Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 12, 45, 49, 58, 63, 64, 65, 113, 115 och 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 11 november 2011 till rådets direktiv om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (COM(2011)0714),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater(1) (moder- och dotterbolagsdirektivet),

–  med beaktande av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion(2) och rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer(3),

–  med beaktande av rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater(4) (direktivet om räntor och royalties),

–  med beaktande av rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning(5),

–  med beaktande av rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang(6),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 25 oktober 2016 om en gemensam bolagsskattebas (COM(2016)0685) och av den 25 oktober 2016 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2016)0683), och med beaktande av paketet om digital beskattning(7), samt parlamentets ståndpunkt om dessa förslag,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2021 Företagsbeskattning för 2000-talet (COM(2021)0251),

–  med beaktande av Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 september 2012 om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater(8),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(9),

–  med beaktande av kommissionens uppföljning av var och en av de ovannämnda resolutionerna från Europaparlamentet(10),

–  med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens rapport av den 23 september 2020 om cum-ex, cum-cum och system för återkrav av källskatt,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 19 oktober 2009 om förfaranden för källskattelättnad(11),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 november 2011 om dubbelbeskattning på den inre marknaden (COM(2011)0712),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2020 Handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (COM(2020)0312),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 september 2020 En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan (COM(2020)0590),

–  med beaktande av kommissionens uppförandekod om källskatt från 2017,

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens rapport av den 11 maj 2020 om cum‑ex, cum-cum och system för återkrav av källskatt,

–  med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens slutrapport av den 23 september 2020 om översynen av marknadsmissbruksförordningen,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 24 mars 2017 om att påskynda fullbordandet av kapitalmarknadsunionen: undanröja nationella hinder för kapitalflöden (COM(2017)0147),

–  med beaktande av studien från Europeiska observatoriet för skattefrågor från oktober 2021 Revenue effects of the global minimum tax: country-by-country estimates,

–  med beaktande av studien från Europeiska observatoriet för skattefrågor av den 22 november 2021 New forms of tax competition in the European Union: An empirical investigation,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens(12),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 22 januari 2021 Guidance to Member States: Recovery and resilience plans (Riktlinjer för medlemsstaterna: planer för återhämtning och resiliens) (SWD(2021)0012).

–  med beaktande av uttalandet av den 1 juli 2021 från G20:s och OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) inkluderande ramverk för att hantera urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) om en lösning med två pelare för att åtgärda de skatteutmaningar som härrör från digitaliseringen av ekonomin,

–  med beaktande av OECD:s projekt för avtalsenliga skattelättnader och ökad efterlevnad (TRACE),

–  med beaktande av kommissionens inledande konsekvensbedömning av den 28 september 2021 om initiativet New EU system for the avoidance of double taxation and prevention of tax abuse in the field of withholding taxes (nytt EU-system för undvikande av dubbelbeskattning och förebyggande av skattefusk på källskatteområdet),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 november 2018 om cum-ex-skandalen: ekonomisk brottslighet och kryphålen i den rådande rättsliga ramen(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om reformering av EU:s förteckning över skatteparadis(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna(18)

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0011/2022), och av följande skäl:

A.  Medlemsstaterna fortsätter att förlora skatteintäkter på grund av skadlig skattepraxis, och uppskattningarna av de intäkter som går förlorade på grund av företagens skatteflykt varierar mellan 36–37 miljarder euro(19) och 160–190 miljarder euro(20) per år.

B.  Oberoende forskning(21) pekar på att EU-medlemsstaterna gemensamt förlorar mer i intäkter från bolagsskatt till andra EU-medlemsstater än till tredjeländer.

C.  Stora flöden av royalties, räntor och utdelningar via en viss jurisdiktion tyder på att vinster omdirigeras enbart i syfte att minska skattetrycket.

D.  Aggressiva skatteplaneringsstrukturer kan delas in i tre huvudsakliga kanaler: i) royaltybetalningar, ii) räntebetalningar och iii) internprissättning(22), vilket framhäver betydelsen av passiva inkomstflöden vid skatteflykt och skatteundandragande.

E.  I OECD:s och G20:s inkluderande ramverk om BEPS enades man om de viktigaste inslagen i en reform av det internationella skattesystemet genom en lösning med två pelare för att hantera de utmaningar som digitaliseringen av ekonomin medför, inbegripet en lägsta effektiv bolagsskattesats på 15 %.

F.  Europeiska observatoriet för skattefrågor har uppskattat att genomförandet av den andra pelaren i OECD:s och G20:s överenskommelse kommer att leda till en omedelbar ökning på 63,9 miljarder euro i skatteintäkter för de 27 medlemsstaterna.

G.  Källskatt kan minska risken för skatteundandragande och skatteflykt, men kan även leda till dubbelbeskattning. Sådana skatter utgör en inkomstkälla för medlemsstaterna för att finansiera offentliga utgifter och är ett effektivt instrument för att säkra en inhemsk skattebas och bekämpa överföring av vinster till lågskattejurisdiktioner.

H.  Förändringar på EU-nivå och medlemsstatsnivå i källskattesystemet bör integreras med befintliga och kommande bestämmelser mot skatteflykt, såsom genomförandet av ovannämnda överenskommelse av OECD:s och G20:s inkluderande ramverk om BEPS.

I.  Cum-ex- och cum-cum-systemen innebär båda återkrav av källskatt på utdelning som mottagarna inte hade rätt till och beräknas ha kostat skattebetalarna sammanlagt omkring 140 miljarder euro mellan 2000 och 2020. De flesta av dessa återkrav har ansetts vara olagliga och avslöjandena utgör den största skattebedrägeriskandalen någonsin i Europeiska unionen.

J.  Komplexa, utdragna, kostsamma och icke-standardiserade återbetalningsförfaranden ökar risken för skattebedrägeri och skatteundandragande, vilket framgår av cum‑ex‑avslöjandena, samtidigt som de också ökar den administrativa bördan i samband med gränsöverskridande investeringar, i synnerhet för små och medelstora företag och icke-professionella investerare, och kan avskräcka från gränsöverskridande investeringar och skapa ett hinder för marknadsintegrationen och framstegen med kapitalmarknadsunionen.

K.  Europaparlamentets ståndpunkt om kapitalmarknadsunionen fastställs i resolutionen av den 8 oktober 2020 om den fortsatta utvecklingen av kapitalmarknadsunionen: bättre tillgång till kapitalmarknadsfinansiering, särskilt för små och medelstora företag, och större möjligheter för icke-professionella investerare att delta(23). EU står fast vid sitt åtagande att slutföra projektet med kapitalmarknadsunionen och att främja en verklig europeisk marknad som uppmuntrar till gränsöverskridande investeringar. Kommissionen har förklarat målet att minska skattebördan vid gränsöverskridande investeringar som en av de viktigaste åtgärdspunkterna i sitt meddelande från 2020 En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan.

L.  Kommissionen har tidigare infört icke-bindande åtgärder för att förenkla förfarandena för att ansöka om återbetalning av skatt, bland annat en uppförandekod om källskatt och en rekommendation om förenkling av förfarandena för att ansöka om gränsöverskridande källskattelättnad, vilka gett mycket begränsade resultat. OECD:s paket för avtalsenliga skattelättnader(24) (TRACE) tillämpas inte heller i någon större utsträckning.

M.  Kommissionen har uppskattat de totala kostnaderna för förfarandena för återbetalning av källskatt till omkring 8,4 miljarder euro 2016, främst till följd av uteblivna skattelättnader, kostnaderna för återkravsförfaranden och alternativkostnader(25), som gör möjligheterna till gränsöverskridande investeringar mindre attraktiva.

N.  Enligt både direktivet om räntor och royalties och direktivet om moderbolag och dotterbolag är vissa gränsöverskridande betalningar som äger rum inom EU och som rör räntor, royalties och utdelningar undantagna från källskatt i syfte att eliminera dubbelbeskattning.

O.  Den 26 februari 2019 avgjorde Europeiska unionens domstol flera mål rörande det danska systemet för källskatt på utdelningar och räntor som danska företag betalar till företag i andra EU-medlemsstater, med betydande konsekvenser för tillämpningen av direktivet om räntor och royalties och moder- och dotterbolagsdirektivet. Dessa fall bekräftar vikten av tillförlitlig information om verkligt huvudmannaskap och ekonomisk substans när det gäller mottagaren av passiva inkomster.

P.  I skäl 3 i direktivet om räntor och royalties anges att det är nödvändigt att se till att räntor och royalties beskattas en gång i en medlemsstat.

Q.  Förhandlingarna om översynen av direktivet om räntor och royalties har legat på is i rådet sedan 2012 på grund av olika åsikter bland medlemsstaterna om möjligheten att införa en effektiv minimiskattesats för royalties och räntor. Kommissionen anser att införlivandet av den andra pelaren i OECD:s och G20:s inkluderande ramverk om BEPS borde bana väg för en överenskommelse om det aktuella förslaget om omarbetning av direktivet om räntor och royalties(26).

R.  Kommissionen har åtagit sig att föreslå ett lagstiftningsinitiativ för att införa ett gemensamt, standardiserat och EU-omfattande system för källskattelättnader, tillsammans med ett system för informationsutbyte och samarbete mellan skatteförvaltningarna(27).

S.  Höga standarder för samarbete mellan medlemsstaterna i fråga om beskattning, inom ramen för fördragen och EU:s rättsliga ram, är avgörande för att skydda och slå vakt om den inre marknadens integritet.

Sätta stopp för praxis med vinstöverföring

1.  Europaparlamentet konstaterar att källskattesystemet bland medlemsstaterna, trots fortsatta ansträngningar, fortfarande till stor del är fragmenterat i fråga om skattesatser och förfaranden för skattelättnader, vilket skapar kryphål och rättslig osäkerhet. Parlamentet noterar vidare att det nuvarande systemet missbrukas för vinstöverföring, möjliggör aggressiv skatteplanering och skapar, vid sidan av hinder för gränsöverskridande investeringar på den inre marknaden, en oönskad dubbelbeskattningseffekt.

2.  Europaparlamentet välkomnar de betydande framsteg som gjorts i kampen mot skadlig skattepraxis under de senaste åren, både på EU-nivå och på internationell nivå, men betonar samtidigt att det krävs en bättre tillämpning av befintliga lagar, och att det, mot bakgrund av allt fler bevis på överföring av vinster och skadlig skattekonkurrens och bedrägeri, särskilt efter cum-ex-avslöjandena, kan vara nödvändigt med lagstiftningsåtgärder, vid sidan av insatser för att ta itu med skattebaserade hinder för gränsöverskridande investeringar.

3.  Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes genom OECD:s och G20:s inkluderande ramverk om en reform grundad på en lösning med två pelare, inbegripet en lägsta effektiv bolagsskattesats globalt. Parlamentet anser att detta är ett viktigt steg mot att sätta stopp för praxis med överföring av vinster till lågskattejurisdiktioner, minska skadlig skattekonkurrens mellan territorier och säkerställa att företag betalar sin skäliga andel av skatten i varje jurisdiktion. Parlamentet noterar dock att överenskommelsen inbegriper undantagsklausuler och ett de minimis-undantag, och att tillämpningsområdet är inriktat på multinationella företag med en global konsoliderad omsättning på minst 750 miljoner euro.

4.  Europaparlamentet välkomnar att 137 länder och jurisdiktioner har stött överenskommelsen inom OECD:s och G20:s inkluderande ramverk om en reform grundad på en lösning med två pelare. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att alla G20-medlemmar, alla OECD-medlemmar och alla EU-medlemsstater är parter i överenskommelsen. Parlamentet välkomnar att kommissionen kort efter det att OECD utvecklat sina modellregler lade fram ett lagstiftningsförslag för genomförandet av den andra pelaren i linje med överenskommelsen. Parlamentet uppmanar rådet att snabbt anta detta förslag, och samtidigt beakta parlamentets ståndpunkt, så att det kan träda i kraft 2023. Parlamentet anser att fastställandet av en lägsta nivå på skattekonkurrensen är en del av genomförandet av den internationella överenskommelsen.

5.  Europaparlamentet påminner om att källskatt kan vara en defensiv åtgärd som medlemsstaterna vidtar mot länder som har förts upp i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att lägga fram ett lagstiftningsförslag som stärker samordnade defensiva åtgärder mot förtecknade länder, med tanke på att en skönsmässig tillämpning från enskilda medlemsstaters sida har varit mindre effektivt än väntat. Parlamentet betonar i detta hänseende att genomförandet av OECD/G20:s överenskommelse, särskilt andra pelaren, också måste beaktas.

6.  Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en EU-omfattande källskatt, för att säkerställa att betalningar som genereras inom unionen beskattas minst en gång innan de lämnar den(28). Kommissionen uppmanas med eftertryck att i detta förslag inkludera kraftfulla åtgärder mot missbruk.

7.  Europaparlamentet konstaterar att ett enkelt, enhetligt och rättvist skattesystem är en nyckelfaktor för att öka EU:s konkurrenskraft. Parlamentet beklagar att urholkning av skattebasen och överföring av vinster fortfarande pågår och underlättas av avsaknaden av en gemensam källskatt på utgående betalningar till tredjeländer och av gemensamma regler och förfaranden som mer effektivt säkrar beskattning av flöden av utdelningar, royalties och räntor inom EU, inbegripet en eventuell lägsta effektiv skattesats. Parlamentet understryker att hanteringen av överföring av vinster bör vara en av EU:s viktigaste uppgifter under de kommande åren.

8.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen, inom ramen för den europeiska planeringsterminen och bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens, fann att det behövs fler reformer för att ta itu med aggressiv skatteplanering i sex medlemsstater, där det är sannolikt att avsaknad eller begränsad tillämpning av källskatt på utgående betalningar missbrukas för aggressiv skatteplanering och skatteavtalsshopping.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för den europeiska planeringsterminen och bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens insistera på genomförandet av rekommendationerna avseende aggressiv skatteplanering och i synnerhet avseende räntor, royalties och utdelningar.

10.  Europaparlamentet betonar att det befintliga systemet enligt direktivet om räntor och royalties och moder- och dotterbolagsdirektivet, i kombination med avsaknaden av gemensamma regler och förfaranden som säkerställer beskattning av flöden av utdelningar, räntor och royalties inom EU, kan göra det möjligt för dessa flöden att lämna EU obeskattade och kanaliseras till jurisdiktioner utanför EU, vilket leder till betydande intäktsförluster Parlamentet betonar att denna fråga åtminstone måste behandlas genom regler mot urholkning av skattebasen.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta en gemensam och standardiserad ram för källskatt som minskar komplexiteten för investerare, stoppar praxis med skatteavtalsshopping och säkerställer att alla utdelningar, räntor, kapitalvinster, royaltybetalningar, betalningar av yrkesmässiga tjänster och relevanta kontraktsbetalningar som genereras i EU beskattas med en effektiv skattesats.

12.  Europaparlamentets påminner om sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 september 2012 om översynen av direktivet om räntor och royalties. Parlamentet beklagar att översynen av detta direktiv har legat på is i rådet sedan 2012 på grund av olika åsikter bland medlemsstaterna om möjligheten att införa en effektiv minimiskattesats på royalties och räntor. Parlamentet uppmanar rådet att med tanke på EU:s genomförande av den andra pelaren snabbt återuppta och slutföra förhandlingarna om direktivet om räntor och royalties.

13.  Europaparlamentet konstaterar att avsaknaden av en lägsta effektiv skattesats på utdelningar till aktieägare har skapat en miljö som kan komma att främja skatteflykt. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera denna fråga och att bedöma de bästa lagstiftningsalternativen för att hantera den, inbegripet möjligheten att se över moder‑ och dotterbolagsdirektivet.

14.  Europaparlamentet påminner om att den senaste tidens forskning(29) visar på stora skillnader i tillämpningen av källskatt i medlemsstaterna – skattesatserna kan variera mellan 0 % och 35 % – och påpekar att källskattesatserna i skatteavtal ofta är lägre än standardsatserna.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar alla medlemsstater att slutföra ratificeringen av den multilaterala konventionen för att genomföra åtgärder relaterade till skatteavtal för att förhindra en urholkning av skattebasen och överföring av vinster (MLI). Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera dessa MLI-normer i reformen av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner och dess kriterier.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över alla gällande skatteavtal som undertecknats med tredjeländer för att säkerställa överensstämmelse med nya globala standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå proportionerliga åtgärder för medlemsstaterna om deras befintliga bilaterala skatteavtal för att se till att de innehåller allmänna regler mot missbruk.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid bedömningen av hur EU-riktlinjer för förhandlingar om skatteavtal mellan medlemsstaterna och utvecklingsländer ska utarbetas ta hänsyn till den regel om skattskyldighet som ingår i den andra pelaren.

Intensifiera kampen mot utdelningsarbitrage

18.  Europaparlamentet påminner om att en undersökning i oktober 2018 avslöjade att 11 medlemsstater hade förlorat upp till 55,2 miljarder euro i skatteintäkter till följd av cum-ex- och cum-cum-system, men att nya uppskattningar efter en undersökning som offentliggjordes i oktober 2021 fastställde att förlusten av offentliga intäkter uppgick till ca 140 miljarder euro under perioden 2000–2020. Parlamentet är oroat över att dessa system fortsätter att utnyttjas på bekostnad av EU:s offentliga finanser. Parlamentet är bekymrat över att det kan finnas andra system med liknande skadliga effekter, såsom cum-fake. Parlamentet noterar att den tyska domstolen i Karlsruhe i juli 2021 slog fast att cum-ex-system är olagliga och därför utgör skattebedrägeri.

19.  Europaparlamentet noterar Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) och Europeiska bankmyndighetens (EBA) undersökning och slutrapport om cum-ex- och cum-cum-system och system för återkrav av källskatt, i enlighet med parlamentets begäran. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjliga lösningar för att hantera dessa system, närmare bestämt möjligheten att koppla skatteåterkraven till den underliggande utdelningen, särskilt genom en unik identifikationskod, och/eller genom att ge en enda enhet i varje medlemsstat ansvaret för att uppbära källskatt och utfärda det relevanta skatteintyget för att säkerställa att flera skatteåterbäringar avseende en enda utdelning inte kan äga rum och att skattemyndigheterna lätt kan upptäcka missbruk av återbetalningsförfaranden.

20.  Europarlamentet betonar att cum-ex-avslöjandena har påverkat marknadsintegriteten och investerarnas förtroende. Parlamentet uppmanar kommissionen att reflektera över slutsatserna i Esmas slutrapport om översynen av marknadsmissbruksförordningen och att undersöka huruvida förordningen har överträtts, samt att överväga om förordningen skulle behöva ändras i detta avseende. Parlamentet betonar att europeiska myndigheter, inbegripet EBA och Esma, måste fullgöra sitt tillsynsansvar.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att stärka samarbetet och det ömsesidiga biståndet mellan skattemyndigheter, finansmarknadstillsynsmyndigheter och, i förekommande fall, brottsbekämpande organ när det gäller upptäckt och lagföring av system för återkrav av källskatt. Parlamentet uppmärksammar Esmas rekommendation(30) till kommissionen att avlägsna de nuvarande rättsliga begränsningarna för informationsutbyte mellan finansmarknadstillsynsmyndigheter och skattemyndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i kommande lagstiftningsförslag tillhandahålla en rättslig grund för utbyte av relevant information mellan dessa myndigheter, särskilt för att flagga för misstänkt verksamhet.

22.  Europaparlamentet delar Esmas oro över att system för återbetalning av källskatt sällan håller sig inom EU:s gränser(31), och betonar därför vikten av fortsatt internationellt samarbete i denna fråga.

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser och parlamentets initiativ för att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna på skatteområdet, till exempel genom Fiscalisprogrammet.

24.  Europaparlamentet betonar att även om rådets direktiv 2014/107/EU har underlättat utbytet av upplysningar finns det andra hinder för upptäckt av cum-ex- och cum‑cum‑system, bland annat när det gäller avvecklingsfördröjningar vid värdepapperstransaktioner, omfattningen av utbytet av upplysningar om kapitalvinster och det otillräckliga spontana utbytet av upplysningar. Parlamentet påminner om rekommendationerna från sin resolution av den 16 september 2021 om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna.

25.  Europaparlamentet betonar att mellanhändernas roll bör beaktas, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta lämpliga åtgärder för att hindra dem från att underlätta skattemissbruk och skatteflykt. Parlamentet påminner om att direktiv (EU) 2018/822 (DAC 6) införde obligatoriska regler för offentliggörande av gränsöverskridande arrangemang, vilket innebar att mellanhänder blev skyldiga att rapportera potentiellt skadliga skattearrangemang. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera i vilken utsträckning dessa regler har bidragit till att avslöja skadliga skattearrangemang, såsom cum-cum- och cum-ex-system, och i vilken utsträckning de har haft en avskräckande effekt.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka det obligatoriska utbytet av upplysningar till att omfatta utdelningsarbitrage och all information om kapitalvinster, inbegripet beviljande av återbetalning av utdelnings- och kapitalvinstskatter. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att bedöma effekterna av utvidgningen av rapporteringskraven till gränsöverskridande arrangemang för kapitalförvaltning för kunder som är fysiska personer, med beaktande av den administrativa börda som skulle skapas. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av korrekta och fullständiga uppgifter om verkligt huvudmannaskap.

Undanröja hinder för gränsöverskridande investeringar på den inre marknaden

27.  Europaparlamentet välkomnar varmt kommissionens avsikt att före utgången av 2022 lägga fram ett förslag om inrättande av en gemensam och standardiserad ram för källskatt, tillsammans med en mekanism för utbyte av upplysningar och samarbete mellan medlemsstaternas skatteförvaltningar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, med full respekt för EU:s befogenheter, sträva efter att även åtgärda skillnaderna mellan källskattesatserna i EU.

28.  Parlamentet kräver att ett sådant förslag ska ta upp behovet av ett harmoniserat genomförande som bör ersätta skatteavtal mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge handledning om avtalsbestämmelser som medlemsstaterna skulle kunna använda i sina bilaterala avtal med tredjeländer.

29.  Europaparlamentet påminner om kommissionens åtagande att fullborda kapitalmarknadsunionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende och senast 2022 genomföra en konsekvensbedömning av genomförandet av åtgärderna i den handlingsplan som lanserades 2019.

30.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens rekommendation att genomföra välfungerande förfaranden för källskattelättnader eller, om detta inte är möjligt, att inrätta snabba och standardiserade återbetalningsförfaranden, en rekommendation som utfärdades som en del av kommissionens rekommendation av den 19 oktober 2009 om förfaranden för källskattelättnad, hittills inte har genomförts på ett tillfredsställande sätt av medlemsstaterna.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett gemensamt och standardiserat EU-förfarande för källskatteåterbetalningar för alla medlemsstater. Parlamentet betonar att en sådan harmonisering skulle vara särskilt användbar för icke‑professionella investerare, vilka ofta avskräcks från att fullborda återbetalningsförfaranden på grund av alltför stora bördor till följd av dessa skillnader, och skulle sålunda skapa mer rättvisa spelregler.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bland annat och som en del av denna harmonisering införa regler om källskattebefrielse och källskatteavdrag och ett standardiserat format och förfarande för återbetalningsansökningar, och att åtgärda den nuvarande situationen där en enhetlig definition av ”verklig huvudman” saknas och tidsperioderna för ansökning och återbetalning inte är anpassade till varandra, samt undanröja språkliga hinder. Parlamentet betonar vikten av att förhindra risken för bedrägerier inom den nya ramen.

33.  Europaparlamentet konstaterar att återbetalning av källskatt främst är en pappersdriven process, som inte bara är långsammare och mer betungande för skattebetalarna, vilket ytterligare komplicerar processen för utländska investerare, utan också mer utsatt för bedrägerier. Parlamentet betonar att välfungerande, lättanvända, snabba, standardiserade och digitala förfaranden för återbetalning av källskatt och ett bättre samarbete mellan nationella skatteförvaltningar kan minska den administrativa bördan, osäkerheten kring gränsöverskridande investeringar och skatteundandragande, samtidigt som förfarandena påskyndas för både investerare och skattemyndigheter, vilket innebär en förbättring jämfört med rådande läge.

34.  Europaparlamentet noterar den potential som tekniken för distribuerade liggare (DLT) har för att effektivisera källskattesystemet i varje land, men också för att underlätta sömlösa förfaranden mellan olika nationella system och förhindra bedräglig verksamhet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att beakta befintliga digitala lösningar i medlemsstaterna för att bedöma hur blockkedjetekniken kan utnyttjas för att förhindra skatteundandragande och skatteflykt, samtidigt som EU:s dataskyddsregler respekteras fullt ut, och att överväga att inrätta ett pilotprojekt. Parlamentet betonar dock att tekniken i sig inte till fullo kan åtgärda de problem som uppstår på grund av avsaknaden av en gemensam ram.

35.  Europaparlamentet påpekar att moder- och dotterbolagsdirektivet och direktivet om räntor och royalties gradvis har avskaffat källskatt på utdelningar, räntor och royalties mellan närstående företag i EU som når vissa tröskelvärden, i syfte att minska risken för dubbelbeskattning. Parlamentet noterar att källskatt fortfarande tas ut på investerare under dessa tröskelvärden och att förfarandena för skattebefrielse eller skattelättnader i detta fall styrs av dubbelbeskattningsavtal.

36.  Europaparlamentet välkomnar det alternativ som kommissionen föreslår om att inrätta ett komplett gemensamt EU-system för källskattelättnad, vilket skulle kunna vara en pålitlig lösning på längre sikt. Parlamentet betonar att en övergång till denna typ av system inte får inverka negativt på kampen mot skattefusk eller direkt eller indirekt underlätta överföring av vinster till lågskattejurisdiktioner eller dubbel icke-beskattning. Parlamentet betonar att destinationslandets efterlevnad av den EU-lagstiftning som genomför överenskommelsen som nåtts inom OECD:s och G20:s inkluderande ramverk under alla omständigheter måste vara en förutsättning för källskattelättnader.

37.  Europaparlamentet påminner om OECD:s princip om att beskatta affärsverksamheten där den äger rum. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att analysera andra alternativ, såsom ett alternativt system för skattelättnader i det land där den skattepliktiga har sin hemvist, så att all källskatt som betalas till källmedlemsstaten skulle kompenseras genom skatteavdrag av den hemvistmedlemsstat där inkomsten deklareras, för att garantera att ingen dubbelbeskattning uppstår och begränsa risken för missbruk.

38.  Europaparlamentet noterar OECD:s TRACE-initiativ, som ger godkända mellanhänder befogenhet att återkräva källskatt på portföljinvesteringar. Parlamentet påminner om att endast en medlemsstat har genomfört TRACE. Parlamentet uppmuntrar andra att bedöma resultaten när det gäller minskning av den administrativa bördan, inverkan på skatteintäkter och bedrägeririsker.

o
o   o

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 345, 29.12.2011, s. 8. (2) EUT L 193, 19.7.2016, s. 1. (3) EUT L 144, 7.6.2017, s. 1. (4) EUT L 157, 26.6.2003, s. 49. (5) EUT L 359, 16.12.2014, s. 1. (6) EUT L 139, 5.6.2018, s. 1. (7) Paketet består av kommissionens meddelande av den 21 mars 2018 Dags för ett modernt, rättvist och effektivt skattesystem för den digitala ekonomin (COM(2018)0146), kommissionens förslag av den 21 mars 2018 till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (COM(2018)0147), kommissionens förslag av den 21 mars 2018 till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster (COM(2018)0148), och kommissionens rekommendation av den 21 mars 2018 avseende bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (C(2018)1650). (8) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 196. (9) EUT C 369, 11.10.2018, s. 132. (10) Den gemensamma uppföljningen av den 16 mars 2016 om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen och TAXE1-utskottets resolutioner, uppföljningen av den 16 november 2016 av Europaparlamentets resolution om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, uppföljningen från april 2018 av PANA-rekommendationen, uppföljningen av den 26 mars 2019 av resolutionen om cum-ex-skandalen och uppföljningen av den 27 augusti 2019 av TAX3-resolutionen. (11) EUT L 279, 24.10.2009, s. 8. (12) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17. (13) EUT C 366, 27.10.2017, s. 51. (14) EUT C 101, 16.3.2018, s. 79. (15) EUT C 363, 28.10.2020, s. 102. (16) EUT C 108, 26.3.2021, s. 8. (17) EUT C 456, 10.11.2021, s. 177. (18) Antagna texter, P9_TA(2021)0392. (19) Kommissionens årsrapport om beskattning 2021 av den 18 maj 2021. (20) Drover, R. et al., Bringing transparency, coordination and convergence to corporate tax policies in the European Union, Part I: Assessment of the magnitude of aggressive corporate tax planning, Europaparlamentet, Generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys, enheten för europeiskt mervärde, september 2015. (21) Tørsløv, T., Wier, L. och Zucman, G., The Missing Profits of Nations, Working Paper 24701, juni 2018, finns på: https://www.nber.org/papers/w24701. (22) https://ec.europa.eu/taxation_customs/system/files/2018-03/taxation_papers_71_atp_.pdf. (23) EUT C 395, 29.9.2021, s. 89. (24) Inledningsanförande av Paul Gisby (Accountancy Europe) vid FISC-underutskottets offentliga utfrågning i Europaparlamentet den 27 oktober 2021. (25) Kommissionens rapport av den 24 mars 2017 om att påskynda fullbordandet av kapitalmarknadsunionen: undanröja nationella hinder för kapitalflöden (COM(2017)0147). (26) Kommissionens meddelande av den 18 maj 2021 Företagsbeskattning för 2000-talet (COM(2021)0251). (27) Kommissionens handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin. (28) Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, punkt 26. (29) Van ’t Riet, M. and Lejour, A., A Common Withholding Tax On Dividend, Interest And Royalties In The European Union, 2020. (30) Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens slutrapport av den 23 september 2020 om översynen av marknadsmissbruksförordningen, punkt 624. (31) Ibid. punkt 617.