Index 
Antagna texter
Torsdagen den 21 oktober 2021 - Strasbourg
Politiska förbindelser och samarbete mellan EU och Taiwan
 Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 – alla avsnitt
 Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I
 Gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa *
 Transparens i EU i samband med utveckling, inköp och distribution av covid-19-vaccin
 En EU-strategi för att minska metanutsläppen
 FN:s klimatkonferens i Glasgow, Storbritannien (COP26)
 Pandoradokumenten: konsekvenser för ansträngningarna att bekämpa penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande
 Rättsstatskrisen i Polen och EU-rättens företräde
 Situationen i Tunisien
 Riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet
 Ansvarsfrihet 2019: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån

Politiska förbindelser och samarbete mellan EU och Taiwan
PDF 143kWORD 53k
Europaparlamentets rekommendation av den 21 oktober 2021 till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om de politiska förbindelserna och samarbetet mellan EU och Taiwan (2021/2041(INI))
P9_TA(2021)0431A9-0265/2021

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av Europaparlamentets årliga rapporter om Gusp och deras avsnitt om förbindelserna mellan EU och Taiwan,

–  med beaktande av den industripolitiska dialogen mellan EU och Taiwan, som inrättades 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2013 om handelsförbindelserna mellan EU och Taiwan(1),

–  med beaktande av Taiwans deltagande i Enterprise Europe Network, den europeiska plattformen för klustersamarbete och dialogen om digital ekonomi,

–  med beaktande av kommunikén från G7-ländernas utrikesministrar och utvecklingsministrar av den 5 maj 2021, särskilt avsnittet om att stödja Taiwans meningsfulla deltagande i forum som Världshälsoorganisationen och Världshälsoförsamlingen,

–  med beaktande av samarbetsavtalen för att bekämpa handelsbedrägerier och Taiwans genomförande från och med 2017 av internationella standarder för god förvaltning i skattefrågor,

–  med beaktande av Taiwans framgångsrika samarbete och deltagande i Europeiska unionens ramprogram,

–  med beaktande av samrådet om arbetsfrågor mellan EU och Taiwan, som inrättades 2018,

–  med beaktande av EU:s undantag från viseringskravet för innehavare av taiwanesiska pass sedan 2011,

–  med beaktande av EU:s politik för ett enat Kina,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Förenta staternas och Japans ledare av den 16 april 2021,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Förenta staternas och Republiken Koreas ledare av den 21 maj 2021,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från av den 10 juni 2020 Gripa in mot covid-19-desinformation – Kolla fakta (JOIN(2020)0008),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 april 2021 om EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 16 september 2021 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet (JOIN(2021)0024),

–  med beaktande av artikel 118 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0265/2021), och av följande skäl:

A.  EU och Taiwan är likasinnade partner som delar gemensamma värden som frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

B.  Kinas fortsatta militära stridslystnad och aktiviteter i gråzonen, samt andra slags provokationer såsom spioneri, cyberattacker och talangfiske gentemot Taiwan utgör ett allvarligt hot mot status quo mellan Taiwan och Kina samt mot freden och stabiliteten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och kan leda till farlig upptrappning. Taiwans försvarsminister Chiu Kuo-cheng uppgav att Kina med tanke på den kontinuerliga och avsevärda uppbyggnaden skulle kunna genomföra en ”fullskalig” invasion av Taiwan senast 2025. Spänningarna mellan Kina och Taiwan är allvarligare än de varit på 40 år, och Kina har sedan den 1 oktober 2021 sänt 150 stridsflygplan, däribland jaktflygplan samt bombflygplan med kärnvapenkapacitet, in i Taiwans luftförsvarsidentifieringszon. Denna region är av stor betydelse för EU, både på grund av dess många nära partner där och på grund av att en av dess medlemsstater, Frankrike, har utomeuropeiska territorier där.

C.  År 2016 förband sig EU att använda alla tillgängliga kanaler för att uppmuntra till initiativ med syftet att främja dialog, samarbete och uppbyggnad av tillit mellan båda sidor av Taiwansundet. Dessa förhoppningar har hittills inte infriats.

D.  Den 9 oktober 2021 lovade Kinas president Xi Jinping att eftersträva ”återförening” med Taiwan med påstått fredliga medel, men varnade för att det största hindret mot detta var rörelsen för ”Taiwans självständighet”. Ett sådant fredligt tillvägagångssätt kan allvarligt betvivlas, med tanke på Kinas stridslystna uttalanden och handlingar. Enligt en undersökning som gjordes av Election Study Center vid National Chengchi University i Taipei i juli 2021 stöder endast 1,5 procent av det taiwanesiska folket en återförening så snart som möjligt med det kinesiska fastlandet, medan en överväldigande majoritet stöder ett upprätthållande av status quo, åtminstone på kort sikt.

E.  Taiwans insatser för att begränsa spridningen av coronaviruset har visat sig vara bland de mest effektiva i världen. Taiwans insatser för att på olika fronter aktivt bidra till det internationella samfundets gemensamma bästa under pandemin, däribland genom åtskilliga internationella studier, är ett konkret exempel på att Taiwan uppför sig som en partner, och ett bevis på att landet bör behandlas som en sådan. Detta visar att Taiwan har kapacitet att bidra på ett lika värdefullt sätt till det internationella samfundet när det gäller hanteringen av de många andra utmaningar som finns i vår tid. Uppgången nyligen av antalet covid-19-infektioner, bristen på vacciner och kinesiska ingripanden i Taiwans ansträngningar för att köpa in dem direkt är allvarligt oroväckande.

F.  EU är fortfarande den största källan till utländska direktinvesteringar i Taiwan, med ett ackumulerat värde på 48 miljarder euro fram till 2019, vilket motsvarar 31 procent av Taiwans inkommande utländska direktinvesteringar. Det finns en betydande potential för att öka Taiwans utländska direktinvesteringar i EU. Taiwan dominerar marknaderna för tillverkning av halvledare, då dess producenter tillverkar omkring 50 procent av världens produktion av halvledare.

G.  Taiwans läge, dess mycket viktiga roll i de globala högteknologiska leveranskedjorna och dess demokratiska livsstil gör landet strategiskt viktigt för de europeiska demokratierna.

H.  Den totala bilaterala handeln mellan EU och Taiwan uppgick till 51 miljarder euro 2019, och Taiwan var EU:s femte största handelspartner i Asien och dess 15:e största handelspartner i världen.

1.  Europaparlamentet rekommenderar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt kommissionen

   a) att samarbeta nära med medlemsstaterna för att intensifiera de politiska förbindelserna mellan EU och Taiwan och fullfölja ett omfattande och fördjupat partnerskap med EU:s politik för ett enat Kina som vägledning; att betrakta Taiwan som en viktig partner och demokratisk allierad i regionen Indiska oceanen/Stilla havet på egna meriter, som en robust demokrati och tekniskt avancerad ekonomi som skulle kunna bidra till att upprätthålla en regelbaserad ordning mitt i en alltmer intensiv rivalitet mellan stormakter,
   b) att snarast inleda en konsekvensbedömning, ett offentligt samråd och ett sonderingsförfarande beträffande ett bilateralt investeringsavtal med de taiwanesiska myndigheterna, som förberedelse för förhandlingar om att fördjupa de bilaterala ekonomiska banden, eftersom ett sådant bilateralt investeringsavtal skulle få europeiska investerare och producenter i Taiwan att lätta på sina krav på ”eget innehåll”; att i den regionala dynamikens sammanhang påminna om betydelsen av de handelsmässiga och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Taiwan, även om frågor som rör multilateralism och WTO, teknik och folkhälsa, liksom betydelsen av viktigt samarbete om kritiska insatsvaror såsom halvledare; att uppmuntra Taiwan att öka investeringarna i EU, och notera att Taiwan är fullvärdig medlem av WTO,
   c) att uttrycka djup oro över Kinas fortsatta militära stridslystnad gentemot Taiwan och påtryckningar på landet, särskilt genom Kinas betydande investeringar i militär kapacitet, dess anfallsövningar och frekventa kränkningar av Taiwans luftförsvarsidentifieringszon; att uppmana Kina att omedelbart upphöra med sina pågående intrång i Taiwans luftförsvarsidentifieringszon, särskilt med tanke på att omkring 150 intrång med flygplan registrerades mellan den 1 och 4 oktober 2021, inbegripet med jaktflygplan; att vidare kritisera den provocerande kinesiska retoriken att signalera sin till synes motsägelsefulla avsikt att vilja låta Taiwan omfattas av det kinesiska kommunistpartiets totalitära styre, samtidigt som man hävdar att förbindelserna med Taiwan utvecklas på ett fredligt sätt, och insistera på att ingen förändring av förbindelserna över Taiwansundet får göras ensidigt eller mot de taiwanesiska medborgarnas vilja; att med kraft uppmana EU och medlemsstaterna att inta en proaktiv roll i samarbetet med likasinnade internationella partner för att eftersträva fred och stabilitet över Taiwansundet och för att upprätta partnerskap med Taiwans demokratiska regering,
   d) att fortsätta uttrycka djup oro över situationen i Öst- och Sydkinesiska haven och kraftigt motsätta sig alla unilaterala försök att ändra status quo och öka spänningarna; att upprepa vikten av att respektera internationell rätt, i synnerhet FN:s havsrättskonvention (Unclos), med dess bestämmelser om skyldigheten att lösa tvister med fredliga metoder och om att upprätthålla den fria sjöfarten och den fria överflygningen,
   e) att uttrycka djup oro över Kinas förmåga att genomföra en fullskalig invasion av Taiwan senast 2025; att med kraft fördöma Kinas aldrig tidigare skådade kränkning av Taiwans luftförsvarsidentifieringszon sedan den 1 oktober 2021, som har inneburit att man flugit in 150 stridsflygplan, däribland jaktflygplan samt bombflygplan med kärnvapenkapacitet; att uttrycka ståndpunkten att Kinas senaste militära provokationer väcker tvivel om Kinas långsiktiga avsikter att eftersträva en fredlig lösning,
   f) att påminna om att det är av intresse för EU och dess medlemsstater att freden och stabiliteten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet bevaras; att betona att en militär konflikt i Taiwansundet inte bara skulle skapa betydande ekonomiska störningar som påverkar europeiska intressen, utan också allvarligt skulle undergräva den regelbaserade ordningen i regionen samt det demokratiska styret med mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincip i centrum,
   g) att hålla i åtanke att EU värderar säkerheten i Taiwansundet högt och att det finns en direkt koppling mellan välstånd i Europa och säkerhet i Asien, och därför konsekvenser för Europa om en konflikt skulle spridas avsevärt längre än på det ekonomiska området; att förklara att Kinas handlingar gentemot Taiwan och i Sydkinesiska havet kommer att få konsekvenser för förbindelserna mellan EU och Kina,
   h) att uttrycka oro över Kinas Taiwan-relaterade lagstiftning och påpeka att införandet av den nationella säkerhetslagen för Hongkong har inneburit att det påstående i 2005 års lag mot utträde som gör gällande att Taiwan i händelse av en återförening skulle ges en hög grad av autonomi är helt otillförlitligt,
   i) att betona vikten av ytterligare framsteg på alla nivåer av partnerskapet och samarbetet mellan EU och Taiwan, särskilt mot bakgrund av Kinas fortsatta provokationer och militära uppbyggnad; att särskilt framhäva den ledande roll som Europaparlamentet kan spela när det gäller att identifiera områden för ytterligare samarbete samt att tydligt identifiera och fördöma kinesiska provokationer och visa solidaritet med Taiwan,
   j) att förespråka att Taiwan på ett meningsfullt sätt ska delta som observatör i möten, mekanismer och verksamhet inom internationella organ, däribland Världshälsoorganisationen (WHO), Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao), Internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol) och Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC); att med kraft uppmana medlemsstaterna och EU-institutionerna att stödja internationella initiativ som uppmanar Taiwan att delta i internationella organisationer; att på nytt välkomna Taiwans proaktiva samarbete med det internationella samfundet i fråga om lärdomar om covid-19-pandemin och om att hitta de bästa sätten att reagera på den, och understryka att detta fall har bevisat att Taiwans bidrag till WHO skulle ge mervärde för medborgarnas hälsa och välbefinnande i alla dess medlemsstater,
   k) att uppmuntra till en ökning av utbyten och möten samt till ökat samarbete på ekonomisk, vetenskaplig, kulturell, politisk och mänsklig nivå mellan EU och Taiwan, och utbyten med deltagande av företrädare för medlemsstaterna, även på de flesta höga nivåerna, för att fullt ut återspegla det dynamiska, mångfasetterade och nära samarbetet mellan EU och Taiwan som likasinnade partner; att fördöma de hot om repressalier och den press som satts på Miloš Vystrčil, den tjeckiska senatens talman, av Folkrepubliken Kina på grund av hans besök i Taiwan i augusti 2020, och notera att Tjeckien och alla andra suveräna stater har rätt att utveckla ekonomiskt och kulturellt samarbete med Taiwan,
   l) att fortsätta att stödja inkluderandet av Taiwan i EU:s strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet; att med bifall notera att kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik nyligen offentliggjort EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, där det konstateras att Kinas betydande militära uppbyggnad har lett till ökade spänningar i regionala konflikthärdar, såsom Syd- respektive Östkinesiska havet samt i Taiwansundet, och bekräftas att det är mycket viktigt för EU att stärka samarbetet med regionala partner för att säkerställa fred, stabilitet och välstånd på båda sidor av sundet; att med kraft uppmana EU att fortsätta att bedriva ett nära samarbete med andra likasinnade partner genom EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet för att ta itu med Kinas påstridiga hållning i regionen, och att stärka den regelbaserade ordningen, med tanke på EU:s egna intressen i regionen,
   m) att fortsätta att anta initiativ för att stärka bilaterala ekonomiska förbindelser och direkta personkontakter, särskilt bland ungdomar, och inbegripet den akademiska världen, det civila samhället samt inom idrott, kultur och utbildning, och även partnerskap mellan städer och mellan regioner; att berömma befintliga vänortssamarbeten mellan europeiska och taiwanesiska städer och uppmuntra till stadsdiplomati som ett verktyg för att hjälpa Taiwan att delta i internationella initiativ som skulle göra det möjligt för landet att kringgå kinesiska försök att ytterligare öka dess diplomatiska isolering,
   n) att uppmuntra till europeiskt och taiwanesiskt samarbete inom mediesektorn och på så vis göra den kinesiskspråkiga mediemiljön i EU mer mångsidig och ge ett alternativ till mediekanaler som Folkrepubliken Kina kontrollerar,
   o) att uppmuntra EU och medlemsstaterna att fortsätta höja medvetenheten i Europa om situationen i Taiwansundet, och även om de komplicerade förbindelserna mellan Taiwan och Kina, genom att inrätta och finansiera särskilt avsedda program och forskning med inriktning på samhället i stort; att understryka vikten av att investera i en inkluderande debatt i alla medlemsstater, där man förklarar för den europeiska allmänheten vad det finns för risker med en auktoritär framstöt i regionen Indiska oceanen/Stilla havet genom Kinas påstridiga hållning och dess insatser för att undergräva demokratin, särskilt i Taiwan, och följderna för demokratier världen över om sådana hot lämnas utan åtgärd,
   p) att uppmuntra dialog och samarbete med Taiwan inom alla industrisektorer och leveranskedjor, särskilt framväxande industrier och industrier av strategisk betydelse såsom elfordon, robotteknik och smart tillverkning samt halvledarteknik,
   q) att stödja ytterligare stärkande av initiativ som gör det möjligt för EU att inleda partnerskap med Taiwan på områdena IKT, bioteknik, hälsa och säkerhet, och att arbeta med konkret samarbete och initiativ mellan EU:s konnektivitetsstrategi och Taiwans nya sydgående politik; att kraftigt stödja en intensifiering av båda sidors partnerskap om halvledare,
   r) att erkänna Taiwans centrala roll i strategiska industrier såsom femte generationens kommunikationsinfrastruktur (5G), eftersom landet är hemvist för världens största gjuteri och den ledande producenten av halvledare; att betona att mikrochip i framtiden kommer att spela en central roll för att forma den globala ordningen och att den som kontrollerar utformningen och tillverkningen av mikrochip kommer att staka ut kursen för 2000-talet; att påminna om att den störning av de globala leveranskedjorna som pandemin orsakat har satt Taiwan i centrum för den tekniska drivkraften, och även har fått EU att inse sina egna sårbarheter och framhävt hur angeläget det är för EU att minska sitt beroende av externa aktörer; att därför med kraft uppmana till ökat samarbete med Taiwan för att stödja EU:s agenda för dess gröna och digitala omställning, plus EU:s insatser i riktning mot diversifiering av värde- och leveranskedjorna, då pandemin har påskyndat efterfrågan på båda delarna och markerat behovet av ökade investeringar och politiskt stöd, i synnerhet i värdekedjor av strategisk betydelse såsom mikroelektronik, förarlös körning och artificiell intelligens (AI), områden där Taiwan spelar en central roll,
   s) att välkomna anordnandet av det första europeiska investeringsforumet någonsin i Taiwan i september 2020, och uppmuntra till fler bilaterala investeringar i båda riktningarna; att med kraft begära en ökning av sådana investeringar i synnerhet i branscher där Taiwan går i täten, närmare bestämt avgörande teknik som halvledare, vilket skulle stödja EU:s insatser för att stärka sin egen kapacitet inom mikroelektronik; att notera att EU och Taiwan efter 2020 års dialog mellan EU och Taiwan om digital ekonomi bör bygga vidare ytterligare på sina diskussioner om forsknings- och tekniksamarbete, blockkedjor, AI, cybersäkerhetscertifiering, dataekonomi och digital konnektivitet, för att identifiera ytterligare synergier, utöka det politiska utbytet om utvecklingen av den digitala ekonomin och upprätta mer omfattande partnerskap,
   t) att välkomna Taiwans frivilliga åtaganden att bidra till kampen mot den globala uppvärmningen och därigenom bidra till genomförandet av målen i Parisavtalet om klimatförändringar,
   u) att uppmuntra EU och medlemsstaterna att fördjupa samarbetet med Taiwan när det gäller att bekämpa desinformation från illasinnade tredjeländer, inbegripet utbyte av bästa praxis, gemensamma strategier för att gynna mediernas frihet och journalistik, cybersäkerhet, fördjupa samarbetet i fråga om cybersäkerhet och cyberhot, höja medborgarnas medvetenhet och förbättra övergripande digital kompetens bland befolkningen för att stärka motståndskraften i våra demokratiska system; att stödja intensifierat samarbete mellan europeiska och taiwanesiska tankesmedjor på det området,
   v) att överväga att lära av Taiwans erfarenhet av att bekämpa den desinformation från fastlandet som siktar in sig på Taiwans mediers oberoende genom att använda sociala medieplattformer, infiltrera taiwanesisk television och taiwanesiska tryckta medier i syfte att påverka den allmänna opinionen, med avsikten att underminera valen i Taiwan; att berömma Taiwan för att landet ser mediekompetens som ett användbart och viktigt verktyg för att utbilda människor i att identifiera desinformation och för att därför ha införlivat mediekompetens i skolans läroplan,
   w) att betona att fördelarna med Taiwans insatser för att bekämpa desinformation och falska nyheter har relevans utanför Taiwan och påverkar inte bara samhällslivet på ön, utan även den kinesisktalande gruppen i Hongkong och andra sydostasiatiska länder,
   x) att fördöma kinesiska försök att misskreditera den taiwanesiska regeringens hantering av pandemin; att berömma Taiwans ändamålsenliga nedifrån-och-upp-strategi, ledd av dess medborgare, för att faktagranska nyheter och information genom att använda teknik såsom AI för att utöka insatserna och göra det möjligt för faktagranskare att identifiera de mest skadliga rykten som cirkulerar på sociala medieplattformer och därmed stoppa spridningen av dem,
   y) att påminna om att det hot som Taiwan möter från Kinas desinformationsåtgärder är en del av ett större problem som demokratier världen över möter i en tid där kommunikationsteknik är central för den geopolitiska konkurrensen om globalt ledarskap; att påminna om att Kina, tillsammans med andra icke-demokratiska länder, fortfarande är ett betydande hot även mot demokratierna inom Europa genom desinformationskampanjer, ett hot som har ökat avsevärt i och med pandemin, vilket också noterades i utrikestjänstens rapport i juni 2020; att notera att samarbete i kampen mot desinformation därför ligger i både EU:s och Taiwans intresse,
   z) att ytterligare främja det befintliga samarbetet om forskning och innovation mellan EU och Taiwan inom ramprogrammet Horisont Europa (2021–2027); att med kraft begära deltagande från fler taiwanesiska forskare i Horisont Europa i framtiden,
   aa) att ytterligare främja turismutbyten och ungdomsutbyten med Taiwan genom initiativ såsom feriearbete, Erasmusprogrammen eller stipendiet för konnektivitet Taiwan–Europa, och att undersöka möjligheterna till samarbete inom högre utbildning och på andra områden med målet att stärka kinesisk och taiwanesisk expertis i Europa och bidra till en bättre förståelse för Europa i Taiwan,
   ab) att uppmuntra EU och dess medlemsstater att utöka samarbetet med Taiwan om den globala samarbets- och utbildningsramen, som är en plattform för regionalt samarbete för kapacitetsuppbyggnads- och utbildningsprogram för tredjeländer världen över,
   ac) att ändra namnet på Europeiska kontoret för ekonomi och handel i Taiwan till ”Europeiska unionens kontor i Taiwan” för att återspegla bredden i våra band,
   ad) att välkomna planerna på att inrätta ett taiwanesiskt representationskontor i Litauen; att fördöma den kinesiska regeringens reaktion att införa ekonomiska sanktioner mot Litauen; att uttrycka sitt stöd för och sin solidaritet med Litauen i detta avseende, vidta lämpliga åtgärder och uppmana rådet att göra detsamma,
   ae) att lovorda Taiwan som en enastående partner när det gäller att främja mänskliga rättigheter och religionsfrihet i regionen Indiska oceanen/Stilla havet; att erkänna Taiwans prestationer när det gäller att vara ett föredöme i regionen med sina starka meriter av respekt för grundläggande friheter, både ekonomiska och sociala, och även politiska och kulturella rättigheter, däribland framsteg för hbti‑personers rättigheter, och ursprungsbefolkningars rättigheter; att uppmana EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och EU:s särskilda sändebud för religions- och trosfrihet att delta i internationella människorättskonventioner i Taiwan och vidta konkreta åtgärder för att samarbeta med Taiwan i fråga om främjande av mänskliga rättigheter, sociala rättigheter och religionsfrihet, den digitala ekonomin och hållbar tillväxt i utvecklingsländerna i regionen Indiska oceanen/Stilla havet,
   af) att stärka samarbetet med Taiwan i syfte att utbyta bästa praxis för hantering av covid-19-pandemin, inleda initiativ för att underlätta inköp av vacciner och fortsätta att stärka EU:s samarbete med Taiwan på hälsoområdet och när det gäller kontroll av smittsamma sjukdomar; att lovorda Taiwans regering och dess folk för deras relativt framgångsrika begränsning av pandemin inrikes och för deras frikostighet med att hjälpa andra länder; att påminna om att Taiwans ändamålsenliga svar byggde på transparens och öppenhet och på användning av teknik i samarbete med samhället – en strategi grundad i allmänhetens förtroende,
   ag) att lovorda Taiwans solidariska agerande gentemot EU, vilket framgår av donationen av över 7 miljoner kirurgiska munskydd till flera medlemsstater under pandemins första svåra månader och även fem produktionslinjer för munskydd till Tjeckien; att begära att denna solidaritet återgäldas,
   ah) att fortsätta att uppmuntra utbyte av underrättelser mellan medlemsstaterna och Taiwan och den gemensamma kampen mot gränsöverskridande brottslighet,
   ai) att ge erkännande åt det faktum att Förenta staterna och Japan nyligen för första gången har framhållit betydelsen av fred och stabilitet i Taiwansundet i ett gemensamt uttalande från ett bilateralt toppmöte, vilket sedan följdes av ett liknande uttalande från G7-gruppen i början av maj; att kraftfullt uppmana EU att arbeta ihop med andra likasinnade partner, såsom Australien, Nya Zeeland, Indien, Japan, Sydkorea och Förenta staterna, och överväga att bjuda in Taiwan att delta med sina partner i befintliga plattformar och arbetsgrupper på området avgörande branscher,
   aj) att uppmuntra de medlemsstater som inte har ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt eller ett avtal om utbyte av upplysningar i skatteärenden med Taiwan att inleda förhandlingar om sådana avtal så snart som möjligt.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Taiwans regering.

(1) EUT C 181, 19.5.2016, s. 52.


Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 – alla avsnitt
PDF 193kWORD 63k
Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2021 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 (11352/2021 – C9-0353/2021 – 2021/0227(BUD))
P9_TA(2021)0432A9-0281/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(2) (budgetförordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (förordningen om den fleråriga budgetramen)(3) och de gemensamma förklaringar som parlamentet, rådet och kommissionen enats om i detta sammanhang(4), samt de därmed sammanhängande ensidiga förklaringarna(5),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel(6),

–  med beaktande av det avtal som antogs vid UNFCCC:s 21:a partskonferens (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

–  med beaktande av förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (europeiska klimatlagen)(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2022, avsnitt III – kommissionen(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2021 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2022(9),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 som kommissionen antog den 9 juli 2021 (COM(2021)0300) (budgetförslaget),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 som rådet antog den 6 september 2021 och översände till parlamentet den 10 september 2021 (11352/2021 – C9-0353/2021),

–  med beaktande av artikel 94 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från övriga berörda utskott,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0281/2021).

Avsnitt III - Kommissionen

Allmän översikt

1.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin ovannämnda resolution av den 25 mars 2021 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2022 fastställde tydliga politiska prioriteringar för 2022 års budget för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen, främja investeringar och hantera arbetslösheten och lägga grunden för en mer motståndskraftig union. Parlamentet bekräftar sitt starka engagemang för dessa prioriteringar och lägger fram följande ståndpunkt för att säkerställa att det finns tillräckliga medel för deras genomförande.

2.  Europaparlamentet anser att unionens budget måste förses med de verktyg som behövs för att göra det möjligt att hantera flera kriser samtidigt. Parlamentet upprepar sin åsikt att 2022 bör vara ett fullständigt genomförandeår och att budgeten för 2022 bör spela en avgörande roll för att säkerställa en positiv och påtaglig inverkan på medborgarnas liv. Mot denna bakgrund stöder parlamentet ökade investeringar med särskilt fokus på små och medelstora företag, som är en hörnsten i unionens ekonomi och spelar en avgörande roll när det gäller att tillhandahålla investeringar av hög kvalitet och skapa arbetstillfällen i alla medlemsstater, samt för att stärka insatserna för en grön och digital omställning, ge unga nya möjligheter och ge skydd åt barn, bygga upp en stark europeisk hälsounion och stödja Covax-programmet. Parlamentet stärker dessutom prioriteringarna på områdena säkerhet, migration, asyl och integration, grundläggande rättigheter och unionens värden, samtidigt som man erkänner det försämrade läget inom utrikespolitiken och det humanitära biståndet den senaste tiden och behovet att kunna reagera snabbt på de kommande utmaningarna på både medellång och lång sikt.

3.  Europaparlamentet noterar rådets ståndpunkt om budgetförslaget som innebär en nedskärning på 1,43 miljarder EUR av åtagandebemyndigandena för rubrikerna i den fleråriga budgetramen jämfört med kommissionens förslag. Parlamentet anser att de nedskärningar som rådet föreslagit följer den vanliga uppifrån-och-ned-strategin att genomföra ett övergripande godtyckligt minskningsmål, som varken drivs av en objektiv bedömning av utvecklingen när det gäller genomförandet eller utnyttjandekapaciteten och inte återspeglar de många utmaningar som unionen står inför eller de åtaganden som unionen har gjort. Parlamentet påpekar att detta strider mot centrala gemensamma politiska prioriteringar. Parlamentet drar slutsatsen att rådets ståndpunkt långt ifrån motsvarar parlamentets förväntningar på en återhämtningsbudget. Parlamentet beslutar därför att generellt återinföra anslagen för alla budgetposter som rådet har minskat till nivån i budgetförslaget, både när det gäller driftsutgifter och administrativa utgifter, och att använda budgetförslaget som utgångspunkt för sin ståndpunkt. Parlamentet accepterar dock att föra 1 299 miljoner EUR i både åtagande- och betalningsbemyndiganden under 2022 till brexitjusteringsreserven, eftersom detta återspeglar den politiska överenskommelsen om förordningen om inrättande av brexitjusteringsreserven(10).

4.  Europaparlamentet insisterar på att nya politiska prioriteringar eller uppgifter måste åtföljas av nya resurser, och att inrättandet av en byrå eller utvidgning av dess mandat inte får ske på bekostnad av befintliga program eller byråer. Parlamentet kompenserar därför för de minskningar av anslagen för finansieringsprogram som kommissionen föreslagit för att stärka de decentraliserade byråernas finansieringsramar. Parlamentet understryker att en lämplig samordning och lämpliga synergier mellan byråerna behövs för att öka effektiviteten i deras arbete, särskilt där det råder samförstånd i riktning mot specifika politiska mål, för att möjliggöra en rättvis och effektiv användning av offentliga medel.

5.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang det nyligen framlagda initiativet om en europeisk myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera). Parlamentet är djupt oroat över att parlamentet utesluts från beslutsprocessen för att inrätta en sådan myndighet. Parlamentet påpekar vidare de betydande budgetkonsekvenserna av detta initiativ och parlamentets behov av att fullt ut kunna utöva sin roll som en av budgetmyndighetens parter. Parlamentet motsätter sig starkt alla finansieringsstrukturer som skulle innebära en omfördelning av medel från de centrala mål och åtgärder som ursprungligen planerats och godkänts av medlagstiftarna inom ramen för Horisont Europa, EU för hälsa och rescEU. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för EU:s cancerplan som ett prioriterat mål för unionens budget, som inte bör äventyras till följd av omfördelningar till förmån för andra politiska initiativ. Parlamentet understryker att tidpunkten för ett sådant initiativ inte har gjort det möjligt för parlamentet att beakta detta vid sin behandling av budgeten för 2022. Parlamentet förväntar sig att denna fråga tas upp under budgetförlikningen om budgeten för 2022 och begär att andra finansieringssätt undersöks för detta ändamål.

6.  Europaparlamentet betonar också att kommissionen tillkännagett ett paket till förmån för flyktingar från Syrien och andra länder efter offentliggörandet av sitt budgetförslag. Parlamentet efterlyser i detta avseende en övergripande överenskommelse om hela paketet inom ramen för förlikningen om 2022 års budget, som även skulle inbegripa förslaget till ändringsbudget nr 5/2021. Parlamentet inser att ytterligare åtgärder kommer att behövas för att på lämpligt sätt reagera på den senaste tidens händelser i Afghanistan, inbegripet stöd till medborgare, däribland kvinnor och flickor, barn, utsatta grupper samt starkt drabbade riskgrupper, såsom forskare, lärare, läkare och vetenskapsmän, som inte har möjlighet att fortsätta sitt liv och arbete i Afghanistan. Parlamentet understryker att dessa frågor, med tanke på den föränderliga situationen och avsaknaden av en heltäckande och långsiktig behovsbedömning, inte kunde beaktas fullt ut i parlamentets behandling och kommer att bedömas på nytt mot bakgrund av kommissionens ändringsskrivelse nr 1/2022 och information som läggs fram senare.

7.  Europaparlamentet beslutar att förstärka budgetposter som har en utmärkt genomförandegrad och operativ kapacitet att utnyttja de ytterligare anslagen under 2022. Parlamentet påpekar att flexibilitetsmekanismen måste utnyttjas fullt ut för att man på ett adekvat sätt ska kunna finansiera de brådskande prioriteringar som anges ovan, och att det dessutom kommer att krävas en partiell användning av det samlade marginalinstrumentet (belopp som kvittas mot årets marginaler). Parlamentet begär dessutom att hela det belopp som frigörs under 2020 ska göras tillgängligt under 2022 i enlighet med artikel 15.3 i budgetförordningen.

8.  Europaparlamentet understryker behovet av att återinföra nivån i budgetförslaget för finansieringskostnaderna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att undvika att ge en negativ signal till finansmarknaderna, i avvaktan på en eventuell omprövning av de prognostiserade behoven från kommissionens sida inom ramen för förlikningen. Parlamentet upprepar sin tydliga ståndpunkt, som försvarades i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2021–2027, att räntekostnader och återbetalningar i samband med Next Generation EU bör räknas utöver taken i den fleråriga budgetramen.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att stödja klimatåtgärder och miljöskydd genom att tillhandahålla ytterligare resurser till relevanta unionsprogram och unionsinstrument under 2022. Parlamentet betonar på nytt att i en anda av integrering av klimatåtgärder bör insatserna ökas inom alla politikområden i syfte att uppnå det övergripande klimatutgiftsmålet under hela den fleråriga budgetramen 2021–2027 på minst 30 % av det totala beloppet för unionens budget och utgifterna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Parlamentet betonar dessutom behovet av fortsatt arbete för att anslå 7,5 % av de årliga utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen för målen för biologisk mångfald under 2024, och 10 % från och med 2026. Parlamentet betonar att kommissionen måste fastställa en effektiv metod, särskilt för att spåra, hejda och vända förlusten av biologisk mångfald, innan budgetförslaget för 2023 läggs fram, för att säkerställa att det mål som fastställs i det interinstitutionella avtalet för 2024 kan uppnås på ett effektivt sätt. Parlamentet insisterar på att parlamentet ska få delta fullt ut i utvecklingen av mer robusta, transparenta och heltäckande metoder för att genomföra och spåra sådana utgifter, och står fast vid de årliga samråden och det nära samarbetet med kommissionen och rådet i enlighet med det interinstitutionella avtalet. Parlamentet påminner om att det i samband med genomförandet av den gröna given är viktigt att finansiering endast beviljas för verksamhet som är förenlig med principen om att inte vålla någon betydande skada och med Parisavtalet. Parlamentet betonar att den vägledning som offentliggörs för faciliteten för återhämtning och resiliens bör ses som standard för alla andra utgifter av samma slag, och bör i synnerhet utgöra grundval för genomförandet av sammanhållningspolitiken. Parlamentet påminner om att genomförandet av principen om biologisk mångfald måste gå längre än full respekt för unionens relevanta regelverk.

10.  Europaparlamentet påminner om att kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt av konsekvenserna av covid-19-krisen. Parlamentet understryker vikten av jämställdhetsintegrering i alla relevanta program i 2022 års budget och av genomförandet av jämställdhetsbudgetering för att se till att kvinnor och män gynnas i lika hög grad av de offentliga utgifterna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att påskynda införandet av en effektiv, transparent och heltäckande metod, i nära samarbete med parlamentet, för att mäta relevanta könsrelaterade utgifter, i enlighet med det interinstitutionella avtalet, för att kunna visa konkreta resultat för budgeten för 2022 och i syfte att utvidga metoden till att omfatta alla program inom den fleråriga budgetramen, och efterlyser särskilt i detta sammanhang en systematisk och omfattande insamling och analys av uppgifter som rör all EU-politik och alla EU-program för att i alla dimensioner och etapper av förberedelsen, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av budgeten mäta politikens och programmens inverkan på jämställdheten. Parlamentet efterlyser dessutom ett snabbt genomförande av EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och behovet av särskilda bindande mål och ytterligare åtgärder, särskilt utbildning och initiativ för att främja jämställdhet och bekämpa könsdiskriminering.

11.  Europaparlamentet noterar att många dokument och meddelanden från unionens institutioner, organ och byråer endast finns tillgängliga på engelska. Parlamentet noterar även att det hålls arbetsmöten utan möjlighet till tolkning. Parlamentet kräver respekt för de principer, rättigheter och skyldigheter som fastställs i unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i förordning (EG) nr 1/1958(11) samt i interna riktlinjer och beslut, såsom kodexen för god förvaltningssed. Parlamentet uppmanar därför unionens institutioner, organ och byråer att tillhandahålla de personalresurser som krävs för att säkerställa att flerspråkigheten respekteras genom att öka antalet anställda som ansvarar för översättning och tolkning

12.  Europaparlamentet fastställer därför den totala anslagsnivån för 2022 års budget (alla avsnitt) till 171 802 114 290 EUR i åtagandebemyndiganden, vilket utgör en ökning med 4 008 766 380 EUR jämfört med budgetförslaget. Parlamentet beslutar dessutom att anslå ett belopp på 486 000 000 EUR i åtagandebemyndiganden motsvarande de tillbakadraganden som gjorts enligt artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2022 års budget (alla avsnitt) till 172 467 593 189 EUR i betalningsbemyndiganden.

Rubrik 1 – Inre marknaden, innovation och digitalisering

13.  Europaparlamentet anser att ett framgångsrikt forsknings- och innovationsprogram är avgörande för unionens framtida välstånd. Parlamentet betonar att Horisont Europa, som har ett mycket stort europeiskt mervärde, kommer att ge ett avgörande viktigt bidrag till den gröna given och till insatserna för en klimatneutral ekonomi, till en framgångsrik digital omställning och till återhämtningen av unionens ekonomi från pandemin. Parlamentet framhåller särskilt behovet att stärka unionens investeringar i hälsoforskning, inbegripet finansiering av cancerforskning. Parlamentet betonar den utmärkta genomförandegraden för detta program, vilket återspeglar dess förmåga att absorbera ytterligare anslag i nästa års budget. Parlamentet ökar därför anslagen till Horisont Europa över nivån i budgetförslaget med 305 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden.

14.  Europaparlamentet stöder förslaget i budgetförslaget att göra 77,3 miljoner EUR i tillbakadraganden tillgängliga för de tre kluster som avses i det relevanta gemensamma politiska uttalande som bifogas förordningen om Horisont Europa(12). Parlamentet noterar dock att de återstående tillbakadragandena av forskningsanslag under 2020 uppgår till 408,7 miljoner EUR. Parlamentet upprepar sin starka övertygelse om att detta oväntat höga belopp för forskningsmedel som dragits tillbaka, som kommissionen inte förutsåg under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, bör göras tillgängligt i sin helhet inom ramen för Horisont Europa, i full överensstämmelse med artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet är fast övertygat om att hälften av det återstående beloppet, mot bakgrund av den fortsatta hälsokrisen, bör gå till klustret hälsa.

15.  Europaparlamentet betonar att Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) spelar en absolut avgörande roll för uppbyggnaden av högkvalitativa, hållbara, sammanlänkade transeuropeiska transport- och energinät samt digitala nät till rimliga priser och därför står i centrum för insatserna för att stärka unionens ekonomi och göra den gröna och digitala omställningen till en framgång. Parlamentet påminner om att FSE på ett mycket betydande sätt bidrar till det övergripande målet på minst 30 % klimatutgifter från den fleråriga budgetramen och Next Generation EU. Parlamentet noterar att FSE spelar en viktig roll för att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och för att främja sammanlänkning över hela unionens territorium. Parlamentet föreslår därför att anslagen till de tre FSE-områdena ökas med totalt 207,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget.

16.  Europaparlamentet betonar behovet att överbrygga den digitala klyftan och stärka unionens resiliens och digitala suveränitet. Parlamentet anser att programmet för ett digitalt Europa är ett viktigt verktyg för att öka digitaliseringstakten i unionen och därmed leda till betydande produktivitetsvinster och bidra till att främja investeringar i cybersäkerhet och artificiell intelligens. Parlamentet påminner om behovet av att stödja företag, särskilt innovativa digitala små och medelstora företag och nystartade företag. Parlamentet anser dessutom att det krävs ytterligare anslag för att främja digital delaktighet och digital kompetens och digitala färdigheter i hela Europa, med särskilt fokus på kvinnors digitala kompetens. Parlamentet föreslår därför att det belopp som anslås till programmet ökas med drygt 71 miljoner EUR.

17.  Europaparlamentet stöder ökningar av de olika delarna av klustret för den inre marknaden med ett totalt belopp på drygt 37 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget. Parlamentet understryker vikten av ett lämpligt finansierat program för den inre marknaden för att öka konkurrenskraften, främja entreprenörskap och effektivt stödja små företag, inklusive nystartade företag, mot bakgrund av den betydande dubbla utmaning som en grön och digital omställning utgör. Parlamentet uppmärksammar därför särskilt behovet att avsevärt öka den budgetpost som är avsedd att förbättra företagens konkurrenskraft och deras marknadstillträde, särskilt med tanke på hälsokrisens allvarliga och långvariga konsekvenser för små och medelstora företag.

18.  Europaparlamentet framhåller sin begäran sedan länge om en särskild budgetpost och särskilda anslag för turism, särskilt med tanke på den kraftiga minskning som sektorn, som inbegriper många små och medelstora företag, har upplevt till följd av covid‑19‑pandemin. Parlamentet är medvetet om att flera unionsprogram bidrar till sektorns långsiktiga konkurrenskraft och hållbarhet, men är fast övertygat om att ett unionsprogram för turism skulle säkerställa mer samordnade, synliga och transparenta åtgärder som på ett effektivt sätt skulle stödja sektorns återhämtning och bana väg mot en hållbar framtid.

19.  Europaparlamentet anser att InvestEU är en hörnsten i återhämtningsstrategin och understryker behovet av att tillräckliga medel görs tillgängliga i 2022 års budget så att programmet utan dröjsmål kan uppnå sina mål och återuppbygga den europeiska konkurrenskraften på lång sikt. Parlamentet betonar dessutom vikten av InvestEU:s rådgivningscentrum och InvestEU-portalen för att stärka investerings- och företagsklimatet i hela unionen. Parlamentet avvisar därför alla nedskärningar av detta program som rådet föreslagit och beslutar, som ett minimikrav, att återinföra alla relevanta budgetposter till nivån i budgetförslaget.

20.  Europaparlamentet beslutar att inrätta en reserv på villkor att styrningen av International Accounting Standards Board förbättras ytterligare inom ramen för International Financial Reporting Standards Foundation i linje med kraven i sin resolution av den 7 juni 2016(13). Parlamentet beslutar att inrätta en reserv för Europeiska bankmyndigheten (EBA) mot bakgrund av de allvarliga brister som revisionsrätten konstaterat i sin särskilda rapport 13/2021 när det gäller bristen på tillräckliga åtgärder på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism till dess att revisionsrättens rekommendationer har följts fullt ut.

21.  Europaparlamentet ökar anslagen för Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) i enlighet med byråns fastställda behov, för att säkerställa att den på ett adekvat sätt kan fullgöra sin roll när det gäller att stödja övergången till minskade koldioxidutsläpp från transportslagen, även för segment där direkt elektrifiering är komplicerad, och att säkerställa en övergripande nivå av lika villkor i förhållande till andra transportslag, bland annat genom att säkerställa fullbordandet av felande järnvägsförbindelser, särskilt gränsöverskridande sådana. Parlamentet betonar att byrån behöver fler anställda för att den ska kunna hantera den stora efterfrågan på utfärdande av fordonsgodkännanden, gemensamma säkerhetsintyg och markbaserade ERTMS-godkännanden samt genomförandet av det fjärde järnvägspaketet.

22.  Europaparlamentet ökar därför nivån på åtagandebemyndigandena för rubrik 1 med 668 593 067 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten. Parlamentet anslår dessutom ett belopp på 486 000 000 EUR i åtagandebemyndiganden motsvarande de tillbakadraganden som gjorts enligt artikel 15.3 i budgetförordningen.

Underrubrik 2a – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

23.  Europaparlamentet beslutar att inrätta en separat budgetpost inom ramen för Europeiska socialfonden+ (ESF+) för att tillhandahålla ett särskilt extra anslag för att främja genomförandet av den europeiska barngarantin i syfte att bidra till att utrota barnfattigdomen och uppfylla målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samtidigt som pandemins negativa konsekvenser för barn mildras. Parlamentet ökar därför nivån på åtagandebemyndigandena för underrubrik 2a med 700 000 000 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

24.  Europaparlamentet påminner om att stödet till återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU), till ESF+ och till fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) bör bidra till att skapa sysselsättning och arbetstillfällen av god kvalitet, särskilt för människor i utsatta situationer, och till åtgärder för social inkludering och fattigdomsutrotning, särskilt när det gäller barnfattigdom.

Underrubrik 2b – Resiliens och värden

25.  Europaparlamentet betonar, mot bakgrund av covid-19-krisen, behovet av att bygga upp en stark europeisk hälsounion och att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens. Parlamentet beslutar därför att öka resurserna för programmet EU för hälsa med 80 miljoner EUR.

26.  Europaparlamentet understryker att ytterligare resurser bör anslås för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och tillhörande tjänster, särskilt för att säkerställa snabb och fri tillgång samt tjänsternas kvalitet.

27.  Europaparlamentet betonar att unga förblir en övergripande prioritering för unionens budget. Parlamentet ökar därför finansieringen för att möta den ökande efterfrågan på programmet Erasmus+ med ett totalt belopp på drygt 137 miljoner EUR, eftersom en ökning med 5 % motsvarar ytterligare 40 000 mobilitetsutbyten och är ett viktigt steg för att kompensera för de möjligheter som gick förlorade förra året. Parlamentet påminner om att Erasmus+ är ett flaggskeppsprogram som samtidigt är ett av de mest framgångsrika EU-programmen med strategiska investeringar i unionens och i dess medborgares framtid. Parlamentet påminner om att otillräcklig finansiering av programmet Erasmus+ skulle äventyra det fortsatta skapandet av nya möjligheter för ungdomar och deras ökade anställbarhet. Dessutom ökas anslagen till den europeiska solidaritetskåren med 5 miljoner EUR eftersom den ekonomiska krisen till följd av covid-19-pandemin inte bör påverka stödet till ungdomar negativt.

28.  Europaparlamentet betonar att tillräckliga resurser måste mobiliseras i unionens budget för nödsituationer, inbegripet sådana som är kopplade till klimatförändringarnas allt allvarligare konsekvenser. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att öka unionens civilskyddsmekanism (rescEU) med 10 miljoner EUR, särskilt i samband med naturkatastroferna i Europa, för att förbättra skyddet av unionens medborgare och stärka beredskapen i händelse av framtida katastrofer på grund av klimatförändringar. Parlamentet betonar därför behovet av att investera i begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i särskilt utsatta regioner och att bygga upp dem på ett mer hållbart sätt.

29.  Europaparlamentet föreslår vidare en förstärkning av kulturdelen i programmet Kreativa Europa med 10 miljoner EUR för att stödja Europas kulturella och kreativa sektorer och näringar, som drabbats särskilt hårt av covid-19-krisen, i återhämtningen. Parlamentet understryker att ingen finansiering från någon av Kreativa Europas tre delar bör användas för att finansiera projekt inom ramen för initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus.

30.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll som programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden spelar för att stärka det europeiska medborgarskapet och demokratin, jämlikhet och jämställdhet mellan kvinnor och män och rättsstatsprincipen i unionen, samt för att stödja offer för könsrelaterat våld, och insisterar på att det krävs ytterligare anslag för att stödja dessa mål. Parlamentet ökar programmet Rättsliga frågor för att kompensera för den föreslagna nedskärningen för att finansiera utökade uppgifter för Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) enligt förslaget om e-Codex.

31.  Europaparlamentet beslutar att öka budgeten för multimedieåtgärder, inrätta en reserv för att uppmuntra kommissionen att skapa mer stabilitet och förutsägbarhet för radionätverk som täcker EU-frågor med finansiering under minst två år, och att klargöra de olika mål som finansieras genom denna budgetpost. Parlamentet ökar också anslagen till den sociala dialogen för att stärka den sociala dialogen och särskilt stödja de nationella arbetsmarknadsparterna i hanteringen av covid-19-krisen och dess långsiktiga konsekvenser.

32.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen för att på ett avgörande sätt bidra till uppdraget för kommittén för saknade personer i Cypern och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därigenom främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

33.  Europaparlamentet stärker delen för sysselsättning och social innovation inom ESF+ med fokus på att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

34.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som spelas av de decentraliserade byråer som är verksamma under denna underrubrik. Parlamentet beslutar att öka anslagen till Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) i enlighet med dessa byråers fastställda behov. Dessutom ökar parlamentet personalstyrkan för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), FRA och Eurojust. Parlamentet betonar också vikten av att ytterligare utvärdera och eventuellt ytterligare öka finansieringen i enlighet med behoven hos de unionsbyråer som hanterar konsekvenserna av covid-19-hälsokrisen i framtiden, särskilt Europeiska centrumet för förebyggande av sjukdomar (ECDC) mot bakgrund av den ändrade inrättandeförordningen.

35.  Europaparlamentet understryker vikten av att stärka skyddet av unionens budget mot bedrägerier och oriktigheter. Parlamentet upprepar i detta sammanhang den grundläggande roll som Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) spelar för att skydda unionens ekonomiska intressen, inbegripet användningen av medel från Next Generation EU, samt för att säkerställa respekten för rättsstatsprincipen. Parlamentet beslutar därför att tillämpa riktade förstärkningar för Eppo och att öka dess personalstyrka för att göra det möjligt för myndigheten att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med kraven för att fullgöra sitt uppdrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att, mot bakgrund av Eppos svårigheter att rekrytera den personal som krävs för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag 2021, visa den flexibilitet som krävs för att säkerställa att de anslag som budgetmyndigheten har enats om kan genomföras fullt ut framöver. Parlamentet påpekar den betydande eftersläpningen av ärenden och det faktum att Eppo efter endast några veckors verksamhet har registrerat mer än 1 000 rapporter om bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, vilket understryker att begäran är brådskande.

36.  Europaparlamentet ökar nivån på åtagandebemyndigandena för underrubrik 2b med 296 065 210 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 3 – Naturresurser och miljö

37.  Europaparlamentet konstaterar att covid-19-pandemin har satt fokus på jordbrukets strategiska roll för att undvika en livsmedelskris genom att tillhandahålla säkra livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser i hela Europa. Parlamentet insisterar på att ytterligare stödåtgärder under vissa budgetposter för utvalda jordbrukssektorer, särskilt stödet till skolprogrammet, unga jordbrukare och biodling, måste finansieras under 2022 för att mildra effekterna av covid-19-pandemin.

38.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att agera mot klimatförändringarna, vilket understryks i den senaste IPPC-rapporten som offentliggjordes den 9 augusti 2021. Parlamentet påminner om Life-programmets betydelse för att stödja och underbygga klimatåtgärder och miljöskydd i unionen. Mot bakgrund av programmets anmärkningsvärda absorptionsförmåga ökar parlamentet budgetstödet till Life med 171 miljoner EUR (25 % över budgetförslaget) inom de olika programområdena.

39.  Europaparlamentet betonar behovet av att avsevärt öka budgeten för Europeiska miljöbyrån för att tillhandahålla tillräckliga finansiella resurser och personalresurser för att möjliggöra ett fullständigt genomförande av den europeiska gröna given och den därmed sammanhängande politiken och för att uppnå målet om klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet understryker att förstärkningen av Europeiska miljöbyrån inte bör finansieras genom Life-programmet, eftersom det inte var medlagstiftarnas avsikt att programmet skulle användas för sådana ändamål.

40.  Europaparlamentet efterlyser med eftertryck en ökning av stödet till de yttersta randområdena, inbegripet till Posei-programmet (särskilt program för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär).

41.  Europaparlamentet efterlyser därför en ökning av anslagen till rubrik 3 med 212 750 473 EUR i åtagandebemyndiganden över nivåerna i budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av en del av den tillgängliga marginalen.

42.  Europaparlamentet påminner om att en ändringsskrivelse av tradition fortfarande kommer att komplettera bilden när det gäller tillgängliga medel för EGFJ och att tillvägagångssättet för ändringar i rubrik 3 kan anpassas i enlighet med detta under förlikningen.

Rubrik 4 – Migration och gränsförvaltning

43.  Europaparlamentet understryker vikten av att öka anslagen till Asyl-, migrations- och integrationsfonden, särskilt mot bakgrund av den senaste utvecklingen i Afghanistan. Parlamentet återställer vidare den minskning för instrumentet för gränsförvaltning och visering som kommissionen planerat för att finansiera nya uppgifter för Europol inom ramen för dess utökade mandat, eftersom de nödvändiga anslagen för Europol uteslutande bör tas från outnyttjade marginaler under relevanta tak i den fleråriga budgetramen och/eller genom ianspråktagande av relevanta särskilda instrument inom den fleråriga budgetramen. Mot denna bakgrund kompenserar parlamentet även omfördelningen av instrumentet för gränsförvaltning och visering för eu-Lisa.

44.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av att unionens budget förses med en tillräckligt detaljerad kontoplan för att göra det möjligt för budgetmyndigheten att fullgöra sin beslutsfattande roll på ett effektivt sätt och för parlamentet i synnerhet att fullgöra sin roll avseende demokratisk tillsyn över och granskning av samtliga rubriker. Parlamentet beklagar därför att Asyl-, migrations- och integrationsfonden inte omfattas av en mer detaljerad kontoplan som återspeglar fondens särskilda mål.

45.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka finansieringen och personalstyrkan för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) i enlighet med de uppgifter som följer av den politiska överenskommelsen om Europeiska asylbyrån. Parlamentet betonar behovet att ytterligare öka eu-Lisas personal i enlighet med byråns fastställda behov och att hjälpa byrån att genomföra ett antal mycket kritiska unionsprojekt för inre säkerhet och gränsförvaltning under 2022, såsom in- och utresesystemet, Etias, interoperabilitet, den reviderade förordningen om VIS och översynen av Eurodacförordningen.

46.  Europaparlamentet återställer rådets nedskärningar av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) eftersom byrån måste vara tillräckligt väl rustad och ha kvalificerad personal för att den ska kunna uppnå resultat inom alla ansvarsområden som omfattas av dess nya mandat. Parlamentet beslutar dock att placera 90 000 000 EUR i reserven inför rekryteringen av de återstående 20 övervakarna av grundläggande rättigheter i lönegrad AD, rekryteringen av de tre vice verkställande direktörerna och antagandet av ett förfarande för genomförande av artikel 46 i förordning (EU) 2019/1896(14).

47.  Europaparlamentet ökar därför anslagen till rubrik 4 med 106 231 750 EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom ytterligare utnyttjande av särskilda instrument.

Rubrik 5 – Säkerhet och försvar

48.  Europaparlamentet betonar vikten av en progressiv utformning av unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik samtidigt som vissa medlemsstaters status som neutral stat respekteras. Parlamentet understryker vikten av att öka det europeiska samarbetet i försvarsfrågor, eftersom det inte bara leder till ökad säkerhet för Europa och dess medborgare, utan också medför sänkta kostnader. Parlamentet noterar att syftet med det europeiska försvarssamarbetet är att skapa synergier och undvika dubbla utgifter i medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser ökade anslag till Europeiska försvarsfonden och till militär rörlighet för att fullt ut främja en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustriell bas som kommer att bidra till unionens välbehövliga strategiska oberoende.

49.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som de decentraliserade byråer som är verksamma på området säkerhet och brottsbekämpning spelar, särskilt när det gäller Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), och föreslår riktade ökningar och/eller personalförändringar för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt. Parlamentet betonar att i avsaknad av antagandet av Europols reviderade rättsliga grund före utgången av 2021 kan den reserv som finns kvar i byråns budget leda till en försenad rekrytering av personal som krävs för att säkerställa förberedelserna för ett effektivt genomförande av Europols reviderade rättsliga grund och mandat, och för att stärka Europols insatser mot terrorism och it‑brottslighet, innovation, stödja storskaliga utredningar, samarbete med Eppo och åtgärder mot penningtvätt.

50.  Europaparlamentet förstärker rubrik 5 med totalt 82 621 461 EUR över budgetförslaget, vilket ska finansieras med en del av den tillgängliga marginalen.

Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden

51.  Europaparlamentet betonar att unionen i en tid när yttre utmaningar och internationella politiska frågor blir allt viktigare i den internationella politiken måste säkerställa att den yttre dimensionen av dess budget är lämpligt finansierad och redo att utan dröjsmål hantera nuvarande, framväxande samt framtida och långsiktiga utmaningar. Parlamentet insisterar på att stödja överenskomna prioriteringar inom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (instrumentet Europa i världen) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III).

52.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka finansieringen för UNRWA som ett erkännande av dess viktiga roll när det gäller att bidra till regional stabilitet och dess roll som en unik leverantör av grundläggande tjänster för miljontals palestinska flyktingar. Parlamentet betonar att den föreslagna ökningen är avsedd att säkerställa en förutsägbar finansiering för UNRWA. Parlamentet betonar vikten av en utbildning där barn lär sig värden som tolerans, fred och ömsesidig respekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta samarbetet med den palestinska myndigheten och UNRWA för att främja utbildning av god kvalitet för palestinska barn och fortsätta att säkerställa full efterlevnad av Unescos normer.

53.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka finansieringen till länderna på västra Balkan och länderna i det östra och södra grannskapet för att stödja omfattande reformer och återhämtning efter covid-19-krisen och dess långsiktiga sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser, samt för att öka stödet till det civila samhället och icke‑statliga aktörer i anslutningsländerna. Parlamentet pekar i detta sammanhang på behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för viktiga områden såsom demokratistöd, det civila samhället och rättsstatsprincipen. Parlamentet efterlyser särskilt ett fortsatt stöd till människorättsaktivister och demokratiaktivister och till det civila samhällets organisationer i Belarus och i grannländerna.

54.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den rådande situationen i Afghanistan. Parlamentet anser att budgeten för humanitärt bistånd till Afghanistan och grannländerna bör ökas betydligt för att stödja och skydda utsatta afghaner, i synnerhet kvinnor, barn och hårt utsatta riskgrupper och deras familjer. Parlamentet insisterar även på att all finansiering till oberoende organisationer för utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd i Afghanistan ska ges direkt till dessa organisationer, utan att talibanregeringen används som mellanhand. Med tanke på de förväntade behov som uppstår till följd av den rådande situationen i Afghanistan och i andra delar av världen, och som behöver finansieras genom reserven för solidaritet och katastrofbistånd, både internt och externt, vilket kan leda till finansiella brister, beslutar parlamentet att öka finansieringen av det humanitära biståndet med 20 %.

55.  Europaparlamentet beklagar den ojämlika vaccinationstäckningen i världen. Parlamentet betonar därför behovet av att underlätta tillgången till covid-19-vacciner i utvecklingsländerna, särskilt genom Covax-initiativet, samt att stödja utvecklingsländerna att förbättra sina hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet beslutar därför att öronmärka 1 miljard EUR för detta ändamål från bufferten för nya utmaningar och prioriteringar inom ramen för instrumentet Europa i världen under 2022 genom att från detta belopp dra av de överförda anslagen från instrumentet Europa i världen från 2021, samt ytterligare 100 miljoner EUR under budgetposten ”Människor – globala utmaningar” utöver alla de åtaganden som kommissionen redan gjort. Parlamentet begär att medlemsstaterna skyndsamt uppfyller de Covax-åtaganden som redan gjorts och uppmanar dem att anslå ytterligare 2 miljarder EUR, antingen till Covax eller till vaccindoser, under första halvåret 2022. Parlamentet påminner om att budgetposten ”Människor – globala utmaningar” också syftar till att finansiera omedelbara utmaningar och utmaningar på medellång och lång sikt.

56.  Europaparlamentet framhåller unionens globala stödinsatser för flyktingar och påminner om den viktiga roll som Turkiet och de övriga värdländerna, även i södra Medelhavsområdet, spelar i mottagandet av flyktingar, särskilt från Syrien. Parlamentet bekräftar på nytt att unionen och dess medlemsstater måste fortsätta att tillhandahålla effektivt och övervakat bistånd till syriska flyktingar i värdländerna. Parlamentet betonar att den framtida finansieringen av de syriska flyktingarnas behov inte beaktades i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen eller instrumentet Europa i världen, och därför inte bör täckas av de planerade instrumenten, inbegripet bufferten instrumentet Europa i världen, eftersom paketet till förmån för flyktingar från Syrien, Irak eller andra länder inte är en reaktion på en ny kris eller oförutsedda behov. Parlamentet begär att eventuella efterföljare till EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet ska finansieras med nya anslag och ytterligare bidrag från medlemsstaterna och åtföljas av en motsvarande revidering av förordningen om den fleråriga budgetramen för att höja taket för rubrik 6 i syfte att återspegla de faktiska finansiella behoven för unionens yttre åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den turkiska regeringen inte är direkt involverad i förvaltningen och tilldelningen av medel inom ramen för efterföljande program till faciliteten för flyktingar i Turkiet, och att dessa medel i första hand ges direkt till flyktingar och värdsamhällen och förvaltas av organisationer som garanterar ansvarsskyldighet och insyn.

57.  Europaparlamentet understryker den nyckelroll som EU:s makroekonomiska stöd till Moldavien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Jordanien, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Tunisien och Ukraina spelar när det gäller att främja investeringar och stödja återhämtningen från covid-19-krisen.

58.  Europaparlamentet betonar att skydd och främjande av mänskliga rättigheter och demokrati globalt samt stärkt egenmakt för kvinnor och skydd av utsatta grupper, såsom barn, fortsätter att vara av grundläggande intresse för unionens yttre åtgärder. Parlamentet beslutar därför att öka finansieringen av dessa budgetposter.

59.  Europaparlamentet beslutar att öka stödet för strategisk kommunikation, särskilt åtgärder för att motverka global desinformation genom systematisk spårning och exponering av desinformation som sprids av stater och andra aktörer.

60.  Europaparlamentet ökar därför nivån på åtagandebemyndigandena för rubrik 6 med 563 429 451 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 7 – Europeisk offentlig förvaltning

61.  Europaparlamentet anser att rådets nedskärningar är oberättigade och inte skulle göra det möjligt för kommissionen att fullgöra sina uppgifter. Parlamentet återinför därför budgetförslaget för kommissionens administrativa utgifter, även för dess kontor.

62.  Europaparlamentet betonar att vissa avdelningar, särskilt kommissionens generaldirektorat för miljö och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), kommer att behöva personalförstärkningar med tanke på de nya lagstiftningsförslagen och de strategiska initiativ som grundar sig på målen i den europeiska gröna given, såsom 55 %-paketet, strategin för biologisk mångfald, kemikaliestrategin för hållbarhet och unionens ökade utgifter till följd av Next Generation EU och faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att som opartisk medlare omgående ompröva dessa behov och att föreslå lämpliga förstärkningar i sin ändringsskrivelse eller under förlikningen, utan att undergräva den faktiska personalnivån inom kommissionens övriga avdelningar eller byråer. Parlamentet framhåller att den nuvarande budget- och personalnivån begränsar Olafs möjligheter att utföra sitt arbete i alla medlemsstater. Parlamentet uppmärksammar även Olafs ökade arbetsbörda när det gäller genomförandet av unionens facilitet för återhämtning och resiliens och kontakterna med Eppo.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

63.  Europaparlamentet påminner om hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är som verktyg för att fastställa politiska prioriteringar och införa nya initiativ som kan komma att omvandlas till unionens ordinarie verksamhet och program. Efter att ha gjort en noggrann analys av alla inlämnade förslag och till fullo beaktat kommissionens bedömning av huruvida förslagen uppfyller lagstadgade krav och är genomförbara, antar parlamentet ett väl avvägt paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som återspeglar parlamentets politiska prioriteringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra pilotprojekt och förberedande åtgärder och att ge återkoppling om de resultat som uppnåtts på plats.

Betalningar

64.  Europaparlamentet understryker behovet av att tillhandahålla en tillräcklig nivå på betalningsbemyndigandena i 2022 års budget och beslutar därför att återställa rådets nedskärningar och att förstärka betalningsbemyndigandena för de budgetposter där ändringar har gjorts av åtagandebemyndigandena.

Övriga avsnitt

Avsnitt I – Europaparlamentet

65.  Europaparlamentet bibehåller i enlighet med sin resolution om beräkning av inkomster och utgifter som antogs av kammaren den 29 april 2021 den totala nivån på sin budget för 2022 på 2 112 904 198 EUR. Parlamentet införlivar budgetneutrala tekniska justeringar för att återspegla aktuell information som inte var tillgänglig tidigare i år.

66.  Europaparlamentet påminner om sin ovannämnda resolution av den 29 april 2021 om beräkning av sina inkomster och utgifter för budgetåret 2022.

   a) Parlamentet noterar den kommande halvtidsöversynen av strategin för miljöledningssystem (Emas) på medellång sikt. Parlamentet upprepar sin uppmaning att ändra parlamentets nuvarande plan för minskning av koldioxidutsläpp för att uppnå koldioxidneutralitet senast 2030 med hjälp av ett internt koldioxidpris.
   b) Parlamentet noterar att ett av de viktigaste fokusområdena för Emas på medellång sikt kommer att vara att minska utsläppen från persontransporter. Parlamentet upprepar sin efterlysning av en rimlig minskning av resor i samband med sammanträden som på ett effektivt sätt kan genomföras på distans eller genom hybridlösningar, och främjande av en övergång till koldioxidsnåla alternativ för alla återstående resor, under förutsättning att detta inte påverkar kvaliteten på lagstiftningsarbetet och det politiska arbetet.
   c) Parlamentet välkomnar utvidgningen av det frivilliga distansarbetet för parlamentets personal. Parlamentet upprepar att man vill se en prioritering av hybridsammanträden eller sammanträden helt på distans när dessa inte inbegriper något politiskt beslutsfattande, såsom utfrågningar och diskussioner eller interna och förberedande sammanträden. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att förberedande sammanträden och briefingar efter tjänsteresor ska hållas på distans i samband med alla officiella delegationsbesök, och att detta ska vara ett villkor för godkännande, och att godkännande av delegationer från och med 2022 begränsas till att endast omfatta sådana som är berättigade. Parlamentet upprepar sin uppmaning till presidiet att se till att extra utskottssammanträden i Strasbourg strikt begränsas till exceptionella omständigheter och att de vederbörligen motiveras innan de godkänns i varje enskilt fall.
   d) Parlamentet välkomnar den pågående processen för att revidera reglerna för tjänsteresor. Parlamentet upprepar sitt krav på ett korrekt behovsbaserat godkännande och användning av koldioxidsnåla transportslag när så är möjligt. Parlamentet upprepar sin uppmaning att se över reglerna för tjänsteresor för ackrediterade parlamentsassistenter i enlighet med samma principer.
   e) Parlamentet uppmuntrar ledamöterna att använda koldioxidsnåla transportalternativ. Parlamentet upprepar sin efterlysning av en revidering av tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan så att flexibla flygbiljetter i ekonomiklass ersätts när ledamöterna reser inom unionen, med undantag för vederbörligen motiverade undantag.
   f) Parlamentet upprepar sin uppmaning till parlamentet att samarbeta nära med de berörda lokala myndigheterna, och särskilt Brysselregionen i dess ansträngningar att bli en föregångare när det gäller hållbar rörlighet i städer genom att inta en proaktiv roll i genomförandet av GoodMove-planen, särskilt när det gäller parkeringsplatser. Parlamentet upprepar sin efterlysning av en utvidgning av tjänstecykelsystemet inom parlamentet och uppmaningen att tjänstebilar ska användas för att transportera ledamöter, personal och ackrediterade assistenter med reseförordnanden mellan Bryssel och Strasbourg. Parlamentet upprepar sin efterlysning av en lämplig ökning av antalet parkeringsplatser som uteslutande är reserverade för elfordon.
   g) Parlamentet välkomnar det kommande förslaget om en revidering av reglerna för besöksgrupper. Parlamentet noterar de åtgärder som vidtagits av de ansvariga avdelningarna för att informera besöksgrupper om miljöpåverkan av deras transporter. Parlamentet upprepar sitt krav på att ett system för ersättning av resekostnader som uppmuntrar till lägre miljöpåverkan ska inrättas 2022. Parlamentet vill se att de reviderade reglerna är i linje med meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden (COM(2020)0789), särskilt punkt 9 om kollektivtrafik, och att anpassa resekostnaderna för besöksgrupper till ändrade marknadspriser och möjliggöra ändringar för att undvika att marknadsfluktuationer för resekostnader indirekt leder till geografisk diskriminering av besökare.
   h) Parlamentet noterar att det pågår genomförbarhetsstudier för att bedöma kostnadseffektiviteten i att installera nya solcellspaneler i flera byggnader i Bryssel, och upprepar samtidigt sin uppmaning att installera toppmoderna takmonterade solceller för att uppnå maximal potential i Bryssel senast 2023. Parlamentet upprepar sin efterlysning av ett stopp för uppgraderingar av värmeanläggningar för fossila bränslen och vill se att en färdplan för utfasning av fossila bränslen med särskilda milstolpar antas under 2022 för att undvika strandade tillgångar, och efterlyser en analys av huruvida det är ändamålsenligt och effektivt att använda värmepumpsystem och annan relevant teknik i linje med Emas-målen. Parlamentet upprepar sin uppmaning att samtidigt gradvis ersätta ursprungsgarantier i samband med offentlig upphandling med lokala förnybara energikällor.
   i) Parlamentet påminner om att en stor majoritet av parlamentet har uttryckt sitt stöd för ett enda säte för att säkerställa att pengar från unionens skattebetalare används på ett effektivt sätt och för att parlamentet ska ta sitt institutionella ansvar att minska sitt koldioxidavtryck. Parlamentet påminner om att enligt fördraget om Europeiska unionen ska Europaparlamentet ha sitt säte i Strasbourg. Parlamentet noterar att permanenta ändringar skulle kräva en ändring av fördraget, och att enhällighet krävs för en sådan ändring.
   j) Parlamentet välkomnar att Emas handlingsplan för 2021 föreskriver ett obligatoriskt samråd med helpdesken för miljöanpassad offentlig upphandling för alla upphandlingsförfaranden inom de prioriterade produktkategorierna, om det anses lämpligt. Parlamentet upprepar dock sin efterlysning av en skyldighet att konsultera helpdesken för miljöanpassad offentlig upphandling för upphandlingar som överstiger 15 000 EUR.
   k) Parlamentet påminner om att efter presidiets beslut från 2018 om ersättningen för allmänna utgifter har efterföljande beslut fattats i kammaren, och upprepar därför sina krav till presidiet om att införa ändringar av bestämmelserna för ersättningen för allmänna utgifter senast i slutet av 2021.
   l) Parlamentet uppmanar presidiet att fastställa tydliga och rättsligt säkra standarder som närmare anger i vilka fall skydd av visselblåsare kan beviljas, inbegripet för ackrediterade assistenter, och att offentliggöra dessa standarder.
   m) Parlamentet framhåller behovet att se över parlamentets personalpolitik för att göra det möjligt för institutionen att använda sig av den sakkunskap som förvärvats av all personal vid parlamentet. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att ändra bestämmelserna för att göra det möjligt för alla personalkategorier, inklusive ackrediterade assistenter, att delta i interna uttagningsprov och att inrätta system för personalutveckling som gör det möjligt för parlamentet att behålla den sakkunskap som finns inom dessa kategorier vid institutionen.
   n) Parlamentet beklagar att presidiet vägrar att genomföra den önskan från kammaren som uttryckts vid ett flertal tillfällen om att vidta åtgärder för att till fullo anpassa ersättningsnivåerna för tjänstemän, övriga anställda och ackrediterade assistenter när det gäller tjänsteresor mellan parlamentets tre arbetsorter. Parlamentet uppmanar presidiet att ta itu med denna fråga för att utan ytterligare dröjsmål åtgärda denna ojämlikhet, och att vidta omedelbara åtgärder med avseende på den revidering av de tillämpliga bestämmelserna som är nödvändig för att ändra den rättsliga ramen.
   o) Parlamentet uppmanar på nytt talmanskonferensen att se över genomförandebestämmelserna för delegationernas verksamhet och uppdrag utanför Europeiska unionen. Parlamentet understryker att en sådan revidering bör beakta möjligheten för ackrediterade assistenter att under vissa villkor följa med ledamöter i parlamentets officiella delegationer och på officiella uppdrag.
   p) Parlamentet noterar presidiets beslut av den 8 februari 2021 om omröstning inom ramen för systemet för distanssammanträden. Parlamentet noterar att i avsaknad av ett beslut från talmannen om att fastställa extraordinära omständigheter är det för närvarande inte möjligt att rösta på distans. Parlamentet upprepar sin uppmaning till presidiet att låta ledamöterna utöva sin rösträtt under föräldraledighet, vid långvarig sjukdom eller vid force majeure.
   q) Parlamentet noterar det pågående arbetet med att ersätta wifi-infrastruktur på de tre arbetsorterna. Parlamentet vill se att den nya infrastrukturen installeras snabbt.
   r) Parlamentet påminner om de inneboende riskerna för informationssäkerheten och integriteten med att använda tredjepartsberoende lösningar och de positiva effekterna av att använda programvara med öppen källkod. Parlamentet insisterar på att användarna bör ges möjlighet att använda programvara med öppen källkod på parlamentets enheter och behovet av decentraliserade lösningar med öppen källkod för virtuella möten och snabbmeddelandetjänster. Parlamentet framhåller behovet att på lämpligt sätt utbilda användare med särskilt fokus på cybersäkerhet. Parlamentet betonar behovet av automatisk språktranskriptions- och översättningsprogramvara för att stödja en likvärdig spridning av information på alla officiella språk.
   s) Parlamentet noterar de strategiska riktlinjer för molntjänster som presidiet antog i juni 2020. Parlamentet upprepar sin efterlysning av åtgärder för att säkerställa att parlamentets upphandling av programvara och digital infrastruktur, inbegripet molnlösningar, undviker inlåsning till en leverantör genom krav på portabilitet och fullständig interoperabilitet och användning av programvara med öppen källkod samt öronmärkning av upphandling för små och medelstora företag och nystartade företag.
   t) Parlamentet noterar de tjänster som vissa förbindelsekontor tillhandahåller på icke-officiella EU-språk. Parlamentet uppmanar presidiet att analysera möjligheten och de uppskattade finansiella kostnaderna för att ta fram kommunikationsmaterial, till exempel för Europa Experience-centrumen, på de språk som talas av språkliga minoriteter, regioner och samhällen i de olika medlemsstaterna.
   u) Parlamentet noterar de ungefärliga kostnaderna för utkontraktering av översättningen av viktiga utrikespolitiska resolutioner till det berörda landets officiella språk. Parlamentet upprepar sin uppmaning att översätta sådana dokument i syfte att öka genomslagskraften och räckvidden för parlamentets utrikespolitiska verksamhet, och att säkerställa att tillräckliga anslag görs tillgängliga för detta ändamål.
   v) Parlamentet noterar projektet ”Immersive Online Experience” och annan onlineverksamhet för besökarna. Parlamentet begär att man utvecklar och främjar möjligheter för medlemsstaternas och partnerländernas medborgare och invånare att göra virtuella guidade turer i parlamentet för att öka den breda allmänhetens förståelse för institutionens arbete och värderingar.
   w) Parlamentet upprepar sin begäran till presidiet att tillkännage sitt beslut om Paul‑Henri Spaak-byggnaden, inklusive en detaljerad kostnadsfördelning och styrkande handlingar.
   x) Parlamentet påminner om artikel 27.1 och 27.2 i Europaparlamentets ledamotsstadga som rör den frivilliga pensionsfond som parlamentet har inrättat.
   y) Parlamentet noterar de åtgärder som parlamentet vidtagit för att mildra covid-19-pandemins effekter på städ- och cateringtjänsteleverantörer. Parlamentet upprepar sin uppmaning till presidiet att ompröva parlamentets strategi för externalisering av städ- och cateringtjänster.

Övriga avsnitt (avsnitt IV–X)

67.  Europaparlamentet noterar att budgetförslaget huvudsakligen återspeglar budgetberäkningarna från de olika institutioner som ingår i budgetens övriga avsnitt och som därför, med vissa undantag, motsvarar deras finansiella behov. Parlamentet anser att de systematiska nedskärningar som rådet föreslagit därför skulle ha en skadlig inverkan på de berörda institutionernas arbete och följaktligen på deras viktiga bidrag till unionens funktionssätt. Parlamentet föreslår därför att nivåerna i budgetförslaget återinförs i nästan alla fall, även när det gäller Europeiska datatillsynsmannen och Regionkommittén, inklusive deras tjänsteförteckningar, så att de kan utföra alla uppgifter som de har anförtrotts och även nya uppdrag. I enlighet med den ”gentlemen’s agreement” som ingåtts ändrar parlamentet inte resultatet av rådets behandling när det gäller avsnitten om rådet och Europeiska rådet.

68.  Europaparlamentet anser att det i vissa fall och med beaktande av institutionernas budgetberäkningar är nödvändigt att öka anslagen eller personalresurserna över nivån i budgetförslaget för att tillgodose nya behov och politiska mål. Parlamentet föreslår därför

   a) när det gäller Europeiska unionens domstol och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, en ökning av anslagen över nivån i budgetförslaget för budgetposter som rör löner och rättigheter för anställda, även när det gäller tjänsteförteckningarna, för att bibehålla en anslagsnivå i linje med budgetberäkningarna,
   b) när det gäller Europeiska revisionsrätten, en ökning av anslagen över nivån i budgetförslaget för budgetpost 1200 ”Löner och ersättningar”, även med avseende på revisionsrättens tjänsteförteckning, för att bibehålla den anslagsnivå som revisionsrätten anser nödvändig, särskilt för att täcka ytterligare revisionsuppgifter kopplade till ökade unionsmedel (faciliteten för återhämtning och resiliens och Next Generation EU),
   c) när det gäller Europeiska utrikestjänsten, en ökning av anslagen över nivån i budgetförslaget för budgetpost 2214 ”Strategisk kommunikationskapacitet” och budgetpost 1200 ”Kontraktsanställda” för att ytterligare intensifiera kampen mot desinformation, särskilt i Fjärran Östern. Dessutom en ökning av anslagen för budgetpost 1100 ”Grundlöner”, några få ytterligare tillhörande budgetposter och tjänsteförteckningen för att göra det möjligt för Europeiska utrikestjänsten att ersätta utstationerade nationella experter med ordinarie personal och fullgöra sina uppgifter inom ramen för det globala systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter.

o
o   o

69.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.
(2) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11.
(4) EUT C 444 I, 22.12.2020.
(5) Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027, Bilaga 2: Förklaringar. (Antagna texter (P9_TA(2020)0357).
(6) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.
(7) EUT L 243, 9.7.2021, s. 1.
(8) Antagna texter, P9_TA(2021)0106.
(9) Antagna texter, P9_TA(2021)0158.
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 av den 6 oktober 2021 om inrättande av brexitjusteringsreserven (EUT L 357, 8.10.2021, s. 1).
(11) Förordning nr 1 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT P 17, 6.10.1958, s. 385).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).
(13) Europaparlamentets resolution av den 7 juni 2016 om utvärdering av de internationella redovisningsstandarderna (IAS) och verksamheten i International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS Foundation), European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) och Public Interest Oversight Board (Piob) (EUT C 86, 6.3.2018, s. 24)).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1).


Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I
PDF 123kWORD 61k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 21 oktober 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet (COM(2018)0336 – C8-0211/2018 – 2018/0168(COD))
P9_TA(2021)0433A8-0035/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0336),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0211/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 19 september 2018(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 28 juni 2021 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0035/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(2).

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 21 oktober 2021 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/… om ändring av direktiv 2009/103/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet

P9_TC1-COD(2018)0168


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2021/2118.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Kommissionens uttalande om Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/103/EG

Kommissionen är fast besluten att försvara en hög skyddsnivå för skadelidande inom ramen för direktivet om motorfordonsförsäkring. Vårt mål är att säkerställa att skadelidande, även i gränsöverskridande situationer, får ersättning så snabbt som möjligt och inte omfattas av oproportionella förfarandekrav som kan hindra deras tillgång till ersättning. Hur effektiv ersättningen är beror till stor del på om den ges i rätt tid. Vi noterar i detta avseende de farhågor som Europaparlamentet upprepade gånger uttryckt när det gäller skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om preskriptionstider, dvs. den relevanta tidsperiod under vilken en skadelidande kan väcka talan. Kommissionen kommer att behandla denna fråga noggrant och undersöka möjliga rättsmedel för att ytterligare stärka skyddet av brottsoffer, om det skulle finnas bevis för att åtgärder på unionsnivå är motiverade.

(1) EUT C 440, 6.12.2018, s. 85.
(2) Denna ståndpunkt ersätter de ändringar som antogs den 13 februari 2019 (EUT C 449, 23.12.2020, s. 586).


Gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa *
PDF 557kWORD 176k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 21 oktober 2021 om förslaget till rådets förordning om inrättande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa (COM(2021)0087 – C9-0166/2021 – 2021/0048(NLE))
P9_TA(2021)0434A9-0246/2021

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2021)0087),

–  med beaktande av artikel 187 och artikel 188 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C9-0166/2021),

–  med beaktande av artikel 82 i arbetsordningen,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för transport och turism.

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0246/2021).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  För att unionsfinansieringen ska få största möjliga effekt och så effektivt som möjligt bidra till unionens policymål fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning [XXXX]10 (Horisont Europa-förordningen) policyramen och den rättsliga ramen för europeiska partnerskap med privata och/eller offentliga partner. Europeiska partnerskap är ett centralt inslag i den politiska strategin för Horisont Europa. De inrättas för att genomföra de unionsprioriteringar som Horisont Europa riktar in sig på och säkerställa tydliga effekter för EU och dess medborgare som kan uppnås mer effektivt i partnerskap genom en strategisk vision som delas av partner och som de engagerar sig för snarare än av unionen ensam.
(1)  För att unionsfinansieringen ska få största möjliga effekt och så effektivt som möjligt bidra till unionens policymål fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning [XXXX]10 (Horisont Europa-förordningen) policyramen och den rättsliga ramen för europeiska partnerskap med privata och/eller offentliga partner. Europeiska partnerskap är ett centralt inslag i den politiska strategin för Horisont Europa. De inrättas för att genomföra de unionsåtaganden och unionsprioriteringar som Horisont Europa riktar in sig på och säkerställa tydliga effekter för EU, dess medborgare och miljön som kan uppnås mer effektivt i partnerskap genom en strategisk vision som delas av partner och som de engagerar sig för snarare än av unionen ensam.
__________________
__________________
10 EUT [….].
10 EUT [….].
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  I synnerhet spelar europeiska partnerskap inom pelaren ”Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” i Horisont Europa en viktig roll för att uppnå de strategiska målen, till exempel att påskynda övergången till mål för hållbar utveckling samt ett grönt och digitalt Europa och bör bidra till återhämtningen från den aldrig tidigare skådade covid-krisen. Europeiska partnerskap tar itu med komplexa gränsöverskridande utmaningar som kräver en integrerad strategi. De gör det möjligt att ta itu med de omvandlings-, system- och marknadsmisslyckanden som beskrivs i de konsekvensbedömningar som åtföljer denna förordning genom att sammanföra ett brett spektrum av aktörer i värdekedjorna och ekosystemen för att arbeta för en gemensam vision och omsätta den i konkreta färdplaner och samordnat genomförande av verksamheten. De gör det dessutom möjligt att koncentrera insatserna och resurserna på gemensamma prioriteringar för att lösa de komplexa utmaningarna.
(2)  I synnerhet spelar europeiska partnerskap inom pelaren ”Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” i Horisont Europa en viktig roll för att uppnå de strategiska målen, till exempel att påskynda uppnåendet av Förenta nationernas (FN) mål för hållbar utveckling, unionsåtagandena enligt Parisavtalet, vilka antagits med stöd av FN:s ramkonvention om klimatförändringar1a (”Parisavtalet”) samt övergångarna till ett grönt och digitalt Europa och bör bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt motståndskraftig återhämtning från den aldrig tidigare skådade covid-krisen och samtidigt stärka Europas industriella ledarskap. Europeiska partnerskap tar itu med komplexa gränsöverskridande utmaningar som kräver en integrerad strategi. De gör det möjligt att ta itu med de omvandlings-, system- och marknadsmisslyckanden som beskrivs i de konsekvensbedömningar som åtföljer denna förordning genom att sammanföra ett brett spektrum av aktörer i värdekedjorna och ekosystemen för att arbeta för en gemensam vision och omsätta den i konkreta färdplaner och samordnat genomförande av verksamheten. De gör det dessutom möjligt att koncentrera insatserna och resurserna på gemensamma prioriteringar för att lösa komplexa utmaningar, till gagn för samhället.
___________
1a EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
(2a)  För att säkerställa vetenskaplig spetskompetens och i enlighet med artikel 13 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) bör den vetenskapliga forskningens frihet säkerställas och de striktaste normer för vetenskaplig integritet främjas.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 2b (nytt)
(2b)  Etisk praxis och grundläggande etiska principer måste respekteras inom alla europeiska partnerskap och samtidigt måste de etiska normer följas som fastställs i de olika nationella, sektorsspecifika eller institutionella etiska reglerna. Vid deras forskningsverksamhet bör principerna i artikel 19 i Horisont Europa-förordningen genomgående tillämpas, liksom principerna i kommissionens uttalande om etik och stamcellsforskning till den del det berör den artikeln.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  För att uppnå resultat när det gäller prioriteringar och effekter bör europeiska partnerskap utvecklas genom ett brett deltagande av relevanta intressenter i hela Europa, däribland näringslivet, forskningsorganisationer, organ med offentliga förvaltningsuppgifter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå och det civila samhällets organisationer som stiftelser som stöder och/eller bedriver forskning och innovation. De bör också vara en av åtgärderna för att stärka samarbetet mellan partner inom den privata och/eller offentliga sektorn på internationell nivå, bland annat genom att sammanföra forsknings- och innovationsprogram och gränsöverskridande investeringar i forskning och innovation som ger ömsesidiga fördelar för människor och företag samtidigt som man säkerställer att unionen kan hävda sina intressen på strategiska områden.
(3)  För att uppnå resultat när det gäller prioriteringar och effekter bör europeiska partnerskap utvecklas genom ett brett deltagande av alla relevanta intressenter i hela Europa, däribland näringslivet, små och medelstora företag och nystartade företag, universitet, forskningsorganisationer, organ med offentliga förvaltningsuppgifter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå och det civila samhällets organisationer, inbegripet icke-statliga organisationer och stiftelser som stöder och/eller bedriver forskning och innovation. De bör också vara en av åtgärderna för att stärka samarbetet mellan partner inom den privata och/eller offentliga sektorn på internationell nivå, bland annat genom att sammanföra forsknings- och innovationsprogram och gränsöverskridande investeringar i forskning och innovation som ger ömsesidiga fördelar för människor och företag samtidigt som man säkerställer att unionen kan utveckla sitt strategiska oberoende jämsides med en öppen ekonomi.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  I förordning (EU) 2020/85211 fastställs den allmänna ramen för att avgöra om en ekonomisk verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbar i syfte att definiera hållbara investeringar. Det skapar en gemensam referens som investerare, banker, industri och forskare kan använda när de investerar i projekt och ekonomisk verksamhet som har en betydande positiv inverkan på klimatet och miljön och som inte medför någon betydande skada för någon av dem. Det är referenspunkten för gröna investeringar i unionen.
(6)  I förordning (EU) 2020/85211 fastställs den allmänna ramen för att avgöra om en ekonomisk verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbar i syfte att definiera hållbara investeringar. Det skapar en gemensam referensram som investerare, banker, industri och forskare kan använda när de investerar i projekt och verksamhet som omfattas av referensramen och har en betydande positiv inverkan på klimatet och miljön och som inte medför någon betydande skada för någon av dem. Det är referensramen för gröna investeringar i unionen.
__________________
__________________
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  I förekommande fall bör partnerskapen beakta kriterier för teknisk granskning enligt artikel 3 och principen om att inte orsaka betydande skada från och med artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 som ett instrument för att förbättra projektens beredskap och tillgång till grön finansiering vilket kommer att vara avgörande för marknadslansering och bredare spridning av den innovativa teknik och de innovativa lösningar som de kommer att leverera. Vetenskapliga belägg utgör kärnan i de tekniska granskningskriterierna. Forskning och innovation, som eftersträvas av partnerskapen, bör spela en viktig roll för att hjälpa ekonomiska aktörer att nå eller överträffa de standarder och tröskelvärden som fastställs i förordningen och hålla de tekniska granskningskriterierna uppdaterade och förenliga med målen i den europeiska gröna given.
(7)  I förekommande fall bör partnerskapen beakta kriterier för teknisk granskning enligt artikel 3 och principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med artikel 17 och längre fram i förordning (EU) 2020/852 såvida det gemensamma företagets verksamhet omfattas av den förordningen, som ett instrument för att förbättra projektens beredskap och tillgång till grön finansiering vilket kommer att vara avgörande för marknadslansering och bredare spridning av den innovativa teknik och de innovativa lösningar som de kommer att leverera. Vetenskapliga belägg utgör kärnan i de tekniska granskningskriterierna. Forskning och innovation, som eftersträvas av partnerskapen, bör spela en viktig roll för att hjälpa ekonomiska aktörer att nå eller överträffa de standarder och tröskelvärden som fastställs i förordningen och hålla de tekniska granskningskriterierna uppdaterade och förenliga med målen i den europeiska gröna given.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Forsknings- och innovationsverksamhet som bedrivs av de gemensamma företagen bör finansieras genom Horisont Europa. För att uppnå största möjliga effekt bör de gemensamma företagen utveckla nära synergier med andra unionsprogram och finansieringsinstrument, särskilt med sådana som stöder införandet av innovativa lösningar, utbildning och regional utveckling för att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och minska obalanserna.
(10)  Forsknings- och innovationsverksamhet som bedrivs av de gemensamma företagen bör finansieras genom Horisont Europa. För att uppnå största möjliga effekt bör de gemensamma företagen utveckla nära synergier med andra unionsprogram och finansieringsinstrument, särskilt med sådana som stöder införandet av innovativa hållbara lösningar, utbildning och regional utveckling, och för att bemöta de globala utmaningarna och öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen bör de minska obalanserna och begränsa miljöpåverkan.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Den nya policystrategin för europeiska partnerskap och i synnerhet de institutionaliserade europeiska partnerskapen kräver ett nytt sätt att fastställa den rättsliga ram inom vilken de fungerar. Bildandet av gemensamma företag på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget för Horisont 2020 har visat sig vara effektivt när det gäller genomförandet men det är nödvändigt att intensifiera det. Därför syftar denna förordning till att öka samstämmighet, effektivitet, ändamålsenlighet och effektinriktning i genomförandet genom att omsätta bestämmelserna i Horisont Europa och erfarenheterna från programgenomförandet inom Horisont 2020 till gemensamma bestämmelser för de gemensamma företagen på ett harmoniserat sätt. Det syftar till att underlätta skapandet av samarbete och synergier mellan europeiska partnerskap och därigenom fullt ut utnyttja deras sammanlänkningar på organisationsnivå. Gemensamma företag bör söka möjligheter att involvera företrädare för andra europeiska partnerskap i diskussionerna under utarbetandet av sina arbetsprogram, identifiera de områden där kompletterande eller gemensamma verksamheter skulle kunna hantera utmaningarna på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt, undvika överlappningar, anpassa tidsplaneringen för sin verksamhet och säkerställa tillgång till resultat och andra relevanta metoder för kunskapsutbyte.
(11)  Den nya policystrategin för europeiska partnerskap och i synnerhet de institutionaliserade europeiska partnerskapen kräver ett nytt sätt att fastställa den rättsliga ram inom vilken de fungerar. Bildandet av gemensamma företag på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget för Horisont 2020 har visat sig vara effektivt när det gäller genomförandet men det är nödvändigt att intensifiera det. Därför syftar denna förordning till att öka samstämmighet, effektivitet, ändamålsenlighet, effektinriktning och mervärde för samhället i genomförandet genom att omsätta bestämmelserna i Horisont Europa och erfarenheterna från programgenomförandet inom Horisont 2020 till gemensamma bestämmelser för de gemensamma företagen på ett harmoniserat sätt. Det syftar till att underlätta skapandet av samarbete och synergier mellan europeiska partnerskap och därigenom fullt ut utnyttja deras sammanlänkningar på organisationsnivå. Gemensamma företag bör söka möjligheter att involvera företrädare för andra europeiska partnerskap i diskussionerna under utarbetandet av sina arbetsprogram, identifiera de områden där kompletterande eller gemensamma verksamheter skulle kunna hantera utmaningarna på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt, undvika överlappningar, anpassa tidsplaneringen för sin verksamhet och säkerställa tillgång till resultat och andra relevanta metoder för kunskapsutbyte.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  När synergieffekter har identifierats mellan de gemensamma företagen bör de sträva efter att fastställa budgetandelar som bör användas för kompletterande eller gemensamma verksamheter mellan gemensamma företag. Dessutom syftar denna förordning till att förbättra effektiviteten och harmoniseringen av reglerna genom intensifierat operativt samarbete och genom att utforska stordriftsfördelar, inklusive inrättandet av ett gemensamt back office som bör tillhandahålla övergripande stödfunktioner till de gemensamma företagen. Detta gemensamma back office bör göra det lättare att uppnå större effekt och harmonisering på gemensamma punkter samtidigt som man behåller en viss flexibilitet för att tillgodose varje gemensamt företags särskilda behov. Strukturen bör fastställas med hjälp av tjänstenivåavtal som ska ingås tillsammans av de gemensamma företagen. Den gemensamma back office-funktionen bör omfatta stödfunktioner för samordning och administration på områden där granskningen har visat sig vara effektiv och kostnadseffektiv och bör ta hänsyn till efterlevnaden av kravet på ansvarsskyldighet för varje enskild utanordnare. Den rättsliga strukturen bör utformas så att den på bästa sätt tillgodoser de gemensamma företagens gemensamma behov, säkerställer ett nära samarbete och utforskar alla möjliga synergieffekter mellan de europeiska partnerskapen och följaktligen mellan de olika delarna av Horisont Europa-programmet samt mellan de andra program som förvaltas av de gemensamma företagen.
(12)  När synergieffekter har identifierats mellan de gemensamma företagen bör de sträva efter att fastställa budgetandelar som bör användas för kompletterande eller gemensamma verksamheter mellan gemensamma företag. Dessutom syftar denna förordning till att förbättra effektiviteten och harmoniseringen av reglerna genom intensifierat operativt samarbete och genom att utforska stordriftsfördelar, inklusive i tillämpliga fall möjligheten att inrätta en gemensam back office-funktion som bör tillhandahålla övergripande stöd till de gemensamma företagen. Med flera samverkansfunktioner för de gemensamma företagen blir det lättare att uppnå större effekt och harmonisering på gemensamma punkter samtidigt som man behåller en viss flexibilitet för att tillgodose varje gemensamt företags särskilda behov. Den gemensamma back office-funktionen får omfatta stödfunktioner för samordning och administration på områden där granskningen har visat sig vara effektiv och kostnadseffektiv och bör ta hänsyn till efterlevnaden av kravet på ansvarsskyldighet för varje enskild utanordnare. De gemensamma företagen bör vid behov tillsammans kunna ingå tjänstenivåavtal som säkerställer ett nära samarbete och utforskar alla tänkbara synergieffekter mellan de europeiska partnerskapen och följaktligen mellan de olika delarna av Horisont Europa-programmet samt mellan de andra program som förvaltas av de gemensamma företagen.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  De gemensamma företagen bör öka sina insikter och gå mera helhetsbetonat och systeminriktat till väga vid förvaltningen av verksamheten inom sina forskningsområden. Komplementaritet och synergier med arbetsprogram för forskningssamverkan och med Europeiska forskningsrådet vore ägnat att stimulera innovationskedjan med inspiration nedifrån och upp. Det skulle öppna möjligheter till forskning inom områden som inte är föremål för åtgärder i nuläget och även främja tillämpningar inom andra sektorer, både före innovationskedjan och efter den.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Horisont Europa inför en mer strategisk, konsekvent och effektstyrd strategi för europeiska partnerskap som bygger på erfarenheterna från interimsutvärderingen av Horisont 2020. I linje med den nya ambitionen syftar denna förordning till en effektivare användning av institutionaliserade europeiska partnerskap, särskilt genom att fokusera på tydliga mål, utfall och effekter som kan uppnås senast 2030 och genom att säkerställa ett tydligt bidrag till unionens relaterade politiska prioriteringar och politik. Ett nära samarbete och synergier med andra relevanta initiativ på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, särskilt med andra europeiska partnerskap, är avgörande för att uppnå större genomslagskraft och säkerställa att resultaten utnyttjas. Vid bedömningen av den samlade effekten bör man ta hänsyn till bredare investeringar som går utöver bidragen från partner och som utlöses av de gemensamma företag som bidrar till att uppnå deras mål.
(14)  Horisont Europa inför en mer strategisk, konsekvent och effektstyrd strategi för europeiska partnerskap som bygger på erfarenheterna från interimsutvärderingen av Horisont 2020. I linje med den nya ambitionen syftar denna förordning till en effektivare användning av institutionaliserade europeiska partnerskap, särskilt genom att fokusera på tydliga mål, utfall och effekter som kan uppnås senast 2030 och genom att säkerställa ett tydligt bidrag till unionens relaterade politiska prioriteringar och politik. Ett nära samarbete och synergier med andra relevanta initiativ på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, särskilt med andra europeiska partnerskap, är avgörande för att uppnå större vetenskaplig, socioekonomisk och miljömässig genomslagskraft och säkerställa att resultaten utnyttjas. Kommissionen bör ta fram tydliga, enkla och konkreta riktlinjer för att möjliggöra de olika slagen av synergier, såsom överföring av medel, alternativ finansiering, kumulativ finansiering, och integrerad finansiering. Medlemsstaterna och regionerna måste framför allt se till att deras strategier för smart specialisering och deras operativa program maximalt anpassas till de gemensamma företagens arbetsprogram, för att det ska gå att ta i bruk mekanismen för eventuell överföring på 5 % från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till de gemensamma företagen, i enlighet med artikel 15.5 i Horisont Europa-förordningen och på de villkor som fastställs i de relevanta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/10601a (förordningen om gemensamma bestämmelser). Dessutom bör det undersökas om det finns möjligheter till synergier och komplementaritet med de europeiska finansinstituten, såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska investeringsbanken, samt mellan själva de gemensamma företagen och med andra program för unionsfinansiering och relevanta industriallianser med stiftelser och fonder för välgörenhet. Vid bedömningen av den samlade effekten bör man ta hänsyn till bredare investeringar som går utöver bidragen från partner och som utlöses av de gemensamma företag som bidrar till att uppnå deras mål, för att underlätta en snabbare marknadslansering av innovativa lösningar.
_______________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Denna förordning bygger på de principer och kriterier som fastställs i Horisont Europa-förordningen, inklusive öppenhet och transparens, en stark hävstångseffekt och långsiktiga åtaganden från alla berörda parter. Ett av syftena med denna förordning är att säkerställa att initiativen är öppna för ett brett spektrum av enheter, däribland nya aktörer. Partnerskapen bör vara öppna för alla enheter som är villiga och kapabla att arbeta för det gemensamma målet och främja ett brett och aktivt deltagande av intressenter i deras verksamhet, medlemskap och styrning och säkerställa att resultaten skulle vara till nytta för alla européer, särskilt genom en bred spridning av resultat och förberedande verksamhet i hela unionen.
(15)  Denna förordning bygger på de principer och kriterier som fastställs i Horisont Europa-förordningen, inklusive öppenhet och transparens, en stark hävstångseffekt och långsiktiga åtaganden från alla berörda parter. Ett av syftena med denna förordning är att säkerställa att initiativen är öppna för ett brett spektrum av enheter, däribland nya aktörer. Partnerskapen bör vara öppna för alla enheter som är villiga och kapabla att arbeta för det gemensamma målet och främja ett brett och aktivt deltagande av intressenter i deras verksamhet, medlemskap och styrning och säkerställa att resultaten skulle vara till nytta för alla européer, och samtidigt bidra till hållbar utveckling över hela världen, särskilt genom en bred spridning som möjligt av resultat och förberedande verksamhet i hela unionen.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)  En del av de 5,4 miljarder euro som inom ramen för det interinstitutionella avtalet om den fleråriga budgetramen anslagits till Horisont Europa för 2021–2027 från Next Generation EU får bidra till att utöka de gemensamma företagens ekonomiska resurser. Detta bidrag får också kompletteras med tillbakadraganden, enligt vad som föreskrivs i artikel 15.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (budgetförordningen)1a och anpassas för att återspegla bidrag från associerade länder. Ytterligare bidrag från unionen i enlighet med artikel 13 i Horisont Europa-förordningen, artikel 5 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (förordningen om den fleråriga budgetramen)1b och artikel 15.3 i budgetförordningen bör fördelas inom klustren i den andra pelaren i Horisont Europa-programmet på ett rättvist sätt, så att hänsyn tas till unionens forskningsprioriteringar och dess politiska mål. Eventuella ytterligare bidrag från unionen bör motsvaras av bidrag från andra medlemmar än unionen.
____________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
1b Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11).
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  I linje med ambitionerna i Horisont Europa-förordningen är en av förutsättningarna för att inrätta institutionaliserade partnerskap att säkerställa partnernas bidrag under initiativens hela löptid. I detta sammanhang bör privata partner lämna en betydande del av sina bidrag i form av naturabidrag till det gemensamma företagets driftskostnader. Gemensamma företag bör kunna söka åtgärder för att underlätta dessa bidrag genom sina arbetsprogram, särskilt genom att sänka finansieringsnivåerna. Dessa åtgärder bör grunda sig på ett gemensamt företags särskilda behov och den underliggande verksamheten. I motiverade fall bör det vara möjligt att införa ytterligare villkor som kräver deltagande av en medlem i det gemensamma företaget eller deras ingående eller anknutna enheter med inriktning på verksamheter där det gemensamma företagets industripartner kan spela en nyckelroll, till exempel storskaliga demonstrationer och flaggskeppsprojekt, och bidra mer genom lägre finansieringsnivåer. Nivån på medlemmarnas deltagande bör övervakas av den verkställande direktören för att ge styrelsen befogenhet att vidta lämpliga åtgärder och säkerställa en balans mellan åtaganden från partner och öppenhet. I vederbörligen motiverade fall kan kapitalutgifterna för t.ex. storskaliga demonstrationer eller flaggskeppsprojekt betraktas som en stödberättigande kostnad i enlighet med den tillämpliga rättsliga ramen.
(18)  I linje med ambitionerna i Horisont Europa-förordningen är en av förutsättningarna för att inrätta institutionaliserade partnerskap att säkerställa partnernas bidrag under initiativens hela löptid. I detta sammanhang bör privata partner lämna en betydande del av sina bidrag i form av naturabidrag till det gemensamma företagets driftskostnader. Gemensamma företag bör kunna söka åtgärder för att underlätta dessa bidrag genom sina arbetsprogram. Dessa åtgärder bör grunda sig på ett gemensamt företags särskilda behov och den underliggande verksamheten. I motiverade fall bör det vara möjligt att införa ytterligare villkor som kräver deltagande av en medlem i det gemensamma företaget eller deras ingående eller anknutna enheter med inriktning på verksamheter där det gemensamma företagets industripartner kan spela en nyckelroll, eller på att få till stånd ett integrerat systemprogram. Nivån på medlemmarnas deltagande bör övervakas av den verkställande direktören för att ge styrelsen befogenhet att vidta lämpliga åtgärder och säkerställa en balans mellan åtaganden från partner och öppenhet. I vederbörligen motiverade fall kan kapitalutgifterna för t.ex. storskaliga demonstrationer eller flaggskeppsprojekt betraktas som en stödberättigande kostnad i enlighet med den tillämpliga rättsliga ramen.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  I enlighet med principen om rättvis fördelning av bidragen mellan medlemmarna i gemensamma företag bör finansiella bidrag till de gemensamma företagens administrativa kostnader fördelas lika mellan unionen och andra medlemmar än unionen. Avvikelser från denna princip bör endast övervägas i vederbörligen motiverade undantagsfall, till exempel när storleken på eller medlemskapets struktur för en annan medlem i det gemensamma företaget än unionen skulle leda till bidrag per ingående enhet eller anknuten enhet, särskilt små och medelstora företag, på en så hög nivå att de allvarligt skulle äventyra incitamentet att bli eller förbli en enhet som ingår i eller är anknuten till medlemmen i det gemensamma företaget. I så fall bör den lägsta procentandelen av det årliga ekonomiska bidraget till det gemensamma företagets administrativa kostnader från andra medlemmar än unionen vara 20 % av de totala årliga administrativa kostnaderna och bidragen från små och medelstora företag bör vara betydligt lägre än bidragen från större ingående enheter eller anknutna enheter. När en kritisk massa av medlemskap som möjliggör ett bidrag som överstiger 20 % av de totala årliga administrativa kostnaderna har uppnåtts, bör de årliga bidragen per ingående enhet eller anknuten enhet bibehållas eller ökas i syfte att gradvis öka andelen andra medlemmar än unionen i det gemensamma företagets totala bidrag till de årliga administrativa kostnaderna. Andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen bör sträva efter att öka antalet ingående eller anknutna enheter för att maximera bidraget till 50 % av det gemensamma företagets administrativa kostnader under dess livstid.
(19)  De administrativa kostnadernas andel av den sammanlagda budgeten bör vara i jämförbar storleksordning bland alla gemensamma företag och bör inte uppgå till mer än 5 % av deras budget. I enlighet med principen om rättvis fördelning av bidragen mellan medlemmarna i gemensamma företag bör finansiella bidrag till de gemensamma företagens administrativa kostnader dessutom fördelas lika mellan unionen och andra medlemmar än unionen. Andra medlemmar än unionen bör sinsemellan komma överens om en rättvis fördelning av sina respektive andelar av de administrativa utgifterna för sina gemensamma företag. Avvikelser från denna princip bör endast övervägas i vederbörligen motiverade undantagsfall, till exempel när storleken på eller medlemskapets struktur för en annan medlem i det gemensamma företaget än unionen skulle leda till bidrag per ingående enhet eller anknuten enhet, särskilt små och medelstora företag, forskningsorganisationer eller universitet, på en så hög nivå att de allvarligt skulle äventyra incitamentet att bli eller förbli en enhet som ingår i eller är anknuten till medlemmen i det gemensamma företaget. I så fall bör den lägsta procentandelen av det årliga ekonomiska bidraget till det gemensamma företagets administrativa kostnader från andra medlemmar än unionen vara 20 % av de totala årliga administrativa kostnaderna och bidragen från små och medelstora företag, forskningsorganisationer och universitet bör vara betydligt lägre än bidragen från större ingående enheter eller anknutna enheter. När en kritisk massa av medlemskap som möjliggör ett bidrag som överstiger 20 % av de totala årliga administrativa kostnaderna har uppnåtts, bör de årliga bidragen per ingående enhet eller anknuten enhet bibehållas eller ökas i syfte att gradvis öka andelen andra medlemmar än unionen i det gemensamma företagets totala bidrag till de årliga administrativa kostnaderna. Andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen bör sträva efter att öka antalet ingående eller anknutna enheter för att maximera bidraget till 50 % av det gemensamma företagets administrativa kostnader under dess livstid.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Enligt Horisont Europa-förordningen ska partnerna visa sitt långsiktiga engagemang, inklusive en minimiandel offentliga och/eller privata investeringar. Följaktligen är det nödvändigt för unionen att i denna förordning identifiera grundande medlemmar som är etablerade i medlemsstater, länder som är associerade till Horisont Europa-programmet eller internationella organisationer. Vid behov bör det dock vara möjligt att utvidga medlemsbasen för gemensamma företag efter att de bildats, med associerade medlemmar som valts ut genom öppna och transparenta förfaranden med särskild hänsyn tagen till ny teknisk utveckling eller associering av ytterligare länder till Horisont Europa-programmet. Rättsliga enheter som är intresserade av att stödja de gemensamma företagens mål inom sina specifika forskningsområden, utan att bli medlemmar, bör också erbjudas möjligheten att bli bidragande partner i dessa gemensamma företag.
(20)  Enligt Horisont Europa-förordningen ska partnerna visa sitt långsiktiga engagemang, inklusive en minimiandel offentliga och/eller privata investeringar. Följaktligen är det nödvändigt för unionen att i denna förordning identifiera grundande medlemmar som är etablerade i medlemsstater, länder som är associerade till Horisont Europa-programmet eller internationella organisationer. Det bör dock vara möjligt att utvidga medlemsbasen för gemensamma företag efter att de bildats, med associerade medlemmar som valts ut efter regelbundna, öppna och transparenta inbjudningar att anmäla intresse med efterföljande urvalsförfaranden, med beaktande av yttrandet från det vetenskapliga rådgivande organet samt av ny teknisk utveckling och innovativa tillvägagångssätt eller associering av ytterligare länder till Horisont Europa-programmet. Rättsliga enheter som är intresserade av att stödja de gemensamma företagens mål inom sina specifika forskningsområden, utan att bli medlemmar, bör också erbjudas möjligheten att bli bidragande partner i dessa gemensamma företag.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  Bildandet av ett gemensamt företag säkerställer ett offentlig-privat partnerskap som är till ömsesidig nytta för de berörda medlemmarna bland annat genom att främja säkerhet om stora budgetanslag för de berörda industrierna under en sjuårsperiod. Genom att bli grundande medlem eller associerad medlem, eller en av deras ingående eller anknutna enheter kan man få inflytande i det gemensamma företagets styrelse antingen direkt eller genom företrädare för industrin. Styrelsen är det beslutsfattande organet i det gemensamma företaget som beslutar om partnerskapets långsiktiga strategiska inriktning och dess årliga prioriteringar. Grundande medlemmar och associerade medlemmar som i tillämpliga fall företräder sina ingående enheter bör därför kunna bidra till det gemensamma företagets dagordning och prioriteringar genom antagande och eventuell ändring av den strategiska forsknings- och innovationsagendan liksom genom antagande av det årliga arbetsprogrammet, inklusive innehållet i ansökningsomgångarna, den tillämpliga finansieringsgraden per ämne i ansökningsomgången och tillhörande regler för inlämning, utvärdering, urval, tilldelning och översyn.
(21)  Bildandet av ett gemensamt företag säkerställer ett offentlig-privat partnerskap som är till ömsesidig nytta för de berörda medlemmarna bland annat genom att främja säkerhet om stora budgetanslag för de berörda industrierna under en sjuårsperiod och genom att stå till tjänst med politiska signaler, förstärkt planering och investerarsäkerhet. Styrelsen är det beslutsfattande organet i det gemensamma företaget som beslutar om partnerskapets långsiktiga strategiska inriktning och dess årliga prioriteringar, baserat på underlag från partnerna, inbegripet den privata sektorn, forskarsamhället, medlemsstaternas företrädare och icke-vinstdrivande civilsamhällesorganisationer med verksamhet inom ifrågavarande gemensamma företags område. Grundande medlemmar och associerade medlemmar som i tillämpliga fall företräder sina ingående enheter bör, tillsammans med övriga relevanta intressenter, därför kunna bidra till det gemensamma företagets dagordning och prioriteringar genom antagande och eventuell översyn av den strategiska forsknings- och innovationsagendan liksom genom antagande av det årliga arbetsprogrammet, inklusive innehållet i ansökningsomgångarna, den tillämpliga finansieringsgraden per ämne i ansökningsomgången och tillhörande regler för inlämning, utvärdering, urval, tilldelning och översyn.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Det är lämpligt att andra medlemmar än unionen åtar sig att genomföra denna förordning genom ett skriftligt åtagande. Dessa skriftliga åtaganden bör vara rättsligt giltiga under initiativets hela löptid och noga övervakas av det gemensamma företaget och kommissionen. Gemensamma företag bör skapa en rättslig och organisatorisk miljö som gör det möjligt för medlemmarna att fullgöra sina åtaganden och samtidigt säkerställa kontinuerlig öppenhet i initiativet och transparens under genomförandet, särskilt när det gäller fastställande av prioriteringar och deltagande i ansökningsomgångar.
(22)  De gemensamma företagen bör kunna arbeta på ett smidigt, enkelt och flexibelt sätt och ha en tydlig regeluppsättning, för att därigenom framstå som mer attraktiva för alla intressenter och framför allt för näringslivet, små och medelstora företag, forskningsorganisationer och deltagande stater. Det är lämpligt att andra medlemmar än unionen åtar sig att genomföra denna förordning genom ett skriftligt åtagande. Dessa skriftliga åtaganden bör i god tid offentliggöras på det ifrågavarande gemensamma företagets webbplats, varvid det bör säkerställas att bestämmelserna om konfidentialitet följs, varjämte de bör vara rättsligt giltiga under initiativets hela löptid och noga övervakas av det gemensamma företaget och kommissionen. Gemensamma företag bör skapa en rättslig och organisatorisk miljö som gör det möjligt för medlemmarna att fullgöra sina åtaganden och samtidigt, under genomförandet av dem, säkerställa kontinuerlig öppenhet i initiativet, transparens och respekt för bestämmelserna om intressekonflikter, särskilt när det gäller fastställande av prioriteringar och deltagande i ansökningsomgångar, och främja en jämn könsfördelning och geografisk spridning bland deltagarna. De gemensamma företagen bör vid behov fastställa ansökningsomgångar där man främjar en samordnande roll för deltagare från små och medelstora företag.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Ytterligare förenkling är en hörnsten i ramprogrammet Horisont Europa. I detta sammanhang bör det finnas en förenklad rapporteringsmekanism för partner som inte längre är skyldiga att rapportera om icke stödberättigande kostnader. Naturabidrag till den operativa verksamheten bör redovisas enbart på grundval av stödberättigade kostnader. Detta möjliggör en automatisk beräkning av naturabidrag till operativ verksamhet via Horisont Europas it-verktyg, minskar den administrativa bördan för partner och gör rapporteringsmekanismen för bidrag effektivare. Naturabidrag till den operativa verksamheten bör övervakas noga av de gemensamma företagen och regelbundna rapporter bör utarbetas av styrelsens verkställande direktör för att fastställa om framstegen mot att uppnå målen för naturabidrag är tillräckligt tillfredsställande. Styrelsen bör bedöma både de insatser som gjorts och de resultat som uppnåtts av de ledamöter som bidrar till den operativa verksamheten samt andra faktorer, till exempel de små och medelstora företagens deltagande och initiativets attraktionskraft för nykomlingar. Vid behov bör den vidta lämpliga avhjälpande och korrigerande åtgärder med beaktande av principerna om öppenhet och insyn.
(23)  Ytterligare förenkling är en hörnsten i ramprogrammet Horisont Europa. I detta sammanhang bör det finnas en förenklad rapporteringsmekanism för partner som inte längre är skyldiga att rapportera om icke stödberättigande kostnader. Naturabidrag till den operativa verksamheten bör redovisas enbart på grundval av stödberättigade kostnader. Detta möjliggör en automatisk beräkning av naturabidrag till operativ verksamhet via Horisont Europas it-verktyg, minskar den administrativa bördan för partner och gör rapporteringsmekanismen för bidrag effektivare. Naturabidrag till den operativa verksamheten bör övervakas noga av de gemensamma företagen och regelbundna rapporter bör utarbetas av styrelsens verkställande direktör och offentliggöras i god tid på det ifrågavarande gemensamma företagets webbplats för att man ska kunna fastställa om framstegen mot att uppnå målen för naturabidrag är tillräckligt tillfredsställande. Styrelsen bör bedöma både de insatser som gjorts och de resultat som uppnåtts av de ledamöter som bidrar till den operativa verksamheten samt andra faktorer, till exempel de små och medelstora företagens deltagande, initiativets attraktionskraft för nykomlingar och geografisk spridning. Vid behov bör den vidta lämpliga avhjälpande och korrigerande åtgärder med beaktande av principerna om öppenhet och insyn.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  De gemensamma företagen bör ge andra medlemmar än unionen en systematisk möjlighet och ett incitament att kombinera sin forsknings- och innovationsverksamhet med den verksamhet som bedrivs av det gemensamma företaget. Ytterligare verksamhet bör inte få ekonomiskt stöd från det gemensamma företaget. Den kan dock redovisas som medlemmarnas naturabidrag när de bidrar till det gemensamma företagets mål och är direkt kopplade till dess verksamhet. Denna koppling kan fastställas genom utnyttjande av resultat från indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget respektive dess tidigare initiativ eller genom att påvisa ett betydande mervärde för unionen. Denna förordning bör innehålla mer specifika bestämmelser om omfattningen av ytterligare verksamheter för varje gemensamt företag, i den mån det är nödvändigt för att uppnå önskad inriktning och effekt. Det bör vidare beslutas av de gemensamma företagens styrelser om det för värderingen av bidragen är nödvändigt att använda förenklade metoder som schablonbelopp eller enhetskostnader för att uppnå förenkling, kostnadseffektivitet och en lämplig skyddsnivå för konfidentiella affärsuppgifter.
(24)  De gemensamma företagen bör ge andra medlemmar än unionen en systematisk möjlighet och ett incitament att kombinera sin forsknings- och innovationsverksamhet med den verksamhet som bedrivs av det gemensamma företaget. Ytterligare verksamhet bör inte få ekonomiskt stöd från det gemensamma företaget. Den kan dock redovisas som medlemmarnas naturabidrag när de bidrar till det gemensamma företagets mål och är direkt kopplade till dess verksamhet. Denna koppling kan fastställas genom utnyttjande av resultat från indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget respektive dess tidigare initiativ eller genom att påvisa ett betydande mervärde för unionen. Denna förordning bör innehålla mer specifika bestämmelser om fastställande av omfattningen av ytterligare verksamheter på ett så transparent sätt som möjligt för varje gemensamt företag, i den mån det är nödvändigt för att uppnå önskad inriktning och effekt. Det bör vidare beslutas av de gemensamma företagens styrelser om det för värderingen av bidragen är nödvändigt att använda förenklade metoder som schablonbelopp eller enhetskostnader för att uppnå förenkling, kostnadseffektivitet och en lämplig skyddsnivå för konfidentiella affärsuppgifter.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 24a (nytt)
(24a)  För att stödja unga forskares karriärer och främja spetskompetens inom forskning och innovation bör de gemensamma företagen tillhandahålla aktuell information och regelbundna öppna ansökningsomgångar för doktorander och postdoktorander inom ramen för sitt verksamhetsområde och, i förekommande fall, främja komplementaritet och synergier med Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Styrningen av gemensamma företag bör säkerställa att deras beslutsprocesser är anpassade till snabbt föränderliga socioekonomiska och tekniska förhållanden och globala utmaningar. Gemensamma företag bör dra nytta av sakkunskap, råd och stöd från alla relevanta intressenter för att effektivt genomföra sina uppgifter och säkerställa synergier på unionsnivå och nationell nivå. Gemensamma företag bör därför ges befogenhet att inrätta rådgivande organ i syfte att ge dem expertråd och utföra andra rådgivande uppgifter som är nödvändiga för att uppnå de gemensamma företagens mål. När de rådgivande organen inrättas bör gemensamma företag säkerställa en balanserad representation av experter inom ramen för det gemensamma företagets verksamhet även när det gäller en jämn könsfördelning. De råd som tillhandahålls av dessa organ bör omfatta såväl vetenskapliga perspektiv som nationella och regionala myndigheters och andra intressenters perspektiv.
(25)  Styrningen av gemensamma företag bör säkerställa att deras beslutsprocesser är transparenta och anpassade till snabbt föränderliga socioekonomiska och tekniska förhållanden och globala utmaningar. Ledningsorganen för gemensamma företag bör även beakta principen om jämn könsfördelning och geografisk spridning. Gemensamma företag bör dra nytta av sakkunskap, råd och stöd från alla relevanta intressenter, inbegripet men inte begränsat till universitet och andra forskningsorganisationer och företrädare för näringslivet och små och medelstora företag, för att effektivt genomföra sina uppgifter och säkerställa synergier på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå. Gemensamma företag bör därför ges befogenhet att inrätta rådgivande organ i syfte att ge dem expertråd och utföra andra rådgivande uppgifter som är nödvändiga för att uppnå de gemensamma företagens mål. När de rådgivande organen inrättas bör gemensamma företag säkerställa en balanserad representation av experter inom ramen för det gemensamma företagets verksamhet. De råd som tillhandahålls av dessa organ bör omfatta såväl vetenskapliga perspektiv som nationella och regionala myndigheters och andra intressenters samt civilsamhällesorganisationers perspektiv.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Gemensamma företag bör kunna inrätta ett rådgivande organ med vetenskaplig rådgivande funktion. Organet eller dess medlemmar bör kunna tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och stöd till respektive gemensamt företag. De vetenskapliga utlåtandena bör särskilt avse årliga arbetsplaner, ytterligare verksamheter samt vid behov andra aspekter av de gemensamma företagens uppgifter.
(26)  Gemensamma företag bör inrätta ett rådgivande organ med vetenskaplig rådgivande funktion. Organet eller dess medlemmar bör tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och stöd till ifrågavarande gemensamma företag, och därvid inte låta sig påverkas av medlemmar i andra ledningsorgan i det gemensamma företaget. De vetenskapliga utlåtandena bör särskilt avse den strategiska forsknings- och innovationsagendan, årliga arbetsplaner, ytterligare verksamheter, den socioekonomiska påverkan samt miljö- och klimatpåverkan, potentiella nya medlemmar samt vid behov andra aspekter av de gemensamma företagens uppgifter.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)
(26a)  Styrelserna bör i god tid ge det vetenskapliga rådgivande organet information om beslut som rör rekommendationer och yttranden från detta organ. Besluten bör offentliggöras.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  För att säkerställa att gemensamma företag är medvetna om de ståndpunkter och åsikter som intressenter från hela värdekedjan har inom sina respektive områden bör gemensamma företag kunna inrätta sina respektive rådgivande intressentgrupper som ska rådfrågas om övergripande frågor eller specifika frågor enligt behoven i varje gemensamt företag. Sådana grupper bör vara öppna för alla offentliga och privata intressenter, inklusive organiserade intressegrupper och internationella intressegrupper från medlemsstater, associerade länder och andra länder, som är verksamma inom det gemensamma företagets område.
(28)  För att säkerställa att gemensamma företag är medvetna om de ståndpunkter och åsikter som intressenter från hela värdekedjan har inom sina respektive områden bör gemensamma företag kunna inrätta sina respektive rådgivande intressentgrupper, avsedda att rådfrågas om övergripande frågor eller specifika frågor enligt behoven i varje gemensamt företag. Sådana grupper bör vara öppna för alla offentliga och privata intressenter, inklusive organiserade intressegrupper, civilsamhällesorganisationer och internationella intressegrupper från medlemsstater, associerade länder och andra länder, som är verksamma inom det gemensamma företagets område.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  De gemensamma företagen bör bedriva sin verksamhet på ett öppet och transparent sätt och i god tid tillhandahålla all relevant information till sina behöriga organ samt marknadsföra sin verksamhet för allmänheten, bland annat genom informations- och spridningsverksamhet.
(29)  De gemensamma företagen bör bedriva sin verksamhet på ett enkelt, flexibelt, öppet, rättvist och transparent sätt och i god tid tillhandahålla all relevant information till sina behöriga organ samt marknadsföra sin verksamhet för allmänheten, bland annat genom informations- och spridningsverksamhet, varjämte de bör delta i medvetandehöjande kampanjer och gynna upplysnings- och spridningsverksamhet, under medverkan av akademiska nätverk samt vetenskaps- och kunskapsnätverk, arbetsmarknadens parter och de ekonomiska parterna, medier, organisationer som företräder, näringslivet, små och medelstora företag och andra aktörer. Alla gemensamma företag bör vinnlägga sig om att säkerställa att allmänheten i god tid får tillräcklig information om vad företagen arbetar med, och de bör ge lämplig information på sina respektive webbplatser, där också relevanta dokument bör läggas ut, såsom årliga verksamhetsrapporter, lägesrapporter, styrelsemötenas dagordningar och protokoll, varvid bestämmelserna om konfidentialitet bör följas. De bör stärka dialogen med samhället, öka medvetenheten, gynna aktivt deltagande i alla skeden av forskningsarbetet och på så sätt göra det möjligt för medborgarna att gemensamt utforma lösningar, bidra till idéer och skapa en positiv inställning till de gemensamma företagens verksamhet och resultat, och därigenom öka förtroendet för tekniska lösningar på nuvarande och framtida problem.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  De gemensamma företagen bör genomföras med hjälp av en struktur och regler som ökar effektiviteten och säkerställer förenkling. För att uppnå detta bör de gemensamma företagen anta finansiella regler som är specifika för deras behov i enlighet med artikel 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/10462.
(30)  Styrningsstrukturen och det gemensamma företagets programkontor är unika drag hos de gemensamma företagen och bör öppna möjligheter för ett ökat antal förtroendebaserade verksamhetsformer. De gemensamma företagen bör genomföras med hjälp av en struktur och regler som ökar deras genomslagskraft och effektivitet och säkerställer maximal administrativ förenkling för stödmottagarna och minskad administrativ börda för dem. För att uppnå detta bör de gemensamma företagen anta finansiella regler som är specifika för deras behov i enlighet med artikel 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/10462. För att de gemensamma företagen ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och sin ytterligare verksamhet bör det säkerställas att de får ett lämpligt antal anställda i lämpliga lönegrader.
__________________
__________________
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  Deltagande i indirekta åtgärder som finansieras av de gemensamma företagen inom ramen för Horisont Europa bör följa reglerna i Horisont Europa-förordningen. De gemensamma företagen bör säkerställa en konsekvent tillämpning av dessa regler på grundval av relevanta åtgärder som antagits av kommissionen. De gemensamma företagen bör använda den mall för bidragsavtal som utarbetats av kommissionen. När det gäller den period för att invända mot överföring av äganderätt till resultat som avses i [artikel 36.4] i Horisont Europa-förordningen bör varaktigheten för innovationscyklerna inom de områden som omfattas av respektive gemensamma företag beaktas.
(32)  Deltagande i indirekta åtgärder som finansieras av de gemensamma företagen inom ramen för Horisont Europa bör följa reglerna i Horisont Europa-förordningen. Framför allt små och medelstora företag kan tänkas sakna resurser för aktivt deltagande i europeiska projekt och bör stödjas av alla gemensamma företag så att de kan delta i deras verksamheter. För att uppmuntra små och medelstora företag att delta bör gemensamma företag dock kunna tillämpa olika ersättningsnivåer för unionsfinansieringen inom en åtgärd beroende på typen av deltagare. Ersättningsnivåerna bör anges i arbetsprogrammet. De gemensamma företagen bör säkerställa en konsekvent tillämpning av dessa regler på grundval av relevanta åtgärder som antagits av kommissionen. De gemensamma företagen bör använda den mall för bidragsavtal som utarbetats av kommissionen. När det gäller den period för att invända mot överföring av äganderätt till resultat som avses i [artikel 36.4] i Horisont Europa-förordningen bör varaktigheten för innovationscyklerna inom de områden som omfattas av ifrågavarande gemensamma företag beaktas.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 32a (nytt)
(32a)  Eftersom kompetensbrist svårt hindrar konkurrenskraften bör gemensamma företag aktivt bidra dels till att minska de olika kompetensklyftorna i unionen, dels till att det antas åtgärder för en jämnare könsfördelning och för jämställdhetsdimensionen, också inom området naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, genom att bistå med uppbyggnaden av nytt kunskaps- och humankapital, genom att delta i medvetandehöjande kampanjer och gynna upplysnings- och spridningsverksamhet, under medverkan av akademiska nätverk samt vetenskaps- och kunskapsnätverk, arbetsmarknadens parter och de ekonomiska partnerna, medier, organisationer som företräder näringslivet, små och medelstora företag och andra aktörer. Gemensamma företag bör söka möjligheter att informera studerande som kan tänkas vilja göra karriär inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och inom andra områden som hör ihop med de gemensamma företagens verksamhet. De gemensamma företagen bör bli ett av redskapen för att locka förmågor och minska problemet med kunskapsflykt och vidmakthålla en väl avvägd cirkulation för forskare och specialiserade sakkunniga.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Ett av huvudsyftena med gemensamma företag är att främja unionens ekonomiska kapacitet och i synnerhet dess vetenskapliga och tekniska suveränitet. Återhämtningen efter pandemin visar dessutom på behovet av att investera i viktig teknik som 5G, AI, moln, cybersäkerhet, grön teknik och att utnyttja denna teknik i unionen. Resultat som genereras av alla deltagare kommer att spela en viktig roll i detta avseende och alla deltagare kommer att få unionsfinansiering genom de resultat som genereras i projektet och åtkomsträttigheter till dessa, även de deltagare som inte har fått unionsfinansiering. För att skydda unionens intressen bör därför de gemensamma företagens rätt att motsätta sig överföring av äganderätt till resultat eller beviljande av en exklusiv licens för resultat också gälla deltagare som inte har erhållit unionsfinansiering. Vid utövandet av denna rätt att invända mot det gemensamma företaget bör man göra en rättvis avvägning mellan unionens intressen och skyddet av de grundläggande rättigheterna när det gäller deltagarnas resultat utan finansiering i enlighet med proportionalitetsprincipen med beaktande av att dessa deltagare inte fick någon unionsfinansiering för den åtgärd som resultaten genererats från.
(33)  Bland huvudsyftena med gemensamma företag märks att främja unionens ekonomiska kapacitet och i synnerhet dess industriella, vetenskapliga och tekniska suveränitet, jämte klimatneutralitet och uppbyggnad av en mer hållbar och konkurrenskraftig ekonomi med hjälp av vetenskaplig, digital och teknisk innovation. Återhämtningen efter pandemin visar dessutom på behovet av att investera i nödvändiga former av infrastruktur och i viktig teknik såsom ny kommunikationsteknik, 5G och 6G, samt AI, moln, cybersäkerhet och grön teknik samt att utnyttja, sprida och kommersialisera denna teknik i unionen. De gemensamma företagen bör bidra till att stimulera öppen vetenskap i enlighet med principerna i artiklarna 14 och 39 i förordningen om Horisont Europa där det står att åtkomsten till forskningsdata bör vara ”så fri som möjligt och så begränsad som nödvändigt”, och därvid ta hänsyn till stödmottagarnas legitima intressen. Resultat som genereras av alla deltagare kommer att spela en viktig roll i detta avseende och alla deltagare kommer att få unionsfinansiering genom de resultat som genereras i projektet och åtkomsträttigheter till dessa, även de deltagare som inte har fått unionsfinansiering. För att skydda unionens intressen bör därför de gemensamma företagens rätt att motsätta sig överföring av äganderätt till resultat eller beviljande av en exklusiv licens för resultat också gälla deltagare som inte har erhållit unionsfinansiering. Vid utövandet av denna rätt att invända mot det gemensamma företaget bör man göra en rättvis avvägning mellan unionens intressen och skyddet av de grundläggande rättigheterna när det gäller deltagarnas resultat utan finansiering i enlighet med proportionalitetsprincipen med beaktande av att dessa deltagare inte fick någon unionsfinansiering för den åtgärd som resultaten genererats från.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  I enlighet med [artikel 8.2 c] i Horisont Europa-förordningen bör gemensamma företag ha en tydlig livscykelstrategi. För att på lämpligt sätt skydda unionens ekonomiska intressen bör gemensamma företag bildas för en period som löper ut den 31 december 2031 så att de kan utöva sina skyldigheter när det gäller genomförandet av bidrag till dess att de sista indirekta åtgärder som inletts har slutförts.
(38)  De gemensamma företagen bör finansieras genom unionens program inom den fleråriga budgetramen och, när det är tillämpligt, via Next Generation EU. I enlighet med [artikel 8.2 c] i Horisont Europa-förordningen bör gemensamma företag ha en tydlig livscykelstrategi. För att på lämpligt sätt skydda unionens ekonomiska intressen bör gemensamma företag bildas för en period som löper ut den 31 december 2031 så att de kan utöva sina skyldigheter när det gäller genomförandet av bidrag till dess att de sista indirekta åtgärder som inletts har slutförts.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 38a (nytt)
(38a)  Det gemensamma företaget, dess organ och personal bör undvika alla intressekonflikter när de utför sin verksamhet. Styrelsen och den verkställande direktören ska anta bestämmelser för förebyggande, undvikande och hantering av intressekonflikter. Medlemmarna i styrelsen bör offentliggöra och regelbundet uppdatera en fullständig förklaring om sin yrkesmässiga verksamhet, sina ekonomiska intressen och intressekonflikter.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 39
(39)  Inom ramen för kommissionens prioritering ”En europeisk grön giv”3 som stöds av unionens reviderade bioekonomistrategi4, EU:s strategi för biologisk mångfald5, meddelandet En ren jord åt alla6, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin7 och det nya meddelandet Från jord till bord8 bör den europeiska biobaserade sektorn, inklusive små och medelstora företag, regioner och primärproducenter, bli klimatneutral, mer cirkulär och mer hållbar och samtidigt förbli konkurrenskraftig på global nivå. Ett starkt, resurseffektivt och konkurrenskraftigt biobaserat innovationsekosystem kan minska beroendet av och påskynda ersättandet av icke-förnybara fossila råvaror och mineralresurser. Den kan utveckla förnybara biobaserade produkter, material, processer och näringsämnen från avfall och biomassa genom hållbarhet och cirkulationsdriven innovation. Ett sådant ekosystem kan också skapa värde från lokala råvaror – inklusive avfall, restprodukter och sidoströmmar – för att skapa arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och utveckling i hela unionen, inte bara i stadsområden utan även i landsbygds- och kustområden där biomassa produceras och som ofta är perifera regioner som sällan drar nytta av industriell utveckling.
(39)  Inom ramen för kommissionens prioritering ”En europeisk grön giv”3 som stöds av unionens reviderade bioekonomistrategi4, EU:s strategi för biologisk mångfald5, meddelandet En ren jord åt alla6, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin7 och det nya meddelandet Från jord till bord8 och FN:s mål för hållbar utveckling bör den europeiska biobaserade sektorn, inklusive små och medelstora företag och nystartade företag, regioner och primärproducenter, bli klimatneutral, mer cirkulär och mer hållbar och samtidigt förbli konkurrenskraftig på global nivå. Ett starkt, resurseffektivt och konkurrenskraftigt biobaserat innovationsekosystem kan minska beroendet av och påskynda ersättandet av icke-förnybara fossila råvaror och mineralresurser. Det kan utveckla förnybara biobaserade produkter, material, processer och näringsämnen från avfall och biomassa genom hållbarhet och cirkulationsdriven innovation. Ett sådant ekosystem kan också skapa värde från lokala råvaror – inklusive avfall, restprodukter och sidoströmmar – för att skapa arbetstillfällen, ekonomisk och social tillväxt och utveckling i hela unionen, inte bara i stadsområden utan framför allt i landsbygds- och kustområden där biomassa produceras och som ofta är perifera regioner som sällan drar nytta av industriell, ekonomisk och social utveckling. Det kan även bidra till att hitta lösningar som bygger på användning av teknik och tillvägagångssätt för negativa utsläpp.
__________________
__________________
3 https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv
3 https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv
4 COM(2018)0673.
4 COM(2018)0673.
5 COM(2020)0380.
5 COM(2020)0380.
6 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/PDF/?uri=CELEX:52018DC0773&from=sv.
6 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/PDF/?uri=CELEX:52018DC0773&from=sv.
7 https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv
7 https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv
8 COM(2020)0381.
8 COM(2020)0381.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Det gemensamma företaget för biobaserad industri, som inrättades inom ramen för Horisont 2020, har fokuserat på hållbar resursanvändning, särskilt inom resursintensiva och högeffektiva sektorer som jordbruk, textiltillverkning och byggverksamhet, särskilt med inriktning på lokala aktörer, tillverkare, anläggningar och fabriker. Dess interimsutvärdering som offentliggjordes i oktober 2017 omfattade en uppsättning på 34 tungt vägande rekommendationer som återspeglas i utformningen av det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa som inrättats genom denna förordning. Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa är inte en direkt fortsättning på det gemensamma företaget för biobaserad industri utan snarare ett program som bygger på föregångarens resultat och åtgärdar dess brister. I linje med rekommendationerna bör det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa involvera ett bredare spektrum av intressenter, inklusive primärsektorn (jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk) samt leverantörer av avfall, restprodukter och sidoströmmar, regionala myndigheter och investerare för att förhindra marknadsmisslyckanden och ohållbara biobaserade processer. För att uppnå sina mål bör fonden endast finansiera projekt som respekterar principerna om cirkularitet, hållbarhet och planetens gränser.
(40)  Det gemensamma företaget för biobaserad industri, som inrättades inom ramen för Horisont 2020, har fokuserat på hållbar resursanvändning, särskilt inom resursintensiva och högeffektiva sektorer som jordbruk, textiltillverkning och byggverksamhet, särskilt med inriktning på lokala aktörer, tillverkare, anläggningar och fabriker. Dess interimsutvärdering som offentliggjordes i oktober 2017 omfattade en uppsättning på 34 tungt vägande rekommendationer som återspeglas i utformningen av det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa som inrättats genom denna förordning. Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa är inte en direkt fortsättning på det gemensamma företaget för biobaserad industri utan snarare ett program som bygger på föregångarens resultat och åtgärdar dess brister. I linje med rekommendationerna bör det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa involvera ett bredare spektrum av intressenter, inklusive primärsektorn (som överspänner olika former av teknik samt jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk) samt leverantörer av avfall, restprodukter och sidoströmmar, regionala myndigheter och investerare för att förhindra marknadsmisslyckanden och ohållbara biobaserade processer, liksom också företrädare för civilsamhällesorganisationer. Det bör i synnerhet säkerställa öppenhet gentemot mindre aktörer. För att uppnå sina mål bör fonden endast finansiera projekt som respekterar principerna om cirkularitet, hållbarhet och planetens gränser och begränsa deras eventuella påverkan på samhälle och miljö.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 41
(41)  Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa bör inrätta genomförandegrupper som bör fungera som rådgivande organ och aktivt delta i de strategiska diskussioner som fastställer strategin för partnerskapet. Det är av avgörande betydelse att dessa rådgivande organ inkluderas i styrningsstrukturen för att säkerställa ett bredare deltagande och större privata investeringar i den cirkulära biobaserade sektorn. Genomförandegrupperna bör särskilt stödja de strategiska styrelsesammanträdena där industriledare och företrädare för intressenter tillsammans med företrädare på hög nivå från kommissionen ansluter sig till den permanenta styrelsen för att diskutera och fastställa partnerskapets strategiska inriktning.
(41)  Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa bör inrätta genomförandegrupper som bör fungera som rådgivande organ och aktivt delta i de strategiska diskussioner som fastställer strategin för partnerskapet. Det är av avgörande betydelse att dessa rådgivande organ inkluderas i styrningsstrukturen för att säkerställa ett bredare deltagande och större privata investeringar i den cirkulära biobaserade sektorn. Genomförandegrupperna bör särskilt stödja de strategiska styrelsesammanträdena där industriledare, forskare och företrädare för intressenter tillsammans med företrädare på hög nivå från kommissionen ansluter sig till den permanenta styrelsen för att diskutera och fastställa partnerskapets strategiska inriktning samt säkerställa dess miljöhållbarhet och sociala hållbarhet.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 42
(42)  Huvudsyftet med det gemensamma företaget för ren luftfart bör vara att bidra till att minska luftfartens ekologiska fotavtryck genom att påskynda utvecklingen av klimatneutral luftfartsteknik så att den kan tas i bruk så snart som möjligt och därmed avsevärt bidra till de ambitiösa målen för begränsning av miljöpåverkan i den europeiska gröna given, dvs. en utsläppsminskning på 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och klimatneutralitet senast 2050. Detta mål kan endast uppnås genom att man påskyndar och optimerar forsknings- och innovationsprocesserna inom flygteknik och förbättrar den globala konkurrenskraften för unionens luftfartsindustri. Det gemensamma företaget för ren luftfart bör också se till att renare luftfart förblir säker, trygg och effektiv för lufttransport av passagerare och gods.
(42)  Huvudsyftet med det gemensamma företaget för ren luftfart bör vara att bidra till att minska luftfartens ekologiska fotavtryck genom att påskynda utvecklingen av klimatneutral luftfartsteknik så att den kan tas i bruk så snart som möjligt och därmed avsevärt bidra till de ambitiösa målen för begränsning av miljöpåverkan i den europeiska gröna given och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/11191a (den europeiska klimatlagen), dvs. en utsläppsminskning på 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och klimatneutralitet senast 2050, i linje med Parisavtalet. Detta mål kan endast uppnås genom att man påskyndar och optimerar forsknings- och innovationsprocesserna inom flygteknik och förbättrar den globala konkurrenskraften för unionens luftfartsindustri. Det gemensamma företaget för ren luftfart bör också se till att renare luftfart förblir säker, trygg och effektiv för lufttransport av passagerare och gods.
_______________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 44a (nytt)
(44a)  Ren och hållbar luftfart, som i dag står inför avsevärda utmaningar till följd av covid-19-pandemin, har erkänts vara livsviktigt för en framgångsrik union i en högst konkurrenspräglad värld. Det gemensamma företaget för ren luftfart skulle på olika sätt kunna bredda luftfartsforskningens stödunderlag. Det skulle kunna bistå med import av nya kunskaper och lösningar och ny innovationspotential genom att leta upp idéer inom andra vetenskaper och sektorer. Det skulle också kunna göra det möjligt för studerande att bidra i en industriell miljö, framför allt inom små och medelstora företag. Ett framgångsrikt samarbete mellan gemensamma företag och akademiska institutioner kan leda till sponsrade forskningskontrakt, finansiering av samarbete, praktikprogram för studerande, gemensamma specialanläggningar, program för samverkan mellan högskolor och företag, stipendier, utmärkelser och priser som ingjuter liv i den akademiska världen.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)  Europa står inför utmaningen att behöva spela en ledande roll när det gäller att internalisera samhällskostnaderna för utsläpp av växthusgaser i affärsmodellen för lufttransporter samtidigt som man fortsätter att säkerställa lika villkor för europeiska produkter på den globala marknaden. Därför bör det gemensamma företaget för ren luftfart stödja de europeiska företrädarna i samband med internationell standardisering och internationell lagstiftning.
(47)  Europa står inför utmaningen att behöva spela en världsledande roll när det gäller att i affärsmodellen för lufttransporter internalisera samhällskostnaderna för växthusgasutsläpp och miljöpåverkan, samtidigt som man fortsätter att säkerställa lika villkor för europeiska produkter och tjänster på den globala marknaden samt rätten till konnektivitet och sektorns konkurrenskraft. Därför bör det gemensamma företaget för ren luftfart stödja de europeiska företrädarna i samband med internationell standardisering och internationell lagstiftning.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 48
(48)  Intresset för vätgas har utvecklats dramatiskt under de senaste fem åren och alla medlemsstater har undertecknat och ratificerat Parisavtalet (COP21). I slutet av 2019 presenterade kommissionen den europeiska gröna given som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Prioriterade områden är förnybar vätgas, bränsleceller, andra alternativa bränslen och energilagring. Väte är framträdande i meddelanden om en vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa och en EU-strategi för integrering av energisystem från juli 2020 samt i lanseringen av alliansen för ren vätgas som sammanför alla intressenter för att identifiera teknikbehov, investeringsmöjligheter och rättsliga hinder för att bygga upp ett rent vätgasekosystem i unionen.
(48)  Intresset för vätgas har utvecklats dramatiskt under de senaste fem åren och alla medlemsstater har undertecknat och ratificerat Parisavtalet (COP21). I slutet av 2019 presenterade kommissionen den europeiska gröna given som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050. Prioriterade områden är förnybar vätgas, bränsleceller, andra alternativa bränslen, energilagring och teknik för negativa utsläpp. Väte är framträdande i meddelandena om en vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa och en EU-strategi för integrering av energisystem från juli 2020, och i Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2021 om en europeisk vätgasstrategi1a, samt i lanseringen av alliansen för ren vätgas som bör sammanföra alla intressenter för att identifiera teknik-, forsknings- och infrastrukturbehov, investeringsmöjligheter samt rättsliga och ekonomiska hinder för att bygga upp ett förnybart vätgasekosystem i unionen.
______________
1a Antagna texter, P9_TA(2021)0241.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 49
(49)  Särskild forsknings- och innovationsverksamhet med anknytning till vätgastillämpningar har fått stöd sedan 2008, främst genom de gemensamma företagen för bränsleceller och vätgas (de gemensamma företagen FCH och FCH 2) inom FP7 och Horisont 2020 samt genom traditionella samarbetsprojekt som omfattar alla steg/områden i värdekedjan för vätgas. Det gemensamma företaget för förnybar vätgas bör stärka och integrera unionens vetenskapliga kapacitet för att påskynda utvecklingen och förbättringen av avancerade tillämpningar för förnybar vätgas som är färdiga för marknaden för slutanvändare inom energi-, transport-, byggnads- och industrisektorerna. Detta kommer endast att vara möjligt i kombination med en förstärkning av konkurrenskraften i unionens värdekedja för förnybar vätgas, särskilt små och medelstora företag.
(49)  Särskild forsknings- och innovationsverksamhet med anknytning till vätgastillämpningar har fått stöd sedan 2008, främst genom de gemensamma företagen för bränsleceller och vätgas (de gemensamma företagen FCH och FCH 2) inom FP7 och Horisont 2020 samt genom traditionella samarbetsprojekt som omfattar alla steg/områden i värdekedjan för vätgas. Det gemensamma företaget för förnybar vätgas bör stärka och integrera unionens vetenskapliga kapacitet för att påskynda utvecklingen och förbättringen av avancerade tillämpningar för förnybar vätgas som är färdiga för marknaden för slutanvändare inom energisektorn samt inom sektorerna för luftfart, sjöfart och tunga transporter, jämte byggnads- och industrisektorerna. Detta kommer endast att vara möjligt i kombination med en förstärkning av konkurrenskraften i unionens värdekedja för förnybar vätgas, särskilt små och medelstora företag och nystartade företag.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 51
(51)  Eftersom vätgas kan användas som bränsle, energibärare och för lagring av energi är det viktigt att partnerskapet för förnybar vätgas inrättar ett strukturerat samarbete med många andra Horisont Europa-partnerskap, särskilt för slutanvändning. Partnerskapet för förnybar vätgas bör särskilt samverka med väg- och vattenvägstransporter med nollutsläpp, Europas järnvägar, ren luftfart, processer för planeten och partnerskap för rent stål. För detta ändamål bör det inrättas en struktur för rapportering till styrelsen för att säkerställa samarbete och synergier mellan dessa partnerskap på vätgasområdet. Initiativet för förnybar vätgas skulle vara det enda partnerskap som är inriktat på att ta itu med teknik för vätgasproduktion. Samarbetet med partnerskap för slutanvändning bör särskilt inriktas på demonstration av tekniken och gemensamma specifikationer.
(51)  Eftersom vätgas kan användas som bränsle, energibärare och för lagring av energi är det viktigt att partnerskapet för förnybar vätgas inrättar ett strukturerat samarbete med många andra Horisont Europa-partnerskap, särskilt för slutanvändning, och att det medverkar i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse. Partnerskapet för förnybar vätgas bör särskilt samverka med, och utveckla synergier med, väg- och vattenvägstransporter med nollutsläpp, Europas järnvägar, ren luftfart, processer för planeten och partnerskap för rent stål. För detta ändamål bör det inrättas en struktur för rapportering till styrelsen för att säkerställa samarbete och synergier mellan dessa partnerskap på vätgasområdet. Initiativet för förnybar vätgas skulle vara det enda partnerskap som är inriktat på att ta itu med teknik och infrastruktur för vätgasproduktion. Samarbetet med partnerskap för slutanvändning bör särskilt inriktas på demonstration av tekniken och gemensamma specifikationer.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 53
(53)  Den europeiska gröna given syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050 och där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursanvändningen. Bland de prioriterade områdena ingår att påskynda övergången till hållbar och smart mobilitet.
(53)  Den europeiska gröna given syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, energi- och resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050 och där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursanvändningen. Bland de prioriterade områdena ingår att påskynda övergången till hållbar och smart mobilitet.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 54
(54)  I kommissionens meddelande En ny industristrategi för Europa22 (mars 2020) betonas att hållbara och smarta mobilitetsindustrier, till exempel järnvägsindustrin, har både ansvar och potential att driva på den digitala och gröna omställningen, stödja Europas industriella konkurrenskraft och förbättra konnektiviteten. Därför bör alla väg-, järnvägs-, luftfarts- och vattenvägstransporter bidra till en minskning av transportutsläppen med 90 % fram till 2050. En prioritering bör vara att en betydande del av de 75 % av de inre godstransporter som i dag fraktas på väg flyttas över till järnväg och inre vattenvägar.
(54)  I kommissionens meddelande En ny industristrategi för Europa22 (mars 2020), samt i uppdateringen av det från maj 2021, betonas att hållbara och smarta mobilitetsindustrier, till exempel järnvägsindustrin, har både ansvar och potential att driva på den digitala och gröna omställningen, stödja Europas industriella konkurrenskraft, stimulera återhämtningen och förbättra konnektiviteten. Därför bör alla väg-, järnvägs-, luftfarts- och vattenvägstransporter bidra till en minskning av transportutsläppen med 90 % fram till 2050. En prioritering bör vara att en betydande del av de 75 % av de inre godstransporter som i dag fraktas på väg flyttas över till järnväg och inre vattenvägar.
__________________
__________________
22 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1593086905382&uri=CELEX:52020DC0102
22 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1593086905382&uri=CELEX:52020DC0102
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 56
(56)  Målet för det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör vara att skapa ett integrerat europeiskt järnvägsnät med hög kapacitet genom att undanröja hinder för driftskompatibilitet och tillhandahålla lösningar för fullständig integration som omfattar trafikledning, fordon, infrastruktur och tjänster. Detta bör utnyttja digitaliseringens och automatiseringens enorma potential för att minska järnvägarnas kostnader, öka kapaciteten och öka dess flexibilitet och tillförlitlighet och bör baseras på en solid struktur för referenssystem som delas av sektorn i samordning med Europeiska unionens järnvägsbyrå.
(56)  Målet för det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör vara att skapa ett integrerat europeiskt järnvägsnät med hög kapacitet, som strävar efter högsta säkerhetsstandarder för både slutanvändare, inklusive tågresande och järnvägsanställda, genom att undanröja hinder för driftskompatibilitet och tillhandahålla lösningar för fullständig integration som omfattar trafikledning, fordon, infrastruktur och tjänster, också i form av biljettförsäljning. Detta bör utnyttja digitaliseringens och automatiseringens enorma potential för att minska järnvägarnas kostnader, öka kapaciteten och göra tågtrafiken flexiblare, tillförlitligare, säkrare och mera tillgänglig för alla och bör baseras på en solid struktur för referenssystem som delas av sektorn i samordning med Europeiska unionens järnvägsbyrå.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 58
(58)  Järnvägen är ett komplext system med mycket nära samverkan mellan infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag (tågoperatörer) och deras respektive utrustning (infrastruktur och rullande materiel). Det är omöjligt att skapa innovation utan gemensamma specifikationer och strategier i hela järnvägssystemet. Därför bör systempelaren i det gemensamma företaget för Europas järnvägar göra det möjligt för sektorn att konvergera till ett enda operativt koncept och en enda systemarkitektur, inklusive definitionen av de tjänster, funktionella block och gränssnitt som utgör grunden för driften av järnvägssystemet. Den bör tillhandahålla en övergripande ram för att säkerställa att forskningen inriktas på kundernas krav och operativa behov som är gemensamt överenskomna samt gemensamma kundkrav och operativa behov. Styrningsmodellen och beslutsprocessen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör återspegla kommissionens ledande roll när det gäller att förena och integrera Europas järnvägssystem, särskilt när det gäller att snabbt och effektivt genomföra det gemensamma operativa konceptet och systemarkitekturen samtidigt som privata partner involveras i rådgivande och tekniska stödfunktioner.
(58)  Järnvägen är ett komplext system med mycket nära samverkan mellan infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag (tågoperatörer) och deras respektive leverantörer av utrustning (t.ex. infrastruktur och rullande materiel). Det är omöjligt att skapa innovation utan gemensamma specifikationer och strategier i hela järnvägssystemet. Därför bör systempelaren i det gemensamma företaget för Europas järnvägar göra det möjligt för sektorn att konvergera till ett enda operativt koncept och en enda systemarkitektur, inklusive definitionen av de tjänster, funktionella block och gränssnitt som utgör grunden för driften av järnvägssystemet. Den bör tillhandahålla en övergripande ram för att, av omsorg om förstärkta rättigheter för de tågresande, säkerställa att forskningen inriktas på kundernas krav och operativa behov som är gemensamt överenskomna samt gemensamma kundkrav och operativa behov. Styrningsmodellen och beslutsprocessen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör återspegla kommissionens ledande roll när det gäller att förena och integrera Europas järnvägssystem, särskilt när det gäller att snabbt och effektivt genomföra det gemensamma operativa konceptet och systemarkitekturen, samtidigt som privata partner involveras i rådgivande och tekniska stödfunktioner och hänsyn tas till slutanvändarnas, inklusive tågresandes och arbetstagares, behov, särskilt i form av säkerhet och tillgänglighet för alla.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 61
(61)  Inom ramen för kommissionens prioriteringar för FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 3 för hållbar utveckling, och meddelandet Mot en övergripande strategi för Afrika23, har unionen åtagit sig att bidra till att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla, bygga upp ett ännu starkare partnerskap mellan våra båda kontinenter och stödja utvecklingen av forsknings- och innovationskapacitet i Afrika. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör ta itu med bristen på lämpliga diagnoser, behandlingar och vacciner, bland annat så kallad medicinsk teknik, för att hantera infektionssjukdomar som hiv, malaria och tuberkulos men även andra fattigdomsrelaterade och försummade infektionssjukdomar som är vanliga i Afrika, särskilt i Afrika söder om Sahara. Covid-19-pandemin har visat att infektionssjukdomar snabbt kan spridas över hela världen på grund av den ökade konnektiviteten i olika regioner i världen, genom världshandeln och turismen. Att utveckla medicinsk teknik är därför avgörande för att begränsa spridningen av infektionssjukdomar och bekämpa dem när de väl har spridit sig, för att skydda medborgarnas hälsa i de berörda länderna och i unionen. För att uppnå ett starkare globalt ledarskap på hälsoområdet än det nuvarande EDCTP2-initiativet bör partnerskapets tillämpningsområde utvidgas till att omfatta insatser mot nya hot i form av infektionssjukdomar, de ökande problemen med antimikrobiell resistens, icke-överförbara sjukdomar och samsjuklighet.
(61)  Inom ramen för kommissionens prioriteringar för FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 3 för hållbar utveckling, och meddelandet Mot en övergripande strategi för Afrika23, har unionen åtagit sig att bidra till att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla, bygga upp ett ännu starkare partnerskap mellan våra båda kontinenter och stödja utvecklingen av forsknings- och innovationskapacitet i Afrika. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör ta itu med bristen på lämpliga diagnoser, behandlingar och vacciner, bland annat så kallad medicinsk teknik, för att hantera infektionssjukdomar som hiv, malaria och tuberkulos men även andra fattigdomsrelaterade och försummade infektionssjukdomar som är vanliga i Afrika, särskilt i Afrika söder om Sahara. Covid-19-pandemin har visat att infektionssjukdomar snabbt kan spridas över hela världen på grund av de tätare förbindelserna mellan olika regioner i världen genom världshandeln och turismen. Att utveckla medicinsk teknik är därför avgörande för att begränsa spridningen av infektionssjukdomar och bekämpa dem när de väl har spridit sig, för att skydda medborgarnas hälsa, för att förbättra och främja hälsan i de berörda länderna och i unionen genom stöd till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och genom att minska ojämlikheten i hälsa och säkerställa lika och full tillgång till hälsa. För att uppnå ett starkare globalt ledarskap på hälsoområdet än det nuvarande EDCTP2-initiativet bör partnerskapets tillämpningsområde utvidgas till att omfatta insatser mot nya hot i form av infektionssjukdomar, de ökande problemen med antimikrobiell resistens, icke-överförbara sjukdomar och samsjuklighet.
__________________
__________________
23 Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet: Mot en övergripande strategi för Afrika, Bryssel, 9.3.2020, JOIN(2020) 4 final.
23 Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet: Mot en övergripande strategi för Afrika, Bryssel, 9.3.2020, JOIN(2020) 4 final.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 62
(62)  För att ta itu med infektionssjukdomar som drabbar Afrika söder om Sahara med moderna tekniska verktyg krävs ett stort antal aktörer och långsiktiga åtaganden. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör förmedla produktiva och hållbara nätverk och samarbete mellan nord–syd och syd–syd samt bygga upp förbindelser med flera organisationer inom den privata och offentliga sektorn för att stärka samarbetet mellan projekt och institutioner. Programmet bör också bidra till att upprätta nya nord–syd- och syd–syd-samarbeten för att genomföra studier i flera länder och på många olika platser i Afrika söder om Sahara. Dessutom bör en regelbunden internationell konferens, EDCTP-forumet, utgöra en plattform för forskare och relevanta nätverk från Europa, Afrika och andra länder för att utbyta resultat och idéer och upprätta samarbetsförbindelser.
(62)  För att ta itu med infektionssjukdomar som drabbar Afrika söder om Sahara med moderna tekniska verktyg krävs ett stort antal aktörer och långsiktiga åtaganden. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör förmedla produktiva och hållbara nätverk och samarbete mellan nord–syd och syd–syd samt bygga upp förbindelser med flera organisationer inom den privata, den icke vinstdrivande och den offentliga sektorn för att stärka samarbetet mellan projekt och institutioner och gå med som partner i olika projekt med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska investeringsbanken. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör inrätta kraftfulla länkar och synergier med de initiativ som hittills genomförts av Europeiska utvecklingsfonden och bör förbättra samordningen inom de olika verksamhetsområdena, samverka kring kapacitetsuppbyggnad och dela anläggningar och infrastruktur med de åtgärder som i Afrika stöds av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Programmet bör också bidra till att upprätta nya nord–syd- och syd–syd-samarbeten för att genomföra studier i flera länder och på många olika platser i Afrika söder om Sahara. Dessutom bör en regelbunden internationell konferens, EDCTP-forumet, utgöra en plattform för forskare och relevanta nätverk från Europa, Afrika och andra länder för att utbyta resultat och idéer och upprätta samarbetsförbindelser.
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 64
(64)  Det är viktigt att den forskningsverksamhet som finansieras av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 eller på annat sätt omfattas av dess arbetsprogram är helt förenlig med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll, etiska principer som ingår i Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration från 2008, de standarder för god klinisk sed som antagits av den internationella konferensen om harmonisering av tekniska krav för registrering av humanläkemedel, relevant unionslagstiftning och lokala etiska krav i de länder där forskningen ska bedrivas. Dessutom bör det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 kräva att de innovationer och insatser som utvecklas på grundval av resultaten av de indirekta åtgärder som stöds genom programmet är överkomliga och tillgängliga för utsatta befolkningsgrupper.
(64)  Det är viktigt att den forskningsverksamhet som finansieras av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 eller på annat sätt omfattas av dess arbetsprogram är helt förenlig med stadgan, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll, etiska principer som ingår i Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration från 2008, de standarder för god klinisk sed som antagits av den internationella konferensen om harmonisering av tekniska krav för registrering av humanläkemedel, relevant unionslagstiftning och lokala etiska krav i de länder där forskningen ska bedrivas. Dessutom bör det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 kräva att de innovationer och insatser som utvecklas på grundval av resultaten av de indirekta åtgärder som stöds genom programmet är överkomliga och tillgängliga för utsatta befolkningsgrupper som bor i miljöer präglade av resursknapphet. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör också stödja inrättandet av etiska kommittéer i afrikanska länder, till stöd för forsknings- och innovationsverksamheten.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 65
(65)  För att det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska lyckas och uppmuntra till deltagande i partnerskapet bör det gemensamma företagets finansiering begränsas till rättsliga enheter som är berättigade till finansiering inom ramen för Horisont Europa-programmet och som är etablerade i de stater som ingår i sammanslutningen för partnerskap mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning (EDCTP). Enheter som är etablerade i andra av unionens medlemsstater, associerade länder och länder i Afrika söder om Sahara bör fortfarande kunna delta i ansökningsomgångarna utan att få finansiering. Dessutom bör det vara möjligt för enheter som är etablerade i andra länder än EDCTP3-partnerskapets medlemmar att vara berättigade till finansiering i särskilda ämnen eller att lämna förslag för att hantera ett hot mot folkhälsan vid en inbjudan om detta föreskrivs i arbetsprogrammet. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör vidta alla lämpliga åtgärder, även avtalsmässiga, för att skydda unionens ekonomiska intressen. Man bör sträva efter att ingå vetenskapliga och tekniska avtal med tredjeländer. Om enheter som är etablerade i ett tredjeland utan ett sådant avtal deltar med finansiering i en indirekt åtgärd bör alternativa åtgärder för att skydda unionens intressen vidtas av det gemensamma företaget EDCTP3 innan sådana avtal ingås enligt följande: Åtgärdens ekonomiska samordnare bör vara etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land och förfinansieringsbeloppet och bidragsavtalets bestämmelser om ansvar bör anpassas så att de finansiella riskerna beaktas på lämpligt sätt.
(65)  För att det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska lyckas och uppmuntra till deltagande i partnerskapet bör det gemensamma företagets finansiering begränsas till rättsliga enheter som är berättigade till finansiering inom ramen för Horisont Europa-programmet och som är etablerade i de stater som ingår i sammanslutningen för partnerskap mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning (EDCTP). Enheter som är etablerade i andra av unionens medlemsstater, associerade länder och länder i Afrika söder om Sahara bör fortfarande kunna delta i ansökningsomgångarna utan att få finansiering. Dessutom bör det vara möjligt för enheter som är etablerade i andra länder än EDCTP3-partnerskapets medlemmar att vara berättigade till finansiering i särskilda ämnen eller att lämna förslag för att hantera ett hot mot folkhälsan vid en inbjudan om detta föreskrivs i arbetsprogrammet. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör vidta alla lämpliga åtgärder, även avtalsmässiga, för att skydda unionens ekonomiska intressen. Man bör sträva efter att ingå vetenskapliga och tekniska avtal med tredjeländer. Om enheter som är etablerade i ett tredjeland utan ett sådant avtal deltar med finansiering i en indirekt åtgärd bör alternativa åtgärder för att skydda unionens intressen vidtas av det gemensamma företaget EDCTP3 innan sådana avtal ingås enligt följande: Utom vid projekt som leds av afrikanska enheter och länder bör åtgärdens ekonomiska samordnare vara etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land och förfinansieringsbeloppet och bidragsavtalets bestämmelser om ansvar bör anpassas så att de finansiella riskerna beaktas på lämpligt sätt.
Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 66
(66)  Mot bakgrund av kommissionens prioriteringar ”En ekonomi som fungerar för människor” och ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern” bör den europeiska industrin, inklusive små och medelstora företag, bli grönare, mer cirkulär, mer digital och samtidigt förbli konkurrenskraftig på global nivå. Kommissionen har betonat den roll som medicintekniska produkter och digital teknik spelar för att hantera nya utmaningar och användningen av e-hälsotjänster för att tillhandahålla hälso- och sjukvård av hög kvalitet tillsammans med en uppmaning om att säkerställa tillgången på läkemedel till överkomliga priser för att tillgodose unionens behov samtidigt som den stöder en innovativ och världsledande europeisk läkemedelsindustri. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa syftar till att bidra till att stärka konkurrenskraften för unionens hälso- och sjukvårdsindustri som är en hörnsten i unionens kunskapsbaserade ekonomi, till ökad ekonomisk aktivitet i utvecklingen av medicinsk teknik, särskilt integrerade hälsolösningar, och därmed fungera som ett verktyg för att öka den tekniska suveräniteten och främja den digitala omvandlingen av våra samhällen. Sådana politiska prioriteringar kan uppnås genom att man sammanför de viktigaste aktörerna som är följande: Den akademiska världen, företag av olika storlek och slutanvändare av hälsoinnovationer, inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap inom forskning och innovation på hälsoområdet. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bör bidra till att uppnå målen i ”Europas cancerplan”9 och den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens10. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bör anpassas till den nya industristrategin för EU11, läkemedelsstrategin för EU12 och strategin för små och medelstora företag för ett hållbart och digitalt Europa13.
(66)  Mot bakgrund av kommissionens prioriteringar ”En ekonomi som fungerar för människor” och ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern” bör den europeiska industrin, inklusive små och medelstora företag och nystartade företag, bli miljöhållbar, mer cirkulär, mer digital och samtidigt förbli konkurrenskraftig på global nivå. Kommissionen har betonat den roll som medicintekniska produkter, förbättrad diagnostik, behandlingar och digital teknik spelar för att hantera nya hälsoutmaningar och användningen av e-hälsotjänster för att tillhandahålla hälso- och sjukvård av hög kvalitet tillsammans med en uppmaning om att säkerställa tillgången på läkemedel till överkomliga priser för att tillgodose patienternas behov samtidigt som den stöder en innovativ och världsledande europeisk läkemedelsindustri. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa syftar till att bidra till att stärka konkurrenskraften för unionens hälso- och sjukvårdsindustri inom utvecklingen av medicinsk teknik, särskilt integrerade hälsolösningar, och därmed förbättra kvaliteten på och tillhandahållandet av hälsotjänster i hela unionen, fungera som ett verktyg för ökad teknisk utveckling och innovativa lösningar och främja den digitala omvandlingen av våra samhällen. Sådana politiska prioriteringar kan uppnås genom att man sammanför de viktigaste aktörerna som är följande: Den offentliga sektorn, den akademiska världen, företag av olika storlek och slutanvändare av hälsoinnovationer, inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap inom forskning och innovation på hälsoområdet. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bör bidra till att uppnå målen i ”Europas cancerplan”9, canceruppdraget inom Horisont Europa och den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens10, varjämte det också bör stärka samverkan med de olika europeiska initiativen för sällsynta sjukdomar. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bör anpassas till den nya industristrategin för EU11 och uppdateringen av den, samt till läkemedelsstrategin för EU12 och strategin för små och medelstora företag för ett hållbart och digitalt Europa13. Synergier med Europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) bör eftersträvas för att vi ska få ett strukturerat samverkanssystem som låter unionen mera effektivt förutsäga och åtgärda hälsohot. Samarbetsmekanismer och synergier med programmet EU för hälsa är också till nytta för att förbättra unionens beredskap inför gränsöverskridande hälsohot, stärka hälso- och sjukvården och för att innovativa nya läkemedel ska bli mer tillgängliga och överkomligt prissatta. Det gemensamma företaget bör även utveckla synergier med det europeiska hälsodataområdet och med forskningsinitiativ inom området sällsynta sjukdomar.
__________________
__________________
9 https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12154-Europe-s-Beating-Cancer-Plan
9 https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12154-Europe-s-Beating-Cancer-Plan
10 https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/antimicrobial_resistance/docs/amr_2017_action-plan.pdf.
10 https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/antimicrobial_resistance/docs/amr_2017_action-plan.pdf.
11 COM(2020)0102.
11 COM(2020)0102.
12 COM(2020)0761.
12 COM(2020)0761.
13 COM(2020)0103.
13 COM(2020)0103.
Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 67
(67)  Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bygger på erfarenheterna från det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 (det gemensamma företaget IMI2), inklusive det arbete som utförts inom ramen för detta initiativ för att bekämpa covid-19-pandemin. I linje med rekommendationerna i interimsutvärderingen av det gemensamma företaget IMI214 måste ett efterföljande initiativ göra det möjligt för andra industrisektorer att aktivt engagera sig i läkemedelsindustrin för att dra nytta av deras sakkunskap när det gäller att utveckla nya hälso- och sjukvårdsinterventioner. Därför måste industrisektorerna omfatta den biofarmaceutiska läkemedelssektorn, biotekniska och medicintekniska sektorn, inklusive företag som är verksamma på det digitala området. Initiativet bör omfatta förebyggande åtgärd, diagnos, behandling och sjukdomshantering och måste fastställas med vederbörlig hänsyn till den stora bördan för patienterna och/eller samhället på grund av sjukdomens allvar och/eller antalet drabbade personer samt sjukdomens stora ekonomiska konsekvenser för patienterna samt hälso- och sjukvårdssystemen. De finansierade åtgärderna måste tillgodose unionens folkhälsobehov och stödja utvecklingen av framtida hälsoinnovationer som är säkra, människocentrerade, effektiva, kostnadseffektiva och överkomliga för patienter samt hälso- och sjukvårdssystem.
(67)  Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bygger på erfarenheterna från det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 (det gemensamma företaget IMI2), inklusive det arbete som utförts inom ramen för detta initiativ för att bekämpa covid-19-pandemin. I linje med rekommendationerna i interimsutvärderingen av det gemensamma företaget IMI214 måste ett efterföljande initiativ göra det möjligt för andra industrisektorer att aktivt engagera sig i läkemedelsindustrin för att dra nytta av deras sakkunskap när det gäller att utveckla nya hälso- och sjukvårdsinterventioner. Därför måste industrisektorerna omfatta den biofarmaceutiska läkemedelssektorn, biotekniska och medicintekniska sektorn, inklusive företag som är verksamma på det digitala området. Det nya initiativet bör säkerställa ett aktivt engagemang från civilsamhällets och patientorganisationernas sida. Initiativet bör omfatta förebyggande åtgärd, diagnos, behandling och sjukdomshantering och måste fastställas med vederbörlig hänsyn till den stora bördan för patienterna, deras familjer och/eller samhället på grund av sjukdomens allvar och/eller antalet personer som drabbats eller sannolikt kommer att drabbas samt sjukdomens stora ekonomiska konsekvenser för patienterna samt hälso- och sjukvårdssystemen. De finansierade åtgärderna måste tillgodose unionens folkhälsobehov och stödja utvecklingen av framtida hälsoinnovationer som är säkra, människo- och patientcentrerade, effektiva, kostnadseffektiva, tillgängliga och överkomliga för patienter samt hälso- och sjukvårdssystem, av omsorg om bättre hälsokvalitet.
__________________
__________________
14 Interimsutvärderingen av det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 (2014–2016) som verkade inom Horisont 2020 (ISBN 978–92–79–69299–4).
14 Interimsutvärderingen av det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 (2014–2016) som verkade inom Horisont 2020 (ISBN 978–92–79–69299–4).
Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 68
(68)  För att säkerställa bästa möjliga tillfälle att generera nya vetenskapliga idéer och framgångsrik forsknings- och innovationsverksamhet bör huvudaktörerna i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa vara forskare från olika typer av enheter, både offentliga och privata. Samtidigt bör slutanvändare som unionsmedborgare, hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare bidra till initiativets strategiska utformning och verksamhet och se till att det tillgodoser deras behov. Dessutom bör unionsomfattande och nationella tillsynsmyndigheter, organ för utvärdering av medicinsk teknik och vårdbetalare också på ett tidigt stadium bidra till partnerskapets verksamhet samtidigt som man ser till att inga intressekonflikter uppstår för att öka sannolikheten för att resultaten av finansierade åtgärder uppfyller de krav som är nödvändiga för att få genomslag och därmed uppnå de förväntade effekterna. Alla dessa indata bör bidra till att bättre rikta forskningsinsatserna mot områden där behoven inte tillgodosetts.
(68)  För att säkerställa bästa möjliga tillfälle att generera nya vetenskapliga idéer och framgångsrik forsknings- och innovationsverksamhet bör huvudaktörerna i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa vara forskare från olika typer av enheter, både offentliga och privata. Samtidigt bör slutanvändare som unionsmedborgare, deras familjer, samt konsumenter och patientgrupper, hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare jämte andra relevanta allmänintressegrupper från hela unionen, bidra till initiativets strategiska utformning och verksamhet. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bör säkerställa att den verksamhet som bedrivs tillgodoser dessa behov. Dessutom bör unionsomfattande och nationella tillsynsmyndigheter, organ för utvärdering av medicinsk teknik och vårdbetalare också på ett tidigt stadium bidra till partnerskapets verksamhet samtidigt som man ser till att inga intressekonflikter uppstår för att öka sannolikheten för att resultaten av finansierade åtgärder tillgodoser patienternas behov och uppfyller de krav som är nödvändiga för att få genomslag och därmed uppnå de förväntade effekterna. Alla dessa indata bör bidra till att bättre rikta forskningsinsatserna mot områden där behoven inte tillgodosetts eller är underfinansierade.
Ändring 54
Förslag till förordning
Skäl 70
(70)  Partnerskapets mål bör inriktas på området före det konkurrensutsatta stadiet och därigenom skapa en säker plats för effektivt samarbete mellan företag som är verksamma inom olika medicinska tekniker. För att spegla initiativets integrerande karaktär, bidra till att bryta barriärerna mellan de olika sektorerna inom hälso- och sjukvårdsindustrin och stärka samarbetet mellan industrin och den akademiska världen bör de flesta av de projekt som finansieras genom initiativet vara sektorsövergripande.
(70)  Partnerskapets mål bör inriktas på det icke-konkurrensutsatta området och området före det konkurrensutsatta stadiet och därigenom skapa en säker plats för effektivt och ändamålsenligt samarbete mellan företag som är verksamma inom olika medicinska tekniker. För att spegla initiativets integrerande karaktär, bidra till att bryta barriärerna mellan de olika sektorerna inom hälso- och sjukvårdsindustrin och stärka samarbetet mellan industrin och den akademiska världen bör de flesta av de projekt som finansieras genom initiativet vara sektorsövergripande.
Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 71
(71)  Termen viktig digital teknik avser elektroniska komponenter och system som ligger till grund för alla viktiga ekonomiska sektorer. Kommissionen betonade behovet av att behärska denna teknik i Europa, särskilt i samband med genomförandet av europeiska politiska prioriteringar som autonomi när det gäller digital teknik30. Områdets betydelse och de utmaningar som intressenterna i EU står inför kräver skyndsamma åtgärder för att undanröja de svaga länkarna i de europeiska innovations- och värdekedjorna. En mekanism på unionsnivå bör därför inrättas för att kombinera och fokusera medlemsstaternas, unionens och den privata sektorns tillhandahållande av stöd till forskning och innovation om elektroniska komponenter och system.
(71)  Termen viktig digital teknik avser elektroniska komponenter och system som ligger till grund för alla viktiga ekonomiska sektorer. Kommissionen betonade behovet av att behärska denna teknik i Europa, särskilt i samband med genomförandet av europeiska politiska prioriteringar som autonomi när det gäller digital teknik30. Områdets betydelse och de utmaningar som intressenterna i EU står inför kräver skyndsamma åtgärder för att undanröja de svaga länkarna i de europeiska innovations- och värdekedjorna. En mekanism på unionsnivå bör därför inrättas för att kombinera och fokusera medlemsstaternas, unionens och den privata sektorns tillhandahållande av stöd till forskning och innovation om elektroniska komponenter och system. Alliansen för processorer och halvledarteknik och alliansen för industridata, edgeteknik och molnteknik bör också komplettera det gemensamma företagets initiativ.
__________________
__________________
30 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Att forma Europas digitala framtid (COM(2020)0067).
30 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Att forma Europas digitala framtid (COM(2020)0067).
Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 72
(72)  Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör ta upp tydligt definierade ämnen som skulle göra det möjligt för europeiska industrier i stort att utforma, tillverka och använda den mest innovativa tekniken i elektroniska komponenter och system. Strukturerat och samordnat finansiellt stöd på europeisk nivå är nödvändigt för att hjälpa forskarlag och europeiska industrier att behålla sina nuvarande starka sidor i en mycket konkurrensutsatt internationell miljö och överbrygga klyftan i teknik som är avgörande för en digital omvandling i Europa som återspeglar unionens grundläggande värden som integritet och förtroende, säkerhet och trygghet. Samarbete mellan berörda parter i ekosystemet, som representerar alla delar av värdekedjorna, är avgörande för utvecklingen av ny teknik och en snabb spridning av innovation på marknaden. Öppenhet och flexibilitet för att integrera relevanta intressenter, särskilt små och medelstora företag, inom framväxande eller angränsande teknikområden eller inom båda är också av avgörande betydelse.
(72)  Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör ta upp tydligt definierade ämnen som skulle göra det möjligt för europeiska industrier i stort att utforma, tillverka och använda den mest innovativa tekniken i elektroniska komponenter och system. Strukturerat och samordnat finansiellt stöd på europeisk nivå är nödvändigt för att hjälpa forskarlag och europeiska industrier att behålla sina nuvarande starka sidor i en mycket konkurrensutsatt internationell miljö och överbrygga klyftan i teknik som är avgörande för en digital omvandling av unionen och för dess tekniska ledarskap, som återspeglar unionens grundläggande värden och de grundläggande rättigheterna som integritet, dataskydd och förtroende, säkerhet och trygghet på alla nivåer i värdekedjorna. Samarbete mellan berörda parter i ekosystemet, som representerar alla delar av värdekedjorna, är avgörande för utvecklingen av ny teknik som bygger på inbyggt integritetsskydd och inbyggd säkerhet och en snabb spridning av innovation på marknaden för denna teknik. Öppenhet och flexibilitet för att integrera civilsamhällesorganisationer och relevanta intressenter, särskilt små och medelstora företag, inom framväxande eller angränsande teknikområden eller inom båda är också av avgörande betydelse. Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör också utveckla forskningsverksamhet för att bidra till att uppnå målen i kommissionens meddelande av den 9 mars 2021 Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet.
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 73
(73)  Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör kombinera de finansiella och tekniska medel som är nödvändiga för att hantera den ökande innovationstakten på detta område, skapa betydande spridningseffekter för samhället och dela risktagande genom att anpassa strategier och investeringar till ett gemensamt europeiskt intresse. Därför bör medlemmarna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik vara unionen, medlemsstaterna och de länder som är associerade till Horisont Europa på frivillig basis och sammanslutningar som privata medlemmar som företräder deras ingående företag [och andra rättsliga enheter som är verksamma på området elektroniska komponenter och system i Europa]. Medlemsstaternas deltagande kommer dessutom att underlätta en enhetlig anpassning till nationella program och strategier, minska överlappningar och fragmentering av insatserna och samtidigt säkerställa synergier mellan intressenter och verksamheter.
(73)  Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör kombinera de finansiella och tekniska medel som är nödvändiga för att hantera den ökande innovationstakten på detta område, skapa betydande spridningseffekter för samhället genom att anpassa strategier och investeringar till ett gemensamt europeiskt intresse. Därför bör medlemmarna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik vara unionen, medlemsstaterna och de länder som är associerade till Horisont Europa på frivillig basis och sammanslutningar som privata medlemmar som företräder deras ingående företag [och andra rättsliga enheter som är verksamma på området elektroniska komponenter och system i Europa]. Medlemsstaternas deltagande kommer dessutom att underlätta en enhetlig anpassning till nationella program och strategier, minska överlappningar och fragmentering av insatserna och samtidigt säkerställa synergier mellan intressenter och verksamheter.
Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 74
(74)  I enlighet med [artikel 8.1 c] i Horisont Europa-förordningen bör deltagande stater anförtro det gemensamma företaget för viktig digital teknik genomförandet av sina bidrag till sina nationella deltagare i indirekta åtgärder. Stödmottagarna bör underteckna ett enda bidragsavtal med det gemensamma företaget i enlighet med reglerna för Horisont Europa, inklusive respektive ram för immateriella rättigheter beroende på vilket unionsprogram som stöder motsvarande bidragsverksamhet. Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör behandla ersättningsanspråken och verkställa betalningarna till stödmottagarna.
(74)  I enlighet med [artikel 8.1 c] i Horisont Europa-förordningen bör de gemensamma företagen centralt och samordnat förvalta alla ekonomiska bidrag. Varje deltagande stat bör därför ingå en administrativ överenskommelse med det gemensamma företaget om fastställande av samordningsmekanismen för betalning av och rapportering om bidrag till sökande som är etablerade i den deltagande staten. För att säkerställa samstämmighet med sina nationella strategiska prioriteringar bör deltagande stater ha vetorätt mot att deras nationella finansiella bidrag används för specifika sökande.
Ändring 59
Förslag till förordning
Skäl 77
(77)  Unionens rättsliga ram för det gemensamma europeiska luftrummet31 syftar till att reformera det europeiska systemet för flygledningstjänst (ATM) genom institutionella, operativa, tekniska och regleringsmässiga åtgärder i syfte att förbättra dess prestanda i fråga om kapacitet, säkerhet, effektivitet och miljöpåverkan.
(77)  Unionens rättsliga ram för det gemensamma europeiska luftrummet31 syftar till att reformera det europeiska systemet för flygledningstjänst (ATM) genom institutionella, operativa, tekniska och regleringsmässiga åtgärder i syfte att förbättra dess prestanda i fråga om kapacitet, säkerhet, effektivitet, klimat- och miljöpåverkan.
__________________
__________________
31 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 96, 31.3.2004, s. 1).
31 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (EUT L 96, 31.3.2004, s. 1).
Ändring 60
Förslag till förordning
Skäl 78
(78)  Forsknings- och utvecklingsprojektet för flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet (Sesar-projektet)32 syftar till att modernisera flygledningstjänsten och kombinera teknisk och operativ innovation till stöd för det gemensamma europeiska luftrummet. Syftet är att tillhandahålla tekniska lösningar för en högpresterande flygledningstjänst senast 2035 för att möjliggöra en obelastad, ännu säkrare och miljövänligare funktion inom luftfartssektorn. Sesar-projektet omfattar tre sammanhängande, kontinuerliga och föränderliga samarbetsprocesser som definierar, utvecklar och inför innovativa tekniska system och operativa förfaranden som ligger till grund för det digitala europeiska luftrummet enligt huvudplanen för den europeiska flygledningstjänsten33.
(78)  Forsknings- och utvecklingsprojektet för flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet (Sesar-projektet)32 syftar till att modernisera flygledningstjänsten och kombinera teknisk och operativ innovation till stöd för det gemensamma europeiska luftrummet. Syftet är att tillhandahålla tekniska lösningar för en högpresterande flygledningstjänst senast 2035 för att möjliggöra en obelastad, ännu säkrare samt miljö- och klimatvänligare funktion inom luftfartssektorn, i linje med den europeiska gröna given och den europeiska klimatlagen. Sesar-projektet omfattar tre sammanhängande, kontinuerliga och föränderliga samarbetsprocesser som definierar, utvecklar och inför innovativa tekniska system och operativa förfaranden som ligger till grund för det digitala europeiska luftrummet enligt huvudplanen för den europeiska flygledningstjänsten33.
__________________
__________________
32 Rådets förordning (EG) nr 219/2007 av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar), EUT L 64, 2.3.2007, s. 1.
32 Rådets förordning (EG) nr 219/2007 av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar), EUT L 64, 2.3.2007, s. 1.
33 Rådets beslut 2009/320/EG om godkännande av huvudplanen för det europeiska systemet för flygledningstjänsten för Sesar-projektet (EUT L 95, 9.4.2009, s. 41).
33 Rådets beslut 2009/320/EG om godkännande av huvudplanen för det europeiska systemet för flygledningstjänsten för Sesar-projektet (EUT L 95, 9.4.2009, s. 41).
Ändring 61
Förslag till förordning
Skäl 79
(79)  Huvudplanen för det europeiska nätet för flygledningstjänst är planeringsverktyget för modernisering av flygledningstjänsten i hela Europa som kopplar samman forsknings- och innovationsverksamhet inom flygledningstjänsten med scenarier för verksamhet för att införa och därigenom uppnå prestationsmålen för det gemensamma europeiska luftrummet.
(79)  Huvudplanen för det europeiska nätet för flygledningstjänst är planeringsverktyget för modernisering av flygledningstjänsten i hela Europa som kopplar samman forsknings- och innovationsverksamhet inom flygledningstjänsten med scenarier för verksamhet för att införa och därigenom uppnå prestationsmålen för det gemensamma europeiska luftrummet, inte bara för att enskilda flygningar ska bli effektivare, utan också för att luftfartens totala kapacitet fortlöpande ska kunna anpassas jämsides med teknikens framsteg.
Ändring 62
Förslag till förordning
Skäl 81
(81)  Det gemensamma företaget Sesar 3 bör bygga vidare på erfarenheterna från det gemensamma företaget Sesar och fortsätta sin samordnande roll för forskning om flygledningstjänster i unionen. Huvudmålen för det gemensamma företaget Sesar 3 bör vara att stärka och ytterligare integrera forsknings- och innovationskapaciteten i Europa, bidra till att påskynda digitaliseringen av sektorn och göra den mer motståndskraftig och anpassningsbar till variationer i trafiken. Det bör genom innovation stärka konkurrenskraften för bemannade och obemannade lufttransporttjänster och flygledningstjänster för att stödja ekonomisk återhämtning och tillväxt. Det bör utveckla och påskynda spridningen på marknaden av innovativa lösningar för att inrätta det gemensamma europeiska luftrummet som det mest effektiva och miljövänliga luftrummet att flyga i över hela världen.
(81)  Det gemensamma företaget Sesar 3 bör bygga vidare på erfarenheterna från det gemensamma företaget Sesar och fortsätta sin samordnande roll för forskning om flygledningstjänster i unionen. Huvudmålen för det gemensamma företaget Sesar 3 bör kunna stödja de åtgärder som är avsedda att stärka och ytterligare integrera forsknings- och innovationskapaciteten i Europa, vilket i sin tur skulle bidra till att påskynda digitaliseringen av sektorn och göra den mer motståndskraftig och anpassningsbar till variationer i trafiken. Det bör genom innovation bidra till att stärka konkurrenskraften för bemannade och obemannade lufttransporttjänster och flygledningstjänster för att stödja ekonomisk och social återhämtning och tillväxt. Det bör stödja utvecklingen och påskynda spridningen på marknaden av innovativa lösningar för att inrätta det gemensamma europeiska luftrummet som det mest effektiva och miljövänliga luftrummet att flyga i över hela världen.
Ändring 63
Förslag till förordning
Skäl 83
(83)  Deltagandet i det gemensamma företaget Sesar 3 bör vara öppet för bredast möjliga urval och representation av intressenter från alla medlemsstater och länder som är associerade med Horisont Europa, inklusive små och medelstora företag genom olika former av deltagande. Deltagandet bör särskilt säkerställa en lämplig balans mellan utrustningstillverkare för både bemannad och obemannad luftfart, luftrummets användare, leverantörer av flygtrafiktjänster, flygplatser, militära organisationer och yrkesorganisationer och erbjuda möjligheter för små och medelstora företag, den akademiska världen och forskningsorganisationer. För att identifiera de mest lovande strategierna och de enheter som är kapabla att följa dem utlyste kommissionen en inbjudan att anmäla intresse för potentiella medlemmar. Styrelsen bör ha rätt att välja associerade medlemmar på grundval av resultaten av denna inbjudan för att möjliggöra en snabb utvidgning av gruppen av medlemmar.
(83)  Deltagandet i det gemensamma företaget Sesar 3 bör vara öppet för bredast möjliga urval och representation av intressenter från alla medlemsstater och länder som är associerade med Horisont Europa, inklusive små och medelstora företag, vetenskapliga experter och relevanta civilsamhällesorganisationer, bland annat på miljö- och klimatområdena genom olika former av deltagande. Deltagandet bör särskilt säkerställa en lämplig balans mellan utrustningstillverkare för både bemannad och obemannad luftfart, luftrummets användare, leverantörer av flygtrafiktjänster, flygplatser, militära organisationer och yrkesorganisationer och erbjuda möjligheter för små och medelstora företag, den akademiska världen och forskningsorganisationer. För att identifiera de mest lovande strategierna och de enheter som är kapabla att följa dem utlyste kommissionen en inbjudan att anmäla intresse för potentiella medlemmar. Styrelsen bör ha rätt att välja associerade medlemmar på grundval av resultaten av denna inbjudan för att möjliggöra en snabb utvidgning av gruppen av medlemmar.
Ändring 64
Förslag till förordning
Skäl 86
(86)  Eurocontrols verkställande organ har lämplig infrastruktur och nödvändiga stödtjänster för administration, it, kommunikation och logistik. Det gemensamma företaget Sesar 3 bör dra nytta av sådan infrastruktur och sådana tjänster från Eurocontrol. I detta sammanhang finns det få potentiella synergieffekter som skulle kunna uppnås genom en sammanslagning av administrativa resurser med andra gemensamma företag genom ett gemensamt back office. Därför bör det gemensamma företaget Sesar 3 välja att inte omfattas av de gemensamma back office-funktioner som inrättas genom denna förordning.
(86)  Eurocontrols verkställande organ har lämplig infrastruktur och nödvändiga stödtjänster för administration, it, kommunikation och logistik. Det gemensamma företaget Sesar 3 bör dra nytta av sådan infrastruktur och sådana tjänster från Eurocontrol. I detta sammanhang finns det få potentiella synergieffekter som skulle kunna uppnås genom en sammanslagning av administrativa resurser med andra gemensamma företag. Därför bör det gemensamma företaget Sesar 3 välja att inte omfattas av de gemensamma back office-funktioner som inrättas genom denna förordning.
Ändring 65
Förslag till förordning
Skäl 88
(88)  Mot bakgrund av Europeiska kommissionens prioriteringar för 2019–2024 ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern”, ”En ekonomi som verkar för människor” och de policymål som anges i dess meddelanden ”Att forma Europas digitala framtid” måste Europa utveckla kritisk digital infrastruktur som bygger på 5G-nät och bygga upp sin tekniska kapacitet mot 6G inom en tidsram till 2030. I detta sammanhang har kommissionen betonat den strategiska betydelsen av ett europeiskt partnerskap för smarta nät och tjänster för att tillhandahålla säkra konnektivitetsbaserade tjänster till konsumenter och företag. Dessa prioriteringar kan uppnås genom att man sammanför nyckelaktörerna, dvs. näringslivet, den akademiska världen och offentliga myndigheter, inom ramen för ett europeiskt partnerskap som bygger på resultaten av det offentlig-privata partnerskapet 5G som framgångsrikt har utvecklat 5G-teknik och dito standarder.
(88)  Mot bakgrund av Europeiska kommissionens prioriteringar för 2019–2024 ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern”, ”En ekonomi som verkar för människor” och de policymål som anges i dess meddelanden Att forma Europas digitala framtid och Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet måste Europa utveckla kritisk digital infrastruktur som bygger på 5G-nät och bygga upp sin kunskapsbas och tekniska kapacitet mot 6G, tillsammans med ny relevant kommunikationsteknik, inom en tidsram till 2030. I detta sammanhang har kommissionen betonat den strategiska betydelsen av ett europeiskt partnerskap för smarta nät och tjänster för att tillhandahålla säkra konnektivitetsbaserade tjänster till konsumenter och företag. Dessa prioriteringar kan uppnås genom att man sammanför nyckelaktörerna, dvs. näringslivet, den akademiska världen, civilsamhällesorganisationer och offentliga myndigheter, inom ramen för ett europeiskt partnerskap som bygger på resultaten av det offentlig-privata partnerskapet 5G som framgångsrikt har utvecklat 5G-teknik och dito standarder.
Ändring 66
Förslag till förordning
Skäl 89
(89)  Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster är utformat för att ta itu med politiska frågor på området digital infrastruktur och utvidga det tekniska tillämpningsområdet för forskning och innovation för 6G-nät. Det bör, i nära samarbete med medlemsstaterna, stärka svaret på unionens politiska och sociala behov när det gäller energieffektivitet, cybersäkerhet, teknisk suveränitet, integritet och etik och kommer att utvidga forsknings- och innovationsområdet från nätverk till molnbaserade tjänster samt komponenter och utrustning som möjliggör tjänster för medborgarna och ett brett spektrum av ekonomiska sektorer som hälso- och sjukvård, transport, tillverkning och medier.
(89)  Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster är utformat för att ta itu med politiska frågor på området digital infrastruktur och utvidga det tekniska tillämpningsområdet för forskning och innovation för 6G-nät och andra kommunikationsnät. Det bör, i nära samarbete med medlemsstaterna, stärka svaret på unionens politiska och sociala behov när det gäller energieffektivitet, cybersäkerhet, teknisk suveränitet och motståndskraft, integritet och etik och kommer att utvidga forsknings- och innovationsområdet från nätverk till molnbaserade tjänster samt komponenter och utrustning som möjliggör tjänster för medborgarna och ett brett spektrum av ekonomiska och sociala sektorer som hälso- och sjukvård, transport, tillverkning och medier.
Ändring 67
Förslag till förordning
Skäl 91
(91)  Avancerade 5G-infrastrukturer kommer att ligga till grund för utvecklingen av ekosystemen för den digitala och gröna omställningen och, i nästa steg, för Europas ståndpunkt att införa 6G-teknik. Fonden för ett sammanlänkat Europa – digitalt, programmet för ett digitalt Europa och InvestEU erbjuder möjligheter till utveckling av 5G och senare 6G-baserade digitala ekosystem. Med tanke på den breda uppsättning offentliga och privata aktörer som deltar i sådana utvecklingsprojekt är det viktigt att samordna upprättandet av en strategisk agenda, bidraget till programplaneringen samt information till och engagemang från berörda parter i samband med sådana program. Som en strategisk grund för dessa uppgifter bör det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster samordna utvecklingen av strategiska införandeagendor för relevanta införandeområden, till exempel 5G-system längs vägar och längs järnvägar. Dessa dagordningar bör bland annat innehålla färdplaner för införande, de viktigaste alternativen för samarbetsmodeller och andra strategiska frågor.
(91)  Avancerade 5G-infrastrukturer kan ligga till grund för utvecklingen av ekosystemen för den digitala och gröna omställningen och, i nästa steg, för Europas ståndpunkt att med öppenhet och transparens införa 6G-teknik, eftersom globala och kompatibla standarder för 6G skulle ge sänkta kostnader, effektivare digitala leveranskedjor och bättre innovation. Fonden för ett sammanlänkat Europa – digitalt, programmet för ett digitalt Europa och InvestEU erbjuder möjligheter till utveckling av 5G och senare 6G-baserade digitala ekosystem. Med tanke på den breda uppsättning offentliga och privata aktörer som deltar i sådana utvecklingsprojekt är det viktigt att underlätta upprättandet av en strategisk agenda, bidraget till programplaneringen samt information till och engagemang från berörda parter i samband med sådana program. Som en strategisk grund för dessa uppgifter bör det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster samordna utvecklingen av strategiska införandeagendor för relevanta införandeområden, till exempel 5G-system längs vägar och längs järnvägar. Dessa dagordningar bör bland annat innehålla färdplaner för införande, rekommendationer om teknik, de viktigaste alternativen för samarbetsmodeller och andra strategiska frågor.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 1
Genom denna förordning inrättas nio gemensamma företag i den mening som avses i artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för genomförandet av de institutionaliserade europeiska partnerskap som definieras i [artikel 2.3] och som avses i [artikel 8.1 c] i förordningen om Horisont Europa. Den fastställer deras mål och uppgifter, medlemskap, organisation och andra verksamhetsregler.
Genom denna förordning inrättas nio gemensamma företag i den mening som avses i artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för genomförandet av de institutionaliserade europeiska partnerskap som definieras i [artikel 2.3] och som avses i [artikel 8.1 c] i Horisont Europa-förordningen samt i bilaga III till den förordningen. Den fastställer deras mål och uppgifter, medlemskap, organisation och andra verksamhetsregler, bland annat om transparens och ansvarsskyldighet.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 6a (nytt)
6a.  anknuten enhet: enheter enligt definitionen i artikel 187.1 i budgetförordningen.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9
9.  kompletterande verksamhet: en verksamhet utanför huvuddelen av arbetsprogrammet som inte får ekonomiskt stöd från det gemensamma företaget men som bidrar till dess mål och är direkt kopplad till utnyttjandet av resultat från projekt inom det gemensamma företaget eller dess föregående initiativ eller har ett betydande mervärde för unionen.
9.  kompletterande verksamhet: en verksamhet som ingår i den årliga plan som handlar om kompletterande verksamheter och bifogats huvuddelen av arbetsprogrammet och som inte får ekonomiskt stöd från det gemensamma företaget men som bidrar direkt till dess mål och är direkt kopplad till utnyttjandet av resultat från projekt inom det gemensamma företaget eller dess föregående initiativ eller har ett betydande mervärde för unionen, och som bidrar till unionens politik.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
1.  De gemensamma företag som anges i artikel 3 ska bidra till de allmänna mål för Horisont Europa-förordningen som anges i [artikel 3] i den förordningen.
1.  De gemensamma företag som anges i artikel 3 ska bidra till de allmänna och särskilda mål för Horisont Europa-förordningen som anges i [artikel 3] i den förordningen.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – inledningen
2.  De gemensamma företagen ska, genom partnernas deltagande och engagemang i utformningen och genomförandet av ett program för forsknings- och innovationsverksamhet, uppnå följande allmänna mål:
2.  De gemensamma företagen ska uppnå följande allmänna mål:
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led a
(a)  Stärka och integrera unionens vetenskapliga och tekniska kapacitet för att stödja skapande och spridning av högkvalitativ ny kunskap, särskilt i syfte att möta globala utmaningar, säkerställa unionens konkurrenskraft och hållbarhet och bidra till ett förstärkt europeiskt forskningsområde.
(a)  Stärka och integrera unionens, medlemsstaternas och regionernas vetenskapliga, innovativa och tekniska kapacitet för att stödja skapande och spridning av högkvalitativ ny kunskap, särskilt i syfte att möta globala samhällsutmaningar, säkerställa och förbättra unionens konkurrenskraft, ge ökat europeiskt mervärde samt bättre motståndskraft och hållbarhet och bidra till ett förstärkt europeiskt forskningsområde.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led b
(b)  Säkerställa ett hållbart globalt ledarskap för unionens värdekedjor och unionens öppna strategiska oberoende inom viktig teknik och viktiga industrier, i linje med industristrategin för EU.
(b)  Säkerställa ett hållbart globalt ledarskap för unionens värdekedjor och deras motståndskraft och slå vakt om unionens strategiska oberoende inom viktig teknik och viktiga industrier, samtidigt som en öppen ekonomi bevaras, i linje med EU:s industristrategi och dess strategi för små och medelstora företag, den europeiska gröna given, annan unionspolitik och den europeiska återhämtningsplanen.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led c
(c)  Utveckla och påskynda spridningen av innovativa lösningar i hela unionen för att ta itu med klimat-, miljö- och hälsoutmaningar och andra globala samhällsutmaningar, och därigenom bidra till unionens strategiska prioriteringar, i synnerhet att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling och uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050.
(c)  Utveckla och påskynda spridningen av innovativa lösningar i hela unionen för att ta itu med klimat-, miljö- och hälsoutmaningar, digitala utmaningar och andra globala samhällsutmaningar, och därigenom bidra till unionens strategiska prioriteringar, påskynda unionens ekonomiska tillväxt och stimulera innovationsekosystemet, samtidigt som FN:s mål för hållbar utveckling uppnås och unionen blir klimatneutral allra senast 2050, i linje med Parisavtalet.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led a
(a)  Öka den kritiska massan och den vetenskapliga kapaciteten inom sektorsövergripande och tvärvetenskaplig forskning och innovation i hela unionen.
(a)  Öka den kritiska massan och den vetenskapliga och tekniska kapaciteten inom sektorsövergripande och tvärvetenskaplig forskningssamverkan och innovation i hela unionen.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led b
(b)  Påskynda den sociala, ekologiska och ekonomiska omställningen inom områden och sektorer av strategisk betydelse för unionens prioriteringar, särskilt för att senast 2030 minska utsläppen av växthusgaser i enlighet med de mål som fastställts i linje med den europeiska gröna given.
(b)  Påskynda den gröna och digitala omställningen inom områden och sektorer av strategisk betydelse för unionens prioriteringar, särskilt för att senast 2030 minska utsläppen av växthusgaser i enlighet med de klimat- och energimål som fastställts i linje med den europeiska gröna given och den europeiska klimatlagen samt för att bidra till en utsläpps- och giftfri miljö och samtidigt bevara och återställa ekosystem och biologisk mångfald.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led c
(c)  Förbättra innovationskapaciteten och innovationsresultaten i befintliga och nya europeiska värdekedjor för forskning och innovation, inbegripet i små och medelstora företag.
(c)  Förbättra kapaciteten för och resultaten av forskning och innovation i befintliga och nya europeiska ekosystem och värdekedjor, inbegripet i små och medelstora företag och nystartade företag.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led d
(d)  Påskynda införandet, tillämpningen och spridningen av innovativa lösningar i förstärkta europeiska forsknings- och innovationsekosystem, bland annat genom ett brett och tidigt engagemang och gemensamt skapande med slutanvändare, allmänheten och tillsyns- och standardiseringsorgan.
(d)  Påskynda införandet, tillämpningen och spridningen av innovativa lösningar, teknikformer, tjänster och färdigheter i förstärkta europeiska forsknings- och innovationsekosystem samt industriella ekosystem, bland annat genom ett brett och tidigt engagemang och gemensamt skapande med slutanvändare, bland dem också små och medelstora företag, nystartade företag, konsumentorganisationer, allmänheten och tillsyns- och standardiseringsorgan.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led da (nytt)
(da)  Bidra till att minska det specifika kompetensunderskottet i unionen genom att öka medvetenheten och bidra till uppbyggnaden av ny kunskap och nytt humankapital inom sina respektive forskningsområden. Bidra till att påskynda dels kompetenshöjningen för och omskolningen av europeiska arbetstagare, dels små och medelstora företags deltagande i de industriella ekosystem som är kopplade till de gemensamma företagens verksamhet. Underlätta integreringen av relevant vetenskaplig kompetens och innovationskompetens i hela unionen i europeiska ekosystem och värdekedjor för forskning och innovation.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led e
(e)  Åstadkomma miljö- och produktivitetsförbättringar för nya produkter och tjänster genom utnyttjande av unionens kapacitet och resurser.
(e)   nya produkter, teknikformer, tillämpningar och tjänster att bli energi- och resurssnålare och bättre ur synvinkel av hållbarhet, samhälle, produktivitet och cirkularitet genom sammanlänkning av unionens kapacitet och resurser och fullständigt utnyttjande av dem.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led ea (nytt)
(ea)  Bidra till att överbrygga klyftan mellan könen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i Europa och till att integrera jämställdhetsperspektivet i forskningsresultat som uppnåtts av europeiska partnerskap, så att de europeiska partnerskapen bättre anpassas till jämställdhetsmålen.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led eb (nytt)
(eb)  Söka efter möjligheter att informera studerande som kan tänkas vilja göra karriär inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och inom andra områden som hör ihop med de gemensamma företagens operativa verksamhet.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4a (ny)
4a.  De gemensamma företagen ska i sitt forskningsarbete eftersträva synergier med de europeiska struktur- och investeringsfonderna, andra Horisont Europa-initiativ samt alla unionsprogram som rör forskning, innovation och konkurrenskraft. Dessutom ska de gemensamma företagen nära samarbeta med kommissionens gemensamma forskningscentrum inom sina respektive vetenskapliga områden.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led a
(a)  Stärka och sprida spetskompetens, bland annat genom att främja ett bredare deltagande i hela unionen.
(a)  Stärka och sprida spetskompetens, bland annat genom att främja ett bredare deltagande och en större geografisk spridning i hela unionen, även i form av deltagande från medlemsstater som för närvarande anses ha blygsamma och måttliga innovationsresultat enligt den europeiska resultattavlan för innovation.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa)  Främja och belöna vetenskaplig spetskompetens, också genom att se till att vetenskapens och grundforskningens senaste resultat beaktas vid genomförandet av verksamheterna.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led c
(c)  Stärka kopplingen mellan forskning, innovation och, i tillämpliga fall, utbildningspolitik och andra politikområden, inbegripet komplementaritet med forsknings- och innovationspolitik och forsknings- och innovationsverksamhet på nationell och regional nivå samt på unionsnivå.
(c)  Stärka kopplingen mellan forskning, innovation och, i tillämpliga fall, jämställdhet, utbildningspolitik och andra politikområden, inbegripet komplementaritet med kompetensutveckling, forsknings- och innovationspolitik och forsknings- och innovationsverksamhet på nationell och regional nivå samt på unionsnivå.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Främja ansvarsfull forskning och innovation, med beaktande av försiktighetsprincipen.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led cb (nytt)
(cb)  Stärka jämställdhetsaspekten inom forskning och innovation och inom alla de gemensamma företagen.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led e
(e)  Stärka det internationella samarbetet.
(e)  Stärka det internationella samarbetet, i linje med unionens utrikespolitiska mål och internationella åtaganden, och främja EU:s konkurrenskraft och industriella ledarskap, varvid unionens strategiska oberoende ska respekteras men en öppen ekonomi få finnas kvar.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led f
(f)  Öka allmänhetens medvetenhet om, acceptans av, efterfrågan på och användning av nya lösningar genom att involvera allmänheten och olika slutanvändare i processer för gemensam utformning och gemensamt skapande.
(f)  Öka allmänhetens medvetenhet om, acceptans av, efterfrågan på och användning av nya lösningar genom att involvera allmänheten, civilsamhällesorganisationer, konsumentorganisationer och olika slutanvändare, bland dem också små och medelstora företag och nystartade företag, i processer för gemensam utformning och gemensamt skapande.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led g
(g)  Uppmuntra utnyttjandet av forsknings- och innovationsresultat och aktivt sprida och utnyttja resultat, särskilt för mobilisering av privata investeringar och policyutveckling.
(g)  Uppmuntra den aktiva spridningen och användningen av forsknings- och innovationsresultat och utnyttjandet av dem, också för policyutveckling, genom standardisering, upphandling av innovativa lösningar och förkommersiell upphandling, för att påskynda marknadslanseringen av forskningsutfall och forskningsresultat inom sina respektive forskningsområden.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led h
(h)  Påskynda industriell omställning, bland annat genom förbättrad förmåga till innovation.
(h)  Påskynda industriell omställning och motståndskraft överallt i värdekedjorna, bland annat genom förbättrad förmåga till innovation.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led ha (nytt)
(ha)  Öka kompetensen och erfarenheterna överallt i unionen bland studerande, akademiker och experter genom uppmuntran till utveckling av särskilda universitetsexamina och utbildningsprogram inom de olika områdena, varvid särskild uppmärksamhet ska ägnas jämställdhetsfrågor och säkerställande av så bred geografisk täckning som möjligt i unionen.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led i
(i)  Stödja ett evidensbaserat genomförande av relaterad unionspolitik samt reglerings- och standardiseringsverksamhet och hållbara investeringar på europeisk och global nivå.
(i)  Stödja ett på vetenskaplig evidens baserat genomförande av relaterad unionspolitik samt reglerings- och standardiseringsverksamhet och hållbara investeringar på nationell, europeisk och global nivå.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led a
(a)  Tillhandahålla ekonomiskt stöd, främst i form av bidrag, till indirekta forsknings- och innovationsåtgärder som valts ut efter öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar, om inget annat anges i deras arbetsprogram.
(a)  Tillhandahålla ekonomiskt stöd, främst i form av bidrag, till indirekta forsknings- och innovationsåtgärder som valts ut efter öppna, rättvisa, transparenta och konkurrensutsatta ansökningsomgångar, utom i vederbörligen motiverade fall som ska anges i deras arbetsprogram.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led b
(b)  Utveckla ett nära samarbete och säkerställa samordning med andra europeiska partnerskap, bland annat genom att vid behov avsätta en del av det gemensamma företagets budget till gemensamma ansökningsomgångar.
(b)  Utveckla ett nära samarbete och säkerställa samordning och synergier med andra europeiska partnerskap, bland annat genom att vid behov avsätta en del av det gemensamma företagets budget till gemensamma ansökningsomgångar.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led c
(c)  Eftersträva synergier med och, när så är lämpligt, söka möjligheter till ytterligare finansiering från relevanta verksamheter och program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, särskilt med sådana som stöder spridningen av innovativa lösningar, utbildning och regional utveckling, t.ex. de sammanhållningspolitiska fonderna, i linje med strategier för smart specialisering.
(c)  Eftersträva och säkerställa verkningsfulla synergier med och, när så är lämpligt, söka möjligheter till ytterligare finansiering från relevanta verksamheter och program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, särskilt med sådana som stöder spridningen och marknadslanseringen av innovativa lösningar, utbildning och regional utveckling, t.ex. de sammanhållningspolitiska fonderna, i linje med strategier för smart specialisering, samt med de europeiska finansinstituten, såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska investeringsbanken, och med relevanta industriallianser samt stiftelser och fonder för välgörenhet.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Stärka kopplingen mellan forskning, innovation och de åtgärder som planeras i kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (den europeiska kompetensagendan), särskilt de som syftar till att utveckla färdigheter för att stödja den gröna och den digitala omställningen och för att öka antalet utexaminerade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, särskilt i de industriella ekosystem som är kopplade till de gemensamma företagens verksamhet.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led d
(d)  Säkerställa att deras verksamhet bidrar till den strategiska fleråriga planeringen, rapporteringen, övervakningen och utvärderingen samt till uppfyllandet av andra krav i Horisont Europa enligt [artiklarna 45 och 47] i Horisont Europa-förordningen, som t.ex. genomförandet av den gemensamma ramen för återkoppling.
(d)  Säkerställa att deras verksamhet bidrar till den strategiska fleråriga planeringen, rapporteringen, övervakningen och utvärderingen, utan att den administrativa bördan ökar, vare sig för dem eller för deras stödmottagare, samt till uppfyllandet av andra krav i Horisont Europa enligt [artiklarna 45 och 47] i Horisont Europa-förordningen, som t.ex. genomförandet av den gemensamma ramen för återkoppling.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led e
(e)  Främja små och medelstora företags deltagande i deras verksamhet och vidta åtgärder för att säkerställa information till små och medelstora företag, i linje med målen för Horisont Europa.
(e)  Främja och säkerställa små och medelstora företags jämte nystartade företags och deras sammanslutningars deltagande i de gemensamma företagens verksamhet och säkerställa information i god tid till små och medelstora företag och nystartade företag, i linje med målen för Horisont Europa. Vid behov ta reda på vid vilka ansökningsomgångar som det förbehållits en samordnande roll för små och medelstora företag eller nystartade företag.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea)  Ta fram åtgärder för att få nykomlingar, också små och medelstora företag, att delta i de gemensamma företagens forsknings- och innovationsverksamhet, varjämte de ska utvidga samverkansnätverk och främja bättre sammanlänkning av befintliga nationella ekosystem och nätverk för forskning och innovation, både inbördes och i riktning mot europeisk nivå.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led eb (nytt)
(eb)  Främja och säkerställa unga forskares samt doktoranders och postdoktoranders deltagande i det ifrågavarande gemensamma företagets verksamhet, i nära synergi med Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led f
(f)  Uppbåda de offentliga och privata resurser som krävs för att uppnå de mål som anges i den här förordningen.
(f)  Uppbåda de offentliga och privata resurser, samt, i mån av möjlighet, ytterligare resurser, som krävs för att uppnå de mål som anges i den här förordningen.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led g
(g)  Övervaka framstegen mot uppnåendet av de mål som anges i denna förordning och i [artikel 45] i och [bilaga V] till Horisont Europa-förordningen.
(g)  Övervaka framstegen mot uppnåendet av de mål som anges i denna förordning och i [artikel 45] i och [bilagorna III och V] till Horisont Europa-förordningen.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led h
(h)  Fastställa och genomföra sitt arbetsprogram.
(h)  Utarbeta och genomföra en strategisk forsknings- och innovationsagenda och ta denna som utgångspunkt för att fastställa och genomföra sitt arbetsprogram.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led i
(i)  Upprätthålla kontakter med bredast möjliga urval av intressenter, inbegripet, men inte begränsat till, decentraliserade byråer, forskningsorganisationer och universitet, slutanvändare och offentliga myndigheter, särskilt i syfte att fastställa prioriteringarna och verksamheterna för varje initiativ samt säkerställa delaktighet.
(i)  Upprätthålla kontakter med bredast möjliga urval av intressenter, inbegripet, men inte begränsat till, decentraliserade byråer, forskningsorganisationer och universitet, civilsamhällesorganisationer, slutanvändare, sammanslutningar för små och medelstora företag och offentliga myndigheter, särskilt i syfte att fastställa prioriteringarna och verksamheterna för varje initiativ samt säkerställa delaktighet, öppenhet och mervärde för samhället.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led j
(j)  Delta i verksamhet för information, kommunikation, offentliggörande, spridning och utnyttjande genom tillämpning, efter nödvändiga ändringar, av [artikel 46] i Horisont Europa-förordningen, inbegripet att göra detaljerade uppgifter om resultaten av finansierad forsknings- och innovationsverksamhet tillgängliga och åtkomliga i en gemensam e-databas för Horisont Europa.
(j)  Delta i verksamhet för information, kommunikation, offentliggörande, spridning och utnyttjande genom tillämpning av artiklarna 10 och 39 i denna förordning och, efter nödvändiga ändringar, av [artikel 46] i Horisont Europa-förordningen, inbegripet genom att göra detaljerade uppgifter om resultaten av finansierad forsknings- och innovationsverksamhet offentligt tillgängliga och åtkomliga i en gemensam e-databas för Horisont Europa, på ett användarvänligt sätt.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led ja (nytt)
(ja)  Främja medvetandehöjande kampanjer samt upplysnings- och spridningsverksamhet, under medverkan av akademiska nätverk samt vetenskaps- och kunskapsnätverk, ge lämplig information på sina respektive webbplatser, också genom att lägga ut relevanta dokument på dem.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led l
(l)  Bidra till att utveckla effektivare kontaktytor mellan vetenskap och politik, främja öppen vetenskap genom att säkerställa ett bättre utnyttjande av resultat och tillgodose policybehov, samt underlätta snabbare spridning och utnyttjande av resultat.
(l)  Bidra till att utveckla effektivare kontaktytor mellan vetenskap och politik, främja öppen vetenskap och följa de principer för öppen vetenskap som fastställs i artiklarna 14 och 39 i Horisont Europa-förordningen och tillgodose policybehov, samt arbeta för att resultaten snabbare utnyttjas, sprids och vinner insteg och för att synligheten ökar, i enlighet med artikel 51.1 i Horisont Europa-förordningen. De gemensamma företagen ska fastställa strikta regler för undantag från de krav på öppen åtkomst som fastställs i Horisont Europa-förordningen kommissionen ska övervaka praxis i fråga om öppen åtkomst och alla undantag bör förtecknas på ett transparent sätt på de relevanta webbplatserna.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led n
(n)  Stödja kommissionen i utarbetandet och tillämpningen av solida och vetenskapsbaserade tekniska granskningskriterier i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) 2020/852 om hållbara investeringar, genom att övervaka och bedöma dess genomförande inom den ekonomiska sektor som de är verksamma i, för att vid behov ge relevant återkoppling för policyarbetet.
(n)  Stödja kommissionen i utarbetandet och tillämpningen av solida och vetenskapsbaserade tekniska granskningskriterier i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) 2020/852 när de gemensamma företagen är verksamma inom den förordningens tillämpningsområde.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led o
(o)  Beakta principen ”orsaka inte betydande skada” i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 och i relevanta fall beakta bestämmelserna i den förordningen för att förbättra tillgången till hållbar finansiering.
(o)  Beakta principen ”orsaka inte betydande skada” i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 i samband med sådan verksamhet som omfattas av den förordningens tillämpningsområde, och i relevanta fall beakta bestämmelserna i den förordningen för att förbättra tillgången till hållbar finansiering.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2a (ny)
2a.  För genomförandet av punkt 2 c ska kommissionen ta fram tydliga, enkla och konkreta riktlinjer för de gemensamma företagens förverkligande av de olika slagen av synergier såsom överföring av medel, alternativ finansiering, kumulativ finansiering och integrerad finansiering.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1
1.  Gemensamma företag får utlysa en öppen inbjudan till intresseanmälan för att välja ut associerade medlemmar. Inbjudan till intresseanmälan ska ange de nyckelkapaciteter som krävs för att uppnå det gemensamma företagets mål. Alla ansökningsomgångar ska offentliggöras på det gemensamma företagets webbplats och meddelas via alla lämpliga kanaler, i tillämpliga fall även via gruppen med staternas företrädare, för att säkerställa bredast möjliga deltagande så att det gemensamma företagets mål kan uppnås.
1.  Gemensamma företag ska utlysa öppna, rättvisa och transparenta inbjudningar till intresseanmälan för att välja ut associerade medlemmar, samtidigt som de bidrar till ökad geografisk spridning. Inbjudan till intresseanmälan ska vara öppen och transparent och ange vilka nyckelkapaciteter som krävs för att uppnå det gemensamma företagets mål och vilka naturabidrag och ekonomiska bidrag som förväntas. Alla ansökningsomgångar ska offentliggöras på det gemensamma företagets webbplats och meddelas via alla lämpliga kanaler, i tillämpliga fall även via gruppen med staternas företrädare, för att säkerställa bredast möjliga deltagande så att det gemensamma företagets mål kan uppnås.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
2.  Den verkställande direktören ska bedöma ansökningarna om medlemskap med bistånd av oberoende experter och, i tillämpliga fall, relevanta organ inom det gemensamma företaget, på grundval av dokumenterad kunskap, erfarenhet och potentiellt mervärde hos sökanden när det gäller att uppnå det gemensamma företagets mål, sökandens finansiella sundhet och långsiktiga åtagande beträffande ekonomiska bidrag och naturabidrag till det gemensamma företaget, och med beaktande av potentiella intressekonflikter.
2.  Styrelsen ska bedöma ansökningarna om medlemskap med bistånd av oberoende experter och, i tillämpliga fall, relevanta organ inom det gemensamma företaget, också den vetenskapliga rådgivande nämnden, på grundval av dokumenterad kunskap, erfarenhet och potentiellt mervärde hos sökanden när det gäller att uppnå det gemensamma företagets mål, sökandens finansiella sundhet och långsiktiga åtagande beträffande ekonomiska bidrag och naturabidrag till det gemensamma företaget, och med beaktande av potentiella intressekonflikter.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemskap för någon rättslig enhet som är etablerad i ett land som är associerat till programmet Horisont Europa får inte bli en ytterligare belastning för det gemensamma företagets grundande och associerade medlemmar.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
3.  Styrelsen ska bedöma och, där så är lämpligt, godkänna ansökningar om medlemskap.
3.  Styrelsen ska bedöma och godkänna eller avslå ansökningar om medlemskap.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4
4.  Ett skriftligt åtagande ska undertecknas mellan de utvalda associerade medlemmarna och den verkställande direktören, i egenskap av företrädare för det gemensamma företaget, med uppgifter om medlemskapets omfattning i fråga om innehåll, verksamhet och varaktighet, associerade medlemmars bidrag till det gemensamma företaget, inbegripet en uppgift om den planerade kompletterande verksamhet som avses i artikel 11.1 b samt bestämmelser om den associerade medlemmens representation och rösträtt i styrelsen.
4.  Ett skriftligt åtagande ska undertecknas mellan de utvalda associerade medlemmarna och den verkställande direktören, i egenskap av företrädare för det gemensamma företaget, med uppgifter om medlemskapets omfattning i fråga om innehåll, verksamhet och varaktighet, samt om associerade medlemmars bidrag till det gemensamma företaget (både ekonomiska bidrag och naturabidrag), inbegripet en uppgift om den planerade kompletterande verksamhet som avses i artikel 11.1 b samt bestämmelser om den associerade medlemmens representation och rösträtt i styrelsen. De utvalda associerade medlemmarnas skriftliga åtaganden ska göras offentligt tillgängliga på ifrågavarande gemensamma företags webbplats, varvid det ska tillses att bestämmelserna om konfidentialitet följs.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
2.  Varje medlem ska underrätta det gemensamma företaget om alla sammanslagningar eller förvärv mellan medlemmar som sannolikt berör det gemensamma företaget, eller om en enhet som inte är medlem i det gemensamma företaget övertar en medlem.
2.  Varje medlem ska utan onödigt dröjsmål underrätta det gemensamma företaget om alla sammanslagningar eller förvärv mellan medlemmar som sannolikt berör det gemensamma företaget, eller om en enhet som inte är medlem i det gemensamma företaget övertar en medlem.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4
4.  Varje privat medlem ska underrätta det gemensamma företaget om alla andra betydande förändringar av dess ägande, kontroll eller sammansättning. Om kommissionen anser att ändringen sannolikt berör unionens eller det gemensamma företagets intressen av skäl som rör säkerhet eller allmän ordning, får den föreslå att styrelsen säger upp den berörda privata medlemmens medlemskap. Styrelsen ska besluta om uppsägning av den berörda medlemmens medlemskap. Den berörda privata medlemmen får inte delta i omröstningen i styrelsen.
4.  Varje privat medlem ska utan onödigt dröjsmål underrätta det gemensamma företaget om alla andra betydande förändringar av dess ägande, kontroll eller sammansättning. Om kommissionen anser att ändringen sannolikt berör unionens eller det gemensamma företagets intressen av skäl som rör säkerhet eller allmän ordning, får den föreslå att styrelsen säger upp den berörda privata medlemmens medlemskap. Styrelsen ska besluta om uppsägning av den berörda medlemmens medlemskap. Den berörda privata medlemmen får inte delta i omröstningen i styrelsen.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  Varje kandidat som önskar bli bidragande partner enligt definitionen i artikel 2.7 ska lämna in ett godkännandebrev till styrelsen. Godkännandebrevet ska ange partnerskapets omfattning i fråga om innehåll, verksamhet och varaktighet samt redogöra för sökandens bidrag till det gemensamma företaget.
1.  Varje kandidat som önskar bli bidragande partner enligt definitionen i artikel 2.7 ska lämna in ett godkännandebrev till styrelsen. Godkännandebrevet ska ange partnerskapets omfattning i fråga om innehåll, verksamhet och varaktighet samt redogöra för sökandens bidrag till det gemensamma företaget. Godkännandebrevet ska göras offentligt tillgängligt på ifrågavarande gemensamma företags webbplats, varvid det ska tillses att bestämmelserna om konfidentialitet följs.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2
2.  Styrelsen ska bedöma godkännandebrevet och godkänna eller avslå ansökan.
2.  Styrelsen ska bedöma godkännandebrevet, varvid hänsyn ska tas till den vetenskapliga rådgivningen från det gemensamma företagets organ samt till eventuella intressekonflikter, och godkänna eller avslå ansökan.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1
1.  Unionens ekonomiska bidrag till de gemensamma företagen, inklusive Efta-anslag, ska täcka administrativa kostnader och driftskostnader upp till de högsta belopp som anges i andra delen. Unionens bidrag, enligt vad som anges i andra delen, får utökas med bidrag från tredjeländer om sådana är tillgängliga.
1.  Unionens ekonomiska bidrag till de gemensamma företagen, inklusive Efta-anslag, ska täcka administrativa kostnader och driftskostnader upp till de högsta belopp som anges i andra delen, förutsatt att detta belopp åtminstone motsvaras av bidraget från andra medlemmar än unionen, eller från företagens ingående eller anknutna enheter. Unionens bidrag, enligt vad som anges i andra delen, ska i enlighet med artikel 16.5 i Horisont Europa-förordningen utökas med bidrag från tredjeländer, när dessa bidrag blir tillgängliga.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2a (ny)
2a.  Unionens ekonomiska bidrag, enligt vad som avses i punkt 2 i denna artikel, får kompletteras med anslag från Europeiska unionens återhämtningsinstrument, i enlighet med artikel 13 i Horisont Europa-förordningen och böter, i enlighet med artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen. Bidraget får också kompletteras med tillbakadraganden, enligt föreskrifterna i artikel 15.3 i budgetförordningen. Unionens bidrag ska justeras för att återspegla bidrag från associerade länder. Eventuella ytterligare bidrag från unionen ska motsvaras av bidrag från andra medlemmar än unionen. Balans måste råda mellan unionens bidrag och bidragen från andra medlemmar än unionen.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2b (ny)
2b.  Ytterligare bidrag från unionen i enlighet med artikel 13 i Horisont Europa-förordningen, artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen och artikel 15.3 i budgetförordningen ska fördelas inom klustren i den andra pelaren i Horisont Europa på ett rättvist sätt, så att hänsyn tas till unionens forskningsprioriteringar och dess politiska mål. Vid den rättvisa fördelningen ska det framför allt tas hänsyn till gemensamma företag med verksamhet inom sektorer som drabbats hårdast under covid 19-pandemin och som är mest avgörande för att unionens mål och socioekonomisk återhämtning ska uppnås.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 5a (ny)
5a.  Ekonomiska bidrag genom de program som medfinansieras ur Eruf, ESF+, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Ejflu samt ur faciliteten för återhämtning och resiliens får anses som ett bidrag från en deltagande stat till ett gemensamt företag, förutsatt att relevanta bestämmelser i förordningen om gemensamma bestämmelser och de fondspecifika förordningarna följs. Kommissionen ska ta fram enkla och praktiska riktlinjer för att klarlägga vad som utgör en deltagande stats ekonomiska bidrag till ett gemensamt företag.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Om inte annat anges i andra delen ska de privata medlemmarna senast den 31 mars varje år till respektive styrelse rapportera värdet på de bidrag som avses i punkt 1 b och som lämnats under varje föregående räkenskapsår. Vid värdering av dessa bidrag ska kostnaderna fastställas i enlighet med sedvanliga kostnadsredovisningsmetoder för de berörda enheterna samt tillämpliga redovisningsstandarder i det land där enheten är etablerad, tillämpliga internationella redovisningsstandarder och IFRS-standarder. Kostnaderna ska styrkas av en oberoende extern revisor som utnämnts av den berörda enheten. Värderingsmetoden får kontrolleras av det berörda gemensamma företaget om bestyrkandet skulle ge upphov till osäkerhet. I vederbörligen specificerade fall får styrelsen tillåta användning av klumpsummor eller enhetskostnader för värdering av bidragen.
2.  Om inte annat anges i andra delen ska de privata medlemmarna senast den 30 juni varje år till respektive styrelse rapportera värdet på de bidrag som avses i punkt 1 b och som lämnats under det föregående räkenskapsåret. Vid värdering av dessa bidrag ska kostnaderna fastställas i enlighet med sedvanliga kostnadsredovisningsmetoder för de berörda enheterna samt tillämpliga redovisningsstandarder i det land där enheten är etablerad, tillämpliga internationella redovisningsstandarder och IFRS-standarder. Kostnaderna ska inte granskas av det berörda gemensamma företaget eller av något unionsorgan, utan styrkas av en oberoende extern revisor som utnämnts av den berörda enheten. Värderingsmetoden får kontrolleras av det berörda gemensamma företaget om bestyrkandet skulle ge upphov till osäkerhet. I vederbörligen specificerade fall får styrelsen tillåta användning av klumpsummor eller enhetskostnader för värdering av bidragen.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3
3.  Vid tillämpning av denna förordning ska kostnaderna för kompletterande verksamhet inte granskas av det berörda gemensamma företaget eller något annat unionsorgan.
utgår
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 7 – inledningen
7.  Kommissionen får avsluta, proportionellt minska eller tillfälligt dra in unionens ekonomiska bidrag till ett gemensamt företag eller inleda det avvecklingsförfarande som avses i artikel 43 i något av följande fall:
7.  Kommissionen får, efter att ha aktiverat den ömsesidiga försäkringsmekanism som föreskrivs i artikel 37.7 i Horisont Europa-förordningen, avsluta, proportionellt minska eller tillfälligt dra in unionens ekonomiska bidrag till ett gemensamt företag eller inleda det avvecklingsförfarande som avses i artikel 43 i något av följande fall:
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 9a (ny)
9a.  Europaparlamentet ska informeras om alla ändringar av unionens ekonomiska bidrag.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Innan arbetsprogrammet antas ska varje deltagande stat i förekommande fall ge en vägledande uppskattning av beloppet för sina nationella ekonomiska bidrag till det gemensamma företaget.
Förutom kriterierna i artikel 22 i Horisont Europa-förordningen får arbetsprogrammet också, i bilageform, innefatta kriterier för stödberättigande för nationella rättsliga enheter.
Varje deltagande stat ska anförtro det gemensamma företaget att utvärdera förslagen, i enlighet med reglerna och kriterierna för Horisont Europa.
Urvalet av förslag ska baseras på den rangordning som utvärderingskommittén tillhandahåller. Styrelsen får avvika från denna rangordning i vederbörligen motiverade fall, särskilt för att säkerställa övergripande konsekvens inom ramen för portföljstrategin.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1 – inledningen
1.  Gemensamma företag ska inom ett år från antagandet av denna förordning ingå tjänstenivåavtal om gemensamma back office-funktioner, om inte annat anges i andra delen och med förbehåll för behovet att garantera en likvärdig skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen när uppgifter som rör budgetgenomförandet anförtros åt gemensamma företag. Dessa funktioner ska omfatta följande områden, med förbehåll för en bekräftelse av bärkraften och efter en genomgång av resurserna:
1.  Gemensamma företag får utföra gemensamma back office-funktioner genom att ingå tjänstenivåavtal, om inte annat anges i andra delen och med förbehåll för behovet att garantera en likvärdig skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen när uppgifter som rör budgetgenomförandet anförtros åt gemensamma företag. Dessa funktioner får omfatta följande områden, med förbehåll för en bekräftelse av bärkraften och efter en genomgång av resurserna, och utan att det påverkar de gemensamma företagens särskilda forskningsområden:
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1 – led ga (nytt)
(ga)  Främjande av utbyte av bästa praxis mellan de gemensamma företagen.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2
2.  De gemensamma back office-funktioner som avses i punkt 1 ska tillhandahållas av ett eller flera utvalda gemensamma företag till alla de övriga. Inbördes relaterade funktioner ska behållas inom samma gemensamma företag för att säkerställa en sammanhängande organisationsstruktur.
2.  De gemensamma back office-funktioner som avses i punkt 1 får tillhandahållas av ett eller flera utvalda gemensamma företag till alla övriga. Inbördes relaterade funktioner ska behållas inom samma gemensamma företag för att säkerställa en sammanhängande organisationsstruktur.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4
4.  Utan att det påverkar omplaceringen till andra uppgifter inom det gemensamma företaget eller andra administrativa arrangemang, utom de som rör anställningsavtal, får personal som arbetar med de uppgifter som överförts till ett gemensamt back office, vilket förvaltas av ett annat gemensamt företag, överföras till det senare gemensamma företaget. Om en av de berörda anställda skriftligen vägrar, får det gemensamma företaget säga upp dennes anställningsavtal på de villkor som anges i artikel 47 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.
4.  Utan att det påverkar omplaceringen till andra uppgifter inom det gemensamma företaget eller andra administrativa arrangemang, utom de som rör anställningsavtal, får personal som arbetar med uppgifterna för ett gemensamt back office, vilket överförts till ett gemensamt företag, överföras till det senare gemensamma företaget. Om en av de berörda anställda skriftligen vägrar, får det gemensamma företaget säga upp dennes anställningsavtal på de villkor som anges i artikel 47 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 5
5.  Personal som avses i punkt 4 och som överförs till det gemensamma företag som är värd för det gemensamma back office ska behålla samma typ av avtal, tjänstegrupp och lönegrad och ska anses ha arbetat hela sin tjänstetid i det gemensamma företaget.
5.  Personal som avses i punkt 4 och som överförs till det gemensamma företag som utför de särskilda gemensamma funktionerna ska behålla samma typ av avtal, tjänstegrupp och lönegrad och ska anses ha arbetat hela sin tjänstetid i det gemensamma företaget.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1
1.  Varje gemensamt företag ska ha en styrelse och en verkställande direktör.
1.  Varje gemensamt företag ska ha en styrelse och en verkställande direktör, samt ett organ som tillhandahåller vetenskaplig rådgivning i enlighet med artikel 19.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1a (ny)
1a.  Allt ska göras för att medlemsskapet i styrelsen ska respektera jämn könsfördelning och geografisk spridning samt representera olika sektorer och bakgrunder, beroende på ledamöternas ställning inom sina respektive kompetensområde.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3
3.  Unionen och övriga företrädare ska i tur och ordning och årsvis roterande utse styrelsens ordförande, om inte annat föreskrivs i andra delen.
3.  Unionen och övriga företrädare ska i tur och ordning och årsvis roterande utse någon av styrelsens medlemmar till styrelseordförande, om inte annat föreskrivs i andra delen.
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4
4.  Styrelsen ska hålla ordinarie sammanträden minst två gånger per år. Extra sammanträden får sammankallas på begäran av ordföranden, den verkställande direktören, kommissionen eller en majoritet av företrädarna för andra medlemmar än unionen eller för de deltagande staterna. Styrelsens sammanträden ska sammankallas av ordföranden och äga rum där det gemensamma företaget har sitt säte, om inte styrelsen i vederbörligen motiverade undantagsfall beslutar något annat.
4.  Styrelsen ska hålla ordinarie sammanträden minst två gånger per år. Extra sammanträden får sammankallas på begäran av ordföranden, den verkställande direktören, kommissionen eller en majoritet av företrädarna för andra medlemmar än unionen eller för de deltagande staterna. Styrelsens sammanträden ska sammankallas av ordföranden och äga rum där det gemensamma företaget har sitt säte, om inte styrelsen i vederbörligen motiverade undantagsfall beslutar något annat. Närvaroförteckning, dagordning och sammanträdesprotokoll ska inom rimlig tid göras offentligt tillgängliga på det berörda gemensamma företagets webbplats.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 7
7.  Andra personer, särskilt företrädare för andra europeiska partnerskap, genomförandeorgan eller tillsynsorgan, regionala myndigheter inom unionen och europeiska teknikplattformar, kan också bjudas in av ordföranden som observatörer från fall till fall, i enlighet med reglerna om konfidentialitet och intressekonflikter.
7.  Andra personer, särskilt företrädare för andra europeiska partnerskap, genomförandeorgan eller tillsynsorgan, de deltagande staternas företrädare, nationella och regionala myndigheter inom unionen och europeiska teknikplattformar, kan också bjudas in av ordföranden som observatörer från fall till fall, i enlighet med reglerna om konfidentialitet och intressekonflikter.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 10
10.  Styrelsen ska själv anta sin arbetsordning.
10.  Styrelsen ska själv anta sin arbetsordning, som också ska innehålla åtgärder för undvikande av eventuella intressekonflikter i beslutsprocessen.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 11
11.  Medlemmarnas företrädare ska vara bundna av bestämmelserna i en uppförandekod. Uppförandekoden ska fastställa medlemmarnas skyldigheter att skydda det berörda gemensamma företagets och unionens integritet och anseende.
11.  Medlemmarnas företrädare och observatörerna ska vara bundna av bestämmelserna i en uppförandekod. Uppförandekoden ska fastställa medlemmarnas skyldigheter att skydda det berörda gemensamma företagets och unionens integritet och anseende.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1
Styrelsen i varje gemensamt företag ska ha det övergripande ansvaret för det gemensamma företagets strategiska inriktning och verksamhet och ska utöva tillsyn över genomförandet av verksamheten.
Styrelsen i varje gemensamt företag ska ha det övergripande ansvaret för det gemensamma företagets strategiska inriktning och samstämmighet med unionens övergripande mål och politik, samt för dess verksamhet och ska utöva tillsyn över genomförandet av verksamheten.
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionen ska i sin styrelseroll sträva efter att säkerställa samordning mellan de gemensamma företagens verksamheter och relevanta verksamheter inom unionens finansieringsprogram, för att främja synergieffekter och komplementaritet vid fastställande av prioriteringar som omfattas av forskningssamverkan.
Kommissionen ska i sin styrelseroll sträva efter att säkerställa samordning mellan de gemensamma företagens verksamheter och relevanta verksamheter inom unionens finansieringsprogram, för att främja synergieffekter och komplementaritet och samtidigt undvika dubbelarbete vid fastställande av prioriteringar som omfattas av forskningssamverkan. Kommissionen ska säkerställa att gemensamma företag har lämpligt mandat, operativa riktlinjer och effektiva mekanismer för att styra, hantera och förverkliga synergier med teman som omfattas av forskningssamverkan och de projekt som följer av dem.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led a
(a)  Säkerställa en noggrann och läglig övervakning av framstegen i det gemensamma företagets forsknings- och innovationsprogram och av individuella åtgärder i förhållande till kommissionens prioriteringar och den strategiska forsknings- och innovationsagendan samt vid behov vidta korrigerande åtgärder för att säkerställa att det gemensamma företaget uppnår sina mål.
(a)  Vidta åtgärder för att säkerställa förverkligandet av det gemensamma företagets allmänna, särskilda och operativa mål, utvärdera deras effektivitet och genomslagskraft, säkerställa en noggrann och läglig övervakning av framstegen i det gemensamma företagets forsknings- och innovationsprogram och av individuella åtgärder i förhållande till prioriteringarna i samband med unionens övergripande mål och politik och den strategiska forsknings- och innovationsagendan samt vid behov vidta korrigerande åtgärder för att säkerställa att det gemensamma företaget uppnår sina mål.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led b
(b)  Bedöma samt godkänna eller avslå ansökningar om medlemskap i enlighet med artikel 7.
(b)  Bedöma samt godkänna eller avslå ansökningar om medlemskap i enlighet med artikel 7, varvid hänsyn ska tas till det vetenskapliga rådgivande organets rådgivning i enlighet med artikel 19 och till eventuella intressekonflikter.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led c
(c)  Bedöma samt godkänna eller avslå ansökningar från potentiella bidragande partner i enlighet med artikel 9.
(c)  Bedöma samt godkänna eller avslå ansökningar från potentiella bidragande partner i enlighet med artikel 9, varvid hänsyn ska tas till det vetenskapliga rådgivande organets rådgivning i enlighet med artikel 19 och till eventuella intressekonflikter.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led i
(i)  Utse, entlediga, förlänga mandatperioden för och ge vägledning till den verkställande direktören samt övervaka dennes resultat.
(i)  Utse, utgående från ett öppet och transparent förfarande, samt entlediga, förlänga mandatperioden för och ge vägledning till den verkställande direktören i enlighet med artikel 17, samt övervaka dennes resultat, inklusive med hjälp av en uppsättning nyckelindikatorer som framtagits för bedömningen av den verkställande direktörens resultat.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led j
(j)  Anta den strategiska forsknings- och innovationsagendan i början av initiativet, och vid behov ändra den under hela Horisont Europas löptid. Den strategiska forsknings- och innovationsagendan ska redogöra för partnerskapets avsedda effekter, planerade verksamhetsportfölj, mätbara förväntade resultat, resurser, resultat och delmål inom en fastställd tidsram. Den ska också identifiera de andra europeiska partnerskap med vilka det gemensamma företaget ska upprätta ett formellt och regelbundet samarbete, och möjligheterna till synergier mellan det gemensamma företagets åtgärder och nationella eller regionala initiativ och strategier på grundval av information som mottagits av de deltagande staterna eller gruppen med staternas företrädare samt synergier med andra unionsprogram.
(j)  Anta den strategiska forsknings- och innovationsagendan i början av initiativet, och vid behov ändra den under hela Horisont Europas löptid, baserat på underlag från alla partner, inbegripet den privata sektorn, forskarsamhället, medlemsstaternas företrädare och civilsamhällesorganisationer med verksamhet inom det ifrågavarande gemensamma företagets område. Den strategiska forsknings- och innovationsagendan ska redogöra för partnerskapets avsedda effekter, planerade verksamhetsportfölj, mätbara förväntade resultat, resurser, resultat och delmål inom en fastställd tidsram. Den ska också identifiera de andra europeiska partnerskap med vilka det gemensamma företaget ska upprätta ett formellt och regelbundet samarbete, och möjligheterna till synergier mellan det gemensamma företagets åtgärder och nationella eller regionala initiativ och strategier på grundval av information som mottagits av de deltagande staterna eller gruppen med staternas företrädare samt, i enlighet med kommissionens riktlinjer, synergier med andra unionsprogram och policyer, inklusive åtgärderna enligt den europeiska kompetensagendan.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led k
(k)  Anta arbetsprogrammet och motsvarande utgiftsberäkningar, enligt den verkställande direktörens förslag, för att genomföra den strategiska forsknings- och innovationsagendan, inbegripet administrativ verksamhet, innehållet i ansökningsomgångarna, de forskningsområden som omfattas av gemensamma ansökningsomgångar och samarbete med andra partnerskap, den tillämpliga finansieringsgraden per ämne i ansökningsomgången samt tillhörande regler för inlämning, utvärdering, urval, tilldelning och översyn, med särskild uppmärksamhet på återkopplingen till policykrav.
(k)  Anta arbetsprogrammet och motsvarande utgiftsberäkningar, enligt den verkställande direktörens förslag, för att genomföra den strategiska forsknings- och innovationsagendan, inbegripet administrativ verksamhet, innehållet i ansökningsomgångarna, varvid det med kraft ska säkerställas att ett antal öppna ansökningsomgångar också hänför sig till de lägre tekniska mognadsgraderna, kriterierna för att uppmuntra deltagande på grund av jämn könsfördelning och geografisk spridning, de forskningsområden som omfattas av gemensamma ansökningsomgångar och samarbete med andra partnerskap samt synergier med andra unionsprogram, den tillämpliga finansieringsgraden per ämne i ansökningsomgången samt tillhörande regler för inlämning, utvärdering, urval, tilldelning och översyn, vilket också ska innefatta särskilda förfaranden för identifiering av intressekonflikter och undvikande av dem, samt med särskild uppmärksamhet på återkopplingen till policykrav.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led ka (nytt)
(ka)  Stödja de gemensamma företagens verksamheters synlighet och öppenhet för att locka nykomlingar, särskilt små och medelstora företag, universitet, forskningsorganisationer och civilsamhällesorganisationer, att delta i företagens verksamheter och åtgärder, och samtidigt säkerställa att allmänheten och civilsamhällesorganisationer kan utöva effektiv granskning.
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led ma (nytt)
(ma)  Vidta lämpliga och korrigerande åtgärder baserat på resultaten dels av den interimsutvärdering som utförts av kommissionen enligt bestämmelserna i artikel 171, dels av Europeiska revisionsrättens årliga revision.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led n
(n)  Bedöma den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten, inklusive motsvarande utgifter och budgeten för gemensamma ansökningsomgångar med andra europeiska partnerskap.
(n)  Bedöma och godkänna den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten, inklusive motsvarande utgifter och budgeten för gemensamma ansökningsomgångar med andra europeiska partnerskap.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led s
(s)  Godkänna förteckningen över åtgärder som valts ut för finansiering.
(s)  Godkänna förteckningen över åtgärder som valts ut för finansiering, efter samråd med det vetenskapliga rådgivande organet när det är lämpligt.
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led u
(u)  Anta bestämmelser om utstationering av nationella experter till de gemensamma företagen eller om användning av praktikanter.
(u)  Anta bestämmelser om utstationering av nationella experter till de gemensamma företagen, inklusive om den ekonomiska ersättningen till dem, eller om användning av praktikanter.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led w
(w)  I förekommande fall till kommissionen lämna varje begäran om ändring av denna förordning från en medlem i det gemensamma företaget.
(w)  I förekommande fall samla in och till kommissionen lämna varje begäran om ändring av denna förordning.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led y
(y)  Senast vid utgången av 2022 anta en plan för utfasning av finansieringen från Horisont Europa till det gemensamma företaget på rekommendation av den verkställande direktören.
(y)  Senast ett år efter den interimsutvärdering av Horisont Europa som avses i artikel 52.2 i Horisont Europa-förordningen och senast 2025, anta en plan för utfasning av finansieringen från Horisont Europa till det gemensamma företaget på rekommendation av den verkställande direktören.
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1
1.  Den verkställande direktören ska utses av styrelsen på grundval av meriter och färdigheter, från den förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen, efter ett öppet och transparent urvalsförfarande som ska respektera principen om jämn könsfördelning.
1.  Den verkställande direktören ska utses av styrelsen på grundval av meriter och färdigheter och relevant erfarenhet, från den förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen, efter en öppen och transparent inbjudan till intresseanmälan med därpå följande urvalsförfarande som ska respektera principen om spetskompetens, jämn könsfördelning och geografisk spridning.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2
2.  Kommissionen ska föreslå en förteckning med kandidater till posten som verkställande direktör efter samråd med det gemensamma företagets andra medlemmar än unionen. För dessa samråd ska de andra medlemmarna i det gemensamma företaget än unionen i samförstånd utse sina företrädare samt en observatör på styrelsens vägnar.
2.  Kommissionen ska föreslå en förteckning med kandidater till posten som verkställande direktör efter samråd med det gemensamma företagets andra medlemmar än unionen. Förteckningen med kandidater ska innefatta minst 50 % kandidater av olika kön. Kommissionen ska göra sitt bästa för att säkerställa en jämn könsfördelning. För dessa samråd ska de andra medlemmarna i det gemensamma företaget än unionen i samförstånd utse sina företrädare samt en observatör på styrelsens vägnar.
Vid urvalsförfarandet ska kommissionen följa de striktaste normer för transparens, också genom att ge kandidaterna en tydlig tidsgräns och relevant information och offentliggöra förteckningen med kandidater för varje gemensamt företag samt resultaten av urvalet.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3a (ny)
3a.  Före utnämningen ska den verkställande direktör som utvalts underteckna en ojävighetsanmälan samt en förklaring om ekonomiska intressen, med uppgifter om åtminstone sina yrken under de fem år som föregått anställningen i det gemensamma företaget, samt sitt eventuella medlemskap under denna period i styrelser eller kommittéer i företag, icke-statliga organisationer, föreningar eller andra med laga stöd inrättade organ. Både ojävighetsanmälan och förklaringen om ekonomiska intressen ska göras lättillgängliga på det gemensamma företagets webbplats.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4
4.  Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fyra år. Vid utgången av denna period ska kommissionen, efter samråd med andra medlemmar än unionen, göra en bedömning av den verkställande direktörens arbete och det gemensamma företagets framtida uppgifter och utmaningar.
4.  Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fyra år. Vid utgången av denna period ska kommissionen, efter samråd med andra medlemmar än unionen, göra en bedömning av den verkställande direktörens arbete och det gemensamma företagets framtida uppgifter och utmaningar, bland annat genom att bedöma de nyckelindikatorer som anges i artikel 16 i.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4 – led c
(c)  Utarbeta och för antagande av styrelsen lägga fram arbetsprogrammet och motsvarande utgiftsberäkningar för det gemensamma företaget, i syfte att genomföra den strategiska forsknings- och innovationsagendan.
(c)  Utarbeta och för antagande av styrelsen lägga fram arbetsprogrammet, baserat på underlag från partnerna, inbegripet den privata sektorn, forskarsamhället, medlemsstaternas företrädare och civilsamhällesorganisationer med verksamhet inom det gemensamma företagets område, och motsvarande utgiftsberäkningar för det gemensamma företaget, i syfte att genomföra den strategiska forsknings- och innovationsagendan.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4 – led fa (nytt)
(fa)  Övervaka genomförandet av åtgärder för att locka nykomlingar, framför allt små och medelstora företag, universitet och forskningsorganisationer samt civilsamhällesorganisationer.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4 – led n
(n)  Genomföra det gemensamma företagets kommunikationspolicy.
(n)  Utarbeta och genomföra en kommunikationspolicy för det gemensamma företaget, vilken ska vara medborgarvänlig och gynna små och medelstora företag.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4 – led q
(q)  Skydda unionens ekonomiska intressen genom att vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom att utföra effektiva kontroller och genom att, om oriktigheter upptäcks, återkräva felaktigt utbetalda belopp och vid behov tillämpa effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.
(q)  Skydda unionens samt utanför unionen stående medlemmars ekonomiska intressen genom att vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, intressekonflikter, korruption och annan olaglig verksamhet, genom att utföra effektiva kontroller och genom att, om oriktigheter upptäcks, återkräva felaktigt utbetalda belopp och vid behov tillämpa effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 6 – led b
(b)  Sköta genomförandet av det gemensamma företagets arbetsprogram under hela genomförandecykeln.
(b)  Sköta genomförandet av det gemensamma företagets arbetsprogram under hela genomförandecykeln och säkerställa att arbetsprogrammet och alla ändringar av det offentliggörs.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 6 – led c
(c)  Ge det gemensamma företagets medlemmar och organ all information och allt stöd som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter.
(c)  I god tid ge det gemensamma företagets medlemmar och organ all information och allt stöd som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter.
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
1.  De gemensamma företagen ska söka oberoende vetenskaplig rådgivning genom
1.  Om inte annat föreskrivs i andra delen i denna förordning ska de gemensamma företagen söka oberoende vetenskaplig rådgivning genom ett vetenskapligt rådgivande organ som ska inrättas av det gemensamma företaget i enlighet med relevanta bestämmelser i andra delen i denna förordning och i denna artikel. När det är lämpligt får gemensamma företag begära hjälp från utomstående oberoende ad hoc-experter i särskilda frågor.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1 – stycke 1 – led a
(a)  ett vetenskapligt rådgivande organ, eller dess medlemmar, som ska inrättas av det gemensamma företaget i enlighet med relevanta bestämmelser i andra delen och med förbehåll för bestämmelserna i denna artikel, och/eller
utgår
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1 – stycke 1 – led b
(b)  särskilda begäranden om extern experthjälp från styrelsen för det gemensamma företaget i särskilda frågor.
utgår
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1 – stycke 2
I undantagsfall och där så är vederbörligen motiverat får en del av den vetenskapliga rådgivningen utföras av andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen, förutsatt att det inte föreligger någon intressekonflikt.
utgår
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2
2.  Det ska finnas en balanserad representation av experter bland medlemmarna i det vetenskapliga rådgivande organet, inom ramen för det gemensamma företagets verksamhet, även i fråga om balans mellan könen. Tillsammans ska medlemmarna i det vetenskapliga rådgivande organet ha den kompetens och sakkunskap som krävs på det tekniska området för att lämna vetenskapligt grundade rekommendationer till det gemensamma företaget, med beaktande av de socioekonomiska effekterna av sådana rekommendationer och det gemensamma företagets mål.
2.  Det ska finnas en balanserad representation av experter bland medlemmarna i det vetenskapliga rådgivande organet, inom ramen för det gemensamma företagets verksamhet, även i fråga om spetskompetens, jämn könsfördelning och geografisk spridning. Tillsammans ska medlemmarna i det vetenskapliga rådgivande organet ha den kompetens och sakkunskap som krävs på det tekniska området för att lämna vetenskapligt grundade rekommendationer till det gemensamma företaget, med beaktande av klimat- och miljöpåverkan samt de socioekonomiska effekterna av sådana rekommendationer, också effekterna för konkurrenskraft och teknisk suveränitet och det gemensamma företagets mål, liksom genomslagskraften för den forskning som utförs av det gemensamma företaget i jämställdhetsrelaterade frågor.
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 4
4.  Styrelsen ska fastställa de särskilda kriterierna och urvalsförfarandet för sammansättningen av det gemensamma företagets vetenskapliga rådgivande organ samt utse dess medlemmar. Styrelsen ska i tillämpliga fall beakta de tänkbara kandidater som gruppen med staternas företrädare föreslagit.
4.  Styrelsen ska fastställa de särskilda kriterierna och urvalsförfarandet, utgående från öppna, rättvisa och transparenta inbjudningar att anmäla intresse, för sammansättningen av det gemensamma företagets vetenskapliga rådgivande organ samt utse dess medlemmar för en period av högst fyra år, som ska kunna förnyas en gång.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 6
6.  Det vetenskapliga rådgivande organet ska sammanträda minst två gånger om året och sammanträdena ska sammankallas av ordföranden. Ordföranden får bjuda in andra personer att närvara vid sammanträdena som observatörer. Det vetenskapliga rådgivande organet ska själv anta sin arbetsordning.
6.  Det vetenskapliga rådgivande organet ska sammanträda minst två gånger om året och sammanträdena ska sammankallas av ordföranden. Ordföranden får bjuda in andra personer att närvara vid sammanträdena som observatörer. Det vetenskapliga rådgivande organet ska själv anta sin arbetsordning, med åtgärder för att undvika eventuella intressekonflikter i beslutsprocessen. Sammanträdenas dagordning, närvaroförteckningar och protokoll ska inom rimlig tid offentliggöras på det gemensamma företagets webbplats.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 7 – led a
(a)  Ge råd om de vetenskapliga prioriteringar som ska tas upp i arbetsprogrammen, i linje med den strategiska forsknings- och innovationsagendan och den strategiska planeringen för Horisont Europa.
(a)  Ge råd om de vetenskapliga prioriteringar som ska tas upp i den strategiska forsknings- och innovationsagendan och tillhörande arbetsprogram, i linje med den strategiska planeringen för Horisont Europa.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 7 – led d
(d)  Tillhandahålla oberoende rådgivning och vetenskapliga analyser i specifika frågor på begäran av styrelsen, särskilt när det gäller utvecklingen i angränsande sektorer.
(d)  Tillhandahålla oberoende rådgivning och vetenskapliga analyser i specifika frågor på begäran av styrelsen, särskilt när det gäller utvecklingen i angränsande sektorer, liksom det gemensamma företagets verksamheters potentiella påverkan på miljö, samhälle och klimat.
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 7 – led fa (nytt)
(fa)  Bedöma ansökningar från potentiella associerade medlemmar och bidragande partner och ge styrelsen råd om dem.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 8
8.  Efter varje sammanträde i det vetenskapliga rådgivande organet ska dess ordförande förelägga styrelsen en rapport med en redogörelse för organets och dess medlemmars synpunkter i de frågor som diskuterats under sammanträdet.
8.  Efter varje sammanträde i det vetenskapliga rådgivande organet ska dess ordförande förelägga styrelsen en rapport med en redogörelse för organets och dess medlemmars synpunkter i de frågor som diskuterats under sammanträdet. Rapporten ska i möjligaste mån göras offentligt tillgänglig på det gemensamma företagets webbplats.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 9a (ny)
9a.  Styrelsen ska utan onödigt dröjsmål informera det vetenskapliga rådgivande organet om hur dess rekommendationer eller förslag uppföljts eller motivera varför ingen uppföljning gjorts, och göra denna information offentligt tillgänglig.
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 5
5.  Ordföranden för gruppen med staternas företrädare får bjuda in andra personer att närvara vid dess sammanträden som observatörer, särskilt företrädare för relevanta federala eller regionala myndigheter i unionen, företrädare för organisationer för små och medelstora företag och företrädare för andra organ i det gemensamma företaget.
5.  Ordföranden för gruppen med staternas företrädare får bjuda in andra personer att närvara vid dess sammanträden som observatörer, särskilt företrädare för relevanta federala eller regionala myndigheter i unionen, företrädare för organisationer för små och medelstora företag och för branschorganisationer, företrädare för civilsamhällesorganisationer och företrädare för andra organ i det gemensamma företaget.
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 6
6.  Dagordningen för sammanträdena i gruppen med staternas företrädare ska skickas ut i tillräckligt god tid för att säkerställa lämplig representation från varje medlemsstat och associerat land. Dagordningen ska också skickas till styrelsen för kännedom.
6.  Dagordningen för sammanträdena i gruppen med staternas företrädare ska skickas ut i tillräckligt god tid för att säkerställa lämplig representation från varje medlemsstat och associerat land. Dagordningen ska också i god tid skickas till styrelsen för kännedom.
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 7 – led b
(b)  Uppdatering av den strategiska inriktningen i linje med den strategiska planeringen för Horisont Europa och med unionens och medlemsstaternas övriga finansieringsinstrument.
(b)  Uppdatering av den strategiska inriktningen i linje med den strategiska planeringen för Horisont Europa, med unionens övergripande politik och mål och med unionens och medlemsstaternas övriga finansieringsinstrument.
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 7 – led e
(e)  Medverkan av små och medelstora företag.
(e)  Medverkan av små och medelstora företag och nystartade företag och deras branschorganisationer, universitet och forskningsorganisationer, civilsamhällesorganisationer, samt åtgärder för att främja nykomlingars deltagande.
Ändring 185
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 7 – led ea (nytt)
(ea)  Det gemensamma företagets verksamheters potentiella miljö- och klimatpåverkan samt mervärde för samhället.
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 8 – led a
(a)  Status för relevanta nationella eller regionala forsknings- och innovationsprogram och identifiering av möjliga samarbetsområden, inbegripet konkreta åtgärder som vidtagits eller som planeras för införande av relevant teknik och relevanta innovativa lösningar.
(a)  Status för relevanta nationella eller regionala forsknings- och innovationsprogram och identifiering av möjliga samarbetsområden, inbegripet konkreta åtgärder som vidtagits eller som planeras (t.ex. samordnade ansökningsomgångar mellan gemensamma företag och deras program för forskning och innovation samt investeringsprogram) för utveckling och införande samt marknadslansering och spridning i samhället av relevant teknik och relevanta innovativa lösningar.
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 9
9.  Gruppen med staternas företrädare ska i slutet av varje kalenderår lägga fram en rapport med en beskrivning av de nationella eller regionala strategier som ingår i samma område som det gemensamma företagets tillämpningsområde och identifiering av särskilda former för samarbete kring de åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget.
9.  Gruppen med staternas företrädare ska i slutet av varje kalenderår lägga fram en rapport med en beskrivning av de nationella eller regionala strategier som ingår i samma område som det gemensamma företagets tillämpningsområde och identifiering av särskilda former för samarbete kring de åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget. Rapporten ska göras offentligt tillgänglig på det gemensamma företagets webbplats.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 13 a (ny)
13a.  Vid utförandet av sina arbetsuppgifter ska gruppen med staternas företrädare följa reglerna för konfidentialitet och intressekonflikter, i enlighet med artiklarna 31 och 40.
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2
2.  Intressentgruppen ska vara öppen för alla offentliga och privata intressenter, inklusive organiserade grupper som är verksamma på det gemensamma företagets område, och internationella intressegrupper från medlemsstaterna, associerade länder och andra länder.
2.  Intressentgruppen ska vara öppen för alla offentliga och privata intressenter, inklusive organiserade grupper och civilsamhällesorganisationer som är verksamma på det gemensamma företagets område, och internationella intressegrupper från medlemsstaterna, associerade länder och andra länder.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2a (ny)
2a.  Styrelsen ska fastställa de särskilda kriterierna och den särskilda urvalsprocessen för intressentgruppens sammansättning och ska sträva efter att säkerställa en styrelsemedlemsskap med en jämn könsbalans, geografisk spridning och som företräder ett spektrum av sektorer och bakgrunder. Styrelsen ska i tillämpliga fall beakta de tänkbara kandidater som gruppen med staternas företrädare föreslagit. Det ska säkerställas att intressentgruppen genomgående står öppen för nya medlemmar och detta bör bedömas vid interimsutvärderingen och, vid behov, åtgärdas.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 3
3.  Intressentgruppen ska regelbundet informeras om det gemensamma företagets verksamhet och ska uppmanas att lämna synpunkter på det gemensamma företagets planerade initiativ.
3.  Intressentgruppen ska regelbundet informeras om det gemensamma företagets verksamhet och ska uppmanas att lämna synpunkter på det gemensamma företagets planerade initiativ, antingen på anmodan eller självmant.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 4
4.  Sammanträdena i intressentgruppen ska sammankallas av den verkställande direktören.
4.  Sammanträdena i intressentgruppen ska sammankallas av den verkställande direktören minst en gång om året.
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 5
5.  Den verkställande direktören får rekommendera att styrelsen samråder med intressentgruppen i specifika frågor. Om ett sådant samråd äger rum ska en rapport lämnas till styrelsen efter diskussionen i intressentgruppen.
5.  Den verkställande direktören får rekommendera att styrelsen samråder med intressentgruppen i specifika frågor. Om ett sådant samråd äger rum ska en rapport lämnas till styrelsen efter diskussionen i intressentgruppen och göras offentligt tillgänglig på ifrågavarande gemensamma företags webbplats.
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 5a (ny)
5a.  Vid utförandet av sina arbetsuppgifter ska intressentgruppen följa reglerna för konfidentialitet och intressekonflikter, i enlighet med artiklarna 31 och 40.
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1a (ny)
1a.  I enlighet med artikel 17.2 i Horisont Europa-förordningen och genom undantag från artikel 34 i den förordningen får de gemensamma företagen tillämpa olika ersättningsnivåer för unionsfinansieringen inom en åtgärd beroende på typen av deltagare och typen av åtgärd. Ersättningsnivåerna ska anges i arbetsprogrammet.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 2
2.  Arbetsprogrammet ska antas före utgången av det år som föregår dess genomförande. Arbetsprogrammet ska offentliggöras på det gemensamma företagets webbplats och, för att underlätta samordningen med den övergripande strategin för Horisont Europa, meddelas den berörda klusterprogramkommittén för kännedom.
2.  Arbetsprogrammet ska antas före utgången av det år som föregår dess genomförande. Arbetsprogrammet ska offentliggöras på det gemensamma företagets webbplats samt på Horisont Europas webbplats och i dess gemensamma e-databas och, för att underlätta samordningen med den övergripande strategin för Horisont Europa, meddelas den berörda konstellationen av programkommittén för kännedom.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 5
5.  Årsbudgeten ska anpassas för att ta hänsyn till unionens ekonomiska bidrag enligt unionens budget.
5.  Årsbudgeten ska anpassas för att ta hänsyn till unionens ekonomiska bidrag enligt unionens budget och till ekonomiska bidrag och naturabidrag från andra medlemmar än unionen.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1
1.  Den verkställande direktören ska till styrelsen lämna en konsoliderad årlig verksamhetsrapport om utförandet av sina uppgifter i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler.
1.  Den verkställande direktören ska till styrelsen lämna en konsoliderad årlig verksamhetsrapport om utförandet av sina uppgifter i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler. Den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten ska inom rimlig tid göras offentligt tillgänglig på det gemensamma företagets webbplats.
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led b
(b)  Inlämnade förslag, uppdelade per typ av deltagare, inbegripet små och medelstora företag, och per land.
(b)  Inlämnade förslag, uppdelade per typ av deltagare, inbegripet små och medelstora företag, och per land, varvid procentandelen nykomlingar ska anges.
Ändring 200
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led e
(e)  Samarbete med andra europeiska partnerskap, inbegripet gemensamma ansökningsomgångar, och synergier mellan det gemensamma företagets åtgärder och nationella eller regionala initiativ och strategier.
(e)  Samarbete med andra europeiska partnerskap, inbegripet gemensamma ansökningsomgångar, och synergieffekter mellan det gemensamma företagets åtgärder och andra unionsprogram samt nationella eller regionala initiativ och strategier.
Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea)  Framstegen med genomförandet av de mätbara förväntade utfallen, resultaten och delmålen inom en angiven tidsram enligt den strategiska forsknings- och innovationsagendan och i det gemensamma företagets arbetsprogram.
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led eb (nytt)
(eb)  Beloppet för de faktiskt tillhandahållna ekonomiska bidragen från andra medlemmar än unionen samt från unionen.
Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led ec (nytt)
(ec)  Det gemensamma företagets bidrag till åtgärderna i den europeiska kompetensagendan, särskilt de som syftar till att utveckla färdigheter som stöder den gröna och digitala omställningen och att öka antalet utexaminerade i ämnen inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik inom det gemensamma företagets respektive arbetsområden.
Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led ed (nytt)
(ed)  Alla åtgärder med anknytning till jämställdhetsintegrering, inklusive de åtgärder som syftar till att överbrygga könsklyftan inom forskning och innovation.
Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2
2.  Andra medlemmar än unionen ska komma överens om hur deras kollektiva bidrag ska fördelas mellan dem i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler.
2.  Andra medlemmar än unionen ska komma överens om hur deras kollektiva bidrag ska fördelas mellan dem.
Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2a (ny)
2a.  Andra medlemmar än unionen ska, vid beslutsfattandet om vilka respektive andelar av sitt kollektiva bidrag till ett gemensamt företag de ska stå för, handla i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler, utan att påföra små och medelstora företag några betungande villkor, och små och medelstora företags deltagande i det gemensamma företaget ska också stödjas med hjälp av gynnsamma villkor där det tas hänsyn både till deras storlek och deras mer begränsade förhandlingsposition inom värdekedjan i jämförelse med större aktörer.
Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 6
6.  Om andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen inte uppfyller sitt åtagande i fråga om bidraget ska den verkställande direktören informera dem skriftligen och fastställa en rimlig tidsfrist för att åtgärda detta. Om den andra medlemmen än unionen vid utgången av tidsfristen fortfarande inte fullgjort sina skyldigheter ska den verkställande direktören informera kommissionen, med tanke på eventuella åtgärder, och den berörda medlemmen om att denne inte får lov att rösta i styrelsen i linje med artikel 11.9.
6.  Om andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen inte uppfyller sitt åtagande i fråga om bidraget ska den verkställande direktören informera dem skriftligen och fastställa en rimlig tidsfrist för att åtgärda detta. Om den andra medlemmen än unionen vid utgången av tidsfristen fortfarande inte fullgjort sina skyldigheter ska den verkställande direktören informera kommissionen och de deltagande staterna, med tanke på eventuella åtgärder, och den berörda medlemmen om att denne inte får lov att rösta i styrelsen i linje med artikel 11.9.
Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 4
4.  Utan hinder av punkterna 1–3 ska avtal, beslut och kontrakt som följer av genomförandet av denna förordning innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, respektive gemensamt företag, revisionsrätten, Eppo och Olaf behörighet att utföra sådana revisioner, kontroller på plats och utredningar, i enlighet med deras respektive befogenheter.
4.  Utan hinder av punkterna 1–3 ska avtal, beslut och kontrakt som följer av genomförandet av denna förordning innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, det ifrågavarande gemensamma företaget, revisionsrätten, Eppo och Olaf behörighet att utföra sådana revisioner, kontroller på plats och utredningar, i enlighet med deras respektive befogenheter och utan att den administrativa bördan för det gemensamma företaget ökar.
Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1
Revisioner av utgifter för indirekta åtgärder ska utföras i enlighet med [artikel 48] i Horisont Europa-förordningen som en del av Horisont Europas indirekta åtgärder, och särskilt i linje med den revisionsstrategi som avses i [artikel 48.2] i den förordningen.
Revisioner av utgifter för indirekta åtgärder ska utföras i enlighet med [artikel 48] i Horisont Europa-förordningen som en del av Horisont Europas indirekta åtgärder, och särskilt i linje med den revisionsstrategi som avses i [artikel 48.2] i den förordningen och utan att den administrativa bördan för det gemensamma företaget ökar.
Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1
1.  Kommissionens internrevisor ska utöva samma befogenheter över de gemensamma företagen som de som utövas när det gäller kommissionen.
1.  Kommissionens internrevisor ska utöva samma befogenheter över de gemensamma företagen som de som utövas när det gäller kommissionen och ska vidta åtgärder för att minska den administrativa bördan för de gemensamma företagen.
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1
1.  Det gemensamma företaget ska ge unionens institutioner, organ och byråer tillgång till all information som rör de indirekta åtgärder som det finansierar. Denna information ska innefatta resultaten från stödmottagare som deltar i det gemensamma företagets indirekta åtgärder och all annan information som anses nödvändig för att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik och program. Denna rätt till tillgång är begränsad till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning och ska vara förenlig med tillämpliga konfidentialitetsregler.
1.  Det gemensamma företaget ska ge unionens institutioner, organ och byråer tillgång till all information som rör de indirekta åtgärder som det finansierar. Denna information ska innefatta resultaten från stödmottagare som deltar i det gemensamma företagets indirekta åtgärder och all annan information som anses nödvändig för att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik och program. Denna rätt till tillgång är begränsad till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning och ska förutsätta att adekvata normer för it- och informationssäkerhet följs samt vara förenlig med principerna om nödvändighet och proportionalitet och utövas i enlighet med personuppgiftsskyddet och tillämpliga konfidentialitetsregler.
Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2
2.  För att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik eller program ska det gemensamma företaget förse kommissionen med information som ingår i inlämnade förslag.
2.  För att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik eller program ska det gemensamma företaget förse kommissionen med information som ingår i inlämnade förslag. Alla relevanta uppgifter om projekt som inlämnats av de gemensamma företagen ska tas med i den gemensamma Horisont Europa-databasen.
Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 2
2.  Personalresurserna ska fastställas i varje gemensamt företags tjänsteförteckning, där antalet tillfälliga tjänster per tjänstegrupp och lönegrad och antalet kontraktsanställda, uttryckt i heltidsekvivalenter, ska anges i linje med det gemensamma företagets årsbudget.
2.  Personalresurserna ska fastställas i varje gemensamt företags tjänsteförteckning och på lämpligt sätt motsvara hur många tjänster och i vilka olika lönegrader som krävs för att säkerställa högsta rekryteringsstandarder på området, varvid antalet tillfälliga tjänster per tjänstegrupp och lönegrad och antalet kontraktsanställda, uttryckt i heltidsekvivalenter, ska anges i linje med det gemensamma företagets årsbudget och hänsyn ska tas till principen om jämn könsfördelning.
Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 1
1.  Det gemensamma företaget, dess organ och personal ska undvika alla intressekonflikter när de utför sin verksamhet.
1.  Det gemensamma företaget, dess organ och medlemmar, liksom också dess personal, ska undvika alla intressekonflikter vid beslutsfattandet om det gemensamma företagets verksamhet samt när de utför verksamheten.
Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 2
2.  Styrelsen ska anta regler för att förebygga, undvika och hantera intressekonflikter för det gemensamma företagets personal, medlemmar och andra personer som arbetar i styrelsen och i det gemensamma företagets övriga organ eller grupper, i enlighet med det gemensamma företagets finansiella regler och, när det gäller personalfrågor, tjänsteföreskrifterna.
2.  Styrelsen ska anta regler för att förebygga, undvika och hantera intressekonflikter för det gemensamma företagets personal, medlemmar och andra personer som arbetar i styrelsen och i det gemensamma företagets övriga organ eller grupper, i enlighet med denna förordning, det gemensamma företagets finansiella regler och, när det gäller personalfrågor, tjänsteföreskrifterna.
Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemmarna av det vetenskapliga rådgivande organet och de verkställande direktörerna ska göra offentligt tillgängliga och regelbundet uppdatera fullständiga förklaringar om sin yrkesverksamhet och sina ekonomiska intressen och intressekonflikter. Förklaringarna ska också innehålla upplysningar om deras medlemskap i olika nämnder och kommittéer och om eventuell medverkan i offentligägda företag, om denna kan tänkas få konsekvenser för den offentliga politiken eller ett avsevärt inflytande över företagets eller partnerskapets angelägenheter. De verkställande direktörerna ska ha en yrkesbakgrund som styrker deras erfarenhet av den sektor inom vilken det ifrågavarande gemensamma företaget bedriver verksamhet.
Ändring 217
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 4
4.  Under avvecklingen av det gemensamma företaget ska dess tillgångar användas för att täcka dess skulder och utgifterna för avvecklingen. Ett eventuellt överskott ska fördelas mellan det gemensamma företagets medlemmar vid tidpunkten för avvecklingen i förhållande till deras ekonomiska bidrag till det gemensamma företaget. Ett eventuellt överskott som tilldelas unionen ska återföras till unionens allmänna budget.
4.  Under avvecklingen av det gemensamma företaget ska dess tillgångar användas för att täcka dess skulder och utgifterna för avvecklingen. Ett eventuellt överskott ska fördelas mellan det gemensamma företagets medlemmar vid tidpunkten för avvecklingen i förhållande till deras ekonomiska bidrag till det gemensamma företaget. Ett eventuellt överskott som tilldelas unionen ska återföras till budgeten för Horisont Europa.
Ändring 218
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 1 – led a
(a)  Påskynda innovationsprocessen för och utvecklingen av biobaserade innovativa lösningar.
(a)  Påskynda forsknings- och innovationsprocessen för och utvecklingen av hållbara biobaserade innovativa lösningar.
Ändring 219
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 1 – led b
(b)  Påskynda marknadslanseringen av befintliga mogna och innovativa biobaserade lösningar.
(b)  Påskynda marknadslanseringen av befintliga hållbara, mogna och innovativa biobaserade lösningar.
Ändring 220
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 1 – led c
(c)  Säkerställa en hög miljöprestandanivå hos biobaserade industrisystem.
(c)  Säkerställa en hög miljöprestandanivå hos biobaserade hållbara industrisystem.
Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2 – led a
(a)  Öka intensiteten i tvärvetenskaplig forsknings- och innovationsverksamhet för att dra nytta av framstegen inom livsvetenskaperna och andra vetenskapliga discipliner i syfte att utveckla och demonstrera hållbara biobaserade lösningar.
(a)  Öka intensiteten i tvärvetenskaplig forsknings- och innovationsverksamhet för att dra nytta av framstegen inom livsvetenskaperna och andra vetenskapliga discipliner i syfte att utveckla och demonstrera ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara biobaserade lösningar.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2 – led b
(b)  Öka och integrera forsknings- och innovationskapaciteten hos intressenter i hela unionen för att utnyttja den lokala bioekonomins potential.
(b)  Öka och integrera forsknings- och innovationskapaciteten hos intressenter i hela unionen för att utnyttja den lokala bioekonomins potential, i överensstämmelse med unionens mål för klimat, miljö och biologisk mångfald.
Ändring 223
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2 – led c
(c)  Öka forsknings- och innovationskapaciteten för att ta itu med miljöutmaningar och utveckla fler hållbara biobaserade innovationer.
(c)  Öka forsknings- och innovationskapaciteten för att ta itu med utmaningar för ekonomi, samhälle och miljö och utveckla hållbara biobaserade innovationer.
Ändring 224
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Bidra till att man finner lösningar med teknik och tillvägagångssätt för negativa utsläpp samt infångning av koldioxid i naturliga system och även med annan miljönytta.
Ändring 225
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2 – led d
(d)  Stärka integreringen av biobaserade forsknings- och innovationsprocesser i unionens industriella värdekedjor.
(d)  Stärka integreringen av biobaserade forsknings- och innovationsprocesser i unionens industriella värdekedjor och samtidigt även arbeta för ökad hållbarhet och cirkularitet.
Ändring 226
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2 – led e
(e)  Minska risken i samband med investeringar i forskning och innovation i biobaserade företag och projekt.
(e)  Minska risken i samband med investeringar i forskning och innovation i hållbara biobaserade företag och projekt.
Ändring 227
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2 – led f
(f)  Säkerställa att miljöaspekter beaktas vid utvecklingen och genomförandet av biobaserade forsknings- och innovationsprojekt.
(f)  Säkerställa att miljöaspekter och begränsning av potentiella skadeverkningar beaktas vid utvecklingen och genomförandet av biobaserade forsknings- och innovationsprojekt, för att bidra till unionens energi- och klimatmål.
Ändring 228
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – led c
(c)  Stödja tvärvetenskapliga forsknings- och innovationsprojekt med stor genomslagskraft som stärker den industriella innovationen inom biobaserad industri för att uppnå målen för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa.
(c)  Stödja tvärvetenskapliga forsknings- och innovationsprojekt med stor genomslagskraft som stärker den industriella innovationen och hållbarheten inom biobaserad industri för att uppnå målen för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, i linje med unionens klimat- och energimål.
Ändring 229
Förslag till förordning
Artikel 45 – led d
(d)  Intensifiera forsknings- och innovationsverksamheten inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa längs hela innovationskedjan från låg till hög teknisk mognadsgrad.
(d)  Intensifiera forsknings- och innovationsverksamheten inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa längs hela innovationskedjan från låg till hög teknisk mognadsgrad, och minska dess potentiella negativa sociala och miljömässiga konsekvenser.
Ändring 230
Förslag till förordning
Artikel 45 – led e
(e)  Mobilisera och integrera forsknings- och innovationsaktörer från landsbygds-, kust- och stadsområden och regioner med outnyttjad potential för utveckling av biobaserad industri till att samarbeta i projektverksamhet.
(e)  Mobilisera och integrera forsknings- och innovationsaktörer från landsbygds-, kust- och stadsområden och regioner på olika geografiska nivåer med outnyttjad potential för hållbar utveckling av biobaserad industri till att samarbeta i projektverksamhet.
Ändring 231
Förslag till förordning
Artikel 45 – led g
(g)  Främja kommunikation och samarbete mellan forsknings- och innovationsaktörer och intressenter inom industrin inom ramen för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa i syfte att öka medvetenheten om kunskap och teknik som utvecklas snabbt, underlätta sektorsövergripande samarbete och underlätta marknadslansering av innovativa biobaserade lösningar.
(g)  Främja kommunikation och samarbete mellan forsknings- och innovationsaktörer och intressenter inom industrin, bland annat små och medelstora företag, små organisationer från primärsektorn och organisationer i det civila samhället, inom ramen för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa i syfte att öka medvetenheten om kunskap och teknik som utvecklas snabbt, underlätta sektorsövergripande samarbete och underlätta marknadslansering av hållbara innovativa biobaserade lösningar.
Ändring 232
Förslag till förordning
Artikel 45 – led h
(h)  Mobilisera nationella och regionala myndigheter som kan skapa gynnsammare villkor för marknadslansering av biobaserade innovationer.
(h)  Mobilisera nationella och regionala myndigheter som kan skapa gynnsammare villkor för marknadslansering av hållbara biobaserade innovationer.
Ändring 233
Förslag till förordning
Artikel 45 – led j
(j)  Kommunicera och främja innovativa biobaserade lösningar i förhållande till beslutsfattare, industrin, icke-statliga organisationer och konsumenter.
(j)  Offentliggöra sina rön och resultat på ett öppet och tillgängligt sätt, bland annat om de sociala och miljömässiga konsekvenserna inom unionen och i tredjeländer, samt kommunicera och främja hållbara innovativa biobaserade lösningar.
Ändring 234
Förslag till förordning
Artikel 46 – led b
(b)  konsortiet för biobaserade industrier (Bio-based Industries Consortium), som är en ideell organisation som inrättats enligt belgisk lag och som har sitt fasta kontor i Bryssel, Belgien, efter anmälan av sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa genom ett skriftligt åtagande,
(b)  konsortiet för biobaserade industrier (Bio-based Industries Consortium), som är en ideell organisation som inrättats enligt belgisk lag och som har sitt fasta kontor i Bryssel, Belgien, efter anmälan av sitt beslut att ansluta sig till det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa genom ett skriftligt åtagande, utan att detta påverkar rättigheterna för medlemmarna, särskilt små och medelstora företag, i enlighet med denna förordning och annan tillämplig unionsrätt,
Ändring 235
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – inledningen
1.  Utan hinder av styrelsens befogenhet att fatta beslut om planen för kompletterande verksamhet enligt artikel 16.2 l, och inom tillämpningsområdet för artikel 2.9 och 2.10, ska konsortiet för biobaserade industrier, eller dessa industriers ingående eller anknutna enheter, varje år lägga fram ett förslag på kompletterande verksamheter. Kompletterande verksamheter är sådana som är direkt kopplade till projekt och verksamheter inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, och särskilt följande:
1.  Utan hinder av styrelsens befogenhet att fatta beslut om planen för kompletterande verksamhet enligt artikel 16.2 l, och inom tillämpningsområdet för artikel 2.9 och 2.10, ska andra medlemmar än unionen varje år lägga fram ett förslag på kompletterande verksamheter. Kompletterande verksamheter är sådana som är direkt kopplade till projekt och verksamheter inom det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, och särskilt följande:
Ändring 236
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led b
(b)  Investeringar i en ny, innovativ och hållbar produktionsanläggning eller ett nytt, innovativt och hållbart flaggskeppsinitiativ.
(b)  Investeringar i en ny, innovativ och hållbar produktionsanläggning eller ett nytt, innovativt och hållbart flaggskeppsinitiativ, bland annat en innovativ pilotanläggning för demonstration.
Ändring 237
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led e
(e)  Kommunikation, spridning och medvetandehöjande verksamhet.
(e)  kommunikation, spridning och medvetandehöjande verksamhet bland små och medelstora företag och hos allmänheten.
Ändring 238
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 2
2.  Styrelsen ska välja sin ordförande för en period på två år.
2.  Styrelsen ska välja sin ordförande bland sina ledamöter för en period på två år.
Ändring 239
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 4
4.  Utöver de sammanträden som avses i punkt 2 ska styrelsen också hålla ett strategiskt sammanträde minst en gång per år med det primära syftet att identifiera utmaningar och möjligheter för en hållbar biobaserad industri och att tillhandahålla ytterligare strategisk vägledning för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa.
4.  Utöver de sammanträden som avses i punkt 3 ska styrelsen också hålla ett strategiskt sammanträde minst en gång per år med det primära syftet att identifiera utmaningar och möjligheter för en hållbar biobaserad industri och att tillhandahålla ytterligare strategisk vägledning för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, särskilt om att utnyttja den fulla potentialen hos aktörerna i Europa.
Ändring 240
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 5
5.  Ytterligare verkställande direktörer eller tjänstemän med beslutsbefogenheter från ledande europeiska biobaserade företag och kommissionen ska bjudas in till det strategiska sammanträdet. Ordförandena för gruppen med staternas företrädare, den vetenskapliga kommittén och genomförandegrupperna får bjudas in som observatörer.
5.  Ytterligare verkställande direktörer eller tjänstemän med beslutsbefogenheter från ledande europeiska biobaserade företag, kommissionen samt, när så är lämpligt, oberoende externa experter och andra relevanta intressenter, bland annat från civilsamhället och forskarsamhället, ska bjudas in till det strategiska sammanträdet. Ordförandena för gruppen med staternas företrädare, den vetenskapliga kommittén och genomförandegrupperna ska vara ständiga observatörer.
Ändring 241
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 3
3.  Ordföranden i den vetenskapliga kommittén ska väljas för en period av två år.
3.  Ordföranden i den vetenskapliga kommittén ska väljas bland dess ledamöter för en period av två år.
Ändring 242
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 4
4.  Den vetenskapliga kommittén ska inrätta en arbetsgrupp bestående av ledamöter med lämplig profil för att bidra till att säkerställa tillräckligt fokus på arbetsprogrammets alla hållbarhetsaspekter. När så är möjligt ska den vetenskapliga kommitténs råd om arbetsprogrammet inkludera aspekter som rör cirkularitet, miljömässig hållbarhet, bevarande och förbättring av biologisk mångfald samt bredare aspekter av hållbarheten hos de biobaserade systemen och därtill kopplade värdekedjor.
4.  Den vetenskapliga kommittén ska inrätta en arbetsgrupp bestående av ledamöter med lämplig profil för att bidra till att säkerställa tillräckligt fokus på arbetsprogrammets alla hållbarhetsaspekter. Den vetenskapliga kommitténs råd om arbetsprogrammet ska inkludera aspekter som rör den begränsade tillgången på naturresurser, cirkularitet, miljömässig hållbarhet, bevarande och förbättring av biologisk mångfald, kvaliteten på mark, jord och vatten samt bredare aspekter av de sociala och klimatmässiga konsekvenserna och hållbarheten hos de biobaserade systemen och därtill kopplade värdekedjor.
Ändring 243
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 1
1.  En eller flera genomförandegrupper ska inrättas i enlighet med artikel 21. Genomförandegruppernas roll är att ge styrelsen råd i frågor som är avgörande för marknadslanseringen av biobaserad innovation och att främja spridningen av hållbara biobaserade lösningar.
1.  En eller flera genomförandegrupper ska inrättas i enlighet med artikel 21. Genomförandegruppernas roll är att ge styrelsen råd i frågor som är avgörande för marknadslanseringen av hållbar biobaserad innovation och att främja spridningen av hållbara biobaserade lösningar.
Ändring 244
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 2
2.  Genomförandegruppernas sammansättning ska säkerställa en lämplig tematisk inriktning och en lämplig representation för de biobaserade intressenterna på innovationsområdet. Alla andra intressenter än medlemmarna i konsortiet för biobaserade industrier och deras ingående eller anknutna enheter får anmäla sitt intresse för att bli medlemmar i en genomförandegrupp. Styrelsen ska fastställa genomförandegruppernas avsedda storlek och sammansättning, mandatperiodernas längd och möjligheten att förlänga mandat, och välja ut deras medlemmar. Förteckningen över medlemmar ska vara offentligt tillgänglig.
2.  Genomförandegruppernas sammansättning ska säkerställa en lämplig tematisk inriktning och en lämplig representation för de biobaserade intressenterna på innovationsområdet. Alla andra intressenter än medlemmarna i konsortiet för biobaserade industrier och deras ingående eller anknutna enheter får anmäla sitt intresse för att bli medlemmar i en genomförandegrupp, varvid det ska säkerställas att små och medelstora företag och civilsamhällets organisationer finns representerade. Genomförandegruppernas sammansättning ska syfta till bredast möjliga representation av intressenter, däribland primärsektorn (jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk) samt leverantörer av avfall, restprodukter och sidoströmmar, regionala myndigheter och investerare, för att förhindra marknadsmisslyckanden och ohållbara biobaserade processer. Styrelsen ska fastställa genomförandegruppernas avsedda storlek och sammansättning, mandatperiodernas längd och möjligheten att förlänga mandat och välja ut deras medlemmar i enlighet med artikel 21 i denna förordning. Förteckningen över medlemmar ska vara offentligt tillgänglig.
Ändring 245
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 3
3.  Genomförandegrupperna ska sammanträda minst en gång per år i ett fysiskt eller virtuellt sammanträde. Vid det första sammanträdet ska genomförandegrupperna anta sina arbetsordningar. Denna arbetsordning ska godkännas av styrelsen. Extra sammanträden i genomförandegrupperna ska sammankallas på begäran av styrelsen. Styrelsen får begära att ytterligare personer deltar i de extra sammanträdena. Förteckningen över deltagare i dessa extra sammanträden ska vara offentligt tillgänglig.
3.  Genomförandegrupperna ska sammanträda minst en gång per år i ett fysiskt eller virtuellt sammanträde. Vid det första sammanträdet ska genomförandegrupperna anta sina arbetsordningar. Denna arbetsordning ska godkännas av styrelsen. Extra sammanträden i genomförandegrupperna ska sammankallas på begäran av styrelsen. Styrelsen får begära att ytterligare personer deltar i de extra sammanträdena. Dagordningen, protokollet och deltagarförteckningen från dessa extra sammanträden ska vara offentligt tillgängliga.
Ändring 246
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 5
5.  Genomförandegrupperna ska på styrelsens begäran lämna rekommendationer om frågor som rör spridning av biobaserad innovation. Genomförandegrupperna kan också när som helst på eget initiativ utfärda rekommendationer till styrelsen.
5.  Genomförandegrupperna ska på styrelsens begäran lämna rekommendationer om frågor som rör spridning av hållbar biobaserad innovation. Genomförandegrupperna kan också när som helst på eget initiativ utfärda rekommendationer till styrelsen.
Ändring 247
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 1 – led a
(a)  Att bidra till att minska luftfartens ekologiska fotavtryck genom att påskynda utvecklingen av klimatneutral luftfartsteknik som kan tas i bruk så snart som möjligt, och därmed avsevärt bidra till uppnåendet av de allmänna målen i den europeiska gröna given47, särskilt när det gäller att minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer, och en väg mot att uppnå klimatneutralitet senast 2050.
(a)  Att bidra till att minska luftfartens ekologiska fotavtryck genom att påskynda utvecklingen av klimatneutral luftfartsteknik som kan tas i bruk så snart som möjligt, och därmed avsevärt bidra till uppnåendet av de allmänna målen i den europeiska gröna given47, särskilt när det gäller att minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer, och en väg mot att uppnå klimatneutralitet allra senast 2050.
__________________
__________________
47 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2019)0640.
47 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2019)0640.
Ändring 248
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 1 – led b
(b)  Att säkerställa att flygteknikrelaterad forsknings- och innovationsverksamhet bidrar till den globala hållbara konkurrenskraften för unionens luftfartsindustri, och att säkerställa att klimatneutral luftfartsteknik uppfyller relevanta flygsäkerhetskrav48 och förblir ett säkert, tillförlitligt, kostnadseffektivt och effektivt transportsätt för passagerar- och godstransporter.
(b)  Att säkerställa att flygteknikrelaterad forsknings- och innovationsverksamhet bidrar till den globala hållbara konkurrenskraften för unionens luftfartsindustri, och att säkerställa att klimatneutral luftfartsteknik uppfyller relevanta flygsäkerhetskrav48 och förblir ett konkurrenskraftigt, säkert, tillförlitligt, hållbart, överkomligt, kostnadseffektivt och effektivt transportsätt för passagerar- och godstransporter.
__________________
__________________
48 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet.
48 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet.
Ändring 249
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 2 – led a
(a)  Att integrera och demonstrera banbrytande tekniska innovationer för luftfartyg som kan minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 30 % fram till 2030, jämfört med 2020 års spetsteknik, och samtidigt bana väg för klimatneutral luftfart senast 2050.
(a)  Att integrera och demonstrera banbrytande tekniska innovationer för luftfartyg som kan minska nettoutsläppen av växthusgaser, inbegripet icke-koldioxidrelaterade effekter, med minst 30 % fram till 2030, jämfört med 2020 års spetsteknik, och samtidigt bana väg för klimatneutral luftfart senast 2050.
Ändring 250
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 2 – led b
(b)  Att säkerställa att den tekniska och potentiella industriella mognaden hos innovationer kan stödja lanseringen av banbrytande nya produkter och tjänster senast 2035, i syfte att ersätta 75 % av den operativa flottan senast 2050 och utveckla ett innovativt, tillförlitligt, säkert och kostnadseffektivt europeiskt luftfartssystem som kan uppfylla målet om klimatneutralitet senast 2050.
(b)  Att säkerställa att den tekniska och potentiella industriella mognaden hos innovationer kan stödja lanseringen av banbrytande nya produkter och tjänster senast 2035, i syfte att ersätta 75 % av den operativa flottan senast 2050 och utveckla ett innovativt, tillförlitligt, säkert och kostnadseffektivt europeiskt luftfartssystem som kan uppfylla målet om klimatneutralitet allra senast 2050.
Ändring 251
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 2 – led c
(c)  Att utvidga och främja integreringen av klimatneutrala värdekedjor för forskning och innovation på luftfartsområdet, inbegripet med den akademiska världen, forskningsorganisationer, industrin och små och medelstora företag, även genom att utnyttja synergier med andra relaterade nationella och europeiska program.
(c)  Att utvidga och främja integreringen av klimatneutrala värdekedjor för forskning och innovation på luftfartsområdet, inbegripet med den akademiska världen, forskningsorganisationer, industrin, små och medelstora företag och nystartade företag samt civilsamhällets organisationer och arbetsmarknadens parter, även genom att utnyttja synergier med andra relaterade nationella och europeiska program och genom att stödja spridningen av branschkompetens i hela värdekedjan.
Ändring 252
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Att främja arbetstillfällen av hög kvalitet i luftfartssektorn och att återställa och skapa tillväxt med tanke på dess särskilda betydelse för unionens ekonomiska och sociala återhämtning och för uppnåendet av unionens klimat- och miljömål.
Ändring 253
Förslag till förordning
Artikel 56 – led a
(a)  På relevanta webbplatser offentliggöra all information som krävs för att utarbeta och lämna in förslag till det gemensamma företaget för ren luftfart.
(a)  På relevanta webbplatser offentliggöra all information som krävs för att utarbeta och lämna in förslag till det gemensamma företaget för ren luftfart på ett översiktligt och användarvänligt sätt.
Ändring 254
Förslag till förordning
Artikel 56 – led b
(b)  Övervaka och bedöma den tekniska utvecklingen mot bakgrund av uppnåendet av de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 55, och underlätta full tillgång till data och information för oberoende övervakning av effekterna av forskning och innovation på luftfartsområdet som utförs under direkt tillsyn av kommissionen.
(b)  Övervaka och bedöma den tekniska utvecklingen mot bakgrund av uppnåendet av de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 55, och underlätta full tillgång till data och information för oberoende övervakning av effekterna av forskning och innovation på luftfartsområdet som utförs.
Ändring 255
Förslag till förordning
Artikel 56 – led c
(c)  Bistå kommissionen på dennas begäran med att samordna införandet och utvecklingen av regleringar och standarder som stöder marknadspenetrationen för rena luftfartslösningar, särskilt genom att genomföra studier, simuleringar och tillhandahålla teknisk rådgivning, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att undanröja hinder för marknadstillträde.
(c)  Bistå, och ge återkoppling till, kommissionen på dennas begäran när det gäller att samordna införandet och utvecklingen av regleringar och standarder som stöder marknadspenetrationen för rena luftfartslösningar, särskilt genom att genomföra studier, simuleringar och tillhandahålla teknisk rådgivning, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att undanröja hinder för marknadstillträde.
Ändring 256
Förslag till förordning
Artikel 56 – led ca (nytt)
(ca)  Utveckla mekanismer för att stärka samordningen och anpassningen mellan verksamheten i det gemensamma företaget för ren luftfart och genomförandet av de nationella återhämtningsplanerna.
Ändring 257
Förslag till förordning
Artikel 56 – led cb (nytt)
(cb)  Främja samordningen med nationella forsknings- och innovationsprogram och möjliggöra en färdplan för samverkan uppströms och ett gemensamt genomförande av viss verksamhet för att maximera hävstångseffekten av synkroniserade forskningsprogram.
Ändring 258
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 1 – led b
(b)  de grundande medlemmar som förtecknas i bilaga I, efter anmälan av deras beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för ren luftfart genom ett skriftligt åtagande,
(b)  de grundande medlemmar som förtecknas i bilaga I, efter anmälan av deras beslut att ansluta sig till det gemensamma företaget för ren luftfart genom ett skriftligt åtagande, vilkas medlemskap ska baseras på en rimlig balans mellan erhållen unionsfinansiering och gjorda åtaganden om naturabidrag, utan att detta påverkar rättigheterna för övriga medlemmar, särskilt små och medelstora företag, i enlighet med denna förordning och annan tillämplig unionsrätt,
Ändring 259
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led a
(a)  verksamhet som omfattas av indirekta åtgärder inom det gemensamma företaget för ren luftfart men som inte finansieras genom sådana indirekta åtgärder,
(a)  verksamhet som omfattar hela den icke unionsfinansierade delen av det gemensamma företaget för ren luftfart och som bidrar till genomförandet av det gemensamma företagets arbetsprogram,
Ändring 260
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led d
(d)  privata forsknings- och innovationsprojekt som kompletterar projekt inom den strategiska forsknings- och innovationsagendan,
(d)  privata forsknings- och innovationsprojekt som kompletterar projekt inom den strategiska forsknings- och innovationsagendan samt verksamhet som bidrar till spridningen av branschspecifik kompetens i hela värdekedjan,
Ändring 261
Förslag till förordning
Artikel 61 – led d
(d)  det europeiska rådgivande organet för ren luftfart,
(d)  det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för ren luftfart,
Ändring 262
Förslag till förordning
Artikel 62 – led b
(b)  Nio företrädare för andra medlemmar än unionen som valts av och bland de grundande medlemmarna och associerade medlemmarna för att säkerställa en balanserad representation för luftfartens värdekedja, som t.ex. luftfartygsintegrerare, motortillverkare och utrustningstillverkare. Styrelsen ska i sin arbetsordning fastställa ett rotationssystem för fördelningen av mandat för andra medlemmar än unionen. De utvalda företrädarna ska omfatta minst en företrädare för de europeiska små och medelstora företagen, en företrädare för forskningsorganisationerna och en företrädare för de akademiska institutionerna.
(b)  Tolv företrädare för andra medlemmar än unionen som valts av och bland de grundande medlemmarna och associerade medlemmarna för att säkerställa en balanserad representation för luftfartens värdekedja, som t.ex. luftfartygstillverkare, motortillverkare och utrustningstillverkare. Styrelsen ska i sin arbetsordning fastställa ett rotationssystem för fördelningen av mandat för andra medlemmar än unionen, med beaktande av en jämn könsfördelning. De utvalda företrädarna ska omfatta minst två företrädare för de europeiska små och medelstora företagen, en företrädare för de associerade medlemmarna, en företrädare för forskningsorganisationerna och en företrädare för de akademiska institutionerna.
Ändring 263
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 1 – led b
(b)  Främja marknadslansering av teknik och lösningar för att bidra till att uppnå målen för den gröna given och säkerställa att det gemensamma företagets särskilda mål enligt artikel 55 uppnås.
(b)  Främja marknadslansering av teknik och lösningar för att bidra till att det gemensamma företagets särskilda mål enligt artikel 55 uppnås i enlighet med målen för den gröna given.
Ändring 264
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 2 – inledningen
2.  Styrelsen ska fatta beslut beträffande genomförandet av programmet och uppnåendet av målen för det gemensamma företaget för ren luftfart, bland annat i fråga om
2.  Styrelsen ska göra bedömningar och fatta beslut beträffande genomförandet av programmet och uppnåendet av målen för det gemensamma företaget för ren luftfart, bland annat i fråga om
Ändring 265
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 2 – led a
(a)  den strategiska forsknings- och innovationsagendan och eventuella ändringar av denna samt arbetsprogrammet, inbegripet öppna ansökningsomgångar,
(a)  den strategiska forsknings- och innovationsagendan och eventuella ändringar av denna samt arbetsprogrammet, inbegripet öppna ansökningsomgångar, efter samråd med det vetenskapliga rådgivande organet för ren luftfart,
Ändring 266
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 2 – led b
(b)  den strategiska fleråriga planeringen av ansökningsomgångar om ren luftfart och deras anpassning till målen för Horisont Europa samt tillhörande arbetsprogram och tekniska prioriteringar och forskningsåtgärder, inbegripet öppna ansökningsomgångar,
(b)  den strategiska fleråriga planeringen av ansökningsomgångar om ren luftfart och deras anpassning till unionens övergripande prioriteringar och mål samt målen för Horisont Europa och tillhörande arbetsprogram och tekniska prioriteringar och forskningsåtgärder, inbegripet öppna ansökningsomgångar,
Ändring 267
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 1 – led a
(a)  Ett lämpligt antal företrädare för kommissionen och olika unionsorgan, enligt beslut av unionens företrädare i styrelsen.
(a)  Två kommissionsföreträdare och unionsorgan, enligt beslut av unionens företrädare i styrelsen.
Ändring 268
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 1 – led c
(c)  Två högt uppsatta företrädare för det gemensamma företaget för ren luftfart, som delegerats av den verkställande direktören.
(c)  Två högt uppsatta företrädare för det gemensamma företaget för ren luftfart i egenskap av observatörer, som delegerats av den verkställande direktören.
Ändring 269
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 5
5.  Den tekniska kommittén ska utveckla och upprätthålla programmets tekniska färdplan och strategi. Den ska, beroende på vad som är tillämpligt, föreslå och förbereda styrelsens antagande av forskningsåtgärdernas omfattning och planering, den tekniska strategin och den övergripande forskningsfärdplanen för det gemensamma företaget för ren luftfart. En styrelseledamot får ges i uppdrag att följa verksamheten i kommittén.
5.  Den tekniska kommittén ska uppdatera och utveckla programmets tekniska färdplan och strategi utifrån de tekniska framstegen. Den ska, beroende på vad som är tillämpligt, föreslå och förbereda styrelsens antagande av forskningsåtgärdernas omfattning och planering, den tekniska strategin och den övergripande forskningsfärdplanen för det gemensamma företaget för ren luftfart. En styrelseledamot får ges i uppdrag att följa verksamheten i kommittén.
Ändring 270
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 6 – led a
(a)  Vid behov utarbeta förslag till ändring av den strategiska forsknings- och innovationsagendan för överläggningar och slutligt beslut i styrelsen.
(a)  Vid behov, och på grundval av en bred dialog med berörda parter, utarbeta förslag till ändring av den strategiska forsknings- och innovationsagendan för överläggningar och slutligt beslut i styrelsen.
Ändring 271
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 6 – led b
(b)  Utarbeta förslag till tekniska prioriteringar och forskningsåtgärder som ska ingå i arbetsprogrammet, inbegripet forskningsämnen för öppna ansökningsomgångar.
(b)  På grundval av en bred dialog med berörda parter utarbeta förslag till tekniska prioriteringar och forskningsåtgärder som ska ingå i arbetsprogrammet, inbegripet forskningsämnen för öppna ansökningsomgångar.
Ändring 272
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 6 – led d
(d)  Föreslå ändringar eller optimeringar av programmets tekniska tillämpningsområde för överläggningar och slutligt beslut i styrelsen, i syfte att anpassa arbetsprogrammet och målen för det gemensamma företaget för ren luftfart till det övergripande arbetsprogrammet för Horisont Europa och liknande arbetsprogram för andra europeiska partnerskap.
(d)  Föreslå ändringar eller optimeringar av den strategiska forsknings- och innovationsagendan och programmets tekniska tillämpningsområde för överläggningar och slutligt beslut i styrelsen, på grundval av oberoende resultatöversyner och analyser av programmets potentiella konsekvenser, i syfte att behålla arbetsprogrammets anpassning till målen för det gemensamma företaget för ren luftfart, till de övergripande målen för Horisont Europa och till liknande arbetsprogram för andra europeiska partnerskap.
Ändring 273
Förslag till förordning
Artikel 66 – inledningen
Utöver de uppgifter som anges i artikel 18 ska den verkställande direktören för det gemensamma företaget för ren luftfart också utföra följande uppgifter:
Utöver de uppgifter som anges i artikel 18 ska den verkställande direktören för det gemensamma företaget för ren luftfart också utföra följande uppgifter under styrelsens vägledning och överinseende:
Ändring 274
Förslag till förordning
Artikel 66 – led d
(d)  Underlätta kommissionens samordning i enlighet med den tekniska kommitténs råd mellan verksamheten i det gemensamma företaget för ren luftfart och relevant forsknings- och innovationsverksamhet inom Horisont Europa i syfte att undvika överlappningar och främja synergier.
(d)  I nära samarbete med kommissionen och i enlighet med den tekniska kommitténs råd ansvara dels för att samordna verksamheten i det gemensamma företaget för ren luftfart och relevant forsknings- och innovationsverksamhet inom Horisont Europa, i syfte att styra och genomföra den på ett sådant sätt att man undviker överlappningar och främjar synergier, dels för att fastställa lämpliga operativa mekanismer i syfte att koppla samman teman för forskningssamverkan och de därav följande projekten i den strategiska forsknings- och innovationsagendan.
Ändring 275
Förslag till förordning
Artikel 66 – led g
(g)  Säkerställa att det gemensamma företaget underlättar full tillgång till data och information för den oberoende övervakning av effekterna av forskning och innovation på luftfartsområdet som utförs under direkt tillsyn av kommissionen, och vidta alla lämpliga åtgärder som krävs för att säkerställa att denna process är oberoende av det gemensamma företaget för ren luftfart självt, t.ex. genom offentlig upphandling, oberoende utvärderingar, granskningar eller ad hoc-analyser. Övervaknings- och bedömningsrapporten för programmet ska läggas fram för styrelsen en gång per år.
(g)  Säkerställa att det gemensamma företaget underlättar full tillgång till data och information för den oberoende övervakningen av effekterna av forskning och innovation på luftfartsområdet, och vidta alla lämpliga åtgärder som krävs för att säkerställa att denna process är oberoende av det gemensamma företaget för ren luftfart självt, t.ex. genom offentlig upphandling, oberoende utvärderingar, granskningar eller ad hoc-analyser, utan att öka den administrativa bördan för det gemensamma företaget. Övervaknings- och bedömningsrapporten för programmet ska läggas fram för styrelsen en gång per år.
Ändring 276
Förslag till förordning
Artikel 68 – rubriken
Det europeiska rådgivande organet för ren luftfart
Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för ren luftfart
Ändring 277
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 1
1.  Det europeiska rådgivande organet för ren luftfart ska vara det vetenskapliga rådgivande organ för det gemensamma företaget för ren luftfart som inrättas i enlighet med artikel 19.1 a.
1.  Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för ren luftfart ska inrättas i enlighet med artikel 19.
Ändring 278
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 2
2.  Det europeiska rådgivande organet för ren luftfart ska ha högst 15 ordinarie ledamöter.
2.  Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för ren luftfart ska ha högst 15 ordinarie ledamöter, som inte ska vara ledamöter i några andra organ i det gemensamma företaget för ren luftfart.
Ändring 279
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 3
3.  Ordföranden i det europeiska rådgivande organet för luftfart ska väljas för en period av två år.
3.  Ordföranden i det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för ren luftfart ska väljas bland dess ordinarie ledamöter för en period av två år.
Ändring 280
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 4
4.  En företrädare för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) ska vara ordinarie ledamot av det europeiska rådgivande organet för luftfart.
4.  En företrädare för Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) ska vara ordinarie ledamot av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för ren luftfart.
Ändring 281
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 4a (ny)
4a.  Minst en vetenskaplig expert ska ha bakgrund inom miljö- och klimatvetenskap på luftfartsområdet.
Ändring 282
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 1 – led a
(a)  Att bidra till målen i klimatmålsplanen för 203051 och den europeiska gröna given52 genom att höja EU:s ambitionsnivå att minska växthusgasutsläppen till minst 55 % under 1990 års nivåer senast 2030, och nå klimatneutralitet senast 2050.
(a)  Att bidra till målen i klimatmålsplanen för 203051, den europeiska gröna given52 och den europeiska klimatlagen genom att höja EU:s ambitionsnivå i fråga om energieffektiviseringar och utbyggnad av förnybar energi och i fråga om att minska växthusgasutsläppen till minst 55 % under 1990 års nivåer senast 2030, och nå klimatneutralitet allra senast 2050.
__________________
__________________
51 COM(2020)0562.
51 COM/2020/0562.
52 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2019)0640.
52 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2019)0640.
Ändring 283
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 1 – led b
(b)  Att bidra till genomförandet av kommissionens vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa53 från 2020.
(b)  Att bidra till genomförandet av kommissionens vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa53 från 2020, EU-strategin för integrering av energisystem och Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2021 om en europeisk vätgasstrategi.
__________________
__________________
53 COM(2020)0301: En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa.
53 COM(2020)0301: En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa.
Ändring 284
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 1 – led c
(c)  Att stärka konkurrenskraften hos unionens värdekedja för förnybar vätgas i syfte att stödja särskilt de berörda små och medelstora företagen och påskynda marknadsinträdet för innovativa och konkurrenskraftiga förnybara lösningar.
(c)  Att utveckla och stärka unionens ledarskap och konkurrenskraften hos unionens värdekedja för förnybar vätgas i syfte att stödja särskilt de berörda små och medelstora företagen och nystartade företagen och påskynda forskningen om, utvecklingen av och marknadsinträdet för innovativa och konkurrenskraftiga förnybara och energieffektiva lösningar.
Ändring 285
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 1 – led d
(d)  Att stimulera produktion, distribution, lagring och slutanvändning av förnybar vätgas.
(d)  Att stimulera produktion, distribution, transport, lagring och slutanvändning av förnybar vätgas.
Ändring 286
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 1 – led da (nytt)
(da)  Att påskynda forsknings- och innovationsverksamhet för produktion av vätgas baserad på förnybara energikällor.
Ändring 287
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 2 – led a
(a)  Genom forskning och innovation förbättra kostnadseffektiviteten, tillförlitligheten, kvantiteten och kvaliteten hos de lösningar för förnybar vätgas – inbegripet produktion, distribution, lagring och slutanvändning – som utvecklas i unionen, som t.ex. effektivare och billigare elektrolysanläggningar och billigare transport- och industritillämpningar.
(a)  Genom forskning och innovation förbättra kostnadseffektiviteten, den ekonomiska överkomligheten, tillförlitligheten, kvantiteten och kvaliteten hos de lösningar för förnybar vätgas – inbegripet produktion, distribution, transport, lagring och slutanvändning – som utvecklas i unionen, som t.ex. effektivare och billigare elektrolysanläggningar, minskning av energi- och konverteringsförluster och billigare luftfarts-, sjöfarts-, tungtransport- och industritillämpningar, innovativ och förnybar vätgasteknik samt säker och tillgänglig produktion, transport och lagring.
Ändring 288
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 2 – led b
(b)  Stärka kunskapen och kapaciteten hos vetenskapliga och industriella aktörer längs värdekedjan för vätgas i unionen.
(b)  Stärka kunskapen och kapaciteten hos vetenskapliga och industriella aktörer längs värdekedjan för vätgas i unionen och samtidigt stödja spridningen av branschkompetens.
Ändring 289
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 2 – led c
(c)  Genomföra demonstrationsverksamhet för förnybara vätgaslösningar med sikte på lokal, regional och unionsomfattande utbyggnad, med inriktning på produktion, distribution, lagring och användning av förnybar energi för transporter och energiintensiva industrier samt andra tillämpningar.
(c)  Genomföra demonstrationsverksamhet för förnybara vätgaslösningar med sikte på lokal, regional och unionsomfattande utbyggnad, med inriktning på förnybar produktion, distribution, transport, lagring, teknik för negativa utsläpp och användning i sektorer där det är svårt att åstadkomma minskningar, såsom sjöfart, luftfart, tunga transporter och energiintensiva industrier, samt andra tillämpningar.
Ändring 290
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Öka de innovativa investeringarna i slutanvändningssektorer, med särskild tonvikt på transportsektorn, till stöd för banbrytande lösningar och tekniker.
Ändring 291
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 2 – led d
(d)  Öka allmänhetens och den privata sektorns medvetenhet om, acceptans för och användning av lösningar för förnybar vätgas, särskilt genom samarbete med andra europeiska partnerskap inom ramen för Horisont Europa.
(d)  Öka allmänhetens och den privata sektorns medvetenhet om, acceptans för och användning av lösningar och infrastruktur för förnybar vätgas, särskilt genom samarbete med andra europeiska partnerskap inom ramen för Horisont Europa och med initiativ såsom den europeiska alliansen för ren vätgas, i syfte att bidra till att förbättra EU:s säkerhets- och teknikstandarder och främja säkerheten och en säker hantering av tillhörande teknik och tillämpningar.
Ändring 292
Förslag till förordning
Artikel 72 – led a
(a)  Bedöma och övervaka tekniska framsteg och tekniska, ekonomiska och samhälleliga hinder för marknadstillträde.
(a)  Bedöma och övervaka tekniska framsteg och framsteg med nödvändig infrastruktur, tekniska, ekonomiska, rättsliga, samhälleliga och ekologiska hinder för marknadstillträde samt miljöpåverkan.
Ändring 293
Förslag till förordning
Artikel 72 – led b
(b)  Utan hinder av kommissionens policybefogenheter, och inom ramen för kommissionens policyriktlinjer och övervakning, bidra till utarbetandet av regelverk och standarder för att undanröja hinder för marknadstillträde och stödja utbytbarhet, interoperabilitet och handel på hela den inre marknaden och globalt.
(b)  Utan hinder av kommissionens policybefogenheter, och inom ramen för kommissionens policyriktlinjer och övervakning, bidra till utarbetandet av regelverk och standarder för att undanröja hinder för marknadstillträde, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, för att minska miljö- och klimatpåverkan och social påverkan, inklusive i tredjeländer, och för att stödja öppenhet, utbytbarhet, interoperabilitet och handel på hela den inre marknaden och globalt.
Ändring 294
Förslag till förordning
Artikel 72 – led c
(c)  Stödja kommissionen i dess internationella initiativ om vätgasstrategin, t.ex. det internationella partnerskapet för vätgasekonomin (IPHE), Mission Innovation och vätgasinitiativet.
(c)  Utan hinder av kommissionens policybefogenheter, och inom ramen för kommissionens policyriktlinjer och övervakning, stödja kommissionen och förse den med teknisk sakkunskap, inbegripet under sammanträden, i dess internationella initiativ om vätgasstrategin, t.ex. det internationella partnerskapet för vätgasekonomin (IPHE), Mission Innovation och vätgasinitiativet.
Ändring 295
Förslag till förordning
Artikel 73 – led b
(b)  Hydrogen Europe AISBL, en icke vinstdrivande organisation som bildats enligt belgisk lag (registreringsnummer: 890 025 478) med fast kontor i Bryssel, Belgien (industrigruppen), efter anmälan av sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för förnybar vätgas genom ett skriftligt åtagande,
(b)  Hydrogen Europe AISBL, en icke vinstdrivande organisation som bildats enligt belgisk lag (registreringsnummer: 890 025 478) med fast kontor i Bryssel, Belgien (industrigruppen), efter anmälan av sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för förnybar vätgas genom ett skriftligt åtagande, utan att detta påverkar rättigheterna för medlemmarna, särskilt små och medelstora företag, i enlighet med denna förordning och annan tillämplig unionsrätt,
Ändring 296
Förslag till förordning
Artikel 73 – led c
(c)  Hydrogen Europe Research AISBL, en icke vinstdrivande organisation som bildats enligt belgisk lag (registreringsnummer: 0897 679 372) med fast kontor i Bryssel, Belgien (forskningsgruppen), efter anmälan av sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för förnybar vätgas genom ett skriftligt åtagande.
(c)  Hydrogen Europe Research AISBL, en icke vinstdrivande organisation som bildats enligt belgisk lag (registreringsnummer: 0897 679 372) med fast kontor i Bryssel, Belgien (forskningsgruppen), efter anmälan av sitt beslut att ansluta sig till det gemensamma företaget för förnybar vätgas genom ett skriftligt åtagande, utan att detta påverkar rättigheterna för medlemmarna, särskilt små och medelstora företag, i enlighet med denna förordning och annan tillämplig unionsrätt.
Ändring 297
Förslag till förordning
Artikel 73 – led ca (nytt)
(ca)  associerade medlemmar som valts ut i enlighet med artikel 7 och efter styrelsens godkännande.
Ändring 298
Förslag till förordning
Artikel 76 – punkt 1 – inledningen
1.  Vid tillämpning av artikel 11.1 b får kompletterande verksamhet inbegripa verksamhet som är direkt kopplad till verksamheten i det gemensamma företaget för förnybar vätgas och som bidrar till dess mål, bland annat följande:
1.  Vid tillämpning av artikel 11.1 b får kompletterande verksamhet inbegripa verksamhet som är direkt kopplad till verksamheten i det gemensamma företaget för förnybar vätgas och som har en tydlig koppling till den strategiska forsknings- och innovationsagendan, finansieras via nationella eller regionala program och bidrar till det gemensamma företagets mål, bland annat följande:
Ändring 299
Förslag till förordning
Artikel 76 – punkt 1 – led e
(e)  Medvetandehöjande verksamhet om vätgasteknik och säkerhetsåtgärder.
(e)  Medvetandehöjande verksamhet om förnybar vätgasteknik och säkerhetsåtgärder, inbegripet i hela värdekedjan.
Ändring 300
Förslag till förordning
Artikel 77 –led da (nytt)
(da)  den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden.
Ändring 301
Förslag till förordning
Artikel 78 – led b
(b)  Sex företrädare för Hydrogen Europe, med beaktande av geografisk, könsmässig och sektoriell representation.
(b)  Sex företrädare för Hydrogen Europe, med beaktande av geografi och kön, som företräder olika delar av värdekedjan, varvid åtminstone en företrädare ska komma från ett litet eller medelstort företag och en från en civilsamhällesorganisation.
Ändring 302
Förslag till förordning
Artikel 80 – led a
(a)  Främja synergier med relevanta verksamheter och program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, särskilt med sådana som stöder användning av forsknings- och innovationslösningar, infrastruktur, utbildning och regional utveckling när det gäller användningen av förnybar vätgas.
(a)  Främja synergier med relevanta verksamheter och program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, särskilt med sådana som stöder användning av forsknings- och innovationslösningar, infrastruktur, utbildning och regional utveckling när det gäller användningen av förnybar vätgas, med särskilt fokus på sektorer där det är svårt att åstadkomma minskningar, såsom vissa industrisektorer, luftfart, sjöfart och tunga transporter.
Ändring 303
Förslag till förordning
Artikel 80 – led b
(b)  I enlighet med artiklarna 5.2 b och 16 l tillhandahålla strategisk vägledning när det gäller samarbetet med andra europeiska partnerskap, inbegripet partnerskapen för utsläppsfria vägtransporter, vattenvägstransporter med nollutsläpp, Europas järnvägar, ren luftfart, processer för planeten och rent stål, i enlighet med respektive strategisk forsknings- och innovationsagenda eller andra likvärdiga dokument.
(b)  I enlighet med artiklarna 5.2 b och 16 l tillhandahålla strategisk vägledning när det gäller samarbetet med andra europeiska partnerskap, inbegripet partnerskapen för utsläppsfria vägtransporter, vattenvägstransporter med nollutsläpp, Europas järnvägar, ren luftfart, processer för planeten och rent stål, i enlighet med respektive strategisk forsknings- och innovationsagenda samt EU-strategin för integrering av energisystem och relaterade initiativ om energieffektivitet, elektrifiering och förnybara energikällor, eller andra likvärdiga dokument.
Ändring 304
Förslag till förordning
Artikel 80 – led c
(c)  Uppmuntra marknadslansering av teknik och lösningar för att uppnå målen i den europeiska gröna given.
(c)  Uppmuntra marknadslansering av hållbar teknik och hållbara lösningar i överensstämmelse med målen i den europeiska gröna given och en förbättring av det europeiska ekosystemet för förnybar vätgas.
Ändring 305
Förslag till förordning
Artikel 81 – led a
(a)  Föreslå verksamhet som främjar synergier med relevanta verksamheter och program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå.
(a)  Föreslå och genomföra, tillsammans med relevanta aktörer, verksamhet som främjar synergier med relevanta verksamheter och program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå.
Ändring 306
Förslag till förordning
Artikel 81 – led b
(b)  Stödja och bidra till andra unionsinitiativ som har kopplingar till vätgas, med förbehåll för styrelsens godkännande.
(b)  Stödja och bidra till andra unionsinitiativ som har kopplingar till vätgas, bland annat den europeiska vätgasalliansen och det strategiska forumet för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.
Ändring 307
Förslag till förordning
Artikel 81 – led c
(c)  Sammankalla ett årligt europeiskt partnerskapsforum för förnybar vätgas, som om möjligt ska hållas gemensamt och parallellt med European Hydrogen Forum som anordnas av alliansen för ren vätgas.
(c)  Sammankalla ett årligt europeiskt partnerskapsforum för förnybar vätgas, som ska hållas gemensamt och parallellt med European Hydrogen Forum som anordnas av alliansen för ren vätgas.
Ändring 308
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 2
2.  Intressentgruppen ska bestå av företrädare för sektorer som producerar, distribuerar, lagrar, behöver eller använder förnybar vätgas i hela unionen, inbegripet företrädare för andra relevanta europeiska partnerskap, samt företrädare för det interregionala partnerskapet European Hydrogen Valleys.
2.  Intressentgruppen ska bestå av företrädare för sektorer som producerar, distribuerar, transporterar, lagrar, behöver eller använder förnybar vätgas i hela unionen, inbegripet företrädare för andra relevanta europeiska partnerskap, företrädare för det interregionala partnerskapet European Hydrogen Valley samt företrädare för sektorn för förnybar el och för civilsamhällesorganisationer och forskarsamhället.
Ändring 309
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 3 – led a
(a)  Lämna synpunkter på de strategiska och tekniska prioriteringar som det gemensamma företaget för förnybar vätgas ska arbeta med i enlighet med den strategiska forsknings- och innovationsagendan eller något annat likvärdigt dokument och tillhörande detaljerade tekniska färdplaner, med vederbörligt beaktande av framstegen och behoven i angränsande sektorer.
(a)  Lämna synpunkter på de strategiska, infrastrukturmässiga och tekniska prioriteringar som det gemensamma företaget för förnybar vätgas ska arbeta med i enlighet med den strategiska forsknings- och innovationsagendan eller något annat likvärdigt dokument och tillhörande detaljerade tekniska färdplaner, med vederbörligt beaktande av framstegen och behoven i angränsande sektorer, såsom sektorer där det är svårt att åstadkomma minskningar, bland annat vissa industrisektorer, luftfart, sjöfart och tunga transporter.
Ändring 310
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 3 – led b
(b)  Lägga fram förslag för att möjliggöra konkreta synergier mellan det gemensamma företaget för förnybar vätgas och angränsande sektorer eller andra sektorer med vilka synergieffekter anses ge ett mervärde.
(b)  Lägga fram förslag för att möjliggöra konkreta synergier mellan det gemensamma företaget för förnybar vätgas och angränsande sektorer eller andra sektorer med vilka synergieffekter anses ge ett mervärde, med beaktande av i synnerhet principen om att sätta energieffektivitet främst och integrering av energisystem.
Ändring 311
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 3 – led c
(c)  Bidra till det årliga European Hydrogen Forum som anordnas av alliansen för ren vätgas.
(c)  Bidra till det årliga europeiska partnerskapsforumet för förnybar vätgas och European Hydrogen Forum, som anordnas av alliansen för ren vätgas.
Ändring 312
Förslag till förordning
Artikel 82a (ny)
Artikel 82a
Vetenskaplig rådgivande nämnd
1.   Det gemensamma företaget för förnybar vätgas ska inrätta en oberoende vetenskaplig rådgivande nämnd enligt vad som avses i artiklarna 19 och 77 för att söka vetenskaplig rådgivning från oberoende akademiska experter på hög nivå.
2.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden ska ha högst 15 ordinarie ledamöter och ska välja sin ordförande bland sina ledamöter för en period på två år.
3.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden får ge råd på begäran av styrelsen och andra organ inom det gemensamma företaget för förnybar vätgas eller på eget initiativ.
4.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden ska samarbeta med de relevanta rådgivande organ som inrättats inom ramen för Horisont Europa.
Ändring 313
Förslag till förordning
Artikel 83 – punkt 1 – led b
(b)  Säkerställa en snabb övergång till ett mer attraktivt, användarvänligt, konkurrenskraftigt, överkomligt, effektivt och hållbart europeiskt järnvägssystem som är integrerat i det större mobilitetssystemet.
(b)  Säkerställa en snabb övergång till ett säkrare, mer attraktivt, användarvänligt, konkurrenskraftigt, överkomligt, effektivt, inkluderande, mer digitalt och hållbart europeiskt järnvägssystem som är integrerat i det större mobilitetssystemet.
Ändring 314
Förslag till förordning
Artikel 83 – punkt 2 – led a
(a)  Tillhandahålla ett integrerat europeiskt järnvägsnät genom utformning och genom att undanröja hinder för driftskompatibilitet och tillhandahålla lösningar för fullständig integration, som omfattar trafikledning, fordon, infrastruktur och tjänster och som på bästa möjliga sätt motsvarar resenärernas och företagens behov, påskyndar införandet av innovativa lösningar till stöd för det gemensamma europeiska järnvägsområdet och samtidigt ökar kapaciteten och tillförlitligheten och sänker kostnaderna för järnvägstransporter.
(a)  Tillhandahålla ett integrerat europeiskt järnvägsnät genom utformning och genom att undanröja hinder för driftskompatibilitet och tillhandahålla lösningar för fullständig integration, som omfattar trafikledning, fordon, infrastruktur och tjänster, bland annat direktbiljetter, och som på bästa möjliga sätt tillgodoser resenärernas, järnvägspersonalens och företagens behov och rättigheter, påskyndar införandet av innovativa lösningar till stöd för det gemensamma europeiska järnvägsområdet och samtidigt ökar kapaciteten och tillförlitligheten och sänker kostnaderna för järnvägstransporter.
Ändring 315
Förslag till förordning
Artikel 83 – punkt 2 – led c
(c)  Genom sin systempelare utveckla ett enhetligt operativt koncept och en funktionell systemarkitektur för integrerade europeiska system för trafikstyrning, kommandon, trafikövervakning och signalering, inklusive automatiserad tågdrift, som ska säkerställa att forskning och innovation inriktas på gemensamt överenskomna och delade kundkrav och operativa behov och att de kan vidareutvecklas.
(c)  Genom sin systempelare utveckla ett enhetligt operativt koncept och en funktionell systemarkitektur för integrerade europeiska system för trafikstyrning, kommandon, trafikövervakning och signalering, inklusive automatiserad tågdrift, som ska säkerställa att forskning och innovation inriktas på gemensamt överenskomna och delade kundkrav och operativa behov och att de kan vidareutvecklas. Det enhetliga operativa konceptet och den funktionella arkitekturen för integrerade europeiska system för trafikstyrning ska vara driftskompatibla för hela järnvägsnätet (TEN-T:s stomnät och övergripande nät samt huvudlinjer och regionala linjer som inte ingår i TEN-T).
Ändring 316
Förslag till förordning
Artikel 83 – punkt 2 – led e
(e)  Utveckla demonstrationsprojekt i intresserade medlemsstater, inbegripet sådana som för närvarade inte har något järnvägssystem på sitt territorium.
(e)  Utveckla demonstrationsprojekt i intresserade medlemsstater, inbegripet sådana som för närvarade inte har något järnvägssystem på sitt territorium. Sådana projekt, inbegripet storskaliga demonstrationsprojekt, ska omfatta unionen så brett som möjligt och på ett transparent och geografiskt spritt sätt.
Ändring 317
Förslag till förordning
Artikel 83 – punkt 2 – led f
(f)  Bidra till utvecklingen av en stark och globalt konkurrenskraftig europeisk järnvägsindustri.
(f)  Bidra till utvecklingen av en stark och globalt konkurrenskraftig europeisk järnvägsindustri med dess starka leveranskedja och mycket innovativa ekosystem, bland annat högteknologiska små och medelstora företag.
Ändring 318
Förslag till förordning
Artikel 83 – punkt 2 – led fa (nytt)
(fa)  Bidra till att undanröja de hinder som för närvarande försvårar helt inkluderande järnvägstransporter, med särskild hänvisning till personer med funktionsnedsättning.
Ändring 319
Förslag till förordning
Artikel 83 – punkt 2 – led fb (nytt)
(fb)  Utveckla nästa generations teknik för spårkonstruktion som inbegriper alla komponenter från underbyggnaden till spåren och överbyggnaden.
Ändring 320
Förslag till förordning
Artikel 83 – punkt 2 – led fc (nytt)
(fc)  Stödja utvecklingen av innovativa lösningar som gynnar tågpendlare, inbegripet dem som bor i glesbefolkade och underbefolkade områden.
Ändring 321
Förslag till förordning
Artikel 84 – punkt 1
1.  Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget för Europas järnvägar tillsammans med kommissionen också utarbeta och för antagande av styrelsen lägga fram den generalplan som utarbetats i samråd med alla berörda intressenter inom järnvägssystemet och järnvägssektorns underleverantörer.
1.  Utöver de uppgifter som anges i artikel 5 ska det gemensamma företaget för Europas järnvägar tillsammans med kommissionen också utarbeta och för antagande av styrelsen lägga fram den generalplan som utarbetats i samråd med alla berörda intressenter inom järnvägssystemet och järnvägssektorns underleverantörer, inbegripet på lokal, regional och nationell nivå.
Ändring 322
Förslag till förordning
Artikel 84 – punkt 5 – led a – inledningen
(a)  inom ramen för systempelaren utveckla ett systemperspektiv som sammanför järnvägstillverkningsindustrin, tågoperatörerna och andra privata och offentliga aktörer på järnvägsområdet, inbegripet organ som företräder kundintressen, t.ex. passagerare och gods och personal, samt relevanta aktörer utanför den traditionella järnvägssektorn. Systemperspektivet ska omfatta följande:
(a)  inom ramen för systempelaren utveckla ett driftskompatibelt systemperspektiv som sammanför järnvägstillverkningsindustrin, tågoperatörerna och andra privata och offentliga aktörer på järnvägsområdet, inbegripet medlemsstatsföreträdare och organ som företräder kundintressen, t.ex. passagerare och gods samt arbetstagare, och andra relevanta aktörer utanför den traditionella järnvägssektorn. Systemperspektivet ska omfatta följande:
Ändring 323
Förslag till förordning
Artikel 84 – punkt 5 – led a – led iv
iv.  Säkerställande av att de nödvändiga gränssnitten mot andra transportsätt bedöms och valideras, särskilt för gods- och passagerarflöden.
iv.  Säkerställande av att de nödvändiga gränssnitten mot andra transportsätt, liksom mot urbana och regionala järnvägssystem, bedöms och valideras, särskilt för gods- och passagerarflöden.
Ändring 324
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 1 – led b
(b)  de grundande medlemmar som förtecknas i bilaga II, efter att de meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget genom ett skriftligt åtagande,
(b)  de grundande medlemmar som förtecknas i bilaga II, efter att de meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget genom ett skriftligt åtagande, som ska baseras på en rimlig balans mellan erhållen unionsfinansiering och gjorda åtaganden om bidrag, utan att detta påverkar rättigheterna för medlemmarna, särskilt små och medelstora företag, i enlighet med denna förordning och annan tillämplig unionsrätt,
Ändring 325
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 2a (ny)
2a.  Genom undantag från artikel 7.2 ska bedömningarna av medlemskapsansökningar från en rättslig enhet som är etablerad i ett land som är associerat till programmet Horisont Europa betingas av att unionens bidrag från programmet Horisont Europa till det gemensamma företaget för Europas järnvägar ökar proportionerligt genom bidrag från det berörda land som är associerat till Horisont Europa.
Ändring 326
Förslag till förordning
Artikel 88 – punkt 1 – led d
(d)  utnyttjande av resultaten av verksamhet som finansieras inom ramen för det gemensamma företaget Shift2Rail, ytterligare exploatering, demonstrationsverksamhet och standardisering.
(d)  utnyttjande av resultaten och genomförande av verksamhet som finansieras inom ramen för det gemensamma företaget Shift2Rail, inklusive uppdatering av tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, ytterligare exploatering, demonstrationsverksamhet och standardisering,
Ändring 327
Förslag till förordning
Artikel 88 – punkt 1 – led da (nytt)
(da)  europeisk tillstånds- och certifieringsverksamhet som rör europeiska järnvägslösningar från projekt inom det gemensamma företaget för Europas järnvägar eller dess föregående initiativ.
Ändring 328
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 1 – led ea (nytt)
(ea)  den vetenskapliga rådgivande nämnden.
Ändring 329
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 2
2.  Dessutom får det gemensamma företaget för Europas järnvägar inrätta en vetenskaplig styrgrupp eller söka vetenskaplig rådgivning från oberoende akademiska experter eller från gemensamma vetenskapliga rådgivande organ.
utgår
Ändring 330
Förslag till förordning
Artikel 91 – punkt 2
2.  Ordföranden eller vice ordföranden i gruppen med staternas företrädare ska permanent bjudas in att delta i styrelsens sammanträden som observatörer och delta i överläggningarna utan att ha rösträtt. Företrädare för Europeiska unionens järnvägsbyrå och Errac (European Rail Research Advisory Council) ska bjudas in att delta i styrelsens sammanträden som observatörer och delta i överläggningarna utan att ha rösträtt.
2.  Ordföranden och vice ordföranden i gruppen med staternas företrädare ska permanent bjudas in att delta i styrelsens sammanträden som observatörer och delta i överläggningarna utan att ha rösträtt. Företrädare för Europeiska unionens järnvägsbyrå och Errac (European Rail Research Advisory Council) ska bjudas in att delta i styrelsens sammanträden som observatörer och delta i överläggningarna utan att ha rösträtt.
Ändring 331
Förslag till förordning
Artikel 91 – punkt 4a (ny)
4a.  I enlighet med artikel 15.2 ska unionen inneha 50 % av rösträtterna i styrelsen, och unionens röst ska vara odelbar. Återstående rösträtter ska fördelas mellan övriga medlemmar i styrelsen i proportion till bidraget från de medlemmar de företräder till medlen i det gemensamma företaget för Europas järnvägar.
Ändring 332
Förslag till förordning
Artikel 92 – led b
(b)  Anta arbetsprogrammen, inklusive budgeten, för systempelaren och ändringar av dessa på grundval av rekommendationer från styrgruppen för systempelaren och på förslag av den verkställande direktören.
(b)  Anta arbetsprogrammen, inklusive budgeten, för systempelaren och ändringar av dessa baserat på rekommendationer från styrgruppen för systempelaren och från de rådgivande organen i det gemensamma företaget och på förslag från den verkställande direktören.
Ändring 333
Förslag till förordning
Artikel 93 – punkt 1
1.  Styrgruppen för systempelaren ska bestå av företrädare för kommissionen, företrädare för järnvägs- och mobilitetssektorn, företrädare för relevanta organisationer, den verkställande direktören för det gemensamma företaget för Europas järnvägar och företrädare för Europeiska unionens järnvägsbyrå. Kommissionen ska fatta det slutliga beslutet om gruppens sammansättning. När det är motiverat får kommissionen bjuda in ytterligare relevanta experter och intressenter att delta i sammanträdena i styrgruppen för systempelaren som observatörer.
1.  Styrgruppen för systempelaren ska bestå av företrädare för kommissionen, företrädare för järnvägs- och mobilitetssektorn, företrädare för relevanta organisationer, den verkställande direktören för det gemensamma företaget för Europas järnvägar och företrädare för Europeiska unionens järnvägsbyrå. Kommissionen ska fatta det slutliga beslutet om gruppens sammansättning och då även vederbörligen beakta en jämn könsfördelning och geografisk spridning. När det är motiverat får kommissionen bjuda in ytterligare relevanta experter och intressenter att delta i sammanträdena i styrgruppen för systempelaren som observatörer.
Ändring 334
Förslag till förordning
Artikel 94 – punkt 2
2.  Genomförandegruppen ska vara öppen för alla intressenter, liksom styrgruppen för systempelaren. Styrelsen ska välja ut medlemmarna i genomförandegruppen och särskilt fastställa gruppens storlek och sammansättning, mandatets varaktighet och villkoren för förnyelse av gruppens medlemmar. Genomförandegruppens sammansättning ska säkerställa en lämplig tematisk inriktning och en lämplig representativitet. Medlemsförteckningen ska offentliggöras på webbplatsen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar.
2.  Genomförandegruppen ska vara öppen för alla intressenter, liksom styrgruppen för systempelaren. Styrelsen ska välja ut medlemmarna i genomförandegruppen och särskilt fastställa gruppens storlek och sammansättning, mandatets varaktighet och villkoren för förnyelse av gruppens medlemmar. Genomförandegruppens sammansättning ska säkerställa en lämplig tematisk inriktning och en lämplig representativitet, bland annat med hänvisning till slutanvändar- och passagerarorganisationer och företrädare för arbetstagare. Medlemsförteckningen ska offentliggöras på webbplatsen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar.
Ändring 335
Förslag till förordning
Artikel 96a (ny)
Artikel 96a
Vetenskaplig rådgivande nämnd
1.   Det gemensamma företaget för Europas järnvägar ska inrätta en oberoende vetenskaplig rådgivande nämnd enligt vad som avses i artiklarna 19 och 89 för att söka vetenskaplig rådgivning från oberoende akademiska experter på hög nivå.
2.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden ska ha högst 15 ordinarie ledamöter och ska välja sin ordförande bland sina ledamöter för en period på två år.
3.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden får ge råd på begäran av styrelsen och andra organ inom det gemensamma företaget för Europas järnvägar eller på eget initiativ.
4.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden ska samarbeta med de relevanta rådgivande organ som inrättats inom ramen för Horisont Europa.
Ändring 336
Förslag till förordning
Artikel 97 – punkt 1 – led a
(a)  Att minska den socioekonomiska bördan av infektionssjukdomar i Afrika söder om Sahara genom att främja utvecklingen och användningen av ny eller förbättrad medicinsk teknik.
(a)  Att minska den socioekonomiska bördan av infektionssjukdomar, särskilt fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar, i Afrika söder om Sahara genom att främja utvecklingen och användningen av ny eller förbättrad medicinsk teknik, diagnos och behandling som är överkomlig, tillgänglig och lämplig för miljöer med små resurser.
Ändring 337
Förslag till förordning
Artikel 97 – punkt 2 – led b
(b)  Stärka forsknings- och innovationskapaciteten och de nationella forskningssystemen för hälso- och sjukvård i Afrika söder om Sahara i syfte att bekämpa infektionssjukdomar.
(b)  Stärka och öka forsknings- och innovationskapaciteten och de nationella forskningssystemen för hälso- och sjukvård i Afrika söder om Sahara i syfte att bekämpa infektionssjukdomar.
Ändring 338
Förslag till förordning
Artikel 97 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  Öka andelen projekt med afrikanskt ledarskap.
Ändring 339
Förslag till förordning
Artikel 98 – led da (nytt)
(da)  Främja synergier, samarbeten och gemensamma åtgärder med Europeiska utvecklingsfonden och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, i synnerhet avseende kapacitetsuppbyggnad och gemensamt utnyttjande av anläggningar och infrastruktur.
Ändring 340
Förslag till förordning
Artikel 99 – led b
(b)  EDCTP Association, en icke vinstdrivande organisation som bildats enligt nederländsk lag, efter anmälan av sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 genom ett skriftligt åtagande.
(b)  EDCTP Association, en icke vinstdrivande organisation som bildats enligt nederländsk lag, efter anmälan av sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 genom ett skriftligt åtagande, utan att detta påverkar rättigheterna för medlemmarna, särskilt små och medelstora företag, i enlighet med denna förordning och annan tillämplig unionsrätt.
Ändring 341
Förslag till förordning
Artikel 102 – punkt 2 – led a
(a)  verksamhet som bedrivs av de ingående enheterna i EDCTP Association i linje med liknande verksamhet i andra enheter som ingår i EDCTP Association och som förvaltas självständigt i enlighet med nationella finansieringsregler,
(a)  verksamhet i de ingående enheterna i EDCTP Association som bevisligen är i linje med eller har samordnats eller samprogrammerats med liknande verksamhet i andra ingående enheter i EDCTP Association och som förvaltas självständigt i enlighet med nationella finansieringsregler,
Ändring 342
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 1a (ny)
1a.  Den vetenskapliga kommittén ska inrättas i enlighet med artikel 19 och ska vara sammansatt av intressenter med en jämn könsfördelning och vara geografiskt och tematiskt diversifierad och ska i synnerhet säkerställa att vetenskaplig sakkunskap från afrikanska länder inbegrips.
Ändring 343
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 2 – led ja (nytt)
(ja)  Bedöma ansökningar från bidragande partner till det gemensamma företaget för global hälsa och ge styrelsen råd om avslag för eller godkännande av ansökningar och om räckvidden för ett eventuellt samarbete.
Ändring 344
Förslag till förordning
Artikel 107 – stycke -1 (nytt)
-1.  Intressentgruppen ska vara sammansatt av intressenter med en jämn könsfördelning och vara geografiskt och tematiskt diversifierad och i synnerhet inbegripa sakkunskap från afrikanska länder och ska sträva efter att främja medlemskap och meningsfullt deltagande för det civila samhället, särskilt icke-statliga organisationer som arbetar med de grupper som är mest drabbade av fattigdomsrelaterade och försummade infektionssjukdomar.
Ändring 345
Förslag till förordning
Artikel 107 – stycke 1 – inledningen
Utöver de uppgifter som anges i artikel 21 ska intressentgruppen också utföra följande uppgifter:
2.  Utöver de uppgifter som anges i artikel 21 ska intressentgruppen också utföra följande uppgifter:
Ändring 346
Förslag till förordning
Artikel 111 – rubriken
Samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar
Samarbete med Afrikanska läkemedelsmyndigheten, Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och med andra relevanta byråer och organisationer
Ändring 347
Förslag till förordning
Artikel 111
Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska säkerställa ett nära samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar.
Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska säkerställa ett nära samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar samt med relevanta afrikanska byråer och organisationer, bland annat de afrikanska centrumen för kontroll och förebyggande av sjukdomar, Afrikanska unionens regionala ekonomiska gemenskaper, AUDA-NEPAD och Afrikanska vetenskapsakademin.
Ändring 348
Förslag till förordning
Artikel 112
Deltagare i indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska säkerställa att de produkter och tjänster som helt eller delvis tas fram med hjälp av resultaten av den indirekta åtgärden är tillgängliga och åtkomliga för allmänheten på rättvisa och rimliga villkor. För detta ändamål ska arbetsprogrammet, där så är relevant, ange ytterligare utnyttjandeskyldigheter som är tillämpliga på specifika indirekta åtgärder.
Deltagare i indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska säkerställa att de produkter och tjänster som helt eller delvis tas fram med hjälp av resultaten av den indirekta åtgärden är tillgängliga, åtkomliga och överkomliga för utsatta befolkningsgrupper och för allmänheten i stort, särskilt i miljöer med små resurser, på rättvisa och rimliga villkor. För detta ändamål ska arbetsprogrammet ange ytterligare utnyttjandeskyldigheter som är tillämpliga på specifika indirekta åtgärder.
Ändring 349
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 1 – led b
(b)  Främja utvecklingen av säkra, ändamålsenliga, människocentrerade och kostnadseffektiva innovationer som svarar mot strategiska icke tillgodosedda folkhälsobehov, genom att med minst fem exempel visa att det är möjligt att integrera hälso- och sjukvårdsprodukter/tjänster, med påvisad lämplighet för användning i hälso- och sjukvårdssystemen. De berörda projekten bör inriktas på förebyggande, diagnos, behandling och/eller hantering av sjukdomar som drabbar unionens befolkning, inbegripet bidrag till den europeiska planen för cancerbekämpning.
(b)  Främja utvecklingen av säkra, ändamålsenliga, människocentrerade och kostnadseffektiva innovationer, produkter och behandlingar som är överkomliga för patienterna och för hälso- och sjukvårdssystemen och som svarar mot strategiska icke tillgodosedda folkhälsobehov, genom att med minst fem exempel visa att det är möjligt att integrera hälso- och sjukvårdsprodukter/tjänster, med påvisad lämplighet för användning i hälso- och sjukvårdssystemen. De berörda projekten bör inriktas på övervakning, förebyggande, diagnos, behandling och/eller hantering av sjukdomar som drabbar unionens befolkning, inbegripet bekämpning av cancer, i synergi med den europeiska planen för cancerbekämpning, och stöd till inrättandet av Europeiska cancerinstitutet och den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens.
Ändring 350
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 1 – led c
(c)  Driva sektorsövergripande hälsoinnovation för en globalt konkurrenskraftig europeisk hälso- och sjukvårdsindustri och bidra till att uppnå målen i den nya industristrategin för EU och läkemedelsstrategin för EU.
(c)  Driva sektorsövergripande hälsoinnovation för en globalt konkurrenskraftig europeisk hälso- och sjukvårdsindustri och bidra till att uppnå målen i den nya industristrategin för EU, inklusive dess uppdatering, och läkemedelsstrategin för EU.
Ändring 351
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 2 – led a
(a)  Bidra till en bättre förståelse av bestämningsfaktorer för hälsa och prioriterade sjukdomar.
(a)  Bidra till en bättre förståelse av bestämningsfaktorer för hälsa, icke tillgodosedda medicinska behov, krisberedskap, infektionssjukdomar och sällsynta sjukdomar, bland annat socioekonomiska och miljörelaterade faktorer som påverkar en människas hälsostatus, och prioriterade sjukdomar.
Ändring 352
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 2 – led b
(b)  Integrera fragmenterade insatser för forskning och innovation på hälsoområdet och därigenom sammanföra olika sektorer inom hälso- och sjukvårdsindustrin och andra intressenter, med fokus på icke tillgodosedda folkhälsobehov, för att möjliggöra utveckling av verktyg, data, plattformar, teknik och processer för bättre förutsägelse, förebyggande, uppfångning, diagnos, behandling och hantering av sjukdomar på ett sätt som tillgodoser slutanvändarnas behov.
(b)  Integrera fragmenterade insatser för forskning och innovation på hälsoområdet och därigenom sammanföra olika sektorer inom hälso- och sjukvårdsindustrin och andra intressenter, med fokus på icke tillgodosedda folkhälsobehov, för att möjliggöra utveckling av verktyg, data, plattformar, teknik och processer för bättre förutsägelse, förebyggande, uppfångning, diagnos, behandling och hantering av sjukdomar på ett sätt som tillgodoser patienternas och slutanvändarnas behov och överbryggar marknadsmisslyckanden i fråga om icke tillgodosedda medicinska behov.
Ändring 353
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 2 – led d
(d)  Utnyttja den fulla potentialen hos digitalisering och datautbyte inom hälso- och sjukvården.
(d)  Utnyttja den fulla potentialen hos digitalisering och datautbyte inom hälso- och sjukvården och utveckla synergier med initiativ såsom det europeiska hälsodataområdet, med respekt för dataskyddsprinciperna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/17251a.
____________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
Ändring 354
Förslag till förordning
Artikel 113 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea)  Förstärka europeisk forskning om sällsynta sjukdomar och utveckla synergier med andra initiativ på området.
Ändring 355
Förslag till förordning
Artikel 114 – led a
(a)  Främja ett nära och långsiktigt samarbete mellan unionen, andra medlemmar, bidragande partner och andra intressenter som är involverade i hälso- och sjukvården, t.ex. andra relevanta branscher, hälso- och sjukvårdsmyndigheter (t.ex. tillsynsorgan, organ för utvärdering av medicinsk teknik och betalare), patientorganisationer, hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare samt den akademiska världen.
(a)  Främja ett nära och långsiktigt samarbete mellan unionen, andra medlemmar, bidragande partner och andra intressenter som är involverade i hälso- och sjukvården, t.ex. andra relevanta branscher, hälso- och sjukvårdsmyndigheter (t.ex. tillsynsorgan, organ för utvärdering av medicinsk teknik och betalare), patientorganisationer, hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare samt den akademiska världen och civilsamhällets organisationer.
Ändring 356
Förslag till förordning
Artikel 114 – led c
(c)  Säkerställa att alla intressenter har möjlighet att föreslå områden för framtida ansökningsomgångar.
(c)  Säkerställa att alla intressenter har möjlighet att föreslå områden för framtida ansökningsomgångar på grundval av regelbundna öppna samråd och ett årligt möte i ett intressentforum.
Ändring 357
Förslag till förordning
Artikel 114 – led ca (nytt)
(ca)  Säkerställa att stödmottagarna ansluter sig till principerna om tillgång, ändamålsenlighet, överkomlighet och tillgänglighet.
Ändring 358
Förslag till förordning
Artikel 114 – led d
(d)  Regelbundet se över och göra nödvändiga ändringar av den strategiska forsknings- och innovationsagendan för det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa mot bakgrund av den vetenskapliga utvecklingen under dess genomförande eller nya folkhälsobehov.
(d)  Regelbundet se över och göra nödvändiga ändringar av den strategiska forsknings- och innovationsagendan för det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa mot bakgrund av den vetenskapliga utvecklingen under dess genomförande eller nya folkhälsobehov och folkhälsohot i samarbete med hälso- och sjukvårdspersonal och patientorganisationer samt med innovationspanelen.
Ändring 359
Förslag till förordning
Artikel 114 – led e
(e)  Offentliggöra information om projekten, bland annat vilka enheter som deltar och storleken på det ekonomiska bidraget från det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa och på naturabidrag som man ingått åtaganden för, per deltagare.
(e)  Offentliggöra information i god tid om projekten, bland annat vilka enheter som deltar och storleken på det ekonomiska bidraget från det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa och på naturabidrag som man ingått åtaganden för, per deltagare.
Ändring 360
Förslag till förordning
Artikel 114 – led f
(f)  Organisera regelbunden kommunikationsverksamhet, inbegripet minst ett årligt möte med intressegrupper och med intressenterna för att säkerställa öppenhet och transparens i forsknings- och innovationsverksamheten inom det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa.
(f)  Organisera regelbunden kommunikationsverksamhet, inbegripet minst ett årligt möte med intressegrupper och med intressenterna för att säkerställa inkludering, öppenhet och transparens i forsknings- och innovationsverksamheten inom det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa.
Ändring 361
Förslag till förordning
Artikel 115 – led b
(b)  den europeiska samordningskommittén för den radiologiska och elektromedicinska industrin och industrin för medicinsk it (Cocir), den europeiska läkemedelsbranschorganisationen (European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations), EuropaBio, MedTech Europe, Vaccines Europe, efter anmälan av deras respektive beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för innovativ hälsa genom ett skriftligt åtagande,
(b)  den europeiska samordningskommittén för den radiologiska och elektromedicinska industrin och industrin för medicinsk it (Cocir), den europeiska läkemedelsbranschorganisationen (European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations), EuropaBio, MedTech Europe, Vaccines Europe, efter anmälan av deras respektive beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för innovativ hälsa genom ett skriftligt åtagande, utan att detta påverkar rättigheterna för medlemmarna, särskilt små och medelstora företag, i enlighet med denna förordning och annan tillämplig unionsrätt,
Ändring 362
Förslag till förordning
Artikel 117 – punkt 5
5.  Kostnader som uppstår i samband med indirekta åtgärder i tredjeländer som inte är associerade till Horisont Europa ska kunna motiveras och vara relevanta för de mål som anges i artikel 113. De får inte överstiga 20 % av de naturabidrag till driftskostnader som tillhandahålls av andra medlemmar än unionen och av bidragande partner på nivån för programmet för initiativet för innovativ hälsa. Kostnader som överstiger 20 % av naturabidragen till driftskostnader på nivån för programmet för initiativet för innovativ hälsa ska inte betraktas som naturabidrag till driftskostnader.
5.  Kostnader som uppstår i samband med indirekta åtgärder i tredjeländer som inte är associerade till Horisont Europa ska kunna motiveras och vara relevanta för de mål som anges i artikel 113 och ska ha positiva externa effekter för unionen. De får inte överstiga 20 % av de naturabidrag till driftskostnader som tillhandahålls av andra medlemmar än unionen och av bidragande partner på nivån för programmet för initiativet för innovativ hälsa. Kostnader som överstiger 20 % av naturabidragen till driftskostnader på nivån för programmet för initiativet för innovativ hälsa ska inte betraktas som naturabidrag till driftskostnader.
Ändring 363
Förslag till förordning
Artikel 118 – punkt 2
2.  I tillämpliga fall ska projektförslagen innehålla en plan för relaterad kompletterande verksamhet. Kostnaderna för sådan projektspecifik kompletterande verksamhet måste uppstå mellan den dag då förslaget lämnas in och upp till två år efter den indirekta åtgärdens slutdatum.
2.  I tillämpliga fall ska projektförslagen innehålla en plan för att kvantifiera relaterad kompletterande verksamhet. Kostnaderna för sådan projektspecifik kompletterande verksamhet måste uppstå mellan den dag då förslaget lämnas in och upp till tre år efter den indirekta åtgärdens slutdatum.
Ändring 364
Förslag till förordning
Artikel 119 – led ca (nytt)
(ca)  den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden,
Ändring 365
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 1
1.  Innovationspanelen ska ge råd till styrelsen i frågor som gäller forsknings- och innovationsverksamheten inom det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa, i enlighet med artikel 19.
1.  På grundval av yttrandena från den vetenskapliga rådgivande nämnd som avses i artikel 19 får innovationspanelen vidare ge råd till styrelsen i frågor som gäller forsknings- och innovationsverksamheten inom det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa och i andra strategiska frågor.
Ändring 366
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 2 – inledningen
2.  Innovationspanelen ska bestå av följande permanenta panelmedlemmar:
2.  Innovationspanelen ska bestå av följande medlemmar:
Ändring 367
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 2 – led d
(d)  Två företrädare för forskarsamhället, utsedda av styrelsen efter ett öppet urvalsförfarande i enlighet med artikel 19.4.
(d)  Fyra företrädare för forskarsamhället.
Ändring 368
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 2 – led e
(e)  Upp till sex permanenta panelmedlemmar som utses av styrelsen efter ett öppet urvalsförfarande i enlighet med artikel 19.4 och som i synnerhet säkerställer lämplig representation för intressenter som är verksamma inom hälso- och sjukvården, särskilt inom den offentliga sektorn, samt patienter och slutanvändare i allmänhet.
(e)  Sex företrädare för intressenter i hälso- och sjukvården, särskilt den offentliga sektorn, patienter och slutanvändare i allmänhet, som utses av styrelsen efter ett öppet och transparent urvalsförfarande i enlighet med artikel 19.2 och 19.4.
Ändring 369
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 3 – stycke 1
Panelmedlemmarna som företräder medlemmar i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa får vid behov utse tillfälliga panelmedlemmar för att diskutera särskilda frågor. De får gemensamt utse högst sex tillfälliga panelmedlemmar för varje sammanträde.
Innovationspanelens medlemmar får vid behov utse tillfälliga panelmedlemmar för att diskutera särskilda frågor. De får gemensamt utse högst sex tillfälliga panelmedlemmar för varje sammanträde.
Ändring 370
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 3 – stycke 3
Panelmedlemmarna som företräder medlemmar i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska utse tillfälliga panelmedlemmar med samstämmighet och för en fastställd tidsperiod. De ska underrätta programkontoret och övriga permanenta panelmedlemmar om sina beslut.
Innovationspanelens medlemmar ska utse tillfälliga panelmedlemmar med samstämmighet och för en fastställd tidsperiod. De ska underrätta programkontoret och övriga permanenta panelmedlemmar om sina beslut.
Ändring 371
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 3a (ny)
3a.  Innovationspanelen ska bistås av en oberoende vetenskaplig rådgivande nämnd, särskilt med råd om vetenskapliga, strategiska och tekniska prioriteringar som rör målen för det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa.
Ändring 372
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 4 – led a
(a)  vetenskapliga prioriteringar,
(a)  vetenskapliga prioriteringar på grundval av råden från den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden,
Ändring 373
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 4 – led e
(e)  skapande av synergier med annan verksamhet inom Horisont Europa, inbegripet andra europeiska partnerskap, samt med andra unionsfinansieringsprogram och nationella finansieringsprogram.
(e)  skapande av synergier med annan verksamhet inom Horisont Europa, inbegripet andra europeiska partnerskap och uppdrag, särskilt det gemensamma företaget för global hälsa, samt med andra unionsfinansieringsprogram och nationella finansieringsprogram,
Ändring 374
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 4 – led ea (nytt)
(ea)  projektresultatens samhällsgenomslag, tillgänglighet och överkomlighet.
Ändring 375
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 5
5.  Innovationspanelen ska ledas av den verkställande direktören. I vederbörligen motiverade fall får den verkställande direktören utse en högre tjänsteman vid programkontoret för det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa till ordförande för innovationspanelen på hans eller hennes vägnar.
5.  Innovationspanelens permanenta företrädare ska välja en ordförande bland sina medlemmar i enlighet med artikel 19.5. I vederbörligen motiverade undantagsfall får innovationspanelens ordförande utse en annan av dess medlemmar bland dem som företräder forskarsamhället att fungera som dess ordförande på hans eller hennes vägnar.
Ändring 376
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 6
6.  Som en del av den rapport som avses i artikel 19.8 ska panelmedlemmar som företräder medlemmarna i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa anta förslag om de frågor som avses i punkt 4 med enhällighet efter diskussioner med alla panelmedlemmar som är närvarande vid sammanträdet. Om det inte går att uppnå enhällighet ska ordföranden informera styrelsen om situationen. Varje panelmedlem får uttrycka en avvikande mening i rapporten.
6.  Som en del av den rapport som avses i artikel 19.8 ska innovationspanelens medlemmar anta förslag om de frågor som avses i punkt 4 med enhällighet efter diskussioner med alla panelmedlemmar som är närvarande vid sammanträdet. Om det inte går att uppnå enhällighet ska ordföranden informera styrelsen om situationen. Varje medlem i innovationspanelen får uttrycka en avvikande mening i rapporten.
Ändring 377
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 7
7.  Innovationspanelen ska hålla ordinarie sammanträden minst två gånger per år. Den kan hålla extraordinära sammanträden på begäran av panelmedlemmar som företräder kommissionen eller en majoritet av de panelmedlemmar som företräder andra medlemmar än unionen.
7.  Innovationspanelen ska hålla ordinarie sammanträden minst två gånger per år. Den kan hålla extraordinära sammanträden på begäran av panelmedlemmar som företräder kommissionen eller minst en fjärdedel av andra medlemmar än unionen.
Ändring 378
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 8
8.  Panelmedlemmarna i innovationspanelen ska på lämpligt sätt utbyta all relevant information och diskutera sina idéer före sammanträdena. De ska samordna sin verksamhet med verksamheten i andra rådgivande grupper, beroende på vad som är tillämpligt.
8.  Medlemmarna i innovationspanelen ska på lämpligt sätt utbyta all relevant information och diskutera sina idéer före sammanträdena. De ska samordna sin verksamhet med verksamheten i andra rådgivande grupper, beroende på vad som är tillämpligt.
Ändring 379
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 8a (ny)
8a.  Innovationspanelens medlemmar ska utses på grundval av sin kompetens och sakkunskap för att säkerställa tillhandahållandet av vetenskapligt baserade och hälsobehovsbaserade rekommendationer till det gemensamma företaget.
Ändring 380
Förslag till förordning
Artikel 122 – punkt 8b (ny)
8b.  Intressentgruppen ska regelbundet anordna öppna offentliga samråd, bland annat om planerade initiativ, verka för internationellt samarbete, uppmuntra till utnyttjande av forsknings- och innovationsresultat och främja samverkan och synergier med andra unionsinitiativ och globala initiativ.
Ändring 381
Förslag till förordning
Artikel 122a (ny)
Artikel 122a
Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden
Utöver de uppgifter som anges i artikel 19 ska den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden också utföra följande uppgifter:
(a)  Lämna synpunkter på de vetenskapliga, strategiska, tekniska och innovationsrelaterade prioriteringar som det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska arbeta med i enlighet med den strategiska forsknings- och innovationsagendan och efterföljande arbetsprogram eller något annat likvärdigt dokument och med beaktande av behoven inom angränsande sektorer.
(b)  Lägga fram förslag för att möjliggöra konkreta synergier mellan det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa och program, politikområden och sektorer med vilka synergieffekter anses ge ett mervärde.
(c)  Ge råd till styrelsen om strategier för att främja vetenskaplig spetskompetens.
(d)  Lämna synpunkter till innovationspanelen.
Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden ska bestå av åtta oberoende företrädare som utses efter ett öppet urvalsförfarande i enlighet med artikel 19.4. Medlemskapet i den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden ska vara könsmässigt balanserat och geografiskt diversifierat.
Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden ska anta sin egen arbetsordning.
Ändring 382
Förslag till förordning
Artikel 123 – punkt 1
1.  Vid tillämpningen av denna förordning ska ett icke tillgodosett folkhälsobehov definieras som ett behov som för närvarande inte tillgodoses av hälso- och sjukvårdssystemen av tillgångs- eller tillgänglighetsskäl, till exempel om det inte finns någon tillfredsställande diagnosmetod, några förebyggande åtgärder eller någon behandling för ett visst hälsotillstånd eller om människors tillgång till hälso- och sjukvård är begränsad på grund av kostnader, avstånd till vårdinrättningar eller väntetider. Med människocentrerad vård avses en vårdstrategi som medvetet tillägnar sig individers, omsorgsgivares, familjers och samhällens perspektiv och betraktar dem både som deltagare och mottagare i hälso- och sjukvårdssystem som är organiserade utifrån deras behov och preferenser snarare än utifrån enskilda sjukdomar.
1.  Vid tillämpningen av denna förordning ska ett icke tillgodosett folkhälsobehov definieras som ett hälsobehov som för närvarande inte tillgodoses av hälso- och sjukvårdssystemen av tillgångs-, överkomlighets- eller tillgänglighetsskäl, till exempel om det inte finns någon tillfredsställande diagnosmetod, några förebyggande åtgärder eller någon behandling för en viss folkhälsoutmaning, både överförbara och icke-överförbara sjukdomar, eller ett visst hälsotillstånd eller om människors tillgång till hälso- och sjukvård är begränsad på grund av kostnader, inklusive patientavgifter, avstånd till vårdinrättningar eller väntetider. Definitionen av icke tillgodosett folkhälsobehov ska även beakta de utmaningar som anges i de senaste rapporterna från tillförlitliga källor, såsom europeiska byråer och organ och Världshälsoorganisationen (WHO), med särskild hänsyn till de indikatorer och den förteckning över prioriterade läkemedel som utarbetats av WHO Europa. Med människocentrerad vård avses en vårdstrategi som medvetet tillägnar sig individers, omsorgsgivares, familjers och samhällens perspektiv och betraktar dem både som deltagare och mottagare i hälso- och sjukvårdssystem som är organiserade utifrån deras behov och preferenser snarare än utifrån enskilda sjukdomar.
Ändring 383
Förslag till förordning
Artikel 123 – punkt 2
2.  Indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa kan omfatta kliniska studier där målet eller den avsedda användningen utgör ett icke tillgodosett folkhälsobehov som i betydande grad påverkar eller hotar unionens befolkning.
2.  Indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa kan omfatta kliniska studier där målet eller den avsedda användningen utgör ett icke tillgodosett folkhälsobehov som påverkar eller hotar unionens befolkning.
Ändring 384
Förslag till förordning
Artikel 123 – punkt 3
3.  Deltagare i indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska säkerställa att de produkter och tjänster som helt eller delvis tas fram med hjälp av resultaten av de indirekta åtgärderna är tillgängliga för allmänheten på rättvisa och rimliga villkor. För detta ändamål ska arbetsprogrammet, där så är relevant, ange ytterligare utnyttjandeskyldigheter som är tillämpliga på specifika indirekta åtgärder.
3.  Deltagare i indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa ska säkerställa att de produkter och tjänster som helt eller delvis tas fram med hjälp av resultaten av de indirekta åtgärderna är tillgängliga, överkomliga och åtkomliga för allmänheten på rättvisa och rimliga villkor. För detta ändamål ska arbetsprogrammet, där så är relevant, i förväg ange om åtgärden är en utsedd åtgärd som dessa ytterligare utnyttjandeskyldigheter är tillämpliga på, och detta ska anges i ansökningsomgångar eller anbudsinfordringar.
Ändring 385
Förslag till förordning
Artikel 124 – punkt 1 – led a
(a)  Stärka unionens öppna tekniska oberoende när det gäller elektroniska komponenter och system för att tillgodose framtida behov hos vertikala industrier och ekonomin i stort. Det övergripande målet är att bidra till att fördubbla värdet av utformning och produktion av elektroniska komponenter och system i Europa senast 2030, i linje med unionens betydelse för produkter och tjänster.
(a)  Stärka unionens öppna tekniska oberoende och resiliens när det gäller elektroniska komponenter och system för att tillgodose framtida behov hos vertikala industrier och ekonomin i stort. Det övergripande målet är att bidra till att fördubbla värdet av utformning och produktion av elektroniska komponenter och system i Europa senast 2030, i linje med unionens betydelse för produkter och tjänster.
Ändring 386
Förslag till förordning
Artikel 124 – punkt 1 – led c
(c)  Säkerställa att komponenter och systemteknik bidrar till att ta itu med Europas samhälls- och miljöutmaningar. Målet är att anpassa sig till unionens politik för energieffektivitet och bidra till en minskning av energiförbrukningen med 32,5 % fram till 2030.
(c)  Säkerställa att komponenter och systemteknik bidrar till att ta itu med Europas samhälls- och miljöutmaningar, däribland resurseffektivitet. Målet är att anpassa sig till unionens politik för energieffektivitet och cirkularitet, däribland ekodesignprinciper.
Ändring 387
Förslag till förordning
Artikel 124 – punkt 2 – led a
(a)  Skapa utformnings- och produktionskapacitet i Europa för strategiska tillämpningsområden.
(a)  Stödja forskning och innovation för att skapa utformnings- och produktionskapacitet i Europa för strategiska tillämpningsområden.
Ändring 388
Förslag till förordning
Artikel 124 – punkt 2 – led b
(b)  Lansera en balanserad portfölj av stora och små projekt som stöder en snabb tekniköverföring från forskning till den industriella miljön.
(b)  Lansera en balanserad portfölj av stora och små projekt som stöder en snabb tekniköverföring från forskning till den industriella miljön, däribland små och medelstora företag.
Ändring 389
Förslag till förordning
Artikel 124 – punkt 2 – led c
(c)  Bygga upp ett dynamiskt unionsomfattande ekosystem baserat på digitala värdekedjor med förenklat tillträde för nykomlingar.
(c)  Bygga upp ett dynamiskt unionsomfattande ekosystem baserat på digitala värdekedjor med förenklat tillträde för nykomlingar, däribland nystartade företag och små och medelstora företag samt det civila samhällets organisationer.
Ändring 390
Förslag till förordning
Artikel 124 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Bidra till att uppnå målen i kommissionens meddelande Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (mars 2021), särskilt sådana som avser halvledare, IKT-specialister och digitalisering av affärsmodeller.
Ändring 391
Förslag till förordning
Artikel 124 – punkt 2 – led d
(d)  Förbättra komponentteknik som garanterar säkerhet, förtroende och energieffektivitet för kritisk infrastruktur och kritiska sektorer i Europa.
(d)  Förbättra komponentteknik som garanterar säkerhet, förtroende, förbättrad prestanda och energieffektivitet för kritisk infrastruktur och kritiska sektorer i Europa.
Ändring 392
Förslag till förordning
Artikel 124 – punkt 2 – led f
(f)  Skapa samstämmighet mellan initiativets strategiska forsknings- och innovationsagenda och EU:s politik så att elektroniska komponenter och systemtekniker kan bidra på ett effektivt sätt.
(f)  Skapa samstämmighet mellan initiativets strategiska forsknings- och innovationsagenda och EU:s politik så att elektroniska komponenter och systemtekniker kan bidra på ett effektivt sätt, bland annat genom lösningar med öppen källkod.
Ändring 393
Förslag till förordning
Artikel 126 – punkt 1 – led b
(b)  Privata medlemmar bestående av följande näringslivsorganisationer och deras ingående enheter: AENEAS Association, registrerad enligt fransk lag, med säte i Paris, Frankrike; Artemis Industry Association (ARTEMISIA), registrerad enligt nederländsk lag, med säte i Eindhoven, Nederländerna; EPoSS e.V. Association, registrerad enligt tysk lag, med säte i Berlin, Tyskland.
(b)  privata medlemmar bestående av följande näringslivsorganisationer som företräder sina ingående enheter: AENEAS Association, registrerad enligt fransk lag, med säte i Paris, Frankrike; Artemis Industry Association (ARTEMISIA), registrerad enligt nederländsk lag, med säte i Eindhoven, Nederländerna; EPoSS e.V. Association, registrerad enligt tysk lag, med säte i Berlin, Tyskland,
Ändring 394
Förslag till förordning
Artikel 126 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba)  de associerade medlemmar som ska väljas ut i enlighet med artikel 7.
Ändring 395
Förslag till förordning
Artikel 128 – punkt 1
1.  Under den period som anges i artikel 3 ska de deltagande staterna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik lämna ett totalt bidrag på minst samma belopp som unionens bidrag till driftskostnader enligt artikel 127.
1.  Under den period som anges i artikel 3 ska de deltagande staterna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik lämna ett totalt bidrag som motsvarar unionens bidrag till driftskostnader enligt artikel 127.
Ändring 396
Förslag till förordning
Artikel 128 – punkt 3a (ny)
3a.  I enlighet med artikel 26.2 ska de privata medlemmarna komma överens sinsemellan om hur de ska fördela sina kollektiva bidrag till såväl driftskostnaderna som de administrativa kostnaderna för det gemensamma företaget för viktig digital teknik.
Ändring 397
Förslag till förordning
Artikel 128 – punkt 4
4.  De bidrag som avses i punkt 1 ska bestå av bidrag enligt artikel 11.4. De bidrag som avses i punkt 2 ska bestå av bidrag enligt artikel 11.1, inbegripet minst 2 489 074 000 EUR i enlighet med artikel 11.1 a. De bidrag som avses i punkt 3 ska bestå av bidrag enligt artikel 11.1 c.
4.  De bidrag som avses i punkt 1 ska bestå av bidrag enligt artikel 11.4. De bidrag som avses i punkt 2 ska bestå av bidrag enligt artikel 11.1. De bidrag som avses i punkt 3 ska bestå av bidrag enligt artikel 11.1 c.
Ändring 398
Förslag till förordning
Artikel 128 – punkt 4a (ny)
4a.  Varje deltagande stat ska ha vetorätt i alla frågor som rör användningen av dess egna nationella ekonomiska bidrag till det gemensamma företaget på grundval av strategiska prioriteringar och vederbörligen motiverade fall. Motiveringen ska vara offentligt tillgänglig för att säkerställa att vetorätten utövas på ett transparent, välgrundat och proportionerligt sätt.
Ändring 399
Förslag till förordning
Artikel 129
Artikel 129
utgår
Bidrag från deltagande stater
1.  Varje deltagande stat ska anförtro det gemensamma företaget för viktig digital teknik genomförandet av sina bidrag till deltagare i indirekta åtgärder som är etablerade i den deltagande staten, genom de bidragsavtal som ingåtts av det gemensamma företaget. De ska också anförtro det gemensamma företaget för viktig digital teknik betalningen av sina bidrag till deltagarna. De ska specificera vilka belopp som ska gå till indirekta åtgärder.
2.  Mottagarna för indirekta åtgärder av det gemensamma företaget för viktig digital teknik ska underteckna ett enda bidragsavtal med det gemensamma företaget för viktig digital teknik. Närmare bestämmelser för bidragsavtalet, inbegripet respektive ram för immateriella rättigheter, ska följa reglerna i Horisont Europa.
3.  De deltagande staterna ska förbinda sig att betala hela sitt bidragsbelopp genom rättsligt bindande avtal mellan de enheter som utsetts av var och en av dessa stater för detta ändamål och det gemensamma företaget för viktig digital teknik. Sådana avtal ska ingås innan arbetsprogrammet antas.
4.  Styrelsen ska ta vederbörlig hänsyn till de avtal som avses i punkt 3 när den antar utgiftsberäkningarna för relaterad forsknings- och innovationsverksamhet, så att principen om budgetbalans respekteras för det gemensamma företaget för viktig digital teknik.
5.  Den verkställande direktören ska till styrelsen överlämna de avtal som avses i punkt 3 till stöd för utgiftsberäkningarna för relaterad forsknings- och innovationsverksamhet.
6.  Andra arrangemang för samarbetet mellan de deltagande staterna och det gemensamma företaget för viktig digital teknik och för åtagandena avseende de bidrag som anges i punkt 1 ska fastställas genom avtal som ska ingås mellan de enheter som utsetts av var och en av de deltagande staterna för detta ändamål och det gemensamma företaget för viktig digital teknik.
Ändring 400
Förslag till förordning
Artikel 130 – punkt 2 – led a
(a)  privata investeringar som syftar till att industriellt tillämpa projektresultat från det gemensamma företaget för viktig digital teknik och det gemensamma företaget Ecsel,
(a)  investeringar som syftar till att industriellt tillämpa projektresultat från det gemensamma företaget för viktig digital teknik och det gemensamma företaget Ecsel,
Ändring 401
Förslag till förordning
Artikel 130 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  projekt inom ramen för ”viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse om mikroelektronik” och dess eventuella efterträdare,
Ändring 402
Förslag till förordning
Artikel 130 – punkt 2 – led e
(e)  verksamheter för att utveckla ekosystemet till stöd för samarbete mellan teknikanvändare och teknikleverantörer.
(e)  verksamheter för att utveckla ekosystemet till stöd för samarbete mellan teknikanvändare och teknikleverantörer, även med projekt inom ramen för fyrtornsinitiativ,
Ändring 403
Förslag till förordning
Artikel 130 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea)  kommunikations- och spridningsaktiviteter.
Ändring 404
Förslag till förordning
Artikel 131 – led da (nytt)
(da)  den vetenskapliga rådgivande nämnden.
Ändring 405
Förslag till förordning
Artikel 136 – punkt 5
5.  Ordföranden får bjuda in andra personer att närvara vid dess sammanträden som observatörer, särskilt företrädare för regionala myndigheter i unionen, företrädare för organisationer för små och medelstora företag och företrädare för andra organ i det gemensamma företaget för viktig digital teknik.
5.  Ordföranden får bjuda in andra personer att närvara vid dess sammanträden som observatörer, särskilt företrädare för regionala myndigheter i unionen, företrädare för organisationer för små och medelstora företag och civilsamhällesorganisationer och företrädare för andra organ i det gemensamma företaget för viktig digital teknik.
Ändring 406
Förslag till förordning
Artikel 139 – punkt 4a (ny)
4a.  De privata medlemmarnas råd får bjuda in utvalda medlemmar från den akademiska världen och det civila samhällets organisationer att delta i sammanträdena som observatörer. De ska få alla relevanta handlingar och får delta i överläggningarna utan rösträtt.
Ändring 407
Förslag till förordning
Artikel 140 – led a
(a)  utarbeta och regelbundet uppdatera utkastet till strategisk forsknings- och innovationsagenda för att uppnå de mål för det gemensamma företaget för viktig digital teknik som anges i artiklarna 4 och 124, med beaktande av de offentliga deltagarnas synpunkter,
(a)  ta fram underlag, bland annat genom ett öppet offentligt samråd, i syfte att utarbeta och regelbundet uppdatera utkastet till strategisk forsknings- och innovationsagenda för att uppnå de mål för det gemensamma företaget för viktig digital teknik som anges i artiklarna 4 och 124, med beaktande av synpunkterna från de offentliga deltagarna och det rådgivande intressentforumet,
Ändring 408
Förslag till förordning
Artikel 140 – punkt 1 – led c
(c)  anordna ett rådgivande intressentforum som är öppet för alla offentliga och privata intressenter inom området för viktig digital teknik för att informera dem om och samla in återkoppling om utkastet till den strategiska forsknings- och innovationsagendan för ett visst år,
(c)  utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21 anordna ett rådgivande intressentforum som är öppet för alla offentliga och privata intressenter inom området för viktig digital teknik, särskilt organisationer och företrädare för små och medelstora företag och det civila samhällets organisationer, för att informera dem om och samla in synpunkter på och återkoppling om utkastet till den strategiska forsknings- och innovationsagendan och arbetsprogrammet för ett visst år,
Ändring 409
Förslag till förordning
Artikel 140a (ny)
Artikel 140a
Vetenskaplig rådgivande nämnd
1.   Det gemensamma företaget för viktig digital teknik ska inrätta en oberoende vetenskaplig rådgivande nämnd enligt vad som avses i artiklarna 19 och 131 för att söka vetenskaplig rådgivning från oberoende akademiska experter på hög nivå.
2.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden ska ha högst 15 ordinarie ledamöter och ska välja sin ordförande bland sina ledamöter för en period på två år.
3.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden får ge råd på begäran av styrelsen och andra organ inom det gemensamma företaget för viktig digital teknik eller på eget initiativ.
4.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden ska samarbeta med de relevanta rådgivande organ som inrättats inom ramen för Horisont Europa.
Ändring 410
Förslag till förordning
Artikel 142 – punkt 1 – led a
(a)  Stärka och integrera unionens forsknings- och innovationskapacitet i ATM-sektorn så att den blir mer motståndskraftig och skalbar i förhållande till fluktuationer i trafiken och samtidigt möjliggör smidig drift av alla luftfartyg.
(a)  Stärka och integrera unionens forsknings- och innovationskapacitet i ATM-sektorn så att den blir mer motståndskraftig och skalbar i förhållande till fluktuationer i trafiken och samtidigt möjliggör smidig drift av alla luftfartyg, även på flygplatser där ATM-villkoren är annorlunda.
Ändring 411
Förslag till förordning
Artikel 142 – punkt 1 – led b
(b)  Genom innovation stärka konkurrenskraften hos bemannade och obemannade lufttransporter i unionen och marknaderna för flygledningstjänster, i syfte att främja den ekonomiska tillväxten i unionen.
(b)  Genom innovation stärka konkurrenskraften hos lufttransporter i unionen och marknaderna för flygledningstjänster, i syfte att främja den ekonomiska tillväxten i unionen.
Ändring 412
Förslag till förordning
Artikel 142 – punkt 1 – led c
(c)  Utveckla och påskynda marknadslanseringen av innovativa lösningar för att inrätta det gemensamma europeiska luftrummet som världens effektivaste och miljövänligaste luftrum.
(c)  Utveckla och påskynda marknadslanseringen av innovativa lösningar för att inrätta det gemensamma europeiska luftrummet som världens säkraste och effektivaste och miljövänligaste luftrum och bidra till att minska luftföroreningar och buller.
Ändring 413
Förslag till förordning
Artikel 142 – punkt 2 – led e
(e)  Samordna prioriteringarna och planeringen för unionens insatser för att modernisera flygledningstjänsten, på grundval av en samförståndsledd process bland ATM-intressenterna.
(e)  Samordna prioriteringarna och planeringen för unionens insatser för att modernisera flygledningstjänsten, på grundval av en samförståndsledd process bland ATM-intressenterna och med fokus på att inte bara effektivisera enskilda flygningar utan även kontinuerligt anpassa den samlade kapaciteten utifrån den tekniska utvecklingen.
Ändring 414
Förslag till förordning
Artikel 144 – punkt 1 – led b
(b)  Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol), företrädd av sitt organ, efter att den meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget Sesar 3 genom ett skriftligt åtagande,
(b)  Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol), företrädd av sitt organ, efter att den meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget Sesar 3 genom ett skriftligt åtagande, utan att detta påverkar rättigheterna för övriga medlemmar, särskilt små och medelstora företag, i enlighet med denna förordning och annan tillämplig unionsrätt.
Ändring 415
Förslag till förordning
Artikel 144 – punkt 1 – led c
(c)  de grundande medlemmar som förtecknas i bilaga III till denna förordning, efter att de meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget Sesar 3 genom ett skriftligt åtagande,
(c)  de grundande medlemmar som förtecknas i bilaga III till denna förordning, efter att de meddelat sitt beslut att ansluta sig till det gemensamma företaget Sesar 3 genom ett skriftligt åtagande, som ska baseras på en rimlig balans mellan erhållen unionsfinansiering och gjorda åtaganden om naturabidrag, utan att detta påverkar rättigheterna för övriga medlemmar, särskilt små och medelstora företag, i enlighet med denna förordning och annan tillämplig unionsrätt,
Ändring 416
Förslag till förordning
Artikel 146 – punkt 1
1.  De privata medlemmarna i det gemensamma företaget Sesar 3 ska lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett totalt bidrag på minst 500 000 000 EUR, inklusive upp till 25 000 000 EUR för administrativa kostnader under den period som anges i artikel 3.
1.  De privata medlemmarna i det gemensamma företaget Sesar 3 ska kollektivt lämna, eller se till att deras ingående eller anknutna enheter lämnar, ett totalt bidrag på minst 500 000 000 EUR, inklusive upp till 25 000 000 EUR för administrativa kostnader under den period som anges i artikel 3.
Ändring 417
Förslag till förordning
Artikel 150 – punkt 2 – led g
(g)  En företrädare för de relevanta vetenskapliga institutionerna eller det relevanta forskarsamhället, utsedd av deras branschorganisation på europeisk nivå:
(g)  En företrädare för de relevanta vetenskapliga institutionerna eller det relevanta forskarsamhället, även med specifik sakkunskap inom miljö och klimat, utsedd av deras branschorganisation på europeisk nivå.
Ändring 418
Förslag till förordning
Artikel 150 – punkt 2 – led ja (nytt)
(ja)  En företrädare för relevanta civilsamhällesorganisationer.
Ändring 419
Förslag till förordning
Artikel 152 – inledningen
Utöver de uppgifter som anges i artikel 18 ska den verkställande direktören för det gemensamma företaget Sesar 3 också utföra följande uppgifter:
Utöver de uppgifter som anges i artikel 18 ska den verkställande direktören för det gemensamma företaget Sesar 3 också utföra följande uppgifter under styrelsens vägledning:
Ändring 420
Förslag till förordning
Artikel 153 – punkt 2
2.  Den vetenskapliga kommittén ska ha högst 15 ordinarie ledamöter.
2.  Den vetenskapliga kommittén ska ha högst 15 ordinarie ledamöter och säkerställa att klimat- och miljöexperter finns med.
Ändring 421
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 1 – led a
(a)  Främja Europas tekniska suveränitet inom framtidens smarta nät och tjänster genom att ytterligare stärka de nuvarande starka områdena inom industrin och genom att utvidga verksamhetsområdet från 5G-konnektivitet till den bredare strategiska värdekedjan, inbegripet tillhandahållande av molnbaserade tjänster samt komponenter och utrustning.
(a)  Främja Europas cybersäkerhet, resiliens och tekniska suveränitet inom framtidens smarta nät och tjänster genom att ytterligare stärka de nuvarande starka områdena inom industrin och genom att utvidga verksamhetsområdet från 5G-konnektivitet till den bredare strategiska värdekedjan, inbegripet tillhandahållande av molnbaserade tjänster samt komponenter och utrustning.
Ändring 422
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 1 – led b
(b)  Anpassa strategiska färdplaner från ett bredare spektrum av industriella aktörer, inbegripet inte bara telekomindustrin utan även aktörer inom sakernas internet, molnet samt komponenter och enheter.
(b)  Anpassa strategiska färdplaner från ett bredare spektrum av industriella aktörer, inbegripet inte bara telekomindustrin utan även aktörer inom sakernas internet, molnet, små och medelstora företag och nystartade företag inom samma område samt komponenter och enheter.
Ändring 423
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 1 – led c
(c)  Främja europeisk teknisk och vetenskaplig spetskompetens i syfte att stödja Europas ledarskap när det gäller att utforma och behärska 6G-system senast 2030.
(c)  Främja europeisk teknisk och vetenskaplig spetskompetens i syfte att stödja Europas ledarskap när det gäller att utforma och behärska 6G-system senast 2030 samt annan relevant ny kommunikationsteknik.
Ändring 424
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 1 – led d
(d)  Stärka utbyggnaden av digitala infrastrukturer och spridningen av digitala lösningar på de europeiska marknaderna, särskilt genom att säkerställa en strategisk samordningsmekanism för fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt (CEF2 Digital) samt synergier inom CEF2 och med programmet för ett digitalt Europa och InvestEU, som en del av verksamhetsområdet för och styrningen av det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster.
(d)  Stärka utbyggnaden av digitala infrastrukturer och spridningen av digitala produkter och tekniker på de europeiska marknaderna, särskilt genom att säkerställa en strategisk samordningsmekanism för fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt (CEF2 Digital) samt synergier inom CEF2 och med programmet för ett digitalt Europa och InvestEU, som en del av verksamhetsområdet för och styrningen av det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster.
Ändring 425
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 1 – led f
(f)  Underlätta digital innovation fram till 2030 genom att uppfylla de europeiska marknadsbehoven och kraven på den offentliga politiken, inbegripet de mest omfattande kraven från vertikala industrier, samt samhällets krav på områden som säkerhet, energieffektivitet och elektromagnetiska fält.
(f)  Underlätta digital innovation fram till 2030 genom att uppfylla de europeiska marknadsbehoven och kraven på den offentliga politiken, inbegripet de mest omfattande kraven från vertikala industrier, samt samhällets krav på områden som säkerhet, trygghet, energieffektivitet och elektromagnetiska fält.
Ändring 426
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 1 – led fa (nytt)
(fa)  Främja utvecklingen av högsta standarder för 6G-innovation på ett rättvist, transparent och öppet sätt.
Ändring 427
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 1 – led ga (nytt)
(ga)  Bidra till att uppnå målen i kommissionens meddelande om den digitala kompassen för 2030, särskilt sådana som avser konnektivitet, molntjänster och IKT-specialister.
Ändring 428
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 1 – led gb (nytt)
(gb)  Bidra till att minska den konnektivitetsklyfta som fortfarande påverkar Europas perifera områden såsom öar, yttersta randområden, glest befolkade områden och landsbygdsområden.
Ändring 429
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 2 – led a
(a)  Underlätta utvecklingen av teknik som kan uppfylla avancerade kommunikationskrav och samtidigt stödja europeisk spetskompetens inom teknik och arkitektur för smarta nät och tjänster och deras utveckling mot 6G, inbegripet en stark ställning för Europa i fråga om standarder och viktiga patent, samt identifiering av nyckelkrav som t.ex. de spektrumband som behövs för framtidens avancerade smarta nätverksteknik.
(a)  Underlätta utvecklingen av teknik som kan uppfylla avancerade kommunikationskrav och samtidigt stödja europeisk spetskompetens inom teknik och arkitektur för smarta nät och tjänster och deras utveckling mot 6G samt ny relevant kommunikationsteknik, inbegripet en stark ställning för Europa i fråga om standarder och viktiga patent, samt identifiering av nyckelkrav som t.ex. de spektrumband som behövs för framtidens avancerade smarta nätverksteknik.
Ändring 430
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 2 – led e
(e)  Stärka unionsindustrins ställning i den globala värdekedjan för smarta nät och tjänster genom att skapa en kritisk massa av offentliga och privata aktörer, särskilt genom att öka bidraget från aktörer som arbetar med programvara och sakernas internet, utnyttja nationella initiativ och stödja framväxten av nya aktörer.
(e)  Stärka unionsindustrins, särskilt de små och medelstora företagens, ställning i den globala värdekedjan för smarta nät och tjänster genom att skapa en kritisk massa av offentliga och privata aktörer, särskilt genom att öka bidraget från aktörer som arbetar med programvara och sakernas internet, utnyttja nationella initiativ och stödja framväxten av nya aktörer.
Ändring 431
Förslag till förordning
Artikel 159 – punkt 2 – led f
(f)  Stödja anpassningen till etiska krav och säkerhetskrav, inbegripet dem i de strategiska forsknings- och innovationsagendorna, och vid behov bidra till unionens lagstiftningsprocess.
(f)  Stödja anpassningen till etiska krav och säkerhetskrav, särskilt om inbyggt integritets- och säkerhetsskydd, inbegripet kraven i de strategiska forsknings- och innovationsagendorna, och vid behov bidra till unionens lagstiftningsprocess.
Ändring 432
Förslag till förordning
Artikel 160 – led a
(a)  Bidra till arbetsprogrammen för andra unionsprogram, som t.ex. CEF2 Digital, programmet för ett digitalt Europa och InvestEU, som bedriver verksamhet på området smarta nät och tjänster.
(a)  På begäran bidra till arbetsprogrammen för andra unionsprogram, som t.ex. CEF2 Digital, programmet för ett digitalt Europa och InvestEU, som bedriver verksamhet på området smarta nät och tjänster.
Ändring 433
Förslag till förordning
Artikel 160 – led b
(b)  Samordna unionens pilot- och genomförandeinitiativ på området smarta nät och tjänster, som t.ex. alleuropeiska 5G-korridorer för uppkopplad och automatiserad mobilitet inom ramen för CEF2 Digital, i samverkan med kommissionen och behöriga relevanta finansieringsorgan.
(b)  Underlätta unionens pilot- och genomförandeinitiativ på området smarta nät och tjänster, som t.ex. alleuropeiska 5G-korridorer för uppkopplad och automatiserad mobilitet inom ramen för CEF2 Digital, i samverkan med kommissionen och behöriga relevanta finansieringsorgan.
Ändring 434
Förslag till förordning
Artikel 160 – led d
(d)  Utveckla och samordna de strategiska utvecklingsagendorna för alleuropeiska 5G-korridorer för uppkopplad och automatiserad mobilitet med deltagande av olika intressenter. Dessa agendor ska vara planeringsdokument som täcker CEF2 Digitals livslängd genom att fastställa en gemensam vision för utvecklingen av 5G-anpassade ekosystem och de underliggande kraven för nät och tjänster, och genom att identifiera mål och färdplaner för utbyggnaden samt potentiella samarbetsmodeller.
(d)  Ta fram och ge återkoppling till de strategiska utvecklingsagendorna för alleuropeiska 5G-korridorer för uppkopplad och automatiserad mobilitet med deltagande av olika intressenter. Dessa agendor ska vara vägledande planeringsdokument som täcker CEF2 Digitals livslängd genom att fastställa en gemensam vision för utvecklingen av 5G-anpassade ekosystem och de underliggande kraven för nät och tjänster, och genom att identifiera mål och färdplaner för utbyggnaden samt potentiella samarbetsmodeller.
Ändring 435
Förslag till förordning
Artikel 161 – led b
(b)  sammanslutningen för 5G-infrastruktur (5G Infrastructure Association), efter att denna meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster genom ett skriftligt åtagande.
(b)  sammanslutningen för 5G-infrastruktur (5G Infrastructure Association), efter att denna meddelat sitt beslut att villkorslöst ansluta sig till det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster genom ett skriftligt åtagande, utan att detta påverkar rättigheterna för medlemmarna, särskilt små och medelstora företag, i enlighet med denna förordning och annan tillämplig unionsrätt.
Ändring 436
Förslag till förordning
Artikel 164 – led a
(a)  avknoppad forsknings- och utvecklingsverksamhet,
(a)  avknoppad forsknings- och utvecklingsverksamhet, bland annat avseende programvara och teknik med öppen källkod,
Ändring 437
Förslag till förordning
Artikel 164 – led b
(b)  bidrag till standardisering,
(b)  bidrag till standardisering, bland annat för öppna standarder,
Ändring 438
Förslag till förordning
Artikel 164 – led e
(e)  bidrag till verksamheter inom sammanslutningen för 5G-infrastruktur och andra grupper eller sammanslutningar av intressenter på området för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, som inte finansieras genom bidrag från unionen,
(e)  bidrag till forsknings-, utvecklings- och utbyggnadsverksamhet inom sammanslutningen för 5G-infrastruktur och andra grupper eller sammanslutningar av intressenter på området för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, som inte finansieras genom bidrag från unionen,
Ändring 439
Förslag till förordning
Artikel 164 – led f
(f)  verksamheter för att utveckla ekosystemet, inbegripet uppbyggnad av ett samarbete med vertikala industrier,
(f)  verksamheter för att utveckla ekosystemet, inbegripet uppbyggnad av öppna, driftskompatibla och samverkande kommunikationstekniker och kommunikationsnät samt samarbete med vertikala industrier,
Ändring 440
Förslag till förordning
Artikel 164 – led g
(g)  spridning av resultat globalt för att uppnå samförstånd om understödda tekniker som förberedelse för framtida standarder,
(g)  spridning av resultat globalt för att uppnå samförstånd om understödda tekniker som förberedelse för framtida standarder, bland annat genom värdekedjan,
Ändring 441
Förslag till förordning
Artikel 165 – led da (nytt)
(da)  den vetenskapliga rådgivande nämnden.
Ändring 442
Förslag till förordning
Artikel 168 – punkt 1 – led a
(a)  Anta strategiska utvecklingsagendor och, om så är lämpligt, ändra dem under hela löptiden för CEF2 Digital.
(a)  Anta det gemensamma företagets strategiska utvecklingsagendor och, om så är lämpligt, ändra dem under hela löptiden för CEF2 Digital.
Ändring 443
Förslag till förordning
Artikel 168 – punkt 1 – led b
(b)  Säkerställa att unionens cybersäkerhetslagstiftning och medlemsstaternas befintliga och framtida samordnade vägledning beaktas i all verksamhet som bedrivs av det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster.
(b)  Säkerställa att unionens cybersäkerhetslagstiftning och medlemsstaternas befintliga och framtida samordnade vägledning genomförs korrekt och beaktas i all verksamhet som bedrivs av det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster.
Ändring 444
Förslag till förordning
Artikel 168 – punkt 1 – led c
(c)  Främja synergier och komplementaritet mellan de digitala sektorerna samt transport- och energisektorerna i CEF2 genom identifiering av insatsområden och bidrag till arbetsprogrammen, samt synergier och komplementaritet med övriga relevanta unionsprogram.
(c)  Främja synergier och komplementaritet mellan de digitala sektorerna samt transport- och energisektorerna i CEF2 genom identifiering av insatsområden och möjligt bidrag till arbetsprogrammen, samt synergier och komplementaritet med övriga relevanta unionsprogram.
Ändring 445
Förslag till förordning
Artikel 169a (ny)
Artikel 169a
Vetenskaplig rådgivande nämnd
1.   Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster ska inrätta en oberoende vetenskaplig rådgivande nämnd enligt vad som avses i artiklarna 19 och 165 för att söka vetenskaplig rådgivning från oberoende akademiska experter på hög nivå.
2.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden ska ha högst 15 ordinarie ledamöter och ska välja sin ordförande bland sina ledamöter för en period på två år.
3.   Den oberoende vetenskapliga rådgivande nämnden får ge råd på begäran av styrelsen och andra organ inom det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster eller på eget initiativ.
Ändring 446
Förslag till förordning
Artikel 171 – punkt 1
1.  De gemensamma företagens verksamheter ska omfattas av löpande övervakning och periodisk översyn i enlighet med deras finansiella regler, för att säkerställa största möjliga verkan, vetenskaplig spetskompetens och effektivast möjliga användning av resurser. Resultaten av övervakningen och den regelbundna översynen ska bidra till övervakningen av europeiska partnerskap och utvärderingarna av de gemensamma företagen som en del av utvärderingarna av Horisont Europa.
1.  De gemensamma företagens verksamheter ska omfattas av löpande övervakning och periodisk översyn i enlighet med deras finansiella regler, för att säkerställa största möjliga verkan, vetenskaplig spetskompetens, samhälleligt mervärde och så ändamålsenlig och effektiv resursanvändning som möjligt. Resultaten av övervakningen och den regelbundna översynen ska bidra till övervakningen av europeiska partnerskap och utvärderingarna av de gemensamma företagen som en del av utvärderingarna av Horisont Europa. Övervakningen och översynerna ska inte öka den administrativa bördan för de gemensamma företagen eller deras stödmottagare.
Ändring 447
Förslag till förordning
Artikel 171 – punkt 2 – inledningen
2.  De gemensamma företagen bör organisera löpande övervakning av sin förvaltning och periodisk översyn av output, resultat och effekter av projekt som genomförs i enlighet med [artikel 45] i och [bilaga III] till Horisont Europa-förordningen. Denna övervakning ska omfatta följande:
2.  De gemensamma företagen bör organisera löpande övervakning av förvaltningen och genomförandet av verksamheten och periodisk översyn av output, resultat och effekter av projekt som genomförs i enlighet med [artikel 45] i och [bilagorna III och V] till Horisont Europa-förordningen. Denna övervakning ska offentliggöras på ett kortfattat sätt och i lämplig tid på varje gemensamt företags webbplats och ska omfatta följande:
Ändring 448
Förslag till förordning
Artikel 171 – punkt 2 – led b
(b)  Information om graden av integrering av samhällsvetenskap och humaniora, förhållandet mellan lägre och högre tekniska mognadsgrader inom forskningssamverkan, framstegen när det gäller att bredda ländernas deltagande, den geografiska sammansättningen för konsortier i samarbetsprojekt, användningen av inlämnings- och utvärderingsförfaranden i två steg, åtgärder som syftar till att underlätta samarbetsförbindelser inom europeisk forskning och innovation, användningen av utvärderingsöversyn och antalet och typerna av klagomål, nivån på klimatintegrering och därtill hörande utgifter, deltagande från små och medelstora företag, deltagande från den privata sektorn, könsfördelning i finansierade åtgärder, utvärderingspaneler, styrelser och rådgivande grupper, medfinansieringssatsen, kompletterande och kumulativ finansiering från andra unionsfonder, tidsfrister för beviljande, graden av internationellt samarbete, involverande av privatpersoner och det civila samhällets deltagande.
(b)  Information om graden av integrering av samhällsvetenskap och humaniora, förhållandet mellan lägre och högre tekniska mognadsgrader inom forskningssamverkan, framstegen när det gäller att bredda ländernas deltagande, den geografiska sammansättningen för konsortier i samarbetsprojekt, användningen av inlämnings- och utvärderingsförfaranden i två steg, åtgärder som syftar till att underlätta samarbetsförbindelser inom europeisk forskning och innovation, användningen av utvärderingsöversyn och antalet och typerna av klagomål, nivån på klimatintegrering och därtill hörande utgifter, deltagande från små och medelstora företag, deltagande från den privata sektorn, integrering av ett jämställdhetsperspektiv i de finansierade åtgärdernas innehåll samt könsfördelning i finansierade åtgärder, utvärderingspaneler, styrelser och rådgivande grupper, medfinansieringssatsen, kompletterande och kumulativ finansiering från andra unionsfonder, tidsfrister för beviljande, graden av internationellt samarbete, involverande av privatpersoner och det civila samhällets deltagande samt rutiner för öppen tillgång.
Ändring 449
Förslag till förordning
Artikel 171 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)  Åtgärder för att locka nykomlingar och utvidga nätverken för samverkan.
Ändring 450
Förslag till förordning
Artikel 171 – punkt 2 – led db (nytt)
(db)  Kvantitativa och kvalitativa hävstångseffekter, särskilt nivån på åtaganden och faktiskt tillhandahållna ekonomiska bidrag och naturabidrag avseende såväl driftskostnader som kompletterande verksamhet.
Ändring 451
Förslag till förordning
Artikel 171 – punkt 3
3.  Utvärderingar av de gemensamma företagens verksamhet ska genomföras i god tid för att kunna användas vid de övergripande interims- och slututvärderingarna av Horisont Europa och den tillhörande beslutsprocessen för Horisont Europa, dess efterföljare och andra initiativ som berör forskning och innovation, enligt vad som avses i [artikel 47] i Horisont Europa-förordningen.
3.  Utvärderingar av de gemensamma företagens verksamhet ska genomföras i god tid för att kunna användas vid de övergripande interims- och slututvärderingarna av Horisont Europa och den tillhörande beslutsprocessen för Horisont Europa, dess efterföljare och andra initiativ som berör forskning och innovation, enligt vad som avses i [artikel 47] i Horisont Europa-förordningen. Sådana utvärderingar ska inte orsaka extra administrativa bördor för de gemensamma företagen eller deras stödmottagare.
Ändring 452
Förslag till förordning
Artikel 171 – punkt 4
4.  Kommissionen ska göra en interimsutvärdering och en slututvärdering av varje gemensamt företag och använda dessa som underlag för Horisont Europa-utvärderingarna, i enlighet med [artikel 47] i Horisont Europa-förordningen. Utvärderingarna ska undersöka hur varje gemensamt företag uppfyller sitt uppdrag och sina mål, omfatta det gemensamma företagets alla verksamheter och utvärdera det gemensamma företagets europeiska mervärde, ändamålsenlighet, effektivitet, inbegripet öppenhet och transparens, relevansen av de verksamheter som bedrivs och deras samstämmighet och komplementaritet med relevant regional och nationell politik och unionspolitik, inbegripet synergier med andra delar av Horisont Europa, t.ex. uppdrag, kluster eller tematiska och särskilda program. Utvärderingarna ska ta hänsyn till synpunkter från intressenterna, både på europeisk och nationell nivå, och ska i förekommande fall även innehålla en bedömning av de långsiktiga vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska och tekniska konsekvenserna av de initiativ som avses i artikel 174.3–174.9. Utvärderingarna ska också, när så är relevant, innehålla en bedömning av hur framtida åtgärder kan vidtas på effektivast möjliga sätt, samt av relevansen och samstämmigheten hos eventuella förnyelser av ett gemensamt företag med tanke på de övergripande policyprioriteringarna och stödlandskapet för forskning och innovation, inbegripet dess förhållande till andra initiativ som får stöd genom ramprogrammet, särskilt europeiska partnerskap eller uppdrag. Utvärderingarna ska också ta vederbörlig hänsyn till den utfasningsplan som antagits av styrelsen i enlighet med artikel 16.2 y.
4.  Kommissionen ska göra och offentliggöra en interimsutvärdering och en slututvärdering av varje gemensamt företag och använda dessa som underlag för Horisont Europa-utvärderingarna, i enlighet med [artikel 47] i Horisont Europa-förordningen. Utvärderingarna ska undersöka hur varje gemensamt företag uppfyller sitt uppdrag och sina mål, omfatta det gemensamma företagets alla verksamheter och utvärdera det gemensamma företagets europeiska mervärde, ändamålsenlighet, effektivitet, inbegripet öppenhet och transparens, relevansen av de verksamheter som bedrivs sett till unionens övergripande politik och mål och bidraget till samhällsbehov och samhällsvinster, och deras samstämmighet och komplementaritet med relevant regional och nationell politik och unionspolitik, inbegripet synergier med andra partnerskap och andra delar av Horisont Europa, t.ex. uppdrag, kluster eller tematiska och särskilda program. Utvärderingarna ska ta hänsyn till synpunkter från intressenterna, både på europeisk och nationell nivå, och ska i förekommande fall även innehålla en bedömning av de långsiktiga vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska och tekniska konsekvenserna av de initiativ som avses i artikel 174.3–174.9 och i bilaga V till Horisont Europa-förordningen. Utvärderingarna ska också, när så är relevant, innehålla en bedömning av hur framtida åtgärder kan vidtas på effektivast möjliga sätt, samt av relevansen och samstämmigheten hos eventuella förnyelser av ett gemensamt företag med tanke på de övergripande policyprioriteringarna och stödlandskapet för forskning och innovation, inbegripet dess förhållande till andra initiativ som får stöd genom ramprogrammet, särskilt europeiska partnerskap eller uppdrag. Utvärderingarna ska också ta vederbörlig hänsyn till den utfasningsplan som antagits av styrelsen i enlighet med artikel 16.2 y.
Ändring 453
Förslag till förordning
Artikel 171 – punkt 6
6.  Kommissionen får göra ytterligare utvärderingar av teman eller ämnen av strategisk betydelse, med bistånd av externa oberoende experter som väljs ut genom en transparent process, för att granska de framsteg som ett gemensamt företag gjort mot de fastställda målen, identifiera faktorer som bidrar till genomförandet av verksamheterna och fastställa bästa praxis. Vid dessa ytterligare utvärderingar ska kommissionen fullt ut beakta de administrativa följderna för det berörda gemensamma företaget.
6.  Kommissionen får göra ytterligare utvärderingar av teman eller ämnen av strategisk betydelse, med bistånd av externa oberoende experter som väljs ut genom en öppen och transparent inbjudan till intresseanmälan, för att granska de framsteg som ett gemensamt företag gjort mot de fastställda målen, identifiera faktorer som bidrar till genomförandet av verksamheterna och fastställa bästa praxis. Vid dessa ytterligare utvärderingar ska kommissionen fullt ut beakta de administrativa följderna för det berörda gemensamma företaget och göra sitt bästa för att minska deras administrativa börda och säkerställa att utvärderingsprocessen hålls enkel och helt transparent. Alla utvärderingar på området ska baseras på en sund bedömning av politiska alternativ ur ett samhällsstyrningsperspektiv, särskilt möjligheten att fastställa lämpliga skyddsåtgärder för att se till att allmänintresset vederbörligen respekteras i alla insatser.
Ändring 454
Förslag till förordning
Artikel 171 – punkt 7a (ny)
7a.  Rapporteringen ska vara i linje med standardrapporteringskraven för Horisont Europa. Utvecklingen av rapporteringssystemen i samband med den strategiska samordningsprocessen ska också involvera medlemsstater och representanter för partnerskapet i syfte att säkerställa synkronisering och samordning av rapporterings- och övervakningsansträngningar, inklusive delningen av datainsamling och rapportering.
Ändring 455
Förslag till förordning
Artikel 171 – punkt 9
9.  Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om resultaten av utvärderingarna av de gemensamma företagen, och denna underrättelse ska innefatta slutsatserna av utvärderingen och kommissionens iakttagelser, som ett led i de utvärderingar som avses i [artikel 47] i Horisont Europa-förordningen.
9.  Kommissionen ska offentliggöra resultaten av utvärderingarna av de gemensamma företagen och underrätta Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om dessa, inklusive utvärderingsslutsatser och kommissionens iakttagelser, som ett led i de utvärderingar som avses i [artikel 47] i Horisont Europa-förordningen.
Ändring 456
Förslag till förordning
Artikel 171a (ny)
Artikel 171a
Ansvarighet inför de europeiska medborgarna
Utan att det påverkar tillämpningen av de offentlighetskrav som fastställs i denna förordning ska informationen i de gemensamma företagens konsoliderade årliga verksamhetsrapport och i rapporteringen i enlighet med artikel 171 göras offentligt tillgänglig på nätet för allmänheten via användarvänliga verktyg, däribland infografik och system för utgiftsspårning.

Transparens i EU i samband med utveckling, inköp och distribution av covid-19-vaccin
PDF 149kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2021 om transparens i EU i samband med utveckling, inköp och distribution av covid-19-vaccin (2021/2678(RSP))
P9_TA(2021)0435B9-0519/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) samt dess artiklar 4, 6, 9, 15.3 och 122.1,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 3 och 35,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, särskilt artikel 11,

–  med beaktande av artikel 31 i Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips),

–  med beaktande av den resolution som antogs vid Världshälsoförsamlingens 72:a plenarsammanträde den 28 maj 2019 om att förbättra insynen i marknaderna för läkemedel, vacciner och andra hälsoprodukter,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG(4),

–  med beaktande av sina resolutioner om bekämpning av covid‑19-pandemin, särskilt resolutionen av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juni 2020 EU:s strategi för vacciner mot covid-19 (COM(2020)0245),

–  med beaktande av kommissionens beslut av den 18 juni 2020 om godkännande av avtalet med medlemsstaterna om upphandling av covid-19-vaccin på medlemsstaternas vägnar och tillhörande förfaranden, inklusive bilagan till beslutet (C(2020)4192),

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols rättspraxis, särskilt dess domar i målen C-183/95 och C-221/10(6),

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens undersökningar och initiativ som kartlägger insynen i EU-förvaltningens hantering av covid-19-pandemin(7),

–  med beaktande av resolution 2361 (2021) av den 27 januari 2021 från Europarådets parlamentariska församling Covid-19 vaccines: ethical, legal and practical considerations (vacciner mot covid-19: etiska, rättsliga och praktiska överväganden)(8),

–  med beaktande av Oviedokonventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin samt dess protokoll(9),

–  med beaktande av frågan till kommissionen Transparens i EU i samband med utveckling, inköp och distribution av covid-19-vaccin (O-000046/2021 – B9‑0033/2021),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Utskottet för framställningar har mottagit framställningarna 1477/2020, 0062/2021 och 0066/2021, där farhågor uttrycks om den bristande insynen i EU i samband med utveckling, inköp och distribution av covid-19-vaccin.

B.  I de mottagna framställningarna framförs krav på att fullständiga uppgifter om de covid-19-vaccinkontrakt som ingåtts mellan kommissionen, medlemsstaterna och läkemedelsindustrin samt data från kliniska prövningar på patientnivå ska offentliggöras utan dröjsmål och att patenträtten tillfälligt ska upphävas för att möjliggöra en snabb, rättvis och allmän tillgång till vacciner i alla delar av världen.

C.  Fullständig transparens när det gäller alla detaljer om forskning om samt utveckling, inköp och distribution av covid-19-vaccin är den grundläggande förutsättningen för att öka medborgarnas förtroende för vacciner och det sätt på vilket institutionerna har använt enormt mycket offentliga medel. All brist på insyn inom ramen för den allvarligaste folkhälsokrisen i modern tid utgör ett brott mot medborgarnas rätt till information och kan leda till osäkerhet, spridning av desinformation och en ökad risk för vaccineringsmotstånd, vilket undergräver snabba och effektiva åtgärder mot pandemin. Transparens är en grundläggande förutsättning för att EU:s strategi för covid-19-vaccin ska bli framgångsrik.

D.  Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) genomför undantagsåtgärder för att maximera öppenheten kring sin tillsynsverksamhet avseende covid-19-behandlingar och -vacciner som är godkända eller håller på att utvärderas, inbegripet offentliggörandet av rapporter om kliniska studier som lämnas in till EMA tillsammans med ansökningar om godkännande för försäljning. EMA:s åtgärder syftar till att tillgodose det stora intresset för information kring och stödja internationell forskning om covid-19-läkemedel.

E.  Under de två första kvartalen 2021 uppfyllde läkemedelsföretagen inte sina åtaganden om vaccinleveranser, vilket orsakade avsevärda förseningar i vaccinationsprocessen i medlemsstaterna och därmed ett allvarligt hot mot folkhälsan.

F.  Transparens i samband med inköp och distribution av covid-19-vaccin utgör grunden för vaccinsamarbetet i Europa.

G.  Över 200 000 medborgare har redan stött det europeiska medborgarinitiativet No Profit on Pandemic, som kräver att uppgifter om produktionskostnader, offentliga bidrag och vacciners och läkemedels effektivitet och säkerhet ska vara offentliga och att avtal mellan offentliga myndigheter och läkemedelsföretag måste offentliggöras.

H.  Hanteringen av covid-19-pandemin utgör ett förtroendetest för alla medlemsstater och EU-institutioner som kommer att visa vilken respons som kan bli aktuell under eventuella framtida folkhälsokriser.

I.  Kommissionen och medlemsstaterna är skyldiga att arbeta så öppet och så nära medborgarna som möjligt när de förhandlar om covid-19-vaccinavtalen med läkemedelsföretag. Kommissionen vägrar att lämna ut namnen på experterna eller till och med uppge vilka sju medlemsstater som är representerade i den gemensamma förhandlingsgruppen. Demokratisk ansvarsskyldighet är en förutsättning för att EU:s vaccinstrategi ska kunna spela en effektiv och trovärdig roll i de internationella vaccinationsinsatserna.

J.  Samhället utsätts för felaktig information, och det lämnas ofta motsägelsefull och vilseledande information om inköp och distribution av covid-19-vaccin.

K.  Kommissionen och medlemsstaterna har bara offentliggjort redigerade versioner av avtalen om förhandsbeställningar och inköpsavtalen, där central information har dolts eller saknas. Detta ger upphov till onödig brist på insyn och på förtroende i samhället.

L.  EU-medborgarna har rätt att få verklig och sanningsenlig information om hanteringen av pandemin och om kampen mot covid-19 från EU-institutionerna och andra officiella källor. Alla europeiska myndigheter är skyldiga att lämna denna information.

M.  EU har finansierat en stor del av forskningen om och utvecklingen av vacciner, och man har underlättat läkemedelsföretagens arbete genom att på förhand minska riskerna vid investeringar. EU har även utfärdat godkännanden, understött produktionskapaciteten och köpt vacciner med offentliga medel.

N.  EU-domstolen erkänner en allmän princip om att skyddet av folkhälsan obestridligen måste ha företräde framför ekonomiska hänsyn.

O.  Kommissionen måste på ett lämpligt och effektivt sätt informera parlamentet om alla aspekter av de budgetmässiga konsekvenserna av forskning, utveckling, förhandlingar, distribution och insättning när det gäller covid-19-vacciner i EU, så att parlamentet fullt ut kan utöva sin skyldighet att granska genomförandet av EU:s budget.

P.  Merparten av de läkemedelsföretag som är involverade i EU:s strategi för vacciner mot covid-19 har till dags dato inte lagt fram några kliniska prövningsdata på patientnivå. Dessa data kommer inte att offentliggöras förrän i mitten av 2022 och i slutet av 2023.

Q.  Efter en sexmånaders undersökning(10) av hur Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) fungerade under covid-19-krisen fann Europeiska ombudsmannen brister i ECDC:s praxis i fråga om transparens, bland annat i de uppgifter som ligger till grund för dess riskbedömningar och interaktioner med internationella partner, såsom WHO och det kinesiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar. Ombudsmannen lade fram en rad förslag för att möjliggöra ökad offentlig granskning av och förståelse för ECDC:s arbete med covid-19-vacciner.

R.  Prissekretess vid inköp av medicinska produkter är en praxis som kan leda till fragmentering av den inre marknaden på medlemsstatsnivå.

S.  Att påskynda den globala vaccinationsgraden mot covid-19 bör ses som en prioritering på folkhälsoområdet. Den nuvarande vaccinationstakten är otillräcklig för att förhindra att pandemin förvärras till följd av de mer smittsamma covid-19-varianterna och framväxten av nya och ännu farligare varianter som kan undgå det immunskydd som befintliga covid-19-vacciner ger.

1.  Europaparlamentet påpekar hur viktigt det är med gemensamma, snabba och effektiva åtgärder mot covid-19-pandemin, både inom Europeiska unionen och som en del av världssamfundet, och konstaterar att EU har ett särskilt ansvar för att säkerställa rättvis och allmän tillgång till covid-19-vaccin.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över att kommissionen, medlemsstaterna och läkemedelsföretagen inte har möjliggjort tillräcklig insyn i samband med utveckling, inköp och distribution av covid-19-vaccin, särskilt med tanke på de upprepade brotten mot de avtal som ingåtts.

3.  Europaparlamentet betonar de begränsningar som parlamentet har utsatts för i sin roll som medlagstiftare på grund av bristen på insyn i den vaccinstrategi som kommissionen antagit, något som hindrat parlamentet att utöva en effektiv kontroll över processen för inköp och distribution av vaccin, vilket har omintetgjort dess förmåga att kontrollera att unionens budget tillämpas korrekt.

4.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka dialogen med medborgarna för att bättre förstå deras genuina farhågor och tvivel när det gäller vaccinering. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin kommunikation med allmänheten om EU:s strategi för covid-19-vacciner genom att göra den tydlig, transparent och strikt i syfte att uppfylla EU-medborgarnas rätt till tillgång till information med direkt anknytning till deras hälsa, inbegripet de kriterier enligt vilka vissa vacciner väljs ut framför andra.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om framtida gemensam upphandling av vaccin, med tydliga bestämmelser om öppenhet och kompetensfördelning mellan aktörerna i EU:s institutionella ram och medlemsstaterna och om framtida behandlingar mot covid-19 och behandlingar med särläkemedel inom ramen för läkemedelsstrategin för Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över villkoren för avtal om prissekretess för att ta itu med den nuvarande fragmenteringen av den europeiska inre marknaden.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redovisa namnen på medlemmarna i de grupper som är involverade i förhandlingarna med läkemedelsföretagen om avtal om förhandsbeställningar och inköpsavtal när det gäller covid-19-vacciner. Parlamentet begär att kommissionen klargör sina kriterier för urval av medlemmar till förhandlingsgruppen.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inkludera covid-19-kontaktgruppen mellan kommissionen och parlamentet, som kommissionens ordförande tillkännagav i februari 2021(11), i beslutsprocessen för godkännande av framtida avtal i syfte att säkerställa ökad insyn i förhandlingsprocessen. Parlamentet begär att denna grupp får aktuell information varje vecka, inklusive en utförlig studie om vaccinproduktion, -import, -export och -dosprognoser.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa fullständig öppenhet genom att utan ytterligare dröjsmål offentliggöra oredigerade versioner av avtalen om förhandsbeställningar och inköpsavtalen och att bland annat lämna uppgift om följande: den mängd offentliga investeringar som har använts för utvecklingen av vaccinerna; förskottsbetalningar och betalningar efter leverans från kommissionen till varje vaccinutvecklare, med uppgifter om hur dessa medel fördelats mellan utveckling och produktion av vaccin; uppgifter om kostnadsdelning mellan offentliga och privata investerare i forskning, utveckling och produktion av vacciner; antalet doser som tillhandahålls varje land och som ska levereras per kvartal; pris per dos; antalet tillgängliga produktionsanläggningar och deras placering; närmare uppgifter om avtal om ytterligare, framtida inköp; ansvars- och ersättningssystemen för eventuell skada som orsakas av vaccinerna; påföljderna vid avtalsbrott eller försenad leverans; information om eventuellt gemensamt utnyttjande av immateriella rättigheter, särskilt huruvida kommissionen bevarar något inflytande över immateriella rättigheter på grund av sina inledande investeringar i processen för utveckling av vaccin, samt all annan relaterad information som kan vara av intresse för allmänheten; Europeiska läkemedelsmyndighetens och de nationella behöriga myndigheternas roll vid fastställandet av avtalsbestämmelser; uppgifter om tekniköverföring och donationer till tredjeländer och all därmed sammanhängande information som kan vara av intresse för allmänheten.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lämna uppgift om priserna per dos för varje tillverkares vaccin och detaljerad information om sin upphandlingsstrategi, eftersom vaccinpriserna varierar kraftigt mellan tillverkarna.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppställa som villkor för framtida förhandlingar med läkemedelsföretag att man offentliggör alla uppgifter av allmänt intresse om framtida covid-19-vaccinavtal, efterlevnaden av dessa avtal och efterlevnaden av avtal om inköp av annan covid-19-teknik.

11.  Europaparlamentet kritiserar kommissionens beslut att avstå från att använda det ordinarie lagstiftningsförfarandet enligt artikel 168 i EUF-fördraget vid inrättandet av EU:s nya myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera), och att kommissionen därmed inte har inrättat myndigheten som en fullvärdig, oberoende byrå som har mandat att skydda allmänintresset och som är föremål för samma noggranna kontroll som andra EU-organ. Parlamentet beklagar att kommissionens strategi, som har medfört att parlamentet uteslutits från övervakningen av Heras arbete, kan betraktas som ytterligare en brist som har undergrävt transparensen och ansvarsskyldigheten när det gäller offentliga utgifter och beslutsfattande på folkhälsoområdet.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra alla eventuella avtalsbrott från läkemedelsföretagens sida, liksom skälen till dem, och att använda alla styrmedel som står till dess förfogande för att bestraffa eventuella överträdelser eller omotiverade förseningar.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge parlamentet detaljerad information om hur de kontrakterade företagen har använt EU:s betalningar och om hur dessa betalningar beräknas, kontrolleras och granskas. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detalj redovisa alla budgetkonsekvenser av EU:s strategi för covid-19-vaccin.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de kontrakterade företagen ställer de fullständiga resultaten av kliniska prövningar och protokollen för potentiell covid-19-vaccinforskning till förfogande för utvärdering så snart som möjligt av oberoende vetenskapliga experter, utöver EMA:s experter, inklusive statistiska analysplaner, kliniska studier och rapporter. Parlamentet påpekar att om det upptäcks allvarliga och/eller frekventa biverkningar under kliniska prövningar bör dessa meddelas omedelbart.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de kontrakterade företagen offentliggör uppgifter från säkerhetsövervakningsrapporter av läkemedel i full överensstämmelse med bestämmelserna om respekt för de berörda patienternas personuppgifter, och att främja och övervaka den offentliga kontrollen över biverkningar som uppstår under vaccineringen.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka sambandet mellan graden av insyn i vaccinavtal, allmänhetens förtroende för EU:s vaccinstrategi och graden av exponering för desinformation, i syfte att ta itu med orsakerna till vaccineringsmotstånd.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och offentliggöra en utvärdering av EU:s strategi för vacciner mot covid-19 och av informationen om denna strategi till allmänheten. Vidare uppmanas kommissionen att gå igenom alla inslag i detalj och lägga fram rekommendationer om en ram för framtida europeiska gemensamma upphandlingar, särskilt när det gäller insyn.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att visa solidaritet med andra länder i världen, särskilt med dem som ingår i grannskapspolitiken, och att stödja deras insatser för att förebygga och bekämpa covid-19-viruset.

19.  Europaparlamentet betonar att kommissionen måste garantera att covid-19-vacciner betraktas som en global kollektiv nyttighet till gagn för alla och säkerställa allmän tillgång till dem. Parlamentet betonar att denna aspekt också måste återspeglas i alla relaterade avtal som ingås med läkemedelsföretag genom att inkludera de mest kraftfulla garantierna i detta avseende för tillgången och tillgängligheten till ekonomiskt överkomliga covid-19-vacciner. Parlamentet stöder de globala insatserna för att göra covid-19-vaccin, -utrustning och -behandlingar tillgängliga för alla länder, inbegripet utvecklingsländer. Parlamentet understryker den avgörande betydelsen av tekniköverföring och export av väsentliga komponenter till tredjeländer för att öka produktionen och distributionen av covid-19-vacciner globalt, i syfte att påskynda vaccinationstakten i hela världen och därmed förhindra ytterligare ökning av dödsfall och sjukhusvistelser samt spridning av covid-19-varianter. Parlamentet erkänner att produktionskapaciteten är ett stort hinder för tillgången till vaccin. Parlamentet betonar vikten av att samarbeta med företag som utnyttjar mRNA-teknik i syfte att inrätta nya anläggningar för produktion av covid-19-vacciner och -utrustning, och av att öka EU:s och Förenta staternas bidrag till Covax-initiativet och medge insyn i alla donationer per tidsperiod för att rädda liv i de länder som lämnats utanför distributionen av vacciner.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att läkemedelsföretagen delar med sig av sin kunskap och sina data via Världshälsoorganisationens plattform för tillgång till teknik som rör covid-19 (C-TAP), och att de utnyttjar alla tillgängliga alternativ för att öka produktionen och distributionen i hela världen, även i samarbete med andra företag med avseende på utvecklings- och distributionsprocesser.

21.  Europaparlamentet är fast övertygat om att ombudsmannens förslag, som lades fram efter den strategiska undersökningen OI/3/2020/TE, om att förbättra ECDC:s arbete och dess praxis för transparens måste genomföras fullt ut och konsekvent för att stärka allmänhetens förtroende för EU:s covid-19-vaccinationsstrategi, med tanke på den nyckelroll som ECDC spelar när det gäller att samla in och offentliggöra viktig information om covid-19-vacciner.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra och utvärdera EU:s globala strategi för att säkerställa en snabb och rättvis distribution av vacciner överallt i världen, inbegripet dess deltagande i Covax-initiativet, C-TAP och den gränsöverskridande leveransen av material som behövs för vaccinproduktion, samt dess strategi för ökad produktionskapacitet och kriterier för dosfördelning mellan länder.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slå fast en snabb och rättvis global tillgång till vaccin som ett av EU:s främsta mål när den undertecknar framtida avtal med läkemedelsföretag, med beaktande av klausuler om immateriella rättigheter och icke-exklusiva licenser, priser och bästa möjliga insatser för att förbättra produktionen och distributionen av vacciner.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom lämpliga kanaler stärka dialogen med utvecklingsländerna för att skaffa sig kunskaper och lära sig om deras utmaningar och svårigheter med att framställa vaccin mot covid-19, i syfte att förse dem med de medel som krävs för att möjliggöra produktion av covid-19-vaccin på deras territorier och på så sätt effektivisera kampen mot pandemin i hela världen.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 154, 16.6.2017, s. 1.
(2) EUT L 145, 31.5.2001, s. 43.
(3) EUT L 311, 28.11.2001, s. 67.
(4) EUT L 117, 5.5.2017, s. 1.
(5) EUT C 316, 6.8.2021, s. 2.
(6) Domstolens dom av den 17 juli 1997, Affish BV mot Rijksdienst voor de keuring van Vee en Vlees, C-183/95, EU:C:1997:373, punkt 43, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:61995CJ0183&from=en; Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 19 april 2012, Artegodan mot kommissionen, C-221/10 P, EU:C:2012:216. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:62010CJ0221&from=en.
(7) Översikt: https://www.ombudsman.europa.eu/sv/news-document/en/136499.
(8) https://pace.coe.int/en/files/29004/html
(9) https://www.coe.int/en/web/bioethics/oviedo-convention
(10) Europeiska ombudsmannens strategiska undersökning OI/3/2020/TE om hur ECDC samlade in och förmedlade information under covid-19-krisen.
(11) Europeiska kommissionen, tal av ordförande Ursula von der Leyen vid Europaparlamentets plenarsammanträde om läget för EU:s strategi mot covid-19 den 10 februari 2021. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/speech_21_505


En EU-strategi för att minska metanutsläppen
PDF 208kWORD 63k
Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2021 om en EU-strategi för att minska metanutsläppen (2021/2006(INI))
P9_TA(2021)0436A9-0277/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 192 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–   med beaktande av det avtal som antogs vid 21:a partskonferensen (COP21) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag)(2),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Från jord till bord‑strategin – för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 om en EU‑strategi för att minska metanutsläppen (COM(2020)0663),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om genomförandet av luftkvalitetsdirektiven: Direktiv 2004/107/EG och direktiv 2008/50/EG(6),

–   med beaktande av Internationella energiorganets rapport från oktober 2018 The Future of Petrochemicals: Towards more sustainable plastics and fertilisers,

–  med beaktande av FN:s miljöprograms rapport om utsläppsklyftan (Emissions Gap Report) av den 26 november 2019, samt dess första syntesrapport angående produktionen av fossilt bränsle av den 20 november 2019,

–  med beaktande av FN: s miljöprograms rapport av den 6 maj 2021 Global utvärdering av metan: fördelar och kostnader vid begränsning av metanutsläpp,

–  med beaktande av Internationella energiorganets rapport av dem 18 maj 2021 Net Zero by 2050: A Roadmap for the Global Energy Sector,

–  med beaktande av Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport av den 23 november 2020 Air quality in Europe – 2020 report,

–  med beaktande av års 2019 globala bedömningsrapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och rapporten från dess workshop 2020 om biologisk mångfald och pandemier,

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från gruppen av vetenskapliga rådgivare till kommissionen i mars 2020 Towards a Sustainable Food System Moving from food as a commodity to food as more of a common good,

–   med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–   med beaktande av yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A9-0277/2021), och av följande skäl:

A.  Metan är en kraftfull växthusgas som är över 80 gånger mer potent än koldioxid (CO2) under en 20-årsperiod, vilket gör den till den näst viktigaste växthusgasen, såväl som en föregångare till marknära ozon (O3), som bidrar till runt en fjärdedel av dagens globala uppvärmning(7). Metan står för 10 % av de totala utsläppen av växthusgaser i EU. De modellerade scenarierna i den särskilda rapporten om 1,5°C från FN:s klimatpanel (IPCC), IPCC:s sjätte bedömningsrapport och 2021 års globala metanbedömning från FN:s miljöprogram (Unep) som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5°C utan något eller med endast ett begränsat överskridande innefattar stora minskningar av metanutsläppen. Enligt Unep skulle en minskning av de metanutsläpp som orsakas av människan med så mycket som 45 % undvika en global uppvärmning med nästan 0,3°C fram till 2040 och komplettera alla långsiktiga försök till begränsning av klimatförändringarna.

B.  I sin rapport Net Zero by 2050: A Roadmap for the Global Energy Sector anger Internationella energiorganet att metanutsläppen från fossila bränslen bör minskas med 75 % mellan 2020 och 2030 i scenariot för nettonollutsläpp.

C.  En stor del av de mest kostnadseffektiva besparingarna när det gäller metanutsläppen kan uppnås i energisektorn. Enligt den globala metanbedömningen från FN:s miljöprogram kan metanutsläppen minskas med 45 % till slutet av detta decennium och snabba och betydande minskningar av metanutsläppen kan göras med hjälp av befintlig teknik och till mycket låg kostnad. Internationella energiorganets metanspårare anger att omkring 40 % av de energirelaterade metanutsläppen kan minskas utan någon nettokostnad, framför allt genom att åtgärda metanläckor och ta bort ventilationsutsläpp från fossila bränslen.

D.  Generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys har konstaterat att metanutsläppen kommer från en lång rad olika branscher, såsom jordbruk, avfall och energi, och att metan när det väl kommer ut i atmosfären blandar sig väl med andra gaser, vilket gör det svårt att mäta och rapportera. Osäkerheten när det gäller data om metanutsläpp är vanligtvis mycket större än för koldioxidutsläpp när man undantar skogar och andra markanvändningsrelaterade utsläpp. I nya studier beräknas de globala antropogena fossila metanutsläppen vara underskattade med omkring 25 till 40 %(8).

E.  Det finns inga politiska planer i EU som specifikt fastställer åtgärder för att minska metanutsläppen på ett sektorsövergripande sätt.

F.  Metan är en föregångare för skadligt marknära ozon (O3) och bidrar till luftföroreningar. Luftföroreningar är den största enskilda miljöhälsorisken i Europa(9), med marknära ozon som bidrar till nästan 20 000 förtidiga dödsfall i Europa per år(10). Att hantera metanutsläpp är därför inte bara en miljö- och klimatprioritet utan också nödvändigt för att skydda EU-medborgarnas hälsa.

G.  Ökning av metanutsläpp påverkar den biologiska mångfalden och till och med livsmedelstryggheten. Minskning av metanutsläpp kan ge flera fördelar utöver dess nedkylande effekter, bland annat högre avkastning på skördar och ökad livsmedelstrygghet.

H.  Det finns redan EU-lagstiftning som bidrar till att tillhandahålla information om metanutsläpp, däribland förordning (EC) 166/2006 om det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar(11) och direktiv 2010/75 om industriutsläpp(12) (direktivet om industriutsläpp), men det finns för närvarande inga politiska åtgärder i EU som är särskilt inriktade på att minska metanutsläppen.

I.  EU:s klimatlag förbinder EU att uppnå klimatneutralitet senast 2050 med ökade utsläppsminskningar på minst 55 % fram till 2030 i enlighet med Parisavtalet. Hanteringen av energirelaterade metanutsläpp är en nyckelkomponent i den europeiska gröna given som den sektor där mer kostnadseffektiva minskningar av metanutsläpp kan uppnås. Åtgärder i jordbruks- och avfallssektorerna är också nödvändiga för att uppnå EU:s klimatmål. Enligt EU-strategin för att minska metanutsläppen bör EU också spela en ledande roll i att säkerställa minskade metanutsläpp på global nivå, med tanke på att EU är den största globala importören av fossila bränslen och en betydande aktör inom jordbrukssektorn. EU bör utveckla effektiva metoder för att övervaka, rapportera och minska dessa utsläpp inom lämpliga internationella forum, samtidigt som man använder importregler. Enligt Europeiska miljöbyrån och baserat på rapporterade uppgifter från medlemsstaterna till UNFCCC kommer 53 % av de antropogena metanutsläppen i EU från jordbruket, 26 % från avfallshanteringen och 19 % från energiindustrin.

J.  Över 80 % av den fossila gasen, 90 % av oljan och 40 % av kolet som konsumeras i Europa importeras, och de flesta metanutsläpp till följd av EU:s förbrukning av fossila bränslen sker utanför EU, vilket gör EU till världens största importör av fossil gas och en viktig drivkraft för de globala metanutsläppen. Metanläckage under produktion och transport av fossil gas är en viktig bidragande faktor till metanutsläpp inom energisektorn; Att förbättra upptäckt och reparation av läckage och införa strikta regler om rutinmässig ventilering och fackling är viktiga åtgärder för att minska metanutsläppen från energisektorn;

K.  Flyktiga utsläpp från läckande utrustning, infrastruktur eller stängda och övergivna anläggningar såväl som utsläpp från ventilering och ofullständig förbränning av metan står för huvuddelen av metanutsläppen i energisektorn.

L.  Att minska metanutsläppen är oumbärligt i kampen mot klimatförändringarna och måste eftersträvas på global och europeisk nivå, vilket Europaparlamentet konstaterar i konsekvensbedömningen av klimatmålsplanen för 2030(13), som tyder på att målet med en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030 kräver att man åtgärdar metanutsläppen i linje med målen i Parisavtalet. Metanutsläppen bidrar till luftföroreningar, och därför behöver vi komma till rätta med dessa utsläpp för att skydda ekosystem och EU-medborgarnas hälsa och undvika negativa effekter på grödor och ekosystemens stabilitet. En omfattande administrativ börda i regleringen av metan som både växthusgas och luftförorening måste undvikas.

M.  Deponier av kommunalt fast avfall har identifierats som betydande källor till metan. Graden av faktisk tillämpning av europeiska bestämmelser för deponier inom vissa medlemsstater är inte tillfredsställande, särskilt inte när det gäller kontroll av ackumulering och migrering av deponigaser.

N.  Enligt Uneps globala metanbedömning är ”minskningen av metanutsläpp orsakade av människan [...] en av de mest kostnadseffektiva strategierna för att snabbt minska uppvärmningstakten och i hög grad bidra till det globala arbetet med att begränsa temperaturökningen till 1,5°C”. Att minska metanutsläppen kan ha en stor och snabbare effekt när det gäller att bromsa den globala uppvärmningen än att minska koldioxidutsläppen, eftersom metan är ett kortlivat klimatpåverkande ämne med en livslängd i atmosfären på cirka 12 år innan det i slutändan bryts ned till bland annat koldioxid. Att minska metanutsläppen kan producera den snabbaste nedkylningseffekten. Dessa åtgärder måste vara ett komplement till de ansträngningar som vi måste fortsätta att göra för att minska koldioxidutsläppen inom alla berörda sektorer för att uppnå en klimatneutral ekonomi fram till 2050.

O.  Många av de metanminskandeåtgärder som kan vidtas på jordbruksnivå är också effektiva för att minska ammoniak och utgör således en dubbel vinst för luftkvaliteten.

P.  Liksom hos CO2 föreligger ingen skillnad mellan molekylerna för biogen och fossil metan.

Q.  Över hälften av de globala metanutsläppen härrör från mänsklig verksamhet i tre sektorer: fossila bränslen (35 %), avfall (20 %) och jordbruk (40 %). Inom sektorn för fossila bränslen svarar utvinning, bearbetning och distribution av olja och gas för 23 % och kolbrytning för 12 % av de globala antropogena metanutsläppen. I avfallssektorn utgör deponier och avloppsvatten cirka 20 % av de globala antropogena metanutsläppen. Inom jordbrukssektorn utgör boskaprelaterade utsläpp från gödsel och matsmältning cirka 32 % och risodling 8 % av de globala antropogena metanutsläppen(14).

R.  Det finns planer på att inrätta ett internationellt observatorium för metanutsläpp i samarbete med Unep, koalitionen för klimat och ren luft och Internationella energiorganet.

S.  Intensiteten i metanutsläppen i EU varierar kraftigt utifrån storleken på beroendet av fossila bränslen i energimixen. Gas är endast en övergångslösning med tanke på EU:s beroende av tredjeländer för sin energiförsörjning.

Sektorsövergripande åtgärder

1.  Europaparlamentet välkomnar den sektorsövergripande strategi som beskrivs i EU‑strategin för att minska och begränsa metanutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett rättvist, omfattande och tydligt regelverk, som fastställer bindande åtgärder och mål för minskade metanutsläpp i alla sektorer och leder till en betydande minskning av metanutsläppen i EU före 2030, i enlighet med Parisavtalet och de modellerade scenarierna som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5°C från IPCC:s särskilda rapport, IPCC:s sjätte bedömningsrapport och Uneps globala metanbedömning, för att uppnå EU:s miljö- och klimatmål i synergi med europeiska och internationella företag.

2.  Europaparlamentet framhåller vikten av att uppnå omedelbara och snabba minskningar av metanutsläppen under detta årtionde som en av de mest effektiva insatserna inom ramen för EU:s klimatåtgärder med uppmärksamhet på den ekonomiska och sociala hållbarheten. Parlamentet noterar att minskningarna av metanutsläppen kompletterar de nödvändiga minskningarna av koldioxidutsläppen och att många av de utsläppsminskningar som Parisavtalet kräver redan nu skulle kunna uppnås med billig och tekniskt genomförbar begränsning av metan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå ett globalt avtal om metanbegränsning vid COP26 i Glasgow i enlighet med de modellerade scenarierna som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5°C från IPCC:s särskilda rapport, IPCC:s sjätte bedömningsrapport och Uneps globala metanbedömning. Parlamentet noterar att Uneps globala metanbedömning (2021) beräknade de globala fördelarna av all marknadsrelaterad och icke-marknadsrelaterad inverkan till omkring 4 300 USD per ton minskade metanutsläpp och att omkring 1 430 förtida dödsfall per år skulle kunna undvikas per miljon minskat ton. Parlamentet anser att en konsekvensbedömning som medföljer det kommande lagstiftningsförslaget därför bör ta hänsyn till kostnaderna för de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för uteblivna eller försenade åtgärder.

3.  Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att alla sektorer som släpper ut metan minskar sina utsläpp. Parlamentet erkänner behovet av att säkerställa en rättvis omställning för sektorer där minskningar av metanutsläpp kan ha socioekonomiska effekter.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av att anta obligatorisk övervakning, rapportering och verifiering för alla sektorer som släpper ut metan, bland annat genom att anta regler, standarder och metoder. Parlamentet understryker vidare vikten av att anta obligatoriska program för detektion och reparation av läckage (LDAR) som omfattar hela leveranskedjan i energisektorn och den petrokemiska sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att söka effektiva verktyg för att förbättra kvaliteten på mätning och rapportering av dessa utsläpp i alla berörda sektorer. Parlamentet betonar att rapporteringen av data om metanutsläpp bör offentliggöras eller, när det gäller känslig information, vara tillgänglig för behöriga myndigheter och oberoende kontrollanter. Parlamentet betonar emellertid att en brist på data inte utgör grund för att inte gå vidare med en åtgärd för att minska och begränsa de antropogena metanutsläppen.

5.  Europaparlamentet understryker behovet av att se över EU:s klimat- och miljölagstiftning på ett enhetligt sätt så att de höjda ambitionerna i linje med målen i Parisavtalet återspeglas. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett övergripande och bindande regelverk om metanutsläpp, för att undvika onödig överlappning mellan lagstiftningen, för att säkerställa samstämmigheten hos direktivet om nationella utsläppstak(15) med uppnåendet av EU:s luftkvalitetsmål, klimatmål för 2030 och mål om klimatneutralitet senast 2050, i enlighet med vad som anges i EU:s klimatlag, och att snarast möjligt se över det utifrån utvärderingens resultat. Parlamentet understryker att de bindande målen om utsläppsminskning för medlemsstater i förordningen om ansvarsfördelning(16) är ett av de viktigaste lagstiftningsverktygen för att minska metanutsläppen som en del av de övergripande minskningarna av växthusgaser, tillsammans med den kommande översynen av direktivet om industriutsläpp och annan lagstiftning.

6.  Europaparlamentet anser att det är lämpligt att som en del av den övergripande översynen av den gällande lagstiftningen för att nå de mål som föreskrivs i EU:s klimatlag anta bindande EU-mål för minskning av metan. Parlamentet noterar förslaget i metanstrategin om att se över direktivet om nationella utsläppstak och välkomnar att metan inkluderas i förteckningen över reglerade föroreningar. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att ta upp metan i förteckningen över förorenande substanser som föreskrivs i bilaga II till direktivet om industriutsläpp för att omfatta de sektorer som släpper ut metan på ett bättre sätt. Parlamentet anser att nationella mål enligt förordningen om ansvarsfördelning vad gäller metanutsläpp måste utformas med full hänsyn till metanets större kortsiktiga konsekvenser för klimatet och till den potential som en minskning av det atmosfäriska metanet har när det gäller att bidra till uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av att upprätta en EU-förteckning över bästa praxis och tillgänglig teknik för att främja en mer utbredd användning av innovativa begränsningsåtgärder inom alla berörda sektorer. Parlamentet understryker att sådana metoder och tekniker bör kräva en robust vetenskaplig grund och ligga i linje med miljömålen och att skillnader i åtkomst mellan olika operatörer till dessa metoder och tekniker måste studeras.

8.  Europaparlamentet påpekar att det enligt Uneps globala metanbedömning är möjligt att en minskning av livsmedelsavfall och matsvinn, tillsammans med övergången till förnybar energi och bättre energieffektivitet kan minska de globala metanutsläppen till 15 % fram till 2030, och att det även skull medföra kompletterande fördelar som att bidra till att minska belastningen på idisslare och på produktionen av grödor.

9.  Europaparlamentet betonar att de kommande regleringsåtgärderna för metan bör syfta till att åstadkomma stora utsläppsminskningar så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt och ge företagen incitament och stöd för att nå prestationsstandarder på ett optimalt sätt, med full respekt för principen om att förorenaren betalar. Parlamentet understryker att enligt Uneps globala metanbedömning är cirka 60 % av de riktade åtgärder som är tillgängliga i sektorerna för energi, avfall och jordbruk lågkostnadsåtgärder, medan 50 % har negativa kostnader.

10.  Europaparlamentet framhåller vikten och behovet av att stödja frivilliga branschinitiativ som syftar till att minska metanutsläppen. Parlamentet understryker dock att det finns gränser för vad som kan uppnås genom enbart frivilliga åtgärder och att lagstiftningsåtgärder nu behövs för att påskynda den minskning av metanutsläpp som behövs för att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Parlamentet anser att lagstiftningsinitiativ bör beakta bästa praxis från befintliga frivilliga åtgärder och måste föregås av grundliga konsekvensbedömningar, involvera alla berörda parter för att säkerställa genomförbarheten och effektiviteten hos de föreslagna lagstiftningsinitiativen och ta hänsyn till den ekonomiska, sociala och miljömässiga kostnaden för både handling och underlåtenhet, samt miljö, människors och djurs hälsa och att på ett effektivt sätt tillämpa principen om att inte orsaka betydande skada.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera vilka konsekvenser det får för de politiska strategierna och åtgärderna om man använder en tidsram på 20 år för faktorerna för global uppvärmningspotential, som ett komplement till den 100 år långa tidsramen som i dag används i enlighet med UNFCCC-riktlinjerna för inventering av växthusgaser. Parlamentet konstaterar att mer transparens kring metanutsläppens kortsiktiga konsekvenser för den globala uppvärmningen skulle bidra till ett bättre underlag för EU:s klimatpolitik. Parlamentet betonar att användningen av ett sådant kompletterande mått inte på något vis bör leda till att de åtgärder som krävs för att även koldioxidutsläppen drastiskt och snabbt ska minska fördröjs.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera metan i övervakningsramen för nollutsläpp.

13.  Europaparlamentet framhåller att det saknas globalt ledarskap för minskningarna av metanutsläpp och att väldigt få åtgärder vidtas internationellt sett när det gäller metan. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra minskning av metanutsläpp till högsta prioritet i sin klimatdiplomati och att vidta åtgärder, främst genom en FN-baserad strategi, inom ramen för EU:s diplomatiska och yttre förbindelser för att gå i bräschen för ett internationellt avtal om begränsning av metanutsläpp, främja samordnade åtgärder för att minska metanutsläppen och uppdatera kraven när det gäller begränsning av metanutsläpp.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja inrättandet av ett oberoende internationellt observatorium för metanutsläpp, i partnerskap med FN:s miljöprogram, klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar och Internationella energiorganet, som bör få till uppgift att samla in, stämma av, verifiera och offentliggöra data om antropogena metanutsläpp på global nivå och utveckla ett metanutbudsindex. Parlamentet uppskattar kommissionens önskan att gå i bräschen för detta initiativ, bland annat genom mobiliseringen av finansiering. Parlamentet anser att oberoende, jämförbara, verifierbara och transparenta utsläppsdata är av central betydelse för att få kunskap om omfattningen av utsläppsproblemet och för att bekämpa underskattningen av läckornas storlek och mängd även från importerade fossila bränslen. Parlamentet anser att ett sådant observatorium bör undersöka metanutsläpp över alla relevanta sektorer. Parlamentet betonar att tillgången till detaljerade utsläppsdata bör leda till att regeringar och lagstiftare kan genomdriva principen om att förorenaren betalar.

Energi

15.  Europaparlamentet välkomnar den nya EU-strategin för integrering av energisystemet(17).

16.  Europaparlamentet noterar att nästan 20 % av EU:s metanutsläpp kommer från energisektorn, inklusive utvinning, produktion, bearbetning, transport, lagring, överföring och distribution av olja och gas. Parlamentet konstaterar att mer än 80 % av den olja och gas som förbrukas i EU kommer från import och att det mesta av metanutsläppen från olja och gas sker utanför EU. Parlamentet erkänner att fossila bränslen inte har någon roll i unionens energimix på lång sikt och uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen anta nationella planer för att fasa ut alla fossila bränslen så snart som möjligt för att uppnå klimatneutralitet senast 2050, tillsammans med en omställning till ett mycket energieffektivt energisystem som är starkt baserat på förnybara energikällor inom unionen. Parlamentet anser att detta bör vara kopplat till en översyn och uppdatering av de nationella energi- och klimatplanerna och att kommissionen bör utvärdera dessa planer som en del av bedömningsstadiet.

17.  Europaparlamentet erinrar om sin uppmaning från resolutionen av den 9 juni 2021 om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030(18), där den med kraft uppmanade medlemsstaterna att, i enlighet med försiktighetsprincipen och principen om att förebyggande åtgärder bör vidtas, och med hänsyn till de risker och de negativa konsekvenser för klimat, miljö och biologisk mångfald, som hydraulisk spräckning för utvinning av okonventionellt kolväte innebär, inte godkänna någon ny hydraulisk spräckningsverksamhet i EU och stoppa all befintlig verksamhet.

18.  Europaparlamentet uppmanar till ett stopp för EU:s stöd till utbyggnaden av infrastrukturen för fossila bränslen. Parlamentet erinrar om att det enligt Internationella energiorganets senaste rapport om att uppnå nettonollutsläpp till 2050 inte finns något behov av investeringar i ny försörjning med fossila bränslen i dess nettonollstrategi, en slutsats som delas av kommissionen i dess förslag till förordning om ändring av riktlinjerna för transeuropeisk energiinfrastruktur(19).

19.  Europaparlamentet konstaterar att ett stort antal gaskällor som inte längre används till produktion fortsätter att släppa ut metan till atmosfären. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att vidta politiska åtgärder för att se till att dessa källor, vars ägarskap kan dokumenteras, täcks eller fylls igen för att stoppa metanläckaget och att se till att de ansvariga för läckorna står för kostnaderna.

20.  Europaparlamentet konstaterar att en del tredjeländer redan har infört ett förbud mot ventilering och fackling. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning för energisektorn med bindande regler för övervakning, rapportering och verifiering med utgångspunkt i olje- och gasmetanpartnerskapet och obligatorisk upptäckt och reparation av läckor, inklusive för importer, som bygger på bästa praxis och tillämpas genom hela leveranskedjan. Parlamentet anser också att upptäckt av läckage bör åtföljas av god dokumentering och ett krav på att potentiella läckor repareras inom en tydlig tidsram. Parlamentet välkomnar beaktandet av regler som omfattar hela leveranskedjan för att förbjuda rutinmässig ventilering och fackling i energisektorn fram till produktionsstället, utom i undantagsfall som är nödvändiga av säkerhetsskäl. Parlamentet anser att användning av fossil gas och olja som råvaror, även då de inte används för energiändamål utan till exempel för att framställa petrokemiska produkter, bör ingå i ett sådant förslag.

21.  Europaparlamentet noterar att fossil gas och olja används i energisektorn och den petrokemiska sektorn och att båda dessa sektorer därmed bidrar till det metan som släpps ut vid oljekällor och bearbetningsanläggningar. Parlamentet noterar att petrokemiska produkter enligt Internationella energiorganet står för 8 % och 14 % av den totala primära efterfrågan på fossil gas och olja och att dessa andelar kommer att öka. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att MRV- och LDAR-skyldigheter samt regler om rutinmässig ventilering och fackling i lika hög grad gäller den fossila gas och olja som används i den petrokemiska sektorn.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid utarbetandet av kommande lagstiftning om metanutsläpp, verkligen ta hänsyn till att investeringar som görs av infrastrukturoperatörer för att tackla metanläckor ska erkännas inom ramen för reglerade verksamheter, som ett tecken på både vikten av säkerhet och av hållbara verksamheter, vilka bör kunna uppmuntras av tillsynsmyndigheterna.

23.  Europaparlamentet betonar att produktionen och transporten av kondenserad naturgas inte bara är extremt ineffektiv på grund av energiförluster genom kondenseringen och nedkylningen, utan att den också i oproportionellt hög grad bidrar till metanutsläppen från olje- och gassektorn. Parlamentet konstaterar bekymrat att kondenserad naturgas mer och mer används som transportbränsle inom sjöfartssektorn.

24.  Europaparlamentet konstaterar att mer än fyra femtedelar av den olja och gas som förbrukas i EU kommer från import och att det mesta av metanutsläppen från olja och gas sker utanför EU, och därmed bidrar till betydande metanusläpp i hela världen. Parlamentet uppmanar kommissionen att villkora all import av fossila bränslen till unionen mot att man följer EU:s bestämmelser rörande övervakning, rapportering och verifiering, detektering och reparation av läckage samt ventilering och fackling i hela försörjningskedjan för fossila bränslen fram till och med produktionen. Parlamentet anser att ett trovärdigt system måste införas för att säkerställa att importer uppfyller EU:s krav och att kommissionen därför bör utveckla en robust oberoende metod för att bedöma importernas efterlevnad av EU:s krav. Parlamentet betonar att dessa regler bör träda i kraft så snart som möjligt, samtidigt som hänsyn tas till energisäkerheten. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att undersöka inrättandet och användningen av ett system för tredjepartskontroll tillsammans med andra övervakningsmetoder som en möjlig lösning för att kontrollera utsläppsdata i hela leveranskedjan, även i förhållande till importer. Parlamentet stöder vidare införandet av ett certifieringssystem som granskas genom oberoende revision och är globalt tillämpbart, och som skulle tillhandahålla en trovärdig bedömning av metanutsläppsprestandan för all produktion av fossil gas i hela världen. Parlamentet anser att denna certifiering bör granskas och verifieras av en oberoende tredje part på grundval av en enhetlig strategi för mätning som bygger på detaljerad information från relevanta anläggningar, tillgångar och länder.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och hantera metanläckor från superutsläppare i alla sektorer, och inte begränsat till energisektorn, även genom att använda det internationella observatoriet för metanutsläpp.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av Copernicusprogrammet och dess atmosfärövervakningstjänst när det gäller att upptäcka och övervaka de allra största utsläppskällorna på det globala planet samt källor i mindre skala.

27.  Europaparlamentet understryker att flygövervakning i lika hög grad hjälper till med ventilering, fackling och läckagedetektering. Parlamentet framhåller att satellitdata möjliggör en oberoende verifiering av ett företags fotavtryck och underlättar arbetet med minskningen. Parlamentet är mycket positivt till att dela information och teknik mellan intressenter i unionen och på global nivå, och med allmänheten, för att kunna öka insatserna för att minska utsläppen.

28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att begränsa metanutsläpp från kolgruvor, även stängda och övergivna anläggningar. Parlamentet uttrycker sitt starka stöd för obligatorisk MRV och LDAR för metanutsläpp från kolgruvor, inbegripet kravet på företag som äger nedlagda anläggningar eller medlemsstater (för övergivna gruvor där ingen befintlig ägare kan hållas ansvarig) att effektivt stänga och försegla alla övergivna anläggningar i EU så snart som möjligt och att anta samma MRV- och LDAR-åtgärder som anläggningar i drift. Parlamentet vädjar till kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att medlemsstaterna fastställer ägarskapet för övergivna anläggningar och stöder begränsningen av metanutsläppen från kolgruvor. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta mätutrustningsstandarder och föreskriva ett mätkrav för alla gruvor. Parlamentet betonar att det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar bör följa den nya rapporteringen för att säkerställa en samstämmig politik.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av saneringsarbete i syfte att förhindra och slutligen eliminera metanutsläppen från stängda anläggningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett särskilt program för att åtgärda metanutsläppen från stängda och övergivna kolgruvor genom att skapa incitament till före detta kolgruvor för att ta itu med sina metanutsläpp, utan att detta leder till att fördelarna främjas eller att ansvarsskyldigheten förbises för de ägare som ansvarar för förseglingen, i enlighet med principen om att förorenaren betalar i artikel 191.2 i EUF-fördraget. Kommissionen uppmanas också att stödja en rättvis omställning i kolregioner genom utveckling av alternativ verksamhet som är i linje med målet om klimatneutralitet till 2050. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att överväga ett särskilt program eller andra åtgärder, inbegripet ekonomiskt stöd för övervakning, rapportering och verifiering på övergivna olje- och gasanläggningar utan känt ägarskap, med fullständigt beaktande av principen om att förorenaren betalar. Parlamentet betonar vikten av tillfredsställande avveckling av sådan infrastruktur.

Jordbruk

30.  Europaparlamentet är bekymrat över att jordbruket står för den största delen av källorna till antropogena metanutsläpp i EU. Parlamentet understryker dock att EU:s utsläpp av växthusgaser från det europeiska jordbruket (inbegripet djurhållning) registrerade en minskning med 22,2 % mellan 1990 och 2018 i EU-28 tack vare att metanutsläppen från jordbruket minskat med 21 % (metanbildning i mag-tarmkanalen med 22 % och stallgödselhantering med 17 %). Parlamentet noterar dock att metanutsläppen har ökat något de senaste fem åren på grund av ökade besättningar. Parlamentet noterar att av alla sektorer är jordbruket den sektor som har den näst största potentialen när det gäller övergripande minskade metanutsläpp, vilket framgår i kommissionens meddelande om EU:s metanstrategi, men att källorna för metanutsläpp inom denna sektor kan vara diffusa vilket kan göra det utmanande att övervaka, rapportera och kontrollera dem. Parlamentet noterar dock att det befintliga övervakningssystemet som bygger på tier 2‑metoden gör att åtgärder kan vidtas. Parlamentet betonar att metanutsläpp i jordbruk främst drivs av mängden boskap, framför allt idisslare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella strategiska planer införa effektiva och hållbara åtgärder för att ta itu med dessa utsläpp och uppmanar kommissionen att göra noggranna analyser av dessa innan planerna godkänns i syfte att säkerställa politisk samstämmighet. Parlamentet betonar att en skärpning av ramvillkoren för jordbruket, i synnerhet för djurhållningen, beträffande metanutsläpp inte bör medföra att produktionen flyttar utomlands.

31.  Europaparlamentet påpekar att en betydande andel av de globala metanutsläppen inom jordbruket härstammar från länder utanför EU och uppmanar kommissionen att säkerställa att livsmedel fortsätter att produceras på de miljömässigt mest hållbara platserna. Parlamentet betonar att EU måste gå i bräschen när det gäller utbyte av bästa praxis med sina tredjelandshandelspartner i syfte att minska metanutsläppen från jordbruket. Parlamentet betonar betydelsen av internationellt samarbete för att minska metanutsläppen.

32.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens mål om multilateralt engagemang och stöder aktivt samarbete med internationella parter inom ramen för UNFCCC:s Koronivia Joint Work on Agriculture och koalitionen för ren luft och klimat, som tillhandahåller multilaterala plattformar för utbyte av bästa praxis och för att uppmuntra våra partner världen över att minska jordbruksproduktionen som släpper ut metan och som stöd för deras hållbara omställning.

33.  Europaparlamentet erinrar om att en betydande andel av metanutsläppen i den jordbruksbaserade livsmedelssektorn härrör från importer. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa lika villkor för europeiska producenter genom att insistera på att import från tredjeländer uppfyller samma höga standarder som i EU.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppskatta bidraget från importerade jordbruksbaserade livsmedelsprodukter till EU:s antropogena metanutsläpp genom databasen EDGAR-FOOD.

35.   Europaparlamentet betonar att framtida politiska beslut måste skapa en tydlig ram för djurhållningssektorn för att säkerställa en viss grad av förutsägbarhet.

36.  Europaparlamentet noterar studien om nya genomiska metoder enligt unionsrätten och mot bakgrund av domstolens dom i mål C-528/16 (SWD(2021)0092), och kommissionens tillkännagivande av sina planer att inleda en regleringspolitisk åtgärd, inbegripet en konsekvensbedömning och ett offentligt samråd om växter som härrör från vissa nya genomiska tekniker, i syfte att upprätthålla en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och miljön, samtidigt som de potentiella fördelarna från vetenskap och innovation tas tillvara, framför allt för att bidra till hållbarhet och till hållbarhetsmålen i den europeiska gröna given och från jord till bord-strategin. Parlamentet framhåller försiktighetsprincipen och behovet av att säkerställa transparens och valfrihet för jordbrukare, bearbetningsföretag och konsumenter, och betonar att denna politiska åtgärd bör inbegripa riskbedömningar och en omfattande översyn och bedömning av alternativ för spårbarhet och märkning, i syfte att få till stånd en ordentlig tillsyn och förse konsumenterna med relevant information, även för produkter från tredjeländer, så att lika villkor gäller för alla.

37.  Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som extensiv djurhållning kan leda till lägre metanutsläpp från jordbruk ökar det utsläppen per framställd enhet av den berörda produkten. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till de begränsande strategiernas konsekvenser för metanutsläppen globalt sett.

38.  Europaparlamentet understryker jordbrukets betydelse för avskiljning och lagring av koldioxid. Parlamentet noterar den viktiga roll som den bredare cirkulära ekonomin har och att införandet av ett progressivt avlägsnande av koldioxidutsläpp och koldioxidens ökade cirkularitet bör uppmuntras, samtidigt som man undviker ytterligare prispress på jordbruksmark till nackdel för unga jordbrukare. Parlamentet anser bestämt att de åtgärder som vidtas inte får hämma EU:s konkurrenskraft.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med EU:s klimatlagstiftning, undersöka möjligheterna att utveckla en regleringsram för certifiering av kolsänkor som bygger på en robust och transparent koldioxidredovisning och som tar hänsyn till skillnaderna mellan växthusgaser, samt att kontrollera riktigheten hos rapporterade mängder upptagen koldioxid och belöna jordbrukare för sitt omställningsarbete.

40.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om att upprätta en expertgrupp som syftar till att analysera livscykelmatrisen för metanutsläpp.

41.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja medlemsstaterna vid insamlingen av data om gräsmarkers potential för koldioxidbindning i syfte att möjliggöra en mer riktad strategi för klimatpolitiken.

42.  Europaparlamentet erkänner att animalieproduktion är den viktigaste verksamheten på permanent gräsmark och gör det möjligt för jordbruksföretag på landsbygden i bergsregioner att överleva, ha ekonomisk stabilitet och existera, vilket förhindrar att sådana områden växer igen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sina investeringar på att finansiera innovation inom metaninhibitorer, inbegripet sådana för betesmarksbaserade system, och att samarbeta med tredjeländer som bedriver liknande forskning.

43.  Europaparlamentet noterar det metan som genereras från hydrologiskt restaurerade torvmarker. Parlamentet understryker dock att uppvärmningseffekten enligt forskning når en platå efter restaureringen eftersom utsläppen av koldioxid/lustgas avbryts från de restaurerade torvmarkerna och allt metan som släpps ut i atmosfären har en kort livslängd(20). Parlamentet konstaterar att så inte är fallet för de fortsatta koldioxidutsläppen från torrlagda torvmarker, vilket leder till fortsatt uppvärmning. Parlamentet anser att torvmarker bör restaureras utan dröjsmål för att säkerställa en så gynnsam nedkylningseffekt som möjligt.

44.  Europaparlamentet konstaterar att enligt strategin från jord till bord är de flesta européers kost inte i enlighet med rekommendationerna om hälsosamt ätande, och att en omställning i hela befolkningens konsumtionsmönster behövs mot mer hälsosamma livsmedel, kostvanor och livsstilar, inbegripet ökad konsumtion av hållbart framställda växter och växtbaserade livsmedel, exempelvis färsk frukt och färska grönsaker, fullkorn och legymer, och att överkonsumtion av kött och överprocessade produkter hanteras, vilket också kommer att gynna miljön, genom minskade metanutsläpp och ökat välbefinnande för djur, och säkerställa en mer motståndskraftig ekonomi. Parlamentet betonar att forskningsbaserade rekommendationer för hela E, inbegripet tydliga mål, för hållbara, hälsosamma och mer balanserade kostvanor, med beaktande av den kulturella och regionala mångfalden när det gäller europeiska livsmedel och kostvanor samt konsumenternas behov, skulle hjälpa och uppmuntra konsumenterna och ligga till grund för medlemsstaternas egna insatser för att integrera hållbarhetsaspekter i de nationella kostråden. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta sådana rekommendationer och särskilda åtgärder för att effektivt främja hälsosamma, hållbara och mer balanserade kostvanor.

45.  Europaparlamentet betonar att teknik och metoder för att begränsa metanutsläppen från jordbruket, inbegripet hållbara djurhållningsmetoder, utvecklas snabbt och bör tas fram och genomföras så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att beprövade och kostnadseffektiva innovationer som begränsar metanåtgärder i jordbruksproduktion genomförs snabbt i EU och att de som redan är tillgängliga utnyttjas av EU-producenter för att fortsätta att minska metanutsläppen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och de nationella strategiska planerna, bland annat genom särskilda, dedikerade ekologiska system och initiativ för koldioxidlagring inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och genom andra privata eller offentliga finansieringsströmmar. Parlamentet anser att jordbrukare bör få ekonomiska incitament att anta begränsningsåtgärder genom programmet Horisont Europa och ERI-medlen. Parlamentet erkänner dock att jordbrukare sannolikt inte kommer att lösa de utsläppsproblem som är förknippade med djurhållningen på egen hand. Parlamentet konstaterar att strukturella skillnader i jordbruk mellan medlemsstaterna och de nationella särdragen kommer att påverka kostnaden för att börja använda denna teknik.

46.  Europaparlamentet framhåller att det redan finns väl beprövade metoder som bidrar till minskade utsläpp från gödselhanteringen. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder också minskar de halter av ammoniak som släpps ut från jordbrukssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftningsåtgärder för att säkerställa att dessa tekniker används, med realistiska och ambitiösa mål och tidsfrister. Parlamentet betonar vidare att kvävebaserade gödningsmedel ansvarar för en stor mängd metanutsläpp. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att minska de tillhörande utsläppen som en del av strategin från jord till bord.

47.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som EU bör spela för att stödja forskning, innovation och utveckling, samt i uppskalningen av ny hållbar teknik och metoder för att bidra till att minska metanutsläppen från alla sektorer inbegripet djurhållning, även genom att förbättra övervakning, rapportering och verifiering av metanutsläpp i sektorn för att spåra framstegen mot dessa mål och genom att tillämpa teknik som redan är tillgänglig, exempelvis teknik som hör samman med övervakning, rapportering och verifiering. Parlamentet anser att åtgärder för att begränsa metanutsläpp bör utvecklas för betande djur för att respektera djurs hälsa och välbefinnande och i linje med försiktighetsprincipen. Parlamentet pekar särskilt på behovet av studier under flera generationer av fodertillsatser och uppmanar kommissionen att säkerställa en översyn i rätt tid av förordningen om fodertillsatser(21).

48.  Europaparlamentet anser att användningen av jordbruksavfall och -restprodukter för produktion av biogas kan vara en drivkraft för den cirkulära ekonomin och betonar mervärdet av att använda restprodukter från jordbruk, förutsatt att kaskadprincipen följs och de lämpliga kriterierna för hållbarhet tillämpas. Parlamentet påpekar att biogasproduktion från restprodukter från jordbruk och annat organiskt avfall kan minska metanutsläppen i jordbrukssektorn och ge incitament för prosumentmodellen (producent och konsument). Parlamentet efterlyser bättre samordning och en förbättrad infrastruktur mellan jordbrukare och producenter av förnybar energi för att möjliggöra upptagning av produktion med lokal anknytning av hållbar biogas och anser at den gemensamma jordbrukspolitiken bör ge incitament för att begränsa och minska metanutsläppen och stödja åtgärder i detta avseende. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa en fullständig samstämmighet mellan EU:s klimatlag, den gemensamma jordbrukspolitiken och metanstrategin.

49.  Europaparlamentet välkomnar erkännandet i metanstrategin att biogas från livsmedels- eller fodergrödor ökar metanutsläppen och därför kan undergräva eventuella utsläppsbegränsningar, och att biogasutvecklingen i första hand bör baseras på avfall eller restprodukter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett gediget, oberoende system för ursprungscertifiering av biogasproduktionens metoder och råvaror. Parlamentet betonar att biogasproduktionen bör utgå från en modell med lokal, cirkulär ekonomi i syfte att undvika transportrelaterade utsläpp och kostnader. Parlamentet framhåller att inget stöd bör ge incitament till en intensifiering av djurhållningen.

50.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen av den cirkulära ekonomin och bioekonomin kan skapa fler arbetstillfällen inom primärproduktionen och betonar att bioekonomin kräver att ny kompetens, nya kunskaper och nya ämnesområden utvecklas och/eller integreras ytterligare i utbildningen inom denna sektor för att hantera bioekonomirelaterade samhällsförändringar, främja konkurrenskraft, tillväxt och nya arbetstillfällen, tillgodose sektorns behov och säkerställa att kompetens och arbetstillfällen matchas bättre.

Avfall

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att analysera metanutsläppen från slam och avloppsvatten och att se över direktivet om avloppsslam(22) och direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse(23) under 2022, där man även bör ta itu med luftföroreningar och utsläpp av växthusgaser, framför allt metan. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att vara ambitiös och att ta med ett starkt fokus på metanutsläpp i 2024 års översyn av direktivet om deponering av avfall(24) och den kommande översynen av direktivet om industriutsläpp. Parlamentet understryker behovet av åtgärder för att kräva att deponierna använder det biometan som de producerar tills dess energiinnehåll sjunker under ett användbart värde och, när det inte längre går att använda biometan som produceras på deponierna i stället använda biooxidering och annan teknik på platser med höga utsläpp för att minska resterande utsläpp av metan. Parlamentet påminner i detta avseende om att metanutsläppen från avfallssektorn delvis kommer från läckor från biogasanläggningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra riktlinjer om de bästa byggnads- och driftsmetoderna för biogasanläggningar för att åtgärda läckor som uppstått på grund av dåligt underhåll samt dålig drift och utformning. Parlamentet påminner vidare om att direktivet om industriutsläpp successivt har bidragit till att minska föroreningarna från industrierna. Parlamentet understryker dock att avfallsdeponering inte omfattas av några referensdokument om bästa tillgängliga teknik.

52.  Europaparlamentet understryker att avfallsdeponering, som finns längst ner i avfallshierarkin, är det mest förorenande sättet att hantera avfall när det gäller både utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar i luft, mark och vatten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut uppfylla de befintliga kraven i direktivet om deponering av avfall och anser att direktivet bör anpassas efter de övergripande principerna i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, inbegripet målet för 2016, då mängden biologiskt nedbrytbart avfall i deponier skulle minskas till 35 % eller mindre jämfört med 1995 års nivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en övergripande strategi för att säkerställa att de medlemsstater som inte uppfyller detta mål vidtar korrigerande åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i deras arbete för att röra sig bort från avfallsdeponier. Parlamentet uttrycker vidare sin oro över att 15 medlemsstater år 2017 inte fullt ut uppfyllde skyldigheten i direktivet om att behandla avfall före deponeringen. Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning från resolutionen av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin att lägga deponeringsdirektivet i linje med de övergripande principerna i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och fokusera den framtida översynen av de relevanta direktiven på förebyggande och begränsning av produktionen av restavfall samt att förbättra deponeringsmålet på 10 % genom att definiera ett deponeringstak i kg per person och år för att uppnå de bästa miljöresultaten från de totala effekterna av minskning, återanvändning, återvinning och kompostering, samtidigt som deponeringen av restavfall minimeras. Parlamentet anser vidare att en viktig förbättring skulle vara att se till att metoden för att beakta växthusgaser från deponier är stabilare och mer samordnad i hela EU.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av det ovanstående

   fastställa bindande EU-mål för kommersiellt och industriellt avfall, eftersom det ännu inte finns några specifika mål för detta,
   föreslå mål för att begränsa produktionen av restavfall i den planerade översynen av ramdirektivet om avfall(25) och deponeringsdirektivet år 2024,
   anpassa deponeringsdirektivet efter EU:s övergripande mål för klimatförändringar och minskade utsläpp av växthusgaser, efter en djupgående analys för att hantera problem som rör växthusgaser på ett bättre sätt,
   framställa ett referensdokument om bästa tillgängliga teknik för deponering, inbegripet bestämmelser om metan.

54.  Europaparlamentet ber kommissionen att övervaka medlemsstaternas framsteg när det gäller separat insamling av biologiskt avfall, en regel som ska genomföras senast 2023. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt hierarkin för avfallshantering enligt lag måste vidta åtgärder för att uppmuntra till återvinning av biologiskt avfall, vilket inkluderar kompostering och nedbrytning av biologiskt avfall mot bakgrund av att biologiskt avfall normalt samlas in och hanteras lokalt. Parlamentet understryker därför att kommissionen bör uppmuntra till ytterligare samarbete mellan regionerna och medlemsstaterna för att skapa samordning genom utbyte av bästa praxis.

55.  Europaparlamentet upprepar målen i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin för att uppnå en förbättrad cirkularitet och undvika utsläpp av växthusgaser och särskilt metanutsläpp som passerar det slutna kretsloppet. Parlamentet förstår att en väl integrerad avfallshantering bör främjas för att på ett bra sätt genomföra avfallshierarkin och för att prioritera avfallshanteringen.

56.  Europaparlamentet betonar att avslutnings- och efterbehandlingsförfaranden för deponiceller är avgörande för att minska läckage, med beaktande av deponiernas hela livscykel. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla stöd som är anpassat till förhållandena i varje medlemsstat för att säkerställa att avfallshierarkin tillämpas fullt ut, med tonvikt vid förebyggande av avfall, att målet med källsortering uppnås senast den 31 december 2023 samt separat insamling av biologiskt avfall, bland annat genom att uppmuntra samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn för att säkerställa en hög grad av separat insamling, materialåtervinning och återvinning av biologiskt nedbrytbart avfall, för att säkerställa en effektiv övergång från deponering utan att tillhandahålla EU-medel för förbränning. Parlamentet betonar att det alltid bör finnas ett genomförbart biologiskt alternativ för bearbetning, exempelvis kompostering eller anaerob nedbrytning. I detta avseende erkänner parlamentet potentialen hos anaerob nedbrytning av biologiskt nedbrytbart avfall som möjliggör produktionen av biometan. Parlamentet betonar i linje med avfallshierarkin att förbränning endast är det näst understa steget i avfallshierarkin och påminner om dess inställningar om förbränning som anges i dess resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.

57.  Europaparlamentet betonar att vattenmagasin är en betydande källa till växthusgasutsläpp i världen, inklusive metan, vilket främst beror på ackumulering av sediment i uppdämningar, och att borttagning av dammar kan bidra till att avsevärt minska utsläppen i uppdämda områden. Parlamentet uppmanar Europeiska miljöbyrån att inhämta information om detta område som underlag för möjliga politiska åtgärder.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.
(2) EUT L 243, 9.7.2021, s. 1.
(3) EUT C 232, 16.6.2021, s. 28.
(4) EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.
(5) Antagna texter, P9_TA(2021)0040.
(6) Antagna texter, P9_TA(2021)0107.
(7) Myhre, G., D. Shindell, F.-M. Bréon, W. Collins, J. Fuglestvedt, J. Huang, D. Koch, J.-F. Lamarque, D. Lee, B. Mendoza, T. Nakajima, A. Robock, G. Stephens, T. Takemura och H. Zhang, Anthropogenic and Natural Radiative Forcing, Climate Change 2013: The Physical Science Basis, bidrag från arbetsgrupp I till den femte utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC), kapitel 8, Cambridge University Press, Cambridge, Förenade kungariket, och New York, NY, Förenta staterna, 2013 s. 714.
(8) Hmiel, B., Petrenko, V.V., Dyonisius, M.N. et al, Preindustrial 14CH4 indicates greater anthropogenic fossil CH4 emissions, Nature,vol. 578, 2020, s. 409–412, med flera.
(9) Världshälsoorganisationen, Ambient Air Pollution: A global assessment of exposure and burden of disease, 2016.
(10) Europeiska miljöbyrån, Air quality in Europe – 2020 report (luftkvalitet i Europa – 2020 års rapport), s. 7.
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).
(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).
(13) Kommissionens arbetsdokument av den 17 September 2020 som medföljer dess meddelande Höjning av Europas klimatambition för 2030 Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare (SWD(2020)0176).
(14) Uneps globala metanbedömning 2021.
(15) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).
(17) Kommissionens meddelande av den 8 juli 2020 Kraft till en klimatneutral ekonomi: En EU-strategi för integrering av energisystemet (COM(2020)0299).
(18) Antagna texter, P9_TA(2021)0277.
(19) Kommissionens förslag till förordning av den 15 december 2020 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013 (COM(2020)0824).
(20) Günther, A., Barthelmes, A., Huth, V., Joosten, H., Jurasinski, G., Kobesch, F. och Couwenberg, J., Prompt rewetting of drained peatlands reduces climate warming despite methane emissions, Nature Communications, 11, 1644 (2020).
(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29).
(22) Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT L 181, 4.7.1986, s. 6).
(23) Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).
(24) Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1).
(25) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).


FN:s klimatkonferens i Glasgow, Storbritannien (COP26)
PDF 259kWORD 86k
Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2021 om FN:s klimatkonferens 2021 i Glasgow, Storbritannien (COP26) (2021/2667(RSP))
P9_TA(2021)0437B9-0521/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

–  med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen inom ramen för UNFCCC (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

–  med beaktande av den 25:e partskonferensen inom ramen för UNFCCC (COP25), av den 15:e sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP15) samt av den andra sessionen i partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet (CMA2), som hölls i Madrid, Spanien den 2–13 december 2019,

–  med beaktande av det beslut som fattades av presidiet för UNFCCC COP den 28 maj 2020 tillsammans med Storbritannien och dess italienska partner, om att uppskjuta UNFCCC:s 26:e partskonferens till följd av covid-19 och att sammankalla den på nytt i Glasgow, Storbritannien mellan den 1 och den 12 november 2021,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av det globala toppmötet om klimatanpassning den 25¬26 januari 2021,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (europeisk klimatlag)(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid, Spanien (COP25)(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2020 om EU:s roll för att skydda och återställa världens skogar(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om EU:s strategi för klimatanpassning(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2021 om markskydd(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2021 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 februari 2021 Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning, (COM(2021)0082),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 om en EU-strategi för att minska metanutsläppen (COM(2020)0663),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 januari 2021 om klimat- och energidiplomati – att uppnå resultat för den europeiska gröna givens yttre dimension,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 6 oktober 2021 om förberedelserna inför UNFCCC-sammanträdena i Glasgow den 31 oktober–12 november 2021,

–  med beaktande av den övergripande bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

–  med beaktande av den särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 °C, dess femte utvärderingsrapport och dess sammanfattande rapport om detta samt dess särskilda rapport om klimatförändringarna och marken (Climate Change and Land) och dess särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat (Ocean and Cryosphere in a Changing Climate),

–  med beaktande av rapporten från UNFCCC:s underorgan för vetenskaplig och teknisk rådgivning av den 29 april 2021 Ocean and climate change dialogue to consider how to strengthen adaptation and mitigation action,

–  med beaktande av flaggskeppsrapporten från Global Commission on Adaptation av den 10 september 2019 Adapt now: a global call for leadership on climate resilience,

–  med beaktande av UNFCCC:s sammanfattande rapport av den 17 september 2021 om de nationellt fastställda bidragen enligt Parisavtalet,

–  med beaktande av FN:s miljöprograms elfte rapport om utsläppsklyftan (Emissions Gap Report) av den 9 december 2020,

–  med beaktande av Internationella energiorganets rapport från maj 2021 Net Zero by 2050 - A Roadmap for the Global Energy Sector,

–  med beaktande av FN: s miljöprograms rapport av den 18 februari 2021 Making Peace with Nature: a scientific blueprint to tackle the climate, biodiversity and pollution emergencies,

–  med beaktande av rapporten från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster av den 29 oktober 2020 IPBES workshop on biodiversity and pandemics - workshop report,

–  med beaktande av den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänsters och IPCC:s gemensamma Workshop Report on Biodiversity and Climate Change av den 10 juni 2021,

–  med beaktande av Meteorologiska världsorganisationens rapport från april 2021 om situationen för världens klimat under 2020,

–  med beaktande av Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030,

—   med beaktande av FN: s miljöprograms rapport av den 6 maj 2021 Global utvärdering av metan: fördelar och kostnader vid begränsning av metanutsläpp,

–  med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om FN:s klimatkonferens 2021 i Glasgow, Storbritannien (COP26) (O-000065/2021 – B9-0039/2021 och O-000066/2021 – B9‑0040/2021),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. Den 12 oktober 2021 hade 191 av de 197 parterna i UNFCCC deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument hos FN.

B.  Den 17 december 2020 lämnade EU och dess medlemsstater in sitt uppdaterade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC, vilket innebär att EU åtagit sig ett bindande mål om att inom hela sin ekonomi minska de inhemska växthusgasutsläppen fram till 2030 med minst 55 % jämfört med 1990 utan bidrag från internationella reduktionsenheter.

C.   Enligt FN:s miljöprograms (Unep) rapport från 2020 om utsläppsklyftan kommer att inte att räcka med de åtaganden som redan ingåtts av de stater som undertecknat Parisavtalet för att avtalets gemensamma mål ska uppnås, utan resultatet kommer i stället att bli en global uppvärmning på mer än 3 °C jämfört med under den förindustriella tidsåldern. Det är djupt beklagligt att många parter i UNFCCC ännu inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att ens ha börjat uppfylla sina nationellt fastställda bidrag och att en stor del av de framsteg som gjorts neutraliseras genom kontraproduktiv politik som t.ex. fortsatta subventioner av fossila bränslen och uppförandet av nya kolkraftverk. I detta sammanhang bör varnas för positiva naturliga återkopplingar som skulle kunna få förödande konsekvenser för den globala uppvärmningen.

D.  Halterna av de viktigaste växthusgaserna fortsatte öka under 2020, trots att utsläppen tillfälligt minskade till följd av covid-19, och enligt Meteorologiska världsorganisationen var halten av koldioxid i atmosfären den största någonsin på över tre miljoner år. 2020 var ett av de tre varmaste åren som någonsin uppmätts, med en genomsnittlig temperatur på 1,2 °C över förindustriell nivå. Det senaste årtiondet (2011–2020) var det varmaste som någonsin uppmätts.

E.  Enbart EU:s nationella politik är inte tillräcklig för att begränsa de globala utsläppen av växthusgaser och begränsa temperaturökningen i linje med Parisavtalet. Kollektiva, omedelbara och ambitiösa globala åtgärder är avgörande för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer.

F.  I Parisavtalets ingress noteras ”vikten av säkerställt skydd av ekosystemens orubbade tillstånd, inklusive oceanerna”, och enligt artikel 4.1 d i UNFCCC ska alla parter främja ”hållbar skötsel, och [...] bevarande och ökning [...] av sänkor och reservoarer för alla växthusgaser [...], inklusive biomassa, skogar och oceaner, såväl som andra ekosystem på land, vid kuster och i vatten”. I artikel 2.1 b i Parisavtalet betonas att anpassningen till klimatförändringarna och utvecklingen av resiliens och mot låga utsläpp av växthusgaser bör genomföras på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen. I den övergripande bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från IBPES understryks att hållbart utnyttjande av naturen kommer att vara avgörande för anpassning till och begränsning av farlig antropogen inverkan på klimatsystemet.

G.  Konsekvenserna av klimatförändringarna och förlust av den biologiska mångfalden är två av de viktigaste utmaningarna och riskerna för mänskliga samhällen. Merparten av de tidigare politiska insatserna har tagit itu med problemen med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald separat.

H.  De globala Aichimålen för biologisk mångfald för 2020 nåddes inte, vilket gör det än mer brådskande att snabbt höja ambitionsnivån för och utöka omfattningen av bevarandet av den biologiska mångfalden.

I.  Det är oerhört viktigt att bevara haven, inte enbart som en viktig näringskälla, utan även för deras betydelse för kolcykeln, som reglerar klimatet och producerar det mesta av det syre i luften som vi andas. I IPCC:s särskilda rapport om havet och kryosfären understryks att klimatmekanismer hänger samman med havens hälsa och att de marina ekosystemen just nu påverkas av den globala uppvärmningen, föroreningar, överexploateringen av den marina biologiska mångfalden, försurning, försämrad syresättning och kusterosion. I rapporten erinras också om att haven sedan 1970 successivt har blivit allt varmare och har absorberat mer än 90 % av överskottsvärmen i klimatsystemet, och att haven är en del av lösningen för att mildra och anpassa sig till klimatförändringarnas följder. Det är därför nödvändigt att minska utsläppen av växthusgaser och föroreningen av ekosystem och att stärka de naturliga kolsänkorna.

J.  Naturbaserade lösningar och ekosystembaserade metoder spelar en viktig roll i begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Det är mycket viktigt med skydd och återställande av naturliga kolsänkor som redan finns och är effektiva, inbegripet kolreservoarer i haven.

K.  Skogarna spelar en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna eftersom de fungerar som kolsänkor som binder omkring 2 miljarder ton koldioxid varje år. En av de mest kostnadseffektiva formerna av klimatåtgärder är att skydda och förbättra skogarna, och om de genomförs fullt ut skulle skogsbaserade åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna kunna minska utsläppen av växthusgaser med omkring 15 gigaton koldioxid per år fram till 2050, vilket potentiellt skulle kunna vara tillräckligt för att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 ºC.

L.  Minskad avskogning och skogsförstörelse kan bidra till att minska de växthusgasutsläpp som orsakas av människan inom ett stort spann, från 0,4 till 5,8 gigaton koldioxidekvivalenter varje år(9).

M.  En fjärdedel av det norra halvklotet är täckt av permanent frusen mark, vilket också kallas permafrost. Till följd av den globala temperaturökningen tinar den arktiska permafrosten rekordsnabbt. Permafrosten är en gigantisk reservoar för växthusgaser med potential att binda upp till 1 600 gigaton koldioxid – nästan dubbelt så mycket som för närvarande finns i atmosfären – men även metan och dikväveoxid. Om det frisläpps skulle det allvarligt kunna påskynda och förvärra den globala uppvärmningen(10).

N.  Enligt Världshälsoorganisationen kommer de beräknade klimatförändringarna att orsaka cirka 250 000 ytterligare dödsfall om året år 2030 och kostnaderna för direkta skador på hälsan uppskattas till mellan 2 och 4 miljarder US-dollar per år fram till 2030.

O.  Den förlust av biologisk mångfald som hör samman med omvandlingen av landskap kan leda till större framväxande risk för sjukdomar i vissa fall, när arter som anpassar sig väl till människodominerade landskap också kan medföra patogener som utgör en hög risk för zoonotisk överföring.

P.  Luftföroreningarna och klimatförändringarna är tätt sammanflätade och har vissa antropogena källor gemensamt. Enligt Världshälsoorganisationen står luftföroreningarna för uppskattningsvis 4,2 miljoner dödsfall runt om i världen varje år pga. stroke, hjärtsjukdom, lungcancer samt akuta och kroniska luftvägssjukdomar.

Q.  Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering har antalet katastrofer och omfattningen av de ekonomiska förlusterna nästan fördubblats under de 20 senaste åren, och mycket av detta beror på en markant ökning av antalet klimatrelaterade katastrofer.

R.  Klimatförändringarna och dess förödande konsekvenser påverkar redan migrationsmönstren. Enligt en Världsbanken-studie från 2018 riskerar närmare 3 % av befolkningen i regionerna Afrika söder om Sahara, Sydasien och Latinamerika att tvingas flytta inom sina egna länder för att undgå klimatförändringarnas långsamt framskridande effekter(11). Utan samordnade anpassningsåtgärder riskerar mer än 700 miljoner människor som bor i låglänta kustområden och små östater att drabbas av intensivare stormar, översvämningar och i slutändan förlust av mark och omlokalisering.

S.  Parisavtalet är det första internationella fördrag där kopplingen mellan klimatåtgärder och mänskliga rättigheter uttryckligen konstateras, vilket gör det möjligt att använda befintliga människorättsrelaterade rättsliga instrument för att med kraft uppmana länder och privata företag att minska utsläppen. Det finns inga konkreta instrument inom ramen för Parisavtalet för att ställa länder och företag till svars för deras inverkan på klimatförändringarna och utövandet av mänskliga rättigheter.

T.  Klimatförändringarna har också en viktig människorättsdimension eftersom de direkt och indirekt påverkar förverkligandet av flera allmänt erkända mänskliga rättigheter och påverkar utsatta grupper, såsom kvinnor, barn, äldre, sjuka människor, låginkomsttagare och urbefolkningar, allra mest. Både UNFCCC och Parisavtalet grundar sig på solidaritet mellan generationer och staternas åtagande att skydda klimatsystemen för nuvarande och kommande generationers skull. Klimatförändringarna förvärrar de utmaningar som urbefolkningar för närvarande står inför och leder till ännu djupare kulturell, ekonomisk och politisk marginalisering och ojämlikhet.

U.  Klimatåtgärder är ett av FN:s mål för hållbar utveckling som antagits 2015 av samtliga FN-medlemsstater som en del av Agenda 2030 för hållbar utveckling.

V.  Parterna i UNFCCC gjorde 2009 en utfästelse om att mobilisera 100 miljarder US-dollar per år från och med 2020, vilket senare bekräftades på nytt i Parisavtalet. Industriländernas faktiska åtaganden är dock fortfarande långt under det kollektiva målet. Klimatförändringarnas konsekvenser, och de behov som dessa gett upphov till, i utvecklingsländerna, i synnerhet i de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling, har förvärrats och ökat.

W.  FN:s utvecklingsprogram uppskattar att det kommer att behövas 140–300 miljarder US-dollar varje år fram till 2030 bara för att täcka utvecklingsländernas anpassningsbehov, vilket ökar till 280–500 miljarder US-dollar varje år fram till 2050(12).

X.  2020 års partskonferens för FN:s ramkonvention om klimatförändringar och partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald blev dessvärre uppskjutna i ett år på grund av covid-19-utbrottet, men detta ger en unik möjlighet att byta från en reaktiv modell till en proaktiv och försiktighetsbaserad modell och i slutändan förverkliga den omvandling som behövs. Nya vetenskapliga framsteg bör utgöra underlag för och stärka kopplingarna mellan internationella agendor och deras genomförande på nationell nivå.

Y.  Alltmedan världen fortfarande arbetar med att hantera de pågående konsekvenserna av covid-19-pandemin finns klimatkrisen kvar. Den ekonomiska återhämtningen bör tas till vara som ett gyllene tillfälle att påskynda omställningen till klimatneutralitet och säkerställa väg mot att uppnå målet om 1,5 °C genom att utveckla en samhällsekonomisk modell som är förenlig med planetens gränser och kanalisera investeringar i återställande av naturliga ekosystem och således stärka ekosystems anpassningsförmåga, liksom även i sådana prioriterade områden som energieffektivitet, hållbar livsmedelsproduktion, teknik för förnybar energi, innovativ och hållbar nollutsläppsteknik och den tillhörande infrastruktur som krävs, och styra investeringar bort från verksamhet som skadar klimatet och miljön genom att integrera principen om att inte orsaka betydande skada i investeringsbesluten. I denna omställningsprocess bör vederbörlig hänsyn tas till regionernas olika behov och kapacitet, samtidigt som principen om en rättvis omställning respekteras.

Z.  Enligt Europeiska miljöbyrån innebär ”systemförändring” en grundläggande, omvandlande och övergripande typ av förändring som innebär stora skiften och omstyrning av systemens mål, incitament, teknik, social praxis och sociala normer, samt inom kunskapssystem och förvaltningsmetoder. För centrala samhällssystem innebär detta att tänka om kring inte enbart teknik och produktionsprocesser, utan även konsumtionsmönster och levnadssätt i syfte att överväga mer hållbara alternativ som exempelvis fokuserar på välbefinnande och motståndskraft(13).

AA.  Naturbaserade lösningar och ekosystembaserade metoder har potential att ge starka politiska kopplingar mellan UNFCCC, konventionen om biologisk mångfald och den andra Riokonventionen om ökenspridning, och ge en möjligheter för ordförandeskapen och sekretariaten för alla de tre avtalen att samarbeta för att hantera klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald på ett integrerat och sammanhängande sätt.

AB.  Den europeiska gröna given och planen NextGenerationEU utgör ett unikt tillfälle att stärka EU:s ekonomi och göra den mer innovativ, konkurrenskraftig och framtidsinriktad, och således sörja för EU:s ledande ställning vad gäller den gröna ekonomin och för utvecklingen av den europeiska sociala modellen och den sociala marknadsekonomin.

AC.  De klimatrelaterade riskerna för hälsa, försörjningsmöjligheter, livsmedelstrygghet, vattenförsörjning och ekonomisk tillväxt förutspås bli mycket värre med en global uppvärmning med 2 °C. En begränsning av den globala uppvärmningen till 1.5 °C jämfört med 2 °C förväntas minska konsekvenserna för ekosystemen på land, i färskvatten och i kustområden och bevara fler av deras tjänster för människor. Det är därför oerhört viktigt att arbeta vidare med insatser för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer.

AD.  EU:s ledning genom gott exempel är avgörande för att engagera tredjeländer i kampen mot klimatförändringarna och därmed för att stärka den globala klimatambitionen.

AE.  EU måste erkänna och ta sitt ansvar för historiska utsläpp av växthusgaser och utvecklingsgapet mellan det globala Nord och det globala Syd.

AF.  I enlighet med artikel 2.1 c i Parisavtalet är det av yttersta vikt att göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling för att bekämpa klimatförändringshotet.

AG.  Allmänhetens medvetenhet om och medborgarnas engagemang för klimatåtgärder ökar. Medborgare kräver att regeringarna gör större insatser och vidtar mer ambitiösa åtgärder för att ta itu med klimatförändringarna.

AH.  Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod avslutades den 31 december 2020. Vägledningen om hur man ska beakta de minskade utsläppen hos verksamheterna inom ramen för mekanismen för en ren utveckling efter den 31 december 2020 sköts upp. Tillfälliga åtgärder har införts för att förlänga verksamheterna inom ramen för mekanismen för en ren utveckling efter 2020. Partsmötet för Kyotoprotokollet planeras äga rum i samband med COP26 i Glasgow.

1.  Europaparlamentet påminner om att klimatförändringarna och förlusten av den biologiska mångfalden är några av de största utmaningar som mänskligheten står inför och att alla regeringar i hela världen måste göra sitt yttersta för att bekämpa dem utan dröjsmål. Parlamentet understryker att internationellt samarbete, deltagandet av icke-statliga aktörer, solidaritet och konsekventa åtgärder som stöds av vetenskapen och ett orubbligt engagemang för att öka ambitionerna krävs för att vi ska kunna fullgöra vårt kollektiva ansvar för att begränsa den globala uppvärmningen och förhindra förlust av biologisk mångfald och sålunda värna om hela vår jord och allas välbefinnande. Parlamentet noterar i detta avseende att FN:s generalsekreterare António Guterres med eftertryck uppmanade alla regeringar världen över att utlysa klimatnödläge till dess att världen har uppnått nettonollutsläpp av växthusgaser.

2.  Europaparlamentet uttrycker oro över vad man kommit fram till i FN:s miljöprograms rapport från 2020 om utsläppsklyftan, framför allt om prognosen om att fastän covid-19-pandemin lett till en tillfällig nedgång i koldioxidutsläppen så kommer, även ifall de ovillkorliga nationellt fastställda bidragen som inlämnats genomförs till fullo, det oaktat utvecklingen att fortsätta gå i riktning mot en temperaturhöjning på 3,2 °C Parlamentet välkomnar de uppdateringar av de nationellt fastställda bidragen som hittills har meddelats och som har stärkt klimatambitionen. Parlamentet noterar dock med oro att dessa bidrag fortfarande inte kommer att vara tillräckliga för att driva ner utsläppen till en nivå som gör att Parisavtalets mål kan uppnås. Parlamentet är oroat över UNFCCC:s sammanfattande rapport om de nationellt fastställda bidragen från september 2021, i vilken det konstaterades att alla nationellt fastställda bidrag som lämnats in före den 30 juli 2021 sammantaget innebär en betydande ökning av de globala växthusgasutsläppen 2030 jämfört med 2010 – omkring 16 %. Parlamentet betonar att enligt IPCC krävs en minskning av de globala utsläppen med åtminstone 45 % fram till 2030 jämfört med 2010 års nivåer för att målet om 1,5 °C ska nås.

3.  Europaparlamentet erinrar om ett aktuellt avgörande i en författningsdomstol där det slogs fast att skyddet av klimatet inte är upp till politikerna, och att bestämmelserna i författningen om miljöskydd ålägger staten ett konstitutionellt åtagande att uppnå klimatneutralitet.

4.  Europaparlamentet understryker att enligt 2020 års rapport om utsläppsklyftan skulle en grön återhämtning från pandemin kunna minska växthusgasutsläppen med omkring 25 % fram till 2030, så att de skulle uppvisa en nivå som gav 66 % chans att hålla temperaturökningen till åtskilligt under 2 °C, låt vara att det ännu inte skulle räcka med detta för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Parlamentet understryker därför att återhämtningsåtgärderna skulle kunna ha stor inverkan på huruvida Parisavtalets mål nås. Parlamentet uppmanar regeringarna att göra allt de kan för att förverkliga en grön återhämtning och samtidigt stärka sina utfästelser i linje med Parisavtalets mål och att höja sina nationellt fastställda bidrag före COP26, genom att anta en politik som är baserad på vetenskap. Parlamentet betonar att enligt den senaste forskningen utgör uppfyllandet av temperaturmålet i Parisavtalet en ”ekonomiskt optimal” klimatpolitik(14).

5.  Europaparlamentet välkomnar G7:s åtagande om ambitiösa och påskyndade insatser i utsläppsminskande syfte för att en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 ° C ska förbli inom räckhåll(15). Parlamentet erinrar om att detta skulle medföra många samvinster för miljön, ekonomin, samhället och folkhälsan. Parlamentet framhåller att allt fler länder förbinder sig till mål om nettonollutsläpp senast vid mitten av århundradet. Parlamentet understryker dock att detta snabbt måste omsättas i form av en kraftfull politik på kort sikt, åtgärder och ekonomiska resurser och återspeglas i de reviderade nationellt fastställda bidragen som ska lämnas in före COP26 i form av ökade klimatmål för 2030 för att de globala utsläppen ska nå sin topp så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar med kraft G20 att spela en ledande roll när det gäller att höja ambitionsnivån på såväl kort som lång sikt.

6.  Europaparlamentet välkomnar att de största globala ekonomierna, fem år efter att Parisavtalet trädde i kraft, tävlar i kapp om att uppnå klimatneutralitet. Parlamentet uppmärksammar att åtaganden om nettonollutsläpp måste backas upp med långsiktiga strategier som lämnas in till UNFCCC. Parlamentet betonar behovet av att omvandla dessa åtaganden till effektiva åtgärder och politik på alla nivåer och inom alla sektorer.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av att fasa ut alla fossila bränslen så snart som möjligt. Parlamentet är medvetet om slutsatserna i Internationella energiorganets rapport Net Zero by 2050, som visar på en skarp nedgång i efterfrågan på fossila bränslen, vilket innebär att det inte kommer att behövas investeringar i nya källor för fossila bränslen, och att det för att målet på 1,5 °C ska uppnås krävs att ingen utveckling av nya olje- och gasfält godkänns och att inte heller nya kolgruvor byggs eller utvidgas från och med 2021. Parlamentet stöder G7:s åtagande att upphöra med finansieringen av kol utan utsläppsminskande åtgärder senast i slutet av 2021. Parlamentet uppmanar G7-länderna att föregå med gott exempel när det gäller energiomställningen och att stoppa alla nya investeringar i utvinning av fossila bränslen. Parlamentet stöder ordförandeskapet för COP26, Storbritannien och Powering Past Coal Alliance i försöket att nå en överenskommelse om att stoppa byggandet av nya koleldade kraftverk utan utsläppsminskande åtgärder. Parlamentet konstaterar att fossila bränslen inte har någon roll i EU:s energimix på lång sikt och uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen anta nationella planer för att fasa ut alla fossila bränslen så snart som möjligt för att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

8.  Europaparlamentet stöder uttryckligen Danmarks och Costa Ricas initiativ att skapa en allians mellan länder som är villiga att fasa ut olje- och gasproduktionen och sluta bevilja tillstånd för ny prospektering. Parlamentet påminner om slutsatserna i Internationella energiorganets rapport ”Net zero by 2050 – A Roadmap for the Global Energy Sector”, där det bekräftas att sådana åtgärder är nödvändiga för att kunna uppnå målet på 1,5 °C.

9.  Europaparlamentet påminner om att samtliga parter bör göra finansiella flöden – såväl offentliga som privata, inhemska som internationella – förenliga med en väg mot att uppnå 1,5-gradersmålet och en klimatresilient utveckling. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att, som en del av det kommande klimat- och energipaket som ska offentliggöras den 14 december 2021, tillhandahålla en omfattande översyn av det aktuella läget när det gäller unionens och medlemsstaternas efterlevnad av artikel 2.1 c i Parisavtalet, och att vidta alla åtgärder som krävs för att täppa till eventuella luckor.

10.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över det ökande globala intresset för fossilbränslereserverna i Arktis som blir mer tillgängliga i takt med att havsistäcket minskar på grund av klimatförändringarna. Parlamentet betonar naturens sårbarhet i Arktis och den extrema svårigheten att rengöra ekosystemet efter oljespill från utblåsningar, rörläckor eller fartygsolyckor. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU och dess medlemsstater att efterlysa ett globalt moratorium mot oljeborrning till havs i Arktis.

11.  Europaparlamentet betonar behovet av att åter bygga upp internationella koalitioner för resultat vid COP26 som har höga ambitioner och har stark miljömässig integritet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ha ett nära samarbete med länder som är stora utsläppskällor, länder som är särskilt sårbara för klimatförändringar, transatlantiska partner och Storbritanniens ordförandeskap för COP26 för att lägga fram politiska förslag vid konferensen om hur länder bör påskynda åtgärderna för att täppa till ambitionsklyftan för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C. Parlamentet uppmanar EU att öka sin utåtriktade diplomatiska verksamhet och sitt alliansbyggande med utvecklingsländerna och de mest utsatta länderna i syfte att detta ska fungera som en brobyggare mellan industriländer och utvecklingsländer, som historiskt har varit mest kritiska när det gäller att uppnå de mest ambitiösa resultaten vid partskonferenserna för FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

12.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att president Biden den första dagen av sitt ämbete vidtog åtgärder för att återansluta Förenta staterna till Parisavtalet och hans åtagande att minska Förenta staternas växthusgasutsläpp med hälften fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer och att sträva efter nettonollutsläpp senast 2050. Parlamentet förväntar sig konkreta politiska insatser och finansiella flöden snabbt därefter i syfte att uppfylla Förenta staternas åtaganden. Parlamentet betonar vikten av EU:s och Förenta staternas partnerskap och ledarskap för att målen i Parisavtalet ska kunna uppnås. Parlamentet betonar att åtgärder mot klimatförändringarna, miljöförstöring och förlust av biologisk mångfald, samt främjande av grön tillväxt och skydd av våra hav, är centrala i den nya gemensamma transatlantiska agendan, och att EU och Förenta staterna gemensamt har åtagit sig att vidta alla åtgärder som krävs för att den globala temperaturen inte ska höjas med mer än 1,5 °C. Parlamentet noterar president Bidens insatser för att höja den globala ambitionsnivån när det gäller klimatåtgärder, bland annat genom att hålla toppmötet om klimatfrågor i april 2021.

13.  Europaparlamentet framhåller Kinas roll som världens näst största ekonomi och landet med de högsta totala växthusgasutsläppen. Parlamentet noterar Kinas beredvillighet att fungera som en konstruktiv kraft i de globala klimatförhandlingarna. Parlamentet noterar dock med särskild oro dess fortsatta stora beroende av kol, och uppmuntrar landets regering att driva på för att påskynda den gröna omställningen som en viktig förutsättning för att uppnå Parisavtalets globala mål. Parlamentet noterar president Xi Jinpings förkunnande i september 2020 att Kina skulle nå en topp när det gäller koldioxidutsläpp innan 2030, och uppnå koldioxidneutralitet innan 2060. Parlamentet understryker att dessa åtaganden bör omfatta alla växthusgasutsläpp. Parlamentet förväntar sig ytterligare åtaganden samt konkreta politiska åtgärder och anpassade finansiella flöden för att uppfylla dem.

14.  Europaparlamentet understryker att enligt den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är de bakomliggande orsakerna till pandemier samma globala miljöförändringar som driver på förlusten av den biologiska mångfalden och klimatförändringarna, inbegripet förändrad markanvändning, expansion och intensifiering av jordbruket samt handel med och konsumtion av vilda djur liksom andra pådrivande faktorer. Parlamentet betonar att pandemin visat dels vikten av principerna om One Health och hälsa inom alla politikområden inom det politiska beslutsfattandet, dels att det behövs omvandlande förändringar. Parlamentet erinrar om att Parisavtalet i sin ingress noterar ”rätten till hälsa” som en grundläggande rättighet. Parlamentet understryker att det i artikel 4.1 f i UNFCCC står att alla konventionsparter ska utnyttja ”lämpliga metoder, till exempel konsekvensbedömningar, nationellt formulerade och fastställda, i syfte att minimera skadliga effekter på ekonomin, folkhälsan och miljöns kvalitet av projekt eller åtgärder som de vidtar för att motverka eller anpassa sig till klimatförändring”. Parlamentet anser att hälsa bör tas med i de nationella anpassningsplanerna och i nationella meddelanden till UNFCCC.

15.  Europaparlamentet betonar att det krävs massiva investeringar och en exempellös omställning av alla sektorer i våra ekonomier för att nå Parisavtalets mål och dess mål om klimatneutralitet. Parlamentet anser att denna omställning till en ny, hållbar ekonomisk modell endast kan genomföras om den garanterar en rättvis omställning som kombinerar sociala och ekologiska framsteg, ökar människors välbefinnande och inte lämnar någon utanför.

COP26 i Glasgow

16.  Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg vid COP25 i Madrid under 2019 och bristen på åtaganden och öppenhet från somliga parters sida. Parlamentet beklagar att slutförandet av Parisavtalets regelbok uppskjutits till en senare COP och att diskussionerna om förluster och skador kunde ha gett mer ambitiösa resultat. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts med viktiga frågor, såsom främjandet av den sociala dimensionen inom klimatagendan och massmobiliseringen av icke-statliga aktörer, trots att det förelegat organisatoriska svårigheter.

17.  Europaparlamentet betonar att det är avgörande att COP26 skapar ett nytt samförstånd kring de klimatåtgärder och den ambition som krävs för att åstadkomma global klimatneutralitet vid mitten av århundradet samt kring robusta politiska insatser på kort och medellång sikt.

18.  Europaparlamentet uppmanar samtliga parter i UNFCCC att, i samarbete med regioner och icke-statliga aktörer, särskilt i det civila samhället, ge konstruktiva bidrag till den process som ska utmynna i COP26 och under vilken man ska uppdatera de nationellt fastställda bidragen för att säkerställa att de överensstämmer med Parisavtalets långsiktiga temperaturmål och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, och att de avspeglar parternas högsta möjliga ambitionsnivå. Parlamentet betonar att eftersom de utfästelser som hittills gjorts inte är tillräckliga för att Parisavtalets mål ska kunna uppnås och att de globala växthusgasutsläppen snarast måste nå sin maximala nivå och därefter drastiskt minska bör samtliga parter göra mera och uppdatera sina nationellt fastställda bidrag i enlighet med målen i Parisavtalet, och uppmanar i synnerhet EU och alla G20-nationer att visa globalt ledarskap i detta avseende och även åta sig att bli klimatneutrala fram till 2050.

19.  Europaparlamentet betonar att utsläppen som orsakas av den rikaste procenten av världsbefolkningen, enligt Uneps Emissions Gap Report 2020, är mer än dubbelt så stora som de kombinerade utsläppen från de fattigaste 50 %. Parlamentet noterar att vidare forskning(16) tyder på att inom EU ansvarade de rikaste 10 % av EU-medborgarna för närmare en tredjedel av EU:s sammanlagda konsumtionsutsläpp mellan 1990 och 2015, och att de totala årliga konsumtionsutsläppen som orsakas av de fattigaste 50 % av EU-medborgarna, under samma period, minskade med 24 % medan utsläppen som orsakades av de rikaste 10 % ökade med 3 %. Parlamentet betonar behovet av att till fullo beakta rättvisa vid genomförandet av Parisavtalet, och av att EU ska begränsa och drastiskt minska utsläppen samtidigt som unionen tillhandahåller stöd till de fattigaste hushållen för att säkerställa en rättvis omställning.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med andra stora utsläppare av koldioxid för att skapa en internationell klimatklubb av länder som leder vägen mot klimatneutralitet, med gemensamma mål om minskningen av växthusgasutsläppen, uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050, fastställande av en definition av enhetliga standarder för mätning av utsläpp och av jämförbara uttryckliga och underförstådda koldioxidpriser inom energi- och industrisektorerna samt om skyddet av länder som är villiga att genomföra klimatskyddsåtgärder mot nackdelarna av internationell konkurrens genom en gemensam mekanism för koldioxidjustering vid gränserna.

21.  Europaparlamentet understryker behovet av att vidta förstärkta och samordnade sektoriella åtgärder för utfasning av fossila bränslen genom anpassning av mål och samarbete mellan parterna och andra aktörer. Parlamentet uppmanar parterna att stärka Marrakechpartnerskapet för globala klimatåtgärder som ett utrymme för att uppmuntra icke-statliga aktörer och subnationella myndigheter att vidta omedelbara klimatåtgärder baserade på vetenskap och mycket ambitiösa mål och att främja gemensamt lärande över valkretsar, geografiska förhållanden och sektorer för att påskynda åtgärder och ett stödjande beslutsfattande om Parisavtalets mål.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av att COP26 slutför de punkter i Parisavtalets arbetsprogram som ännu inte genomförts i syfte att fokusera de kommande fem åren på att ytterligare utveckla och stärka dess genomförande och operationalisering. Parlamentet uppmanar med kraft samtliga parter att slutföra det som ännu återstår att göra för att Parisavtalets regelbok ska bli färdig, framför allt i fråga om transparens, gemensamma tidsramar och samarbetsmekanismer enligt artikel 6, varvid syftet ska vara att säkerställa transparens och stark miljöintegritet och åstadkomma högsta möjliga ambitionsnivå.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förespråka strikta och handfasta internationella regler med anknytning till artikel 6 i Parisavtalet, utgående från San José-principerna. Parlamentet framhåller i synnerhet behovet av att uppmuntra internationellt samarbete samtidigt som alla slag av dubbelräkning måste undvikas för att säkerställa miljöintegriteten med verkliga, ytterligare, mätbara och permanenta utsläppsminskningar som kan kontrolleras oberoende, så att inga enheter som utfärdats med stöd av Kyotoprotokollet kan räknas in i nuvarande och framtida nationellt fastställda bidrag och att skyddet av mänskliga rättigheter måste garanteras. Parlamentet upprepar sitt stöd till att en del av intäkterna från mekanismer i enlighet med artikel 6 används för anpassningsfonden. Parlamentet upprepar sitt stöd för införandet av en femårig tidsram och uppmanar EU att inta en ståndpunkt till stöd för ett avtal om en gemensam femårig tidsram för att öka tempot på klimatåtgärderna.

24.  Europaparlamentet efterlyser operationalisering av ramen för ökad insyn, som omfattar principerna om transparens, korrekthet, konsistens, jämförbarhet och fullständighet.

25.  Europaparlamentet understryker att människor påverkas av klimatförändringarna på olika sätt enligt sådana faktorer som kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet och fattigdom, och att nuvarande ojämlikhet baserad på en persons kön kan öka denna persons sårbarhet för de oundvikliga följderna av klimatförändringarna, inbegripet naturkatastrofer. Parlamentet välkomnar därför antagandet av det förstärkta Lima-arbetsprogrammet om jämställdhet och handlingsplanen för jämställdhet vid COP25 i Madrid och efterlyser att de genomförs snabbt. Parlamentet anser att omställningen till ett hållbart samhälle måste ske på ett inkluderande, rättvist och jämlikt sätt, och att könsbalansen och kvinnors och flickors egenmakt är viktiga i denna omställning. Parlamentet betonar behovet av en effektivare jämställdhetsintegrering inom alla relevanta målsättningar och mål. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utarbeta en konkret handlingsplan för att uppfylla åtagandena i den förnyade handlingsplanen för jämställdhet och att inrätta en permanent europeisk kontaktpunkt för frågor om jämställdhet och klimatförändringar, med adekvata budgetresurser, för att genomföra och övervaka klimatåtgärder som karaktäriseras av jämställdhet i EU och globalt(17). Parlamentet anser att detta skulle kunna utgöra ett exempel för andra parter att anta liknande åtgärder.

26.  Europaparlamentet välkomnar att parterna i allt högre grad beaktar jämställdhet i sina nationellt fastställda bidrag, och uppmanar alla parter att anta jämställdhetsbudgeterade och socialt rättvisa nationellt fastställda bidrag och klimatfinansiering för att tillhandahålla klimaträttvisa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka samstämmigheten mellan stödet till jämställdhet och klimat genom instrument för yttre åtgärder och genom Europeiska investeringsbanken (EIB), inbegripet genom att stärka kvinnors och kvinnoorganisationers delaktighet i styrning och beslutsfattande, deras tillgång till finansiering, och till program som stöder kvinnors roll i klimatstyrningen, och särskilda sektorer som t.ex. jordbruk och skogsbruk, med ett särskilt fokus på kvinnor ur ursprungsbefolkningar.

27.  Europaparlamentet oroar sig över att reserestriktioner och andra covid-19-betingade restriktioner kan bli till skada för ett rättvist och väl avvägt deltagande i COP26. Parlamentet uppmanar det brittiska ordförandeskapet för COP26 att göra allt för att säkerställa ett brett och inkluderande deltagande, med full respekt för de sanitära åtgärderna. Parlamentet anser att alla ansträngningar bör göras för att se till att alla utvecklingsländer, särskilt de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling, kan delta i COP26, och uppmanar det brittiska ordförandeskapet att övervinna de pandemirelaterade hindren för deltagande.

28.   Europaparlamentet påminner om vikten av att alla länder är delaktiga i UNFCCC:s beslutsprocesser. Parlamentet betonar att den nuvarande beslutsprocessen i UNFCCC behöver förbättras för att göra företrädarna från fattiga och utsatta länder mer delaktiga. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s delegation till partskonferenserna att förbättra samarbetet med företrädare från utsatta länder.

29.   Europaparlamentet upprepar sitt stöd för att det införs en särskild policy för intressekonflikter som en del av UNFCCC, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inta en ledande roll i denna process.

30.   Europaparlamentet anser att EU har ett historiskt ansvar att vara den mest ambitiösa parten i Parisavtalet, både genom sina egna åtaganden och genom sin hjälp till andra. EU bör erkänna och agera på grundval av sitt klimat- och miljöansvar genom att föregå med gott exempel. Parlamentet påminner om principen om ”gemensamt men differentierat ansvar och respektive kapacitet”, som ger EU och medlemsstaterna ett särskilt ansvar samt kapacitet att agera.

En ambitiös klimatpolitik på EU och visionen på lång sikt

31.  Europaparlamentet framhåller att den europeiska klimatlagen antagits. Parlamentet förväntar sig att den europeiska gröna given och framför allt 55 %-paketet ska föra med sig de åtgärder som behövs för att EU och dess medlemsstater ska följa Parisavtalet fullt ut. Parlamentet anser det vara av yttersta vikt att EU föregår med gott exempel och sänder ett tydligt budskap till COP26 om att EU är redo att förbättra sina nationellt fastställda bidrag och bidra med mer till Parisavtalet, samt uppmanar övriga parter att anta samma nivå i sina åtaganden.

32.  Europaparlamentet betonar att en del av EU hör till de regioner i världen som drabbats hårdast av klimatförändringarna. Parlamentet noterar att Medelhavsområdet värms upp 20 % snabbare än det globala genomsnittet, och att regionen är ett av de främsta utsatta områdena i världen när det gäller klimatförändringar, där 250 miljoner människor beräknas vara ”vattenfattiga” inom 20 år(18). Parlamentet understryker att Medelhavet håller på att bli det hav i världen som värms upp snabbast(19) med konsekvenser för viktiga ekonomiska sektorer och hela havsekosystemet, vilket leder till oåterkalleliga förändringar för ekosystemet och för arterna. Parlamentet uppmanar EU att agera med skyndsamhet och att samarbeta med dess partner i Medelhavsområdet för att arbeta med ambitiösa anpassningsåtgärder och att gå i bräschen för begränsningsåtgärderna.

33.  Europaparlamentet betonar att framgångarna med den europeiska gröna given är beroende av att dess relevanta standarder och normer globaliseras effektivt i partnerskap med tredjeländer. Parlamentet erinrar om rådets slutsatser från januari 2021 och kommissionens mål att stärka EU:s roll som en global aktör. Parlamentet efterlyser en att en operationell och samstämmig strategi för den europeiska ”gröna given-diplomatin” skapas innan det afrikanska COP27.

34.  Europaparlamentet understryker vikten av att faktiskt minska EU:s miljöavtryck för att fullgöra våra globala klimatåtaganden. Parlamentet noterar dock att det inte finns någon formell indikator för EU för att mäta vårt nuvarande miljöavtryck, och uppmanar kommissionen och Europeiska miljöbyrån att anta en sådan indikator.

35.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att, efter antagandet av den europeiska klimatlagen och mot bakgrund av den viktiga roll som naturliga kolsänkor spelar för att uppnå klimatneutralitet, föreslå ett ambitiöst vetenskapligt baserat EU-mål för 2030 för upptag av växthusgasutsläpp i naturliga kolsänkor, vilket bör vara förenligt med strategin för biologisk mångfald för 2030 och vara inskrivet i lagstiftningen. Parlamentet påminner dessutom om att en snabb minskning av utsläppen måste förbli en prioritet.

36.  Europaparlamentet betonar behovet av att integrera klimatambitioner i all EU-politik. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att modernisera sitt sätt att göra konsekvensbedömningar inom EU:s alla politikområden, för att säkerställa att artikel 6.4 i den europeiska klimatlagen genomförs fullständigt. Parlamentet anser att de nya initiativen i kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande Bättre lagstiftning: Samarbete för att skapa bättre lagar(20), i synnerhet införandet av en analys av principen om att inte orsaka betydande skada i konsekvensbedömningar, är ett första steg i detta avseende.

37.  Europaparlamentet framhåller den centrala roll som förnybar energi och energieffektivitet spelar i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts när det gäller att bygga upp förnybara energikällor. Parlamentet noterar kommissionens förslag om en översyn av direktivet om förnybar energi inom ramen för 55 %-paketet, och understryker vikten av att öka målen för förnybar energi och energieffektivitet för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och för att följa Parisavtalet och utnyttja de möjligheter som erbjuds av de minskade kostnaderna för förnybar energi och lagringsteknik.

38.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om en översyn av ramen för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) inom ramen för 55 %-paketet och understryker vikten av att öka de naturliga sänkorna och uppmuntra ekosystembaserade lösningar samtidigt som man tar hänsyn till värdet av olika ekosystem för biologisk mångfald samt den mängd kol som fortsätter att avlägsnas och lagras, i syfte att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

39.  Europaparlamentet anser att all klimatpolitik och relaterad energipolitik bör spegla den senaste forskningen om ekosystem och olika kolpooler och deras sanna värde för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Parlamentet är av åsikten att naturbaserade lösningar och ekosystembaserade tillvägagångssätt, jämte återställande och bevarande av biologisk mångfald, är utslagsgivande för att vi ska kunna begränsa klimatförändringarna och anpassa oss till dem. Parlamentet efterlyser mer uppgifter om områden inom och utanför ekosystem som är rika på kol och arter och om kvaliteten på bevarandeförvaltningen och åtgärderna för skydd och återställande i syfte att utgöra underlag för beslutsfattande kring prioriterat återställande samt kring åtgärder och politiska insatser för att bekämpa klimatförändringarna och förlust av den biologiska mångfalden.

40.  Europaparlamentet understryker att all klimatpolitik bör bedrivas i enlighet med principen om en rättvis omställning och principen att förorenaren betalar genom att fasa ut eventuella miljöskadliga subventioner och i nära samarbete med alla berörda parter, inbegripet det civila samhället, arbetsmarknadens parter och den privata sektorn, utan att någon lämnas utanför. Parlamentet anser därför att ökad transparens, stärkta sociala partnerskap och ökad delaktighet från det civila samhällets sida på lokal, regional och nationell nivå och EU-nivå är en förutsättning för att klimatneutralitet ska uppnås på ett rättvist, inkluderande och socialt hållbart sätt inom alla samhällssektorer. Parlamentet erinrar om att artikel 10 i den europeiska klimatlagen tillhandahåller verktyg för att upprätta frivilliga preliminära sektorsspecifika färdplaner för minskade koldioxidutsläpp för de sektorer som har de största utsläppen i EU, och uppmanar med kraft kommissionen att inleda en dialog med dessa sektorer för att främja dessa färdplaner.

41.  Europaparlamentet betonar att åtgärder som har vidtagits för att begränsa eller anpassa sig till klimatförändringarna inte får leda till att andra nuvarande miljöproblem förvärras eller att det uppstår nya sådana i EU eller tredjeländer. Parlamentet uppmärksammar i detta hänseende om miljöriskerna med den ökande efterfrågan på vissa råvaror av avgörande betydelse som krävs för omställningen till en koldioxidsnål ekonomi eller för geoengineering, samt uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa risker i sina åtgärder och att försöka att minimera dem i enlighet med försiktighetsprincipen.

42.  Europaparlamentet anser att ett ambitiöst genomförande av återhämtningspaketet NextGenerationEU, i form av en hållbar politik, erbjuder flera fördelar som främjar tillväxt under ekonomisk nedgång, såsom skapande av nya arbetstillfällen, leverera högre finanspolitiska multiplikatoreffekter på kort sikt och leda till högre kostnadsbesparingar på lång sikt, och är en möjlighet att visa andra nationer fördelarna för deras ekonomier. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att maximera detta pakets potential för att stödja den gröna omställningen

43.  Europaparlamentet framhåller att hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling av ny, grön teknik bör stödjas eftersom dessa kan fungera som betydande drivkrafter för att begränsa klimatförändringarna.

Anpassning till klimatförändringarna, förlust och skada

44.  Europaparlamentet påminner om att alla länder oundvikligen måste vidta anpassningsåtgärder om de ska kunna minimera klimatförändringarnas negativa effekter och få till stånd klimatresiliens och hållbar utveckling och noterar de särskilda sårbarheterna för klimatförändringarnas effekter i utvecklingsländerna, särskilt i de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna till intensivare anpassningsåtgärder och att involvera lokala myndigheter för att åtagandena enligt Parisavtalet till fullo ska infrias och för att EU:s anpassningsstrategier säkert ska motsvara EU:s globala ledarskap inom arbetet med att begränsa klimatförändringarna. Parlamentet välkomnar här EU:s nya anpassningsstrategi, kopplingarna till EU:s strategi för biologisk mångfald och det nya regelverket för anpassning enligt den europeiska klimatlagen och uppmanar till ett ambitiöst genomförande av dessa, också deras internationella inslag.

45.  Europaparlamentet betonar att EU:s anpassningsstrategi som antogs av kommissionen den 24 februari 2021 uttrycker kommissionens mål att öka resurserna och ytterligare mobilisera mer storskalig finansiering för anpassning och att särskild uppmärksamhet behövs för att säkerställa att ekonomiska resurser når de mest utsatta samhällena i utvecklingsländerna.

46.  Europaparlamentet välkomnar det nya regelverket för anpassning till klimatförändringarna enligt artikel 4 i den europeiska klimatlagen. Parlamentet betonar att ytterligare regleringsåtgärder, med tydliga mål och milstolpar, behövs för att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minimera sårbarheten för klimatförändringar.

47.  Europaparlamentet understryker att även om klimatförändringarna är ett globalt problem kommer varje region att påverkas annorlunda och att lokala myndigheter, som ligger närmare befolkningarna, därför ofta är de lämpligaste enheterna för att utveckla anpassningsstrategier mot problemet.

48.  Europaparlamentet betonar att grön infrastruktur bidrar till klimatanpassning genom skydd av naturkapital, bevarande av naturliga livsmiljöer och arter, god ekologisk status, vattenförvaltning och livsmedelstrygghet.

49.  Europaparlamentet framhåller vilka förödande konsekvenser ökenspridningen får för miljö, samhälle och ekonomi och att man måste ta ett samfällt grepp på denna problematik för att kunna förebygga och anpassa sig till detta fenomen och åtgärda detta problem. Parlamentet understryker därför att tillgången till vatten är en viktig fråga i arbetet med att begränsa klimatförändringarna, eftersom vatten inte bara gör det möjligt för koldioxidinfångande och -bindande växter att växa, utan att vatten i marken förbättrar mikroorganismernas liv och ökar markens innehåll av organiskt material, så att marken således kan binda mera koldioxid. Parlamentet betonar att vattenförvaltningen behöver ägnas yttersta uppmärksamhet i samband med anpassningen. Parlamentet betonar behovet av ett snabbt och fullständigt genomförande av EU:s vattenramdirektiv(21) för att uppnå dess mål och bättre förvalta denna resurs.

50.  Europaparlamentet betonar att ett erkännande av vattnets verkliga värde och dess roll för begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna är central för att ta itu med klimateffekterna på vattnets kvalitet och uppnå klimatneutralitet. Parlamentet noterar att diversifiering av vattenkällor, vatteneffektivitet, cirkulär vattenförvaltning, naturbaserade lösningar, digitala lösningar för kontroll, övervakning och analys av vatten samt tillgång till dricksvatten och sanitet bidrar till att minska föroreningar och koldioxidutsläpp.

51.  Europaparlamentet betonar att det i Parisavtalets ingress noteras den grundläggande prioriteringen att trygga livsmedelsförsörjningen och utrota hungern, och i synnerhet den särskilda utsattheten hos systemen för livsmedelsproduktion för skadliga effekter av klimatförändringar. Parlamentet erinrar om att det i artikel 2.1 b i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar fastslås att ökningen av förmågan till anpassning till skadliga effekter av klimatförändringen och främjandet av den klimatmässiga motståndskraften och utvecklingen mot låga växthusgasutsläpp bör göras på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen. Parlamentet uppmanar alla parter att vederbörligen beakta livsmedelstryggheten i sina nationella anpassningsplaner.

52.  Europaparlamentet betonar vikten av en flerriskstrategi på systemnivå för att bedöma klimatrisker, anpassningsbehov och anpassningsåtgärder och behovet av att förbättra metoderna för att mäta riskinformerade anpassningar och förbättra det tekniska och finansiella stödet till länder i syfte att utveckla tillförlitliga projekt för att komma åt mer anpassningsfinansiering.

53.  Europaparlamentet stöder översynen av det globala anpassningsmålet och framhåller behovet av att översätta detta till mätbara resultat, baserat på en grundlig förståelse för risk på flera nivåer, tillgång på konsekventa och jämförbara data och användning av kvantitativa och kvalitativa framsteg i resiliens över tiden.

54.  Europaparlamentet uppmanar COP26 att fullt ut operationalisera Santiago-nätverket för förlust och skada, som inleddes vid COP25, så att det på ett ändamålsenligt sätt katalyserar tekniskt stöd till utvecklingsländerna i syfte att förhindra, minimera och hantera förluster och skador samt tillhandahålla funktioner med utgångspunkt i de utmaningar och brister som utvecklingsländerna oftast brottas med, däribland bristande kapacitet och bristande finansiering och stöd. Parlamentet anser att Santiago-nätverkets funktion bör integreras i UNFCCC:s strukturer och finansieras på ett förutsägbart och tillförlitligt sätt av utvecklade länder, med utgångspunkt i synpunkterna från UNFCCC:s parter och observatörer.

55.   Europaparlamentet konstaterar att det i artikel 8 i Parisavtalet om förluster och skador fastställs att parterna bör inta ett samarbetsinriktat förhållningssätt till förluster och skador som hänför sig till skadliga effekter av klimatförändringen. Parlamentet framhåller därför vikten av globala stödåtgärder i områden som är särskilt känsliga för klimatförändringarnas effekter, såsom kustområden och öar, och där det finns begränsad anpassningsförmåga.

56.  Europaparlamentet betonar att klimatförändringar och miljöförstöring i allt högre grad interagerar med drivkrafterna bakom tvångsförflyttningar av människor. Parlamentet uttrycker sitt stöd för arbetsgruppen för tvångsförflyttning inom Internationella Warszawamekanismen och uppmanar den att intensifiera sin verksamhet och se till att den i högre grad inkluderar de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling. Parlamentet efterlyser större fokus på klimatrelaterade tvångsförflyttningar vid framtida partskonferenser.

Naturbaserade lösningar och ekosystembaserade strategier för klimatförändringarna

57.  Europaparlamentet erinrar om att klimatförändringarna är en av de huvudsakliga direkta drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald och markförsämring, och att förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna är sammanlänkade och förstärker varandra och utgör lika stora hot mot livet på planeten. Parlamentet understryker att klimatförändringarnas negativa effekter på naturen och den biologiska mångfalden samt på ekosystemen, vattentillgången, haven och livsmedelstryggheten förutsägs bli riktigt allvarliga under de kommande årtiondena. Parlamentet upprepar att ett tänkbart motmedel med omedelbar verkan mot detta, och som erbjuder många olika fördelar när det gäller begränsning och anpassning, består i strikt bevarande och återställande av ekosystem med riklig kolbindning, såsom torvmarker, våtmarker och betesmarker, och av ekosystem med blått kol, såsom saltträsk, sjögräs och mangroveträsk, samt orörda skogar. När ekosystem med blått kol utarmas eller förstörs släpper de ut det kol de har bundit i århundranden till atmosfären och haven, som sedan blir en källa till växthusgasutsläpp. Parlamentet framhåller att vissa åtgärder som skulle kunna lindra klimatkrisen skulle kunna inverka negativt på den biologiska mångfalden, och understryker att klimatkristen och den krisartade förlusten av biologisk mångfald måste tas itu med samtidigt. Parlamentet föreslår därför ett gemensamt arbetsprogram för konventionen om biologisk mångfald och Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, som ska ges tillbörlig finansiering, så att åtgärder som skapar synergieffekter fastställs och uppmuntras.

58.  Europaparlamentet betonar att det trots ett växande samförstånd i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald när det gäller behovet av integrerade åtgärder på landsnivå och lokal nivå som tar itu med både krisen för den biologiska mångfalden och klimatkrisen tillsammans fortfarande saknas naturbaserade lösningar i många nationella klimatutfästelser och landsstrategier. Parlamentet anser att en plattform som samlar olika intressenter för naturbaserade lösningar skulle kunna hjälpa till att stärka synergieffekterna mellan multilaterala internationella konventioner om biologisk mångfald och klimatkonventioner, samt möjliggöra uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

59.  Europaparlamentet understryker att det krävs synergieffekter mellan EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och klimatåtgärderna för både begränsning och anpassning.

60.  Europaparlamentet erinrar också om att den biologiska mångfalden är utslagsgivande för att människan ska kunna bekämpa den globala uppvärmningen, anpassa sig till den och bättre kunna motstå den. Parlamentet betonar att ekosystembaserade strategier, såsom de fastställs inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald, och naturbaserade lösningar bygger på naturens och den biologiska mångfaldens förmåga att minska växthusgasutsläppen och hjälpa oss med anpassningen till klimatförändringarnas konsekvenser, och att de är lösningar som alla parter vinner på eftersom de handlar om att skydda, återställa, hållbart förvalta och förbättra ekosystemens tjänster och funktioner, åtgärdar samhällsutmaningar och får människor att må bättre. Parlamentet understryker att naturbaserade lösningar kan vara som mest ändamålsenliga när de planeras med avseende på långsiktighet och inte bara inriktas snävt på snabb koldioxidbindning(22).

61.  Europaparlamentet välkomnar COP26-ordförandeskapets initiativ om att lansera Forest, Agriculture and Commodity Trade Dialogue, som kommer att sammanföra viktiga exportländer av jordbruksprodukter och de länder som konsumerar dessa produkter för att diskutera hur man kan göra processen mer hållbar. Parlamentet påminner om sina ståndpunkter i sin resolution om en EU-rättslig ram för att stoppa och vända den globala avskogning som drivs av EU(23), vilken bör ingå i EU:s bidrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag till en EU-rättslig ram på grundval av obligatoriska krav på tillbörlig aktsamhet som säkerställer att värdekedjorna är hållbara och att produkter eller varor som släpps ut på EU-marknaden inte leder till eller härrör från avskogning, skogsförstörelse, förändrade eller försämrade ekosystem eller kränkningar av mänskliga rättigheter. Parlamentet konstaterar att en sådan EU-rättslig ram även bör utvidgas till att omfatta andra ekosystem med stora kollager och stor biologisk mångfald, utöver skogar, särskilt havs- och kustekosystem, våtmarker, torvmarker och savanner, för att undvika att trycket flyttas över till dessa ekosystem.

62.  Europaparlamentet vill uppmärksamma att möjliga permafrostutsläpp inte tas i beaktande fullt ut i globala utsläppsbudgetar och att de inte är medräknade i de nationellt fastställda bidragen. Parlamentet betonar att det snarast behövs fler vetenskapliga insatser för att den sannolika omfattningen av de ökade koldioxid- och metanutsläppen från ett allt varmare Arktis ska bedömas korrekt och kommuniceras, och för att bättre underlag ska tillhandahållas till besluten om den högre ambition som behövs för att hålla den globala temperaturen inom Parisavtalets målsättningar. Parlamentet uppmanar EU att starta och leda en global koalition för permafrosten i syfte att finansiera forskning som bättre kan bedöma problemets nuvarande status och finansiera åtgärder som snarast möjligt hejdar permafrostens upptining.

63.  Europaparlamentet understryker behovet av en omfattande kartläggning av kol- och naturrika områden, effekterna av och kvaliteten på deras förvaltning, livsmiljöernas tillstånd och andra faktorer som ett underlag för beslutsprocessen om prioriteringarna för återställande.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att unionens marknads- och konsumtionsmönster inte har en negativ påverkan på skogar, naturliga ekosystem och den biologiska mångfalden eller urbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter.

65.  Europaparlamentet noterar betydelsen av den konferens om biologisk mångfald som ska hållas i Kunming, Kina i oktober 2021 och april–maj 2022. Parlamentet framhåller att det behövs en kraftigare, bindande och mer ambitiös internationell ram för att skydda den globala biologiska mångfalden, som är ovärderlig, hejda den pågående minskningen av den och i möjligaste mån återställa den. Parlamentet anser att en sådan ram bör grundas på mål, kvantifierbara indikatorer, ändamålsenliga övervakningsmekanismer och fasta åtaganden, bestående av nationellt fastställda bidrag och andra lämpliga instrument, ekonomiska åtaganden och förbättrade garantier för kapacitetsuppbyggnad, samt på en mekanism för översyn vart femte år, med tonvikt på en hög och fortsatt stigande ambitionsnivå. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU att verka för samma höga ambitionsnivå under förhandlingarna i syfte att säkerställa lika villkor globalt, inbegripet rättsligt bindande internationella globala mål för återställande och skydd på minst 30 % senast 2030 för att återspegla EU:s inhemska ambitioner enligt EU:s strategi för biologisk mångfald 2030.

66.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att man i 2018 års översyn av genomförandet av målen för hållbar utveckling(24) drog slutsatsen att övervakningsramen för mål 15 inte omfattar väsentliga, kvalitetsrelaterade punkter som är avgörande för mer meningsfulla resultat, vilket pekar på ett behov av ytterligare indikatorer inom områden såsom skogens intakthet, förvaltningens ändamålsenlighet i skyddade områden och meningsfull integrering av biologisk mångfald i andra processer.

67.  Europaparlamentet betonar att klimatmekanismerna beror på hälsotillståndet för havens ekosystem och marina ekosystem som för närvarande påverkas av global uppvärmning, föroreningar, överexploatering av den marina biologiska mångfalden, försurning, syreminskning och kusterosion. Parlamentet betonar att IPCC påminner om att havet är en del av lösningen när det gäller att begränsa klimatförändringarnas effekter och anpassa sig till dem.

68.  Europaparlamentet betonar att den globala ramen för biologisk mångfald efter 2020 bör förplikta parterna att inkludera naturbaserade lösningar som skyddar och återställer den biologiska mångfalden och ekosystemens integritet i både sina nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald och sina nationellt fastställda bidrag för att uppfylla Parisavtalet.

69.  Europaparlamentet noterar den viktiga roll som frisk mark, såsom den största landbaserade kolsänkan, har för att begränsa klimatförändringarna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att stärka återställandet och den hållbara användningen av mark som ett verktyg för klimatpolitiken i sina nationella energi- och klimatplaner, särskilt när det gäller åtgärderna för sektorerna för jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), och att bevara, återställa och förbättra kolsänkor (särskilt i områden med kolrika marker, såsom gräsmarker och torvmarker) samt vidta åtgärder för att främja en hållbar markanvändning inom jordbrukspolitiken och minska jordbrukets utsläpp. Parlamentet upprepar sina uppmaningar till kommissionen om ett lagstiftningsförslag om att inrätta en EU-omfattande gemensam rättslig ram för markskydd och hållbar användning av mark som tar hänsyn till alla betydande hot mot marken.

Hållbar klimatfinansiering

70.  Europaparlamentet framhåller att EU och dess medlemsstater är de största givarna av offentlig klimatfinansiering. Parlamentet är medvetet om vikten av klimatfinansiering för klimatåtgärder eftersom många utvecklingsländer har villkorsbetingade nationellt fastställda bidrag, vars uppnående är beroende av ekonomiskt stöd. Parlamentet välkomnar därför beslutet vid COP24 att fastställa ett ambitiösare mål från 2025 och framåt, utöver det nuvarande åtagandet att mobilisera 100 miljarder US-dollar per år från och med 2020, men uttrycker oro över att de utvecklade ländernas faktiska utfästelser fortfarande ligger långt under det gemensamma målet på 100 miljarder US-dollar per år och yrkar på att denna lucka ska täppas till. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU och dess medlemsstater att öka ansträngningarna för att mobilisera en internationell klimatfinansiering för utvecklingsländer och skapa en internationell färdplan som anger varje utvecklat lands rättvisa andel av det ekonomiska åtagandet på 100 miljarder US-dollar samt mekanismer för att säkerställa att åtagandena blir verklighet. Parlamentet förväntar sig att tillväxtekonomierna från och med 2025 kommer att bidra till den i framtiden högre internationella klimatfinansieringen. Parlamentet stöder därför inledandet av förhandlingar om ett nytt finansiellt mål för perioden efter 2025, där man utforskar en strategi med en målmatris med separata delmål, även för bidragsbaserad finansiering, som återspeglar de allt allvarligare konsekvenserna av klimatförändringarna och det brådskande behovet av att allt fler klimatåtgärder verkligen vidtas under detta årtionde.

71.  Europaparlamentet betonar att finansiella flöden är avgörande för anpassningen till klimatförändringarna. Parlamentet betonar vikten av att det globala anpassningsmålet förverkligas och att ny omfattande finansiering mobiliseras för anpassningsåtgärder i utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att åta sig att avsevärt ytterligare öka den anpassningsfinansiering de bidrar med för att uppnå en balans mellan anpassnings- och begränsningsfinansiering, och då prioritera bidragsbaserad finansiering, och att ta fram lämpliga utfästelser att göra vid COP26.

72.  Europaparlamentet slår fast att inkomsterna från gränsjusteringsmekanismen för koldioxid skulle kunna användas till att öka klimatfinansieringen till utvecklingsländer, i synnerhet för anpassningsåtgärder, men även till att minska koldioxidintensiteten hos deras export liksom hos de av deras produkter som säljs inhemskt.

73.  Europaparlamentet inser att framsteg måste göras i frågan om förluster och skador, vilket innebär att ytterligare resurser bör mobiliseras till detta genom innovativa offentliga finansieringskällor inom ramen för Internationella Warszawamekanismen, och att EU bör stödja att COP26 ger Internationella Warszawamekanismens nya Action and Support Expert Group (ASEG) mandat att utforska och söka sådana källor.

74.  Europaparlamentet påpekar att covid-19-krisen återigen har visat att vi är beroende av varandra för att ta itu med globala utmaningar, och att den bör ses som en väckarklocka för mer ambitiösa och kollektiva åtgärder. Parlamentet betonar behovet av att bygga upp motståndskraft genom att dra alla lärdomar som går från den nuvarande krisen när det gäller otillräcklig planering av akutsjukvård och bristfällig insatskapacitet i krissituationer. Parlamentet varnar för att covid-19-krisen för utvecklingen bakåt när det gäller målen för hållbar utveckling, ökar den extrema fattigdomen i utvecklingsländerna och har förvärrat skuldsättningen. Parlamentet understryker att man måste öka klimatfinansieringen avsevärt och skyndsamt hitta hållbara lösningar vad gäller skuldlättnader för utvecklingsländerna inom ramen för internationella forum om en global grön återhämtning ska underlättas.

75.  Europaparlamentet anser att det är väsentligt att de stora internationella finansinstituten snabbt antar och utvecklar en grön finansiering om en framgångsrik utfasning av fossila bränslen från världsekonomin ska uppnås. Parlamentet erinrar om EIB:s roll såsom EU:s klimatbank och dess nyligen antagna färdplan för en klimatbank och uppdaterade energiutlåningspolitik. Parlamentet uppmanar multilaterala utvecklingsbanker, även EIB, och institutioner för utvecklingsfinansiering att finansiera fler klimatinvesteringar, anpassa sina portföljer till Parisavtalet och stödja utvecklingsländers återhämtning från covid-19 på ett grönt, inkluderande och motståndskraftigt sätt. Parlamentet framhåller behovet av att skapa plattformar och verktyg för att främja och utbyta bästa praxis för hållbar återhämtning och främja praktiskt samarbete för att bryta sambandet mellan utsläppen av växthusgaser och ekonomisk tillväxt och välstånd. Parlamentet kräver att ett globalt avtal om principerna för hållbar finansiering, som omfattar IFRS-standarder för hållbarhetsredovisning, tas fram och får stöd.

76.  Europaparlamentet välkomnar att fonden för anpassning kommer att bidra till Parisavtalet. Parlamentet inser att den här fonden är viktig för de samhällen som är mest utsatta för klimatförändringarna och konstaterar att fonden sedan 2010 anslagit över 830 miljoner US-dollar för projekt och program för anpassning till klimatförändringarna och för motståndskraft, bland annat över 120 konkreta lokaliserade projekt i de mest utsatta samhällena i utvecklingsländer på olika håll i världen. Parlamentet betonar emellertid att detta belopp inte är tillräckligt och uppmanar givarländer att avsevärt öka sina bidrag till fonden för anpassning genom en mer förutsägbar och flerårig strategi.

77.  Europaparlamentet upprepar att det snabbt måste bli slut på fossilbränslesubventioner och andra miljöfarliga subventioner, både i EU och runt om i världen. Parlamentet konstaterar att fossilbränslesubventionerna i EU uppgår till omkring 50 miljarder euro, och uppmanar alla medlemsstater att förverkliga konkreta strategier, tidsplaner och åtgärder för utfasning av alla direkta och indirekta fossilbränslesubventioner allra senast 2025. Parlamentet uppmanar alla andra parter att vidta liknande åtgärder.

78.  Europaparlamentet stöder det arbete som utförs av finansministerkoalitionen för klimatåtgärder och uppmanar alla regeringar att anta koalitionens åtaganden att anpassa all politik och praxis inom finansministeriernas ansvarsområden till målen i Parisavtalet och att anta en effektiv koldioxidprissättning, i enlighet med Helsingforsprinciperna.

79.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som den privata sektorn, såsom företag och finansmarknader, måste spela när det gäller att få ekonomin att slå in på en väg som är förenlig med målen i Parisavtalet. Parlamentet välkomnar initiativet från COP26:s privata finansieringscentrum, där tyngdpunkten förlagts till att det ska åstadkommas ett system där privat finansiering uppbådas som stöd till omläggningen av våra ekonomier i riktning mot nettonollutsläpp. Parlamentet noterar det breda offentliga intresset och engagemanget för hållbara investeringar. Parlamentet välkomnar det ökande engagemanget från stora internationella finansinstitut för utvecklingen av grön finansiering och anser att det är väsentligt att främja denna trend för att vi ska kunna få en fossilbränslefri världsekonomi. Parlamentet välkomnar Glasgow Financial Alliance for Net Zero och dess åtagande att mobilisera de nödvändiga globala investeringarna för nettonollutsläpp senast 2050, baserat på vetenskapligt grundade kriterier.

80.  Europaparlamentet framhåller att mekanismen för en ren utveckling inte har lett till några verkliga, ytterligare utsläppsminskningar. Parlamentet uppmanar parterna att överväga att besluta att denna mekanism omedelbart ska upphöra. Parlamentet betonar att en fortsättning av mekanismen för en ren utveckling skulle undergräva Parisavtalet och de kollektiva ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser.

81.  Europaparlamentet betonar att gamla krediter som genererats tidigare inte får användas inom ramen för Parisavtalet. Parlamentet betonar att gamla krediter inte får användas för att uppfylla klimatmålen efter 2020.

82.  Europaparlamentet understryker behovet av att vidareutveckla och främja en klimat- och hållbarhetsrelaterad finansiell redovisning av finansinstitut och företag.

Omfattande insatser inom alla sektorer

83.  Europaparlamentet framhåller att transportsektorn är den enda sektor inom EU där utsläppen ökat sedan 1990 och att detta inte går ihop med målet om klimatneutralitet på lång sikt, som kräver större och snabbare utsläppsminskningar inom alla samhällssektorer, också luftfarten och sjöfarten. Parlamentet anser att parterna, för att säkerställa att de nationellt fastställda bidragen överensstämmer med de åtaganden för hela ekonomin som krävs enligt Parisavtalet, bör uppmuntras att inkludera utsläpp från internationell sjö- och luftfart i sina nationellt fastställda bidrag och att enas om och genomföra åtgärder på internationell, regional och nationell nivå för att minska utsläppen från dessa sektorer, och även minska luftfartens påverkan av andra slag än genom koldioxid. Parlamentet upprepar därför att dessa sektorer måste regleras inom EU:s utsläppshandelssystem, som även skulle kunna fungera som en rollmodell för det parallella arbetet med att stödja en högre global ambition på internationell nivå, även inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Parlamentet är oroat över de långsamma framstegen i IMO och Icao vad gäller att ta itu med utsläppen från internationell sjö- och luftfart. Parlamentet framhåller att luftfarten står för ungefär 2,1 % av de globala koldioxidutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att stärka systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart (Corsia) och att stödja Icaos antagande av ett långsiktigt mål om att minska sektorns utsläpp, samtidigt som EU:s lagstiftande oberoende skyddas genom att utsläppshandelsdirektivet genomförs.

84.  Europaparlamentet påminner om att enligt Internationella energiorganet måste alla nya personbilar som släpps ut på marknaden i världen vara utsläppsfria senast 2035 om nettonollutsläpp ska uppnås senast 2050. Parlamentet betonar dessutom att för att Europa ska bli klimatneutralt senast 2050 måste praktiskt taget alla bilar på Europas vägar då vara utsläppsfria. Parlamentet framhåller att transportsektorn kan vara en viktig faktor som underlättar utbyggnaden av förnybar energi. Parlamentet betonar den roll som elektromobiliteten kan spela genom en smart integrering av el- och transportsektorerna vilket skapar mer flexibilitet, och understryker vikten av att en smart laddningsinfrastruktur byggs ut i hela EU.

85.  Europaparlamentet noterar att sotutsläppen från sjöfarten ökade med 12 % globalt mellan 2012 och 2018 och med 85 % i Arktis mellan 2015 och 2019. Parlamentet betonar att sot beräknas stå för cirka 21 % av sjöfartens utsläpp över en period på 20 år. Parlamentet framhåller att åtgärder snarast måste vidtas mot klimatförändringarna, i synnerhet mot att Arktis smälter i en oroväckande hastighet. Parlamentet kräver omedelbara åtgärder som vänder dagens ökade sotutsläpp från sjöfarten i den arktiska regionen. Parlamentet beklagar djupt att det IMO-antagna förbudet mot användning av tung eldningsolja i Arktis innehåller för många kryphål och har blivit ineffektivt för att skydda Arktis. Parlamentet uppmanar kommissionen med eftertryck att säkerställa att alla fartyg som anlöper EU:s hamnar och färdas i eller nära Arktis går över till renare destillat och installerar partikelfilter, vilket skulle minska sotutsläppen med över 90 %.

86.  Europaparlamentet påpekar att sjöfarten år 2012 stod för cirka 2,5 % av de globala utsläppen av växthusgaser(25). Parlamentet är bekymrat över att sjöfarten undantas från både internationella klimatmål (UNFCCC) och EU:s klimatmål och fäster uppmärksamhet vid att utsläppen förväntas öka med upp till 50 % mellan 2018 och 2050 om de inte kontrolleras(26). Parlamentet gläder sig över att IMO år 2018 antog en första strategi för minskning av växthusgasutsläppen från fartyg och att enligt den torde utsläppen nå sin topp snarast möjligt och sjunka med minst 50 % fram till 2050 jämfört med 2008, och att insatser samtidigt vidtas för att fasa ut dem helt, men är bekymrat över att framstegen hittills varit långsamma och uppmanar IMO med eftertryck att snabbt gå vidare och anta ambitiösa åtgärder på kort och medellång sikt.

87.  Europaparlamentet påminner om att städerna spelar en viktig roll när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Parlamentet betonar att städerna måste visa ledarskap lokalt och globalt i den gröna omställningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga konkreta åtgärder för att stödja en minskning av städernas koldioxidutsläpp, vilka ska genomföras i samarbete med industrin, medborgarna och lokala myndigheter. Parlamentet framhåller att städerna kan vara en vagga för ny teknik inom elektrifiering, automatisering och digitalisering genom att stödja innovation och pionjärers åtgärder.

88.  Europaparlamentet betonar att insatserna måste integreras om framsteg ska göras både när det gäller klimatförändringarna och luftkvaliteten. Parlamentet anser att det krävs en helhetsstrategi för att minska utsläppen vid källan i alla sektorer, i synnerhet väg- och sjötransport, luftfart, industrianläggningar, byggnader, jordbruk och energiproduktion, för att bättre skydda våra medborgares och vår planets hälsa.

89.  Europaparlamentet erinrar om att 23 % av de globala växthusgasutsläppen och omkring 10 % av EU:s växthusgasutsläpp kommer från jordbruket, och är medvetet om att jordbruket har stora inneboende möjligheter att minska sina utsläpp och att det finns betydande möjligheter för ett positivt bidrag till kampen mot klimatförändringar genom en ökad koldioxidbindning inom jordbrukssektorn. Parlamentet betonar att en omställning till regenerativt jordbruk, kortare leveranskedjor och nyttigare, mer balanserade och hållbara kostvanor, bland annat genom ökad konsumtion av hållbart producerade grödor och växtbaserade livsmedel, skulle bidra till att minska jordbrukets utsläpp betydligt och samtidigt minska trycket på marken och hjälpa till att återställa ekosystemen.

90.  Europaparlamentet konstaterar att agroekologins stora fördelar sett till klimatet, biologisk mångfald och livsmedelstrygghet har konstaterats i rapporter från IPCC och IPBES, av FN:s särskilda rapportör för rätten till mat och i den internationella FAO-ledda studien om hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till utveckling. Parlamentet upprepar att agroekologi och familjejordbruk måste sättas i centrum för klimatåtgärderna.

91.  Europaparlamentet noterar att omkring 60 % av världens metan släpps ut från källor såsom jordbruk, deponier och reningsverk samt produktion av fossila bränslen och transport av dem i rörledningar. Parlamentet påminner om att metan är en kraftigt verkande växthusgas som är 80 gånger kraftigare än koldioxiden över en tjugoårsperiod, och att det är den näst största bidragande orsaken till klimatförändringarna, efter koldioxid. Parlamentet framhåller därför vikten av omedelbara och snabba minskningar av metanutsläppen detta årtionde som en av de mest ändamålsenliga åtgärderna i EU:s klimatstrategi. Parlamentet noterar att många kostnadseffektiva tekniker och metoder redan finns tillgängliga för att begränsa metanutsläppen, särskilt från energisektorn. Parlamentet framhåller att minskningarna av metanutsläppen kompletterar de nödvändiga minskningarna av koldioxidutsläppen och att 15 % av de utsläppsminskningar som Parisavtalet kräver redan nu skulle kunna uppnås med billig och tekniskt genomförbar begränsning av metan. Parlamentet välkomnar här EU:s nya strategi för minskning av metanutsläppen, vilken lades fram av kommissionen i oktober 2020, och uppmanar alla parter att vidta snabba och ambitiösa åtgärder för att betydligt minska metanutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett rättvist, omfattande och tydligt regelverk, som fastställer bindande åtgärder och mål för minskade metanutsläpp som leder till en betydande minskning av metanutsläppen i EU fram till och med 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att leda det internationella samarbetet och den internationella samordningen kring begränsningarna av metanutsläppen och att vid COP26 gå i bräschen för ett globalt avtal om metanbegränsning, i vilket de nya ambitionerna om begränsade globala metanutsläpp i enlighet med IPCC:s rapport om en temperaturhöjning på 1,5 °C, Uneps globala metanbedömning samt IPCC:s sjätte bedömningsrapport fastställs.

92.  Europaparlamentet påminner om att, såsom anges i konsekvensbedömningen av klimatmålsplanen för 2030(27), målet om en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030 kräver att man åtgärdar metanutsläppen, i linje med målen i Parisavtalet.

93.  Europaparlamentet stöder kommissionens ansträngningar att förespråka skapande av en rättsligt bindande ram på internationell nivå för metanutsläppsminskning inom ramen för FN.

94.  Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandena från Bidenadministrationen i USA och den kinesiske presidenten Xi Jinping om avsikten att ratificera Kigaliändringen av Montrealprotokollet, vilket tillsammans med den kommande översynen av EU:s regler om fluorerade växthusgaser utgör en unik möjlighet för världen att komma närmare ett uppfyllande av målen i Parisavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ambitiös översyn av f-gasförordningen senast i slutet av 2021 för att skynda på utfasningen av fluorkolväten (HFC). Parlamentet anser att ytterligare åtgärder även bör vidtas mot användningen av svavelhexafluorid (SF6).

95.  Europaparlamentet uppmanar EU att anta en ledande roll när det gäller att främja koldioxidprissättning som ett ändamålsenligt klimatpolitiskt verktyg i ett bredare regelverk, att undersöka kopplingar till och andra former av samverkan med befintliga mekanismer för koldioxidprissättning i länder och regioner utanför EU, att se till att kostnadseffektiva utsläppsminskningar sker snabbare världen över samtidigt som risken för koldioxidläckage minskas, vilket borde bidra till att säkerställa lika villkor världen över. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa skyddsåtgärder för att se till att eventuella sammanlänkningar med EU:s utsläppshandelssystem fortsätter att lämna ytterligare, permanenta bidrag till begränsningsåtgärderna och inte undergräver unionens åtaganden om växthusgasutsläpp på hemmaplan. Parlamentet understryker att inrättandet av en WTO-förenlig EU-mekanism för koldioxidjustering vid gränserna är en avgörande del av den gröna given och bör vara en av de viktigaste prioriteringarna. Parlamentet betonar att gränsjusteringsmekanismen för koldioxid bör användas som en plan för kraftigare klimatåtgärder, både inom EU och globalt, samtidigt som rättvis konkurrens säkerställs mellan EU:s inhemska och utländska producenter.

96.  Europaparlamentet betonar vikten av ett starkt åtagande mot avskogning. Parlamentet noterar att även om skogsarealen i EU har utvidgats under de senaste åren är massiv avskogning, huvudsakligen på grund av jordbruks- och djurhållningssektorn, ett problem som man måste lösa på ett tillfredsställande sätt i andra regioner, i synnerhet i tillväxtekonomier som är beroende av råvaror.

Industri och konkurrenskraft

97.  Europaparlamentet anser att COP26 är den viktigaste konferensen för EU:s industri- och energisektorer sedan Parisavtalet undertecknades 2015, eftersom unionen nu har angett en väg mot uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050 och sjösatt 55 %-paketet. Parlamentet anser att ekonomiskt välstånd, social sammanhållning, skapande av arbetstillfällen, hållbar utveckling av industrin och klimatpolitik bör förstärka varandra. Parlamentet framhåller att kampen mot klimatförändringarna skapar möjligheter för EU:s industri som kan förverkligas om lagstiftarna åtar sig att i god tid vidta anpassade, solidaritetsbaserade och lämpliga politiska åtgärder. Parlamentet betonar att det krävs en övergripande strategi för uppnåendet av de mål som fastställts för 2030, utöver att få de offentliga och privata finansiella flödena att ligga i linje med varandra. Parlamentet anser att det är oerhört viktigt att EU säkerställer pionjärfördelar och föregår med gott exempel.

98.  Europaparlamentet framhåller att EU bör göra sitt yttersta för att dess näringsliv ska bibehålla sin ledande ställning och globala konkurrenskraft i omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser. Parlamentet påpekar att tillgängliga och innovativa politiska verktyg bör tillämpas för att EU ska behålla sitt ledarskap inom befintliga områden och utvidga det till nya. Parlamentet understryker att utfasningen av fossila bränslen i EU:s industri måste fortskrida och att EU måste fortsätta att stödja dessa ansträngningar. Parlamentet välkomnar initiativen för strategiska värdekedjor. Parlamentet är medvetet om att tidiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna, liksom av att EU föregår med gott exempel när det gäller att uppnå klimatneutralitet, vilket banar väg för mindre utvecklade eller mindre ambitiösa länder, har positiva effekter för EU:s näringsliv och säkerställer mycket goda konkurrensfördelar för EU:s industrier och företag. Parlamentet framhåller att verkställbara multilaterala och bilaterala avtal mellan EU och dess partner måste upprättas i syfte att exportera unionens miljönormer och säkerställa lika villkor inom handel och investeringar. Parlamentet betonar att man måste förhindra att produktion och investeringar i EU:s industrier omlokaliseras till följd av att klimatåtgärderna är mindre ambitiösa utanför unionen, och uppmuntrar därför internationella partner att vidta likartade ansträngningar för att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet anser att EU:s gröna taxonomi borde skapa transparens och klarhet, så att regeringar och företag kan ge incitament till investeringar som bidrar till uppnåendet av målen i Parisavtalet.

99.  Europaparlamentet konstaterar att små och medelstora företag, i synnerhet mikroföretag och uppstartsföretag, spelar en ovärderlig roll när det gäller att skapa och tillhandahålla arbetstillfällen och tillväxt och att gå i bräschen för de digitala och gröna omställningarna. Parlamentet erinrar om att små och medelstora företag är en avgörande beståndsdel i den europeiska ekonomiska och sociala väven och att lagstiftarna måste ge dem stöd och incitament i denna omställning, i synnerhet genom att säkerställa tillgång till finansiering för hållbara tekniker, tjänster och processer och förenkla de administrativa förfarandena. Parlamentet är bekymrat över att många små och medelstora företag ännu inte känner till de många möjligheter som den gröna omställningen erbjuder, och vill därför se att denna kunskapslucka sluts med stöd av Enterprise Europe Networks hållbarhetsrådgivare och hållbarhetstjänster.

100.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar och framsteg som hittills gjorts av europeiska medborgare, samhällen, kommuner, städer, regioner, industri och institutioner för att uppfylla Parisavtalets skyldigheter. Parlamentet konstaterar ändå att fler åtgärder snabbt måste vidtas så att Parisavtalet följs helt och hållet. Parlamentet uppmuntrar därför alla berörda aktörer, inom och utanför unionen, att anpassa sina ambitioner och beteenden till högre standarder för att ta itu med de utmaningar som följer med klimatförändringarna.

101.  Europaparlamentet framhåller de möjligheter som följer med en gedigen tillväxtstrategi för återhämtningen efter covid-19-pandemin, inte bara när det gäller att avhjälpa den ekonomiska krisen utan även för att vidareutveckla en grön och hållbar ekonomi inom EU med hjälp av de digitala och gröna omställningarna. Parlamentet konstaterar bekymrat att det vore förödande för EU:s industri att inte passa på att ta vara på de möjligheter som uppstår i samband med detta, med tanke på hur stor omfattningen av den industriella omställningen måste vara om målen för 2030 ska uppnås, i en mycket konkurrensutsatt miljö som snabbt utvecklas.

102.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att flera av EU:s handelspartner har infört koldioxidhandel eller andra prissättningsmekanismer. Parlamentet välkomnar en socialt rättvis EU-mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som är förenlig med förslagen i parlamentets resolution om en WTO-förenlig EU-mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, däribland inrättandet av en ändamålsenlig mekanism mot koldioxidläckage, och att den har en pådrivande effekt vad gäller ett globalt koldioxidpris. Parlamentet uppmuntrar parterna till COP26 att enas om tydliga, rättvisa och miljömässigt och socialt sunda regler för koldioxidmarknaderna som tillhandahåller konkreta och mätbara bidrag till hållbar utveckling.

Energipolitik

103.  Europaparlamentet välkomnar översynen av energilagstiftningen inom ramen för 55 %-paketet som syftar till att anpassa den till unionens höjda mål om minskade utsläpp med minst 55 % senast 2030 för att klimatneutralitet ska uppnås senast 2050.

104.  Europaparlamentet påminner om unionens åtagande vad gäller principen om energieffektivitet först. Parlamentet understryker vikten av att denna princip genomförs i all relevant lagstiftning och alla relevanta initiativ. Parlamentet framhåller den outnyttjade potentialen hos energieffektivitet inom till exempel transport- och byggnadssektorn, såsom vid uppvärmning och kylning.

105.  Europaparlamentet erinrar om att 50 miljarder euro lades på fossilbränslesubventioner år 2018, vilket är ungefär en tredjedel av alla energisubventioner i unionen. Parlamentet anser att fossilbränslesubventioner undergräver målen i den europeiska gröna given och skyldigheterna enligt Parisavtalet. Parlamentet betonar att mer likartade prissignaler snarast måste skickas för alla energisektorer och i alla medlemsstater, och att externa kostnader inte internaliseras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och övriga parter till COP26 att prioritera investeringar i grön energi and infrastruktur och att fasa ut direkta och indirekta fossilbränslesubventioner.

106.  Europaparlamentet anser att om EU ska uppnå klimatneutralitet måste dess energisystem integreras och utgå från en kaskadprioritering där principen om energieffektivitet tillämpas först, vilket leder till energibesparingar, och att fossila bränslen därefter fasas ut i slutanvändningsområden med hjälp av direkt elektrifiering, bränslen från förnybara energikällor och, under en övergångsperiod, koldioxidsnåla bränslen för tillämpningar där inga andra alternativ finns; tillgången till prisöverkomlig energi och en tryggad energiförsörjning måste samtidigt upprätthållas genom att ett cirkulärt, mycket energieffektivt, integrerat, sammankopplat, motståndskraftigt och multimodalt energisystem tas fram.

107.  Europaparlamentet påminner om vikten av att ta hänsyn till mångfalden av nationella energisystem och utmaningar. Parlamentet framhåller att det krävs en rättvis omställning och upprepar det löfte som anges i den gröna given om att ingen ska hamna på efterkälken. Parlamentet är bekymrat över att runt 50 miljoner hushåll i EU fortfarande lider av energifattigdom. Parlamentet framhåller hur viktig den sociala dimensionen är i en höjd klimatambition, och politiska åtgärder bör därför vidtas i syfte att förebygga och undanröja energifattigdom så snart som möjligt. Parlamentet framhåller att energipolitiken måste bedrivas i enlighet med principen om en jämlik och rättvis omställning och i nära samarbete med det civila samhället och arbetsmarknadens parter. Parlamentet anser därför att offentlig planering, stärkta sociala partnerskap och ökad delaktighet från det civila samhällets sida på såväl lokal och nationell nivå som EU-nivå är en förutsättning för ett rättvist, inkluderande och socialt hållbart uppnående av klimatneutralitet inom alla delar av samhället.

108.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s vätgasstrategi, som fastställer mål för inrättandet av installation inom EU av elektrolysanläggningar för förnybar vätgas med minst 6 GW kapacitet fram till 2024 och 40 GW kapacitet fram till 2030. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att påskynda utfasningen av fossila bränslen från den befintliga vätgasproduktionen genom att öka produktionen av förnybar vätgas. Parlamentet betonar vikten av att fossilbaserad vätgas så snabbt som möjligt fasas ut, och att fokus i stället läggs på säker och hållbar teknik. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart börja planera denna utfasning noggrant, så att produktionen av fossilbaserad vätgas snarast, förutsägbart och oåterkalleligt börjar minska och en förlängning av livslängden för fossilbaserade produktionsanläggningar undviks. Parlamentet konstaterar att ett antal fossilbaserade produktionsanläggningar är belägna på territorier som omfattas av den rättvisa omställningen, och framhåller därför att det krävs ändamålsenliga stödåtgärder som gör det lättare att minska växthusgasutsläppen och som bidrar till att den lokala arbetskraften omskolas och att dess anställningsbarhet ökar.

109.  Europaparlamentet välkomnar EU:s strategi för förnybar energi till havs och dess målsättning att EU:s kapacitet för havsbaserad förnybar energi ska vara minst 60 GW senast 2030 och 340 GW senast 2050. Parlamentet framhåller att man måste säkerställa att genomförandet av strategin gynnar hela unionen, även kustlösa medlemsstater.

110.  Europaparlamentet är övertygat om att man måste ge konsumenterna förutsättningar och incitament att välja mer hållbara energiformer och bli mer aktiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de kvarvarande hindren för förnybar egenförbrukning och för energisamhällen för förnybar energi, särskilt i låginkomsthushåll eller ekonomiskt utsatta hushåll.

111.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att se över energiskattedirektivet (2003/96/EG) och omvandla det till ett instrument som anpassar skattepolitiken till energi- och klimatmålen för 2030 och 2050, samtidigt som man utvärderar konsekvenserna med avseende på bland annat konsumenter, energifattigdom och transportfattigdom. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att minska skatterna och avgifterna på förnybar energi runtom i unionen, utifrån vad som är lämpligt, och att ge starkare ekonomiska incitament att producera förnybar energi.

112.  Europaparlamentet betonar att EU förvisso arbetar för att uppnå sina ambitiösa mål, men att det kommer att krävas samordnade globala åtgärder om målet om nettonollutsläpp senast 2050 i hela världen ska uppnås. Parlamentet framhåller att utvecklingsländerna kommer att behöva olika mycket internationellt bistånd för att uppnå sina gröna omställningar. Parlamentet betonar hur viktigt det är att nära gränsöverskridande samarbeten utökas och att bästa praxis inom området politiskt beslutsfattande och forskning, inbegripet tekniköverföring, delas med internationella partner för att främja energieffektivitet och investeringar i hållbar energiteknik och energiinfrastruktur.

113.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att anta en handlingsplan för digitaliseringen av energisektorn i syfte att ge EU en ledande ställning inom teknikområdet och möjliggöra ett mer integrerat energisystem som har intelligenta lösningar inom särskilda sektorer och som får mer finansiering under perioden 2021–2027. Parlamentet påminner om vikten av att ta itu med cybersäkerhetsrisker i energisektorn för att säkerställa energisystemens motståndskraft.

Forskning, innovation, digital teknik och rymdpolitik

114.  Europaparlamentet välkomnar den roll som programmet Horisont Europa spelar och dess bidrag till klimatneutralitet. Parlamentet anser att partnerskapen inom ramen för Horisont Europa, inbegripet de gemensamma företagen, kommer att främja samarbete mellan offentliga och privata sektorer som ska bidra till den gröna omställningens uppnående, och samtidigt säkerställa att det finns tillgängliga, åtkomliga och överkomliga hållbara innovationer. Parlamentet framhåller vikten av bättre kommunikation med medborgarna kring resultaten av de europeiska FoU-projekten och kring ny teknik, däribland fyrtornsprojekt, så att allmänhetens acceptans ökar och unionens roll blir mer synlig för medborgarna.

115.  Europaparlamentet framhåller att det krävs fler investeringar, både offentliga och privata, i forskning och innovation inom och införandet av ny hållbar teknik, även inom arbetskraftsintensiva branscher, i de nya infrastrukturnät som krävs och i projekt som bidrar till målen i den europeiska gröna given och Parisavtalet.

116.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att man säkerställer att de incitament som ska främja innovativ teknik för uppnåendet av målen för 2030 och 2050 är samstämmiga och konsekventa, att användningen av redan mogen teknik ökar samt att man investerar i den nya teknik som måste tas fram om unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 ska uppnås.

117.  Europaparlamentet framhåller att digital teknik kan spela en avgörande roll när det gäller att stödja EU:s gröna omställning. Parlamentet framhåller att det för EU:s återhämtning krävs att man tar fram ett stabilt regelverk och ekonomiska incitament även för privata aktörer, i syfte att uppnå och säkerställa marknadsdrivna framsteg när det gäller forskning och innovation inom och utveckling av hållbar teknik.

118.  Europaparlamentet framhåller att digitalisering är en av de avgörande faktorerna för energisystemens integrering eftersom den kan möjliggöra dynamiska och sammankopplade flöden av energibärare, hjälpa olikartade marknader att bli sammankopplade samt tillhandahålla de data som krävs för att utbud och efterfrågan ska möta varandra. Parlamentet understryker att digital teknik har potential att öka energieffektiviteten och därmed minska de övergripande växthusgasutsläppen. Parlamentet erinrar om att kommissionen bedömer att IKT:s miljöavtryck i dag står för mellan 5 och 9 % av den globala elförbrukningen och över 2 % av de globala växthusgasutsläppen. Parlamentet betonar att enligt en studie om AI från 2018 från kommissionens gemensamma forskningscentrum kan datacentraler och dataöverföring stå för mellan 3 % och 4 % av unionens totala elförbrukning. Parlamentet framhåller att kommissionen förväntar sig en ökning av datacentrumens förbrukning mellan 2018 och 2030 på 28 %. Parlamentet understryker att konsumentutrustning såsom datorer, smarta telefoner, surfplattor och andra anslutna föremål står för 47 % av de digitala koldioxidutsläppen. Parlamentet efterlyser därför åtgärder som minskar IKT-sektorns koldioxidavtryck genom att säkerställa energi- och resurseffektivitet, och framhåller återigen målet om att datacentraler senast 2030 ska vara klimatneutrala och mycket energieffektiva, i enlighet med vad som anges i den digitala strategin.

119.  Europaparlamentet erinrar om FoI:s viktiga bidrag till uppnåendet av de mål som fastställs i Parisavtalet och målen i den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning och innovation och att öka anslagen i EU:s budget och de nationella budgetarna till FoI inom hållbar och säker teknik och innovation på energiområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ge ytterligare stöd till teknik och innovativa lösningar som bidrar till ett klimatsäkrat och integrerat energisystem, även inom de områden där Europa är globalt ledande och har inhemskt baserade värdekedjor. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ha nyckelsegment av värdekedjorna för förnybar energi inom unionen för att uppnå klimatmålen och ge européerna betydande ekonomiska vinster, och efterlyser lämpliga åtgärder som stöder det EU-baserade innehållets roll i leveranskedjan för och lagstiftningen om förnybara energikällor.

Klimatförändringar och utveckling

120.  Europaparlamentet anser att COP26 utgör en chans att vidta nya ansträngningar att uppnå målen i Parisavtalet och målen för hållbar utveckling, i synnerhet mål 13 (klimatåtgärder). Parlamentet anser att Agenda 2030 måste fungera som en färdplan mot en grönare, rättvisare och mer hållbar framtid.

121.  Europaparlamentet betonar vikten av ett människorättsperspektiv i klimatåtgärderna så att det säkerställs att alla insatser respekterar och stöder alla folks mänskliga rättigheter.

122.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen parterna i UNFCCC att fortsätta att höja sina begränsnings- och anpassningsambitioner i linje med målen i Parisavtalet och att integrera människorättsdimensionen i sina nationellt fastställda bidrag och i sina anpassningsrapporter. Parlamentet uppmanar UNFCCC:s sekretariat att i samarbete med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ta fram riktlinjer för hur skydd för de mänskliga rättigheterna kan integreras i nationellt fastställda bidrag och anpassningsrapporter.

123.  Europaparlamentet vet att det finns en mängd bevis på att klimatförändringarna orsakar och förvärrar brist på livsnödvändiga resurser, såsom åkermark, skadar eller förstör ekosystem som tillhandahåller försörjningsmöjligheter samt leder till mer vanligt förekommande och allvarligare naturkatastrofer och att de därmed orsakar fler konflikter, tvångsförflyttningar av befolkningar och humanitära kriser.

124.  Europaparlamentet betonar att enligt IPCC:s femte utvärderingsrapport är ursprungliga, lokala och traditionella former av kunskap en viktig resurs för anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet beklagar att ursprungsbefolkningars kunskap inte utnyttjas effektivt, samtidigt som ursprungsbefolkningar och stamfolk liksom deras rättigheter fortfarande inte uttryckligen har erkänts i de rättsliga, politiska och institutionella ramarna i många länder; erkännandet av rättigheterna är fortfarande en mycket viktig fråga.

125.  Europaparlamentet understryker med kraft att det är absolut nödvändigt att de operativa reglerna för mekanismen för hållbar utveckling innehåller gedigna garantier för begränsningar och för skydd av ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter när det gäller alla projekt inom ramen för denna mekanism. Parlamentet framhåller hur det viktigt det är att man tar vara på ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens kunskap om miljöskydd och säkerställer att deras röster hörs i det internationella arbetet med klimatåtgärder.

126.  Europaparlamentet uppmanar EU att inta en ledande roll när det gäller att fullt ut anpassa WTO-avtal till Parisavtalet och att säkerställa att unionens egna handels- och investeringsavtal inte på något sätt skapar hinder för genomförandet av Parisavtalet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling, utan snarare stöder dem till fullo.

Europaparlamentets roll

127.  Europaparlamentet anser att parlamentet bör vara en integrerad del i EU:s delegation, eftersom det måste ge sitt godkännande till internationella avtal och spelar en central roll i egenskap av medlagstiftare i det inhemska genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet insisterar därför på att få närvara vid EU:s samordningsmöten under COP26 i Glasgow och garanteras tillgång till alla förberedande dokument från och med det att förhandlingarna inleds.

o
o   o

128.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och sekretariatet för UNFCCC, med en begäran om att resolutionen ska spridas till alla andra som är parter i konventionen och inte är medlemmar i EU.

(1) EUT L 243, 9.7.2021, s. 1.
(2) EUT C 232, 16.6.2021, s. 30.
(3) EUT C 232, 16.6.2021, s. 28.
(4) EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.
(5) Antagna texter, P9_TA(2020)0212.
(6) Antagna texter, P9_TA(2020)0382.
(7) Antagna texter, P9_TA(2021)0143.
(8) Antagna texter, P9_TA(2021)0277.
(9) Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänsters och IPCC:s gemensamma Workshop Report on Biodiversity and Climate Change, den 10 juni 2021.
(10) Natali, S. M., m.fl., Permafrost carbon feedbacks threaten global climate goals, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 118 (21), 25 maj 2021.
(11) Rigaud, K. K. m.fl., Groundswell: Preparing for Internal Climate Migration, Världsbanksgruppen, 19 mars 2018.
(12) FN:s utvecklingsprogram, The trillion dollar climate finance challenge (and opportunity), 27 juni 2021.
(13) Europeiska miljöbyrån, Building the foundations for fundamental change, 4 juni 2021.
(14) Hänsel, M. C., Drupp, M. A., Johansson, D. J. A., Nesje, F., Azar, C., Freeman, M. C., Groom, B. and Sterner, T., Climate economics support for the UN climate targets, Nature Climate Change, 10, s. 781–789, 2020.
(15) Kommuniké från G7-toppmötet i Carbis Bay den 11–13 juni 2021.
(16) Oxfam Confronting carbon inequality in the European Union. Why the European Green Deal must tackle inequality while cutting emissions, 7 december 2020.
(17) Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2021 om EU:s strategi för jämställdhet, Antagna texter, P9_TA(2021)0025.
(18) Sakkunniga på klimat- och miljöförändringar, Risks associated to climate and environmental changes in the Mediterranean region, 2019.
(19) WWF Mediterranean Marine Initiative, The climate change effect in the Mediterranean. Six stories from an overheating sea, Rom, Italien, 2021.
(20) COM(2021)0219.
(21) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
(22) Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänsters och IPCC:s gemensamma Workshop Report on Biodiversity and Climate Change av den 10 juni 2021.
(23) Antagna texter, P9_TA(2020)0285.
(24) Politiskt högnivåforum, 2018 HLPF Review of SDGs Implementation.
(25) EU climate action policy, responding to the global emergency, Europaparlamentets utredningstjänst, mars 2021.
(26) Europaparlamentets utredningstjänst, mars 2021.
(27) SWD(2020)0176.


Pandoradokumenten: konsekvenser för ansträngningarna att bekämpa penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande
PDF 185kWORD 58k
Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2021 om Pandoradokumenten: konsekvenser för ansträngningarna att bekämpa penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande (2021/2922(RSP))
P9_TA(2021)0438RC-B9-0530/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av uttalandet av den 8 oktober 2021 om en lösning med två pelare för att ta itu med de skatteutmaningar som följer av digitaliseringen av ekonomin från OECD:s/G20:s inkluderande ramverk om urholkning av skattebasen och överföring av vinster,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om skyddet för undersökande journalister i Europa: fallet med den slovakiske journalisten Ján Kuciak samt Martina Kušnírová(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(2) (TAXE-resolutionen),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(3) (TAX2-resolutionen),

–  med beaktande av sina rekommendationer av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt (PANA-rekommendationen)(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt(5) (TAX3-resolutionen),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2019 om rättsstatssituationen i Malta efter de senaste avslöjandena kring mordet på Daphne Caruana Galizia(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 maj 2020 om en handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism (C(2020)2800),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism – kommissionens handlingsplan och annan utveckling på senare tid(7),

–  med beaktande av rapporterna om den första och den andra pelaren, som antogs av G20:s och OECD:s inkluderande ramverk den 14 oktober 2020, samt resultaten av den ekonomiska analys och konsekvensbedömning av förslagen som utförts av OECD,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om reformering av EU:s förteckning över skatteparadis(8),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 03/2021 av den 26 januari 2021 Utbyte av skatteupplysningar i EU: solid grund men brister i genomförandet,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2021 av den 28 juni 2021 EU:s insatser för att bekämpa penningtvätt i banksektorn är fragmenterade och genomförandet är otillräckligt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2021 Företagsbeskattning för 2000-talet (COM(2021)0251),

–  med beaktande av det lagstiftningspaket som kommissionen lade fram den 20 juli 2021 för att stärka EU:s regler för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2021 om reformering av EU:s politik mot skadlig skattepraxis (inbegripet reformen av uppförandekodgruppen)(10),

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Pandoradokumenten är en enorm dataläcka, utan motstycke i sin storlek, som dokumenterar de verkliga huvudmännen i bolag som är etablerade i jurisdiktioner som tillämpar sekretess. Det internationella nätverket för undersökande journalister (ICIJ) började offentliggöra Pandoradokumenten den 3 oktober 2021.

B.  2,94 terabyte av data läcktes till ICIJ och delades med mediepartner runt om i världen. Vissa av ärendena går tillbaka till 1970-talet, men de flesta av dem som granskades av ICIJ spänner över en period från 1996 till 2020. Den nya dataläckan gäller enligt rapporterna mer än 330 politiker och offentliga tjänstemän från nästan 100 länder, däribland 35 nuvarande eller tidigare stats- och regeringschefer.

C.  Pandoradokumenten avslöjar hur personer med stor nettoförmögenhet, däribland politiker, brottslingar, offentliga tjänstemän och kända personer, bistås av mellanhänder, såsom banker, revisorer och advokatbyråer, för att utforma komplexa bolagsstrukturer som är registrerade i jurisdiktioner som tillämpar sekretess eller i skatteparadis i nära samarbete med professionella leverantörer av offshoretjänster, för att skydda inkomster och tillgångar mot en skälig beskattning och kontroll.

D.  Pandoradokumenten är den senaste stora dataläckan som avslöjar hur det går till bakom kulisserna i offshorefinansvärlden, efter LuxLeaks 2014, SwissLeaks 2015, Panamadokumenten 2016, Paradisdokumenten 2017, Mauritiusläckan 2019, Luandaläckan och FinCEN-dokumenten 2020 samt Lux Letters 2021.

E.  I Pandoradokumenten framhålls den grundläggande roll som information om verkligt huvudmannaskap spelar till stöd för kampen mot penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet och det akuta behovet av allmänt tillgänglig och mer korrekt information.

F.  De verksamheter som rapporteras i Pandoradokumenten omfattar bildande av skalbolag, stiftelser och truster för följande ändamål: anonymt köp av egendom, fritidsbåtar, jetflygplan och livförsäkringar, investeringar och flytt av pengar mellan bankkonton, skatteundandragande och ekonomisk brottslighet, inbegripet penningtvätt.

G.  Verksamheter som rapporteras i Pandoradokumenten, även om inte alla till sin natur är olagliga, utgör ofta skatteflykt och missbruk av företagssekretess.

H.  Skattemyndigheterna har enligt uppgift återkrävt över en miljard EUR efter avslöjandena i Panamadokumenten(11).

I.  Enligt den mest försiktiga fördelningsnyckeln har EU de största förlusterna globalt på grund av överföringar av vinster till skatteparadis och beräknas årligen förlora omkring 20 % av sina bolagsskatteintäkter.

J.  Efter finanskrisen 2008–2009 och en rad avslöjanden om skatteundandragande, aggressiv skatteplanering, skatteflykt och penningtvätt enades G20-länderna om att ta itu med dessa frågor globalt på OECD-nivå genom projektet mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), vilket ledde till BEPS-handlingsplanen.

K.  En adekvat internationell skattelagstiftning är avgörande för att förebygga skatteundandragande och skatteflykt och för att utforma ett rättvist och effektivt beskattningssystem som åtgärdar ojämlikheter och garanterar säkerhet och stabilitet, vilket är förutsättningar för konkurrenskraft och lika spelregler mellan företag, särskilt för små och medelstora företag.

L.  Enligt Europeiska observatoriet för skattefrågor uppgick de finansiella tillgångarna i skatteparadis 2017 till 7 900 miljarder EUR. Detta belopp motsvarar 8 % av världens bruttonationalprodukt (BNP). Resultatet är en förlust av skatteintäkter på omkring 155 miljarder EUR per år i hela världen.

M.  Uppskattningarna av omfattningen av de skatteintäkter i EU som går förlorade enbart på grund av företagens skatteflykt ligger i spannet 50–70 miljarder EUR per år och den siffran uppgår till nästan 190 miljarder EUR om man inkluderar andra faktorer, såsom särskilda skattearrangemang och ineffektiv skatteuppbörd. Enligt Europeiska observatoriet för skattefrågor innehas omkring 11 % av EU:s totala nettotillgångar, eller 2 300 miljarder EUR, i skatteparadis.

N.  Europaparlamentet har i sina TAXE-, TAX2-, PANA- och TAX3-resolutioner och rekommendationer samt i sina senaste resolutioner som antagits på grundval av betänkanden från underutskottet för skattefrågor (FISC), upprepade gånger efterlyst en reform av det internationella bolagsskattesystemet i syfte att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt.

O.  Enligt Europol har 0,7–1,2 % av unionens årliga BNP koppling till misstänkt finansiell verksamhet såsom penningtvätt i samband med korruption, vapen- och människohandel, droghandel, skatteundandragande och skattebedrägeri, finansiering av terrorism eller annan olaglig verksamhet som påverkar EU-medborgarna i deras dagliga liv. Enligt uppgifter från Europol har endast 10 % av de 1,1 miljoner fall av misstänkt verksamhet som rapporterades under 2019 undersökts ytterligare av offentliga myndigheter (med stora skillnader mellan länderna).

P.  Det är svårt att uppskatta penningtvättens omfattning eftersom denna verksamhet på grund av sin natur går obemärkt förbi om den inte upptäcks, men det är uppenbart att den ökar globalt.

Q.  Enligt FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå tvättas motsvarande 2,7 % av världens årliga BNP varje år.

R.  Kommissionen har inlett överträdelseförfaranden mot de flesta medlemsstaterna för att de inte korrekt har införlivat de fjärde och femte penningtvättsdirektiven(12) i nationell lagstiftning.

S.  Unionens ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism präglas av brister i genomförandet i kombination med avsaknaden av en effektiv tillsyn. I flera på varandra följande lagstiftningsreformer har man under de senaste åren försökt stärka ramen för att åtgärda de framväxande riskerna och bristerna.

T.  Under det senaste årtiondet har EU antagit en rad lagstiftningsreformer för att bekämpa skatteflykt och ekonomisk brottslighet. Dessa reformer har haft positiva effekter på den inre marknadens funktion och på skyddet av medlemsstaternas skattebas och skatteintäkter, som är förutsättningar för skapandet av arbetstillfällen, tillväxt och i synnerhet för återhämtningen av den europeiska ekonomin efter covid-19-pandemin. Det finns dock ett konstant växande behov av bättre samarbete mellan de administrativa, rättsliga och brottsbekämpande myndigheterna i EU.

U.  Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europol, Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) och nationella finansunderrättelseenheter utför ett ovärderligt arbete för att upptäcka och bekämpa gränsöverskridande bedrägerier, penningtvätt och skatteundandragande. Dessa myndigheter och byråer är kroniskt underbemannade och saknar finansiella resurser på grund av oviljan hos en av budgetmyndighetens grenar, nämligen rådet, att godkänna tillräckliga personalresurser och finansiella resurser under det årliga budgetförfarandet. Rådet måste, inte minst mot bakgrund av Pandoradokumenten, se över och ändra sin ståndpunkt om det årliga budgetförfarandet för 2022 års budget och framtida budgetar, i syfte att stärka de ovannämnda institutionernas personalresurser och finansiella resurser.

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet noterar offentliggörandet av de så kallade Pandoradokumenten den 3 oktober 2021 av det internationella nätverket för undersökande journalister (ICIJ). Parlamentet lovordar ICIJ:s utredningsarbete och dess ovärderliga bidrag till att avslöja hemlig offshore-praxis och öka allmänhetens medvetenhet om frågor som har ett tydligt allmänintresse.

2.  Europaparlamentet framhåller den roll som internationell undersökande journalistik och visselblåsare spelar för att avslöja missförhållanden, korruption, organiserad brottslighet, penningtvätt och missbruk, särskilt från politiskt exponerade personers sida. Parlamentet understryker den undersökande journalistikens viktiga bidrag till upprätthållandet av demokratin och rättsstatsprincipen.

3.  Europaparlamentet anser att man måste skydda konfidentialiteten för den undersökande journalistikens källor, däribland visselblåsare, och bekräftar vikten av ett försvar i det allmännas intresse av källor som utsätts för rättsliga åtgärder eller åtal för att ha lämnat ut uppgifter med ett tydligt allmänintresse. Parlamentet betonar vikten av att försvara journalisternas frihet att ta emot konfidentiella, hemliga eller sekretessbelagda dokument, dataset eller annat material, oavsett ursprung, och att rapportera om dessa frågor av allmänt intresse utan hot om kostsamma rättsliga åtgärder eller lagföring, om den undersökande journalistikens roll som väktare i det demokratiska samhället ska kunna tryggas.

4.  Europaparlamentet upprepar i detta avseende behovet av att skydda den undersökande journalistiken mot rättegångar som ett medel för att skrämma allmänheten till tystnad (s.k. SLAPP) samt mot personliga trakasserier, skrämseltaktik och dödshot. Parlamentet anser att bindande EU-regler som ger oberoende medier och journalister ett kraftfullt och konsekvent skydd mot ogrundade rättegångar som syftar till att tysta eller skrämma dem i EU behövs för att hjälpa till att sätta stopp för denna otillbörliga praxis. Parlamentet framhåller sitt pågående arbete med ett initiativbetänkande om SLAPP. Parlamentet gläder sig över att kommissionen arbetar på ett initiativ mot rättegångsmissbruk som riktar sig mot journalister och människorättsförsvarare.

5.  Europaparlamentet noterar antagandet av EU:s direktiv om visselblåsare(13) 2019 och betonar att medlemsstaterna måste införliva direktivet i sin nationella lagstiftning senast i slutet av 2021.

6.  Europaparlamentet beklagar att Pandoradokumenten, trots ett årtionde av skatteskandaler och lagstiftningsreformer i EU, visar att det inte har gjorts tillräckliga framsteg på global nivå när det gäller att sätta stopp för företagssekretess och skatteflykt och skatteundandragande i skatteparadis. Parlamentet påminner om att företagssekretess används för att dölja personliga finansiella intressen.

7.  Europaparlamentet påpekar att Pandoradokumenten visar hur skatteparadis har anpassat sina skadliga metoder till nya standarder för att förbli attraktiva för skatteflykt. Parlamentet anser att denna anpassning leder till en kapplöpning mot botten och en ständig framväxt av nya skatteparadis med allt mer attraktiva system till nackdel för andra som blir mindre attraktiva.

8.  Europaparlamentet beklagar att medborgare och beslutsfattare fortfarande måste förlita sig på dataläckor för att få tillgång till information om hemlig offshore-praxis. Parlamentet vill absolut se framsteg i medlemsstaterna när det gäller att göra information om verkligt huvudmannaskap tillgänglig för allmänheten och all återstående relevant information tillgänglig för parlament och behöriga myndigheter, inbegripet skattemyndigheterna, i förekommande fall.

9.  Europaparlamentet påpekar att det dolda system som avslöjades i Pandoradokumenten fläckar legitima företags anseende, ökar de ekonomiska och sociala ojämlikheterna, skadar ett effektivt tillhandahållande av offentliga tjänster och stöd till de mest utsatta, undergräver den ekonomiska utvecklingen när det förekommer inkomstbortfall och allvarligt urholkar medborgarnas förtroende för rättsstatsprincipen och vårt ekonomiska och demokratiska system.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaternas behöriga myndigheter, inbegripet skattemyndigheterna, att analysera ICIJ:s dataset och inleda grundliga utredningar av alla missförhållanden som avslöjas i Pandoradokumenten som rör deras jurisdiktioner, bland annat genom granskningar avseende alla personer som nämns i Pandoradokumenten.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de uppgifter som tas upp i Pandoradokumenten och analysera huruvida ytterligare lagstiftningsåtgärder är lämpliga på EU-nivå, och även huruvida det krävs verkställighetsförfaranden när det gäller den nuvarande lagstiftningen, och att rapportera tillbaka till parlamentet.

12.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska åklagarmyndigheten att bedöma huruvida de uppgifter som avslöjats i Pandoradokumenten bör bli föremål för särskilda utredningar inom ramen för dess mandat.

13.  Europaparlamentet beklagar att ett antal politiker, däribland beslutsfattare på hög nivå inom EU, också finns med i Pandoradokumenten, och uppmanar myndigheterna i de berörda medlemsstaterna att genomföra lämpliga utredningar av eventuella missförhållanden. Parlamentet beklagar särskilt att politiker såsom Andrej Babiš, Tjeckiens premiärminister, och Nicos Anastasiades, Cyperns president, som båda är medlemmar av Europeiska rådet, utöver Wopke Hoekstra, Nederländernas finansminister, och även Ilham Aliyev, Azerbajdzjans president, den f.d. brittiska premiärministern Tony Blair, Milo Đukanović, Montenegros president och den f.d. maltesiska ministern och ledamoten av kommissionen John Dalli, har omnämnts i Pandoradokumenten med rapporterade kopplingar till offshoreaffärer.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa höga standarder för integritet, ärlighet och ansvar bland offentliga tjänstemän i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att de har infört åtgärder och system för att kräva att offentliga tjänstemän redogör för sin externa verksamhet, anställning, investeringar, tillgångar och betydande gåvor eller förmåner som kan ge upphov till en intressekonflikt med avseende på deras uppgifter som offentliga tjänstemän, i enlighet med rekommendationerna i Förenta nationernas konvention mot korruption. Parlamentet upprepar att Europaparlamentets ledamöter redan offentliggör information om ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar särskilt politiker att frivilligt redovisa alla innehav i skalbolag, eftersom det saknas obligatoriska skyldigheter att göra detta. Parlamentet upprepar att dessa redogörelser är av förebyggande karaktär och syftar till att främja transparens och integritet i den offentliga sfären, och bör inte tolkas som en stigmatisering av politiker som personer som är inblandade i brottslig verksamhet.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och världens ledare som samlats i G20:s mellanstatliga forum, det inkluderande ramverket och FN att vidta effektiva åtgärder för att stävja skatteparadisen och deras verksamhetsmodell, genom att effektivt förbjuda skalbolag (företag utan ekonomisk substans, vars enda syfte är att undvika skatter eller annan lagstiftning) genom att införa särskilda obligatoriska kriterier för transparens och affärsverksamhet, för att förhindra att dessa bolag utnyttjas och förbjuda andra former av finansiell sekretess, samt att enas om och snabbt införa en effektiv minimibolagsskattesats, tillsammans med en ytterligare utökning och förbättring av det globala automatiska och obligatoriska utbytet av upplysningar avseende alla typer av privata innehav.

16.  Europaparlamentet gläder sig över att 136 jurisdiktioner som deltar i OECD:s/G20:s inkluderande ramverk om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) anslöt sig till uttalandet om en lösning med två pelare för att åtgärda de skatteutmaningar som härrör från digitaliseringen av ekonomin, och därmed samtyckte till en grundläggande reform av de internationella skattereglerna.

17.  Europaparlamentet påpekar att när överenskommelsen väl har genomförts kommer den att säkerställa en mer rättvis fördelning av vinster och beskattningsrätter mellan länderna när det gäller de största och mest lönsamma multinationella företagen, och den kommer att införa en global effektiv minimiskattesats på 15 % för bolag med en årlig omsättning som överstiger 750 miljoner EUR.

18.  Europaparlamentet upprepar vikten av multilaterala åtgärder och internationell samordning i kampen mot skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

19.  Europaparlamentet uppmanar G20-ledarna att vid sitt sammanträde i Rom den 30–31 oktober 2021 ge OECD i uppdrag att lansera ett nytt globalt initiativ för att se över det automatiska utbytet av upplysningar och stärka den globala styrningen av efterlevnaden av standarder för bekämpning av penningtvätt.

20.  Europaparlamentet påminner om de universella principerna om rättvisa, transparens och samarbete när det gäller beskattning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna om att förenkla sina skattesystem för att säkerställa en mer rättvis beskattning, skattesäkerhet och investeringar i realekonomin, och för att minska trycket på skattemyndigheterna att avsätta omfattande resurser i kampen mot skatteundandragande och skatteflykt.

Situationen när det gäller verkställande av lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i EU, företagens transparens och utbyte av information

21.  Europaparlamentet konstaterar att EU redan har bland de högsta lagstiftningsstandarderna i världen när det gäller företagens transparens. Parlamentet betonar dock att dessa standarder fortfarande är otillräckliga med tanke på den ökande rörligheten för kapital, personer och tillgångar, den snabba digitaliseringen av finanssektorn och de allt mer sofistikerade metoderna för att skydda ägandet av tillgångar.

22.  Europaparlamentet betonar att det femte penningtvättsdirektivet i synnerhet kräver att medlemsstaterna upprättar register över verkliga huvudmän för alla juridiska personer som är etablerade i EU, inklusive truster, och ger allmänheten tillgång till information om verkligt huvudmannaskap ifråga om de flesta företagsstrukturer.

23.  Europaparlamentet noterar EU:s fortlöpande översyn av befintliga regler i kampen mot penningtvätt, gränsöverskridande skattebedrägeri, skatteflykt och skatteundandragande, som har positiva effekter på den inre marknadens funktion och på skyddet av medlemsstaternas skattebaser och skatteintäkter, vilket är förutsättningar för att skapa arbetstillfällen, tillväxt och särskilt för återhämtningen av EU:s ekonomi efter covid-19-pandemin.

24.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna enligt EU-lagstiftningen måste kräva att den information som finns i registren är adekvat, korrekt och aktuell, och att de dessutom måste införa kontrollmekanismer i detta syfte, inbegripet en skyldighet för de behöriga myndigheterna att rapportera avvikelser. Parlamentet betonar behovet av att se till att medlemsstaternas myndigheter förfogar över tillräckliga resurser för att kontrollera uppgifter om verkligt huvudmannaskap i registren, och att effektiva, proportionerliga och avskräckande åtgärder eller sanktioner tillämpas i fall då juridiska personer, truster och andra typer av juridiska arrangemang inte tillhandahåller adekvat och aktuell information om verkligt huvudmannaskap.

25.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att åtgärda bristen på tillräckliga och korrekta uppgifter i nationella register som kan användas för att identifiera de verkliga huvudmännen, särskilt i situationer där ett nätverk av skalbolag används.

26.  Europaparlamentet påpekar att Pandoradokumenten uppmärksammar behovet och den stora nyttan av sammanlänkade och offentligt tillgängliga register över verkligt huvudmannaskap för truster och företagsliknande arrangemang, för att möjliggöra en noggrannare granskning och bättre dubbelkontroll av uppgifter från journalister och det civila samhället. Parlamentet understryker vikten av att sådana register innehåller harmoniserade och maskinläsbara uppgifter och tillhandahåller sökfunktioner.

27.  Europaparlamentet är oroat över att nio länder, enligt rapportering från det civila samhällets företrädare(14), ett år efter tidsfristen för genomförandet av det femte penningtvättsdirektivet, inte hade upprättat offentliga register, medan andra hade infört geografiska tillträdesbegränsningar i strid med EU:s regler. Parlamentet beklagar dessutom att de flesta EU-länder verkar ha infört hinder såsom betalväggar och registrering som, trots att de förefaller vara förenliga med EU-lagstiftningen, gör det svårt att söka i registren. Parlamentet stöder kommissionens insatser för att fullt ut införliva och verkställa det femte penningtvättsdirektivet genom att inleda överträdelseförfaranden.

28.  Europaparlamentet beklagar förseningarna med att inrätta systemet för sammanlänkning av register med uppgifter om verkligt huvudmannaskap (Beneficial Ownership Registers Interconnection System, BORIS) på grund av tekniska svårigheter. Parlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att detta är ett rättsligt krav enligt det femte penningtvättsdirektivet, och att det är absolut nödvändigt att information om verkligt huvudmannaskap finns tillgänglig för finansunderrättelseenheter, brottsbekämpande myndigheter, ansvariga enheter och allmänheten. Parlamentet beklagar att vissa medlemsstater undergräver effektiviteten i BORIS-systemet redan innan det tagits i drift genom att försena inrättandet av smidigt fungerande nationella register över verkligt huvudmannaskap, och uppmanar alla aktörer att snarast ta itu med denna försening

29.  Europaparlamentet konstaterar att OpenLux-avslöjandena redan visat transparensåtgärdernas begränsningar och den nuvarande genomförandenivån i medlemsstaterna när det gäller offentliga register över verkligt huvudmannaskap. Parlamentet konstaterar dessutom att Pandoradokumenten identifierade exempel på hur enskilda personer kringgår transparenskraven avseende verkligt huvudmannaskap i medlemsstaterna.

30.  Europaparlamentet upprepar att den verkliga huvudmannen i registret bör vara den person som ytterst äger eller kontrollerar en rättslig enhet genom direkt eller indirekt ägande.

31.  Europaparlamentet betonar hur komplicerat det är att i nationell lagstiftning införliva EU:s lagstiftning om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, vilken hittills har baserats på en minimiharmonisering. Parlamentet beklagar bristen på politisk vilja i vissa medlemsstater att korrekt införliva och genomföra lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet beklagar att många medlemsstater inte kunde hålla tidsfristen för införlivande av det femte penningtvättsdirektivet som inföll den 10 januari 2020 och tidsfristerna för register över verkligt huvudmannaskap för företag och andra juridiska enheter, den 10 januari 2020, och för truster och liknande juridiska konstruktioner, den 10 mars 2020.

32.  Europaparlamentet välkomnar i detta avseende det nya paket för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som kommissionen föreslog i juli 2021, inbegripet ett enhetligt regelverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och i synnerhet de nya reglerna om transparens i fråga om verkligt huvudmannaskap. Parlamentet ser fram emot att arbeta med kommissionens förslag och står fast vid sitt åtagande att ytterligare förbättra normerna för företagens transparens i EU och säkerställa en effektiv ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

33.  Europaparlamentet välkomnar särskilt att kommissionen, i syfte att täppa till ett betydande kryphål i systemet, har infört en skyldighet för juridiska personer utanför EU som antingen ingår en affärsförbindelse med en ansvarig enhet i EU eller förvärvar fast egendom i unionen att registrera sina verkliga huvudmän i EU:s register över verkligt huvudmannaskap, i enlighet med parlamentets tidigare krav på sådana åtgärder.

34.  Europaparlamentet framhåller kommissionens förslag att uppmana medlemsstaterna att ge behöriga myndigheter tillgång till befintliga fastighetsregister för att säkerställa att alla fysiska eller juridiska personer som äger fast egendom identifieras i god tid. Parlamentet välkomnar detta förslag och åtar sig att i de kommande lagstiftningsförfarandena avseende bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism arbeta för att ytterligare främja transparensen i fråga om ägande av fast egendom i EU, vilket fortfarande är en attraktiv handelsvara för personer med stor nettoförmögenhet för att skydda tillgångarnas värde, och för brottslingar för att tvätta vinsterna av sin olagliga verksamhet.

35.  Europaparlamentet välkomnar vidare kommissionens förslag om en EU-omfattande sammankoppling av centraliserade automatiserade mekanismer som innehåller betal- och bankkontoinformation via en enda åtkomstpunkt, i syfte att under olika utredningsfaser underlätta snabbare åtkomst till finansiell information för brottsbekämpande myndigheter och finansunderrättelseenheter och underlätta gränsöverskridande samarbete, i enlighet med dataskyddsreglerna.

36.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en ny europeisk myndighet för bekämpning av penningtvätt som en gemensam tillsynsmyndighet för utvalda ansvariga enheter inom finanssektorn och som en gemensam samordnings- och stödmekanism för finansunderrättelseenheter i EU. Parlamentet betonar att den nya myndigheten bör få ett större budgetanslag och förses med tillräckliga resurser för att utöva tillsynsbefogenheter över finansiella enheter och effektivt övervaka icke-finansiella ansvariga enheter.

37.  Europaparlamentet noterar att den nya myndigheten kommer att få i uppdrag att inrätta och förvalta en samordningsmekanism mellan finansunderrättelseenheterna. Parlamentet välkomnar denna utveckling och hoppas att den nya myndigheten kommer att spela en viktig roll för att förbättra informationsutbytet och samarbetet mellan finansunderrättelseenheterna.

38.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att införa en mer harmoniserad uppsättning effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner på EU-nivå för underlåtenhet att följa reglerna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

39.  Europaparlamentet ser dessutom fram emot ett snabbt offentliggörande av kommissionens förslag för att hantera missbruk av skalbolag för skatteändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte begränsa sig till de krav på ekonomisk substans som för närvarande ingår i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner (EU:s förteckning) utan att ta fram robusta och progressiva krav på verklig ekonomisk substans. Parlamentet betonar att dessa enheter ofta används för att via obeskattad utdelning, royalty eller räntebetalningar överföra pengar till lågskattejurisdiktioner.

40.  Europaparlamentet beklagar att det trots alla positiva utvecklingstendenser och kommande reformer kvarstår luckor i lagstiftningen samt skillnader och inkonsekvenser i medlemsstaternas genomförandepraxis. Parlamentet betonar vidare att begränsningarna i den europeiska ramen för informationsutbyte delvis beror på bristande resurser hos skattemyndigheter och finansunderrättelseenheter. Parlamentet upprepar behovet av bättre samarbete mellan de administrativa, rättsliga och brottsbekämpande myndigheterna i EU.

41.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att avsätta tillräckliga resurser för att bearbeta och utbyta information via finansunderrättelseenheter och hela brottsbekämpningsramverket. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida finansunderrättelseenheterna har tillräckliga resurser för att effektivt hantera risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.

42.  Europaparlamentet anser att ytterligare hänsyn bör tas till initiativ som skulle kunna genomdriva åtgärder på EU-nivå och nationell nivå inom bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, t.ex. möjligheten att utvidga Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter att lagföra brott som inte är kopplade till EU-budgeten, utvidga befogenheterna för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och förstärka befintliga byråer såsom Europol och Eurojust.

43.  Europaparlamentet uppmanar Europol att i samband med utredningar av skattebrott utöka sitt samarbete med medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter.

44.  Europaparlamentet betonar iakttagelserna och rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2021 enligt vilken ”EU:s insatser för att bekämpa penningtvätt i banksektorn är fragmenterade och genomförandet är otillräckligt”. Parlamentet beklagar att revisionsrätten konstaterade att institutionell fragmentering och dålig samordning på EU-nivå präglar insatserna för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism och för att vidta åtgärder där risker identifierats.

45.  Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen dröjt med att bedöma medlemsstaternas införlivande av direktiv på grund av dålig kommunikation från vissa medlemsstaters sida och begränsade resurser vid kommissionen.

46.  Europaparlamentet välkomnar att Europeiska bankmyndighetens (EBA) personal gjorde noggranna utredningar av potentiella överträdelser av EU-lagstiftningen, men beklagar de alltför stora förseningarna i denna process. Parlamentet beklagar att EBA inte har inlett fler utredningar på eget initiativ. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har någon intern vägledning för när en EBA-utredning ska begäras.

47.  Europaparlamentet är mycket oroat över att revisionsrätten funnit bevis på försök att påverka tillsynsstyrelsen som deltog i överläggningarna inom ramen för en utredning av en överträdelse av EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar EBA att förhindra ytterligare försök att påverka utredningspanelens medlemmar under deras överläggningar.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, EBA och Europeiska centralbanken att ta itu med de frågor som tagits upp och revisionsrättens rekommendationer inom den tidsram som fastställts av revisionsrätten.

49.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att se till att alla befintliga system för medborgarskap genom investering eller bosättning är transparenta och baseras på tydliga regler. Parlamentet är bekymrat över att alla dessa system kan ha ökat hotet om penningtvätt och skatteundandragande, samtidigt som det undergräver det ömsesidiga förtroendet och integriteten i Schengenområdet och euroområdet och innebär andra politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga risker för unionen och dess medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att reglera systemen för medborgarskap genom investering eller bosättning så snart som möjligt efter det att parlamentet har utfärdat sina rekommendationer.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta uppgifterna i Pandoradokumenten i samband med upprättandet av EU:s förteckning över högrisktredjeländer, särskilt jurisdiktioner som fungerar som centrum för bolagsetablering och underlättar ekonomisk brottslighet. Parlamentet upprepar att tredjeländer som inte samarbetar med medlemsstaterna i uppmärksammade europeiska utredningar av penningtvätt och finansiering av terrorism bör kunna tas upp på förteckningen. Parlamentet betonar vikten av en oberoende bedömning av tredjeländer i EU, som bör vara fri från geopolitisk inblandning, och den betydelse som bör ges transparens om verkligt huvudmannaskap som ett kriterium för att bedöma tredjeländer.

51.  Europaparlamentet noterar med oro att de ansvariga enheterna enligt avslöjandena kanske inte alltid uppfyller kravet på skärpta due diligence-granskningar när det gäller personer i politiskt utsatt ställning, deras familjemedlemmar och närstående personer. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma i vilken utsträckning identifieringen av personer i politiskt utsatt ställning och tillämpningen av skärpta due diligence-granskningar faktiskt utförs, och de hinder som ansvariga enheter ställs inför i detta avseende. Parlamentet betonar vikten av att samla in uppgifter om de ansvariga enheternas efterlevnadsnivåer.

52.  Europaparlamentet noterar Europarådets pågående studie om bedömningen av det konkreta genomförandet och den faktiska tillämpningen av det fjärde penningtvättsdirektivet i EU:s medlemsstater, som beställts av kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra Europarådets utvärderingsrapporter om medlemsstaterna och att se till att det civila samhällets organisationer deltar i bedömningsprocessen.

Nödvändiga åtgärder på global nivå

53.  Europaparlamentet ställer sig kritiskt till att vissa amerikanska stater, såsom South Dakota, Alaska, Wyoming, Delaware och Nevada, har blivit nav för finans- och företagshemligheter, såsom de avslöjas i Pandoradokumenten, utöver de välkända skatteparadisen som redan avslöjats tidigare. Parlamentet uppmanar Förenta staternas federala regering och delstatsregeringar att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa större transparens i företagen och ansluta sig till den gemensamma rapporteringsstandarden (CRS), och därmed fullt ut utbyta upplysningar med andra länder. Parlamentet påminner om att det i EU-förteckningen görs en bedömning av huruvida en jurisdiktion åtminstone har betyget ”Largely Compliant” från det globala forumet med avseende på den gemensamma rapporteringsstandarden. Parlamentet uppmanar rådet att ompröva Förenta staterna inom ramen för EU-förteckningen och särskilt när det gäller kriterierna för skattetransparens.

54.  Europaparlamentet betonar att Förenta staterna inte deltar i den gemensamma rapporteringsstandarden, som är en informationsstandard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton på global nivå mellan skattemyndigheter som OECD utvecklade 2014. Parlamentet konstaterar därför att Förenta staterna ligger långt efter resten av världen när det gäller gemensamma standarder för utbyte av upplysningar. Parlamentet erkänner att Förenta staterna spelade en ledande roll för att främja transparens i samband med antagandet av utlandsskattelagen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Parlamentet beklagar dock lagens begränsningar när det gäller ömsesidighet och dess biverkningar för så kallade ”ofrivilliga amerikaner”, och beklagar att man hittills inte har hittat någon varaktig lösning på europeisk nivå. Parlamentet påminner om att den gemensamma rapporteringsstandarden, som jämförelse, kräver ett fullständigt ömsesidigt utbyte av upplysningar om finansiella konton mellan de jurisdiktioner som deltar i CRS-avtalet. Parlamentet konstaterar därför att Förenta staterna håller på att omvandlas till en betydande katalysator för finansiell sekretess för icke-amerikanska medborgare genom två kryphål, nämligen att endast upplysningar om amerikanska tillgångar utbyts och att inga upplysningar om verkligt huvudmannaskap utbyts.

55.  Europaparlamentet välkomnar den nyligen antagna lagen om företagens transparens (Corporate Transparency Act) i Förenta staterna, som kräver att vissa bolag och bolag med begränsat ansvar ska lämna ut information om verkliga huvudmän till brottsbekämpande myndigheter och andra personer med rättsligt ansvar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet konstaterar dock att den nya lagstiftningen inte säkerställer full insyn i företagen i likhet med den nuvarande standarden i EU, och att den i synnerhet inte omfattar truster och liknande arrangemang som tas upp i Pandoradokumenten.

56.  Europaparlamentet välkomnar dessutom de amerikanska lagstiftarnas lagförslag om inrättande av nya myndigheter för penningtvätt i företagen och säkerhetsrisker som orsakas av företag (Establishing New Authorities for Business Laundering and Enabling Risks to Security (Enablers) Act), i kölvattnet av Pandoradokumenten, vilken skulle kräva att det amerikanska finansministeriet skapar nya due diligence-regler för amerikanska mellanhänder som underlättar flödet av utländska tillgångar till Förenta staterna.

57.  Europaparlamentet konstaterar att Förenta staterna ska stå värd för toppmötet för demokratier den 9–10 december 2021, där en av pelarna har avsatts för korruptionsbekämpning. Parlamentet uppmanar Förenta staternas regering att ta tillfället i akt att tillkännage ytterligare reformer för att säkerställa att Förenta staterna inte längre används för att tvätta olagliga medel och möjliggöra skatteflykt.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda nya förhandlingar med Förenta staterna inom ramen för OECD för att uppnå fullständig ömsesidighet inom en gemensamt överenskommen och förstärkt CRS-ram. Parlamentet betonar att detta skulle leda till betydande framsteg och lägre efterlevnadskostnader för finansinstituten och avsevärt minska betungande byråkrati.

59.  Europaparlamentet betonar dessutom att alla medlemsstater har anslutit sig till den gemensamma rapporteringsstandarden. Parlamentet noterar att genom det andra direktivet om administrativt samarbete (DAC2) har den gemensamma rapporteringsstandarden för utbyte av upplysningar inom EU genomförts sedan 2016. Parlamentet upprepar i detta sammanhang rekommendationerna från sin resolution av den 16 september 2021 om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna. Parlamentet beklagar djupt att alla medlemsstater – med undantag för Finland och Sverige – har vägrat att ge parlamentet tillgång till relevanta uppgifter för att kunna bedöma genomförandet av DAC-bestämmelserna. Parlamentet beklagar att kommissionen nekade parlamentet tillgång till relevanta uppgifter som den förfogar över. Parlamentet konstaterar att denna vägran inte är förenlig med kraven på större transparens och samarbete i skattefrågor.

60.  Europaparlamentet anser att FATF:s (arbetsgruppen för finansiella åtgärder) sakkunnigbedömning är ett omfattande instrument för att bedöma i vilken utsträckning FATF:s rekommendationer har genomförts och ett lands övergripande resultat på området för bekämpning av penningtvätt.

61.  Europaparlamentet uppmanar FATF att göra offentligt tillgängliga register över verkligt huvudmannaskap till ett krav för efterlevnad av standarden i den pågående översynen av rekommendation 24 om transparens och juridiska personers verkliga huvudmannaskap, samt att förbättra definitionen av verkligt huvudmannaskap för att undanröja eventuella kryphål, förbjuda anonyma aktieinnehav, skärpa kraven på nominella aktieägare, och slutligen tvinga jurisdiktioner som uppfyller kraven att kräva att utländska företag med kopplingar till landet följer samma regler om offentliggörande av verkligt huvudmannaskap som gäller för inhemska företag.

62.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater i FATF och kommissionen att se till att EU talar med en röst på global nivå när det gäller ramen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och att verka för ovannämnda reformer för att skapa lika villkor globalt och effektivt förbjuda hemlighet runt företagens ägande, samtidigt som man främjar en mer ansvarsfull och transparent ram för internationell styrning på området för bekämpning av penningtvätt.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU:s medlemsstater i FATF att även som en prioritering bedöma länder som hyser centrum för bolagsetableringar och som av internationella organ konstaterats ha ett betydande antal brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, men som ännu inte har granskats av FATF eftersom de inte uppfyllde FATF:s prioriteringskriterier för internationella samarbete (den så kallade ICRG-poolen).

64.  Europaparlamentet konstaterar att mer än 1 500 fasta egendomar i Förenade kungariket med ett uppskattat värde på över 4 miljarder pund köptes av hemliga ägare med hjälp av offshoreföretag. Parlamentet konstaterar att Förenade kungarikets regering har åtagit sig att anta ett lagförslag från 2018 om att införa ett offentligt register över verkliga huvudmän för utländska enheter som äger brittiska fastigheter.

65.  Europaparlamentet betonar att Pandoradokumenten har visat hur Förenade kungariket, genom kronbesittningarna och de utomeuropeiska territorierna, fortsätter att användas som nav för skatteflykt och hemliga offshoreaffärer. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera möjliga sätt och motåtgärder för att säkerställa samarbete och anpassning av standarderna på området för beskattning och bekämpning av penningtvätt, bland annat genom att koppla besluten om likvärdighet på området för finansiella tjänster till antagandet av standarder för skattetransparens och bekämpning av penningtvätt som är likvärdiga med standarderna i EU.

Reglering av mellanhänder

66.  Europaparlamentet beklagar att Pandoradokumenten, efter tidigare avslöjanden, har visat att 14 professionella offshoreföretag, däribland advokatbyråer, skatterådgivare och förmögenhetsförvaltare, hjälper förmögna privatpersoner att inrätta företagsstrukturer för att skydda sina tillgångar, samtidigt som man ser till att dessa verksamheter förblir lagliga.

67.  Europaparlamentet betonar att enligt internationella standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism måste den icke-finansiella sektorn uppfylla due diligence-kraven och rapportera misstänkt verksamhet till myndigheterna.

68.  Europaparlamentet beklagar att många jurisdiktioner, även i EU, under många år inte har uppfyllt de grundläggande FATF-kraven att införa skyldigheter avseende bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för den förmedlande icke-finansiella sektorn för att motverka sektorns skapande av slutna strukturer.

69.  Europaparlamentet påpekar att självreglering och tillsyn av dessa yrken inte har varit effektivt för att säkerställa efterlevnad och påföljder vid lagöverträdelser. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag att ge den nya myndigheten för bekämpning av penningtvätt befogenhet att samordna tillsynen över den icke-fi