Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 19 december 2019 om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat religionsfriheten, i Burkina Faso(1) och av den 16 september 2020 om säkerhetssamarbete mellan EU och Afrika i Sahelregionen, Västafrika och Afrikas horn(2),

–  med beaktande av uttalandet av den 26 januari 2022 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om den senaste utvecklingen i Burkina Faso,

–  med beaktande av uttalandet av den 24 januari 2022 från talespersonen för FN:s generalsekreterare om Burkina Faso,

–  med beaktande av uttalandet av den 9 februari 2022 från FN:s säkerhetsråd om situationen i Burkina Faso,

–  med beaktande av slutkommunikén av den 28 januari 2022 från det extra toppmötet mellan stats- och regeringscheferna i Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) om den politiska situationen i Burkina Faso,

–  med beaktande av Ecowas protokoll om demokrati och god samhällsstyrning,

–  med beaktande av den slutkommuniké som antogs av Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd vid dess 1 062:a möte den 31 januari 2022 om situationen i Burkina Faso,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 9 mars 2020 Mot en övergripande strategi för Afrika (JOIN(2020)0004),

–  med beaktande av resolutionen av den 11 mars 2021 från den gemensamma parlamentariska församlingen för staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och EU om demokrati och respekt för konstitutionerna i EU- och AVS-länderna,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europeiska rådets medlemmar och medlemsstaterna i G5 Sahel av den 28 april 2020,

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av Burkina Fasos konstitution,

–  med beaktande av Cotonouavtalet,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning,

–  med beaktande av Afrikanska unionens konvention om skydd och stöd till internflyktingar i Afrika,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor från 1979,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 24 januari 2022 störtade Burkina Fasos militär, under ledning av överstelöjtnant Paul-Henri Sandaogo Damiba och den självutnämnda Patriotiska rörelsen för säkerhet och återupprättande (MPSR), den valda regeringen ledd av president Roch Marc Christian Kaboré. Burkina Fasos författningsdomstol förklarade senare överstelöjtnant Damiba ny de facto-statschef.

B.  Kort före kuppen vann president Kaboré en andra mandatperiod i demokratiska val som hölls 2020. Han har tvingats tillkännage sin avgång. Sedan kuppen har han hållits frihetsberövad av de väpnade styrkorna, med begränsad kontakt med omvärlden. Folkrörelsen för framsteg (MPP), president Kaborés parti, försäkrade den 26 januari 2022 att Kaboré satt i husarrest i en presidentvilla och hade tillgång till läkare.

C.  Efter maktövertagandet förklarade militärjuntan konstitutionen upphävd och regeringen och nationalförsamlingen upplöst. Konstitutionen återinfördes den 31 januari 2022. Överstelöjtnant Damiba meddelade i en tv-sändning att Burkina Faso skulle stå fast vid sina internationella åtaganden.

D.  Militärens maktövertagande möttes med stor försiktighet och relativt överseende från det civila samhällets sida i Burkina Faso.

E.  Afrikanska unionen (AU), Ecowas och den fransktalande världens ständiga råd suspenderade Burkina Faso efter militärkuppen. Ecowas och FN skickade en interministeriell delegation som begärde en kort övergångsperiod och president Kaborés frigivning. Ecowas beslutade den 3 februari 2022 att inte införa några nya sanktioner mot Burkina Faso, men uppmanade landets nya myndigheter att lägga fram en ”rimlig tidsplan för en återgång till en konstitutionell ordning”.

F.  Den 8 februari 2022 inrättades en teknisk kommitté bestående av icke-militärer för att fastställa ramarna för övergångsperioden. Kommittén har två veckor på sig att lägga fram ett förslag till stadga för övergångsordning. Arbetet i den tekniska kommittén måste utgå från återupprättande av territoriell integritet, fredsbyggande genom internflyktingars successiva återvändande, god samhällsstyrning och en återgång till en konstitutionell ordning.

G.  MPSR hävdade att kuppen var ett svar på det försämrade säkerhetsläget i landet. Burkina Fasos regering inledde 2017 en process för reform av säkerhetssektorn med inrättandet av ett nationellt råd för försvar och säkerhet i syfte att modernisera och bekämpa korruptionen inom säkerhetssektorn. Missnöjet och kritiken från civila, oppositionen och militären hade ökat på grund av president Kaborés oförmåga att ta itu med korruptionen och på ett effektivt sätt genomföra lösningar på de enorma säkerhetsmässiga, sociala och ekonomiska utmaningarna i landet på grund av spridningen av våldsamma attacker från terroristgrupper.

H.  Säkerhetssituationen i Sahel är en direkt följd av destabiliseringen i regionen och spridningen av vapen efter ingripandet i Libyen 2011.

I.  Mellan 2016 och 2021 ökade den nationella budgeten för försvar och säkerhet från 240 miljoner EUR till 650 miljoner EUR – en ökning med mer än 170 %. Dessa utgifter förbättrade inte soldaternas levnadsvillkor eller operativa kapacitet, delvis på grund av omfattande ekonomisk misskötsel.

J.  Under de senaste sex åren har tusentals människor mist livet i attacker utförda av jihadister och rebeller. Under två års tid har över 1 000 skolor stängts och många har lämnat sina hem för att undkomma våldet. I juni 2021 dog 174 människor i byarna Solhan och Tadaryat i den dödligaste attacken sedan 2015. I en jihad-attack den 4 november 2021 mot en gendarmerigarnison i Inata i norra Burkina Faso dödades 53 av 120 soldater som väntade på förnödenheter och logistiskt stöd, inbegripet livsmedelsransoner. Human Rights Watch har rapporterat att säkerhetsstyrkor och regeringsvänliga miliser summariskt har avrättat hundratals misstänkta och praktiskt taget inga av dessa attacker har utretts och ingen har åtalats.

K.  Den ökande osäkerheten ledde till att stora skaror tog till gatorna i november 2021. Regeringen stängde ned internet, vilket ökade missnöjet bland befolkningen och kritiserades av människorättsorganisationer och medborgarrörelser i landet.

L.  Den 22 januari 2022 protesterade medborgarna mot den försämrade säkerheten i landet och våldsamma demonstrationer bröt ut i Ouagadougou och Bobo-Dioulasso, Burkina Fasos två största städer. Militären grep makten två dagar efter kravallpolisens sammandrabbning med regeringskritiska demonstranter i huvudstaden Ouagadougou.

M.  Det upptrappade våldet har lett till att situationen i Burkina Faso blivit en av de snabbast växande flykting- och skyddskriserna i världen, med minst 1,6 miljoner människor på flykt. Över 19 000 burkinier har flytt till Elfenbenskusten, Mali, Niger och Benin. Antalet internflyktingar ökade till över 1,5 miljoner förra året, en ökning med 50 %. Utvandringen från landsbygden i Sahelregionen är utan motstycke, eftersom de fördrivna flyttar till städerna där de utsätts för nya risker. Bland internflyktingarna är särskilt kvinnor och ungdomar i riskzonen för sexuellt utnyttjande och arbetskraftsexploatering, könsrelaterat våld, tvångsrekrytering och människohandel. De burkinska kvinnorna, som bara har hälften så stora möjligheter att få tillgång till utbildning som män, är de som drabbas hårdast av den extrema fattigdomen i landet.

N.  Klimatnödläget har en synlig och djupt skadlig inverkan på Sahel i form av torka, missväxt, tvångsförflyttningar, mark- och resurskonflikter, osäker livsmedelsförsörjning och fattigdom. Bristande tillgång till utbildning, sysselsättningsmöjligheter och inkomster driver på rekryteringen till extremistorganisationer och jihadistiska rörelser och underblåser därmed regional instabilitet.

O.  Den senaste tidens kupp och framför allt den försämrade situationen i Mali har påverkat situationen i Burkina Faso. Den senaste kuppen är också Västafrikas fjärde kupp på mindre än två år. Det ökande antalet kupper återspeglar en allvarlig kris i Västafrikas politiska system.

P.  G5 Sahel, en gemensam försvarsinsats av Burkina Faso, Tchad, Mali, Mauretanien och Niger, med särskilt stöd från EU och AU, samordnar åtgärder för regional utveckling och säkerhet för att bekämpa terrorism och skapa stabilitet i regionen, men har inte lyckats övertyga lokalbefolkningen om dess effektivitet.

Q.  En grupp ryska legosoldater har skrivit till Burkina Fasos kuppledare och erbjudit sig att utbilda landets armé i dess kamp mot jihadister.

1.  Europaparlamentet fördömer och uttrycker sin oro över de väpnade styrkornas kupp mot Burkina Fasos demokratiskt valda regering. Parlamentet betonar att det är absolut nödvändigt med en brådskande återgång till en konstitutionell ordning, inbegripet en omedelbar återgång till en civil regering.

2.  Europaparlamentet kräver att president Kaboré och alla andra regeringstjänstemän omedelbart och villkorslöst friges.

3.  Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet av inrättandet av den tekniska kommittén för att fastställa nästa steg i övergångsprocessen. Parlamentet noterar att överstelöjtnant Damibade i offentliga förklaringar lovat att återgå till ett normalt konstitutionellt liv så snart som möjligt och att landet skulle fortsätta att respektera internationella åtaganden. Parlamentet uppmanar den militära ledningen att fullgöra Burkina Fasos internationella åtaganden, inbegripet full respekt för mänskliga rättigheter och bekämpning av terroristorganisationer i nära partnerskap med det internationella samfundet.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för Ecowas och AU i deras ansträngningar att medla i denna kris. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet, inbegripet Europeiska utrikestjänsten och kommissionen, att fortsätta att föra en dialog med de burkinska myndigheterna för att säkerställa en snabb och demokratisk övergång till en civil regering. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Burkina Faso och den tekniska kommittén att fastställa tydliga tidsfrister och processer för att genomföra inkluderande och öppna val så snart som möjligt.

5.  Europaparlamentet understryker att det behövs en verklig och ärlig nationell dialog, som omfattar alla sektorer i det civila samhället, för att utarbeta en tydlig framtidsvision för den burkinska demokratin.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla parter i Burkina Faso att upprätthålla pressfriheten för att inhemska och internationella medieorganisationer fritt ska kunna utföra sitt arbete, bland annat genom att dokumentera situationen för internflyktingar och säkerhetsstyrkornas insatser.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar den nationella samordningen för en framgångsrik övergång (CNRT) att övervaka myndigheterna och kräva att de säkerställer skyddet av människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället när de utövar sitt mandat, bland annat genom att fördöma kränkningar av de mänskliga rättigheterna, polisvåld och överdriven våldsanvändning. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sitt skydd och stöd till människorättsförsvarare i Burkina Faso och, när så är lämpligt, underlätta utfärdandet av nödvisum och att tillhandahålla tillfälligt skydd i EU:s medlemsstater.

8.  Europaparlamentet påminner om att underlåtenhet att ta itu med straffrihet för tidigare grymheter från säkerhetstjänsternas och milisernas sida hindrar fredsinsatserna i Burkina Faso. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Burkina Faso att skydda rättigheterna för misstänkta som gripits i samband med terrorismbekämpningsinsatser och att se till att de som gjort sig skyldiga till människorättskränkningar ställs till svars. Parlamentet noterar att en självutnämnd regering utan demokratiskt mandat undergräver insatserna för att stärka rättsstatsprincipen och ansvarsskyldigheten.

9.  Europaparlamentet upprepar att skydd och säkerhet för civila är en av de viktigaste uppgifterna för alla regeringar och understryker att ytterligare åtgärder bör vidtas i Burkina Faso för att förbättra skyddet av civila.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att fortsätta att prioritera stöd till reformer av rättsväsendet och säkerhetssektorn i Burkina Faso för att säkerställa att tillräckliga resurser och tekniskt stöd tillhandahålls för en genomgripande reform av säkerhetssektorn, ett öppet och konstruktivt samarbete mellan en civil regering och militären och förnyade insatser för att bekämpa korruption.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka det ekonomiska stödet och det humanitära biståndet för att tillgodose de akuta behoven hos befolkningen i Burkina Faso, särskilt hos internflyktingar och flyktingar i grannländerna.

12.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Burkina Faso att se över immunitetsklausulen i stadgan för den särskilda insatsstyrkan, en ny militär enhet som inrättades i maj 2021, enligt vilken medlemmar av den särskilda insatsstyrkan inte kan ställas inför rätta för åtgärder som vidtas under deras operationer, vilket kränker offrens rätt till rättslig prövning och gottgörelse.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att leva upp till sina internationella skyldigheter att tillämpa ett grundligt kontroll- och spårningssystem i sin vapenexport till tredjeländer, i enlighet med vapenhandelsfördraget, för att undvika missbruk och understödjande av kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

14.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den allmänna situationen för demokratin i regionen och uppmanar alla aktörer, både inhemska och internationella, att reflektera över de lärdomar som dragits av de olika kupperna och hur man bättre kan stödja och uppmuntra demokratiska processer i regionen.

15.  Europaparlamentet är fortfarande fast övertygat om att Wagnergruppens deltagande i Västafrika strider mot målet att skapa fred, säkerhet och stabilitet i Burkina Faso och att säkerställa skyddet av dess befolkning. Parlamentet efterlyser en ingående diskussion om verksamhet som bedrivs av Wagnergruppen och andra privata militära företag i Afrika vid det kommande toppmötet mellan EU och Afrika.

16.  Europaparlamentet understryker att terrorism och instabilitet i hela Sahel utmanar och undergräver den demokratiska konsolideringen och rättsstatsprincipen. Parlamentet påminner om att det är nödvändigt att ta itu med de bakomliggande orsakerna till extremism och militära insatser för att återupprätta regeringskontrollen i hela regionen och stärka demokratiskt valda regeringars legitimitet.

17.  Europaparlamentet uttrycker särskild oro över de konsekvenser som säkerhetshoten innebär för ett ändamålsenligt humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och det internationella samfundet att öka sitt humanitära bistånd till Burkina Faso, särskilt genom att tillhandahålla livsmedel, vatten och hälso- och sjukvård. Parlamentet uppmanar myndigheterna att stödja och underlätta de humanitära organisationernas arbete i Burkina Faso för att garantera obehindrat tillträde för humanitärt bistånd och göra det möjligt för dem att tillgodose internflyktingarnas behov.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, myndigheterna i Republiken Burkina Faso, sekretariatet för G5 Sahel, medordförandena för den gemensamma parlamentariska AKS-EU-församlingen, Panafrikanska parlamentet, Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap samt Afrikanska unionen och dess institutioner.

(1) EUT C 255, 29.6.2021, s. 45. (2) EUT C 385, 22.9.2021, s. 24.