Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2022/2536(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0099/2022

Ingivna texter :

B9-0099/2022

Debatter :

PV 16/02/2022 - 14
CRE 16/02/2022 - 14

Omröstningar :

PV 17/02/2022 - 11
PV 17/02/2022 - 18
CRE 17/02/2022 - 11
CRE 17/02/2022 - 18

Antagna texter :

P9_TA(2022)0048

Antagna texter
PDF 153kWORD 49k
Torsdagen den 17 februari 2022 - Strasbourg
EU:s prioriteringar inför det 66:e mötet i FN:s kvinnokommission
P9_TA(2022)0048B9-0099/2022

Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2022 om EU:s prioriteringar inför det 66:e mötet i FN:s kvinnokommission (2022/2536(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det 66:e mötet i FN:s kvinnokommission och dess prioriterade tema att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor i samband med klimatförändringar och politik och program för minskning av miljö- och katastrofrisker, och utkastet till slutsatser från detta möte,

–  med beaktande av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking av den 15 september 1995 och resultaten av dess översynskonferenser,

–  med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, principen om att ”ingen får lämnas utanför”, och särskilt mål 1 för hållbar utveckling, som syftar till att avskaffa fattigdom, mål 3, som syftar till att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv, mål 5, som syftar till att uppnå jämställdhet och förbättra levnadsvillkoren för kvinnor, mål 8, som syftar till att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt och mål 13, som syftar till att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa följderna av klimatförändringarna,

–  med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen (COP21) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2021 om 25-årsdagen för den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD25) (toppmötet i Nairobi)(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2018 om kvinnor, jämställdhet och klimaträttvisa(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2020 om jämställdhet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik(3),

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder 2021–2025 (EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet),

–  med beaktande av EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025 av den 5 mars 2020,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2021 om situationen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i EU inom ramen för kvinnors hälsa(4),

–  med beaktande av de slutsatser om jämställdhet och klimatförändringar som antogs vid den 26:e partskonferensen (COP26) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som hölls i Glasgow den 31 oktober–6 november 2021,

–  med beaktande av artikel 157.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt fördraget om Europeiska unionen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är jämställdhet mellan kvinnor och män en av EU:s grundläggande principer. Integrering av jämställdhetsperspektivet är därför ett viktigt redskap för att principen om jämställdhet ska kunna integreras i alla EU:s politikområden, åtgärder och insatser, inbegripet i de yttre åtgärderna.

B.  Vid den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking 1995 åtog sig 189 regeringar runtom i världen, inbegripet EU och dess medlemsstater, att arbeta för jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor.

C.  I 1995 års handlingsplan från Peking definieras tydligt sambandet mellan jämställdhet, miljö och hållbar utveckling, och kvinnors strategiska roll i utvecklingen av hållbara och miljövänliga konsumtions- och produktionsmönster lyftes fram, liksom behovet av att kvinnor deltar på lika villkor i de miljöbeslut som fattas på samtliga nivåer.

D.  I FN:s mål för hållbar utveckling bekräftas sambandet mellan att uppnå jämställdhet och att uppnå alla mål för hållbar utveckling, däribland mål 13 om klimatförändringar, vilket skapar en möjlighet att hantera de grundläggande orsakerna till bristande jämställdhet och därmed förbättra kvinnors motståndskraft mot klimatförändringar.

E.  Bristande jämställdhet i kombination med klimat- och miljökriser och katastrofer är en av vår tids största utmaningar, med en gränsöverskridande dimension som påverkar hela planeten och oproportionerligt hårt påverkar kvinnor i olika sammanhang, särskilt kvinnor som diskrimineras på flera grunder samt kvinnor i marginaliserade situationer och i konfliktmiljöer.

F.  Av olika orsaker befinner sig kvinnor, oavsett vilket sammanhang de lever i, i en mer sårbar situation och utsätts för större risker och bördor till följd av klimatförändringar och miljö- och naturkatastrofer. Dessa orsaker omfattar allt från ojämlik tillgång till resurser, utbildning, arbetstillfällen och markrättigheter till rådande sociala och kulturella normer och den diskriminering på flera grunder som kvinnor upplever.

G.  Den kris utan motstycke som orsakats av covid-19-pandemin och pandemins mångfasetterade effekter på samhället, inbegripet en ökning av den sociala ojämlikhet och bristande jämställdhet som redan existerade före pandemin, kan inverka negativt på genomförandet av effektiva jämställdhetsorienterade klimatåtgärder.

H.  Klimatförändringarna sker globalt, men är mer destruktiva för de länder och samhällen som bidrar minst till den globala uppvärmningen. Befolkningsgrupper med begränsade ekonomiska resurser för att anpassa sig till klimatförändringarna är de som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter.

I.  Klimatförändringarna orsakar en ökning av antalet tvångsförflyttningar då människor tvingas lämna sina hem tillfälligt eller permanent när miljön gör det omöjligt för dem att bo kvar. Sedan 2010 har i genomsnitt 21,5 miljoner människor tvingats flytta varje år på grund av klimatrelaterade katastrofer. Enligt FN:s siffror är 80 % av de människor som tvingats flytta på grund av klimatförändringar kvinnor och flickor, och kvinnor och flickor är även de som drabbats hårdast av extrema temperaturer och naturkatastrofer.

J.  Klimatförändringarnas skadliga effekter och deras negativa inverkan på den socioekonomiska situationen kan leda till allvarliga kränkningar av kvinnors och flickors grundläggande rättigheter, särskilt för internflyktingar, migranter och asylsökande, såsom ökad risk för sexuellt och könsrelaterat våld, exploatering och människohandel, tvångsäktenskap, organskörd och konsekvenser som uppstår till följd av begränsad tillgång till hälso- och sjukvård, inbegripet tjänster på området reproduktiv och psykisk hälsa.

K.  Jämställdhet och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och en förutsättning för hållbar utveckling, en effektiv hantering av klimatutmaningar liksom fred och stabilitet på miljöområdet samt för att åstadkomma en rättvis omställning som inte lämnar någon på efterkälken. Alla klimatåtgärder måste omfatta ett jämställdhetsperspektiv och ett intersektionellt perspektiv och säkerställa att alla kvinnor deltar på lika villkor i alla beslutsfattande organ på alla nivåer.

L.  Kvinnors ojämlika deltagande i beslutsprocesser och på arbetsmarknaderna förvärrar ojämlikheter och hindrar ofta kvinnor från att fullt ut bidra till och delta i beslutsfattande, planering och genomförande i samband med klimatförändringar och miljö- och katastrofrisker.

M.  En jämställdhetsinriktad rättvis omställning kan skapa anständiga arbetstillfällen för kvinnor. Kvinnor stöter fortfarande på strukturella och kulturella hinder för deltagande i alla aspekter av energi- och klimatomställningen. När det gäller sysselsättning är energisektorn fortfarande en av de sektorer där obalansen mellan könen är störst i världsekonomin.

N.  Kvinnor, särskilt ensamstående mödrar, kvinnor som diskrimineras på flera grunder och kvinnor som nått pensionsåldern, drabbas oproportionerligt hårt av både klimatförändringar och fattigdom. Det är även mer sannolikt att kvinnor, oavsett vilken situation de lever i, någon gång i livet utsätts för energifattigdom. Den ekologiska omställningen bör också ta hänsyn till den sociala dimensionen och jämställdhetsdimensionen.

O.  Många småbruk ägs av kvinnor som kommer att drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringarna och mer extrema väderhändelser, vilket leder till livsmedels- och vattenbrist och gör dem mer utsatta för undernäring.

P.  I Parisavtalet fastställs att parterna i avtalet bör beakta sina respektive skyldigheter avseende bland annat mänskliga rättigheter och jämställdhet när de vidtar åtgärder mot klimatförändringar som en del av genomförandet av avtalet.

Q.  Kvinnor måste spela en starkare roll i klimatförändringsfrågor, som ledare, valda företrädare, yrkesverksamma och förändringsaktörer i fråga om teknik. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i de beslutsfattande organen på nationell nivå i EU:s medlemsstater och på EU-nivå, inbegripet Europaparlamentet, och står globalt för endast 32 % av arbetskraften inom sektorn förnybar energi(5).

R.  Klimatförändringarnas jämställdhetsdimension uppmärksammas i EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025. EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet innehåller för första gången ett prioriterat område rörande klimatförändringar och miljö. EU:s klimatpolitik kan ha stor betydelse för skyddet av mänskliga rättigheter och främjandet av en jämställd klimatpolitik på global nivå.

Att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor i samband med klimatförändringar och politik och program för minskning av miljö- och katastrofrisker

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

   a) Rådet uppmanas att bekräfta sitt orubbliga engagemang för handlingsplanen från Peking och efterföljande översynskonferenser och de olika åtgärder för jämställdhet som beskrivs däri.
   b) Rådet uppmanas att betona vikten av ett positivt resultat av det 66:e mötet i FN:s kvinnokommission, som ska äga rum den 14–25 mars 2022, bland annat genom att anta en uppsättning framåtblickande ambitiösa åtaganden som anges i den politiska förklaringen.
   c) Rådet uppmanas att säkerställa att parlamentet och dess utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet deltar fullt ut i beslutsprocessen när det gäller EU:s ståndpunkt vid det 66:e mötet i FN:s kvinnokommission, och att se till att parlamentet har tillräcklig information och tillgång till dokumentet med EU:s ståndpunkt innan förhandlingarna inleds.
   d) Rådet uppmanas att se till att EU intar en ledande roll och framför en gemensam ståndpunkt när det gäller vikten av att ge kvinnor egenmakt och uppnå jämställdhet i samband med kampen mot klimatförändringarna, och att vidta kraftfulla åtgärder för att entydigt fördöma alla former av bakslag mot jämställdhet eller åtgärder som undergräver kvinnors rättigheter, självbestämmanderätt och frigörelse på alla områden.
   e) Rådet uppmanas att förbinda sig att med kraft stödja det arbete som utförs av FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt, som är en central aktör i FN-systemet för att främja kvinnors rättigheter och samla alla relevanta parter för att skapa politiska förändringar och samordna åtgärder. Rådet bör uppmana alla FN:s medlemsstater att, tillsammans med EU, säkerställa tillräcklig finansiering för FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt.
   f) Rådet uppmanas att bekräfta de åtaganden till förmån för jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor som ingåtts vid relevanta FN-toppmöten och FN-konferenser, inbegripet vid den internationella konferensen om befolkning och utveckling och dess handlingsprogram samt slutdokumenten från dess översyner.
   g) Rådet uppmanas att erkänna att kvinnor i alla sammanhang, särskilt kvinnor bland ursprungsbefolkningar och i andra naturresursberoende samhällen, drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringar, miljöförstöring och katastrofer, såsom förlust av ekosystem och brist på tillgång till viktiga naturresurser, undernäring samt sjukdomar i andningsorganen och vattenrelaterade och vektorburna sjukdomar.
   h) Rådet uppmanas att uppmärksamma covid-19-pandemins effekter på jämställdhetsinriktade klimatåtgärder och att se till att all klimatpolitik och alla klimatprogram återspeglar dessa effekter och syftar till att stärka kvinnors motståndskraft och anpassningsförmåga.
   i) Rådet uppmanas att upprepa sitt mål att stödja och utveckla den förnyade femåriga handlingsplan för jämställdhet som man enades om vid COP25 för att främja jämställdhet i UNFCCC-processen, och att föregå med gott exempel genom att åta sig att uppnå en jämn könsfördelning inom delegationerna till UNFCCC.
   j) Rådet uppmanas att med kraft betona att kvinnor och flickor inte bara påverkas av klimatförändringarna, utan även är starka drivkrafter till förändring i klimatomställningen. Rådet bör förbinda sig att stödja att kvinnor i alla situationer deltar på ett meningsfullt och jämlikt sätt i beslutsfattande organ på alla nivåer av klimatpolitiken och klimatåtgärderna samt i samband med lösning av problem som uppkommer efter konflikter. Rådet bör säkerställa kvinnors jämbördiga deltagande i utformningen och genomförandet av ambitiösa och lokala program för beredskap, begränsning och anpassning, och därigenom säkerställa effektiva genusförändrande klimatåtgärder, katastrofriskreducering och en inkluderande och hållbar förvaltning av naturresurser. Rådet bör främja det civila samhällets, kvinnoorganisationers och marginaliserade gruppers breda och meningsfulla deltagande i beslutsfattandet och utformningen av politiken på alla nivåer. Rådet bör uppmuntra ungdomars och särskilt unga kvinnors deltagande.
   k) Rådet uppmanas att vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med klimatförändringarna så att människor inte tvingas lämna sina hem och samhällen, och på detta sätt råda bot på det allt vanligare fenomenet med klimatrelaterade tvångsförflyttningar.
   l) Rådet uppmanas att förespråka, stödja och vidta konkreta åtgärder för att skydda kvinnor som är utsatta för risker till följd av klimatförändringar och miljökatastrofer, i synnerhet risker relaterade till tvångsförflyttning, fattigdom, människohandel, könsrelaterat våld och osäker livsmedelsförsörjning samt hot mot deras försörjningsmöjligheter, och att se till att kvinnor har tillgång till grundläggande tjänster och adekvat och tillgänglig sanitet, samt skydda deras fysiska och psykiska hälsa, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
   m) Rådet uppmanas att öka sitt engagemang när det gäller att bekämpa könsrelaterat våld i alla dess former, i synnerhet mot bakgrund av den ökade risken för kvinnor som påverkas av klimatförändringarna. Rådet bör stärka de förebyggande åtgärderna och säkerställa stöd till brottsoffer för att undvika sekundär viktimisering. Rådet bör fortsätta att som en del av ett regionalt och internationellt partnerskap förbinda sig att bidra till att vägleda och finansiera kampen mot könsrelaterat våld.
   n) Rådet uppmanas att genom sina yttre förbindelser och i alla människorättsbestämmelser i internationella avtal ta itu med och kraftfullt fördöma ökningen av konfliktrelaterat könsrelaterat våld, i synnerhet i områden som påverkas av klimatförändringarna.
   o) Rådet uppmanas att förespråka genomförandet av riktade jämställdhetsåtgärder i kombination med integrering av ett jämställdhetsperspektiv i miljö- och klimatpolitiken. Rådet bör genomföra systematiska könsspecifika konsekvensbedömningar som baseras på insamling av könsuppdelade uppgifter för att bättre förstå könsspecifika aspekter av klimatförändringar och naturkatastrofer och säkerställa jämställdhetsexpertis i relevanta klimatåtgärder och i relevant klimatpolitik, inbegripet inom ramen för den europeiska gröna given. Rådet bör anta och genomföra jämställdhetsbudgetering och praxis och färdplaner med ett integrerat jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att tillräcklig finansiering öronmärks för främjande av jämställdhet.
   p) Rådet uppmanas att erkänna kopplingarna mellan jämställdhetsorienterade klimatåtgärder och en rättvis omställning så att inkluderande möjligheter för alla främjas i den gröna ekonomin. Rådet bör se till att all politik i samband med den gröna omställningen tar hänsyn till könsspecifika behov och inte inverkar negativt på kvinnor, flickor och personer utsatta för diskriminering på flera grunder.
   q) Rådet uppmanas att ordna med jämställdhetsinriktad utbildning för EU-tjänstemän, i synnerhet för dem som arbetar med utvecklings- och klimatpolitik.
   r) Rådet uppmanas att bygga upp och stärka kvinnors och flickors motståndskraft mot klimatförändringar, miljöförstöring och katastrofer genom att investera i jämställdhetsorienterade sociala tjänster, hälso- och sjukvårdssystem och vård- och omsorgssystem, och att säkerställa anständigt arbete.
   s) Rådet uppmanas att förespråka ökade insatser för ökad integration av kvinnor på arbetsmarknaden, och att förbättra stödet till kvinnligt företagande inom teknik och forskning på klimat- och miljöområdet. Rådet bör främja innovation på dessa viktiga områden och samtidigt uppmuntra kvinnor att bli ekonomiskt oberoende.
   t) Rådet bör uppmana EU och medlemsstaterna att främja alla kvinnors tillgång till nya arbetstillfällen inom ramen för den gröna omställningen i syfte att säkerställa att gröna arbetstillfällen är lika fördelaktiga och lika tillgängliga för alla. Rådet bör underlätta och öka kvinnors tillgång till information och utbildning, även inom vetenskap, teknik och ekonomi, för att på detta sätt förbättra deras kunskaper, färdigheter och möjligheter att delta i miljöbeslut samtidigt som man bekämpar stereotyper.
   u) Rådet uppmanas att erkänna att de sektorer inom vilka majoriteten av arbetskraften är kvinnor är koldioxidneutrala (såsom vård och omsorg). Rådet bör dra nytta av detta faktum och de möjligheter det kan erbjuda, och främja dessa sektorer som ett sätt att hantera klimatförändringar och en rättvis omställning.
   v) Rådet bör uppmana medlemsstaterna och EU att till fullo genomföra den tredje handlingsplanen för jämställdhet och att uppnå målen för det prioriterade området klimatförändringar och miljö.
   w) Rådet uppmanas att värna om rättigheterna för kvinnliga människorättsförsvarare inom miljöområdet och bistå dem med särskilt stöd och se till att kränkningar och övergrepp mot dem utreds och att de ansvariga ställs till svars. Rådet bör se till att gräsrotsorganisationer som försvarar kvinnors rättigheter stöds genom att tillhandahålla dem tillräcklig finansiering och undanröja begränsningar som gör det omöjligt för dem att bedriva sin verksamhet.
   x) Rådet uppmanas att betona behovet av att skydda och främja rättigheterna för grupper som utsätts för diskriminering på flera grunder, inbegripet kvinnor med funktionsnedsättning, svarta kvinnor och färgade kvinnor, migranter och kvinnor som tillhör etniska minoriteter, äldre kvinnor, kvinnor på landsbygden och i glesbygder, ensamstående mödrar och hbtqi-personer. Rådet bör främja konceptet att bekämpa diskriminering på flera grunder och att integrera intersektionell analys via alla FN-organ och i EU och dess medlemsstater.

o
o   o

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter.

(1) Antagna texter, P9_TA(2021)0315.
(2) EUT C 458, 19.12.2018, s. 34.
(3) EUT C 404, 6.10.2021, s. 202.
(4) Antagna texter, P9_TA(2021)0314.
(5) Utredningstjänstens briefing, Beijing Platform for Action: 25-year review and future priorities, 27 februari 2020: https://www.europarl.europa.eu/thinktank/sv/document.html?reference=EPRS_BRI(2020)646194

Senaste uppdatering: 4 maj 2022Rättsligt meddelande - Integritetspolicy