Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 21 och 36,

–  med beaktande av FN-stadgan, FN:s havsrättskonvention, Helsingforsslutakten av den 1 augusti 1975 och dess efterföljande dokument samt Parisstadgan för ett nytt Europa av den 19–21 november 1990,

–  med beaktande av rapporten från den 16 juni 2021 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Rapport om Gusp – Våra prioriteringar under 2021 (HR(2021)0094),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) av den 31 oktober 2000 om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av sin rekommendation av den 16 september 2021 om riktningen för de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland(1) och sin resolution av den 16 december 2021 om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina(2),

–  med beaktande av EU:s och Natos gemensamma förklaringar om samarbete av den 10 juli 2016 och av den 8 juli 2018,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Hongkong, inbegripet de från 8 juli 2021 om Hongkong, särskilt fallet Apple Daily(3) och av den 19 juni 2020 om Kinas nationella säkerhetslag för Hongkong och nödvändigheten av att EU försvarar Hongkongs höga grad av autonomi(4),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0354/2021), och av följande skäl:

A.  Parlamentet har en skyldighet och ett ansvar att utöva sin demokratiska tillsynsfunktion och kontroll över den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och bör både på ett insynsvänligt sätt och i god tid erhålla den information som krävs och ha de medel som är ändamålsenliga för att fullständigt och effektivt kunna fylla denna funktion.

B.  Den senaste tidens internationella utveckling och flerdimensionella utmaningar och en snabbt föränderlig geopolitisk miljö har påskyndat befintliga trender som påverkar viktiga aspekter av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, exponerat EU:s sårbarhet för yttre händelser och påtryckningar, belyst behovet av en starkare, mer ambitiös, trovärdig, strategisk och enhetlig EU-åtgärd på världsarenan och framhållit behovet av att EU självständigt kan fastställa sina egna strategiska mål och utveckla sin förmåga att fullfölja dem.

C.  Denna utveckling och dessa utmaningar inbegriper covid-19-pandemin som saknar motstycke och som uppstod i Wuhan, Kina, och dess konsekvenser, Förenta staternas framväxande roll på den globala arenan, Rysslands ansträngningar för att avveckla den europeiska säkerhetsstrukturen, landets fortsatta attacker mot Ukraina och dess ockupation av territorier i Georgien och Ukraina, hybridattacker mot EU:s medlemsstater, såsom instrumentaliseringen av migranter, som syftar till att utmana våra demokratiska grundvalar, Belarus fortsatta brott mot internationell rätt, det kinesiska kommunistpartiets och andra auktoritära och totalitära regimers ökande självsäkerhet, den senaste tidens snabba sammanbrott för Afghanistans statliga strukturer och talibanernas efterföljande övertagande av landet, spänningarna i Indiska oceanen/Stilla havet, särskilt i Syd- och Östkinesiska haven och i Taiwansundet, spridningen av massförstörelsevapen, ifrågasättanden av avtal om vapenkontroll, klimatförändringar, ekonomisk brottslighet, förvärring av regionala konflikter som har lett till befolkningsförflyttningar, konkurrens om naturtillgångar, energi- och vattenbrist, sönderfallande stater, terrorism, organiserad gränsöverskridande brottslighet, cyberattacker och desinformationskampanjer.

D.  Dessa befintliga trender är resultatet av förändringar i den globala maktbalansen i riktning mot en multipolär värld med ökad geopolitisk konkurrens som gör global styrning och tillhandahållande av internationella allmänna nyttigheter svårare i en tid när dessa behövs i allt högre grad.

E.  Världen har gått in i en ny era av ”ofred”, en tid av växande geopolitisk osäkerhet med mångdubblande regionala konflikter och konkurrens mellan stormakterna med betydande konsekvenser för EU:s säkerhet.

F.  Den pågående militära uppbyggnaden av ryska militära styrkor längs Ukrainas gräns och på dess olagligt ockuperade territorier samt i Belarus och Kaliningradområdet utgör ett trovärdigt och allvarligt hot mot Ukrainas och Europas säkerhet. Alla ytterligare militära åtgärder och hybridattacker från Ryska federationens sida bör leda till att stränga ekonomiska och finansiella sanktioner antas i nära samordning med Förenta staterna, Nato och andra partner.

G.  Klimatförändringarnas skadliga inverkan på EU:s säkerhet blir allt tydligare.

H.  Mer än hälften av världens befolkningsökning fram till och med 2050 förväntas ske i Afrika, som väntas stå för 1,3 miljarder av de 2,4 miljarder människor som jordens befolkning kommer att öka med. Att denna befolkningstillväxt koncentreras till några av de fattigaste länderna medför tillsammans med effekterna av klimatförändringarna ett antal nya utmaningar som, om vi inte snarast tar itu med dem, kommer att få extremt allvarliga konsekvenser både för de aktuella länderna och för EU. I FN:s konferens för handel och utveckling rapport från 2019 om handels- och utveckling(5) förutspås att det kommer att behövas ytterligare 2,5 biljoner US-dollar per år för att uppfylla åtagandena i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

I.  EU måste agera på den globala arenan med en enad röst som har sin grund i en gemensam strategisk kultur för att utveckla sin ledarroll och återuppliva och reformera multilateralismen styrd av sina värderingar demokrati, rättsstatsprincipen, social rättvisa, grundläggande rättigheter, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män och stöd för frihet globalt, och sin vision för en hållbar och inkluderande framtid.

J.  En bred majoritet av EU:s medborgare och de kommentarer som hittills inkommit på den digitala plattformen för konferensen om Europas framtid stöder en starkare roll för EU och en gemensam europeisk strategi för utrikes- och säkerhetspolitik, och vill se en mer sammanhängande och effektiv utrikes- och säkerhetspolitik för EU.

1.  Europaparlamentet betonar att EU för att uppnå det strategiska målet att utveckla sin globala ledarroll bör utforma sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik på grundval av följande sex åtgärder:

Att inta en ledande roll när det gäller att stärka multilaterala partnerskap om globala prioriteringar, särskilt unionens partnerskap med FN, och att skydda och främja demokrati och mänskliga rättigheter i världen

2.  Europaparlamentet välkomnar EU:s allt större ambitionsnivå och dess initiativ att inta en ledande roll när det gäller att främja globala partnerskap inriktade på centrala prioriteringar och stärka den regel- och värdebaserade multilaterala ordningen genom en reform av viktiga institutioner och organisationer för att förbättra deras effektivitet och motståndskraft och genom bättre användning av befintliga mekanismer och institutioner för multilateral global styrning. Parlamentet noterar att dessa initiativ gör det möjligt för det internationella samfundet, som styrs av internationell rätt, att effektivt hantera globala utmaningar såsom klimatförändringar, pandemier, energikrisen och terroristhot, och att bekämpa inflytandet från illvilligt inställda auktoritära aktörer. Parlamentet upprepar att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik måste säkerställa genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling för 2030.

3.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla ett verkligt strategiskt partnerskap mellan EU och FN om klimatåtgärder och mänskliga rättigheter och inom ramen för krishantering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regeringar världen över att tilldela FN-organ mer befogenheter, resurser och insatskapacitet. Parlamentet beklagar att Kina och Ryssland förhindrar FN:s säkerhetsråd från att fördöma förtryckarregimer för deras handlingar, hindrar ett enat internationellt svar på olika kriser och förhindrar genomförandet av G7-beslut på FN-nivå. Parlamentet upprepar sitt starka stöd för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och uppmanar EU och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckligt ekonomiskt stöd för att ICC ska kunna utföra sina uppgifter.

4.  Europaparlamentet betonar att EU måste försvara och främja demokrati globalt genom att föregå med gott exempel, bland annat genom att säkerställa strikt efterlevnad av principerna om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar EU att främja en allians av demokratier i hela världen. Parlamentet insisterar på behovet av att sammanföra resurser, utbyta bästa praxis, samordna gemensamma åtgärder och utveckla gemensamma strategier när det gäller att motverka illasinnad inblandning och desinformation från auktoritära staters och deras ombuds sida, fientlige icke-statliga aktörer och organisationers sida samt antidemokratiska aktörer inom de demokratiska samhällena. Parlamentet anser att EU och dess medlemsstater för att detta ska bli framgångsrikt bör främja, bland annat genom nära samarbete med Nato, en strategi som inbegriper hela statsförvaltningen och hela samhället för att motverka hybridhot, i kombination med en ambitiös agenda för demokratistöd som inriktas på att bevara och främja yttrandefriheten och mediernas oberoende. Parlamentet uttrycker i detta avseende sitt fulla stöd för de toppmöten för demokrati hållna av Förenta staterna, som fokuserar på konkreta åtgärder för att försvara de universella mänskliga rättigheterna, förhindra en tillbakagång för demokratin och bekämpa korruption.

5.  Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla sin verktygslåda för att motverka utländsk inblandning, propaganda och påverkansoperationer, bland annat genom att utveckla nya instrument som gör det möjligt att påföra förövarna kostnader och stärka relevanta strukturer, särskilt Europeiska utrikestjänstens strategiska kommunikationsgrupper. Parlamentet välkomnar den pågående översynen av kommissionens uppförandekod om desinformation. Parlamentet betonar behovet av att EU ökar synligheten för sina åtgärder genom en bättre och mer strategisk kommunikation om sina yttre åtgärder till sina egna medborgare och andra.

6.  Europaparlamentet är djupt oroat över den fortsatta demokratiska tillbakagången och bakslagen för de mänskliga rättigheterna i ett tilltagande antal länder utanför EU, inbegripet angrepp mot politiska rättigheter och valintegritet. Parlamentet bekräftar på nytt vikten av EU:s fortsatta stöd för valprocesser i världen, genom bland annat valobservatörsuppdrag, och påminner om parlamentets grundläggande roll i detta avseende. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa högsta möjliga skyddsnivå för inhemska valobservatörer. Parlamentet uppmanar EU att ytterligare stärka sitt samarbete inom valövervakning med alla relevanta partner såsom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet och de organisationer som stöder förklaringen om principer för internationell valobservation och uppförandekoden för internationella valobservatörer.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att vidareutveckla sin ledande roll inom försvaret och främjandet av frihet, demokrati och mänskliga rättigheter i multilaterala forum, särskilt FN. Parlamentet anser att EU bör säkerställa en öppen och effektiv användning av det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag), bland annat genom att utvidga sanktionssystemet till att omfatta korruptionsrelaterade brott. Parlamentet upprepar att EU bättre bör tillämpa människorättsbestämmelserna i de internationella avtal som EU har ingått. Parlamentet påminner om den politiska karaktären hos det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter, som är en del av EU:s integrerade och övergripande politiska strategi.

8.  Europaparlamentet insisterar på ett fullständigt genomförande och en systematisk integrering av ett jämställdhetsperspektiv och EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet i EU:s alla yttre åtgärder, på alla nivåer av insatser och i alla relevanta verksamheter och koncept, inbegripet bortom den tredje handlingsplanens livstid. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att visa ledarskap i genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att förbättra den geografiska balansen för att uppnå en lämplig nationell representation som återspeglar mångfalden i alla medlemsstater, i enlighet med vad som anges i artikel 27 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän(6).

9.  Europaparlamentet efterlyser ett genomförande av konceptet för EU:s fredsmedling för att befästa EU:s ställning som en inflytelserik global aktör som investerar i konfliktförebyggande och medling samt en ledande aktör när det gäller främjande och genomförande av fred på internationell nivå. Parlamentet påminner om EU:s komparativa fördel när det gäller konfliktförebyggande och konfliktlösning gentemot enskilda medlemsstater. Parlamentet understryker den nyckelroll som parlamentet spelar på detta område genom parlamentarisk diplomati. Parlamentet erkänner ungdomsorganisationernas roll i byggandet av fredliga samhällen och när det gäller att främja en kultur av fred, tolerans och interkulturell och interreligiös dialog.

10.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om ökat stöd till EU:s strategi för upprätthållande av sjöfartsskydd eftersom fri sjöfart utgör en allt större utmaning både internationellt och i grannskapet. Parlamentet understryker att fri sjöfart under alla omständigheter bör respekteras. Parlamentet uppmanar EU att lägga större fokus på att säkerställa fri sjöfart och på åtgärder inriktade på nedtrappning och förebyggande av väpnade konflikter och militära incidenter till havs.

11.  Europaparlamentet efterlyser en ambitiös EU-agenda, i samarbete med viktiga partner, för att stödja religions- och trosfrihet utanför EU och ta upp frågan om förföljelse på grund av religion eller övertygelse. Parlamentet konstaterar att främjande av religions- och trosfrihet också bidrar till att främja varaktig fred, och därmed till att ta itu med många av de utmaningar som unionen och dess partnerländer står inför. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att så snart som möjligt utse ett nytt särskilt EU‑sändebud för främjande av religions- och trosfrihet.

12.  Europaparlamentet välkomnar EU:s insatser som global föregångare i kampen mot klimatförändringarna och uppmanar eftertryckligen kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att formulera förslag till nya initiativ, såsom internationaliseringen av den europeiska gröna given samt initiativ för att hantera klimatrelaterade säkerhetsrisker och för att ta itu med klimatförändringarnas inverkan på lokal nivå, särskilt i utsatta befolkningsgrupper och i hårt drabbade samhällen. Parlamentet anser att EU bör stödja ambitiösa koldioxidminskningsmål i länder utanför EU och betonar behovet av klimatdiplomati för att spela en avgörande roll. Parlamentet förväntar sig att genomförandet av den europeiska gröna given kommer att få betydande geopolitiska konsekvenser och påverka EU:s förbindelser med vissa av dess partner, till exempel genom åtgärder för att ta itu med EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland.

13.  Europaparlamentet välkomnar EU:s strategi och globala ledarskap när det gäller att tillhandahålla vacciner mot covid-19 och ta itu med pandemins sociala och ekonomiska konsekvenser via Covax-mekanismen och Team Europes globala återhämtningspaket. Parlamentet uppmanar EU att lägga fram en gedigen global hälsostrategi som inbegriper globala insatser och EU-insatser för att säkerställa bättre global beredskap och effektiva insatser vid kommande kriser och för att säkerställa fri, rimlig, överkomlig och rättvis tillgång till vaccin runt om i världen. Parlamentet upprepar att EU måste bli mer självständigt när det gäller hälsofrågor och diversifiera sina leveranskedjor för att sluta vara beroende av auktoritära och totalitära regimer. Parlamentet välkomnar partnerskapet mellan EU och Förenta staterna i fråga om den globala covid‑19‑vaccinationskampanjen.

14.  Europaparlamentet erkänner att teknik, konnektivitet och dataflöden är viktiga inslag i EU:s yttre förbindelser och partnerskapsavtal och får betydande geopolitiska konsekvenser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att utveckla globala partnerskap för att fastställa rimliga, öppna och värdedrivna normer och standarder för en regelbaserad, etisk och människocentrerad användning av teknik som respekterar enskilda användares integritet, särskilt när det gäller artificiell intelligens och förvaltningen av internet, genom att sätta digital diplomati i centrum för sina yttre åtgärder. Parlamentet betonar behovet av att EU säkerställer samarbete och samordning mellan demokratier i detta avseende och av att säkerställa respekt för internationell och humanitär rätt när man hanterar konflikter. Parlamentet betonar det specifika hot som ny digital teknik kan utgöra mot människorättsförsvarare och andra när det gäller att kontrollera, begränsa och undergräva deras verksamhet, vilket nyligen illustrerades av Pegasus-avslöjandena. Parlamentet uppmanar EU att ta initiativet för att främja ett moratorium för export av spionprogramteknik för repressiva ändamål och antagande av ett robust internationellt regelverk på detta område. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att säkerställa tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och vederbörlig kontroll av export av europeisk övervakningsteknik och teknisk assistans i enlighet med förordningen om produkter med dubbla användningsområden(7). Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att samarbeta med regeringar i länder utanför EU för att få ett slut på repressiv rättslig praxis och lagstiftning för cybersäkerhet och terrorismbekämpning. Parlamentet betonar behovet av att EU bevarar individens rättigheter. Parlamentet understryker därför att system med sociala poäng motsvarar EU:s grundläggande värden. Parlamentet betonar att sådana politiska strategier och verktyg för övervakning under inga omständigheter bör införas och användas i EU. Parlamentet understryker därför att EU måste arbeta för att begränsa och motverka det digitala förtryckets gränsöverskridande räckvidd. Parlamentet konstaterar att export av försvarsteknik och vapen ingår i medlemsstaternas behörighetsområde.

15.  Europaparlamentet upprepar att EU bör utveckla och genomföra en global konnektivitetsstrategi som en utvidgning av den nuvarande konnektivitetsstrategin mellan EU och Asien och som ett strategiskt svar för att stärka EU:s inflytande i många regioner i världen, såsom Latinamerika, Afrika och Asien. Parlamentet välkomnar därför det ambitiösa och mångfasetterade initiativet Global Gateway som kommissionen lade fram den 1 december 2021, som syftar till att bland annat investera i digitala nätverk och kvalitetsinfrastruktur med partner runt om i världen på ett rättvist och hållbart sätt, och lovar starkare partnerskap utan att skapa beroenden. Parlamentet betonar att kommissionen bör göra konnektivitetsprojekt med länder utanför EU villkorade av respekt för strikta sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter, transparens, mänskliga rättigheter, tillbörlig aktsamhet, interoperabilitet, god samhällsstyrning och demokratiska normer och etisk användning av tekniken både inhemskt och utomlands. Parlamentet noterar i detta avseende att kommissionen bör utarbeta en strategi för att förbättra sina partners tillgång till tillförlitlig och säker teknik. Parlamentet framhåller att konnektivitetsinvesteringar måste stödja ekonomisk resiliens och en utfasning av fossila bränslen i ekonomin som är förenlig med Parisavtalet. Parlamentet efterlyser ökade insatser för att genomföra EU:s partnerskap för konnektivitet och uppmuntrar kommissionen att utveckla dessa konnektivitetsprojekt i samverkan och samarbete med likasinnade partner. Parlamentet skulle välkomna ett inrättande av ett konnektivitetspartnerskap med Afrikanska unionen (AU) vid nästa toppmöte mellan AU och EU.

16.  Europaparlamentet välkomnar G7-gruppens globala initiativ Build Back Better World och uppmanar med kraft EU att spela en aktiv roll i vidareutvecklingen av det, inbegripet genom att identifiera kopplingar och på ett ömsesidigt stärkande sätt med Global Gateway.

Att förbättra EU:s synlighet och beslutsfattande och fullt ut och mer effektivt utnyttja EU:s instrument för hård och mjuk makt, inbegripet genom att införa omröstning med kvalificerad majoritet för beslutsfattande om EU:s utrikespolitik.

17.  Europaparlamentet upprepar att EU först och främst behöver enighet och en starkare och verklig politisk vilja hos sina medlemsstater att gemensamt komma överens om och främja EU:s gemensamma utrikespolitiska mål och EU:s säkerhets- och försvarssamarbete i syfte att genomföra målen, värdena, principerna och normerna i artikel 21 i EU-fördraget. Parlamentet understryker behovet att upprätta en säkerhets- och försvarsunion, som skulle tjäna som utgångspunkt för genomförandet av en gemensam europeisk försvarspolitik, i enlighet med det som föreskrivs i artikel 42.2 i EU-fördraget.

18.  Europaparlamentet understryker att EU:s utrikespolitik bör ha egna instrument för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter samt säkerhet och försvar. Parlamentet påminner om att det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) infördes i Lissabonfördraget men inrättades först 2017. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och rådet att ha modet att använda alla utrikespolitiska instrument som finns tillgängliga i fördragen.

19.  Europaparlamentet betonar att EU i samarbete med medlemsstaterna måste stärka sin förmåga att agera effektivt, snabbt, effektivt och självständigt och utforma sitt sätt att hantera pågående och kommande utmaningar. Parlamentet betonar att det akuta behovet för EU att inrätta en mekanism för automatiskt utbyte av information och underrättelseuppgifter mellan medlemsstaterna och EU om utrikes- och säkerhetsfrågor som uppstår utanför EU, inbegripet terrorism som fortsätter att vara ett hot mot europeiska värderingar och säkerhet och kräver en flerdimensionell strategi. Parlamentet välkomnar den pågående processen med den strategiska kompassen som utgångspunkt för framsteg mot en europeisk säkerhets- och försvarsunion och för EU:s strategiska suveränitet vad gäller unionens säkerhet och försvar samt för framväxten av en gemensam europeisk strategisk säkerhets- och försvarskultur som vägled av våra gemensamma värderingar och mål och en gemensam förståelse av hot samt respekt för medlemsstaternas specifika säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet förväntar sig att den strategiska kompassen kommer att bidra till att utforma en gemensam vision för EU:s säkerhet och försvar av att uppnå strategiskt oberoende. Parlamentet betonar att resultatet bör återspeglas i en reformerad version av EU:s globala strategi från 2016 som tar hänsyn till centrala hot, utmaningar och möjligheter och erbjuder vägar för EU att spela en mer proaktiv roll globalt sett. Parlamentet betonar dessutom att dessa resultat bör utgöra grunden för en översyn av andra dokument såsom 2018 års kapacitetsutvecklingsplan.

20.  Europaparlamentet betonar vikten av mänskliga rättigheter som en integrerad del av EU:s verktygslåda för utrikesfrågor och understryker dess komplementaritet. Parlamentet uppmuntrar EU att samarbeta med partnerländer när det gäller att försvara de mänskliga rättigheterna och tillämpa sanktioner för att öka deras genomslagskraft. Parlamentet påpekar att en konsekvent och enhetlig tillämpning av restriktiva åtgärder i alla medlemsstater är en förutsättning för att EU:s utrikespolitik ska vara trovärdig och effektiv. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, i sin roll som fördragens väktare, rådet och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, i egenskap av ansvariga för enhetlighet, konsekvens och effektivitet i EU:s utrikespolitik, att se till att nationella åtgärder vid överträdelser av EU:s restriktiva åtgärder är effektiva, proportionella och avskräckande. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU att se till att unionens restriktiva åtgärder som svar på Rysslands aggression mot Ukraina och dess olagliga annektering av Krim är effektiva och efterlevs fullt ut. Parlamentet uppmanar med kraft EU att upprätthålla nära samordning och samarbete med Förenta staterna när det gäller användningen av sanktioner för att uppnå gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska mål, samtidigt som man undviker eventuella oönskade konsekvenser för båda ländernas intressen.

21.  Europaparlamentet betonar vidare att den strategiska kompassen, när den antagits av rådet, bör ha ett betydande mervärde för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) och ytterligare stärka solidariteten mellan medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar att den strategiska kompassen bygger på en gemensam analys av hot och utmaningar som vårt EU och dess medlemsstater står inför, identifierar nuvarande och framtida kapacitetsbrister – både institutionella och resursmässiga – och tillhandahåller en tydlig färdplan för att täppa till dessa luckor. Parlamentet upprepar sin avsikt att involveras i processen, särskilt genom att utöva sin rätt till kontroll och inrätta ett regelbundet översynsförfarande. Parlamentet förväntar sig att det slutliga utkastet till den strategiska kompassen och Natos strategiska koncept är samstämda med varandra för att säkerställa en förstärkning av samarbetet och ansvarsfördelningen, och för att identifiera sätt att stärka samarbetet mellan EU och Nato. Parlamentet framhåller återigen principen om en enda uppsättning av styrkor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att efter fullbordandet av den strategiska kompassen uppnå en gemensam strategisk kultur, samt en ambitiös samsyn om artikel 42.7 i EU-fördraget och artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt deras förhållande till artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Parlamentet förväntar sig att den strategiska kompassen ska kunna erbjuda fler möjligheter för partnerskapsländer, inbegripet det östliga partnerskapet, när det gäller att öka motståndskraften mot moderna säkerhetshot och säkerhetsutmaningar. Parlamentet anser att Rysslands nuvarande aggressiva utrikes- och säkerhetspolitik bör utpekas i detta dokument som ett allvarligt säkerhetshot för den europeiska kontinenten.

22.  Europaparlamentet påminner om att det genom fördragen ges möjlighet att förbättra beslutsförfarandena för Gusp. Parlamentet påminner om artikel 31.2 i EU-fördraget, enligt vilken rådet får fatta vissa beslut i frågor som rör Gusp genom omröstning med kvalificerad majoritet, och övergångsklausulen i artikel 31.3 i EU-fördraget, som möjliggör en gradvis övergång till omröstning med kvalificerad majoritet för beslut på området för Gusp vilka inte har militära eller försvarsrelaterade konsekvenser men som stärker EU:s solidaritet och ömsesidiga bistånd i kristider. Parlamentet betonar att enhällighet hämmar EU:s handlingsförmåga och uppmanar därför med kraft medlemsstaterna att använda omröstning med kvalificerad majoritet för Gusp-beslut. Parlamentet upprepar framför allt sitt krav på att omröstning med kvalificerad majoritet införs för antagande av uttalanden om internationella människorättsfrågor och beslut som rör mänskliga rättigheter, införande och genomförande av sanktioner inom ramen för EU:s globala sanktionsordning för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och för alla beslut som rör civila uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Parlamentet betonar att användning av artiklarna 31 och 44 i EU-fördraget skulle kunna förbättra EU:s flexibilitet och förmåga att agera i ett stort antal utrikespolitiska frågor.

23.  Europaparlamentet efterlyser starkare samråd mellan EU och Nato inom kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och Nordatlantiska rådet.

24.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att nya samarbetsformer ska inrättas, såsom Europeiska säkerhetsrådet, i syfte att utveckla en integrerad strategi för konflikter och kriser. Parlamentet understryker att detta samarbetes sammansättning och eventuella ansvarsområden bör beaktas. Parlamentet påminner om att den pågående konferensen om Europas framtid utgör en relevant ram för att utforma innovativa förslag i detta avseende. Parlamentet begär att konferensen ska vara mer ambitiös när det gäller den yttre dimensionen av EU:s politik, inbegripet när det gäller säkerhet och försvar, såsom genom inrättandet av EU:s stående multinationella militära enheter och införandet av omröstning med kvalificerad majoritet i EU:s utrikespolitiska beslutsfattande. Parlamentet noterar dock att enbart nya institutionella ramar inte kommer att lösa de strukturella och politiska utmaningar som GSFP står inför. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att inrätta ett försvarsministerråd.

25.  Europaparlamentet betonar att EU:s egna instrument bör inbegripa inrättandet av en europeisk diplomatakademi, där EU-diplomater från första början förbereds som sådana och strålar samman kring EU:s gemensamma värden och intressen, i riktning mot en verklig kåranda som bestäms av en gemensam diplomatisk kultur ur ett europeiskt perspektiv. Parlamentet efterlyser fullständigt genomförande av pilotprojektet om inrättande av en europeisk diplomatakademi, som skulle kunna bana väg för inrättandet av denna akademi och bör inbegripa införandet av ett urvalsförfarande för tillträde till Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegationer. Parlamentet understryker vikten av att stärka EU:s diplomatiska representation i länder utanför EU och sträva efter fullvärdig diplomatisk representation i multilaterala organisationer i allmänhet, och i synnerhet i FN:s säkerhetsråd. Parlamentet betonar att starkare EU-representation i länder utanför EU och multilaterala organisationer avsevärt skulle främja den välbehövliga enighet bland EU:s institutioner och medlemsstater som behövs för att ta itu med globala utmaningar på Gusp-området.

26.  Europaparlamentet betonar att ett helhetsgrepp på Gusp kräver synergi mellan alla tillgängliga EU-tillgångar på området för yttre åtgärder. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den nyckelroll och komparativa fördel som Europaparlamentet har i EU:s diplomati, särskilt genom interparlamentariska förbindelser och parlamentets omfattande engagemang genom demokratistödsprogram med tredje parter. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att erkänna parlamentet som en integrerad del av ”Team Europa” och att återspegla detta i de operativa strukturerna. Parlamentet understryker att kultur har blivit ett användbart diplomatiskt verktyg och en grundläggande del av EU:s mjuka makt. Parlamentet understryker att kulturen har stor potential att främja EU:s värderingar.

27.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och rådet att vidta åtgärder för att se över omfattningen och mandaten för EU:s särskilda representanter och särskilda sändebud och för att säkerställa en transparent och omfattande bedömning av dessa positioners effektivitet och mervärde, i enlighet med parlamentets begäran i dess rekommendation av den 13 mars 2019(8). Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten och rådet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att följa parlamentets rekommendation så snabbt som möjligt.

28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att stärka EU:s prognoskapacitet, även när det gäller Gusp, som framgår av den andra årliga strategiska framstegsrapporten om EU:s kapacitet och frihet att agera. Parlamentet föreslår att interinstitutionella framtidsstudier genomförs på politisk nivå för att integrera framsynthet i beslutsfattandet, förbättra EU:s beredskap inför kommande utmaningar, såsom klimatdrivna kriser och konflikter, samt stärka unionens förmåga att utforma regional och global utveckling.

29.  Europaparlamentet betonar att den externa dimensionen av EU:s budget måste finansieras på lämpligt sätt och vara redo att utan dröjsmål reagera på aktuella, framväxande och framtida utmaningar. Parlamentet insisterar på att budgeten för yttre åtgärder bör inriktas på prioriterade områden, både geografiskt och tematiskt, och på områden där EU-åtgärder kan ge störst mervärde.

Att uppnå europeisk suveränitet genom att konsekvent koppla samman EU:s yttre och inre åtgärder, kombinera förmågan att agera självständigt vid behov med beredskap för strategisk solidaritet med likasinnade partner

30.  Europaparlamentet uppmanar EU att öka sin strategiska suveränitet på specifika områden som är grundläggande för unionens fortsatta framstående ställning på den internationella arenan, såsom främjande av EU:s värden, grundläggande rättigheter, rättvis handel, ekonomi, säkerhet och teknik, social rättvisa, den gröna och digitala omställningen, energi och dess roll för att hantera auktoritära och totalitära regimers självsäkerhet. Parlamentet betonar behovet av att konsekvent koppla samman EU:s yttre åtgärder och inre politik. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att inrätta en europeisk säkerhets- och försvarsunion, som skulle fungera som utgångspunkt för genomförandet av ett gemensamt europeiskt försvar, i enlighet med artikel 42.2 i EU‑fördraget, och som skulle göra det möjligt för EU att agera självständigt för att skydda sina säkerhetsintressen vid behov och bidra till att göra EU till en mer kompetent och trovärdig strategisk partner för sina allierade, inbegripet Nato och Förenta staterna. Parlamentet efterlyser ett intensifierat och rationaliserat försvarssamarbete, till exempel i frågor som rör försvarsutrustning.

31.  Europaparlamentet betonar att EU:s oberoende på säkerhets- och försvarsområdet innebär utveckling, samordning och snabb utbyggnad av pålitlig och driftskompatibel strategisk kapacitet som krävs för en effektiv krishantering, att skydda EU och dess medborgare, utbildning av viktiga partner, effektivt samarbete, beslutsfattande och uppdelning av arbetskraft, utveckling och produktionskapacitet mellan medlemsstaterna med full solidaritet och på EU-nivå samt andra internationella organisationer såsom FN och Nato, och förmågan att besluta och agera oberoende och självständigt vid behov och i linje med sina egna intressen, principer och värderingar enligt artikel 21 i EU‑fördraget, särskilt genom att etablera sig som en effektiv global aktör och med full respekt för internationell rätt. Parlamentet betonar att upprättandet av starka och pålitliga allianser, partnerskap och multilaterala avtal samt upprättandet av strategisk solidaritet med likasinnade länder bör prioriteras. Parlamentet betonar att denna strategi bör stärka samarbetet med partner ytterligare, särskilt inom ramen för Nato. Parlamentet noterar att dessa förbättrade europeiska strategiska resurser och strukturer bör vara förenliga med och komplettera Nato. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens ordförandes tillkännagivande om ett toppmöte om det europeiska försvaret under det franska ordförandeskapet för rådet. Parlamentet betonar att EU och Nato kommer att lägga fram en gemensam förklaring om samarbete före utgången av 2021. Parlamentet efterlyser inrättandet av en kapacitet för en snabbinsatsstyrka, som presenterades av vice ordföranden/den höga representanten, som ett första steg mot inrättandet av EU:s stående multinationella militära enheter. Parlamentet betonar att en sådan styrka skulle tillhandahålla ett mervärde jämfört med EU:s stridsgrupper som aldrig har satts in. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att bedöma och utarbeta alternativ för att upprätta EU:s stående multinationella enheter som finansieras både via den europeiska fredsfaciliteten och via unionsbudgeten genom att fullt ut använda sig av de nuvarande möjligheter som erbjuds av EU:s fördrag.

32.  Europaparlamentet erkänner Nato som den fortsatta grunden för kollektiv europeisk säkerhet och försvar, samt uppmuntrar de allierade på båda sidor av Atlanten att bekräfta sitt åtagande till Nato som den huvudsakliga institutionen för försvaret av det euroatlantiska området. Parlamentet upprepar sin uppmaning till allierade att upprätthålla och uppfylla överenskomna krav på ansvarsfördelning, inbegripet försvarsutgifter med ett mål på 2 % av BNP, vilket man enades om vid Nato-toppmötet i Newport 2014.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa sin vapenexportpolitik på grundval av bestämmelserna i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel(9), och att anta en strikt tillämpning av alla kriterier. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att prioritera området icke-spridning, nedrustning och vapenkontroll, eftersom vissa kontrollsystem utmanas av illasinnade statliga aktörer och andra till stor del förbises och ny teknik utvecklas och används med potential att kategoriseras inte bara som banbrytande, utan revolutionerade för militär verksamhet.

34.  Europaparlamentet understryker behovet av att unionen vidareutvecklar och stärker sin tekniska, operativa och digitala suveränitet och expertis genom att stärka en stark europeisk försvarsindustri och marknad, utvecklingen av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, ökad gemensam militär forskning och utveckling, upphandling, utbildning, underhåll, en gemensam strategi för försörjningstrygghet och ett mer ambitiöst samarbete med demokratiska allierade. Parlamentet betonar behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt ny störande teknik, it-säkerhetsåtgärder och it-försvar, skydd av och motståndskraft hos kritisk infrastruktur samt försörjningstrygghet för viktiga tekniska komponenter såsom mikroledare. Parlamentet påminner om de möjligheter som erbjuds genom befintliga instrument och mekanismer såsom Pesco, Europeiska försvarsfonden och den samordnade årliga försvarsöversikten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda sig av sådana instrument och mekanismer fullt ut. Parlamentet välkomnar de första förslagsinfordringarna för Europeiska försvarsfonden som är ett viktigt instrument för att stärka Europas säkerhet och försvar samt EU:s strategiska suveränitet.

35.  Europaparlamentet är på sin vakt när det gäller EU:s tekniska beroende av icke‑EU‑leverantörer, särskilt icke-demokratiska stater. Parlamentet känner oro över att unionen är beroende av utländska digitala verktyg för att värna sin cybersäkerhet. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner att skapa en EU-omfattande samsyn på behovet av att bevara det europeiska oberoendet på olika centrala tekniska områden och lägga fram en pragmatiska och oberoende strategi för att undvika beroenden och geopolitiska påtryckningar i viktiga tekniska sektorer. Parlamentet understryker särskilt den strategiska vikten av 5G och infrastruktur för undervattenskablar.

36.  Europaparlamentet understryker att en gemensam it-försvarspolitik och en betydande it‑försvarskapacitet utgör centrala delar i utvecklingen av en fördjupad och förbättrad europeisk säkerhets- och försvarsunion. Parlamentet understryker att det finns ett akut behov av att utveckla och stärka både den gemensamma militära cyberförsvarskapaciteten och medlemsstaternas militära cyberförsvarskapacitet. Parlamentet understryker behovet av att alla EU-institutioner och medlemsstater samarbetar på alla nivåer för att bygga upp en cybersäkerhetsstrategi. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att säkerställa lämpliga nivåer för it-säkerheten för dess tillgångar, lokaler och verksamheter, däribland huvudkontoret, och EU-delegationerna.

37.  Europaparlamentet betonar att den europeiska rymdsektorn är viktig för att göra det möjligt att uppnå oberoende för EU på global nivå samt för våra samhällens välstånd och säkerhet. Parlamentet uttrycker djup oro över att yttre rymden snabbt håller på att bli en politisk arena som återspeglar den geopolitiska konkurrensen på jorden och en ny yttersta gräns för tekniken, och har potential att snabbt förvandlas till en militär arena, om rätt internationella rättsliga instrument inte införs. Parlamentet stöder initiativ som syftar till att stärka EU:s rymdpolitik, inbegripet EU:s ambitiösa nya rymdprogram, som måste sträva efter att skydda de nuvarande och framtida europeiska rymdtillgångarna. Parlamentet insisterar på att EU bör anpassa sina politiska och finansiella åtaganden till sina ambitioner på rymdområdet. Parlamentet efterlyser ett ökat engagemang från EU:s sida för att utveckla en övergripande internationell rymdlagstiftning, i syfte att förhindra att rymden används som ett vapen. Parlamentet stöder Europeiska unionens satellitcentrum i deras tillhandahållande av tidiga varningar för potentiella kriser och globala lägesbilder till beslutsfattare.

Att vidareutveckla regionala strategier, däribland i fråga om diplomatiskt och ekonomiskt engagemang och säkerhetssamarbete

38.  Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från toppmötet om västra Balkan som hölls i Brdo pri Kranju under det slovenska rådsordförandeskapet. Parlamentet upprepar sitt stöd för det europeiska perspektivet för länderna på västra Balkan och upprepar därför sin uppmaning om att påskynda utvidgningsprocessen och tillhandahålla en tydlig väg för länder som vill ansluta sig till EU. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att äntligen uppfylla sina löften och betonar att det är brådskande att omedelbart hålla de första mellanstatliga konferenserna med Albanien och Nordmakedonien och bevilja en viseringsliberalisering för Kosovo. Parlamentet betonar att utvidgningsprocessen fortfarande är grundad på att kandidatländerna uppfyller alla relevanta kriterier enligt Europeiska rådets definition, med starkt fokus på att stärka demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter samt att främja försoning och ekonomiska framsteg på västra Balkan, som förutsättningar för fred, stabilitet och välstånd som består över tid. Parlamentet betonar behovet av ökat samarbete för att hantera gemensamma utmaningar. Parlamentet betonar behovet av en genomgång av de erfarenheter som gjorts när det gäller utvidgningspolitiken samt ökad synlighet och ytterligare investeringar i regionen för att främja allmänhetens medvetenhet och därmed EU:s trovärdighet och engagemang. Parlamentet uppmanar EU att arbeta med länderna i västra Balkan för att hitta lösningar på problem som hindrar ytterligare reformer, däribland genomförandet av de 14 huvudprioriteringarna i Bosnien och Hercegovina och ett säkerställt genomförande av Dayton-fredsavtalet. Parlamentet understryker vikten av europeisk integrering av dessa partnerstater för stabiliteten och säkerheten på kontinenten som helhet. Parlamentet uppmanar EU att stödja det civila samhället på västra Balkan med att främja och sprida europeiska värden. Parlamentet lovordar det arbete som utförts inom ramen för Eufor-operationen Althea, som bidrar till fred, stabilisering och Bosnien och Hercegovinas europeiska integration. Parlamentet upprepar att denna insats fortsätter att spela en central roll för säkerheten och stabiliteten i Bosnien och Hercegovina och regionen. Parlamentet betonar, mot bakgrund av en eventuell framtida utvidgning, behovet av ett mer effektivt beslutsfattande på EU-nivå. Parlamentet fördömer skarpt de författningsstridiga separatistiska åtgärder som Republika Srpskas myndigheter har vidtagit för att skapa parallella institutioner inom medicin och medicintekniska produkter, rättsväsendet, försvaret, säkerheten och beskattningen, vilket undergräver de statliga strukturerna i Bosnien och Hercegovina och utgör ett existentiellt hot mot landets enhet och territoriella integritet. Parlamentet fördömer den skadliga roll som regionala aktörer och den ryska utländska inblandningen spelar. Parlamentet uppmanar rådet att införa riktade sanktioner mot Milorad Dodik och hans allierade för hans korrupta verksamhet, fortsatta destabilisering av landet och undergrävande av Bosnien och Hercegovinas suveränitet och territoriella integritet.

39.  Europaparlamentet understryker att det nyligen antagna instrumentet för stöd inför anslutningen 2021–2027 (IPA III) bör stödja långsiktiga investeringar i regionens europeiska framtid och att de förbättrade villkoren för instrumentet bör användas på ett effektivt sätt för att uppnå konkreta resultat. Parlamentet välkomnar strängare villkor med avseende på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen inom ramen för den uppdaterade IPA III. Parlamentet välkomnar den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan samt efterlyser dess omedelbara genomförande för att underlätta områdets långsiktiga återhämtning och ekonomiska tillväxt samt dess hållbara konnektivitet för att föra västra Balkan närmare EU:s inre marknad.

40.  Europaparlamentet bekräftar sitt orubbliga stöd till länderna inom det östliga partnerskapet, särskilt när det gäller deras oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom deras internationellt erkända gränser samt respekten för folkets vilja att bestämma över sin egen framtid och utrikespolitik, fritt från inblandning utifrån. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av associeringsavtalen med Georgien, Moldavien och Ukraina samt det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet med Armenien. Parlamentet understryker behovet av att fortsätta förhandlingarna om det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU och Azerbajdzjan i enlighet med de villkor som fastställs av Europaparlamentet i dess rekommendation av den 4 juli 2018 om förhandlingarna om det övergripande avtalet mellan EU och Azerbajdzjan(10). Parlamentet uppmanar med kraft länderna inom det östliga partnerskapet, särskilt de länder som har valt att gå vidare med demokratin och den europeiska integrationen, att se till att de grundläggande friheterna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen upprätthålls och att fortsätta att genomföra de nödvändiga sociala, ekonomiska och politiska reformerna. Parlamentet välkomnar kommissionens gemensamma meddelande av den 18 mars 2020 ”Det östliga partnerskapet efter 2020: Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla” (JOIN(2020)0007). Parlamentet upprepar att EU:s stöd för ytterligare integration ges på villkor att konkreta framsteg görs med dessa reformer. Parlamentet stöder EU:s princip om villkorlighet och differentiering, inklusive incitament. Parlamentet betonar att framgångarna för länderna i det östliga partnerskapet endast kan påvisas och konsolideras genom EU:s integrationsprocess, och även kan visa det ryska folket vilka socioekonomiska fördelar europeiska reformer kan medföra. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att använda det kommande toppmötet i det östliga partnerskapet för att sända ett starkt budskap om stöd till våra partner. Parlamentet uppmanar EU:s ledare att se till att de fem långsiktiga mål och de tio nya målen för 2025, som finansieras inom ramen för den ekonomiska plan och investeringsplan som föreslogs i juni 2021, verkligen kommer att bidra till den sociala och ekonomiska återhämtningen från covid-19-pandemin, stärka de ekonomiska banden och upprätta handelsvägar mellan EU och partnerländer.

41.  Europaparlamentet fördömer Rysslands och andra externa aktörers direkta och indirekta inblandning i väpnade konflikter samt hybridattacker, ockupationer och militär uppbyggnad inom regionen eller vid landets gränser mot regionen. Parlamentet understryker att det fortsatta hotet i vårt närområde kräver att både EU och Nato är fysiskt närvarande i regionen. Parlamentet stöder stärkandet av samarbetet mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet på säkerhets- och försvarsområdet, särskilt vad gäller att främja en fredlig lösning av regionala konflikter, hanteringen av hybridhot, cyberattacker, desinformation och propagandakampanjer, stoppa inblandning av tredje part i demokratiska processer och förstärkt motståndskraft från samhällets sida. Parlamentet erkänner konvergensen mellan de tre associerade parterna till Gusp och stöder ett fördjupat samarbete på GSFP-området, inbegripet deltagande i Pesco om villkoren är uppfyllda.

42.  Europaparlamentet är djupt oroat över situationen i Belarus. Parlamentet fördömer å det starkaste våldshandlingarna mot fredliga demonstranter och kräver att man omedelbart och villkorslöst friger och drar tillbaka alla åtalspunkter mot alla politiska fångar, före och efter det så kallade presidentvalet den 9 augusti 2020. Parlamentet upprepar sitt icke-erkännande av Aljaksandr Lukasjenka som Belarus president. Parlamentet uppmanar rådet att utan dröjsmål, och i nära samordning med internationella partner, genomföra strängast möjliga sanktioner mot alla belarusiska förövare av valfusk, våld och förtryck i Belarus och mot personer och enheter som organiserar eller bidrar till verksamhet som underlättar olagliga passager av EU:s yttre gränser. Parlamentet uppmanar rådet att fortsättningsvis arbeta för internationell samordning som syftar till ökad isolering av diktatorn och hans regim. Parlamentet fördömer starkt Lukasjenkaregimens hybridattacker mot EU, inbegripet användning av irreguljära migranter vid EU:s yttre gränser och användningen av människor för politiska syften, i strid med internationella normer. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att snabbt reagera på nya hot i enlighet med EU:s lagstiftning och internationella åtaganden och att anpassa sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och migrations- och asylpolitik till de nya utmaningarna. Parlamentet är solidariskt med de medlemsstater som står inför sådana hot. Parlamentet uttrycker sin oro över den storskaliga utplaceringen av ryska trupper i Belarus och ser det som ett hot mot den europeiska säkerheten och Belarus suveränitet, och efterlyser ett omedelbart tillbakadragande och respekt för denna suveränitet. Parlamentet betonar sitt orubbliga stöd för ett demokratiskt Belarus och understryker vikten av ett större engagemang med företrädare för det belarusiska civilsamhället och den belarusiska demokratiska oppositionen. Parlamentet understryker vikten av parlamentets plattform för bekämpning av straffrihet i Belarus och uppmuntrar användningen av alla tillgängliga rättsliga medel för att ställa Lukasjenka och medlemmarna i hans regim inför rätta.

43.  Europaparlamentet betonar behovet av ökat engagemang från EU och medlemsstaterna i södra Kaukasien för regionens stabilitet och välstånd samt för att motverka inflytandet och inblandningen från regionala krafter. Parlamentet välkomnar Europeiska rådets ordförandes engagemang i att mildra den politiska krisen i Georgien. Parlamentet ser det som ett exempel på EU:s ledarskap och efterlyser liknande åtgärder för kris- och konfliktsituationer i och utanför den östliga partnerskapsregionen. Parlamentet stöder Georgiens territoriella integritet och fördömer Rysslands ockupation av georgiska territorier, inbegripet Abchazien och Tschinvaliregionen/Sydossetien. Parlamentet påminner Ryssland om dess internationella skyldigheter inom ramen för 2008 års avtal om eldupphör som medlades fram av EU under det franska ordförandeskapet. Parlamentet uppmanar Ryssland att handla på ett konstruktivt sätt och möjliggöra framsteg vid de internationella diskussionerna i Genève. Parlamentet uppmanar Ryssland att upphöra med sina kränkningar av de mänskliga rättigheterna i de ockuperade territorierna i Georgien och påminner Ryska federationen om dess rättsliga skyldighet som den makt som utövar ”effektiv kontroll”, enligt domen från Europeiska domstolen i målet Georgien mot Ryssland (II)(11). Parlamentet fördömer ockupationsstyrkornas provokationer, däribland kidnappning av georgiska medborgare, dödanden, olagliga frihetsberövanden och ihållande gränsutstakning. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och vice ordföranden/den höga representanten att aktivt delta i att hitta en varaktig lösning mellan Armenien och Azerbajdzjan för Nagorno-Karabach och förhindra att spänningarna i regionen eskalerar ytterligare, särskilt genom att pressa Azerbajdzjan och Armenien till att ta itu med efterkrigsfrågor, däribland utstakningen av gränser och frigivande av alla återstående krigsfångar. Parlamentet noterar att OSSE:s Minskgrupp fortfarande är det enda internationellt erkända formatet för lösning av denna konflikt, på grundval av principerna om territoriell integritet, icke-användning av våld, självbestämmande och lika rättigheter samt fredlig konfliktlösning. Parlamentet kräver att den snabbt återgår till sin medlingsroll.

44.  Europaparlamentet upprepar sitt starka fördömande av Rysslands aggressiva politik gentemot Ukraina, i synnerhet den militära upptrappningen utan motstycke vid Ukrainas gränser, i det ockuperade Donbass den olagligen annekterade Krimhalvön samt i Belarus, det kontinuerliga finansiella och militära stödet till olagliga väpnade grupper i Donbass, den olagliga ockupationen av den autonoma republiken Krim och staden Sevastopol, blockaden av Azovska sjön och de upprepade cyberattackerna och övriga hybridattackerna mot Ukraina. Parlamentet understryker att den ryska militära upptrappningen utgör ett hot mot fred, stabilitet och säkerhet i Europa. Parlamentet uppmanar den ryska regeringen att dra tillbaka sina styrkor från de ukrainska gränserna och att sluta hota sina grannar. Parlamentet betonar att ytterligare rysk aggression mot Ukraina kommer att leda till hårda politiska, ekonomiska, finansiella och personliga sanktioner mot Ryska federationen, dess ekonomi och dess beslutsfattare. Parlamentet välkomnar inrättandet av den internationella Krimplattformen och uppmanar EU:s institutioner, medlemsstaterna och alla likasinnade partner att aktivt delta i detta initiativ som syftar till att återställa Ukrainas territoriella integritet. Parlamentet upprepar sitt stöd till krimtatarernas Mejlis, som är det enda internationellt erkända representationsorganet för krimtatarerna och lovordar den okuvliga hållningen hos de ukrainska medborgarna i det ockuperade Krim, i synnerhet krimtatarerna. Parlamentet efterlyser ett återupptagande av Minskprocessen för att få ett slut på den militära konflikten i östra Ukraina. Parlamentet stöder fortsatta uppmaningar till ökat och trovärdigt militärt stöd och säkerhetsstöd till Ukrainas säkerhetssektor och militärreformer, och överväger att tillhandahålla militärutbildning för officerare i den ukrainska försvarsmakten. Parlamentet erkänner det första mötet för dialogen på cyberområdet mellan EU och Ukraina och efterfrågar en ökning av EU:s cybersäkerhetsstöd till Ukraina. Parlamentet välkomnar diskussionen om ett EU‑uppdrag för militär rådgivning och utbildning i Ukraina och uttrycker sitt stöd.

45.  Europaparlamentet fördömer skarpt de utbredda våldshandlingar som utbröt efter fredliga protester i Kazakstan i januari 2022. Parlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att ta initiativ till en fullständig och oberoende internationell utredning av de kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som inträffade under oroligheterna.

46.  Europaparlamentet betonar det brådskande i den pågående dialogen om säkerhet i Europa mellan Förenta staterna, dess europeiska allierade och Ryssland. Parlamentet insisterar på att EU måste vara en integrerad partner i dessa diskussioner för att upprätthålla alla europeiska staters oberoende, suveränitet och territoriella integritet, främja förtroendeskapande åtgärder och minska spänningarna på den europeiska kontinenten. Parlamentet betonar samtidigt att om Ryska federationen invaderar Ukraina måste EU, i samförstånd med Förenta staterna och andra allierade och nära partner, vara berett att införa långtgående sanktioner mot Ryssland.

47.  Europaparlamentet upprepar att Georgien och Ukraina i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget har utsikter till medlemskap i EU och kan ansöka om medlemskap under förutsättning att de efterlever samtliga Köpenhamnskriterier och de demokratiska principerna, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och rättigheter för personer som tillhör minoriteter samt upprätthåller rättsstaten. Parlamentet uppmanar därför EU och dess medlemsstater att erkänna Georgiens och Ukrainas utsikter till medlemskap i EU, som anses vara av avgörande betydelse för ländernas säkerhet och stabilitet, samt en drivkraft för dem att fortsätta att genomföra interna reformer.

48.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten av den 9 februari 2021 om det förnyade partnerskapet med det södra grannskapet(12) och stöder fred, stabilitet, välstånd och demokratiska principer i regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut genomföra de initiativ som beskrivs i detta gemensamma meddelande. Parlamentet beklagar att det fortfarande inte, 25 år efter det att den så kallade Barcelonaprocessen inleddes, har skapats ett område med delat välstånd, stabilitet och frihet med medelhavsländerna i det södra grannskapet. Parlamentet upprepar dock sitt krav på en djärv översyn av hela den europeiska grannskapspolitiken när det gäller den finansiering och det bistånd som görs tillgängligt för utländska länder som gränsar till EU för att säkerställa att partnerländerna i grannskapet går vidare med reformerna och åtar sig att föra en nära dialog och samarbeta med EU, samtidigt som skräddarsydd politik garanteras.

49.  Europaparlamentet påminner om EU åtagande när det gäller fredsprocessen i Mellanöstern och ingåendet av ett avtal, bland annat om frågor om ett avtal mellan de två parterna, inbegripet om frågor som rör ett slutligt statusavtal, med särskild hänsyn till behovet av att bevara förutsättningarna på fältet för en fredlig tvåstatslösning, på grundval av linjerna från 1967, med Jerusalem som huvudstad för båda staterna, där den säkra staten i Israel och en självständig, demokratisk, angränsande och livskraftig palestinsk stat lever sida vid sida i fred och säkerhet på grundval av rätten till självbestämmande och fullständig respekt för folkrätten. Parlamentet uppmanar i denna andra till att återuppta de genuina fredsinsatserna som syftar till att uppnå konkreta resultat mellan båda sidor med stöd av det internationella samfundet. Parlamentet uppmanar EU att öka sitt engagemang för att återuppliva fredsprocessen mellan israelerna och palestinierna, bland annat genom förtroendebyggande åtgärder, regional dialog och ökat transatlantiskt samarbete i regionen samt genom bättre användning av sitt inflytande på båda parter. Parlamentet betonar det fortsatta behovet av att stödja tillhandahållandet av livsviktiga tjänster till de miljontals palestinska flyktingarna i Mellanöstern. Parlamentet begär därför fortsatt stöd från EU och internationellt – både politiskt och ekonomiskt – till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA).

50.  Europaparlamentet efterlyser ett slut på åtgärder som skulle kunna undergräva tvåstatslösningens genomförbarhet på plats, såsom upprättandet av israeliska bosättningar och förstörelsen av palestinska hem och palestinsk infrastruktur på den ockuperade Västbanken, däribland östra Jerusalem. Parlamentet efterlyser en politisk lösning för att sätta stopp för blockaden av och mildra den humanitära krisen i Gazaremsan, inbegripet de nödvändiga säkerhetsgarantierna för att förhindra våld mot Israel. Parlamentet fördömer med kraft terrorism. Parlamentet betonar vikten av palestinska val för att återställa den demokratiska legitimiteten av det folkliga stödet för de politiska institutionerna i Palestina.

51.  Europaparlamentet framhåller Abrahamavtalets ettårsdag och betonar dess betydelse för fred, stabilitet och samarbete i regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stödja normaliseringen av förbindelserna mellan Israel och arabstaterna genom genomförandet och utvidgningen av Abrahamavtalet som ett viktigt bidrag till att uppnå varaktig fred i Mellanöstern. Parlamentet erkänner den viktiga roll som Förenta staterna spelade.

52.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över situationen i Libanon och uppmanar med kraft den libanesiska regeringen att verka på ett sätt som är uppdragsdrivet, trovärdigt och ansvarigt samt fri från utländsk inblandning. Parlamentet betonar det särskilda ansvar som bärs av Hizbollah och andra fraktioner i undertryckandet av den libanesiska folkrörelsen 2019 och i Libanons politiska och ekonomiska kris. Parlamentet uppmanar Iran att låta bli att blanda sig i Libanons angelägenheter och kräver att Libanons suveränitet och politiska självständighet ska respekteras. Parlamentet fördömer kraftfullt Hizbollahs raketerattacker från södra Libanon mot civila områden i Israel. Parlamentet avvisar varje roll för president Bashar al-Assad i Syrien efter konflikten med hänvisning till FN:s säkerhetsråds resolution 2254 (2015). Parlamentet välkomnar och stöder brottsutredningar som riktar sig mot al-Assad och hans medhjälpare avseende användningen av kemiska vapen och ställer dem till svars för många krigsförbrytelser. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna utvidgar förteckningen över de som omfattas av riktade sanktioner till att omfatta civila och militära tjänstemän inom Assadregimen som sannolikt är inblandade i brott, brott mot mänskligheten och andra allvarliga kränkningar. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en EU-handlingsplan mot straffrihet, med ett särskilt kapitel om Syrien. Parlamentet betonar att denna handlingsplan bör syfta till att bättre samordna och harmonisera medlemsstaternas insatser och resurser för att lagföra krigsförbrytare i EU.

53.  Europaparlamentet är fortfarande djupt oroat över den turkiska regeringens alltmer påstridiga utrikespolitik, som upprepade gånger sätter landet på kollisionskurs med EU som helhet, dess enskilda medlemsstater och länder i grannskapet. Parlamentet noterar att Turkiet enligt kommissionens rapport om Turkiet av den 19 oktober 2021(13) uppvisade en mycket låg takt för anpassning till Gusp på cirka 14 % i augusti 2021. Parlamentet påminner om den långvariga försämringen av situationen för mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet. Parlamentet noterar att EU:s finansiering till Turkiet kommer att vara föremål för villkorsregler, bland annat när det gäller respekten för principerna i FN-stadgan, internationell rätt och europeiska värden och principer. Parlamentet begär att den diplomatiska dialogen för att hitta hållbara lösningar på tvister i östra Medelhavet återupptas. Parlamentet erkänner att Turkiet kommer att fortsätta att vara ett land av stort strategiskt intresse för EU och att engagemanget måste intensifieras på områden av gemensamt intresse, med särskilt fokus på vissa politiska områden såsom klimatförändringar, terrorismbekämpning, migration, säkerhet och ekonomi. Parlamentet välkomnar i detta hänseende den första högnivådialogen någonsin om migration och säkerhet som nyligen genomfördes och uttrycker återigen sin uppskattning till Turkiet för att landet tagit emot miljontals syriska migranter och flyktingar. Parlamentet slår fast att utsikten att Turkiet skulle ansluta sig till EU för närvarande inte är realistisk. Om den nuvarande negativa trenden inte omedelbart vänder på ett konsekvent sätt insisterar parlamentet därför bestämt på att kommissionen, i enlighet med förhandlingsramen från oktober 2005, bör rekommendera ett formellt avbrytande av anslutningsförhandlingarna med Turkiet, så att båda sidor på ett realistiskt sätt och genom en strukturerad högnivådialog kan se över den nuvarande ramens lämplighet och dess möjligheter till framgång och att undersöka möjliga nya och alternativa övergripande modeller för de framtida förbindelserna. Parlamentet påminner om att EU är redo att använda alla instrument som står till dess förfogande, däribland sanktioner, för att försvara sina och sina medlemsstaters intressen och upprätthålla den regionala stabiliteten.

54.  Europaparlamentet understryker vikten av ett fullständigt genomförande av utträdesavtalet mellan EU och Förenade kungariket, inbegripet protokollet om Irland och Nordirland och handels- och samarbetsavtalet. Parlamentet betonar vikten av protokollet för att upprätthålla fred och stabilitet och den europeiska inre marknadens integritet och goda funktion. Parlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits för att inrätta en parlamentarisk partnerskapsförsamling för ledamöter av Europaparlamentet och ledamöter av Förenade kungarikets parlament, i enlighet med avtalet. Parlamentet förblir öppet för ytterligare utveckling och förstärkning av samarbetsramen mellan EU och Förenade kungariket, vilket skulle kunna leda till en överenskommelse om utrikes- och försvarspolitik och frågor av gemensamt intresse. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av ett nära samarbete mellan EU och det Förenade kungariket i internationella forum, särskilt i FN, med tanke på de många gemensamma värderingar och intressen som delas samt den geografiska närheten.

55.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka det transatlantiska samarbetet mellan EU och Förenta staterna på grundval av ett partnerskap mellan jämlikar, som grundar sig på gemensamma värden och mål och på principen om partnerskap i ledarskap och ansvarighet, samtidigt som den andra partens autonomi, intressen och ambitioner respekteras. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang uttalandet Towards a renewed Transatlantic partnership (inte översatt till svenska) (Mot ett förnyat transatlantiskt partnerskap) från toppmötet mellan EU och Förenta staterna 2021, som utgör en god grund för en ambitiös transatlantisk agenda. Parlamentet stöder fullt ut och åtar sig att eftersträva synergier och gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska mål genom att ytterligare fördjupa samarbetet inom ramen för den transatlantiska dialogen mellan EU och Förenta staterna för att ta itu med många av de centrala globala utmaningarna såsom klimatförändringarna och det hot som auktoritära och totalitära regimer utgör. Parlamentet välkomnar inledandet av det transatlantiska handels- och teknikrådet. Parlamentet föreslår regelbundna toppmöten mellan EU och Förenta staterna för att från högsta nivå fortsätta driva det nödvändiga transatlantiska samarbetet. Parlamentet upprepar sitt stöd för inrättandet av ett transatlantiskt politiskt råd styrt av bägge parters ansvariga för utrikes frågor. Parlamentet understryker att en stark transatlantisk förbindelse även kräver att EU ytterligare utvecklar sin kapacitet att agera. Parlamentet framhåller att EU snabbt måste anpassa sig till Förenta staternas föränderliga roll på den globala arenan för att skydda sina vitala intressen och fullfölja sina utrikespolitiska mål. Parlamentet betonar att EU och Förenta staterna måste samordna sina ansträngningar för att bekämpa terrorism och radikalisering och säkerställa att ansträngningarna stöds av de resurser som krävs. Parlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att tillsammans ta itu med de ihållande och ökande hoten mot skyddet och bevarandet av kulturarvet, särskilt i konfliktområden.

56.  Europaparlamentet betonar att EU:s förbindelser med Afrika är av yttersta vikt för att svara på behoven och utveckla partnerländernas potential samt eftersträva gemensamma intressen. Parlamentet understryker att denna förbindelse med EU:s grannkontinent bör avspegla en gemensam framtid och fokusera på att skapa ett trovärdigt perspektiv särskilt för de senaste generationerna. Parlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet av den 9 mars 2020 från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten Mot en övergripande strategi för Afrika(14) och upprepar sin uppmaning om att gå bortom förhållandet mellan givare och mottagare samt gynna ett verkligt partnerskap, med mänsklig utveckling och skyddet av naturresurser i centrum. Parlamentet insisterar på behovet av att i detta avseende uppmana kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att fördjupa diskussionerna med EU:s afrikanska partner – både enskilda länder och regionala organisationer såsom den regionala ekonomiska mekanismen och de regionala ekonomiska gemenskaperna som utgör Afrikanska unionen. Parlamentet betonar betydelsen av att stödja AU och dess regionala komponenter i deras insatser för att upprätta en effektiv säkerhetsinfrastruktur för konfliktförebyggande och konfliktlösning, genom bland annat övergripande stöd till operationaliseringen av den afrikanska beredskapsstyrkan och dess regionala komponenter. Parlamentet efterlyser ett strikt genomförande av hållbarhetsmålen på alla områden i förbindelserna mellan EU och Afrika. Parlamentet välkomnar ingåendet av avtal efter Cotonouavtalet i april 2021 och stärkandet av EU:s kopplingar till länderna i organisationen för stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet och det ökade samarbetet inom multilaterala forum för agendan för hållbar utveckling och klimatåtgärder. Parlamentet uttrycker oro över förseningen med att gå vidare med undertecknandet av avtalet efter Cotonouavtalet. Parlamentet noterar återtagandeavtalen med afrikanska länder.

57.  Europaparlamentet är djupt oroat över den ökande osäkerheten i Sahelregionen som påverkar säkerheten och levnadsvillkoren för oräkneliga civila och det stora antal attacker utförda av islamistisk milis som har en allvarlig inverkan på stabiliteten i regionen, framför allt Mali och Burkina Faso. Parlamentet uppmanar EU och G5 Sahel att agera för att undvika att säkerheten i regionen i stort kollapsar. Parlamentet välkomnar i detta hänseende det förnyade partnerskapet mellan Nato och Mauretanien som är EU:s främsta regionala allierade och vars styrkor befinner sig i frontlinjen och bekämpar terrorism i regionen. Parlamentet fördömer att privata militär- och säkerhetsföretags finns på plats i Afrika, särskilt den Kreml-stödda ryska Wagnergruppen, som har begått utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna samtidigt som den agerar till stöd för icke-demokratiska staters intressen, på bekostnad av oskyldiga civila och säkerheten, stabiliteten och välståndet i de krigshärjade länderna. Parlamentet insisterar på behovet av att uppdatera EU–Afrika-strategin genom en integrerad strategi som kan säkerställa säkerhet och utveckling för att uppnå stabilitet i den oroande situationen i Sahel, med beaktande av den utveckling som observerades 2021 och med tanke på den ökande instabiliteten där och de stora konsekvenser som händelserna i regionen har inte bara för Afrika utan även för EU och dess medlemsstater. Parlamentet insisterar mot bakgrund av detta på behovet av att samarbeta med en strategi på områdena försvar, utveckling och fredsbyggande för att motverka framväxten av jihadism i Sahelregionen och andra delar av Afrika.

58.  Europaparlamentet är djupt oroat över utvecklingen i Ryssland och upprepar EU:s intresse av att upprätthålla frihet, stabilitet och fred på och utanför den europeiska kontinenten. Parlamentet anser att EU bör bedriva ett nära samarbete och en nära samordning med Nato och andra partner för att avskräcka Ryssland från att genomföra destabiliserande och omstörtande handlingar i Europa, särskilt i de baltiska staterna och Östeuropa, bland annat genom valinblandning, desinformationskampanjer och stöd till högerextrema partier. Parlamentet framhåller behovet av att öka kostnaden för ryska myndigheters förtryck av sina egna medborgare. Parlamentet beklagar att ryska militära styrkor fortsätter att ockupera delar av Ukraina och Georgien i strid med internationell rätt, att de fortfarande är närvarande i Republiken Moldavien och att Ryssland fortsätter att destabilisera freden och säkerheten i regionen och aktivt använder sig av hybridåtgärder mot demokratier i Europa. Parlamentet är mycket oroat över den ryska inblandningen i västra Balkan som bedrivs med hjälp av hybridtaktik som innefattar kampanjer med desinformation som är avsedda att undergräva EU:s roll och åtagande när det gäller enskilda länders europeiska framtid. Parlamentet betonar behovet av en gemensam röst för EU:s politik i det sammanhanget, inbegripet om verkställighet av sanktioner. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att närmare samordna sin Rysslandsstrategi med medlemsstaterna så att EU visar en enda front mot hot från Ryssland. Parlamentet understryker att parlamentet har rekommenderat att EU tillsammans med medlemsstaterna ser över EU:s politik gentemot Ryssland och utarbetar en övergripande EU-strategi gentemot landet. Parlamentet uppmanar med kraft EU att ta fram en strategi för EU:s framtida förbindelser med ett demokratiskt Ryssland, som tydligt skulle visa befolkningen i Ryssland vilka fördelar sådana förbindelser skulle kunna medföra. Parlamentet understryker att det inte kan ske några betydande förändringar i förbindelserna med Ryssland så länge landet bedriver aggressiv politik gentemot EU och dess grannar. Parlamentet upprepar att EU måste klargöra att om Ryssland fortsätter sin nuvarande politik gentemot Belarus måste EU införa ytterligare åtgärder för att begränsa och avskräcka Ryssland. Parlamentet uttrycker oro över upprepade ryska överträdelser av avtalen och reglerna om vapenkontroll, som lett till att avtalet om medeldistanskärnvapen kollapsat, och Rysslands kränkningar av konventionen om kemiska vapen genom sin användning av militära nervgifter, både inom landets gränser och på EU:s territorium. Parlamentet understryker behovet att utöva påtryckningar mot Ryska federationen för att landet ska följa folkrätten och internationella fördrag. Parlamentet fördömer Rysslands användning av energiresurser som ett geopolitiskt verktyg för att utöva påtryckningar, särskilt dess gasförsörjning till medlemsstaterna via Ukraina, och vill att energiberoendet av Ryssland ska minimeras genom att uppmuntra diversifiering av energikällor och energivägar, däribland att avbryta Nord Stream 2-projektet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att stärka den europeiska energitryggheten, särskilt mot bakgrund av de nuvarande rekordhöga gas- och elpriserna. Parlamentet uppmanar med kraft EU att samarbeta närmare med befolkningen i Ryssland, bland annat genom att ta fram ett tydligt definierat mål för ”engagemanget”, som inte bara bör fokusera på traditionellt selektivt samarbete med Kreml, utan även på ”strategiska” och mer dynamiska kontakter med den ryska oppositionen och det ryska civilsamhället.

59.  Europaparlamentet bekräftar att Arktis är strategiskt och geopolitiskt betydelsefullt för EU och understryker EU:s åtagande att vara en ansvarsfull aktör, som söker en långsiktigt hållbar och fredlig utveckling av regionen. Parlamentet betonar den unika komplexiteten i de utmaningar som Arktis står inför, vilka kräver mer engagemang och fler lösningar från EU:s sida, där det även tas hänsyn till de arktiska invånarnas kunskap och vilja, däribland urbefolkningarna. Parlamentet välkomnar i detta hänseende kommissionens och vice ordförandes/den höga representantens gemensamma meddelande av den 13 oktober 2021 om ett starkare engagemang från EU:s sida i ett fredligt, hållbart och välmående Arktis(15). Parlamentet uppmanar alla berörda parter att reagera på de mycket oroväckande effekterna och konsekvenserna av klimatförändringarnas i Arktis. Parlamentet poängterar att utsikterna till en militarisering av Arktis innebär avsevärda säkerhetsrisker både i och utanför denna region, och är oroat över att sidoeffekterna av de globala säkerhetsfrågorna kan komma att påverka Arktis och över den progressiva och betydande ryska militära uppbyggnaden i Arktis samt över effekterna av långtgående kinesiska utvecklings- och infrastrukturinitiativ och ambitioner i regionen. Parlamentet konstaterar att Arktis är utslagsgivande för säkerheten i hela Europa. Parlamentet betonar att EU måste ha en tydlig vision för sin roll i säkerhetsfrågor i Arktis tillsammans med ett gott samarbete med Nato. Parlamentet betonar betydelsen av att respektera internationella lagar och avtal för att se till att Arktis förblir ett spänningsfritt område. Parlamentet uppmanar till ökad uppmärksamhet ges åt den första arktiska fiberkabeln, som är en del av nervsystemet för internet, som i allt större utsträckning har omfattats av internationell underrättelseverksamhet. Parlamentet uppmuntrar medlemmarna i Arktiska rådet att ta itu med den ökade militariseringen och att söka plattformar för att på lämpligt sätt ta itu med detta både med medlemmar och med icke-medlemmar i Arktiska rådet. Parlamentet förespråkar ökade insatser från EU:s sida för att uppnå observatörsstatus i Arktiska rådet för ett starkare geopolitiskt inflytande.

60.  Europaparlamentet betonar att Kina är en samarbets- och förhandlingspartner för EU, men också en konkurrent inom ett ökande antal områden och en systemrival. Parlamentet upprepar, vilket betonades i parlamentets resolution av den 16 september 2021 om en ny EU–Kina-strategi(16), sin uppmaning till EU att utveckla en mer självsäker, heltäckande och enhetlig strategi för förbindelserna mellan EU och Kina som förenar alla medlemsstaterna och formar förbindelserna med ett alltmer självsäkert och interventionistiskt Kina i hela EU:s intresse. Parlamentet betonar att denna strategi bör främja en regelbaserad multilateral ordning, ha försvaret av EU:s värden och intressen i centrum och bygga på de tre principerna samarbete när det är möjligt, konkurrens vid behov och konfrontation när så är nödvändigt. Parlamentet efterlyser ett ökat samarbete mellan demokratiska länder för att ta itu med det kinesiska kommunistpartiets ökande självsäkerhet och förtryck.

61.  Europaparlamentet förespråkar starkt att Taiwan ska delta på ett meningsfullt sätt som observatör i internationella organisationers möten, mekanismer och verksamhet och för ett mer djupgående samarbete mellan EU och Taiwan, inbegripet ett bilateralt investeringsavtal. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att skyndsamt inleda en konsekvensbedömning, ett offentligt samråd och ett sonderingsförfarande för ett bilateralt investeringsavtal med de taiwanesiska myndigheterna som förberedelse inför förhandlingar för att fördjupa de bilaterala ekonomiska banden. Parlamentet noterar med djup oro den senaste tidens våldsuppvisningar och förvärrade spänningar i regionala utsatta områden, såsom Syd- och Östkinesiska haven och Taiwansundet. Parlamentet uttrycker djup oro över Kinas fortsatta militära manövrar i Taiwansundet, bland annat de som riktas mot Taiwan eller äger rum i Taiwans luftförsvarsidentifieringszon. Parlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att upphöra med detta militära vapenskrammel som utgör allvarliga hot mot freden och stabiliteten i Taiwansundet och regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet upprepar att relationen mellan Kina och Taiwan bör utvecklas på ett konstruktivt sätt genom dialog. Parlamentet betonar sitt motstånd mot alla unilaterala åtgärder som kan undergräva Taiwansundets status quo. Parlamentet betonar att eventuella förändringar av förbindelserna över Taiwansundet inte får ske i strid med de taiwanesiska medborgarnas vilja. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att inta en proaktiv roll i samarbetet med likasinnade internationella partner för att eftersträva fred och stabilitet över Taiwansundet och för att upprätta partnerskap med Taiwans demokratiska regering,

62.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt de pågående kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Kina, särskilt mot etniska och religiösa minoriteter, främst inriktade mot muslimska uigurer, kristna och tibetaner, men fördömer också krafttagen mot demokrati och frihet i Macao och Hongkong, bland annat genom införandet av den drakoniska lagen om nationell säkerhet 2020. Parlamentet fördömer Kinas aggressiva beteende i Syd- och Östkinesiska haven som påverkar den fria sjöfarten, liksom Kinas revisionistiska hållning i Östasien, som har medfört en rad gränssammandrabbningar med dess grannar.

63.  Europaparlamentet upprepar sitt starka fördömande av de grundlösa och godtyckliga sanktioner som införts av de kinesiska myndigheterna mot flera europeiska individer och enheter, bland annat fem parlamentsledamöter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till den kinesiska regeringen att upphäva dessa fullständigt omotiverade restriktiva åtgärder.

64.  Europaparlamentet fördömer Folkrepubliken Kinas handlingar i Hongkong och understryker att det pågående undergrävandet av Hongkongs oberoende inte bara strider mot Kinas bilaterala fördragsskyldigheter och internationell rätt, utan även ifrågasätter Pekings roll som en trovärdig partner. Parlamentet stärker sitt engagemang för riktade sanktioner inom ramen för EU:s globala sanktionsordning för kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot kinesiska tjänstemän som är inblandade i kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Hongkong och Xinjiang, och uppmanar vidare rådet att anta riktade sanktioner, inbegripet genomförandet av reseförbud och frysning av tillgångar, mot personer och enheter i Hongkong och Kina för de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och internationell rätt i Hongkong. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som fortfarande har utlämningsavtal med Kina och Hongkong att upphäva individuella utlämningar var som helst där utlämningen av en enskild person gör att denne riskerar att utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, där den enskilda personen av politiskt motiverade skäl skulle åtalas, i andra situationer där etniska minoriteter, företrädare för den prodemokratiska oppositionen i Hongkong och dissidenter i allmänhet skulle drabbas, och där det skulle strida mot EU:s skyldigheter enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

65.  Europaparlamentet understryker vikten av att EU ansluter sig till sina transatlantiska partner i strävandet efter en oberoende extern utredning av covid-19-virusets ursprung som ursprungligen kom från Wuhan, Kina, i syfte att söka efter välbehövliga svar och insikter i hur man möjligen kan förebygga globala katastrofer i framtiden som har en direkt påverkan på utrikes- och säkerhetspolitiken.

66.  Europaparlamentet fördömer det kinesiska kommunistpartiets påtryckningar mot Litauen och andra EU-medlemsstater och EU:s partner, samt efterlyser större solidaritet med länder som utsätts för påtryckningar av det kinesiska kommunistpartiet, bland annat genom att samarbeta med våra demokratiska allierade när det gäller att öppna våra marknader för ekonomier som lider under det kinesiska kommunistpartiets påtryckningar. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att inleda ett förfarande mot Kina vid Världshandelsorganisationen (WTO) till försvar för Litauen.

67.  Europaparlamentet välkomnar kommissionsordförandens tillkännagivande om planer på att lägga fram ett nytt gemensamt meddelande om ett partnerskap med Gulfregionen. Parlamentet uppmanar EU att lägga fram en konsekvent strategi för ett balanserat EU‑engagemang i regionen, med främjandet av regional säkerhet och regionalt samarbete som ett centralt strategiskt mål. Parlamentet noterar att ett sådant engagemang bör sträva efter att skapa synergier med regionala aktörer, till exempel genom Bagdadkonferensen för samarbete och partnerskap och genom ökat EU-stöd till initiativ för informell dialog som innefattar akademiker, civilsamhället, religiösa ledare och andra aktörer. Parlamentet ser det som hoppingivande att spänningarna mellan Iran och Saudiarabien har trappats ned och uppmanar båda sidor att snabbt slutföra processen för att återinrätta fullständiga diplomatiska förbindelser. Parlamentet upprepar att EU:s prioritering är att blåsa nytt liv i den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA) som en säkerhetsfråga för Europa och regionen. Parlamentet påminner om att JCPOA fortfarande är det enda sättet att stoppa Irans oroväckande kärntekniska verksamhet. Parlamentet lovordar den roll som vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten spelade i medlingen mellan Förenta staterna och Iran i insatserna för att återuppliva den gemensamma övergripande handlingsplanen. Parlamentet uppmanar Förenta staterna och Iran att eftersträva meningsfulla förhandlingar i syfte att åter efterleva den gemensamma övergripande handlingsplanen. Parlamentet insisterar på att ett återupplivande av JCPOA kombinerar Irans fullständiga återgång till sina skyldigheter enligt JCPOA med avskaffandet av alla amerikanska sanktioner kopplade till JCPOA. Parlamentet noterar behovet av att ta itu med och motverka Irans bredare illasinnade och destabiliserande verksamheter i och utanför Mellanöstern, däribland inom medlemsstaternas territorium. Parlamentet betonar att eventuella avtal med Iran måste inbegripa tillräckliga garantier för att Iran inte kommer att kunna få tillgång till kärnvapen. Parlamentet uttrycker djup oro över Internationella atomenergiorganets (IAEA) rapporterade brist på åtkomst till dess kontroll- och övervakningsutrustning vid kärntekniska anläggningar och på platser i Iran, vilket synnerligen hindrar IAEA från att kontrollera och övervaka Irans kärntekniska verksamhet och över att skyddsfrågor har förblivit olösta de senaste två åren. Parlamentet fördömer Irans kränkningar av sina egen befolknings mänskliga rättigheter, dess program för ballistiska missiler och terroraktiviteterna i regionen.

68.  Europaparlamentet understryker att situationen i Afghanistan är en väckarklocka för EU att ompröva den internationella strategin för nationsbyggande utomlands och strategiskt omforma en integrerad strategi för sin utrikespolitik, öka sin andel av ansvaret för den globala säkerheten och söka större suveränitet i sin utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet är oroat över den dramatiska humanitära, politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga situationen i Afghanistan, särskilt eftersom en av tre afghaner lider av svår hunger. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att öka det humanitära biståndet och att använda alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att afghaner i riskzonen har tillgång till skydd. Parlamentet betonar att talibanregimen måste bära ansvar och ansvarsskyldighet för skyddet av människoliv och egendom och för återställandet av säkerhet, civil ordning och offentliga tjänster. Parlamentet upprepar att afghanska kvinnor och flickor, personer med yrken kopplade till det afghanska civilsamhället, människorättsförsvarare, politiska aktivister, journalister, akademiker, konstnärer, religiösa och etniska minoriteter och andra grupper i riskzonen, liksom alla afghanska människor, förtjänar att leva i trygghet, säkerhet och värdighet och ha full tillgång till utbildning och offentligt liv, och välkomnar det breda internationella stödet för deras rättigheter och friheter. Parlamentet uppmanar till ytterligare evakuering av afghaner i riskzonen, särskilt kvinnliga domare, människorättsförsvarare, journalister, lokalanställda och andra personer som är i riskzonen på grund av sin verksamhet med att främja demokrati och grundläggande friheter. Parlamentet uppmanar EU att bevara de resultat som uppnåtts under de senaste 20 åren och säkerställa att Afghanistan inte återigen blir en fristad för terroristgrupper. Parlamentet uppmanar EU att genomföra en grundlig granskning av och dra lärdom av det tjugoåriga engagemanget i Afghanistan och att omedelbart ta fram en övergripande lärdomsbaserad EU-strategi för Afghanistan och de omgivande länderna. Parlamentet betonar vikten av att samarbeta med grannländer och regionala länder för att säkerställa global säkerhet och regional stabilitet, samtidigt som man beaktar att inte alla av Afghanistans grannar och regionala krafter delade målen för den koalition som leddes av Förenta staterna. Parlamentet framhåller i detta avseende den viktiga roll som vissa länder spelar vid återsändandet av EU-medborgare och evakueringen av afghanska medborgare som befinner sig i stor nöd, bland annat tack vare de stora diplomatiska påtryckningar som dessa länder utövar på talibanstyrkorna.

69.  Europaparlamentet välkomnar EU:s förnyade engagemang för regionen Indiska oceanen/Stilla havet och dess växande betydelse för EU:s intressen som togs upp i det gemensamma meddelandet av den 16 september 2021 från vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen om EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet(17) samt rådets slutsatser av den 19 april 2021 om samma ämne. Parlamentet förespråkar ett starkare samarbete med länderna i regionen, särskilt Japan, Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), Australien, Nya Zeeland och Sydkorea. Parlamentet är medvetet om den intensiva geopolitiska konkurrensen och de intensiva geopolitiska tvisterna i regionen, som till stor del präglas av Kinas ökande självsäkerhet gentemot sina grannar. Parlamentet uppmanar alla parter att efterleva folkrättens principer, framför allt FN:s havsrättskonvention. Parlamentet understryker behovet av ett strategiskt långsiktigt engagemang i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och av att inrätta övergripande och strategiska bilaterala och multilaterala mekanismer för dialog med länderna i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och deras samhällen, särskilt med likasinnade länder såsom, bland annat, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Parlamentet understryker vikten av säkerhet och stabilitet i regionen Indiska oceanen/Stilla havet för välstånd och säkerhet i EU. Parlamentet noterar nya framväxande partnerskap i regionen, såsom inrättandet av den trilaterala militära alliansen mellan Australien, Förenade kungariket och Förenta staterna (Aukus), och beklagar att detta partnerskap inrättades med en dålig samordningsnivå.

70.  Europaparlamentet framhåller Indiens växande regionala och geopolitiska inflytande. Parlamentet understryker att det krävs ett ökat politiskt engagemang för att stärka partnerskapet mellan EU och Indien och frigöra de bilaterala förbindelsernas fulla potential. Parlamentet upprepar behovet av ett djupare partnerskap som bör vara baserat på gemensamma värden och en fullständig respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet erkänner att Indien är en nyckelpartner för EU med tanke på dess position och ledande roll inom grundläggande områden. Parlamentet betonar att det indiska grannskapet och regionen Indiska oceanen/Stilla havet har blivit ännu ett område där Kina, med tanke på dess expansionism och ambitioner, ger upphov till allt större utmaningar i strategiska, geopolitiska, ekonomiska och handelsrelaterade frågor.

71.  Europaparlamentet begär att samarbetet med våra partner i Latinamerika ökas och förbättras. Parlamentet anser att stärkta förbindelser med Latinamerika och Karibien är av mycket stor betydelse för EU:s geopolitiska strategi i världen. Parlamentet betonar att unionen måste stärka de band som förenar EU med länderna i Latinamerika och Karibien, särskilt när det gäller att försvara den regelbaserade multilaterala ordningen. Parlamentet uppmanar EU att använda alla tillgängliga verktyg för att fördjupa sitt samarbete med partner i Latinamerika och Karibien. Parlamentet uppmanar EU att återta sin ställning som den viktigaste partnern för latinamerikanska länder med tanke på att andra geopolitiska aktörer upptar allt större utrymme i regionen, särskilt till följd av covid-19-pandemin och vaccindiplomatin. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att genomföra en mer bestämd politik gentemot auktoritära regimer som har gynnats av sina förbindelser med EU samt avskaffat, kränkt eller direkt undertryckt sina medborgares rättigheter och friheter.

Att förstärka den demokratiska kontrollen, granskningen och ansvarsskyldigheten och den parlamentariska dimensionen inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

72.  Europaparlamentet framhåller Europaparlamentets särskilda bidrag till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, genom dess parlamentariska diplomatiska tillgångar, till exempel genom sina yttranden och resolutioner, det täta nätverket av ständiga interparlamentariska organ, dess politiska dialog med befattningshavare i hela världen samt dess verksamhet inom demokratistöd och medling och dess valobservatörsuppdrag. Parlamentet hänvisar till sitt informationsuppdrag i Ukraina i januari och februari 2022 som ett exempel på hur lyhörd dess parlamentariska diplomati är. Parlamentet bekräftar att parlamentet fullt ut bör utnyttja sina tillsyns- och budgetbefogenheter i unionens beslut på den internationella arenan. Parlamentet betonar vikten av sina program för demokratistöd, som har stor potential att stärka EU:s roll runt om i världen genom att engagera viktiga politiska aktörer och underlätta en hållbar demokratisk samhällsstyrning i länder utanför EU.

73.  Europaparlamentet understryker att politisk och teknisk dialog mellan parlamenten är avgörande och måste samordnas väl med den verkställande maktens åtgärder. Parlamentet betonar därför vikten av ett smidigt utbyte av all relevant information mellan institutionerna på Gusp-området, inbegripet utbyte av relevant konfidentiell information, för att säkerställa effektiviteten i EU:s yttre åtgärder som helhet och för en mer ansvarsfull gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att möjliggöra och stärka den parlamentariska tillsynen över EU:s yttre åtgärder, bland annat genom att fortsätta regelbundna samråd med vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen. Parlamentet understryker att sådan tillsyn spelar en viktig roll för att säkerställa en välfungerande europeisk demokrati och allmänhetens förtroende. Parlamentet betonar att en sådan tillsyn kan tjäna som utgångspunkt för en starkare institutionell roll för parlamentet i Gusp. Parlamentet vill se ett snabbt slutförande av förhandlingarna om att ersätta det interinstitutionella avtalet från 2002 om parlamentets tillgång till känslig information från rådet på området för säkerhets- och försvarspolitik(18). Parlamentet efterlyser en samordning mellan medlemsstaternas säkerhets- och informationstjänster.

75.  Europaparlamentet understryker vikten av parlamentariska församlingar som utrymmen för samarbete och institutionell dialog samt deras värdefulla bidrag till europeiska utrikesåtgärder i säkerhetsfrågor, samt behovet av att främja deras verksamhet och garantera att de fungerar och utvecklas på ett korrekt sätt. Parlamentet uppmanar till att stärka parlamentets kontroll över EU-delegationens arbete med att företräda EU:s värden och principer utomlands samt sträva efter att uppfylla EU:s intressen utan att förbise människorättsstrategin. Parlamentet betonar att EU-delegationerna behöver alla nödvändiga och lämpliga resurser samt all nödvändig och lämplig kapacitet för att agera effektivt med avseende på dessa uppgifter.

76.  Europaparlamentet uppmanar till att fullt ut använda Europaparlamentets ökade deltagande i programplaneringen för Europa i världen och IPA III. Parlamentet välkomnar införandet av en geopolitisk dialog på hög nivå två gånger per år för externa finansieringsinstrument som ett viktigt verktyg för att inte bara granska, utan även aktivt utforma EU:s utrikespolitiska prioriteringar. Parlamentet understryker att dessa geopolitiska dialoger syftar till att ge parlamentet möjlighet att tillhandahålla riktlinjer, strategisk styrning och vägledning för programplanering och genomförande inom alla tematiska och geografiska prioriteringar inom ramen för Europa i världen och IPA III. Parlamentet insisterar dock på att parlamentet bör erhålla relevanta förberedande dokument i tillräckligt god tid och med en adekvat detaljnivå för att utföra en meningsfull granskning. Parlamentet efterlyser ökad insyn i genomförandet av finansieringsinstrumenten genom inrättandet av en gemensam öppen offentlig databas över projekt och åtgärder.

77.  Europaparlamentet påminner rådet om parlamentets rätt att informeras om alla skeden av förfarandena med koppling till förhandlingar och ingåendet av internationella avtal samt dess befogenhet att bevilja eller inte ge sitt samtycke till sådana avtal. Parlamentet är fast beslutat att använda sig av dessa befogenheter, enligt vad som fastslås i fördragen, för att säkerställa transparens och demokratisk kontroll av internationella avtal som förhandlas på uppdrag av EU, samt genomförandet av den europeiska fredsfaciliteten, i enlighet med dess rekommendation av den 28 mars 2019(19), även när det gäller dess komplementaritet med andra EU-instrument på området för yttre åtgärder.

78.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att det är hög tid att se över 2010 års förklaring om politisk ansvarsskyldighet för att förbättra denna grund för förbindelserna mellan parlamentet och vice ordföranden/den höga representanten.

o
o   o

79.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2021)0383. (2) Antagna texter, P9_TA(2021)0515. (3) Antagna texter, P9_TA(2021)0356. (4) EUT C 362, 8.9.2021, s. 71. (5) FN:s konferens för handel och utveckling, Trade and Development Report 2019 – Financing a Global Green Deal, 2019. (6) EUT L 56, 4.3.1968, s. 1. (7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (EUT L 206, 11.6.2021, s. 1). (8) Europaparlamentets rekommendation av den 13 mars 2019 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om räckvidden och mandatet för EU:s särskilda representanter (EUT C 23, 21.1.2021, s. 146). (9) EUT L 335, 13.12.2008, s. 99. (10) EUT C 118, 8.4.2020, s. 158. (11) Dom från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna av den 21 januari 2021, Georgien mot Ryssland (II). (12) JOIN(2021)0002. (13) SWD(2021)0290. (14) JOIN(2020)0004. (15) JOIN(2021)0027. (16) Antagna texter, P9_TA(2021)0382. (17) JOIN(2021)0024. (18) EGT C 298, 30.11.2002, s. 1. (19) Europaparlamentets rekommendation av den 28 mars 2019 till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende förslag framlagt för rådet av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med stöd av Europeiska kommissionen, till rådets beslut om inrättande av en europeisk fredsfacilitet (EUT C 108, 26.3.2021, s. 141).