvaltning av havsområdet i linje med den europeiska gröna given, vilket framhåller den avgörande roll som produktionen av havsbaserad förnybar energi spelar för omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Pelare IV – Hälsosamma hav och motståndskraftiga kuster

39.  Parlamentet beklagar att det i handlingsplanen för Atlanten 2.0 och dess pelare inte sägs något om att tillämpa en ekosystemansats på havsförvaltningen, såsom det krävs i ramdirektivet om en marin strategi(23), och att detta bör gälla för all verksamhet som ingår i den blå ekonomin.

40.  Europaparlamentet stödjer forskning om oceanerna och uppmanar kommissionen och Atlantregionerna att, inom ramen för handlingsplanens fjärde pelare, främja ett omfattande gemensamt projekt för att minska föroreningen av Atlanten och dess havsbotten, att stödja oceanografisk forskning och observation på havsbotten och att främja hållbara åtgärder för förebyggande av föroreningar. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang utveckling av fler innovativa havsrelaterade åtgärder som ska bidra till skyddet och till minskade koldioxidutsläpp från maritima källor, t.ex. den koldioxid som släpps ut av fartyg.

41.  Europaparlamentet anser att den cirkulära ekonomin bör utvidgas genom insamling av marint skräp och dess återinförande i ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja uppförandet av centrum för insamling och bearbetning av plast och annat marint avfall, i synnerhet i de yttersta randområdena i Atlanten, som är kraftigt påverkade av avfall som transporteras av havsströmmarna. Parlamentet föreslår att ett centrum för att förbygga och bekämpa marint avfall upprättas i ett av Atlantens yttre randområden.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna samt deras regioner att vidta fler förebyggande åtgärder och utveckla en större riskhanteringskapacitet för att hantera naturkatastrofer och olyckor på land och till havs. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska sjöfartsrelaterade miljörisker och förbättra sjöfartssektorns övergripande hållbarhet och säkerhet.

43.  Europaparlamentet välkomnar att det i handlingsplanen för Atlanten 2.0 talas om kartläggning och bevarande av kustnära våtmarker som en del av mål 6 om mer motståndskraftiga kuster. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det finns effektiva förvaltningsplaner för dessa områden.

44.  Europaparlamentet betonar vikten av specifika Eruf-/Interreg-program som särskilt är inriktade på begränsning av och anpassning till klimatförändringar och på bedömning och förebyggande av hydrogeologiska risker i kustområden och våtmarker.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), och på grundval av en djupgående konsekvensanalys, utarbeta ambitiösa initiativ och en färdplan för minskade koldioxidutsläpp från fartyg.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta stora skyddade maritima områden, och understryker vikten av att skydda alla marina arter. Parlamentet understryker att marina skyddsområden inte bara skyddar marina ekosystem utan också fyller en funktion för begränsning av klimatförändringarna och anpassning till dem samt bidrar till välmående och motståndskraftiga oceaner. Parlamentet upprepar uppropet i kommissionens strategi för biologisk mångfald fram till 2030 om att minst 30 % av havsområdena i EU ska vara skyddade, också genom att vara återhämtningsområden för fiskbestånd såsom föreskrivs i den gemensamma fiskeripolitiken, och att minst 10 % av EU:s vatten ska klassificeras som strikt skyddade områden(24).

47.  Europaparlamentet betonar vikten av att samordna kommissionens och medlemsstaternas insatser för att förbättra oceanernas hälsa och havsförvaltningen, och av att främja den hållbara förvaltningen av dess resurser, i enlighet med Galwayförklaringen och Belémförklaringen.

48.  Europaparlamentet betonar vikten av den här strategin för rapporten ”Mission Starfish 2030: Restore our Ocean and Waters” för handlingsplanen för Atlanten och uppmanar till stödåtgärder och samordning med medlemsstaterna och deras regioner för att genomföra den politik som krävs för att uppnå strategins fem huvudsakliga mål: kunskap, återhämtning, nollförorening, minskade koldioxidutsläpp samt styrning.

Styrning

49.  Europaparlamentet välkomnar att Atlantregionerna numera integreras bättre i styrningen av strategin för Atlanten, att de nationella delegationerna har möjlighet att bjuda in sina regioner att delta i de strategiska kommittéerna för Atlantregionen och att konferensen för perifera kustregioner i Europa (CPMR) har inkluderats som rådgivare. Parlamentet påpekar i sammanhanget att regioner, städer och kommunerna vid kusterna i stor utsträckning skulle kunna bidra till genomförandet av den här handlingsplanen.

50.  Europaparlamentet vill att alla berörda regioner i de nationella delegationerna, utomeuropeiska länder och territorier i Atlanten samt länder utanför EU i Atlantområdet ska bjudas in till att delta i strategin.

51.  Europaparlamentet påminner om framgångarna för styrningsstrukturen i Alpstrategin.

52.  Europaparlamentet föreslår att det minst en gång per år hålls möten mellan medlemsstaterna och deras regioner som är involverade i strategin, kommissionen, parlamentet och alla intressenter för att främja en bättre samordning och en regelbunden övervakning av de åtgärder som respektive region vidtagit. Parlamentet efterlyser större synlighet när det gäller den nya styrningsstrukturen och de framtida mötena.

53.  Europaparlamentet rekommenderar att partnerna i Atlantstrategin och medlemmarna av övervakningskommittén för Interreg-Atlantområdet upprättar gemensamma mål och beslutsprocesser för att på ett bättre sätt genomföra lösningar för att ta itu med regionala utmaningar på områdena innovation, resurseffektivitet, miljö och kultur, till stöd för regional utveckling och hållbar tillväxt. Interregprogrammet för Atlantområdet har inte den administrativa och finansiella kapaciteten, och inte heller till uppgift, att vara den främsta finansieringskällan för projekt som hör till strategin för Atlanten.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för de specifika målen i strategin för Atlanten, fokusera på de minst utvecklade områdena i Atlantområdet. Parlamentet anser att det är grundläggande att öka antalet specifika ansökningsomgångar för projekt i Atlantregionerna, inklusive för små, medelstora och stora transatlantiska projekt, inom de mindre utvecklade socioekonomiska prioriteringarna i Atlantstrategin. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om vikten av att till fullo genomföra partnerskapsprincipen, dvs. att socioekonomiska parter och andra intressenter deltar för det korrekta och faktiska deltagandet av arbetsmarknadens parter i utarbetandet av de sammanhållningspolitiska programmen i Atlantregionerna, också för att säkerställa en bättre planering och ett bättre genomförande av de slutliga projekten på plats.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i samarbete med sina regionala och lokala myndigheter och andra intressenter, öka sitt deltagande och genomföra gemensamma strategiska projekt. Parlamentet understryker betydelsen av de strategiska sektorer som omfattas av denna handlingsplan, till exempel transport, energi, hållbar turism, miljöskydd och hållbar användning av resurser, forskning och utbildning.

56.  Europaparlamentet anser att icke-statliga miljöorganisationer vars verksamhet är direkt kopplad till havet bör delta mer aktivt för att skapa, främja och genomföra nya projekt inom utbildning eller andra sektorer, såsom skydd av Atlantens ekosystem och biologiska mångfald.

57.  Europaparlamentet uppmanar parterna i strategin för Atlanten att, med kommissionens stöd, utveckla en specifik informationsplattform för utbyte av erfarenheter och bästa praxis som är relevant för handlingsplanen för Atlanten 2.0

58.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över den nuvarande strategin med tanke på de allvarliga brister som konstaterats.

Mot en atlantisk makroregion

59.  Europaparlamentet erinrar om att rådet, i dess slutsatser av den 5 juni 2019 om genomförandet av EU:s makroregionala strategier, förblev öppen för skapandet av nya makroregioner. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att ge kommissionen i uppdrag att upprätta en ny modell för en atlantisk makroregion som stärker införandet av regionala myndigheter och de yttersta randområdena i Atlantens roll i styrandet av Atlantstrategin, driver ambitiösa projekt för Atlantområdet, skapar bättre samordning av användningen av EU-finansiering i regionerna och arbetar på ett integrerat sätt där fokus ligger på synergieffekter mellan den maritima dimensionen och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående analys av fördelarna för medlemsstaterna och deras regioner med att införa den atlantiska makroregionen, som ett sätt att möta de gemensamma utmaningar som dessa regioner ställs inför. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till särdragen i de yttersta randområdena i handlingsplanen och i sin analys av skapandet av en atlantisk makroregion, samt understryker behovet av att ta vederbörlig hänsyn till dessa särdrag genom att i varje havsområde – Västindien, Amazonasbäckenet och det makaronesiska området – utveckla särskilt riktade strategier som fokuserar på de yttersta randområdenas specifika utmaningar, för att på så sätt garantera att ingen region hamnar på efterkälken.

o
o   o

61.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna och de nationella parlamenten i Frankrike, Irland, Portugal och Spanien som deltar i strategin samt till Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

(1) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.
(2) EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.
(3) Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2011 om genomförandet av EU-strategin för Donauregionen (EUT C 188 E, 28.6.2012, s. 30), Europaparlamentets resolution av den 13 september 2016 om en EU-strategi för Alpregionen (EUT C 204, 13.6.2018, s. 57), och Europaparlamentets resolution av den 28 oktober 2015 om EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUT C 355, 20.10.2017, s. 23).
(4) EUT L 75, 19.3.2015, s. 4.
(5) EUT L 206, 22.7.1992, s. 7.
(6) EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.
(7) EUT C 270, 7.7.2021, s. 94.
(8) EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.
(9) EUT L 231, 30.6.2021, s. 94.
(10) EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.
(11) EUT C 232, 16.6.2021, s. 28.
(12) Antagna texter, P9_TA(2021)0109.
(13) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 95.
(14) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 122.
(15) EUT L 124, 25.4.2014, s. 1.
(16) EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.
(17) EUT L 288, 6.11.2007, s. 27.
(18) EUT L 197, 21.7.2001, s. 30.
(19) Kommissionens undersökning från december 2017 som låg till grund för halvtidsöversynen om genomförandet av handlingsplanen för Atlantområdet.
(20) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
(21) Europeiska kommissionen, The Atlantic Strategy and the 2013-2020 Action Plan, visad den 20 juli 2021, tillgänglig på: https://atlanticstrategy.eu/en/atlantic-strategy-glance/atlantic-strategy
(22) Kommissionens undersökning från december 2017 som låg till grund för halvtidsöversynen om genomförandet av handlingsplanen för Atlantområdet.
(23) I artikel 1 i direktivet föreskrivs att den ekosystembaserade metoden ska tillämpas på ett sätt som säkerställer att dessa aktiviteters samlade tryck hålls inom nivåer som är förenliga med uppnåendet av god miljöstatus och att de marina ekosystemens kapacitet att reagera på antropogena förändringar inte äventyras, samtidigt som ett hållbart utnyttjande av marina varor och tjänster möjliggörs för nuvarande och kommande generationer.
(24) I EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 fastställs målet att rättsligt skydda minst 30 % av EU:s landyta och 30 % av EU:s havsområde samt att ekologiska korridorer ska integreras (vilket innebär 4 % extra för landytan och 19 % för havsområdena jämfört med i dag). Vidare krävs det att 10 % av EU:s landyta och 10 % av EU:s hav ska vara strikt skyddade områden (i dag är endast 3 % av marken och mindre än 1 % av de marina områdena strikt skyddade).


Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar ***I
PDF 295kWORD 92k
Europaparlamentets ändringar antagna den 14 september 2021 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 851/2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (COM(2020)0726 – C9-0366/2020 – 2020/0320(COD))(1)
P9_TA(2021)0376A9-0253/2021

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Unionen är mån om att skydda och förbättra människors hälsa, särskilt vad gäller att bekämpa de stora gränsöverskridande folksjukdomarna, genom åtgärder för övervakning, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
(1)  Unionen är mån om att med prioritet skydda och förbättra människors hälsa, genom sjukdomsförebyggande och åtgärder mot stora folksjukdomar, i form av övervakning, bedömning, information, förbättrad beredskap mot och utfärdande av tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
(2a)  För att högpresterande hälso- och sjukvårdssystem ska finnas att tillgå för alla behövs en helhetssyn på folkhälsan. Centrumet bör få i uppgift att identifiera och monitorera sammanhanget mellan stora icke-smittsamma sjukdomar för att bedöma hur smittsamma sjukdomar påverkar hälso- och sjukvårdssystem överlag och hur samsjuklighet påverkar hälsoresultaten, utgående från vad som observerats under covid-19-pandemin. Utgående från centrumets omfattande erfarenhet av övervakning och monitorering på unionsnivå av smittsamma sjukdomar, dess befintliga verktyg för datainsamling (TESSy) och dess kopplingar till nationella folkhälsomyndigheter med ansvar för både smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar, har centrumet en unik möjlighet att tillhandahålla allsidig folkhälsoinformation som kan användas vid politiskt beslutsfattande.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Den 11 mars 2020 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att det nya covid-19-utbrottet utgör en global pandemi. De utmaningar som uppstod under insatserna mot pandemin tydliggjorde att centrumets roll inom ramen för unionens beredskap och insatser på hälsoområdet måste förstärkas.
(3)  Den 11 mars 2020 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att det nya covid-19-utbrottet utgör en global pandemi. Mot bakgrund dels av de utmaningar som uppstod under insatserna mot pandemin, särskilt för personer med icke-smittsamma sjukdomar, dels av de effektivitetsbrister som upptäckts i unionens respons i detta hänseende, blev det tydligt att unionens ram för beredskap och insatser på hälsoområdet bör förstärkas och utvidgas för att unionens potential och medlemsstaternas kapacitet att bemöta framtida pandemier bättre ska kunna tillvaratas.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
(3a)  I sitt beslut av den 5 februari 2021 i den strategiska undersökningen OI/3/2020/TE påtalade Europeiska ombudsmannen vissa betydande effektivitetsbrister i centrumets insatser mot covid-19-pandemin. I sin nuvarande utformning föranleder centrumets system för insamling av information brist på aktuella, fullständiga och jämförbara data och påverkar därmed dess modellerings- och prognospotential, liksom också insynen i informationen och sättet att föra ut den till allmänheten. Dessa brister bör åtgärdas i förordningen för att det ska säkerställas, bland annat, att samordningen och epidemiövervakningen blir bättre, att centrumets åtgärder i god tid förs ut till kännedom och att insynen i dessa åtgärder förbättras.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 3b (nytt)
(3b)  Centrumets kapacitet att utföra nya arbetsuppgifter kommer att bero av hur mycket ekonomiskt bistånd unionen beviljar samt av vilka interna och externa personalresurser som finns att tillgå. För att centrumet ska kunna fullgöra sina nya arbetsuppgifter till följd av covid-19-pandemin kommer det att behöva mer finansiering och fler anställda. Det går inte för sig att centrumet får dessa nya resurser endast via särskilda projektorienterade anslag, till exempel sådana som beviljas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/5221a (programmet EU för hälsa), och det räcker inte heller med de resurser som centrumet redan fått i den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027. Därför måste centrumet få mer finansiering och fler anställda så fort som möjligt.
_______________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/522 av den 24 mars 2021 om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet (programmet EU för hälsa) för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 1).
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 3c (nytt)
(3c)  Förbättring av folkhälsan överlag genom sjukdomsförebyggande kommer att bidra till att minska mottagligheten för utbrott av framtida infektionssjukdomar. Det bör stimuleras till synergier med andra av unionens hälsoinitiativ, såsom Europas plan mot cancer eller med unionsinstrument såsom programmet EU för hälsa.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 3d (nytt)
(3d)  Överexploateringen av vilda djur och växter och andra naturtillgångar och den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald är en fara för människors hälsa. Eftersom människors, djurs och miljöns hälsa är oupplösligt knutna till varandra måste ovillkorligen One health-modellen antas för hantering av såväl nuvarande som kommande kriser.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Denna förordning utökar följaktligen centrumets uppdrag och arbetsuppgifter för att förbättra dess kapacitet att tillhandahålla den nödvändiga vetenskapliga sakkunskapen och för att stödja åtgärder som är relevanta för förebyggande, beredskap, insatsplanering och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa i unionen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning EU …/…10 [ISC/2020/12524].
(5)  Denna förordning utökar följaktligen centrumets uppdrag och arbetsuppgifter för att förbättra dess kapacitet att tillhandahålla den nödvändiga gedigna och oberoende vetenskapliga sakkunskapen och för att stödja åtgärder som är relevanta för förebyggande, beredskap, insatsplanering och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa i unionen, också när det gäller smittsamma sjukdomars påverkan på stora icke-smittsamma sjukdomar och i synnerhet växelverkan mellan dem, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning EU …/…10 [ISC/2020/12524].
__________________
__________________
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) XXXX/XXXX av den DATUM om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU. [EUT: vänligen ange komplett titel och hänvisning till offentliggörandet av förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa (SCBTH).]
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) XXXX/XXXX av den DATUM om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU. [EUT: vänligen ange komplett titel och hänvisning till offentliggörandet av förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa (SCBTH).]
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  I detta hänseende bör centrumet få i uppdrag att tillhandahålla epidemiologisk information och analys av denna, epidemiologisk modellering, förhandsplanering och prognos, relevant riskbedömning och rekommendationer, vilka fastställer alternativ för förbyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar. Dess åtgärder bör också vara förenliga med One health-modellen, genom att erkänna växelverkan mellan människors och djurs hälsa och miljön. Centrumet bör övervaka kapaciteten hos nationella hälso- och sjukvårdssystem att hantera hot från smittsamma sjukdomar, i synnerhet med tanke på hur viktig denna information är vid utarbetandet av de nationella beredskaps- och insatsplanerna. Centrumet bör stödja genomförandet av verksamheter som finansieras genom EU:s relevanta finansieringsprogram och finansieringsinstrument, och med anknytning till smittsamma sjukdomar, tillhandahålla riktlinjer för behandling och fallhantering utifrån en grundlig bedömning av de senaste bevisen, stödja insatser mot epidemier och sjukdomsutbrott i medlemsstaterna och i tredjeländer, inbegripet insatser på fältet, och tillhandahålla aktuell, objektiv, tillförlitlig och lättillgänglig information om smittsamma sjukdomar till allmänheten. Centrumet bör också upprätta tydliga förfaranden för samarbete med folkhälsoaktörer i tredjeländer samt med internationella organisationer med kompetens inom området folkhälsa för att på så sätt bidra till EU:s åtagande om att stärka andra parters beredskaps- och insatskapacitet.
(6)  I detta hänseende bör centrumet få i uppdrag att tillhandahålla aktuell epidemiologisk information och analys av denna, epidemiologisk modellering, förhandsplanering och prognos, relevant riskbedömning och rekommendationer, vilka fastställer alternativ för förbyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar. Dess åtgärder bör också vara förenliga med One health-modellen, genom att erkänna växelverkan mellan människors och djurs hälsa och miljön, eftersom många sjukdomsutbrott är av zoonotiskt ursprung. Centrumet bör övervaka, bedöma och stödja kapaciteten hos nationella hälso- och sjukvårdssystem att hantera hot från smittsamma sjukdomar, i synnerhet med tanke på hur viktig denna information är vid utarbetandet av de nationella beredskaps- och insatsplanerna, för att medlemsstaterna ska kunna förbättra kapaciteten hos sina hälso- och sjukvårdssystem. Planerna bör innefatta rekommendationer för politiska åtgärder som rör begränsning av smittsamma sjukdomars inverkan på hälso- och sjukvården samt vården och omsorgen, framför allt för patienter som lider av icke-smittsamma sjukdomar. Övervakningen av hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet i medlemsstaterna bör baseras på standardiserade indikatorer och definitioner för att säkerställa jämförbarhet. Centrumet bör regelbundet få besöka medlemsstaterna för att bedöma hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera hälsokriser samt få utföra inspektioner på ad hoc-basis i medlemsstaterna för att granska deras beredskaps- och insatsplaner. Centrumet bör stödja genomförandet av verksamheter som finansieras genom EU:s relevanta finansieringsprogram och finansieringsinstrument, och med anknytning till smittsamma sjukdomar, tillhandahålla riktlinjer för behandling och fallhantering utifrån en grundlig bedömning av de senaste bevisen, stödja insatser mot epidemier och sjukdomsutbrott i medlemsstaterna och i tredjeländer, inbegripet insatser på fältet samt personalutbildning, och tillhandahålla aktuell, objektiv, tillförlitlig och lättillgänglig information om smittsamma sjukdomar till allmänheten. Centrumet bör också upprätta tydliga förfaranden för samarbete med folkhälsoaktörer i tredjeländer samt med internationella organisationer med kompetens inom området folkhälsa för att på så sätt bidra till EU:s åtagande om att stärka andra parters beredskaps- och insatskapacitet.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  För att effektivt stödja centrumets arbete och säkerställa att det kan fullgöra sitt uppdrag bör medlemsstaterna få i uppdrag att meddela centrumet data om övervakningen av smittsamma sjukdomar och andra särskilda hälsofrågor såsom antimikrobiell resistens och hälso- och sjukvårdsrelaterade infektioner med koppling till smittsamma sjukdomar, tillgängliga vetenskapliga och tekniska data och information av relevans för centrumets uppdrag, och att till centrumet anmäla allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, informera om beredskaps- och insatsplanering och hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet, och tillhandahålla relevant information som kan vara användbar för att samordna insatser samt identifiera erkända behöriga organ och folkhälsoexperter som finns tillgängliga att bistå i unionens insatser mot hälsohot.
(7)  Tillgång till aktuella och fullständiga data är en förutsättning för att centrumet ska kunna göra snabba riskbedömningar, inbegripet epidemiologisk modellering, och prognoser. För att effektivt stödja centrumets arbete och säkerställa att det kan fullgöra sitt uppdrag bör medlemsstaterna i god tid tillhandahålla centrumet jämförbara data av hög kvalitet om övervakningen av smittsamma sjukdomar, såsom hiv, virushepatit B och C och tuberkulos, och andra särskilda hälsofrågor såsom antimikrobiell resistens och hälso- och sjukvårdsrelaterade infektioner, och deras påverkan på stora icke-smittsamma sjukdomar, bland dem även sjukdomar med anknytning till psykisk hälsa. Medlemsstaterna bör tillhandahålla tillgängliga vetenskapliga och tekniska data och information av relevans för centrumets uppdrag, och för centrumet anmäla allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, samt informera om beredskaps- och insatsplanering och hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet. För att dubbelarbete och motstridiga rekommendationer ska undvikas bör centrumet och medlemsstaterna tillsammans komma överens om tidsplaner, falldefinitioner, indikatorer, standarder, protokoll och former för kommunikation, och informationsutbytet mellan centrumet, WHO och nationella byråer bör fungera smidigt.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Kommissionen bör, i samarbete med centrumet, Europeiska miljöbyrån, Europeiska kemikaliemyndigheten och Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, stimulera till att analysen och bedömningen av de risker som är förknippade med miljö-, klimat- och livsmedelsbetingade faktorer systematiskt integreras med epidemiologisk övervakning, med beaktande av svagheterna i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen och koncentrationen av utsatta grupper inom befolkningen, för att man ska kunna arbeta för ett helhetsbetonat grepp på frågan om förebyggande och tidig upptäckt av smittsamma sjukdomar. Befintliga instrument såsom det europeiska klimat- och hälsoobservatoriet och instrument som håller på att utvecklas, såsom Europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) bör anlitas för detta ändamål.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  För att förbättra beredskaps- och insatsplaneringen i unionen bör centrumets drift av de särskilda nätverken och nätverksverksamheterna utvidgas för att återspegla tillämpningsområdet för förordning (EU) …/…. [EUT: vänligen infoga hänvisning till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]]. I detta syfte bör centrumet samordna och tillhandahålla teknisk och vetenskaplig sakkunskap till kommissionen och medlemsstaterna genom särskilda nätverk av behöriga samordnande organ, inbegripet nyligen inrättade nätverk av laboratorier och för transfusion, transplantation och medicinskt assisterad befruktning.
(8)  För att förbättra beredskaps- och insatsplaneringen i unionen bör centrumets drift av de särskilda nätverken och nätverksverksamheterna utvidgas för att återspegla tillämpningsområdet för förordning (EU) …/…. [EUT: vänligen infoga hänvisning till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]]. I detta syfte bör centrumet samordna och tillhandahålla teknisk och vetenskaplig sakkunskap till kommissionen, medlemsstaterna och hälsoskyddskommittén (HSC). genom särskilda nätverk av behöriga samordnande organ, inbegripet genom att uppmuntra till samarbete inom unionens nyligen inrättade nätverk av laboratorier och för transfusion, transplantation och medicinskt assisterad befruktning.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  I syfte att förbättra verkan av den epidemiologiska övervakningen av smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor i unionen bör centrumet få i uppdrag att ytterligare utveckla digitala plattformar och applikationer som stödjer den epidemiologiska övervakningen på unionsnivå, möjliggör användningen av digital teknik, såsom artificiell intelligens, i sammanställningen och analysen av data, och erbjuder medlemsstaterna teknisk och vetenskaplig rådgivning för inrättandet av integrerade epidemiologiska övervakningssystem. Sådana digitala plattformar och applikationer bör utvecklas med EU:s rymddata i syfte att integrera dem i det framtida europeiska hälsodataområdet enligt unionslagstiftningen.
(9)  I syfte att förbättra verkan av den epidemiologiska övervakningen och monitoreringen av testning och behandling av smittsamma sjukdomar, deras växelverkan med stora icke-smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor i unionen bör centrumet få i uppdrag att ytterligare utveckla säkra och interoperabla digitala plattformar och applikationer som stödjer den epidemiologiska övervakningen på unionsnivå, möjliggör användningen av digital teknik, såsom artificiell intelligens samt datormodellering och datorsimulering, i sammanställningen och analysen av data, och erbjuder medlemsstaterna teknisk och vetenskaplig rådgivning för inrättandet av integrerade system för hälsoövervakning. Sådana digitala plattformar och applikationer bör utvecklas med EU:s rymddata i syfte att integrera dem i det framtida europeiska hälsodataområdet enligt unionslagstiftningen.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  För att stärka unionens och medlemsstaternas kapacitet att bedöma den epidemiologiska situationen och genomföra korrekta riskbedömningar och insatser bör centrumet i synnerhet övervaka och rapportera om tendenser gällande smittsamma sjukdomar, stödja och främja evidensbaserade insatser, tillhandahålla rekommendationer för att förbättra programmen för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar vilka inrättats på nationell nivå och på unionsnivå, övervaka och bedöma kapaciteten hos de nationella hälso- och sjukvårdssystemen för diagnostisering, förebyggande och behandling av smittsamma sjukdomar, däribland att på ett jämställdhetsmedvetet sätt identifiera riskutsatta befolkningsgrupper som kräver särskilda åtgärder, analysera sambandet mellan sjukdomens incidens och sociala och miljömässiga faktorer, och identifiera smittsamma sjukdomars riskfaktorer för spridning och sjukdomens svårighetsgrad samt identifiera forskningsbehov och prioriteringar. Centrumet bör arbeta med utsedda nationella kontaktpunkter för övervakning, som utgör ett nätverk som ger strategisk rådgivning till centrumet om sådana frågor och som underlättar användningen av möjliggörande sektorer, såsom EU:s rymddata och rymdtjänster.
(10)  För att stärka unionens och medlemsstaternas kapacitet att bedöma den epidemiologiska situationen och genomföra korrekta riskbedömningar och insatser bör centrumet i synnerhet, utgående från en uppsättning gemensamma indikatorer som föreslagits av centrumet och utvecklats i nära samarbete och samråd med medlemsstaterna, identifiera uppkommande hälsohot, övervaka och rapportera om tendenser gällande smittsamma sjukdomar, stödja, samordna och främja evidensbaserade insatser, tillhandahålla rekommendationer för att förbättra programmen för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar vilka inrättats på nationell nivå och på unionsnivå, övervaka och bedöma kapaciteten hos de nationella hälso- och sjukvårdssystemen för diagnostisering, förebyggande, behandling och begränsning av spridningen av smittsamma sjukdomar och stödja medlemsstaterna för att åstadkomma konvergens uppåt för dessa system, varvid också jämställdhetsmedvetenhet bör ådagaläggas, samt identifiera riskutsatta befolkningsgrupper som kräver särskilda åtgärder, analysera sambandet mellan sjukdomens incidens och sociala och miljömässiga faktorer jämte klimatfaktorer, beakta samsjuklighetens inverkan på patienter med smittsamma sjukdomar och på deras behandling och identifiera smittsamma sjukdomars riskfaktorer för spridning och sjukdomens svårighetsgrad samt identifiera forskningsbehov och prioriteringar. Centrumet bör arbeta med utsedda nationella kontaktpunkter för övervakning, som utgör ett nätverk som ger strategisk rådgivning till centrumet om sådana frågor och som underlättar användningen av möjliggörande sektorer, såsom EU:s rymddata och rymdtjänster.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Centrumet bör hjälpa till att stärka kapaciteten inom unionen att diagnostisera, upptäcka, identifiera och karakterisera smittämnen som kan hota folkhälsan genom att säkerställa driften av nätverket av unionens referenslaboratorier i enlighet med förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga hänvisning till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]]. Detta nätverk ansvarar för att främja god praxis och harmonisering avseende diagnostisering, testmetoder, och användningen av tester, för att säkerställa enhetlig övervakning, anmälan och rapportering av sjukdomar samt en förbättrad testnings- och övervakningskvalitet.
(11)  Centrumet bör hjälpa till att stärka kapaciteten inom unionen att diagnostisera, upptäcka, identifiera och karakterisera smittämnen som kan hota folkhälsan, vilket centrumet bör göra genom att säkerställa att ett särskilt nätverk av unionens referenslaboratorier i enlighet med förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga hänvisning till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]] kan drivas på ett integrerat sätt. Detta nätverk ansvarar för att främja god praxis och harmonisering avseende diagnostisering, testmetoder, utbildning i aktuella och innovativa förfaranden samt användningen av tester, för att säkerställa enhetlig övervakning, anmälan och standardiserad rapportering av sjukdomar samt en förbättrad testnings- och övervakningskvalitet.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  I händelse av gränsöverskridande hot mot människors hälsa som följer av smittsamma sjukdomar kan tjänster för blodtransfusion och transplantation i medlemsstaterna tillhandahålla medel för snabb testning av givarpopulationen och bedöma exponering för och immunitet mot sjukdomen hos befolkningen i allmänhet. Dessa tjänster är beroende av att centrumet gör snabba riskbedömningar för att skydda de patienter som är i behov av behandling med ämnen av mänskligt ursprung från överföring av sådana smittsamma sjukdomar. Sådana riskbedömningar utgör grunden för lämplig anpassning av de åtgärder som utgör standarder för kvalitet och säkerhet hos ämnen av mänskligt ursprung. Centrumet bör för detta ändamål således inrätta och driva ett nätverk av nationella tjänster för blodtransfusion och transplantation och deras myndigheter.
(12)  I händelse av gränsöverskridande hot mot människors hälsa som följer av smittsamma sjukdomar kan tjänster för blodtransfusion och transplantation i medlemsstaterna tillhandahålla medel för snabb testning av givarpopulationen och bedöma exponering för och immunitet mot sjukdomen hos befolkningen i allmänhet. Dessa tjänster är beroende av att centrumet gör snabb, omfattande och korrekt riskbedömning för att skydda de patienter som är i behov av behandling med ämnen av mänskligt ursprung från överföring av sådana smittsamma sjukdomar. Sådana riskbedömningar utgör grunden för lämplig anpassning av de åtgärder som utgör standarder för kvalitet och säkerhet hos ämnen av mänskligt ursprung. Centrumet bör för detta ändamål således inrätta och driva ett nätverk av nationella tjänster och deras myndigheter för mikrobiologisk säkerhet hos ämnen av mänskligt ursprung som används vid transfusion, transplantation och medicinskt assisterad befruktning.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  I syfte att minska förekomsten av epidemier och stärka kapaciteten att förebygga smittsamma sjukdomar i unionen bör centrumet utarbeta en ram för förebyggandet av smittsamma sjukdomar, vilken omfattar exempelvis sjukdom som kan förebyggas genom vaccination, antimikrobiell resistens, hälsoundervisning, hälsokompetens och beteendeförändring.
(13)  I syfte att minska förekomsten av epidemier och stärka kapaciteten att förebygga smittsamma sjukdomar i unionen bör centrumet, tillsammans med medlemsstaterna för att hänsyn ska kunna tas till deras erfarenheter och respektive situationer, utarbeta en ram för förebyggandet av smittsamma sjukdomar, vilken omfattar exempelvis sjukdom som kan förebyggas genom vaccination, varjämte ramen även ska omfatta vaccineringsmotstånd, medvetenhet om överföringsvägar, antimikrobiell resistens, hälsoundervisning, hälsokompetens, ojämlikhet i hälsa, samt sjukdomsförebyggande, beteendeförändring och samband med stora icke-smittsamma sjukdomar. Centrumet bör ge medlemsstaterna riktlinjer och övervaka deras genomförande av denna ram.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Centrumet bör förbättra beredskaps- och insatskapaciteten på nationell nivå och på unionsnivå genom att tillhandahålla vetenskaplig och teknisk sakkunskap till medlemsstaterna och kommissionen. I detta sammanhang bör centrumet, i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen, utföra olika åtgärder, däribland utarbetandet av beredskaps- och insatsplaner på nationell nivå och på unionsnivå, och övervaknings- och utvärderingsramar för beredskapen, tillhandahålla rekommendationer om kapaciteten att förebygga, förbereda och hantera sjukdomsutbrott och om förstärkandet av nationella hälso- och sjukvårdssystem. Centrumet bör bredda sin insamling och analys av data med avseende på epidemiologisk övervakning och relaterade särskilda hälsofrågor, utvecklingen av epidemiska situationer, ovanliga epidemiska företeelser eller nya sjukdomar av okänt ursprung, även i tredjeländer, data om molekylära patogener och hälso- och sjukvårdssystem. I detta syfte bör centrumet säkerställa lämpliga dataset samt förfaranden för att underlätta rådfrågning och överföring och tillgång till data, utföra vetenskapliga och tekniska utvärderingar av förebyggande åtgärder och kontrollåtgärder på unionsnivå, och arbeta med byråer, behöriga organ och organisationer som är verksamma inom området datainsamling.
(14)  Centrumet bör förbättra beredskaps- och insatskapaciteten på nationell nivå och på unionsnivå genom att tillhandahålla vetenskaplig och teknisk sakkunskap till medlemsstaterna och kommissionen. I detta sammanhang bör centrumet, i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen, utföra olika åtgärder, däribland utarbetandet av beredskaps- och insatsplaner på unionsnivå, samt bidra till utarbetandet av nationella beredskaps- och insatsplaner, och övervaknings- och utvärderingsramar för beredskapen, tillhandahålla rekommendationer om kapaciteten att förebygga, förbereda och hantera sjukdomsutbrott och om förstärkandet av nationella hälso- och sjukvårdssystem, också genom att ordna med utbildning och dela med sig av bästa praxis. Centrumet bör bredda sin insamling och analys av data med avseende på epidemiologisk övervakning och relaterade särskilda hälsofrågor, utvecklingen av epidemiska situationer, ovanliga epidemiska företeelser eller nya sjukdomar av okänt ursprung, även i tredjeländer, data om molekylära patogener och hälso- och sjukvårdssystem samt data om växelverkan mellan smittsamma sjukdomar och stora icke-smittsamma sjukdomar. I detta syfte bör centrumet säkerställa lämpliga dataset samt förfaranden för att underlätta rådfrågning och säker överföring och tillgång till data, utföra vetenskapliga och tekniska utvärderingar av förebyggande åtgärder och kontrollåtgärder på unionsnivå, och arbeta med WHO, unionens relevanta byråer, behöriga organ och organisationer som är verksamma inom området datainsamling.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Genom förordning …/… [EUT: vänligen infoga hänvisning till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]] införs bestämmelser om systemet för tidig varning och reaktion som gör det möjligt att på unionsnivå utfärda varningar avseende allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, och som kommer att fortsätta drivas av centrumet. Med tanke på att modern teknik kan innebära ett väsentligt stöd för att bekämpa hälsohot och för att begränsa och vända utvecklingen av epidemier bör centrumet arbeta för att uppdatera detta system i syfte att kunna använda AI-teknik samt driftskompatibla och integritetsbevarande digitala verktyg, såsom mobila applikationer, med spårningsfunktioner för att identifiera personer som är i riskzonen.
(15)  Genom förordning …/… [EUT: vänligen infoga hänvisning till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]] införs bestämmelser om systemet för tidig varning och reaktion som gör det möjligt att på unionsnivå utfärda varningar avseende allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, och som kommer att fortsätta drivas av centrumet. Med tanke på att modern teknik kan innebära ett väsentligt stöd för att bekämpa hälsohot och för att begränsa och vända utvecklingen av epidemier bör centrumet arbeta för att uppdatera detta system i syfte att kunna använda AI-teknik, högpresterande datorsystem, virtuella kliniska prövningar och teknik för digitala tvillingar, samt driftskompatibla och integritetsbevarande digitala verktyg, såsom mobila applikationer, med spårningsfunktioner för att identifiera personer som är i riskzonen, och samtidigt begränsa de risker som sammanhänger till exempel med partiska dataset, felaktig systemutformning, brist på data av hög kvalitet och överdrivet beroende av automatiserat beslutsfattande, och beakta vikten av att fastställa skyddsåtgärder för att minska dessa risker under AI-teknikens utformnings- och genomförandefaser.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Centrumet bör bygga upp lämplig kapacitet för att bistå internationella insatser och insatser på fältet, i enlighet med förordning …/… [EUT: vänligen infoga hänvisning till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]]. Denna kapacitet bör göra det möjligt för centrumet att mobilisera och sätta in hjälpgrupper vid utbrott, EU:s så kallade insatsgrupper för hälsofrågor, för att bistå lokala insatser vid sjukdomsutbrott. Centrumet bör därför säkerställa kapaciteten för att utföra uppdrag i medlemsstaterna och i tredjeländer samt tillhandahålla rekommendationer om insatser mot hälsohot. Dessa grupper kan också sättas in inom ramen för unionens civilskyddsmekanism med stöd från centrumet för samordning av katastrofberedskap. Centrumet bör också stödja stärkandet av beredskapskapaciteten inom ramen för det internationella hälsoreglementet (IHR) i tredjeländer, i syfte att hantera allvarliga gränsöverskridande hälsohot och konsekvenserna av dessa.
(16)  Centrumet bör bygga upp lämplig kapacitet för att bistå internationella respektive interregionala insatser och insatser på fältet, i enlighet med förordning …/… [EUT: vänligen infoga hänvisning till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]]. Denna kapacitet bör göra det möjligt för centrumet att mobilisera och sätta in hjälpgrupper vid utbrott, EU:s så kallade insatsgrupper för hälsofrågor, för att bistå lokala insatser vid sjukdomsutbrott och samla in fältdata. Centrumet bör därför säkerställa en ständig kapacitet för att utföra uppdrag i medlemsstaterna och i tredjeländer samt tillhandahålla rekommendationer om insatser mot hälsohot. Dessa grupper kan också sättas in inom ramen för unionens civilskyddsmekanism med stöd från centrumet för samordning av katastrofberedskap. Centrumet bör också stödja stärkandet av beredskapskapaciteten inom ramen för det internationella hälsoreglementet (IHR) i tredjeländer, i syfte att hantera allvarliga gränsöverskridande hälsohot och konsekvenserna av dessa.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  För att stödja insatser vid sjukdomsutbrott, som kan spridas inom eller till unionen, bör centrumet utarbeta en ram för mobilisering av EU:s insatsgrupp för hälsofrågor i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU11 och underlätta deltagande av unionens experter på insatser på fältet i internationella insatsgrupper för att bistå unionens civilskyddsmekanism. Centrumet bör bygga upp kapaciteten hos sin personal och hos experter från unionen och EES-länderna, kandidatländer och potentiella kandidater samt länder inom den europeiska grannskapspolitiken och EU:s partnerländer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/201412, för att på ett effektivt sätt kunna delta i fältuppdrag och krishantering.
(17)  För att stödja insatser vid sjukdomsutbrott, som kan spridas inom eller till unionen, bör centrumet tillsätta en ständig EU-insatsgrupp för hälsofrågor och utarbeta en ram för dess mobilisering i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU11 och underlätta deltagande av unionens experter på insatser på fältet i internationella insatsgrupper för att bistå unionens civilskyddsmekanism och i nära samordning med denna. Centrumet bör bygga upp kapaciteten hos sin personal och hos experter från unionen och EES-länderna, kandidatländer och potentiella kandidater samt länder inom den europeiska grannskapspolitiken och EU:s partnerländer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/201412, för att på ett effektivt sätt kunna delta i fältuppdrag och krishantering. Därför bör centrumet ta fram en ram för särskiljbara expertisnivåer.
__________________
__________________
11 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).
11 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020 (EUT L 77, 15.3.2014, s. 44).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020 (EUT L 77, 15.3.2014, s. 44).
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)  Medlemsstaterna, kommissionen och centrumet bör se efter och fastställa vilka erkända behöriga organ och folkhälsoexperter, både på områdena smittsamma sjukdomar och icke-smittsamma sjukdomar, som finns att tillgå för bistånd vid unionens insatser mot hälsohot. Sådana experter och berörda parter, inbegripet civilsamhällesorganisationer, bör vara strukturellt engagerade i centrumets alla verksamheter och bidra till dess rådgivning och beslutsprocesser. Fullständig överensstämmelse med reglerna om öppenhet och intressekonflikter för berörda parters deltagande bör säkerställas.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 17b (nytt)
(17b)  För att bygga upp en stark europeisk hälsounion bör centrumet underlätta det utökade samarbetet och utbytet av bästa praxis med andra av unionens institutioner och byråer, inbegripet den framtida myndigheten Hera, och säkerställa samordning av strategier samt minimera dubbelarbete.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 17c (nytt)
(17c)  Centrumet bör nära samarbeta med behöriga organ och internationella organisationer på folkhälsoområdet, särskilt WHO.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 17d (nytt)
(17d)  Centrumet bör på ett effektivt och öppet sätt informera allmänheten om aktuella och uppkommande hälsorisker. Av omsorg om ökad insyn bör centrumet i god tid offentliggöra vetenskapliga studier, översikter, undersökningar, rapporter, snabba riskbedömningar och bedömningar av hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet. Centrumet bör i detta avseende ta upp frågor om öppenhet i enlighet med vad som anges i Europeiska ombudsmannens beslut av den 5 februari 2021 i den strategiska undersökningen OI/3/2020/TE.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 17e (nytt)
(17e)  Centrumet bör säkerställa dels en jämn könsfördelning och geografisk balans på personal- och ledningsnivå, dels jämställdhetsmedvetenhet i all sin verksamhet.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  För att bedöma effektiviteten och ändamålsenligheten hos de rättsliga bestämmelser som är tillämpliga på centrumet är det lämpligt att kommissionen genomför regelbundna utvärderingar av centrumets verksamhet.
(18)  För att bedöma effektiviteten och ändamålsenligheten hos de rättsliga bestämmelser som är tillämpliga på centrumet är det lämpligt att kommissionen genomför en årlig utvärdering av centrumets verksamhet.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Denna förordning bör inte ge centrumet några regleringsbefogenheter.
(19)  Denna förordning bör inte ge centrumet några regleringsbefogenheter. Centrumet bör dock utöva vittgående samordningsbefogenheter och befogenhet att tillhandahålla rekommendationer på unionsnivå, nationell nivå och interregional nivå i form av tydliga och enhetliga vetenskapsbaserade förslag.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 20a (nytt)
(20a)  Eftersom hälsodata är så pass känsliga bör centrumet vid sin databehandling skydda och garantera respekten för dataskyddsprinciperna laglighet, rättvisa, transparens, ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, korrekthet, lagringsbegränsning, integritet och konfidentialitet. Med tanke på de nya arbetsuppgifter som centrumet tilldelas genom denna förordning bör centrumet anta särskilda åtgärder för att minimera de risker som kan uppkomma till följd av överföring av vinklade eller ofullständiga data från flera olika källor, samt fastställa förfaranden för granskning av datakvaliteten. Centrumet bör strikt respektera de dataskyddsprinciper som fastställs i artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/17251a, och samtidigt fastställa lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder i enlighet med artikel 33 i den förordningen.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 20b (nytt)
(20b)  Europeiska datatillsynsmannen bör ha i uppgift dels att övervaka och säkerställa tillämpningen av de bestämmelser i denna förordning som hänför sig till skyddet av fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter när centrumet behandlar personuppgifter, dels att ge råd till centrumet och de registrerade i alla frågor som rör behandling av personuppgifter. Om centrumet inte behöver behandla personuppgifter för att kunna utföra sin verksamhet bör åtgärder vidtas för att säkerställa att anonyma data används i enlighet med principen om uppgiftsminimering. Om anonymiseringen inte skulle göra det möjligt att uppnå det specifika syftet med behandlingen bör data pseudonymiseras. Om tillämpningen av denna förordning nödvändiggör behandling av personuppgifter bör behandlingen ske i enlighet med unionslagstiftningen om skydd av personuppgifter. All behandling av personuppgifter på grundval av denna förordning bör utföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/6791a och (EU) 2018/17251b samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG1c. Denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter enligt förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
1b Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 20c (nytt)
(20c)  För att gällande dataskyddslagstiftning ska följas bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa vilka kategorier av registrerade som omfattas av behandlingen och vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, tillsammans med en beskrivning av de specifika åtgärderna till skydd av de berörda registrerades rättigheter och friheter. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 20161a. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter gäller i synnerhet att Europaparlamentet och rådet tillställs alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och att deras experter systematiskt får tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
__________________
1a EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Eftersom målen för denna förordning, att utöka centrumets uppdrag och arbetsuppgifter för att förbättra centrumets kapacitet att tillhandahålla den vetenskapliga sakkunskap som krävs och att stödja åtgärder som bekämpar allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av hälsohotens gränsöverskridande natur och behovet av snabba, samordnade och samstämmiga insatser, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(22)  Eftersom målen för denna förordning, att utöka centrumets uppdrag och arbetsuppgifter för att förbättra centrumets kapacitet att tillhandahålla den vetenskapliga sakkunskap som krävs och att stödja åtgärder som bekämpar allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av hälsohotens gränsöverskridande natur och behovet av snabba, bättre samordnade och samstämmiga insatser mot nya uppkommande hälsohot, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändring 33
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 1
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 2 – punkt 1a (ny)
1a.  förebyggande och kontroll av sjukdomar hos människor: alla rekommendationer som utfärdas och åtgärder som vidtas av medlemsstaternas och unionens behöriga folkhälsomyndigheter, såsom centrumet, för att förebygga och stoppa spridning av sjukdomar.
Ändring 34
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 1
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 2 – punkt 3
3.  särskilt nätverk: särskilt nätverk för sjukdomar, särskilda hälsofrågor eller folkhälsofunktioner för att säkerställa samarbete mellan de samordnande behöriga organen i medlemsstaterna.
3.  särskilt nätverk: särskilt nätverk för sjukdomar, särskilda hälsofrågor eller folkhälsofunktioner, varvid nätverket ska stödjas av centrumet och avse att säkerställa samarbete mellan de samordnande behöriga organen i medlemsstaterna.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 1
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 2 – punkt 4a (ny)
4a.  stor icke-smittsam sjukdom: en livshotande eller kronisk sjukdom som brukar vara långvarig och som betingas av en kombination av genetiska, fysiologiska, miljörelaterade och beteendemässiga faktorer, exempelvis hjärt-/kärlsjukdom, cancer, luftvägssjukdom, diabetes eller psykisk sjukdom, och som drabbar ett stort antal personer i unionen.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 1
För att öka unionens och medlemsstaternas kapacitet att skydda människors hälsa genom förebyggande och kontroll av de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som fastställs i artikel 2 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]] ska centrumets uppdrag vara att identifiera, bedöma och rapportera om befintliga och uppkommande hot motmänniskors hälsa från smittsamma sjukdomar och tillhandahålla rekommendationer för insatser på unionsnivå och nationell nivå, och vid behov även på regional nivå.
För att öka unionens och medlemsstaternas kapacitet att skydda människors hälsa genom förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar hos människor och relevanta stora icke-smittsamma sjukdomar och hälsofrågor, bland annat de relaterade särskilda hälsofrågor som fastställs i artikel 2 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]] ska centrumets uppdrag vara att identifiera, bedöma och rapportera om befintliga och uppkommande hot mot människors hälsa från smittsamma sjukdomar samt relevanta stora icke-smittsamma sjukdomar och hälsofrågor, antingen i samarbete med medlemsstaternas behöriga organ eller på eget initiativ genom det särskilda nätverket, och vid behov säkerställa att informationens läggs fram på ett lättillgängligt sätt, och tillhandahålla rekommendationer för insatser på unionsnivå och nationell nivå, och när så är lämpligt även på interregional och regional nivå samt stödja samordningen av dessa insatser. Vid tillhandahållandet av sådana rekommendationer ska centrumet ta hänsyn till varje medlemsstats nationella krishanteringsplaner och respektive omständigheter.
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2
Vid andra sjukdomsutbrott av okänt ursprung, som kan spridas inom eller till unionen, ska centrumet agera på eget initiativ tills källan till utbrottet är känd. Vid utbrott som uppenbarligen inte orsakas av en smittsam sjukdom ska centrumet endast handla i samarbete med det behöriga organet och på begäran av detta.
Vid andra sjukdomsutbrott av okänt ursprung, som kan spridas inom eller till unionen, ska centrumet agera på eget initiativ tills källan till utbrottet är känd. Vid utbrott som uppenbarligen inte orsakas av en smittsam sjukdom ska centrumet handla i samarbete med de behöriga organen och på begäran av dem, samt tillhandahålla en riskbedömning.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 3
När centrumet fullgör sitt uppdrag ska det i full utsträckning beakta medlemsstaternas, kommissionens och andra unionsorgans eller unionsbyråers ansvar samt det ansvar som internationella organisationer på folkhälsoområdet har för att säkerställa verksamhetens omfattning, samstämmighet och komplementaritet.
När centrumet fullgör sitt uppdrag ska det i full utsträckning beakta medlemsstaternas, kommissionens och andra unionsorgans eller unionsbyråers ansvar och befogenheter samt det ansvar som internationella organisationer på folkhälsoområdet har för att säkerställa verksamhetens samordning, omfattning, samstämmighet, konsekventa karaktär och komplementaritet.
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – inledningen
2.  Centrumet ska inom ramen för sina ekonomiska möjligheter och sitt uppdrag utföra följande arbetsuppgifter:
2.  Centrumet ska inom ramen för sitt uppdrag utföra följande arbetsuppgifter:
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led a
a)  Söka, samla in, sammanställa, utvärdera och sprida relevanta vetenskapliga och tekniska data och information, med beaktande av den senaste tekniken.
a)  Söka, samla in, sammanställa, utvärdera och sprida relevanta vetenskapliga och tekniska data och information, med beaktande av den senaste tillgängliga tekniken, även artificiell intelligens.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led aa (nytt)
aa)  I nära samarbete och samråd med medlemsstaterna ta fram relevanta gemensamma indikatorer för standardiserade förfaranden för datainsamling, riskbedömningar och stöd till konvergens uppåt för medlemsstaternas hantering av smittsamma sjukdomar.
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led ab (nytt)
ab)  I nära samarbete och samråd med medlemsstaterna fastställa tidsplaner och förfaranden för informationsutbyte om stora icke-smittsamma sjukdomar av det slag som avses i led ha och nödvändiga indikatorer för bedömning av de effekter som avses i det ledet.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led b
b)  Tillhandahålla analyser, vetenskaplig rådgivning, yttranden och stöd avseende unionens och medlemsstaternas åtgärder om gränsöverskridande hot mot människors hälsa, inbegripet riskbedömningar, analys av epidemiologisk information, epidemiologisk modellering, förhandsplanering och prognos, rekommendationer om åtgärder för förebyggande och kontroll av hot från smittsamma sjukdomar och andra särskilda hälsofrågor, bidra till att fastställa forskningsprioriteringar samt bistå med vetenskapligt och tekniskt bistånd, däribland utbildning och andra verksamheter inom centrumets uppdrag.
b)  Tillhandahålla analyser, vetenskaplig rådgivning, yttranden, riktlinjer och stöd avseende unionens och medlemsstaternas åtgärder mot gränsöverskridande hot mot människors hälsa, inbegripet riskbedömningar, analys av epidemiologisk information, epidemiologisk modellering, förhandsplanering och prognos, rekommendationer om åtgärder för förebyggande och kontroll av hot från smittsamma sjukdomar och andra särskilda hälsofrågor, bland annat vilka svåra konsekvenser de kan få för patienter som lider av stora icke-smittsamma sjukdomar, samt bidra till att fastställa forskningsprioriteringar.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba)  Identifiera och övervaka hur icke-smittsamma sjukdomar leder till att smittsamma sjukdomar oftare förekommer, får svårare förlopp och ökad dödlighet.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led c
c)  Samordna det europeiska nätverksarbetet mellan organ som verkar inom centrumets uppdrag, inklusive nätverk som bildas genom folkhälsoverksamhet som stöds av kommissionen, och drift av de särskilda nätverken.
c)  Samordna det europeiska nätverksarbetet mellan organ, organisationer och experter som verkar inom centrumets uppdrag, inklusive nätverk som bildas genom folkhälsoverksamhet som stöds av kommissionen, och drift av de särskilda nätverken, och samtidigt säkerställa att reglerna om öppenhet och intressekonflikter fullständigt följs.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led d
d)  Utbyta information, sakkunskap och bästa metoder.
d)  Utbyta information, sakkunskap och bästa metoder, och ge vetenskapligt och tekniskt bistånd, även i form av utbildning.
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led e
e)  Övervaka hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet med avseende på hanteringen av hot från smittsamma sjukdomar och andra särskilda hälsofrågor.
e)  Övervaka hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet med avseende på hanteringen av hot från smittsamma sjukdomar och andra särskilda hälsofrågor, utgående från de gemensamma indikatorer som avses i led aa i denna punkt samt från vad som fastställs i artikel 7.1 i förordning (EU) …/… [förordning SCBTH], varvid centrumet regelbundet ska besöka i medlemsstaterna för att på platsen bedöma kapaciteten hos deras hälso- och sjukvårdssystem enligt vad som avses i första delen av detta led och utbyta information med de behöriga myndigheterna för att hantera hälsokriser.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led ea (nytt)
ea)  Ordna inspektioner på plats i medlemsstaterna, utgående från en bedömning från fall till fall, för att ge ytterligare stöd och övervaka framstegen med genomförande och fullgörande av de skyldigheter som fastställs i artikel 5b i denna förordning, vid behov mot bakgrund av resultaten av de stresstester som avses i artikel 5.5 i förordning (EU) …/… [förordning SCBTH], varvid resultaten av inspektionen i en medlemsstat ska läggas fram i en rapport för kommissionen, Europaparlamentet, rådet och relevanta unionsbyråer.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led eb (nytt)
eb)  Stödja den nationella övervakningen av insatserna mot stora smittsamma sjukdomar för att inom hela unionen mäta vilka framsteg som görs vid dessa insatser.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led f
f)  Underlätta utarbetandet och genomförandet av åtgärder, med finansiering från unionens berörda finansieringsprogram och finansieringsinstrument, inbegripet genomförandet av gemensamma åtgärder.
f)  Underlätta utarbetandet och genomförandet av åtgärder, med finansiering från unionens berörda finansieringsprogram och finansieringsinstrument, inbegripet genomförandet av gemensamma åtgärder inom området hälsa.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led g
g)  På begäran av kommissionen eller hälsosäkerhetskommittén (HSC), eller på eget initiativ, tillhandahålla riktlinjer för behandling och fallhantering av smittsamma sjukdomar och andra särskilda hälsofrågor av relevans för folkhälsan, i samarbete med de berörda samhällena.
g)  På begäran av kommissionen eller hälsosäkerhetskommittén (HSC), som inrättats med stöd av artikel 4 i förordning (EU) …/… [förordning SCBTH], eller på eget initiativ, tillhandahålla riktlinjer, rekommendationer och förslag till samordnade åtgärder för övervakning, monitorering, diagnos, behandling och fallhantering av smittsamma sjukdomar och andra särskilda hälsofrågor av relevans för folkhälsan, såsom stora icke-smittsamma sjukdomar, även i samarbete med de berörda organisationerna med erfarenhet av och sakkunskap om behandling och fallhantering av dessa sjukdomar och hälsofrågor, varvid centrumet ska undvika att dubblera befintliga riktlinjer, såvida inte riktlinjerna måste uppdateras om nya vetenskapliga rön blir tillgängliga.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led h
h)  Stödja insatser mot epidemier och sjukdomsutbrott i medlemsstaterna och i tredjeländer, som komplement till unionens andra instrument för insatser i nödsituationer, i synnerhet unionens civilskyddsmekanism.
h)  Stödja insatser mot epidemier och sjukdomsutbrott i medlemsstaterna och i tredjeländer, som komplement till och i nära samarbete med unionens andra instrument för insatser i nödsituationer, i synnerhet unionens civilskyddsmekanism, genom att tillhandahålla rekommendationer om medicinsk lagerhållning i samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och andra relevanta unionsbyråer och unionsorgan.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led ha (nytt)
ha)  Använda sin befintliga infrastruktur för att samla information om stora icke-smittsamma sjukdomar, särskilt sådana sjukdomar vilkas utveckling och behandling avsevärt påverkas av pandemier, såsom cancer, diabetes eller psykisk sjukdom.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led j
j)  På begäran av kommissionen eller HSC, tillhandahålla evidensbaserad information till allmänheten om smittsamma sjukdomar, om de hälsohot som dessa utgör och om relevanta åtgärder för förebyggande och kontroll.
j)  På begäran av kommissionen, HSC eller på eget initiativ, tillhandahålla aktuell, lättillgänglig och evidensbaserad information till allmänheten på alla unionens officiella språk, om smittsamma sjukdomar, om de hälsohot som dessa utgör, om vilka konsekvenser de kan få för patienter med stora icke-smittsamma sjukdomar, och om relevanta åtgärder för förebyggande och kontroll.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 2 – led ja (nytt)
ja)  Inrätta och fortlöpande uppdatera en offentligt tillgänglig databas, tillsammans med erkända nationella behöriga organ och deras folkhälsoexperter som arbetar inom ramen för centrumets uppdrag, varvid medlemsstaterna ska tillhandahålla relevanta data.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 2
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 3
3.  Centrumet, kommissionen, berörda unionsorgan eller EU-byråer och medlemsstaterna ska samarbeta för att främja en faktisk samstämmighet mellan sina respektive verksamheter.
3.  Centrumet, kommissionen, berörda unionsorgan eller EU-byråer och medlemsstaterna ska samarbeta under full insyn för att främja en faktisk samstämmighet mellan sina respektive verksamheter.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 3
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 4 – stycke 1 – inledningen
Medlemsstaterna ska
Medlemsstaterna ska säkerställa samordning och samarbete med centrumet beträffande alla uppdrag och arbetsuppgifter som fastställs i artikel 3 genom att
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 3
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 4 – stycke 1 – led a
a)  i god tid, och utifrån överenskomna falldefinitioner, indikatorer, standarder, protokoll och förfaranden, meddela centrumet data om den övervakning av smittsamma sjukdomar och andra särskilda hälsofrågor som sker i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]], och tillgängliga vetenskapliga och tekniska data av relevans för centrumets uppdrag, däribland om beredskap, samt hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet att upptäcka, förebygga, hantera och återhämta sig från utbrott av smittsamma sjukdomar,
a)  regelbundet, och utifrån överenskomna tidsgränser, falldefinitioner, indikatorer, standarder, protokoll och förfaranden, meddela centrumet data om den övervakning av smittsamma sjukdomar och andra särskilda hälsofrågor som sker i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]], och tillgängliga vetenskapliga och tekniska data av relevans för centrumets uppdrag, däribland om beredskap, samt hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet att upptäcka, förebygga, hantera och återhämta sig från utbrott av smittsamma sjukdomar,
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 3
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 4 – stycke 1 – led aa (nytt)
aa)  använda de indikatorer som avses i artikel 3.2 för att bedöma sin inhemska hälsosituation och rapportera dem till centrumet för att data ska kunna jämföras,
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 3
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 4 – stycke 1 – led b
b)  underrätta centrumet om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, så snart de upptäcks, genom systemet för tidig varning och reaktion och skyndsamt meddela de åtgärder som har vidtagits samt all relevant information som kan vara till nytta för att samordna insatserna i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]], och
b)  underrätta centrumet om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, så snart de upptäcks, genom systemet för tidig varning och reaktion och skyndsamt meddela de åtgärder som har vidtagits samt all relevant information som kan vara till nytta för att samordna insatserna i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]],
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 3
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 4 – stycke 1 – led c
c)  inom ramen för centrumets uppdrag fastställa vilka erkända behöriga organ och folkhälsoexperter som kan bidra till unionens insatser mot hälsohot, exempelvis genom att genomföra uppdrag till medlemsstaterna för att tillhandahålla sakkunskap och fältundersökningar vid sjukdomskluster eller utbrott.
c)  inom ramen för centrumets uppdrag fastställa vilka erkända behöriga organ, folkhälsoexperter och organisationer som kan bidra till unionens insatser mot hälsohot, exempelvis genom att genomföra uppdrag till medlemsstaterna, gränsöverskridande regioner eller tredjeländer för att tillhandahålla sakkunskap och fältundersökningar vid sjukdomskluster eller utbrott.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 3
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 4 – stycke 1 – led ca (nytt)
ca)  utveckla nationella beredskaps- och insatsplaner i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) .../... [förordning SCBTH], uppdatera dem i god tid med beaktande av centrumets rekommendationer och rapportera om hur deras beredskaps- och insatsplaner sammanställs och genomförs på nationell nivå i enlighet med artikel 7 i sistnämnda förordning,
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 3
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 4 – stycke 1 – led cb (nytt)
cb)  underlätta dels digitaliseringen av datainsamlingen, dels datakommunikationsprocessen mellan nationella övervakningssystem och unionens övervakningssystem och samtidigt säkerställa att det finns ekonomiska resurser för att nödvändig information ska kunna levereras i rätt tid, och
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 3
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 4 – stycke 1 – led cc (nytt)
cc)  omedelbart underrätta centrumet om varje dröjsmål vid inrapporteringen av data till centrumet, åtföljt av en förklaring av orsakerna och ett planerat datum för inlämnandet.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 1
1.  Genom att förse kommissionen och medlemsstaterna med samordning och teknisk och vetenskaplig sakkunskap ska centrumet genom särskilda nätverk stödja nätverksarbetet mellan de behöriga organ som erkänts av medlemsstaterna.
1.  Genom att förse kommissionen och medlemsstaterna med samordning och teknisk och vetenskaplig sakkunskap ska centrumet genom särskilda nätverk stödja och fortlöpande utveckla nätverksarbetet mellan de behöriga organ som erkänts av medlemsstaterna.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1
Centrumet ska säkerställa den integrerade driften av nätverket för epidemiologisk övervakning av de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som avses i artikel 2.1 a i och ii i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]].
Centrumet ska säkerställa den integrerade driften av nätverket för epidemiologisk övervakning av smittsamma sjukdomar och särskilda hälsofrågor, såsom en oförutsedd ökning av stora icke-smittsamma sjukdomar eller kroniska sjukdomar och hälsorelaterade miljörisker, inklusive dem som avses i artikel 2.1 a ii i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]].
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2 – led a
a)  säkerställa vidareutvecklingen av digitala plattformar och applikationer som stöder epidemiologisk övervakning på unionsnivå och stöder medlemsstaterna med teknisk och vetenskaplig rådgivning för att inrätta integrerade övervakningssystem som möjliggör övervakning i realtid och utnyttjar EU:s befintliga rymdinfrastruktur och rymdtjänster,
a)  säkerställa fortlöpande utveckling av digitala plattformar och applikationer, också den plattform för övervakning som inrättats med stöd av artikel 14 i förordning (EU) .../... [förordning SCBTH], som stöder epidemiologisk övervakning på unionsnivå och stöder medlemsstaterna med teknisk och vetenskaplig rådgivning för att inrätta integrerade övervakningssystem som möjliggör övervakning i realtid och påvisar att datainsamlingen och användningen av data är nödvändig och proportionerlig, efter en konsekvensbedömning avseende uppgiftsskydd som utnyttjar EU:s befintliga digitala rymdinfrastruktur och rymdtjänster, varvid syftet ska vara att förenkla utbytet av data och minska den administrativa bördan på unions- och medlemsstatsnivå, och de digitala plattformarna och applikationerna ska genomföras med inbyggt dataskydd och dataskydd som standard, i enlighet med artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725*, samt med beaktande av dagens modernaste teknik.
____________________
* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2 – led b
b)  tillhandahålla kvalitetssäkring genom att övervaka och utvärdera den epidemiologiska övervakningen (inbegripet fastställandet av övervakningsstandarder och övervakning av datafullständighet) inom de särskilda övervakningsnätverken för att säkerställa att de fungerar optimalt,
b)  tillhandahålla kvalitetssäkring genom att övervaka och utvärdera den epidemiologiska övervakningen (inbegripet fastställandet av övervakningsstandarder och övervakning av datafullständighet och bedömningsindikatorer) inom de särskilda övervakningsnätverken för att säkerställa att de fungerar optimalt,
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2 – led c
c)  upprätthålla en eller flera databaser över sådan epidemiologisk övervakning, samordna med värdar för andra relevanta databaser samt arbeta för en harmoniserad strategi för datainsamling och datamodellering,
c)  upprätthålla en eller flera databaser över sådan epidemiologisk övervakning, samordna med värdar för andra relevanta databaser samt arbeta för en harmoniserad strategi för datainsamling och datamodellering, för framtagning av jämförbara och unionsomfattande data såsom beslutsunderlag, varvid centrumet vid utförandet av denna funktion ska minimera de risker som kan uppkomma då oriktiga, ofullständiga eller oklara data överförs från en databas till en annan, samt fastställa gedigna förfaranden för översyn av datakvaliteten,
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2 – led ca (nytt)
ca)  insamla och analysera uppgifter från medlemsstaterna om hur pandemier påverkar orsakerna till och behandlingen av relevanta stora icke-smittsamma sjukdomar,
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2 – led d
d)  meddela resultaten av dataanalyser till kommissionen och medlemsstaterna,
d)  meddela resultaten av dataanalyser till kommissionen och medlemsstaterna och föreslå meddelanden med information till allmänheten,
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2 – led g
g)  säkerställa driftskompatibiliteten hos digitala övervakningsplattformar med digital infrastruktur som möjliggör för användning av hälsodata inom hälso- och sjukvård, forskning, beslutsfattande och för regleringsändamål, och i syfte att integrera dessa plattformar och infrastrukturer i det europeiska hälsodataområdet, i enlighet med unionslagstiftningen, samt dra nytta av andra relevanta data, exempelvis miljöfaktorer.
g)  säkerställa driftskompatibiliteten hos digitala övervakningsplattformar med digital infrastruktur som möjliggör för användning av hälsodata inom hälso- och sjukvård, forskning, beslutsfattande och för regleringsändamål, i överensstämmelse med artikel 9.2 h och i) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679* efter att ha gjort en konsekvensbedömning avseende uppgiftsskydd och begränsat eventuella risker för de registrerades fri- och rättigheter, och i syfte att integrera dessa plattformar och infrastrukturer i det europeiska hälsodataområdet, i enlighet med unionslagstiftningen, samt dra nytta av andra relevanta data, exempelvis miljöfaktorer eller företeelser som kan komma att få svåra konsekvenser för hälsan på unionsnivå eller interregional nivå.
__________________
* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 3
3.  Centrumet ska stödja HSC:s, rådets och andra unionsstrukturers arbete för att samordna insatser mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som omfattas av centrumets uppdrag.
3.  Centrumet ska stödja HSC:s, rådets och, i förekommande fall, andra unionsstrukturers arbete för att samordna insatser mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som omfattas av centrumets uppdrag.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 4 – led a
a)  övervaka och rapportera om tendenser gällande smittsamma sjukdomar över tid och runt om i medlemsstaterna och i tredjeländer, utifrån överenskomna indikatorer, för att bedöma den rådande situationen och underlätta lämpliga evidensbaserade åtgärder, däribland genom fastställandet av specifikationer för en harmoniserad datainsamling från medlemsstaterna,
a)  övervaka och rapportera om tendenser gällande smittsamma sjukdomar och deras växelverkan med stora icke-smittsamma sjukdomar och kroniska sjukdomstillstånd och konsekvenser för patienter som lider av sådana sjukdomar och sådana sjukdomstillstånd, över tid och runt om i medlemsstaterna och i tredjeländer, utifrån överenskomna indikatorer, för att bedöma den rådande situationen och underlätta lämpliga evidensbaserade åtgärder, däribland genom fastställandet av specifikationer för en harmoniserad datainsamling från medlemsstaterna,
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 4 – led d
d)  övervaka och bedöma hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet vad gäller diagnostisering, förebyggande och behandling av specifika smittsamma sjukdomar samt patientsäkerhet,
d)  övervaka och bedöma hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet vad gäller diagnostisering, förebyggande och behandling av specifika smittsamma sjukdomar samt patientsäkerhet, jämte motståndskraften hos nationella hälso- och sjukvårdssystem vid större sjukdomsutbrott, utgående från gemensamma indikatorer och definitioner,
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 4 – led f
f)  bidra till bedömningen av den börda som smittsamma sjukdomar utgör för befolkningen med hjälp av data, såsom förekomsten av sjukdomar, komplikationer, inläggning på sjukhus och dödlighet, och säkerställa att dessa data sammanställs utifrån ålder, kön och funktionsnedsättning,
f)  bidra till bedömningen av den börda som smittsamma sjukdomar utgör för befolkningen med hjälp av data, såsom förekomsten av sjukdomar, komplikationer, inläggning på sjukhus och dödlighet, och säkerställa att dessa data sammanställs utifrån ålder, kön, funktionsnedsättning och patienters samsjuklighet,
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 4 – led h
h)  identifiera riskfaktorer för sjukdomsspridning, de mest riskutsatta befolkningsgrupperna, inbegripet korrelationen mellan sjukdomsfallens förekomst och allvarlighet med samhälls- och miljömässiga faktorer samt forskningsprioriteringar och forskningsbehov.
h)  identifiera riskfaktorer för sjukdomsspridning, de mest riskutsatta befolkningsgrupperna, inbegripet korrelationen mellan sjukdomsfallens förekomst och allvarlighet med samhälls-, miljö- och klimatfaktorer samt forskningsprioriteringar och forskningsbehov.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 5 – stycke 1
Varje medlemsstat ska utse ett samordnande behörigt organ och nominera en nationell kontaktpunkt och operativa kontaktpunkter efter behov för folkhälsofunktioner, inbegripet epidemiologisk övervakning, och för olika sjukdomsgrupper och enskilda sjukdomar.
Varje medlemsstat ska utse ett samordnande behörigt organ och nominera en nationell kontaktpunkt och operativa kontaktpunkter efter behov för folkhälsofunktioner, inbegripet epidemiologisk övervakning, och för olika sjukdomsgrupper och enskilda sjukdomar. De nationella kontaktpunkterna ska i möjligaste mån sammanfalla med de nationella kontaktpunkterna inom ramen för det internationella hälsoreglementet (IHR) för att dubblering av resurser och insatser ska hållas vid ett minimum.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 5 – stycke 3
Nationella kontaktpunkter och operativa kontaktpunkter utsedda för sjukdomsspecifikt samarbete med centrumet ska utgöra sjukdomsspecifika eller sjukdomsgruppsspecifika nätverk vilkas arbetsuppgifter ska inbegripa överföringen av nationella övervakningsdata till centrumet.
Nationella kontaktpunkter och operativa kontaktpunkter utsedda för sjukdomsspecifikt samarbete med centrumet ska utgöra sjukdomsspecifika eller sjukdomsgruppsspecifika nätverk vilkas arbetsuppgifter ska inbegripa överföringen till centrumet av nationella övervakningsdata och av förslag om förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 6
6.  Centrumet ska säkerställa driften av det nätverk av EU-referenslaboratorier som avses i artikel 15 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]] för diagnostisering, upptäckt, identifiering och karakterisering av smittämnen som kan utgöra ett hot mot folkhälsan.
6.  Centrumet ska säkerställa och samordna driften av det nätverk av EU-referenslaboratorier som avses i artikel 15 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]] för diagnostisering, upptäckt, identifiering, genetisk sekvensering och karakterisering av smittämnen som kan utgöra ett hot mot folkhälsan.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 6a (ny)
6a.  Centrumet ska bistå medlemsstaterna med tekniskt och vetenskapligt stöd för att utveckla deras kapacitet för upptäckt och sekvensering och särskilt bistå de medlemsstater som inte har tillräcklig kapacitet.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 8 – stycke 1
Centrumet ska säkerställa driften av ett nätverk av medlemsstaternas tjänster för transfusion, transplantation och medicinskt assisterad befruktning för att möjliggöra kontinuerlig och snabb tillgång till seroepidemiologiska data via seroepidemiologiska populationsundersökningar, inbegripet bedömning av givarpopulationens exponering och immunitet.
Centrumet ska säkerställa driften och samordningen av ett nätverk av medlemsstaternas tjänster för stöd till mikrobiologisk säkerhet hos ämnen av mänskligt ursprung i samband med transfusion, transplantation och medicinskt assisterad befruktning, vilket inrättats med stöd av artikel 16 i förordning (EU) …/… [förordning SCBTH], för att möjliggöra kontinuerlig och snabb tillgång till seroepidemiologiska data via seroepidemiologiska populationsundersökningar, inbegripet bedömning av givarpopulationens exponering och immunitet.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 4
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5 – punkt 8 – stycke 2
Det nätverk som avses i första stycket ska stödja centrumet genom att övervaka sjukdomsutbrott relevanta för ämnen av mänskligt ursprung och deras tillhandahållande för patienter, och genom att utarbeta riktlinjer för säkerheten och kvaliteten hos blod, vävnader och celler.
Det nätverk som avses i första stycket ska stödja centrumet genom att övervaka utbrott av smittsamma sjukdomar relevanta för att ämnen av mänskligt ursprung under betryggande former och i tillräckliga mängder ska kunna tillhandahållas för patienter, och genom att utarbeta riktlinjer för säkerheten och kvaliteten hos blod, vävnader och celler.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 5
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5a – punkt 1
1.  Centrumet ska stödja medlemsstaterna att stärka deras system för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar.
1.  Centrumet ska stödja medlemsstaterna att stärka deras kapacitet för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar samt förbättra och underlätta datainsamlingen med hjälp av driftskompatibelt utbyte av realtidsdata.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 5
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5a – punkt 2
2.  Centrumet ska utarbeta en ram för förebyggande av smittsamma sjukdomar och särskilda hälsofrågor, inbegripet sjukdomar som kan förebyggas genom vaccin, antimikrobiell resistens, hälsoundervisning, hälsokompetens och beteendeförändring.
2.  Centrumet ska, i nära samarbete med medlemsstaterna, EMA och andra relevanta unionsorgan och unionsbyråer samt med internationella organisationer, utarbeta en ram för förebyggande av smittsamma sjukdomar och särskilda hälsofrågor, inbegripet socioekonomiska riskfaktorer och sjukdomar som kan förebyggas genom vaccin, varjämte ramen även ska omfatta antimikrobiell resistens, hälsofrämjande, hälsoundervisning, hälsokompetens och beteendeförändring.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 5
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 2 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Denna ram ska underlätta dels ett fortlöpande samråd med företrädare för civilsamhället och näringslivet, särskilt vetenskapliga organ, om centrumets verksamheter för att förebygga smittsamma sjukdomar, bekämpa felaktig information om vaccinering som ger upphov till vaccineringsmotstånd, dels förebyggande åtgärder och medicinsk behandling, samt informationskampanjer om kopplingarna mellan sjukdomsområden och om riskerna för patienter med stora icke-smittsamma sjukdomar.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 5
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5a – punkt 3
3.  Centrumet ska utvärdera och övervaka program för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar i syfte att tillhandahålla underlag till rekommendationer för att stärka och förbättra dessa program på nationell nivå och på unionsnivå, och i tillämpliga fall på internationell nivå.
3.  Centrumet får på begäran tillhandahålla riktlinjer för utarbetande av program för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar och ska utvärdera och övervaka program för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar i syfte att tillhandahålla underlag till rekommendationer för att samordna, stärka och förbättra dessa program på nationell nivå, interregional nivå och på unionsnivå, och i tillämpliga fall på internationell nivå.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 5
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 3 – punkt 3a (ny)
3a.  Centrumet ska utveckla en plattform för att övervaka medlemsstaternas vaccinationstäckning, med beaktande av särdragen i vaccinationssystemen på nationell och regional nivå.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 6
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5b – punkt 1 – stycke 1
Centrumet ska tillhandahålla vetenskaplig och teknisk sakkunskap till medlemsstaterna och till kommissionen i samarbete med relevanta unionsorgan, unionsbyråer och internationella organisationer i enlighet med lämpliga arbetsmetoder som upprättats med kommissionen inom området beredskaps- och insatsplanering.
Centrumet ska tillhandahålla rekommendationer och vetenskaplig och teknisk sakkunskap till medlemsstaterna och till kommissionen i samarbete med relevanta unionsorgan, unionsbyråer, internationella organisationer och företrädare för civilsamhället i enlighet med lämpliga arbetsmetoder som upprättats med kommissionen inom området beredskaps- och insatsplanering.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 6
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5b – punkt 1 – stycke 2 – led c
c)  underlätta självbedömningar och externa utvärderingar av medlemsstaternas beredskaps- och insatsplanering, och bidra till rapportering och revision av beredskaps- och insatsplaneringen enligt artiklarna 7 och 8 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]],
c)  bedöma medlemsstaternas beredskaps- och insatsplanering, och bidra till rapportering om och utvärdering av beredskaps- och insatsplaneringen enligt artiklarna 7 och 8 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]], varefter centrumet ska tillställa medlemsstaterna sina bedömningar med tillhörande rekommendationer och göra dem offentliga,
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 6
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5b – punkt 1 – stycke 2 – led e
e)  utarbeta övningar, genomföra granskningar under och efter insatser, och anordna åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i syfte att hantera identifierade beredskapskapaciteter och beredskapsbrister,
e)  utarbeta övningar, stresstester, genomföra granskningar under och efter insatser, och anordna åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i syfte att hantera identifierade beredskapskapaciteter och beredskapsbrister,
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 6
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5b – punkt 1 – stycke 2 – led f
f)  utarbeta specifika beredskapsverksamheter som avser sjukdomar som kan förebyggas genom vaccin, antimikrobiell resistens, laboratoriekapacitet och biosäkerhet i enlighet med kommissionens prioriteringar och utifrån de brister som identifierats,
f)  utarbeta specifika beredskapsverksamheter som avser bland annat sjukdomar som kan förebyggas genom vaccin, antimikrobiell resistens, laboratoriekapacitet och biosäkerhet i enlighet med kommissionens prioriteringar och utifrån de brister som identifierats,
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 6
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5b – punkt 1 – stycke 2 – led h
h)  utarbeta riktade verksamheter som avser riskutsatta grupper och lokalsamhällenas beredskap,
h)  utarbeta riktade verksamheter som avser riskutsatta grupper och lokalsamhällenas beredskap, särskilt med beaktande av de risker som är förknippade med orsakerna till och behandlingen av stora icke-smittsamma sjukdomar,
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 6
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5b – punkt 1 – stycke 2 – led i
i)  bedöma hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet att upptäcka, förebygga, hantera och återhämta sig från utbrott av smittsamma sjukdomar, identifiera brister och tillhandahålla rekommendationer för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen, vilka ska genomföras med unionsstöd när så är lämpligt,
i)  bedöma, utgående från gemensamma indikatorer, hälso- och sjukvårdssystemens kapacitet att upptäcka, förebygga, hantera och återhämta sig från utbrott av smittsamma sjukdomar med dithörande hälsorisker, identifiera brister och tillhandahålla rekommendationer för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen, framför allt deras minimikapacitet för testning, varvid rekommendationerna ska genomföras med unionsstöd när så är lämpligt, och centrumet ska tillställa medlemsstaterna sina bedömningar med tillhörande rekommendationer och göra dem offentliga,
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 7 – led a
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 6 – punkt 1a
1a.  Centrumet ska på begäran av kommissionen tillhandahålla konkreta analyser och rekommendationer om åtgärder för att förebygga och kontrollera hot från smittsamma sjukdomar.
1a.  Centrumet ska på begäran av kommissionen tillhandahålla konkreta analyser och rekommendationer om åtgärder för att förebygga och kontrollera smittsamma sjukdomar och andra gränsöverskridande hälsohot.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 7 – led b
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 6 – punkt 3 – stycke 1
Centrumet får främja och ta initiativ till de vetenskapliga undersökningar som behövs för att det ska kunna fullgöra sitt uppdrag samt till studier och projekt inom tillämpad forskning för att undersöka sin verksamhets genomförbarhet, utveckling och utformning. Centrumet ska undvika dubbelarbete med kommissionens, medlemsstaternas och unionens forsknings- och hälsoprogram, och sköta samarbetet mellan folkhälsosektorn och forskningssektorn utifrån behov.
Centrumet får främja och ta initiativ till de vetenskapliga undersökningar som behövs för att det ska kunna fullgöra sitt uppdrag samt till studier och projekt inom tillämpad forskning för att undersöka sin verksamhets genomförbarhet, utveckling och utformning. Centrumet ska undvika dubbelarbete med kommissionens, medlemsstaternas, unionens och WHO:s forsknings- och hälsoprogram, och sköta samarbetet mellan folkhälsosektorn och forskningssektorn, genom att uppmuntra till samråd och samarbete med folkhälsoexperter.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 7 – led b
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 6 – punkt 3 – stycke 2
För att genomföra de studier som avses i första stycket ska centrumet ha tillgång till hälsodata som görs tillgängliga eller utbyts genom digitala infrastrukturer och applikationer, i enlighet med dataskyddsbestämmelserna, som möjliggör för användning av hälsodata inom hälso- och sjukvård, forskning och för beslutsfattande och regleringsändamål. Med avseende på de studier som avses i första stycket ska centrumet också använda andra relevanta uppgifter, till exempel om miljömässiga och socioekonomiska faktorer.
För att genomföra de studier som avses i första stycket ska centrumet ha tillgång till hälsodata som görs tillgängliga eller utbyts genom digitala infrastrukturer och applikationer, i enlighet med dataskyddsbestämmelserna, som möjliggör för användning av hälsodata enbart inom hälso- och sjukvård, hälsoforskning och för beslutsfattande och regleringsändamål på hälsoområdet. Med avseende på de studier som avses i första stycket ska centrumet också använda andra relevanta uppgifter, till exempel om miljömässiga och socioekonomiska faktorer, efter att ha styrkt att användningen av dessa data är nödvändig och proportionerlig.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 7 – led b
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 6 – punkt 3a (ny)
3a.  Centrumet får använda sina resurser och anlita referenslaboratorier för fältforskning, datainsamling och dataanalys för att hjälpa relevanta nationella organ att samla in tillförlitliga data.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 7 – led c
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 6 – punkt 4
4.  Centrumet ska samråda med kommissionen och andra unionsorgan eller unionsbyråer när det gäller planering och fastställande av prioriteringar för forskning och undersökningar på folkhälsoområdet.
4.  Centrumet ska samråda med kommissionen, HSC och andra relevanta unionsorgan eller unionsbyråer när det gäller planering och fastställande av prioriteringar för forskning och undersökningar på folkhälsoområdet.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 8
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 7 – punkt 1 – led c
c)  på begäran av kommissionen, och
c)  på begäran av kommissionen, eller EMA
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 8
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 7 – punkt 1 – led ca (nytt)
ca)  på begäran av HSC, och
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 8
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 7 – punkt 2
2.  En sådan begäran om ett vetenskapligt yttrande som avses i punkt 1 ska tydligt förklara den vetenskapliga fråga som ska behandlas och unionens intresse, och den ska åtföljas av tillräcklig bakgrundsinformation om frågan.
2.  En sådan begäran om ett vetenskapligt yttrande som avses i punkt 1 ska tydligt förklara den vetenskapliga fråga som ska behandlas samt att åtgärdsvidtagande ligger i unionens intresse och är nödvändigt, och den ska åtföljas av tillräcklig bakgrundsinformation om frågan.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 8
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 7 – punkt 4
4.  Om mer än en begäran görs i samma fråga eller om begäran inte överensstämmer med punkt 2 får centrumet neka att utfärda ett vetenskapligt yttrande eller föreslå ändringar i begäran i samråd med den institution eller den medlemsstat som lämnade in begäran. Om begäran avslås ska en motivering lämnas till den institution eller den medlemsstat som lämnade in begäran.
4.  Om mer än en begäran görs i samma fråga eller om begäran inte överensstämmer med punkt 2 får centrumet neka att utfärda ett vetenskapligt yttrande eller föreslå ändringar i begäran i samråd med den institution, byrå eller medlemsstat som lämnade in begäran. Om begäran avslås ska en motivering lämnas till den institution, byrå eller medlemsstat som lämnade in begäran.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 8
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 7 – punkt 5
5.  Om centrumet redan har lämnat ett vetenskapligt yttrande om den specifika fråga som omfattas av en begäran och om det konstaterar att inga vetenskapliga faktorer motiverar en ny granskning av frågan, ska information till stöd för den slutsatsen lämnas till den institution eller den medlemsstat som lämnade in begäran.
5.  Om centrumet redan har lämnat ett vetenskapligt yttrande om den specifika fråga som omfattas av en begäran och om det konstaterar att inga vetenskapliga faktorer motiverar en ny granskning av frågan, ska information till stöd för den slutsatsen lämnas till den institution, byrå eller medlemsstat som lämnade in begäran.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 9
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8 – punkt 1
1.  Centrumet ska bistå och stödja kommissionen genom att administrera systemet för tidig varning och reaktion och genom att tillsammans med medlemsstaterna säkerställa kapaciteten för samordnade insatser.
1.  Centrumet ska bistå och stödja kommissionen genom att administrera systemet för tidig varning och reaktion, om vilket det stadgas i artikel 18 i förordning (EU) …/… [förordning SCBTH], och genom att tillsammans med medlemsstaterna säkerställa kapaciteten för samordnade insatser i god tid.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 9
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8 – stycke 2 – led b
b)  tillhandahålla information, sakkunskap, rådgivning och riskbedömningar till medlemsstaterna och till kommissionen, och
b)  tillhandahålla information, sakkunskap, rådgivning, utbildning och riskbedömningar till medlemsstaterna och till kommissionen, och
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 9
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8 – punkt 2a (ny)
2a.  Centrumet ska samarbeta med kommissionen, HSC och medlemsstaterna för att förbättra rapporteringen av relevanta data genom systemet för tidig varning och reaktion, i syfte att digitalisera processen och integrera den i de nationella övervakningssystemen.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 9
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8 – punkt 3
3.  Centrumet ska arbeta med kommissionen och HSC om uppdateringar av systemet för tidig varning och reaktion, inbegripet användning av modern teknik, såsom digitala mobila applikationer, AI-modeller eller andra tekniker för automatisk kontaktspårning, som bygger vidare på de kontaktspårningstekniker som utvecklats av medlemsstaterna, samt om fastställandet av funktionskrav för systemet för tidig varning och reaktion.
3.  Centrumet ska arbeta med kommissionen och HSC om fortlöpande uppdateringar av systemet för tidig varning och reaktion, inbegripet användning av modern teknik, såsom digitala mobila applikationer, AI-modeller, modeller för datormodellering och datorsimulering eller andra tekniker för automatisk kontaktspårning, som bygger vidare på de kontaktspårningstekniker som utvecklats av medlemsstaterna. Dessa tekniker ska användas endast för pandemibekämpningsändamål då det påvisats att detta är lämpligt, nödvändigt och proportionerligt, varvid Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG* fullständigt ska följas, samt vid fastställandet av funktionskrav för systemet för tidig varning och reaktion.
________________
* Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 9
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8 – punkt 5
5.  Centrumet ska som personuppgiftsbiträde ansvara för att garantera säkerheten och sekretessen för den behandling av personuppgifter som utförs inom systemet för tidig varning och reaktion, och med avseende på driftskompatibiliteten hos kontaktspårningsapplikationer, i enlighet med de villkor som fastställs i artiklarna 33, 34.2 och 36 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725*.
5.  Centrumet ska ansvara för att garantera säkerheten och sekretessen för den behandling av personuppgifter som utförs inom systemet för tidig varning och reaktion, och med avseende på driftskompatibiliteten hos kontaktspårningsapplikationer, i enlighet med de villkor som fastställs i artiklarna 33 och 36 i förordning (EU) 2018/1725.
___________
* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 10
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8a – punkt 1
1.  Centrumet ska tillhandahålla snabba riskbedömningar i god tid, i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]] i händelse av ett hot som avses i artikel 2.1 a i och ii i den förordningen, inbegripet hot mot ämnen av mänskligt ursprung, såsom blod, organ, vävnader och celler som kan påverkas av smittsamma sjukdomar, eller artikel 2.1 d i den förordningen.
1.  Centrumet ska tillhandahålla riskbedömningar i god tid, i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]] i händelse av ett hot som avses i artikel 2.1 a i den förordningen, inbegripet hot mot ämnen av mänskligt ursprung, såsom blod, organ, vävnader och celler som kan påverkas av smittsamma sjukdomar, eller artikel 2.1 d i den förordningen.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 10
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8a – punkt 1a (ny)
1a.  De riskbedömningar som avses i punkt 1 ska göras i god tid och på så kort tid som möjligt för att den nödvändiga informationen ska kunna insamlas.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 10
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8a – punkt 2
2.  Riskbedömningen ska inbegripa allmänna och riktade rekommendationer om insatser och utgöra grunden för samordningen inom HSC.
2.  De riskbedömningar som avses i punkt 1 ska om möjligt inbegripa allmänna och riktade rekommendationer om insatser och utgöra grunden för samordningen inom HSC, och bland annat, men inte endast, innehålla följande:
a)   En prognos för utvecklingen av en hälsokris och risken för ett hälsohot.
b)   En prognos för efterfrågan på läkemedel, vacciner, medicinsk utrustning, skyddsutrustning och sjukhuskapacitet, även inom unionens civilskyddsmekanism.
c)   Identifiering av utsatta samhällsgrupper såsom patienter med kroniska sjukdomstillstånd, patienter med stora icke-smittsamma sjukdomar, äldre, barn, gravida kvinnor och personer i yrken där risken för infektion eller spridning är stor, inbegripet särskilda behov av läkemedel och sjukhuskapacitet för dessa utsatta grupper.
d)   Identifiering av möjliga skyddsåtgärder och bedömning av deras effektivitet.
e)   Bedömning av om EU:s insatsgrupper för hälsofrågor eventuellt behöver aktiveras.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 10
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8a – punkt 3
3.  Vid tillämpningen av punkt 1 ska centrumet samordna förberedelsen av snabba riskbedömningar genom att vid behov involvera medlemsstaternas experter och relevanta organ.
3.  Vid tillämpningen av punkt 1 ska centrumet samordna förberedelsen av snabba riskbedömningar genom att involvera medlemsstaternas experter och relevanta organ och organisationer.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 10
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8a – punkt 4a (ny)
4a.  Centrumet ska samarbeta med medlemsstaterna för att förbättra deras riskbedömningskapacitet.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 11
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8b – punkt 1 – led a
a)  nationella insatser mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa,
a)  nationella eller interregionala insatser mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa,
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 11
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8b – punkt 1 – led b
b)  antagandet av riktlinjer för medlemsstaterna för förebyggande och kontroll av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
b)  antagandet av gemensamma riktlinjer för medlemsstaterna för förebyggande, behandling och kontroll av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 11
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8b – punkt 1 – led ba (nytt)
ba)  insats av EU:s insatsgrupper för hälsofrågor.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 11
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 8b – punkt 2
2.  Centrumet ska stödja unionssamordnade insatser på begäran av en medlemsstat, rådet, kommissionen, unionsorgan eller unionsbyråer.
2.  Centrumet ska stödja unionssamordnade insatser i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) …/… [förordning SCBTH].
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led a
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 9 – punkt 2
2.  Kommissionen, medlemsstaterna, tredjeländer, i synnerhet EU:s partnerländer, och internationella organisationer (särskilt WHO) får begära att centrumet lämnar vetenskapligt eller tekniskt bistånd på alla områden som omfattas av dess uppdrag. Biståndet får inbegripa hjälp till kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta tekniska riktlinjer för bästa metoder och skyddsåtgärder som kan vidtas när människor utsätts för hälsohot, tillhandahållande av experthjälp samt mobilisering och samordning av undersökningsgrupper. Centrumet ska tillhandahålla vetenskaplig och teknisk sakkunskap samt bistånd inom ramen för sina ekonomiska möjligheter och sitt uppdrag, och i enlighet med lämpliga arbetsmetoder som upprättats med kommissionen.
2.  Kommissionen, medlemsstaterna, tredjeländer, i synnerhet EU:s partnerländer, och internationella organisationer (särskilt WHO) får begära att centrumet lämnar vetenskapligt eller tekniskt bistånd på alla områden som omfattas av dess uppdrag. Biståndet får inbegripa hjälp till kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta tekniska riktlinjer för bästa metoder och skyddsåtgärder som kan vidtas när människor utsätts för hälsohot, tillhandahållande av experthjälp samt mobilisering och samordning av undersökningsgrupper och bedömning av insatsernas effektivitet. Centrumet ska tillhandahålla vetenskaplig och teknisk sakkunskap samt bistånd inom ramen för sina ekonomiska möjligheter och sitt uppdrag, och i enlighet med lämpliga arbetsmetoder som upprättats med kommissionen.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 12 – led c
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 9 – punkt 6
6.  Centrumet ska i den utsträckning som det är lämpligt, stödja och samordna utbildningsprogram, särskilt i fråga om epidemiologisk övervakning, undersökningar på fältet, beredskap och förebyggande arbete samt forskning inom folkhälsa.
6.  Centrumet ska i den utsträckning som det är lämpligt, stödja och samordna utbildningsprogram, särskilt i fråga om epidemiologisk övervakning, undersökningar på fältet, beredskap och förebyggande arbete, insatser mot folkhälsohot, forskning inom folkhälsa och riskkommunikation. Dessa program ska ta hänsyn till att utbildningen måste förbli aktuell och de ska respektera proportionalitetsprincipen och medlemsstaternas utbildningsbehov.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 13 – led a
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11 – punkt 1
1.  Centrumet ska samordna insamlingen, valideringen, analysen och spridningen av data på unionsnivå.
1.  Centrumet ska samordna standardiseringen, insamlingen, valideringen, analysen och spridningen av data på unionsnivå.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 13 – led b
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11 – punkt 1a – led a
a)  epidemiologisk övervakning av de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som avses i i artikel 2.1 a i och ii i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]],
a)  epidemiologisk övervakning av de smittsamma sjukdomar, andra hälsohot såsom en oförutsedd ökning av icke-smittsamma sjukdomar, och relaterade särskilda hälsofrågor som avses i artikel 2.1 a ii i förordning (EU) …/… [EUT: vänligen infoga numret till förordning SCBTH [ISC/2020/12524]],
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 13 – led b
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11 – punkt 1a – led b
b)  utvecklingen av epidemiska situationer, inbegripet modellering, förhandsplanering och scenarioutveckling,
b)  utvecklingen av epidemiska situationer, inbegripet modellering, förhandsplanering och scenarioutveckling, bedömningen av utsatta grupper samt prognosen för specifik efterfrågan på läkemedel, utrustning och sjukhuskapacitet,
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 13 – led b
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11 – punkt 1a – led ea (nytt)
ea)  genomförandet av centrumets rekommendationer om medlemsstaternas motåtgärder och resultaten av dessa.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 13 – led c
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11 – punkt 2 – led c
c)  arbeta i nära samarbete med behöriga organ inom organisationer som arbetar med datainsamling, från unionen, tredjeländer, WHO och andra internationella organisationer, och
c)  nära samarbeta med behöriga organ inom organisationer och relevanta motparter som arbetar med datainsamling, från unionen, tredjeländer, WHO, andra internationella organisationer och forskarvärlden, och samtidigt säkerställa kraftfulla skyddsåtgärder avseende transparens och ansvarsskyldighet, och
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 13 – led c
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11 – punkt 2 – led d
d)  utveckla lösningar för att få tillgång till relevanta hälsodata som görs tillgängliga eller utbyts genom digitala infrastrukturer, i enlighet med dataskyddsbestämmelserna, som möjliggör användning av hälsodata inom hälso- och sjukvård, forskning, beslutsfattande och för regleringsändamål, samt tillhandahålla och underlätta kontrollerad tillgång till hälsodata för att stödja forskning inom folkhälsa.
d)  utveckla lösningar för att få tillgång till relevanta hälsodata, också anonyma data och pseudonyma data, när sådana data görs tillgängliga eller utbyts genom digitala infrastrukturer, i enlighet med dataskyddsbestämmelserna, som möjliggör användning av hälsodata enbart inom hälso- och sjukvård, hälsoforskning och för beslutsfattande och regleringsändamål på hälsoområdet, samt tillhandahålla och underlätta kontrollerad tillgång till hälsodata för att stödja forskning inom folkhälsa.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 13 – led d
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11 – punkt 4
4.  I nödsituationer som avser svårighets- eller nyhetsgraden hos ett allvarligt gränsöverskridande hälsohot eller dess snabba spridning bland medlemsstaterna ska centrumet på begäran av Europeiska läkemedelsmyndigheten tillgängliggöra epidemiologiska prognoser i enlighet med artikel 5.4 g på ett objektivt, tillförlitligt och lättillgängligt sätt och på grundval av bästa tillgängliga information.
4.  I nödsituationer som avser svårighets- eller nyhetsgraden hos ett allvarligt gränsöverskridande hälsohot eller dess snabba spridning bland medlemsstaterna ska centrumet på begäran av en medlemsstat, kommissionen eller EMA tillgängliggöra epidemiologiska prognoser i enlighet med artikel 5.4 g på ett objektivt, tillförlitligt och lättillgängligt sätt och på grundval av bästa tillgängliga information.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 14
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11a – punkt 1
1.  Centrumet ska upprätta kapacitet för att mobilisera och sätta in EU:s insatsgrupp för hälsofrågor, däribland centrumets anställda och experter från medlemsstaterna och stipendieprogram, för att stödja lokala insatser mot utbrott av smittsamma sjukdomar i medlemsstaterna och i tredjeländer.
1.  Centrumet ska upprätta en permanent kapacitet såväl som en förbättrad insatskapacitet vid nödsituationer, för att mobilisera och sätta in EU:s insatsgrupp för hälsofrågor, däribland centrumets anställda och experter från medlemsstaterna, stipendieprogram samt internationella och ideella organisationer, för att stödja lokala insatser mot utbrott av smittsamma sjukdomar i medlemsstaterna och i tredjeländer.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 14
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11a – punkt 1a (ny)
1a.  Centrumet ska utveckla fältforskningskapacitet och samla in relevanta data, exempelvis om den genetiska variationen hos smittsamma sjukdomar, med hjälp av det särskilda referenslaboratorienätverket eller sina egna resurser.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 14
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11a – punkt 2
2.  Centrumet ska utarbeta en ram och inrätta förfaranden med kommissionen för att mobilisera EU:s insatsgrupp för hälsofrågor.
2.  Centrumet ska utarbeta en ram och inrätta förfaranden med kommissionen för att sätta in den permanenta kapaciteten och mobilisera den insatskapacitet vid nödsituationer som EU:s insatsgrupp för hälsofrågor förfogar över.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 14
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11a – punkt 4 – stycke 1
Centrumet ska tillsammans med kommissionen utarbeta en ram för mobilisering av EU:s insatsgrupp för hälsofrågor, för åtgärder enligt beslut nr 1313/2013/EU*.
Centrumet ska tillsammans med kommissionen utarbeta en ram för insats av den permanenta kapaciteten och mobilisering av EU:s insatsgrupp för hälsofrågor, för åtgärder enligt beslut nr 1313/2013/EU*.
__________
_____________
* Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).
* Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 14
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 11a – punkt 6
6.  Centrumet ska inom ramen för sitt uppdrag och på begäran av kommissionen och medlemsstaterna, upprätthålla sin kapacitet att utföra uppdrag i medlemsstaterna, och tillhandahålla rekommendationer om insatser mot hälsohot.
6.  Centrumet ska inom ramen för sitt uppdrag och på begäran av kommissionen och medlemsstaterna, upprätthålla en permanent kapacitet att utföra uppdrag i medlemsstaterna, och tillhandahålla rekommendationer om insatser mot hälsohot.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 15 – led a
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 12 – punkt 1 – stycke 2
Centrumet ska säkerställa att allmänheten och alla berörda parter snabbt får objektiv, tillförlitlig, evidensbaserad och lättillgänglig information vad gäller resultaten av dess arbete. Centrumet ska göra information tillgänglig för allmänheten, bland annat genom en särskild webbplats. Det ska dessutom offentliggöra de yttranden som det avgivit i enlighet med artikel 6.
Centrumet ska säkerställa att allmänheten och alla berörda parter snabbt får objektiv, tillförlitlig, evidensbaserad och lättillgänglig information vad gäller resultaten av dess arbete. Centrumet ska göra information tillgänglig för allmänheten, bland annat genom en särskild webbplats, och väsentlig information ska finnas tillgänglig på alla unionens officiella språk. Det ska dessutom i god tid offentliggöra de yttranden som det avgett i enlighet med artikel 6.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 15 – led b
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 12 – punkt 2
b)  Punkt 2 ska utgå.
utgår
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 15 – led c
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 12 – punkt 3
3.  Centrumet ska på lämpligt sätt samarbeta med behöriga organ i medlemsstaterna och med andra berörda parter när det gäller informationskampanjer riktade till allmänheten.
3.  Centrumet ska på lämpligt sätt samarbeta med behöriga organ i medlemsstaterna, WHO och med andra berörda parter när det gäller informationskampanjer riktade till allmänheten.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 16 – led a
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 14 – punkt 2 – stycke 3
Medlemmarnas mandatperiod ska vara tre år, och den kan förlängas.
Medlemmarnas mandatperiod ska vara tre år, och vid behov kunna förlängas.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 16 – led b
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 5b – punkt 5 – stycke 1 – led e
e)  anta ett utkast till samlat programdokument i enlighet med artikel 32 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715* och kommissionens tillhörande riktlinjer om det samlade programdokumentet**,
e)  senast den 30 november varje år anta ett utkast till samlat programdokument i enlighet med artikel 32 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715* och kommissionens tillhörande riktlinjer om det samlade programdokumentet**, varvid det samlade programdokumentet ska antas efter kommissionens tillstyrkan och, när det gäller den fleråriga programplaneringen, efter att Europaparlamentet och rådet har hörts.
________
___________
* Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (EUT L 122, 10.5.2019, s. 1).
* Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (EUT L 122, 10.5.2019, s. 1).
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 16 – led b
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 14 – punkt 5 – stycke 1 – led i
i)  fastställa språkbestämmelser för centrumet, inklusive möjligheten att skilja mellan internt arbetsspråk vid centrumet och extern kommunikation, i bägge fall med beaktande av behovet att garantera alla berörda parters tillgång till och deltagande i centrumets arbete.
i)  enhälligt fastställa språkbestämmelser för centrumet, inklusive möjligheten att skilja mellan dels internt arbetsspråk för centrumets sedvanliga arbete, dels språk för dess externa kommunikation, i bägge fall med beaktande av behovet att garantera alla berörda parters tillgång till centrumets arbete på så många av unionens officiella språk som möjligt samt expertgranskning av vetenskapliga rön och allmänhetens kunskaper om centrumets arbete och rekommendationer, varvid bestämmelserna också får innefatta användning av tolkar med lämplig kompetens (teckenspråkstolkning, muntlig eller taktil tolkning) vid behov.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 18
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 17 – punkt 1
(18)  Artikel 17.1 ska ersättas med följande:
utgår
”1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.2 ska direktören utses av styrelsen på grundval av en förteckning över kandidater som kommissionen föreslår efter ett öppet uttagningsförfarande, efter det att en inbjudan till intresseanmälan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på andra ställen, för en femårsperiod, som får förlängas en gång med ytterligare högst fem år.”
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 18
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 17 – punkt 2
2.   Före utnämningen ska den kandidat som styrelsen nominerat utan dröjsmål uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara frågor från parlamentets ledamöter.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 19 – led c
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 18 – punkt 8
8.  Direktören får bjuda in experter eller företrädare för yrkesorganisationer, vetenskapliga organ eller icke-statliga organisationer med erkänd erfarenhet på områden där centrumet verkar till samarbete inom särskilda arbetsuppgifter och till deltagande i relevant verksamhet inom den rådgivande gruppen. Kommissionen får dessutom till direktören föreslå experter eller företrädare för yrkesorganisationer, vetenskapliga organ eller icke-statliga organisationer att bjuda in vid behov.
8.  Centrumet ska upprätthålla strukturerade kontakter med folkhälsoexperter, företrädare för yrkesorganisationer, vetenskapliga organ och icke-statliga organisationer, särskilt de som har erkänd erfarenhet på områden där centrumet verkar samt på andra områden, inbegripet icke-smittsamma sjukdomar och miljöskydd, för deltagande i all central verksamhet inom centrumet, särskilda nätverk och den rådgivande gruppen och för att samarbeta kring särskilda arbetsuppgifter. Kommissionen och medlemsstaterna får dessutom för centrumet föreslå experter eller företrädare för yrkesorganisationer, vetenskapliga organ eller icke-statliga organisationer att rådfråga vid behov.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 19a (nytt)
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 19 – punkt 2
(19a)  Artikel 19.2 ska ersättas med följande:
2.  Ledamöterna i styrelsen, direktören, medlemmarna i den rådgivande gruppen och de externa experter som medverkar i de vetenskapliga panelerna skall lämna en åtagandeförsäkran och en intresseförsäkran, antingen med uppgift om att det inte föreligger några intressen som skulle kunna anses inverka negativt på deras oberoende eller med uppgift om de direkta eller indirekta intressen som skulle kunna anses inverka negativt på deras oberoende. Dessa försäkringar skall göras skriftligen varje år.
Ledamöterna i styrelsen, direktören, medlemmarna i den rådgivande gruppen och de externa experter som medverkar i de vetenskapliga panelerna ska lämna en åtagandeförsäkran och en intresseförsäkran, antingen med uppgift om att det inte föreligger några intressen som skulle kunna anses inverka negativt på deras oberoende eller med uppgift om de direkta eller indirekta intressen som skulle kunna anses inverka negativt på deras oberoende. Dessa försäkringar ska göras skriftligen varje år och göras tillgängliga för allmänheten.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 20a (nytt)
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 20 – punkt 4
(20a)  Artikel 20.4 ska ersättas med följande:
4.  Personuppgifter skall inte bearbetas eller överföras utom då detta är absolut nödvändigt med tanke på fullföljandet av centrumets uppdrag. I sådana fall skall Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (8) tillämpas.
Personuppgifter ska inte behandlas eller överföras utom då detta är absolut nödvändigt med tanke på fullföljandet av centrumets uppdrag. I sådana fall ska förordning (EU) 2018/1725 tillämpas.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 20b (nytt)
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 20 – punkt 4a (ny)
(20b)  I artikel 20 ska följande punkt läggas till:
”4a Denna förordning påverkar varken de skyldigheter som enligt förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG gäller för medlemsstaterna vid behandling av personuppgifter eller de skyldigheter som enligt förordning (EU) 2018/1725 gäller för centrumet och kommissionen när de behandlar personuppgifter vid utförandet av sina åligganden.
Centrumet ska införa förfaranden och åtgärder för uppgiftsskydd vilka utformats för att garantera att centrumet alltid behandlar personuppgifter med full respekt för dataskyddsprinciperna om laglighet, korrekthet och öppenhet, ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, riktighet, lagringsminimering, integritet och konfidentialitet, samt inbyggt dataskydd och dataskydd som standard.
Centrumet får behandla personuppgifter, särskilt hälsodata om personer som identifierats eller kan identifieras, endast om det styrkts att detta är nödvändigt och proportionerligt. Centrumet ska, alltid när det är möjligt, i linje med principen om uppgiftsminimering, använda anonymiserade data som förvärvats med hjälp av sådan teknik som randomisering eller generalisering.
Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 20a för att komplettera denna förordning genom att fastställa vilka kategorier av registrerade som omfattas av databehandlingen och vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, tillsammans med en beskrivning av de särskilda åtgärderna för att skydda de registrerades rättigheter och friheter i enlighet med relevant dataskyddslagstiftning, särskilt när det gäller konkreta skyddsåtgärder för att förhindra missbruk eller olaglig åtkomst eller överföring, och lagringsperioder.”.
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 20c (nytt)
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 20a (ny)
(20c)  Följande artikel ska införas:
”Artikel 20a
Utövande av delegeringen
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 20.4a, ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den … [den dag då denna ändringsförordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20.4a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning*.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 20.4a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
_________________
* EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.”.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 21
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 21 – punkt 6
6.  Centrumet ska utveckla, införa och förvalta ett informationssystem som har kapacitet att utbyta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade enligt vad som anges i denna artikel.
6.  Centrumet ska utveckla, införa och förvalta ett informationssystem som har kapacitet att utbyta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade enligt vad som anges i denna artikel, i enlighet med artiklarna 27 och 33 i förordning (EU) 2018/1725.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led 23 – led c
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 23 – punkt 8
8.  Direktören ska skicka ett svar på revisionsrättens iakttagelser senast den 30 september. Direktören ska också skicka detta svar till styrelsen och till kommissionen.
8.  Direktören ska skicka ett svar på revisionsrättens iakttagelser senast den 30 september. Direktören ska också skicka detta svar till styrelsen, Europaparlamentet, rådet och till kommissionen.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led 23a (nytt)
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 24
(23a)  Artikel 24 ska ersättas med följande:
Artikel 24
Artikel 24
Tillämpning av budgetförordningen
Tillämpning av budgetförordningen
Artikel 185 i budgetförordningen skall tillämpas när det gäller beviljandet av ansvarsfrihet för centrumets budget, revision och redovisningsbestämmelser.
Artikel 70 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska tillämpas när det gäller beviljandet av ansvarsfrihet för centrumets budget, revision och redovisningsbestämmelser.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led 28
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 31 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
Senast den [vänligen infoga datumet tre år efter datumet för ikraftträdande] ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och styrelsen om centrumets verksamhet, inbegripet en bedömning av
Senast den [vänligen infoga datumet tre år efter datumet för denna ändringsförordnings ikraftträdande] ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och styrelsen om centrumets verksamhet, inbegripet en bedömning av
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 28
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 1 – punkt 1 – stycke 1 – led aa (nytt)
aa)  hur väl centrumet har genomfört de styrningsstrukturer som avses i artiklarna 14, 17 och 18,
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 28
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 31 – punkt 2
2.  Senast den [vänligen infoga datumet åtta år efter datumet för ikraftträdande], och därefter vart femte år, ska kommissionen bedöma centrumets verksamhet i förhållande till dess mål, uppdrag, arbetsuppgifter, förfaranden och placering. Utvärderingen ska framför allt granska om det finns ett eventuellt behov av att ändra centrumets uppdrag och de ekonomiska konsekvenserna av en sådan ändring.
2.  Senast den [vänligen infoga datumet fem år efter datumet för denna ändringsförordnings ikraftträdande], och därefter vart femte år, ska kommissionen bedöma centrumets verksamhet i förhållande till dess mål, uppdrag, arbetsuppgifter, förfaranden och placering. Utvärderingen ska framför allt granska om det finns ett eventuellt behov av att ändra centrumets uppdrag och de ekonomiska konsekvenserna av en sådan ändring.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led 28
Förordning (EG) nr 851/2004
Artikel 31 – punkt 3
3.  Om kommissionen anser att centrumets fortsatta verksamhet inte längre är motiverad med avseende på de mål, uppdrag och arbetsuppgifter som den tilldelats, får kommissionen föreslå att berörda bestämmelser i denna förordning ändras i enlighet med detta eller upphävs.
3.  Utgående från den bedömning som avses i punkt 2 ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning. Om kommissionen anser att centrumets fortsatta verksamhet inte längre är motiverad med avseende på de mål, uppdrag och arbetsuppgifter som den tilldelats, får kommissionen föreslå att berörda bestämmelser i denna förordning ändras i enlighet med detta eller upphävs.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0253/2021).


Allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa ***I
PDF 341kWORD 107k
Europaparlamentets ändringar antagna den 14 september 2021 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU (COM(2020)0727 – C9-0367/2020 – 2020/0322(COD))(1)
P9_TA(2021)0377A9-0247/2021

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Hälsobestämmelserna i fördragen underutnyttjas fortfarande i hög grad när det gäller de mål som de avsåg att uppnå. Denna förordning bör därför syfta till att på bästa möjliga sätt utnyttja sådana hälsobestämmelser för att visa på styrkan i unionens hälsopolitik samtidigt som en väl fungerande inre marknad bibehålls i händelse av att allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa uppstår.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Mot bakgrund av de lärdomar som dragits under den pågående covid-19-pandemin och för att underlätta tillräckliga och unionsomfattande åtgärder för beredskap och insatser mot alla gränsöverskridande hot mot människors hälsa, behöver den rättsliga ramen för epidemiologisk övervakning, monitorering, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, som fastställs i beslut nr 1082/2013/EU, breddas med avseende på ytterligare rapporteringskrav, analyser av indikatorer för hälso- och sjukvårdssystem och samarbetet mellan medlemsstaterna och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). För att säkerställa effektiva insatser från unionens sida vid nya gränsöverskridande hot mot människors hälsa bör dessutom den rättsliga ramen göra det möjligt att omedelbart anta falldefinitioner för övervakning av nya hot och inrätta ett nätverk av EU-referenslaboratorier och ett nätverk för att stödja monitorering av sjukdomsutbrott som är relevanta för ämnen av mänskligt ursprung. Kapaciteten för kontaktspårning bör stärkas genom inrättandet av ett automatiserat system med hjälp av modern teknik.
(2)  Mot bakgrund av de lärdomar som dragits under den pågående covid-19-pandemin och för att underlätta tillräckliga och unionsomfattande åtgärder för förebyggande av, beredskap och insatser mot alla gränsöverskridande hot mot människors hälsa, inklusive zoonotiskt relaterade hot, behöver den rättsliga ramen för epidemiologisk övervakning, monitorering, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, som fastställs i beslut nr 1082/2013/EU, breddas med avseende på ytterligare rapporteringskrav, analyser av indikatorer för hälso- och sjukvårdssystem och samarbetet mellan medlemsstaterna och unionens byråer, särskilt Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), samt internationella organisationer, särskilt Världshälsoorganisationen (WHO). För att säkerställa effektiva insatser från unionens sida vid nya gränsöverskridande hot mot människors hälsa bör dessutom den rättsliga ramen göra det möjligt att omedelbart anta falldefinitioner för övervakning av nya hot och inrätta ett nätverk av EU-referenslaboratorier och ett nätverk för att stödja monitorering av sjukdomsutbrott som är relevanta för ämnen av mänskligt ursprung. Kapaciteten för kontaktspårning bör stärkas genom inrättandet av ett automatiserat system med hjälp av modern teknik, samtidigt som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (den allmänna dataskyddsförordningen)1a respekteras.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Hälsosäkerhetskommittén (nedan kallad HSC), som formellt inrättades genom beslut nr 1082/2013/EU, spelar en viktig roll i samordningen av beredskaps- och insatsplaneringen vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. HSC bör få ytterligare ansvar när det gäller att anta vägledningar och yttranden för att bättre stödja medlemsstaterna i förebyggande och kontroll av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
(3)  Hälsosäkerhetskommittén (nedan kallad HSC), som formellt inrättades genom beslut nr 1082/2013/EU, spelar en viktig roll i samordningen av planeringen av förebyggande, beredskap och insatser vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. HSC bör få ytterligare ansvar när det gäller att anta vägledningar och yttranden för att bättre stödja medlemsstaterna i förebyggande och kontroll av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och stödja bättre samordning mellan medlemsstaterna för att hantera dessa hot. Företrädare som utnämnts av Europaparlamentet bör kunna delta i HSC som observatörer.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Strategier för förebyggande och främjande rör all sektorspolitik, inklusive beskattning, handel, ekonomi, miljövänligt jordbruk, utbildning, bostäder, kultur och socialt bistånd. Hälsa inom alla politikområden bör vara en princip inom all offentlig politik. Ett instrument som redan används på nationell nivå för att bedöma vilka konsekvenser olika slags sektorspolitik har för hälsan är det så kallade hälsotestet. En bedömning av hälsokonsekvenserna bör göras för alla program som förvaltas av unionen.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Denna förordning bör gälla utan att det påverkar tillämpningen av andra bindande bestämmelser om specifik verksamhet, eller kvalitets- och säkerhetsnormer för vissa varor, som föreskriver särskilda skyldigheter och verktyg för monitorering, tidig varning och bekämpning vid specifika gränsöverskridande hot. Dessa bestämmelser innefattar särskilt tillämplig unionslagstiftning avseende gemensamma säkerhetsfrågor på folkhälsoområdet, vilket omfattar varor som läkemedelsprodukter, medicintekniska produkter och livsmedel, ämnen av mänskligt ursprung (blod, vävnader och celler, organ) samt exponering för joniserande strålning.
(5)  Denna förordning bör gälla utan att det påverkar tillämpningen av andra bindande bestämmelser om specifik verksamhet, eller kvalitets- och säkerhetsnormer för vissa varor, som föreskriver särskilda skyldigheter och verktyg för monitorering, tidig varning och bekämpning vid specifika gränsöverskridande hot, såsom Världshälsoorganisationens (WHO) internationella hälsoreglemente (IHR). Dessa bestämmelser innefattar särskilt tillämplig unionslagstiftning avseende gemensamma säkerhetsfrågor på folkhälsoområdet och miljöfrågor, vilket omfattar varor som läkemedelsprodukter, medicintekniska produkter, tillämpningar för in vitro-diagnostik och livsmedel, ämnen av mänskligt ursprung (blod, plasma, vävnader och celler, organ) samt exponering för joniserande strålning.
Ändring 242
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)   Överexploateringen av vilda djur och växter och andra naturtillgångar och den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald är en fara för människors hälsa. Eftersom människors, djurs och miljöns hälsa är oupplösligt knutna till varandra är det nödvändigt att respektera ”One health-modellen” för att hantera såväl nuvarande som kommande kriser.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Skyddet av människors hälsa är en fråga som berör många av unionens strategier och verksamheter. I syfte att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor och undvika överlappande verksamheter, dubbelarbete eller motstridiga åtgärder bör kommissionen, i samverkan med medlemsstaterna, säkerställa samordning och informationsutbyte mellan de mekanismer och strukturer som inrättas enligt denna förordning och andra mekanismer och strukturer som inrättats på unionsnivå och enligt Euratomfördraget vars verksamheter har betydelse för beredskaps- och insatsplanering, monitorering, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Kommissionen bör särskilt säkerställa att relevant information från de olika systemen för tidig varning och information på unionsnivå och enligt Euratomfördraget samlas in och sprids till medlemsstaterna genom det system för tidig varning och reaktion (nedan kallat EWRS) som inrättades genom beslut nr 2119/98/EG.
(6)  I enlighet med One health-modellen och principen att integrera hälsa inom alla politikområden är skyddet av människors hälsa en fråga som berör många av unionens strategier och verksamheter. Unionen bör stödja medlemsstaterna när det gäller att minska ojämlikhet i hälsa inom och mellan medlemsstaterna, uppnå allmän hälso- och sjukvård och ta itu med de utmaningar som rör utsatta grupper. Unionen bör också uppmana medlemsstaterna att genomföra de landsspecifika rekommendationer som avser hälsa och stödja medlemsstaterna i att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, reaktionsförmåga och beredskap för att hantera framtida utmaningar, inbegripet pandemier. I syfte att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor och undvika överlappande verksamheter, dubbelarbete eller motstridiga åtgärder bör kommissionen, i samverkan med medlemsstaterna, och alla berörda parter, såsom hälso- och sjukvårdspersonal, patientorganisationer, näringslivet och aktörer i försörjningskedjan, säkerställa samordning och informationsutbyte mellan de mekanismer och strukturer som inrättas enligt denna förordning och andra mekanismer och strukturer som inrättats på unionsnivå och enligt Euratomfördraget vars verksamheter har betydelse för beredskaps- och insatsplanering, monitorering, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Dessa mekanismer bör syfta till att uppnå synergieffekter mellan åtgärder som vidtas på unionsnivå och på nationell nivå samtidigt som överlappningar med åtgärder som vidtas inom ramen för WHO undviks. Kommissionen bör särskilt säkerställa att relevant information från de olika systemen för tidig varning och information på unionsnivå och enligt Euratomfördraget samlas in och sprids till medlemsstaterna genom det system för tidig varning och reaktion (nedan kallat EWRS) som inrättades genom beslut nr 2119/98/EG.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Beredskaps- och insatsplanering är en väsentlig del av effektiv monitorering, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Därför måste unionens beredskapsplan för hälsokriser och pandemier fastställas av kommissionen och godkännas av HSC. Detta bör kombineras med uppdateringar av medlemsstaternas beredskaps- och insatsplaner för att säkerställa att de är förenliga med regionala strukturer. För att stödja medlemsstaterna i denna strävan bör utbildning och kunskapsutbyte tillhandahållas för hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa, varvid kommissionen och unionens byråer bör tillhandahålla kunskap och nödvändig kompetens. För att säkerställa att dessa planer verkställs och genomförs bör kommissionen tillsammans med medlemsstaterna genomföra stresstester, övningar och översyner under och efter insatser. Dessa planer bör vara samordnade, fungerande och uppdaterade och ha tillräckliga resurser för att verkställas. Efter stresstester och översyner av planerna bör korrigerande åtgärder vidtas, och kommissionen bör informeras om alla uppdateringar.
(7)  Planering av förebyggande, beredskap och insatser är en väsentlig del av effektiv monitorering, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Därför måste unionens beredskapsplan för hälsokriser och pandemier fastställas av kommissionen och godkännas av HSC. Detta bör kombineras med uppdateringar av medlemsstaternas planer för förebyggande, beredskap och insatser för att säkerställa att de är förenliga med regionala strukturer. Planerna bör genomföras genom en interregional krisplanering varvid särskild uppmärksamhet bör riktas mot gränsöverskridande regioner för att stärka deras hälso- och sjukvårdssamarbete. När så är lämpligt bör regionala myndigheter delta i utarbetandet av dessa planer. För att stödja medlemsstaterna i denna strävan bör kommissionen och unionens byråer tillhandahålla utbildning och underlätta utbyte av bästa praxis för hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa för att förbättra deras kunskap och säkerställa nödvändig kompetens. För att säkerställa att dessa planer verkställs och genomförs bör kommissionen tillsammans med medlemsstaterna genomföra stresstester, övningar och översyner under och efter insatser. Dessa planer bör inbegripa rekommendationer om politiska åtgärder som rör begränsning av smittsamma sjukdomars inverkan på hälso- och sjukvård och omsorg, även på stora icke-smittsamma sjukdomar. Planerna bör vara samordnade, fungerande och uppdaterade och ha tillräckliga resurser för att verkställas. Särskild hänsyn bör tas till gränsregioner där gemensamt gränsöverskridande arbete bör främjas och hälso- och sjukvårdspersonal bör uppmuntras att göra sig förtrogna med de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen i grannländerna. Efter stresstester och översyner av planerna bör korrigerande åtgärder vidtas, och kommissionen bör informeras om alla uppdateringar.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  I detta syfte bör medlemsstaterna förse kommissionen med en uppdatering av det aktuella läget när det gäller deras beredskaps- och insatsplanering, samt genomförandet på nationell nivå. Informationen från medlemsstaterna bör omfatta de element som medlemsstaterna är skyldiga att rapportera till WHO inom ramen för det internationella hälsoreglementet (IHR)15. Kommissionen bör i sin tur vartannat år rapportera till Europaparlamentet och rådet om läget och framstegen avseende beredskap, insatsplanering och genomförande på unionsnivå, inklusive korrigerande åtgärder, för att säkerställa att de nationella beredskaps- och insatsplanerna är tillräckliga. För att stödja bedömningen av dessa planer bör EU-revisioner genomföras i medlemsstaterna i samordning med ECDC och unionens byråer. Denna planering bör särskilt inkludera tillräcklig beredskap inom kritiska samhällssektorer, såsom energi, transport, kommunikationer och civilskydd, som i en krissituation är beroende av jämställdhetsmedvetna folkhälsosystem med god beredskap, vilka i sin tur är beroende av att dessa sektorer fungerar och av att grundläggande verksamheter upprätthålls på en tillräcklig nivå. Vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som har sitt ursprung i en zoonotisk infektion är det viktigt att se till att det råder interoperabilitet vad gäller beredskaps- och insatsplaneringen mellan hälso- och sjukvårdssektorn och veterinärsektorn.
(8)  I detta syfte bör medlemsstaterna förse kommissionen med en uppdatering av det aktuella läget när det gäller deras planering för förebyggande, beredskap och insatser, samt genomförandet på nationell nivå, och i tillämpliga fall på regional nivå. Informationen från medlemsstaterna bör omfatta de element som medlemsstaterna är skyldiga att rapportera till WHO inom ramen för det internationella hälsoreglementet (IHR)15. Tillgång till fullständiga data i rätt tid är en förutsättning för en snabb riskbedömning och krishantering. För att undvika dubbelarbete och skiljaktiga rekommendationer bör standardiserade definitioner, när så är möjligt, och ett smidigt informationsutbyte äga rum mellan unionens byråer, WHO och nationella organ. Kommissionen bör i sin tur varje år rapportera till Europaparlamentet och rådet om läget och framstegen avseende förebyggande, beredskap, insatsplanering och genomförande på unionsnivå, inklusive korrigerande åtgärder, för att säkerställa att de nationella beredskaps- och insatsplanerna är tillräckliga. För att stödja bedömningen av dessa planer bör EU-revisioner genomföras i medlemsstaterna i samordning med ECDC och unionens byråer. Denna planering bör särskilt inkludera tillräcklig beredskap inom kritisk långsiktig hälso- och sjukvård och kritiska samhällssektorer, såsom jordbruk, energi, transport, kommunikationer och civilskydd, som i en krissituation är beroende av jämställdhetsmedvetna folkhälsosystem med god beredskap, vilka i sin tur är beroende av att dessa sektorer fungerar och av att grundläggande verksamheter upprätthålls på en tillräcklig nivå. Vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som har sitt ursprung i en zoonotisk infektion är det viktigt att se till att det råder interoperabilitet vad gäller beredskaps- och insatsplaneringen mellan hälso- och sjukvårdssektorn och veterinärsektorn.
__________________
__________________
15 Världshälsoorganisationen. Internationella hälsoreglementet (IHR, 2005) https://www.who.int/ihr/publications/9789241596664/en/
15 Världshälsoorganisationen. Internationella hälsoreglementet (IHR, 2005) https://www.who.int/ihr/publications/9789241596664/en/
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)  Erfarenheterna av den pågående covid-19-krisen har visat att det fortsatt behövs kraftfulla åtgärder på unionsnivå för att stödja samarbete och samordning mellan medlemsstaterna, särskilt mellan grannregioner som är gränsregioner. De nationella planerna för de medlemsstater som har gemensam gräns med minst en annan medlemsstat bör därför innehålla planer för att förbättra beredskapen, förebyggandet och insatserna när det gäller hälsokriser i gränsområden i närliggande regioner, bland annat genom obligatorisk gränsöverskridande utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal och samordning av medicinsk överföring av patienter. Kommissionen bör regelbundet rapportera om läget vad gäller den gränsöverskridande krisberedskapen i närliggande regioner.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 8b (nytt)
(8b)   Rollen för hälso- och sjukvårdspersonal i första ledet har också blivit påtaglig under pandemin, eftersom dessa personer har varit centrala för att säkerställa tillgång till läkemedel och kontinuerlig vård, samtidigt som de tillhandahållit moraliskt stöd och utgjort en källa till tillförlitlig information som motpart till falsk information. Inför framtida nödsituationer är det nödvändigt att stärka hälso- och sjukvårdspersonalens kunskaper genom att fastställa bestämmelser om tillhandahållande av utbildning till personal inom hälso- och sjukvård samt på området folkhälsa. Det är även nödvändigt att integrera dem genom deras yrkesorganisationer i arbetet med att fastställa folkhälsostrategier och i den digitala omvandlingen, för att förbättra kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvårdssystemen och säkerställa hållbarheten i det arbete för hälsomässig, social och territoriell sammanhållning som de utför.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 8c (nytt)
(8c)   Hälsokompetens spelar en grundläggande roll när det gäller att förebygga och motverka effekterna av gränsöverskridande hot och bidra till en bättre förståelse hos befolkningen för de motåtgärder som vidtas och den riskbedömning som görs för olika hot. Andningshygien, korrekt handtvätt och undvikande av onödig nära kontakt med personer med influensaliknande symtom liksom av oskyddad kontakt med vilda djur bör ingå i hälsoutbildningskampanjer för att förbättra befolkningens beteende, baserat på de senast tillgängliga rönen.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 8d (nytt)
(8d)   Med utgångspunkt i erfarenheterna från covid-19-pandemin bör denna förordning skapa ett starkare mandat för samordning på unionsnivå. Tillkännagivandet av en nödsituation i unionen skulle föranleda ökad samordning och möjliggöra utveckling, lagring och gemensam upphandling av medicinska motåtgärder i rätt tid.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 8e (nytt)
(8e)   Denna förordning säkerställer också samordnade åtgärder på unionsnivå för att den inre marknaden ska fungera väl och för att grundläggande förnödenheter, inbegripet läkemedel, medicinska produkter och personlig skyddsutrustning, ska kunna cirkulera fritt.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 8f (nytt)
(8f)  Logistikmekanismer för hälso- och sjukvård bör uppfylla de specifika rättsliga kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG1a och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/7451b.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
1b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1)
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Eftersom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa inte begränsas av unionens gränser bör gemensam upphandling av medicinska motåtgärder utvidgas till att omfatta Eftastaterna och unionens kandidatländer, i enlighet med tillämplig unionslagstiftning. Avtalet om gemensam upphandling fastställer de praktiska arrangemangen för det gemensamma upphandlingsförfarande som inrättas genom artikel 5 i beslut nr 1082/2013/EU och bör för att möjliggöra bättre samordning inom EU också anpassas så att det innehåller en exklusivitetsklausul om förhandling och upphandling för länder som deltar i ett gemensamt upphandlingsförfarande. Kommissionen bör säkerställa samordning och informationsutbyte mellan de enheter som anordnar åtgärder inom olika mekanismer som inrättas enligt denna förordning och andra relevanta unionsstrukturer som rör upphandling och lagring av medicinska motåtgärder, såsom den strategiska rescEU-reserven enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU16.
(9)  Eftersom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa inte begränsas av unionens gränser bör unionen anta en samordnad strategi, som kännetecknas av solidaritet och ansvar, i kampen mot sådana hot. Den gemensamma upphandlingen av medicinska motåtgärder bör därför utvidgas till att omfatta Eftastaterna, unionens kandidatländer, Furstendömet Andorra, Furstendömet Monaco, Republiken San Marino och Vatikanstaten, i enlighet med tillämplig unionslagstiftning.
Gemensam upphandling av medicinska motåtgärder skulle stärka deltagande länders förhandlingsposition, förbättra försörjningstryggheten och säkerställa jämlik tillgång till medicinska motåtgärder.
Avtalet om gemensam upphandling och rescEU bör omfattas av höga transparenskrav, bland annat när det gäller offentliggörande av den mängd som beställs av och levereras till varje deltagande land, samt uppgifter om de deltagande ländernas ansvar.
Avtalet om gemensam upphandling fastställer de praktiska arrangemangen för det gemensamma upphandlingsförfarande som inrättas genom artikel 5 i beslut nr 1082/2013/EU och bör för att möjliggöra bättre samordning inom EU också anpassas så att det innehåller en exklusivitetsklausul om förhandling och upphandling för länder som deltar i ett gemensamt upphandlingsförfarande. Exklusivitetsklausulen bör innebära att länder som deltar i det gemensamma upphandlingsförfarandet inte förhandlar om och undertecknar parallella avtal med producenter. Kommissionen bör säkerställa samordning och informationsutbyte mellan de enheter som anordnar och deltar i åtgärder inom olika mekanismer som inrättas enligt denna förordning och andra relevanta unionsstrukturer som rör upphandling och lagring av medicinska motåtgärder, såsom den strategiska rescEU-reserven enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU16. Medlemsstaterna bör säkerställa en tillräcklig reserv av kritiska läkemedel för att motverka risken för brist på kritiska produkter.
__________________
__________________
16 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).
16 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)  Gemensam upphandling bör bygga på gemensamt ansvar och en rättvis strategi med rättigheter och skyldigheter för alla inblandade parter. Tydliga åtaganden bör göras och respekteras så att tillverkarna levererar de överenskomna produktionsvolymerna och myndigheterna köper in de överenskomna reserverade volymerna.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 9b (nytt)
(9b)  I kristider bör kommissionen införa tillfälliga åtgärder för att minska brister och underlätta rörligheten för läkemedel mellan medlemsstaterna, däribland godkännandet av olika förpackningsformat, ett förfarande för återanvändning som gör att innehavare av godkännande för försäljning kan få ett godkännande i en annan medlemsstat, förlängd giltighetstid för intyg om god tillverkningssed, längre utgångsdatum, och användningen av veterinärmedicinska läkemedel. Kommissionen bör strikt övervaka användningen av sådana åtgärder för att säkerställa att det inte görs avkall på patientsäkerheten och se till att läkemedel finns tillgängliga i händelse av svårigheter eller brister.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 9c (nytt)
(9c)  Den gemensamma upphandlingen bör utföras på ett öppet och effektivt sätt i rätt tid. I detta avseende bör tydliga och överskådliga steg i fråga om process, omfattning, upphandling, specifikationer, tidsfrister och formaliteter fastställas. Det bör garanteras att den gemensamma upphandlingen föregås av en inledande samrådsfas, med lämpliga skyddsåtgärder mot intressekonflikter och informationsasymmetri, som involverar de berörda aktörerna, samt att det finns en tvåvägskommunikation under hela förfarandet.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 9d (nytt)
(9d)   Kommissionen bör lägga särskild vikt vid att säkerställa att gemensam upphandling av medicinska motåtgärder i den mening som avses i artikel 12 även omfattar upphandling av särläkemedel.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 9e (nytt)
(9e)  Om gemensam upphandling används bör kvalitativa kriterier såsom tillverkarens förmåga att säkerställa försörjningstrygghet under en hälsokris, samt priset, beaktas.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 9f (nytt)
(9f)  För att skapa transparens bör Europaparlamentet granska de kontrakt som ingås inom ramen för det gemensamma upphandlingsförfarandet. Kommissionen bör förse parlamentet med fullständig, aktuell och korrekt information om de pågående förhandlingarna och ge tillgång till upphandlingsdokumenten och till de kontrakt som ingåtts.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 9g (nytt)
(9g)   Om ett gemensamt upphandlingsförfarande inte har använts för att köpa in medicinska motåtgärder bör kommissionen uppmuntra medlemsstaterna att utbyta information om prissättning och leveransdatum för medicinska motåtgärder, för en ökad transparens som ger medlemsstaterna tillgång till och möjlighet att förhandla fram medicinska motåtgärder under rättvisare villkor.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 9h (nytt)
(9h)  I kristider bör andra mekanismer användas för att möjliggöra globala insatser och krislindring. Sådana åtgärder skulle till exempel kunna inbegripa en exportkontrollmekanism på unionsnivå, förbättrade samarbetsavtal om produktionen av medicinska motåtgärder, förhandstilldelning av en del av unionens gemensamma upphandling, och både frivilliga och obligatoriska tekniska kunskapspooler och licensavtal mellan företag, vilket bör underlätta tillgång till motåtgärder för människor, även inom det östliga partnerskapet och i låg- och medelinkomstländer.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Till skillnad från smittsamma sjukdomar, som ECDC kontinuerligt övervakar på unionsnivå, kräver andra potentiellt allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa för närvarande inte monitorering av unionens byråer. En riskbaserad strategi, där monitorering genomförs av medlemsstaterna och där tillgängliga uppgifter utbyts genom EWRS, är därför lämpligare i fråga om sådana hot.
(10)  Till skillnad från smittsamma sjukdomar, som ECDC kontinuerligt övervakar på unionsnivå, kräver andra potentiellt allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa för närvarande inte monitorering av unionens byråer. En riskbaserad strategi, där monitorering genomförs av medlemsstaterna och där tillgängliga uppgifter utbyts genom EWRS, är därför lämpligare i fråga om sådana hot. ECDC bör dock kunna genomföra monitorering av smittsamma sjukdomars effekter på stora icke-smittsamma sjukdomar, inbegripet psykiska sjukdomar, och bedöma kontinuiteten i screening, diagnostisering, monitorering, behandling och vård inom hälso- och sjukvårdssystemet i samordning med befintliga datamängder, verktyg och register.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Kommissionen bör stärka samarbetet med medlemsstaterna, ECDC, Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), andra EU-byråer, forskningsinfrastrukturer och WHO för att förbättra förebyggandet av smittsamma sjukdomar, såsom sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination, samt andra hälsofrågor, såsom antimikrobiell resistens.
(11)  Kommissionen bör stärka samarbetet med medlemsstaterna, ECDC, Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), andra EU-byråer, forskningsinfrastrukturer och WHO för att genom One health-modellen förbättra förebyggandet av smittsamma sjukdomar, såsom sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination, samt andra hälsofrågor, såsom antimikrobiell resistens, och andra stora icke-smittsamma sjukdomar. Under hälsokriser bör särskild uppmärksamhet ägnas åt kontinuitet i screening, diagnostisering, monitorering, behandling och vård för andra sjukdomar och tillstånd, liksom åt krisens konsekvenser för befolkningens psykiska hälsa och psykosociala behov.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Vid gränsöverskridande hälsohot på grund av en smittsam sjukdom kan blod- och transplantationstjänster i medlemsstaterna vara ett sätt att snabbt testa givarpopulationen och bedöma exponeringen för och immuniteten mot sjukdomen hos befolkningen i allmänhet. Dessa tjänster är i gengäld beroende av att ECDC gör snabba riskbedömningar för att skydda de patienter som är i behov av behandling med ämnen av mänskligt ursprung från överföring av sådana smittsamma sjukdomar. En sådan riskbedömning ligger sedan till grund för en lämplig anpassning av kvalitets- och säkerhetsnormer för sådana ämnen av mänskligt ursprung. ECDC bör därför inrätta och driva ett nätverk av nationella blod- och transplantationstjänster och berörda myndigheter för att tjäna detta dubbla syfte.
(12)  Vid gränsöverskridande hälsohot på grund av en smittsam sjukdom kan blod- och transplantationstjänster, apotek och andra licensierade hälso- och sjukvårdsinrättningar i medlemsstaterna vara ett sätt att snabbt testa givarpopulationen och bedöma exponeringen för och immuniteten mot sjukdomen hos befolkningen i allmänhet. Dessa tjänster är i gengäld beroende av att ECDC gör snabba riskbedömningar för att skydda de patienter som är i behov av behandling med ämnen av mänskligt ursprung eller genomgår ett förfarande för medicinskt assisterad befruktning från överföring av sådana smittsamma sjukdomar. En sådan riskbedömning ligger sedan till grund för en lämplig anpassning av kvalitets- och säkerhetsnormer för sådana ämnen av mänskligt ursprung. ECDC bör därför inrätta och driva ett nätverk av nationella blod- och transplantationstjänster och berörda myndigheter samt apotekstjänster och andra licensierade hälso- och sjukvårdstjänster och hälso- och sjukvårdsinrättningar, för att tjäna detta dubbla syfte.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  För att förbättra tidig beredskap för och tidiga insatser vid uppkomst av gränsöverskridande hot mot människors hälsa är det viktigt att möjliggöra kontinuerlig och snabb tillgång till data om tillgängligheten på nödvändiga medicinska motåtgärder. Det bör därför inrättas ett nätverk för medlemsstaternas tjänster som tillhandahåller aktuella uppgifter om nationella strategiska lager och tillgängligheten på medicinska motåtgärder, lager av läkemedel, viktiga hälso- och sjukvårdsprodukter och diagnostiska tester; detta nätverk ska drivas och samordnas på unionsnivå. Ökad samordning med och utbyte av information till medlemsstaterna om strategiska lager och tillgängliga medicinska motåtgärder krävs för att förbättra insamling, modellering och användning av framtida data som möjliggör utfärdande av tidiga varningar i unionen.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Ett system som gör det möjligt att på unionsnivå utfärda varningar för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa infördes genom beslut nr 2119/98/EG för att säkerställa att de behöriga folkhälsomyndigheterna i medlemsstaterna och kommissionen underrättas på vederbörligt sätt i tid. Alla allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som omfattas av denna förordning omfattas av EWRS. Driften av EWRS bör förbli ECDC:s ansvarsområde. En varning bör endast utfärdas om hotet i fråga är, eller kan bli, så omfattande och allvarligt att det påverkar, eller kan påverka, mer än en medlemsstat och kräver, eller kan kräva, samordnade insatser på unionsnivå. För att undvika dubbelarbete och säkerställa samordning mellan unionens varningssystem bör kommissionen och ECDC säkerställa att utfärdandet av varningar inom EWRS och andra system för tidig varning på unionsnivå i största möjliga utsträckning sammankopplas, så att medlemsstaternas behöriga myndigheter i möjligaste mån inte behöver utfärda samma varning genom flera olika system på unionsnivå och kan erhålla varningar för alla hot från en enda samordnad källa.
(13)  Ett system som gör det möjligt att på unionsnivå utfärda varningar för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa infördes genom beslut nr 2119/98/EG för att säkerställa att de behöriga folkhälsomyndigheterna i medlemsstaterna och kommissionen underrättas på vederbörligt sätt i tid. Alla allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som omfattas av denna förordning omfattas av EWRS. Driften av EWRS bör förbli ECDC:s ansvarsområde. En varning bör endast utfärdas om hotet i fråga är, eller kan bli, så omfattande och allvarligt att det påverkar, eller kan påverka, mer än en medlemsstat och kräver, eller kan kräva, samordnade insatser på unionsnivå. För att undvika dubbelarbete och säkerställa samordning mellan unionens varningssystem bör kommissionen och ECDC säkerställa att utfärdandet av varningar inom EWRS och andra system för tidig varning på unionsnivå är fullt driftskompatibla, omfattas av mänsklig tillsyn, och i största möjliga utsträckning är automatiskt sammankopplade, så att medlemsstaternas behöriga myndigheter i möjligaste mån inte behöver utfärda samma varning genom flera olika system på unionsnivå och kan erhålla varningar för alla hot från en enda samordnad källa.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  För att säkerställa att bedömningen av riskerna för folkhälsan på unionsnivå från allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa är enhetlig och allsidig ur ett folkhälsoperspektiv bör tillgänglig vetenskaplig sakkunskap utnyttjas på ett samordnat sätt genom lämpliga kanaler eller strukturer, beroende på typen av hot. Bedömningen av riskerna för folkhälsan bör göras genom ett helt transparent förfarande baserat på spetskompetens, oberoende, opartiskhet och insyn. Unionsbyråernas deltagande i dessa riskbedömningar måste breddas i enlighet med deras inriktning för att säkerställa en strategi som omfattar alla risker, via ett permanent nätverk av byråer och berörda kommissionsavdelningar för att stödja utarbetandet av riskbedömningar.
(14)  För att säkerställa att bedömningen av riskerna för folkhälsan på unionsnivå från allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa är enhetlig och allsidig ur ett folkhälsoperspektiv bör tillgänglig vetenskaplig sakkunskap utnyttjas på ett samordnat och tvärvetenskapligt sätt genom lämpliga kanaler eller strukturer, beroende på typen av hot. Bedömningen av riskerna för folkhälsan bör göras genom ett helt transparent förfarande baserat på spetskompetens, oberoende, opartiskhet och insyn. Unionsbyråernas och unionsorganens deltagande i dessa riskbedömningar måste breddas i enlighet med deras inriktning för att säkerställa en strategi som omfattar alla risker, via ett permanent nätverk av byråer och berörda kommissionsavdelningar för att stödja utarbetandet av riskbedömningar. För att uppnå en tillräcklig grad av sakkunskaper och effektivitet bör även de finansiella och mänskliga resurserna ökas för unionens byråer och organ.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  Medlemsstaterna, kommissionen och unionsbyråerna bör i samband med tillämpningen av One health-modellen identifiera erkända folkhälsoorganisationer och folkhälsoexperter, både vad gäller smittsamma sjukdomar och stora icke-smittsamma sjukdomar, och andra berörda parter inom olika sektorer, som ska vara tillgängliga för att bistå i unionens insatser mot hälsohot. Sådana experter och berörda parter, inbegripet det civila samhällets organisationer, bör vara strukturellt delaktiga i alla krisinsatser och bidra till beslutsprocesserna. De nationella myndigheterna bör i lämpliga fall samråda med och i genomförandet av denna förordning involvera företrädare för patientorganisationer och nationella arbetsmarknadsparter inom hälso- och sjukvårdssektorn samt sektorn för sociala tjänster. Fullständig överensstämmelse med reglerna om öppenhet och intressekonflikter för berörda parters deltagande bör säkerställas.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 14b (nytt)
(14b)   Gröna körfält bör endast ses som ett lämpligt verktyg för pandemiska situationer då ett hot mot folkhälsan tillkännagivits, i syfte att säkerställa att nödvändiga varor, medicinska motåtgärder och gränsarbetare kan cirkulera fritt och säkert på den inre marknaden. Inrättandet av gröna körfält i sådana situationer bör inte påverka de relevanta fördragsbestämmelser eller den lagstiftning som reglerar gränskontroller.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 15a (nytt)
(15a)  Kommissionen bör se till att antalet sängplatser på sjukhusen i medlemsstaterna samt antalet tillgängliga sängplatser inom intensivvården i medlemsstaterna är kända när ett undantagstillstånd utlyses, för att åstadkomma gränsöverskridande rörlighet för patienter.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 16a (nytt)
(16a)  Även regelbunden dialog och ett regelbundet informationsutbyte mellan myndigheter, näringslivet, berörda enheter i försörjningskedjan för läkemedel och organisationer för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienter bör säkerställas för att inleda tidiga diskussioner om förväntade potentiella allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa på marknaden, genom utbyte av information om de förväntade försörjningsbegränsningarna eller dryftande av särskilda kliniska behov, i syfte att möjliggöra bättre samordning, synergier och lämpliga svarsåtgärder när så krävs.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Inkonsekvent kommunikation till allmänheten och berörda parter, såsom hälso- och sjukvårdspersonal, kan få negativa konsekvenser för insatsernas effektivitet ur ett folkhälsoperspektiv, samt för de ekonomiska aktörerna. Samordningen av insatser inom HSC, med stöd från relevanta undergrupper, bör därför omfatta ett snabbt informationsutbyte om budskap, strategier och utmaningar för kommunikationen med sikte på samordning av kommunikationen vid faror och kriser, baserat på en tillförlitlig och oberoende bedömning av riskerna för folkhälsan, att anpassa till nationella behov och omständigheter. Ett sådant informationsutbyte syftar till att underlätta monitorering av hur tydlig och enhetlig informationen till allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonalen är. Med tanke på den sektorsövergripande karaktären hos denna typ av kriser bör samordning också säkerställas med andra relevanta instanser, exempelvis unionens civilskyddsmekanism som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/42017.
(17)  Inkonsekvent kommunikation till allmänheten och berörda parter, såsom hälso- och sjukvårdspersonal och folkhälsoexperter, kan få negativa konsekvenser för insatsernas effektivitet ur ett folkhälsoperspektiv, samt för de ekonomiska aktörerna. Samordningen av insatser inom HSC, med stöd från relevanta undergrupper, bör därför omfatta ett snabbt informationsutbyte om budskap, strategier och utmaningar för kommunikationen med sikte på samordning av kommunikationen vid faror och kriser, baserat på en helhetsinriktad, tillförlitlig och oberoende bedömning av riskerna för folkhälsan, att anpassa till nationella och regionala behov och omständigheter. I medlemsstater med regioner som har behörighet i hälso- och sjukvårdsfrågor bör dessa regioner lämna informationen. Ett sådant informationsutbyte syftar till att underlätta monitorering av hur tydlig och enhetlig informationen till allmänheten och hälso- och sjukvårdspersonalen är. Efter sina rekommendationer till medlemsstater och hälso- och sjukvårdspersonal bör ECDC utöka sin kommunikation till att omfatta allmänheten genom att inrätta och förvalta en onlineportal där kontrollerad information kan utbytas och desinformation bekämpas. Med tanke på den sektorsövergripande karaktären hos denna typ av kriser bör samordning också säkerställas med andra relevanta instanser, exempelvis unionens civilskyddsmekanism som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/42017.
__________________
__________________
17 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/420 av den 13 mars 2019 om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 77 I, 20.3.2019, s. 1).
17 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/420 av den 13 mars 2019 om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 77 I, 20.3.2019, s. 1).
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Fastställandet av att ett hot mot folkhälsan föreligger och de rättsliga verkningarna av detta fastställande enligt beslut nr 1082/2013/EU bör breddas. I detta syfte bör denna förordning göra det möjligt för kommissionen att formellt fastställa att ett hot mot folkhälsan på unionsnivå föreligger. I syfte att fastställa att ett sådant hot föreligger bör kommissionen inrätta en oberoende rådgivande kommitté för att tillhandahålla sakkunskap om huruvida ett hot utgör ett hot mot folkhälsan på unionsnivå, och ge råd om folkhälsoåtgärder och om upphävande av detta fastställande. Den rådgivande kommittén bör bestå av oberoende experter, utvalda av kommissionen, med den sakkunskap och de erfarenheter som är mest relevanta för det specifika hot som uppstår, samt av företrädare för ECDC, för EMA och för andra unionsorgan eller unionsbyråer som observatörer. Ett fastställande av att ett hot mot folkhälsan på unionsnivå föreligger kommer att utgöra grunden för införandet av operativa folkhälsoåtgärder för läkemedel och medicintekniska produkter, flexibla mekanismer för att utveckla, upphandla, hantera och sätta in medicinska motåtgärder samt aktivering av stöd från ECDC för att mobilisera och utplacera arbetsgrupper för bistånd vid utbrott, EU:s insatsgrupp för hälsofrågor.
(18)  Fastställandet av att ett hot mot folkhälsan föreligger och de rättsliga verkningarna av detta fastställande enligt beslut nr 1082/2013/EU bör breddas. I detta syfte bör denna förordning göra det möjligt för kommissionen att formellt fastställa att ett hot mot folkhälsan på unionsnivå föreligger. I syfte att fastställa att ett sådant hot föreligger bör kommissionen inrätta en oberoende rådgivande kommitté för att tillhandahålla sakkunskap om huruvida ett hot utgör ett hot mot folkhälsan på unionsnivå, och ge råd om folkhälsoåtgärder och om upphävande av detta fastställande. Den rådgivande kommittén bör bestå av oberoende experter, företrädare för hälso- och sjukvårds- samt vårdpersonal, inbegripet sköterskor och läkare, och företrädare för det civila samhället, utvalda av kommissionen, med den sakkunskap och de erfarenheter som är mest relevanta för det specifika hot som uppstår, samt av företrädare för ECDC, för EMA och för andra unionsorgan eller unionsbyråer som observatörer. Alla medlemmar av den rådgivande kommittén bör lämna intresseförklaringar. Den rådgivande kommittén bör ha ett nära samarbete med nationella rådgivande organ. Ett fastställande av att ett hot mot folkhälsan på unionsnivå föreligger kommer att utgöra grunden för införandet av operativa folkhälsoåtgärder för läkemedel och medicintekniska produkter, unionens exportkontrollmekanismer, flexibla mekanismer för att utveckla, upphandla, hantera och sätta in medicinska motåtgärder samt aktivering av stöd från ECDC för att mobilisera och utplacera arbetsgrupper för bistånd vid utbrott, EU:s insatsgrupp för hälsofrågor.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Vid händelser som motsvarar allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och som sannolikt kommer att få unionsomfattande följder bör de berörda medlemsstaterna vara tvungna att på ett samordnat sätt vidta vissa kontroll- eller kontaktspårningsåtgärder för att identifiera smittade personer och personer som har blivit utsatta för smittorisk. Ett sådant samarbete kan kräva utbyte av personuppgifter via systemet, inbegripet känsliga hälsorelaterade uppgifter och information om bekräftade eller misstänkta sjukdomsfall, mellan de medlemsstater som direkt berörs av kontaktspårningsåtgärderna. Medlemsstaternas utbyte av personuppgifter om hälsa måste vara förenligt med artikel 9.2 i) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67918.
(20)  Vid händelser som motsvarar allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och som sannolikt kommer att få unionsomfattande följder bör de berörda eller potentiellt berörda medlemsstaterna vara tvungna att på ett samordnat sätt vidta vissa kontroll- eller kontaktspårningsåtgärder för att identifiera smittade personer och personer som har blivit utsatta för smittorisk. Ett sådant samarbete kan kräva utbyte av personuppgifter via systemet, inbegripet känsliga hälsorelaterade uppgifter och information om bekräftade eller misstänkta sjukdoms- eller infektionsfall, mellan de medlemsstater som direkt berörs av kontaktspårningsåtgärderna. Medlemsstaternas utbyte av personuppgifter om hälsa måste vara förenligt med artikel 9.2 i) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67918.
__________________
__________________
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  Samarbete med tredjeländer och internationella organisationer på folkhälsoområdet bör främjas. Det är särskilt viktigt att säkerställa informationsutbyte med WHO angående de åtgärder som vidtas i enlighet med denna förordning. Detta förstärkta samarbete är också nödvändigt för att bidra till EU:s åtagande att stärka stödet till hälso- och sjukvårdssystemen och stärka partnerländernas beredskap och insatskapacitet. Unionen kan gynnas av att ingå internationella samarbetsavtal med tredjeländer eller internationella organisationer, däribland WHO, i syfte att främja utbyte av relevant information från monitorerings- och varningssystem om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Sådana avtal kan, inom ramarna för unionens behörighet, i lämpliga fall innefatta tredjeländers eller internationella organisationers deltagande i relevanta nätverk för epidemiologisk övervakning och EWRS, utbyte av god praxis inom områden som planering av och kapacitet för beredskap och insatser, bedömningar av folkhälsorisker och samarbete för samordning av insatser, inklusive forskningsinsatser.
(21)  Samarbete med tredjeländer och internationella organisationer på folkhälsoområdet bör främjas. Det är särskilt viktigt att säkerställa informationsutbyte med WHO angående de åtgärder som vidtas i enlighet med denna förordning. Detta förstärkta samarbete är också nödvändigt för att bidra till EU:s åtagande att stärka stödet till hälso- och sjukvårdssystemen och stärka partnerländernas beredskap och insatskapacitet. Unionen kan gynnas av att ingå internationella samarbetsavtal med tredjeländer eller internationella organisationer, däribland WHO, i syfte att främja utbyte av relevant information från monitorerings- och varningssystem om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Sådana avtal kan, inom ramarna för unionens behörighet, i lämpliga fall innefatta tredjeländers eller internationella organisationers deltagande i relevanta nätverk för epidemiologisk övervakning, exempelvis det europeiska övervakningssystemet (TESSy), och EWRS, utbyte av god praxis inom områden som planering av och kapacitet för beredskap och insatser, bedömningar av folkhälsorisker och samarbete för samordning av insatser, inklusive forskningsinsatser. Kommissionen och medlemsstaterna bör aktivt arbeta för upprättandet av en ramkonvention inom ramen för WHO för beredskap och insatser mot pandemier, som bör fastställa principer och prioriteringar för beredskap och insatser mot pandemier. En sådan ramkonvention bör underlätta genomförandet av det internationella hälsoreglementet (2005)1a och bör stödja stärkandet av den internationella ramen för hälsofrågor och förbättring avsamarbetet för tidig upptäckt, förebyggande, insatser och resiliens avseende framtida pandemier.
__________________
1a Världshälsoorganisationens internationella hälsoreglemente (2005), tredje utgåvan, https://www.who.int/publications/i/item/9789241580496
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Behandlingen av personuppgifter för tillämpningen av denna förordning bör vara förenlig med förordning (EU) 2016/679 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172519. Verksamheten inom EWRS bör i synnerhet sörja för särskilda skyddsåtgärder för ett säkert och lagligt utbyte av personuppgifter för medlemsstaternas kontaktspårningsåtgärder på nationell nivå. I detta avseende omfattar EWRS en meddelandefunktion där personuppgifter, inklusive kontakt- och hälsodata, kan förmedlas till berörda myndigheter som deltar i kontaktspårningsåtgärder.
(22)  Eftersom hälsodata är så känsliga bör medlemsstaterna, kommissionen och unionsbyråerna säkerställa och garantera att behandlingen av hälsodata är förenlig med dataskyddsprinciperna i enlighet med artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen. Behandlingen av personuppgifter för tillämpningen av denna förordning bör vara förenlig med den allmänna dataskyddsförordningen och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172519. Verksamheten inom EWRS bör i synnerhet sörja för särskilda skyddsåtgärder för ett säkert och lagligt utbyte av personuppgifter för medlemsstaternas kontaktspårningsåtgärder på nationell nivå. I detta avseende omfattar EWRS en meddelandefunktion där personuppgifter, inklusive kontakt- och hälsodata, kan förmedlas till berörda myndigheter som deltar i kontaktspårningsåtgärder. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 bör följas strikt, och det bör införas lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder i enlighet med förordningen.
__________________
__________________
19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  För att säkerställa enhetliga villkor vid genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta genomförandeakter om mallar för information om beredskaps- och insatsplanering, utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa, upprättande och uppdatering av en förteckning över smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som ingår i ansvarsområdet för nätverket för epidemiologisk övervakning och förfaranden för nätverkets drift, antagande av falldefinitioner för de smittsamma sjukdomar och särskilda hälsofrågor som ingår i ansvarsområdet för nätverket för epidemiologisk övervakning och, vid behov, för andra allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som är föremål för tillfällig monitorering, förfaranden för verksamheten inom EWRS, övervakningsplattformens funktion, utnämnande av EU-referenslaboratorier för att stödja nationella referenslaboratorier, förfaranden för informationsutbyte om och samordning av medlemsstaternas insatser, fastställandet av att ett hot mot folkhälsan på unionsnivå föreligger och upphävandet av ett sådant fastställande och förfaranden som krävs för att säkerställa att verksamheten inom EWRS och behandlingen av data är förenliga med dataskyddslagstiftningen.
(25)  För att säkerställa enhetliga villkor vid genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta genomförandeakter om mallar för information om beredskaps- och insatsplanering, utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa, upprättande och uppdatering av en förteckning över smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som omfattas av förfarandena för verksamheten i nätverket för epidemiologisk övervakning, utnämnande av EU-referenslaboratorier för att stödja nationella och regionala referenslaboratorier, förfaranden för informationsutbyte om och samordning av medlemsstaternas insatser, fastställandet av att ett hot mot folkhälsan på unionsnivå föreligger och upphävandet av ett sådant fastställande och förfaranden som krävs för att säkerställa att verksamheten inom EWRS och behandlingen av data är förenliga med dataskyddslagstiftningen.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  I syfte att fastställa läget avseende genomförandet av de nationella beredskapsplanerna, och deras överensstämmelse med unionsplanen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på förfaranden, normer och kriterier för de revisioner som syftar till bedömningen av beredskaps- och insatsplanering på nationell nivå. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning21. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(28)  I syfte att komplettera vissa aspekter av denna förordning och fastställa läget avseende genomförandet av de nationella och regionala beredskapsplanerna, och deras överensstämmelse med unionsplanen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på upprättandet och uppdateringen av en förteckning över smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som omfattas av nätverket för epidemiologisk övervakning, antagandet av falldefinitioner för de smittsamma sjukdomar och särskilda hälsofrågor som ingår i ansvarsområdet för nätverket för epidemiologisk övervakning och, vid behov, för andra allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som är föremål för tillfällig monitorering, de krav som är nödvändiga för att säkerställa att driften av EWRS och behandlingen av data uppfyller kraven i de relevanta förordningarna, upprättandet och uppdateringen av en förteckning över relevanta hälsodata som ska samlas in automatiskt av digitala plattformar, och omfattas av mänsklig tillsyn, övervakningsplattformens funktion, och de förfaranden, normer och kriterier för de revisioner som syftar till bedömningen av beredskaps- och insatsplanering på nationell och regional nivå. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning21. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
__________________
__________________
21 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
21 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 28a (nytt)
(28a)  När det gäller upprättandet och uppdateringen av en förteckning över smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som omfattas av nätverket för epidemiologisk övervakning och förfarandena för verksamheten i nätverket, antagandet av falldefinitioner för de smittsamma sjukdomar och särskilda hälsofrågor som ingår i ansvarsområdet för nätverket för epidemiologisk övervakning och de falldefinitioner som ska användas vid den tillfälliga monitoreringen, bör kommissionen anta delegerade akter enligt det skyndsamma förfarandet om detta är nödvändigt vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet på grund av hur allvarligt eller nytt ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa eller hur snabbt det sprids mellan medlemsstaterna.
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led c
c)  gemensam upphandling av medicinska motåtgärder,
c)  gemensam upphandling, hantering och användning av medicinska motåtgärder,
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba)   ett nätverk för nationella strategiska lager och tillgängliga medicinska motåtgärder,
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 3
3.  Genomförandet av denna förordning ska stödjas genom finansiering från berörda unionsprogram och unionsinstrument.
3.  I överensstämmelse med One health-modellen och principen att integrera hälsa inom alla politikområden ska genomförandet av denna förordning stödjas genom finansiering från berörda unionsprogram och unionsinstrument. Unionens förstärkta ram på hälsoområdet för att hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa ska samverka med och komplettera övrig unionspolitik och annan unionsfinansiering, såsom åtgärder som genomförs inom ramen för programmet EU för hälsa, de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, rescEU-reserven, Europeiska socialfonden plus (ESF+), instrumentet för krisstöd, och inremarknadsprogrammet.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 3a (ny)
3a.   Genom denna förordning säkerställs att upptäckten, vårdinsatserna och behandlingen med avseende på andra allvarliga sjukdomar inte avbryts vid framtida hot mot folkhälsan.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 3b (ny)
3b.  Genomförandet av denna förordning ska ske med fullständig respekt för personers värdighet samt grundläggande rättigheter och friheter.
Ändring 243
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led a – led i
i)  smittsamma sjukdomar,
i)  smittsamma sjukdomar, inklusive dem av zoonotiskt ursprung,
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2
2.  Denna förordning ska också tillämpas på den epidemiologiska övervakningen av smittsamma sjukdomar och av relaterade särskilda hälsofrågor.
2.  Denna förordning ska också tillämpas på den epidemiologiska övervakningen av smittsamma sjukdomar, övervakningen av sådana sjukdomars effekter på stora icke-smittsamma sjukdomar och av relaterade särskilda hälsofrågor, såsom psykisk hälsa och effekter av uppskjuten screening, diagnostisering, monitorering, behandling och vård med avseende på andra sjukdomar och tillstånd.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 3a (ny)
3a.   Denna förordning ska främja genomförandet av det internationella hälsoreglementet, minska den administrativa bördan och fördubbla resurserna samt åtgärda de brister som avslöjats under covid-19-pandemin när det gäller förebyggande, beredskap och insatser vid hot mot människors hälsa.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 4
4.  I exceptionella nödsituationer får en medlemsstat eller kommissionen begära den samordning av insatser i HSC som avses i artikel 21 för andra allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa än de som avses i artikel 2.1, om det anses att de folkhälsoåtgärder som tidigare vidtagits har visat sig vara otillräckliga för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor.
4.  I exceptionella nödsituationer får en medlemsstat eller kommissionen begära den samordning av insatser i HSC som avses i artikel 21 för andra allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa än de som avses i artikel 2.1, särskilt i förhållande till stora icke-smittsamma sjukdomar, om det anses att de folkhälsoåtgärder som tidigare vidtagits har visat sig vara otillräckliga för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 5
5.  Kommissionen ska, i samverkan med medlemsstaterna, säkerställa samordning och informationsutbyte mellan de mekanismer och strukturer som inrättas enligt denna förordning och liknande mekanismer och strukturer som inrättas på unionsnivå eller enligt Euratomfördraget och vars verksamhet är relevant för beredskaps- och insatsplanering, monitorering, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
5.  Kommissionen ska, i samverkan med medlemsstaterna, säkerställa samordning och informationsutbyte mellan de mekanismer och strukturer som inrättas enligt denna förordning och liknande mekanismer och strukturer som inrättas på internationell nivå, unionsnivå eller enligt Euratomfördraget och vars verksamhet är relevant för beredskaps- och insatsplanering, monitorering, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska fortfarande ha rätt att behålla eller införa ytterligare arrangemang, förfaranden och åtgärder för sina nationella system inom de områden som omfattas av denna förordning, inklusive arrangemang som föreskrivs i befintliga eller framtida bilaterala eller multilaterala avtal eller konventioner, förutsatt att sådana ytterligare arrangemang, förfaranden och åtgärder inte inverkar negativt på tillämpningen av denna förordning.
6.  Medlemsstaterna ska fortfarande ha rätt att behålla eller införa ytterligare arrangemang, förfaranden och åtgärder för sina nationella system inom de områden som omfattas av denna förordning, inklusive arrangemang som föreskrivs i befintliga eller framtida bilaterala eller multilaterala avtal eller konventioner, förutsatt att sådana ytterligare arrangemang, förfaranden och åtgärder inte inverkar negativt på tillämpningen av denna förordning. Unionen ska uppmana WHO att upprätta en ramkonvention för beredskap och insatser mot pandemier. Denna konvention ska vara utformad på ett sätt som underlättar genomförandet av det internationella hälsoreglementet (2005)1a och åtgärdar de brister i reglementet som konstaterats under covid-19-krisen.
___________________
1a Världshälsoorganisationen. Internationella hälsoreglementet (IHR, 2005) https://www.who.int/ihr/publications/9789241596664/en/
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 6a (ny)
6a.  Denna förordning ska också tillämpas, när så är lämpligt, på regionala behöriga myndigheter, system och program inom de områden som omfattas av denna förordning.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 3
3.  kontaktspårning: åtgärder för att med manuella eller andra tekniska medel spåra personer som exponerats för en källa till ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa och som riskerar att utveckla eller har utvecklat en sjukdom.
3.  kontaktspårning: åtgärder för att med manuella eller andra tekniska medel identifiera, bedöma och hantera personer som exponerats för en källa till ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa och som riskerar att smittas, bli smittsamma eller har utvecklat en smittsam sjukdom, med det enda syftet att snabbt identifiera potentiellt nysmittade personer som kan ha kommit i kontakt med befintliga fall, i syfte att minska ytterligare smittöverföring.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 4
(4)  epidemiologisk övervakning: systematisk insamling, registrering, analys, tolkning och spridning av data och analyser om smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor.
(4)  epidemiologisk övervakning: systematisk insamling, registrering, analys, tolkning och spridning av data och analyser om smittsamma sjukdomar, övervakning av sådana sjukdomars effekter på stora icke-smittsamma sjukdomar, såsom sjukdomar med anknytning till psykisk hälsa och relaterade särskilda hälsofrågor.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 5a (nytt)
(5a)  One Health-modellen: en sektorsövergripande modell som utgår från att människors hälsa är kopplad till djurs hälsa och till miljön, och att åtgärder för att hantera hot mot människors hälsa måste ta hänsyn till dessa tre dimensioner.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 5b (nytt)
(5b)  hälsa inom alla politikområden: en modell för utveckling, genomförande och översyn av offentlig politik, oavsett sektor, genom vilken beslutens hälsoeffekter beaktas och som strävar efter att uppnå synergier och undvika skadliga hälsokonsekvenser av sådan politik i syfte att förbättra befolkningens hälsa och skapa mer jämlikhet i hälsa.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 7a (nytt)
(7a)   stor icke-smittsam sjukdom: en sjukdom enligt definitionen i artikel 2.4a i förordning (EU) [förordning om ECDC, korrekt hänvisning ska anges].
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 8
(8)  medicinsk motåtgärd: humanläkemedel och medicintekniska produkter enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG23 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/74524 eller andra varor eller tjänster för beredskap och insatser vid ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
(8)  medicinsk motåtgärd: humanläkemedel och medicintekniska produkter enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG23 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/74524 eller andra varor eller tjänster i syfte att underlätta diagnostisering och behandling inom ramen för beredskap och insatser vid ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
___________________
___________________
23 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
23 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
24 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1)
24 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1)
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 8a (nytt)
(8a)   internationella hälsoreglementet: det internationella hälsoreglemente som antogs av Världshälsoorganisationen 2005.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 8b (nytt)
(8b)   medicinteknisk produkt: både en medicinteknisk produkt enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) 2017/745, jämförd med artikel 1.2 och 1.6 a i den förordningen, och en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2017/746.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 8c (nytt)
(8c)  gröna körfält: framkomliga och säkra transitkorridorer som bevarar försörjningskedjorna i händelse av att ett hot mot folkhälsan tillkännagivits på unionsnivå i en pandemisk situation genom att säkerställa att nödvändiga varor, medicinska motåtgärder och gränsarbetare kan cirkulera fritt och säkert på den inre marknaden, samtidigt som artikel 77.2 e i EUF-fördraget respekteras fullt ut.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1a (ny)
1a.  Företrädare för berörda unionsbyråer ska delta i HSC:s möten i egenskap av observatörer.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led b
b)  I samverkan med kommissionen, samordna medlemsstaternas beredskaps- och insatsplanering i enlighet med artikel 10.
b)  I samverkan med kommissionen och berörda unionsbyråer, samordna medlemsstaternas planering av förebyggande, beredskap och insatser i enlighet med artikel 10.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led c
c)  I samverkan med kommissionen, samordna medlemsstaternas risk- och kriskommunikation och insatser mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa i enlighet med artikel 21.
c)  I samverkan med kommissionen och berörda unionsbyråer, samordna medlemsstaternas risk- och kriskommunikation och insatser mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa i enlighet med artikel 21.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led da (nytt)
da)  Varje år anta ett handlingsprogram för att tydligt fastställa prioriteringar och mål för högnivågruppen och de tekniska arbetsgrupperna.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4
4.  HSC ska ha en företrädare för kommissionen som ordförande. HSC ska sammanträda regelbundet och när läget så kräver, på begäran av kommissionen eller en medlemsstat.
4.  HSC ska ha en företrädare för kommissionen som ordförande som inte ska ha någon rösträtt. HSC ska sammanträda regelbundet och när läget så kräver, på begäran av kommissionen eller en medlemsstat.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 5a (ny)
5a.  HSC:s medlemmar och kommissionen ska säkerställa gedigna samråd med berörda unionsbyråer, folkhälsoexperter, internationella organisationer och berörda parter, inbegripet hälso- och sjukvårdspersonal.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 7a (ny)
7a.  Europaparlamentet ska utse de företrädare som ska delta i hälsosäkerhetskommittén (HSC) som observatörer.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 7b (ny)
7b.  Förteckningen över HSC:s medlemmar på både politisk och teknisk nivå ska offentliggöras på kommissionens och rådets webbplatser. Kommitténs medlemmar får inte ha några ekonomiska eller andra intressen som skulle kunna påverka deras opartiskhet. De ska agera självständigt och i allmänhetens intresse och varje år avge en förklaring om sina ekonomiska intressen. Alla direkta intressen som skulle kunna hänföras till läkemedelsindustrin eller annan berörd sektor ska införas i ett register som förs av kommissionen och som allmänheten på begäran ska kunna få tillgång till.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 7c (ny)
7c.  Reglerna för upphandling, vägledning, dagordning och protokoll för HSC:s möten ska offentliggöras på kommissionens webbportal.
Ändring 71
Förslag till förordning
Kapitel II – rubriken
II BEREDSKAPS- OCH INSATSPLANERING
II PLANERING AV FÖREBYGGANDE, BEREDSKAP OCH INSATSER
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 5 – rubriken
Unionens beredskaps- och insatsplan
Unionens plan för förebyggande, beredskap och insatser
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.  Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna och berörda unionsbyråer, upprätta en unionsplan för hälsokriser och pandemier (nedan kallad unionsplanen) för att främja effektiva och samordnade insatser vid gränsöverskridande hot mot människors hälsa på unionsnivå.
1.  Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna och berörda unionsbyråer och med hänsyn till WHO:s ram, upprätta en unionsplan för hälsokriser och pandemier (nedan kallad unionens plan för att förebyggande, beredskap och insatser) för att främja effektiva och samordnade insatser vid gränsöverskridande hot mot människors hälsa på unionsnivå.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
2.  Unionsplanen ska komplettera de nationella beredskaps- och insatsplaner som upprättas i enlighet med artikel 6.
2.  Unionens plan för förebyggande, beredskap och insatser ska komplettera de nationella beredskaps- och insatsplaner som upprättas i enlighet med artikel 6.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – inledningen
3.  Unionsplanen ska särskilt innehålla arrangemang för styrning, kapacitet och resurser för
3.  Unionens plan för förebyggande, beredskap och insatser ska särskilt innehålla arrangemang för styrning, kapacitet och resurser för
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – led c
c)  epidemiologisk övervakning och monitorering,
c)  epidemiologisk övervakning och monitorering, samt smittsamma sjukdomars effekter på stora icke-smittsamma sjukdomar,
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – led e
e)  risk- och kriskommunikation,
e)  risk- och kriskommunikation, riktad till hälso- och sjukvårdspersonal och till medborgarna,
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – led fa (nytt)
fa)  kartläggning av produktionskapaciteten för läkemedel i unionen som helhet,
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – led fb (nytt)
fb)  uppbyggnad av ett lager i unionen med kritiska läkemedel, medicinska motåtgärder och personlig skyddsutrustning som en del av nödreserven rescEU,
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – led ga (nytt)
(ga)  kriterier för att aktivera och deaktivera åtgärderna,
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – led gb (nytt)
gb)  säkerställa att hälso- och sjukvårdstjänster, inbegripet screening, diagnostisering, monitorering, behandling och vård för andra sjukdomar och tillstånd, tillhandahålls utan avbrott under hälsokriser,
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – led gc (nytt)
gc)  säkerställa att nationella hälsosystem är inkluderande och tillhandahåller lika tillgång till hälso- och sjukvård och relaterade tjänster och att högkvalitativa behandlingar är tillgängliga utan dröjsmål,
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – led gd (nytt)
gd)  en tillräcklig och behovsanpassad bemanningsnivå,
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – led ge (nytt)
ge)  monitorering av om det planerats några lämpliga riskbedömningar, beredskapsplaner och utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom social omsorg,
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 4
4.  Unionsplanen ska omfatta interregionala beredskapselement för att fastställa enhetliga, sektorsövergripande, gränsöverskridande folkhälsoåtgärder, särskilt med beaktande av kapacitet för testning, kontaktspårning, laboratorier och specialiserad behandling eller intensivvård i angränsande regioner. Planerna ska innehålla medel för beredskap och insatser för att hantera situationen för de medborgare som löper större risk.
4.  Unionsplanen för förebyggande, beredskap och insatser ska omfatta gränsöverskridande och interregionala beredskapsplaner för att fastställa enhetliga, sektorsövergripande, gränsöverskridande folkhälsoåtgärder, särskilt med beaktande av kapacitet för testning, kontaktspårning, laboratorier, utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och specialiserad behandling eller intensivvård i angränsande regioner. Planerna ska innehålla medel för beredskap och insatser för att hantera situationen för de medborgare som löper större risk.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 4a (ny)
4a.  Unionens beredskaps- och insatsplan ska också föreskriva åtgärder som säkerställer att den inre marknaden fungerar normalt i händelse av att allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa uppstår.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 5
5.  För att säkerställa att unionsplanen verkställs ska kommissionen tillsammans med medlemsstaterna genomföra stresstester, övningar och översyner under och efter insatser, och vid behov uppdatera planen.
5.  För att säkerställa att unionsplanen för förebyggande, beredskap och insatser verkställs ska kommissionen tillsammans med medlemsstaterna genomföra stresstester, övningar och översyner under och efter insatser, och vid behov uppdatera planen. I planen för förebyggande, beredskap och insatser ska hänsyn tas till uppgifter från hälso- och sjukvårdssystemen och relevanta uppgifter som ska samlas in på nationell eller regional nivå.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 5a (ny)
5a.  För att hantera hot mot folkhälsan kan kommissionen på grundval av uppgifter från hälso- och sjukvårdssystemen inom unionen utfärda rekommendationer om vilket minimum av resurser som behövs, bland annat i förhållande till invånarantalet i varje medlemsstat, för att grundläggande allmän hälso- och sjukvård av adekvat kvalitet ska kunna tillhandahållas, även möjligheten att sammanföra resurser på unionsnivå.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 5b (ny)
5b.  Översynerna och eventuella efterföljande justeringar av planen ska offentliggöras för att öka transparensen i processen kring planeringen av förebyggande, beredskap och insatser.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 6 – rubriken
Nationella beredskaps- och insatsplaner
Nationella planer för förebyggande, beredskap och insatser
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1
1.  Vid utarbetandet av nationella beredskaps- och insatsplaner ska varje medlemsstat samordna med kommissionen för att uppnå överensstämmelse med unionsplanen och utan dröjsmål informera kommissionen och HSC om varje betydande revidering av den nationella planen.
1.  Vid utarbetandet av nationella planer för förebyggande, beredskap och insatser ska varje medlemsstat samråda med patientorganisationer, organisationer för hälso- och sjukvårdspersonal, berörda parter i näringslivet och försörjningskedjan och nationella arbetsmarknadsparter, samordna med kommissionen för att uppnå överensstämmelse med unionsplanen för förebyggande, beredskap och insatser, som ska stämma överens med arrangemang för styrning, kapacitet och resurser enligt vad som avses i artikel 5.3, även med hänsyn till nationella lagringskrav och hanteringen av unionens strategiska reserver, och utan dröjsmål informera kommissionen och HSC om varje betydande revidering av den nationella planen.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1a (ny)
1a.  De nationella planerna för förebyggande, beredskap och insatser ska innefatta arrangemang för styrning och information om kapacitet och resurser enligt vad som avses i artikel 5.3.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 7 – rubriken
Rapporter om beredskaps- och insatsplanering
Rapporter om planering av förebyggande, beredskap och insatser
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 1
1.  Medlemsstaterna ska senast i slutet av november 2021 och därefter vartannat år lämna en rapport till kommissionen om sin beredskaps- och insatsplanering och genomförandet på nationell nivå.
1.  Medlemsstaterna ska [senast sex månader efter den dag då denna förordning träder i kraft ] och därefter vartannat år lämna en uppdaterad rapport till kommissionen om sin planering av förebyggande, beredskap och insatser samt genomförandet på nationell nivå, och, i förekommande fall, på regional och gränsöverskridande nivå.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – inledningen
Rapporten ska omfatta följande:
Rapporten ska vara kortfattad, baseras på gemensamma indikatorer, ge en överblick över de åtgärder som genomförts i medlemsstaterna, och omfatta följande:
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – led a
a)  Fastställande och uppdatering av läget beträffande genomförandet av de kapacitetskrav avseende beredskaps- och insatsplanering som fastställts på nationell nivå för hälso- och sjukvårdssektorn och som lämnats till WHO i överensstämmelse med IHR.
a)  Fastställande och uppdatering av läget beträffande genomförandet av de kapacitetskrav avseende planering av förebyggande, beredskap och insatser som fastställts på nationell och, i förekommande fall, regional nivå för hälso- och sjukvårdssektorn och som lämnats till WHO i överensstämmelse med IHR.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – led aa (nytt)
aa)  En beskrivning av de åtgärder eller arrangemang som syftar till interoperabilitet mellan hälso- och sjukvårdssektorn och andra sektorer som är kritiska i en nödsituation.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – led ab (nytt)
ab)  En beskrivning av kontinuitetsplaner eller kontinuitetsåtgärder avsedda att säkerställa kontinuerligt tillhandahållande av kritiska verksamheter och varor.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – led b
b)  Element av krisberedskapen, i synnerhet följande:
b)  Vid behov en uppdatering av de element som ingår i krisförebyggandet, krisberedskapen och insatserna mot kriser, i synnerhet följande:
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – led b – led i
i)  Styrning: inklusive nationella strategier och lagstiftning som integrerar krisberedskap; planer för krisberedskap, insatser och återhämtning; samordningsmekanismer.
i)  Styrning: inklusive nationella och, om så är lämpligt, regionala strategier och lagstiftning som integrerar förebyggande av kriser och krisberedskap; planer för förebyggande av kriser, krisberedskap, insatser och återhämtning samt samordningsmekanismer på nationell och, i förekommande fall, regional och gränsöverskridande nivå; kontinuitet i kritisk långsiktig hälso- och sjukvård.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – led b – led ii
ii)  Kapacitet: inklusive riskbedömningar och kapaciteten att fastställa prioriteringar för krisberedskap; övervakning och tidig varning, informationshantering; tillgång till diagnostjänster i krissituationer; grundläggande och säkra jämställdhetsmedvetna hälso- och räddningstjänster; riskkommunikation; forskningsutveckling och utvärderingar för att ligga till grund för och påskynda krisberedskapen.
ii)  Kapacitet: inklusive riskbedömningar och kapaciteten att fastställa prioriteringar för krisberedskap; övervakning och tidig varning, informationshantering; kapaciteten att framställa läkemedel; lager med medicinska motåtgärder, inbegripet personlig skyddsutrustning, av högsta kvalitet; jämlik tillgång till diagnostjänster och diagnosverktyg samt läkemedel i krissituationer; information av relevans för den inre marknaden och unionens strategiska reserver av läkemedel; jämlika, högkvalitativa, grundläggande och säkra hälso- och räddningstjänster som beaktar jämställdhet och behoven hos invånare som löper större risk; kontinuitet i screening, diagnostisering, monitorering och behandling och vård för andra sjukdomar och tillstånd, särskilt kritisk långsiktig hälso- och sjukvård; riskkommunikation; forskningsutveckling och utvärderingar för att ligga till grund för och påskynda krisberedskapen.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – led b – led iii
iii)  Resurser: inklusive finansiella resurser för krisberedskap och beredskapsfinansiering för insatser; logistikmekanismer och grundläggande förnödenheter för hälso- och sjukvård; och särskilt avdelad, utbildad och utrustad personal för nödsituationer.
iii)  Resurser: inklusive finansiella resurser för krisberedskap och beredskapsfinansiering för insatser; logistikmekanismer och grundläggande förnödenheter för hälso- och sjukvård; åtgärder för att säkerställa kritisk långsiktig hälso- och sjukvård; och hälso- och sjukvård med tillräckligt mycket särskilt avdelad, utbildad och utrustad personal för nödsituationer.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – led b – led iiia (nytt)
iiia)  Strategiska lager: varje medlemsstat ska informera om antalet och tillgången till medicinska motåtgärder och andra grundläggande läkemedel samt kritiska medicintekniska produkter för att kontrollera de hot som anges i artikel 2.1, samt om sin kapacitet för förvaring och lagring av dem. För att uppnå större insatskapacitet ska lagringen ske i de lokaler som ligger närmast befolkningscentrumen och är bäst tillgängliga från dem, utan att minska tillgången till dessa produkter för personer i avlägset belägna områden, i landsbygdsområden och i de yttersta randområdena, varvid nödvändiga krav ska uppfyllas så att lagringen kan skötas i enlighet med de bestämmelser som gäller för läkemedel, medicintekniska produkter1b och andra medicinska motåtgärder.
__________________
1b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1)
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – led ca (nytt)
ca)  Hur man samrått med berörda parter för att säkerställa att man i stort sett är överens om och stöder riskbedömningarna, planerna för förebyggande, beredskap och insatser och genomförandet, och att dessa är förenliga med tillämplig arbetsrätt och kollektivavtal.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2 – led cb (nytt)
cb)  Brister som konstaterats i genomförandet och vilka nödvändiga åtgärder medlemsstaterna kommer att vidta för att förbättra sin beredskaps- och insatskapacitet.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 3
Rapporten ska, när så är relevant, innehålla interregionala beredskaps- och insatselement i linje med unionsplanen och nationella planer som särskilt omfattar befintlig kapacitet, resurser och samordningsmekanismer i angränsande regioner.
För medlemsstater som delar en landgräns med minst en annan medlemsstat ska rapporten innehålla gränsöverskridande, interregionala och sektorsövergripande planer för förebyggande, beredskap och insatser tillsammans med angränsande regioner, och även samordningsmekanismer för alla element i led a, b och c, gränsöverskridande utbildning av och delande av bästa praxis med hälso- och sjukvårdspersonal och folkhälsopersonal samt samordningsmekanismer för överflyttning av patienter för medicinska ändamål. Unionsenheter eller nationella enheter som arbetar med läkemedelslagring ska, tillsammans med kommissionen och medlemsstaterna, rapportera om tillgängliga lager, vilket ska beaktas i beredskaps- och insatsplanering både på unionsnivå och på nationell nivå.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 3a (nytt)
Rapporten ska också, i görligaste mån, innehålla upplysningar om stora icke-smittsamma sjukdomar.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 3b (nytt)
Den senast tillgängliga versionen av planerna för förebyggande, beredskap och insatser ska bifogas rapporten.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2 – stycke 4
Rekommendationerna i rapporten ska offentliggöras på kommissionens webbplats.
Rekommendationerna i rapporten ska offentliggöras på kommissionens och ECDC:s webbplatser.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 8 – rubriken
Revision av beredskaps- och insatsplanering
Revision av planeringen av förebyggande, beredskap och insatser
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  ECDC ska vart tredje år genomföra revisioner i medlemsstaterna i syfte att fastställa hur långt genomförandet av de nationella planerna har kommit och hur de överensstämmer med unionsplanen. Sådana revisioner ska genomföras med de berörda unionsbyråerna i syfte att bedöma beredskaps- och insatsplaneringen på nationell nivå med avseende på den information som avses i artikel 7.1.
1.  ECDC ska vartannat år genomföra revisioner i medlemsstaterna i syfte att fastställa hur långt genomförandet av de nationella planerna har kommit och hur de överensstämmer med unionsplanen. Sådana revisioner ska bygga på en uppsättning indikatorer och genomföras i samarbete med de berörda unionsbyråerna i syfte att bedöma planeringen av förebyggande, beredskap och insatser på nationell nivå med avseende på den information som avses i artikel 7.1.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – inledningen
2.  Medlemsstaterna ska lägga fram en handlingsplan som tar upp de föreslagna rekommendationerna från revisionen och motsvarande korrigerande åtgärder och delmål.
2.  Om det vid revisionen konstateras brister ska medlemsstaten, senast sex månader efter den dag då revisionsresultaten mottogs, lägga fram en handlingsplan som tar upp de föreslagna rekommendationerna från revisionen och innehåller motsvarande korrigerande åtgärder och delmål.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Om en medlemsstat beslutar att inte följa en rekommendation ska den ange orsakerna till detta.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 9 – rubriken
Kommissionens rapport om beredskapsplanering
Kommissionens rapport om planering av förebyggande, beredskap och insatser
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  På grundval av den information som medlemsstaterna lämnat i enlighet med artikel 7 och resultaten av de revisioner som avses i artikel 8 ska kommissionen senast i juli 2022 och därefter vartannat år till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om läget och framstegen för beredskaps- och insatsplaneringen på unionsnivå.
1.  På grundval av den information som medlemsstaterna lämnat i enlighet med artikel 7 och resultaten av de revisioner som avses i artikel 8 ska kommissionen senast i juli 2022 och därefter vartannat år till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om läget och framstegen för planeringen av förebyggande, beredskap och insatser på unionsnivå.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1a (ny)
1a.  I kommissionens rapport ska det ingå en lägesbeskrivning av angränsande regioners gränsöverskridande beredskaps- och insatsplanering.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2
2.  Kommissionen får anta rekommendationer om beredskaps- och insatsplanering riktade till medlemsstaterna på grundval av den rapport som avses i punkt 1.
2.  Kommissionen får anta rekommendationer om planering av förebyggande, beredskap och insatser riktade till medlemsstaterna på grundval av den rapport som avses i punkt 1. Dessa rekommendationer får bland annat omfatta det minimum av resurser som behövs för att hantera hot mot folkhälsan, bland annat i förhållande till invånarantalet, och de ska utarbetas med utgångspunkt i god praxis och strategiska bedömningar.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 10 – rubriken
Samordningen av beredskaps- och insatsplaneringen i HSC
Samordningen av planeringen av förebyggande, beredskap och insatser i HSC
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1
1.  Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta inom HSC för att samordna sitt arbete för att utveckla, förstärka och vidmakthålla sin kapacitet i fråga om monitorering, tidig varning, bedömning och insatser vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
1.   Kommissionen, berörda unionsbyråer och medlemsstaterna ska samarbeta inom HSC för att samordna sitt arbete för att utveckla, förstärka och vidmakthålla sin kapacitet i fråga om monitorering, förebyggande, tidig varning, bedömning och insatser vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 2 – led a
a)  utbyta bästa praxis och erfarenheter i fråga om beredskaps- och insatsplanering,
a)  utbyta bästa praxis och erfarenheter i fråga om planeringen av förebyggande, beredskap och insatser,
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 2 – led b
b)  främja interoperabiliteten mellan den nationella beredskapsplaneringen och den sektorsövergripande dimensionen av beredskaps- och insatsplaneringen på unionsnivå,
b)  främja interoperabiliteten mellan den nationella planeringen av förebyggande, beredskap och insatser och den sektorsövergripande dimensionen av denna planering på unionsnivå,
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 2 – led e
e)  monitorera framsteg, identifiera brister och åtgärder för att stärka beredskaps- och insatsplaneringen, inklusive när det gäller forskning, på nationell nivå och unionsnivå.
e)  monitorera framsteg, identifiera brister och åtgärder för att stärka planeringen av förebyggande, beredskap och insatser, inklusive när det gäller forskning, på regional, nationell nivå och unionsnivå.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1a (ny)
1a.  Kommissionen och medlemsstaterna ska, i förekommande fall, föra en dialog med berörda parter, inbegripet organisationer för hälso- och sjukvårdspersonal, berörda parter inom näringslivet och försörjningskedjan samt patient- och konsumentorganisationer. Dialogen ska inbegripa ett regelbundet informationsutbyte mellan myndigheter, näringslivet och berörda aktörer i försörjningskedjan för läkemedel för att fastställa förväntade försörjningsbegränsningar i syfte att möjliggöra bättre samordning, utveckla synergier och lämpliga svarsåtgärder.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1
1.  Kommissionen får anordna utbildning för medlemsstaternas hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa, inklusive om beredskapskapacitet enligt IHR.
1.  Kommissionen får anordna utbildning, med stöd av berörda unionsbyråer, i nära samarbete med läkarförbund och patientorganisationer, för medlemsstaternas hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänstpersonal och personal inom folkhälsa, särskilt tvärvetenskaplig One Health-utbildning, inklusive om beredskapskapacitet enligt IHR.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionen ska anordna denna utbildning i samarbete med de berörda medlemsstaterna.
Kommissionen ska anordna denna utbildning i samarbete med de berörda eller potentiellt berörda medlemsstaterna och, när så är möjligt, i samverkan med WHO för att undvika dubbelarbete, inbegripet beredskapskapacitet enligt det internationella hälsoreglementet.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
I gränsregioner ska gemensam gränsöverskridande utbildning och utbyte av bästa praxis för hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa främjas och kännedom om offentliga hälso- och sjukvårdssystem ska vara obligatorisk.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2b (nytt)
Kommissionen ska utnyttja distansundervisningens möjligheter fullt ut för att öka antalet elever.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Den utbildning som avses i punkt 1 ska syfta till att ge den personal som avses i den punkten de kunskaper och färdigheter som särskilt krävs för att utarbeta och genomföra de nationella beredskapsplaner som avses i artikel 6 och genomföra åtgärder för att stärka krisberedskapen och övervakningskapaciteten, däribland användningen av digitala verktyg.
2.  Den utbildning som avses i punkt 1 ska syfta till att ge den personal som avses i den punkten de kunskaper och färdigheter som särskilt krävs för att utarbeta och genomföra de nationella beredskapsplaner som avses i artikel 6 och genomföra åtgärder för att stärka krisberedskapen och övervakningskapaciteten, däribland användningen av digitala verktyg, säkerställa kontinuitet i kritisk långsiktig hälso- och sjukvård och vara förenliga med WHO:s One health-modell.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3
3.  Den utbildning som avses i punkt 1 får vara öppen för personal vid behöriga myndigheter i tredjeländer och får också anordnas utanför unionen.
3.  Den utbildning som avses i punkt 1 får vara öppen för personal vid behöriga myndigheter i tredjeländer och får också anordnas utanför unionen, i samordning, när så är möjligt, med EDCD-verksamhet på detta område.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 5
5.  Kommissionen får stödja anordnandet av program, i samarbete med medlemsstaterna, för utbyte mellan två eller flera medlemsstater av hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa, och för tillfällig utstationering av personal från en medlemsstat till en annan.
5.  Kommissionen får stödja anordnandet av program, i samarbete med medlemsstaterna, för utbyte mellan två eller flera medlemsstater av hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom folkhälsa, och för tillfällig utstationering av personal från en medlemsstat till en annan. Vid anordnandet av dessa program ska hänsyn tas till de bidrag som organisationer för hälso- och sjukvårdspersonal i var och en av medlemsstaterna har lämnat.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1
1.  Kommissionen och de medlemsstater som så önskar får delta i ett gemensamt upphandlingsförfarande i enlighet med artikel 165.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/104629 i syfte att i förväg köpa in medicinska motåtgärder för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
1.  Kommissionen och medlemsstaterna får som avtalsslutande parter delta i ett gemensamt upphandlingsförfarande i enlighet med artikel 165.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/104629 i syfte att i förväg köpa in medicinska motåtgärder för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa inom rimlig tid.
__________________
__________________
29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – led a
a)  Deltagande i det gemensamma upphandlingsförfarandet ska vara öppet för alla medlemsstater, Eftastater och unionens kandidatländer i enlighet med artikel 165.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.
a)  Deltagande i det gemensamma upphandlingsförfarandet ska vara öppet för alla medlemsstater, Eftastater, unionens kandidatländer i enlighet med artikel 165.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, och för Furstendömet Andorra, Furstendömet Monaco, Republiken San Marino och Vatikanstaten.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – led c
c)  De medlemsstater, Eftastater och unionens kandidatländer som deltar i ett gemensamt upphandlingsförfarande ska upphandla den medicinska motåtgärden i fråga genom det förfarandet och inte genom andra kanaler, och får inte genomföra parallella förhandlingsprocesser för den produkten.
c)  De länder som deltar i ett gemensamt upphandlingsförfarande ska upphandla den medicinska motåtgärden i fråga genom det förfarandet och inte genom andra kanaler, och får inte genomföra parallella förhandlingsprocesser för den produkten från och med detta datum. De länder som deltar i parallella förhandlingsprocesser från och med detta datum ska uteslutas från gruppen av deltagande länder, oavsett om dessa processer har nått skedet för undertecknande.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – led ca (nytt)
ca)  Den gemensamma upphandlingen ska fastställa tydliga förfarandesteg för processen, tillämpningsområdet, kravspecifikationerna och tidsramarna och den ska kräva att alla parter levererar och respekterar tydliga åtaganden, inbegripet tillverkare som ska leverera överenskomna produktionsmängder och myndigheter som ska köpa avtalade reserverade volymer. Den exakta mängd som beställs och fördelas till varje deltagande land samt uppgifter om de deltagande ländernas ansvar ska offentliggöras.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – led cb (nytt)
cb)  En hög grad av öppenhet ska tillämpas på alla gemensamma upphandlingsåtgärder och därtill hörande inköpsavtal. Europeiska revisionsrätten ska ha full tillgång till alla relevanta handlingar för att kunna göra en korrekt årlig granskning av undertecknade avtal och de offentliga investeringar som gjorts.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – led cc (nytt)
cc)  Om gemensam upphandling används ska, utöver kostnaderna, också kvalitativa kriterier beaktas i tilldelningsprocessen. Sådana kriterier ska också ta hänsyn till exempelvis tillverkarens förmåga att säkerställa försörjningstrygghet under en hälsokris.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2 – led cd (nytt)
cd)  Det gemensamma upphandlingsförfarandet ska genomföras på ett sätt som stärker de deltagande ländernas köpkraft, ökar försörjningstryggheten och säkerställer lika tillgång till medicinska motåtgärder mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3 – inledningen
3.  Kommissionen ska, i samverkan med medlemsstaterna, säkerställa samordning och informationsutbyte mellan de enheter som organiserar en verksamhet, inbegripet men inte begränsat till gemensamma upphandlingsförfaranden, lagring och donation av medicinska motåtgärder inom ramen för olika mekanismer som inrättats på unionsnivå, särskilt
3.  Kommissionen ska, i samverkan med medlemsstaterna, säkerställa samordning och informationsutbyte mellan de enheter som organiserar och deltar i en verksamhet, inbegripet men inte begränsat till gemensamma upphandlingsförfaranden, utveckling, lagring i anläggningar som uppfyller de särskilda rättsliga kraven för lagring av medicinska motåtgärder och med största möjliga närhet till och tillgänglighet för störst antal befolkningscentrum, utan att minska tillgången till dessa produkter för personer i avlägset belägna områden, i landsbygdsområden och i de yttersta randområdena, distribution och donation av medicinska motåtgärder, som ska gynna låg- och medelinkomstländer, inom ramen för olika mekanismer som inrättats på unionsnivå, särskilt
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3 – led a
a)  lagring inom ramen för rescEU enligt artikel 12 i beslut nr 1313/2013/EU,
a)  lagring inom ramen för rescEU enligt artikel 23 i beslut nr 1313/2013/EU,
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3 – led f
f)  andra instrument som ger stöd till biomedicinsk forskning och utveckling på unionsnivå för ökad insatskapacitet och insatsberedskap vid gränsöverskridande hot och nödsituationer.
f)  andra program och instrument som ger stöd till biomedicinsk forskning och utveckling på unionsnivå för ökad insatskapacitet och insatsberedskap vid gränsöverskridande hot och nödsituationer.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3a (ny)
3a.  De deltagande länderna ska se till att upphandlade medicinska motåtgärder lagras och distribueras på lämpligt sätt. De viktigaste detaljerna och särdragen för denna lagring och distribution ska anges i de nationella planerna.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3b (ny)
3b.  I enlighet med principen om insyn ska kommissionen regelbundet informera Europaparlamentet om förhandlingar rörande den gemensamma upphandlingen av medicinska motåtgärder.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3c (ny)
3c.  Europaparlamentet förbehåller sig rätten att alltid granska, enligt gällande sekretessregler, det ocensurerade innehållet i alla avtal som ingås inom ramen för de förfaranden som omfattas av denna artikel.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3d (ny)
3d.  Kommissionen och medlemsstaterna ska tillhandahålla aktuell, tillgänglig och tydlig information till konsumenter om deras rättigheter och skyldigheter rörande gemensamt upphandlade medicinska motåtgärder, däribland detaljerad information om skadeståndsansvar, tillgång till rättsligt skydd och till konsumentinflytande.
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3e (ny)
3e.   Om det gemensamma upphandlingsförfarandet för medicinska motåtgärder mot gränsöverskridande hot mot människors hälsa inte tillämpas ska kommissionen uppmuntra medlemsstaterna att utbyta information om prissättning och leveransdatum för medicinska motåtgärder.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1
1.  Nätverket för epidemiologisk övervakning av de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som avses i artikel 2.1 a i och ii ska säkerställa kontinuerlig kommunikation mellan kommissionen, ECDC och de behöriga myndigheter som på nationell nivå ansvarar för epidemiologisk övervakning.
1.  Nätverket för epidemiologisk övervakning av de smittsamma sjukdomar, inklusive smittsamma sjukdomar av zoonotiskt ursprung, och relaterade särskilda hälsofrågor som avses i artikel 2.1 a i och ii ska säkerställa kontinuerlig kommunikation mellan kommissionen, ECDC och de behöriga myndigheter som på nationell nivå ansvarar för epidemiologisk övervakning.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba)   monitorera de smittsamma sjukdomarnas inverkan på kontinuiteten i screening, diagnostisering, monitorering, behandling och vård med avseende på andra sjukdomar och tillstånd,
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2 – led bb (nytt)
bb)   monitorera de smittsamma sjukdomarnas effekter på den psykiska hälsan,
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2 – led d
d)  identifiera riskfaktorer för överföring av sjukdomar, riskutsatta befolkningsgrupper som är i behov av riktade förebyggande åtgärder,
d)  identifiera och monitorera riskfaktorer för överföring av sjukdomar, riskutsatta befolkningsgrupper som är i behov av riktade förebyggande åtgärder,
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2 – led e
e)  bidra till bedömningen av den börda som smittsamma sjukdomar utgör för befolkningen med hjälp av data såsom förekomsten av om sjukdomar, komplikationer, inläggning på sjukhus och dödlighet,
e)  bidra till bedömningen av den börda som smittsamma sjukdomar utgör för hälso- och sjukvårdssystemen, tillhandahållandet av vård och för befolkningen med hjälp av data såsom förekomsten av sjukdomar, komplikationer, inläggning på sjukhus, dödlighet, psykiska hälsoeffekter, senarelagd screening, diagnostisering, monitorering, behandling och vård av andra sjukdomar och tillstånd och deras sociala och ekonomiska effekter,
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2 – led ha (nytt)
ha)  fastställa eventuella brister i den globala försörjningskedja som är involverad i produktionen och framställningen av de medicinska motåtgärder som behövs för förebyggande, diagnostisering, behandling och uppföljning av smittsamma sjukdomar och planering för att mildra sådana brister. Andra mekanismer, såsom unionens exportkontrollmekanism, flexibel regeltillämpning, samarbetsavtal, obligatoriska eller frivilliga licensavtal mellan företag, kan göra det möjligt för unionen att garantera tillgång till motåtgärder för sina medborgare och invånare, och även för människor i de östliga partnerländerna och i låg- och medelinkomstländer.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3 – led fa (nytt)
fa)   Information om tillgången på de medicinska motåtgärder som behövs för förebyggande, diagnostisering, behandling och uppföljning av sjukdomen.
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3a (ny)
3a.   Den information som medlemsstaterna lämnar enligt punkt 3 a ska rapporteras åtminstone på NUTS II-nivå till det europeiska övervakningssystemet (TESSy) eller någon annan plattform i rätt tid i enlighet med artikel 7.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 6 – stycke 2a (nytt)
ECDC ska hjälpa medlemsstaterna att säkerställa att data samlas in och delas under hälsokriser och en integrerad drift av nätverket för epidemiologisk övervakning av smittsamma sjukdomar och av de relaterade särskilda hälsofrågor som avses i artikel 2.1 a i och ii. ECDC ska när så är lämpligt också ställa sin expertis inom detta område till förfogande för tredjeländer.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 9 – stycke 1 – inledningen
9.  Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa och uppdatera
9.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på upprättandet och uppdateringen av
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 9 – stycke 1 – led c
c)  förfaranden för verksamheten i nätverket för epidemiologisk övervakning enligt artikel 5 i förordning (EU) …/… [OP: Inför numret på ECDC-förordningen [ISC/2020/12527]].
utgår
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 9a (ny)
9a.  Om vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet så kräver, på grund av hur allvarligt eller nytt ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa är, eller hur snabbt det sprids mellan medlemsstaterna, ska det förfarande som avses i artikel 28a tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 9b (ny)
9b.  Kommissionen ska genom genomförandeakter upprätta och uppdatera förfaranden för verksamheten i nätverket för epidemiologisk övervakning enligt artikel 5 i förordning (EU) …/… [EUT: inför numret på ECDC-förordningen [ISC/2020/12527]].
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 10
10.  Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet på grund av hur allvarligt eller nytt ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa är, eller hur snabbt det sprids mellan medlemsstaterna, får kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.3 för antagande av falldefinitioner, förfaranden och indikatorer för övervakning i medlemsstaterna vid ett sådant hot som avses i artikel 2.1 a i och ii. De indikatorer som nämns ovan ska också ligga till grund för bedömningen av kapaciteten för diagnostisering, förebyggande och behandling.
10.  Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet på grund av hur allvarligt eller nytt ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa är, eller hur snabbt det sprids mellan medlemsstaterna, får kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.3 för antagande av förfaranden för övervakning i medlemsstaterna vid ett sådant hot som avses i artikel 2.1 a i och ii.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1
1.  ECDC ska säkerställa vidareutveckling av den digitala plattformen för hantering och automatiskt utbyte av data, i syfte att inrätta integrerade och interoperabla övervakningssystem som möjliggör övervakning i realtid när så är lämpligt för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar.
1.  ECDC ska säkerställa fortsatt utveckling av den digitala plattformen efter att ha utfört en konsekvensbedömning avseende dataskydd och efter att ha minskat riskerna för den registrerades grundläggande rättigheter och friheter, för hantering och automatiskt utbyte av data i syfte att inrätta integrerade och interoperabla övervakningssystem som möjliggör övervakning i realtid när så är lämpligt för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar. ECDC ska säkerställa att den digitala plattformen omfattas av mänsklig tillsyn och att det vidtas särskilda åtgärder för att minimera de risker som kan uppstå till följd av att partiska eller ofullständiga uppgifter från flera källor överförs, samt fastställa förfaranden för kvalitetsgranskning av uppgifter. Digitala plattformar och tillämpningar som stöder epidemiologisk övervakning på unionsnivå och medlemsstatsnivå ska införas i överensstämmelse med principen om inbyggt dataskydd i enlighet med artikel 27.1 i förordning (EU) 2018/1725.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – led a
a)  möjliggöra automatisk insamling av övervaknings- och laboratoriedata, använda information från elektroniska patientjournaler, mediebevakning och tillämpa artificiell intelligens för validering, analys och automatiserad rapportering av data,
a)  möjliggöra automatisk insamling av övervaknings- och laboratoriedata, använda relevanta hälsodata från en tidigare fastställd och godkänd förteckning baserad på elektroniska patientjournaler och hälsodatabaser, mediebevakning, och tillämpa artificiell intelligens för validering, analys och rapportering av statistiska data, i enlighet med artikel 22 i den allmänna dataskyddsförordningen.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – led b
b)  möjliggöra datoriserad hantering och utbyte av information, data och dokument.
b)  möjliggöra datoriserad hantering och utbyte av information, data och dokument med hänsyn till unionsrätten om skydd av personuppgifter.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba)   möjliggöra automatiserad anmälan till EWRS när smittsamma sjukdomar överskrider tröskelvärdena för varning, i enlighet med artikel 13.2 a. Anmälan ska valideras av den behöriga hälsomyndigheten.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska ansvara för att säkerställa att det integrerade övervakningssystemet regelbundet förses med aktuella och fullständiga data och dokument och information som överförs och utbyts via den digitala plattformen.
3.  Medlemsstaterna ska ansvara för att säkerställa att det integrerade övervakningssystemet regelbundet förses med aktuella, fullständiga och korrekta data och dokument och information som överförs och utbyts via den digitala plattformen. Medlemsstaterna ska främja automatiseringen av processen mellan det nationella övervakningssystemet och unionens övervakningssystem.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 5
5.  För epidemiologiska ändamål ska ECDC också ha tillgång till relevanta hälsodata tillgängliga via digitala infrastrukturer som gör det möjligt att använda hälsodata för forsknings-, policy- och regleringsändamål.
5.  För epidemiologiska övervakningsändamål ska ECDC också ha tillgång till relevanta hälsodata tillgängliga via digitala infrastrukturer som gör det möjligt att använda hälsodata för forsknings-, policy- och regleringsändamål. Tillgången till hälsodata ska stå i proportion till specifika och konkreta syften som tidigare ska ha fastställts av EDCD.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6 – inledningen
6.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för övervakningsplattformens funktion där följande fastställs:
6.  Efter att ha genomfört ett samrådsförfarande enligt artikel 42.2 i förordning (EU) 2018/1725 ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på övervakningsplattformens funktion som fastställer
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6 – led a
a)  De tekniska specifikationerna för plattformen, inklusive mekanismen för elektroniskt datautbyte med befintliga nationella system, fastställande av tillämpliga standarder, meddelandestrukturer, datakataloger, utbyten av protokoll och förfaranden.
a)  De tekniska specifikationerna för plattformen, inklusive mekanismen för elektroniskt datautbyte med befintliga internationella och nationella system, fastställande av tillämpliga standarder, meddelandestrukturer, datakataloger, utbyten av protokoll och förfaranden.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6 – led c
c)  Beredskapsarrangemang som ska tillämpas om någon av plattformens funktioner inte är tillgänglig.
c)  Beredskapsarrangemang och skyddade säkerhetskopierade data som ska tillämpas om någon av plattformens funktioner inte är tillgänglig.
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6 – led d
d)  I vilka fall och på vilka villkor berörda tredjeländer och internationella organisationer får beviljas partiell tillgång till plattformens funktioner och de praktiska arrangemangen för sådan tillgång.
d)  I vilka fall och på vilka villkor berörda internationella organisationer får beviljas partiell tillgång till plattformens funktioner och de praktiska arrangemangen för sådan tillgång, i fullständig överensstämmelse med förordningarna (EU) 2018/1725 och (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6 – led fa (nytt)
fa)   Säkerställande av en standardisering av infrastrukturen för lagring, bearbetning och analys av data.
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6a (ny)
6a.   Digitala plattformar och tillämpningar som stöder epidemiologisk övervakning på unionsnivå och medlemsstatsnivå ska införas i överensstämmelse med principen om inbyggt dataskydd i enlighet med artikel 27.1 i förordning (EU) 2018/1725.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 1
1.  På folkhälsoområdet eller för specifika områden inom folkhälsa som är relevanta för genomförandet av denna förordning eller av de nationella planer som avses i artikel 6 får kommissionen genom genomförandeakter utnämna EU-referenslaboratorier som ska ge stöd till nationella referenslaboratorier för att främja god praxis och medlemsstaternas frivilliga harmonisering av diagnostik, testmetoder och användning av vissa tester för medlemsstaternas enhetliga övervakning, anmälan och rapportering av sjukdomar.
1.  På folkhälsoområdet eller för specifika områden inom folkhälsa som är relevanta för genomförandet av denna förordning eller av de nationella planer som avses i artikel 6 får kommissionen genom genomförandeakter utnämna EU-referenslaboratorier som ska ge stöd till nationella referenslaboratorier för att främja god praxis och medlemsstaternas harmonisering av diagnostik, testmetoder och användning av vissa tester för medlemsstaternas enhetliga övervakning, anmälan och rapportering av sjukdomar.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led f
f)  Monitorering, varning och stöd till insatser vid utbrott.
f)  Monitorering, varning och stöd till insatser vid utbrott särskilt för nya patogener.
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3
3.  ECDC ska svara för driften och samordningen av nätverket av EU-referenslaboratorier.
3.  ECDC ska svara för driften och samordningen av nätverket av EU-referenslaboratorier, i samarbete med WHO:s nätverkslaboratorier för att undvika dubbelarbete. Nätverkets styrningsstruktur ska omfatta samarbete och samordning med befintliga nationella och regionala referenslaboratorier och nätverk.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3a (ny)
3a.   De laboratorier som avses i punkt 1 ska bidra till att utbyta god praxis och förbättra den epidemiologiska övervakning som avses i artikel 13.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4
4.  De utnämningar som avses i punkt 1 ska följa på ett offentligt urvalsförfarande, vara tidsbegränsade för en period av minst 5 år och regelbundet ses över. Utnämningarna ska fastställa de utnämnda laboratoriernas ansvarsområden och uppgifter.
4.  De utnämningar som avses i punkt 1 ska följa på ett offentligt urvalsförfarande, vara tidsbegränsade för en period av minst 5 år och regelbundet ses över. Kommissionen ska samråda med medlemsstaterna och ECDC för att utarbeta uppdragsbeskrivningen och kriterierna för utnämningsförfarandet. Utnämningarna ska fastställa de utnämnda laboratoriernas ansvarsområden och uppgifter. Laboratoriegrupper ska kunna utnämnas.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 5 – led a
a)  vara opartiska och fria från intressekonflikter och framför allt inte befinna sig i en situation som direkt eller indirekt kan påverka deras yrkesetiska opartiskhet när de utför sina uppgifter som EU-referenslaboratorier,
a)  vara opartiska och fria från intressekonflikter och framför allt inte befinna sig i en situation som direkt eller indirekt kan påverka deras yrkesetiska opartiskhet när de utför sina uppgifter som EU-referenslaboratorier. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt rättsligt skyddade tester och metoder som kan vara laboratoriernas egendom.
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1a (ny)
1a.   Det europeiska övervakningssystemet (TESSy) ska användas för tillfällig monitorering av ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa enligt artikel 2.1 a iii och artikel 2.1 b, c och d.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionen ska genom genomförandeakter och vid behov anta de falldefinitioner som ska användas vid den tillfälliga monitoreringen för att säkerställa att insamlade data är jämförbara och kompatibla på unionsnivå.
Kommissionen ska vid behov anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på de falldefinitioner som ska användas vid den tillfälliga monitoreringen för att säkerställa att insamlade data är jämförbara och kompatibla på unionsnivå.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 2
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.
utgår
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 3
Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet på grund av hur allvarligt ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa är, eller hur snabbt det sprids mellan medlemsstaterna, får kommissionen anta eller uppdatera de falldefinitioner som avses i första stycket genom genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.3.
När vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet på grund av hur allvarligt eller nytt ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa är eller hur snabbt det sprids mellan medlemsstaterna så kräver, ska det förfarande som avses i artikel 28a tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1
1.  EWRS ska möjliggöra för kommissionen och ansvariga behöriga myndigheter på nationell nivå att stå i kontinuerlig förbindelse för beredskap, tidig varning och reaktion, varningar, bedömning av folkhälsorisker och avgörande av vilka åtgärder som kan krävas för att skydda människors hälsa.
1.  EWRS ska möjliggöra för kommissionen, ECDC, och ansvariga behöriga myndigheter på nationell nivå att stå i kontinuerlig förbindelse för beredskap, tidig varning och reaktion, varningar, bedömning av folkhälsorisker och avgörande av vilka åtgärder som kan krävas för att skydda människors hälsa.
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – stycke 1 – inledningen
Förvaltningen och användningen av EWRS innebär ett utbyte av personuppgifter i specifika fall som föreskrivs i de berörda rättsliga instrumenten. Detta omfattar följande:
Förvaltningen och den operativa användningen av EWRS innebär ett utbyte av personuppgifter i specifika fall som föreskrivs i de berörda rättsliga instrumenten. Detta omfattar följande:
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – stycke 2
ECDC ska kontinuerligt uppdatera EWRS för att möjliggöra användning av modern teknik, såsom digitala mobila applikationer, AI-modeller, rymdbaserade tillämpningar eller annan teknik för automatisk kontaktspårning, som bygger vidare på de kontaktspårningstekniker som utvecklas av medlemsstaterna.
ECDC ska kontinuerligt uppdatera EWRS för att möjliggöra användning av modern teknik, såsom digitala mobila applikationer, AI-modeller, rymdbaserade tillämpningar eller annan teknik för automatisk kontaktspårning, som bygger vidare på de kontaktspårningstekniker som utvecklas av medlemsstaterna eller unionen, som endast används för att bekämpa pandemin och som visat sig vara tillräckliga, nödvändiga och proportionerliga, och i full överensstämmelse med förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG.
Ändring 185
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – stycke 2a (nytt)
För att säkerställa uppgifternas kvalitet och enhetlighet ska EWRS genomföra en robust, korrekt och kompatibel databehandling tillsammans med medlemsstaterna. Under sådana processer för utbyte av uppgifter, från bedömning av uppgiftskrav, överföring och insamling, till aktualisering och tolkning av uppgifter ska ECDC samordna med medlemsstaterna för att säkerställa ett nära samarbete mellan kommissionen, ECDC och nationella och regionala behöriga organ.
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2a (ny)
2a.   ECDC ska utveckla och förbättra EWRS för att öka automatiseringen av insamling och analys av information, uppgradera kategoriseringen av anmälningar, minska kommunikationen med öppna textfält, minska den administrativa bördan och förbättra standardiseringen av anmälningarna.
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2b (ny)
2b.   EWRS ska förbättras för att minska byråkratin och dupliceringen av anmälningar. EWRS ska göra det möjligt för de nationella behöriga myndigheterna att till WHO anmäla händelser som kan utgöra internationella hot mot folkhälsan i enlighet med artikel 6 i IHR och ta upp denna information i EWRS, i syfte att automatiskt utfärda en varning i EWRS.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4
4.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta förfaranden för informationsutbytet med andra system för tidig varning på unionsnivå, inbegripet utbyte av personuppgifter, för att säkerställa att EWRS fungerar som det ska och för att undvika överlappande verksamheter eller åtgärder som strider mot befintliga strukturer och mekanismer för beredskap, monitorering, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
4.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta förfaranden för informationsutbytet med andra system för tidig varning på unionsnivå och internationell nivå, inbegripet utbyte av personuppgifter, för att säkerställa att EWRS fungerar som det ska och för att undvika överlappande verksamheter eller åtgärder som strider mot befintliga strukturer och mekanismer för beredskap, monitorering, tidig varning och bekämpning vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4a (ny)
4a.   EWRS ska automatiskt kunna samla in information från andra viktiga databaser, till exempel databaser som innehåller miljödata, klimatdata, bevattningsdata och andra data som är relevanta för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och som skulle kunna underlätta förståelsen och minska risken för potentiella hälsohot.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2
2.  Om de behöriga nationella myndigheterna till WHO anmäler händelser som kan utgöra internationella hot mot folkhälsan i enlighet med artikel 6 i IHR ska de senast samtidigt utfärda en varning i EWRS, förutsatt att hotet i fråga är ett sådant hot som avses i artikel 2.1 i denna förordning.
2.  Om de behöriga nationella myndigheterna till WHO anmäler händelser som kan utgöra internationella hot mot folkhälsan i enlighet med artikel 6 i IHR, enligt vad som avses i artikel 18.2b, ska det samtidigt utfärdas en varning i EWRS, förutsatt att hotet i fråga är ett sådant hot som avses i artikel 2.1 i denna förordning.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 3 – led f
f)  folkhälsorisker,
f)  folkhälsorisker, särskilt för utsatta grupper, däribland i möjligaste mån deras effekter på stora icke-smittsamma sjukdomar,
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 3 – led h
h)  andra åtgärder än folkhälsoåtgärder,
h)  andra flersektoriella åtgärder än folkhälsoåtgärder,
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 3 – led ia (nytt)
ia)   befintliga och potentiella produktionsanläggningar, med det enda syftet att göra det möjligt för unionen att kartlägga den strategiska produktionskapaciteten för unionen som helhet,
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 3 – led j
j)  begäran om och erbjudanden om gränsöverskridande bistånd vid kriser,
j)  begäran om och erbjudanden om gränsöverskridande bistånd vid kriser, såsom medicinsk transport av patienter eller tillhandahållande av hälso- och sjukvårdspersonal från en medlemsstat till en annan, särskilt i gränsområden i grannregioner,
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 4a (ny)
4a.   Medlemsstaten ska uppdatera den information som avses i punkt 3 allteftersom nya data blir tillgängliga.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – inledningen
1.  Om en varning utfärdas enligt artikel 19 ska kommissionen, om det är nödvändigt för samordningen av insatserna på unionsnivå eller på begäran av HSC enligt artikel 21 eller på eget initiativ, genom EWRS och för de behöriga nationella myndigheterna och HSC skyndsamt tillhandahålla en riskbedömning av folkhälsohotets potentiella allvarlighetsgrad, inklusive möjliga folkhälsoåtgärder. Riskbedömningen ska utföras av
1.  Om en varning utfärdas enligt artikel 19 ska kommissionen, om det är nödvändigt för samordningen av insatserna på unionsnivå eller på begäran av HSC enligt artikel 21 eller på eget initiativ, genom EWRS och för de behöriga nationella myndigheterna och HSC skyndsamt tillhandahålla en riskbedömning av folkhälsohotets potentiella allvarlighetsgrad, inklusive möjliga folkhälsoåtgärder, inklusive en bedömning av risken för den psykiska hälsan hos den drabbade befolkningen. Riskbedömningen ska utföras av
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led a
a)  ECDC i enlighet med artikel 8a i förordning (EU).../ ... [OP: För in numret på ECDC-förordningen [ISC/2020/12527]] i händelse av ett hot som avses i artikel 2.1 a i och ii i den här förordningen som inkluderar ämnen av mänskligt ursprung: blod, organ, vävnader och celler som kan påverkas av smittsamma sjukdomar, eller artikel 2.1 d i den här förordningen, och/eller
a)  ECDC i enlighet med artikel 8a i förordning (EU).../ ... [OP: För in numret på ECDC-förordningen [ISC/2020/12527]] i händelse av ett hot som avses i artikel 2.1 a i den här förordningen som inkluderar ämnen av mänskligt ursprung: såsom blod, organ, vävnader och celler som kan påverkas av smittsamma sjukdomar, eller artikel 2.1 d i den här förordningen, och/eller
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led aa (nytt)
aa)   Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) i enlighet med artikel 1 i förordning (EU) 2021/... [inför numret på den reviderade EMA-förordningen 2020/0321(COD)], i händelse av ett hot som är kopplat till ett defekt läkemedel eller om ett hot blir allt allvarligare till följd av brist på humanläkemedel eller medicintekniska produkter, och/eller
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led fa (nytt)
fa)   enheter på unionsnivå eller nationell nivå som arbetar med lagring av läkemedel.
Ändring 200
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2
2.  På begäran av den byrå eller det organ som utför riskbedömningen inom ramen för sitt uppdrag ska de byråer och organ som anges i punkt 1 utan onödigt dröjsmål tillhandahålla all relevant information och alla relevanta data som de förfogar över.
2.  På begäran av den byrå eller det organ som utför riskbedömningen inom ramen för sitt uppdrag ska de byråer och organ som anges i punkt 1 utan onödigt dröjsmål tillhandahålla all relevant information och alla relevanta data och sakkunskaper som de förfogar över. När riskbedömningen utförs ska byrån eller organet utses till ”ansvarig” byrå i enlighet med punkt 3. Byrån eller organet ska se till att ta del av all information eller sakkunskap som erhållits från andra byråer eller organ som avses i punkt 1.
Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 3 – stycke 1
Om den riskbedömning som behövs helt eller delvis ligger utanför uppdragen för de byråer som anges i punkt 1, men anses vara nödvändig för samordningen av insatserna på unionsnivå, ska kommissionen, på HSC:s begäran eller på eget initiativ, tillhandahålla en riskbedömning för detta särskilda ändamål.
Om den riskbedömning som behövs helt eller delvis ligger utanför uppdragen för de byråer som anges i punkt 1, men anses vara nödvändig för samordningen av insatserna på unionsnivå, ska kommissionen, på HSC:s begäran eller på eget initiativ, tillhandahålla en riskbedömning för detta särskilda ändamål. Om den riskbedömning som behövs omfattas av uppdraget för flera av de byråer som anges i punkt 1 ska kommissionen utse en ansvarig byrå med ansvar för genomförandet av riskbedömningen, i samarbete med övriga berörda byråer, och fastställa en tidsfrist för när den byrån ska lämna in sin bedömning.
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionen ska skyndsamt ställa riskbedömningen till de behöriga nationella myndigheternas förfogande genom EWRS och, om så är lämpligt, genom därtill kopplade varningssystem. I de fall där riskbedömningen ska offentliggöras ska de behöriga nationella myndigheterna erhålla den innan den offentliggörs.
Kommissionen ska skyndsamt ställa riskbedömningen till de behöriga nationella myndigheternas förfogande genom EWRS och, om så är lämpligt, genom därtill kopplade varningssystem. I de fall där riskbedömningen ska offentliggöras ska de behöriga nationella myndigheterna erhålla den innan den offentliggörs genom EWRS och HSC.
Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 3 – stycke 3
Riskbedömningen ska ta hänsyn till eventuellt tillgänglig relevant information som lämnas av andra enheter, i synnerhet av WHO i händelse av ett internationellt hot mot folkhälsan.
Riskbedömningen ska ta hänsyn till eventuellt tillgänglig relevant information som lämnas av folkhälsoexperter och andra enheter, i synnerhet av WHO i händelse av ett internationellt hot mot folkhälsan.
Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led b
b)  risk- och kriskommunikationen, som ska anpassas till medlemsstaternas behov och omständigheter och som syftar till att ge allmänheten och sjukvårdspersonal inom unionen enhetlig och samordnad information,
b)  risk- och kriskommunikationen, som ska anpassas till medlemsstaternas behov och omständigheter och som syftar till att ge allmänheten, sjukvårdspersonal och folkhälsopersonal inom unionen enhetlig och samordnad information,
Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led c
c)  antagandet av yttranden och vägledningar, inbegripet om specifika motåtgärder från medlemsstaternas sida för förebyggande och kontroll av ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa.
c)  antagandet av yttranden och vägledningar, inbegripet om specifika motåtgärder från medlemsstaternas sida för förebyggande och kontroll av ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa, inklusive samordning av motåtgärder.
Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led ca (nytt)
ca)   nationella reserestriktioner och andra gränsöverskridande åtgärder för att begränsa rörelsefriheten och folksamlingar, samt krav på karantän och övervakning av karantän efter resor över gränser.
Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2
2.  Om en medlemsstat har för avsikt att anta folkhälsoåtgärder för att bekämpa ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa, ska den innan den antar åtgärderna informera och samråda med övriga medlemsstater och kommissionen om åtgärdernas karaktär, syfte och omfattning, såvida inte behovet av att skydda folkhälsan är så akut att åtgärderna måste antas omedelbart.
2.  Om en medlemsstat har för avsikt att anta eller upphöra med folkhälsoåtgärder för att bekämpa ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa, ska den innan den antar eller upphör med åtgärderna informera, samråda och samordna med övriga medlemsstater, särskilt angränsande medlemsstater, kommissionen och hälsosäkerhetskommittén om åtgärdernas karaktär, syfte och omfattning, såvida inte behovet av att skydda folkhälsan är så akut att åtgärderna måste antas omedelbart.
Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 3
3.  Om en medlemsstat av brådskande skäl måste anta folkhälsoåtgärder som svar på uppkomsten eller återkomsten av ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa ska den omedelbart efter antagandet underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om åtgärdernas karaktär, syfte och omfattning.
3.  Om en medlemsstat av brådskande skäl måste anta folkhälsoåtgärder som svar på uppkomsten eller återkomsten av ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa ska den omedelbart efter antagandet underrätta övriga medlemsstater, berörda regionala myndigheter, kommissionen och hälsosäkerhetskommittén om åtgärdernas karaktär, syfte och omfattning, särskilt i gränsregioner.
Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 3a (ny)
3a.   Om ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa överstiger den nationella insatsförmågan i en medlemsstat får denna medlemsstat också begära bistånd från övriga medlemsstater genom ERCC, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU1a.
___________________
1a Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen.
Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2 – led c
c)  stå i proportion till folkhälsoriskerna till följd av hotet i fråga, i synnerhet ska onödiga begränsningar av den fria rörligheten för personer, varor och tjänster undvikas.
c)  vara nödvändiga, lämpliga och stå i proportion till folkhälsoriskerna till följd av hotet i fråga, i synnerhet ska onödiga begränsningar av den fria rörligheten för personer, varor och tjänster undvikas, liksom begränsningar av de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och samordning av medlemsstaternas åtgärder ska främjas.
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2 – led ca (nytt)
ca)   vara tidsbegränsade och upphöra så snart ett av de tillämpliga villkoren i leden a, b och c inte längre är uppfyllt.
Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2 – led cb (nytt)
cb)  ta hänsyn till behovet av en inre marknad som fungerar normalt, i synnerhet förekomsten av gröna körfält för fri rörlighet för livsmedel och medicinska motåtgärder.
Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 3
3.  Innan fastställandet av att ett hot mot folkhälsan på unionsnivå föreligger bör kommissionen delge WHO sin analys av utbrottsläget och informera WHO om sin avsikt att anta ett sådant beslut.
3.  Innan fastställandet av att ett hot mot folkhälsan på unionsnivå föreligger ska kommissionen delge WHO sin analys av utbrottsläget och informera WHO om sin avsikt att anta ett sådant beslut.
Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 4 – stycke 2
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.3.
Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1 – inledningen
1.  I syfte att formellt fastställa att ett hot mot folkhälsan på unionsnivå föreligger ska kommissionen inrätta en rådgivande kommitté för hot mot folkhälsan (nedan kallad rådgivande kommittén) som på kommissionens begäran ska ge råd till kommissionen genom att lämna synpunkter på
1.  I syfte att formellt fastställa att ett hot mot folkhälsan på unionsnivå föreligger ska kommissionen, i samråd med hälsosäkerhetskommittén, inrätta en rådgivande kommitté för hot mot folkhälsan (nedan kallad rådgivande kommittén) som på kommissionens eller hälsosäkerhetskommitténs begäran ska ge råd till kommissionen och hälsosäkerhetskommittén genom att lämna synpunkter på
Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1 – led c – led ii
ii)  identifiering och motverkande av betydande luckor, inkonsekvenser eller brister i de åtgärder som vidtas eller ska vidtas för att begränsa och hantera det specifika hotet och övervinna dess effekter, bland annat när det gäller klinisk hantering och behandling, icke-farmaceutiska motåtgärder och behov av folkhälsoforskning,
ii)  identifiering och motverkande av betydande luckor, inkonsekvenser eller brister i de åtgärder som vidtas eller ska vidtas för att begränsa och hantera det specifika hotet och övervinna dess effekter, bland annat när det gäller klinisk hantering och behandling och behov av folkhälsoforskning,
Ändring 217
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1 – led c – led iia (nytt)
iia)  i samråd med EMA i enlighet med förordning (EU) .../... [EUT: För in numret på EMA-förordningen], stabilitet i försörjningskedjor och produktionskapacitet för medicinska försörjningskedjor som deltar i produktionen och framställningen av de medicinska motåtgärder som behövs för diagnostisering, behandling och uppföljning av den berörda sjukdomen,
Ändring 218
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2
2.  Rådgivande kommittén ska bestå av oberoende experter som väljs ut av kommissionen utifrån de expertområden och erfarenheter som är mest relevanta för det specifika hot som uppstår. Kommittén bör ha en tvärvetenskaplig sammansättning så att den kan ge råd om biomedicinska, beteendemässiga, sociala, ekonomiska, kulturella och internationella aspekter. Företrädare för ECDC och EMA ska delta som observatörer i den rådgivande kommittén. Företrädare för andra unionsorgan eller unionsbyråer som är relevanta för det specifika hotet ska vid behov delta som observatörer i kommittén. Kommissionen får bjuda in experter med särskild sakkunskap i en fråga som står på dagordningen att tillfälligt delta i den rådgivande kommitténs arbete.
2.  Rådgivande kommittén ska bestå av oberoende experter, företrädare för hälso- och sjukvårdspersonal och för det civila samhället som väljs ut av kommissionen utifrån de expertområden och erfarenheter som är mest relevanta för det specifika hot som uppstår. Kommittén bör ha en tvärvetenskaplig sammansättning så att den kan ge råd om sanitära, biomedicinska, beteendemässiga, sociala, ekonomiska, forsknings-, utvecklings- och tillverkningsmässiga, kulturella, transportmässiga och internationella aspekter. Företrädare för ECDC och EMA ska delta aktivt i den rådgivande kommittén. Företrädare för andra unionsorgan eller unionsbyråer som är relevanta för det specifika hotet ska vid behov delta som observatörer i kommittén. Kommissionen eller hälsosäkerhetskommittén får bjuda in experter och berörda parter med särskild sakkunskap i en fråga som står på dagordningen att tillfälligt delta i den rådgivande kommitténs arbete. Kommissionen ska offentliggöra namnen på de utvalda experter som ingår i den rådgivande kommittén och den yrkesmässiga och/eller vetenskapliga bakgrund som stöder deras utnämning.
Ändring 219
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 a (ny)
2a.  Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över medlemmarna av den rådgivande kommittén och de kvalifikationer som ligger till grund för deras utnämning. När så är möjligt ska en geografisk balans säkerställas bland medlemmarna. Medlemmarna ska handla i allmänhetens intresse och på ett oberoende sätt. De ska lämna intresse- och åtagandeförklaringar. Sådana förklaringar ska innefatta varje eventuell verksamhet, befattning och omständighet och varje eventuellt faktum som skulle kunna inbegripa ett direkt eller indirekt intresse, för att kunna identifiera de intressen som skulle kunna anses inverka negativt på dessa experters oberoende.
Ändring 220
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 3
3.  Rådgivande kommittén ska sammanträda när läget så kräver, på begäran av kommissionen eller en medlemsstat.
3.  Rådgivande kommittén ska sammanträda när läget så kräver, på begäran av kommissionen, hälsosäkerhetskommittén eller en medlemsstat.
Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 6
6.  Rådgivande kommittén ska fastställa sin arbetsordning, inbegripet regler för tillkännagivande och upphävande av att ett hot mot folkhälsan föreligger samt antagande av rekommendationer och omröstning. Arbetsordningen ska träda i kraft sedan den tillstyrkts av kommissionen.
6.  Rådgivande kommittén ska fastställa sin arbetsordning, inbegripet regler för tillkännagivande och upphävande av att ett hot mot folkhälsan föreligger samt antagande av rekommendationer och omröstning. Arbetsordningen ska träda i kraft sedan den tillstyrkts av kommissionen och hälsosäkerhetskommittén.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 6a (ny)
6a.   Rådgivande kommitténs protokoll ska vara offentliga.
Ändring 223
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 6b (ny)
6b.   Den rådgivande kommittén ska ha ett nära samarbete med nationella rådgivande organ.
Ändring 224
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led b
b)  införa mekanismer för att övervaka brister på medicinska motåtgärder, samt för att utveckla, upphandla, hantera och införa medicinska motåtgärder,
b)  införa mekanismer för att övervaka brister på samt utveckling, tillverkning och upphandling samt vidtagna åtgärder för att säkerställa försörjningstrygghet, hantering, lagring, distribution och användning av medicinska motåtgärder,
Ändring 225
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led c
c)  aktivera stöd från ECDC i enlighet med förordning (EU).../... [EUT: För in numret på ECDC-förordningen [ISC/2020/12527]] för att mobilisera och sätta in EU:s arbetsgrupper för stöd vid utbrott.
c)  aktivera stöd från ECDC i enlighet med förordning (EU).../... [EUT: För in numret på ECDC-förordningen [ISC/2020/12527]] för att mobilisera och sätta in EU:s arbetsgrupper för stöd vid utbrott och i synnerhet fastställa en förteckning över sängplatser inom intensivvården i medlemsstaterna för att patienter ska kunna flyttas över gränserna,
Ändring 226
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led ca (nytt)
ca)   införa en unionsmekanism för exportkontroll i syfte att göra det möjligt för unionen att garantera effektiv tillgång till motåtgärder i rätt tid.
Ändring 227
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led cb (nytt)
cb)  i undantagsfall införa gröna körfält som avses i artikel 25a i denna förordning.
Ändring 228
Förslag till förordning
Artikel 25a (ny)
Artikel 25a
Gröna körfält
1.  Efter att ha konstaterat att det föreligger ett hot mot folkhälsan i en pandemisk situation enligt artikel 23.1 ska kommissionen, i händelse av gränsrestriktioner, inrätta gröna körfält för att säkerställa att nödvändiga varor, medicinska motåtgärder och gränsöverskridande arbetstagare kan röra sig fritt på den inre marknaden.
2.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av de gröna körfält som avses i punkt 1.
3.  En medlemsstat får endast förbjuda eller begränsa export av medicinska motåtgärder i de fall som anges i artikel 36 i EUF-fördraget under ett hot mot folkhälsan på unionsnivå, under förutsättning att den erhåller ett föregående tillstånd från kommissionen.
4.  Kommissionen ska fatta beslut om en sådan ansökan inom fem dagar från begäran. Om kommissionen inte fattar något beslut inom denna tidsfrist ska tillståndet anses beviljat.
Ändring 229
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1
1.  EWRS ska inkludera en funktion för selektiv underrättelse som gör det möjligt att överföra personuppgifter, inklusive kontaktuppgifter och hälsodata, endast till de behöriga nationella myndigheter som deltar i de berörda kontaktspårningsåtgärderna. Denna funktion för selektiv underrättelse ska utformas och användas på ett sätt som gör det möjligt att säkerställa en säker och laglig behandling av personuppgifter och sammankoppling med kontaktspårningssystem på unionsnivå.
1.  EWRS ska inkludera en funktion för selektiv underrättelse som gör det möjligt att överföra personuppgifter, inklusive kontaktuppgifter och hälsodata, endast till de behöriga nationella myndigheter som deltar i de berörda kontaktspårningsåtgärderna. Denna funktion för selektiv underrättelse ska utformas med hänsyn till principen om uppgiftsminimering och inbyggt dataskydd och dataskydd som standard, och ska användas på ett sätt som gör det möjligt att säkerställa en säker och laglig behandling av personuppgifter och sammankoppling med kontaktspårningssystem på unionsnivå.
Ändring 230
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 5
5.  Personuppgifter får också utbytas inom ramen för automatisk kontaktspårning med hjälp av kontaktspårningsapplikationer.
5.  Personuppgifter får också utbytas inom ramen för automatisk kontaktspårning med hjälp av kontaktspårningsapplikationer, i full överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (allmän dataskyddsförordning)1a.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 231
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 1 – inledningen
6.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta
6.  Efter ett samrådsförfarande på förhand enligt artikel 42.2 i förordning (EU) 2018/1725 ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på
Ändring 232
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 1 – led b
b)  förfaranden för sammankoppling av EWRS med kontaktspårningssystem på unionsnivå,
b)  förfaranden för sammankoppling av EWRS med kontaktspårningssystem på unionsnivå och internationell nivå,
Ändring 233
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 1 – led d
d)  formerna för behandling av automatiska kontaktspårningsapplikationer och dessa applikationers interoperabilitet, samt i vilka fall och på vilka villkor tredjeländer kan beviljas åtkomst till interoperabilitet för kontaktspårning och de praktiska arrangemangen för sådan åtkomst.
d)  formerna för behandling av automatiska kontaktspårningsapplikationer och dessa applikationers interoperabilitet, samt i vilka fall och på vilka villkor tredjeländer kan beviljas åtkomst till interoperabilitet för kontaktspårning och de praktiska arrangemangen för sådan åtkomst, i fullständig överensstämmelse med EU:s allmänna dataskyddsförordning och Europeiska unionens domstols gällande rättspraxis.
Ändring 234
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 1 – led da (nytt)
da)   en detaljerad beskrivning av rollerna för de aktörer som deltar i behandlingen av personuppgifter genom de föreslagna it-verktygen och it-systemen.
Ändring 235
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 2
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 27.2.
utgår
Ändring 236
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 8.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [den dag då den grundläggande lagstiftningsakten träder i kraft eller annat datum som fastställs av medlagstiftarna].
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 8.3, 13.9, 14.6, 17.3, 25a.2 och 26.6 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [den dag då den grundläggande rättsakten träder i kraft eller annat datum som fastställs av medlagstiftarna]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Ändring 237
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 8.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 8.3, 13.9, 14.6, 17.3, 25a.2 och 26.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 238
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 6
6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 8.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 8.3, 13.9, 14.6, 17.3, 25a.2 och 26.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 239
Förslag till förordning
Artikel 28a (ny)
Artikel 28a
Skyndsamt förfarande
1.  Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.
2.  Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 28.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.
Ändring 240
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1
Senast 2025 och därefter vart femte år ska kommissionen utvärdera denna förordning och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten för Europaparlamentet och rådet. Utvärderingen ska genomföras i enlighet med kommissionens riktlinjer om bättre lagstiftning. Utvärderingen ska särskilt inkludera en bedömning av hur EWRS och nätverket för epidemiologisk övervakning fungerar samt samordningen av insatserna inom HSC.
Senast 2025 och därefter vart tredje år ska kommissionen utvärdera denna förordning och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten för Europaparlamentet och rådet. Utvärderingen ska genomföras i enlighet med kommissionens riktlinjer om bättre lagstiftning. Utvärderingen ska särskilt inkludera en bedömning av hur EWRS och nätverket för epidemiologisk övervakning fungerar samt samordningen av insatserna inom HSC och förordningens inverkan på en väl fungerande inre marknad om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa uppstår.
Ändring 241
Förslag till förordning
Artikel 29 – stycke 1a (nytt)
Utgående från den utvärdering som avses i föregående stycke ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0247/2021).

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy