Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 110–113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om harmonisering av lagstiftningen rörande omsättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter,

–  med beaktande av artiklarna 114–118 i EUF-fördraget om skatter som indirekt påverkar förverkligandet av den inre marknaden,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport om beskattning Annual Report on Taxation 2021 – Review of taxation policies in the EU Member States,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2020 Handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (COM(2020)0312),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2021 Företagsbeskattning för 2000-talet (COM(2021)0251),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 september 2020 En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan (COM(2020)0590),

–  med beaktande av kommissionens landsspecifika rekommendationer som offentliggjorts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och dess bedömningar av de planer för återhämtning och resiliens som lämnats in av medlemsstaterna som en del av faciliteten för återhämtning och resiliens,

–  med beaktande av kommissionens undersökning från 2020 om beskattningstrender (Taxation policies in the European Union),

–  med beaktande av rådets (ekonomiska och finansiella frågor) slutsatser av den 1 december 1997 om skattepolitik – Resolution av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 1 december 1997 om en uppförandekod för företagsbeskattning – Beskattning av inkomster från sparande(1),

–  med beaktande av kommissionens rapport från den 29 september 2015 om skattereformer i EU:s medlemsstater 2015 – skattepolitiska utmaningar för ekonomisk tillväxt och finanspolitisk hållbarhet (Tax reforms in EU Member States 2015 - Tax policy challenges for economic growth and fiscal sustainability),

–  med beaktande av den översikt över de förmånliga skattesystem som har granskats av uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) sedan den inrättades i mars 1998,

–  med beaktande av rapporten av den 21 april 2021 från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Tax Policy Reforms 2021 – Special Edition on Tax Policy during the Covid-19 Pandemic,

–  med beaktande av tvåpelarlösningen för att ta itu med de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin från OECD/G20:s inkluderande ramverk för urholkning av skattebasen och överföring av vinster,

–  med beaktande av OECD:s rapport av den 19 maj 2020 Tax and Fiscal Policy in Response to the Coronavirus Crisis: Strengthening Confidence and Resilience,

–  med beaktande av Internationella valutafondens policydokument av den 25 maj 2021 Taxing Multinationals in Europe,

–  med beaktande av sitt initiativbetänkande om reformering av EU:s politik mot skadlig skattepraxis (inbegripet reformen av uppförandekodgruppen),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2021 om reformering av EU:s politik mot skadlig skattepraxis (inbegripet reformen av uppförandekodgruppen)(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna(3).

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2019 om jämställdhet och skattepolitik i EU(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2021 om Pandoradokumenten, konsekvenser för ansträngningarna att bekämpa penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande(5),

–  med beaktande av rapporten från Europeiska observatoriet för skattefrågor New forms of Tax Competition in the European Union: an Empirical Investigation, som offentliggjordes i november 2021,

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG(6) (direktiv om administrativt samarbete),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0348/2021), och av följande skäl:

A.  Frågan om skadlig skattepraxis diskuterades, och reformer föreslogs, i parlamentets resolution av den 7 oktober 2021 om reformering av EU:s politik mot skadlig skattepraxis (inbegripet reformen av uppförandekodgruppen). De kortsiktiga effekterna av covid-19-pandemin och den långsiktiga strukturella omvandlingen till följd av demografiska trender, digitalisering och omställningen till en koldioxidneutral ekonomisk modell har påverkat medlemsstaternas val när det gäller utformningen av den framtida skattepolitiken.

B.  Även om skattepolitiken i stor utsträckning förblir medlemsstaternas ansvar, kräver den inre marknaden harmonisering och samordning vid fastställandet av skattepolitiken för att främja integrationen av den inre marknaden och förhindra en urholkning av skattebasen. Nationella åtgärder kan påverka skatteuppbörden i andra medlemsstater och kan ha en snedvridande effekt på både rättvis konkurrens och investeringar.

C.  Fragmenteringen av skattepolitiken skapar diverse hinder för medborgare och företag på den inre marknaden, särskilt för små och medelstora företag, bland annat rättslig osäkerhet, byråkrati, risk för dubbelbeskattning och svårigheter att begära återbetalning av skatt. Dessa hinder avskräcker från gränsöverskridande ekonomisk verksamhet och kan snedvrida den inre marknaden. Fragmenteringen av politiken skapar på samma sätt risker för skattemyndigheterna, såsom dubbel icke-beskattning och arbitrage (t.ex. skatteplanering och aggressiva skatteflyktsmetoder). Medlemsstaterna fortsätter att förlora skatteintäkter till följd av skadlig skattepraxis på grund av kryphål mellan medlemsstaternas skattelagstiftning eller mellan medlemsstater och tredjeländer, och uppskattningarna av de intäkter som går förlorade på grund av företags skatteflykt varierar mellan 36–37 miljarder euro och 160–190 miljarder euro per år. Fragmenteringen av politiken ökar skattemyndigheternas verkställighetskostnader.

D.  Inom EU:s sociala marknadsekonomi bör man genom adekvata skattenivåer och enkla och tydliga skattelagar eftersträva en så liten snedvridande effekt som möjligt. En sund skattepolitik bör stödja uppfyllandet av de politiska mål som anges i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och därmed leda till mer rättvisa och hållbara samhällen och förbättra EU:s och dess medlemsstaters konkurrenskraft. Den ekonomiska återhämtningen och utmaningarna i samband med klimatkrisen, den ekologiska omställningen och digitaliseringen av ekonomin innebär djupgående förändringar och en omvärdering av den nuvarande skattepolitiken. Skatteåtgärder bör inte hindra privata initiativ som skapar ekonomisk tillväxt, blåser nytt liv i ländernas ekonomier och främjar skapandet av arbetstillfällen i EU.

E.  Effektiva skattesystem är transparenta, lätta att efterleva och genererar stabila skatteintäkter. Tillväxtorienterade skattereformer flyttar skattebördan till konsumtions- och fastighetsskatter och syftar till att bredda skattebasen.

F.  Motiven bakom nationella skattereformer skiljer sig från fall till fall och återspeglar de strukturella särdragen i medlemsstaternas ekonomier. De kan innefatta motiv såsom att göra beskattningen mer tillförlitlig och säker, möjliggöra ekonomisk tillväxt, öka intäkterna, förbättra fördelningen, skapa incitament för beteenden och hålla jämna steg med strukturella förändringar i ekonomin.

G.  Den totala skattenivån (dvs. skatter och obligatoriska sociala avgifter) skiljer sig rejält mellan medlemsstaterna, vilket framgår av att skatteuttaget som andel av BNP varierade mellan 22,1 % i Irland och 46,1 % i Danmark 2019. Sammantaget är skattetrycket i EU (40,1 %) högre än i vissa andra avancerade ekonomier (genomsnittet för OECD var 34,3 % 2018). Den viktade genomsnittliga lagstadgade bolagsskattesatsen i OECD‑länderna sjönk från 46,52 % 1980 till 25,85 % 2020, vilket motsvarar en minskning på 44 % under de senaste 40 åren.

H.  Sammantaget har skattemixens sammansättning i EU i stort sett varit stabil under perioden 2004–2019, medan de totala skatteintäkterna har ökat något. Skattemixens sammansättning (relativa andelar av skatt på arbete, konsumtionskatt, kapitalskatt, miljöskatt och andra skatter) varierar avsevärt i EU, och vissa medlemsstater har en mer tillväxtvänlig skattemix än andra.

I.  Den starka skattekonkurrensen i EU verkar ha varit en betydande drivkraft bakom den branta nedgången i bolagsskattesatserna, som gjort att den genomsnittliga europeiska bolagsskattesatsen kommit under genomsnittet bland OECD-länderna.

J.  Under pandemin genomförde många länder skattereformer för att stödja ekonomin, och endast en del av dessa åtgärder var tillfälliga. Dessa skattereformer omfattade omedelbara lättnader för företag och hushåll, såsom betalningsanstånd, ökade möjligheter till förlustutjämning framåt och snabbare skatteåterbetalningar, samt stimulansåtgärder inriktade på återhämtning.

K.  I G20:s och OECD:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster enades man om en reform av det internationella skattesystemet genom en lösning med två pelare för att hantera de utmaningar som digitaliseringen av ekonomin medför, inbegripet en lägsta effektiv bolagsskattesats på 15 %.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet påminner om att det står medlemsstaterna fritt att besluta om sin egen ekonomiska politik och i synnerhet om sin egen skattepolitik inom ramen för EU‑fördragen och i den mån EU-lagstiftningen införlivas och tillämpas korrekt, trots att detta kan leda till en fragmentering av politiken och ojämlika konkurrensvillkor i EU. Parlamentet påminner om att detta möjliggör en rättvis konkurrens och begränsar snedvridningarna av EU:s inre marknad.

2.  Europaparlamentet konstaterar att den inre marknaden i EU, med fri rörlighet för produktionsfaktorer och nära ekonomiska förbindelser med grannar utanför EU, har genererat stora handels-, investerings- och finansflöden mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar att detta stora ömsesidiga beroende har gjort varje lands skattebas och skattesats känslig för andra länders och har i synnerhet inneburit att bolagsskatten har fått större betydelse.

Konsekvenser för små och medelstora företag

3.  Europaparlamentet noterar att de beräknade kostnaderna för att efterleva skattereglerna för stora multinationella företag uppgår till omkring 2 % av de skatter som betalats, medan samma kostnader för små och medelstora företag uppskattas till omkring 30 % av de skatter som betalats. Påminner om att de europeiska företagen, särskilt små och medelstora företag, är de främsta pådrivarna av den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet påminner om att vissa medlemsstater har utvecklat system som skulle beskatta vinster som gjorts i ett internationellt sammanhang till en lägre skattesats än den nationella nominella skattesatsen, vilket skulle ge små och medelstora företag en konkurrensnackdel(7). Parlamentet noterar dessutom att empiriska data visar att multinationella företag tenderar att få sina vinster mindre beskattade än motsvarande nationella företag, vilket återspeglar en vinstöverföring från högt beskattade anknutna enheter till lågt beskattade enheter.

4.  Europaparlamentet betonar att skillnader i nationella skattesystem kan utgöra hinder för små och medelstora företag som försöker bedriva verksamhet över gränserna. Parlamentet betonar att små och medelstora företag, jämfört med multinationella företag, har mindre resurser att spendera på efterlevnad av skatteregler och skatteoptimering. Parlamentet påpekar att andelen utgifter som används för att efterleva skattereglerna är högre för små och medelstora företag än för multinationella företag.

5.  Europaparlamentet konstaterar att harmoniseringen av skattebasen, såsom den gemensamma bolagsskattebasen eller regelverket för inkomstbeskattning (Business in Europe: Framework for Income Taxation, BEFIT) skulle kunna minska kostnaderna för efterlevnaden av skatteregler för små och medelstora företag som är verksamma i mer än en medlemsstat. Parlamentet välkomnar därför kommissionens meddelande om företagsbeskattning för 2000-talet, där det anges att ”avsaknaden av ett gemensamt bolagsskattesystem på den inre marknaden hämmar konkurrenskraften (...). Detta skapar en konkurrensnackdel jämfört med marknader i tredjeländer”. Parlamentet upprepar att beskattning av vinster i det land där den ekonomiska verksamheten äger rum kommer att göra det möjligt för regeringarna att erbjuda lika villkor för sina små och medelstora företag. Parlamentet betonar behovet av att beskatta företag med hjälp av en rättvis och effektiv formel för fördelning av beskattningsrätten mellan länder som tar hänsyn till faktorer såsom arbetskraften och förekomsten av materiella tillgångar. Parlamentet noterar att offentliggörandet av kommissionens BEFIT-förslag förväntas ske först 2023. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda antagandeprocessen och uppmanar medlemsstaterna att snabbt enas om ett ambitiöst förslag till ett europeiskt regelverk för bolagsbeskattning.

6.  Europaparlamentet noterar att parlamentet, i dialog med experter, nationella parlament och medborgare, kommer att bidra till att utveckla vägledande principer innan kommissionen lägger fram sitt BEFIT-förslag 2023.

7.  Europaparlamentet noterar att många medlemsstater liksom EU har infört särskilda system som gynnar små och medelstora företag, såsom särskilda momsregler, för att kompensera för de högre effektiva skattesatserna och de högre efterlevnadskostnaderna för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att en omfattande användning av en sådan särbehandling, även om den generellt sett är positiv, kan riskera att leda till ytterligare snedvridningar och ytterligare möjligheter till aggressiv skatteplanering, och kan ytterligare öka systemets övergripande komplexitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma skatteförmåner för små och medelstora företag på ett sätt som är förenligt med det övergripande skattesystemet och inte uppmuntrar små och medelstora företag att förbli små.

8.  Europaparlamentet noterar att små och medelstora företag ofta har svårare att absorbera eller finansiera förluster än större företag på grund av mer begränsade kassaflöden. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens rekommendation av den 18 maj 2021 om den skattemässiga behandlingen av förluster under covid‑19‑krisen(8), och uppmanar medlemsstaterna att beakta dessa rekommendationer.

Harmonisering och samordning av skattepolitiken

9.  Europaparlamentet betonar att fragmenteringen av den nationella skattepolitiken kan ha en snedvridande effekt på EU:s inre marknad och kan vara skadlig för EU:s ekonomi. Parlamentet gläder sig över att EU har utvecklat samordningsmekanismer såsom peer review-förfaranden inom uppförandekodgruppen och landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser att båda dessa mekanismer behöver förbättras. Parlamentet understryker att medlemsstaterna inom uppförandekodgruppen bör undersöka på nytt, ändra eller avskaffa sina befintliga skatteåtgärder som utgör skadlig skattekonkurrens, samt avstå från att införa nya i framtiden. Parlamentet påminner i detta avseende om sin ståndpunkt från oktober 2021 om en reform av uppförandekodgruppens kriterier, tillämpningsområde och styrning för att säkerställa rättvis beskattning inom EU.

10.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen rekommenderade sex medlemsstater att begränsa den aggressiva skatteplaneringen inom ramen för de landsspecifika rekommendationerna för 2020. Parlamentet erkänner de landsspecifika rekommendationernas positiva inverkan när det gäller att främja nödvändiga skattereformer i de medlemsstater som fick rekommendationer avseende aggressiv skatteplanering, men beklagar samtidigt att vissa medlemsstater ännu inte har tagit itu med de landsspecifika rekommendationerna avseende aggressiv skatteplanering.

11.  Europaparlamentet påminner om att faciliteten för återhämtning och resiliens och de landsspecifika rekommendationerna, inbegripet de som rör beskattning, är nära kopplade till varandra, i enlighet med vad som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens(9).

12.  Europaparlamentet betonar att direktivet om administrativt samarbete (DAC) sedan 2011 har fastställt regler för samarbete mellan medlemsstaternas skattemyndigheter i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Parlamentet gläder sig över att DAC:s tillämpningsområde sedan 2011 kontinuerligt har utvidgats till att omfatta nya områden för att stävja skattebedrägerier och skatteflykt och att avsevärda framsteg har gjorts under de senaste årtiondena. Parlamentet påminner om sin genomföranderapport som antogs i september 2021 och som identifierar brister i medlemsstaternas konkreta genomförande av DAC och betonar behovet av att stärka informationsutbytet mellan nationella skattemyndigheter.

13.  Europaparlamentet noterar begränsningarna i den nuvarande beslutsprocessen i rådet när det gäller att tillgodose de lagstiftningsmässiga behoven för att främja samordning mellan medlemsstaterna och bekämpa skadlig skattepraxis. Parlamentet vill att alla möjligheter som EUF-fördraget erbjuder ska undersökas. Parlamentet påminner om att det förfarande som fastställs i artikel 116 i EUF-fördraget kan tillämpas när skadlig skattepraxis snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

14.  Europaparlamentet betonar att för att uppnå maximal effekt bör den idealiska nivån för samordning av skattepolitiken vara på den internationella arenan genom G20/OECD. Parlamentet betonar dock att utvecklingsländerna bör delta fullt ut i förhandlingsprocessen. Parlamentet konstaterar att EU-skatteförslag baserade på internationella avtal alltid har haft större möjligheter att antas av rådet.

15.  Europaparlamentet medger dock att internationella förhandlingar på skatteområdet ibland har problem med att nå samförstånd och därför är långsamma när det gäller att åtgärda bristerna i det internationella skattesystemet. Parlamentet rekommenderar i sådana fall att EU överväger att föregå med gott exempel, utan att detta föregriper de internationella förhandlingarna.

16.  Europaparlamentet välkomnar den historiska överenskommelse som nåddes inom OECD:s och G20:s inkluderande ramverk om reformen av det internationella skattesystemet på basis av en lösning med två pelare i syfte att säkerställa en rättvisare vinstfördelning och beskattningsrätt mellan länder med avseende på de största och mest lönsamma multinationella företagen, vilket talar för att multinationella företag ska omfattas av en minimiskattesats på 15 %. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta och se till att överenskommelsen inom OECD:s och G20:s inkluderande ramverk om de två pelarna införlivas i EU‑lagstiftningen, såsom kommissionens ordförande tillkännagav i sin avsiktsförklaring om tillståndet i unionen 2021. Parlamentet uppmanar rådet att snabbt anta sådana förslag så att de kan träda i kraft från 2023. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att förespråka liknande internationella överenskommelser för andra typer av skatter där detta är möjligt.

Rekommendationer och områden för reformer

17.  Europaparlamentet påpekar att det på områden av stor betydelse för den inre marknadens funktion, såsom beskattning och kapitalmarknadsunionen, krävs mer harmonisering, antingen genom bättre samordning mellan medlemsstaterna eller genom EU-åtgärder.

18.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna fortfarande använder olika kriterier för att fastställa skattemässig hemvist, vilket skapar en risk för dubbelbeskattning eller dubbel icke-beskattning. Parlamentet påminner i detta sammanhang om de initiativ som beskrivs i kommissionens handlingsplan från juli 2020, som har som mål att ta fram ett lagstiftningsförslag 2022 eller 2023 för att klargöra var skattebetalare som är verksamma över gränserna i EU ska anses ha sin skattemässiga hemvist. Parlamentet ser fram emot detta förslag, som bör syfta till att säkerställa ett mer konsekvent fastställande av skatterättslig hemvist på den inre marknaden.

19.  Europaparlamentet konstaterar att digitalisering och ett starkt beroende av immateriella tillgångar, som utgör utmaningar för det nuvarande skattesystemet, kräver en hög grad av politisk samordning och harmonisering för att skapa lika spelregler och säkerställa att digitala företag på ett rättvist sätt bidrar till de samhällen där de gör affärer. Parlamentet noterar att vissa medlemsstater redan har infört nationella digitala skatter trots de pågående förhandlingarna på EU- och OECD-nivå. Parlamentet konstaterar att detta har haft en positiv inverkan på den internationella debatten. Parlamentet betonar att dessa nationella åtgärder bör fasas ut efter genomförandet av en effektiv internationell lösning.

20.  Europaparlamentet påminner om att EU enades om att införa en ny källa till egna medel baserad på en digital avgift för att finansiera återhämtningsinstrument NextGenerationEU och uppmanar kommissionen att lägga fram alternativa förslag som är förenliga med internationella åtaganden.

21.  Europaparlamentet beklagar att skillnader i förfarandena för källskatt och återbetalning av källskatt fortfarande utgör ett betydande hinder för ytterligare integration av kapitalmarknadsunionen. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande om ett förslag till lagstiftningsinitiativ för att införa ett gemensamt, standardiserat EU‑omfattande system för källskattelättnad.

22.  Europaparlamentet beklagar snedvridningen till förmån för skuldfinansiering i företagsbeskattningen som möjliggör generösa skatteavdrag på räntebetalningar, medan kostnader för finansiering genom eget kapital inte kan dras av på liknande sätt. Parlamentet framhåller den strukturella nackdelen för företag som är beroende av finansiering med eget kapital, särskilt om de är unga och små företag med dålig tillgång till krediter. Parlamentet noterar att den skevhet som gynnar skuldfinansiering kan uppmuntra företag att ta på sig för mycket skulder.

23.  Europaparlamentet noterar att snedvridningen till förmån för skuldfinansiering varierar avsevärt mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar att vissa medlemsstater har infört avdrag för eget kapital för att åtgärda detta problem. Parlamentet påminner om att en del av dessa avdrag för eget kapital har utnyttjats som skattekryphål som gör det möjligt för multinationella företag att på konstlad väg göra avdrag för nationella intresseandelar. Parlamentet betonar att en gemensam europeisk strategi skulle vara att föredra för att undvika snedvridningar på den inre marknaden.

24.  Europaparlamentet påminner om att sådan snedvridning kan åtgärdas antingen genom att man tillåter nya avdrag för kostnader i samband med finansiering med eget kapital eller genom att man minskar möjligheterna till ränteavdrag. Parlamentet påminner om sitt förslag att begränsa avdraget för lånekostnader som överstiger 20 % av skattebetalarens vinst före räntor, skatt, avskrivningar och amorteringar, medan rådet antog ett högre tröskelvärde på 30 %(10). Parlamentet påminner om att en andel på 30 % enligt OECD kan vara för hög för att effektivt förhindra urholkning av skattebasen och överföring av vinster(11).

25.  Europaparlamentet ser fram emot kommissionens förslag om ett avdrag för minskning av snedvridningen till förmån för skuldfinansiering. Kommissionen uppmanas med kraft att genomföra en grundlig konsekvensbedömning och införa effektiva bestämmelser mot skatteflykt för att undvika att ersättningar för eget kapital används som ett nytt verktyg för urholkning av skattebasen.

26.  Europaparlamentet konstaterar att den effektiva marginalskattesatsen (EMTR) kan vara en avgörande faktor för företag som fattar investeringsbeslut, tillsammans med infrastrukturens kvalitet, tillgången till utbildad, frisk arbetskraft och nationell stabilitet(12). Parlamentet konstaterar att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller den effektiva marginalskattesatsen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om vissa medlemsstater snedvrider konkurrensen genom att på konstlad väg sänka sina effektiva marginalskattesatser (EMTR), t.ex. genom påskyndade avskrivningsplaner eller justering av skatteavdragsmöjligheterna för vissa poster, och översända sina resultat till parlamentet.

27.  Europaparlamentet konstaterar att skattebeslut visserligen kan skapa rättslig klarhet för företag, men att de potentiellt också kan missbrukas genom beviljande av förmånlig skattebehandling. Parlamentet påpekar dock att ett enkelt skattesystem är det bästa sättet att skapa rättssäkerhet.

28.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen är beredd att utnyttja sin fördragsenliga roll för att bekämpa snedvridning av konkurrensen med hjälp av konkurrenslagstiftningen. Parlamentet beklagar att flera av kommissionens beslut på senare tid i uppmärksammade konkurrensmål på skatteområdet har ogiltigförklarats av nationella domstolar och Europeiska unionens domstol .

29.  Europaparlamentet framhåller att finansiellt ansvariga skatteincitament för privat forskning och utveckling (t.ex. genom skattelättnader, ökade avdrag eller justerade avskrivningsplaner) kan bidra till att öka en ekonomins totala utgifter för forskning och utveckling, vilket ofta medför positiva externa effekter. Parlamentet är dock oroat över att vissa typer av skatteincitament, såsom patentboxar/skatteförmåner för inkomster av immateriella tillgångar, inte bidrar nämnvärt till att öka utgifterna för forskning och utveckling och i praktiken kan snedvrida den inre marknaden genom att skapa incitament för överföring av vinster och aggressiv skatteplanering. Parlamentet konstaterar att skatteincitament bör syfta till att locka till sig investeringar i den reala ekonomin och därför bör vara utgiftsbaserade i stället för vinstbaserade för att bättre fokusera på bidrag till innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå riktlinjer för skatteincitament som inte snedvrider den inre marknaden, särskilt genom att främja incitament som är kostnadsbaserade och tidsbegränsade, utvärderas regelbundet, upphävs om de inte har några positiva effekter, är begränsade i geografiskt hänseende och snarare är partiella än fullständiga undantag.

30.  Europaparlamentet betonar att det kan vara motiverat med ytterligare harmonisering när det gäller skatteincitament för utgifter för forskning och utveckling. Parlamentet noterar att detta var en del av kommissionens ursprungliga förslag om en gemensam bolagsskattebas. Parlamentet beklagar att denna fråga inte togs upp i det nyligen offentliggjorda meddelandet om företagsbeskattning för 2000-talet.

31.  Europaparlamentet noterar att en stor del av budgetkapaciteten kanaliseras genom skatteincitament i form av undantag, avdrag, krediter, uppskov och sänkta skattesatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av alla icke ändamålsenliga skatteincitament och subventioner, särskilt sådana som är skadliga för miljön och som leder till negativa ekonomiska snedvridningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en granskningsram för skatteincitament i EU och att ålägga medlemsstaterna att offentliggöra de statsfinansiella kostnaderna för skatteincitament. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra årliga, detaljerade och offentliga kostnads-nyttoanalyser av varje skattebestämmelse. Parlamentet anser att skattesäkerheten skulle stärkas om medlemsstaterna hade en gemensam uppfattning om vilka skatteincitament som inte snedvrider konkurrensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för skatteincitament som inte snedvrider den inre marknaden.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att kompromissa om en kraftfull, begriplig och ambitiös reform av indirekt beskattning, främst när det gäller mervärdesskatt. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att minska komplexiteten och byråkratin och på lämpligt sätt ta itu med skattebedrägeri och skatteundandragande avseende mervärdesskatt för att bevara den inre marknadens integritet.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta reformera skatteförvaltningarna, påskynda digitaliseringen och börja genomföra strategiska metoder för att stödja små och medelstora företag i efterlevnaden av skattereglerna samt att identifiera möjligheter att minska bördorna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra sunda och robusta reformer när det gäller skattesystemens komplexitet, i syfte att minska byråkratin, den administrativa bördan och efterlevnadskostnaderna. Parlamentet påminner om att det finns ett stort mervärde när det gäller det europeiska samarbetet i denna fråga och utbytet av bästa praxis mellan skattemyndigheter.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja EU:s Fiscalisprogram för att förbättra samarbetet mellan skattemyndigheterna i deras reformarbete. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att inrätta ett Erasmusutbytesprogram för skattehandläggare för att uppmuntra anammandet av bästa praxis.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp och övervaka nya nationella skattereformer eller åtgärder som genomförts till följd av pandemin för att stödja ekonomin, särskilt de åtgärder som inte är tillfälliga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra reformer av skattesystemen och att utnyttja de möjligheter som ges av de europeiska instrument som syftar till att stödja den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet betonar att dessa reformer måste respektera den europeiska finanspolitiska ramen. Parlamentet påminner om att reformerna bör genomföras med full respekt för nationella befogenheter i skattefrågor, men betonar att en stark samordning mellan medlemsstaterna skulle tillföra ett betydande mervärde.

36.  Europaparlamentet vill se höga standarder när det gäller respekten för skattebetalarnas rättigheter, särskilt i fråga om integritet och uppgiftsskydd, och i synnerhet för enskilda personer, i alla politiska och lagstiftningsmässiga processer på skatteområdet.

37.  Europaparlamentet noterar att de flesta nationella upphandlingsförfaranden i medlemsstaterna använder lägsta pris som det enda tilldelningskriteriet för offentliga kontrakt. Parlamentet påminner om rådets uppmaning till kommissionen att överväga hur man kan hantera snedvridande effekter som uppstår när anbudsgivare med verksamhet i jurisdiktioner som är upptagna på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet deltar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sin strategi för offentlig upphandling i detta avseende.

Resultattavla för beskattning i EU

38.  Europaparlamentet noterar kommissionens pågående arbete med en resultattavla för beskattning i EU. Parlamentet rekommenderar användningen av ekonomiska indikatorer som gör det möjligt att identifiera snedvridningar av den inre marknaden, såsom nivån på utländska direktinvesteringar, royaltyer och räntebetalningar. Parlamentet betonar att en sådan resultattavla måste bidra till kampen mot skadlig skattekonkurrens. Kommissionen uppmanas att ta vederbörlig hänsyn till de betydande förluster av offentliga intäkter som orsakas av nationell skattepolitik som underlättar skatteflykt. Parlamentet inser att denna resultattavla måste byggas upp som ett instrument som hjälper medlemsstaterna att genomföra sunda och robusta skattereformer. Parlamentet varnar för användningen av denna resultattavla för att skrämma vissa medlemsstater, men anser att den kan främja debatten om nödvändiga reformer. Parlamentet vill se ett starkt samarbete med de nuvarande europeiska plattformarna för att bygga upp denna resultattavla. Parlamentet inser att detta nya instrument skulle kunna vara till nytta för den europeiska planeringsterminen och, i synnerhet, för de landsspecifika rekommendationerna.

o
o   o

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT C 2, 6.1.1998, s. 1. (2) Antagna texter, P9_TA(2021)0416. (3) Antagna texter, P9_TA(2021)0392. (4) EUT C 411, 27.11.2020, s. 38. (5) Antagna texter, P9_TA(2021)0438. (6) EUT L 64, 11.3.2011, s. 1. (7) Kommissionens pressmeddelande av den 16 september 2019 med titeln State aid: Commission opens in-depth investigation into individual “excess profit” tax rulings granted by Belgium to 39 multinational companies (kommissionen inleder separata fördjupade undersökningar av 39 belgiska förhandsbesked om ”överskjutande vinst” till multinationella företag). (8) EUT L 179, 20.5.2021, s. 10. (9) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17. (10) Europaparlamentets ståndpunkt av den 8 juni 2016 om förslaget till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (EUT C 86, 6.3.2018, s. 176). (11) OECD, Public Discussion Draft – BEPS Action 4: Interest Deductions And Other Financial Payments, 2014. (12) World Economic Forum, The Global Competitiveness Report 2019.