Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden (COM(2020)0093),

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (COM(2020)0094),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2020 Ny strategi för konsumentpolitiken – En hållbar återhämtning genom stärkt konsumentresiliens (COM(2020)0696),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning (COM(2021)0350),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 mars 2021 En gemensam väg till ett tryggt och hållbart återöppnande (COM(2021)0129),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2021 om förstärkning av den inre marknaden: framtiden för den fria rörligheten för tjänster(1), och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012(2) (förordningen om en gemensam digital ingång),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska regionkommittén Rapport om hinder på den inre marknaden och handlingsplan för efterlevnad av inremarknadsreglerna (COR 2020/02355),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om a) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (COM(2020)0094) och b) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden (COM(2020)0093], EESC (2020)01412,

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 10 mars 2020 Business Journey on the Single Market: Practical Obstacles and Barriers (SWD(2020)0054),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 8 september 2020 Evaluation of the Vertical Block Exemption Regulation (SWD(2020)0172),

–  med beaktande av studien från juli 2020 av Europeiska kommissionens generaldirektorat för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag Territorial supply constraints in the EU retail sector,

–  med beaktande av studien från februari 2010 av Beneluxunionen Territorial Supply Constraints in the Retail Trade in Belgium, The Netherlands and Luxembourg,

–  med beaktande av studien från november 2020 från Europaparlamentets utredningsavdelning för ekonomisk politik, vetenskapspolitik och frågor om livskvalitet, med titeln Legal Obstacles in Member States to Single Market rules (inte översatt till svenska – om rättsliga hinder för inremarknadsreglerna i medlemsstaterna),

–  med beaktande av studien från oktober 2020 från Europaparlamentets enhet för övervakning av ekonomisk styrning Background Reader On The European Semester Autumn edition 2020 – The European Semester from a Parliamentary perspective (inte översatt till svenska) (om den europeiska planeringsterminen ur ett parlamentariskt perspektiv),

–  med beaktande av studien från februari 2021 från Europaparlamentets utredningsavdelning för ekonomisk politik, vetenskapspolitik och politik för livskvalitet, med titeln The impact of COVID-19 on the Internal Market (inte översatt till svenska) (om effekterna av covid-19 på den inre marknaden),

–  med beaktande av studien från februari 2019 från Europaparlamentets utredningsavdelning för ekonomisk politik, vetenskapspolitik och frågor om livskvalitet, med titeln Contribution to Growth: The Single Market for Services – Delivering economic benefits for citizens and businesses (inte översatt till svenska) (om den inre tjänstemarknadens bidrag till tillväxten – att ge ekonomisk nytta åt medborgare och företag),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 05/2016 av den 14 mars 2016 Har kommissionen sett till att tjänstedirektivet genomförs ändamålsenligt?,

–  med beaktande av Europaparlamentets utredningstjänsts studie från april 2019 Mapping the Cost of Non-Europe (inte översatt till svenska) (en kartläggning av kostnaden för uteblivna EU-åtgärder),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 december 2018 om inremarknadspaketet(3),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A9-0336/2021), och av följande skäl:

A.  Handeln på den inre marknaden står för 56 miljoner arbetstillfällen i Europa, och genererar 25 procent av EU:s BNP. Den jordbruksbaserade livsmedelssektorn är EU:s största tillverkningssektor när det gäller arbetstillfällen och mervärde.

B.  Hållbar utveckling och höga sociala och miljömässiga standarder är en förutsättning för en produktivitet som är förenlig med målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030 och målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

C.  Skydd och främjande av sociala rättigheter, arbetstagares rättigheter och föreningsrätten, inbegripet kollektiva förhandlingar, rättvisa löner och goda arbetsförhållanden, är en oundgänglig del av inrättandet av en inre marknad som fungerar väl, som är rättvis, inkluderande och hållbar och som gör det möjligt att tillhandahålla varor och tjänster av hög kvalitet. Den ekonomiska friheten att tillhandahålla varor och tjänster bör inte värderas högre än de grundläggande rättigheterna, däribland sociala rättigheter, arbetstagares rättigheter och föreningsrätten, och inte heller skada dessa.

D.  En omfattande bedömning av icke-tariffära hinder på den inre marknaden, särskilt i den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, skulle kunna användas som drivkraft för att hantera dessa hinder.

E.  En eventuell bedömning av hindren på den inre marknaden bör baseras på bland annat erfarenheter och uppfattningar hos företag, arbetstagare och konsumenter som i någon utsträckning har utbyte med den inre marknaden varje dag och på syftet med reglerna för den inre marknaden. Hinder som redan finns på den inre marknaden drabbar eller till och med bestraffar i oproportionellt hög grad små och medelstora företag och mikroföretag och hindrar deras gränsöverskridande verksamhet.

F.  En fungerande inre marknad, ett effektivt genomförande av befintlig EU-lagstiftning och ett avskaffande av hinder är både kommissionens och medlemsstaternas ansvar.

G.  Många hinder som påverkar den inre marknaden beror på felaktig eller ofullständig tillämpning av EU-lagstiftningen, brist på ordentligt införlivande av EU-rätten i de nationella regelverken, brist på lämpliga unionsrättsakter som tar itu med befintliga hinder, hindrad tillgång till nödvändig information eller medlemsstaters ensidiga politiska åtgärder. Onödiga regleringsinsatser på EU-nivå kan också ha negativ påverkan på den inre marknaden och skapa hinder såsom höga kostnader för efterlevnad och rättsosäkerhet för enskilda konsumenter.

H.  Fragmentering, restriktiva nationella bestämmelser, bristfälligt eller felaktigt genomförande, byråkrati och överreglering samt brist på efterlevnad eller på lämpliga unionsrättsakter för att ta itu med hindren kan få negativa konsekvenser både på EU-nivå och på nationell nivå, vilket får medborgare att berövas arbetstillfällen, och konsumenter och entreprenörer att berövas möjligheter.

I.  Ett icke-tariffärt hinder är en oproportionell eller diskriminerande regleringsåtgärd som innebär en börda eller en kostnad som måste bäras av företag som försöker komma in på en marknad, men inte bärs av företag som redan finns på denna marknad, eller som en kostnad vilken åläggs utländska företag, men inte bärs av inhemska företag, utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att reglera och följa legitima mål för den offentliga politiken såsom miljöskydd eller skydd av konsumenters och arbetstagares rättigheter. Parlamentet tog upp icke-tariffära handelshinder i sin resolution av den 26 maj 2016(4).

J.  Med överreglering avses metoder som leder till att medlemsstaterna inför ytterligare omotiverade administrativa krav som saknar samband med lagstiftningens mål och som kan undergräva en väl fungerande inre marknad. Överreglering bör dock särskiljas från fastställandet av högre standarder som går utöver de EU-omfattande minimistandarderna för miljö- och konsumentskydd, hälso- och sjukvård och livsmedelssäkerhet.

K.  Den nuvarande kommissionen har ännu inte lagt fram ett omfattande lagstiftningspaket för att på ett sätt som går längre än själva efterlevnaden ta itu med utövandet av de grundläggande friheterna på den inre marknaden, förutom digitala initiativ. Kommissionen har prioriterat behovet av ett bättre genomförande av befintlig lagstiftning för den inre marknaden jämte ett antal digitala och gröna initiativ som banar väg för den dubbla omställningen.

L.  I utvecklingen och genomförandet av lagstiftningen för den inre marknaden måste det alltid säkerställas att arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer verkligen är delaktiga.

M.  Parlamentet och rådet förkastade några av förslagen i 2016 års tjänstepaket.

N.  En tydlig majoritet av företagen anser att den inre marknaden inte är tillräckligt integrerad. Fragmentering av reglerna för gränsöverskridande handel påverkar företag och konsumenter djupt över hela den inre marknaden.

O.  Trots tidigare ansträngningar genom många program och tillämpningar har näringsidkare fortfarande ofta svårt att hitta information om reglerna och förfarandena för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster och försäljning av varor.

P.  71 procent av de små och medelstora företag som testade det nuvarande systemet för ömsesidigt erkännande för icke-harmoniserade varor fick ett beslut om nekat marknadstillträde, och den nyligen genomförda översynen av den förordning som styr detta system syftade till att göra det lättare för företag att tillämpa den genom att den ger en bättre ram för nationellt beslutsfattande.

Q.  Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer(5) är ett nyckelinstrument för att säkerställa att den inre marknaden fungerar korrekt, men bristen på instrument för automatiskt erkännande av kvalifikationer och kompetens mellan medlemsstaterna skadar rörligheten för yrkespersoner och skapar därigenom omotiverade hinder.

R.  EU:s inre marknad är ett ständigt pågående projekt, och den snabba takten på samhälls- och teknikutvecklingen kan skapa nya hinder för den inre marknaden, vilka hämmar dess fullständiga genomförande.

S.  Digitaliseringen och användningen av artificiell intelligens och ny teknik har potential att ge betydande värde till den inre marknaden och bidra till att minska de befintliga hindren och bördorna och ge utrymme för nya affärstillfällen och en fullt fungerande digital inre marknad till förmån för konsumenter och företag. Användning av ny teknik och artificiell intelligens kan bidra till att få bukt med vissa hinder på den digitala inre marknaden.

T.  Bristen på harmonisering och otillräcklig minimistandardisering för med sig ytterligare kostnader och minskar säkerheten för produkter på den inre marknaden, samtidigt som det minskar den europeiska konkurrenskraften på de internationella marknaderna.

U.  För den inre marknadens ram är det mycket viktigt att man på rätt sätt balanserar ekonomiska friheter, sociala rättigheter, konsumenters, arbetstagares och företags intressen samt allmänintresset.

V.  Flera framställningar om icke-tariffära hinder har nyligen lämnats in till parlamentets utskott för framställningar (PETI), till exempel framställningarna nr 0179/2021 och nr 0940/2020.

W.  Covid-19-krisen har varit en chock för både produktion och konsumtion, och har omdanat både inhemsk och gränsöverskridande verksamhet, vilket påverkar konsumenter, företag, arbetstagare och tillhandahållandet av tjänster. Vissa av dessa effekter kan vara tillfälliga, men andra kommer att få varaktiga konsekvenser för den inre marknadens utformning och behov. Reaktionen på pandemin har påskyndat en övergång till digitala tjänster. Krisen har visat hur viktigt det är med europeisk integration, starka institutioner och reglering. Godtyckliga metoder för offentlig upphandling som genomfördes under covid-pandemin har allvarligt påverkat den inre marknaden och utgjort allvarliga hot mot transparensen. Den rådande svåra situationen kräver ett avskaffande inte bara av covid-relaterade restriktioner utan också av omotiverade hinder som har funnits på den inre marknaden i åratal, för att förbättra och fördjupa den inre marknaden, vilket är en av vägarna ur krisen.

Tillståndet för den inre marknaden och dess politiska mål

1.  Europaparlamentet välkomnar paketet från mars 2020 om styrningen av den inre marknaden, vars syfte är att förbättra genomförandet och efterlevnaden av EU-lagstiftning genom att först presentera en översikt över befintliga och kommande initiativ. Parlamentet anser även att lagstiftnings- och verkställighetsbrister kvarstår, vilka hindrar den inre marknaden från att fungera ordentligt. Parlamentet anser framför allt att det råder brist på initiativ för att förbättra den inre marknaden för tjänster.

2.  Europaparlamentet stöder kommissionens meddelande om en långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och verkställighet för den inre marknaden, och särskilt förslagen om att förstärka Solvit som ett verktyg för tvistlösning på den inre marknaden, utöka rollen för kommissionen för att hjälpa medlemsstaterna att införliva EU-rätten korrekt, till fullo och i rätt tid, för att säkra en harmoniserad tolkning och undvika nationell överreglering, skapa ett verktyg för hinder på den inre marknaden inom den gemensamma digitala ingången och tillåta medborgare och företag att göra anonyma anmälningar om lagstiftningshinder som de stöter på i utövandet av sina rättigheter på den inre marknaden.

3.  Europaparlamentet påpekar att priset för otillräckligt genomförande betalas av både företag och konsumenter och uppmuntrar kommissionen att prioritera tillfredsställande åtgärder för verkställighet.

4.  Europaparlamentet betonar insatserna för att se till att en väl fungerande inre marknad går hand i hand med insatser för att uppnå EU:s grundläggande mål när det gäller hållbar utveckling och social marknadsekonomi samt en hög skyddsnivå och förbättring av miljöns kvalitet.

5.  Europaparlamentet understryker att den inre marknaden fortfarande är en av Europeiska unionens största landvinningar. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att rikta resurser mot problem som påverkar den inre marknaden, särskilt omotiverade icke-tariffära hinder, vilka hindrar förverkligandet av den inre marknadens fulla potential för konsumenter, arbetstagare och företag, genom att skapa onödiga och orättvisa hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster.

6.  Europaparlamentet bekräftar att starkare övervakning även av medlemsstaterna, regleringsmässig försiktighet, förenkling av hur EU:s befintliga rättsliga ram tillämpas och ökad politisk tonvikt vid den inre marknaden sannolikt kommer att behövas för att på ett effektivare sätt avlägsna dessa hinder och ytterligare fördjupa integrationen på den inre marknaden.

7.  Europaparlamentet inser konsumentskyddspolitikens grundläggande betydelse som en faktor som stärker den inre marknaden och bidrar till dess integration.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda resurserna i programmet för den inre marknaden för att stärka styrningen av den inre marknaden och förbättra dess funktionssätt, särskilt när det gäller icke-tariffära handelshinder.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera den inre marknadens integritet genom ett bättre utbyte av information om och genom bättre samordning av genomförandet av EU-rätten, vilket möjliggörs av kommissionen, att i så stor utsträckning som möjligt avstå från att införa avvikande nationella regler och söka lösningar på EU-nivå, att tillämpa riktlinjer för bättre lagstiftning för att införa nationella regler, att tillhandahålla korrekta konsekvensbedömningar och stödja intressenter så att de på ett korrekt sätt kan bidra till beslutsprocessen och att tillämpa alla regler på ett motiverat, proportionellt och icke-diskriminerande sätt.

10.  Europaparlamentet understryker att det för att målen i agendan för den europeiska gröna given och den digitala agendan för Europa ska uppnås till full främst krävs ett ändamålsenligt funktionssätt för den inre marknaden och en lämplig offentlig politik, vilket på ett avgörande sätt möjliggör marknadseffektivitet och innovation och är ett av flera verktyg för att modernisera europeiska ekonomier. Parlamentet anser därför att den inre marknadens tillkortakommanden förtjänar samma grad av uppmärksamhet som den gröna given och den europeiska digitala agendan. Parlamentet understryker att EU:s övriga politik bör ta hänsyn till inremarknadsreglerna och respektera dess principer. Parlamentet bekräftar på nytt sitt eget engagemang för att utveckla och skydda en kraftfull och hållbar, konsument-, arbetstagar- och företagsvänlig inre marknad.

11.  Europaparlamentet beklagar att ett antal icke-tariffära hinder kan stå i vägen för målen för EU:s industristrategi, särskilt återflytt av produktion och stärkande av den europeiska ekonomins motståndskraft. Parlamentet understryker att en stabil integrerad inre marknad där icke-tariffära hinder undanröjs är en förutsättning för att EU:s industristrategiska mål ska kunna uppnås.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa att de agerar proportionellt och med strikt anpassning till legitima mål för den offentliga politiken, exempelvis folkhälsan, miljön, offentliga tjänster och allmänintresset. Parlamentet beklagar dock att vissa medlemsstater hänvisar till allmänintresset för att isolera sina hemmamarknader. Parlamentet understryker dessutom att krav såsom omotiverade territoriella begränsningar, onödiga språkkrav och ekonomiska behovstester skapar omotiverade hinder inom den inre marknaden, och uppmanar kommissionen att förbättra övervakningen av medlemsstaterna i detta avseende, inbegripet anmälningsskyldigheter enligt lag.

13.  Europaparlamentet beklagar att antalet överträdelseförfaranden mot medlemsstaterna på området för den inre marknaden enligt en studie av parlamentet ökade mellan 2017 och 2019, och uppgick till 800 år 2019, den högsta nivån sedan 2014.

Hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster

14.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen och berörda parter har identifierat en grupp centrala omotiverade hinder för gränsöverskridande verksamhet, bland annat

15.  Europaparlamentet noterar att konkreta exempel på ovannämnda hinder redan har rapporterats av EU-företag som verkar på den inre marknaden, bland annat krav på utländska tjänsteleverantörer att registrera ett företag i ett handels- och företagsregister i en värdmedlemsstat, även om de endast tillfälligt skickar arbetstagare till värdmedlemsstatens territorium och inte har någon infrastruktur där från vilken de skulle bedriva verksamhet på ett stadigvarande, stabilt och kontinuerligt sätt.

16.  Europaparlamentet betonar att det effektivaste sättet att minska fragmenteringen av den inre marknaden är att sträva efter harmonisering där det är möjligt. Parlamentet betonar dock att denna harmonisering inte får leda till en större lagstiftningsbörda för företagen.

17.  Europaparlamentet understryker att upprätthållandet av rättsstatsprincipen stärker den inre marknadens integritet och påminner medlemsstaterna om deras anmälningsskyldigheter enligt lag.

18.  Europaparlamentet betonar att icke-tariffära hinder, bland andra, har en allvarlig inverkan på tjänstesektorn och därmed på andra delar av ekonomin som stöder sig på tjänstesektorn. Parlamentet framhäver dessutom att kommissionen fortfarande har identifierat 24 särskilda restriktioner i tretton olika sektorer, vilka bryter mot regler som fastställts genom tjänstedirektivet(6), och varav vissa är diskriminerande eller är krav om fastställande av nationalitet. Parlamentet noterar att syftet med genomgången var att dokumentera förekomsten eller frånvaron av restriktioner, och att bedömningen av restriktionernas proportionalitet låg utanför ramen för genomgången samt att det inte som en del av genomgången gjordes någon bedömning av huruvida den relevanta restriktionen var motiverad eller proportionell.

19.  Europaparlamentet konstaterar att rapporten visar en liten minskning av graden av hinder i nästan alla granskade sektorer, vilket bör föranleda ytterligare bedömning av kommissionen. Parlamentet betonar dock att det enligt kommissionens kartläggning endast skett en långsam minskning av hindren i de olika tjänstesektorerna sedan genomförandet av tjänstedirektivet 2006 fram till 2017 och att de kartlagda hindren för detaljhandelssektorn till och med ökade mellan 2011 och 2017, vilket tillintetgjorde de framsteg som hade gjorts.

20.  Europaparlamentet beklagar att vissa av de identifierade restriktionerna enligt tjänstedirektivet är ett resultat av den rättsosäkerhet som det har gett upphov till sedan det trädde i kraft när det gäller dess tillämpningsområde, särskilt för små och medelstora företag i turismsektorn.

21.  Europaparlamentet erinrar om att offentliga tjänster omfattas av ett särskilt skydd i förhållande till bestämmelserna om den inre marknaden på grund av de uppgifter av allmänt intresse som tilldelats dem, vilket innebär att de bestämmelser som de offentliga myndigheterna har fastställt för att de ska fungera väl därmed inte utgör icke-tariffära hinder. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att tjänstedirektivet inte omfattar social- och hälsovårdstjänster.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att avlägsna hinder för detaljhandeln och agera skyndsamt när nya hinder identifieras. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta vägledning om proportionaliteten hos godkännandeförfaranden i detaljhandeln för att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för detaljhandeln och att lägga fram en ny handlingsplan för den europeiska detaljhandelssektorn före mitten av 2022.

23.  Europaparlamentet påminner om att ett betydande antal problem vid gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster härstammar från administrativ praxis och inte från oförenlighet med EU-rätten.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utarbeta riktlinjer för att ta itu med underpresterande lagstiftning. Parlamentet påpekar att avsaknaden av en gemensam tolkning av EU-lagstiftning som underlättar den fria rörligheten för arbetstagare kan leda till bristande klarhet angående rättsläget och byråkratiska bördor för företag och arbetstagare som tillhandahåller tjänster i olika medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i genomförandeprocessen för att garantera en mer harmoniserad ansats.

25.  Europaparlamentet beklagar den otillräckliga användningen av anmälningsförfarandet enligt tjänstedirektivet och TRIS-anmälningssystemet(7). Parlamentet understryker att detta undergräver kommissionens förmåga att säkerställa att nya lagar om tjänster är förenliga med tjänstedirektivet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sina anmälningsskyldigheter enligt tjänstedirektivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i mitten av 2022 lägga fram en handlingsplan för att förbättra den nuvarande ramen. Parlamentet noterar i detta avseende kommissionens avsikt att uppdatera handboken om genomförandet av tjänstedirektivet för att införliva aspekter som följer av senaste rättspraxis och förbättra genomdrivandet av direktivet.

26.  Europaparlamentet betonar att hinder också kan härröra från begränsade kapacitet i nationell förvaltning att tillhandahålla service på andra språk, och från brister i relevant utbildning och infrastruktur. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att information och dokument som hör samman med marknadstillträde inte bara är tillgängliga på medlemsstatens officiella språk utan också på engelska eller det andra mest använda språket i den lokala ekonomin.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta praktiska, koncisa och färdiga verktyg för att nationella myndigheter ska kunna hantera felaktiga metoder och överträdelser och verkställa regler för den inre marknaden.

28.  Europaparlamentet påminner om att allmän ordning, folkhälsa eller allmän säkerhet kan åberopas av en medlemsstat endast om den kan bevisa att det föreligger ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot ett av samhällets grundläggande intressen. Parlamentet anser därför att alla former av statligt sponsrad diskriminering, till exempel diskriminering av personer med funktionsnedsättning eller på grund av ekonomisk ställning, nationalitet, ålder, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, yrke, kön eller sexuell läggning (inklusive hbtqi-fobi) är oacceptabel. Parlamentet anser att sådan diskriminering kan begränsa friheterna på den inre marknaden och därmed skapa ett icke-tariffärt hinder som påverkar den fria rörligheten för varor och tjänster, eftersom den hindrar varuproducenter och tjänsteleverantörer från att leverera samma varor och tjänster lika i hela EU och konsumenter från att dra nytta av den inre marknadens landvinningar.

29.  Europaparlamentet välkomnar de betydande förbättringarna för den fria rörligheten för varor under senare år tack vare regleringar såsom förordning (EU) 2018/302(8) (”förordningen om geoblockering”), förordning (EU) 2019/1020(9) (”förordningen om marknadskontroll”) och, viktigast av allt, tack vare förordning (EU) 2019/515(10) (”förordningen om ömsesidigt erkännande av varor”). Parlamentet erinrar om att principen om ömsesidigt erkännande inte gäller icke-harmoniserade varor och betonar vikten av en harmonisering uppifrån och ner för att garantera en hög nivå av produktsäkerhet och konsumentskydd. Parlamentet anser att en grundlig tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande och de instrument som nyligen fastställdes i förordning (EU) 2019/515 skulle föra den inre marknaden framåt på ett effektivt sätt, särskilt på de områden där svårigheter består.

30.  Europaparlamentet anser att antagandet och tillämpningen av förordningen om geoblockering har varit till gagn för konsumenterna vid gränsöverskridande inköp. Parlamentet erinrar emellertid om att vissa hinder kvarstår, särskilt när det gäller tillhandahållande av audiovisuella tjänster och audiovisuellt innehåll, och att detta leder till lägre förtroende hos konsumenterna vid gränsöverskridande näthandel. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samband med den utvärderingsrapport som ska göras 2022, föreslå sätt att avskaffa omotiverade och ineffektiva geoblockeringar och sträva efter en harmoniserad digital inre marknad.

31.  Europaparlamentet framhåller förekomsten av diskriminerande och konkurrenshämmande metoder, såsom territoriella försörjningsbegränsningar, som hämmar utvecklingen av den inre marknaden och undergräver dess potentiella fördelar för konsumenterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga åtgärder för att undanröja territoriella försörjningsbegränsningar och därmed minska hindren för gränsöverskridande handel för att skapa en fullt fungerande inre marknad.

32.  Europaparlamentet välkomnar att harmoniseringen av kvalifikationer genom ömsesidigt erkännande redan har bidragit till den inre marknadens tillväxt för flera yrken. Parlamentet beklagar dock att ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer i hög grad begränsas av administrativa hinder som införts av medlemsstaterna. Parlamentet understryker att det ömsesidiga erkännandet av diplom, kvalifikationer, färdigheter och kompetens mellan medlemsstaterna skulle stärka den fria rörligheten för arbetstagare och tjänster och uppmanar medlemsstaterna att utvidga ömsesidigt erkännande till alla möjliga utbildningsnivåer och förbättra eller införa de nödvändiga förfarandena för en sådan utvidgning så snart som möjligt.

33.  Europaparlamentet påminner om den särskilda status som reglerade yrken har inom den inre marknaden och den roll de spelar för att tillgodose allmänhetens intresse, men understryker också att denna särskilda status inte får användas för att behålla omotiverade hinder som leder till att den inre marknaden fragmenteras.

34.  Europaparlamentet uppmuntrar stater att avskaffa otillbörliga begränsningar av yrkeskvalifikationer och kommissionen att fortsätta att vara vaksam i arbetet med att gå vidare med överträdelseförfaranden när medlemsstater inte uppfyller EU-lagstiftningen om erkännande av kvalifikationer.

35.  Europaparlamentet påminner om att direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer bygger på principen om likabehandling och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ständigt öka medvetenheten bland företag och arbetstagare som kan sakna kunskap om ömsesidigt erkännande och andra relevanta regler som underlättar gränsöverskridande verksamhet.

37.  Europaparlamentet efterfrågar åtgärder som främjar den europeiska referensramen för kvalifikationer och underlättar tillämpningen av den i hela EU så att den blir ett allmänt accepterat verktyg för erkännande.

38.  Europaparlamentet beklagar den otillräckliga tillgången till information om arbetskraftens rörlighet inom tjänstesektorerna, och är bekymrat över de betungande förfarandena i vissa medlemsstater för att erhålla väsentliga handlingar och de pågående problemen med att förse medborgarna med ett A1-formulär i tid. Parlamentet understryker att tillgången till information, till exempel om nationella kollektivavtal där så är tillämpligt och relevant, såsom krävs enligt direktiv 2014/67/EU(11), bör förbättras för att underlätta efterlevnad för företag och information för arbetstagare. Parlamentet insisterar på att denna information bör finnas tillgänglig via den gemensamma digitala ingången. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska arbetsmyndigheten att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra åtkomsten till information.

39.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att – som planerat – under första kvartalet 2022 införa ett digitalt formulär för anmälan av utstationering av arbetstagare, i enlighet med vad som anges i dess uppdatering av den nya industristrategin från 2020, genom att inrätta ett enkelt, användarvänligt och driftskompatibelt digitalt formulär som passar de europeiska företagens, särskilt de små och medelstora företagens, behov.

40.  Europaparlamentet erinrar om att tillgång till information är absolut grundläggande och bör underlättas i möjligaste mån för användarna. Parlamentet anser att de åtgärder som vidtagits i samband med varupaketet för att förbättra tillgången till information om tillämpliga regler och skyldigheter för företagen är till fördel när det gäller att underlätta gränsöverskridande utbyten, samtidigt som ett gott konsumentskydd bevaras. Parlamentet efterlyser en tilldelning av tillräckliga resurser till införandet av gemensamma kontaktpunkter.

41.  Europaparlamentet noterar det ökande antalet bestämmelser om fordons tillträde i städerna som tillämpas på både privata och kommersiella fordon. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om samordning behövs på EU-nivå.

42.  Europaparlamentet betonar att en väl fungerande inre marknad är avgörande för att trygga tillräcklig försörjning av högkvalitativa produkter till överkomliga priser, inbegripet jordbruksbaserade livsmedel, i hela EU.

43.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka dynamiken och motståndskraften hos EU:s försörjningssystem, även på regional och lokal nivå, och av att stärka korta, smarta och integrerade leveranskedjor för att trygga kontinuerliga produktleveranser i hela EU.

44.  Europaparlamentet betonar behovet av att se till att den inre marknaden är så harmoniserad som möjligt genom en enhetlig EU-omfattande strategi för märkning som både kan undanröja hinder för en väl fungerande inre marknad och säkerställa att konsumentinformationen förblir tydlig, transparent, spårbar och begriplig.

45.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av det reviderade direktivet om otillbörliga affärsmetoder(12) och kommissionens incitament i fråga om detta och stöder det gemensamma forskningscentrumets arbete och resultat, som syftar till att ta itu med frågan om kvalitetsskillnader.

Digitalisering och användning av AI för att ta itu med hinder på den inre marknaden

46.  Europaparlamentet understryker vikten av en fullt fungerande digital inre marknad som gynnar konsumenter och företag, och efterfrågar att små och medelstora företag ska få stöd för att möta hinder och motstånd i sin digitala omställning.

47.  Europaparlamentet anser att digitalisering och framväxande teknik såsom artificiell intelligens kan bidra till att uppnå EU:s mål och fördjupa den inre marknaden. Parlamentet betonar att sådan teknik, om den används på rätt sätt, kan vara positiv och transformativ och hantera många utmaningar för att avskaffa hinder på den inre marknaden.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att bedöma möjligheterna att tillåta och uppmuntra användning av digitala lösningar som kan bidra till att ge obligatorisk produkt- eller förpackningsinformation utan behov av att öka förpackningsstorleken eller packa om.

49.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till rättsakt om digitala tjänster (COM(2020)0825) och en rättsakt om digitala marknader (COM(2020)0842) och ber kommissionen och medlemsstaterna att anta ramar som är samstämda med den inre marknadens och EU:s övriga politik. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt för företag och särskilt små och medelstora företag och konsumenter att ha en tydlig, harmoniserad och robust uppsättning regler.

50.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens plan att inrätta en gemensam europeisk informationsingång för tillsynsmyndigheter för icke-livsmedelsprodukter.

51.  Europaparlamentet uppmanar de relevanta EU-myndigheterna och nationella myndigheterna att vidta lämpliga åtgärder för att ta fram en enhetlig mall för officiella nationella webbplatser och göra dem förenliga med den gemensamma digitala ingången för att underlätta tillgången till relevant information mellan olika medlemsstater.

52.  Europaparlamentet inser att många hinder beror på förvaltningars begränsade kapacitet att tillhandahålla tjänster av hög kvalitet i gränsöverskridande sammanhang. Parlamentet anser att digitaliseringen av offentliga tjänster och fullvärdig e-förvaltningskapacitet fortfarande är avgörande för att undanröja några av de betungande icke-tariffära hindren. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja användningen av digitala verktyg och uppmanar med kraft medlemsstaterna att till fullo förbinda sig att digitalisera offentliga tjänster. Parlamentet efterfrågar utveckling och användning av driftskompatibla verktyg med öppen källkod inom e-förvaltningen för att främja utvecklingen av e-förvaltningsförfaranden som är internationellt kompatibla. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att de viktiga bestämmelserna om den gemensamma digitala ingången behövde ha trätt i kraft i alla EU-medlemsstater senast den 12 december 2020. Parlamentet understryker vikten av principen om digitalt som standard och engångsprincipen, vilka kommer att bespara medborgare och företag tid och pengar, särskilt om de tillämpas på bredare front. Parlamentet välkomnar förslaget om att lägga till ett verktyg för hinder för den inre marknaden i den gemensamma digitala ingången.

53.  Europaparlamentet beklagar att genomförandet av den gemensamma digitala ingången går långsamt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta tillräckliga resurser för att snabbt genomföra den gemensamma digitala ingången på ett sätt som är anpassat för små och medelstora företag, genom att tillhandahålla användarinriktad information om den inre marknadens regler och administrativa förfaranden för att i så stor utsträckning som möjligt göra det till en enda virtuell kontaktpunkt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utvidga den gemensamma digitala ingångens omfattning till alla företagsrelevanta administrativa förfaranden.

54.  Europaparlamentet understryker att Solvit har stor potential att bli det största informella problemlösningsverktyget för företag och konsumenter vid felaktig tillämpning av EU-rätten. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att göra Solvit till standardverktyg för tvistlösning på den inre marknaden. Parlamentet anser att detta bör göras genom utökade insatser för att sprida information om att dessa tvistlösningsverktyg finns.

55.  Europaparlamentet noterar att Solvit, trots kommissionens och medlemsstaternas verksamhet för att höja medvetenheten, fortfarande är okänt för många medborgare och företag. Parlamentet betonar att ytterligare åtgärder bör vidtas av kommissionen och medlemsstaterna för att höja dess profil.

56.  Europaparlamentet noterar att Solvit är baserat på rekommendationer, inte lag, och inte kan fatta juridiskt bindande beslut. Parlamentet understryker att det går att går att avsevärt förbättra Solvits verksamhet.

57.  Europaparlamentet konstaterar att många Solvit-centrum fortfarande är underbemannade och saknar resurser och relevant utbildning för personalen, och därmed den nödvändiga kunskapen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att Solvit-centrumen har tillräckliga resurser för att fungera i enlighet med kommissionens begäran i meddelandet COM(2017)0255.

58.  Europaparlamentet riktar uppmärksamhet mot att omotiverade, oproportionella och diskriminerande tillsynsmetoder som tillämpas av medlemsstaterna, inbegripet alltför höga böter eller åtkomst till konkurrerande företagsuppgifter också är en form av hinder på den inre marknaden. Parlamentet noterar att EU-företag regelbundet rapporterar exempel på sådana metoder genom antingen Solvit, framställningar som lämnas in till utskottet för framställningar eller klagomål till kommissionen.

59.  Europaparlamentet betonar att det behövs en tillgänglig kontaktpunkt för EU:s medborgare, företag och deras representanter för att ta upp åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit och som utgör hinder på EU:s inre marknad. Parlamentet understryker behovet av en friktionsfri uppföljning av dessa klagomål för att hantera de omotiverade hindren för den inre marknaden så snart som möjligt.

60.  Europaparlamentet påminner om att den internationella sektorn för godstransporter på väg är föremål för icke-tariffära hinder som begränsar tillträdet till nationella marknader, och begränsar sektorns konkurrenskraft.

61.  Europaparlamentet belyser vikten av harmonisering av standarder för den inre marknaden och betonar vikten av att bättre involvera berörda parter och företag i harmoniseringsprocessen för att undvika onödiga hinder för tillträdet till EU:s inre marknad.

Genomdrivande och övervakning av efterlevnaden

62.  Europaparlamentet välkomnar i princip arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden, vilken syftar till att bedöma den nationella rättens överensstämmelse med reglerna för den inre marknaden och prioritera de mest akuta hindren, ta itu med nationell överreglering och diskutera horisontella frågor kring efterlevnad. Parlamentet påpekar att arbetsgruppen inte bara bör identifiera problem utan även föreslå möjliga lösningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att berörda parter görs mer delaktiga i arbetsgruppens arbete.

63.  Europaparlamentet påminner om att kommissionens plan att öka efterlevnaden av EU-rätten genom arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden, som höll sitt första sammanträde i april 2020, än så länge har gett endast begränsade resultat. Parlamentet beklagar att arbetsgruppens arbetsmetoder saknar insyn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra insynen i arbetsgruppen och att även låta intressenter delta i dess möten, samt att se till att arbetsgruppen offentliggör deltagarlistor, dagordningar och mötesprotokoll på kommissionens webbplats. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta resultat av arbetet inom arbetsgruppen före utgången av 2022 och att lägga fram dem för parlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd och för rådet (konkurrenskraft) i enlighet med sitt meddelande av den 10 mars 2020 om en långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (COM(2020)0094).

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet, minst en gång vart tredje år, lägga fram en rapport om icke-tariffära hinder, att utvidga den befintliga resultattavlan för den inre marknaden på ett transparent sätt och att upprätta en förteckning över överträdelseförfarandena och de nationella regler som misstänks strida mot EU-rätten.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att konsekvent, snabbt och noggrant bedöma om de nationella bestämmelserna utgör hinder för den inre marknaden, och om så är fallet, att bedöma om de är nödvändiga, icke-diskriminerande, proportionella och motiverade, såsom föreskrivs i direktiv (EU) 2015/1535 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och direktiv (EU) 2018/958(13) om tillträde till reglerade yrken. Parlamentet konstaterar att ordentliga konsekvensbedömningar och välformulerade motiveringar saknas, särskilt när det gäller nationella produkt- och tjänstebestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt fatta beslut om klagomål för att säkerställa att relevanta frågor ur ett slutanvändarperspektiv hanteras snabbt och avgörs på ett effektivt sätt.

66.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna och kommissionen under hela lagstiftningscykeln måste dela ansvaret för att säkerställa att bestämmelserna på den inre marknaden efterlevs, också med hänsyn till Parisavtalet och den europeiska pelaren för sociala rättigheter och att medborgerliga rättigheter, inbegripet arbetstagarrättigheter och konsumenträttigheter, genomdrivs. Parlamentet betonar behovet av EU-omfattande harmonisering av regler om frekvensen för och kvaliteten på kontroller och annan marknadskontrollverksamhet, särskilt i fråga om produktsäkerhet, samt behovet av främjande av verktyg för informationsutbyte mellan nationella myndigheter för att stärka samarbetet på detta område.

67.  Europaparlamentet uppmanar varje medlemsstat att säkerställa att alla behöriga myndigheter inom dess jurisdiktion har alla minimibefogenheter och den budget och den personal som krävs för att säkerställa en korrekt tillämpning av regelverket för den inre marknaden.

68.  Europaparlamentet påpekar vikten av att berörda myndigheter på ett proportionellt sätt övervakar, inspekterar och bestraffar ekonomiska aktörer – oavsett vilken medlemsstat de är etablerade i – som inte följer lagstiftningen. Parlamentet understryker att det är oerhört viktigt att inte bara utnyttja instrumenten för samarbete mellan de nationella myndigheterna och kommissionen på området marknadskontroll, utan att även utveckla nya sådana för att ge tidig varning om problem med bristande efterlevnad som äventyrar konsumenternas säkerhet, särskilt genom utökad övervakning på europeisk nivå.

69.  Europaparlamentet betonar vikten av en ökad harmoniseringsnivå som inbegriper ett effektivt och ändamålsenligt samarbete kring efterlevnad mellan behöriga myndigheter för att upptäcka, utreda och fatta beslut om upphörande av eller förbud mot överträdelser.

70.  Europaparlamentet betonar vikten av övervakning och välkomnar därför resultattavlan för den inre marknaden som ett verktyg för resultatövervakning. Parlamentet betonar behovet av en återkommande debatt om resultaten av resultattavlan på de högsta politiska nivåerna, som säkerställer ett politiskt åtagande att ta itu med de identifierade hindren, inte bara från ett företagsperspektiv, utan också med hänsyn till de utmaningar som arbetstagare, konsumenter och medborgare upplever, med beaktande av social- och miljöpolitiska hänsyn.

71.  Europaparlamentet välkomnar kapacitetsuppbyggnad för nationella offentliga förvaltningar, personer som arbetar med offentlig upphandling, domare och andra rättstillämpare för vilka finansiering är möjlig inom ramen för reformstödsprogrammet.

Hinder för den inre marknaden på grund av covid-19-åtgärderna

72.  Europaparlamentet påminner om att de inledande insatserna till följd av pandemin från medlemsstaternas och kommissionens sida inte tog hänsyn till den inre marknadens behov, och påminner om de allvarliga konsekvenser som detta hade på den fria gränsöverskridande rörligheten för varor, personer och tjänster. Parlamentet anser att en fortsatt bedömning av pandemins påverkan på den inre marknaden kommer att vara nödvändig, för att dra slutsatser från covid-19-krisen.

73.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, om pandemin förvärras, fullt ut genomföra kommissionens riktlinjer när det gäller utövandet av den fria rörligheten för arbetstagare under covid-19-utbrottet och kommissionens meddelande Med sikte på ett stegvist och samordnat återställande av den fria rörligheten och avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna (C(2020)3250), för att göra det möjligt för arbetstagare, särskilt transport-, gräns- och säsongsarbetare och utstationerade arbetstagare samt tjänsteleverantörer att korsa gränser och ha obehindrat tillträde till sin arbetsplats.

74.  Europaparlamentet välkomnar återhämtningspaketet NextGenerationEU, EU:s riktlinjer för gränsförvaltning, gröna transportleder, EU:s digitala covidintyg för att underlätta den fria rörligheten och ytterligare åtgärder som syftar till att göra det möjligt för den inre marknaden att fungera på ett normalt sätt.

75.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater har infört ytterligare reserestriktioner såsom karantän för vissa innehavare av EU:s digitala covidintyg. Parlamentet konstaterar att dessa restriktioner är särskilt betungande för gränsöverskridande och utstationerade arbetstagare och lastbilschaufförer.

76.  Europaparlamentet påminner om vikten av att se till att covid-19-åtgärderna inte påverkar flödet av produkter, särskilt livsmedel, inom EU, även när det gäller territorier som inte är anslutna till det europeiska fastlandet.

77.  Europaparlamentet noterar att covid-19-pandemin har lett till vissa restriktioner mellan och inom medlemsstaterna, utöver en nedgång inom hotell- och restaurangbranschen, med förödande konsekvenser för livsmedelsproduktionen.

78.  Europaparlamentet anser att hållbar utveckling, rättvis omställning, social delaktighet och skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet måste bana väg för återhämtning.

79.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att lägga fram ett krisinstrument för den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla det som ett juridiskt bindande strukturellt verktyg för att säkerställa den fria rörligheten för personer, varor och tjänster i händelse av framtida kriser.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att proaktivt utnyttja de lärdomar som dragits och att utarbeta en beredskapsplan för nödsituationer, vilken bör ha som mål att säkerställa ett gemensamt svar och så långt som möjligt skydda den fria rörligheten för tjänster, varor och personer, särskilt gränsarbetare. Parlamentet påminner om behovet av att medlemsstaterna skyndsamt anmäler nationella åtgärder som begränsar den fria rörligheten för varor och tjänster.

81.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut 1082/2013/EU (COM(2020)0727), särskilt förslaget om att inrätta en mekanism för kontroll av exportrestriktioner för medicinsk utrustning på den inre marknaden.

82.  Europaparlamentet betonar det brådskande behovet av att bredda åtkomsten till digitala tjänster och teknik som är nödvändiga under krissituationer för att den inre marknaden ska fungera friktionsfritt och för medborgares och företags åtkomst till offentliga tjänster genom e-förvaltningslösningar. Parlamentet inser att digitalt utanförskap och bristande internetåtkomst är några av de viktigaste icke-tariffära hindren för EU:s inre marknads digitala omställning.

o
o   o

83.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 456, 10.11.2021, s. 14. (2) EUT L 295, 21.11.2018, s. 1. (3) EUT C 388, 13.11.2020, s. 39. (4) EUT C 76, 28.2.2018, s. 105. (5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer. (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22). (6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36). (7) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1). (8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/302 av den 28 februari 2018 om åtgärder mot omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering på grund av kundernas nationalitet, bosättningsort eller etableringsort på den inre marknaden (EUT L 60 I, 2.3.2018, s. 1). (9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1). (10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat (EUT L 91, 29.3.2019, s. 1). (11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om genomförande av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EUT L 159, 28.5.2014, s. 11). (12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22). (13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/958 av den 28 juni 2018 om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken. EUT L 173, 9.7.2018, s. 25.