Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2022/2504(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0068/2022

Debatter :

PV 19/01/2022 - 20.3
CRE 19/01/2022 - 20.3

Omröstningar :

PV 20/01/2022 - 10
PV 20/01/2022 - 15

Antagna texter :

P9_TA(2022)0013

Antagna texter
PDF 180kWORD 53k
Torsdagen den 20 januari 2022 - Strasbourg
Politisk kris i Sudan
P9_TA(2022)0013RC-B9-0068/2022

Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2022 om den politiska krisen i Sudan (2022/2504(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sudan,

–  med beaktande av diskussionerna i FN:s säkerhetsråd av den 12 januari 2022 om Sudan,

–  med beaktande av uttalandet av den 4 januari 2022 från EU, Storbritannien, Norge och USA efter den sudanesiska premiärministerns avgång,

–  med beaktande av uttalandet av den 8 januari 2022 från FN:s generalsekreterares särskilda representant för Sudan om tillkännagivandet av samtal om en politisk övergång i Sudan,

–  med beaktande av uttalandet av den 21 november 2021 från Afrikanska unionens kommission om den politiska överenskommelse som nåtts i Sudan,

–  med beaktande av uttalandet av den 18 januari 2022 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den senaste situationen i Sudan,

–  med beaktande av uttalandet av den 18 november 2021 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som fördömer att fredliga demonstranter i Sudan har dödats,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2524 (2020) som inrättade UN Integrated Transition Assistance Mission in Sudan (Unitams),

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Sudan har anslutit sig till,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter,

–  med beaktande av FN:s uppförandekod för tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter,

–  med beaktande av Sudans konstitutionella förklaring från augusti 2019,

–  med beaktande av Cotonouavtalet(1),

–  med beaktande av Jubaavtalet för fred i Sudan från oktober 2020,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av den gemensamma strategin Afrika–EU,

—  med beaktande av resolutionen av den 11 mars 2021 från den gemensamma parlamentariska församlingen för staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och EU om demokrati och respekt för konstitutionerna i EU och AVS-länderna,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Före den kupp som ägde rum den 25 oktober 2021 hade sudanesiska militära och civila ledare delat på makten sedan i augusti 2019 då den auktoritära ledaren Omar al-Bashir tvingades bort till följd av demonstrationer som krävde civilt styre. Avtalet om maktdelning mellan militära och civila aktörer ledde till att det suveräna rådet inrättades som landets kollektiva statschef.

B.  Det suveräna rådet bestod ursprungligen av fem civila, utvalda av Krafterna för frihet och förändring (FFC), fem militära företrädare, utvalda av det militära övergångsrådet (TMC) och en civilperson, utvald genom en överenskommelse mellan FFC och TMC. I enlighet med Sudans konstitutionella förklaring från 2019 skulle ordföranden för det suveräna rådet, för de första 21 månaderna av den 39 månader långa övergångsperioden, utses av de fem militära medlemmarna i rådet, och för de resterande 18 månaderna skulle ordföranden väljas av de fem civila medlemmar som FFC valt ut. Övergången från den nuvarande ordföranden, general Abdel Fattah al-Burhan, till civilt styre skulle ha ägt rum den 9 december 2021. Enligt det konstitutionella dokument som reglerar övergångsperioden ska allmänna val hållas i Sudan senast i juli 2023.

C.   2019 års avtal om maktdelning slogs i spillror den 25 oktober 2021 då den militära ledaren, general Abdel Fattah al-Burhan, genomförde en kupp, utlyste undantagstillstånd, upplöste det maktuppdelade suveräna rådet, avskedade den civila regeringen och tillfälligt frihetsberövade premiärminister Abdalla Hamdok och hans grupp av ministrar samt andra aktivister och politiker, något som fördömdes av det internationella samfundet och ledde till utbredda protester i Sudan. Kuppen satte stopp för övergången till ett civilt ledd suveränt råd.

D.   Den 21 november 2021 undertecknade Hamdok ett avtal med general al-Burhan som gjorde att han släpptes från sin husarrest och att han kunde fortsätta som premiärminister. Hamdok gick med på att återuppta sin post för att fortsätta de demokratiska reformerna och leda en ny teknokratisk regering fram till dess att val kunde hållas. Många demokratiaktivister, grupper i det civila samhället och civila ledare förkastade detta avtal. Premiärminister Hamdok avgick den 2 januari 2022 efter landsomfattande protester för demokrati, och hänvisade till de militära generalernas motstånd mot ett ökat civilt styre.

E.  General al-Burhan tillsatte personer med koppling till al-Bashirregimen på nyckelpositioner, bland annat i statligt ägda medier och centralbanken, och avskedade riksåklagaren och cheferna för en kommitté som undersökte olagliga ekonomiska vinster som gjorts under al-Bashirs tre år vid makten. Den 24 december 2021 gav al‑Burhan underrättelsetjänsten, snabbinsatsstyrkorna och armén befogenhet att leta efter, kvarhålla, förhöra personer samt konfiskera egendom – en befogenhet som tidigare var förbehållen polisen och åklagarna. Medlemmar av dessa styrkor beviljades också immunitet från åtal, vilket endast kan hävas av ledarna i det suveräna rådet.

F.  Efter militärkuppen den 25 oktober 2021 har medborgarna fortsatt att anordna fredliga massdemonstrationer mot militären, som i sin tur har fortsatt att reagera med våld och extrema åtgärder, bland annat med skarp ammunition, tårgas och chockgranater, vilket har lett till att minst 70 demonstranter dödats och hundratals fler skadats och fängslats.

G.  Säkerhetsstyrkorna ska ha använt sexuellt våld, och FN utreder för närvarande rapporter från 13 kvinnor och flickor som uppger att de utsatts för våldtäkt eller gruppvåldtäkt, medan andra kvinnor utsattes för sexuella trakasserier av säkerhetsstyrkorna under demonstrationerna i Khartoum den 19 december 2021. En stor del av internet har stängts ned och kommunikationen har störts, utöver rapporter om att journalister gjorts till måltavlor och utsatts för godtyckliga gripanden och blivit angripna.

H.  Sudanesiska kvinnor och ungdomar spelade en viktig roll i landets övergång till demokrati. Kvinnor, särskilt i början av demokratirörelsen, har gång på gång utsatts för våld, inbegripet sexuellt våld, och förövarna av dessa omänskliga brott är fortfarande ostraffade.

I.  Det har kommit alarmerande rapporter om att säkerhetsstyrkor tar sig in på sjukhus för att gripa demonstranter, hindra skadade från att få vård samt hota och skrämma vårdpersonalen. Världshälsoorganisationen har rapporterat 15 attacker mot hälso- och sjukvårdspersonal och vårdinrättningar sedan november 2021.

J.  Reaktionen på protesterna är en kränkning av bland annat rätten till mötes-, förenings- och yttrandefrihet, rätten till personlig frihet och förbudet mot tortyr och misshandel, vilka garanteras i regionala och internationella fördrag som Sudan är part i.

K.  Människorättssituationen i Sudan fortsätter att försämras och sudanesiska civilsamhällesaktivister har under de senaste månaderna blivit alltmer utsatta. Flera aktivister uppges ha försvunnit och deras kvarlevor har senare påträffats med tydliga tecken på tortyr. Det har förekommit godtyckliga gripanden av civila, människorättsförsvarare, aktivister, journalister och politiska ledare och de har satts i isoleringscell.

L.  Unitams inledde den 8 januari 2022 samråd för att återupprätta övergången till demokrati med syftet att låta militärer, rebellgrupper, politiska partier, proteströrelser, det civila samhället och kvinnogrupper delta i processen. Även om detta på det stora hela har välkomnats både i Sudan och från internationellt håll är vissa delar av samhället fortfarande starkt emot att på något sätt dela makten med militärer.

M.  De sudanesiska medborgarna fortsätter att leva med en stigande inflation, och FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP) rapporterar en årlig ökning på mer än 300 % och extrema prisökningar på bränsle och basvaror, i kombination med brist på grundläggande tjänster, vilket innebär att många inte kan tillgodose sina grundläggande behov och försörja sig själva, och att demonstranterna känner sig alltmer frustrerade. Premiärminister Hamdok spelade en viktig roll i förhandlingarna om skuldlättnader och övertygade USA om att ta bort Sudan från sin lista över länder som sponsrar terrorism. Många militära befälhavare sägs kontrollera omkring 250 företag i viktiga delar av den sudanesiska ekonomin, såsom guld-, gummi- och köttexporten.

N.  2021 beviljade Internationella valutafonden (IMF) Sudan ett lån på 2,5 miljarder US-dollar och godkände tillsammans med Världsbanken Sudans begäran om skuldlättnader enligt initiativet för kraftigt skuldtyngda fattiga länder, vilket kräver att omfattande ekonomiska reformer antas, och även att vissa subventioner avskaffas. Kuppen riskerar att undergräva detta.

O.  Efter kuppen stängde Afrikanska unionen ute Sudan från all sin verksamhet. Flera stater och multilaterala organisationer, däribland IMF, avbröt utländskt bistånd och stoppade utbetalningar. EU meddelade att dess stöd till Sudan kommer att äventyras om den konstitutionella ordningen inte återupprättas. Många tredjeländer har ett aktivt engagemang i Sudan, bland annat genom vapenleveranser, politiskt stöd och finansiella flöden kopplade till råvaror och guld. Dessa länder påverkar stabiliteten i regionen och representerar olika mål och långsiktiga strategier. Deras motstridiga intressen är en utmaning för Sudans och regionens fortsatta utveckling och spär på de redan stora spänningarna på Afrikas horn, vilket inte kommer att göra det lättare att hitta en politisk lösning på situationen i Etiopien.

P.  Säkerhetssituationen i hela Sudan fortsätter att försämras, särskilt i Östra Darfur, där hundratals civila har dödats och tusentals fördrivits förutom det stora antalet interna flyktingar och mord i Södra Kordofan. Enligt FN kommer 6,2 miljoner civila att behöva humanitärt bistånd under 2022, och enligt Världslivsmedelsprogrammet lider 2,7 miljoner människor av en akut osäker livsmedelsförsörjning. Den humanitära situationen har förvärrats av covid-19-krisen och flyktingströmmen från konflikten i Etiopien.

Q.  Den 4 augusti 2021 hade Sudans regering enhälligt enats om att bli part i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC), i avvaktan på godkännande från det suveräna rådet, och skulle därmed bli skyldig att överlämna alla misstänkta som anklagats av ICC för brott som begicks i Darfur mellan 2003 och 2004, däribland den tidigare presidenten Omar al-Bashir. Tyvärr har inga framsteg gjorts när det gäller inrättandet av en särskild brottmålsdomstol i Darfur, i enlighet med Jubaavtalet.

R.  Den 3 juni 2021 förlängde FN:s säkerhetsråd Unitams mandat, vars uppgift är att bistå de sudanesiska myndigheterna under övergången till demokrati, till juni 2022.

S.  Sedan september 2019 har EU, främst via sin förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, tillhandahållit över 88 miljoner euro i utvecklingsbistånd till stöd för politiska och ekonomiska reformer i syfte att bidra till fred och stabilitet i Sudan.

T.  Den 12 november 2021 utsåg Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Adama Dieng till människorättsexpert i Sudan. Adama Dieng har i uppdrag att utarbeta en skriftlig rapport som högkommissarien ska lägga fram för FN:s råd för mänskliga rättigheter vid dess 50:e session i juni 2022.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt att dussintals sudanesiska demonstranter dödats och hundratals sårats, bland annat genom sexuellt våld, av säkerhetsstyrkor och andra väpnade grupper sedan militärkuppen den 25 oktober 2021. Parlamentet framhåller det sudanesiska folkets mötesfrihet och rätt att utöva sina grundläggande rättigheter för att demokratin ska återupprättas och deras grundläggande behov tillgodoses. Parlamentet uppmanar alla berörda sudanesiska parter att respektera rättsstatsprincipen enligt vad som fastställs i den konstitutionella förklaringen från 2019.

2.  Europaparlamentet fördömer militärkuppen den 25 oktober 2021 och erinrar om det akuta behovet av att Sudans militärledning åter bekänner sig till landets demokratiska övergång och hörsammar det sudanesiska folkets krav på frihet, fred och rättvisa. Parlamentet begär att den sudanesiska militärledningen fastställer tydliga tidtabeller och processer för att återgå till den tidigare överenskomna övergången, bland annat genom att upprätta den verkställande, lagstiftande och dömande makten, skapa mekanismer för ansvarsutkrävande och lägga grunden till val.

3.  Europaparlamentet fördömer alla våldshandlingar mot fredliga demonstranter, aktivister, journalister och alla andra som fredligt utövar sin rätt till yttrande-, förenings- eller mötesfrihet. Parlamentet kräver att alla som för närvarande sitter frihetsberövade utan åtal eller rättegång omedelbart ska friges, att alla åtalade ska få full tillgång till juridiskt ombud och att undantagstillståndet omedelbart ska upphävas. Parlamentet uppmanar de sudanesiska myndigheterna att omedelbart sätta stopp för alla olagliga frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden. Parlamentet erinrar om att Sudans väpnade styrkor inte har några juridiska befogenheter att frihetsberöva civila eller att ta på sig några brottsbekämpande funktioner, eftersom behörigheten att gripa och anhålla civila är begränsad till polis och åklagare sedan den 21 januari 2021. Parlamentet beklagar den fortsatta nedstängningen av internettjänster.

4.  Europaparlamentet fördömer skarpt säkerhetsstyrkornas påstådda attacker mot sjukvårdsinrättningar. Parlamentet uppmanar de sudanesiska myndigheterna att låta alla sårade få behandling. Parlamentet erinrar om att riktade attacker mot vårdpersonal, patienter och anläggningar är ett flagrant brott mot internationell humanitär rätt.

5.  Europaparlamentet vill att det görs oberoende utredningar av dödsfallen och tillhörande våld och att förövarna ställs till svars. Parlamentet stöder kraven på att ett oberoende internationellt undersökningsuppdrag ska utreda rapporterna om våld mot demonstranter sedan militärkuppen i oktober 2021. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med regionala och internationella organ för att underlätta detta och noga övervaka händelserna i landet och att se till att alla människorättsbrott utreds så att förövarna kan lagföras. Parlamentet understryker att liknande utredningar av brott som begåtts både under Omar al-Bashirs styre och under övergångsperioden 2019 måste fortsätta.

6.  Europaparlamentet stöder kraftfullt Unitams insatser för att underlätta diskussioner om en lösning på den politiska krisen. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer i Sudan att medverka i denna dialog för att återupprätta övergången till ett civilt styre i linje med den konstitutionella förklaringen från 2019 och tillmötesgå det sudanesiska folkets önskan om större frihet, demokrati, fred, rättvisa och välstånd. Parlamentet är fast övertygat om att utnämningen av den nye civile premiärministern och dennes kabinett bör ske på grundval av just en sådan intern sudanesisk dialog för att skapa trovärdighet och acceptans i det sudanesiska civilsamhället, som har gjort klart att det avvisar varje form av auktoritärt styre och vill ha en verklig och varaktig övergång till demokrati. Parlamentet uppmanar alla regionala aktörer att handla med ärligt uppsåt, stödja en civil regering och avstå från stöd till snabbinsatsstyrkorna, vars medlemmar omedelbart måste avlägsnas från polisarbete och brottsbekämpning för den allmänna säkerhetens skull i Sudan.

7.  Europaparlamentet betonar att reformprocessen i enlighet med den konstitutionella förklaringen från 2019 måste vara inkluderande och ledas av Sudan, fastställa tydliga tidtabeller och processer för att upprätta den lagstiftande och oberoende dömande makten, skapa mekanismer för ansvarsutkrävande och genomföra inkluderande, rättvisa och öppna val så snart som möjligt. Parlamentet betonar att dialogen måste vara helt inkluderande och representativ för tidigare marginaliserade grupper, bland annat kvinnor, ungdomar och minoriteter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt stödja denna process.

8.  Europaparlamentet fördömer och oroas djupt över den alarmerande ökningen av våldet i Darfur och Södra Kordofan. Parlamentet uppmanar internationella övervakare att rikta om sin uppmärksamhet på Darfur och Södra Kordofan för att skydda lokalbefolkningen mot våld, skada och massförflyttning.

9.  Europaparlamentet begär att säkerhetsstyrkorna och andra väpnade grupper omedelbart slutar att använda våld mot civilpersoner och biståndsarbetare i hela landet, särskilt i Darfur. Parlamentet fördömer lokala milisgruppers plundring den 29 december 2021 av livsmedelslagret tillhörande FN:s livsmedelsprogram i El-Fasher i Norra Darfur, som innehåller livsmedel för hundratusentals människor med otrygg livsmedelsförsörjning i området. Parlamentet understryker med kraft att humanitärt bistånd aldrig får bli måltavla i någon konflikt.

10.  Europaparlamentet upprepar kravet på att ex-president Omar al-Bashir ska ställas till svars för de människorättsbrott som begicks mot sudanesiska civilpersoner under hans auktoritära styre, däribland folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Parlamentet ställer sig bakom att han, tillsammans med den förre försvarsministern Abdelrahim Mohamed Hussein och ministern för humanitära frågor Ahmed Haroun, överlämnas till ICC för sin delaktighet i kriget i Darfur.

11.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att Sudan ska ratificera Romstadgan för ICC, samarbeta fullt ut med ICC och verkställa utestående arresteringsorder. Parlamentet uppmanar Sudan att avskeda tjänstemän samt anställda inom säkerhetsstyrkorna som varit inblandade i allvarliga människorättsbrott och krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar med kraft alla politiska aktörer att prioritera inrättandet av den särskilda brottmålsdomstolen i Darfur såsom detta fastställdes i Jubaförklaringen om enighet och integration, som ingicks 2006 mellan Sudanesiska folkets befrielsearmé och Sydsudans försvarsstyrkor.

12.  Europaparlamentet uppmanar Sudan att fördöma den sudanesiska militärens försök att behålla ägandet av och kontrollen över strategiska industrier och företag och därigenom vända reformprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta omfattande mekanismer för tillbörlig aktsamhet i förbindelserna med sådana sektorer och att fullt ut utnyttja bestämmelserna i EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter mot enskilda personer när så är lämpligt.

13.  Europaparlamentet fördömer militärens försök att undergräva Sudans institutioner genom att avsätta statliga tjänstemän som utsågs under övergångsperioden och ersätta dem med andra som är lierade med den tidigare al-Bashirregimen. Parlamentet understryker att tjänstemän som avsatts av regimen måste återfå sina tjänster.

14.  Europaparlamentet stöder uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten av den 18 november 2021 om att allvarliga konsekvenser för det ekonomiska stödet från EU väntar om den konstitutionella ordningen inte återinförs i sin helhet. Parlamentet framhåller dock behovet av fortsatt EU-stöd till grundläggande tjänster som hälso- och sjukvård och utbildning. Parlamentet välkomnar därför det bidrag på 10 miljoner euro till livsviktigt livsmedelsbistånd som FN:s livsmedelsprogram i Sudan fick i december 2021 via kommissionens generaldirektorat för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder, utöver det bidrag på 13 miljoner euro som erhölls i början av 2021.

15.  Europaparlamentet är bekymrat över att EU:s migrationssamarbete med Sudan ofta utnyttjas av militärregimen som en ursäkt för att stärka sin kapacitet att kontrollera och förtrycka människor, till exempel genom att stärka övervakningskapaciteten, även vid gränserna, och tillhandahålla utrustning. Parlamentet uppmanar därför EU att säkerställa fullständig insyn i projekt med Sudan på säkerhetsområdet, bland annat alla planerade verksamheter och mottagare av EU-stöd och nationellt stöd. Parlamentet framhåller behovet av att fortlöpande granska EU:s linje i fråga om migration, hållbar utveckling, humanitärt bistånd och god samhällsstyrning och samtidigt stärka civilsamhället och uppmuntra demokratiska reformer med sikte på en inkluderande politisk utveckling i Sudan.

16.  Europaparlamentet efterlyser än en gång ett EU-omfattande förbud mot att någon som helst form av säkerhetsutrustning som används eller kan användas för internt förtryck, däribland internetövervakningsteknik, exporteras eller säljs till, eller moderniseras eller underhålls i, länder med ett undermåligt facit på människorättsområdet, såsom Sudan. Parlamentet begär omgående att alla länder i regionen hörsammar detta.

17.  Europaparlamentet uppmanar världssamfundet att förena sig med EU i stödet till civilsamhället och till demokratiska aktörer, och erinrar länder utanför EU, särskilt regionala aktörer med stark närvaro och starkt inflytande i Sudan, om deras internationella ansvar och om det betydande bidrag de skulle kunna lämna till ett fritt, fredligt och demokratiskt Sudan, vilket skulle ligga i alla ovannämnda aktörers långsiktiga intresse.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation i Sudan och medlemsstaternas representation i Sudan att till fullo tillämpa EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare, bland annat genom att ansöka om fängelsebesök, övervaka rättegångar, göra offentliga uttalanden, ta upp fall med myndigheter på alla nivåer och utfärda nödvisum när så är lämpligt.

19.  Europaparlamentet vill att situationen i Sudan diskuteras aktivt vid nästa möte i rådet (utrikes frågor) den 24 januari 2022.

20.  Europaparlamentet erkänner och välkomnar insatserna av Annette Weber, EU:s särskilda representant för Afrikas horn, Volker Perthes, FN:s generalsekreterares särskilda representant för Sudan och chef för Unitams, i dennes förmedlingsroll, och Adama Dieng, FN:s människorättsexpert för Sudan, och upprepar sitt fulla stöd till deras viktiga arbete. Parlamentet uttrycker sin tacksamhet för det betydande arbete som gjorts av medarbetarna vid EU:s delegation i Sudan och av FN:s kontor och andra internationella organisationer.

21.  Europaparlamentet uttrycker sin tacksamhet mot Sudan för dess ansträngningar att ge skydd åt de runt 70 000 flyktingar från Etiopien som för närvarande uppehåller sig i Sudan.

22.  Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen och andra regionala organisationer, såsom den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten och den gemensamma marknaden för östra och södra Afrika, att aktivt samarbeta med Sudan och stödja ansträngningarna att säkerställa en fredlig och varaktig demokratisk övergång.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, de sudanesiska myndigheterna, Afrikanska unionen, FN:s generalsekreterare, den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten, den gemensamma marknaden för östra och södra Afrika, Egyptens regering och parlament, Gulfstaternas samarbetsråd, medordförandena för den gemensamma parlamentariska AKS–EU-församlingen och Panafrikanska parlamentet.

(1) EUT L 317, 15.12.2000, s. 3.

Senaste uppdatering: 11 april 2022Rättsligt meddelande - Integritetspolicy