Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2020 Handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (COM(2020)0312),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2020 om god förvaltning på skatteområdet i och utanför EU (COM(2020)0313),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 april 2016 om en handlingsplan för mervärdesskatt – Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut (COM(2016)0148),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021 Ett år efter utbrottet av covid‑19: finanspolitiska insatser (COM(2021)0105),

–  med beaktande av kommissionens ännu inte antagna förslag, i synnerhet om den gemensamma bolagsskattebasen, den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen(1) och paketet om digital beskattning(2), samt Europaparlamentets ståndpunkter om dessa förslag,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 januari 2019 Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik (COM(2019)0008),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 Att forma EU:s digitala framtid (COM(2020)0067),

–  med beaktande av handlingsplanen inom ramen för OECD:s och G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) från oktober 2015,

–  med beaktande av lägesrapporten Tax Challenges Arise from Digitalisation från OECD:s och G20:s inkluderande ramverk, som antogs 2018, och dess arbetsprogram för att få fram en samförståndslösning på de skattemässiga problem som ekonomins globalisering medför, som antogs i maj 2019,

–  med beaktande av rapporterna om den första och den andra pelaren, som antogs av OECD:s och G20:s inkluderande ramverk den 14 oktober 2020, samt resultaten av en ekonomisk analys och konsekvensbedömning som utförts av OECD,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2021 Företagsbeskattning för 2000-talet (COM(2021)0251),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport om beskattning av den 18 maj 2021 Annual Report on Taxation 2021 – Review of taxation policies in the EU Member States,

–  med beaktande av Internationella valutafondens rapport Taxing Multinationals in Europe, European and Fiscal Affairs Department, 2021, nr 21/12,

–  med beaktande av resultaten från de olika G7-, G8- och G20-toppmöten som anordnats avseende internationella skattefrågor,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen(3),

–  med beaktande av sina resolutioner som hänför sig till det särskilda TAXE-utskottet av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE 1)(4), av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE 2)(5) och av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (TAXE 3)(6),

–  med beaktande av sin resolution och sina rekommendationer av den 13 december 2017 till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt (PANA)(7),

–  med beaktande av sitt betänkande om genomförandet av EU:s krav på utbyte av skatteinformation: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna (2020/2046(INI)),

–  med beaktande av sitt betänkande om reformen av EU:s politik om skadlig skattepraxis (inbegripet reformen av uppförandekodgruppen) (2020/2258(INI)),

–  med beaktande av artiklarna 47 och 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0024/2022), och av följande skäl:

A.  Covid-19-krisens extrema omfattning och konsekvenser för ekonomin har lett till minskade skatteintäkter och ökade skulder och budgetutgifter för att skydda samhället och ekonomin, och medför en kraftig ökning av den offentliga skulden. Skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt undergräver statsinkomsterna och de offentliga finansernas och skattesystemens hållbarhet samt en rättvis beskattning. Det är av yttersta vikt att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande och samtidigt hålla skatterna på nivåer som stöder en hållbar tillväxt i ekonomin samt den ekonomiska och sociala återhämtningen i unionen och långsiktiga utmaningar, såsom en åldrande befolkning, den ekologiska och klimatmässiga omställningen och digitaliseringen av ekonomin, utan att urholka skatteintäkterna.

B.  Skatteincidensen har flyttats från förmögenhet till inkomst, från kapital till arbetsinkomst och konsumtion, från multinationella företag till små och medelstora företag och från finanssektorn till realekonomin, med en förskjutning av skattebördan från mer rörliga till mindre rörliga skattebetalare.

C.  En snabb återhämtning kräver en kraftfull ekonomisk och finanspolitisk reaktion genom reformer och investeringar, och genom att bland annat i) säkerställa lika villkor för skattebetalare och företag, minska eller avskaffa skatteförmåner som på ett orättvist sätt missgynnar små och medelstora företag, bland annat mindre byråkrati för att främja konkurrenskraft, inhemsk handel och handel på den inre marknaden, med stöd av en enkel och mer förutsägbar skattemiljö, ii) säkerställa skatteintäkter så att medlemsstaterna ska kunna finansiera återhämtningen, övergången till en koldioxidneutral ekonomi, en minskning av skuldkvoten i förhållande till BNP och främjandet av investeringar, och iii) säkerställa rättvis beskattning av företag och medborgare, vilket ökar transparensen och förtroendet för samhället och en rättvis konkurrens, på grundval av antagna standarder och samordnade och digitaliserade rapporteringssystem.

D.  Kommissionens handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (handlingsplanen) är en del av en bredare skattestrategi för unionen på området moms, företagsbeskattning och personbeskattning. Handlingsplanen fastställer en dubbel strategi som kombinerar åtgärder för att bekämpa skattebedrägeri och skatteundandragande och en förenkling av åtgärderna för att undanröja onödiga hinder och administrativa bördor för skattebetalarna, i synnerhet medborgare och små och medelstora företag.

E.  Små och medelstora företag utgör 99 % av företagen i unionen och skapar två av tre arbetstillfällen inom den privata sektorn, men kostnaderna för att efterleva skattereglerna för dessa företag utgör 30 % av deras skattebörda, medan samma kostnader för de stora företagen bara utgör 2 %.

F.  Det finns ett behov av att bygga upp ett mer ömsesidigt förtroende och samarbete mellan medlemsstaternas skattemyndigheter och utbyta bästa praxis mellan medlemsstaterna när det gäller nationella rapporteringssystem.

G.  I revisionsrättens särskilda rapport från 2021 om utbyte av skatteupplysningar i EU(8) fann man att de utbytta upplysningarna mellan medlemsstaterna var inaktuella, felaktiga eller ofullständiga.

H.  De nuvarande internationella bolagsskattereglerna är inte längre lämpliga mot bakgrund av digitaliseringen och globaliseringen av ekonomin. Utvecklingen av digitaliseringen och ett större beroende av immateriella tillgångar och deras ökning i värdekedjorna skapar framtidsutsikter och utmaningar i fråga om spårbarheten för ekonomiska transaktioner och beskattningsbara händelser, och möjliggör bl.a. skatteflyktsmetoder, särskilt när transaktionerna är gränsöverskridande eller äger rum utanför unionen.

I.  Bolagsbeskattningen bör vägledas av principen om beskattning av vinster där de genereras. En mer harmoniserad och samordnad strategi för bolagsskattesystemet i hela unionen skulle göra det möjligt att bekämpa illojal konkurrens till följd av skadlig skattepraxis som snedvrider den inre marknadens funktion och ofta leder till en felallokering av resurser.

J.  Bättre samarbete mellan skattemyndigheterna i unionen och de nationella skattemyndigheterna samt ökad transparens på området för bolagsbeskattning kan öka skatteuppbörden och efterlevnaden av skattereglerna och är nödvändigt för att stärka den rättvisa konkurrensen på den inre marknaden, vilket kommer att göra skattemyndigheternas arbete mer effektivt. Användningen av teknik och digitalisering med fokus på en mer effektiv användning av de tillgängliga uppgifterna kan stödja skattemyndigheternas effektivitet och transparens, minska efterlevnadskostnaderna och öka allmänhetens förtroende. De framsteg som gjorts med digitaliseringen, både för skattebetalare och för skattemyndigheter, öppnar för alternativ för hur man systematiskt kan bekämpa vissa former av skattebedrägeri och kan också underlätta beskattningen av rörliga skattebaser.

Allmänna synpunkter på kommissionens handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin

1.  Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen och vill se ett grundligt genomförande av den. Parlamentet konstaterar att merparten av de 25 åtgärderna rör mervärdesskatt, vilket är lämpligt på grund av de stora inkomstförlusterna på mervärdesskatteområdet och behovet av att stödja företag, i synnerhet små och medelstora företag. Parlamentet anser dock att en konsekvensbedömning bör genomföras för att komplettera konkreta lagstiftningsförslag i syfte att bättre förstå de potentiella effekterna för skattebetalare och företag. Parlamentet gläder sig över den överenskommelse om mervärdesskattesatser som nyligen nåddes i rådet, men är fortfarande oroat över att det slutgiltiga mervärdesskattesystemet inte har fått stöd i rådet. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera handlingsplanen mot bakgrund av den internationella utvecklingen inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)/G20 och i ljuset av covid-19-pandemin.

2.  Europaparlamentet anser att kommissionens beslut att genomföra initiativ för att stärka samarbetet mellan skattemyndigheter och öka harmoniseringen av processrättsliga bestämmelser på den inre marknaden är av största vikt. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ avseende det europeiska programmet för samarbete för efterlevnad (EU Cooperative compliance programme) som en metod för att främja närmare samarbete mellan skattemyndigheter och företag, och rekommenderar tydliga regler för deltagande och funktion samt en potentiell utvidgning av programmet till att inkludera frågor som rör mervärdesskatt. Parlamentet gläder sig över och väntar med intresse på kommissionens lagstiftningsinitiativ för att införa ett gemensamt, standardiserat och EU-omfattande system för källskattelättnader, tillsammans med ett system för informationsutbyte och samarbete mellan skattemyndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen i detta avseende, och som reaktion på de senaste Cum‑Ex‑avslöjandena och OECD/G20:s globala skatteuppgörelse, att bedöma de potentiella fördelarna med en lägsta effektiv källskattesats. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att återuppta diskussionen om den blockerade översynen av rådets direktiv 2003/49/EC(9) (direktivet om räntor och royaltyer).

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att modernisera, förenkla och harmonisera momskraven genom användning av transaktionsbaserad realtidsrapportering och e-fakturering. Parlamentet konstaterar att denna rapportering måste gynna skattebetalarna och samtidigt säkerställa att skattemyndigheterna kan få en överblick över de olika transaktionerna i realtid, vilket gör det lättare att förebygga och upptäcka bedrägerier och riskabla ekonomiska aktörer. Parlamentet anser att rapporteringskrav och skatteblanketter bör vara de samma i samtliga medlemsstater. Parlamentet anser att användningen av datautvinningsverktyget för analys av transaktionsnätverk (Transaction Network Analysis (TNA)) är ett av de redan tillgängliga alternativen för att minska skattebedrägerierna, och vill se en vidareutveckling av det och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

4.  Europaparlamentet påminner om att alla skatteåtgärder, oavsett om de är tillfälliga eller inte, bör undvika att snedvrida investeringsbeslut och bör fungera som ett verktyg till stöd för uppnåendet av unionens mål, i enlighet med artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, däribland de europeiska företagens konkurrenskraft. Parlamentet betonar att rapporteringskraven inte bör leda till en oproportionerlig ökning av de administrativa kostnaderna för ekonomiska aktörer, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att för att effektivt åtgärda förlusten av skatteintäkter kan det behövas uppgifter av bättre kvalitet och eventuellt i större mängder. Parlamentet insisterar på principen om att alla uppgifter som skattemyndigheterna samlar in från skattebetalarna, i linje med skattebetalarnas rättigheter, endast ska tillhandahållas medlemsstaterna en gång, med största möjliga säkerhet och med respekt för dataskyddslagarna. Parlamentet konstaterar att uppgifter och digitala verktyg har potential att minska byråkratin och förenkla skattebetalarnas olika skyldigheter, särskilt när det gäller momsdeklarationer och sammanställningar, och noterar att artificiell intelligens (AI) och olika dataprogram bör användas för att maximera effektiviteten i användningen av uppgifterna. Parlamentet betonar att det behövs fortsatta ansträngningar för att öka det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att minska bedrägerier och skatteundandragande. Parlamentet anser att det är nödvändigt att inte bara öka mängden, utan också förbättra kvaliteten på de uppgifter som utbyts, i syfte att få ett mer effektivt system.

5.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaternas skatteregler skiljer sig åt och utgör därför en besvärlig utmaning, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag som är verksamma eller vill börja handla på den inre marknaden och som måste hantera upp till 27 olika skattesystem. Parlamentet anser att vederbörlig hänsyn bör tas till de högre efterlevnadskostnaderna för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att små och medelstora företag inte bör straffas ytterligare av den ekonomiska börda som följer med en verksamhet som drivs inom ramen för olika nationella system och att den inre marknadens fördelar bör vara lättillgängliga för dem.

6.  Europaparlamentet betonar att en hållbar återhämtningsstrategi bör beakta hållbarheten för de i nuläget låga räntorna och den stigande inflationen i hela unionen. Parlamentet anser att skattebördan inte bör flyttas från kapitalvinster till arbete, vilket nu är fallet. Parlamentet anser i detta sammanhang att större uppmärksamhet bör ägnas åt det stora antalet mobila arbetstagare.

7.  Europaparlamentet upprepar vikten av NextGenerationEU-medlen för unionens ekonomiska återhämtning, och betonar möjligheten att använda faciliteten för återhämtning och resiliens för att genomdriva finanspolitiska reformer och investeringar i syfte att uppnå ett mer rättvist, mer hållbart och bättre digitaliserat skattesystem. Parlamentet påminner om att Fiscalisprogrammet för perioden 2021–2027, med en budget på 269 miljoner euro, syftar till att bekämpa skattebedrägeri och stöder uppbörden av intäkter för unionens och medlemsstaternas budgetar genom att hjälpa nationella skattemyndigheter att samarbeta bättre för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

8.  Europaparlamentet noterar att de uppskattade intäktsförlusterna till följd av privatpersoners internationella skatteundandragande uppgick till 46 miljarder euro 2016. Parlamentet noterar den nuvarande snedvridningen av den inre marknaden på grund av skadlig skattepraxis som utgör skadlig skattekonkurrens. Parlamentet noterar att kommissionen vid sidan av handlingsplanen också offentliggjorde ett meddelande om god förvaltning på skatteområdet i och utanför EU, där man fokuserade på behovet av en reform av EU:s uppförandekod för företagsbeskattning och kriterierna på EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet beklagar dödläget för båda dessa frågor i rådet. Parlamentet noterar resultatet av Ekofinrådets möte den 8 december 2021. Parlamentet beklagar i detta avseende att medlemsstaternas finansministrar inte kunde enas om reformen av EU:s uppförandekod för företagsbeskattning från 1997, och påminner om Europaparlamentets resolution av den 7 oktober 2021 om reformen av EU:s politik mot skadlig skattepraxis (inbegripet reformen av uppförandekodgruppen). Parlamentet upprepar att det stöder kommissionens avsikt att utvidga tillämpningsområdet för uppförandekodgruppen till att omfatta andra typer av ordningar och allmänna aspekter av de nationella bolagsskattesystemen, och uppmuntrar kommissionen att ytterligare utveckla samordningsmekanismer såsom förfaranden för inbördes utvärdering inom uppförandekodgruppen. Parlamentet rekommenderar att förmånssystem för personlig inkomstskatt inkluderas för att hantera särskilda medborgarskapssystem eller åtgärder som lockar mycket rörliga förmögna personer och digitala nomader, vilket skulle kunna leda till betydande snedvridningar av den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för det kommande skattesymposiet 2022 analysera snedvridningarna på den inre marknaden och föreslå proportionella åtgärder.

Drivkrafter för förändringar

9.  Europaparlamentet anser att bättre uppskattningar av de totala skatteförlusterna i unionen och en detaljerad analys av deras systemiska orsaker är av största betydelse för effektiva förslag om hur man konkret kan minska skatteförlusterna. Parlamentet betonar att bättre tillgång till uppgifter från företag och skattemyndigheter i hög grad kan bidra till bättre uppskattningar. Parlamentet betonar vikten av OECD:s databas över företagsbeskattning och medlemsstaternas bidrag till denna. Parlamentet beklagar vidare att rådet inte har delat nödvändiga uppgifter med Europaparlamentet inom ramen för DAC. Parlamentet betonar att momsbedrägeri såsom karusellbedrägeri direkt påverkar de momsbaserade egna medlen och därmed sammansättningen av EU:s inkomster(10). Parlamentet betonar att typerna av momsbedrägerier är mångfacetterade och eventuellt ändras för att anpassas till en ny rättslig ram, såsom det föreslagna ”slutgiltiga systemet”. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till en samordnad insats i medlemsstaterna för att inrätta ett gemensamt system för insamling av statistik om karusellbedrägerier på mervärdesskatteområdet. Parlamentet betonar att ett sådant system kan bygga på praxis som redan tillämpas i vissa medlemsstater. Parlamentet noterar inrättandet av Europeiska observatoriet för skattefrågor och uppmanar kommissionen att tillhandahålla en oberoende bedömning av det arbete som hittills utförts med avseende på hur man kan gå vidare med denna förberedande åtgärd som initierades av Europaparlamentet på grundval av ett pilotprojekt inom ramen för unionens årliga budget.

10.  Europaparlamentet påminner om att skattetransparens, skatterättvisa och skattesäkerhet baserat på tydliga rättigheter och skyldigheter är den viktigaste principen för att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan skattebetalarna och skattemyndigheterna. Parlamentet stöder i detta sammanhang formaliseringen av stadgan om skattebetalarnas rättigheter, mer samstämmiga regler om skatterättslig hemvist för privatpersoner och ett ökat informationsutbyte. Parlamentet anser att man bör vidareutveckla en effektiv europeisk tvistlösningsmekanism och identifiera bristerna inom ramen för denna mekanism. Parlamentet anser att utfallet av tvisterna bör offentliggöras i form av en sammanfattning som bland annat skulle innehålla oumbärlig men inte kommersiellt känslig information om den effektiva skattesats som skattebetalaren betalar.

11.  Europaparlamentet konstaterar att de nya arbetsarrangemangen, såsom distansarbete, medför både utmaningar och möjligheter för arbetstagare och arbetsgivare. Parlamentet understryker det akuta behovet av en bättre definition av begreppet skatterättslig hemvist för privatpersoner med hänsyn till de nya arbetsformer som har utvecklats snabbt på grund av covid-19-pandemin. Parlamentet betonar att medlemsstaterna fortfarande använder flera olika kriterier för att fastställa skattemässig hemvist, vilket skapar en risk för dubbelbeskattning eller dubbel icke-beskattning. Parlamentet påminner i detta avseende om handlingsplanen, där ett lagstiftningsförslag från kommissionen aviseras för 2022/2023 och där det klargörs var skattebetalare som är verksamma över gränserna i EU ska anses ha sin skattemässiga hemvist. Parlamentet ser fram emot detta förslag från kommissionen, som bör syfta till att säkerställa ett mer konsekvent fastställande av skattemässig hemvist på den inre marknaden.

12.  Europaparlamentet väntar med intresse på kommissionens DAC8-förslag om att utöka det automatiska utbytet av upplysningar i fråga om kryptotillgångar. Parlamentet påminner i detta avseende om de rekommendationer som antagits av Europaparlamentet och som det hänvisas till i DAC-genomföranderapporten. Parlamentet anser att skattesäkerheten skulle stärkas om medlemsstaterna hade en gemensam uppfattning om vilken skattepolitik, vilka skatteincitament och vilken skattepraxis som inte snedvrider den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en analys av riktlinjer eller andra åtgärder som skulle kunna bidra till att uppnå detta mål.

13.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen vidtagit på området förebyggande och lösning av tvister om dubbel mervärdesbeskattning.

14.  Europaparlamentet konstaterar att unionens beslutsprocess inte främjar förändring, eftersom skattepolitiken är en nationell befogenhet och kräver omröstning med enhällighet. Parlamentet påminner om att det i artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) anges att medlemsstaternas snedvridning av konkurrensvillkoren på den inre marknaden måste elimineras. Parlamentet beklagar att den nuvarande situationen ibland leder till en ojämn eller inkonsekvent tillämpning av skattereglerna och till en försening i harmoniseringen av skattepraxis eller skattestandarder i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa mer harmoniserade och konsekventa skatteregler och genomförandet av dem, att skydda den inre marknadens funktion och att garantera principen om att skatt ska betalas där vinsten uppstår. Parlamentet beklagar djupt att förslag såsom den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, översynen av direktivet om räntor och royaltier och reformen av uppförandekoden för företagsbeskattning fortfarande är blockerade i rådet.

15.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om kommissionens meddelande Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik. Parlamentet konstaterar att artikel 116 i EUF-fördraget, trots att detta föreslås i handlingsplanen, ännu inte har tillämpats i skattefrågor och att den skulle möjliggöra ett mer effektivt beslutsfattande i rådet. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europaparlamentet och rådet att inom ramen för konferensen om Europas framtid mer ingående undersöka beslutsprocessen bakom skattepolitiken med avseende på skyddet av unionens ekonomiska intressen.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av ett snabbt informationsutbyte mellan medlemsstaterna för att bekämpa skattebedrägerier. Parlamentet välkomnar förslaget om Eurofisc 2.0 i handlingsplanen med avseende på att vidareutveckla Eurofisc. Parlamentet stöder helhjärtat kommissionens förslag om att utvidga Eurofisc till att också omfatta direkt beskattning. Parlamentet stöder utvecklingen av Eurofisc till en plattform för skatteinformation, som inte bara används för mervärdesskatteändamål. Parlamentet påminner om att Eurofisc, i egenskap av unionens nätverk av bedrägeribekämpningsexperter, för att kunna vara effektivt måste stärkas och ges tillräckliga resurser för att genomföra gemensamma riskanalyser, samordna utredningar och samarbeta med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europol och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), särskilt i syfte att utreda momsbedrägerier.

17.  Europaparlamentet ser fram emot översynen av rådets direktiv 2011/64/EU(11), i enlighet med kommissionens paket för rättvis och enkel beskattning. Parlamentet noterar de stora prisskillnaderna mellan medlemsstaterna, vilket stimulerar handel över gränserna. Parlamentet noterar vidare framväxten av nya produkter, såsom e-cigaretter, upphettade tobaksvaror och nya tobaksvaror. Parlamentet ser fram emot en ambitiös översyn av skattesatserna i syfte att bättre bidra till hälsomålen.

Utmaningar för unionens mervärdesskattepolitik

18.  Europaparlamentet konstaterar att unionens nuvarande mervärdesskattesystem fortfarande är alltför komplext, särskilt för små och medelstora företag, och sårbart för bedrägerier, samtidigt som det medför höga efterlevnadskostnader för de ekonomiska aktörerna(12). Parlamentet noterar att de åtgärder som medlemsstaterna antar för att bekämpa skattebedrägeri skiljer sig åt. Parlamentet påminner om att moderniseringen av mervärdesskattesystemet och övergången till ett mer enhetligt mervärdesskattesystem i hela unionen snarast bör behandlas(13).

19.  Europaparlamentet betonar att åtgärdandet av mervärdesskattegapet och skattebedrägerierna bör vara en brådskande prioritering för unionen och medlemsstaterna i ekonomin efter covid-19. Parlamentet uttrycker sin oro över mervärdesskattegapet som uppskattades till omkring 140 miljarder euro 2018, varav 50 miljarder euro avser gränsöverskridande skatteundandragande och skattebedrägerier. Parlamentet noterar med oro att mervärdesskattegapet enligt kommissionens bedömning skulle kunna öka till mer än 160 miljarder euro på grund av covid‑19‑krisen. Parlamentet noterar att mervärdesskattegapets komplexa sammansättning kräver flera åtgärder som är anpassade till de specifika drivkrafterna bakom gapet.

20.  Europaparlamentet understryker att det nuvarande mervärdesskattesystemet fortfarande är splittrat och innebär en betydande administrativ börda för företagen, särskilt för företag med gränsöverskridande verksamheter och små och medelstora företag, vilket minskar fördelarna med att finnas på den inre marknaden och även medför kostnader för medlemsstaterna genom eventuella inkomstförluster. Parlamentet noterar att kommissionen, i de nya förslagen, bör ta hänsyn till små och medelstora företags särskilda behov och skapa lika villkor bland annat genom att införa krav som baseras på tröskelvärden när så är relevant.

21.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en enda kontaktpunkt för unionen för att förenkla efterlevnaden av skattereglerna, särskilt genom att minska osäkerheten på den inre marknaden och genom att minska kostnaderna för gränsöverskridande transaktioner som gör det lättare för gränsöverskridande ekonomiska aktörer att fullgöra mervärdesskatteskyldigheterna vid e-handelsförsäljning inom unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur den enda kontaktpunktens tillämpningsområde kan utökas så att det omfattar ett bredare spektrum av tjänster, i synnerhet alla transaktioner mellan företag och konsumenter (B2C) med varor och överföringen av eget lager, vilket skulle göra det möjligt för företagen att endast registrera sig för mervärdesskatt i ett land. Parlamentet välkomnar förslaget om en enda momsregistrering.

22.  Europaparlamentet noterar kommissionens initiativ att se över det nuvarande mervärdesskatteundantaget för finansiella tjänster och försäkringar, särskilt efter Förenade kungarikets utträde ur unionen och översynen av de nationella reglerna på detta område. Parlamentet betonar att en sådan översyn bör säkerställa att mervärdesskattereglerna för finansiella tjänster är anpassade till den aktuella digitala ekonomin, vilket inbegriper finansteknik, och att lika villkor upprätthålls för unionsföretagen på internationell nivå.

23.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i handlingsplanen beskrev ett välutformat skattesystem som spelar en viktig roll för att stödja den gröna omställningen och som skulle kunna bidra till att uppnå målen i den europeiska gröna given. Parlamentet ser i detta sammanhang fram emot förslaget om en översyn av mervärdesskattesatserna när det gäller undantag för passagerartransporter, vilket utlovades i kommissionens paket för rättvis och enkel beskattning. Parlamentet understryker behovet av att balansera skattemixen för att gradvis minimera effekterna av beskattningen av arbete på arbetstagarna och arbeta för införandet av ett mer rättvist skattesystem.

24.  Europaparlamentet noterar bekymrat att vissa medlemsstater generellt sett inte momsbefriar naturadonationer, vilket gör att företag förstör konsumentvaror, i synnerhet returer, trots att en sådan momsbefrielse är möjlig inom ramen för rådets direktiv 2006/112/EG(14). Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer till medlemsstaterna och klargöra att momsbefrielser för naturadonationer är förenliga med den befintliga unionsrätten om mervärdesskatt tills förslaget till rådets direktiv (COM(2018)0020, i synnerhet artikel 98.2) har antagits av medlemsstaterna.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera och undersöka möjligheterna att använda teknik, till exempel AI och annan programvara, genom att tillämpa den vid mervärdesskatterapportering i realtid eller nära realtid av transaktioner mellan företag (B2B), samtidigt som hänsyn tas till dataskydd och konfidentialitet. Parlamentet noterar att bästa resultat kommer att uppnås om dataanalysverktygen införs och genomförs på den inre marknaden eller om normerna för denna rapportering fastställs samtidigt i hela unionen.

26.  Europaparlamentet gläder sig över att Eppo inledde sin verksamhet i juni 2021.

27.  Europaparlamentet välkomnar datautvinningsverktyget för analys av transaktionsnätverk (TNA) och stöder det fördjupade samarbetet mellan Eurofisc‑medlemmarna för att snabbt upptäcka karusellbedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för en mer effektiv användning av verktyget för analys av transaktionsnätverk (TNA) och att fokusera på kvaliteten på de uppgifter som tillhandahålls, eftersom det är ett viktigt verktyg för att bekämpa momsbedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen i detta syfte att se över hur medlemsstaterna använder TNA-verktyget och hjälpa dem att införa riktlinjer för bästa praxis. Parlamentet anser att för att minska efterlevnadskostnaderna för skattebetalarna bör de uppgifter som tillhandahålls genereras genom ett automatiserat digitaliserat system för rapportering av uppgifter från skattebetalaren till skattemyndigheterna(15) (till exempel genom det e-faktureringssystem som avses i bilagan).

Pågående reformer av det internationella skattesystemet och unionens skattesystem

28.  Europaparlamentet noterar minskningen av det uppskattade gapet(16) till följd av bolagsskatteflykt till cirka 35 miljarder euro per år, jämfört med kommissionens tidigare uppskattningar på cirka 50–70 miljarder euro innan åtgärder infördes mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), och sambandet mellan en sådan förbättring och de lagstiftningsinsatser mot skatteflykt som kommissionen genomförde. Parlamentet noterar genomförandet av direktivet mot skatteflykt från 2019 och begär att kommissionen ska utarbeta en utvärderingsrapport om dess effekter och genomförande. Parlamentet betonar att situationer där vissa företag fortfarande kan sänka sina skattekostnader via skatteflykt eller aggressiv skatteplanering undergräver den rättvisa konkurrensen på den inre marknaden och skadar ofta de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Parlamentet påminner om att skattegapet till följd av företagens skatteflykt kan uppgå till 190 miljarder euro(17) när särskilda skattearrangemang, ineffektiva uppbördsförfaranden och andra metoder beaktas. Parlamentet betonar vidare att ensidiga särskilda system såsom lägre bolagsskattesatser för vissa skattebetalare kan utgöra en risk för stabiliteten för skattebaserna i hela EU.

29.  Europaparlamentet framhåller att den nuvarande globala skattemiljön är föråldrad och endast kan hanteras fullt ut på global nivå. Parlamentet välkomnar den historiska tvåpelaröverenskommelse som nåddes inom OECD:s och G20:s inkluderande ramverk om fördelningen av beskattningsrätten och tillämpningen av en lägsta effektiv skattesats på 15 % på multinationella företags globala vinster. Parlamentet anser att det är ett unikt tillfälle att göra den internationella skattestrukturen mer förenlig med ekonomins utveckling genom ytterligare åtgärder mot snedvridningen av den rättvisa konkurrensen på marknaden, som förstärktes under covid-19-krisen och framhävde problemen i samband med beskattningen av stora multinationella företag. Parlamentet noterar att överenskommelsen kräver att alla deltagare avskaffar skatter på digitala tjänster och andra liknande åtgärder och åtar sig att inte införa sådana åtgärder i framtiden. Parlamentet noterar att det krävs ett effektivt genomförande i och utanför unionen av tvåpelarlösningen i syfte att säkerställa en rättvisare fördelning av vinster och beskattningsrätter mellan länderna med avseende på de största och mest lönsamma multinationella företagen. Parlamentet välkomnar kommissionens lagstiftningsförslag av den 22 december 2021 om att genomföra båda pelarna i den inkluderande ramen. Parlamentet uppmanar rådet att skyndsamt anta sådana förslag så att överenskommelsen kan träda i kraft senast 2023. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om användningen av skalbolag.

30.  Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater vidtog ensidiga åtgärder som påverkade de internationella förhandlingarna. Parlamentet noterar att den multilaterala konventionen kommer att kräva att alla parter fasar ut alla skatter på digitala tjänster och andra relevanta liknande åtgärder med avseende på alla företag, och att de åtar sig att inte införa sådana åtgärder före utgången av 2023.

Bana väg för unionens nya agenda för bolagsbeskattning

31.  Europaparlamentet påminner om att unionens framtida strategiska alternativ och politiska val på området för bolagsbeskattning bör baseras på rättvisa, effektivitet och transparens på skatteområdet, och samtidigt beakta behovet av stabila skatteintäkter för medlemsstaterna, med hänsyn till regeringarnas avgörande roll för att främja en hållbar ekonomisk återhämtning från covid-19-krisen, vilket bör leda till rättvist delade skatter för alla typer av multinationella företag och samtidigt minska efterlevnadskostnaderna för skattebetalarna och undanröja källor till snedvridning av konkurrensen mellan företag på unionens inre marknad och inom handel och investeringar.

32.  Europaparlamentet stöder den logiska grunden bakom kommissionens förslag om BEFIT (ramen för inkomstbeskattning för företag i Europa), som är väntat under 2023, i syfte att utforma ett nytt och gemensamt unionsregelverk för bolagsbeskattning, baserat på en rättvis, heltäckande och effektiv bestämd formel för fördelning och en gemensam skattebas för bolagsbeskattning, vilket kommer att skapa klarhet och förutsägbarhet för företagen och återspeglar det samförstånd som nåddes i förhandlingarna inom ramen för OECD:s pelare 1 och pelare 2. Parlamentet påminner om att man i samband med unionens tidigare försök att definiera ett regelverk beaktade tre faktorer: arbetskraft, tillgångar och försäljning. Parlamentet anser att man genom att inrikta sig på en faktor skulle påverka medlemsstaternas skatteintäkter på ett obalanserat sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga åtgärder som skulle underlätta genomförandet av det framtida BEFIT-förslaget, särskilt för små och medelstora företag.

33.  Europaparlamentet anser dock att BEFIT-initiativet bör stödjas av den politiska processen för att få ett politiskt stöd för förändring och att initiativet bör åtföljas av en grundlig konsekvensbedömning för att utforma framtida förslag, vilket bör bidra till att uppnå samförstånd mellan medlemsstaterna. Parlamentet väntar med intresse på detaljerna i BEFIT-initiativet och uppmanar därför kommissionen att inleda ett brett inkluderande samrådsförfarande med berörda parter, medlemsstaterna, inbegripet deras nationella parlament, och Europaparlamentet, och att inleda en dialog med experter och medborgare om vägledande principer inför kommissionens lansering av BEFIT‑förslaget 2023. Parlamentet betonar att genomförandet av ett enhetligt regelverk på skatteområdet i hög grad skulle bidra till att minska möjligheterna till överföring av vinster med hjälp av skatteplaneringssystem och samtidigt minska efterlevnadskostnaderna, särskilt för gränsöverskridande ekonomiska transaktioner.

34.  Europaparlamentet noterar att den nya agendan för bolagsbeskattning innehåller en mekanism för att åtgärda snedvridningar till förmån för skuldfinansiering, genom ett incitamentssystem som bidrar till att stödja företagens motståndskraft under ogynnsamma ekonomiska förhållanden i framtiden och undanröja incitament som gynnar en bolagsfinansieringsmodell som i alltför hög grad förlitar sig på skulder. Parlamentet noterar kommissionens avsikt att utarbeta ett förslag om införande av ett avdrag för att minska snedvridningen till förmån för skuldfinansiering, och uppmanar kommissionen att genomföra en grundlig konsekvensbedömning och införa effektiva bestämmelser mot skatteflykt för att undvika att ersättningar för eget kapital används som ett nytt verktyg för urholkning av skattebasen.

35.  Europaparlamentet stöder, för att säkra skattetransparens, insamlingen av regelbundet uppdaterade uppgifter om de effektiva bolagsskattesatser som betalas av unionens största företag på vinster som genererats inom unionen. En sådan kartläggning bör användas för att bedöma skatteramens och de gällande skattereglernas effektivitet.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2022/2023 lägga fram ett eller flera lagstiftningsförslag i enlighet med rekommendationerna i bilagan.

37.  Europaparlamentet anser att förslagets ekonomiska konsekvenser bör täckas av lämpliga budgetanslag.

o
o   o

38.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade rekommendationer till kommissionen och rådet.

(1) Förslag till rådets direktiv av den 25 oktober 2016 om en gemensam bolagsskattebas, COM(2016)0685, och av den 25 oktober 2016 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, COM(2016)0683. (2) Paketet består av kommissionens meddelande av den 21 mars 2018 Dags för ett modernt, rättvist och effektivt skattesystem för den digitala ekonomin (COM(2018)0146), förslaget av den 21 mars 2018 till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (COM(2018)0147), förslaget till rådets direktiv av den 21 mars 2018 om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster (COM(2018)0148), och kommissionens rekommendation av den 21 mars 2018 avseende bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (C(2018)1650). (3) EUT C 399, 24.11.2017, s. 74. (4) EUT C 366, 27.10.2017, s. 51. (5) EUT C 101, 16.3.2018, s. 79. (6) EUT C 108, 26.3.2021, s. 8. (7) EUT C 369, 11.10.2018, s. 132. (8) Revisionsrättens särskilda rapport 03/2021 av den 26 januari 2021 Utbyte av skatteupplysningar i EU: solid grund men brister i genomförandet. (9) Rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (EUT L 157, 26.6.2003, s. 49). (10) Information från budgetutskottet – EU:s egna medel (2020) på https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2020/647459/IPOL_BRI(2020)647459_EN.pdf (11) Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (EUT L 176, 5.7.2011, s. 24). (12) Enligt GD EPRS – EAVA (september 2021) kan mervärdesskattegapet, inklusive gränsöverskridande momsundandragande och momsbedrägerier, uppskattas till omkring 120 miljarder EUR 2020, s. 42. (13) Enligt GD EPRS – EAVA (september 2021) skulle det uppskattade mervärdet av det utvidgade samarbetet mellan medlemsstaterna plus ett fullständigt genomförande av systemet med en gemensam kontaktpunkt kunna leda till en minskning av mervärdesskattegapet uppskattad till 29 miljarder EUR och en minskning av företagens efterlevnadskostnader uppskattad till 10 miljarder EUR, s. 39. (14) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1). (15) Förslaget om att överväga att överge den befintliga rapporteringen och inrätta ett harmoniserat rapporteringssystem för gränsöverskridande transaktioner skulle göra det lättare matcha transaktioner (vilket bekräftas i EPRS studie). (16) COM(2020)0312, s. 5. Det finns andra uppskattningar, till exempel från Europaparlamentet, om förluster på upp till 190 miljarder euro till följd av ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt. På grundval av OECD:s omfattande arbete om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), åtgärd 11, uppgick det globala skattebortfallet, innan man beslutat om någon av åtgärderna mot BEPS, till cirka 100–240 miljarder US-dollar eller 0,35 % av världens BNP. Kommissionen uppskattade att omkring 50–70 miljarder euro kunde tillskrivas unionen innan medlemsstaterna enades om direktiven I och II om skatteflykt. (17) Ibid.

REKOMMENDATIONER AVSEENDE INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

A.  Förenkling, minskade efterlevnadskostnader för skattebetalarna

Rekommendation A1 – Gemensamt momsregistreringsförfarande i EU och ett EU-momsregistreringsnummer

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2023 anta ett gemensamt momsregistreringsförfarande för EU och ett EU-momsregistreringsnummer.

För detta förfarande bör följande gälla:

—  Minska efterlevnadskostnaderna, särskilt för små och medelstora företag som är verksamma på den inre marknaden, och föreslå ett identiskt förfarande för momsregistrering i hela unionen (med respekt för olika villkor för registrering i medlemsstaterna).

—  Säkerställa att registreringen är lättillgänglig och använda en eller flera harmoniserade onlineplattformar som fungerar på samma sätt i hela unionen, på ett överenskommet minsta antal språk, för att underlätta användningen i hela unionen.

Rekommendation A2 – Enklare beskattning för och med europabolag/små och medelstora företag

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att ytterligare minska kostnaderna och komplexiteten i beskattningen av små och medelstora företag och europabolag senast 2023.

—  Flera initiativ som det hänvisas till i detta betänkande bör föreslås av kommissionen och snabbt åtföljas av konkreta förslag för att stödja små och medelstora företag i ekonomin efter covid-19.

—  För att ytterligare stödja europabolag och uppstartsföretag uppmanar Europaparlamentet kommissionen att undersöka möjligheten att införa ett unikt alleuropeiskt system för inkomstbeskattning för europabolag och uppstartsföretag i syfte att minimera deras kostnader i samband med efterlevnaden av skatteregler, särskilt om de är verksamma i mer än en medlemsstat. Systemet skulle vara frivilligt för europabolag (t.ex. begränsat av omsättningen) och skulle kunna baseras på europabolag. Skatteintäkterna från systemet skulle fördelas mellan medlemsstaterna med hjälp av en överenskommen formel (t.ex. baserat på andelen sysselsatta personer med hemvist i landet).

B.  Större säkerhet för skattebetalarna och/eller medlemsstaternas skattemyndigheter

Rekommendation B1 – Tvistlösningsmekanism för fall där två eller flera medlemsstater gör anspråk på den skattemässiga hemvisten

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till erfarenheterna och identifiera återstående luckor i rådets direktiv (EU) 2017/1852 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen, och föreslå ett eller flera effektiva sätt att åtgärda de befintliga konflikterna och osäkerheterna i fråga om hemvist för både fysiska personer och juridiska personer, vilket skapar risk för dubbelbeskattning och/eller dubbel icke-beskattning. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om definitionen av skattemässig hemvist senast 2023.

Europaparlamentet påminner också om att utfallet av tvister bör offentliggöras i form av en sammanfattning, på grundval av det förfarande som anges i artikel 18 i direktiv (EU) 2017/1852, och bör inbegripa effektiva skattesatser. Det system som fastställs måste säkerställa att tidsfristerna för att erhålla ett beslut avspeglar de problem som tvister orsakar skattebetalarna och är rättsligt bindande och verkställbara. Med tanke på förändringarna i ekonomin efter covid-19, inklusive övergången till distansarbete, bör kommissionen så snart som möjligt undersöka om den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig för att minska riskerna för dubbelbeskattning för skattebetalarna, och i förekommande fall genomföra en översyn av direktivet, eller alternativt föreslå nya åtgärder. Parlamentet noterar också direktivets bristande synlighet och anser att kommissionen bör göra mer för att se till att medborgarna är medvetna om att denna mekanism finns tillgänglig.

Rekommendation B2 – Utvidgning av det automatiska utbytet av upplysningar

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka behovet av att utvidga det automatiska utbytet av upplysningar mellan medlemsstaterna till att omfatta ytterligare kategorier av inkomster och tillgångar såsom kryptotillgångar (DAC8), samt hur detta bäst kan göras. Eftersom medlemsstaterna är rättsligt skyldiga att skicka uppgifter endast för de kategorier för vilka information redan finns tillgänglig förefaller det råda brist på information om vissa inkomst- och tillgångskategorier.

Rekommendation B3 – Riktlinjer för positiva skatteincitament

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för skatteincitament som inte snedvrider den inre marknaden. Skattesäkerheten för skattebetalare och medlemsstater skulle nämligen stärkas om medlemsstaterna hade en gemensam uppfattning om vilka skatteincitament som främjar unionens ekonomiska resultat utan att skada den inre marknadens funktion.

C.  Minskning av skattegap och efterlevnadskostnader

Rekommendation C1 – e-fakturering 

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra följande:

—  Utan dröjsmål och senast 2022 införa en harmoniserad gemensam standard för e-fakturering i hela unionen för att minska kostnaderna till följd av inrättandet av fragmenterade och olikartade system i medlemsstaterna.

—  Fastställa e-faktureringens roll i realtidsrapporteringen.

—  Undersöka möjligheten att gradvis införa obligatorisk e-fakturering i hela unionen senast 2023, med fokus på en betydande minskning av efterlevnadskostnaderna, särskilt för små och medelstora företag. Utfärdandet av fakturor bör endast skötas av statligt drivna/certifierade ”system”, som garanterar fullständigt uppgiftsskydd.

—  Senast 2023 undersöka möjligheten att systemet tillhandahåller en del (eller samtliga) uppgifter/handlingar avseende efterlevnaden av skattereglerna för berörda skattebetalare, inbegripet ansvaret för att dessa deklarationer (eller delar av dem) uppfyller kraven, särskilt när det gäller minskningen av efterlevnadskostnaderna och riskerna för små och medelstora företag.

Rekommendation C2 – Alternativ för att minska mervärdesskattegapet

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i syfte att avsevärt minska mervärdesskattegapet i hela unionen, särskilt i ekonomin efter covid-19, föreslå åtgärder som avsevärt skulle minska det konstaterade mervärdesskattegapet, särskilt det gap som är förknippat med undantaget för gränsöverskridande handel i unionen. Detta kan ske via ett eller flera av följande initiativ fram till 2022–2023:

—  Återuppta initiativet med det slutgiltiga systemet som det mest naturliga och effektiva sättet att bekämpa mervärdesskattebedrägerier, som orsakar en betydande årlig förlust.

—  Förenkla efterlevnaden av mervärdesskatteskyldigheterna och motta uppgifter för övervakning och bekämpning av skattebedrägeri(1) i syfte att minska den administrativa mervärdesskattebördan i samband med gränsöverskridande handel. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en gradvis men snabb ytterligare utvidgning av tillämpningsområdet för den befintliga plattformen för en gemensam kontaktpunkt från B2C till B2B, särskilt när det gäller B2C-leveranser av varor där den person som är skyldig att betala mervärdesskatt inte är etablerad i den medlemsstat där mervärdesskatten ska betalas och vissa B2B-leveranser av tjänster när de levererade tjänsterna huvudsakligen är B2C-tjänster, och i förbindelse med artikel 196 i direktiv 2006/112/EG.

—  Utforma och föreslå en standard för onlinerapportering av uppgifter för (i första hand) gränsöverskridande unionshandel, helst med hjälp av uppgifter från e-fakturering (eller ett alternativ, men med bibehållande av principen om att uppgifterna ska tillhandahållas endast enda gång), inbegripet en effektiv och mycket säker centraliserad/decentraliserad databehandling för att upptäcka bedrägerier. Uppgifterna kommer att ersätta alla befintliga rapporteringskrav på detta område och leda till minskade totala efterlevnadskostnader, särskilt för små och medelstora företag. Insamlade uppgifter bör användas med vederbörlig hänsyn till sekretess och med beaktande av all relevant dataskyddslagstiftning. Användning av blockkedjeteknik (eller alternativ teknik) kan övervägas och system som bygger på gemensamma unionsnormer kan drivas av privata leverantörer.

Rekommendation C3 – En enda harmoniserad skattedeklaration och en gemensam kontaktpunkt

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsinitiativ om

en enda och harmoniserad bolagsskattedeklaration för att stödja BEFIT i unionen. Ett standardiserat tillvägagångssätt för skattedeklarationens innehåll och format skulle kunna användas för att förenkla sammanställningen av deklarationen. Ett sådant alternativ skulle bidra till att förenkla bolagsskatterapporteringen och minska behovet av att utkontraktera arbetet i förbindelse med efterlevnaden av skattereglerna, särskilt för små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande affärsverksamhet.

Rekommendation C4 – Ett observatorium för skattefrågor för att övervaka och kvantifiera tendenser inom europeisk beskattning

2019 inledde Europaparlamentet inrättandet av ett europeiskt observatorium för skattefrågor som en förberedande åtgärd. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en oberoende bedömning av det arbete som utförts och föreslå sätt att gå vidare med detta initiativ.

D.  Ett nytt samordnat europeiskt bolagsskattesystem

Rekommendation D1 – Lösa problemet med snedvridningen till förmån för skuldfinansiering

Kommissionen har tillkännagivit ett initiativ för att avhjälpa den skattemässiga snedvridningen till förmån för skuldfinansiering i bolagens investeringsbeslut som baseras på skatteavdraget för räntebetalningar på skuldfinansiering.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra följande:

—  Utföra en grundlig konsekvensbedömning och inkludera robusta klausuler mot skatteflykt i det framtida förslaget om ett avdrag för minskning av snedvridningen till förmån för skuldfinansiering. Ta hänsyn till att en sådan snedvridning kan hanteras antingen genom att tillåta nya avdrag för kostnader i samband med finansiering med eget kapital eller genom att minska möjligheterna till ränteavdrag, och parlamentet påminner om att minskningen av avdraget för överstigande lånekostnader till upp till 20 % av skattebetalarens vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA) är en annan lösning för att minska snedvridningen till förmån för skuldfinansiering.

Rekommendation D2 – Ett enda skatteregelverk för unionen

Inom ramen för det framtida BEFIT-initiativet uppmanar Europaparlamentet kommissionen att göra följande:

—  Se till olika delar av vad som utgör företagens verkliga ekonomiska verksamhet beaktas (försäljning, personal, tillgångar).

—  Inleda ett brett samråd som involverar medlemsstaterna, de nationella parlamenten och Europaparlamentet.

E.  Skatteförvaltningarnas effektivitet, utbyte av upplysningar i fråga om beskattning och kvaliteten på uppgifterna

Rekommendation E1 – Eurofisc 2.0

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra följande:

—  Stärka EU:s nätverk av bedrägeribekämpningsexperter, Eurofisc, och anslå tillräckliga resurser för ett effektivt genomförande av gemensamma riskanalyser, samordningen av utredningar och samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europol och Europeiska åklagarmyndigheten, särskilt i syfte att utreda momsbedrägerier.

—  Lägga fram förslaget om Eurofisc 2.0. Parlamentet upprepar rekommendationerna i sin resolution av den 16 september 2021 om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna. Europaparlamentet noterar att Eurofisc 2.0 i hög grad skulle kunna bidra till en effektiv användning från skattemyndigheternas sida av de upplysningar i fråga om beskattning som utbyts och till kvaliteten på de upplysningar som utbyts.

(1) Enligt GD EPRS – EAVA kommer scenariot med utökat samarbete – informationsutbyte + en gemensam kontaktpunkt att leda till ett europeiskt mervärde på cirka 39 miljarder euro.