Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2022/2540(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B9-0097/2022

Debatter :

PV 17/02/2022 - 8.1
CRE 17/02/2022 - 8.1

Omröstningar :

PV 17/02/2022 - 11
PV 17/02/2022 - 18
CRE 17/02/2022 - 11
CRE 17/02/2022 - 18

Antagna texter :

P9_TA(2022)0049

Antagna texter
PDF 132kWORD 50k
Torsdagen den 17 februari 2022 - Strasbourg
Den senaste utvecklingen på människorättsområdet i Filippinerna
P9_TA(2022)0049RC-B9-0097/2022

Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2022 om den senaste utvecklingen på människorättsområdet i Filippinerna (2022/2540(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Filippinerna, särskilt resolutionerna av den 15 september 2016(1), 16 mars 2017(2), 19 april 2018(3) och 17 september 2020(4),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av FN:s gemensamma program för mänskliga rättigheter i Filippinerna, som undertecknades av Filippinernas regering och FN den 22 juli 2021,

–  med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet från EU och Filippinerna av den 5 februari 2021 efter det första mötet i underutskottet för god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC),

–  med beaktande av Republiken Filippinernas lag nr 11479 av den 3 juli 2020, även känd som antiterroristlagen,

–  med beaktande av uttalandet om Filippinerna från Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, vid det 48:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 7 oktober 2021,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Filippinerna och EU har långvariga diplomatiska, ekonomiska, kulturella och politiska förbindelser. Genom att ratificera partnerskaps- och samarbetsavtalet har Europeiska unionen och Filippinerna än en gång bekräftat sitt gemensamma engagemang för principerna om god samhällsstyrning, demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och främjande av social och ekonomisk utveckling, och för fred och säkerhet i regionen.

B.  Sedan Rodrigo Duterte valdes till president i maj 2016 och ”kriget mot narkotika” inleddes har det begåtts ett förfärligt antal utomrättsliga avrättningar och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Filippinerna.

C.  I juni 2020 rapporterade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att dödandet i samband med regeringens kampanj mot narkotika var ”utbrett och systematiskt”. Enligt organisationer i det civila samhället har mellan 12 000 och 30 000 människor dödats i samband med narkotikarazzior, medan myndigheterna kopplar 6 200 dödsfall till polisens insatser under dessa razzior. President Duterte har uttryckligen uppmuntrat polisen att begå utomrättsliga avrättningar och lovat dem immunitet, och poliser som har varit inblandade i sådana handlingar har blivit befordrade. President Duterte har lovat att fortsätta sin kampanj mot narkotika ända tills hans nuvarande mandatperiod löper ut i juni 2022.

D.  Åtminstone 146 människorättsförsvarare och 22 journalister har dödats sedan juni 2016 och hittills har inga fällande domar avkunnats i något av dessa fall.

E.  Angreppen på utövandet av föreningsfriheten har varit systematiska. Mellan juni 2019 och augusti 2021 greps och fängslades 16 fackföreningsmedlemmar, och 12 tvingades lämna sina fackföreningar. Under president Dutertes administration har 50 utomrättsliga avrättningar av fackföreningsmedlemmar begåtts. Det klimat av rädsla som skapats har allvarligt undergrävt arbetstagarnas möjligheter att utöva sina rättigheter enligt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 87. Regeringen har använt pandemin som ursäkt för att inte agera, och den har skjutit upp ILO:s trepartsbesök på hög nivå i landet.

F.  Myndigheternas praxis att ”rödsmeta” organisationer och individer, det vill säga koppla dem till kommunistiska grupper, fortsätter att leda till dödande, hot, grundlösa gripanden och trakasserier av människorättsförsvarare, motståndare, fackföreningsaktivister, miljöförsvarare och journalister som försöker undersöka anklagelser om utomrättsliga avrättningar och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Antiterroristlagen, som antogs 2020, har institutionaliserat denna metod.

G.  Den 9 december 2021 bekräftade högsta domstolen lagenligheten hos merparten av den lag mot terrorism som antagits av president Dutertes administration och som ger säkerhetsstyrkorna befogenhet att gripa och frihetsberöva misstänkta i upp till 24 dagar utan arresteringsorder och utan att väcka åtal.

H.  Covid-19-pandemin har ytterligare försämrat människorättssituationen i Filippinerna, särskilt i fråga om yttrandefrihet, mediernas integritet och förutsägbara verkställanden, och har gjort det väldigt svårt för medier och det civila samhället att dokumentera sådana överträdelser. De mest utsatta befolkningsgrupperna i stadsområden har drabbats hårt av polisens och militärens användning av våld för att verkställa karantänbestämmelser.

I.  FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, betonade i sin senaste rapport om Filippinerna av den 7 oktober 2021 att fortsatta och allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna äger rum i hela landet och att grundläggande människorättsnormer åsidosätts.

J.  I oktober 2020 underströk FN:s råd för mänskliga rättigheter att Filippinernas regering måste säkerställa ansvarsutkrävande för brott mot och kränkningar av de mänskliga rättigheterna och genomföra oberoende, fullständiga och transparenta utredningar av dem samt åtala alla dem som har begått allvarliga brott.

K.  Den 15 september 2021 meddelade ICC:s förundersökningskammare att den hade gett sina åklagare tillstånd att inleda en utredning av brott mot mänskligheten, inbegripet mord som begåtts i samband med ”kriget mot narkotika” under president Dutertes administration, och även av de mord som enligt uppgift begicks i Davao av den så kallade dödspatrullen i Davao 2011–2016.

L.  På president Dutertes initiativ lämnade Filippinerna Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i mars 2018, efter att ICC hade inlett sin preliminära undersökning av det klagomål som lämnats in mot Duterte i samband med det omfattande dödandet under kampanjen mot narkotika.

M.  Inför det kommande valet i maj 2022 kommer rapporter om alltfler smuts-, hat- och desinformationskampanjer och om växande ”trollarméer” i Filippinernas cyberrymd. Sociala medier är den viktigaste informationskällan i Filippinerna. Dessa attacker riktar sig särskilt mot kvinnor och minoritetsgrupper. Över 300 konton på sociala medier har nyligen raderats på grund av brott mot reglerna för spamming och manipulation. I ett försök att bekämpa övergrepp på nätet antog Filippinernas parlament en lag som kräver att användare av sociala medier registrerar sina juridiska identiteter när de skapar nya konton. Det finns berättigade farhågor för att denna lag skulle kunna missbrukas av regeringen för att angripa journalister och det civila samhället. De filippinska myndigheterna har inte bjudit in EU att genomföra ett valobservatörsuppdrag.

N.  Den 2 mars 2021 antog det filippinska representanthuset vid tredje behandlingen lagförslag nr 7814, som enligt Filippinernas kommissarie för mänskliga rättigheter föreskriver presumtion om skuld för personer som anklagas för att vara narkotikahandlare, finansiärer, beskyddare och/eller inblandade i olaglig narkotikaverksamhet, och utgör ett försök att återinföra dödsstraffet.

O.  Lagen om skydd av människorättsförsvarare, som antagits av representanthuset, har ännu inte antagits i senaten.

P.  Enligt 2021 års jämställdhetsprofil, som utarbetats av EU:s delegation i Filippinerna, kodifieras och förstärks patriarkala normer inom politik, kultur och samhälle även i filippinska lagar och politiska åtgärder, vilket möjliggörs av ständigt mansdominerade lagstiftande församlingar och beslutsfattande organ. Nuvarande lagar såsom den reviderade strafflagen och familjelagen innehåller fortfarande bestämmelser som är diskriminerande mot kvinnor.

Q.  Mottagaren av Nobels fredspris Maria Ressa, journalist och medgrundare av nyhetswebbplatsen Rappler, greps 2019 för cyberförtal och dömdes den 15 juni 2020. År 2021 dödades journalisterna Orlando Dinoy och Reynante Cortes av oidentifierade beväpnade män.

R.  Senator Leila De Lima sitter fortfarande fängslad efter fem år utan rättegång efter falska anklagelser. Senator De Lima frihetsberövades på diskriminerande grunder, eftersom det skedde på grund av hennes politiska åsikter och hennes ställning som människorättsförsvarare och kvinna, och under de år som hon har suttit häktad har hon berövats sina valrättigheter och förnekats möjligheten att följa sammanträden i senaten på distans. Senator De Lima, som har meddelat att hon avser att på nytt kandidera till senaten, kommer inte att ha samma rättigheter och möjligheter att driva sin valkampanj som andra kandidater.

S.  Filippinerna omfattas av det allmänna preferenssystemet plus (GSP+). Detta innebär att Filippinerna på ett ändamålsenligt sätt måste genomföra 27 internationella konventioner om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och god samhällsstyrning. Under 2020 fick 26 % av den totala filippinska exporten till EU (1,6 miljarder EUR) förmånsbehandling inom ramen för detta system.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt de tusentals utomrättsliga avrättningarna och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med ”kriget mot narkotika”. Parlamentet begär ett kraftfullt svar från EU.

2.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Filippinernas regering att omedelbart upphöra med allt våld och alla människorättskränkningar som riktar sig mot misstänkta narkotikabrottslingar, inbegripet olagligt dödande, godtyckliga gripanden, tortyr och andra övergrepp, och att upplösa privata och statsstödda paramilitära grupper som är inblandade i ”kriget mot narkotika”.

3.  Europaparlamentet fördömer alla hot, trakasserier och skrämsel- och våldshandlingar mot dem som försöker undersöka anklagelser om utomrättsligt dödande och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet. Parlamentet fördömer regeringsanställdas praxis att ”rödsmeta” aktivister, journalister och kritiker med beskyllningar om kommunism eller terrorism och utsätta dem för möjlig skada, och begär i detta avseende ett avskaffande av NTF-ELCAC (den nationella insatsstyrkan för att stoppa lokala kommunistiska väpnade konflikter) som ansvarar för att utföra rödsmetningen.

4.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att upphöra med rödsmetningen av organisationer och enskilda personer, däribland människorättsförsvarare och miljöförsvarare, journalister, fackföreningsaktivister samt kyrko- och biståndsarbetare. Parlamentet uppmanar regeringen att frige alla människorättsförsvarare, politiska dissidenter och journalister som har frihetsberövats utan laglig grund och att omedelbart lägga ned alla politiskt motiverade anklagelser mot dem.

5.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att respektera rätten till yttrandefrihet och se till att journalister kan utföra sitt arbete utan fruktan. Parlamentet kräver ett slut på förföljelserna av Maria Ressa, Franchie Mae Cumpio och alla andra oberoende journalister.

6.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Filippinernas myndigheter att upphöra med de politiska trakasserierna av senator Leila De Lima, att beordra att hon omedelbart och villkorslöst friges och att i rättvisa rättegångar lagföra dem som befunnits ansvariga för hennes godtyckliga frihetsberövande och andra människorättskränkningar som begåtts mot henne, såsom könsrelaterade angrepp och kränkningar av hennes rätt till ett korrekt rättsförfarande. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att noga följa händelseutvecklingen i fallet med senator De Lima.

7.  Europaparlamentet fördömer skarpt president Dutertes kränkande, sexistiska och misogyna uttalanden om kvinnor och personer som identifierar sig som tillhörande hbtqi-gruppen och riktar en skarp uppmaning till honom att avstå från att uppvigla till våld mot dem.

8.  Europaparlamentet uppmanar Filippinernas myndigheter att omedelbart genomföra opartiska, transparenta, oberoende och meningsfulla utredningar av alla fall av utomrättsligt dödande, inbegripet fallen Jory Porquia, Randall ”Randy” Echanis och Zara Alvarez, samt av Elena Tijamos påtvingade försvinnande och död, och av påstådda kränkningar av internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt, i syfte att lagföra förövarna. Parlamentet uppmanar Filippinernas myndigheter att se till att alla högre polistjänstemän och politiker utreds och lagförs när det finns rimliga misstankar om att de har direkt ansvar och/eller befälsansvar eller överordnat ansvar för brott enligt internationell rätt och andra allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna.

9.  Europaparlamentet kräver att de filippinska myndigheterna omedelbart inleder samråd med fackföreningarna om en tidsbunden färdplan för att genomföra slutsatserna i den på virtuella utbyten baserade ILO-rapporten om Filippinerna och att de godtar ett trepartsbesök på hög nivå i Filippinerna inför 2022 års ILO-konferens för att övervaka genomförandet av ILO:s slutsatser från 2019.

10.  Europaparlamentet betonar att de personer som är ansvariga för kränkningar av nationell rätt och internationell människorättslagstiftning ska ställas till svars, oavsett rang eller ställning, i rättvisa rättegångar inför civila domstolar.

11.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt motstånd mot dödsstraffet och påminner om att straffrättslig lagstiftning alltid måste bygga på oskuldspresumtionen.

12.  Europaparlamentet uppmanar Filippinerna att ändra eller upphäva lagstiftning som fortsätter att diskriminera kvinnor och att främja och skydda kvinnors rättigheter.

13.  Europaparlamentet understryker att ICC:s första förundersökningskammare beviljade åklagarens begäran om att inleda en utredning av brott som omfattas av domstolens behörighet och som påstås ha begåtts på Filippinernas territorium mellan den 1 november 2011 och den 16 mars 2019 under kampanjen ”kriget mot narkotika”.

14.  Europaparlamentet beklagar djupt beslutet av Filippinernas regering att frånträda Romstadgan. Parlamentet uppmanar regeringen att upphäva detta beslut. Parlamentet uppmanar ICC att fortsätta sin utredning av påståendena om brott mot mänskligheten i samband med att människor dödats under ”kriget mot narkotika”. Parlamentet uppmanar Filippinernas regering att samarbeta fullt ut med ICC:s åklagarmyndighet i dess utredning av situationen i Filippinerna och att snarast förbättra och öka finansieringen till inhemska instrument som garanterar säkerheten för vittnen och medlare.

15.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att ändra antiterroristlagen och dess tillämpningsföreskrifter för att anpassa dem till internationella normer för terrorismbekämpning.

16.  Europaparlamentet anser att utan offentlig och transparent redovisning av alla resultat och utan aktivt engagemang från oberoende människorätts- och civilsamhällesorganisationer undermineras förmågan hos FN:s gemensamma program för främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna i Filippinerna att övervaka människorättssituationen i landet, vilket kan omöjliggöra de nödvändiga korrigerande åtgärderna.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Filippinerna att fullt ut genomföra lagen om urbefolkningars rättigheter och fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt att skydda urbefolkningars mänskliga rättigheter, även under väpnade konflikter. Parlamentet är bestört över att paramilitära grupper i landet ägnar sig åt människohandel, militär rekrytering och inblandning av barn i konflikter, och uppmanar med kraft alla berörda parter att stoppa sådana metoder.

18.  Europaparlamentet befarar att de politiska rättigheterna i online- och offline-världen kommer att kränkas och begränsas ytterligare under den kommande val- och kampanjperioden. Parlamentet uppmanar alla kandidater att avstå från att använda desinformationskampanjer och trollarméer, och att förbinda sig till rättvisa och faktabaserade kampanjer för att på så sätt förhindra ytterligare splittring i det filippinska samhället och politiska livet. Parlamentet uppmanar de filippinska myndigheterna att ha ett nära samarbete med sociala medieföretag för att förhindra manipulation, spamming och alla andra försök att degradera den offentliga debatten.

19.  Europaparlamentet uppmanar de filippinska myndigheterna att öka sina ansträngningar för att säkerställa rättvisa och fria val och en sund miljö för kampanjer online och offline. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att de filippinska myndigheterna inte har bjudit in EU att genomföra ett valobservatörsuppdrag. Parlamentet uppmanar Filippinernas regering att säkerställa en säker, fri och rättvis valkampanj och att vidta åtgärder för att säkerställa allas tillgång till valresurser. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstaternas representationer att stödja sändandet av en internationell valdelegation och att ge sitt fulla stöd till oberoende lokala valobservatörer, att regelbundet träffa dem och att noga följa upp alla incidenter som rapporteras under valkampanjen, bland annat genom att ta upp dessa problem direkt med de filippinska myndigheterna.

20.  Europaparlamentet beklagar djupt den försämrade människorättssituationen i Filippinerna under president Duterte och hoppas att fria och rättvisa val ska leda till en ny demokratisk regering som upprätthåller de mänskliga rättigheterna, utreder och lagför tidigare människorättskränkningar och ansluter sig till Romstadgan igen.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga, offentliga och tidsbundna riktmärken för att Filippinerna ska kunna uppfylla sina skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter inom ramen för GSP+-systemet, och upprepar med kraft sin uppmaning till kommissionen att omedelbart inleda ett förfarande som skulle kunna leda till ett tillfälligt upphävande av GSP+-förmånerna om det inte sker någon betydande förbättring och det saknas vilja att samarbeta från de filippinska myndigheternas sida.

22.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att noga övervaka situationen i Filipperna och regelbundet rapportera till Europaparlamentet.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avstå från all export av vapen, övervakningsteknik och annan utrustning som de filippinska myndigheterna kan använda för internt förtryck.

24.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstaternas representationer i landet att prioritera stöd till det civila samhället och att använda alla tillgängliga instrument för att öka sitt stöd till människorättsförsvarares och miljöförsvarares arbete.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar, Filippinernas president, regering och kongress, regeringarna i medlemsstaterna i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s generalsekreterare och generalsekreteraren för Sydostasiatiska nationers förbund.

(1) EUT C 204, 13.6.2018, s. 123.
(2) EUT C 263, 25.7.2018, s. 113.
(3) EUT C 390, 18.11.2019, s. 104.
(4) EUT C 385, 22.9.2021, s. 133.

Senaste uppdatering: 4 maj 2022Rättsligt meddelande - Integritetspolicy