Index 
Antagna texter
Torsdagen den 20 januari 2022 - Strasbourg
Antalet ledamöter i de ständiga utskotten
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Jan Gregor
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Marek Opiola
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Mihails Kozlovs
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Jorg Kristijan Petrovič
 Europeiska läkemedelsmyndigheten ***I
 Invändning mot en delegerad akt: Avgörande av ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara desamma eller liknande vid spårning av multipla identiteter enligt förordning (EU) 2019/817
 Invändning mot en delegerad akt: Avgörande av ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara desamma eller liknande vid spårning av multipla identiteter enligt förordning (EU) 2019/818
 Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: ytterligare krav för medlemsstater i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 och andelen för norm 1 för GAEC
 Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron
 Kränkningar av grundläggande friheter i Hongkong
 Situationen i Kazakstan
 Politisk kris i Sudan
 Rättsakten om digitala tjänster ***I
 Skydd av djur under transport

Antalet ledamöter i de ständiga utskotten
PDF 110kWORD 43k
Europaparlamentets beslut av den 20 januari 2022 om de ständiga utskottens sammansättning (2021/3026(RSO))
P9_TA(2022)0001B9-0063/2022

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av talmanskonferensens förslag,

–  med beaktande av sitt beslut av den 15 januari 2014 om de ständiga utskottens ansvarsområden(1) och sitt beslut av den 18 juni 2020 om inrättande av ett underutskott för skattefrågor(2),

–  med beaktande av artikel 206 i arbetsordningen.

1.  Europaparlamentet beslutar att de ständiga utskotten och underutskotten ska ha följande sammansättning:

   I. Utskottet för utrikesfrågor: 79 ledamöter
   II. Utskottet för utveckling: 26 ledamöter
   III. Utskottet för internationell handel: 43 ledamöter
   IV. Budgetutskottet: 41 ledamöter
   V. Budgetkontrollutskottet: 30 ledamöter
   VI. Utskottet för ekonomi och valutafrågor: 61 ledamöter
   VII. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor: 55 ledamöter
   VIII. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet: 88 ledamöter
   IX. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi: 78 ledamöter
   X. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd: 45 ledamöter
   XI. Utskottet för transport och turism: 49 ledamöter
   XII. Utskottet för regional utveckling: 43 ledamöter
   XIII. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling: 48 ledamöter
   XIV. Fiskeriutskottet: 28 ledamöter
   XV. Utskottet för kultur och utbildning: 31 ledamöter
   XVI. Utskottet för rättsliga frågor: 25 ledamöter
   XVII. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor: 69 ledamöter
   XVIII. Utskottet för konstitutionella frågor: 28 ledamöter
   XIX. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män: 37 ledamöter
   XX. Utskottet för framställningar: 35 ledamöter

Underutskottet för mänskliga rättigheter: 30 ledamöter

Underutskottet för säkerhet och försvar: 30 ledamöter

Underutskottet för skattefrågor: 30 ledamöter.

2.  Europaparlamentet beslutar, med hänvisning till talmanskonferensens beslut av den 30 juni 2019 och den 9 januari 2020 om utskottspresidiernas sammansättning, att ett utskottspresidium får omfatta upp till fyra vice ordförande.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen för kännedom.

(1) EUT C 482, 23.12.2016, s. 160.
(2) EUT C 362, 8.9.2021, s. 181.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Jan Gregor
PDF 108kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 20 januari 2022 om utnämning av Jan Gregor till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C9-0405/2021 – 2021/0802(NLE))
P9_TA(2022)0002A9-0002/2022

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C9‑0405/2021),

–  med beaktande av artikel 129 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0002/2022), och av följande skäl:

A.  I en skrivelse av den 5 november 2021 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Jan Gregor till ledamot av revisionsrätten.

B.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

C.  Utskottet höll den 10 januari 2022 en utfrågning med den nominerade kandidaten. Under denna utfrågning höll kandidaten först ett inledande anförande, och därefter besvarade han utskottsledamöternas frågor.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Jan Gregor till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Marek Opiola
PDF 109kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 20 januari 2022 om utnämning av Marek Opiola till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C9-0406/2021 – 2021/0803(NLE))
P9_TA(2022)0003A9-0004/2022

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C9‑0406/2021),

–  med beaktande av artikel 129 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0004/2022), och av följande skäl:

A.  I en skrivelse av den 5 november 2021 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Marek Opiola till ledamot av revisionsrätten.

B.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har därefter granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

C.  Utskottet höll den 10 januari 2022 en utfrågning med den nominerade kandidaten då den nominerade kandidaten först höll ett inledande anförande, och därefter besvarade utskottsledamöternas frågor.

1.  Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Marek Opiola till ledamot av revisionsrätten och uppmanar rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsmyndigheter.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Mihails Kozlovs
PDF 110kWORD 43k
Europaparlamentets beslut av den 20 januari 2022 om utnämning av Mihails Kozlovs till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C9-0407/2021 – 2021/0804(NLE))
P9_TA(2022)0004A9-0003/2022

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet C9‑0407/2021),

–  med beaktande av artikel 129 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0003/2022), och av följande skäl:

A.  I en skrivelse av den 5 november 2021 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Mihails Kozlovs till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

B.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

C.  Utskottet höll den 10 januari 2022 en utfrågning med den nominerade kandidaten. Under denna utfrågning höll kandidaten först ett inledande anförande, och därefter besvarade han utskottsledamöternas frågor.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Mihails Kozlovs till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Jorg Kristijan Petrovič
PDF 112kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 20 januari 2022 om utnämning av Jorg Kristijan Petrovič till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C9-0408/2021 – 2021/0805(NLE))
P9_TA(2022)0005A9-0005/2022

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C9-0408/2021),

–  med beaktande av artikel 129 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9‑0005/2022), och av följande skäl:

A.  I en skrivelse av den 5 november 2021 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Jorg Kristijan Petrovič till ledamot av revisionsrätten.

B.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

C.  Utskottet höll den 10 januari 2022 en utfrågning med den nominerade kandidaten. Under denna utfrågning höll kandidaten först ett inledande anförande, och därefter besvarade han utskottsledamöternas frågor.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Jorg Kristijan Petrovič till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Europeiska läkemedelsmyndigheten ***I
PDF 119kWORD 55k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 januari 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en förstärkt roll för Europeiska läkemedelsmyndigheten vid krisberedskap och krishantering avseende läkemedel och medicintekniska produkter (COM(2020)0725 – C9-0365/2020 – 2020/0321(COD))
P9_TA(2022)0006A9-0216/2021
RÄTTELSER

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2020)0725),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 114 och 168.4 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0365/2020),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från den franska senaten som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 27 april 2021(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 7 maj 2021(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 10 november 2021 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A9-0216/2021).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(3).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 januari 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om en förstärkt roll för Europeiska läkemedelsmyndigheten vid krisberedskap och krishantering avseende läkemedel och medicintekniska produkter

P9_TC1-COD(2020)0321


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2022/123.)

(1) EUT C 286, 16.7.2021, s. 109.
(2) EUT C 300, 27.7.2021, s. 87.
(3) Denna ståndpunkt ersätter ändringarna antagna den 8 juli 2021 (Antagna texter; P9_TA(2021)0351).


Invändning mot en delegerad akt: Avgörande av ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara desamma eller liknande vid spårning av multipla identiteter enligt förordning (EU) 2019/817
PDF 115kWORD 43k
Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2022 om kommissionens delegerade förordning av den 29 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 vad gäller avgörandet av ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara desamma eller liknande vid spårning av multipla identiteter (C(2021)05056 – 2021/2913(DEA))
P9_TA(2022)0007B9-0061/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2021)05056),

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU‑informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF(1), särskilt artiklarna 28.5 och 73.6,

–  med beaktande av artikel 111.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och av följande skäl:

A.  I artikel 3 i kommissionens delegerade förordning föreskrivs att de ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara liknande anges i bilaga II till den förordningen.

B.  I punkt 2 i bilaga II till kommissionens delegerade akt fastställs att ”för att kunna bedöma om identitetsuppgifter ska anses vara liknande ska eu-LISA använda en algoritm för att beräkna likheten mellan identitetsuppgifter i olika uppgiftsfält i olika EU‑informationssystem”.

C.  I punkt 2 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning föreskrivs vidare att ”[d]enna algoritm ska bygga på tidigare fastställda tröskelvärden för likhet.”.

D.  Vidare anges det i punkt 2 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning att ”[f]ör att fastställa denna algoritm ska eu-LISA få hjälp och råd av experter från kommissionen, medlemsstaterna och de unionsbyråer som använder EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna.”.

E.  Enligt artikel 28.5 i förordning (EU) 2019/817 ska kommissionen anta delegerade akter för att fastställa förfarandena för att avgöra ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara desamma eller liknande.

F.  Det är uppenbart att kommissionens delegerade förordning inte fastställer förfarandena för avgörandet av ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara liknande, utan vidaredelegerar denna befogenhet till eu-LISA och till experter från kommissionen, medlemsstaterna och de unionsbyråer som använder EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna.

1.  Europaparlamentet invänder mot kommissionens delegerade förordning.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och informera den om att den delegerade förordningen inte kan träda i kraft.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 135, 22.5.2019, s. 27.


Invändning mot en delegerad akt: Avgörande av ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara desamma eller liknande vid spårning av multipla identiteter enligt förordning (EU) 2019/818
PDF 114kWORD 43k
Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2022 om kommissionens delegerade förordning av den 29 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 vad gäller avgörandet av ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara desamma eller liknande vid spårning av multipla identiteter (C(2021)05057 – 2021/2912(DEA))
P9_TA(2022)0008B9-0062/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2021)05057),

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU‑informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816(1), särskilt artiklarna 28.5 och 69.6,

–  med beaktande av artikel 111.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och av följande skäl:

A.  I artikel 3 i kommissionens delegerade förordning föreskrivs att de ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara liknande anges i bilaga II till den förordningen.

B.  I punkt 2 i bilaga II i kommissionens delegerade förordning fastställs att ”[f]ör att kunna bedöma om identitetsuppgifter ska anses vara liknande ska eu-LISA använda en algoritm för att beräkna likheten mellan identitetsuppgifter i olika uppgiftsfält i olika EU-informationssystem.”.

C.  I punkt 2 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning föreskrivs vidare att ”[d]enna algoritm ska bygga på tidigare fastställda tröskelvärden för likhet.”.

D.  Vidare anges det i punkt 2 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning att ”[f]ör att fastställa denna algoritm ska eu-LISA få hjälp och råd av experter från kommissionen, medlemsstaterna och de unionsbyråer som använder EU‑informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna.”.

E.  Enligt artikel 28.5 i förordning (EU) 2019/818 ska kommissionen anta delegerade akter för att fastställa förfarandena för att avgöra ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara desamma eller liknande.

F.  Det är uppenbart att kommissionens delegerade förordning inte fastställer förfarandena för avgörandet av ärenden där identitetsuppgifter kan anses vara liknande, utan vidaredelegerar denna befogenhet till eu-LISA och till experter från kommissionen, medlemsstaterna och de unionsbyråer som använder EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna.

1.  Europaparlamentet invänder mot kommissionens delegerade förordning.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och informera den om att den delegerade förordningen inte kan träda i kraft.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 135, 22.5.2019, s. 85.


Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: ytterligare krav för medlemsstater i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 och andelen för norm 1 för GAEC
PDF 116kWORD 44k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 7 december 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) (C(2021)09115 – 2021/3008(DEA))
P9_TA(2022)0009B9-0058/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2021)09115),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 7 december 2021, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 11 januari 2022 från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115(1), särskilt artiklarna 4.8, 13.3, 37.5, 38.5 och 39.3 samt artiklarna 45 a–i, 56 a, b och c och 84 a och b,

–  med beaktande av artikel 111.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 111.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 20 januari 2022, och av följande skäl:

A.  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaterna lämna in sina nationella strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) för godkännande av kommissionen.

B.  Förordning (EU) 2021/2115 ger kommissionen befogenhet att anta ytterligare krav för utformningen av de interventioner som ska anges i de strategiska GJP-planerna när det gäller direktstöd, vissa jordbrukssektorer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013(2) och landsbygdsutveckling samt gemensamma bestämmelser för dessa områden vad gäller andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC).

C.  Alla dessa ytterligare krav ska beaktas av medlemsstaterna när de utformar sina strategiska GJP-planer som ska översändas eller bekräftas till kommissionen så snart som möjligt.

D.  I den delegerade förordningen fastställs ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 samt bestämmelser om andelen för GAEC-norm 1. Det är därför lämpligt att nu betrakta dessa ytterligare krav som helt nödvändiga och brådskande.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).


Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron
PDF 112kWORD 44k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 7 december 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 med bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron (C(2021)09119 – 2021/3009(DEA))
P9_TA(2022)0010B9-0059/2022

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2021)09119),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 7 december 2021, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 11 januari 2022 från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116(1), särskilt artiklarna 11.1,  23.2,  38.2,  40.3,  41.3,  47.1,  52.1,  54.4, artikel 55.6,  64.3,  76.2,  94.5, 94.6 och 102,

–  med beaktande av artikel 111.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 111.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 20 januari 2022, och av följande skäl:

A.  I förordning (EU) 2021/2116 fastställs regler för utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron.

B.  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115(2) ska medlemsstaterna lämna in sina strategiska planer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken för godkännande av kommissionen.

C.  I förslaget till delegerad förordning finns det en väsentlig koppling mellan reglerna för utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron, och det finns en koppling mellan dem i den dagliga förvaltningen av GJP-utgifterna. Det är därför lämpligt att fastställa dessa regler i samma delegerade förordning.

D.  I förslaget till delegerad förordning fastställs bestämmelser för utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron för den dagliga förvaltningen av den nya gemensamma jordbrukspolitiken som medlemsstaterna måste införliva i sina strategiska planer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är därför lämpligt att betrakta dessa bestämmelser som brådskande.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 187).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).


Kränkningar av grundläggande friheter i Hongkong
PDF 141kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2022 om kränkningar av grundläggande friheter i Hongkong (2022/2503(RSP))
P9_TA(2022)0011RC-B9-0067/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av alla sina tidigare resolutioner om Hongkong, särskilt resolutionerna av den 8 juli 2021 om Hongkong, särskilt fallet Apple Daily(1), den 21 januari 2021 om ingripandena mot den demokratiska oppositionen i Hongkong(2), den 19 juni 2020 om Kinas nationella säkerhetslag för Hongkong och om nödvändigheten av att EU försvarar Hongkongs höga grad av autonomi(3), den 18 juli 2019 om situationen i Hongkong(4) och den 24 november 2016 om fallet Gui Minhai, den fängslade förläggaren i Kina(5),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kina, särskilt resolutionerna av den 16 september 2021 om en ny EU–Kina-strategi(6), den 20 maj 2021 om kinesiska motsanktioner mot EU-enheter, ledamöter av Europaparlamentet och nationella parlamentsledamöter(7), den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och Kina(8) och den 16 december 2015 om förbindelserna mellan EU och Kina(9),

–  med beaktande av uttalandena av den 20 december 2021 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen, Josep Borrell, om valet till lagstiftande rådet den 19 december 2021 och av den 9 juni 2021 on ändringarna av Hongkongs valsystem. av hans förklaring på EU:s vägnar den 11 mars 2021 om Hongkongs valsystem samt av alla hans övriga uttalanden och förklaringar om situationen i Hongkong,

–  med beaktande av uttalandet av den 23 juni 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om stängningen av Apple Dailys verksamhet i Hongkong,

–  med beaktande av uttalandet av den 21 oktober 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om utvisningen av demokratiskt valda ledamöter i distriktsråden och det allt knappare utrymmet för civilsamhället,

–  med beaktande av den 11:e strategiska dialogen mellan EU och Kina, vilken hölls den 28 september 2021 mellan unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen, Josep Borrelln och Kinas statsrådgivare och utrikesminister Wang Yi,

–  med beaktade av synpunkterna från Europeiska rådets ordförande Charles Michel efter mötet mellan EU:s och Kinas ledare den 14 september 2020,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av ordförande Michel och ordförande von der Leyen om försvar av EU:s intressen och värderingar i ett komplext och viktigt partnerskap efter det 22:a toppmötet mellan EU och Kina den 22 juni 2020,

–  med beaktande av den särskilda administrativa regionen Hongkongs grundlag som antogs den 4 april 1990 och trädde i kraft den 1 juli 1997,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 19 december 1984 från Förenade kungarikets regering och regeringen i Folkrepubliken Kina om Hongkong-frågan, även kallad den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen, vilken Kinas och Förenade kungarikets regeringar lät registrera hos Förenta nationerna den 12 juni 1985,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 28 juli 2020 om Hongkong,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, av den 16 december 1966, och av de farhågor som aktualiserats av FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna den 26 augusti 2020 med anledning av den fjärde återkommande rapporten om Hongkong, Kina,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Främjandet av och respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen bör fortsätta att stå i fokus för de mångåriga förbindelserna mellan EU och Kina, i överensstämmelse med EU:s åtagande att upprätthålla dessa värden i sina yttre åtgärder och Kinas uttalade intresse för att respektera dem i sin egen utveckling och i sitt internationella samarbete.

B.  Den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter är bindande för Hongkong, som är juridiskt skyldigt att respektera informations-, yttrande- och föreningsfriheterna, liksom också att garantera rättvisa rättegångar. Hongkongs fullgörande av sina skyldigheter enligt den nyssnämnda konventionen kommer snart att bli föremål för översyn.

C.  Mellan den 1 juli 2020 och utgången av 2021 grep Hongkongs polis eller beordrade gripanden av minst 139 personer, därtill föranledd av den nationella säkerhetslagen. Vid utgången av 2021 stod 94 personer åtalade, av vilka 60 befann sig i häkte. Fredliga uttryck för politiska åsikter har i oproportionerlig grad inskränkts och rentav kriminaliserats genom den nationella säkerhetslagen. Framträdande aktivister såsom Chow Hang-tung, har åtalats för att ha uppmanat medborgarna att tända ljus till åminnelse av offren på Himmelska fridens torg och Hongkongs sammanslutning till stöd för Kinas fosterländska och demokratiska rörelser (Hong Kong Alliance in Support of Patriotic Democratic Movements of China) har upplösts efter att myndigheterna tog den årliga ljusvakan som gruppen hade ordnat i 30 år till intäkt för påståendet om att gruppen ”hotade den nationella säkerheten”. Den nationella säkerhetslagen utgör en flagrant kränkning av principen om ”ett land, två system” och av den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen.

D.  Den politiska oppositionen i Hongkong kom de facto att utplånas efter att 55 personer, av vilka flertalet var prodemokratiska lagstiftare och aktivister, arresterats med stöd av den nationella säkerhetslagen den 6 och 7 januari 2021.

E.  Den 17 juni 2021 slog 500 poliser till mot Apple Dailys fastigheter. De förde bort datorer och dokument, bland annat vissa dokument med journalistiskt material, och grep fem personer från tidningens ledning. Samtliga åtalades med stöd av den nationella säkerhetslagen för ”samröre med främmande makt eller utlänningar, för att hota den nationella säkerheten”. Den 23 juni 2021 tillkännagav Apple Daily sin nedläggning efter 26 år. Åtalet mot den prodemokratiska aktivisten och före detta ägaren till Apple Daily, Jimmy Lai, samt sex före detta journalister hos Apple Daily för ”sammansvärjning för distribution av statsfientligt material” innebär ett ytterligare angrepp på pressfriheten i Hongkong.

F.  Den 29 december 2021 slog 200 poliser till mot Stand News kontor. De förde bort dess datorer och dokument och grep sju personer, som alla innehade eller tidigare hade innehaft en ledande ställning inom bolaget. Gripandena grundade sig på sammansvärjning för offentliggörande av statsfientliga publikationer. Stand News stängdes med omedelbar verkan. Hongkongs internetmediekanal DB Channel har upphört med sin verksamhet i staden, i och med att dess medgrundare Frankie Fung gripits och väntar på rättegång med stöd av den nationella säkerhetslagen. Citizen News, som är en annan prodemokratisk internetmediekanal, tillkännagav nyligen att den skulle upphöra med verksamheten, och angav som orsak till detta ”ett försämrat klimat för medierna”.

G.  Amnesty International stängde mot slutet av 2021 sina två kontor i Hongkong, till följd av att den nationella säkerhetslagen gjorde det omöjligt för människorättsorganisationer att arbeta fritt och utan fruktan för allvarliga repressalier från regeringshåll. Till följd av förtrycket kom över 60 civilsamhällesorganisationer att lägga ned sin verksamhet mellan den 1 januari 2021 och den 4 januari 2022. Bland dessa märks tolv fackföreningar, åtta medieorganisationer, åtta grannskapsföreningar, sju yrkessammanslutningar, fem studentorganisationer och fyra religiösa grupper.

H.  Flera tiotals prodemokratiska aktivister i Hongkong, såsom Ma Chun-man, Tony Chung Hon-lam och Chow Hang-tung, har med stöd av den nationella säkerhetslagen satts i fängelse för att ha underblåst separatism och statsomstörtande verksamhet.

I.  EU hyser fortsatt stora betänkligheter mot Folkrepubliken Kinas nationella säkerhetslag för Hongkong. Detta är en känslig fråga med långtgående konsekvenser för Hongkong och dess folk, för unionsmedborgare och utländska medborgare, för europeiska och internationella civilsamhällesorganisationer samt för företagens förtroende för Hongkong. Ikraftträdandet av den nationella säkerhetslagen har ökat riskerna för unionsmedborgare i Hongkong.

J.  Europeiska unionen har ett starkt intresse av Hongkongs fortsatta stabilitet och välstånd enligt principen ”ett land, två system” och fäster stor vikt vid upprätthållandet av Hongkongs höga grad av autonomi, i linje med dess grundlag och internationella åtaganden. I det klimat som råder i dag är dessa principer på väg att bli oåterkalleligt urholkade.

K.  Den 19 december 2021 förrättades val till till lagstiftande rådet. Valet stod öppet ”endast för patrioter” och hölls enligt nya regler som påförts av Peking. Dessa regler ledde till att prodemokratiska partier i själva verket utestängdes från deltagande och till att det blev en straffbar handling att uppmana väljare att bojkotta valet eller rösta blankt. Samtidigt kom den särskilda administrativa regionen Hongkong att uppträda hotfullt mot internationella mediekanaler som rapporterade från valet och även personer från Hongkong vilka bodde i Fastlandskina fick rösta. Endast 30 % av de registrerade väljarna röstade i detta val. Den senaste tidens ändringar av valsystemet strider mot de åtaganden om utökad demokratisk representation, vilka finns inskrivna i grundlagen. Hongkong har inte längre någon prodemokratisk opposition, eftersom företrädarna för oppositionen antingen förbjudits att delta i val eller satts i fängelse.

L.  I juli 2021 vägrades 21 prodemokratiska kandidater att ställa upp i valet till Macaos lagstiftande församling. Den 12 september 2021 hölls det val til Macaos sjunde lagstiftande församling, utan att där deltog någon verklig politisk opposition. Detta kan komma att leda till social instabilitet på lång sikt och resulterade i ett rekordlågt valdeltagande på enbart 42,38 %. Journalisterna vid Macaos offentliga programföretag har beordrats att främja ”patriotism, respekt och kärlek” för Kina, och minst sex journalister har sagt upp sig efter införandet av nya redaktionella regler, vilket visar att oro över den nationella säkerhetslagen även påverkar andra regioner. Macaos grundlag skyddar också pressfriheten och kommer att gälla fram till 2049.

M.  Påtryckningarna på civilsamhället i Hongkong har blivit allt intensivare, vilket framgår av att följande organisationer upplösts, nämligen Hongkongs fackliga centralorganisation (Hong Kong Confederation of Trade Unions), Hongkongs sammanslutning till stöd för Kinas fosterländska och demokratiska rörelser, Kinas grupp av jurister som arbetar med människorättsfrågor (China Human Rights Lawyers Concern Group), lärarfacket Hong Kong Professional Teachers’ Union samt den civila fronten för mänskliga rättigheter (Civil Human Rights Front), vartill kommer att Amnesty International stängt sitt kontor.

N.  Hongkongs chefsminister Carrie Lam har angett att den särskilda administrativa regionen Hongkong kommer att införa artikel 23 i den nationella säkerhetslagen, så att utländska politiska organisationer kriminaliseras och avskräcks från att bedriva verksamhet i Hongkong.

O.  Rättsväsendets oberoende måste garanteras, eftersom det spelar en utslagsgivande roll för vaktslåendet om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Hongkong.

P.  I sin resolution av den 8 juli 2021 uppmanade Europaparlamentet ”kommissionen, rådet och medlemsstaterna att avböja inbjudningar till regeringsföreträdare och diplomater att delta i vinterspelen i Peking 2022 om inte den kinesiska regeringen uppvisar en påvisbar förbättring av människorättssituationen i Hongkong”.

Q.  Kina har ägnat sig åt aggressiv retorik och, utan några förklaringar eller tillkännagivanden, i själva verket utfärdat ett förbud mot att litauisktillverkade produkter kommer in på marknaden i Kina. Sådan åtgärder och sådan praxis, vilka saknar laga grund, är inte bara en kränkning av alla internationella handelsregler samt av Världsorganisationens alla handelsregler, utan får också direkta konsekvenser för de principer som ligger till grund för EU:s inre marknad.

1.  Europaparlamentet fördömer på det skarpaste att yttrande-, förenings- och pressfriheten blivit lika hårt kringskurna i Hongkong som i Kina, och upprepar sin solidaritet med Hongkongs folk i dess kamp för frihet och demokrati. Parlamentet beklagar djupt den politiska förföljelse som många journalister som nu gått i landsflykt eller satts i fängelse blivit utsatta för. Parlamentet uppmanar Kina att säkerställa att alla journalister kan utföra sitt arbete fritt och utan hinder eller rädsla för repressalier. Parlamentet betonar att pressfrihet och mediefrihet bör garanteras,

2.  Europaparlamentet uppmanar Hongkongs regering att frige alla politiska fångar i Hongkong. Parlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande och ett tillbakadragande av alla anklagelser mot alla fredliga demonstranter i Hongkong som gripits under de senaste åren och som bara utövat sin rätt till yttrandefrihet eller andra mänskliga rättigheter, såsom Joshua Wong, Koo Sze-yiu, Martin Lee, Albert Ho, Margaret Ng och Kok Tsz-Lun, som har både kinesiskt och portugisiskt medborgarskap och därför är unionsmedborgare och som dömdes till sju månaders fängelse i Shenzhen 2020 för att ha försökt fly från Hongkong med båt och som för närvarande väntar på rättegång i Hongkong. Parlamentet fördömer de pågående fallen, däribland fallen med människorättsförsvarana Chow Hang-tung, Lee Cheuk-yan och Albert Ho. Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av den svenska bokhandlaren Gui Minhai, som sitter i fängelse i Folkrepubliken Kina.

3.  Europaparlamentet betonar att den nationella säkerhetslagen förhindrar ett tillitsfullt förhållande mellan Kina och EU, undergräver framtida samarbete och leder till en ytterligare urholkning av Pekings trovärdighet på den internationella arenan, samtidigt som också Hongkongs och Macaos internationella status och anseende skadas avsevärt. Parlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att upphäva den nationella säkerhetslagen, som strider mot Kinas åtaganden och skyldigheter enligt internationell rätt, nämligen den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen respektive den kinesisk-portugisiska gemensamma förklaringen, och uppmanar med kraft Hongkongs och Macaos myndigheter att fullt ut respektera rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, demokratiska principer och en hög grad av autonomi enligt principen ett land, två system, såsom den fastställs i Hongkongs och Macaos grundlagar och i linje med inhemska och internationella skyldigheter. Parlamentet noterar med oro den kinesiska regeringens ökande försök att legitimera sitt auktoritära system internt och externt genom att ta över, omdefiniera och förvanska ett antal politiska idéer, däribland demokratins principer, genom sådana begrepp som ”demokrati med Hongkongegenskaper” eller ”folkdemokrati i hela processen”, och betraktar sådana försök som en politisk fars.

4.  Europaparlamentet beklagar djupt de senaste ändringarna av Hongkongs vallag, vilka rättsligt och i praktiken hindrar fria och rättvisa val på alla nivåer, och gripandena och trakasserierna av företrädare för den prodemokratiska oppositionen, vilket har lett till att alla former av politisk opposition har försvunnit. Parlamentet betonar att detta strider mot åtagandet att öka den demokratiska representationen, som fastställs i Hongkongs grundlag.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att Hongkongs myndigheter beslutat att under de senaste två åren förbjuda den årliga minnesstunden den 4 juni för Himmelska fridens torg och den årliga marschen den 1 juli samt att Macaos högsta rättsinstans beslutat att förbjuda stadens årliga minnesstund för Himmelska fridens torg. Parlamentet beklagar djupt att Hongkongs universitet avlägsnat ett monument för offren på Himmelska fridens torg, Skammens pelare, från sina lokaler och ser detta som en del av en kontinuerlig attack mot den akademiska friheten i Hongkong och ett försök att utplåna historien och det kollektiva minnet.

6.  Europaparlamentet uppmanar Hongkongs chefsminister att dra tillbaka sina planer på att införa artikel 23 i säkerhetslagen och att på nytt förbinda sig att upprätthålla grundlagen, som garanterar föreningsfrihet, mötesfrihet, yttrandefrihet samt religions- och trosfrihet.

7.  Europaparlamentet understryker att rättsväsendets oberoende måste skyddas och att en central prioritering måste vara att undvika politisering av domstolarna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till utrikestjänsten att utöver årsrapporten om Hongkong utarbeta en detaljerad offentlig rapport om rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att inkludera diskussioner om den försämrade rättsstatssituationen i Hongkong och unionsmedborgarnas säkerhet i de årliga strukturerade dialogmötena mellan den särskilda administrativa regionen Hongkongs regering och EU.

8.  Europaparlamentet uttrycker oro över utnämningen av stabschefen för den beväpnade polisstyrkan i Xinjiang, Peng Jingtang, till kommendör för Folkets befrielsearmés garnison i Hongkong och över kommentarerna om att han kommer att fokusera på påstådd terroristverksamhet i Hongkong.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta upp verkställandet av den nationella säkerhetslagen som en topprioriterad punkt på dagordningen för alla möten mellan EU och Kina, inbegripet diplomatiska samråd inför dessa möten. Parlamentet erinrar om vikten av att EU fortsätter att ta upp frågan om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina, i synnerhet i fråga om minoriteter i Xinjiang och Tibet, vid varje politisk dialog och människorättsdialog med de kinesiska myndigheterna, och i linje med EU:s åtagande om att agera på ett starkt, klart och enigt sätt gentemot Kina. Parlamentet påminner om att Kina har undertecknat ett stort antal internationella fördrag och konventioner om mänskliga rättigheter och betonar därför vikten av att fortsätta dialogen med Kina för att se till att Kina lever upp till sitt åtagande att följa den internationella människorättsramen.

10.  Europaparlamentet är ytterst oroat över att de kinesiska myndigheterna har Hongkongs diasporagrupper, däribland människorättsförsvarare, i EU:s medlemsstater som måltavla. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s medlemsstater att upphäva aktiva utlämningsavtal med Kina och Hongkong.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Hongkong, Kina om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor(10) och EU:s stöd till Hongkongs medlemskap i Världshandelsorganisationen, mot bakgrund av att den autonomi territoriet hade enligt den tidigare etablerade modellen ”ett land, två system” har tillintetgjorts.

12.  Europaparlamentet upprepar sin allvarliga oro över de olika människorättskränkningarna i Kina och påminner om att det är mycket viktigt med full respekt för universella värden.

13.  Europaparlamentet uppmanar rådet att införa riktade sanktioner inom ramen för det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskij-sanktioner) mot de ansvariga i Hongkong och Kina för de pågående kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, däribland Carrie Lam, Teresa Cheng Yeuk-wah, Xia Baolong, Zhang Xiaoming, Luo Huining, Zheng Yanxiong, Chris Tang Ping-keung och John Lee Ka-chiu. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att enas om att upprätta en förteckning över företag som bör bli föremål för sanktioner och investeringsförbud på grund av sin delaktighet i de pågående människorättskränkningarna i Hongkong.

14.  Europaparlamentet upprepar sin tidigare ståndpunkt att det vid en eventuell ratificering av det övergripande investeringsavtalet mellan EU och Kina måste tas hänsyn till den pågående människorättssituationen i Hongkong och Kinas åtagande att upprätthålla den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen, och att ett tydligt och bindande åtagande om arbetstagares rättigheter ska ingå, så att Internationella arbetsorganisationens konventioner nr 29 om tvångsarbete, nr 105 om avskaffande av tvångsarbete, nr 87 om föreningsfrihet och skydd av organisationsrätten och nr 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten ratificeras och genomförs.

15.  Europaparlamentet uttrycker oro över att nedläggningen av Stand News och Citizen News kommer att leda till ökade påtryckningar från de kinesiska myndigheterna på de återstående lokala nyhetspublikationerna.

16.  Europaparlamentet stöder helhjärtat förslagen om att hålla ett särskilt möte i FN:s råd för mänskliga rättigheter eller en brådskande debatt om den försämrade människorättssituationen i Kina, bland annat när det gäller genomförandet av den nationella säkerhetslagen i Hongkong och Macao och antagandet av en resolution om att inrätta en övervaknings- och rapporteringsmekanism. Detta är något som krävts globalt av hundratals civilsamhällesorganisationer från alla regioner och åtgärder har krävts i ett aldrig tidigare skådat antal särskilda FN-förfaranden.

17.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att samarbeta nära med likasinnade länder och partner för att hejda urholkningen av Hongkongs friheter. Parlamentet välkomnar den nyligen inledda bilaterala dialogen mellan EU och Förenta staterna om Kina och insisterar på att en starkare samordning av mänskliga rättigheter, bland annat med fokus på situationen i Hongkong, bör vara ett centralt mål.

18.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s medlemsstater att genomföra rådets slutsatser av den 28 juli 2020 och införa livbåtssystem för Hongkongs demokratiaktivister och journalister som fortfarande riskerar att fängslas under det pågående förtrycket av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet upprepar att det måste fastställas en tydlig tidsplan för genomförandet av åtgärdspaketet från juli 2020 och uppmanar utrikestjänsten att bibehålla genomförandet på dagordningen och att utarbeta konkreta svar på de eventuella extraterritoriella effekterna av den nationella säkerhetslagen.

19.  Europaparlamentet fördömer Kinas tvång och hot mot Litauen. Parlamentet välkomnar de uttalanden om solidaritet med Litauen som nyligen gjordes och som syftade till motstånd mot Kinas tvångsåtgärder. Parlamentet uppmanar med kraft EU att försvara den inre marknadens grundläggande principer mot kinesiska hot.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att avböja inbjudningar till regeringsföreträdare och diplomater att delta i vinterspelen i Peking 2022 eftersom den kinesiska regeringen inte har uppvisat någon påvisbar förbättring av människorättssituationen i Hongkong, Macao, Uiguriska regionen Xinjiang, Tibet och andra delar av Kina.

21.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att undersöka situationen för de framträdande demokratiaktivister i Hongkong som för närvarande inte sitter fängslade, men som inte kan lämna territoriet eftersom deras resehandlingar fortfarande är beslagtagna och de är ålagda reseförbud. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att fullt ut tillämpa EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare, bland annat genom att begära att få göra besök i fängelser, övervaka rättegångar, göra offentliga uttalanden och ta upp fall med myndigheter på alla nivåer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att se till att Europeiska unionens kontor i Hongkong och Macao får tillräckliga resurser att fortsätta och på lämpligt sätt intensifiera övervakningen av rättegångar och mänskliga rättigheter.

22.  Europaparlamentet betonar särskilt vikten av att öka stödet till den akademiska världen genom fler stipendier och andra stödinstrument för forskare och studenter från Hongkong, så att de kan delta i utbytesprogram och samarbeta med europeiska universitet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att utveckla och samordna åtgärder för att skydda den akademiska friheten för Hongkongs studenter och forskare vid europeiska universitet från påtryckningar från de kinesiska myndigheterna.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att intensifiera tillämpningen av och arbetet med lämpliga exportkontrollmekanismer för att Kina och Hongkong inte ska få tillgång till teknik som används för att kränka de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att slutföra utarbetandet av en effektiv EU-lagstiftning om tillbörlig aktsamhet som ålägger företag i EU och företag som är verksamma på EU:s inre marknad skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet.

24.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att bidra till att rädda Hongkongs demokratiska minne genom att hjälpa till med arkivering, offentliggörande och dokumentering av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och att motverka Folkrepubliken Kinas åtgärder genom att göra böcker som är förbjudna i Hongkong allmänt tillgängliga online. Parlamentet uttrycker sitt stöd för de insatser som görs av internationella tv-kanaler, såsom Deutsche Welle och France 24, för att regelbundet rapportera om utvecklingen i Hongkong.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att samarbeta med internationella partner för att bidra till att säkra demokratin i Taiwan, särskilt mot bakgrund av den senaste tidens utveckling i förbindelserna mellan Litauen och Taiwan som den kinesiska regeringen ligger bakom och urholkningen av Hongkongs friheter inom ramen för Kinas politik att överge principen om ”ett land, två system”.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Folkrepubliken Kinas regering och parlament samt den särskilda administrativa regionen Hongkongs chefsminister och lagstiftande församling.

(1) Antagna texter, P9_TA(2021)0356.
(2) EUT C 456, 10.11.2021, s. 242.
(3) EUT C 362, 8.9.2021, s. 71.
(4) EUT C 165, 4.5.2021, s. 2.
(5) EUT C 224, 27.6.2018, s. 78.
(6) Antagna texter, P9_TA(2021)0382.
(7) EUT C 15, 12.1.2022, s. 170.
(8) EUT C 433, 23.12.2019, s. 103.
(9) EUT C 399, 24.11.2017, s. 92.
(10) EUT L 151, 18.6.1999, s. 21.


Situationen i Kazakstan
PDF 138kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2022 om situationen i Kazakstan (2022/2505(RSP))
P9_TA(2022)0012RC-B9-0065/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 11 februari 2021 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Kazakstan(1) och sina tidigare resolutioner om Kazakstan av den 14 mars 2019(2), 18 april 2013(3), 15 mars 2012(4) och 17 september 2009(5),

–  med beaktande av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan, som undertecknades i Astana den 21 december 2015 och trädde i full kraft den 1 mars 2020 efter att det ratificerats av alla medlemsstater,

–  med beaktande av det 18:e mötet i samarbetsrådet EU–Kazakstan den 10 maj 2021, det 13:e mötet i människorättsdialogen EU–Kazakstan den 2 och 3 december 2021 och det 18:e mötet i den parlamentariska samarbetskommittén EU–Kazakstan den 11 oktober 2021,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 21, 24, 29 och 31 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 10 och 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilka EU och dess medlemsstater i sina förbindelser med övriga världen ska respektera och främja de universella mänskliga rättigheterna och skyddet av enskilda samt anta restriktiva åtgärder i fall av grova brott mot de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2019 om den nya EU-strategin för Centralasien,

–  med beaktande av uttalandet av den 8 januari 2022 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och uttalandet av den 5 januari 2022 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om den senaste utvecklingen i Kazakstan,

–  med beaktande av uttalandet av den 6 januari 2022 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och FN:s konvention mot tortyr,

–  med beaktande av FN:s människorättsråds allmänna återkommande utvärdering om Kazakstan av den 12 mars 2020,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 2 januari 2022 började tusentals människor protestera fredligt i staden Zjanaozen mot regeringens beslut att slopa pristaket för gasol, vilket lett till en brant prisökning. Protesterna spreds snabbt till över 60 platser, med krav på verkliga politiska förändringar, rättvisa val och effektiva åtgärder mot den utbredda korruptionen.

B.  Människorättssituationen i Kazakstan har försämrats i en farlig utveckling under de senaste protesterna, och bakom demonstranternas missnöje ligger bristen på demokratisk representation i regeringens beslutsprocesser, den allt värre korruptionen och kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de politiska friheterna.

C.  Det är allmänt känt att en liknande protest ägde rum 2011 i staden Zjanaozen, då en grupp välorganiserade människor tog till våld, vilket senare användes av myndigheterna för att rättfärdiga våldsamma tillslag med dödliga vapen mot fredliga demonstranter. De kazakstanska myndigheterna underlät att utreda händelserna i samband med massakern i Zjanaozen 2011, trots uppmaningar från Europaparlamentet. Att rättssystemet och de brottsbekämpande myndigheterna inte utredde händelserna gör det osannolikt att de som är ansvariga för det nu pågående blodbadet kommer att ställas till svars inför domstol och straffas.

D.  Den 4 och 5 januari 2022 inträffade en vändpunkt i händelserna, med en upptrappning av våldet, särskilt i Almaty, landets största stad. Det rapporterades om nya aktörer i protesterna, såsom kriminella gäng, marginaliserade grupper och väpnade grupper, som utnyttjade situationen för att inleda våldshandlingar som räder, mordbrand och plundring, bland annat av polisstationer och militära anläggningar. De kazakstanska myndigheterna reagerade på protesterna, även de som var legitima och fredliga, med oproportionerligt våld. Säkerhetsstyrkornas reaktioner på de fredliga protesterna har varit mycket hårda, med bruk av överdrivet, onödigt och urskillningslöst våld, även dödligt våld, såsom omfattande användning av tårgas, batonger, distraktionsgranater och vattenkanoner. Minst 206 fall av politisk förföljelse ägde rum den 3 och 4 januari 2022 i syfte att hindra människor från att delta i fredliga demonstrationer, trots att myndigheterna hävdar att de respekterar rätten till fredliga sammankomster. Den 5 januari 2022 intog grupper av våldsamma demonstranter flygplatsen och stormade officiella byggnader som Almatys rådhus.

E.  Sedan protesterna tog sin början har nästan 10 000 personer fängslats runt om i landet, och minst 225 personer har dödats, däribland barn, personer som inte har deltagit i protesterna och 19 medlemmar av ordningsmakten. De verkliga siffrorna är förmodligen högre och svåra att kontrollera på grund av otillförlitlig officiell information och störningar i internet- och mobiltelefonitjänster. Det kommer rapporter om att medborgaraktivister och vanliga människor fortsätter att gripas, hotas och utsättas för tortyr på det sätt som skedde under demonstrationerna i januari 2022. Aktivisterna Nuraliya Aytkulova och Aytbay Aliev och minst tolv andra uppges ha skjutits till döds av poliser under protesterna. Den 8 januari 2022 sköts de fredliga civilpersonerna Nurbolat Seytkulov och Altınay Etaeva och deras 15-åriga dotter till döds av militären i Taldykorgan.

F.  Den 4 januari 2022 införde de kazakstanska myndigheterna restriktioner för mobilt internet och sociala nätverk. Den 5 januari 2022 utlyste president Kasym-Zjomart Tokajev ett landsomfattande undantagstillstånd som omfattar ett utegångsförbud, tillfälliga rörelserestriktioner och ett förbud mot stora folksamlingar. Det har rapporterats om ett fem dagar långt internetavbrott avsett att störa demonstranternas kommunikation.

G.  Den 6 januari 2022 utplacerades styrkor från Fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet i Kazakstan efter en formell begäran om att bistå den kazakstanska regeringen mot demonstranter, vilket är första gången som den ryskledda militära alliansen har uppmanats att ingripa i ett medlemsland.

H.  Den 11 januari 2022 tillkännagav president Tokajev att styrkorna fullständigt skulle ha lämnat landet senast den 23 januari 2022. Dagen efter president Tokajevs tillkännagivande den 11 januari införde den ryska regeringen ett förbud mot import av kött och mejeriprodukter från Kazakstan. Som skäl uppgavs spridningen av en virussjukdom bland boskap.

I.  Den 4 januari 2022 inledde de kazakstanska myndigheterna en omfattande desinformationskampanj och en internet- och medieblockad för att dölja statens inblandning i våldet mot det egna folket och för att misskreditera det kazakstanska folkets fredliga demonstrationer och genuina önskan om rättvisa, värdighet och respekt för deras rättigheter.

J.  Den 7 januari 2022 utfärdade president Tokajev en order om att ”skjuta för att döda” riktad mot demonstranterna, som han beskrev som internationella terrorister. En sådan order strider mot Kazakstans internationella rättsliga skyldigheter att respektera och skydda rätten till liv. De kazakstanska myndigheterna har utnyttjat vaga och alltför svepande tolkningar av lagar och åtgärder mot terrorism och extremism för att godtyckligt begränsa yttrandefriheten och fredliga avvikande åsikter. Den 11 januari 2022 fördömde FN-experter den alltför vittgående användningen av ordet ”terrorism” mot demonstranter, aktivister i det civila samhället, människorättsförsvarare, journalister och politiska partier.

K.  De kazakstanska myndigheterna förföljer politiskt sina motståndare som har drivits i exil utomlands.

L.  Nationella och internationella journalister och mediekanaler har kritiserats och attackerats av den kazakstanska regeringen och statliga styrkor, och utländska korrespondenter har nekats inresa i landet. Medlemmar av ordningsmakten utan tjänstemärken besköt en journalist från TV Dozjd, Vasilij Polonskij, och en fotograf, Vasilij Krestijaninov, medan de höll på att utföra sitt arbete nära bårhuset i Almaty. Ett antal journalister har fängslats eller trakasserats av ordningsmakten för att de bevakat protester, däribland Saniya Toyken, Mahambet Abjan, Lukpan Ahmediyarov, Qasım Amanjol och Darhan Ömirbek.

M.  De kazakstanska myndigheterna har länge begränsat de grundläggande rättigheterna, inbegripet rätten till fredliga protester, föreningsfriheten och yttrandefriheten. Kazakstan rankas på plats 155 av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2021. 13 aktivister med anknytning till Köşe Partiyası och Kazakstans demokratiska val (QDT), som är fredliga oppositionsrörelser, har fällts i domstol, däribland de politiska fångarna Kayrat Klışev, Noyan Rahimjanov, Ashat Jeksebaev och Abay Begimbetov, som dömdes till fem års fängelse omedelbart efter det besök som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och EU:s särskilda representant för Centralasien gjorde i Kazakstan. De politiska rättegångarna mot dem hölls online, och inga domstolsbeslut om förbud mot QDT och Köşe Partiyası lades fram till stöd för anklagelserna.

N.  President Tokajev har anklagat aktivister, människorättsförsvarare och fria medier för att uppvigla till oroligheter. Under de senaste åren har människorättssituationen i Kazakstan försämrats kraftigt. Flera framstående icke-statliga människorättsorganisationer, medier och valövervakningsorganisationer i Kazakstan har utsatts för ökande påtryckningar och rättsliga trakasserier av landets myndigheter. Detta är en del av ett hårdnande förtryck mot det civila samhället, fackföreningar och grundläggande demokratiska rättigheter, särskilt yttrande-, förenings- och mötesfriheten, den politiska mångfalden, rätten att delta i offentliga angelägenheter och rättsstaten.

O.  Människorättsförsvararen Raygül Sadırbaeva, som har dålig hälsa, sitter i häkte under utredningen i ett politiskt motiverat brottmål för bevakning av protester i Semej och riskerar ett långvarigt fängelsestraff. Människorättsförsvararen Alija Isenova sköts i armen av medlemmar av ordningsmakten medan hon bevakade en protest i Semej och uppges nu också riskera ett långvarigt fängelsestraff i ett politiskt motiverat brottmål.

P.  Trots försäkringar från Kazakstans inrikesministerium till direktören för OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) om att förhållandena i förvarsanläggningar och respekten för de mänskliga rättigheterna skulle förbättras, har inget påtagligt hänt. Trots ett samförståndsavtal som undertecknats av Kazakstans kriminalvårdssystem och människorättsförsvararen Jelena Semjonova är tortyren och misshandeln i förvarsanläggningar fortfarande systematisk, liksom straffrihet för dessa brott, eftersom myndigheterna fortsätter att underlåta att på ett trovärdigt sätt utreda anklagelser om tortyr.

Q.  Myndigheterna försöker regelbundet hacka medborgaraktivisters, människorättsförsvarares och oppositionens konton på sociala medier. Kazakstan försöker censurera innehåll som rör oppositionen och mänskliga rättigheter på sociala medier.

R.  Europeiska unionen och Kazakstan har varit partner sedan landet blev självständigt 1991. EU och Kazakstan har undertecknat ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal, det första i sitt slag med en centralasiatisk partner, som tagit förbindelserna mellan EU och Kazakstan till en ny nivå och utgör en viktig milstolpe under mer än 25 år av förbindelser mellan EU och Kazakstan. Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet, som ratificerats av alla EU:s medlemsstater och Europaparlamentet, trädde i kraft den 1 mars 2020.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt förlusten av människoliv och fördömer kraftfullt de utbredda våldshandlingar som utbröt efter de fredliga protesterna i Kazakstan. Parlamentet uttrycker sitt deltagande med offren och deras familjer.

2.  Europaparlamentet står tillsammans med Kazakstans folk, som fullt ut bör ha rätt att anordna en fredlig demonstration i protest mot bristen på reformer i Kazakstan och för att försvara en blomstrande framtid för landet. Parlamentet fördömer skarpt den dramatiska och allt värre situationen för de mänskliga rättigheterna i Kazakstan, inbegripet yttrandefriheten och arbetstagarnas rättigheter och sociala rättigheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de kazakstanska myndigheterna att uppfylla sina internationella åtaganden och att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

3.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstans regering att lägga ner politiskt motiverade åtal och upphöra med alla former av godtyckliga frihetsberövanden, repressalier och trakasserier mot människorättsförsvarare, aktivister, religiösa organisationer, organisationer i det civila samhället, fackföreningar, journalister och politiska oppositionsrörelser och att låta människor fritt uttrycka sina politiska, religiösa och övriga åsikter.

4.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt Kazakstans regering att omedelbart frige godtyckligt frihetsberövade demonstranter och aktivister. Parlamentet uppmanar med kraft de kazakstanska myndigheterna att omedelbart frige och fullständigt rehabilitera alla politiska fångar, däribland Bekijan Mendıgaziev, Erulan Amirov, Igor Tjuprina, Ruslan Ğinatullin, Erjan Elşibaev, Saltanat Kusmanqızı, Baurjan Yusupov, Nataliya Dauletiyarova, Rinat Batkaev, Erbol Esxojin, Asqar Kayırbek, Ulasbek Achmetov, Aschat Jeksebaev, Kayrat Klışev, Noyan Rahimjanov, Abay Begimbetov och Raygül Sadırbaeva. Parlamentet uppmanar myndigheterna att häva de åtgärder som föreskriver häktning, husarrest och inskränkningar av friheten för aktivister i det civila samhället.

5.  Europaparlamentet fördömer de kazakstanska myndigheternas kränkningar av grundläggande friheter och mänskliga rättigheter mot demonstranter, mediearbetare och aktivister, inbegripet säkerhetsstyrkornas urskillningslösa användning av dödligt våld. Parlamentet fördömer president Tokajevs provocerande retorik, inbegripet hans allmänna beskrivning av demonstranterna som ”terrorister”, och ogrundade och överdrivna påståenden om deras antal (enligt uppgift omkring 20 000), liksom hotet om att ”döda dem”. Parlamentet uppmanar honom med kraft att offentligt dra tillbaka varje order om att skjuta för att döda utan förvarning.

6.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att offentliggöra information om gripanden och dödsfall till följd av protesterna, och att se till att alla som åtalats har tillgång till en advokat och får en rättvis rättegång i enlighet med internationell rätt.

7.  Europaparlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att se över lagen om allmänna sammankomster för att garantera rätten till fredliga protester i enlighet med internationella normer för att göra det möjligt för människor i Kazakstan att delta i fredliga protester utan rädsla för att gripas eller utsättas för trakasserier och ingripanden från polisens sida, och för att se till att oberoende medier, grupper i det civila samhället, politiska oppositionsgrupper, aktivister, fackföreningsmedlemmar och människorättsförsvarare kan bedriva sina verksamheter utan otillbörlig statlig inblandning och utan rädsla för trakasserier eller politiskt motiverade åtal. Parlamentet efterfrågar i detta hänseende en genomgripande reform av rättssystemet och, i enlighet med FN:s och OSSE:s rekommendationer, ett upphävande av de artiklar i strafflagen som används för politiskt motiverade åtal. Parlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att upphäva domstolsbeslut om de fredliga oppositionsrörelserna Köşe Partiyası och QDT.

8.  Europaparlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att upphöra med den politiska förföljelsen av människorättsgrupper såsom Bostandıq.kz, Qaharman, Femina Virtute, Veritas, 405, Elimay och Artikel 14.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU och det internationella samfundet att omedelbart inleda en ordentlig internationell utredning av de brott som begåtts mot folket i Kazakstan under de två veckorna av demonstrationer i Kazakstan, och bland annat utreda försvinnanden samt rapporter om tortyr, godtyckliga frihetsberövanden och krypskyttar som dödat eller sårat fredliga demonstranter, bland annat minderåriga, i Almaty och andra samhällen och städer i Kazakstan.

10.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att använda multilaterala forum, bland andra FN:s råd för mänskliga rättigheter och OSSE, för att övervaka situationen för de mänskliga rättigheterna i Kazakstan.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta initiativ till att åberopa OSSE:s Moskvamekanism för att möjliggöra en utredning av sakförhållandena och omständigheterna kring demonstranternas och de brottsbekämpande tjänstemännens död i Almaty i januari 2022 och andra påståenden om kränkningar av de mänskliga rättigheterna sedan inledningen av den fredliga proteströrelsen i hela Kazakstan.

12.  Europaparlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att låta FN:s särskilda förfaranden och experter från OSSE göra fältbesök och att samarbeta fullt ut med dem, samt att överväga att inrätta en permanent arbetsgrupp under OSSE:s överinseende för att bedöma om oroligheterna berodde på utländsk inblandning eller interna maktkamper och ta itu med de bakomliggande orsakerna.

13.  Europaparlamentet uttrycker oro för den oacceptabla situationen gällande mediefriheten i landet. Parlamentet uppmanar Kazakstans regering att ge oberoende journalister en fri och säker miljö. Parlamentet fördömer skarpt användningen av nedstängningar av internet för att slå ned avvikande åsikter och kränka yttrande- och mötesfriheten, i strid med internationella människorättsnormer. Parlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att återupprätta obegränsad tillgång till internet, häva blockeringen av alla andra former av kommunikation och upphöra med repressalier mot dem som delar nyheter på egen hand. Parlamentet uppmanar president Tokajev att offentligt erkänna och fullt ut respektera de fria mediernas betydelse och roll i Kazakstan.

14.  Europaparlamentet fördömer tortyr och misshandel i fängelser och uppmanar med kraft de kazakstanska myndigheterna att garantera medborgarnas rätt till frihet från tortyr och misshandel, att se till att förhållandena i fängelserna till fullo överensstämmer med internationella normer, att grundligt utreda fall av tortyr och att sätta stopp för straffriheten. Parlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att ge företrädare för den nationella förebyggande mekanismen och ombudsmannen omedelbart och obehindrat tillträde till alla frihetsberövade.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de kazakstanska myndigheterna att avstå från att väcka åtal mot terrorism på grundval av alltför breda tolkningar av begreppet och att skilja mellan fredliga demonstranter och dem som har använt våld och begått brott enligt internationella normer. Parlamentet upprepar sin uppmaning att se över definitionen av extremism för att anpassa den till Kazakstans internationella åtaganden. Parlamentet uppmanar med kraft de kazakstanska myndigheterna att upphöra med att använda artikel 405 i den kazakstanska strafflagen för att rikta in sig på upplevda eller faktiska medlemmar av förbjudna ”extremistgrupper”, och att begära en översyn av det godtyckliga domstolsutfärdade förbudet mot fredliga politiska rörelser, samt att låta genomföra en oberoende granskning av alla fällande domar som avkunnats mot personer som anklagas för att ha organiserat eller deltagit i en förbjuden ”extremistisk” organisation och uppmana domstolarna att upphäva alla fällande domar mot människor enbart för påstådda medlemskap eller stöd till en fredlig politisk opposition eller opinionsbildningsgrupp.

16.  Europaparlamentet kräver att mänskliga rättigheter ska prioriteras i EU:s kontakter med Kazakstan. Parlamentet understryker att fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser med EU, i enlighet med det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet, måste bygga på gemensamma värderingar och innebära aktiva och konkreta åtaganden från Kazakstans sida när det gäller demokratiska reformer, som härrör från landets internationella skyldigheter och åtaganden. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten och medlemsstaterna att kontinuerligt uppmana Kazakstan att upphäva eller ändra alla lagar som är oförenliga med internationella normer och att ta upp människorättsfrågor vid alla relevanta bilaterala möten.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstaternas representationer i Kazakstan att noga övervaka situationen, besöka och ge stöd till frihetsberövade demonstranter och politiska fångar, aktivt samarbeta med lokala medlemmar av det civila samhället genom att anordna regelbundna möten utan diskriminering och spela en roll för att underlätta en dialog mellan regeringen och det civila samhället. Parlamentet uppmanar dem dessutom med kraft att aktivt övervaka och snabbt reagera på pågående människorättskränkningar och offentligt ta ställning till sådana kränkningar genom att bistå offer för politiska åtal och fängslade aktivister samt närvara vid rättegångar mot regeringskritiker och människorättsförsvarare och besöka förvarsanläggningar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att snarast utarbeta ett omfattande program för att stödja det civila samhället och de demokratiska krafterna i Kazakstan.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation och EU-medlemsstaternas ambassader i Kazakstan att samordna och agera snabbt för att se till att viseringar utfärdas för människorättsförsvarare i riskzonen som behöver tillfällig omplacering utanför Kazakstan. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och EU-medlemsstaternas ambassader i Kazakstan att samarbeta med de kazakstanska myndigheterna för att se till att hundratals politiska fångar och frihetsberövade i Kazakstan omedelbart friges, att restriktionerna för det civila samhällets och oppositionens aktivister hävs och att tortyr och misshandel i fängelser utrotas.

19.  Europaparlamentet välkomnar vice ordförandens/den höga representantens erbjudande om hjälp till en fredlig lösning av krisen i hans förklaring av den 8 januari 2022, men beklagar att det saknas ett diplomatiskt initiativ. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att investera i kapacitetsuppbyggnad och att utnyttja den befintliga potentialen för medling, fredlig krislösning och andra verktyg, såsom skytteldiplomati, bland annat av vice ordföranden/den höga representanten eller EU:s särskilda representant för Centralasien.

20.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att främja beaktandet av situationen i Kazakstan vid nästa möte i FN:s råd för mänskliga rättigheter och att därefter anta en resolution om situationen.

21.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstans myndigheter att stå fast vid internationella standarder när det gäller den rättsliga ramen för att hålla val och att ta itu med rekommendationerna från ODIHR:s begränsade valobservatörsuppdrag om konstitutionellt garanterade grundläggande friheter, det civila samhällets deltagande, politisk pluralism och valförvaltningens opartiskhet, rätten att rösta och att ställa upp i val, väljarregistrering, medier och offentliggörande av valresultat.

22.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstan att genomföra brådskande reformer för att bekämpa korruption och ökad ojämlikhet. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att påskynda antagandet av lagstiftning mot korruption för att rikta in sig på korrupta tjänstemän och deras anhängare i Kazakstan på grund av människorättskränkningar och penningtvätt.

23.  Europaparlamentet påminner om EU:s nya globala ordning för sanktioner avseende de mänskliga rättigheterna som nyligen antagits och som gör det möjligt för EU att inrikta sig på förövare av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i hela världen, och, när det gäller Kazakstan, skulle göra det möjligt att rikta in sig på personer, enheter och organ som är involverade i eller har anknytning till omfattande och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar rådet att införa riktade sanktioner mot kazakstanska tjänstemän på hög nivå som är ansvariga för de allvarliga kränkningar som begåtts under protesterna i januari 2022.

24.  Europaparlamentet noterar president Tokajevs tillkännagivande av socioekonomiska och politiska reformer och förväntar sig att regeringen och myndigheterna följer upp genomförandet av dem för att förbättra medborgarnas levnadsstandard och ta itu med deras missnöje, och uppmanar presidenten att så snart som möjligt ytterligare klargöra de politiska reformerna och strukturen för den nya fonden för människorna i Kazakstan. Parlamentet uppmuntrar den kazakstanska regeringen att söka samarbete med EU, OSSE och Europarådet i denna reformprocess, och uppmanar utrikestjänsten att vara beredd att tillhandahålla allt relevant stöd i denna process.

25.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstans grannländer att avstå från all inblandning som skulle kunna ha en negativ inverkan på Kazakstans inre angelägenheter.

26.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och byråer, däribland utrikestjänsten och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling samt Världsbanken, att stoppa finansieringsprogrammen i Kazakstan tills regeringen gör betydande och påtagliga ansträngningar för att förbättra sina människorättsliga resultat, bland annat genom att genomföra alla rekommendationer från Europaparlamentet, FN och OSSE, på ett sätt som inte påverkar direkt stöd till det oberoende civilsamhället, aktivister, människorättsförsvarare och medier.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för Centralasien samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Kazakstans president, regering och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2021)0056.
(2) EUT C 23, 21.1.2021, s. 83.
(3) EUT C 45, 5.2.2016, s. 85.
(4) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 93.
(5) EUT C 224 E, 19.8.2010, s. 30.


Politisk kris i Sudan
PDF 180kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2022 om den politiska krisen i Sudan (2022/2504(RSP))
P9_TA(2022)0013RC-B9-0068/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sudan,

–  med beaktande av diskussionerna i FN:s säkerhetsråd av den 12 januari 2022 om Sudan,

–  med beaktande av uttalandet av den 4 januari 2022 från EU, Storbritannien, Norge och USA efter den sudanesiska premiärministerns avgång,

–  med beaktande av uttalandet av den 8 januari 2022 från FN:s generalsekreterares särskilda representant för Sudan om tillkännagivandet av samtal om en politisk övergång i Sudan,

–  med beaktande av uttalandet av den 21 november 2021 från Afrikanska unionens kommission om den politiska överenskommelse som nåtts i Sudan,

–  med beaktande av uttalandet av den 18 januari 2022 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den senaste situationen i Sudan,

–  med beaktande av uttalandet av den 18 november 2021 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som fördömer att fredliga demonstranter i Sudan har dödats,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2524 (2020) som inrättade UN Integrated Transition Assistance Mission in Sudan (Unitams),

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Sudan har anslutit sig till,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter,

–  med beaktande av FN:s uppförandekod för tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter,

–  med beaktande av Sudans konstitutionella förklaring från augusti 2019,

–  med beaktande av Cotonouavtalet(1),

–  med beaktande av Jubaavtalet för fred i Sudan från oktober 2020,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av den gemensamma strategin Afrika–EU,

—  med beaktande av resolutionen av den 11 mars 2021 från den gemensamma parlamentariska församlingen för staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och EU om demokrati och respekt för konstitutionerna i EU och AVS-länderna,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Före den kupp som ägde rum den 25 oktober 2021 hade sudanesiska militära och civila ledare delat på makten sedan i augusti 2019 då den auktoritära ledaren Omar al-Bashir tvingades bort till följd av demonstrationer som krävde civilt styre. Avtalet om maktdelning mellan militära och civila aktörer ledde till att det suveräna rådet inrättades som landets kollektiva statschef.

B.  Det suveräna rådet bestod ursprungligen av fem civila, utvalda av Krafterna för frihet och förändring (FFC), fem militära företrädare, utvalda av det militära övergångsrådet (TMC) och en civilperson, utvald genom en överenskommelse mellan FFC och TMC. I enlighet med Sudans konstitutionella förklaring från 2019 skulle ordföranden för det suveräna rådet, för de första 21 månaderna av den 39 månader långa övergångsperioden, utses av de fem militära medlemmarna i rådet, och för de resterande 18 månaderna skulle ordföranden väljas av de fem civila medlemmar som FFC valt ut. Övergången från den nuvarande ordföranden, general Abdel Fattah al-Burhan, till civilt styre skulle ha ägt rum den 9 december 2021. Enligt det konstitutionella dokument som reglerar övergångsperioden ska allmänna val hållas i Sudan senast i juli 2023.

C.   2019 års avtal om maktdelning slogs i spillror den 25 oktober 2021 då den militära ledaren, general Abdel Fattah al-Burhan, genomförde en kupp, utlyste undantagstillstånd, upplöste det maktuppdelade suveräna rådet, avskedade den civila regeringen och tillfälligt frihetsberövade premiärminister Abdalla Hamdok och hans grupp av ministrar samt andra aktivister och politiker, något som fördömdes av det internationella samfundet och ledde till utbredda protester i Sudan. Kuppen satte stopp för övergången till ett civilt ledd suveränt råd.

D.   Den 21 november 2021 undertecknade Hamdok ett avtal med general al-Burhan som gjorde att han släpptes från sin husarrest och att han kunde fortsätta som premiärminister. Hamdok gick med på att återuppta sin post för att fortsätta de demokratiska reformerna och leda en ny teknokratisk regering fram till dess att val kunde hållas. Många demokratiaktivister, grupper i det civila samhället och civila ledare förkastade detta avtal. Premiärminister Hamdok avgick den 2 januari 2022 efter landsomfattande protester för demokrati, och hänvisade till de militära generalernas motstånd mot ett ökat civilt styre.

E.  General al-Burhan tillsatte personer med koppling till al-Bashirregimen på nyckelpositioner, bland annat i statligt ägda medier och centralbanken, och avskedade riksåklagaren och cheferna för en kommitté som undersökte olagliga ekonomiska vinster som gjorts under al-Bashirs tre år vid makten. Den 24 december 2021 gav al‑Burhan underrättelsetjänsten, snabbinsatsstyrkorna och armén befogenhet att leta efter, kvarhålla, förhöra personer samt konfiskera egendom – en befogenhet som tidigare var förbehållen polisen och åklagarna. Medlemmar av dessa styrkor beviljades också immunitet från åtal, vilket endast kan hävas av ledarna i det suveräna rådet.

F.  Efter militärkuppen den 25 oktober 2021 har medborgarna fortsatt att anordna fredliga massdemonstrationer mot militären, som i sin tur har fortsatt att reagera med våld och extrema åtgärder, bland annat med skarp ammunition, tårgas och chockgranater, vilket har lett till att minst 70 demonstranter dödats och hundratals fler skadats och fängslats.

G.  Säkerhetsstyrkorna ska ha använt sexuellt våld, och FN utreder för närvarande rapporter från 13 kvinnor och flickor som uppger att de utsatts för våldtäkt eller gruppvåldtäkt, medan andra kvinnor utsattes för sexuella trakasserier av säkerhetsstyrkorna under demonstrationerna i Khartoum den 19 december 2021. En stor del av internet har stängts ned och kommunikationen har störts, utöver rapporter om att journalister gjorts till måltavlor och utsatts för godtyckliga gripanden och blivit angripna.

H.  Sudanesiska kvinnor och ungdomar spelade en viktig roll i landets övergång till demokrati. Kvinnor, särskilt i början av demokratirörelsen, har gång på gång utsatts för våld, inbegripet sexuellt våld, och förövarna av dessa omänskliga brott är fortfarande ostraffade.

I.  Det har kommit alarmerande rapporter om att säkerhetsstyrkor tar sig in på sjukhus för att gripa demonstranter, hindra skadade från att få vård samt hota och skrämma vårdpersonalen. Världshälsoorganisationen har rapporterat 15 attacker mot hälso- och sjukvårdspersonal och vårdinrättningar sedan november 2021.

J.  Reaktionen på protesterna är en kränkning av bland annat rätten till mötes-, förenings- och yttrandefrihet, rätten till personlig frihet och förbudet mot tortyr och misshandel, vilka garanteras i regionala och internationella fördrag som Sudan är part i.

K.  Människorättssituationen i Sudan fortsätter att försämras och sudanesiska civilsamhällesaktivister har under de senaste månaderna blivit alltmer utsatta. Flera aktivister uppges ha försvunnit och deras kvarlevor har senare påträffats med tydliga tecken på tortyr. Det har förekommit godtyckliga gripanden av civila, människorättsförsvarare, aktivister, journalister och politiska ledare och de har satts i isoleringscell.

L.  Unitams inledde den 8 januari 2022 samråd för att återupprätta övergången till demokrati med syftet att låta militärer, rebellgrupper, politiska partier, proteströrelser, det civila samhället och kvinnogrupper delta i processen. Även om detta på det stora hela har välkomnats både i Sudan och från internationellt håll är vissa delar av samhället fortfarande starkt emot att på något sätt dela makten med militärer.

M.  De sudanesiska medborgarna fortsätter att leva med en stigande inflation, och FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP) rapporterar en årlig ökning på mer än 300 % och extrema prisökningar på bränsle och basvaror, i kombination med brist på grundläggande tjänster, vilket innebär att många inte kan tillgodose sina grundläggande behov och försörja sig själva, och att demonstranterna känner sig alltmer frustrerade. Premiärminister Hamdok spelade en viktig roll i förhandlingarna om skuldlättnader och övertygade USA om att ta bort Sudan från sin lista över länder som sponsrar terrorism. Många militära befälhavare sägs kontrollera omkring 250 företag i viktiga delar av den sudanesiska ekonomin, såsom guld-, gummi- och köttexporten.

N.  2021 beviljade Internationella valutafonden (IMF) Sudan ett lån på 2,5 miljarder US-dollar och godkände tillsammans med Världsbanken Sudans begäran om skuldlättnader enligt initiativet för kraftigt skuldtyngda fattiga länder, vilket kräver att omfattande ekonomiska reformer antas, och även att vissa subventioner avskaffas. Kuppen riskerar att undergräva detta.

O.  Efter kuppen stängde Afrikanska unionen ute Sudan från all sin verksamhet. Flera stater och multilaterala organisationer, däribland IMF, avbröt utländskt bistånd och stoppade utbetalningar. EU meddelade att dess stöd till Sudan kommer att äventyras om den konstitutionella ordningen inte återupprättas. Många tredjeländer har ett aktivt engagemang i Sudan, bland annat genom vapenleveranser, politiskt stöd och finansiella flöden kopplade till råvaror och guld. Dessa länder påverkar stabiliteten i regionen och representerar olika mål och långsiktiga strategier. Deras motstridiga intressen är en utmaning för Sudans och regionens fortsatta utveckling och spär på de redan stora spänningarna på Afrikas horn, vilket inte kommer att göra det lättare att hitta en politisk lösning på situationen i Etiopien.

P.  Säkerhetssituationen i hela Sudan fortsätter att försämras, särskilt i Östra Darfur, där hundratals civila har dödats och tusentals fördrivits förutom det stora antalet interna flyktingar och mord i Södra Kordofan. Enligt FN kommer 6,2 miljoner civila att behöva humanitärt bistånd under 2022, och enligt Världslivsmedelsprogrammet lider 2,7 miljoner människor av en akut osäker livsmedelsförsörjning. Den humanitära situationen har förvärrats av covid-19-krisen och flyktingströmmen från konflikten i Etiopien.

Q.  Den 4 augusti 2021 hade Sudans regering enhälligt enats om att bli part i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC), i avvaktan på godkännande från det suveräna rådet, och skulle därmed bli skyldig att överlämna alla misstänkta som anklagats av ICC för brott som begicks i Darfur mellan 2003 och 2004, däribland den tidigare presidenten Omar al-Bashir. Tyvärr har inga framsteg gjorts när det gäller inrättandet av en särskild brottmålsdomstol i Darfur, i enlighet med Jubaavtalet.

R.  Den 3 juni 2021 förlängde FN:s säkerhetsråd Unitams mandat, vars uppgift är att bistå de sudanesiska myndigheterna under övergången till demokrati, till juni 2022.

S.  Sedan september 2019 har EU, främst via sin förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, tillhandahållit över 88 miljoner euro i utvecklingsbistånd till stöd för politiska och ekonomiska reformer i syfte att bidra till fred och stabilitet i Sudan.

T.  Den 12 november 2021 utsåg Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Adama Dieng till människorättsexpert i Sudan. Adama Dieng har i uppdrag att utarbeta en skriftlig rapport som högkommissarien ska lägga fram för FN:s råd för mänskliga rättigheter vid dess 50:e session i juni 2022.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt att dussintals sudanesiska demonstranter dödats och hundratals sårats, bland annat genom sexuellt våld, av säkerhetsstyrkor och andra väpnade grupper sedan militärkuppen den 25 oktober 2021. Parlamentet framhåller det sudanesiska folkets mötesfrihet och rätt att utöva sina grundläggande rättigheter för att demokratin ska återupprättas och deras grundläggande behov tillgodoses. Parlamentet uppmanar alla berörda sudanesiska parter att respektera rättsstatsprincipen enligt vad som fastställs i den konstitutionella förklaringen från 2019.

2.  Europaparlamentet fördömer militärkuppen den 25 oktober 2021 och erinrar om det akuta behovet av att Sudans militärledning åter bekänner sig till landets demokratiska övergång och hörsammar det sudanesiska folkets krav på frihet, fred och rättvisa. Parlamentet begär att den sudanesiska militärledningen fastställer tydliga tidtabeller och processer för att återgå till den tidigare överenskomna övergången, bland annat genom att upprätta den verkställande, lagstiftande och dömande makten, skapa mekanismer för ansvarsutkrävande och lägga grunden till val.

3.  Europaparlamentet fördömer alla våldshandlingar mot fredliga demonstranter, aktivister, journalister och alla andra som fredligt utövar sin rätt till yttrande-, förenings- eller mötesfrihet. Parlamentet kräver att alla som för närvarande sitter frihetsberövade utan åtal eller rättegång omedelbart ska friges, att alla åtalade ska få full tillgång till juridiskt ombud och att undantagstillståndet omedelbart ska upphävas. Parlamentet uppmanar de sudanesiska myndigheterna att omedelbart sätta stopp för alla olagliga frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden. Parlamentet erinrar om att Sudans väpnade styrkor inte har några juridiska befogenheter att frihetsberöva civila eller att ta på sig några brottsbekämpande funktioner, eftersom behörigheten att gripa och anhålla civila är begränsad till polis och åklagare sedan den 21 januari 2021. Parlamentet beklagar den fortsatta nedstängningen av internettjänster.

4.  Europaparlamentet fördömer skarpt säkerhetsstyrkornas påstådda attacker mot sjukvårdsinrättningar. Parlamentet uppmanar de sudanesiska myndigheterna att låta alla sårade få behandling. Parlamentet erinrar om att riktade attacker mot vårdpersonal, patienter och anläggningar är ett flagrant brott mot internationell humanitär rätt.

5.  Europaparlamentet vill att det görs oberoende utredningar av dödsfallen och tillhörande våld och att förövarna ställs till svars. Parlamentet stöder kraven på att ett oberoende internationellt undersökningsuppdrag ska utreda rapporterna om våld mot demonstranter sedan militärkuppen i oktober 2021. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med regionala och internationella organ för att underlätta detta och noga övervaka händelserna i landet och att se till att alla människorättsbrott utreds så att förövarna kan lagföras. Parlamentet understryker att liknande utredningar av brott som begåtts både under Omar al-Bashirs styre och under övergångsperioden 2019 måste fortsätta.

6.  Europaparlamentet stöder kraftfullt Unitams insatser för att underlätta diskussioner om en lösning på den politiska krisen. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer i Sudan att medverka i denna dialog för att återupprätta övergången till ett civilt styre i linje med den konstitutionella förklaringen från 2019 och tillmötesgå det sudanesiska folkets önskan om större frihet, demokrati, fred, rättvisa och välstånd. Parlamentet är fast övertygat om att utnämningen av den nye civile premiärministern och dennes kabinett bör ske på grundval av just en sådan intern sudanesisk dialog för att skapa trovärdighet och acceptans i det sudanesiska civilsamhället, som har gjort klart att det avvisar varje form av auktoritärt styre och vill ha en verklig och varaktig övergång till demokrati. Parlamentet uppmanar alla regionala aktörer att handla med ärligt uppsåt, stödja en civil regering och avstå från stöd till snabbinsatsstyrkorna, vars medlemmar omedelbart måste avlägsnas från polisarbete och brottsbekämpning för den allmänna säkerhetens skull i Sudan.

7.  Europaparlamentet betonar att reformprocessen i enlighet med den konstitutionella förklaringen från 2019 måste vara inkluderande och ledas av Sudan, fastställa tydliga tidtabeller och processer för att upprätta den lagstiftande och oberoende dömande makten, skapa mekanismer för ansvarsutkrävande och genomföra inkluderande, rättvisa och öppna val så snart som möjligt. Parlamentet betonar att dialogen måste vara helt inkluderande och representativ för tidigare marginaliserade grupper, bland annat kvinnor, ungdomar och minoriteter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt stödja denna process.

8.  Europaparlamentet fördömer och oroas djupt över den alarmerande ökningen av våldet i Darfur och Södra Kordofan. Parlamentet uppmanar internationella övervakare att rikta om sin uppmärksamhet på Darfur och Södra Kordofan för att skydda lokalbefolkningen mot våld, skada och massförflyttning.

9.  Europaparlamentet begär att säkerhetsstyrkorna och andra väpnade grupper omedelbart slutar att använda våld mot civilpersoner och biståndsarbetare i hela landet, särskilt i Darfur. Parlamentet fördömer lokala milisgruppers plundring den 29 december 2021 av livsmedelslagret tillhörande FN:s livsmedelsprogram i El-Fasher i Norra Darfur, som innehåller livsmedel för hundratusentals människor med otrygg livsmedelsförsörjning i området. Parlamentet understryker med kraft att humanitärt bistånd aldrig får bli måltavla i någon konflikt.

10.  Europaparlamentet upprepar kravet på att ex-president Omar al-Bashir ska ställas till svars för de människorättsbrott som begicks mot sudanesiska civilpersoner under hans auktoritära styre, däribland folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Parlamentet ställer sig bakom att han, tillsammans med den förre försvarsministern Abdelrahim Mohamed Hussein och ministern för humanitära frågor Ahmed Haroun, överlämnas till ICC för sin delaktighet i kriget i Darfur.

11.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att Sudan ska ratificera Romstadgan för ICC, samarbeta fullt ut med ICC och verkställa utestående arresteringsorder. Parlamentet uppmanar Sudan att avskeda tjänstemän samt anställda inom säkerhetsstyrkorna som varit inblandade i allvarliga människorättsbrott och krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar med kraft alla politiska aktörer att prioritera inrättandet av den särskilda brottmålsdomstolen i Darfur såsom detta fastställdes i Jubaförklaringen om enighet och integration, som ingicks 2006 mellan Sudanesiska folkets befrielsearmé och Sydsudans försvarsstyrkor.

12.  Europaparlamentet uppmanar Sudan att fördöma den sudanesiska militärens försök att behålla ägandet av och kontrollen över strategiska industrier och företag och därigenom vända reformprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta omfattande mekanismer för tillbörlig aktsamhet i förbindelserna med sådana sektorer och att fullt ut utnyttja bestämmelserna i EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter mot enskilda personer när så är lämpligt.

13.  Europaparlamentet fördömer militärens försök att undergräva Sudans institutioner genom att avsätta statliga tjänstemän som utsågs under övergångsperioden och ersätta dem med andra som är lierade med den tidigare al-Bashirregimen. Parlamentet understryker att tjänstemän som avsatts av regimen måste återfå sina tjänster.

14.  Europaparlamentet stöder uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten av den 18 november 2021 om att allvarliga konsekvenser för det ekonomiska stödet från EU väntar om den konstitutionella ordningen inte återinförs i sin helhet. Parlamentet framhåller dock behovet av fortsatt EU-stöd till grundläggande tjänster som hälso- och sjukvård och utbildning. Parlamentet välkomnar därför det bidrag på 10 miljoner euro till livsviktigt livsmedelsbistånd som FN:s livsmedelsprogram i Sudan fick i december 2021 via kommissionens generaldirektorat för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder, utöver det bidrag på 13 miljoner euro som erhölls i början av 2021.

15.  Europaparlamentet är bekymrat över att EU:s migrationssamarbete med Sudan ofta utnyttjas av militärregimen som en ursäkt för att stärka sin kapacitet att kontrollera och förtrycka människor, till exempel genom att stärka övervakningskapaciteten, även vid gränserna, och tillhandahålla utrustning. Parlamentet uppmanar därför EU att säkerställa fullständig insyn i projekt med Sudan på säkerhetsområdet, bland annat alla planerade verksamheter och mottagare av EU-stöd och nationellt stöd. Parlamentet framhåller behovet av att fortlöpande granska EU:s linje i fråga om migration, hållbar utveckling, humanitärt bistånd och god samhällsstyrning och samtidigt stärka civilsamhället och uppmuntra demokratiska reformer med sikte på en inkluderande politisk utveckling i Sudan.

16.  Europaparlamentet efterlyser än en gång ett EU-omfattande förbud mot att någon som helst form av säkerhetsutrustning som används eller kan användas för internt förtryck, däribland internetövervakningsteknik, exporteras eller säljs till, eller moderniseras eller underhålls i, länder med ett undermåligt facit på människorättsområdet, såsom Sudan. Parlamentet begär omgående att alla länder i regionen hörsammar detta.

17.  Europaparlamentet uppmanar världssamfundet att förena sig med EU i stödet till civilsamhället och till demokratiska aktörer, och erinrar länder utanför EU, särskilt regionala aktörer med stark närvaro och starkt inflytande i Sudan, om deras internationella ansvar och om det betydande bidrag de skulle kunna lämna till ett fritt, fredligt och demokratiskt Sudan, vilket skulle ligga i alla ovannämnda aktörers långsiktiga intresse.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation i Sudan och medlemsstaternas representation i Sudan att till fullo tillämpa EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare, bland annat genom att ansöka om fängelsebesök, övervaka rättegångar, göra offentliga uttalanden, ta upp fall med myndigheter på alla nivåer och utfärda nödvisum när så är lämpligt.

19.  Europaparlamentet vill att situationen i Sudan diskuteras aktivt vid nästa möte i rådet (utrikes frågor) den 24 januari 2022.

20.  Europaparlamentet erkänner och välkomnar insatserna av Annette Weber, EU:s särskilda representant för Afrikas horn, Volker Perthes, FN:s generalsekreterares särskilda representant för Sudan och chef för Unitams, i dennes förmedlingsroll, och Adama Dieng, FN:s människorättsexpert för Sudan, och upprepar sitt fulla stöd till deras viktiga arbete. Parlamentet uttrycker sin tacksamhet för det betydande arbete som gjorts av medarbetarna vid EU:s delegation i Sudan och av FN:s kontor och andra internationella organisationer.

21.  Europaparlamentet uttrycker sin tacksamhet mot Sudan för dess ansträngningar att ge skydd åt de runt 70 000 flyktingar från Etiopien som för närvarande uppehåller sig i Sudan.

22.  Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen och andra regionala organisationer, såsom den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten och den gemensamma marknaden för östra och södra Afrika, att aktivt samarbeta med Sudan och stödja ansträngningarna att säkerställa en fredlig och varaktig demokratisk övergång.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, de sudanesiska myndigheterna, Afrikanska unionen, FN:s generalsekreterare, den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten, den gemensamma marknaden för östra och södra Afrika, Egyptens regering och parlament, Gulfstaternas samarbetsråd, medordförandena för den gemensamma parlamentariska AKS–EU-församlingen och Panafrikanska parlamentet.

(1) EUT L 317, 15.12.2000, s. 3.


Rättsakten om digitala tjänster ***I
PDF 604kWORD 254k
Europaparlamentets ändringar antagna den 20 januari 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster) och om ändring av direktiv 2000/31/EG (COM(2020)0825 – C9-0418/2020 – 2020/0361(COD))(1)
P9_TA(2022)0014A9-0356/2021

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Informationssamhällets tjänster och i synnerhet förmedlingstjänster har blivit en viktig del av unionens ekonomi och EU-medborgarnas vardag. Tjugo år efter antagandet av den befintliga rättsliga ram som är tillämplig på sådana tjänster som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG25 har nya och innovativa affärsmodeller och tjänster, såsom sociala nätverk och marknadsplatser online, gjort det möjligt för företagsanvändare och konsumenter att sprida och få åtkomst till information och utföra transaktioner på nya sätt. En majoritet av unionens medborgare använder nu dessa tjänster dagligen. Den digitala omvandlingen och den ökade användningen av dessa tjänster har dock också lett till nya risker och utmaningar, både för enskilda användare och för samhället som helhet.
(1)  Informationssamhällets tjänster och i synnerhet förmedlingstjänster har blivit en viktig del av unionens ekonomi och EU-medborgarnas vardag. Tjugo år efter antagandet av den befintliga rättsliga ram som är tillämplig på sådana tjänster som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG25 har nya och innovativa affärsmodeller och tjänster, såsom sociala nätverk och marknadsplatser online, gjort det möjligt för företagsanvändare och konsumenter att sprida och få åtkomst till information och utföra transaktioner på nya och innovativa sätt som förändrar deras kommunikations-, konsumtions- och affärsrutiner. En majoritet av unionens medborgare använder nu dessa tjänster dagligen. Den digitala omvandlingen och den ökade användningen av dessa tjänster har dock också lett till nya risker och utmaningar, för enskilda användare, företag och för samhället som helhet.
__________________
__________________
25 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).
25 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Medlemsstaterna håller i allt högre grad på att införa, eller överväger att införa, nationell lagstiftning om de frågor som omfattas av denna förordning, särskilt genom att införa krav på aktsamhet för leverantörer av förmedlingstjänster. Dessa sinsemellan olika nationella lagar har en negativ inverkan på den inre marknaden, som enligt artikel 26 i fördraget omfattar ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor och tjänster samt etableringsfrihet säkerställs, med beaktande av den inneboende gränsöverskridande karaktären av internet, som i allmänhet används för att tillhandahålla dessa tjänster. Villkoren för tillhandahållande av förmedlingstjänster på hela den inre marknaden bör harmoniseras för att ge företag tillträde till nya marknader och möjligheter att utnyttja fördelarna med den inre marknaden, samtidigt som det ger konsumenterna och andra tjänstemottagare större valmöjligheter.
(2)  Medlemsstaterna håller i allt högre grad på att införa, eller överväger att införa, nationell lagstiftning om de frågor som omfattas av denna förordning, särskilt genom att införa krav på aktsamhet för leverantörer av förmedlingstjänster, vilket leder till en fragmentering av den inre marknaden. Dessa sinsemellan olika nationella lagar har en negativ inverkan på den inre marknaden, som enligt artikel 26 i fördraget omfattar ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor och tjänster samt etableringsfrihet säkerställs, med beaktande av den inneboende gränsöverskridande karaktären av internet, som i allmänhet används för att tillhandahålla dessa tjänster. Villkoren för tillhandahållande av förmedlingstjänster på hela den inre marknaden bör harmoniseras för att ge företag tillträde till nya marknader och möjligheter att utnyttja fördelarna med den inre marknaden, samtidigt som det ger konsumenterna och andra tjänstemottagare större valmöjligheter utan inlåsningseffekter, och minskar den administrativa bördan för förmedlingstjänster, särskilt för mikroföretag samt små och medelstora företag.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Att leverantörer av förmedlingstjänster agerar ansvarsfullt och aktsamt är avgörande för en säker, förutsägbar och tillförlitlig onlinemiljö och för att göra det möjligt för unionsmedborgare och andra personer att utöva sina grundläggande rättigheter som garanteras i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), särskilt yttrande- och informationsfriheten, näringsfriheten och rätten till icke-diskriminering.
(3)  Att leverantörer av förmedlingstjänster agerar ansvarsfullt och aktsamt är avgörande för en säker, tillgänglig, förutsägbar och tillförlitlig onlinemiljö och för att göra det möjligt för unionsmedborgare och andra personer att utöva sina grundläggande rättigheter och friheter som garanteras i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), särskilt rätten till personlig integritet, till skyddet av personuppgifter, respekten för människans värdighet, privatlivet och familjelivet, yttrande- och informationsfriheten, mediefriheten och mediernas mångfald, näringsfriheten, ett starkt konsumentskydd, jämställdheten och rätten till icke-diskriminering Barn har särskilda rättigheter, som är förankrade i artikel 24 i stadgan och i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Därför bör barnets bästa komma i främsta rummet i alla frågor som påverkar barn. Barnkonventionens allmänna kommentar nr 25 om barns rättigheter i den digitala miljön fastställer formellt hur dessa regler tillämpas på den digitala världen.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  För att skydda och förbättra den inre marknadens funktion bör därför en målinriktad uppsättning enhetliga, effektiva och proportionella bindande regler fastställas på unionsnivå. Denna förordning skapar förutsättningar för att innovativa digitala tjänster ska kunna växa fram och skalas upp på den inre marknaden. En tillnärmning av nationella regleringsåtgärder på unionsnivå när det gäller kraven på leverantörer av förmedlingstjänster är nödvändig för att undvika och sätta stopp för fragmenteringen av den inre marknaden och för att säkerställa rättssäkerhet, och därigenom minska osäkerheten för utvecklare och främja interoperabilitet. Avsikten är att använda teknikneutrala krav så att tekniken inte ska förhindra innovation utan i stället stimulera den.
(4)  För att skydda och förbättra den inre marknadens funktion bör en målinriktad uppsättning enhetliga, effektiva och proportionella bindande regler fastställas på unionsnivå. Denna förordning skapar förutsättningar för att innovativa digitala tjänster ska kunna växa fram och skalas upp på den inre marknaden. En tillnärmning av nationella regleringsåtgärder på unionsnivå när det gäller kraven på leverantörer av förmedlingstjänster är nödvändig för att undvika och sätta stopp för fragmenteringen av den inre marknaden och för att säkerställa rättssäkerhet, och därigenom minska osäkerheten för utvecklare, skydda konsumenter och främja interoperabilitet. Avsikten är att använda teknikneutrala krav så att tekniken inte ska förhindra innovation utan i stället stimulera den, samtidigt som grundläggande rättigheter respekteras.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Med tanke på betydelsen av digitala tjänster är det viktigt att denna förordning säkerställer ett regelverk som säkerställer fullständig, lika och obegränsad tillgång till förmedlingstjänster för alla tjänstemottagare, inbegripet personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att tillgänglighetskrav för förmedlingstjänster, inbegripet deras användargränssnitt, överensstämmer med befintlig unionslagstiftning, såsom den europeiska rättsakten om tillgänglighet och direktivet om webbtillgänglighet och unionsrätten vidareutvecklas, så att ingen lämnas utanför till följd av digital innovation.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  I praktiken tillhandahåller vissa leverantörer av förmedlingstjänster förmedling i samband med tjänster som antingen kan eller inte kan tillhandahållas på elektronisk väg, såsom it-tjänster på distans, transport, inkvartering eller leveranstjänster. Denna förordning bör endast tillämpas på förmedlingstjänster och inte påverka de krav som fastställs i unionsrätten eller nationell rätt för produkter eller tjänster som förmedlas genom förmedlingstjänster, inbegripet i situationer där förmedlingstjänsten utgör en integrerad del av en annan tjänst som inte är en förmedlingstjänst enligt Europeiska unionens domstols rättspraxis.
(6)  I praktiken tillhandahåller vissa leverantörer av förmedlingstjänster förmedling i samband med tjänster som antingen kan eller inte kan tillhandahållas på elektronisk väg, såsom it-tjänster på distans, transport av personer och varor, inkvartering eller leveranstjänster. Denna förordning bör endast tillämpas på förmedlingstjänster och inte påverka de krav som fastställs i unionsrätten eller nationell rätt för produkter eller tjänster som förmedlas genom förmedlingstjänster, inbegripet i situationer där förmedlingstjänsten utgör en integrerad del av en annan tjänst som inte är en förmedlingstjänst enligt Europeiska unionens domstols rättspraxis.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  En sådan väsentlig anknytning till unionen bör anses finnas om tjänsteleverantören har ett verksamhetsställe i unionen eller, i brist på det, på grundval av att det finns ett betydande antal användare i en eller flera medlemsstater eller att verksamheten riktas till en eller flera medlemsstater. Verksamhetens inriktning på en eller flera medlemsstater kan fastställas på grundval av alla relevanta omständigheter, inbegripet faktorer som användningen av ett språk eller en valuta som vanligen används i den medlemsstaten, eller möjligheten att beställa varor eller tjänster eller användningen av en nationell toppdomän. Verksamhetens inriktning på en medlemsstat skulle också kunna härledas från tillgången till en app i den berörda nationella appbutiken, om lokal marknadsföring eller reklam görs på det språk som används i medlemsstaten, eller från om kundkontakter, t.ex. kundtjänst, sköts på det språk som vanligen används i den medlemsstaten. En väsentlig anknytning bör också antas finnas när en tjänsteleverantör riktar sin verksamhet till en eller flera medlemsstater i enlighet med artikel 17.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/201227. Å andra sidan kan enbart teknisk åtkomst till en webbplats i unionen inte i sig anses utgöra en väsentlig anknytning till unionen.
(8)  En sådan väsentlig anknytning till unionen bör anses finnas om tjänsteleverantören har ett verksamhetsställe i unionen eller, i brist på det, på grundval av att verksamheten riktas till en eller flera medlemsstater. Verksamhetens inriktning på en eller flera medlemsstater kan fastställas på grundval av alla relevanta omständigheter, inbegripet faktorer som användningen av ett språk eller en valuta som vanligen används i den medlemsstaten, eller möjligheten att beställa varor eller tjänster eller användningen av en nationell toppdomän. Verksamhetens inriktning på en medlemsstat skulle också kunna härledas från tillgången till en app i den berörda nationella appbutiken, om lokal marknadsföring eller reklam görs på det språk som används i medlemsstaten, eller från om kundkontakter, t.ex. kundtjänst, sköts på det språk som vanligen används i den medlemsstaten. En väsentlig anknytning bör också antas finnas när en tjänsteleverantör riktar sin verksamhet till en eller flera medlemsstater i enlighet med artikel 17.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/201227. Å andra sidan kan enbart teknisk åtkomst till en webbplats i unionen inte i sig anses utgöra en väsentlig anknytning till unionen.
__________________
__________________
27 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 20.12.2012, s. 1).
27 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 20.12.2012, s. 1).
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Denna förordning bör komplettera men inte påverka tillämpningen av bestämmelser som följer av andra unionsrättsakter som reglerar vissa aspekter av tillhandahållande av förmedlingstjänster, särskilt direktiv 2000/31/EG, med undantag för de ändringar som införs genom denna förordning, Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU i dess ändrade lydelse28 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU).../...29 – förslag till förordning om terroristinnehåll online. Genom denna förordning påverkas därför inte dessa andra akter som ska betraktas som lex specialis i förhållande till den allmänt tillämpliga ram som fastställs i denna förordning. Bestämmelserna i denna förordning är dock tillämpliga på frågor som inte eller bara delvis tas upp i dessa andra akter samt på frågor där dessa andra akter ger medlemsstaterna möjlighet att anta vissa åtgärder på nationell nivå.
(9)  Denna förordning bör komplettera men inte påverka tillämpningen av bestämmelser som följer av andra unionsrättsakter som reglerar vissa aspekter av tillhandahållande av förmedlingstjänster, särskilt direktiv 2000/31/EG, med undantag för de ändringar som införs genom denna förordning, Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU i dess ändrade lydelse28 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/78429. Genom denna förordning påverkas därför inte dessa andra akter som ska betraktas som lex specialis i förhållande till den allmänt tillämpliga ram som fastställs i denna förordning. Bestämmelserna i denna förordning bör dock vara tillämpliga på frågor som inte eller bara delvis tas upp i dessa andra akter samt på frågor där dessa andra akter ger medlemsstaterna möjlighet att anta vissa åtgärder. För att bistå medlemsstaterna och tjänsteleverantörerna bör kommissionen tillhandahålla riktlinjer för hur interaktionen och den kompletterande karaktären mellan unionens olika rättsakter och denna förordning ska tolkas och hur man ska förhindra eventuella upprepningar av krav för leverantörer eller potentiella konflikter vid tolkningen av liknande krav. Riktlinjerna bör särskilt klargöra eventuella konflikter mellan de villkor och skyldigheter som fastställs i de rättsakter som avses i denna förordning, och förklara vilken rättsakt som bör ha företräde.
__________________
__________________
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (text av betydelse för EES), EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (text av betydelse för EES), EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.
29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU).../... – förslag till förordning om terroristinnehåll online.
29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/784 av den 29 april 2021 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online (EUT L 172, 17.5.2021, s. 79)..
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)  I enlighet med artikel 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör kulturella aspekter beaktas, särskilt för att respektera och främja den kulturella och språkliga mångfalden. Det är viktigt att denna förordning bidrar till skyddet av yttrande- och informationsfriheten, mediefriheten och till främjandet av mediepluralism samt kulturell och språklig mångfald.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Av tydlighetsskäl bör det också klargöras att denna förordning inte påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/114830 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/115031, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG32 och förordning […/…] om tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG33 samt unionsrätten om konsumentskydd, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG34, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU35 och Europaparlamentets och rådets direktiv 93/13/EEG36, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/216137, samt unionsrätten om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67938. Skyddet för individer med avseende på behandling av personuppgifter regleras endast av unionsrättens bestämmelser på området, särskilt förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG. Denna förordning påverkar inte heller bestämmelserna i unionsrätten om arbetsvillkor.
(10)  Av tydlighetsskäl bör det också klargöras att denna förordning inte påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/114830 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/115031, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG32 och förordning […/…] om tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG33, , Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/197233a samt unionsrätten om konsumentskydd, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG34, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU35 och Europaparlamentets och rådets direktiv 93/13/EEG36, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/216137, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882, förordning (EU) 2019/1020, direktiv 2001/95/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU, förordning (EU) 2017/239437a samt unionsrätten om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67938. Skyddet för individer med avseende på behandling av personuppgifter regleras endast av unionsrättens bestämmelser på området, särskilt förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG. Denna förordning påverkar inte heller bestämmelserna i unionsrätten eller nationell rätt om arbetsvillkor.
__________________
__________________
30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1148 av den 20 juni 2019 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer, om ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 och om upphävande av förordning (EU) nr 98/2013 (EUT L 186, 11.7.2019, s. 1).
30 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1148 av den 20 juni 2019 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer, om ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 och om upphävande av förordning (EU) nr 98/2013 (EUT L 186, 11.7.2019, s. 1).
31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 av den 20 juni 2019 om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster (EUT L 186, 11.7.2019, s. 57).
31 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 av den 20 juni 2019 om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster (EUT L 186, 11.7.2019, s. 57).
32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation, (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
33 Förordning [.../...] om tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG.
33 Förordning [.../...] om tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG.
33a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) (EUT L 321, 17.12.2018, s. 36)..
34 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).
34 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).
35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).
35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).
36 Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EUT L 95, 21.4.1993, s. 29).
36 Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EUT L 95, 21.4.1993, s. 29).
37 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler (EUT L 328, 18.12.2019, s. 7).
37 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler (EUT L 328, 18.12.2019, s. 7).
37a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den 12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 345, 27.12.2017, s. 1).
38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Det bör klargöras att denna förordning inte påverkar tillämpningen av unionsrätten om upphovsrätt och närstående rättigheter, som fastställer särskilda regler och förfaranden som inte bör påverkas.
(11)  Det bör klargöras att denna förordning inte påverkar tillämpningen av unionsrätten om upphovsrätt och närstående rättigheter, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790, som fastställer särskilda regler och förfaranden som inte bör påverkas.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  För att uppnå målet att säkerställa en säker, förutsägbar och tillförlitlig onlinemiljö bör begreppet ”olagligt innehåll” i denna förordning definieras så vitt som möjligt och även omfatta information om olagligt innehåll, olagliga produkter, olagliga tjänster och olaglig verksamhet. Detta begrepp bör särskilt förstås som att det omfattar information, oavsett form, som enligt tillämplig lag antingen i sig är olaglig, såsom olaglig hatpropaganda, olagligt terrorisminnehåll eller olagligt diskriminerande innehåll, eller som rör olaglig verksamhet, såsom delning av bilder som visar sexuella övergrepp mot barn, olagligt utbyte av privata bilder utan samtycke, nätstalkning, försäljning av produkter som inte uppfyller kraven eller förfalskade produkter, otillåten användning av upphovsrättsskyddat material eller verksamhet som innebär överträdelser av konsumentskyddslagstiftningen. I detta avseende saknar det betydelse huruvida informationens eller verksamhetens olaglighet följer av unionsrätten eller av nationell rätt som är förenlig med unionsrätten och den berörda lagstiftningens exakta innehåll och karaktär.
(12)  För att uppnå målet att säkerställa en säker, tillgänglig, förutsägbar och tillförlitlig onlinemiljö bör begreppet ”olagligt innehåll” i denna förordning understödja den allmänna uppfattningen att vad som är olagligt offline också bör vara olagligt online. Begreppet ”olagligt innehåll” bör definieras på lämpligt sätt och bör omfatta information om olagligt innehåll, olagliga produkter, olagliga tjänster och olaglig verksamhet. Detta begrepp bör särskilt förstås som att det omfattar information, oavsett form, som enligt tillämplig unionsrätt eller nationell rätt antingen i sig är olaglig, såsom olaglig hatpropaganda, olagligt terrorisminnehåll eller olagligt diskriminerande innehåll, eller som inte är förenlig med unionsrätten eftersom det avser olaglig verksamhet, såsom delning av bilder som visar sexuella övergrepp mot barn, olagligt utbyte av privata bilder utan samtycke, nätstalkning, försäljning av produkter som inte uppfyller kraven eller förfalskade produkter, olaglig handel med djur, växter och ämnen, otillåten användning av upphovsrättsskyddat material eller verksamhet som innebär överträdelser av konsumentskyddslagstiftningen, tillhandahållande av olagliga tjänster, särskilt bostadstjänster på plattformar för korttidsuthyrning som inte är förenliga med unionsrätten eller nationell rätt. I detta avseende saknar det betydelse huruvida informationens eller verksamhetens olaglighet följer av unionsrätten eller av nationell rätt som överensstämmer med unionsrätten, däribland stadgan, och den berörda lagstiftningens exakta innehåll och karaktär.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Med tanke på de berörda tjänsternas särskilda egenskaper och det motsvarande behovet av att göra leverantörerna av dessa tjänster föremål för vissa specifika skyldigheter är det nödvändigt att, inom den bredare kategorin av värdtjänstleverantörer enligt definitionen i denna förordning, särskilja underkategorin onlineplattformar. Onlineplattformar, såsom sociala nätverk eller e-marknadsplatser, bör definieras som värdtjänstleverantörer som inte bara lagrar information som tillhandahålls av tjänstemottagarna på deras begäran, utan även sprider denna information till allmänheten, återigen på deras begäran. För att undvika att ålägga alltför omfattande skyldigheter bör dock värdtjänstleverantörer inte betraktas som onlineplattformar om spridningen till allmänheten enbart är en extrafunktion av mindre betydelse som är underordnad extrafunktion till en annan tjänst och om denna extrafunktion av objektiva tekniska skäl inte kan användas utan den andra, huvudsakliga tjänsten, och integreringen av extrafunktionen inte är ett sätt att kringgå tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning som gäller onlineplattformar. Till exempel skulle kommentarsavsnittet i en nättidning kunna utgöra en sådan funktion, om det står klart att den är en extrafunktion till den huvudsakliga tjänst som utgörs av utgivningen av nyheter under förläggarens redaktionella ansvar.
(13)  Med tanke på de berörda tjänsternas särskilda egenskaper och det motsvarande behovet av att göra leverantörerna av dessa tjänster föremål för vissa specifika skyldigheter är det nödvändigt att, inom den bredare kategorin av värdtjänstleverantörer enligt definitionen i denna förordning, särskilja underkategorin onlineplattformar. Onlineplattformar, såsom sociala nätverk eller e-marknadsplatser, bör definieras som värdtjänstleverantörer som inte bara lagrar information som tillhandahålls av tjänstemottagarna på deras begäran, utan även sprider denna information till allmänheten, återigen på deras begäran. För att undvika att ålägga alltför omfattande skyldigheter bör dock värdtjänstleverantörer inte betraktas som onlineplattformar om spridningen till allmänheten enbart är en extrafunktion av mindre betydelse eller en underordnad extrafunktion till en annan tjänst eller en funktion till den huvudsakliga tjänsten, och om denna extrafunktion eller funktion av objektiva tekniska skäl inte kan användas utan den andra, huvudsakliga tjänsten, och integreringen av extrafunktionen eller funktionen inte är ett sätt att kringgå tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning som gäller onlineplattformar. Till exempel skulle kommentarsavsnittet i en nättidning kunna utgöra en sådan funktion, om det står klart att den är en extrafunktion till den huvudsakliga tjänst som utgörs av utgivningen av nyheter under förläggarens redaktionella ansvar. Vid tillämpningen av denna förordning bör molntjänster inte anses vara en onlineplattform i de fall där möjligheten att sprida ett visst innehåll utgör en extrafunktion av mindre betydelse eller en underordnad extrafunktion. Dessutom bör molntjänster när de används som infrastruktur, till exempel som underliggande infrastrukturlagrings- och datatjänst för en internetbaserad applikation eller onlineplattform, inte i sig anses sprida sådan information till allmänheten som lagras eller behandlas på begäran av en mottagare av en applikation eller onlineplattform som de fungerar som värdtjänst för.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Begreppet ”spridning till allmänheten”, så som det används i den här förordningen, bör innebära att information görs tillgänglig för ett potentiellt obegränsat antal personer, dvs. att informationen görs lättillgänglig för användare i allmänhet utan att det krävs ytterligare åtgärder av tjänstemottagaren som tillhandahåller informationen, oavsett om dessa personer faktiskt utnyttjar sig av möjligheten att få åtkomst till informationen i fråga. Enbart möjligheten att skapa grupper av användare för en viss tjänst ska inte i sig förstås som att den information som sprids på detta sätt inte sprids till allmänheten. Begreppet bör dock inte omfatta spridning av information inom slutna grupper som består av ett begränsat antal förutbestämda personer. Interpersonella kommunikationstjänster, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/197239, såsom e-post eller privata meddelandetjänster, ligger utanför denna förordnings tillämpningsområde. Information bör anses spridas till allmänheten i den mening som avses i denna förordning endast om detta sker direkt på begäran av mottagaren av den tjänst som tillhandahöll informationen.
(14)  Begreppet ”spridning till allmänheten”, så som det används i den här förordningen, bör innebära att information görs tillgänglig för ett potentiellt obegränsat antal personer, dvs. att informationen görs lättillgänglig för användare i allmänhet utan att det krävs ytterligare åtgärder av tjänstemottagaren som tillhandahåller informationen, oavsett om dessa personer faktiskt utnyttjar sig av möjligheten att få åtkomst till informationen i fråga. Om tillgång till information kräver registrering eller tillträde till en grupp av användare bör den informationen därför anses ha spridits till allmänheten endast om användare som söker tillgång till informationen automatiskt registreras eller ges tillträde utan ett mänskligt beslut om vem som ska få tillgång till informationen. Information som utbyts med hjälp av interpersonella kommunikationstjänster enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/197239, såsom e-post eller privata meddelandetjänster, anses inte ha spridits till allmänheten. Information bör anses spridas till allmänheten i den mening som avses i denna förordning endast om detta sker direkt på begäran av mottagaren av den tjänst som tillhandahöll informationen.
__________________
__________________
39 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning), EUT L 321, 17.12.2018, s. 36
39 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning), EUT L 321, 17.12.2018, s. 36
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Den rättsliga säkerhet som skapas genom den övergripande ram för villkorade undantag från ansvar för leverantörer av förmedlingstjänster som fastställs i direktiv 2000/31/EG har gjort det möjligt för många nya tjänster att växa fram och skalas upp på den inre marknaden. Denna ram bör därför bibehållas. Med tanke på skillnaderna vid införlivandet och tillämpningen av relevanta bestämmelser på nationell nivå, och av tydlighets- och konsekvensskäl, bör dock ramen införlivas i denna förordning. Det är också nödvändigt att klargöra vissa delar av ramen, med beaktande av Europeiska unionens domstols rättspraxis.
(16)  Den rättsliga säkerhet som skapas genom den övergripande ram för villkorade undantag från ansvar för leverantörer av förmedlingstjänster som fastställs i direktiv 2000/31/EG har gjort det möjligt för många nya tjänster att växa fram och skalas upp på den inre marknaden. Denna ram bör därför bibehållas. Med tanke på skillnaderna vid införlivandet och tillämpningen av relevanta bestämmelser på nationell nivå, och av tydlighets-, enhetlighets-, förutsägbarhets-, tillgänglighets- och konsekvensskäl, bör dock ramen införlivas i denna förordning. Det är också nödvändigt att klargöra vissa delar av ramen, med beaktande av Europeiska unionens domstols rättspraxis, samt den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  De undantag från ansvar som fastställs i denna förordning bör inte tillämpas om leverantören av förmedlingstjänsterna, i stället för att begränsa sig till att tillhandahålla tjänsterna neutralt genom en rent teknisk och automatisk behandling av den information som tillhandahålls av tjänstemottagaren, spelar en aktiv roll av ett sådant slag att leverantören får kännedom om eller kontroll över denna information. Dessa undantag bör därför inte gälla ansvar för information som inte tillhandahålls av tjänstemottagaren utan av leverantören av förmedlingstjänsten själv, inbegripet när informationen har tagits fram under denna leverantörs redaktionella ansvar.
(18)  De undantag från ansvar som fastställs i denna förordning bör inte tillämpas om leverantören av förmedlingstjänsterna, i stället för att begränsa sig till att tillhandahålla tjänsterna neutralt genom en rent teknisk och automatisk behandling av den information som tillhandahålls av tjänstemottagaren, spelar en aktiv roll av ett sådant slag att leverantören får kännedom om eller kontroll över denna information. Enbart rangordning eller visning i en viss följd, eller användning av ett rekommendationssystem, bör dock inte anses innebära kontroll över information. Dessa undantag bör därför inte gälla ansvar för information som inte tillhandahålls av tjänstemottagaren utan av leverantören av förmedlingstjänsten själv, inbegripet när informationen har tagits fram under denna leverantörs redaktionella ansvar.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  En leverantör av förmedlingstjänster som avsiktligt samarbetar med en tjänstemottagare för att bedriva olaglig verksamhet tillhandahåller inte sina tjänster på ett neutralt sätt och bör därför inte kunna omfattas av de undantag från ansvar som föreskrivs i denna förordning.
(20)  Om en leverantör av förmedlingstjänster avsiktligt samarbetar med en tjänstemottagare för att bedriva olaglig verksamhet bör tjänsten inte anses ha tillhandahållits på ett neutralt sätt och leverantören bör därför inte kunna omfattas av de undantag från ansvar som föreskrivs i denna förordning.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  En leverantör bör kunna utnyttja undantagen från ansvar för enbart vidarebefordran (”mere conduit”) och cachningstjänster när leverantören på intet sätt befattar sig med den överförda informationen. Detta kräver bland annat att leverantören inte ändrar den information som den vidarebefordrar. Detta krav bör dock inte förstås som att det omfattar manipulationer av teknisk natur under överföringen, eftersom sådana manipulationer inte ändrar den överförda informationens integritet.
(21)  En leverantör bör kunna utnyttja undantagen från ansvar för enbart vidarebefordran (”mere conduit”) och cachningstjänster när leverantören på intet sätt befattar sig med innehållet i den överförda informationen. Detta kräver bland annat att leverantören inte ändrar den information som den vidarebefordrar. Detta krav bör dock inte förstås som att det omfattar manipulationer av teknisk natur under överföringen, eftersom sådana manipulationer inte ändrar den överförda informationens integritet.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  För att kunna dra nytta av undantaget från ansvar för värdtjänster bör leverantören, efter att ha fått faktisk kännedom om eller blivit medveten om olagligt innehåll, agera snabbt för att avlägsna innehållet eller göra det oåtkomligt. Principen om yttrandefrihet bör iakttas när innehåll avlägsnas eller görs oåtkomligt. Leverantören kan skaffa sig sådan faktisk kännedom eller medvetenhet särskilt genom undersökningar på eget initiativ eller anmälningar som lämnats till den av individer eller enheter i enlighet med denna förordning, i den mån dessa anmälningar är tillräckligt exakta och tillräckligt väl underbyggda för att en aktsam ekonomisk aktör på ett rimligt sätt ska kunna identifiera, bedöma och i förekommande fall agera mot det påstått olagliga innehållet.
(22)  För att kunna dra nytta av undantaget från ansvar för värdtjänster bör leverantören, efter att ha blivit medveten om att innehållet är olagligt, och således ha fått faktisk kännedom eller blivit medveten, agera snabbt för att avlägsna innehållet eller göra det oåtkomligt. Ett starkt konsumentskydd och stadgan om de grundläggande rättigheterna, inbegripet principen om yttrandefrihet och rätten att ta emot och sprida information och idéer utan inblandning av myndigheter, bör iakttas när innehåll avlägsnas eller görs oåtkomligt. Leverantören kan skaffa sig faktisk kännedom eller medvetenhet om att innehållet är olagligt, särskilt genom undersökningar på eget initiativ eller anmälningar som lämnats till den av individer eller enheter i enlighet med denna förordning, i den mån dessa anmälningar är tillräckligt exakta och tillräckligt väl underbyggda för att en aktsam värdtjänstleverantör på ett rimligt sätt ska kunna identifiera, bedöma och i förekommande fall agera mot det påstått olagliga innehållet. Så länge som leverantörer agerar efter att ha fått faktisk kännedom bör de omfattas av de undantag från ansvar som avses i denna förordning.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  För att säkerställa ett effektivt skydd för konsumenter när de deltar i förmedlade kommersiella transaktioner online bör vissa värdtjänstleverantörer, nämligen onlineplattformar som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare, inte kunna dra nytta av undantaget från ansvar för värdtjänstleverantörer som fastställs i denna förordning, i den mån dessa onlineplattformar presenterar relevant information om transaktionerna i fråga på ett sådant sätt att konsumenterna tror att informationen tillhandahålls av dessa onlineplattformar själva eller av tjänstemottagare som agerar under deras överinseende eller kontroll, och att dessa onlineplattformar sålunda har kännedom om eller kontroll över informationen, även om detta eventuellt i själva verket inte stämmer. I så fall bör det på grundval av samtliga relevanta omständigheter objektivt fastställas huruvida presentationen kan leda till att en normalinformerad genomsnittskonsument tror detta.
(23)  För att säkerställa ett effektivt skydd för konsumenter när de deltar i förmedlade kommersiella transaktioner online bör vissa värdtjänstleverantörer, nämligen onlineplattformar som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare, inte kunna dra nytta av undantaget från ansvar för värdtjänstleverantörer som fastställs i denna förordning, i den mån dessa onlineplattformar presenterar relevant information om transaktionerna i fråga på ett sådant sätt att konsumenterna tror att informationen tillhandahålls av dessa onlineplattformar själva eller av tjänstemottagare som agerar under deras överinseende eller kontroll, och att dessa onlineplattformar sålunda har kännedom om eller kontroll över informationen, även om detta eventuellt i själva verket inte stämmer. I så fall bör det på grundval av samtliga relevanta omständigheter objektivt fastställas huruvida presentationen kan leda till att en konsument tror detta. Konsumenten kan exempelvis få en sådan uppfattning om onlineplattformen tillåter distansavtal med näringsidkare där näringsidkarens identitet, i enlighet med denna förordning, inte tydligt visas, eller marknadsför produkten eller tjänsten i eget namn i stället för att använda namnet på den näringsidkare som kommer att tillhandahålla den, eller om leverantören fastställer det slutliga priset för de varor eller tjänster som näringsidkaren erbjuder.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  För att skapa rättssäkerhet och inte avskräcka från verksamhet som syftar till att upptäcka, identifiera och agera mot olagligt innehåll, som leverantörer av förmedlingstjänster kan åta sig på frivillig basis, bör det klargöras att enbart det faktum att leverantörerna bedriver sådan verksamhet inte leder till att de undantag från ansvar som fastställs i denna förordning inte blir tillgängliga, förutsatt att denna verksamhet utförs i god tro och aktsamt. Det är dessutom lämpligt att klargöra att enbart det faktum att dessa leverantörer i god tro vidtar åtgärder för att uppfylla kraven i unionsrätten, inbegripet kraven i denna förordning när det gäller genomförandet av villkor i unionsrätten, inte bör leda till att dessa undantag från ansvar inte blir tillgängliga. Sådana verksamheter och åtgärder som en viss tjänsteleverantör kan ha vidtagit bör därför inte beaktas vid fastställandet av huruvida leverantören kan åberopa ett undantag från ansvar, särskilt när det gäller huruvida tjänsteleverantören tillhandahåller sin tjänst på ett neutralt sätt och därför kan omfattas av den relevanta bestämmelsen, men utan att denna regel innebär att leverantören nödvändigtvis kan åberopa undantaget.
(25)  För att skapa rättssäkerhet och inte avskräcka från verksamhet som syftar till att upptäcka, identifiera och agera mot olagligt innehåll, som leverantörer av förmedlingstjänster kan åta sig på frivillig basis, bör det klargöras att enbart det faktum att leverantörerna bedriver sådan verksamhet inte leder till att de undantag från ansvar som fastställs i denna förordning inte blir tillgängliga, enbart på grund av att de utför frivilliga undersökningar på eget initiativ, förutsatt att denna verksamhet utförs i god tro och aktsamt och åtföljs av ytterligare skyddsåtgärder mot ett överdrivet avlägsnande av lagligt innehåll. Leverantörer av förmedlingstjänster bör göra sitt yttersta för att säkerställa att tekniken, om automatiserade verktyg för innehållsmoderering används, är tillräckligt tillförlitlig för att i största möjliga utsträckning begränsa antalet fel när information felaktigt betraktas som olagligt innehåll. Det är dessutom lämpligt att klargöra att enbart det faktum att dessa leverantörer i god tro vidtar åtgärder för att uppfylla kraven i unionsrätten, inbegripet kraven i denna förordning när det gäller genomförandet av villkor i unionsrätten, inte bör leda till att dessa undantag från ansvar inte blir tillgängliga. Sådana verksamheter och åtgärder som en viss tjänsteleverantör kan ha vidtagit bör därför inte beaktas vid fastställandet av huruvida leverantören kan åberopa ett undantag från ansvar, särskilt när det gäller huruvida tjänsteleverantören tillhandahåller sin tjänst på ett neutralt sätt och därför kan omfattas av den relevanta bestämmelsen, men utan att denna regel innebär att leverantören nödvändigtvis kan åberopa undantaget.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Även om bestämmelserna i kapitel II i denna förordning är inriktade på undantag från ansvar för leverantörer av förmedlingstjänster är det viktigt att komma ihåg att problemet med olagligt innehåll och olaglig verksamhet online, trots den allmänt viktiga roll som spelas av dessa leverantörer, inte bör hanteras genom att enbart fokusera på deras skyldigheter och ansvar. Om möjligt bör tredje parter som berörs av olagligt innehåll som överförs eller lagras online försöka lösa konflikter som rör sådant innehåll utan att involvera de berörda leverantörerna av förmedlingstjänster. Tjänstemottagare bör hållas ansvariga för det olagliga innehåll som de tillhandahåller och eventuellt sprider genom förmedlingstjänster, om tillämpliga bestämmelser i unionsrätten och nationell rätt som fastställer sådant ansvar föreskriver det. När så är lämpligt bör andra aktörer, såsom gruppmoderatorer i slutna onlinemiljöer, särskilt när det gäller stora grupper, också bidra till att förhindra spridning av olagligt innehåll online i enlighet med tillämplig lagstiftning. När det är nödvändigt att involvera leverantörer av informationssamhällets tjänster, inbegripet leverantörer av förmedlingstjänster, bör dessutom varje begäran eller föreläggande om sådan medverkan som en allmän regel riktas till den aktör som har teknisk och operativ förmåga att agera mot specifika delar av olagligt innehåll, i syfte att förebygga och minimera eventuella negativa effekter på åtkomsten till och tillgängligheten av information som inte räknas som olagligt innehåll.
(26)  Även om bestämmelserna i kapitel II i denna förordning är inriktade på undantag från ansvar för leverantörer av förmedlingstjänster är det viktigt att komma ihåg att problemet med olagligt innehåll och olaglig verksamhet online, trots den allmänt viktiga roll som spelas av dessa leverantörer, inte bör hanteras genom att enbart fokusera på deras skyldigheter och ansvar. Om möjligt bör tredje parter som berörs av olagligt innehåll som överförs eller lagras online försöka lösa konflikter som rör sådant innehåll utan att involvera de berörda leverantörerna av förmedlingstjänster. Tjänstemottagare bör hållas ansvariga för det olagliga innehåll som de tillhandahåller och eventuellt sprider genom förmedlingstjänster, om tillämpliga bestämmelser i unionsrätten och nationell rätt som fastställer sådant ansvar föreskriver det. När så är lämpligt bör andra aktörer, såsom gruppmoderatorer i slutna och öppna onlinemiljöer, särskilt när det gäller stora grupper, också bidra till att förhindra spridning av olagligt innehåll online i enlighet med tillämplig lagstiftning. När det är nödvändigt att involvera leverantörer av informationssamhällets tjänster, inbegripet leverantörer av förmedlingstjänster, bör dessutom varje begäran eller föreläggande om sådan medverkan som en allmän regel riktas till den specifika leverantör som har teknisk och operativ förmåga att agera mot specifika delar av olagligt innehåll, i syfte att förebygga och minimera eventuella negativa effekter på åtkomsten till och tillgängligheten av information som inte räknas som olagligt innehåll. Följaktligen bör leverantörerna agera där de är bäst lämpade att göra det.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Sedan 2000 har ny teknik utvecklats som förbättrar tillgängligheten, effektiviteten, hastigheten, tillförlitligheten, kapaciteten och säkerheten för system som används för överföring och lagring av data online, vilket har lett till ett alltmer komplext ekosystem online. I detta avseende bör det erinras om att tjänsteleverantörer som upprättar och underlättar den underliggande logiska arkitekturen och ett väl fungerande internet, inbegripet tekniska hjälpfunktioner, också kan omfattas av de undantag från ansvar som fastställs i denna förordning, i den mån deras tjänster klassificeras som tjänster för enbart vidarebefordran (”mere conduit”), cachningstjänster eller värdtjänster. Sådana tjänster omfattar, alltefter omständigheterna, trådlösa lokala nät, DNS-tjänster, toppdomänregister, certifieringsmyndigheter som utfärdar digitala certifikat eller innehållsleveransnätverk som möjliggör eller förbättrar funktionerna för andra leverantörer av förmedlingstjänster. På samma sätt har tjänster som används för kommunikationsändamål och de tekniska leveranssätten också utvecklats avsevärt, vilket har gett upphov till onlinetjänster såsom ip-telefoni, meddelandetjänster och webbaserade e-posttjänster, där kommunikationen levereras via en internetanslutningstjänst. Även dessa tjänster kan omfattas av undantagen från ansvar, i den mån de räknas som tjänster för enbart vidarebefordran (”mere conduit”), cachningstjänster eller värdtjänster.
(27)  Sedan 2000 har ny teknik utvecklats som förbättrar tillgängligheten, effektiviteten, hastigheten, tillförlitligheten, kapaciteten och säkerheten för system som används för överföring och lagring av data online, vilket har lett till ett alltmer komplext ekosystem online. I detta avseende bör det erinras om att tjänsteleverantörer som upprättar och underlättar den underliggande logiska arkitekturen och ett väl fungerande internet, inbegripet tekniska hjälpfunktioner, också kan omfattas av de undantag från ansvar som fastställs i denna förordning, i den mån deras tjänster klassificeras som tjänster för enbart vidarebefordran (”mere conduit”), cachningstjänster eller värdtjänster. Sådana tjänster omfattar, alltefter omständigheterna, bland annat trådlösa lokala nät, DNS-tjänster, toppdomänregister, certifieringsmyndigheter som utfärdar digitala certifikat, virtuella privata nätverk, molninfrastrukturtjänster eller innehållsleveransnätverk som möjliggör eller förbättrar funktionerna för andra leverantörer av förmedlingstjänster. På samma sätt har tjänster som används för kommunikationsändamål och de tekniska leveranssätten också utvecklats avsevärt, vilket har gett upphov till onlinetjänster såsom ip-telefoni, meddelandetjänster och webbaserade e-posttjänster, där kommunikationen levereras via en internetanslutningstjänst. Även dessa tjänster kan omfattas av undantagen från ansvar, i den mån de räknas som tjänster för enbart vidarebefordran (”mere conduit”), cachningstjänster eller värdtjänster.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
(27a)  En och samma webbsida eller webbplats kan innehålla delar som klassificeras olika mellan tjänster för enbart vidarebefordran (”mere conduit”), cachningstjänster eller värdtjänster, och reglerna för undantag från ansvar bör gälla för var och en av dessa. En sökmotor skulle till exempel kunna fungera enbart som en cachningstjänst när det gäller information som ingår i resultaten av en förfrågan. Inslag som visas bredvid dessa resultat, t.ex. onlinereklam, skulle dock fortfarande kvalificeras som en värdtjänst.
Ändringar 25 och 517/rev
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  Leverantörer av förmedlingstjänster bör inte omfattas av en övervakningsskyldighet när det gäller skyldigheter av allmän karaktär. Detta gäller inte övervakningsskyldigheter i ett särskilt fall och påverkar i synnerhet inte förelägganden från nationella myndigheter i enlighet med nationell rätt, i enlighet med de villkor som fastställs i denna förordning. Ingenting i denna förordning bör tolkas som ett åläggande av en allmän övervakningsskyldighet eller aktiv undersökningsplikt eller som en allmän skyldighet för leverantörer att vidta proaktiva åtgärder mot olagligt innehåll.
(28)  Leverantörer av förmedlingstjänster bör inte omfattas av en övervakningsskyldighet, varken enligt gällande bestämmelser eller på grund av sin karaktär, när det gäller skyldigheter av allmän karaktär. Detta gäller inte specifika och korrekt identifierade övervakningsskyldigheter i ett särskilt fall, när de fastställs i unionsakter, och påverkar i synnerhet inte förelägganden från nationella myndigheter i enlighet med nationell rätt som genomför unionens rättsakter, i enlighet med de villkor som fastställs i denna förordning och annan unionsrätt som anses vara lex specialis. Ingenting i denna förordning bör tolkas som ett åläggande av en allmän övervakningsskyldighet eller aktiv undersökningsplikt eller som en allmän skyldighet för leverantörer att vidta proaktiva åtgärder mot olagligt innehåll. Medlemsstaterna bör inte heller hindra leverantörer av förmedlingstjänster från att erbjuda totalsträckskrypterade tjänster. Tillämpning av effektiv totalsträckskryptering på data är avgörande för förtroendet för och säkerheten på internet och förhindrar effektivt obehörig åtkomst av tredje parter. Dessutom bör medlemsstaterna, för att säkerställa verklig digital integritet, inte ålägga leverantörer av förmedlingstjänster någon allmän skyldighet att begränsa anonym användning av sina tjänster. I enlighet med principen om uppgiftsminimering och i syfte att förhindra obehörigt röjande, identitetsstöld och andra former av missbruk av personuppgifter bör mottagarna ha rätten att använda och betala för tjänster anonymt när rimliga ansträngningar kan göra detta möjligt. Detta bör gälla utan att det påverkar skyldigheterna i unionsrätten om skydd av personuppgifter. Leverantörer kan möjliggöra anonym användning av sina tjänster genom att avstå från att samla in personuppgifter om mottagarna och deras förehavanden på internet och genom att inte hindra mottagarna från att använda anonymiserande nätverk för att få tillgång till tjänsten. Anonym betalning kan ske exempelvis genom kontant betalning, användning av kontant betalda värdebevis eller förbetalda betalningsinstrument.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  Beroende på varje medlemsstats rättssystem och det aktuella rättsområdet kan nationella rättsliga eller administrativa myndigheter förelägga leverantörer av förmedlingstjänster att agera mot vissa specifika delar av olagligt innehåll eller att tillhandahålla viss specifik information. De nationella lagar som ligger till grund för utfärdandet av sådana förelägganden skiljer sig åt avsevärt, och dessa förelägganden behandlas allt oftare i gränsöverskridande situationer. För att säkerställa att dessa förelägganden kan uppfyllas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, så att de berörda offentliga myndigheterna kan utföra sina uppgifter och leverantörerna inte utsätts för oproportionerliga bördor, utan att otillbörligt påverka tredje mans rättigheter och legitima intressen, är det nödvändigt att fastställa vissa villkor som dessa förelägganden bör uppfylla och vissa kompletterande krav avseende behandlingen av dessa förelägganden.
(29)  Beroende på varje medlemsstats rättssystem och det aktuella rättsområdet kan nationella rättsliga eller administrativa myndigheter förelägga leverantörer av förmedlingstjänster att agera mot vissa specifika delar av olagligt innehåll eller att tillhandahålla viss specifik information. De nationella lagar som överensstämmer med unionsrätten, inbegripet stadgan, ligger till grund för utfärdandet av sådana förelägganden skiljer sig åt avsevärt, och dessa förelägganden behandlas allt oftare i gränsöverskridande situationer. För att säkerställa att dessa förelägganden kan uppfyllas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, så att de berörda offentliga myndigheterna kan utföra sina uppgifter och leverantörerna inte utsätts för oproportionerliga bördor, utan att otillbörligt påverka tredje mans rättigheter och legitima intressen, är det nödvändigt att fastställa vissa villkor som dessa förelägganden bör uppfylla och vissa kompletterande krav avseende effektiv behandling av dessa förelägganden.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  Förelägganden om att agera mot olagligt innehåll eller om att tillhandahålla information bör utfärdas i enlighet med unionsrätten, särskilt förordning (EU) 2016/679 och förbudet mot en allmän skyldighet att övervaka information eller att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet enligt denna förordning. De villkor och krav som fastställs i denna förordning och som är tillämpliga på förelägganden om att agera mot olagligt innehåll påverkar inte andra unionsakter som föreskriver liknande system för att agera mot särskilda typer av olagligt innehåll, såsom förordning (EU) .../… [förslaget till förordning om spridning av terrorisminnehåll online], eller förordning (EU) 2017/2394 som ger särskilda befogenheter att beordra tillhandahållande av information till medlemsstaternas tillsynsmyndigheter för konsumentskyddslagstiftning, medan de villkor och krav som gäller för informationsförelägganden inte påverkar andra unionsakter som föreskriver liknande relevanta regler för specifika sektorer. Dessa villkor och krav bör inte påverka bestämmelserna om lagring och bevarande enligt tillämplig nationell rätt, i överensstämmelse med unionsrätten och de brottsbekämpande myndigheternas begäranden om konfidentiell behandling i anknytning till undanhållande av information.
(30)  Förelägganden om att agera mot olagligt innehåll eller om att tillhandahålla information bör utfärdas i enlighet med unionsrätten, inbegripet stadgan, särskilt förordning (EU) 2016/679 och förbudet mot en allmän skyldighet att övervaka information eller att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet enligt denna förordning. De villkor och krav som fastställs i denna förordning och som är tillämpliga på förelägganden om att agera mot olagligt innehåll påverkar inte andra unionsakter som föreskriver liknande system för att agera mot särskilda typer av olagligt innehåll, såsom förordning (EU) 2021/784 om spridning av terrorisminnehåll online, eller förordning (EU) 2017/2394 som ger särskilda befogenheter att beordra tillhandahållande av information till medlemsstaternas tillsynsmyndigheter för konsumentskyddslagstiftning, medan de villkor och krav som gäller för informationsförelägganden inte påverkar andra unionsakter som föreskriver liknande relevanta regler för specifika sektorer. Dessa villkor och krav bör inte påverka bestämmelserna om lagring och bevarande enligt tillämplig nationell rätt, i överensstämmelse med unionsrätten och de brottsbekämpande myndigheternas begäranden om konfidentiell behandling i anknytning till undanhållande av information.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Det territoriella tillämpningsområdet för sådana förelägganden om att agera mot olagligt innehåll bör fastställas tydligt på grundval av tillämplig unionsrätt eller nationell rätt som möjliggör utfärdandet av föreläggandet och bör inte gå utöver vad som är strikt nödvändigt för att uppnå dess mål. I detta avseende bör den nationella rättsliga eller administrativa myndighet som utfärdar föreläggandet göra en avvägning mellan det mål som föreläggandet syftar till att uppnå, i enlighet med den rättsliga grund som gör det möjligt att utfärda föreläggandet, och de rättigheter och berättigade intressen som tillkommer alla tredje parter som kan påverkas av föreläggandet, särskilt deras grundläggande rättigheter enligt stadgan. Om det föreläggande som hänvisar till den särskilda informationen kan få verkningar utanför territoriet för den berörda myndighetens medlemsstat bör myndigheten dessutom bedöma huruvida den berörda informationen sannolikt kan utgöra olagligt innehåll i andra berörda medlemsstater och, i förekommande fall, beakta relevanta bestämmelser i unionsrätten eller internationell rätt samt principen om internationell hövlighet.
(31)  Det territoriella tillämpningsområdet för sådana förelägganden om att agera mot olagligt innehåll bör fastställas tydligt på grundval av tillämplig unionsrätt eller nationell rätt, i överensstämmelse med unionsrätten, inbegripet direktiv 2000/31/EG och stadgan, och möjliggör utfärdandet av föreläggandet och bör inte gå utöver vad som är strikt nödvändigt för att uppnå dess mål. I detta avseende bör den nationella rättsliga eller administrativa myndighet som utfärdar föreläggandet göra en avvägning mellan det mål som föreläggandet syftar till att uppnå, i enlighet med den rättsliga grund som gör det möjligt att utfärda föreläggandet, och de rättigheter och berättigade intressen som tillkommer alla tredje parter som kan påverkas av föreläggandet, särskilt deras grundläggande rättigheter enligt stadgan. Om det föreläggande som hänvisar till den särskilda informationen kan få verkningar utanför territoriet för den berörda myndighetens medlemsstat bör myndigheten undantagsvis bedöma huruvida den berörda informationen sannolikt kan utgöra olagligt innehåll i andra berörda medlemsstater och, i förekommande fall, beakta relevanta bestämmelser i unionsrätten eller internationell rätt samt principen om internationell hövlighet.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  Föreläggandena om att tillhandahålla information som regleras i denna förordning avser framtagande av specifik information om enskilda mottagare av den berörda förmedlingstjänsten som identifieras i dessa förelägganden, i syfte att avgöra om tjänstemottagarna följer tillämpliga unionsregler eller nationella regler. Därför bör förelägganden om information om en grupp tjänstemottagare som inte är särskilt identifierade, inbegripet föreläggande om tillhandahållande av aggregerad information som krävs för statistiska ändamål eller evidensbaserat beslutsfattande, inte påverkas av bestämmelserna om tillhandahållande av information i denna förordning.
(32)  Föreläggandena om att tillhandahålla information som regleras i denna förordning avser framtagande av specifik information om enskilda mottagare av den berörda förmedlingstjänsten som identifieras i dessa förelägganden, i syfte att avgöra om tjänstemottagarna följer tillämpliga unionsregler eller nationella regler. Därför bör förelägganden om information om en grupp tjänstemottagare som inte är särskilt identifierade, inbegripet föreläggande om tillhandahållande av aggregerad information som krävs för statistiska ändamål eller evidensbaserat beslutsfattande, inte påverkas av bestämmelserna om tillhandahållande av information i denna förordning. Medlemsstaterna bör säkerställa ett fullständigt genomförande av unionens rättsliga ram om konfidentialitet vid kommunikation och digital integritet samt om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som fastställs i direktiv (EU) 2016/680. Medlemsstaterna bör framför allt respektera enskilda personers och journalisters rättigheter och avstå från att söka information som skulle kunna skada mediefriheten eller yttrandefriheten.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Förelägganden om att agera mot olagligt innehåll och om att tillhandahålla information omfattas av de regler som säkerställer behörigheten för den medlemsstat där den mottagande tjänsteleverantören är etablerad och som föreskriver eventuella undantag från denna behörighet i vissa fall, enligt artikel 3 i direktiv 2000/31/EG, endast om villkoren i den artikeln är uppfyllda. Mot bakgrund av att dessa förelägganden är kopplade till särskilda delar av olagligt innehåll respektive olaglig information, innebär de inte någon principiell inskränkning av friheten för leverantörer av förmedlingstjänster att tillhandahålla sina tjänster över gränserna när de riktar sig till leverantörer som är etablerade i en annan medlemsstat. Bestämmelserna i artikel 3 i direktiv 2000/31/EG, inbegripet reglerna om behovet av att motivera åtgärder som avviker från behörigheten för den medlemsstat där tjänsteleverantören är etablerad på vissa angivna grunder och om anmälan av sådana åtgärder, är därför inte tillämpliga på dessa förelägganden.
(33)  Förelägganden om att agera mot olagligt innehåll och om att tillhandahålla information omfattas av de regler som säkerställer behörigheten för den medlemsstat där den mottagande tjänsteleverantören är etablerad och som föreskriver eventuella undantag från denna behörighet i vissa fall, enligt artikel 3 i direktiv 2000/31/EG, endast om villkoren i den artikeln är uppfyllda. Mot bakgrund av att dessa förelägganden är kopplade till särskilda delar av olagligt innehåll respektive olaglig information enligt definitionen i unionsrätten eller nationell rätt, i enlighet med unionsrätten, bör de inte innebära någon principiell inskränkning av friheten för leverantörer av förmedlingstjänster att tillhandahålla sina tjänster över gränserna när de riktar sig till leverantörer som är etablerade i en annan medlemsstat. Den behöriga myndigheten bör översända förelägganden om att agera mot olagligt innehåll och informera den berörda adressaten direkt på ett elektroniskt sätt som gör det möjligt att få en skriftlig uppteckning och som ger förutsättningar för värdtjänstleverantören att fastställa att ordern är autentisk – även att datum och tidpunkt för sändandet och mottagandet av ordern är korrekt – såsom genom säkrad e-post, säkrade plattformar eller andra säkra kanaler, även sådana som tillhandahålls av tjänsteleverantören, i enlighet med reglerna om skydd av personuppgifter. Detta krav bör särskilt uppfyllas genom användning av en kvalificerad elektronisk tjänst för rekommenderad leverans i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014. Denna förordning bör inte påverka bestämmelserna om ömsesidigt erkännande och verkställighet av domar, nämligen rätten att vägra erkännande och verkställighet av ett föreläggande om att agera mot olagligt innehåll, särskilt när ett sådant föreläggande strider mot rättsordningen i den medlemsstat där erkännande eller verkställighet begärs.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 33a (nytt)
(33a)  Denna förordning bör inte hindra de relevanta nationella rättsliga eller administrativa myndigheterna på grundval av tillämplig unionsrätt eller nationell rätt, i överensstämmelse med unionsrätten, att utfärda ett föreläggande om att återställa innehåll, om sådant innehåll har överensstämt med villkoren för leverantören av förmedlingstjänsten, men av tjänsteleverantören felaktigt har betraktats som olagligt och avlägsnats.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 33b (nytt)
(33b)  För att säkerställa ett effektivt genomförande av denna förordning bör förelägganden om att agera mot olagligt innehåll och att tillhandahålla information vara förenliga med unionsrätten, inbegripet stadgan. Kommissionen bör vidta effektiva åtgärder som svar på överträdelser av unionsrätten genom överträdelseförfaranden.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  För att uppnå målen för denna förordning, och särskilt för att förbättra den inre marknadens funktion och säkerställa en säker och transparent onlinemiljö, är det nödvändigt att fastställa en tydlig och balanserad uppsättning harmoniserade krav på tillbörlig aktsamhet för leverantörer av förmedlingstjänster. Dessa skyldigheter bör särskilt syfta till att garantera olika mål för den offentliga politiken, såsom att skapa säkerhet för och förtroende hos tjänstemottagarna, inbegripet minderåriga och utsatta användare, skydda de relevanta grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan, säkerställa en meningsfull ansvarsskyldighet för dessa leverantörer och ge tjänstemottagare och andra berörda parter egenmakt, samtidigt som den nödvändiga tillsynen från de behöriga myndigheternas sida underlättas.
(34)  För att uppnå målen för denna förordning, och särskilt för att förbättra den inre marknadens funktion och säkerställa en säker och transparent onlinemiljö, är det nödvändigt att fastställa en tydlig, effektiv, förutsägbar och balanserad uppsättning harmoniserade krav på tillbörlig aktsamhet för leverantörer av förmedlingstjänster. Dessa skyldigheter bör särskilt syfta till att garantera olika mål för den offentliga politiken, såsom ett starkt konsumentskydd, säkerhet för och förtroende hos tjänstemottagarna, inbegripet minderåriga och utsatta användare, skydd av de relevanta grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan, meningsfull ansvarsskyldighet för dessa leverantörer och egenmakt åt tjänstemottagare och andra berörda parter, samtidigt som den nödvändiga tillsynen från de behöriga myndigheternas sida underlättas.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 35
(35)  I detta avseende är det viktigt att kraven på tillbörlig aktsamhet anpassas till typen och arten av den berörda förmedlingstjänsten. I denna förordning fastställs därför grundläggande skyldigheter som är tillämpliga på alla leverantörer av förmedlingstjänster samt ytterligare skyldigheter för värdtjänstleverantörer och, mer specifikt, onlineplattformar och mycket stora onlineplattformar. I den mån leverantörer av förmedlingstjänster kan omfattas av dessa olika kategorier med hänsyn till deras tjänsters art och storlek bör de uppfylla alla motsvarande skyldigheter i denna förordning. Dessa harmoniserade krav på tillbörlig aktsamhet, som bör vara rimliga och icke godtyckliga, behövs för att uppnå identifierade allmänintressen, såsom att skydda tjänstemottagarnas legitima intressen, ta itu med olagliga metoder och skydda grundläggande rättigheter online.
(35)  I detta avseende är det viktigt att kraven på tillbörlig aktsamhet anpassas till typen och arten av samt storleken på den berörda förmedlingstjänsten. I denna förordning fastställs därför grundläggande skyldigheter som är tillämpliga på alla leverantörer av förmedlingstjänster samt ytterligare skyldigheter för värdtjänstleverantörer och, mer specifikt, onlineplattformar och mycket stora onlineplattformar. I den mån leverantörer av förmedlingstjänster kan omfattas av dessa olika kategorier med hänsyn till deras tjänsters art och storlek bör de uppfylla alla motsvarande skyldigheter i denna förordning i förhållande till dessa tjänster. Dessa harmoniserade krav på tillbörlig aktsamhet, som bör vara rimliga och icke godtyckliga, behövs för att uppnå identifierade allmänintressen, såsom att skydda tjänstemottagarnas legitima intressen, ta itu med olagliga metoder och skydda grundläggande rättigheter online.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  För att underlätta smidig och effektiv kommunikation i frågor som omfattas av denna förordning bör leverantörer av förmedlingstjänster åläggas att inrätta en enda kontaktpunkt och offentliggöra relevant information om sin kontaktpunkt, inbegripet vilka språk som ska användas i sådan kommunikation. Kontaktpunkten kan också användas av betrodda anmälare och av professionella enheter som står i en särskild relation till leverantören av förmedlingstjänster. Till skillnad från den rättsliga företrädaren bör kontaktpunkten tjäna operativa syften och behöver inte nödvändigtvis ha en fysisk plats.
(36)  För att underlätta smidig och effektiv kommunikation i frågor som omfattas av denna förordning bör leverantörer av förmedlingstjänster åläggas att utse en enda kontaktpunkt och offentliggöra relevant och uppdaterad information om sin kontaktpunkt, inbegripet vilka språk som ska användas i sådan kommunikation. Sådan information bör meddelas samordnaren för digitala tjänster i etableringsmedlemsstaten. Kontaktpunkten kan också användas av betrodda anmälare och av professionella enheter som står i en särskild relation till leverantören av förmedlingstjänster. Denna kontaktpunkt bör kunna vara samma kontaktpunkt som krävs enligt andra unionsakter. Till skillnad från den rättsliga företrädaren bör kontaktpunkten tjäna operativa syften och behöver inte nödvändigtvis ha en fysisk plats.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 36a (nytt)
(36a)  Leverantörer av förmedlingstjänster bör också vara skyldiga att utse en enda kontaktpunkt för tjänstemottagare som möjliggör snabb, direkt och effektiv kommunikation, i synnerhet med lättillgängliga medel såsom telefonnummer, e-postadresser, elektroniska kontaktformulär, dialogrobotar eller snabbmeddelandetjänster. Det bör uttryckligen anges när en användare kommunicerar med dialogrobotar. För att underlätta snabb, direkt och effektiv kommunikation bör tjänstemottagarna inte ställas inför långa telefonmenyer eller dolda kontaktuppgifter. Framför allt bör telefonmenyer alltid innehålla en möjlighet att få tala med en människa. Leverantörer av förmedlingstjänster bör göra det möjligt för tjänstemottagarna att välja ett direkt och effektivt kommunikationssätt som inte enbart förlitar sig på automatiska verktyg. Detta krav bör inte påverka den interna organisationen hos leverantörer av förmedlingstjänster, inbegripet möjligheten att använda tredjepartstjänster för att tillhandahålla detta kommunikationssystem, såsom externa tjänsteleverantörer och teletjänstcentraler.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 37
(37)  Leverantörer av förmedlingstjänster som är etablerade i ett tredjeland och som erbjuder tjänster i unionen bör utse en tillräckligt bemyndigad rättslig företrädare i unionen och tillhandahålla information om sina rättsliga företrädare, så att denna förordning kan övervakas och vid behov dess efterlevnad försäkras effektivt i förhållande till dessa leverantörer. Det bör vara möjligt för den rättsliga företrädaren att även fungera som kontaktpunkt, förutsatt att de relevanta kraven i denna förordning uppfylls.
(37)  Leverantörer av förmedlingstjänster som är etablerade i ett tredjeland och som erbjuder tjänster i unionen bör utse en tillräckligt bemyndigad rättslig företrädare i unionen och tillhandahålla information om sina rättsliga företrädare, så att denna förordning kan övervakas och vid behov dess efterlevnad försäkras effektivt i förhållande till dessa leverantörer. Det bör vara möjligt för den rättsliga företrädaren att även fungera som kontaktpunkt, förutsatt att de relevanta kraven i denna förordning uppfylls. En rättslig företrädare bör kunna agera på uppdrag av fler än en leverantör av förmedlingstjänster, i enlighet med nationell rätt, förutsatt att sådana leverantörer betecknas som mikroföretag, små eller medelstora företag enligt definitionen i rekommendation 2003/361/EG.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  Även om avtalsfriheten för leverantörer av förmedlingstjänster i princip bör respekteras, är det lämpligt att fastställa vissa regler om innehållet i, tillämpningen av och efterlevnaden av dessa leverantörers villkor, i syfte att värna om transparensen, skydda tjänstemottagarna och undvika orättvisa eller godtyckliga resultat.
(38)  Även om avtalsfriheten för leverantörer av förmedlingstjänster i princip bör respekteras, är det lämpligt att fastställa vissa regler om innehållet i, tillämpningen och efterlevnaden av dessa leverantörers villkor, i syfte att värna om grundläggande rättigheter, särskilt yttrande- och informationsfriheten, transparensen och skyddet av tjänstemottagarna, och att undvika diskriminerande, orättvisa eller godtyckliga resultat. Det är särskilt viktigt att se till att villkoren är formulerade på ett tydligt och otvetydigt språk i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Villkoren bör omfatta information om eventuella policyer, förfaranden, åtgärder och verktyg som används för innehållsmoderering, inbegripet algoritmbaserat beslutsfattande, mänsklig granskning samt rätten att upphöra med användningen av tjänsten. Leverantörer av förmedlingstjänster bör också ge tjänstemottagarna en koncis och lättläst sammanfattning av de viktigaste inslagen i villkoren, inklusive tillgängliga rättsmedel, med användning av grafiska element såsom ikoner när så är lämpligt.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 39
(39)  För att säkerställa en lämplig nivå av transparens och ansvarsskyldighet bör leverantörer av förmedlingstjänster, i enlighet med de harmoniserade kraven i denna förordning, årligen rapportera om den innehållsmoderering som de gör, inbegripet de åtgärder som vidtas till följd av tillämpningen och efterlevnaden av deras villkor. För att undvika oproportionerliga bördor bör dessa rapporteringsskyldigheter dock inte gälla för leverantörer som betecknas som mikroföretag eller små företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG40.
(39)  För att säkerställa en lämplig nivå av transparens och ansvarsskyldighet bör leverantörer av förmedlingstjänster, i enlighet med de harmoniserade kraven i denna förordning, i ett standardiserat och maskinläsbart format, utarbeta en årlig rapport om den innehållsmoderering som de gör, inbegripet de åtgärder som vidtas till följd av tillämpningen och efterlevnaden av deras villkor. För att undvika oproportionerliga bördor bör dessa rapporteringsskyldigheter dock inte gälla för leverantörer som betecknas som mikroföretag eller små företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG40 och som inte heller kan betecknas som mycket stora onlineplattformar.
__________________
__________________
40 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
40 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag, EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 39a (nytt)
(39a)  Tjänstemottagare bör kunna fatta och göra fria, självständiga och välgrundade beslut eller val när de använder en tjänst, och leverantörer av förmedlingstjänster får inte använda några medel, inte heller via sitt gränssnitt, för att förvränga eller försvaga detta beslut. Framför allt bör tjänstemottagare ges egenmakt att fatta sådana beslut, bland annat om godkännande och ändringar av villkor, annonsering, integritet och andra inställningar samt rekommendationssystem i interaktionen med förmedlingstjänster. Dock brukar vissa metoder utnyttja kognitiv partiskhet och få tjänstemottagare att köpa varor och tjänster som de inte vill ha eller lämna ut personlig information som de skulle föredra att inte avslöja. Därför bör leverantörer av förmedlingstjänster förbjudas att vilseleda eller ”puffa” tjänstemottagare, och att förvränga eller försvaga tjänstemottagarnas oberoende, beslutsfattande eller val via strukturen, konstruktionen eller funktionen av ett onlinegränssnitt eller en del av detta (mörka mönster). Detta bör omfatta, men inte vara begränsat till, exploaterande konstruktionsval som får mottagaren att agera på ett sätt som gynnar leverantören av förmedlingstjänsten, men som kanske inte ligger i mottagarens intresse, genom att valen presenteras på ett icke-neutralt sätt, bland annat genom att ge ett alternativ för samtycke en mer framträdande plats, upprepade gånger begära eller uppmana mottagaren att fatta ett beslut, såsom att göra förfarandet för att avbryta en tjänst krångligare än att anmäla sig till den. Regler som förhindrar mörka mönster bör dock inte tolkas som att de hindrar leverantörer från att interagera direkt med användarna och erbjuda dem nya eller kompletterande tjänster. Framför allt bör det vara möjligt att inom en rimlig tid kontakta en användare igen, även om användaren hade nekat samtycke för specifika databehandlingsändamål, i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Kommissionen bör ges befogenhet att anta en delegerad akt för att definiera metoder som kan betraktas som mörka mönster.
Ändring 512
Förslag till förordning
Skäl 39b (nytt)
(39b)   För att säkerställa en effektiv och adekvat tillämpning av skyldigheten rörande spårbarhet för företagsanvändare utan att det medför några oproportionerliga bördor bör de leverantörer av förmedlingstjänster som omfattas utföra kontroller för tillbörlig aktsamhet innan deras tjänst används för att kontrollera tillförlitligheten hos den information som tillhandahålls av den berörda företagsanvändaren, i synnerhet genom att använda fritt tillgängliga officiella onlinedatabaser eller onlinegränssnitt, såsom nationella handelsregister, eller genom att begära att den berörda företagsanvändaren tillhandahåller tillförlitliga styrkande handlingar, såsom kopior av identitetshandlingar, bestyrkta bankkontoutdrag, företagscertifikat och handelsregisterintyg. För att uppfylla denna skyldighet får de också använda andra källor som är tillgängliga för användning på distans och som erbjuder en liknande grad av tillförlitlighet.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Värdtjänstleverantörer spelar en särskilt viktig roll när det gäller att bekämpa olagligt innehåll online, eftersom de lagrar information som tillhandahålls av tjänstemottagarna och på deras begäran och ofta ger andra mottagare åtkomst till den informationen, ibland i stor skala. Det är viktigt att alla värdtjänstleverantörer, oavsett deras storlek, inför användarvänliga anmälnings- och åtgärdsmekanismer som underlättar anmälan av specifik information som den anmälande parten anser vara olagligt innehåll till den berörda värdtjänstleverantören (nedan kallat anmälan), enligt vilka leverantören kan besluta huruvida den samtycker till denna bedömning och vill avlägsna innehållet eller göra det oåtkomligt (nedan kallad åtgärd). Förutsatt att kraven på anmälningar är uppfyllda bör det vara möjligt för individer eller enheter att anmäla flera specifika delar med påstått olagligt innehåll genom en enda anmälan. Skyldigheten att införa mekanismer för anmälan och åtgärder bör till exempel gälla för fillagrings- och fildelningstjänster, webbvärdtjänster, reklamservrar och paste bin-tjänster, i den mån de kan betraktas som värdtjänstleverantörer som omfattas av denna förordning.
(40)  Värdtjänstleverantörer spelar en särskilt viktig roll när det gäller att bekämpa olagligt innehåll online, eftersom de lagrar information som tillhandahålls av tjänstemottagarna och på deras begäran och ofta ger andra mottagare åtkomst till den informationen, ibland i stor skala. Det är viktigt att alla värdtjänstleverantörer, oavsett deras storlek, inför lättillgängliga, heltäckande och användarvänliga anmälnings- och åtgärdsmekanismer som underlättar anmälan av specifik information som den anmälande parten anser vara olagligt innehåll till den berörda värdtjänstleverantören (anmälan), enligt vilka leverantören kan fastställa att innehållet i fråga är uppenbart olagligt utan ytterligare prövning av de rättsliga och faktiska omständigheterna av den information som anges i anmälan, och avlägsna innehållet eller göra det oåtkomligt (åtgärd). En sådan mekanism bör inbegripa en tydligt identifierbar rapporteringsmekanism, placerad nära innehållet i fråga, som gör det möjligt att snabbt och enkelt anmäla den information som anses utgöra olagligt innehåll enligt unionsrätten eller nationell rätt. Förutsatt att kraven på anmälningar är uppfyllda bör det vara möjligt för individer eller enheter att anmäla flera specifika delar med påstått olagligt innehåll genom en enda anmälan, så att anmälnings- och åtgärdsmekanismerna fungerar effektivt. Enskilda personer bör alltid kunna göra en anonym anmälan, men dessa anmälningar bör inte ge upphov till faktisk kännedom, utom när det gäller information som anses inbegripa något av de brott som avses i direktiv 2011/93/EU. Skyldigheten att införa mekanismer för anmälan och åtgärder bör till exempel gälla för fillagrings- och fildelningstjänster, webbvärdtjänster, reklamservrar och paste bin-tjänster, i den mån de kan betraktas som värdtjänstleverantörer som omfattas av denna förordning.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 40a (nytt)
(40a)  Anmälningar bör dock riktas till den aktör som har den tekniska och operativa förmågan att agera och det närmaste förhållandet till den tjänstemottagare som tillhandahöll informationen eller innehållet. Sådana värdtjänstleverantörer bör omdirigera sådana anmälningar till den specifika onlineplattformen och informera samordnaren för digitala tjänsterna.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 40b (nytt)
(40b)  Värdtjänstleverantörer bör dessutom sträva efter att agera endast mot den information som anmäls. Om det är tekniskt eller operativt omöjligt att avlägsna enskilda uppgifter eller göra dem oåtkomliga på grund av juridiska eller tekniska skäl, till exempel krypterade fil- och datalagringstjänster samt fil- och datadelningstjänster, bör värdtjänstleverantörer informera tjänstemottagaren om anmälan och vidta åtgärder.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 41
(41)  Bestämmelserna om sådana anmälnings- och åtgärdsmekanismer bör harmoniseras på unionsnivå för att möjliggöra en snabb, aktsam och objektiv behandling av anmälningar på grundval av regler som är enhetliga, transparenta och tydliga och som ger robusta garantier för att skydda alla berörda parters rättigheter och legitima intressen, särskilt deras grundläggande rättigheter som garanteras i stadgan, oavsett i vilken medlemsstat dessa parter är etablerade eller bosatta och vilket rättsområde det gäller. De grundläggande rättigheterna omfattar, allt efter omständigheterna, rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet, rätten till respekt för privatlivet och familjelivet, rätten till skydd av personuppgifter, rätten till icke-diskriminering och tjänstemottagarnas rätt till ett effektivt rättsmedel, näringsfrihet och avtalsfrihet för tjänsteleverantörer, samt rätten till mänsklig värdighet, barnets rättigheter, rätten till skydd av egendom, inbegripet immateriella rättigheter, och rätten till icke-diskriminering för parter som påverkas av olagligt innehåll.
(41)  Bestämmelserna om sådana anmälnings- och åtgärdsmekanismer bör harmoniseras på unionsnivå för att möjliggöra en snabb, aktsam, objektiv, icke godtycklig och icke-diskriminerande behandling av anmälningar på grundval av regler som är enhetliga, transparenta och tydliga och som ger robusta garantier för att skydda alla berörda parters rättigheter och legitima intressen, särskilt deras grundläggande rättigheter som garanteras i stadgan, oavsett i vilken medlemsstat dessa parter är etablerade eller bosatta och vilket rättsområde det gäller. De grundläggande rättigheterna omfattar, allt efter omständigheterna, rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet, rätten till respekt för privatlivet och familjelivet, rätten till skydd av personuppgifter, rätten till icke-diskriminering och tjänstemottagarnas rätt till ett effektivt rättsmedel, näringsfrihet och avtalsfrihet för tjänsteleverantörer, samt rätten till mänsklig värdighet, barnets rättigheter, rätten till skydd av egendom, inbegripet immateriella rättigheter, och rätten till icke-diskriminering för parter som påverkas av olagligt innehåll.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 41a (nytt)
(41a)  Värdtjänstleverantörer bör agera utan onödigt dröjsmål på anmälningar, med beaktande av vilken typ av olagligt innehåll som anmäls och hur brådskande det är att vidta åtgärder. Värdtjänstleverantörer bör utan onödigt dröjsmål informera den person eller enhet som har anmält det specifika innehållet om sitt beslut, efter att de har bestämt om åtgärder ska vidtas med anledning av anmälan eller inte.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 42
(42)  Om en värdtjänstleverantör beslutar att avlägsna eller oåtkomliggöra information som tillhandahållits av en tjänstemottagare, till exempel efter mottagande av en anmälan eller på eget initiativ, inbegripet med hjälp av automatiserade metoder, bör leverantören informera mottagaren om sitt beslut, skälen för sitt beslut och de tillgängliga möjligheterna att få beslutet prövat, med hänsyn till de negativa konsekvenser sådana beslut kan få för tjänstemottagaren, inbegripet för utövandet av dennes grundläggande rätt till yttrandefrihet. Denna skyldighet bör gälla oberoende av skälen till beslutet, särskilt oberoende av om åtgärden har vidtagits på grund av att den anmälda informationen anses utgöra olagligt innehåll eller bedöms vara oförenlig med de tillämpliga villkoren. De tillgängliga medlen för att invända mot värdtjänstleverantörens beslut bör alltid inbegripa rättslig prövning.
(42)  Om en värdtjänstleverantör beslutar att avlägsna, nedgradera eller vidta andra åtgärder mot den information som tillhandahållits av en tjänstemottagare eller göra den oåtkomlig, till exempel efter mottagande av en anmälan eller på eget initiativ, inbegripet med hjälp av automatiserade metoder som har visat sig vara effektiva, proportionerliga och korrekta, bör leverantören på ett tydligt och användarvänligt sätt informera mottagaren om sitt beslut, skälen för sitt beslut och de tillgängliga möjligheterna att få beslutet prövat, med hänsyn till de negativa konsekvenser sådana beslut kan få för tjänstemottagaren, inbegripet för utövandet av dennes grundläggande rätt till yttrandefrihet. Denna skyldighet bör gälla oberoende av skälen till beslutet, särskilt oberoende av om åtgärden har vidtagits på grund av att den anmälda informationen anses utgöra olagligt innehåll eller bedöms vara oförenlig med de tillämpliga villkoren. De tillgängliga medlen för att invända mot värdtjänstleverantörens beslut bör alltid inbegripa rättslig prövning. Skyldigheten bör dock inte gälla i vissa situationer, nämligen när innehållet är vilseledande eller en del av en stor mängd kommersiellt innehåll, eller när en rättslig eller brottsbekämpande myndighet har begärt att mottagaren inte ska informeras på grund av en pågående brottsutredning förrän brottsutredningen har avslutats. Om en värdtjänstleverantör inte har den information som krävs för att underrätta mottagaren på ett varaktigt medium bör den inte vara skyldig att göra det.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 42a (nytt)
(42a)  En värdtjänstleverantör kan i vissa fall, till exempel genom en anmälan från en anmälande part eller genom egna frivilliga åtgärder, få kännedom om information som rör delar av en tjänstemottagares verksamhet, såsom tillhandahållande av vissa typer av olagligt innehåll, som rimligen, med beaktande av alla relevanta omständigheter som onlineplattformen känner till, motiverar misstanken om att mottagaren har begått, kan vara i färd med att begå eller sannolikt kommer att begå ett allvarligt brott som inbegriper ett överhängande hot mot människors liv eller säkerhet, såsom brott som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU1. I sådana fall bör värdtjänstleverantören utan dröjsmål informera de behöriga brottsbekämpande myndigheterna om en sådan misstanke och på deras begäran tillhandahålla all relevant information som den har tillgång till, inbegripet i förekommande fall innehållet i fråga och en förklaring till misstanken och om inte annat anges bör innehållet avlägsnas eller göras oåtkomligt. Den information som anmäls av värdtjänstleverantören bör inte användas för något annat ändamål än för de som har direkt samband med det enskilda allvarliga brott som anmälts. Denna förordning utgör inte rättslig grund för en profilering av tjänstemottagare för att plattformsleverantören av värdtjänster eventuellt ska kunna identifiera brott. När värdtjänstleverantörer informerar brottsbekämpande myndigheter bör de också respektera andra tillämpliga bestämmelser i unionsrätt eller nationell rätt som skyddar individers rättigheter och friheter. För att göra det lättare att anmäla en misstanke om brott bör varje medlemsstat till kommissionen lämna en förteckning över sina behöriga brottsbekämpande eller rättsliga myndigheter.
__________________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi och om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF (EUT L 335, 17.12.2011, s. 1).
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 43a (nytt)
(43a)  För att säkerställa att skyldigheterna endast tillämpas på de leverantörer av förmedlingstjänster för vilka nyttan skulle uppväga bördan för leverantören, bör kommissionen på samma sätt ges befogenhet att bevilja undantag från kraven i kapitel III avsnitt 3, helt eller delvis, för de leverantörer av förmedlingstjänster som inte är vinstdrivande eller som är medelstora företag, men inte uppvisar någon systemrisk med avseende på olagligt innehåll och har en begränsad exponering för olagligt innehåll. Leverantörerna bör lägga fram motiverade skäl till varför de bör beviljas undantag och först skicka sin ansökan till samordnarna för digitala tjänster i etableringslandet för en preliminär bedömning. Kommissionen bör pröva en sådan ansökan med beaktande av en preliminär bedömning som gjorts av samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet. Den preliminära bedömningen bör skickas till kommissionen tillsammans med ansökan. Kommissionen bör övervaka tillämpningen av undantaget och ha rätt att när som helst återkalla ett undantag. Kommissionen bör ha en offentlig förteckning över alla utfärdade undantag och deras villkor.
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 44
(44)  Tjänstemottagarna bör enkelt och effektivt kunna bestrida vissa beslut av onlineplattformar som påverkar dem negativt. Därför bör onlineplattformar åläggas att tillhandahålla interna system för hantering av klagomål som uppfyller vissa villkor som syftar till att säkerställa att systemen är lättillgängliga och leder till snabba och rättvisa resultat. Dessutom bör det ges möjlighet att lösa tvister utanför domstol, även tvister som inte kunnat lösas på ett tillfredsställande sätt genom de interna systemen för hantering av klagomål, av certifierade organ som har det oberoende, de resurser och den sakkunskap som krävs för att de ska kunna utföra sin verksamhet på ett rättvist, snabbt och kostnadseffektivt sätt. Möjligheterna att bestrida beslut från onlineplattformar på detta sätt bör komplettera möjligheten att söka rättslig prövning i enlighet med lagstiftningen i den berörda medlemsstaten, dock utan att påverka denna möjlighet på något sätt.
(44)  Tjänstemottagarna bör enkelt och effektivt kunna bestrida vissa beslut av onlineplattformar som påverkar dem negativt. Detta bör inbegripa beslut av onlineplattformar, som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare, att tillfälligt avbryta tillhandahållandet av sina tjänster till näringsidkare. Därför bör onlineplattformar åläggas att tillhandahålla interna system för hantering av klagomål som uppfyller vissa villkor som syftar till att säkerställa att systemen är lättillgängliga och leder till snabba, icke-diskriminerande, icke godtyckliga och rättvisa resultat, inom tio arbetsdagar, med början den dag då onlineplattformen mottog klagomålet. Dessutom bör det ges möjlighet att i god tro lösa tvister utanför domstol, även tvister som inte kunnat lösas på ett tillfredsställande sätt genom de interna systemen för hantering av klagomål, av certifierade organ som har det oberoende, de resurser och den sakkunskap som krävs för att de ska kunna utföra sin verksamhet på ett rättvist, snabbt och kostnadseffektivt sätt samt inom rimlig tid. Möjligheterna att bestrida beslut från onlineplattformar på detta sätt bör komplettera möjligheten att söka rättslig prövning i enlighet med lagstiftningen i den berörda medlemsstaten, dock utan att påverka denna möjlighet på något sätt.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 46
(46)  Åtgärder mot olagligt innehåll kan vidtas snabbare och mer tillförlitligt om onlineplattformar vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att anmälningar som lämnas in av betrodda anmälare genom de anmälnings- och åtgärdsmekanismer som krävs enligt denna förordning prioriteras, utan att det påverkar kravet att behandla och fatta beslut om alla anmälningar som lämnas in inom ramen för dessa mekanismer på ett snabbt, aktsamt och objektivt sätt. Status som betrodd anmälare bör endast tilldelas enheter, och inte individer, som bland annat har visat att de har särskild sakkunskap och kompetens när det gäller att bekämpa olagligt innehåll, att de företräder kollektiva intressen och att de arbetar aktsamt och objektivt. Sådana enheter kan vara offentliga, till exempel för terrorisminnehåll enheter för anmälan av internetinnehåll vid nationella brottsbekämpande myndigheter eller Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (nedan kallad Europol), eller vara icke-statliga organisationer och halvoffentliga organ, såsom de organisationer som ingår i INHOPE-nätverket för telefonjourer för rapportering av material med sexuella övergrepp mot barn och organisationer som har åtagit sig att anmäla olagliga rasistiska och främlingsfientliga uttryck online. När det gäller immateriella rättigheter kan branschorganisationer och rättighetshavare tilldelas status som betrodda anmälare om de har visat att de uppfyller de tillämpliga villkoren. Bestämmelserna om betrodda anmälare bör inte tolkas så att de hindrar onlineplattformar från att på liknande sätt behandla anmälningar från enheter eller individer som inte har tilldelats status som betrodda anmälare enligt denna förordning eller från att på annat sätt samarbeta med andra enheter, i enlighet med tillämplig lagstiftning, inbegripet denna förordning och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/79443.
(46)  Åtgärder mot olagligt innehåll kan vidtas snabbare och mer tillförlitligt om onlineplattformar vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att anmälningar som lämnas in av betrodda anmälare som agerar inom sitt särskilda expertområde genom de anmälnings- och åtgärdsmekanismer som krävs enligt denna förordning prioriteras och behandlas snabbt, med beaktande av ett korrekt rättsförfarande och utan att det påverkar kravet att behandla och fatta beslut om alla anmälningar som lämnas in inom ramen för dessa mekanismer på ett objektivt sätt. Status som betrodd anmälare bör endast tilldelas enheter för en period av två år, och inte individer, som bland annat har visat att de har särskild sakkunskap och kompetens när det gäller att bekämpa olagligt innehåll, att de företräder kollektiva intressen och att de arbetar aktsamt och objektivt samt har en transparent finansieringsstruktur. Samordnaren för digitala tjänster bör ha rätt att förnya statusen om den berörda betrodda anmälaren fortsätter att uppfylla kraven i denna förordning. Sådana enheter kan vara offentliga, till exempel för terrorisminnehåll enheter för anmälan av internetinnehåll vid nationella brottsbekämpande myndigheter eller Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (nedan kallad Europol), eller vara icke-statliga organisationer, konsumentorganisationer och halvoffentliga organ, såsom de organisationer som ingår i INHOPE-nätverket för telefonjourer för rapportering av material med sexuella övergrepp mot barn och organisationer som har åtagit sig att anmäla olagliga rasistiska och främlingsfientliga uttryck online. Betrodda anmälare bör offentliggöra lättbegripliga och detaljerade rapporter om anmälningar som lämnats in i enlighet med artikel 14. Dessa rapporter bör innehålla information om till exempel anmälningar som kategoriseras av värdtjänstleverantörens enhet, den typ av innehåll som anmälts, de rättsliga bestämmelser som det anmälda innehållet påstås ha överträtt och de åtgärder som leverantören vidtagit. Rapporterna bör också innehålla information om eventuella intressekonflikter och finansieringskällor samt om det förfarande som den betrodda anmälaren har infört för att behålla sitt oberoende. När det gäller immateriella rättigheter kan branschorganisationer och rättighetshavare tilldelas status som betrodda anmälare om de har visat att de uppfyller de tillämpliga villkoren samt respekterar undantag och begränsningar för immateriella rättigheter. Bestämmelserna om betrodda anmälare bör inte tolkas så att de hindrar onlineplattformar från att på liknande sätt behandla anmälningar från enheter eller individer som inte har tilldelats status som betrodda anmälare enligt denna förordning eller från att på annat sätt samarbeta med andra enheter, i enlighet med tillämplig lagstiftning, inbegripet denna förordning och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/79443. För att en betrodd anmälares status inte ska missbrukas bör det vara möjligt att upphäva statusen om en samordnare för digitala tjänster i etableringslandet har inlett en utredning som bygger på legitima skäl. Statusen bör inte upphävas längre än den tid som behövs för att genomföra utredningen och bör bibehållas om samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet kommer till slutsatsen att enheten i fråga fortfarande kan betraktas som en betrodd anmälare.
__________________
__________________
43 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF, EUT L 135, 24.5.2016, s. 53
43 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF, EUT L 135, 24.5.2016, s. 53
Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 46a (nytt)
(46a)  En strikt tillämpning av universell design på alla nya tekniker och tjänster bör säkerställa fullständig, lika och obegränsad tillgång för alla potentiella konsumenter, däribland personer med funktionsnedsättning, på ett sätt som till fullo tar hänsyn till deras medfödda värdighet och mångfald. Det är viktigt att säkerställa att leverantörer av onlineplattformar som erbjuder tjänster i unionen utformar och tillhandahåller dessa tjänster i enlighet med tillgänglighetskraven i direktiv (EU) 2019/882. Framför allt bör leverantörer av onlineplattformar säkerställa att den information och de formulär som tillhandahålls, och de förfaranden som finns görs tillgängliga på ett sådant sätt att de är lätta att hitta, lätta att förstå och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)  Missbruk av onlineplattformars tjänster genom att ofta tillhandahålla uppenbart olagligt innehåll eller genom att ofta lämna in uppenbart ogrundade anmälningar eller klagomål inom ramen för de mekanismer respektive system som inrättas genom denna förordning, undergräver förtroendet och skadar de berörda parternas rättigheter och legitima intressen. Det finns därför ett behov av att införa lämpliga och proportionerliga skyddsåtgärder mot sådant missbruk. Information bör betraktas som uppenbart olagligt innehåll och anmälningar eller klagomål bör betraktas som uppenbart ogrundade om det är uppenbart för en lekman, utan någon ingående analys, att innehållet är olagligt respektive att anmälningarna eller klagomålen är ogrundade. Under särskilda omständigheter bör onlineplattformar tillfälligt avbryta sin relevanta verksamhet med avseende på den person som ägnar sig åt oegentligt beteende. Detta påverkar inte onlineplattformars frihet att fastställa sina villkor och införa strängare åtgärder när det gäller uppenbart olagligt innehåll i anknytning till allvarliga brott. Av transparensskäl bör denna möjlighet anges tydligt och tillräckligt detaljerat i onlineplattformarnas villkor. Onlineplattformarnas beslut i detta avseende bör alltid kunna prövas och de bör stå under tillsyn av den behöriga samordnaren för digitala tjänster. Bestämmelserna om missbruk i denna förordning bör inte hindra onlineplattformar från att vidta andra åtgärder för att ta itu med tillhandahållande av olagligt innehåll från tjänstemottagarnas sida eller annat missbruk av deras tjänster, i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Dessa bestämmelser påverkar inte en eventuell möjlighet att hålla personer inblandade i missbruk ansvariga, inbegripet för skador, som föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt.
(47)  Missbruk av onlineplattformars tjänster genom att ofta tillhandahålla olagligt innehåll eller genom att ofta lämna in uppenbart ogrundade anmälningar eller klagomål inom ramen för de mekanismer respektive system som inrättas genom denna förordning, undergräver förtroendet och skadar de berörda parternas rättigheter och legitima intressen. Det finns därför ett behov av att införa lämpliga, proportionerliga och effektiva skyddsåtgärder mot sådant missbruk. Missbruk av onlineplattformars tjänster skulle kunna fastställas på grundval av olagligt innehåll som ofta tillhandahålls om det är tydligt att detta innehåll är olagligt utan att en detaljerad rättslig eller faktabaserad analys behöver göras. Anmälningar eller klagomål bör betraktas som uppenbart ogrundade om det är uppenbart för en lekman, utan någon ingående analys, att innehållet är olagligt respektive att anmälningarna eller klagomålen är ogrundade. Under särskilda omständigheter bör onlineplattformar ha rätt att tillfälligt eller, i ett begränsat antal situationer, permanent avbryta sin relevanta verksamhet med avseende på den person som ägnar sig åt oegentligt beteende. Detta påverkar inte onlineplattformars frihet att fastställa sina villkor och införa strängare åtgärder när det gäller olagligt innehåll i anknytning till allvarliga brott. Av transparensskäl bör denna möjlighet anges tydligt och tillräckligt detaljerat i onlineplattformarnas villkor. Onlineplattformarnas beslut i detta avseende bör alltid kunna prövas och de bör stå under tillsyn av den behöriga samordnaren för digitala tjänster. Bestämmelserna om missbruk i denna förordning bör inte hindra onlineplattformar från att vidta andra åtgärder för att ta itu med tillhandahållande av olagligt innehåll från tjänstemottagarnas sida eller annat missbruk av deras tjänster, i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Dessa bestämmelser påverkar inte en eventuell möjlighet att hålla personer inblandade i missbruk ansvariga, inbegripet för skador, som föreskrivs i unionsrätten eller nationell rätt.
Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 48
(48)  En onlineplattform kan i vissa fall, till exempel genom en anmälan från en anmälande part eller genom egna frivilliga åtgärder, få kännedom om information om delar av en tjänstemottagares verksamhet, såsom tillhandahållande av vissa typer av olagligt innehåll, som rimligen, med beaktande av alla relevanta omständigheter som onlineplattformen känner till, motiverar misstanken om att mottagaren har begått, kan vara i färd med att begå eller sannolikt kommer att begå ett allvarligt brott som inbegriper ett hot mot människors liv eller säkerhet, såsom brott som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU. I sådana fall bör onlineplattformen utan dröjsmål informera de behöriga brottsbekämpande myndigheterna om en sådan misstanke och tillhandahålla all relevant information som den har tillgång till, inbegripet i förekommande fall innehållet i fråga och en förklaring till misstanken. Denna förordning utgör inte rättslig grund för en profilering av tjänstemottagare i syfte att onlineplattformar eventuellt ska kunna identifiera brott. När onlineplattformar informerar brottsbekämpande myndigheter bör de också respektera andra tillämpliga bestämmelser i unionsrätt eller nationell rätt som skyddar individers rättigheter och friheter.
utgår
___________
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi och om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF, EUT L 335, 17.12.2011, s. 1.
Ändring 54
Förslag till förordning
Skäl 49
(49)  För att bidra till en säker, tillförlitlig och öppen onlinemiljö för konsumenter, liksom för andra berörda parter såsom konkurrerande näringsidkare och innehavare av immateriella rättigheter, och för att avskräcka näringsidkare från att sälja produkter eller tjänster i strid med tillämpliga regler, bör onlineplattformar som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare säkerställa att sådana näringsidkare är spårbara. Näringsidkaren bör därför vara skyldig att tillhandahålla viss väsentlig information till onlineplattformen, bland annat för att dela information om produkter eller erbjuda produkter. Detta krav bör också vara tillämpligt på näringsidkare som delar information om produkter eller tjänster för varumärkens räkning, på grundval av underliggande avtal. Dessa onlineplattformar bör lagra all information på ett säkert sätt under en rimlig tidsperiod som inte överskrider vad som är nödvändigt, så att offentliga myndigheter och privata parter med ett berättigat intresse kan få tillgång till den i enlighet med tillämplig lagstiftning, däribland lagstiftning om skydd av personuppgifter, inbegripet genom de förelägganden om tillhandahållande av information som avses i denna förordning.
(49)  För att bidra till en säker, tillförlitlig och öppen onlinemiljö för konsumenter, liksom för andra berörda parter såsom konkurrerande näringsidkare och innehavare av immateriella rättigheter, och för att avskräcka näringsidkare från att sälja produkter eller tjänster i strid med tillämpliga regler, bör onlineplattformar som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare få ytterligare information om näringsidkaren samt om de produkter och tjänster som de avser att erbjuda på plattformen. Onlineplattformen bör därför vara skyldig att inhämta uppgifter om den ekonomiska aktörens namn, telefonnummer och e-postadress och om vilken typ av produkt eller tjänst som näringsidkaren avser att erbjuda på onlineplattformen. Innan operatören av onlineplattformen erbjuder sina tjänster till näringsidkaren bör operatören göra sitt bästa för att bedöma om den information som näringsidkaren tillhandahåller är tillförlitlig. Dessutom bör plattformen vidta lämpliga åtgärder, såsom stickprovskontroller om tillämpligt, för att identifiera och förhindra att olagligt innehåll visas på deras gränssnitt. Fullgörandet av skyldigheterna i fråga om spårbarhet av näringsidkare, produkter och tjänster bör göra det lättare för de plattformar som låter konsumenter ingå distansavtal att uppfylla kravet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU att informera konsumenterna om deras avtalsparts identitet samt de krav som fastställs i förordning (EU) nr 1215/2012 vad gäller den medlemsstat där konsumenterna kan utöva sina konsumenträttigheter. Kravet att tillhandahålla väsentlig information bör också vara tillämpligt på näringsidkare som delar information om produkter eller tjänster för varumärkens räkning, på grundval av underliggande avtal. Dessa plattformar bör lagra all information på ett säkert sätt under en rimlig tidsperiod som inte överskrider vad som är nödvändigt och högst sex månader efter att relationen med näringsidkaren har avslutats, så att offentliga myndigheter och privata parter med ett direkt berättigat intresse kan få tillgång till den i enlighet med tillämplig lagstiftning, däribland lagstiftning om skydd av personuppgifter, inbegripet genom de förelägganden om tillhandahållande av information som avses i denna förordning.
Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 50
(50)  För att säkerställa en effektiv och adekvat tillämpning av denna skyldighet utan att det medför några oproportionerliga bördor bör de onlineplattformar som omfattas göra rimliga ansträngningar för att kontrollera tillförlitligheten hos den information som tillhandahålls av de berörda näringsidkarna, särskilt genom att använda fritt tillgängliga officiella onlinedatabaser och onlinegränssnitt, såsom nationella handelsregister och systemet för utbyte av information om mervärdesskatt45, eller genom att begära att de berörda näringsidkarna tillhandahåller tillförlitliga styrkande handlingar, såsom kopior av identitetshandlingar, bestyrkta bankkontoutdrag, företagscertifikat och handelsregisterintyg. För att uppfylla denna skyldighet får de också använda andra källor som är tillgängliga för användning på distans och som erbjuder en liknande grad av tillförlitlighet. De onlineplattformar som omfattas bör dock inte vara skyldiga att genomföra onödigt utförliga eller kostsamma undersökningar online eller utföra kontroller på plats. Det bör inte heller antas att de onlineplattformar som har gjort de rimliga ansträngningar som krävs enligt denna förordning garanterar att informationen till konsumenter eller andra berörda parter är tillförlitlig. Sådana onlineplattformar bör också utforma och organisera sitt onlinegränssnitt på ett sätt som gör det möjligt för näringsidkare att fullgöra sina skyldigheter enligt unionsrätten, särskilt de krav som anges i artiklarna 6 och 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU46, artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG47 och artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG48.
(50)  För att säkerställa en effektiv och adekvat tillämpning av denna skyldighet utan att det medför några oproportionerliga bördor bör de onlineplattformar som omfattas, innan de låter produkten eller tjänsterna visas på sin plattform, göra rimliga ansträngningar för att bedöma tillförlitligheten hos den information som tillhandahålls av de berörda näringsidkarna, särskilt genom att använda fritt tillgängliga officiella onlinedatabaser och onlinegränssnitt, såsom nationella handelsregister och systemet för utbyte av information om mervärdesskatt45, eller genom att begära att de berörda näringsidkarna tillhandahåller tillförlitliga styrkande handlingar, såsom kopior av identitetshandlingar, bestyrkta bankkontoutdrag, företagscertifikat och handelsregisterintyg. För att uppfylla denna skyldighet får de också använda andra källor som är tillgängliga för användning på distans och som erbjuder en liknande grad av tillförlitlighet. De onlineplattformar som omfattas bör dock inte vara skyldiga att genomföra onödigt utförliga eller kostsamma undersökningar online eller utföra kontroller på plats. Det bör inte heller antas att de onlineplattformar som har gjort de största ansträngningar som krävs enligt denna förordning garanterar att informationen till konsumenter eller andra berörda parter är tillförlitlig. Sådana onlineplattformar bör också utforma och organisera sitt onlinegränssnitt på ett användarvänligt sätt som gör det möjligt för näringsidkare att fullgöra sina skyldigheter enligt unionsrätten, särskilt de krav som anges i artiklarna 6 och 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU46, artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG47 och artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG48.
__________________
__________________
45 https://ec.europa.eu/taxation_customs/vies/vieshome.do?selectedLanguage=sv
45 https://ec.europa.eu/taxation_customs/vies/vieshome.do?selectedLanguage=sv
46 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).
46 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).
47 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).
47 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).
48 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (EUT L 80, 18.3.1998, s. 27).
48 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (EUT L 80, 18.3.1998, s. 27).
Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 50a (nytt)
(50a)  Onlineplattformar som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare bör visa att de gör sitt bästa för att förhindra att näringsidkare sprider olagliga produkter och tjänster, i enlighet med principen om att undvika allmän övervakning. De onlineplattformar som omfattas bör informera mottagarna då den tjänst eller produkt som en mottagare har förvärvat genom deras tjänster är olaglig.
Ändringar 57 och 498
Förslag till förordning
Skäl 52
(52)  Onlinereklam spelar en viktig roll i onlinemiljön, bland annat när det gäller tillhandahållandet av onlineplattformarnas tjänster. Onlinereklam kan dock bidra till betydande risker, från reklam som i sig utgör olagligt innehåll till att bidra till ekonomiska incitament för publicering eller utbredning av olagligt eller på andra sätt skadligt innehåll och agerande på nätet, eller diskriminerande visning av reklam som påverkar medborgarnas lika behandling och möjligheter. Utöver de krav som följer av artikel 6 i direktiv 2000/31/EG bör onlineplattformar därför vara skyldiga att se till att tjänstemottagarna har viss individualiserad information som behövs för att förstå när och för vems räkning reklamen visas. Dessutom bör tjänstemottagarna ha information om de viktigaste parametrar som används för att fastställa att specifik reklam ska visas för dem, med meningsfulla beskrivningar av den logik som används för detta ändamål, inbegripet när detta grundar sig på profilering. Kraven i denna förordning om tillhandahållande av information om reklam påverkar inte tillämpningen av relevanta bestämmelser i förordning (EU) 2016/679, särskilt de som rör rätten att göra invändningar, automatiserat individuellt beslutsfattande, inbegripet profilering, och särskilt behovet av att inhämta den registrerades samtycke innan personuppgifter behandlas för riktad reklam. Kraven i denna förordning påverkar inte heller tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2002/58/EG, särskilt bestämmelserna om lagring av information i terminalutrustning och tillgång till information som lagras där.
(52)  Onlinereklam spelar en viktig roll i onlinemiljön, bland annat när det gäller tillhandahållandet av onlineplattformarnas tjänster. Onlinereklam kan dock bidra till betydande risker, från reklam som i sig utgör olagligt innehåll till att bidra till ekonomiska incitament för publicering eller utbredning av olagligt eller på andra sätt skadligt innehåll och agerande på nätet, eller diskriminerande visning av reklam som påverkar medborgarnas lika behandling och möjligheter. Nya reklammodeller har lett till förändringar av hur information presenteras och har skapat nya mönster för insamling av personuppgifter och affärsmodeller som kan påverka integritet, personligt självbestämmande, demokrati och nyhetsrapportering av god kvalitet samt underlätta manipulering och diskriminering. Därför behövs mer transparens på reklammarknaden på nätet och oberoende forskning för att bedöma hur effektiv beteendestyrd annonsering är. Utöver de krav som följer av artikel 6 i direktiv 2000/31/EG bör onlineplattformar därför vara skyldiga att se till att tjänstemottagarna har viss individualiserad information som behövs för att förstå när och för vems räkning reklamen visas samt den fysiska eller juridiska person som finansierar reklamen. Dessutom bör tjänstemottagarna ha enkel tillgång till information om de huvudparametrar som används för att fastställa att specifik reklam ska visas för dem, med meningsfulla beskrivningar av den logik som används för detta ändamål, inbegripet när detta grundar sig på profilering. Kraven i denna förordning om tillhandahållande av information om reklam påverkar inte tillämpningen av relevanta bestämmelser i förordning (EU) 2016/679, särskilt de som rör rätten att göra invändningar, automatiserat individuellt beslutsfattande, inbegripet profilering, och särskilt behovet av att inhämta den registrerades samtycke innan personuppgifter behandlas för riktad reklam. Kraven i denna förordning påverkar inte heller tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2002/58/EG, särskilt bestämmelserna om lagring av information i terminalutrustning och tillgång till information som lagras där. Utöver dessa informationsskyldigheter bör onlineplattformar säkerställa att tjänstemottagare kan vägra eller återkalla sitt samtycke för riktad reklam, i enlighet med förordning (EU) 2016/679, på ett sätt som inte är svårare eller mer tidskrävande än att ge sitt samtycke. Onlineplattformar bör inte heller använda personuppgifter för kommersiella ändamål som rör direkt marknadsföring, profilering och beteendestyrd annonsering för minderåriga. Onlineplattformen bör inte vara skyldig att bevara, förvärva eller behandla ytterligare information för att bedöma tjänstemottagarens ålder. Att vägra samtycke till behandling av personuppgifter i reklamsyfte bör inte få till följd att man inte kommer åt plattformens funktioner. Det bör finnas andra alternativ för åtkomst som är rättvisa och rimliga både för regelbundna användare och engångsanvändare, såsom alternativ som bygger på reklam utan spårning. Det bör inte vara tillåtet att rikta in sig på enskilda personer på grundval av särskilda kategorier av uppgifter som gör det möjligt att rikta in sig på utsatta grupper.
Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 52a (nytt)
(52a)  En central del av en onlineplattforms verksamhet är det sätt på vilket information prioriteras och presenteras i dess onlinegränssnitt för att underlätta och optimera tillgången till information för tjänstemottagarna. Detta görs till exempel genom att algoritmiskt föreslå, rangordna och prioritera information, särskilja den med hjälp av text eller andra visuella representationer eller på annat sätt kuratera information som tillhandahålls av mottagarna. Sådana rekommendationssystem kan ha en betydande inverkan på mottagarnas förmåga att inhämta och samverka med information online. De spelar också en viktig roll när det gäller att förstärka vissa budskap, sprida information och stimulera onlinebeteende. Därför bör onlineplattformarna se till att mottagarna kan förstå hur rekommendationssystem påverkar det sätt på vilket information visas och att de kan påverka hur information presenteras för dem. De bör tydligt presentera parametrarna för sådana rekommendationssystem på ett lättbegripligt sätt så att mottagarna förstår hur information prioriteras för dem.
Ändring 59
Förslag till förordning
Skäl 53
(53)  Med tanke på hur viktiga mycket stora onlineplattformar är, vilket beror på deras räckvidd, särskilt uttryckt i antalet tjänstemottagare, vad gäller underlättande av offentlig debatt, ekonomiska transaktioner och spridning av information, åsikter och idéer samt för att påverka hur mottagare får och förmedlar information online, är det nödvändigt att införa särskilda skyldigheter för dessa plattformar, utöver de skyldigheter som gäller för alla onlineplattformar. Dessa ytterligare skyldigheter för mycket stora onlineplattformar är nödvändiga för att hantera dessa frågor av allmänintresse, eftersom det inte finns några alternativa och mindre restriktiva åtgärder som i praktiken skulle leda till samma resultat.
(53)  Med tanke på hur viktiga mycket stora onlineplattformar är, vilket beror på deras räckvidd, särskilt uttryckt i antalet tjänstemottagare, vad gäller underlättande av offentlig debatt, ekonomiska transaktioner och spridning av information, åsikter och idéer samt för att påverka hur mottagare får och förmedlar information online, är det nödvändigt att införa särskilda skyldigheter för dessa plattformar, utöver de skyldigheter som gäller för alla onlineplattformar. Dessa ytterligare skyldigheter för mycket stora onlineplattformar är nödvändiga för att hantera dessa frågor av allmänt intresse, eftersom det inte finns några proportionerliga alternativa och mindre restriktiva åtgärder som i praktiken skulle leda till samma resultat.
Ändring 60
Förslag till förordning
Skäl 54
(54)  Mycket stora onlineplattformar kan orsaka samhällsrisker vars omfattning och konsekvenser inte kan jämföras med dem som orsakas av mindre plattformar. När antalet mottagare som använder en plattform når en betydande andel av unionens befolkning medför de systemrisker som plattformen ger upphov till en oproportionerligt negativ inverkan i unionen. En sådan betydande andel bör anses föreligga om antalet mottagare överstiger en operativ tröskel som har fastställts till 45 miljoner personer, dvs. ett antal som motsvarar 10 % av unionens befolkning. Det operativa tröskelvärdet bör vid behov hållas uppdaterat genom ändringar som antas genom delegerade akter. Sådana mycket stora onlineplattformar bör därför uppfylla den högsta möjliga standarden när det gäller krav på tillbörlig aktsamhet, i proportion till deras samhällseffekter och resurser.
(54)  Mycket stora onlineplattformar kan orsaka samhällsrisker vars omfattning och konsekvenser inte kan jämföras med dem som orsakas av mindre plattformar. När antalet mottagare som använder en plattform når en betydande andel av unionens befolkning medför de systemrisker som plattformen ger upphov till en oproportionerligt negativ inverkan i unionen. En sådan betydande andel bör anses föreligga om antalet mottagare överstiger en operativ tröskel som har fastställts till 45 miljoner personer, dvs. ett antal som motsvarar 10 % av unionens befolkning. Det operativa tröskelvärdet bör vid behov hållas uppdaterat genom ändringar som antas genom delegerade akter. Sådana mycket stora onlineplattformar bör därför uppfylla den högsta möjliga standarden när det gäller krav på tillbörlig aktsamhet, i proportion till deras samhällseffekter och resurser. Antalet genomsnittliga mottagare av tjänsten per månad bör följaktligen spegla de mottagare som tjänsten faktiskt når, antingen genom att de exponeras för innehåll eller genom att de tillhandahålls innehåll som sprids på plattformens gränssnitt under den tidsperioden.
Ändring 61
Förslag till förordning
Skäl 56
(56)  Mycket stora onlineplattformar används på ett sätt som starkt påverkar säkerheten online, hur den allmänna opinionen och debatten formas samt onlinehandeln. Det sätt på vilket de utformar sina tjänster optimeras i allmänhet för att gynna deras ofta reklamdrivna affärsmodeller, vilket kan leda till samhällsproblem. I avsaknad av effektiv reglering och tillsyn kan mycket stora onlineplattformar fastställa spelreglerna utan att effektivt identifiera och minska riskerna och den samhälleliga och ekonomiska skada de kan orsaka. Enligt denna förordning bör därför mycket stora onlineplattformar bedöma de systemrisker som härrör från driften och användningen av deras tjänster, liksom från eventuell felaktig användning från tjänstemottagarnas sida, och vidta lämpliga motåtgärder.
(56)  Mycket stora onlineplattformar används på ett sätt som starkt påverkar säkerheten online, hur den allmänna opinionen och debatten formas samt onlinehandeln. Det sätt på vilket de utformar sina tjänster optimeras i allmänhet för att gynna deras ofta reklamdrivna affärsmodeller, vilket kan leda till samhällsproblem. I avsaknad av effektiv reglering och tillsyn kan mycket stora onlineplattformar fastställa spelreglerna utan att effektivt identifiera och minska riskerna och den samhälleliga och ekonomiska skada de kan orsaka. Enligt denna förordning bör därför mycket stora onlineplattformar bedöma de systemrisker som härrör från driften och användningen av deras tjänster, liksom från eventuell felaktig användning från tjänstemottagarnas sida, och vidta lämpliga begränsningsåtgärder där begränsning är möjlig utan att det påverkar de grundläggande rättigheterna negativt.
Ändring 62
Förslag till förordning
Skäl 57
(57)  Tre kategorier av systemrisker bör bedömas ingående. En första kategori rör de risker som är förknippade med missbruk av mycket stora onlineplattformars tjänster genom spridning av olagligt innehåll, såsom spridning av material med sexuella övergrepp mot barn eller olaglig hatpropaganda, och genom olaglig verksamhet, såsom försäljning av produkter eller tjänster som är förbjudna enligt unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet förfalskade produkter. Sådan spridning eller sådan verksamhet kan till exempel utgöra en betydande systematisk risk om tillgången till sådant innehåll kan utökas genom konton med särskilt stor räckvidd, utan att det påverkar det personliga ansvaret för mycket stora onlineplattformars tjänstemottagare för eventuell olaglighet i hans eller hennes verksamhet enligt tillämplig lag. En andra kategori rör tjänstens inverkan på utövandet av grundläggande rättigheter, som skyddas av stadgan om de grundläggande rättigheterna, inbegripet yttrande- och informationsfrihet, rätten till privatliv, rätten till icke-diskriminering och barnets rättigheter. Sådana risker kan exempelvis uppstå i samband med utformningen av de algoritmiska system som används av den mycket stora onlineplattformen eller missbruk av deras tjänster genom inlämning av oskäliga anmälningar eller andra metoder för att tysta åsikter eller hämma konkurrensen. En tredje riskkategori rör avsiktlig och ofta systematisk manipulering av plattformens tjänst, med förutsebar inverkan på hälsa, medborgarsamtal, valprocesser, allmän säkerhet och skydd av minderåriga, med beaktande av behovet av att skydda den allmänna ordningen, skydda privatlivet och bekämpa bedrägliga och vilseledande affärsmetoder. Sådana risker kan exempelvis uppstå genom skapande av falska konton, användning av bottar och andra automatiserade eller delvis automatiserade beteenden, vilket kan leda till snabb och omfattande spridning av information som är olaglig eller oförenlig med onlineplattformens villkor.
(57)  Fyra kategorier av systemrisker bör bedömas ingående. En första kategori rör de risker som är förknippade med missbruk av mycket stora onlineplattformars tjänster genom spridning och förstärkning av olagligt innehåll, såsom spridning av material med sexuella övergrepp mot barn eller olaglig hatpropaganda, och genom olaglig verksamhet, såsom försäljning av produkter eller tjänster som är förbjudna enligt unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet farliga och förfalskade produkter och olaglig handel med djur. Sådan spridning eller sådan verksamhet kan till exempel utgöra en betydande systematisk risk om tillgången till sådant innehåll kan utökas genom konton med särskilt stor räckvidd, utan att det påverkar det personliga ansvaret för mycket stora onlineplattformars tjänstemottagare för eventuell olaglighet i hans eller hennes verksamhet enligt tillämplig lag. En andra kategori rör den faktiska och förutsebara tjänstens inverkan på utövandet av grundläggande rättigheter, som skyddas av stadgan om de grundläggande rättigheterna, inbegripet yttrande- och informationsfrihet, pressfrihet, människans värdighet, rätten till privatliv, rätten till jämställdhet, rätten till icke-diskriminering och barnets rättigheter. Sådana risker kan exempelvis uppstå i samband med utformningen av de algoritmiska system som används av den mycket stora onlineplattformen eller missbruk av deras tjänster genom inlämning av oskäliga anmälningar eller andra metoder för att tysta åsikter eller hämma konkurrensen. En tredje riskkategori rör avsiktlig och ofta systematisk manipulering av plattformens tjänst, med förutsebar inverkan på medborgarsamtal, valprocesser, allmän säkerhet och skydd av minderåriga, med beaktande av behovet av att skydda den allmänna ordningen, skydda privatlivet och bekämpa bedrägliga och vilseledande affärsmetoder. Sådana risker kan exempelvis uppstå genom skapande av falska konton, användning av bottar och andra automatiserade eller delvis automatiserade beteenden, vilket kan leda till snabb och omfattande spridning av information som är olaglig eller oförenlig med onlineplattformens villkor. En fjärde riskkategori rör alla faktiska och förutsebara negativa effekter på skyddet av folkhälsan, inklusive beteendemässiga beroenden på grund av överdriven användning av en tjänst eller andra allvarliga negativa effekter på personens fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska välbefinnande.
Ändring 63
Förslag till förordning
Skäl 58
(58)  Mycket stora onlineplattformar bör använda nödvändiga medel för att aktsamt minska de systemrisker som identifierats i riskbedömningen. Mycket stora onlineplattformar bör inom ramen för sådana riskreducerande åtgärder exempelvis överväga att förbättra eller på annat sätt anpassa utformningen av och funktionen hos sin innehållsmoderering, sina algoritmiska rekommendationssystem och sina onlinegränssnitt, så att de avskräcker från och begränsar spridningen av olagligt innehåll, anpassa sina beslutsprocesser eller anpassa sina villkor. De kan också omfatta korrigerande åtgärder, såsom att stoppa reklamintäkter för visst innehåll, eller andra åtgärder, t.ex. att förbättra synligheten för tillförlitliga informationskällor. Mycket stora onlineplattformar kan stärka sina interna processer eller den interna tillsynen över sin verksamhet, i synnerhet vad gäller upptäckten av systemrisker. De kan också inleda eller utöka samarbetet med betrodda anmälare, anordna utbildningstillfällen och utbyten med betrodda anmälarorganisationer och samarbeta med andra tjänsteleverantörer, bland annat genom att initiera eller ansluta sig till befintliga uppförandekoder eller andra självreglerande åtgärder. Alla åtgärder som antas bör respektera kraven på tillbörlig aktsamhet i denna förordning och vara effektiva och lämpliga för att minska de specifika risker som identifierats, i syfte att skydda den allmänna ordningen, skydda privatlivet och bekämpa bedrägliga och vilseledande affärsmetoder, och de bör vara proportionella med beaktande av den mycket stora onlineplattformens ekonomiska kapacitet och behovet av att undvika onödiga begränsningar för användningen av deras tjänster, med vederbörlig hänsyn till potentiella negativa effekter på tjänstemottagarnas grundläggande rättigheter.
(58)  Mycket stora onlineplattformar bör använda nödvändiga medel för att aktsamt begränsa de systemrisker som identifierats i riskbedömningen där begränsning är möjlig utan att det påverkar de grundläggande rättigheterna negativt. Mycket stora onlineplattformar bör inom ramen för sådana riskreducerande åtgärder exempelvis överväga att förbättra eller på annat sätt anpassa utformningen av och funktionen hos sin innehållsmoderering, sina algoritmiska rekommendationssystem och sina onlinegränssnitt, så att de avskräcker från och begränsar spridningen av olagligt innehåll och av innehåll som är oförenligt med deras villkor. De bör också överväga riskreducerande åtgärder i händelse av funktionsfel eller avsiktlig manipulering och exploatering av tjänsten, eller i händelse av risker som är förknippade med den avsedda driften av tjänsten, inbegripet en förstärkning av olagligt innehåll, av innehåll som strider mot deras villkor eller av annat innehåll med negativa effekter, genom att anpassa sina beslutsprocesser eller anpassa sina villkor och sin policy för innehållsmoderering och hur dessa policyer genomförs, samtidigt som de är fullständigt transparenta för tjänstemottagarna. De kan också omfatta korrigerande åtgärder, såsom att stoppa reklamintäkter för visst innehåll, eller andra åtgärder, t.ex. att förbättra synligheten för tillförlitliga informationskällor. Mycket stora onlineplattformar kan stärka sina interna processer eller den interna tillsynen över sin verksamhet, i synnerhet vad gäller upptäckten av systemrisker. De kan också inleda eller utöka samarbetet med betrodda anmälare, anordna utbildningstillfällen och utbyten med betrodda anmälarorganisationer och samarbeta med andra tjänsteleverantörer, bland annat genom att initiera eller ansluta sig till befintliga uppförandekoder eller andra självreglerande åtgärder. Det är den mycket stora onlineplattformen som fortfarande bör besluta om vilka åtgärder som ska vidtas. Alla åtgärder som antas bör respektera kraven på tillbörlig aktsamhet i denna förordning och vara effektiva och lämpliga för att minska de specifika risker som identifierats, i syfte att skydda den allmänna ordningen, skydda privatlivet och bekämpa bedrägliga och vilseledande affärsmetoder, och de bör vara proportionella med beaktande av den mycket stora onlineplattformens ekonomiska kapacitet och behovet av att undvika onödiga begränsningar för användningen av deras tjänster, med vederbörlig hänsyn till potentiella negativa effekter på tjänstemottagarnas grundläggande rättigheter. Kommissionen bör utvärdera genomförandet av och effektiviteten hos de riskreducerande åtgärderna och utfärda rekommendationer när de genomförda åtgärderna bedöms vara olämpliga eller ineffektiva när det gäller att hantera systemrisken i fråga.
Ändring 64
Förslag till förordning
Skäl 59
(59)  Mycket stora onlineplattformar bör, när så är lämpligt, genomföra sina riskbedömningar och utforma sina riskreducerande åtgärder tillsammans med företrädare för tjänstemottagarna, företrädare för grupper som potentiellt påverkas av deras tjänster, oberoende experter och organisationer i det civila samhället.
(59)  Mycket stora onlineplattformar bör, när så är lämpligt, genomföra sina riskbedömningar och utforma sina riskreducerande åtgärder tillsammans med företrädare för tjänstemottagarna, oberoende experter och organisationer i det civila samhället.
Ändring 65
Förslag till förordning
Skäl 60
(60)  Med tanke på behovet av att säkerställa oberoende experters kontroll bör mycket stora onlineplattformar genom oberoende revision hållas ansvariga för att de uppfyller de skyldigheter som fastställs i denna förordning och, i förekommande fall, eventuella kompletterande åtaganden som görs i enlighet med uppförandekoder och krisprotokoll. De bör ge revisorn tillgång till alla relevanta uppgifter som krävs för att revisionen ska kunna utföras korrekt. Revisorerna bör också kunna använda sig av andra objektiva informationskällor, däribland studier utförda av utvalda forskare. Revisorerna bör garantera konfidentialiteten, säkerheten och integriteten för den information, såsom företagshemligheter, som de erhåller när de utför sina uppgifter och ha nödvändig sakkunskap inom riskhantering och teknisk kompetens för att granska algoritmer. Revisorerna bör vara oberoende så att de kan utföra sina uppgifter på ett lämpligt och tillförlitligt sätt. Om deras oberoende inte är ställt utom allt tvivel bör de avsäga sig eller avstå från revisionsuppdraget.
(60)  Med tanke på behovet av att säkerställa oberoende experters kontroll bör mycket stora onlineplattformar genom extern oberoende revision hållas ansvariga för att de uppfyller de skyldigheter som fastställs i denna förordning. I synnerhet bör revisionerna bedöma tydligheten, samstämmigheten och förutsägbarheten när det gäller efterlevnaden av tjänstevillkoren, fullständigheten, metoden och konsekvensen i transparensrapporteringsskyldigheterna, riktigheten, förutsägbarheten och tydligheten i leverantörens uppföljning för tjänstemottagare och anmälare när det gäller anmälningar om olagligt innehåll och brott mot tjänstevillkoren, riktigheten i klassificeringen av avlägsnad information, den interna mekanismen för hantering av klagomål, interaktionen med betrodda anmälare och bedömningen av deras riktighet, aktsamheten i fråga om kontrollen av näringsidkares spårbarhet, riskbedömningens lämplighet och riktighet, de riskreducerande åtgärdernas lämplighet och ändamålsenlighet, och, i förekommande fall, eventuella kompletterande åtaganden som görs i enlighet med uppförandekoder och krisprotokoll. De bör ge den utvalda revisorn tillgång till alla relevanta uppgifter som krävs för att revisionen ska kunna utföras korrekt. Revisorerna bör också kunna använda sig av andra objektiva informationskällor, däribland studier utförda av utvalda forskare. De utvalda revisorerna bör garantera konfidentialiteten, säkerheten och integriteten för den information, såsom företagshemligheter, som de erhåller när de utför sina uppgifter och ha nödvändig sakkunskap inom riskhantering och teknisk kompetens för att granska algoritmer. Denna garanti bör inte utgöra ett sätt att kringgå tillämpligheten av de revisionsskyldigheter i denna förordning som ska tillämpas av mycket stora onlineplattformar. Revisorerna bör vara juridiskt och ekonomiskt oberoende och bör inte ha intressekonflikter som rör den mycket stora onlineplattformen i fråga och andra mycket stora onlineplattformar så att de kan utföra sina uppgifter på ett lämpligt och tillförlitligt sätt. Dessutom bör utvalda revisorer och deras anställda inte ha tillhandahållit någon tjänst till den mycket stora onlineplattform som omfattas av revisonen under 12 månader före revisionen. De bör också förbinda sig att inte arbeta för den mycket stora onlineplattform som omfattas av revisionen eller för en yrkessammanslutning eller näringslivsorganisation där plattformen är medlem under 12 månader efter det att deras anställning vid den organisation som utför revisionen har upphört. Om deras oberoende inte är ställt utom allt tvivel bör de avsäga sig eller avstå från revisionsuppdraget.
Ändring 66
Förslag till förordning
Skäl 61
(61)  Revisionsberättelsen bör vara välgrundad så att den ger en meningsfull redogörelse för den verksamhet som bedrivits och de slutsatser som dragits. Den bör bidra till att ge underlag till och vid behov föreslå förbättringar av de åtgärder som vidtas av den mycket stora onlineplattformen för att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning. Rapporten bör utan dröjsmål översändas till samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet och nämnden, tillsammans med riskbedömningen och de riskreducerande åtgärderna, samt plattformens planer för att följa revisionens rekommendationer. Rapporten bör innehålla ett revisionsuttalande baserat på de slutsatser som dragits av de revisionsbevis som inhämtats. Ett positivt uttalande bör avges om alla bevis talar för att den mycket stora onlineplattformen uppfyller de skyldigheter som fastställs i denna förordning eller, i tillämpliga fall, eventuella åtaganden som den har gjort i enlighet med en uppförandekod eller ett krisprotokoll, särskilt genom att identifiera, utvärdera och minska de systemrisker som dess system och tjänster utgör. Ett positivt uttalande bör åtföljas av kommentarer om revisorn vill inkludera anmärkningar som inte har någon väsentlig inverkan på resultatet av revisionen. Ett negativt uttalande bör avges om revisorn anser att den mycket stora onlineplattformen inte uppfyller kraven i denna förordning eller de åtaganden som gjorts.
(61)  Revisionsberättelsen bör vara välgrundad så att den ger en meningsfull redogörelse för den verksamhet som bedrivits och de slutsatser som dragits. Den bör bidra till att ge underlag till och vid behov föreslå förbättringar av de åtgärder som vidtas av den mycket stora onlineplattformen för att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning. Rapporten bör utan dröjsmål översändas till samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet och nämnden, tillsammans med riskbedömningen och de riskreducerande åtgärderna, samt plattformens planer för att följa revisionens rekommendationer. I tillämpliga fall bör rapporten innehålla en beskrivning av specifika aspekter som inte kunnat granskas och en förklaring till varför de inte kunnat granskas. Rapporten bör innehålla ett revisionsuttalande baserat på de slutsatser som dragits av de revisionsbevis som inhämtats. Ett positivt uttalande bör avges om alla bevis talar för att den mycket stora onlineplattformen uppfyller de skyldigheter som fastställs i denna förordning eller, i tillämpliga fall, eventuella åtaganden som den har gjort i enlighet med en uppförandekod eller ett krisprotokoll, särskilt genom att identifiera, utvärdera och minska de systemrisker som dess system och tjänster utgör. Ett positivt uttalande bör åtföljas av kommentarer om revisorn vill inkludera anmärkningar som inte har någon väsentlig inverkan på resultatet av revisionen. Ett negativt uttalande bör avges om revisorn anser att den mycket stora onlineplattformen inte uppfyller kraven i denna förordning eller de åtaganden som gjorts. Om det i revisionsuttalandet inte varit möjligt att dra någon slutsats angående specifika aspekter inom ramen för revisionen bör en motivering till varför detta inte varit möjligt ingå i revisionsuttalandet.
Ändring 67
Förslag till förordning
Skäl 62
(62)  En central del av en mycket stor onlineplattforms verksamhet är det sätt på vilket information prioriteras och presenteras i dess onlinegränssnitt för att underlätta och optimera tillgången till information för tjänstemottagarna. Detta görs till exempel genom att algoritmiskt föreslå, rangordna och prioritera information, särskilja den med hjälp av text eller andra visuella representationer eller på annat sätt kuratera information som tillhandahålls av mottagarna. Sådana rekommendationssystem kan ha en betydande inverkan på mottagarnas förmåga att hämta och samverka med information online. De spelar också en viktig roll för att förstärka vissa budskap, sprida information och stimulera onlinebeteende. Därför bör mycket stora onlineplattformar se till att mottagarna informeras på lämpligt sätt och kan påverka den information som presenteras för dem. Mycket stora onlineplattformar bör tydligt presentera de viktigaste parametrarna för sådana rekommendationssystem på ett lättbegripligt sätt för att säkerställa att mottagarna förstår hur information prioriteras för dem. De bör också säkerställa att mottagarna har tillgång till andra alternativ för huvudparametrarna, inklusive alternativ som inte bygger på en profilering av mottagaren.
(62)  En central del av en mycket stor onlineplattforms verksamhet är det sätt på vilket information prioriteras och presenteras i dess onlinegränssnitt för att underlätta och optimera tillgången till information för tjänstemottagarna. Detta görs till exempel genom att algoritmiskt föreslå, rangordna och prioritera information, särskilja den med hjälp av text eller andra visuella representationer eller på annat sätt kuratera information som tillhandahålls av mottagarna. Sådana rekommendationssystem kan ha en betydande inverkan på mottagarnas förmåga att hämta och samverka med information online. De underlättar ofta tjänstemottagarnas sökning efter relevant innehåll och bidrar till en förbättrad användarupplevelse. De spelar också en viktig roll för att förstärka vissa budskap, sprida information och stimulera onlinebeteende. Därför bör mycket stora onlineplattformar låta mottagarna besluta om de vill omfattas av rekommendationssystem som bygger på profilering och se till att det finns ett alternativ som inte bygger på profilering. Dessutom bör onlineplattformar se till att mottagarna informeras på lämpligt sätt om användningen av rekommendationssystem och att mottagarna enkelt kan påverka den information som presenteras för dem genom att göra aktiva val. De bör tydligt presentera de viktigaste parametrarna för sådana rekommendationssystem på ett lättbegripligt och användarvänligt sätt för att säkerställa att mottagarna förstår hur information prioriteras för dem, varför den gör det samt hur man ändrar de parametrar som används för att kuratera det innehåll som presenteras för mottagarna. Mycket stora onlineplattformar bör vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att se till att rekommendationssystem utformas på ett konsumentvänligt sätt och inte påverkar slutanvändarnas beteende genom mörka mönster.
Ändring 68
Förslag till förordning
Skäl 63
(63)  Annonssystem som används av mycket stora onlineplattformar medför särskilda risker och kräver ytterligare offentlig och rättslig tillsyn på grund av deras omfattning och förmåga att rikta sig till och nå mottagarna av tjänsten på grundval av deras beteende inom och utanför plattformens onlinegränssnitt. Mycket stora onlineplattformar bör säkerställa allmänhetens tillgång till datakataloger för annonser som visas i deras onlinegränssnitt för att underlätta övervakning och forskning om framväxande risker till följd av spridning av reklam online, till exempel olaglig annonsering eller manipulativ teknik och desinformation med en verklig och förutsebar negativ inverkan på folkhälsan, den allmänna säkerheten, samhällsdebatten, det politiska deltagandet och jämställdheten. Datakatalogerna bör omfatta innehållet i annonser och tillhörande uppgifter om annonsören och om hur annonsen levereras, särskilt när det gäller riktad reklam.
(63)  Annonssystem som används av mycket stora onlineplattformar medför särskilda risker och kräver ytterligare offentlig och rättslig tillsyn på grund av deras omfattning och förmåga att rikta sig till och nå mottagarna av tjänsten på grundval av deras beteende inom och utanför plattformens onlinegränssnitt. Mycket stora onlineplattformar bör säkerställa allmänhetens tillgång till datakataloger för annonser som visas i deras onlinegränssnitt för att underlätta övervakning och forskning om framväxande risker till följd av spridning av reklam online, till exempel olaglig annonsering eller manipulativ teknik och desinformation med en verklig och förutsebar negativ inverkan på folkhälsan, den allmänna säkerheten, samhällsdebatten, det politiska deltagandet och jämställdheten. Datakatalogerna bör omfatta innehållet i annonser, inbegripet namnet på produkten, tjänsten eller varumärket och syftet med annonsen, tillhörande uppgifter om annonsören och den fysiska eller juridiska person som betalade för annonsen, om detta är en annan person, samt om hur annonsen levereras, särskilt när det gäller riktad reklam. Dessutom bör mycket stora onlineplattformar märka alla kända videor, ljudfiler eller andra filer som är s.k. deepfake.
Ändring 69
Förslag till förordning
Skäl 64
(64)  För att på lämpligt sätt övervaka att mycket stora onlineplattformar uppfyller de skyldigheter som fastställs i denna förordning får samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet eller kommissionen kräva tillgång till eller rapportering av specifika uppgifter. Ett sådant krav kan till exempel omfatta de uppgifter som krävs för att bedöma de risker och eventuella skador som orsakas av plattformens system, uppgifter om noggrannhet, funktion och testning med avseende på algoritmiska system för innehållsmoderering, rekommendationssystem eller annonssystem, eller uppgifter om processer för och resultat av innehållsmoderering eller av interna system för hantering av klagomål i den mening som avses i denna förordning. Forskares undersökningar av hur systemrisker online utvecklas och deras allvarlighetsgrad är särskilt viktiga för att överbrygga informationsasymmetrier och inrätta ett motståndskraftigt system för riskreducering samt informera onlineplattformar, samordnare för digitala tjänster, andra behöriga myndigheter, kommissionen och allmänheten. Denna förordning utgör därför en ram för tvingande tillgång till uppgifter från mycket stora onlineplattformar för utvalda forskare. Alla krav på tillgång till uppgifter inom den ramen bör vara proportionella och på lämpligt sätt skydda plattformens och andra berörda parters, däribland tjänstemottagarnas, rättigheter och legitima intressen, inbegripet affärshemligheter och annan konfidentiell information.
(64)  För att på lämpligt sätt övervaka att mycket stora onlineplattformar uppfyller de skyldigheter som fastställs i denna förordning får samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet eller kommissionen kräva tillgång till eller rapportering av specifika uppgifter och algoritmer. Ett sådant krav kan till exempel omfatta de uppgifter som krävs för att bedöma de risker och eventuella skador som orsakas av plattformens system, uppgifter om noggrannhet, funktion och testning med avseende på algoritmiska system för innehållsmoderering, rekommendationssystem eller annonssystem, eller uppgifter om processer för och resultat av innehållsmoderering eller av interna system för hantering av klagomål i den mening som avses i denna förordning. Undersökningar av utvalda forskare och utvalda icke vinstdrivande organ, organisationer eller sammanslutningar om hur onlinesystemrisker utvecklas och hur allvarliga de är är särskilt viktiga för att överbrygga informationsasymmetrier och inrätta ett motståndskraftigt system för riskreducering samt informera onlineplattformar, samordnare för digitala tjänster, andra behöriga myndigheter, kommissionen och allmänheten. Denna förordning utgör därför en ram för tvingande tillgång till uppgifter från mycket stora onlineplattformar för utvalda forskare, icke vinstdrivande organ, organisationer eller sammanslutningar. Alla begäranden om tillgång till uppgifter inom den ramen bör vara proportionella och på lämpligt sätt skydda plattformens och andra berörda parters, däribland tjänstemottagarnas, rättigheter och legitima intressen, inbegripet personuppgifter, affärshemligheter och annan konfidentiell information. Utvalda forskare, icke vinstdrivande organ, organisationer eller sammanslutningar bör garantera konfidentialitet, säkerhet och integritet för den information, såsom affärshemligheter, som de erhåller när de utför sina uppgifter.
Ändring 70
Förslag till förordning
Skäl 66
(66)  För att underlätta en effektiv och konsekvent tillämpning av de skyldigheter i denna förordning som kan kräva genomförande med hjälp av tekniska medel är det viktigt att främja frivilliga branschstandarder som omfattar vissa tekniska förfaranden, där branschen kan bidra till att utveckla standardiserade metoder för att efterleva denna förordning, till exempel genom att tillåta inlämning av anmälningar, inbegripet genom gränssnitt för tillämpningsprogram, eller som gäller interoperabiliteten mellan datakataloger för annonser. Sådana standarder skulle särskilt kunna vara användbara för relativt små leverantörer av förmedlingstjänster. Standarderna skulle kunna skilja mellan olika typer av olagligt innehåll eller olika typer av förmedlingstjänster, beroende på vad som är lämpligt.
(66)  För att underlätta en effektiv och konsekvent tillämpning av de skyldigheter i denna förordning som kan kräva genomförande med hjälp av tekniska medel är det viktigt att främja frivilliga standarder som omfattar vissa tekniska förfaranden, där branschen kan bidra till att utveckla standardiserade metoder för att efterleva denna förordning, till exempel genom att tillåta inlämning av anmälningar inbegripet genom gränssnitt för applikationsprogrammering (API:er) – om interoperabiliteten mellan datakataloger för annonser eller om allmänna villkor. Sådana standarder skulle särskilt kunna vara användbara för relativt små leverantörer av förmedlingstjänster. Standarderna skulle kunna skilja mellan olika typer av olagligt innehåll eller olika typer av förmedlingstjänster, beroende på vad som är lämpligt. Om inga överenskommelser om lämpliga standarder har ingåtts inom [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] bör kommissionen kunna fastställa tekniska specifikationer genom genomförandeakter tills det finns en överenskommelse om en frivillig standard.
Ändring 71
Förslag till förordning
Skäl 67
(67)  Kommissionen och nämnden bör uppmuntra utarbetandet av uppförandekoder för att bidra till tillämpningen av denna förordning. Genomförandet av uppförandekoder bör vara mätbart och omfattas av offentlig tillsyn, men detta bör inte påverka sådana uppförandekoders frivilliga karaktär och berörda parters frihet att besluta om de ska delta. Under vissa omständigheter är det viktigt att mycket stora onlineplattformar samarbetar vid utarbetandet av och följer särskilda uppförandekoder. Ingenting i denna förordning hindrar andra tjänsteleverantörer från att följa samma standarder för tillbörlig aktsamhet, anta bästa praxis och dra nytta av den vägledning som tillhandahålls av kommissionen och nämnden genom att följa samma uppförandekoder.
(67)  Kommissionen och nämnden bör uppmuntra utarbetandet av uppförandekoder, liksom efterlevnaden av bestämmelserna i dessa, för att bidra till tillämpningen av denna förordning. Kommissionen och nämnden bör sträva efter att uppförandekoderna tydligt ska definiera naturen av de mål av allmänt intresse som de behandlar, att de ska innehålla mekanismer för oberoende utvärdering av uppnåendet av dessa mål och att de behöriga myndigheternas roll ska vara tydligt definierad. Genomförandet av uppförandekoder bör vara mätbart och omfattas av offentlig tillsyn, men detta bör inte påverka sådana uppförandekoders frivilliga karaktär och berörda parters frihet att besluta om de ska delta. Under vissa omständigheter är det viktigt att mycket stora onlineplattformar samarbetar vid utarbetandet av och följer särskilda uppförandekoder. Ingenting i denna förordning hindrar andra tjänsteleverantörer från att följa samma standarder för tillbörlig aktsamhet, anta bästa praxis och dra nytta av den vägledning som tillhandahålls av kommissionen och nämnden genom att följa samma uppförandekoder.
Ändring 72
Förslag till förordning
Skäl 68
(68)  Det är lämpligt att i denna förordning identifiera vissa områden där sådana uppförandekoder bör övervägas. I synnerhet bör man undersöka om riskreducerande åtgärder för specifika typer av olagligt innehåll kan uppnås genom själv- och samregleringsavtal. Något annat som bör övervägas är de möjliga negativa effekterna av systemrisker för samhället och demokratin, såsom desinformation eller manipulativ och otillbörlig verksamhet. Detta inbegriper samordnade insatser som syftar till att utöka information, inbegripet desinformation, såsom användning av bottar eller falska konton för att skapa falsk eller vilseledande information, ibland i syfte att uppnå ekonomisk vinning, vilket är särskilt skadligt för sårbara tjänstemottagare, såsom barn. När det gäller sådana områden kan en mycket stor onlineplattforms anslutning till och efterlevnad av en viss uppförandekod betraktas som en lämplig riskreducerande åtgärd. En onlineplattforms vägran utan tillräckliga förklaringar att på kommissionens inbjudan delta i tillämpningen av en sådan uppförandekod skulle i förekommande fall kunna beaktas vid fastställandet av huruvida onlineplattformen har åsidosatt de skyldigheter som fastställs i denna förordning.
(68)  Det är lämpligt att i denna förordning identifiera vissa områden där sådana uppförandekoder bör övervägas. I synnerhet bör man undersöka om riskreducerande åtgärder för specifika typer av olagligt innehåll kan uppnås genom själv- och samregleringsavtal. Något annat som bör övervägas är de möjliga negativa effekterna av systemrisker för samhället och demokratin, såsom desinformation, eller manipulativ och otillbörlig verksamhet. Detta inbegriper samordnade operationer som syftar till att förstärka information, inbegripet desinformation, såsom användning av bottar eller falska konton för att skapa avsiktligt oriktig eller vilseledande information, ibland i syfte att uppnå ekonomisk vinning, vilket är särskilt skadligt för sårbara tjänstemottagare, såsom barn. När det gäller sådana områden kan en mycket stor onlineplattforms anslutning till och efterlevnad av en viss uppförandekod betraktas som en lämplig riskreducerande åtgärd.
Ändring 73
Förslag till förordning
Skäl 69
(69)  Bestämmelserna om uppförandekoder i denna förordning skulle kunna ligga till grund för redan etablerade självreglerande insatser på unionsnivå, inbegripet produktsäkerhetslöftet för näthandelsplatser, samförståndsavtalet mot förfalskade varor, uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda samt uppförandekoden om desinformation. Kommissionen kommer att utfärda riktlinjer för att stärka uppförandekoden om desinformation i enlighet med den europeiska handlingsplanen för demokrati.
(69)  Bestämmelserna om uppförandekoder i denna förordning skulle kunna ligga till grund för redan etablerade självreglerande insatser på unionsnivå, inbegripet produktsäkerhetslöftet för näthandelsplatser, samförståndsavtalet mot förfalskade varor, uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda samt uppförandekoden om desinformation. Kommissionen bör också uppmuntra utarbetandet av uppförandekoder för att underlätta efterlevnaden av skyldigheter på områden som skydd av minderåriga eller korttidsuthyrning. Andra områden att överväga skulle kunna vara främjandet av informationens mångfald genom stöd till högkvalitativ journalistik och främjandet av informationens trovärdighet, samtidigt som källskyddet respekteras. Vidare är det viktigt att säkerställa överensstämmelse med redan befintliga verkställighetsmekanismer, såsom de på området för elektronisk kommunikation eller digitala medier, och med oberoende regleringsstrukturer på dessa områden enligt definitionerna i unionsrätten och nationell rätt.
Ändring 74
Förslag till förordning
Skäl 70
(70)  Tillhandahållandet av onlineannonsering involverar i allmänhet flera aktörer, däribland förmedlingstjänster som kopplar samman utgivare av reklam med annonsörer. Uppförandekoder bör stödja och komplettera transparenskraven avseende annonsering för onlineplattformar och mycket stora onlineplattformar som fastställs i denna förordning i syfte att tillhandahålla flexibla och effektiva mekanismer för att underlätta och förbättra efterlevnaden av dessa skyldigheter, särskilt när det gäller formerna för överföring av relevant information. Att ett brett spektrum av berörda parter deltar bör säkerställa att dessa uppförandekoder får brett stöd, är tekniskt sunda, är effektiva och ger största möjliga användarvänlighet för att säkerställa att transparenskraven fyller sina syften.
(70)  Tillhandahållandet av onlineannonsering involverar i allmänhet flera aktörer, däribland förmedlingstjänster som kopplar samman utgivare av reklam med annonsörer. Uppförandekoder bör stödja och komplettera de transparensskyldigheter avseende annonsering för onlineplattformar och mycket stora onlineplattformar som fastställs i denna förordning i syfte att tillhandahålla flexibla och effektiva mekanismer för att underlätta och förbättra efterlevnaden av dessa skyldigheter, särskilt när det gäller formerna för överföring av relevant information. Att ett brett spektrum av berörda parter deltar bör säkerställa att dessa uppförandekoder får brett stöd, är tekniskt sunda, är ändamålsenliga och ger största möjliga användarvänlighet för att säkerställa att transparensskyldigheterna fyller sina syften. Uppförandekodernas ändamålsenlighet bör bedömas regelbundet. Till skillnad från lagstiftning är uppförandekoder inte föremål för demokratisk kontroll och deras överensstämmelse med grundläggande rättigheter är inte föremål för rättslig prövning. För att öka ansvarigheten, deltagandet och öppenheten behövs processrättsliga skyddsåtgärder för utarbetandet av uppförandekoder. Innan kommissionen inleder eller underlättar utarbetandet eller översynen av uppförandekoder får den vid behov uppmana byrån för grundläggande rättigheter eller Europeiska datatillsynsmannen att yttra sig.
Ändring 75
Förslag till förordning
Skäl 71
(71)  Vid extraordinära omständigheter som påverkar den allmänna säkerheten eller folkhälsan kan kommissionen inleda utarbetandet av krisprotokoll för att samordna snabba, kollektiva och gränsöverskridande insatser i onlinemiljön. Extraordinära omständigheter kan betyda oförutsebara händelser, såsom jordbävningar, orkaner, pandemier och andra allvarliga gränsöverskridande hot mot folkhälsan samt krig och terroristhandlingar, där onlineplattformar till exempel kan missbrukas för att snabbt sprida olagligt innehåll eller desinformation eller där det är nödvändigt att snabbt sprida tillförlitlig information. Med tanke på den viktiga roll som mycket stora onlineplattformar spelar när det gäller att sprida information i våra samhällen och över gränserna bör sådana plattformar uppmuntras till att utarbeta och tillämpa specifika krisprotokoll. Sådana krisprotokoll bör endast aktiveras under en begränsad tidsperiod och de åtgärder som antas bör också begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att hantera de extraordinära omständigheterna. Dessa åtgärder bör vara förenliga med denna förordning och bör inte innebära en allmän skyldighet för de deltagande mycket stora onlineplattformarna att övervaka den information som de överför eller lagrar, eller att aktivt söka efter fakta eller omständigheter som tyder på olagligt innehåll.
(71)  Vid extraordinära omständigheter som påverkar den allmänna säkerheten eller folkhälsan kan kommissionen inleda utarbetandet av frivilliga krisprotokoll för att samordna snabba, kollektiva och gränsöverskridande insatser i onlinemiljön. Extraordinära omständigheter kan betyda oförutsebara händelser, såsom jordbävningar, orkaner, pandemier och andra allvarliga gränsöverskridande hot mot folkhälsan samt krig och terroristhandlingar, där onlineplattformar till exempel kan missbrukas för att snabbt sprida olagligt innehåll eller desinformation eller där det är nödvändigt att snabbt sprida tillförlitlig information. Med tanke på den viktiga roll som mycket stora onlineplattformar spelar när det gäller att sprida information i våra samhällen och över gränserna bör sådana plattformar uppmuntras till att utarbeta och tillämpa specifika krisprotokoll. Sådana krisprotokoll bör endast aktiveras under en begränsad tidsperiod och de åtgärder som antas bör också begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att hantera de extraordinära omständigheterna. Dessa åtgärder bör vara förenliga med denna förordning och bör inte innebära en allmän skyldighet för de deltagande mycket stora onlineplattformarna att övervaka den information som de överför eller lagrar, eller att aktivt söka efter fakta eller omständigheter som tyder på olagligt innehåll.
Ändring 76
Förslag till förordning
Skäl 72
(72)  Uppgiften att säkerställa adekvat tillsyn och efterlevnad av de skyldigheter som fastställs i denna förordning bör i princip tilldelas medlemsstaterna. För detta ändamål bör de utse minst en myndighet med uppgift att tillämpa och kontrollera efterlevnaden av denna förordning. Medlemsstaterna bör dock kunna anförtro mer än en behörig myndighet särskilda uppgifter och befogenheter för tillsyn eller efterlevnadskontroll när det gäller tillämpningen av denna förordning, till exempel för specifika sektorer, såsom tillsynsmyndigheter för elektronisk kommunikation, tillsynsmyndigheter för medier eller konsumentskyddsmyndigheter, som återspeglar deras nationella konstitutionella, organisatoriska och administrativa struktur.
(72)  Uppgiften att säkerställa adekvat tillsyn och efterlevnad av de skyldigheter som fastställs i denna förordning bör i princip tilldelas medlemsstaterna. För detta ändamål bör de utnämna minst en myndighet med uppgift att tillämpa och kontrollera efterlevnaden av denna förordning. Medlemsstaterna bör dock kunna anförtro mer än en behörig myndighet särskilda uppgifter och befogenheter för tillsyn eller efterlevnadskontroll när det gäller tillämpningen av denna förordning, till exempel för specifika sektorer, såsom tillsynsmyndigheter för elektronisk kommunikation, tillsynsmyndigheter för medier eller konsumentskyddsmyndigheter, som återspeglar deras nationella konstitutionella, organisatoriska och administrativa struktur.
Ändring 77
Förslag till förordning
Skäl 73
(73)  Med tanke på de berörda tjänsternas gränsöverskridande karaktär och det övergripande spektrum av skyldigheter som införs genom denna förordning bör den myndighet som utses för att övervaka tillämpningen och vid behov kontrollera efterlevnaden av denna förordning identifieras som samordnare för digitala tjänster i varje medlemsstat. Om mer än en behörig myndighet utses för att tillämpa och kontrollera efterlevnaden av denna förordning bör endast en myndighet i den medlemsstaten identifieras som samordnare för digitala tjänster. Samordnaren för digitala tjänster bör fungera som gemensam kontaktpunkt för alla frågor som rör tillämpningen av denna förordning för kommissionen, nämnden och samordnarna för digitala tjänster i andra medlemsstater samt för andra behöriga myndigheter i den berörda medlemsstaten. I synnerhet om flera behöriga myndigheter anförtros uppgifter enligt denna förordning i en viss medlemsstat bör samordnaren för digitala tjänster samordna och samarbeta med dessa myndigheter i enlighet med den nationella lagstiftning som fastställer deras respektive uppgifter, och bör säkerställa att alla relevanta myndigheter deltar effektivt i tillsynen och efterlevnadskontrollen på unionsnivå.
(73)  Med tanke på de berörda tjänsternas gränsöverskridande karaktär och det övergripande spektrum av skyldigheter som införs genom denna förordning bör den myndighet som utses för att övervaka tillämpningen och vid behov kontrollera efterlevnaden av denna förordning identifieras som samordnare för digitala tjänster i varje medlemsstat. Om mer än en behörig myndighet utses för att tillämpa och kontrollera efterlevnaden av denna förordning bör endast en myndighet i den medlemsstaten utnämnas till samordnare för digitala tjänster. Samordnaren för digitala tjänster bör fungera som gemensam kontaktpunkt för alla frågor som rör tillämpningen av denna förordning för kommissionen, nämnden och samordnarna för digitala tjänster i andra medlemsstater samt för andra behöriga myndigheter i den berörda medlemsstaten. I synnerhet om flera behöriga myndigheter anförtros uppgifter enligt denna förordning i en viss medlemsstat bör samordnaren för digitala tjänster samordna och samarbeta med dessa myndigheter i enlighet med den nationella lagstiftning som fastställer deras respektive uppgifter, och bör säkerställa att alla relevanta myndigheter deltar effektivt i tillsynen och efterlevnadskontrollen på unionsnivå.
Ändring 78
Förslag till förordning
Skäl 74
(74)  Samordnaren för digitala tjänster och andra behöriga myndigheter som utsetts enligt denna förordning spelar en avgörande roll för att säkerställa att de rättigheter och skyldigheter som fastställs i denna förordning är ändamålsenliga och att förordningens mål uppnås. Det är därför nödvändigt att säkerställa att dessa myndigheter agerar helt oberoende av privata och offentliga organ, utan skyldighet eller möjlighet att begära eller ta emot instruktioner, inbegripet från regeringen, och utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda skyldigheterna att samarbeta med andra behöriga myndigheter, samordnarna för digitala tjänster, nämnden och kommissionen. Å andra sidan bör dessa myndigheters oberoende ställning inte innebära att de, i enlighet med nationella författningar och utan att äventyra uppnåendet av målen i denna förordning, inte kan bli föremål för nationella kontroll- eller övervakningsmekanismer avseende sina finansiella utgifter eller för rättslig prövning, eller att de inte bör ha möjlighet att samråda med andra nationella myndigheter, inbegripet brottsbekämpande myndigheter eller krishanteringsmyndigheter, när så är lämpligt.
(74)  Samordnaren för digitala tjänster och andra behöriga myndigheter som utsetts enligt denna förordning spelar en avgörande roll för att säkerställa att de rättigheter och skyldigheter som fastställs i denna förordning är ändamålsenliga och att förordningens mål uppnås. Det är därför nödvändigt att se till att dessa myndigheter har de ekonomiska resurser och personalresurser som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning. Det är också nödvändigt att säkerställa att dessa myndigheter agerar helt oberoende av privata och offentliga organ, utan skyldighet eller möjlighet att begära eller ta emot instruktioner, inbegripet från regeringen, och utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda skyldigheterna att samarbeta med andra behöriga myndigheter, samordnarna för digitala tjänster, nämnden och kommissionen. Å andra sidan bör dessa myndigheters oberoende ställning inte innebära att de, i enlighet med nationella författningar och utan att äventyra uppnåendet av målen i denna förordning, inte kan bli föremål för nationella kontroll- eller övervakningsmekanismer avseende sina finansiella utgifter eller för rättslig prövning, eller att de inte bör ha möjlighet att samråda med andra nationella myndigheter, inbegripet brottsbekämpande myndigheter eller krishanteringsmyndigheter, när så är lämpligt.
Ändring 79
Förslag till förordning
Skäl 75
(75)  Medlemsstaterna kan utse en befintlig nationell myndighet till samordnare för digitala tjänster eller med särskilda uppgifter att tillämpa och kontrollera efterlevnaden av denna förordning, förutsatt att en sådan utsedd myndighet uppfyller kraven i denna förordning, till exempel när det gäller dess oberoende. Dessutom är medlemsstaterna i princip inte förhindrade att slå samman funktioner inom en befintlig myndighet, i enlighet med unionsrätten. Åtgärder i detta avseende kan bland annat omfatta hinder mot att avsätta ordföranden eller en styrelseledamot i ett kollegialt organ inom en befintlig myndighet innan deras mandat löper ut, enbart på grund av att en institutionell reform har genomförts som innebär en sammanslagning av olika funktioner inom en myndighet, i avsaknad av bestämmelser som garanterar att sådana avsättningar inte äventyrar dessa ledamöters oberoende och opartiskhet.
(75)  Medlemsstaterna kan utse en befintlig nationell myndighet till samordnare för digitala tjänster eller med särskilda uppgifter att utöva tillsyn över tillämpningen och kontrollera efterlevnaden av denna förordning, förutsatt att en sådan utsedd myndighet uppfyller kraven i denna förordning, till exempel när det gäller dess oberoende. Dessutom är medlemsstaterna i princip inte förhindrade att slå samman funktioner inom en befintlig myndighet, i enlighet med unionsrätten. Åtgärder i detta avseende kan bland annat omfatta hinder mot att avsätta ordföranden eller en styrelseledamot i ett kollegialt organ inom en befintlig myndighet innan deras mandat löper ut, enbart på grund av att en institutionell reform har genomförts som innebär en sammanslagning av olika funktioner inom en myndighet, i avsaknad av bestämmelser som garanterar att sådana avsättningar inte äventyrar dessa ledamöters oberoende och opartiskhet.
Ändring 80
Förslag till förordning
Skäl 76
(76)  I avsaknad av ett allmänt krav på att leverantörer av förmedlingstjänster måste säkerställa sin fysiska närvaro inom en medlemsstats territorium, finns det ett behov av att klargöra vilken medlemsstats jurisdiktion dessa leverantörer omfattas av med avseende på de nationella behöriga myndigheternas tillämpning av bestämmelserna i kapitlen III och IV. En tjänsteleverantör bör omfattas av jurisdiktionen i den medlemsstat där dess huvudsakliga verksamhetsställe är beläget, dvs. där leverantören har sitt huvudkontor eller sitt säte där de huvudsakliga finansiella funktionerna och den operativa ledningen utövas. När det gäller leverantörer som inte har något verksamhetsställe i unionen men som erbjuder tjänster i unionen och därför omfattas av denna förordning, bör den medlemsstat där dessa leverantörer har utsett sin rättsliga företrädare ha jurisdiktion, med beaktande av funktionen som rättslig företrädare enligt denna förordning. För att denna förordning ska kunna tillämpas effektivt bör dock alla medlemsstater ha jurisdiktion i fråga om tjänsteleverantörer som inte har utsett en rättslig företrädare, förutsatt att principen ne bis in idem respekteras. I detta syfte bör varje medlemsstat som utövar jurisdiktion i fråga om sådana leverantörer utan onödigt dröjsmål informera alla andra medlemsstater om de åtgärder som de har vidtagit vid utövandet av denna jurisdiktion.
(76)  I avsaknad av ett allmänt krav på att leverantörer av förmedlingstjänster måste säkerställa sin fysiska närvaro inom en medlemsstats territorium, finns det ett behov av att klargöra vilken medlemsstats jurisdiktion dessa leverantörer omfattas av med avseende på de nationella behöriga myndigheternas tillämpning av bestämmelserna i denna förordning. En tjänsteleverantör bör omfattas av jurisdiktionen i den medlemsstat där dess huvudsakliga verksamhetsställe är beläget, dvs. där leverantören har sitt huvudkontor eller sitt säte där de huvudsakliga finansiella funktionerna och den operativa ledningen utövas. När det gäller leverantörer som inte har något verksamhetsställe i unionen men som erbjuder tjänster i unionen och därför omfattas av denna förordning, bör den medlemsstat där dessa leverantörer har utsett sin rättsliga företrädare ha jurisdiktion, med beaktande av funktionen som rättslig företrädare enligt denna förordning. För att denna förordning ska kunna tillämpas effektivt bör dock alla medlemsstater ha jurisdiktion i fråga om tjänsteleverantörer som inte har utsett en rättslig företrädare, förutsatt att principen ne bis in idem respekteras. I detta syfte bör varje medlemsstat som utövar jurisdiktion i fråga om sådana leverantörer utan onödigt dröjsmål informera alla andra medlemsstater om de åtgärder som de har vidtagit vid utövandet av denna jurisdiktion.
Ändring 81
Förslag till förordning
Skäl 77
(77)  Medlemsstaterna bör ge samordnaren för digitala tjänster och alla andra behöriga myndigheter som utsetts enligt denna förordning tillräckliga befogenheter och resurser för att säkerställa en effektiv undersökning och efterlevnadskontroll. Samordnarna för digitala tjänster bör i synnerhet kunna söka efter och inhämta information som finns på dess territorium, även i samband med gemensamma undersökningar, med vederbörlig hänsyn till att tillsyns- och efterlevnadsåtgärder som gäller en leverantör under en annan medlemsstats jurisdiktion bör antas av samordnaren för digitala tjänster i den andra medlemsstaten, i tillämpliga fall i enlighet med förfarandena för gränsöverskridande samarbete.
(77)  Medlemsstaterna bör ge samordnaren för digitala tjänster och alla andra behöriga myndigheter som utsetts enligt denna förordning tillräckliga befogenheter och resurser för att säkerställa en effektiv undersökning och efterlevnadskontroll. Samordnarna för digitala tjänster bör i synnerhet kunna anta proportionella interimistiska åtgärder i fall av risk för allvarlig skada samt söka efter och inhämta information som finns på dess territorium, även i samband med gemensamma undersökningar, med vederbörlig hänsyn till att tillsyns- och efterlevnadsåtgärder som gäller en leverantör under en annan medlemsstats jurisdiktion bör antas av samordnaren för digitala tjänster i den andra medlemsstaten, i tillämpliga fall i enlighet med förfarandena för gränsöverskridande samarbete.
Ändring 82
Förslag till förordning
Skäl 78
(78)  Medlemsstaterna bör i sin nationella lagstiftning, i enlighet med unionsrätten och i synnerhet denna förordning och stadgan, fastställa detaljerade villkor och gränser för när deras samordnare för digitala tjänster utövar sina befogenheter att göra utredningar och efterlevnadskontroller och, i förekommande fall, andra behöriga myndigheter enligt denna förordning.
(78)  Medlemsstaterna bör i sin nationella lagstiftning, i enlighet med unionsrätten och i synnerhet denna förordning och stadgan, fastställa detaljerade villkor och gränser för när deras samordnare för digitala tjänster utövar sina befogenheter att göra utredningar och efterlevnadskontroller och, i förekommande fall, andra behöriga myndigheter enligt denna förordning. För att säkerställa en konsekvent och enhetlig tillämpning av denna förordning bör kommissionen anta riktlinjer om de regler och förfaranden som rör befogenheterna för samordnare av digitala tjänster.
Ändring 83
Förslag till förordning
Skäl 79
(79)  Vid utövandet av dessa befogenheter bör de behöriga myndigheterna följa tillämpliga nationella regler om förfaranden och frågor såsom kravet på förhandstillstånd från rättsliga myndigheter för att få tillträde till vissa lokaler och lagstadgat sekretesskydd. Dessa bestämmelser bör särskilt säkerställa att den grundläggande rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol uppfylls, inbegripet rätten till försvar, och rätten till respekt för privatlivet. I detta avseende skulle de garantier som föreskrivs i samband med kommissionens förfaranden i enlighet med denna förordning kunna fungera som en lämplig referenspunkt. Ett föregående, rättvist och opartiskt förfarande bör garanteras innan ett slutligt beslut fattas, inbegripet de berörda personernas rätt att bli hörda och rätten att få tillgång till handlingar i ärendet, samtidigt som konfidentialitet, tystnadsplikt och affärshemligheter respekteras, liksom skyldigheten att på ett meningsfullt sätt motivera besluten. Detta bör dock inte hindra vidtagandet av åtgärder i vederbörligen motiverade brådskande fall och med förbehåll för lämpliga villkor och förfaranden. Utövandet av befogenheter bör också stå i proportion till bland annat arten av överträdelse och den totala faktiska eller potentiella skada som orsakats av överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen. De behöriga myndigheterna bör i princip beakta alla relevanta fakta och omständigheter i fallet, inbegripet information som samlats in av behöriga myndigheter i andra medlemsstater.
(79)  Vid utövandet av dessa befogenheter bör de behöriga myndigheterna följa tillämpliga nationella regler om förfaranden och frågor såsom kravet på förhandstillstånd från rättsliga myndigheter för att få tillträde till vissa lokaler och lagstadgat sekretesskydd. Dessa bestämmelser bör särskilt säkerställa att den grundläggande rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol uppfylls, inbegripet rätten till försvar, och rätten till respekt för privatlivet. I detta avseende skulle de garantier som föreskrivs i samband med kommissionens förfaranden i enlighet med denna förordning kunna fungera som en lämplig referenspunkt. Ett föregående, rättvist och opartiskt förfarande bör garanteras innan ett slutligt beslut fattas, inbegripet de berörda personernas rätt att bli hörda och rätten att få tillgång till handlingar i ärendet, samtidigt som konfidentialitet, tystnadsplikt och affärshemligheter respekteras, liksom skyldigheten att på ett meningsfullt sätt motivera besluten. Detta bör dock inte hindra vidtagandet av åtgärder i vederbörligen motiverade brådskande fall och med förbehåll för lämpliga villkor och förfaranden. Utövandet av befogenheter bör också stå i proportion till bland annat arten av överträdelse och den totala faktiska eller potentiella skada som orsakats av överträdelsen eller den misstänkta överträdelsen. De behöriga myndigheterna bör beakta alla relevanta fakta och omständigheter i fallet, inbegripet information som samlats in av behöriga myndigheter i andra medlemsstater.
Ändring 84
Förslag till förordning
Skäl 80
(80)  Medlemsstaterna bör säkerställa att överträdelser av de skyldigheter som fastställs i denna förordning kan leda till effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner, med beaktande av vilken typ av överträdelse det rör sig om, hur allvarlig den är, om den är återkommande och hur länge den pågått, med hänsyn till det allmänintresse som eftersträvas, omfattningen och typen av verksamhet som bedrivs samt den ekonomiska kapaciteten hos den som begått överträdelsen. Sanktionerna bör särskilt ta hänsyn till huruvida leverantören av förmedlingstjänster systematiskt eller återkommande underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning samt, i förekommande fall, huruvida leverantören är verksam i flera medlemsstater.
(80)  Medlemsstaterna bör säkerställa att överträdelser av de skyldigheter som fastställs i denna förordning kan leda till effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner, med beaktande av vilken typ av överträdelse det rör sig om, hur allvarlig den är, om den är återkommande och hur länge den pågått, med hänsyn till det allmänintresse som eftersträvas, omfattningen och typen av verksamhet som bedrivs samt den ekonomiska kapaciteten hos den som begått överträdelsen. Sanktionerna bör särskilt ta hänsyn till huruvida leverantören av förmedlingstjänster systematiskt eller återkommande underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning samt, där så är relevant, antalet berörda mottagare, huruvida överträdelsen är avsiktlig eller beror på försumlighet och huruvida leverantören är verksam i flera medlemsstater. Kommissionen bör utfärda riktlinjer till medlemsstaterna om kriterierna och villkoren för att införa proportionerliga sanktioner.
Ändring 85
Förslag till förordning
Skäl 81
(81)  För att säkerställa en effektiv tillämpning av denna förordning bör enskilda personer eller representativa organisationer kunna lämna in klagomål som rör efterlevnaden av denna förordning till samordnaren för digitala tjänster på det territorium där de tog emot tjänsten, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om jurisdiktion i denna förordning. Klagomålen bör ge en tillförlitlig översikt över farhågor om efterlevnaden hos en viss leverantör av förmedlingstjänster och skulle också kunna ge samordnaren för digitala tjänster information om eventuella mer övergripande frågor. Samordnaren för digitala tjänster bör involvera andra nationella behöriga myndigheter samt samordnaren för digitala tjänster i en annan medlemsstat och särskilt samordnaren i den medlemsstat där leverantören av förmedlingstjänster är etablerad, om frågan kräver gränsöverskridande samarbete.
(81)  För att säkerställa ett ändamålsenligt fullgörande av skyldigheterna i denna förordning bör enskilda personer eller representativa organisationer kunna lämna in klagomål som rör efterlevnaden av denna förordning till samordnaren för digitala tjänster på det territorium där de tog emot tjänsten, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om jurisdiktion i denna förordning. Klagomålen bör ge en tillförlitlig översikt över farhågor om efterlevnaden hos en viss leverantör av förmedlingstjänster och skulle också kunna ge samordnaren för digitala tjänster information om eventuella mer övergripande frågor. Samordnaren för digitala tjänster bör involvera andra nationella behöriga myndigheter samt samordnaren för digitala tjänster i en annan medlemsstat och särskilt samordnaren i den medlemsstat där leverantören av förmedlingstjänster är etablerad, om frågan kräver gränsöverskridande samarbete. Samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet bör bedöma klagomålet i god tid och informera samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där mottagaren har sin hemvist eller är etablerad om hur klagomålet har hanterats.
Ändring 86
Förslag till förordning
Skäl 82
(82)  Medlemsstaterna bör se till att samordnarna för digitala tjänster kan vidta åtgärder som är effektiva och proportionella när det gäller att hantera vissa särskilt allvarliga och ihållande överträdelser. Särskilt när dessa åtgärder kan påverka tredje parters rättigheter och intressen, vilket kan vara fallet särskilt när tillgången till onlinegränssnitt begränsas, är det lämpligt att kräva att åtgärderna beslutas av en behörig rättslig myndighet på begäran av samordnarna för digitala tjänster och omfattas av ytterligare skyddsåtgärder. I synnerhet bör tredje parter som potentiellt berörs ges möjlighet att höras, och sådana förelägganden bör endast utfärdas när befogenheter att vidta sådana åtgärder som föreskrivs i andra unionsrättsakter eller nationell rätt inte rimligen är tillgängliga, till exempel för att skydda konsumenters kollektiva intressen, säkerställa ett snabbt avlägsnande av webbsidor som innehåller eller sprider barnpornografi eller förhindra åtkomst till tjänster som används av en tredje part för att göra intrång i en immateriell rättighet.
(82)  Medlemsstaterna bör se till att samordnarna för digitala tjänster kan vidta åtgärder som är effektiva och proportionella när det gäller att hantera vissa särskilt allvarliga och ihållande överträdelser av denna förordning. Särskilt när dessa åtgärder kan påverka tredje parters rättigheter och intressen, vilket kan vara fallet särskilt när tillgången till onlinegränssnitt begränsas, är det lämpligt att kräva att åtgärderna beslutas av en behörig rättslig myndighet på begäran av samordnarna för digitala tjänster och omfattas av ytterligare skyddsåtgärder. I synnerhet bör tredje parter som potentiellt berörs ges möjlighet att höras, och sådana förelägganden bör endast utfärdas när befogenheter att vidta sådana åtgärder som föreskrivs i andra unionsrättsakter eller nationell rätt inte rimligen är tillgängliga, till exempel för att skydda konsumenters kollektiva intressen, säkerställa ett snabbt avlägsnande av webbsidor som innehåller eller sprider barnpornografi eller förhindra åtkomst till tjänster som används av en tredje part för att göra intrång i en immateriell rättighet.
Ändring 87
Förslag till förordning
Skäl 83a (nytt)
(83a)  Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om undantag från ansvar enligt denna förordning när det gäller information som överförs eller lagras på begäran av en tjänstemottagare bör leverantörer av förmedlingstjänster hållas ansvariga för åsidosättande av sina skyldigheter enligt denna förordning. Tjänstemottagare och organisationer som företräder dem bör ha rätt att få tillgång till proportionerliga och effektiva rättsmedel. De bör i synnerhet ha rätt att, i enlighet med nationell rätt eller unionsrätten, söka ersättning från leverantörer av förmedlingstjänster för varje direkt skada eller förlust som lidits till följd av att leverantörer av förmedlingstjänster åsidosatt sina skyldigheter enligt denna förordning.
Ändring 88
Förslag till förordning
Skäl 84
(84)  Samordnaren för digitala tjänster bör regelbundet offentliggöra en rapport om den verksamhet som bedrivs enligt denna förordning. Med tanke på att samordnaren för digitala tjänster också görs uppmärksam på förelägganden om att vidta åtgärder mot olagligt innehåll eller att tillhandahålla information som regleras genom denna förordning genom det gemensamma systemet för informationsutbyte, bör samordnaren för digitala tjänster i sin årsrapport inkludera antalet och kategorierna av dessa förelägganden riktade till leverantörer av förmedlingstjänster och som utfärdats av rättsliga och administrativa myndigheter i den egna medlemsstaten.
(84)  Samordnaren för digitala tjänster bör regelbundet offentliggöra en rapport i ett standardiserat och maskinläsbart format om den verksamhet som bedrivs enligt denna förordning. Med tanke på att samordnaren för digitala tjänster också görs uppmärksam på förelägganden om att vidta åtgärder mot olagligt innehåll eller att tillhandahålla information som regleras genom denna förordning genom det gemensamma systemet för informationsutbyte, baserat på informationssystemet för den inre marknaden, bör samordnaren för digitala tjänster i sin årsrapport inkludera antalet och kategorierna av dessa förelägganden riktade till leverantörer av förmedlingstjänster och som utfärdats av rättsliga och administrativa myndigheter i den egna medlemsstaten.
Ändring 89
Förslag till förordning
Skäl 86
(86)  För att underlätta gränsöverskridande tillsyn och undersökningar som involverar flera medlemsstater bör samordnarna för digitala tjänster kunna delta permanent eller tillfälligt i gemensamma tillsyns- och undersökningsåtgärder i frågor som omfattas av denna förordning. Dessa åtgärder kan inbegripa andra behöriga myndigheter och omfatta en rad olika frågor, alltifrån samordnade datainsamlingsövningar till begäranden om information eller inspektioner av lokaler, inom ramen för de befogenheter som varje deltagande myndighet har. Nämnden kan uppmanas att ge råd om dessa åtgärder, till exempel genom att föreslå färdplaner och tidsplaner för verksamheten eller föreslå tillfälliga insatsgrupper med deltagare från de berörda myndigheterna.
(86)  För att underlätta gränsöverskridande tillsyn och undersökningar som involverar flera medlemsstater bör samordnarna för digitala tjänster kunna delta permanent eller tillfälligt i gemensamma tillsyns- och undersökningsåtgärder i frågor som omfattas av denna förordning på grundval av en överenskommelse mellan de berörda medlemsstaterna och, i avsaknad av en överenskommelse, under överinseende av samordnaren för digitala tjänster i etableringsmedlemsstaten. Dessa åtgärder kan inbegripa andra behöriga myndigheter och omfatta en rad olika frågor, alltifrån samordnade datainsamlingsövningar till begäranden om information eller inspektioner av lokaler, inom ramen för de befogenheter som varje deltagande myndighet har. Nämnden kan uppmanas att ge råd om dessa åtgärder, till exempel genom att föreslå färdplaner och tidsplaner för verksamheten eller föreslå tillfälliga insatsgrupper med deltagare från de berörda myndigheterna.
Ändring 90
Förslag till förordning
Skäl 88
(88)  För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna förordning är det nödvändigt att inrätta en oberoende rådgivande grupp på unionsnivå, som bör stödja kommissionen och bidra till samordningen av de åtgärder som utförs av samordnarna för digitala tjänster. Denna rådgivande grupp, som kallas europeiska nämnden för digitala tjänster (nedan kallad nämnden), bör bestå av samordnarna för digitala tjänster, utan att det påverkar möjligheten för samordnarna för digitala tjänster att bjuda in till sina möten eller utse tillfälliga delegater från andra behöriga myndigheter som anförtrotts särskilda uppgifter enligt denna förordning, om detta krävs enligt deras nationella fördelning av uppgifter och befogenheter. Om flera deltagare från en medlemsstat deltar bör rösträtten begränsas till en företrädare per medlemsstat.
(88)  För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna förordning är det nödvändigt att inrätta en oberoende rådgivande grupp på unionsnivå, som bör stödja kommissionen och bidra till samordningen av de åtgärder som utförs av samordnarna för digitala tjänster. Denna europeiska nämnd för digitala tjänster bör bestå av samordnarna för digitala tjänster, utan att det påverkar möjligheten för samordnarna för digitala tjänster att bjuda in till sina möten eller utse tillfälliga delegater från andra behöriga myndigheter som anförtrotts särskilda uppgifter enligt denna förordning, om detta krävs enligt deras nationella fördelning av uppgifter och befogenheter. Om flera deltagare från en medlemsstat deltar bör rösträtten begränsas till en företrädare per medlemsstat. I nämndens arbetsordning bör respekten för informationens konfidentialitet säkerställas.
Ändring 91
Förslag till förordning
Skäl 90
(90)  För detta ändamål bör nämnden kunna anta yttranden, begäranden och rekommendationer riktade till samordnare för digitala tjänster eller andra behöriga nationella myndigheter. Även om dessa inte är rättsligt bindande bör ett beslut om att avvika från dem motiveras ordentligt och kan komma att beaktas av kommissionen vid bedömningen av den berörda medlemsstatens efterlevnad av denna förordning.
(90)  För detta ändamål bör nämnden kunna anta yttranden, begäranden och rekommendationer riktade till samordnare för digitala tjänster eller andra behöriga nationella myndigheter. Även om dessa inte är rättsligt bindande bör ett beslut om att avvika från dem motiveras ordentligt och kan komma att beaktas av kommissionen vid bedömningen av den berörda medlemsstatens efterlevnad av denna förordning. Nämnden bör utarbeta en årsrapport om sin verksamhet.
Ändring 92
Förslag till förordning
Skäl 91
(91)  Nämnden bör sammanföra företrädare för samordnarna för digitala tjänster och eventuella andra behöriga myndigheter under kommissionens ordförandeskap, i syfte att säkerställa en bedömning av de frågor som läggs fram för den i en fullständigt europeisk dimension. Med tanke på eventuella övergripande inslag som kan vara relevanta för andra regelverk på unionsnivå bör nämnden tillåtas att samarbeta med andra organ, kontor, byråer och rådgivande grupper inom unionen, beroende på vad som krävs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter, med ansvar på områden såsom jämställdhet, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män, icke-diskriminering, dataskydd, elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster, konsumentskydd eller upptäckt och undersökning av bedrägerier som rör tullar som riktar sig mot EU:s budget.
(91)  Nämnden bör sammanföra företrädare för samordnarna för digitala tjänster och eventuella andra behöriga myndigheter under kommissionens ordförandeskap, i syfte att säkerställa en bedömning av de frågor som lämnas in till den i en fullständigt europeisk dimension. Med tanke på eventuella övergripande inslag som kan vara relevanta för andra regelverk på unionsnivå bör nämnden tillåtas att samarbeta med andra organ, byråer och rådgivande grupper inom unionen, beroende på vad som krävs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter, med ansvar på områden såsom jämlikhet, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män, och icke-diskriminering, jämställdhet mellan könen och icke-diskriminering, utrotande av alla former av våld mot kvinnor och flickor och andra former av könsrelaterat våld, dataskydd, iakttagande av immateriella rättigheter, konkurrens, elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster, marknadsövervakning, upptäckt och utredning av tullbedrägerier som riktar sig mot EU:s budget samt konsumentskydd.
Ändring 93
Förslag till förordning
Skäl 96
(96)  Om en överträdelse av en bestämmelse som endast gäller mycket stora onlineplattformar inte på ett effektivt sätt åtgärdas av plattformen i enlighet med handlingsplanen, får endast kommissionen, på eget initiativ eller efter råd från nämnden, besluta att ytterligare undersöka den berörda överträdelsen och de åtgärder som plattformen därefter har vidtagit, vilket samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet inte kan göra. Efter att ha genomfört de nödvändiga undersökningarna bör kommissionen kunna utfärda beslut om huruvida en överträdelse har konstaterats och ålägga sanktioner för mycket stora onlineplattformar när detta är motiverat. Kommissionen bör också ha en möjlighet att ingripa i gränsöverskridande situationer där samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet inte har vidtagit åtgärder trots kommissionens begäran, eller i situationer där samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet själv har begärt att kommissionen ska ingripa, med avseende på en överträdelse av någon annan bestämmelse i denna förordning som begåtts av en mycket stor onlineplattform.
(96)  Om en överträdelse av en bestämmelse som endast gäller mycket stora onlineplattformar inte på ett effektivt sätt åtgärdas av plattformen i enlighet med handlingsplanen, bör endast kommissionen, på eget initiativ eller efter råd från nämnden, inleda ytterligare undersökningar om den berörda överträdelsen och de åtgärder som plattformen därefter har vidtagit, vilket samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet inte kan göra. Efter att ha genomfört de nödvändiga undersökningarna bör kommissionen kunna utfärda beslut om huruvida en överträdelse har konstaterats och ålägga sanktioner för mycket stora onlineplattformar när detta är motiverat. Kommissionen bör också ingripa i gränsöverskridande situationer där samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet inte har vidtagit åtgärder trots kommissionens begäran, eller i situationer där samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet själv har begärt att kommissionen ska ingripa, med avseende på en överträdelse av någon annan bestämmelse i denna förordning som begåtts av en mycket stor onlineplattform. Kommissionen bör inleda förfaranden inför ett eventuellt antagande av beslut avseende den mycket stora onlineplattformens aktuella beteende, till exempel om plattformen misstänks ha överträtt denna förordning, inbegripet fall där plattformen har befunnits inte ha genomfört de operativa rekommendationerna från den oberoende revision som godkänts av samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet och där denne inte har vidtagit några utrednings- eller verkställighetsåtgärder.
Ändring 94
Förslag till förordning
Skäl 97
(97)  Kommissionen bör ha friheten att besluta huruvida den vill ingripa i sådana situationer där den har befogenhet att göra detta enligt denna förordning. När kommissionen har inlett förfarandet bör de berörda samordnarna för digitala tjänster hindras från att utöva sina undersökningsbefogenheter och befogenheter vad gäller efterlevnadskontroll med avseende på den berörda mycket stora onlineplattformens agerande, i syfte att undvika dubbelarbete, inkonsekvenser och risker med avseende på principen ne bis in idem. Av effektivitetsskäl bör dock dessa samordnare för digitala tjänster inte hindras från att utöva sina befogenheter att antingen bistå kommissionen, på dess begäran vid utförandet av dess tillsynsuppgifter, eller i fråga om annat agerande, inbegripet agerande från samma mycket stora onlineplattform som misstänks utgöra en ny överträdelse. Dessa samordnare för digitala tjänster, liksom nämnden och andra samordnare för digitala tjänster där så är relevant, bör förse kommissionen med all nödvändig information och hjälp så att den kan utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt, medan kommissionen å sin sida på lämpligt sätt bör hålla dessa aktörer informerade om hur kommissionen utövar sina befogenheter. I detta avseende bör kommissionen, när så är lämpligt, beakta alla relevanta bedömningar som utförts av nämnden eller de berörda samordnarna för digitala tjänster och alla relevanta bevis och all relevant information som samlats in av dem, utan att det påverkar kommissionens befogenheter och ansvar att vid behov genomföra ytterligare undersökningar.
(97)  När kommissionen har inlett förfarandet bör de berörda samordnarna för digitala tjänster hindras från att utöva sina undersökningsbefogenheter och befogenheter vad gäller efterlevnadskontroll med avseende på den berörda mycket stora onlineplattformens agerande, i syfte att undvika dubbelarbete, inkonsekvenser och risker med avseende på principen ne bis in idem. Av effektivitetsskäl bör dock dessa samordnare för digitala tjänster inte hindras från att utöva sina befogenheter att antingen bistå kommissionen, på dess begäran vid utförandet av dess tillsynsuppgifter, eller i fråga om annat agerande, inbegripet agerande från samma mycket stora onlineplattform som misstänks utgöra en ny överträdelse. Dessa samordnare för digitala tjänster, liksom nämnden och andra samordnare för digitala tjänster där så är relevant, bör förse kommissionen med all nödvändig information och hjälp så att den kan utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt, medan kommissionen å sin sida på lämpligt sätt bör hålla dessa aktörer informerade om hur kommissionen utövar sina befogenheter. I detta avseende bör kommissionen, när så är lämpligt, beakta alla relevanta bedömningar som utförts av nämnden eller de berörda samordnarna för digitala tjänster och alla relevanta bevis och all relevant information som samlats in av dem, utan att det påverkar kommissionens befogenheter och ansvar att vid behov genomföra ytterligare undersökningar.
Ändring 95
Förslag till förordning
Skäl 97a (nytt)
(97a)  Kommissionen bör agera oavhängigt och opartiskt i sitt beslutsfattande när det gäller både samordnare för digitala tjänster och tjänsteleverantörer enligt denna förordning.
Ändring 96
Förslag till förordning
Skäl 99
(99)  Kommissionen bör i synnerhet ha tillgång till alla relevanta handlingar och uppgifter som behövs för att inleda och genomföra undersökningar och för att övervaka efterlevnaden av de relevanta skyldigheter som fastställs i denna förordning, oavsett vem som innehar handlingarna, uppgifterna eller informationen i fråga, och oavsett form, format, lagringsmedium eller exakt var de lagras. Kommissionen bör direkt kunna kräva att den mycket stora onlineplattformen eller relevanta tredje parter, eller enskilda personer, tillhandahåller alla relevanta bevis och uppgifter. Dessutom bör kommissionen kunna begära all relevant information från alla offentliga myndigheter, organ eller byråer i medlemsstaten eller från fysiska eller juridiska personer för tillämpningen av denna förordning. Kommissionen bör ges befogenhet att kräva tillgång till och beskrivningar av databaser och algoritmer för relevanta personer, och att med deras samtycke intervjua personer som kan ha användbar information och att protokollföra de uttalanden som gjorts. Kommissionen bör också ges befogenhet att utföra inspektioner som är nödvändiga för att efterleva relevanta bestämmelser i denna förordning. Dessa undersökningsbefogenheter syftar till att komplettera kommissionens möjlighet att be samordnare för digitala tjänster och andra myndigheter i medlemsstaterna om hjälp till exempel med att tillhandahålla information eller utövandet av dessa befogenheter.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 97
Förslag till förordning
Skäl 100
(100)  Efterlevandet av de relevanta skyldigheter som åläggs enligt denna förordning bör kunna verkställas genom böter och viten. Lämpliga nivåer för böter och viten för bristande efterlevnad av skyldigheterna och överträdelser av förfarandereglerna bör därför också fastställas, med förbehåll för lämpliga preskriptionsfrister.
(100)  Efterlevnaden av de relevanta skyldigheter som åläggs enligt denna förordning bör kunna verkställas genom böter och viten. Lämpliga nivåer för böter och viten för bristande efterlevnad av skyldigheterna och överträdelser av förfarandereglerna bör därför också fastställas, med förbehåll för lämpliga preskriptionsfrister. Kommissionen bör i synnerhet se till att påföljderna är effektiva, proportionella och avskräckande, med beaktande av vilken art av överträdelse det rör sig om, hur allvarlig den är, om den är återkommande och hur länge den pågått, med hänsyn till det allmänintresse som eftersträvas, omfattningen och arten av den verksamhet som bedrivs, antalet berörda mottagare, huruvida överträdelsen är avsiktlig eller beror på försumlighet samt den ekonomiska kapaciteten för den som begått överträdelsen.
Ändring 98
Förslag till förordning
Skäl 102
(102)  För att förordningen ska vara ändamålsenlig och effektiv bör kommissionen, utöver den allmänna utvärdering av förordningen som ska göras inom fem år efter ikraftträdandet, efter inledningsfasen och på grundval av de tre första tillämpningsåren för denna förordning, också göra en utvärdering av nämndens verksamhet och dess struktur.
(102)  Kommissionen bör genomföra en allmän utvärdering av denna förordning och lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Denna rapport bör i synnerhet behandla definitionen av mycket stora onlineplattformar och antalet aktiva tjänstemottagare i genomsnitt per månad. Rapporten bör också behandla genomförandet av uppförandekoder samt skyldigheten att utse en företrädare som är etablerad i unionen och bedöma effekterna av liknande skyldigheter som tredjeländer inför för europeiska tjänsteleverantörer med verksamhet utomlands. Kommissionen bör i synnerhet bedöma eventuell inverkan på kostnaderna för europeiska tjänsteleverantörer av liknande krav, inbegripet att utse en rättslig företrädare, som införts av tredjeländer samt eventuella nya hinder för tillträde till marknader utanför unionen efter antagandet av denna förordning. Kommissionen bör också bedöma inverkan på europeiska företags och konsumenters möjligheter att få tillgång till och köpa produkter och tjänster på marknader utanför unionen. För att förordningen ska vara ändamålsenlig och effektiv bör kommissionen, utöver den allmänna utvärdering av förordningen som ska göras inom tre år efter ikraftträdandet, efter inledningsfasen och på grundval av de tre första åren av tillämpning av denna förordning, också göra en utvärdering av nämndens verksamhet och dess struktur.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 1 – rubriken
Syfte och tillämpningsområde
Syfte
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led c
(c)  Regler för genomförandet och kontrollen av efterlevnaden av denna förordning, även vad gäller samarbete och samordning mellan behöriga myndigheter.
(c)  Regler för genomförandet och kontrollen av efterlevnaden av kraven i denna förordning, även vad gäller samarbete och samordning mellan behöriga myndigheter.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led b
(b)  Att fastställa enhetliga regler för en säker, förutsebar och förtroendeskapande onlinemiljö, där de grundläggande rättigheterna i stadgan skyddas på ett effektivt sätt.
(b)  Att fastställa harmoniserade regler för en säker, tillgänglig, förutsebar och förtroendeskapande onlinemiljö, där de grundläggande rättigheterna i stadgan skyddas på ett effektivt sätt.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  Att främja en hög konsumentskyddsnivå och bidra till ökade valmöjligheter för konsumenterna och samtidigt underlätta innovation, stödja den digitala omställningen och uppmuntra ekonomisk tillväxt på den inre marknaden.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 3
3.  Denna förordning ska tillämpas på förmedlingstjänster som tillhandahålls åt tjänstemottagare som har sin etableringsort eller hemvist i unionen, oavsett etableringsorten för den tjänsteleverantör som tillhandahåller dessa tjänster.
utgår
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 4
4.  Denna förordning är inte tillämplig på sådana tjänster som inte utgör förmedlingstjänster eller på eventuella krav som införs för sådana tjänster, oavsett om tjänsten tillhandahålls med användning av en förmedlingstjänst.
utgår
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 5
5.  Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av de regler som fastställs i
utgår
(a)  direktiv 2000/31/EG,
(b)  direktiv 2010/13/EG,
(c)  unionslagstiftning om upphovsrätt och närstående rättigheter,
(d)  förordning (EU) …/…. om förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online [förordningen om terrorisminnehåll online, när den antagits],
(e)  förordning (EU) …./…. om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden och direktiv (EU) …./…. om fastställande av harmoniserade bestämmelser för utseende av rättsliga företrädare för insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden [e-bevisning, när den antagits],
(f)  förordning (EU) 2019/1148,
(g)  förordning (EU) 2019/1150,
(h)  unionslagstiftning om konsumentskydd och produktsäkerhet, inbegripet förordning (EU) 2017/2394, och
(i)  unionslagstiftning om skydd av personuppgifter, i synnerhet förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 1a (ny)
Artikel 1a
Tillämpningsområde
1.  Denna förordning ska tillämpas på förmedlingstjänster som tillhandahålls åt tjänstemottagare som har sin etableringsort eller hemvist i unionen, oavsett etableringsorten för den tjänsteleverantör som tillhandahåller dessa tjänster.
2.  Denna förordning är inte tillämplig på sådana tjänster som inte utgör förmedlingstjänster eller på eventuella krav som införs för sådana tjänster, oavsett om tjänsten tillhandahålls med användning av en förmedlingstjänst.
3.  Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av de regler som fastställs i
a)  direktiv 2000/31/EG,
b)  direktiv 2010/13/EG,
c)  unionslagstiftning om upphovsrätt och närstående rättigheter, särskilt direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden,
d)  förordning (EU) 2021/784 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online,
e)  förordning (EU) …./…. om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden och direktiv (EU) …./…. om fastställande av harmoniserade bestämmelser för utseende av rättsliga företrädare för insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden [e-bevisning, när den antagits],
f)  förordning (EU) 2019/1148,
g)  förordning (EU) 2019/1150,
h)  unionslagstiftning om konsumentskydd och produktsäkerhet, inklusive förordning (EU) 2017/2394, förordning (EU) 2019/1020 och direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet,
i)  unionslagstiftning om skydd av personuppgifter, i synnerhet förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG,
j)  direktiv (EU) 2019/882,
k)  direktiv (EU) 2018/1972,
l)  direktiv 2013/11/EU.
4.  Senast [tolv månader efter denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen offentliggöra riktlinjer för förhållandet mellan denna förordning och de rättsakter som avses i artikel 1a.3.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 2 – led a
(a)  informationssamhällets tjänster: tjänster i den mening som avses i artikel 1.1 b i direktiv (EU) 2015/1535.
(a)  informationssamhällets tjänster: tjänster enligt definitionen i artikel 1.1 b i direktiv (EU) 2015/1535.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 2 – led b
(b)  tjänstemottagare: fysisk eller juridisk person som använder den berörda förmedlingstjänsten.
(b)  tjänstemottagare: fysisk eller juridisk person som använder den berörda förmedlingstjänsten i syfte att söka information eller göra den tillgänglig.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 2 – led c
(c)  konsument: fysisk person som agerar utanför ramen för sin handels-, närings- eller yrkesverksamhet.
(c)  konsument: fysisk person som agerar utanför ramen för sin handels-, närings-, hantverks- eller yrkesverksamhet.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 2 – led d – inledningen
(d)  erbjuda tjänster i unionen: att göra det möjligt för juridiska eller fysiska personer i en eller flera medlemsstater att använda de tjänster som tillhandahålls av en leverantör av informationssamhällets tjänster som har en väsentlig anknytning till unionen; en sådan väsentlig anknytning anses föreligga om tjänsteleverantören har ett etableringsställe i unionen; i avsaknad av ett sådant etableringsställe ska bedömningen av väsentlig anknytning baseras på specifika faktabaserade kriterier, såsom
(d)  erbjuda tjänster i unionen: att göra det möjligt för juridiska eller fysiska personer i en eller flera medlemsstater att använda de tjänster som tillhandahålls av en leverantör av informationssamhällets tjänster som har en väsentlig anknytning till unionen.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 2 – led d – strecksats 1
–  ett betydande antal användare i en eller flera medlemsstater, eller
utgår
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 2 – led d – strecksats 2
–  verksamhet som riktas till en eller flera medlemsstater.
utgår
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 2 – led da (nytt)
da)  väsentlig anknytning till unionen: en leverantörs anknytning till en eller flera medlemsstater, antingen till följd av att leverantören är etablerad i unionen eller, om en sådan etablering saknas, till följd av att leverantören riktar sin verksamhet till en eller flera medlemsstater.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 2 – led e
(e)  näringsidkare: en fysisk eller juridisk person, antingen offentligägd eller privatägd, som agerar för ändamål som faller inom ramen för den egna närings- eller yrkesverksamheten, samt varje person som agerar i dennes namn eller dennes vägnar.
(e)  näringsidkare: varje fysisk eller juridisk person, privatägd eller offentligägd, som agerar i syften som direkt rör den egna närings- eller yrkesverksamheten, hantverket eller yrket, även genom varje person som agerar i dennes namn eller för dennes räkning.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 2 – led f – strecksats 1
–  En tjänst som enbart avser vidarefordran (mere conduit) och som består av överföring i ett kommunikationsnät av information som tillhandahållits av en tjänstemottagare, eller tillhandahållande av tillgång till ett kommunikationsnät.
–  En tjänst som enbart avser vidarefordran (mere conduit) och som består av överföring i ett kommunikationsnät av information som tillhandahållits av en tjänstemottagare, eller tillhandahållande av tillgång till ett kommunikationsnät, inklusive tekniska hjälptjänster.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 2 – led f – strecksats 2
—  En cachningstjänst som utgörs av överföring i ett kommunikationsnät av information som tillhandahållits av en tjänstemottagare, och som innefattar automatisk, mellanliggande och tillfällig lagring av informationen enbart för att effektivisera den vidare överföringen av informationen till andra tjänstemottagare på deras begäran.
—  En cachningstjänst som utgörs av överföring i ett kommunikationsnät av information som tillhandahållits av en tjänstemottagare, och som innefattar automatisk, mellanliggande och tillfällig lagring av informationen och utövas enbart för att effektivisera den vidare överföringen av informationen till andra tjänstemottagare på deras begäran.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 2 – led g
(g)  olagligt innehåll: information som i sig eller genom att den hänvisar till en verksamhet, däribland försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster, inte är förenlig med unionsrätten eller lagstiftningen i en medlemsstat, oavsett denna lagstiftnings exakta sakinnehåll eller art.
(g)  olagligt innehåll: information eller verksamhet, däribland försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster, som inte är förenlig med unionsrätten eller lagstiftningen i en medlemsstat, oavsett denna lagstiftnings exakta sakinnehåll eller art.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 1 – led h
(h)  onlineplattform: en leverantör av en värdtjänst som på begäran av en tjänstemottagare lagrar och sprider offentlig information, om inte denna verksamhet enbart utgör en extrafunktion av mindre betydelse som är underordnad extrafunktion till en annan tjänst och om denna extrafunktion av objektiva och tekniska skäl inte kan användas utan denna andra tjänst, och integreringen av extrafunktionen inte är ett sätt att kringgå tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning.
(h)  onlineplattform: en leverantör av en värdtjänst som på begäran av en tjänstemottagare lagrar och sprider offentlig information, såvida inte denna verksamhet enbart utgör en extrafunktion av mindre betydelse eller en underordnad extrafunktion till en annan tjänst eller funktion för den huvudsakliga tjänsten eller om denna extrafunktion av objektiva och tekniska skäl inte kan användas utan denna andra tjänst, och integreringen av extrafunktionen inte är ett sätt att kringgå tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 1 – led k
(k)  onlinegränssnitt: programvara, inbegripet en webbplats eller en del av en sådan, och applikationer, inbegripet mobilappar.
(k)  onlinegränssnitt: programvara, inbegripet en webbplats eller en del av en sådan, och applikationer, inbegripet mobilappar, som gör det möjligt för tjänstemottagarna att få tillgång till och interagera med den relevanta förmedlingstjänsten.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 2 – led ka (nytt)
(ka)  betrodd anmälare: en enhet som har beviljats en sådan status av en samordnare för digitala tjänster.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 1 – led n
(n)  annonsering: information utformad för att främja ett meddelande från en juridisk eller fysisk person, oavsett om det handlar om att uppnå kommersiella eller icke-kommersiella syften, och som visas av en onlineplattform på dess onlinegränssnitt mot betalning för att särskilt lyfta fram denna information.
(n)  annonsering: information utformad och spridd för att främja ett meddelande från en juridisk eller fysisk person, oavsett om det handlar om att uppnå kommersiella eller icke-kommersiella syften, och som visas av en onlineplattform på dess onlinegränssnitt mot betalning specifikt i utbyte mot att lyfta fram detta meddelande.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 2 – led na (nytt)
(na)  ersättning: ekonomisk ersättning bestående av direkt eller indirekt betalning för den tillhandahållna tjänsten, även i fall där leverantören av förmedlingstjänster inte ersätts direkt av tjänstemottagaren eller där tjänstemottagaren förser tjänsteleverantören med uppgifter, utom när sådana uppgifter samlas in enbart i syfte att uppfylla rättsliga krav.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 2 – led o
(o)  rekommendationssystem: ett helt eller delvis automatiserat system som en onlineplattform använder för att i sitt onlinegränssnitt föreslå tjänstemottagarna specifik information, exempelvis till följd av en sökning som gjorts av mottagaren eller på annat sätt fastställa den relativa ordningsföljden eller synligheten för den information som visas.
(o)  rekommendationssystem: ett helt eller delvis automatiserat system som en onlineplattform använder för att i sitt onlinegränssnitt för tjänstemottagarna föreslå, prioritera eller kuratera specifik information, exempelvis till följd av en sökning som gjorts av mottagaren eller på annat sätt fastställa den relativa ordningsföljden eller synligheten för den information som visas.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 2 – led p
(p)  innehållsmoderering: åtgärder som vidtas av leverantörer av förmedlingstjänster i syfte att upptäcka, identifiera och ta itu med olagligt innehåll, eller information som är oförenlig med leverantörens allmänna villkor, som tillhandahålls av tjänstemottagarna, inbegripet åtgärder som vidtas för att påverka tillgången, synligheten och tillgängligheten för detta olagliga innehåll eller denna information, exempelvis genom nedprioritering eller genom att det görs oåtkomligt eller avlägsnas, eller åtgärder som påverkar mottagarens förmåga att tillhandahålla informationen, exempelvis genom avslutande eller tillfällig stängning av en mottagares konto.
(p)  innehållsmoderering: automatiserade eller icke automatiserade åtgärder som vidtas av leverantörer av förmedlingstjänster i syfte att upptäcka, identifiera och ta itu med olagligt innehåll, eller information som är oförenlig med leverantörens allmänna villkor, som tillhandahålls av tjänstemottagarna, inbegripet åtgärder som vidtas för att påverka tillgången, synligheten och tillgängligheten för detta olagliga innehåll eller denna information, exempelvis genom nedprioritering eller genom att det görs oåtkomligt, stryks, demonetariseras eller avlägsnas, eller åtgärder som påverkar mottagarens förmåga att tillhandahålla informationen, exempelvis genom avslutande eller tillfällig stängning av en mottagares konto.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 2 – led q
(q)  allmänna villkor: alla villkor eller specifikationer, oavsett beteckning eller form, som reglerar avtalsförhållandet mellan leverantören av förmedlingstjänster och tjänstemottagaren.
(q)  allmänna villkor: alla villkor eller specifikationer från tjänsteleverantören, oavsett beteckning eller form, som reglerar avtalsförhållandet mellan leverantören av förmedlingstjänster och tjänstemottagaren.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 2 – led qa (nytt)
(qa)  personer med funktionsnedsättning: personer med funktionsnedsättning i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv (EU) 2019/882.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 3
3.  Denna artikel ska inte påverka möjligheterna för en domstol eller administrativ myndighet att i enlighet med medlemsstaternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören avslutar eller förhindrar en överträdelse.
3.  Denna artikel ska inte påverka möjligheterna för en rättslig eller administrativ myndighet att i enlighet med medlemsstaternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören avslutar eller förhindrar en överträdelse.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – inledningen
1.  Vid tillhandahållandet av en av informationssamhällets tjänster som utgörs av överföring i ett kommunikationsnät av information som tillhandahållits av en tjänstemottagare, ska tjänsteleverantören inte vara ansvarig för den automatiska, mellanliggande och tillfälliga lagring av informationen som ägt rum enbart för att effektivisera vidare överföring av informationen till andra tjänstemottagare på deras begäran, under förutsättning att
1.  Vid tillhandahållandet av en av informationssamhällets tjänster som utgörs av överföring i ett kommunikationsnät av information som tillhandahållits av en tjänstemottagare ska tjänsteleverantören inte vara ansvarig för den automatiska, mellanliggande och tillfälliga lagring av informationen som utförs enbart för att effektivisera eller säkra vidare överföring av informationen till andra tjänstemottagare på deras begäran, under förutsättning att tjänsteleverantören
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a
(a)  tjänsteleverantören inte ändrar informationen,
(a)  inte ändrar informationen,
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b
(b)  tjänsteleverantören uppfyller villkoren för tillgång till informationen,
(b)  uppfyller villkoren för tillgång till informationen,
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led c
(c)  tjänsteleverantören följer regler för uppdatering av informationen, vilka fastställts på ett sätt som är allmänt vedertaget och använt inom branschen,
(c)  följer regler för uppdatering av informationen vilka fastställts på ett sätt som är allmänt vedertaget och använt inom branschen,
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led d
(d)  tjänsteleverantören inte ingriper i den lagliga användningen av den teknik som är allmänt vedertagen och som används inom branschen för att få fram data om hur informationen används, och
(d)  inte ingriper i den lagliga användningen av den teknik som är allmänt vedertagen och som används inom branschen för att få fram data om hur informationen används, och
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led e
(e)  tjänsteleverantören handlar utan dröjsmål för att avlägsna den information som tjänsteleverantören har lagrat eller göra den oåtkomlig så snart denne fått kännedom om att den information som ursprungligen överfördes har avlägsnats från nätet eller gjorts oåtkomlig, eller att en domstol eller administrativ myndighet har bestämt att den ska avlägsnas eller göras oåtkomlig.
(e)  handlar utan dröjsmål för att avlägsna den information han har lagrat eller göra den oåtkomlig så snart han fått kännedom om att den information som ursprungligen överfördes har avlägsnats från nätet eller gjorts oåtkomlig, eller att en domstol eller administrativ myndighet har bestämt att den ska avlägsnas eller göras oåtkomlig.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2
2.  Denna artikel ska inte påverka möjligheterna för en domstol eller administrativ myndighet att i enlighet med medlemsstaternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören avslutar eller förhindrar en överträdelse.
2.  Denna artikel ska inte påverka möjligheterna för en rättslig eller administrativ myndighet att i enlighet med medlemsstaternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören avslutar eller förhindrar en överträdelse.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
3.  Punkt 1 ska inte tillämpas med avseende på onlineplattformarnas ansvar inom ramen för konsumentskyddslagstiftningen, som ger konsumenterna rätt att ingå distansavtal med näringsidkare, när en sådan onlineplattform visar den specifika informationen, eller på annat sätt möjliggör den specifika transaktionen i fråga, på ett sådant sätt att en genomsnittlig och rimligt välunderrättad konsument fås att tro att denna information, eller den produkt eller tjänst är föremål för transaktionen, tillhandahålls antingen av själva onlineplattformen eller av en tjänstemottagare som handlar under tjänsteleverantörens ledning eller överinseende.
3.  Punkt 1 ska inte tillämpas med avseende på onlineplattformarnas ansvar inom ramen för konsumentskyddslagstiftningen, som ger konsumenterna rätt att ingå distansavtal med näringsidkare, när en sådan onlineplattform visar den specifika informationen, eller på annat sätt möjliggör den specifika transaktionen i fråga, på ett sådant sätt att en konsument fås att tro att denna information, eller den produkt eller tjänst är föremål för transaktionen, tillhandahålls antingen av själva onlineplattformen eller av en tjänstemottagare som handlar under tjänsteleverantörens ledning eller överinseende.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 4
4.  Denna artikel ska inte påverka möjligheterna för en domstol eller administrativ myndighet att i enlighet med medlemsstaternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören avslutar eller förhindrar en överträdelse.
4.  Denna artikel ska inte påverka möjligheterna för en rättslig eller administrativ myndighet att i enlighet med medlemsstaternas rättssystem kräva att tjänsteleverantören avslutar eller förhindrar en överträdelse.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 6 – stycke 1
Enbart det faktum att leverantörer av förmedlingstjänster inte utför frivilliga undersökningar på eget initiativ eller andra aktiviteter som syftar till att upptäcka, identifiera och avlägsna olagligt innehåll, eller göra olagligt innehåll oåtkomligt, eller vidtar åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kraven i unionsrätten, däribland de som fastställs i denna förordning, innebär inte att de inte ska vara berättigade att omfattas av de undantag från ansvar som avses i artiklarna 3, 4 och 5.
1.   Enbart det faktum att leverantörer av förmedlingstjänster utför frivilliga undersökningar på eget initiativ eller vidtar åtgärder som syftar till att upptäcka, identifiera och avlägsna olagligt innehåll, eller göra olagligt innehåll oåtkomligt, eller vidtar åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kraven i nationell rätt och unionsrätten, däribland stadgan och de krav som fastställs i denna förordning, innebär inte att de inte ska vara berättigade att omfattas av de undantag från ansvar som avses i artiklarna 3, 4 och 5.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1a (ny)
1a.   Leverantörer av förmedlingstjänster ska se till att undersökningar som utförs på eget initiativ och åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 1 är effektiva och specifika. Sådana undersökningar på eget initiativ och åtgärder ska åtföljas av lämpliga skyddsåtgärder, såsom mänsklig tillsyn, dokumentation eller eventuella ytterligare åtgärder för att säkerställa och visa att undersökningarna och åtgärderna är korrekta, icke-diskriminerande, proportionerliga, transparenta och inte leder till överdrivet avlägsnande av innehåll. Leverantörer av förmedlingstjänster ska göra sitt yttersta för att se till att tekniken, om automatiserade metoder används, är tillräckligt tillförlitlig för att i största möjliga utsträckning begränsa antalet fel där information felaktigt betraktas som olagligt innehåll.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 7 – stycke 1
Leverantörer av förmedlingstjänster ska inte åläggas någon allmän skyldighet att övervaka den information som de överför eller lagrar, eller att undersöka fakta eller omständigheter som tyder på olaglig verksamhet.
1.   Leverantörer av förmedlingstjänster ska inte – vare sig juridiskt eller praktiskt – åläggas någon allmän skyldighet att genom automatiserade eller icke automatiserade metoder övervaka den information som de överför eller lagrar, eller att aktivt eftersöka fakta eller omständigheter som tyder på olaglig verksamhet eller övervaka fysiska personers beteende.
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1a (ny)
1a.   Leverantörer av förmedlingstjänster ska inte åläggas någon skyldighet att använda automatiserade verktyg för innehållsmoderering eller för övervakning av fysiska personers beteende.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1b (ny)
1b.   Medlemsstaterna ska inte hindra leverantörer av förmedlingstjänster från att erbjuda totalsträckskrypterade tjänster.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1c (ny)
1c.   Medlemsstaterna får inte ålägga leverantörer av förmedlingstjänster någon allmän skyldighet att begränsa anonym användning av deras tjänster. Medlemsstaterna får inte ålägga leverantörer av förmedlingstjänster någon skyldighet att generellt och urskillningslöst lagra personuppgifter om mottagarna av deras tjänster. All riktad lagring av en viss mottagares uppgifter ska beordras av en rättslig myndighet i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt.
Ändring 520/rev
Förslag till förordning
Artikel 7 – stycke 1d (nytt)
1d.  Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG ska leverantörer göra rimliga ansträngningar för att göra det möjligt att använda och betala för tjänsten utan att mottagarens personuppgifter samlas in.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska, vid mottagandet av ett föreläggande att agera mot ett visst olagligt innehåll vilket utfärdats av den berörda nationella rättsliga eller administrativa myndigheter, på grundval av tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning, i enlighet med unionsrätten, utan dröjsmål informera den myndighet som utfärdade detta föreläggande om vilken verkan det givits, med angivande av vilka specifika åtgärder som vidtagits och när detta skett.
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska, vid mottagandet via en säker kommunikationskanal av ett föreläggande om att agera mot ett eller flera element av specifikt olagligt innehåll som mottagits från och utfärdats av de berörda nationella rättsliga eller administrativa myndigheterna på grundval av tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning, i enlighet med unionsrätten, utan otillbörligt dröjsmål informera den myndighet som utfärdade detta föreläggande om vilken verkan det getts, med angivande av vilka åtgärder som vidtagits och den tidpunkt då åtgärderna vidtogs.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led a – strecksats -1 (ny)
–  En hänvisning till den rättsliga grunden för föreläggandet.
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led a – strecksats 1
–  En motivering som förklarar varför informationen utgör olagligt innehåll, med hänvisning till de specifika bestämmelser i unionslagstiftning eller nationell lagstiftning som överträds.
–  En tillräckligt detaljerad motivering som förklarar varför informationen utgör olagligt innehåll, med hänvisning till den specifika bestämmelsen i unionslagstiftning eller nationell lagstiftning, i enlighet med unionsrätten.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led a – strecksats 1a (ny)
–  En identifikation av den utfärdande myndigheten, inbegripet myndighetens datum, tidsstämpel och elektroniska signatur, som gör det möjligt för mottagaren att autentisera föreläggandet samt kontaktuppgifter till en kontaktperson inom myndigheten.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led a – strecksats 2
–  En eller flera exakta webbadresser (URL) och, när så är nödvändigt, ytterligare upplysningar som gör det möjligt att identifiera det berörda olagliga innehållet.
–  En tydlig angivelse av den exakta elektroniska platsen för informationen, såsom den eller de exakta webbadresserna (URL) i förekommande fall eller när den exakta elektroniska platsen inte går att identifiera med precision; en eller flera exakta webbadresser (URL) och, när så är nödvändigt, ytterligare upplysningar som gör det möjligt att identifiera det berörda olagliga innehållet.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led a – strecksats 3
–  Information om de möjligheter till prövning som finns tillgängliga för tjänsteleverantören och den tjänstemottagare som tillhandahållit innehållet.
–  Lättförståelig information om de prövningsmekanismer som finns tillgängliga för tjänsteleverantören och den tjänstemottagare som tillhandahöll innehållet, inklusive tidsfristerna för överklagande.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led a – strecksats 3a (ny)
–  När så är nödvändigt och proportionellt, beslutet att inte lämna ut information om att innehållet har avlägsnats eller gjorts oåtkomligt av hänsyn till allmän säkerhet, såsom förebyggande, förhindrande, upptäckt, utredning och lagföring av allvarlig brottslighet, dock högst sex veckor efter det beslutet.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led b
(b)  Föreläggandets territoriella tillämpningsområde, på grundval av de tillämpliga bestämmelserna i unionslagstiftning och nationell lagstiftning, inbegripet stadgan, och, i förekommande fall, allmänna principer i internationell rätt, går inte utöver vad som är strikt nödvändigt för att uppnå dess mål.
(b)  Föreläggandets territoriella tillämpningsområde på grundval av de tillämpliga bestämmelserna i unionslagstiftning och nationell lagstiftning i enlighet med unionsrätten, inbegripet stadgan, och, där så är relevant, allmänna principer i internationell rätt går inte utöver vad som är strikt nödvändigt för att uppnå dess mål. Föreläggandets territoriella tillämpningsområde ska begränsas till territoriet för den medlemsstat som utfärdat det, såvida inte innehållets olaglighet härrör direkt från unionsrätten eller de rättigheter som står på spel kräver ett bredare territoriellt tillämpningsområde, i enlighet med unionsrätten och internationell rätt.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led c
(c)  Föreläggandet är upprättat på det språk som deklarerats av leverantören och har sänts till den kontaktpunkt som utsetts av leverantören i enlighet med artikel 10.
(c)  Föreläggandet är upprättat på det språk som deklarerats av leverantören och har sänts till den kontaktpunkt som utsetts av leverantören, i enlighet med artikel 10, eller på ett av de officiella språken i den medlemsstat som utfärdat föreläggandet mot det specifika olagliga innehållet. I så fall får tjänsteleverantörens kontaktpunkt begära att den behöriga myndigheten tillhandahåller översättning till det språk som leverantören har deklarerat.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Föreläggandet är förenligt med artikel 3 i direktiv 2000/31/EG.
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led cb (nytt)
(cb)  Om mer än en leverantör av förmedlingstjänster ansvarar för att hysa det specifika olagliga innehållet ska föreläggandet utfärdas till den lämpligaste leverantör som har den tekniska och operativa förmågan att agera mot det specifika innehållet.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska, efter samråd med nämnden, anta genomförandeakter i enlighet med artikel 70 för att fastställa en särskild mall och form för de förelägganden som avses i punkt 1.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2b (ny)
2b.  Leverantörer av förmedlingstjänster som mottagit ett föreläggande ska ha rätt till ett effektivt rättsmedel. Samordnaren för digitala tjänster i etableringsmedlemsstaten kan välja att ingripa på leverantörens vägnar i alla överklaganden, prövningar eller andra rättsliga förfaranden i samband med föreläggandet.
Samordnaren för digitala tjänster i etableringsmedlemsstaten får begära att den myndighet som utfärdat föreläggandet återkallar eller upphäver det eller anpassar dess territoriella tillämpningsområde till det som är strikt nödvändigt. Om en sådan begäran avslås ska samordnaren för digitala tjänster i etableringsmedlemsstaten ha rätt att ansöka om ogiltigförklaring eller upphörande av föreläggandet eller justering av des verkan inför de rättsliga myndigheterna i de medlemsstater som utfärdat föreläggandet. Ett sådant förfarande ska slutföras utan otillbörligt dröjsmål.
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2c (ny)
2c.  Om leverantören inte kan rätta sig efter föreläggandet för att det innehåller uppenbara fel eller inte innehåller tillräckligt med information för att det ska kunna verkställas, ska leverantören utan otillbörligt dröjsmål informera den rättsliga eller administrativa myndighet som utfärdade föreläggandet och begära nödvändiga förtydliganden.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2d (ny)
2d.  Den myndighet som utfärdat föreläggandet ska översända föreläggandet och den information som mottagits från leverantören av förmedlingstjänster om den verkan som getts föreläggandet till samordnaren för digitala tjänster från den utfärdande myndighetens medlemsstat.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4
4.  De villkor och krav som fastställs i denna artikel ska inte påverka tillämpningen av krav enligt nationella straffrättsliga bestämmelser i enlighet med unionslagstiftningen.
4.  De villkor och krav som fastställs i denna artikel ska inte påverka tillämpningen av krav enligt nationell straffprocessrätt och förvaltningsprocessrätt i enlighet med unionsrätten, inbegripet stadgan. När myndigheterna handlar i enlighet med sådan lagstiftning får de inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4a (ny)
4a.  Medlemsstaterna ska se till att de berörda myndigheterna, på begäran av en sökande vars rättigheter har kränkts genom olagligt innehåll, får utfärda ett förbudsföreläggande mot den berörda leverantören av förmedlingstjänster i enlighet med denna artikel om att avlägsna innehållet eller göra det oåtkomligt.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska vid mottagandet av ett föreläggande om att tillhandahålla en specifik upplysning om en eller flera specifika individuella tjänstemottagare vilket utfärdats av de berörda nationella rättsliga eller administrativa myndigheterna på grundval av tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning, i enlighet med unionslagstiftning, utan dröjsmål underrätta den myndighet som utfärdat föreläggandet om mottagandet av föreläggandet och den verkan som det givits.
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska, efter att via en säker kommunikationskanal ha mottagit ett föreläggande om att tillhandahålla en specifik upplysning om en eller flera specifika individuella tjänstemottagare vilket mottagits från och utfärdats av de berörda nationella rättsliga eller administrativa myndigheterna på grundval av tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning, i enlighet med unionsrätten, utan otillbörligt dröjsmål underrätta den myndighet som utfärdat föreläggandet om mottagandet av föreläggandet och den verkan som det getts.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led a – strecksats -1 (ny)
–  Identifieringsuppgifter för den rättsliga eller administrativa myndighet som utfärdat föreläggandet och den myndighetens autentisering av föreläggandet, inbegripet datum, tidsstämpel och elektronisk signatur för den myndighet som utfärdat föreläggandet om tillhandahållande av information.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led a – strecksats -1a (ny)
–  En hänvisning till den rättsliga grunden för föreläggandet.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led a – strecksats -1b (ny)
–  En tydlig angivelse av den exakta elektroniska platsen, ett kontonamn eller en unik identifierare för den mottagare om vilken information söks.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led a – strecksats 1
–  En motivering som förklarar för vilket ändamål som informationen behövs och varför kravet på tillhandahållande av information är nödvändigt och proportionellt för att avgöra om mottagarna av förmedlingstjänsterna följer tillämpliga unionsbestämmelser eller nationella bestämmelser, om det inte är omöjligt att tillhandahålla en sådan motivering av skäl förbundna med förebyggande, förhindrande, utredning, avslöjande eller lagföring av brott.
–  En tillräckligt detaljerad motivering som förklarar för vilket ändamål som informationen behövs och varför kravet på tillhandahållande av information är nödvändigt och proportionellt för att avgöra om mottagarna av förmedlingstjänsterna följer tillämpliga unionsbestämmelser eller nationella bestämmelser, om det inte är omöjligt att tillhandahålla en sådan motivering av skäl förbundna med förebyggande, förhindrande, utredning, avslöjande eller lagföring av brott.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led a – strecksats 1a (ny)
–  En motivering till varför föreläggandet är förenligt med tillämplig dataskyddslagstiftning, om de uppgifter som efterfrågas utgör personuppgifter i den mening som avses i artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679 eller artikel 3.1 i direktiv (EU) 2016/680.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led a – strecksats 2
–  Information om de möjligheter till prövning som finns tillgängliga för leverantören och för mottagaren av den berörda tjänsten.
–  Information om de möjligheter till prövning som finns tillgängliga för leverantören och för mottagarna av den berörda tjänsten, inbegripet tidsfrister för överklagande.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led a – strecksats 2a (ny)
–  Uppgift om huruvida tjänsteleverantören utan otillbörligt dröjsmål bör informera mottagaren av den berörda tjänsten, inklusive information om vilka uppgifter som efterfrågas. Om information begärs i samband med ett straffrättsligt förfarande ska begäran om sådan information vara förenlig med direktiv (EU) 2016/680, och informerandet av den berörda tjänstemottagaren om denna begäran får skjutas upp så länge som är nödvändigt och proportionerligt för att undvika hindrande av det berörda straffrättsliga förfarandet, med beaktande av misstänkta och tilltalade personers rättigheter och utan att det påverkar rätten till försvar och effektiva rättsmedel. En sådan begäran ska vara vederbörligen motiverad, inbegripa en angivelse av sekretesskravets varaktighet samt vara föremål för regelbunden omprövning.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led c
(c)  Föreläggandet är upprättat på det språk som deklarerats av leverantören och har sänts till den kontaktpunkt som utsetts av den leverantören i enlighet med artikel 10.
(c)  Föreläggandet är upprättat på det språk som deklarerats av leverantören och har sänts till den kontaktpunkt som utsetts av leverantören, i enlighet med artikel 10, eller på ett av de officiella språken i den medlemsstat som utfärdat föreläggandet mot det olagliga innehållet. I så fall får kontaktpunkten begära att den behöriga myndigheten tillhandahåller översättning till det språk som leverantören har deklarerat.
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska, efter samråd med nämnden, anta genomförandeakter i enlighet med artikel 70 för att fastställa en särskild mall och form för de förelägganden som avses i punkt 1.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2b (ny)
2b.  Den leverantör av förmedlingstjänster som mottagit ett föreläggande ska ha rätt till ett effektivt rättsmedel. Denna rätt ska inbegripa rätten att överklaga föreläggandet inför de rättsliga myndigheterna i den utfärdande behöriga myndighetens medlemsstat, i synnerhet om ett sådant föreläggande inte är förenligt med artikel 3 i direktiv 2000/31/EG. Samordnaren för digitala tjänster i etableringsmedlemsstaten kan välja att ingripa på leverantörens vägnar i alla överklaganden, prövningar eller andra rättsliga förfaranden i samband med föreläggandet.
Samordnaren för digitala tjänster i etableringsmedlemsstaten får begära att den myndighet som utfärdat föreläggandet återkallar eller upphäver det. Om en sådan begäran avslås ska samordnaren för digitala tjänster i etableringsmedlemsstaten ha rätt att ansöka om ogiltigförklaring eller upphörande av föreläggandet eller justering av des verkan inför de rättsliga myndigheterna i de medlemsstater som utfärdat föreläggandet. Sådana förhandlingar ska slutföras utan otillbörligt dröjsmål.
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2c (ny)
2c.  Om leverantören inte kan rätta sig efter föreläggandet för att det innehåller uppenbara fel eller inte innehåller tillräckligt med information för att det ska kunna verkställas, ska leverantören utan otillbörligt dröjsmål informera den rättsliga eller administrativa myndighet som utfärdade föreläggandet och begära nödvändiga förtydliganden.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2d (ny)
2d.  Den myndighet som utfärdat föreläggandet att tillhandahålla specifik information ska översända föreläggandet och den information som mottagits från leverantören av förmedlingstjänster om den verkan som getts föreläggandet till samordnaren för digitala tjänster från den utfärdande myndighetens medlemsstat.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4
4.  De villkor och krav som fastställs i denna artikel ska inte påverka tillämpningen av krav enligt nationella straffrättsliga bestämmelser i enlighet med unionslagstiftningen.
4.  De villkor och krav som fastställs i denna artikel ska inte påverka tillämpningen av krav enligt nationell straffprocessrätt eller förvaltningsprocessrätt i enlighet med unionsrätten.
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 9a (ny)
Artikel 9a
Effektiva rättsmedel för tjänstemottagare
1.   Tjänstemottagare vars innehåll har avlägsnats i enlighet med artikel 8 eller vars information har begärts i enlighet med artikel 9 ska ha rätt till effektiva rättsmedel mot sådana förelägganden, inbegripet, i tillämpliga fall, återställande av innehåll om innehållet stod i överensstämmelse med de allmänna villkoren, men felaktigt har betraktats som olagligt av tjänsteleverantören, utan att det påverkar de rättsmedel som finns tillgängliga enligt direktiv (EU) 2016/680 och förordning (EU) 2016/679.
2.   Rätten till ett effektivt rättsmedel ska utövas inför en rättslig myndighet i den utfärdande medlemsstaten i enlighet med nationell rätt och ska inbegripa möjligheten att bestrida åtgärdens laglighet, inbegripet dess nödvändighet och proportionalitet.
3.   Samordnarna för digitala tjänster ska utveckla nationella verktyg och riktlinjer för tjänstemottagare avseende klagomåls- och prövningsmekanismer som är tillämpliga på deras respektive territorier.
Ändring 175
Förslag till förordning
Kapitel III – rubriken
Krav på tillbörlig aktsamhet för en transparent och säker onlinemiljö
Krav på tillbörlig aktsamhet för en transparent, tillgänglig och säker onlinemiljö
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 10 – rubriken
Kontaktpunkter
Kontaktpunkter för medlemsstaternas myndigheter, kommissionen och nämnden
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska inrätta en enda kontaktpunkt som möjliggör direkt kommunikation, på elektronisk väg, med medlemsstaternas myndigheter, kommissionen och den nämnd som avses i artikel 47 för tillämpningen av denna förordning.
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska utse en enda kontaktpunkt som gör att de kan kommunicera direkt, på elektronisk väg, med medlemsstaternas myndigheter, kommissionen och den nämnd som avses i artikel 47 för tillämpningen av denna förordning.
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2
2.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska offentliggöra den information som behövs för att enkelt identifiera och kommunicera med deras enda kontaktpunkter.
2.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska meddela medlemsstaternas myndigheter, kommissionen och nämnden den information som behövs för att enkelt identifiera och kommunicera med deras enda kontaktpunkter, inbegripet namn, e-postadress, fysisk adress och telefonnummer, och ska se till att informationen hålls uppdaterad.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2a (ny)
2a.  Leverantörer av förmedlingstjänster får inrätta samma enda kontaktpunkt för denna förordning och en annan enda kontaktpunkt som krävs enligt annan unionsrätt. I samband med detta ska leverantören underrätta kommissionen om detta beslut.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Kontaktpunkter för tjänstemottagare
1.   Leverantörer av förmedlingstjänster ska utse en enda kontaktpunkt som gör det möjligt för tjänstemottagare att kommunicera direkt med dem.
2.   Leverantörer av förmedlingstjänster ska i synnerhet göra det möjligt för tjänstemottagare att kommunicera med dem genom att tillhandahålla snabba, direkta och effektiva kommunikationsmedel såsom telefonnummer, e-postadresser, elektroniska kontaktformulär, dialogrobotar eller snabbmeddelandetjänster samt den fysiska adressen till förelägganden, på ett användarvänligt och lättillgängligt sätt. Leverantörer av förmedlingstjänster ska också göra det möjligt för tjänstemottagarna att välja ett medel för direkt kommunikation som inte enbart förlitar sig på automatiska verktyg.
3.   Leverantörer av förmedlingstjänster ska göra alla rimliga ansträngningar för att garantera att tillräckliga personalresurser och ekonomiska resurser anslås för att se till att den kommunikation som avses i punkt 1 tillhandahålls på ett snabbt och effektivt sätt.
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster som inte har ett etableringsställe i unionen men som erbjuder tjänster i unionen ska skriftligen utse en juridisk eller fysisk person till sin rättsliga företrädare i en av de medlemsstater där de erbjuder sina tjänster.
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster som inte har ett etableringsställe i unionen men som erbjuder tjänster i unionen ska skriftligen utse en juridisk eller fysisk person att agera som sin rättsliga företrädare i en av de medlemsstater där de erbjuder sina tjänster.
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska ge sina rättsliga företrädare i uppdrag att vid sidan av eller i stället för leverantören hantera kontakterna med medlemsstaternas myndigheter, kommissionen och nämnden när det gäller alla frågor som är nödvändiga för mottagande, efterlevnad och tillämpning av beslut som utfärdas i samband med denna förordning. Leverantörer av förmedlingstjänster ska förse sina rättsliga företrädare med de befogenheter och resurser som är nödvändiga för att samarbeta med medlemsstaternas myndigheter, kommissionen och nämnden och för att följa dessa beslut.
2.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska ge sina rättsliga företrädare i uppdrag att vid sidan av eller i stället för leverantören hantera kontakterna med medlemsstaternas myndigheter, kommissionen och nämnden när det gäller alla frågor som är nödvändiga för mottagande, efterlevnad och tillämpning av beslut som utfärdas i samband med denna förordning. Leverantörer av förmedlingstjänster ska förse sina rättsliga företrädare med de befogenheter som är nödvändiga och tillräckliga resurser för att garantera ett effektivt och lägligt samarbete med medlemsstaternas myndigheter, kommissionen och nämnden och för att följa dessa beslut.
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 4
4.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska meddela den rättsliga företrädarens namn, adress, e-postadress och telefonnummer till samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där den rättsliga företrädaren har sin hemvist eller sitt etableringsställe. De ska säkerställa att den informationen är aktuell.
4.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska meddela den rättsliga företrädarens namn, postadress, e-postadress och telefonnummer till samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där den rättsliga företrädaren har sin hemvist eller sitt etableringsställe. De ska säkerställa att den informationen hålls aktuell. Samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där den rättsliga företrädaren har sin hemvist eller sitt etableringsställe ska, efter att ha mottagit informationen, göra rimliga ansträngningar för att bedöma dess giltighet.
Ändring 477
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 5a (ny)
5a.   Leverantörer av förmedlingstjänster som kan betecknas som mikroföretag eller små eller medelstora företag i den mening som avses i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som efter rimliga ansträngningar inte har lyckats komma i åtnjutande av en rättslig företrädares tjänster ska kunna begära att samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där företaget avser att inrätta en rättslig företrädare underlättar fortsatt samarbete och rekommenderar möjliga lösningar, bland annat möjligheter till kollektiv representation.
Ändring 513
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska i sina allmänna villkor ha med information om eventuella begränsningar de tillämpar på användningen av deras tjänster när det gäller den information som tillhandahålls av tjänstemottagarna. Denna information ska omfatta uppgifter om alla policyer, förfaranden, åtgärder och verktyg som används i innehållsmodereringssyfte, inbegripet algoritmbaserat beslutsfattande och mänsklig granskning. Den ska vara formulerad i klara och entydiga ordalag och finnas allmänt tillgänglig i ett användarvänligt format,,
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska använda rättvisa, icke-diskriminerande och transparenta allmänna villkor. Leverantörer av förmedlingstjänster ska utarbeta dessa allmänna villkor på ett tydligt, enkelt användarvänligt och otvetydigt sätt och göra dem allmänt tillgängliga i ett lättillgängligt och maskinläsbart format på språken i den medlemsstat som tjänsten riktar sig till. I sina allmänna villkor ska leverantörer av förmedlingstjänster respektera yttrandefriheten, mediernas frihet och mångfald samt andra grundläggande fri- och rättigheter enligt vad som föreskrivs i stadgan, liksom de bestämmelser som är tillämpliga på medierna i unionen.
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1a (ny)
1a.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska i sina allmänna villkor ha med information om de eventuella begränsningar eller ändringar som de tillämpar på användningen av deras tjänster när det gäller det innehåll som tillhandahålls av tjänstemottagarna. Leverantörer av förmedlingstjänster ska också inkludera lättillgänglig information om mottagarnas rätt att upphöra med användningen av deras tjänst. Leverantörer av förmedlingstjänster ska också inkludera uppgifter om alla policyer, förfaranden, åtgärder och verktyg som används av leverantören av förmedlingstjänsten i innehållsmodereringssyfte, inbegripet algoritmbaserat beslutsfattande och mänsklig granskning.
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1b (ny)
1b.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska utan dröjsmål underrätta tjänstemottagarna om varje betydande ändring av de allmänna villkoren och lämna en förklaring till denna.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1c (ny)
1c.  Om en förmedlingstjänst främst riktar sig till minderåriga eller huvudsakligen används av dem ska leverantören förklara villkoren och begränsningarna för användningen av tjänsten på sätt som minderåriga kan förstå.
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2
2.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska agera på ett aktsamt, objektivt och proportionellt sätt vid tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av de begränsningar som avses i punkt 1, med vederbörlig hänsyn till alla berörda parters rättigheter och legitima intressen, inbegripet tjänstemottagarnas tillämpliga grundläggande rättigheter enligt stadgan.
2.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska agera på ett rättvist, transparent, enhetligt, aktsamt, icke godtyckligt, icke-diskriminerade och proportionellt sätt och utan dröjsmål vid tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av de begränsningar som avses i punkt 1, med vederbörlig hänsyn till alla berörda parters rättigheter och legitima intressen, inbegripet tjänstemottagarnas tillämpliga grundläggande rättigheter enligt stadgan.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2a (ny)
2a.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska ge tjänstemottagarna en koncis och lättillgänglig sammanfattning i ett maskinläsbart format av de allmänna villkoren i klara, användarvänliga och entydiga ordalag. I sammanfattningen ska de viktigaste inslagen i informationskraven anges, inbegripet möjligheten att enkelt kunna välja bort frivilliga klausuler, och de rättsmedel och prövningsmekanismer som finns att tillgå.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2b (ny)
2b.  Leverantörer av förmedlingstjänster får använda grafiska element såsom ikoner eller bilder för att illustrera de viktigaste inslagen i informationskraven.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2c (ny)
2c.  Mycket stora onlineplattformar enligt definitionen i artikel 25 ska offentliggöra sina allmänna villkor på de officiella språken i samtliga medlemsstater där de erbjuder sina tjänster.
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2d (ny)
2d.  Leverantörer av förmedlingstjänster får inte kräva att andra tjänstemottagare än näringsidkare offentliggör sin juridiska identitet för att kunna använda tjänsten.
Ändring 538
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2e (ny)
2e.  De allmänna villkoren för leverantörer av förmedlingstjänster ska vara förenliga med de väsentliga principerna för de grundläggande rättigheterna enligt stadgan..
Ändring 539
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2f (ny)
2f.  Villkor som strider mot denna artikel ska inte vara bindande för mottagare.
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – inledningen
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska minst en gång om året offentliggöra tydliga, lättbegripliga och detaljerade rapporter om all innehållsmoderering som de bedrivit under den berörda perioden. Dessa rapporter ska i synnerhet innehålla information om följande, beroende på vad som är tillämpligt:
1.  Leverantörer av förmedlingstjänster ska minst en gång om året i ett standardiserat och maskinläsbart format samt på ett lättillgängligt sätt offentliggöra tydliga, lättbegripliga och detaljerade rapporter om all innehållsmoderering som de bedrivit under den berörda perioden. Dessa rapporter ska i synnerhet innehålla information om följande, beroende på vad som är tillämpligt:
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – led a
(a)  Antal förelägganden som erhållits från medlemsstaternas myndigheter, kategoriserade efter typen av olagligt innehåll, inbegripet förelägganden som utfärdats i enlighet med artiklarna 8 och 9, samt den genomsnittliga tid som behövts för att vidta de åtgärder som angetts i föreläggandena.
(a)  Antal förelägganden som erhållits från medlemsstaternas myndigheter, kategoriserade efter typen av olagligt innehåll, inbegripet förelägganden som utfärdats i enlighet med artiklarna 8 och 9, samt den genomsnittliga tid som behövts för att informera den myndighet som utfärdat föreläggandet om mottagandet och föreläggandets verkan.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa)  Om tillämpligt, det fullständiga antal innehållsmoderatorer som tilldelats för varje officiellt språk per medlemsstat och en kvalitativ beskrivning av huruvida och hur automatiserade verktyg för innehållsmoderering används på varje officiellt språk.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – led b
(b)  Antalet anmälningar i enlighet med artikel 14, kategoriserade enligt typen av påstått olagligt innehåll, eventuella åtgärder som vidtagits till följd av dessa anmälningar och med särskiljande av fall där åtgärder vidtagits baserat på lagstiftning och fall där åtgärder vidtagits på grundval av leverantörens allmänna villkor, samt genomsnittstiden för vidtagande av åtgärder.
(b)  Antalet anmälningar i enlighet med artikel 14, kategoriserade enligt typen av påstått olagligt innehåll, antalet anmälningar inlämnade av betrodda anmälare, eventuella åtgärder som vidtagits till följd av dessa anmälningar och med särskiljande av fall där åtgärder vidtagits baserat på lagstiftning och fall där åtgärder vidtagits på grundval av leverantörens allmänna villkor, samt genomsnitts- och mediantiden för vidtagande av åtgärder. Leverantörer av förmedlingstjänster får lägga till ytterligare information om skälen till den genomsnittliga tiden för att vidta åtgärden.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – led c
(c)  Den innehållsmoderering som bedrivits på leverantörens eget initiativ, inklusive antal och typ av vidtagna åtgärder som påverkar tillgången, synligheten och tillgängligheten för information som tillhandahålls av tjänstemottagarna och tjänstemottagarnas möjlighet att tillhandahålla information, kategoriserat efter typen av skäl och grunden för vidtagandet av dessa åtgärder.
(c)  Meningsfull och lättbegriplig information om den innehållsmoderering som bedrivits på leverantörens eget initiativ, inklusive användning av automatiserade verktyg, antal och typ av vidtagna åtgärder som påverkar tillgången, synligheten och tillgängligheten för information som tillhandahålls av tjänstemottagarna och tjänstemottagarnas möjlighet att tillhandahålla information, kategoriserat efter typen av skäl och grunden för vidtagandet av dessa åtgärder, samt om tillämpligt de åtgärder som vidtagits för att tillhandahålla utbildning och stöd till personal som arbetar med innehållsmoderering, och säkerställa att innehåll som inte strider mot villkoren inte påverkas.
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – led d
(d)  Antalet klagomål som inkommit via det interna systemet för hantering av klagomål enligt artikel 17, grunden för dessa klagomål, beslut som fattats med avseende på dessa klagomål, den genomsnittliga tidsåtgången för att fatta dessa beslut samt antal tillfällen då dessa beslut upphävts.
(d)  Antalet klagomål som inkommit via det interna systemet för hantering av klagomål enligt artikel 17, grunden för dessa klagomål, beslut som fattats med avseende på dessa klagomål, genomsnitts- och mediantiden för att fatta dessa beslut samt antal tillfällen då dessa beslut upphävts.
Ändring 200
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1a (ny)
1a.  Den information som lämnas ska redovisas per medlemsstat där tjänster erbjuds och i unionen som helhet.
Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2
2.  Punkt 1 ska inte tillämpas på leverantörer av förmedlingstjänster som kan betecknas som mikroföretag eller små företag i den mening som avses i bilagan till rekommendation 2003/361/EG.
2.  Punkt 1 ska inte tillämpas på leverantörer av förmedlingstjänster som kan betecknas som mikroföretag eller små företag i den mening som avses i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som inte heller kan betecknas som mycket stora onlineplattformar.
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 13a (ny)
Artikel 13a
Utformning och organisering av onlinegränssnitt
1.   Leverantörer av förmedlingstjänster får inte använda onlinegränssnittets struktur, funktion eller driftsätt, eller en del av det, för att undergräva eller hindra tjänstemottagarnas förmåga att fatta och göra fria, självständiga och välgrundade beslut eller val. Leverantörer av förmedlingstjänster ska särskilt avstå från att
(a)   öka synligheten för något av alternativen för samtycke när tjänstemottagaren uppmanas att fatta ett beslut,
(b)   upprepade gånger begära att en tjänstemottagare samtycker till databehandling, om ett sådant samtycke har nekats i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EU) 2016/679, oberoende av syftet med sådan behandling, särskilt genom att visa ett popup-fönster som stör användarens upplevelse,
(c)   uppmana en tjänstemottagare att ändra en inställning eller konfiguration av tjänsten efter det att mottagaren redan har gjort sitt val,
(d)   göra förfarandet för att säga upp en tjänst avsevärt krångligare än att anmäla sig till den, eller
(e)   begära samtycke när tjänstemottagaren utövar sin rätt att göra invändningar på automatiserat sätt med användning av tekniska specifikationer, i linje med artikel 21.5 i förordning (EU) 2016/679.
Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679.
2.   Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt för att uppdatera den förteckning över metoder som avses i punkt 1.
3.   Om tillämpligt ska leverantörer av förmedlingstjänster anpassa sina utformningsfunktioner för att säkerställa en hög nivå av integritet, skydd och inbyggd säkerhet för minderåriga.
Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – inledningen
2.  Dessa mekanismer enligt punkt 1 ska vara sådana att de främjar anmälningar som är tillräckligt exakta och underbyggda, så att en vaksam ekonomisk aktör kan identifiera olagligheten i det berörda innehållet. Därför ska leverantörerna vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra och främja anmälningar som innehåller samtliga följande element:
2.  Dessa mekanismer enligt punkt 1 ska vara sådana att de främjar anmälningar som är tillräckligt exakta och underbyggda. Därför ska leverantörerna vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra och främja giltiga anmälningar som innehåller samtliga följande element:
Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)  Om möjligt, bevis som underbygger påståendet.
Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – led b
(b)  En tydlig angivelse av informationens elektroniska lokalisering, i synnerhet exakt URL (en eller flera) och, vid behov, ytterligare information som gör det möjligt att identifiera det olagliga innehållet.
(b)  En tydlig angivelse av informationens exakta elektroniska lokalisering i tillämpliga fall, t.ex. exakt URL (en eller flera) eller, vid behov, ytterligare information som gör det möjligt att identifiera det olagliga innehållet enligt vad som är tillämpligt på typen av innehåll och den specifika typen av värdtjänst.
Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  Anmälningar som innehåller de element som avses i punkt 2 ska anses ge upphov till faktisk kunskap eller medvetenhet för tillämpningen av artikel 5 när det gäller den specifika information som berörs.
3.  Anmälningar som innehåller de element som avses i punkt 2, utifrån vilka en aktsam värdtjänstleverantör kan fastställa om det berörda innehållet är olagligt, utan att göra en juridisk eller materiell utredning, ska anses ge upphov till faktisk kunskap eller medvetenhet för tillämpningen av artikel 5 när det gäller den specifika information som berörs.
Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3a (ny)
3a.  Information som har omfattats av en anmälan ska förbli tillgänglig under tiden som bedömningen av dess laglighet pågår, utan att det påverkar värdtjänstleverantörers rätt att tillämpa sina allmänna villkor. Leverantörer av värdtjänster ska inte hållas ansvariga för underlåtenhet att avlägsna anmält innehåll medan bedömningen av lagligheten pågår.
Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 4
4.  I de fall då anmälan innehåller namn och e-postadress för den individ eller enhet som gjort anmälan ska leverantören av värdtjänster omedelbart sända ett mottagningsbevis till den individen eller enheten.
4.  I de fall då anmälan innehåller namn och e-postadress för den individ eller enhet som gjort anmälan ska leverantören av värdtjänster utan onödigt dröjsmål sända ett mottagningsbevis till den individen eller enheten.
Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 5
5.  Leverantören ska också utan dröjsmål underrätta den individen eller enheten om sitt beslut avseende den information som anmälan avser och tillhandahålla information om möjligheterna till prövning av beslutet.
5.  Leverantören ska också utan dröjsmål underrätta den individen eller enheten om sitt sin åtgärd avseende den information som anmälan avser och tillhandahålla information om möjligheterna till prövning.
Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 5a (ny)
5a.  Det ska säkerställas att individer som gjort en anmälan är anonyma för den tjänstemottagare som tillhandahöll innehållet, förutom i händelse av påstådda överträdelser av personlighetsskyddet eller immateriella rättigheter.
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6
6.  Leverantörer av värdtjänster ska behandla alla anmälningar som inkommer till dem inom ramen för de mekanismer som avses i punkt 1 och fatta sina beslut om den information som anmälningarna omfattar på ett snabbt, vaksamt och objektivt sätt. Om de använder automatiserade metoder för denna behandling eller detta beslutsfattande ska de inkludera information om denna användning i det meddelande som avses i punkt 4.
6.  Leverantörer av värdtjänster ska behandla alla anmälningar som inkommer till dem inom ramen för de mekanismer som avses i punkt 1 och fatta sina beslut om den information som anmälningarna omfattar på ett snabbt, vaksamt, icke-diskriminerande och icke godtyckligt sätt. Om de använder automatiserade metoder för denna behandling eller detta beslutsfattande ska de inkludera information om denna användning i det meddelande som avses i punkt 4. Om leverantören inte har teknisk, operativ eller avtalsmässig förmåga att agera mot specifikt olagligt innehåll kan leverantören göra en anmälan hos den leverantör som har direkt kontroll över specifikt olagligt innehåll, samt informera den individ eller enhet som gjort anmälan och den relevanta samordnaren för digitala tjänster.
Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 1
1.  I de fall då en leverantör av värdtjänster beslutar att avlägsna specifik information som tillhandahållits av tjänstemottagare, eller göra den oåtkomlig, oavsett vilken metod som använts för att upptäcka, identifiera, avlägsna denna information eller göra den oåtkomlig och oavsett motiveringen till beslutet, ska den underrätta mottagaren om beslutet och tillhandahålla en tydlig och specifik motivering till detta beslut, senast vid den tidpunkt då informationen avlägsnas eller görs oåtkomlig.
1.  I de fall då en leverantör av värdtjänster beslutar att avlägsna, nedgradera eller vidta andra åtgärder mot specifik information som tillhandahållits av tjänstemottagare, eller göra den oåtkomlig, oavsett vilken metod som använts för att upptäcka, identifiera, avlägsna denna information eller göra den oåtkomlig och oavsett motiveringen till beslutet, ska den underrätta mottagaren om beslutet och tillhandahålla en tydlig och specifik motivering till detta beslut, senast vid den tidpunkt då informationen avlägsnas eller görs oåtkomlig.
Denna skyldighet ska inte gälla när innehållet är vilseledande, omfattande kommersiellt innehåll, eller när en rättslig eller brottsbekämpande myndighet har begärt att mottagaren inte ska informeras på grund av en pågående brottsutredning förrän brottsutredningen har avslutats.
Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led a
(a)  Angivelse av om beslutet medför att informationen antingen avlägsnas eller görs oåtkomlig och, om relevant, den territoriella omfattningen av avlägsnandet av oåtkomliggörandet.
(a)  Angivelse av om åtgärden medför att informationen antingen avlägsnas, görs oåtkomlig, nedgraderas, eller medför andra åtgärder mot informationen och, om relevant, den territoriella omfattningen av åtgärden och dess varaktighet, inbegripet, om en åtgärd vidtogs enligt artikel 14, en redogörelse för varför åtgärden inte överskred vad som var absolut nödvändigt för uppnåendet av syftet.
Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led b
(b)  De fakta och omständigheter som legat till grund för beslutet, inklusive, i förekommande fall, om beslutet fattats till följd av en anmälan i enlighet med artikel 14.
(b)  De fakta och omständigheter som legat till grund för åtgärden, inklusive, i förekommande fall, om åtgärden vidtagits till följd av en anmälan i enlighet med artikel 14 eller på grundval av frivilliga undersökningar på eget initiativ eller till följd av ett föreläggande som utfärdats i enlighet med artikel 8 och, när så är lämpligt, anmälarens identitet.
Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led c
(c)  Om tillämpligt, uppgifter om eventuell användning av automatiserade metoder vid beslutsfattandet, inbegripet om beslutet fattats med avseende på innehåll som upptäckts eller identifierats med hjälp av automatiserade metoder.
(c)  Om tillämpligt, uppgifter om eventuell användning av automatiserade metoder vid vidtagandet av åtgärden, inbegripet om åtgärden vidtagits med avseende på innehåll som upptäckts eller identifierats med hjälp av automatiserade metoder.
Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led d
(d)  Om beslutet rör påstått olagligt innehåll, en hänvisning till den rättsliga grund som använts och förklaringar till varför informationen anses utgöra olagligt innehåll på denna grund.
(d)  Om åtgärden rör påstått olagligt innehåll, en hänvisning till den rättsliga grund som använts och förklaringar till varför informationen anses utgöra olagligt innehåll på denna grund.
Ändring 217
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led e
(e)  Om beslutet fattats baserat på informationens påstådda oförenlighet med leverantörens allmänna villkor, en hänvisning till den avtalsgrund som använts och en redogörelse för varför informationen anses oförenlig med denna grund.
(e)  Om åtgärden vidtagits baserat på informationens påstådda oförenlighet med leverantörens allmänna villkor, en hänvisning till den avtalsgrund som använts och en redogörelse för varför informationen anses oförenlig med denna grund.
Ändring 218
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led f
(f)  Uppgifter om de möjligheter till prövning som är tillgängliga för tjänstemottagaren med avseende på beslutet, i synnerhet genom interna mekanismer för hantering av klagomål, tvistlösning utanför domstol och rättslig prövning.
(f)  Tydliga och användarvänliga uppgifter om de möjligheter till prövning som är tillgängliga för tjänstemottagaren med avseende på åtgärden, i synnerhet, om tillämpligt, genom interna mekanismer för hantering av klagomål, tvistlösning utanför domstol och rättslig prövning.
Ändring 219
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4
4.  Leverantörer av värdtjänster ska offentliggöra de beslut och motiveringar som avses i punkt 1 i en allmänt tillgänglig databas som förvaltas av kommissionen. Denna information får inte innehålla några personuppgifter.
4.  Leverantörer av värdtjänster ska minst en gång om året offentliggöra de åtgärder och motiveringar som avses i punkt 1 i en allmänt tillgänglig, maskinläsbar databas som förvaltas och offentliggörs av kommissionen. Denna information får inte innehålla några personuppgifter.
Ändring 220
Förslag till förordning
Artikel 15a (ny)
Artikel 15a
Anmälan av misstanke om brott
1.   Om en leverantör av värdtjänster får kännedom om information som ger upphov till en misstanke om att ett allvarligt brott som innefattar ett överhängande hot mot personers liv eller säkerhet har skett, håller på att ske eller planeras, ska den omedelbart underrätta de brottsbekämpande eller rättsliga myndigheterna i berörda medlemsstater (en eller flera) om denna misstanke och på deras begäran tillhandahålla all relevant information som finns tillgänglig.
2.   Om värdtjänstleverantören inte med rimlig säkerhet kan fastställa vilken medlemsstat som berörs ska den underrätta de brottsbekämpande myndigheterna i den medlemsstat där den är etablerad eller har sin rättsliga företrädare och får underrätta Europol.
Vid tillämpningen av denna artikel ska den berörda medlemsstaten vara den medlemsstat där brottet misstänks ha skett, håller på att ske eller planeras, eller den medlemsstat där den brottsmisstänkte har sin hemvist eller är lokaliserad, eller den medlemsstat där offret för det misstänkta brottet har sin hemvist eller är lokaliserat. Vid tillämpningen av denna artikel ska varje medlemsstat till kommissionen lämna en förteckning över sina behöriga brottsbekämpande eller rättsliga myndigheter.
3.   Om inte den underrättade myndigheten har lämnat andra instruktioner ska värdtjänstleverantören avlägsna innehållet eller göra det oåtkomligt.
4.   Information som erhålls av en brottsbekämpande myndighet eller domstol i en medlemsstat i enlighet med punkt 1 ska inte användas för något annat syfte än de som direkt hör samman med det allvarliga brott som har anmälts.
5.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa en mall för underrättelser enligt punkt 1.
Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 16
Punkt 1 ska inte tillämpas på onlineplattformar som kan betecknas som mikroföretag eller små företag i den mening som avses i bilagan till rekommendation 2003/361/EG.
1.   Punkt 1 ska inte tillämpas på onlineplattformar som kan betecknas som mikroföretag eller små företag i den mening som avses i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som inte kan betecknas som mycket stora onlineplattformar i enlighet med artikel 25 i denna förordning.
2.   Leverantörer av förmedlingstjänster får lämna in en ansökan tillsammans med en motivering om ett undantag från kraven i detta avsnitt, under förutsättning att de
(a)   inte uppvisar någon betydande systemrisk och har begränsad exponering för olagligt innehåll, och
(b)   kan betecknas som icke vinstdrivande eller som ett medelstort företag i den mening som avses i bilagan till rekommendation 2003/361/EG.
3.   Ansökan ska lämnas in till samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet som ska göra en preliminär bedömning. Samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet ska till kommissionen översända ansökan tillsammans med sin bedömning och, om tillämpligt, en rekommendation om kommissionens beslut. Kommissionen ska pröva en sådan ansökan och får, efter samråd med nämnden, utfärda ett undantag som gäller helt eller delvis från kraven i detta avsnitt.
4.   Om kommissionen beviljar ett sådant undantag ska den övervaka hur leverantören av förmedlingstjänster utnyttjar undantaget, för att säkerställa att villkoren för utnyttjande av undantaget respekteras.
5.   På begäran av nämnden, samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet eller leverantören, eller på eget initiativ, får kommissionen se över eller återkalla undantaget helt eller delvis.
6.   Kommissionen ska föra en förteckning över alla utfärdade undantag och deras villkor och offentliggöra denna förteckning.
7.   Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 69 med avseende på processen och förfarandet för genomförandet av undantagssystemet beträffande denna artikel.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1 – led a
(a)  Beslut om att avlägsna informationen eller göra den oåtkomlig.
(a)  Beslut om att avlägsna informationen, nedgradera den, göra den oåtkomlig eller på annat sätt vidta åtgärder mot den som begränsar dess synlighet, tillgänglighet eller åtkomst.
Ändring 223
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1 – led b
(b)  Beslut om att, helt eller delvis, tillfälligt avbryta eller avsluta tillhandahållandet av tjänsten till mottagarna.
(b)  Beslut om att, helt eller delvis, tillfälligt avbryta eller avsluta, eller begränsa tillhandahållandet av tjänsten till mottagarna.
Ändring 224
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Beslut om att begränsa möjligheten att få ersättning för innehåll som har tillhandahållits av mottagarna.
Ändring 225
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1a (ny)
1a.  Den period på minst sex månader som avses i punkt 1 ska anses börja löpa den dag då informationen gavs till mottagaren i enlighet med artikel 15.
Ändring 226
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2
2.  Onlineplattformarna ska säkerställa att deras interna system för hantering av klagomål är lättillgängliga och användarvänliga och underlättar inlämning av tillräckligt exakta och underbyggda klagomål.
2.  Onlineplattformarna ska säkerställa att deras interna system för hantering av klagomål är lättillgängliga, användarvänliga, även för personer med funktionsnedsättning och minderåriga, icke-diskriminerande och underlättar inlämning av tillräckligt exakta och underbyggda klagomål. Onlineplattformarna ska fastställa instruktioner för sitt interna system för hantering av klagomål i sina allmänna villkor på ett sätt som är tydligt, användarvänligt och lättillgängligt.
Ändring 227
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3
3.  Onlineplattformarna ska hantera klagomål som inkommer via deras interna system för hantering av klagomål på ett snabbt, vaksamt och objektivt sätt. När klagomålen omfattar ett tillräckligt underlag för att onlineplattformen ska anse att den information som klagomålet avser inte är olaglig eller oförenlig med dess allmänna villkor, eller innehåller information som visar att den klagandes beteende inte motiverar att tjänsten eller kontot tillfälligt stängs eller avslutas, ska onlineplattformen utan onödigt dröjsmål ändra sitt beslut enligt punkt 1.
3.  Onlineplattformarna ska hantera klagomål som inkommer via deras interna system för hantering av klagomål på ett snabbt, icke-diskriminerande, vaksamt och icke godtyckligt sätt och, om möjligt, inom tio arbetsdagar från den dag då onlineplattformen mottog klagomålet. När klagomålen omfattar ett tillräckligt underlag för att onlineplattformen ska anse att den information som klagomålet avser inte är olaglig eller oförenlig med dess allmänna villkor, eller innehåller information som visar att den klagandes beteende inte motiverar att tjänsten eller kontot tillfälligt stängs eller avslutas, ska onlineplattformen utan onödigt dröjsmål ändra sitt beslut enligt punkt 1.
Ändring 228
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 5
5.  Onlineplattformarna ska säkerställa att de beslut som avses i punkt 4 inte fattas baserat på endast automatiserade metoder.
5.  Onlineplattformarna ska säkerställa att mottagarna av tjänsten vid behov ges möjlighet att kontakta en person vid tidpunkten för ingivandet av klagomålet, och att de beslut som avses i punkt 4 inte fattas baserat på endast automatiserade metoder. Onlineplattformarna ska säkerställa att besluten fattas av kvalificerad personal.
Ändring 229
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 5a (ny)
5a.  Tjänstemottagare ska ha möjlighet att begära snabb rättslig prövning i enlighet med lagstiftningen i den berörda medlemsstaten.
Ändring 230
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1 – stycke 1
1.  Tjänstemottagare till vilka de beslut som avses i artikel 17.1 riktas ska ha rätt att välja varje tvistlösning utanför domstol som har certifierats i enlighet med punkt 2 för att lösa tvister som rör dessa beslut, inklusive klagomål som inte har kunnat lösas genom det interna system för hantering av klagomål som avses i den artikeln. Onlineplattformarna ska interagera i god tro med det utvalda organet för att lösa tvisten och ska vara bundna av det beslut som organet fattar.
1.  Tjänstemottagare till vilka de beslut som avses i artikel 17.1 riktas, som fattas av onlineplattformen med motiveringen att den information som tillhandahålls av mottagaren utgör olagligt innehåll eller är oförenlig med plattformens allmänna villkor, ska ha rätt att välja varje organ för tvistlösning utanför domstol som har certifierats i enlighet med punkt 2 för att lösa tvister som rör dessa beslut, inklusive klagomål som inte har kunnat lösas genom det interna system för hantering av klagomål som avses i den artikeln.
Ändring 231
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1a (ny)
1a.  Bägge parter ska interagera i god tro med det oberoende, externa och certifierade utvalda organet för att lösa tvisten och ska vara bundna av det beslut som organet fattar. Möjligheten att välja ett organ för tvistlösning utanför domstol ska vara lättillgänglig på onlineplattformens onlinegränssnitt på ett tydligt och användarvänligt sätt.
Ändring 232
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – inledningen
2.  Samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där organet för tvistlösning utanför domstol är etablerat ska, på detta organs begäran, certifiera organet, om organet har visat att det uppfyller samtliga följande villkor:
2.  Samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där organet för tvistlösning utanför domstol är etablerat ska, på detta organs begäran, certifiera organet för en period av högst tre år, som kan förlängas, om organet och de personer som är ansvariga för organet för tvistlösning utanför domstol har visat att det uppfyller samtliga följande villkor:
Ändring 233
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led a
(a)  Organet är opartiskt och oberoende från onlineplattformarna och mottagarna av den tjänst som tillhandahålls av onlineplattformarna.
(a)  Organet är oberoende, inbegripet ekonomiskt oberoende, och opartiskt i förhållande till onlineplattformarna och mottagarna av den tjänst som tillhandahålls av onlineplattformarna samt i förhållande till individer eller enheter som har lämnat in anmälningar.
Ändring 234
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  Dess medlemmar får ersättning på ett sätt som inte är kopplat till resultatet av förfarandet.
Ändring 235
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led bb (nytt)
(bb)  De fysiska personer som ansvarar för tvistlösningen förpliktar sig att inte arbeta för onlineplattformen eller en yrkesorganisation eller näringslivsorganisation i vilken onlineplattformen är medlem under en period av tre år efter det att de har upphört att tillhöra tvistlösningsorganet, och får inte ha arbetat för en sådan organisation under en period av två år innan de började tillhöra tvistlösningsorganet.
Ändring 236
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led c
(c)  Tvistlösningen är lättillgänglig via elektronisk kommunikationsteknik.
(c)  Tvistlösningen är lättillgänglig, även för personer med funktionsnedsättning, via elektronisk kommunikationsteknik, och det är möjligt att lämna in ett klagomål och de styrkande handlingar som krävs online.
Ändring 237
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led e
(e)  Tvistlösningen sker i enlighet med tydliga och rättvisa förfaranderegler.
(e)  Tvistlösningen sker i enlighet med tydliga och rättvisa förfaranderegler som är väl synliga, lättillgängliga och offentliga.
Ändring 238
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2a (ny)
2a.  Samordnaren för digitala tjänster ska årligen göra en bedömning av huruvida det certifierade organet för tvistlösning utanför domstol fortsätter att uppfylla de villkor som avses i punkt 2. Om detta inte är fallet ska samordnaren för digitala tjänster återkalla statusen för organet för tvistlösning utanför domstol.
Ändring 239
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2b (ny)
2b.  Samordnaren för digitala tjänster ska utarbeta en rapport vartannat år om antalet klagomål som organet för tvistlösning utanför domstol mottagit per år, resultaten av de beslut som fattats, eventuella systematiska eller sektoriella problem som identifierats och den genomsnittliga tid som det har tagit att lösa tvisterna. I rapporten ska man särskilt
(a)  fastställa bästa praxis för organ för tvistlösning utanför domstol,
(b)  med stöd av statistik i förekommande fall påpeka brister som hindrar organen för tvistlösning utanför domstol från att fungera som avsett vid både inhemska och gränsöverskridande tvister,
(c)  lägga fram rekommendationer om hur organen för tvistlösning utanför domstol kan fås att fungera mer ändamålsenligt och effektivt, i förekommande fall.
Ändring 240
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2c (ny)
2c.  Certifierade organ för tvistlösning utanför domstol ska avsluta tvistlösningsförfaranden inom rimlig tid och senast 90 kalenderdagar efter den dag då det certifierade organet mottog klagomålet. Förfarandet ska anses avslutat den dag då det certifierade organet har gjort beslutet från tvistlösningsförfarandet utanför domstol tillgängligt.
Ändring 241
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 3 – stycke 1
3.  Om organet avgör tvisten till tjänstemottagarens fördel ska onlineplattformen ersätta mottagaren för alla avgifter och andra skäliga utgifter som mottagaren har betalat eller ska betala i samband med tvistlösningen. Om organet avgör tvisten till onlineplattformens fördel ska mottagaren inte behöva stå för några avgifter eller andra utgifter som onlineplattformen har betalat eller ska betala i samband med tvistlösningen.
3.  Om organet avgör tvisten till tjänstemottagarens fördel, eller till fördel för individer eller enheter som ges uppdrag enligt artikel 68 som har lämnat in anmälningar, ska onlineplattformen ersätta mottagaren för alla avgifter och andra skäliga utgifter som mottagaren eller de individer eller enheter som har lämnat in anmälningar har betalat eller ska betala i samband med tvistlösningen. Om organet avgör tvisten till onlineplattformens fördel, och organet inte finner att mottagaren agerade i ond tro under tvisten, ska mottagaren eller de individer eller enheter som har lämnat in anmälningar inte behöva stå för några avgifter eller andra utgifter som onlineplattformen har betalat eller ska betala i samband med tvistlösningen.
Ändring 242
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 3 – stycke 2
De avgifter som organet tar ut för tvistlösningen ska vara skäliga och får i vart fall inte överstiga kostnaderna för denna.
De avgifter som organet tar ut för tvistlösningen ska vara skäliga och får i vart fall inte överstiga kostnaderna för denna för onlineplattformar. Förfaranden för tvistlösning utanför domstol ska vara kostnadsfria eller tillgängliga till en nominell avgift för tjänstemottagaren.
Ändring 243
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 5
5.  Samordnarna för digitala tjänster ska till kommissionen anmäla de organ för tvistlösning utanför domstol som de har certifierat i enlighet med punkt 2, i förekommande fall inklusive de specifikationer som avses i andra stycket i den punkten. Kommissionen ska på en särskild webbplats offentliggöra en förteckning över dessa organ, inklusive dessa specifikationer, och hålla den uppdaterad.
5.  Samordnarna för digitala tjänster ska till kommissionen anmäla de organ för tvistlösning utanför domstol som de har certifierat i enlighet med punkt 2, i förekommande fall inklusive de specifikationer som avses i andra stycket i den punkten, samt de organ för tvistlösning utanför domstol vars status har återkallats. Kommissionen ska på en särskild webbplats offentliggöra en förteckning över dessa organ, inklusive dessa specifikationer, och hålla den uppdaterad.
Ändring 244
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1
1.  Onlineplattformarna ska vidta de tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de anmälningar som inkommer från betrodda anmälare via de mekanismer som avses i artikel 14 prioriteras för behandling och beslut utan dröjsmål.
1.  Onlineplattformarna ska vidta de tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de anmälningar som inkommer från betrodda anmälare inom deras särskilda expertområde via de mekanismer som avses i artikel 14 behandlas och beslutas om med prioritet och skyndsamhet, med beaktande av ett korrekt rättsförfarande.
Ändring 245
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1a (ny)
1a.  Onlineplattformarna ska vidta de tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att betrodda anmälare kan utfärda anmälningar om rättelser gällande inkorrekt avlägsnande, begränsning eller oåtkomliggörande av innehåll, eller avslutande eller tillfällig stängning av konton, och att dessa anmälningar för att återställa information behandlas och beslutas om med prioritet och utan dröjsmål.
Ändring 246
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2 – inledningen
2.  Statusen betrodd anmälare enligt denna förordning ska, efter ansökan från enheter, beviljas av samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där den sökande är etablerad, om den ansökande har visat att den uppfyller samtliga följande villkor:
2.  Statusen betrodd anmälare enligt denna förordning ska, efter ansökan från en enhet, beviljas av samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där den sökande är etablerad, om den sökande har visat att den uppfyller samtliga följande villkor:
Ändring 247
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2 – led c
(c)  Den bedriver sin anmälningsrelaterade verksamhet på ett vaksamt och objektivt sätt och utan dröjsmål.
(c)  Den bedriver sin anmälningsrelaterade verksamhet på ett korrekt och objektivt sätt.
Ändring 248
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Den har en transparent finansieringsstruktur, där det ingår att årligen offentliggöra intäktskällorna och de totala intäkterna.
Ändring 249
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2 – led cb (nytt)
(cb)  Den offentliggör minst en gång om året tydliga, lättbegripliga, detaljerade och standardiserade rapporter om alla anmälningar som inkommit i enlighet med artikel 14 under den berörda perioden. Rapporten ska innehålla uppgift om
–  anmälningarna, kategoriserade efter värdtjänstleverantörens identitet,
–  typen av anmält innehåll,
–  de specifika rättsliga bestämmelser som det anmälda innehållet påstås ha överträtt,
–  de åtgärder som vidtagits av tjänsteleverantören,
–  eventuella intressekonflikter och finansieringskällor och en förklaring av de förfaranden som finns för att säkerställa att den betrodda anmälaren behåller sitt oberoende.
De rapporter som avses i led cb) ska skickas till kommissionen som ska offentliggöra dem.
Ändring 250
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 3
3.  Samordnarna för digitala tjänster ska meddela kommissionen och nämnden namn, adresser och e-postadresser för de enheter som de har beviljat statusen betrodd anmälare i enlighet med punkt 2.
3.  Samordnarna för digitala tjänster ska bevilja status som betrodd anmälare för en period av två år, efter vilken statusen kan förnyas om den berörda betrodda anmälaren fortsätter att uppfylla kraven i denna förordning. Samordnarna för digitala tjänster ska meddela kommissionen och nämnden namn, adresser och e-postadresser för de enheter som de har beviljat statusen betrodd anmälare i enlighet med punkt 2 eller återkallat statusen i enlighet med punkt 6. Samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där plattformen är etablerad ska inleda en dialog med plattformar och berörda parter för att bevara noggrannheten och effektiviteten i ett system med betrodda anmälare.
Ändring 251
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 4
4.  Kommissionen ska offentliggöra den information som avses i punkt 3 i en allmänt tillgänglig databas och hålla denna databas uppdaterad.
4.  Kommissionen ska offentliggöra den information som avses i punkt 3 i en allmänt tillgänglig databas i ett lättillgängligt och maskinläsbart format och hålla denna databas uppdaterad.
Ändring 252
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 5
5.  Om en onlineplattform har information som visar att en betrodd anmälare inkommit med ett betydande antal anmälningar som inte är tillräckligt exakta eller som är bristfälligt underbyggda via de mekanismer som avses i artikel 14, inbegripet information som samlats in i samband med behandlingen av klagomål via det interna system för hantering av klagomål som avses i artikel 17.3, ska den överlämna denna information till den samordnare för digitala tjänster som beviljade den berörda enheten status som betrodd anmälare och därvid tillhandahålla de nödvändiga förklaringarna och styrkande handlingarna.
5.  Om en onlineplattform har information som visar att en betrodd anmälare inkommit med ett betydande antal anmälningar som inte är tillräckligt exakta, eller som är felaktiga eller bristfälligt underbyggda via de mekanismer som avses i artikel 14, inbegripet information som samlats in i samband med behandlingen av klagomål via det interna system för hantering av klagomål som avses i artikel 17.3, ska den överlämna denna information till den samordnare för digitala tjänster som beviljade den berörda enheten status som betrodd anmälare och därvid tillhandahålla de nödvändiga förklaringarna och styrkande handlingarna. Vid mottagandet av informationen från onlineplattformarna och om samordnaren för digitala tjänster anser att det finns legitima skäl till att inleda en utredning ska statusen som betrodd anmälare upphävas under den tid som utredningen pågår.
Ändring 253
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 6
6.  Den samordnare för digitala tjänster som beviljade enheten status som betrodd anmälare ska återkalla denna status om den efter en undersökning, antingen på eget initiativ eller på grundval av information från tredje parter – inbegripet information som tillhandahålls av en onlineplattform i enlighet med punkt 5, fastställer att enheten inte längre uppfyller de villkor som anges i punkt 2. Innan statusen återkallas ska samordnaren för digitala tjänster ge enheten möjlighet att reagera på resultatet av undersökningen och samordnarens avsikt att återkalla enhetens status som betrodd anmälare.
6.  Den samordnare för digitala tjänster som beviljade enheten status som betrodd anmälare ska återkalla denna status om den efter en undersökning som genomförs utan onödigt dröjsmål, antingen på eget initiativ eller på grundval av information från tredje parter – inbegripet information som tillhandahålls av en onlineplattform i enlighet med punkt 5, fastställer att enheten inte längre uppfyller de villkor som anges i punkt 2. Innan statusen återkallas ska samordnaren för digitala tjänster ge enheten möjlighet att reagera på resultatet av undersökningen och samordnarens avsikt att återkalla enhetens status som betrodd anmälare.
Ändring 254
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 7
7.  Kommissionen får efter samråd med nämnden utfärda vägledningar för att bistå onlineplattformarna och samordnarna för digitala tjänster vid tillämpningen av punkterna 5 och 6.
7.  Kommissionen ska efter samråd med nämnden utfärda vägledningar för att bistå onlineplattformarna och samordnarna för digitala tjänster vid tillämpningen av punkterna 2, 5 och 6.
Ändring 255
Förslag till förordning
Artikel 19a (ny)
Artikel 19a
Tillgänglighetskrav för onlineplattformar
1.   Leverantörer av onlineplattformar som erbjuder tjänster i unionen ska säkerställa att de utformar och tillhandahåller tjänster i enlighet med tillgänglighetskraven i avsnitt III, avsnitt IV, avsnitt VI och avsnitt VII i bilaga I till direktiv (EU) 2019/882.
2.   Leverantörer av onlineplattformar ska utarbeta nödvändig information i enlighet med bilaga V till direktiv (EU) 2019/882 och förklara hur tjänsterna uppfyller tillämpliga tillgänglighetskrav. Informationen ska göras tillgänglig för allmänheten på ett sätt som är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Leverantörer av onlineplattformar ska spara den informationen så länge tjänsten tillhandahålls.
3.   Leverantörer av onlineplattformar ska säkerställa att information, formulär och åtgärder som tillhandahålls enligt denna förordning görs tillgängliga på ett sådant sätt att de är lätta att hitta, lätta att förstå och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
4.   Leverantörer av onlineplattformar som erbjuder tjänster i unionen ska säkerställa att det finns förfaranden som gör att tillhandahållandet av tjänster hela tiden överensstämmer med de tillämpliga tillgänglighetskraven. Vid en ändring av tillhandahållandet av tjänsterna, de tillämpliga tillgänglighetskraven eller de harmoniserade standarder eller de tekniska specifikationer med hänvisning till vilka en tjänst kan förklaras uppfylla tillgänglighetskraven, ska leverantören av förmedlingstjänster ta vederbörlig hänsyn till denna ändring.
5.   Om kraven inte uppfylls ska leverantörer av onlineplattformar vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att tjänsten ska uppfylla de tillämpliga tillgänglighetskraven.
6.   De ska, på begäran av den myndigheten, samarbeta med den myndigheten om de åtgärder som vidtas för att tjänsten ska uppfylla dessa krav.
7.   Onlineplattformar som uppfyller harmoniserade standarder eller delar av dem som härrör från direktiv (EU) 2019/882, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma med tillgänglighetskraven i denna förordning i den utsträckning dessa standarder eller delar av dem omfattar dessa krav.
8.   Onlineplattformar som överensstämmer med de tekniska specifikationer eller delar av dem som antagits för direktiv (EU) 2019/882 ska förutsättas överensstämma med tillgänglighetskraven i denna förordning, i den utsträckning dessa tekniska specifikationer eller delar av dem omfattar dessa krav.
Ändring 256
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1
1.  Onlineplattformarna ska, under en rimlig tidsperiod och efter att ha utfärdat en förhandsvarning, tillfälligt avbryta tillhandahållandet av sina tjänster till tjänstemottagare som ofta tillhandahåller innehåll som är uppenbart olagligt.
1.  Onlineplattformarna ska, under en rimlig tidsperiod och efter att ha utfärdat en förhandsvarning, ha rätt att tillfälligt avbryta tillhandahållandet av sina tjänster till tjänstemottagare som ofta tillhandahåller olagligt innehåll, där olagligheten kan fastställas utan att göra en juridisk eller materiell utredning eller för vilka de har mottagit minst två förelägganden att agera med avseende på olagligt innehåll de senaste tolv månaderna, såvida inte dessa förelägganden senare upphävts.
Ändring 257
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2
2.  Onlineplattformarna ska, under en rimlig tidsperiod och efter att ha utfärdat en förhandsvarning, tillfälligt avbryta behandlingen av anmälningar och klagomål som inkommer via de mekanismer för anmälning och åtgärder och interna system för hantering av klagomål som avses i artiklarna 14 respektive 17, från individer eller enheter eller från klagande som ofta inkommer med anmälningar eller klagomål som är uppenbart ogrundade.
2.  Onlineplattformarna ska, under en rimlig tidsperiod och efter att ha utfärdat en förhandsvarning, ha rätt att tillfälligt avbryta behandlingen av anmälningar och klagomål som inkommer via de mekanismer för anmälning och åtgärder och interna system för hantering av klagomål som avses i artiklarna 14 respektive 17, från individer eller enheter eller från klagande som vid upprepade tillfällen inkommer med anmälningar eller klagomål som är uppenbart ogrundade.
Ändring 258
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 3 – inledningen
3.  Onlineplattformarna ska från fall till fall, i rätt tid och på ett vaksamt och objektivt sätt bedöma om en mottagare, individ, enhet eller klagande ägnar sig åt sådant missbruk som avses i punkterna 1 och 2, med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter som framgår av den information som onlineplattformen har tillgång till. Dessa omständigheter ska innefatta minst följande:
3.  När de fattar beslut om att tillfälligt avbryta behandlingen av en anmälan, ska leverantörer av onlineplattformar från fall till fall, i rätt tid och på ett vaksamt och objektivt sätt bedöma om en mottagare, individ, enhet eller klagande ägnar sig åt sådant missbruk som avses i punkterna 1 och 2, med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter som framgår av den information som leverantören av onlineplattformen har tillgång till. Dessa omständigheter ska innefatta minst följande:
Ändring 259
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 3 – led a
(a)  Det absoluta antalet innehållsposter som är uppenbart olagliga eller anmälningar eller klagomål som är uppenbart ogrundade, vilka inkommit under det senaste året.
(a)  Det absoluta antalet olagliga innehållsposter eller anmälningar eller klagomål som är uppenbart ogrundade, vilka inkommit under det senaste året.
Ändring 260
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 3 – led d
(d)  Mottagarens, individens, enhetens eller den klagandes avsikt.
(d)  Om denna kan fastställas, mottagarens, individens, enhetens eller den klagandes avsikt.
Ändring 261
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 3 – led da (nytt)
(da)  Huruvida ett meddelande lämnades av en individuell användare eller av en enhet eller personer med specifik expertis när det gäller det aktuella innehållet eller till följd av användningen av ett system för automatisk innehållsigenkänning.
Ändring 262
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 3a (ny)
3a.  Tillfälliga avbrott som avses i punkterna 1 och 2 kan förklaras vara permanenta om
(a)  det finns tvingande skäl som rör lag och allmän ordning, inbegripet pågående brottsutredningar,
(b)  de poster som avlägsnades var komponenter av kampanjer med hög volym för att vilseleda användare eller manipulera ansträngningar för att moderera plattformsinnehåll,
(c)  en näringsidkare vid upprepade tillfällen erbjudit varor eller tjänster som inte är förenliga med unionsrätten eller nationell rätt,
(d)  de poster som avlägsnades kunde kopplas till allvarliga brott.
Ändring 263
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 4
4.  Onlineplattformarna ska i sina allmänna villkor på ett tydligt och detaljerat sätt ange sin policy för sådant missbruk som avses i punkterna 1 och 2, även vad gäller vilka sakförhållanden och omständigheter som de beaktar när de bedömer om ett visst beteende utgör missbruk och fastställer varaktigheten för den tillfälliga stängningen varaktighet.
4.  Leverantörer av onlineplattformar ska i sina allmänna villkor på ett tydligt, användarvänligt och detaljerat sätt och med vederbörlig hänsyn till sina skyldigheter enligt artikel 12.2 ange sin policy för sådant missbruk som avses i punkterna 1 och 2, även exempel på vilka sakförhållanden och omständigheter som de beaktar när de bedömer om ett visst beteende utgör missbruk och fastställer varaktigheten för den tillfälliga stängningen varaktighet.
Ändring 264
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1 – inledningen
1.  Om en onlineplattform gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare ska den säkerställa att näringsidkarna endast kan använda dess tjänster för att främja meddelanden eller erbjuda produkter eller tjänster till konsumenter som är lokaliserade i unionen om onlineplattformen. innan näringsidkarna använder dess tjänster, har erhållit följande information:
1.  Onlineplattformer som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare ska säkerställa att näringsidkarna endast kan använda deras tjänster för att främja meddelanden eller erbjuda produkter eller tjänster till konsumenter som är lokaliserade i unionen om onlineplattformarna, innan näringsidkarna använder deras tjänster, har tillhandahållits följande information:
Ändring 265
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1 – led d
(d)  Namn, adress, telefonnummer och e-postadress för den ekonomiska aktören i den mening som avses i artiklarna 3.13 och 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/102051 eller varje annan relevant akt i unionslagstiftningen.
(d)  Namn, adress, telefonnummer och e-postadress för den ekonomiska aktören i den mening som avses i artiklarna 3.13 och 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/102051 eller varje annan relevant akt i unionslagstiftningen, inklusive på området för produktsäkerhet.
__________________
__________________
51Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1).
51 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1).
Ändring 266
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1 – led f
(f)  En självcertifiering där näringsidkaren förbinder sig att endast erbjuda produkter eller tjänster som överensstämmer med tillämpliga bestämmelser i unionsrätten.
(f)  En självcertifiering där näringsidkaren förbinder sig att endast erbjuda produkter eller tjänster som överensstämmer med tillämpliga bestämmelser i unionsrätten och i förekommande fall bekräftar att alla produkter har kontrollerats mot tillgängliga databaser, såsom unionens system för snabbt informationsutbyte (Rapex).
Ändring 267
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1 – led fa (nytt)
(fa)  Vilken typ av produkt eller tjänst som näringsidkaren avser att erbjuda på onlineplattformen.
Ändring 268
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2
2.  Onlineplattformen ska, vid mottagandet av denna information, göra rimliga ansträngningar för att bedöma om den information som avses i punkt 1 a, d och e är tillförlitlig, genom att använda fritt tillgängliga officiella onlinedatabaser eller onlinegränssnitt som tillhandahålls av en medlemsstat eller av unionen, eller genom att begära att näringsidkaren tillhandahåller styrkande handlingar från tillförlitliga källor.
2.  Onlineplattformar som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare ska, vid mottagandet av denna information och innan de låter produkten eller tjänsten visas på sitt onlinegränssnitt, och fram till avtalets slut, göra sitt yttersta för att bedöma om den information som avses i punkt 1 a–fa är tillförlitlig och fullständig. Onlineplattformen ska göra sitt yttersta för att kontrollera den information som tillhandhållits av näringsidkaren, genom att använda fritt tillgängliga officiella onlinedatabaser eller onlinegränssnitt som tillhandahålls av en auktoriserad administratör eller en medlemsstat eller av unionen, eller genom att direkt begära att näringsidkaren tillhandahåller styrkande handlingar från tillförlitliga källor.
Kommissionen ska, senast ett år efter denna förordning trätt i kraft, offentliggöra förteckningen över de onlinedatabaser och onlinegränssnitt som nämns i stycket ovan och hålla den uppdaterad. De skyldigheter för onlineplattformar som avses i punkterna 1 och 2 ska gälla nya och befintliga näringsidkare.
Ändring 269
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2a (ny)
2a.  Onlineplattformen ska göra sitt yttersta för att identifiera och förhindra spridning, av näringsidkare som använder tjänsten, av erbjudanden om produkter eller tjänster som inte är förenliga med unionsrätten eller nationell rätt, med hjälp av åtgärder såsom slumpmässiga kontroller av de produkter och tjänster som erbjuds konsumenterna, utöver skyldigheterna enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel.
Ändring 270
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 3 – stycke 1
3.  Om en onlineplattform får indikationer på att någon del av den information enligt punkt 1 som erhållits från den berörda näringsidkaren är oriktig eller ofullständig ska den plattformen begära att näringsidkaren rättar den informationen i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa att all information är korrekt och fullständig, vilket ska ske utan dröjsmål eller inom den tidsfrist som fastställs i unionsrätten eller nationell lagstiftning.
3.  Om en onlineplattform får tillräckliga indikationer på, eller har anledning att tro, att någon del av den information enligt punkt 1 som erhållits från den berörda näringsidkaren är oriktig eller ofullständig ska den plattformen begära att näringsidkaren rättar den informationen i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa att all information är korrekt och fullständig, vilket ska ske utan dröjsmål eller inom den tidsfrist som fastställs i unionsrätten eller nationell lagstiftning.
Ändring 271
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 3 – stycke 2
Om näringsidkaren underlåter att rätta eller komplettera informationen ska onlineplattformen tillfälligt avbryta tillhandahållandet av sina tjänster till näringsidkaren till dess att denna begäran uppfylls.
Om näringsidkaren underlåter att rätta eller komplettera informationen ska onlineplattformen snabbt tillfälligt avbryta tillhandahållandet av sina tjänster till näringsidkaren i förhållande till erbjudandet av produkter eller tjänster till konsumenter i unionen till dess att denna begäran uppfylls fullt ut.
Ändring 272
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 3a (ny)
3a.  Om en onlineplattform avslår en ansökan om tjänster eller tillfälligt upphäver en näringsidkares tjänster ska näringsidkaren ha möjlighet att använda mekanismerna enligt artiklarna 17 och 43 i denna förordning.
Ändring 273
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 3b (ny)
3b.  Onlineplattformer som gör det möjligt för konsumenter att ingå avtal med näringsidkare ska säkerställa att identiteten, exempelvis varumärket eller logotypen, på den företagsanvändare som tillhandahåller innehållet, varorna eller tjänsterna framgår klart och tydligt jämte det innehåll, de varorna eller de tjänster som erbjuds. I det syftet ska onlineplattformen upprätta ett standardiserat gränssnitt för företagsanvändare.
Ändring 274
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 3c (ny)
3c.  Näringsidkare ska bära hela ansvaret för att den information som lämnas är korrekt och utan dröjsmål informera onlineplattformen om eventuella ändringar av den information som lämnats.
Ändring 275
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 4
4.  Onlineplattformen ska lagra den information som erhållits i enlighet med punkterna 1 och 2 på ett säkert sätt under hela löptiden för dess avtalsförhållande med den berörda näringsidkaren. Den ska sedan radera informationen.
4.  Onlineplattformen ska lagra den information som erhållits i enlighet med punkterna 1 och 2 på ett säkert sätt under hela löptiden för dess avtalsförhållande med den berörda näringsidkaren. Den ska sedan radera informationen senast sex månader efter det slutgiltiga ingåendet av ett distansavtal.
Ändring 276
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 6
6.  Onlineplattformarna ska ge tjänstemottagarna tillgång till den information som avses i punkt 1 a, d, e och f, på ett tydligt, lättillgängligt och begripligt sätt.
6.  Onlineplattformarna ska ge tjänstemottagarna enkel tillgång till den information som avses i punkt 1 a, d, e, f och fa, på ett tydligt, lättillgängligt och begripligt sätt i enlighet med tillgänglighetskraven i bilaga I till direktiv (EU) 2019/882.
Ändring 277
Förslag till förordning
Artikel 22a (ny)
Artikel 22a
Skyldighet att informera konsumenter och myndigheter om olagliga produkter och tjänster
1.   Om en onlineplattform som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare, oavsett med vilka metoder, får kännedom om att en produkt eller tjänst som erbjuds av en näringsidkare på den plattformens gränssnitt är olaglig med hänsyn till de tillämpliga kraven i unionsrätten eller nationell rätt, ska den
(a)   utan dröjsmål avlägsna den olagliga produkten eller tjänsten från sitt gränssnitt och, om lämpligt, informera de relevanta myndigheterna, såsom marknadskontrollmyndigheten eller tullmyndigheten om det beslut som fattats,
(b)   om onlineplattformen har kontaktuppgifter till mottagarna av tjänsterna, informera de mottagare av tjänsten som har köpt denna produkt eller tjänst om dess olagliga karaktär, näringsidkarens identitet och möjligheterna att söka rättslig prövning,
(c)   sammanställa och genom gränssnitt för applikationsprogrammering (API) göra en datakatalog tillgänglig som innehåller information om olagliga produkter och tjänster som har avlägsnats från dess plattform de senaste tolv månaderna tillsammans med information om den berörda näringsidkaren och möjligheterna att söka rättslig prövning.
2.   Onlineplattformer som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare ska ha en intern databas över olagliga produkter och tjänster som avlägsnats och/eller mottagare som stängts av tillfälligt i enlighet med artikel 20.
Ändring 278
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa)  Antalet klagomål som inkommit via det interna systemet för hantering av klagomål enligt artikel 17, grunden för dessa klagomål, beslut som fattats med avseende på dessa klagomål, genomsnitts- och mediantiden för att fatta dessa beslut samt antal tillfällen då dessa beslut upphävts.
Ändring 279
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – led b
(b)  Antalet tillfälliga stängningar som gjorts i enlighet med artikel 20, där åtskillnad ska göras mellan tillfälliga stängningar som gjorts till följd av tillhandahållande av innehåll som är uppenbart olagligt, inlämning av anmälningar som är uppenbart ogrundande och inlämning av klagomål som är uppenbart ogrundade.
(b)  Antalet tillfälliga stängningar som gjorts i enlighet med artikel 20, där åtskillnad ska göras mellan tillfälliga stängningar som gjorts till följd av tillhandahållande av innehåll som är olagligt, inlämning av anmälningar som är uppenbart ogrundade och inlämning av klagomål som är uppenbart ogrundade.
Ändring 280
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Antalet annonser som avlägsnats, märkts eller gjorts oåtkomliga av onlineplattformen samt motiveringen till besluten.
Ändring 281
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 2
2.  Onlineplattformarna ska minst en gång var sjätte månad offentliggöra information om det genomsnittliga antalet aktiva tjänstemottagare i unionen per månad i varje medlemsstat, beräknat som genomsnittet under den senaste sexmånadersperioden, i enlighet med den metod som fastställs i de delegerade akter som antas i enlighet med artikel 25.2.
2.  Onlineplattformarna ska minst en gång var tolfte månad offentliggöra information om det genomsnittliga antalet aktiva tjänstemottagare i unionen per månad i varje medlemsstat, beräknat som genomsnittet under den senaste sexmånadersperioden, i enlighet med den metod som fastställs i de delegerade akter som antas i enlighet med artikel 25.2.
Ändring 282
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska avstå från att ålägga onlineplattformarna ytterligare transparensrapporteringsskyldigheter, utöver specifika begäranden i samband med utövandet av tillsynsbefogenheterna.
Ändring 283
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 4
4.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa mallar när det gäller formen på, innehållet i och andra aspekter av rapporterna i enlighet med punkt 1.
4.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ange en uppsättning nyckelutförandeindikatorer och fastställa mallar när det gäller formen på, innehållet i och andra aspekter av rapporterna i enlighet med punkt 1.
Ändring 284
Förslag till förordning
Artikel 24 – stycke 1 – inledningen
Onlineplattformar som visar annonsering på sina onlinegränssnitt ska säkerställa att tjänstemottagarna, för varje enskild annons som visas för varje enskild mottagare, på ett klart och entydigt sätt och i realtid, kan identifiera följande:
1.   Onlineplattformar som visar annonsering på sina onlinegränssnitt ska säkerställa att tjänstemottagarna, för varje enskild annons som visas för varje enskild mottagare, på ett klart, koncist och entydigt sätt och i realtid, kan identifiera följande:
Ändring 285
Förslag till förordning
Artikel 24 – stycke 1 – led a
(a)  Att den information som visas utgör annonsering,
(a)  Att den information som visas på gränssnittet eller delar av det utgör onlineannonsering, bland annat genom framträdande och harmoniserad märkning.
Ändring 286
Förslag till förordning
Artikel 24 – stycke 1 – led ba (nytt)
(ba)  Den fysiska eller juridiska person som finansierar annonsen, om denna person är en annan än den fysiska eller juridiska person som avses i led b.
Ändring 287
Förslag till förordning
Artikel 24 – stycke 1 – led c
(c)  Meningsfull information om de huvudparametrar som använts för att fastställa vilka mottagare som annonseringen ska visas för.
(c)   Tydlig, meningsfull och enhetlig information om de parametrar som använts för att fastställa vilka mottagare som annonseringen ska visas för och, om tillämpligt, hur dessa parametrar kan ändras.
Ändring 499
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1a (ny)
1a.   Onlineplattformarna ska se till att tjänstemottagare enkelt kan göra ett välgrundat val huruvida de ska samtycka, enligt definitionen i artiklarna 4.11 och 7 i förordning (EU) 2016/679, till behandling av deras personuppgifter i reklamsyfte genom att förse dem med meningsfull information, inbegripet information om hur deras uppgifter kommer att användas mot betalning. Onlineplattformarna ska se till att det inte är svårare eller mer tidskrävande för mottagaren att vägra att ge samtycke än att ge det. Om mottagare vägrar att ge sitt samtycke eller har dragit tillbaka det ska de få andra rättvisa och rimliga alternativ för åtkomst till onlineplattformen..
Ändring 500
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1b (ny)
1b.   Inriktnings- eller förstärkningsteknik som behandlar, avslöjar eller härleder personuppgifter om minderåriga eller personuppgifter som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) 2016/679 i syfte att vissa annonser ska vara förbjuden.
Ändring 290
Förslag till förordning
Artikel 24a (ny)
Artikel 24a
Transparens vad gäller rekommendationssystem
1.   Onlineplattformar ska i sina allmänna villkor och via en särskild onlineresurs som är direkt tillgänglig och enkel att hitta på plattformens onlinegränssnitt när innehåll rekommenderas, på ett tydligt, tillgängligt och lättbegripligt sätt, ange de huvudparametrar som används i rekommendationssystemen, liksom alla möjligheter som tjänstemottagaren har att modifiera eller påverka dessa huvudparametrar som de har gjort tillgängliga.
2.   De huvudparametrar som avses i punkt 1 ska åtminstone omfatta
(a)   de huvudkriterier som används av det relevanta systemet som individuellt eller kollektivt är mest betydelsefulla för att bestämma rekommendationer,
(b)   den relativa betydelsen av dessa parametrar,
(c)   vilka mål det relevanta systemet har optimerats för, och
(d)   i förekommande fall, en förklaring av den roll som tjänstemottagarnas beteende spelar för hur det berörda systemet producerar sina resultat.
De krav som fastställs i punkt 2 ska inte påverka reglerna om skydd av företagshemligheter och immateriella rättigheter.
3.   Om flera alternativ finns tillgängliga enligt punkt 1 ska onlineplattformarna tillhandahålla en tydlig och lättillgänglig funktion på sitt onlinegränssnitt som gör det möjligt för tjänstemottagarna att när som helt välja och ändra sina preferenser för vart och ett av de rekommendationssystem som avgör den relativa rangordningen av den information som visas för dem.
Ändring 291
Förslag till förordning
Artikel 24b (ny)
Artikel 24b
Ytterligare skyldigheter för plattformar som främst används för att sprida användargenererat pornografiskt innehåll
Om en onlineplattform primärt används för att sprida användargenererat pornografiskt innehåll ska plattformen vidta de tekniska och organisatoriska åtgärder som krävs för att säkerställa
(a)   att användare som sprider innehåll har verifierat sin identitet genom en dubbel deltaganderegistrering med e-post och mobilnummer,
(b)   yrkesmässig mänsklig innehållsmoderering, med utbildning i att identifiera bildbaserade sexuella övergrepp, inklusive innehåll med hög sannolikhet för att vara olagligt,
(c)   tillgång till ett kvalificerat förfarande för anmälan i en form som kompletterar den mekanism som beskrivs i artikel 14 och låter individer anmäla plattformen för att bildmaterialet föreställer dem själva, eller utger sig för att föreställa dem själva och sprids utan deras tillstånd och tillhandahålla plattformen prima facie-bevis på sin fysiska identitet. Innehåll som anmäls genom detta förfarande ska stoppas utan onödigt dröjsmål.
Ändring 292
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1
1.  Detta avsnitt ska tillämpas på onlineplattformar som tillhandahåller sina tjänster åt ett genomsnittligt antal aktiva tjänstemottagare i unionen per månad som uppgår till 45 miljoner eller mer, beräknat i enlighet med den metod som fastställs i de delegerade akter som avses i punkt 3.
1.  Detta avsnitt ska tillämpas på onlineplattformar som
(a)   i minst fyra på varandra följande månader tillhandahåller sina tjänster åt ett genomsnittligt antal aktiva tjänstemottagare i unionen per månad som uppgår till 45 miljoner eller mer, beräknat i enlighet med den metod som fastställs i de delegerade akter som avses i punkt 3. En sådan metod ska i synnerhet ta hänsyn till följande:
(i)   Antalet aktiva mottagare ska baseras på varje tjänst för sig.
(ii)   Aktiva mottagare som är anslutna på flera enheter räknas bara en gång.
(iii)   Indirekt användning av tjänsten, via en tredjepart eller länkning, ska inte räknas.
(iv)   Om en onlineplattform har en annan leverantör av förmedlingstjänster som värd tilldelas de aktiva mottagarna enbart den onlineplattform som är närmast mottagaren.
(v)   Automatiska interaktioner, konton eller datascanningar av en icke-människa (botar) är inte inkluderade.
Ändring 293
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3
3.  Kommissionen ska, efter samråd med nämnden, anta delegerade akter i enlighet med artikel 69 för att fastställa en särskild metod för beräkningen av det genomsnittliga antalet aktiva tjänstemottagare per månad i unionen, för de syften som avses i punkt 1. Denna metod ska i synnerhet specificera hur unionens befolkning ska fastställas och kriterierna för fastställande av det genomsnittliga antalet aktiva tjänstemottagare per månad i unionen, med beaktande av olika tillgänglighetsfunktioner.
3.  Kommissionen ska, efter samråd med nämnden, anta delegerade akter i enlighet med artikel 69 för att fastställa en särskild metod för beräkningen av det genomsnittliga antalet aktiva tjänstemottagare per månad i unionen, för de syften som avses i punkt 1a. Denna metod ska i synnerhet specificera hur unionens befolkning ska fastställas och kriterierna för fastställande av det genomsnittliga antalet aktiva tjänstemottagare per månad i unionen, med beaktande av olika tillgänglighetsfunktioner.
Ändring 294
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1 – inledningen
1.  De mycket stora onlineplattformarna ska från och med den tillämpningsdag som avses i artikel 25.4 andra stycket och därefter minst en gång om året identifiera, analysera och bedöma alla betydande systemrisker som uppstår till följd av deras tjänsters användning och funktionssätt i unionen. Riskbedömningen ska vara specifik för deras tjänster och ska omfatta följande systemrisker:
1.  De mycket stora onlineplattformarna ska från och med den tillämpningsdag som avses i artikel 25.4 andra stycket och därefter minst en gång om året, och i alla händelser innan nya tjänster lanseras, effektivt och noggrant identifiera, analysera och bedöma sannolikheten för och allvarsgraden hos alla betydande systemrisker som uppstår till följd av deras tjänsters utformning, algoritmiska system, inneboende egenskaper, användning och funktionssätt i unionen. Riskbedömningen ska ta hänsyn till risker per medlemsstat där tjänster erbjuds och även göras med avseende på unionen som helhet, i synnerhet till ett specifikt språk eller en specifik region. Riskbedömningen ska vara specifik för deras tjänster och verksamhet, inbegripet valet av teknisk design och affärsmodell, och ska omfatta följande systemrisker:
Ändring 295
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1 – led a
(a)  Spridningen av olagligt innehåll via deras tjänster.
(a)  Spridningen av olagligt innehåll via deras tjänster eller innehåll som strider mot deras allmänna villkor.
Ändring 296
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1 – led b
(b)  Negativa effekter på utövandet av grundläggande rättigheter med avseende på respekt för privatlivet och familjelivet, yttrandefrihet och informationsfrihet, förbud mot diskriminering samt barnets rättigheter, i enlighet med artiklarna 7, 11, 21 respektive 24 i stadgan.
(b)  Faktiska och förutsebara negativa effekter på utövandet av grundläggande rättigheter, inklusive med avseende på konsumentskydd, respekt för människans värdighet, privatlivet och familjelivet, skydd av personuppgifter och yttrandefrihet och informationsfrihet samt fria medier och mediernas mångfald, förbud mot diskriminering, rätt till jämställdhet samt barnets rättigheter, i enlighet med artiklarna 1, 7, 8, 11, 21, 23, 24 respektive 38 i stadgan.
Ändring 297
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1 – led c
(c)  Avsiktlig manipulering av deras tjänster, däribland genom icke-autentisk användning eller automatiserad exploatering av tjänsten, med en faktisk eller förutsebar negativ inverkan på skyddet av folkhälsan, minderåriga eller det offentliga samtalet, eller faktisk eller förutsebar inverkan på valprocesser och allmän säkerhet.
(c)  Funktionsfel eller avsiktlig manipulering av deras tjänster, däribland genom icke-autentisk användning eller automatiserad exploatering av tjänsten eller risker som är förknippade med den avsedda driften av tjänsten, inbegripet en förstärkning av olagligt innehåll, av innehåll som strider mot deras allmänna villkor eller av annat innehåll med en faktisk eller förutsebar negativ inverkan på skyddet av minderåriga och andra sårbara grupper av mottagare av tjänsten, på demokratiska värderingar, fria medier, yttrandefrihet och det offentliga samtalet, eller faktisk eller förutsebar inverkan på valprocesser och allmän säkerhet.
Ändring 298
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Faktiska och förutsebara negativa effekter på skyddet av folkhälsan samt beteendemässiga beroenden eller andra allvarliga negativa effekter på personens fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska välbefinnande.
Ändring 299
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2
2.  När riskbedömningarna görs ska de mycket stora onlineplattformarna i synnerhet beakta hur deras system för innehållsmoderering, rekommendationssystem och system för urval och visning av annonsering påverkar de systemrisker som avses i punkt 1, inbegripet vad gäller potentiellt snabb och omfattande spridning av olagligt innehåll och av information som är oförenlig med de allmänna villkoren.
2.  När riskbedömningarna görs ska de mycket stora onlineplattformarna i synnerhet beakta huruvida och hur deras system för innehållsmoderering, allmänna villkor, gemenskapstandarder, algoritmiska system, rekommendationssystem och system för urval och visning av annonsering samt den bakomliggande datainsamlingen, databehandlingen och dataprofileringen påverkar de systemrisker som avses i punkt 1, inbegripet vad gäller potentiellt snabb och omfattande spridning av olagligt innehåll och av information som är oförenlig med de allmänna villkoren.
Ändring 300
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2a (ny)
2a.  När riskbedömningarna görs ska de mycket stora onlineplattformarna när så är lämpligt samråda med företrädare för tjänstemottagarna, företrädare för grupper som potentiellt påverkas av deras tjänster, oberoende experter och organisationer i det civila samhället. Deras deltagande ska anpassas efter de specifika systemrisker som de mycket stora onlineplattformarna avser att bedöma.
Ändring 301
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2b (ny)
2b.  De styrkande handlingarna från riskbedömningen ska överlämnas till samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet och till kommissionen.
Ändring 302
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2c (ny)
2c.  De skyldigheter som avses i punkterna 1 och 2 ska inte på något sätt leda till en allmän övervakningsskyldighet.
Ändring 303
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1 – inledningen
1.  De mycket stora onlineplattformarna ska införa rimliga, proportionella och effektiva riskbegränsningsåtgärder för de specifika systemrisker som fastställs i enlighet med artikel 26. Sådana åtgärder får, i tillämpliga fall, innefatta
1.  De mycket stora onlineplattformarna ska införa rimliga, transparenta, proportionella och effektiva riskbegränsningsåtgärder för de specifika systemrisker som fastställs i enlighet med artikel 26. Sådana åtgärder får, i tillämpliga fall, innefatta
Ändring 304
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1 – led a
(a)  anpassning av innehållsmodereringen eller rekommendationssystemen, deras beslutsprocesser, deras tjänsters funktioner eller funktionssätt, eller deras allmänna villkor,
(a)  anpassning av innehållsmodereringen, de algoritmiska systemen eller rekommendationssystemen och onlinegränssnitten, deras beslutsprocesser, deras tjänsters utformning, funktioner eller funktionssätt, deras annonseringsmodell eller deras allmänna villkor,
Ändring 305
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa)  säkerställande av lämpliga resurser för att hantera anmälningar och interna klagomål, inklusive lämpliga tekniska och operativa åtgärder eller lämplig teknisk och operativ kapacitet,
Ändring 306
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1 – led b
(b)  riktade åtgärder som syftar till att begränsa visningen av annonsering i samband med de tjänster som de tillhandahåller,
(b)  riktade åtgärder som syftar till att begränsa visningen av annonsering i samband med de tjänster som de tillhandahåller eller få en alternativ placering och visning av annonser om offentliga tjänster eller annan faktainformation,
Ändring 307
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba)  om lämpligt, riktade åtgärder som syftar till att anpassa onlinegränssnitt och funktioner för att skydda minderåriga,
Ändring 308
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1 – led c
(c)  stärkande av interna processer eller intern tillsyn över deras verksamhet, i synnerhet vad gäller upptäckt av systemrisker,
(c)  stärkande av interna processer, och resurser, testning, dokumentation av eller intern tillsyn över deras verksamhet, i synnerhet vad gäller upptäckt av systemrisker,
Ändring 309
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1a (ny)
1a.  Mycket stora onlineplattformar ska, när så är lämpligt, utforma sina riskreducerande åtgärder tillsammans med företrädare för tjänstemottagarna, oberoende experter och organisationer i det civila samhället. Om så inte sker ska detta framgå vid den transparensrapportering som avses i artikel 33.
Ändring 310
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1b (nytt)
1b.  Mycket stora onlineplattformar ska tillhandahålla en detaljerad förteckning över de riskbegränsningsåtgärder som vidtagits och skälen därtill till de oberoende revisorerna i syfte att utarbeta den revisionsrapport som avses i artikel 28.
Ändring 311
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1c (ny)
1c.  Kommissionen ska utvärdera genomförandet av och effektiviteten hos de mycket stora onlineplattformarnas riskbegränsningsåtgärder enligt artikel 27.1 och vid behov utfärda rekommendationer.
Ändring 312
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – inledningen
2.  Nämnden ska i samarbete med kommissionen offentliggöra övergripande rapporter en gång om året, vilka ska omfatta följande:
2.  Nämnden ska i samarbete med kommissionen offentliggöra övergripande rapporter en gång om året. Rapporterna ska omfatta följande:
Ändring 313
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led a
(a)  Identifiering och bedömning av de mest framträdande och återkommande systemrisker som rapporterats av mycket stora onlineplattformar eller identifierats genom andra informationskällor, i synnerhet sådana som tillhandahållits i enlighet med artiklarna 31 och 33.
(a)  Identifiering och bedömning av de mest framträdande och återkommande systemrisker som rapporterats av mycket stora onlineplattformar eller identifierats genom andra informationskällor, i synnerhet sådana som tillhandahållits i enlighet med artiklarna 30, 31 och 33.
Ändring 314
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Rapporterna ska redovisas per medlemsstat där systemrisker uppstått och unionen som helhet. Rapporterna ska offentliggöras på alla de officiella språken i EU:s medlemsstater.
Ändring 315
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3
3.  Kommissionen får i samarbete med samordnarna för digitala tjänster utfärda allmänna riktlinjer för tillämpningen av punkt 1 med avseende på specifika risker, i synnerhet för att beskriva bästa praxis och rekommendera tänkbara åtgärder, med vederbörlig hänsyn till de konsekvenser som åtgärderna kan ha på de grundläggande rättigheterna enligt stadgan, för alla berörda parter. Vid utarbetandet av dessa riktlinjer ska kommissionen anordna offentliga samråd.
3.  Kommissionen ska i samarbete med samordnarna för digitala tjänster och efter offentligt samråd utfärda allmänna riktlinjer för tillämpningen av punkt 1 med avseende på specifika risker, i synnerhet för att beskriva bästa praxis och rekommendera tänkbara åtgärder, med vederbörlig hänsyn till de konsekvenser som åtgärderna kan ha på de grundläggande rättigheterna enligt stadgan, för alla berörda parter.
Ändring 316
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3a (ny)
3a.  Kravet att införa riskbegränsningsåtgärder ska inte leda till en allmän övervakningsskyldighet eller aktiv undersökningsplikt.
Ändring 317
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1 – inledningen
1.  De mycket stora onlineplattformarna ska på egen bekostnad och minst en gång om året vara föremål för revision för att granska uppfyllandet av
1.  De mycket stora onlineplattformarna ska på egen bekostnad och minst en gång om året vara föremål för oberoende revision för att granska uppfyllandet av
Ändring 318
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1a (ny)
1a.  De mycket stora onlineplattformarna ska säkerställa att revisorerna får tillgång till alla relevanta uppgifter som krävs för att revisionen ska kunna utföras korrekt.
Ändring 319
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2 – inledningen
2.  Revision enligt punkt 1 ska utföras av organisationer som
2.  Revision enligt punkt 1 ska utföras av organisationer som har erkänts och valts ut av kommissionen och
Ändring 320
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2 – led a
(a)  är oberoende från de berörda mycket stora onlineplattformarna,
(a)  är rättsligt och ekonomiskt oberoende från, och inte har några intressekonflikter med, de berörda mycket stora onlineplattformarna och andra mycket stora onlineplattformar,
Ändring 321
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)  vars revisorer, och dessas anställda, inte under de tidigare 12 månaderna före revisionen har tillhandahållit någon annan tjänst till den mycket stora onlineplattform som granskas och förbinder sig att inte arbeta för den stora onlineplattform som granskas eller för en yrkessammanslutning eller näringslivsorganisation där plattformen är medlem, under en period på 12 månader efter det att personens anställning vid den organisation som utför revisionen har upphört.
Ändring 322
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3 – inledningen
3.  De organisationer som utför revisionerna ska upprätta en revisionsrapport för varje revision. Rapporten ska vara skriftlig och innehålla åtminstone följande:
3.  De organisationer som utför revisionerna ska upprätta en revisionsrapport för varje revisionsområde som avses i punkt 1. Rapporten ska vara skriftlig och innehålla åtminstone följande:
Ändring 323
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3 – led ba (nytt)
(ba)  En intresseförklaring.
Ändring 324
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3 – led d
(d)  En redogörelse för de viktigaste resultaten från revisionen.
(d)  En redogörelse för de viktigaste resultaten från revisionen och en sammanfattning av huvudresultaten.
Ändring 325
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3 – led da (nytt)
(da)  En redogörelse för de tredje parter med vilka samråd genomförts som en del av revisionen.
Ändring 326
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3 – led fa (nytt)
(fa)  En redogörelse för de specifika aspekter som inte kunde granskas samt en förklaring till varför dessa inte kunde granskas.
Ändring 327
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3 – led fb (nytt)
(fb)  En redogörelse för skälen i de fall där det i samband med ett revisionsuttalande inte var möjligt att dra någon slutsats om specifika aspekter inom ramen för revisionen.
Ändring 328
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 4a (ny)
4a.  Kommissionen skall offentliggöra och regelbundet uppdatera förteckningen över utvalda organisationer.
Ändring 329
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 4b (ny)
4b.  Om en mycket stor onlineplattform mottar en positiv revisionsrapport ska den ha rätt att begära en spetskompetensstämpel från kommissionen.
Ändring 330
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1
1.  Mycket stora onlineplattformar som använder rekommendationssystem ska i sina allmänna villkor, på ett tydligt, tillgängligt och lättbegripligt sätt, ange de huvudparametrar som används i rekommendationssystemen, liksom alla möjligheter som tjänstemottagaren har att modifiera eller påverka dessa huvudparametrar som de kan ha gjort tillgängliga, inklusive minst ett alternativ som inte är baserat på profilering i den mening som avses i artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/679.
1.  Utöver de krav som anges i artikel 24a ska mycket stora onlineplattformar som använder rekommendationssystem tillhandahålla minst ett rekommendationssystem som inte är baserat på profilering i den mening som avses i artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/679 samt en lättillgänglig funktion på sitt onlinegränssnitt som gör det möjligt för tjänstemottagarna att när som helt välja och ändra sina preferenser för vart och ett av de rekommendationssystem som avgör den relativa rangordningen av den information som visas för dem.
Ändring 331
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 2
2.  Om flera alternativ finns tillgängliga enligt punkt 1 ska de mycket stora onlineplattformarna tillhandahålla en lättillgänglig funktion på sitt onlinegränssnitt som gör det möjligt för tjänstemottagarna att när som helt välja och ändra sina preferenser för vart och ett av de rekommendationssystem som avgör den relativa rangordningen av den information som visas för dem.
utgår
Ändring 332
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1
1.  Mycket stora onlineplattformar som visar annonsering på sina onlinegränssnitt ska sammanställa och via gränssnitt för applikationsprogrammering offentliggöra en datakatalog som innehåller den information som avses i punkt 2, fram till ett år efter att annonseringen visades för sista gången på deras onlinegränssnitt. De ska säkerställa att datakatalogen inte innehåller några personuppgifter för de tjänstemottagare som annonseringen visades för eller kunde ha visats för.
1.  Mycket stora onlineplattformar som visar annonsering på sina onlinegränssnitt ska sammanställa och via gränssnitt för applikationsprogrammering offentliggöra en datakatalog som innehåller den information som avses i punkt 2 och göra den sökbar genom lättillgängliga, effektiva och pålitliga verktyg, fram till ett år efter att annonseringen visades för sista gången på deras onlinegränssnitt. De ska säkerställa att sökningar med flera kriterier kan utföras utifrån annonsör och utifrån alla datapunkter som finns i annonseringen, annonseringens mål och den målgrupp som annonsören vill nå. De ska säkerställa att datakatalogen inte innehåller några personuppgifter för de tjänstemottagare som annonseringen visades för eller kunde ha visats för och ska göra rimliga ansträngningar för att säkerställa att informationen är korrekt och fullständig.
Ändring 333
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led a
(a)  Annonseringens innehåll.
(a)  Annonseringens innehåll, i synnerhet produktens, tjänstens eller märkets namn samt föremålet för annonseringen.
Ändring 334
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  Den fysiska eller juridiska person som betalar för annonsen, om den personen är en annan än den som avses i led b.
Ändring 335
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led d
(d)  Om annonseringen var avsedd att visas specifikt för en eller flera särskilda grupper av tjänstemottagare och, i sådana fall, de huvudparametrar som använts för detta ändamål.
(d)  Om annonseringen var avsedd att visas specifikt för en eller flera särskilda grupper av tjänstemottagare och, i sådana fall, de huvudparametrar som använts för detta ändamål, inbegripet eventuella parametrar som använts för att exkludera vissa grupper.
Ändring 336
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)  Om detta meddelas, en kopia av innehållet i de kommersiella meddelanden som offentliggörs på de mycket stora onlineplattformarna, som inte marknadsförs, säljs eller arrangeras av de mycket stora onlineplattformarna och som de mycket stora plattformarna via lämpliga kanaler har fått veta är sådana meddelanden.
Ändring 337
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea)  Fall där annonseringen avlägsnats på grundval av en anmälan enligt artikel 14 eller ett föreläggande enligt artikel 8.
Ändring 338
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2a (ny)
2a.  Nämnden ska, efter samråd med utvalda forskare, offentliggöra riktlinjer om struktur och organisation för datakataloger som skapats i enlighet med punkt 1.
Ändring 339
Förslag till förordning
Artikel 30a (ny)
Artikel 30a
Deepfake
Om en mycket stor onlineplattform upptäcker att ett innehåll är ett genererat eller manipulerat bild-, ljud- eller videoinnehåll som på ett märkbart sätt liknar befintliga personer, föremål, platser eller andra enheter eller händelser och som felaktigt framstår som autentiskt eller sanningsenligt för en person (deepfake), ska leverantören märka innehållet på ett väl synligt sätt så att det framgår för tjänstemottagarna att innehållet är icke-autentiskt.
Ändring 340
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1
1.  De mycket stora onlineplattformarna ska, på motiverad begäran från samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet eller kommissionen och inom en rimlig tidsperiod som anges i begäran, ge dessa åtkomst till de data som behövs för att övervaka och bedöma efterlevnaden av denna förordning. Samordnaren för digitala tjänster och kommissionen ska endast använda dessa data för de ändamålen.
1.  De mycket stora onlineplattformarna ska, på motiverad begäran från samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet eller kommissionen och inom en rimlig tidsperiod som anges i begäran samt utan dröjsmål, ge dessa åtkomst till de data som behövs för att övervaka och bedöma efterlevnaden av denna förordning. Samordnaren för digitala tjänster och kommissionen ska endast begära, få åtkomst till och använda dessa data för de ändamålen.
Ändring 341
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1a (ny)
1a.  De mycket stora onlineplattformarna ska vara skyldiga att förklara algoritmens utformning, logik och funktion om så begärs av samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet.
Ändring 342
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2
2.  På motiverad begäran från samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet eller kommissionen ska de mycket stora onlineplattformarna. inom en rimlig tidsperiod som anges i begäran, ge utvalda forskare, som uppfyller kraven i punkt 4 i denna artikel, åtkomst till data enbart i syfte att bedriva forskning som bidrar till kartläggningen och förståelsen av systemrisker enligt artikel 26.1.
2.  På motiverad begäran från samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet eller kommissionen ska de mycket stora onlineplattformarna, inom en rimlig tidsperiod som anges i begäran, ge utvalda forskare, utvalda icke vinstdrivande organ, organisationer eller sammanslutningar som uppfyller kraven i punkt 4 i denna artikel, åtkomst till data enbart i syfte att bedriva forskning som bidrar till kartläggningen, begränsningen och förståelsen av systemrisker enligt artiklarna 26.1 och 27.1.
Ändring 343
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2a (ny)
2a.  Utvalda forskare och icke vinstdrivande organ, organisationer och sammanslutningar ska ha tillgång till aggregerade siffror för det totala antalet visningar och engagemangsgraden före ett avlägsnande på grundval av förelägganden som utfärdats i enlighet med artikel 8 eller innehållsmoderering som skett på leverantörens eget initiativ och i enlighet med leverantörens allmänna villkor.
Ändring 344
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 3
3.  De mycket stora onlineplattformarna ska ge åtkomst till data i enlighet med punkterna 1 och 2 via onlinedatabaser eller gränssnitt för applikationsprogrammering, när så är lämpligt.
3.  De mycket stora onlineplattformarna ska ge åtkomst till data i enlighet med punkterna 1 och 2 via onlinedatabaser eller gränssnitt för applikationsprogrammering, när så är lämpligt, och med en lättillgänglig och användarvänlig mekanism för flerkriteriesökning.
Ändring 345
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 4
4.  För att bli utvalda måste forskare vara knutna till akademiska institutioner, vara oberoende från kommersiella intressen och ha styrkt expertis inom områden förbundna med de risker som undersöks eller relaterade forskningsmetoder, och de ska förbinda sig till och ha kapacitet för att upprätthålla de särskilda datasäkerhetskrav och konfidentialitetskrav som är förbundna med varje begäran.
4.  För att bli utvalda av samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet eller kommissionen måste forskare , icke vinstdrivande organ, organisationer eller sammanslutningar
(a)   vara knutna till akademiska institutioner eller organisationer i det civila samhället som företräder allmänintresset och uppfyller kraven i artikel 68,
(b)   vara oberoende av kommersiella intressen, inbegripet alla eventuella mycket stora onlineplattformar,
(c)   lämna upplysningar om finansieringen av forskningen,
(d)   vara oberoende av alla eventuella regeringar, myndigheter och andra statliga organ utanför den akademiska institution de är knutna till, om den är offentlig,
(e)   ha styrkt expertis inom områden förbundna med de risker som undersöks eller relaterade forskningsmetoder, och
(f)   upprätthålla de särskilda datasäkerhetskrav och konfidentialitetskrav som är förbundna med varje begäran.
Ändring 346
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 4a (ny)
4a.  Om en mycket stor onlineplattform har anledning att tro att en forskare, ett organ, en organisation eller en sammanslutning utan vinstsyfte agerar i strid med syftet i punkt 2 eller inte längre respekterar villkoren i punkt 4 ska den omedelbart informera den relevanta myndigheten, antingen samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet eller kommissionen, som utan onödigt dröjsmål ska besluta om tillgången ska återkallas och när tillgången ska återställas och på vilka villkor.
Ändring 347
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 4b (ny)
4b.  Om samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet har anledning att tro att en forskare, ett organ, en organisation eller en sammanslutning utan vinstsyfte agerar i strid med syftet i punkt 2 eller inte längre respekterar villkoren i punkt 4 ska den omedelbart informera den mycket stora onlineplattformen. När den mycket stora onlineplattformen får informationen ska den ha rätt att återkalla tillgången till data. Samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet eller kommissionen ska besluta om och när tillgången ska återställas och på vilka villkor.
Ändring 348
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 5
5.  Kommissionen ska efter samråd med nämnden anta delegerade akter som fastställer de tekniska villkoren för de mycket stora onlineplattformarnas delning av data i enlighet med punkterna 1 och 2 och de ändamål för vilka dessa data får användas. Dessa delegerade akter ska fastställa de särskilda villkoren för när sådan delning av data till utvalda forskare kan ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679, med beaktande av de mycket stora onlineplattformarnas och de berörda tjänstemottagarnas intressen, inklusive skyddet av konfidentiell information, i synnerhet företagshemligheter, och med upprätthållande av säkerheten för deras tjänst.
5.  Kommissionen ska efter samråd med nämnden och högst ett år efter denna lagstiftnings ikraftträdande anta delegerade akter som fastställer de tekniska villkoren för de mycket stora onlineplattformarnas delning av data i enlighet med punkterna 1 och 2 och de ändamål för vilka dessa data får användas. Dessa delegerade akter ska fastställa de särskilda villkoren för när sådan delning av data till utvalda forskare, icke vinstdrivande organ, organisationer eller sammanslutningar kan ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679, med beaktande av de mycket stora onlineplattformarnas och de berörda tjänstemottagarnas intressen, inklusive skyddet av konfidentiell information, och med upprätthållande av säkerheten för deras tjänst.
Ändring 349
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 6 – led b
(b)  Åtkomst till dessa data kommer att medföra betydande sårbarhet för tjänstens säkerhet eller skyddet av konfidentiell information, i synnerhet företagshemligheter.
(b)  Åtkomst till dessa data kommer att medföra betydande sårbarhet för tjänstens säkerhet eller skyddet av konfidentiell information.
Ändring 350
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 7a (ny)
7a.  Samordnarna för digitala tjänster och kommissionen ska en gång om året rapportera följande uppgifter:
(a)  Antalet tillfällen de mottagit en begäran enligt punkterna 1, 2 och 6.
(b)  Antalet tillfällen en sådan begäran har nekats eller dragits tillbaka av samordnaren för digitala tjänster eller kommissionen samt skälen till detta, även efter en begäran till samordnaren för digitala tjänster eller kommissionen från en mycket stor onlineplattform om att ändra en begäran enligt punkterna 1, 2 och 6.
Ändring 351
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 7b (ny)
7b.  Vid avslutad forskning ska de utvalda forskare som har beviljats åtkomst till uppgifterna offentliggöra sina resultat utan att lämna ut konfidentiella uppgifter och i enlighet med förordning (EU) 2016/679.
Ändring 352
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 2
2.  De mycket stora onlineplattformarna får till regelefterlevnadsansvariga endast utse personer som har de yrkeskvalifikationer, den kunskap, de erfarenheter och den förmåga som krävs för att utföra de uppgifter som avses i punkt 2. De regelefterlevnadsansvariga kan antingen vara en personalmedlem eller någon som utför dessa arbetsuppgifter inom ramen för ett kontrakt med den berörda mycket stora onlineplattformen.
2.  De mycket stora onlineplattformarna får endast utse personer till regelefterlevnadsansvariga som har de yrkeskvalifikationer, den kunskap, de erfarenheter och den förmåga som krävs för att utföra de uppgifter som avses i punkt 3. De regelefterlevnadsansvariga kan antingen vara en personalmedlem eller någon som utför dessa arbetsuppgifter inom ramen för ett kontrakt med den berörda mycket stora onlineplattformen.
Ändring 353
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 3 – led a
(a)  Samarbeta med samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet och med kommissionen vid tillämpningen av denna förordning.
(a)  Samarbeta med samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet och med nämnden och kommissionen vid tillämpningen av denna förordning.
Ändring 354
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 1
1.  De mycket stora onlineplattformarna ska offentliggöra de rapporter som avses i artikel 13 inom sex månader från den tillämpningsdag som avses i artikel 25.4 och därefter var sjätte månad.
1.  De mycket stora onlineplattformarna ska offentliggöra de rapporter som avses i artikel 13 inom sex månader från den tillämpningsdag som avses i artikel 25.4 och därefter var sjätte månad i ett standardiserat, maskinläsbart och lättillgängligt format.
Ändring 355
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 1a (ny)
1a.  Rapporterna ska innehålla information om innehållsmoderering uppdelat och redovisat för varje medlemsstat där tjänster erbjuds och för unionen som helhet. Rapporterna ska offentliggöras på minst ett av de officiella språken i de EU-medlemsstater där tjänsterna erbjuds.
Ändring 356
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 2 – led b
(b)  De därmed förbundna riskbegränsningsåtgärder som identifierats och genomförts i enlighet med artikel 27.
(b)  De specifika riskbegränsningsåtgärder som identifierats och genomförts i enlighet med artikel 27.
Ändring 357
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)  När så är lämpligt, information om de företrädare för de tjänstemottagare, oberoende experter och organisationer i det civila samhället som konsulterats för riskbedömningen i enlighet med artikel 26.
Ändring 358
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 3
3.  Om en mycket stor onlineplattform anser att offentliggörandet av information i enlighet med punkt 2 kan resultera i röjandet av konfidentiell information hos plattformen eller tjänstemottagarna, kan medföra sårbarhet för dess tjänsts säkerhet, kan undergräva allmän säkerhet eller kan skada mottagare, får plattformen avlägsna denna information från rapporterna. I sådana fall ska plattformen sända de fullständiga rapporterna till samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet och kommissionen, tillsammans med en motivering som förklarar varför informationen avlägsnades från de offentliga rapporterna.
3.  Om en mycket stor onlineplattform anser att offentliggörandet av information i enlighet med punkt 2 kan resultera i röjandet av konfidentiell information hos plattformen eller tjänstemottagarna, kan medföra sårbarhet för dess tjänsts säkerhet, kan undergräva allmän säkerhet eller kan skada mottagare, får plattformen avlägsna denna information från rapporterna. I sådana fall ska plattformen sända de fullständiga rapporterna till samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet och kommissionen, tillsammans med en motivering som förklarar varför informationen avlägsnades från de offentliga rapporterna, i enlighet med förordning (EU) 2016/679.
Ändring 359
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – inledningen
1.  Kommissionen ska stödja och främja utvecklingen och genomförandet av frivilliga branschstandarder som fastställs av relevanta europeiska och internationella standardiseringsorgan när det gäller åtminstone följande:
1.  Kommissionen ska stödja och främja utvecklingen och genomförandet av frivilliga standarder som fastställs av relevanta europeiska och internationella standardiseringsorgan i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012, när det gäller åtminstone följande:
Ändring 360
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa)  Allmänna villkor i enlighet med artikel 12, inbegripet i fråga om godkännande och ändringar av de allmänna villkoren.
Ändring 361
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – led ab (nytt)
(ab)  Information om näringsidkares spårbarhet enligt artikel 22.
Ändring 362
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – led ac (nytt)
(ac)  Annonseringsmetoder enligt artikel 24 och rekommendationssystem enligt artikel 24a.
Ändring 363
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – led fa (nytt)
(fa)  Transparensrapporteringsskyldigheter enligt artikel 13.
Ändring 364
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – led fb (nytt)
(fb)  Tekniska specifikationer för att säkerställa att förmedlingstjänster ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning i enlighet med kraven i direktiv (EU) 2019/882.
Ändring 365
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1a (ny)
1a.  Kommissionen ska stödja och främja utvecklingen och genomförandet av frivilliga standarder som fastställs av de relevanta europeiska och internationella standardiseringsorgan som syftar till att skydda minderåriga.
Ändring 366
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa gemensamma specifikationer för de aspekter som förtecknas i punkt 1 a–fb om kommissionen har begärt att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer ska utarbeta en harmoniserad standard och om hänvisningen till den standarden inte har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning inom [24 månader efter denna förordnings ikraftträdande] eller om begäran inte har godtagits av någon av de europeiska standardiseringsorganisationerna.
Ändring 367
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 1
1.  Kommissionen och nämnden ska uppmuntra och främja utarbetandet av uppförandekoder på unionsnivå och bidra till en korrekt tillämpning av denna förordning, med beaktande av i synnerhet de särskilda utmaningarna med att hantera olika typer av olagligt innehåll och systemrisker, i enlighet med unionsrätten, i synnerhet på områdena konkurrens och skydd av personuppgifter.
1.  Kommissionen och nämnden ska uppmuntra och främja utarbetandet av frivilliga uppförandekoder på unionsnivå och bidra till en korrekt tillämpning av denna förordning, med beaktande av i synnerhet de särskilda utmaningarna med att hantera olika typer av olagligt innehåll och systemrisker, i enlighet med unionsrätten. Särskild vikt ska läggas vid att undvika negativa effekter på områdena rättvis konkurrens, dataåtkomst och datasäkerhet, förbudet mot allmän övervakning och skydd av integritet och personuppgifter. Kommissionen och nämnden ska uppmuntra och främja regelbunden översyn och anpassning av uppförandekoder för att säkerställa att de är ändamålsenliga.
Ändring 368
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 2
2.  När betydande systemrisker i den mening som avses i artikel 26.1 uppstår och berör flera mycket stora onlineplattformar får kommissionen bjuda in de berörda mycket stora onlineplattformarna, andra mycket stora onlineplattformar, andra onlineplattformar och andra leverantörer av förmedlingstjänster, när så är lämpligt, liksom det civila samhällets organisationer och andra berörda parter, att delta i utarbetandet av uppförandekoder, vilket innefattar inrättandet av kommittéer för att vidta särskilda riskbegränsningsåtgärder, samt en ram för regelbunden rapportering om alla åtgärder som vidtas och resultaten av dessa.
2.  När betydande systemrisker i den mening som avses i artikel 26.1 uppstår och berör flera mycket stora onlineplattformar får kommissionen begära att de berörda mycket stora onlineplattformarna, andra mycket stora onlineplattformar, andra onlineplattformar och andra leverantörer av förmedlingstjänster, när så är lämpligt, liksom relevanta behöriga myndigheter, det civila samhällets organisationer och andra relevanta berörda parter, ska delta i utarbetandet av uppförandekoder, vilket innefattar inrättandet av kommittéer för att vidta särskilda riskbegränsningsåtgärder, samt en ram för regelbunden rapportering om alla åtgärder som vidtas och resultaten av dessa.
Ändring 369
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 3
3.  När de tillämpar punkterna 1 och 2 ska kommissionen och nämnden sträva efter att säkerställa att uppförandekoderna omfattar tydligt angivna mål och nyckelutförandeindikatorer för att mäta hur dessa mål uppnås och att de tar vederbörlig hänsyn till behoven och intressena för alla berörda parter, inbegripet medborgarna, på unionsnivå. Kommissionen och nämnden ska också sträva efter att säkerställa att deltagarna regelbundet rapporterar till kommissionen och sina respektive samordnare för digitala tjänster i etableringslandet om alla åtgärder som vidtagits samt resultaten av dessa, som mäts i förhållande till de nyckelutförandeindikatorer som anges i uppförandekoderna.
3.  När de tillämpar punkterna 1 och 2 ska kommissionen och nämnden sträva efter att säkerställa att uppförandekoderna omfattar tydligt angivna specifika mål, fastställer vad för slags mål den offentliga politiken har och, när så är lämpligt, de behöriga myndigheternas roll, nyckelutförandeindikatorer för att mäta hur dessa mål uppnås och att de tar fullständig hänsyn till behoven och intressena för alla berörda parter, och framför allt medborgarna, på unionsnivå. Kommissionen och nämnden ska också sträva efter att säkerställa att deltagarna regelbundet rapporterar till kommissionen och sina respektive samordnare för digitala tjänster i etableringslandet om alla åtgärder som vidtagits samt resultaten av dessa, som mäts i förhållande till de nyckelutförandeindikatorer som anges i uppförandekoderna. När det gäller nyckelutförandeindikatorer och rapporteringsåtaganden ska hänsyn tas till skillnader mellan olika deltagares storlek och kapacitet.
Ändring 370
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 4
4.  Kommissionen och nämnden ska bedöma om uppförandekoderna fyller de syften som anges i punkterna 1 och 3 och ska regelbundet övervaka och utvärdera hur uppförandekodernas mål uppnås. De ska offentliggöra sina slutsatser.
4.  Kommissionen och nämnden ska bedöma om uppförandekoderna fyller de syften som anges i punkterna 1 och 3 och ska regelbundet övervaka och utvärdera hur uppförandekodernas mål uppnås. De ska offentliggöra sina slutsatser och begära att de berörda organisationerna ändrar sina uppförandekoder i enlighet med dem.
Ändring 371
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 5
5.  Nämnden ska regelbundet övervaka och utvärdera hur uppförandekodernas mål uppnås, med beaktande av de nyckelutförandeindikatorer som anges i dessa.
5.  Kommissionen och nämnden ska regelbundet övervaka och utvärdera hur uppförandekodernas mål uppnås, med beaktande av de nyckelutförandeindikatorer som anges i dessa. Vid systematisk underlåtenhet att följa uppförandekoderna får kommissionen och nämnden fatta beslut om att tillfälligt stänga av eller oåterkalleligen utesluta plattformar som inte fullgör sina åtaganden som undertecknare av uppförandekoderna.
Ändring 372
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 1
1.  Kommissionen ska uppmuntra och främja utarbetandet av uppförandekoder på unionsnivå mellan onlineplattformar och andra berörda tjänsteleverantörer, exempelvis förmedlare av onlineannonsering, organisationer som företräder tjänstemottagare, det civila samhällets organisationer eller berörda myndigheter, för att bidra till ytterligare transparens när det gäller onlineannonsering utöver kraven i artiklarna 24 och 30.
1.  Kommissionen ska uppmuntra och främja utarbetandet av frivilliga uppförandekoder på unionsnivå mellan onlineplattformar och andra berörda tjänsteleverantörer, exempelvis förmedlare av onlineannonsering, organisationer som företräder tjänstemottagare, det civila samhällets organisationer eller berörda myndigheter, för att bidra till ytterligare transparens för alla aktörer i ekosystemet för onlineannonsering utöver kraven i artiklarna 24 och 30.
Ändring 373
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 2 – inledningen
2.  Kommissionen ska sträva efter att säkerställa att uppförandekoderna främjar en effektiv överföring av information, med fullt iakttagande av alla berörda parters rättigheter och intressen, och konkurrenspräglade, transparenta och rättvisa villkor för onlineannonsering, i enlighet med unionsrätten och nationell lagstiftning, i synnerhet på områdena konkurrens och skydd av personuppgifter. Kommissionen ska sträva efter att säkerställa att uppförandekoderna omfattar minst följande:
2.  Kommissionen ska sträva efter att säkerställa att uppförandekoderna främjar en effektiv överföring av information, med fullt iakttagande av alla berörda parters rättigheter och intressen, och konkurrenspräglade, transparenta och rättvisa villkor för onlineannonsering, i enlighet med unionsrätten och nationell lagstiftning, i synnerhet på områdena konkurrens samt integritetsskydd och skydd av personuppgifter. Kommissionen ska sträva efter att säkerställa att uppförandekoderna omfattar minst följande:
Ändring 374
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  De olika typer av uppgifter som kan användas.
Ändring 375
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 3
3.  Kommissionen ska uppmuntra utarbetandet av uppförandekoder inom ett år från tillämpningsdagen för denna förordning och uppförandekoderna ska börja tillämpas senast sex månader efter den dagen.
3.  Kommissionen ska uppmuntra utarbetandet av uppförandekoder inom ett år från tillämpningsdagen för denna förordning och uppförandekoderna ska börja tillämpas senast sex månader efter den dagen. Kommissionen ska utvärdera tillämpningen av dessa koder tre år efter tillämpningen av denna förordning.
Ändring 376
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 3a (ny)
3a.  Kommissionen ska uppmuntra alla aktörer i det ekosystem för onlineannonsering som avses i punkt 1 att godkänna och fullgöra de åtaganden som anges i uppförandekoderna.
Ändring 377
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 1
1.  Nämnden får rekommendera att kommissionen inleder utarbetandet, i enlighet med punkterna 2, 3 och 4, av krisprotokoll för hantering av krissituationer som är strikt begränsade till extraordinära omständigheter som påverkar den allmänna säkerheten eller folkhälsan.
1.  Nämnden får rekommendera att kommissionen inleder utarbetandet, i enlighet med punkterna 2, 3 och 4, av frivilliga krisprotokoll för hantering av krissituationer som är strikt begränsade till extraordinära omständigheter som påverkar den allmänna säkerheten eller folkhälsan.
Ändring 378
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 4 – led fa (nytt)
(fa)  Åtgärder för att säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning under genomförandet av krisprotokoll, bland annat genom att tillhandahålla en tillgänglig beskrivning av dessa protokoll.
Ändring 379
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 5
5.  Om kommissionen anser att ett krisprotokoll inte fungerar effektivt i krissituationen, eller för att skydda utövandet av grundläggande rättigheter enligt punkt 4 e, får kommissionen begära att deltagarna ändrar krisprotokollet, även genom att vidta ytterligare åtgärder.
5.  Om kommissionen anser att ett krisprotokoll inte fungerar effektivt i krissituationen, eller för att skydda utövandet av grundläggande rättigheter enligt punkt 4 e, ska kommissionen begära att deltagarna ändrar krisprotokollet, även genom att vidta ytterligare åtgärder.
Ändring 380
Förslag till förordning
Artikel 38 – punkt 4a (ny)
4a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheter som avses i punkt 1, och framför allt deras samordnare för digitala tjänster, har tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser och personalresurser för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning.
Ändring 381
Förslag till förordning
Artikel 39 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras samordnare för digitala tjänster utför sina uppgifter enligt denna förordning på ett opartiskt och transparent sätt och i rätt tid. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras samordnare för digitala tjänster har tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser och personalresurser för att utföra sina uppgifter.
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras samordnare för digitala tjänster utför sina uppgifter enligt denna förordning på ett opartiskt och transparent sätt och i rätt tid.
Ändring 382
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 1
1.  Den medlemsstat där det huvudsakliga etableringsstället för leverantören av förmedlingstjänster är lokaliserat ska ha jurisdiktion vid tillämpningen av kapitlen III och IV i denna förordning.
1.  Den medlemsstat där det huvudsakliga etableringsstället för leverantören av förmedlingstjänster är lokaliserat ska ha jurisdiktion vad gäller nationella behöriga myndigheters övervakning och tillsyn, i enlighet med detta kapitel, av de skyldigheter som åläggs förmedlare enligt denna förordning.
Ändring 383
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 2
2.  En leverantör av förmedlingstjänster som inte har något etableringsställe i unionen men som erbjuder tjänster i unionen ska, vid tillämpningen av kapitlen III och IV, anses omfattas av jurisdiktionen för den medlemsstat där dess rättsliga företrädare är etablerad.
2.  En leverantör av förmedlingstjänster som inte har något etableringsställe i unionen men som erbjuder tjänster i unionen ska, vid tillämpningen av denna artikel, anses omfattas av jurisdiktionen för den medlemsstat där dess rättsliga företrädare är etablerad.
Ändring 384
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 3
3.  Om en leverantör av förmedlingstjänster underlåter att utse en rättslig företrädare i enlighet med artikel 11 ska alla medlemsstater ha jurisdiktion vid tillämpningen av kapitlen III och IV. Om en medlemsstat beslutar att utöva jurisdiktion enligt denna punkt ska den underrätta alla övriga medlemsstater och säkerställa att principen ne bis in idem iakttas.
3.  Om en leverantör av förmedlingstjänster underlåter att utse en rättslig företrädare i enlighet med artikel 11 ska alla medlemsstater ha jurisdiktion vid tillämpningen av denna artikel. Om en medlemsstat beslutar att utöva jurisdiktion enligt denna punkt ska den underrätta alla övriga medlemsstater och säkerställa att principen ne bis in idem iakttas.
Ändring 385
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 1 – led a
(a)  Befogenhet att ålägga dessa leverantörer, och andra personer som agerar för ändamål som rör deras närings-, företags-, hantverks- eller yrkesverksamhet och som rimligen kan ha kännedom om information om en misstänkt överträdelse av denna förordning, inklusive organisationer som utför sådana revisioner som avses i artiklarna 28 och 50.3, att tillhandahålla denna information inom en rimlig tidsperiod.
(a)  Befogenhet att ålägga dessa leverantörer, och andra personer som agerar för ändamål som rör deras närings-, företags-, hantverks- eller yrkesverksamhet och som rimligen kan ha kännedom om information om en misstänkt överträdelse av denna förordning, inklusive organisationer som utför sådana revisioner som avses i artiklarna 28 och 50.3, att tillhandahålla denna information utan onödigt dröjsmål, och senast inom tre månader.
Ändring 386
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 2 – led e
(e)  Befogenhet att vidta interimistiska åtgärder för att undvika risk för allvarlig skada.
(e)  Befogenhet att vidta proportionella interimistiska åtgärder, eller att begära att de relevanta rättsliga myndigheterna gör det, för att undvika risk för allvarlig skada.
Ändring 387
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 2 – stycke 2
Vad gäller första stycket leden c och d ska samordnare av digitala tjänster också ha de genomförandebefogenheter som fastställs i dessa led med avseende på de andra personer som avses i punkt 1 vid bristande uppfyllande av något av de förelägganden som utfärdats mot dem i enlighet med den punkten. De ska endast utöva dessa genomförandebefogenheter efter att i god tid ha försett dessa andra personer med all relevant information om dessa förelägganden, inbegripet den tillämpliga tidsperioden, om böter eller löpande viten som kan åläggas vid bristande efterlevnad och om möjligheterna till prövning.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 388
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 3 – inledningen
3.  När det behövs för att utföra deras uppgifter ska samordnarna för digitala tjänster också ha följande befogenheter med avseende på leverantörer av förmedlingstjänster som omfattas av deras medlemsstats jurisdiktion, när de uttömt alla andra befogenheter enligt denna artikel för att se till att en överträdelse upphör och om överträdelsen fortsätter och orsakar allvarlig skada som inte kan undvikas genom utövandet av andra befogenheter som finns att tillgå enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning:
3.  När det behövs för att utföra deras uppgifter ska samordnarna för digitala tjänster också ha följande befogenheter med avseende på leverantörer av förmedlingstjänster som omfattas av deras medlemsstats jurisdiktion, när de uttömt alla andra befogenheter enligt denna artikel för att se till att en överträdelse upphör och om överträdelsen fortsätter eller fortsätter att upprepas och orsakar allvarlig skada som inte kan undvikas genom utövandet av andra befogenheter som finns att tillgå enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning:
Ändring 389
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 3 – led a
(a)  Ålägga leverantörernas ledningsorgan att inom en rimlig tidsrymd granska situationen och anta och lägga fram en åtgärdsplan med de åtgärder som är nödvändiga för att få överträdelsen att upphöra, säkerställa att leverantören vidtar dessa åtgärder och rapportera vilka åtgärder som vidtagits.
(a)  Ålägga leverantörernas ledningsorgan att inom en rimlig tidsrymd, som under inga omständigheter får överskrida tre månader, granska situationen och anta och lägga fram en åtgärdsplan med de åtgärder som är nödvändiga för att få överträdelsen att upphöra, säkerställa att leverantören vidtar dessa åtgärder och rapportera vilka åtgärder som vidtagits.
Ändring 390
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 3 – led b
(b)  Om samordnaren för digitala tjänster anser att leverantören inte i tillräcklig grad har uppfyllt kraven i första strecksatsen, att överträdelsen fortsätter och orsakar allvarlig skada samt att överträdelsen innebär ett allvarligt brott som innefattar ett hot mot människors liv eller säkerhet, begära att den behöriga rättsliga myndigheten i den medlemsstaten beslutar om en tillfällig begränsning av tillgången till tjänsten för den tjänstemottagare som berörs av överträdelsen eller, endast i de fall då detta inte är tekniskt möjligt, till det onlinegränssnitt hos leverantören av förmedlingstjänster på vilket överträdelsen skett.
(b)  Om samordnaren för digitala tjänster anser att leverantören inte har uppfyllt kraven i första strecksatsen, att överträdelsen fortsätter eller fortsätter att upprepas och orsakar allvarlig skada samt att överträdelsen innebär ett allvarligt brott som innefattar ett hot mot människors liv eller säkerhet, begära att den behöriga rättsliga myndigheten i den medlemsstaten beslutar om en tillfällig begränsning av tillgången till tjänsten för den tjänstemottagare som berörs av överträdelsen eller, endast i de fall då detta inte är tekniskt möjligt, till det onlinegränssnitt hos leverantören av förmedlingstjänster på vilket överträdelsen skett.
Ändring 391
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 6a (ny)
6a.  Kommissionen ska offentliggöra riktlinjer senast [sex månader efter denna förordnings ikraftträdande] om de förfaranden som är tillämpliga för samordnarna för digitala tjänster och deras befogenheter.
Ändring 392
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 2
2.  Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.
2.  Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska till kommissionen och nämnden anmäla dessa regler och åtgärder samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.
Ändring 393
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det maximala beloppet för sanktioner som åläggs för underlåtelse att uppfylla de skyldigheter som fastställs i denna förordning inte överstiger 6 % av den berörda tjänsteleverantörens årsinkomst eller årsomsättning för de berörda förmedlingstjänsterna. Sanktionerna för tillhandahållande av oriktig, ofullständig eller vilseledande information och för underlåtelse att svara eller korrigera oriktig, ofullständig eller vilseledande information eller att underkasta sig en inspektion på plats får inte överstiga 1 % av den berörda leverantörens årsinkomst eller årsomsättning.
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det maximala beloppet för sanktioner som åläggs för underlåtelse att uppfylla de skyldigheter som fastställs i denna förordning inte överstiger 6 % av den berörda tjänsteleverantörens globala årsomsättning för de berörda förmedlingstjänsterna. Sanktionerna för tillhandahållande av oriktig, ofullständig eller vilseledande information och för underlåtelse att svara eller korrigera oriktig, ofullständig eller vilseledande information eller att underkasta sig en inspektion på plats får inte överstiga 1 % av den berörda leverantörens globala årsomsättning.
Ändring 394
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 4
4.  Medlemsstaten ska säkerställa att maxbeloppet för ett löpande vite inte överstiger 5 % av den genomsnittliga dagsomsättningen för den berörda leverantören av förmedlingstjänster under det föregående räkenskapsåret per dag, beräknat från den dag som anges i det berörda beslutet.
4.  Medlemsstaten ska säkerställa att maxbeloppet för ett löpande vite inte överstiger 5 % av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för den berörda leverantören av förmedlingstjänster under det föregående räkenskapsåret per dag, beräknat från den dag som anges i det berörda beslutet.
Ändring 395
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 4a (ny)
4a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att administrativa eller rättsliga myndigheter som utfärdar förelägganden enligt artiklarna 8 och 9 endast utfärdar sanktioner eller böter i enlighet med denna artikel.
Ändring 396
Förslag till förordning
Artikel 43 – stycke 1
Tjänstemottagare ska ha rätt att lämna in ett klagomål mot leverantörer av förmedlingstjänster om påstådda överträdelser av denna förordning till samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där tjänstemottagaren har sin hemvist eller sitt etableringsställe. Samordnaren för digitala tjänster ska göra en bedömning av klagomålet och när så är lämpligt överlämna det till samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet. När klagomålet tillhör ansvarsområdet för en annan behörig myndighet i dess medlemsstat ska den samordnare av digitala tjänster som tar emot klagomålet överlämna det till den myndigheten.
1.   Tjänstemottagare ska ha rätt att lämna in ett klagomål mot leverantörer av förmedlingstjänster om påstådda överträdelser av denna förordning till samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där tjänstemottagaren har sin hemvist eller sitt etableringsställe. Under dessa förfaranden ska båda parterna ha rätt att bli hörda och få lämplig information om läget för förfarandenas framskridande. Samordnaren för digitala tjänster ska utan onödigt dröjsmål göra en bedömning av klagomålet och när så är lämpligt överlämna det till samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet. När klagomålet tillhör ansvarsområdet för en annan behörig myndighet i dess medlemsstat ska den samordnare av digitala tjänster som tar emot klagomålet utan onödigt dröjsmål överlämna det till den myndigheten.
Ändring 397
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1a (ny)
1a.   Vid mottagandet av det klagomål som översänts i enlighet med punkt 1 ska samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet bedöma ärendet i god tid och inom sex månader informera samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där mottagaren har sin hemvist eller sitt etableringsställe om den avser att gå vidare med en utredning. Om den inleder en utredning ska den ge en uppdatering minst en gång var tredje månad. Samordnaren för digitala tjänster i den medlemsstat där mottagaren har sin hemvist eller sitt etableringsställe ska därefter underrätta mottagaren.
Ändring 398
Förslag till förordning
Artikel 43a (ny)
Artikel 43a
Ersättning
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 ska tjänstemottagare ha rätt att, i enlighet med relevant unionsrätt och nationell rätt, begära ersättning från leverantörer av förmedlingstjänster för varje direkt skada eller förlust som lidits till följd av att leverantörer av förmedlingstjänster överträtt sina skyldigheter enligt denna förordning.
Ändring 399
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 1
1.  Samordnarna för digitala tjänster ska utarbeta en årsrapport om sin verksamhet enligt denna förordning. De ska offentliggöra dessa årsrapporter och överlämna dem till kommissionen och nämnden.
1.  Samordnarna för digitala tjänster ska utarbeta en årsrapport om sin verksamhet enligt denna förordning. De ska offentliggöra dessa årsrapporter i ett standardiserat och maskinläsbart format och överlämna dem till kommissionen och nämnden.
Ändring 400
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2 – led a
(a)  Antal och sakinnehåll för de förelägganden mot olagligt innehåll och förelägganden om tillhandahållande av information som i enlighet med artiklarna 8 och 9 utfärdats av en nationell rättslig eller administrativ myndighet i medlemsstaten för den berörda samordnaren av digitala tjänster.
(a)  Antal och sakinnehåll för de förelägganden mot olagligt innehåll och förelägganden om tillhandahållande av information som i enlighet med artiklarna 8 och 9 utfärdats av en nationell rättslig eller administrativ myndighet i medlemsstaten för den berörda samordnaren av digitala tjänster, inbegripet information om namnet på den utfärdade myndigheten, leverantörens namn och den typ av åtgärd som anges i föreläggandet, samt en motivering till föreläggandets förenlighet med artikel 3 i direktiv 2000/31/EG.
Ändring 401
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2 – led b
(b)  Den verkan som givits dessa förelägganden, såsom den meddelats samordnaren för digitala tjänster i enlighet med artiklarna 8 och 9.
(b)  Den verkan som givits dessa förelägganden, såsom den meddelats samordnaren för digitala tjänster i enlighet med artiklarna 8 och 9, antalet överklaganden av dessa förelägganden som gjorts och resultatet av överklagandena.
Ändring 402
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska vartannat år offentliggöra en rapport med analys av årsrapporterna, meddelad i enlighet med punkt 1, och ska överlämna den till Europaparlamentet och till rådet.
Ändring 403
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – stycke 2
Om nämnden har skäl att misstänka att en leverantör av förmedlingstjänster har överträtt bestämmelserna i denna förordning på ett sätt som innebär att minst tre medlemsstater berörs, får den rekommendera att samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet ska bedöma ärendet och vidta de undersöknings- och verkställighetsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning.
Om nämnden har skäl att misstänka att en leverantör av förmedlingstjänster har överträtt bestämmelserna i denna förordning på ett sätt som innebär att minst tre medlemsstater berörs, får den begära att samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet ska bedöma ärendet och vidta de undersöknings- och verkställighetsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning.
Ändring 404
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 2 – inledningen
2.  I en begäran eller rekommendation enligt punkt 1 ska minst följande anges:
2.  I en begäran enligt punkt 1 ska minst följande anges:
Ändring 405
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 2a (ny)
2a.  En begäran enligt punkt 1 ska samtidigt meddelas kommissionen. Om kommissionen anser att begäran är omotiverad eller om kommissionen för närvarande vidtar åtgärder i samma ärende, kan kommissionen yrka att begäran ska dras tillbaka.
Ändring 406
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 3
3.  Samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet ska ta största möjliga hänsyn till denna begäran eller rekommendationen i enlighet med punkt 1. När den inte anser sig ha tillräcklig information för att agera utifrån denna begäran eller rekommendation och den har skäl att anse att den samordnare för digitala tjänster som sänt begäran, eller nämnden, skulle kunna tillhandahålla ytterligare information, får den begära sådan information. Den tidsperiod som fastställs i punkt 4 ska tillfälligt upphöra att löpa till dess att den ytterligare informationen har tillhandahållits.
3.  Samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet ska ta största möjliga hänsyn till denna begäran i enlighet med punkt 1. När den inte anser sig ha tillräcklig information för att agera utifrån denna begäran och den har skäl att anse att den samordnare för digitala tjänster som sänt begäran, eller nämnden, skulle kunna tillhandahålla ytterligare information, får den begära sådan information. Den tidsperiod som fastställs i punkt 4 ska tillfälligt upphöra att löpa till dess att den ytterligare informationen har tillhandahållits.
Ändring 407
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 4
4.  Samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet ska, utan dröjsmål och i vart fall inte senare än två månader från mottagandet av en begäran eller rekommendation, till den samordnare för digitala tjänster som sänt denna begäran, eller nämnden, sända sin bedömning av den misstänkta överträdelsen, eller den bedömning som gjorts av en annan behörig myndighet i enlighet med nationell lagstiftning, i förekommande fall, samt en redogörelse för alla undersökning- eller verkställighetsåtgärder som vidtagits eller som planeras i detta sammanhang för att säkerställa efterlevnaden av förordningen.
4.  Samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet ska, utan dröjsmål och i vart fall inte senare än två månader från mottagandet av en begäran, till den samordnare för digitala tjänster som sänt denna begäran, eller nämnden, sända sin bedömning av den misstänkta överträdelsen, eller den bedömning som gjorts av en annan behörig myndighet i enlighet med nationell lagstiftning, i förekommande fall, samt en redogörelse för alla undersökning- eller verkställighetsåtgärder som vidtagits eller som planeras i detta sammanhang för att säkerställa efterlevnaden av förordningen.
Ändring 408
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 5
5.  Om den samordnare för digitala tjänster som sänt begäran eller, i förekommande fall, nämnden, inte fått något svar inom den tidsfrist som fastställs i punkt 4, eller om den inte är enig med den bedömning som gjorts av samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet, får den hänskjuta ärendet till kommissionen och ska då tillhandahålla all relevant information. Denna information ska omfatta minst den begäran eller rekommendation som sänts till samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet, all ytterligare information som tillhandahållits i enlighet med punkt 3 och de redogörelser som avses i punkt 4.
5.  Om den samordnare för digitala tjänster som sänt begäran eller, i förekommande fall, nämnden, inte fått något svar inom den tidsfrist som fastställs i punkt 4, eller om den inte är enig med den bedömning som gjorts av samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet, får den hänskjuta ärendet till kommissionen och ska då tillhandahålla all relevant information. Denna information ska omfatta minst den begäran som sänts till samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet, all ytterligare information som tillhandahållits i enlighet med punkt 3 och de redogörelser som avses i punkt 4.
Ändring 409
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 7
7.  Om kommissionen i enlighet med punkt 8 kommer fram till att bedömningen eller de undersöknings- eller verkställighetsåtgärder som vidtagits eller planeras i enlighet med punkt 4 är oförenliga med denna förordning, ska den begära att samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet gör en ytterligare bedömning av ärendet och vidtar de undersöknings- och verkställighetsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning och underrättar den om de åtgärder som vidtagits inom två månader från den begäran.
7.  Om kommissionen i enlighet med punkt 8 kommer fram till att bedömningen eller de undersöknings- eller verkställighetsåtgärder som vidtagits eller planeras i enlighet med punkt 4 är oförenliga med denna förordning, ska den begära att samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet gör en ytterligare bedömning av ärendet och vidtar de undersöknings- och verkställighetsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning och underrättar den om de åtgärder som vidtagits inom två månader från den begäran. Denna information ska även överföras till den samordnare för digitala tjänster som inledde förfarandena enligt punkt 1, eller nämnden.
Ändring 410
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 1 – stycke 2
Sådana gemensamma undersökningar ska inte påverka uppgifterna och befogenheterna för de deltagande samordnarna för digitala tjänster eller de krav som gäller för utförandet av dessa uppgifter och utövandet av dessa befogenheter enligt denna förordning. De deltagande samordnarna för digitala tjänster ska göra resultaten av de gemensamma undersökningarna tillgängliga för andra samordnare för digitala tjänster, kommissionen och nämnden via det system som föreskrivs i artikel 67 för fullgörandet av deras respektive uppgifter enligt denna förordning.
utgår
Ändring 411
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 1a (ny)
1a.  Om en samordnare för digitala tjänster i etableringslandet har skäl att misstänka att en leverantör av förmedlingstjänster har överträtt bestämmelserna i denna förordning på ett sätt som inbegriper minst en annan medlemsstat får den föreslå för samordnaren för digitala tjänster i destinationslandet i fråga att inleda en gemensam undersökning. Den gemensamma undersökningen ska grundas på ett avtal mellan de berörda medlemsstaterna.
Ändring 412
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 1b (nytt)
1b.  På begäran av en samordnare för digitala tjänster i destinationslandet som har skäl att misstänka att en leverantör av förmedlingstjänster har överträtt bestämmelserna i denna förordning i den medlemsstaten, får nämnden rekommendera samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet att inleda en gemensam undersökning med samordnaren för digitala tjänster i destinationslandet i fråga. Den gemensamma undersökningen ska grundas på ett avtal mellan de berörda medlemsstaterna.
Om ett avtal inte nås inom en månad ska den gemensamma undersökningen ske under tillsyn av samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet.
Sådana gemensamma undersökningar ska inte påverka uppgifterna och befogenheterna för de deltagande samordnarna för digitala tjänster eller de krav som gäller för utförandet av dessa uppgifter och utövandet av dessa befogenheter enligt denna förordning. De deltagande samordnarna för digitala tjänster ska göra resultaten av de gemensamma undersökningarna tillgängliga för andra samordnare för digitala tjänster, kommissionen och nämnden via det system som föreskrivs i artikel 67 för fullgörandet av deras respektive uppgifter enligt denna förordning.
Ändring 413
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 2 – led b
(b)  Samordna och bidra till vägledning och analys som görs av kommissionen, samordnarna för digitala tjänster och andra behöriga myndigheter när det gäller nya aspekter av den inre marknaden med avseende på frågor som omfattas av denna förordning.
(b)  Samordna och tillhandahålla vägledning och analys till kommissionen, samordnarna för digitala tjänster och andra behöriga myndigheter när det gäller nya aspekter av den inre marknaden med avseende på frågor som omfattas av denna förordning.
Ändring 414
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  Bidra till en effektiv tillämpning av artikel 3 i direktiv 2000/31/EG för att förhindra fragmentering av den digitala inre marknaden.
Ändring 415
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Bidra till ett effektivt samarbete med de behöriga myndigheterna i tredjeländer och med internationella organisationer.
Ändring 416
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 1
1.  Nämnden ska bestå av samordnarna för digitala tjänster, som ska företrädas av tjänstemän på hög nivå. När så föreskrivs i nationell lagstiftning ska andra behöriga myndigheter, som vid sidan av samordnaren för digitala tjänster anförtrotts särskilda operativa uppgifter avseende tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av denna förordning, delta i nämnden. Andra nationella myndigheter får bjudas in till möten där frågor av relevans för dem diskuteras.
1.  Nämnden ska bestå av samordnarna för digitala tjänster, som ska företrädas av tjänstemän på hög nivå. När så föreskrivs i nationell lagstiftning får andra behöriga myndigheter, som vid sidan av samordnaren för digitala tjänster anförtrotts särskilda operativa uppgifter avseende tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av denna förordning, delta i nämnden. Andra nationella myndigheter får bjudas in till möten där frågor av relevans för dem diskuteras. Mötet ska anses giltigt om minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande.
Ändring 417
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 1a (ny)
1a.  En företrädare för kommissionen ska vara ordförande i nämnden. Kommissionen ska vara sammankallande till mötena och förbereda dagordningen i enlighet med nämndens uppdrag enligt denna förordning och enligt nämndens arbetsordning.
Ändring 418
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 2 – stycke 1
2.  Varje medlemsstat ska ha en röst. Kommissionen ska inte ha någon rösträtt.
2.  Varje medlemsstat ska ha en röst, vilken ska avläggas av samordnaren för digitala tjänster. Kommissionen ska inte ha någon rösträtt.
Ändring 419
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 3
3.  En företrädare för kommissionen ska vara ordförande i nämnden. Kommissionen ska vara sammankallande till mötena och förbereda dagordningen i enlighet med nämndens uppdrag enligt denna förordning och dess arbetsordning.
utgår
Ändringar 420 och 562/rev
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 5
5.  Nämnden får bjuda in experter och observatörer till sina möten och får samarbeta med unionens övriga organ, kontor, byråer och rådgivande grupper, liksom med externa experter när så är lämpligt. Nämnden ska offentliggöra resultaten av detta samarbete.
5.  Nämnden får bjuda in experter och observatörer till sina möten och ska samarbeta med unionens övriga organ, kontor, byråer och rådgivande grupper, liksom med externa experter när så är lämpligt. Nämnden ska offentliggöra resultaten av detta samarbete.
Ändring 421
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 5a (ny)
5a.  Nämnden ska, när så är lämpligt, samråda med berörda parter och ska offentliggöra resultaten av det samrådet.
Ändringsförslag 422
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 6
6.  Nämnden ska anta sin egen arbetsordning, efter kommissionens godkännande.
6.  Nämnden ska anta sin arbetsordning med två tredjedels majoritet av sina ledamöter, efter kommissionens godkännande.
Ändring 423
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  utfärda särskilda rekommendationer för genomförandet av artikel 13a,
Ändring 424
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led d
(d)  ge kommissionen råd om att vidta de åtgärder som avses i artikel 51 och, på kommissionens begäran, anta yttranden om utkast till kommissionens åtgärder avseende mycket stora onlineplattformar i enlighet med denna förordning, och
(d)  ge kommissionen råd om att vidta de åtgärder som avses i artikel 51 och anta yttranden om utkast till kommissionens åtgärder avseende mycket stora onlineplattformar i enlighet med denna förordning, och
Ändring 425
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led da (nytt)
(da)  övervaka efterlevnaden av artikel 3 i direktiv 2000/31/EG för åtgärder som vidtas av en medlemsstat och som begränsar friheten att tillhandahålla tjänster för leverantörer av förmedlingstjänster från en annan medlemsstat och säkerställa att dessa åtgärder är absolut nödvändiga och inte begränsar tillämpningen av denna förordning,
Ändring 426
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1 – led e
(e)  stödja och främja utvecklingen och genomförandet av europeiska standarder, riktlinjer, rapporter, mallar och uppförandekoder i enlighet med denna förordning, samt identifiera nya aspekter av frågor som omfattas av denna förordning.
(e)  stödja och främja utvecklingen och genomförandet av europeiska standarder, riktlinjer, rapporter, mallar och uppförandekoder, i nära samarbete med berörda intressenter i enlighet med denna förordning, inbegripet genom att utfärda yttranden, rekommendationer eller råd om frågor som rör artikel 34, samt identifiera nya aspekter av frågor som omfattas av denna förordning.
Ändring 427
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2
2.  Samordnarna av digitala tjänster och andra nationella behöriga myndigheter som inte följer de av nämnden antagna yttranden, begäranden eller rekommendationer som riktas till dem, ska ange skälen till detta val när de lämnar sina rapporter i enlighet med denna förordning eller när de antar sina berörda beslut, när så är lämpligt.
2.  Samordnarna av digitala tjänster och andra nationella behöriga myndigheter som inte följer de av nämnden antagna yttranden, begäranden eller rekommendationer som riktas till dem, ska ange skälen till detta val samt en förklaring rörande de undersökningar, insatser och åtgärder som de kan ha genomfört, när de lämnar sina rapporter i enlighet med denna förordning eller när de antar sina berörda beslut, när så är lämpligt.
Ändring 428
Förslag till förordning
Artikel 49a (ny)
Artikel 49a
Rapporter
1.   Nämnden ska utarbeta en årsrapport om sin verksamhet. Rapporten ska offentliggöras och översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen på unionens samtliga officiella språk.
2.   Årsrapporten ska bland annat innehålla en översyn av den praktiska tillämpningen av yttranden, riktlinjer, rekommendationer, råd och andra åtgärder som vidtagits enligt artikel 49.1.
Ändring 429
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionen, på eget initiativ, eller styrelsen, på eget initiativ eller på begäran av minst tre samordnare för digitala tjänster i destinationsländer, får, när den har skäl att tro att en mycket stor onlineplattform överträtt någon av dessa bestämmelser, rekommendera att samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet undersöker den misstänkta överträdelsen med sikte på att samordnaren för digitala tjänster ska anta sådant beslut inom en rimlig tidsperiod.
Kommissionen, på eget initiativ, eller styrelsen, på eget initiativ eller på begäran av minst tre samordnare för digitala tjänster i destinationsländer, får, när den har skäl att tro att en mycket stor onlineplattform överträtt någon av bestämmelserna i kapitel III avsnitt 4 rekommendera att samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet undersöker den misstänkta överträdelsen med sikte på att samordnaren för digitala tjänster ska anta sådant beslut inom en rimlig tidsperiod och senast inom tre månader.
Ändring 430
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 2
2.  När samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet meddelar den berörda mycket stora onlineplattformen det beslut som avses i punkt 1 första stycket ska den begära att denna onlineplattform inom en månad från det beslutet utarbetar och meddelar samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet, kommissionen och nämnden en åtgärdsplan som beskriver hur plattformen avser att avsluta eller avhjälpa överträdelsen. De åtgärder som anges i åtgärdsplanen får, när så är lämpligt, omfatta deltagandet i en uppförandekod enligt artikel 35.
2.  När samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet meddelar den berörda mycket stora onlineplattformen det beslut som avses i punkt 1 första stycket ska den begära att denna onlineplattform inom en månad från det beslutet utarbetar och meddelar samordnaren för digitala tjänster i etableringslandet, kommissionen och nämnden en åtgärdsplan som beskriver hur plattformen avser att avsluta eller avhjälpa överträdelsen. De åtgärder som anges i åtgärdsplanen får, när så är lämpligt, rekommendera deltagandet i en uppförandekod enligt artikel 35.
Ändring 431
Förslag till förordning
Artikel 51 – rubriken
Ingripande av kommissionen och inledande av förfaranden
Kommissionens inledande av förfaranden
Ändring 432
Förslag till förordning
Artikel 51 – punkt 1 – inledningen
1.  Kommissionen får, på nämndens rekommendation eller på eget initiativ efter samråd med nämnden, inleda förfaranden för ett eventuellt antagande av beslut i enlighet med artiklarna 58 och 59 med avseende på det relevanta agerandet av mycket stora onlineplattformar som
1.  Kommissionen ska, på nämndens rekommendation eller på eget initiativ efter samråd med nämnden, inleda förfaranden för ett eventuellt antagande av beslut i enlighet med artiklarna 58 och 59 med avseende på det relevanta agerandet av mycket stora onlineplattformar som
Ändring 433
Förslag till förordning
Artikel 51 – punkt 2 – stycke 1
2.  Om kommissionen beslutar att inleda förfaranden i enlighet med punkt 1 ska den meddela samtliga samordnare för digitala tjänster, nämnden och den berörda mycket stora onlineplattformen.
2.  Om kommissionen inleder förfaranden i enlighet med punkt 1 ska den meddela samtliga samordnare för digitala tjänster, nämnden och den berörda mycket stora onlineplattformen.
Ändring 434
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 1
1.  För att utföra de uppgifter som den anförtros inom ramen för detta avsnitt får kommissionen genom en enkel begäran eller genom beslut ålägga mycket stora onlineplattformar, och andra personer som agerar för ändamål som rör deras närings-, affärs-, hantverks- eller yrkesverksamhet vilka rimligen kan ha kännedom om information om en misstänkt överträdelse eller en överträdelse, såsom tillämpligt, inklusive organisationer som utför sådana revisioner som avses i artiklarna 28 och 50.3, att tillhandahålla denna information inom en rimlig tidsperiod.
1.  För att utföra de uppgifter som den anförtros inom ramen för detta avsnitt får kommissionen genom en motiverad begäran eller genom beslut ålägga mycket stora onlineplattformar, deras rättsliga företrädare, och andra personer som agerar för ändamål som rör deras närings-, affärs-, hantverks- eller yrkesverksamhet vilka rimligen kan ha kännedom om information om en misstänkt överträdelse eller en överträdelse, såsom tillämpligt, inklusive organisationer som utför sådana revisioner som avses i artiklarna 28 och 50.3, att tillhandahålla denna information inom en rimlig tidsperiod.
Ändring 435
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 3a (ny)
3a.  Begärans ändamål ska omfatta ett resonemang om varför och hur informationen är nödvändig och proportionell i förhållande till det mål som eftersträvas och varför den inte kan mottas på annat sätt.
Ändring 436
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 4
4.  Ägarna till den berörda mycket stora onlineplattformen eller de andra personer som avses i artikel 52.1 eller deras företrädare och, när det gäller juridiska personer, bolag eller företag, eller i de fall då de inte har ställning som juridiska personer, de personer som är behöriga att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska tillhandahålla den information som begärs på den berörda mycket stora onlineplattformens vägnar eller på vägnar av den andra person som avses i artikel 52.1. I behörig ordning befullmäktigade advokater får tillhandahålla informationen på sina klienters vägnar. Dessa klienter förblir fullt ansvariga om den information som tillhandahålls är ofullständig, oriktig eller vilseledande.
4.  Ägarna till den berörda mycket stora onlineplattformen eller de andra personer som avses i artikel 52.1 eller deras företrädare och, när det gäller juridiska personer, bolag eller företag, eller i de fall då de inte har ställning som juridiska personer, de personer som är behöriga att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska tillhandahålla den information som begärs på den berörda mycket stora onlineplattformens vägnar eller på vägnar av den andra person som avses i artikel 52.1.
Ändring 437
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 1
1.  I samband med förfaranden som kan leda till antagandet av ett beslut om bristande efterlevnad i enlighet med artikel 58.1, i situationer som är brådskande på grund av risken för allvarlig skada för tjänstemottagarna, får kommissionen besluta om interimistiska åtgärder mot den berörda mycket stora onlineplattformen baserat på ett prima facie-konstaterande av en överträdelse.
1.  I samband med förfaranden som kan leda till antagandet av ett beslut om bristande efterlevnad i enlighet med artikel 58.1, i situationer som är brådskande på grund av risken för allvarlig skada för tjänstemottagarna, får kommissionen besluta om proportionella interimistiska åtgärder i överensstämmelse med grundläggande rättigheter mot den berörda mycket stora onlineplattformen baserat på ett prima facie-konstaterande av en överträdelse.
Ändring 438
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 2 – inledningen
2.  Kommissionen får, på begäran eller på eget initiativ, öppna förfarandet på nytt
2.  Kommissionen ska öppna förfarandet på nytt
Ändring 439
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 1 – led b
(b)  Interimistiska åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 55,
(b)  Interimistiska åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 55, eller
Ändring 440
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 3
3.  I det beslut som antas i enlighet med punkt 1 ska kommissionen ålägga den berörda mycket stora onlineplattformen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa efterlevnaden av beslutet enligt punkt 1 inom en rimlig tidsperiod och att tillhandahålla information om de åtgärder som denna plattform avser att vidta för att följa beslutet.
3.  I det beslut som antas i enlighet med punkt 1 ska kommissionen ålägga den berörda mycket stora onlineplattformen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa efterlevnaden av beslutet enligt punkt 1 inom en månad och att tillhandahålla information om de åtgärder som denna plattform avser att vidta för att följa beslutet.
Ändring 441
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 5
5.  Om kommissionen finner att villkoren i punkt 1 inte uppfylls ska den avsluta undersökningen genom ett beslut.
5.  Om kommissionen finner att villkoren i punkt 1 inte uppfylls ska den avsluta undersökningen genom ett beslut. Beslutet skall tillämpas med omedelbar verkan.
Ändring 442
Förslag till förordning
Artikel 59 – punkt 1 – inledningen
1.  I sitt beslut enligt artikel 58 får kommissionen ålägga den berörda mycket stora onlineplattformen böter som inte överstiger 6 % av dess totala omsättning under det föregående räkenskapsåret, om kommissionen finner att plattformen avsiktligen eller genom försummelse
1.  I sitt beslut enligt artikel 58 får kommissionen ålägga den berörda mycket stora onlineplattformen böter som inte överstiger 6 % av dess totala globala omsättning under det föregående räkenskapsåret, om kommissionen finner att plattformen avsiktligen eller genom försummelse
Ändring 443
Förslag till förordning
Artikel 59 – punkt 2 – inledningen
2.  Kommissionen får genom beslut ålägga den berörda mycket stora onlineplattformen eller den andra person som avses i artikel 52.1 böter som inte ska överstiga 1 % av den totala omsättningen under det föregående räkenskapsåret, om de avsiktligt eller genom försummelse
2.  Kommissionen får genom beslut och i enlighet med proportionalitetsprincipen ålägga den berörda mycket stora onlineplattformen eller den andra person som avses i artikel 52.1 böter som inte ska överstiga 1 % av den totala globala omsättningen under det föregående räkenskapsåret, om de avsiktligt eller genom försummelse
Ändring 444
Förslag till förordning
Artikel 59 – punkt 4
4.  När kommissionen fastställer bötesbeloppet ska den ta hänsyn till överträdelsens art, allvar, varaktighet och frekvens, och för böter enligt punkt 2, till den försening av förfarandena som den medfört.
4.  När kommissionen fastställer bötesbeloppet ska den ta hänsyn till överträdelsens art, allvar, varaktighet och frekvens, böter som ålagts i enlighet med artikel 42 för samma överträdelse, och för böter enligt punkt 2, till den försening av förfarandena som den medfört.
Ändring 445
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – inledningen
1.  Kommissionen får genom beslut ålägga den berörda mycket stora onlineplattformen eller den andra person som avses i artikel 52.1, såsom tillämpligt, ett löpande vite som inte överstiger 5 % av den genomsnittliga dagsomsättningen under det föregående räkenskapsåret per dag, beräknat från den dag som anges i beslutet, för att få dem att
1.  Kommissionen får genom beslut ålägga den berörda mycket stora onlineplattformen eller den andra person som avses i artikel 52.1, såsom tillämpligt, ett löpande vite som inte överstiger 5 % av den genomsnittliga globala dagsomsättningen under det föregående räkenskapsåret per dag, beräknat från den dag som anges i beslutet, för att få dem att
Ändring 446
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 1
1.  Kommissionen ska offentliggöra de beslut som den antar i enlighet med artiklarna 55.1, 56.1, 58, 59 och 60. Vid offentliggörandet ska parternas namn och huvudinnehållet i beslutet, inklusive eventuella sanktioner, anges.
1.  Kommissionen ska offentliggöra de beslut som den antar i enlighet med artiklarna 55.1, 56.1, 58, 59 och 60. Vid offentliggörandet ska parternas namn och huvudinnehållet i beslutet, inklusive eventuella sanktioner, anges, om möjligt och motiverat, tillsammans med icke-konfidentiella handlingar eller andra former av information som ligger till grund för beslutet.
Ändring 447
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 1 – stycke 2
Innan en sådan begäran görs till samordnaren för digitala tjänster ska kommissionen uppmana berörda parter att inkomma med skriftliga synpunkter inom en tidsfrist som inte ska vara kortare än två veckor, och då redogöra för de åtgärder som den avser att begära och ange de avsedda adressaterna (en eller flera) för åtgärderna.
Innan en sådan begäran görs till samordnaren för digitala tjänster ska kommissionen uppmana berörda parter att inkomma med skriftliga synpunkter inom en tidsfrist som inte ska vara kortare än 14 dagar, och då redogöra för de åtgärder som den avser att begära och ange de avsedda adressaterna (en eller flera) för åtgärderna.
Ändring 448
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  utveckling och genomförande av de standarder som föreskrivs i artikel 63.
Ändring 449
Förslag till förordning
Artikel 68 – inledningen
Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2020/XX/EU ska mottagare av förmedlingstjänster ha rätt att ge ett organ, en organisation eller en sammanslutning i uppdrag att utöva deras rättigheter enligt artiklarna 17, 18 och 19 på deras vägnar, under förutsättning att organen, organisationerna eller sammanslutningarna uppfyller samtliga följande villkor:
Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/181852 ska mottagare av förmedlingstjänster ha rätt att ge ett organ, en organisation eller en sammanslutning i uppdrag att utöva deras rättigheter enligt artiklarna 8, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 19, 43 och 43a på deras vägnar, under förutsättning att organen, organisationerna eller sammanslutningarna uppfyller samtliga följande villkor:
__________________
__________________
52 [Hänvisning].
52 [Hänvisning].
Ändring 450
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 2
2.  Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 23, 25 och 31 ska ges till kommissionen tills vidare från och med [den dag då denna förordning väntas bli antagen].
2.  Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 13a, 16, 23, 25 och 31 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med [den dag då denna förordning väntas bli antagen]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Ändring 451
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 3
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 23, 25 och 31 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 13a, 16, 23 och 31 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 452
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 5
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 23, 25 och 31 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 13a, 16, 23, 25 och 31 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på fyra månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 453
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 1
1.  Kommissionen ska biträdas av kommittén för digitala tjänster. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté för digitala tjänster. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
Ändring 454
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 1
1.  Senast fem år efter att denna förordning trätt i kraft, och därefter vart femte år, ska kommissionen utvärdera denna förordning och lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
1.  Senast tre år efter att denna förordning trätt i kraft, och därefter vart tredje år, ska kommissionen utvärdera denna förordning och lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska särskilt behandla
(a)   tillämpningen av artikel 25, inbegripet vad gäller antalet genomsnittliga aktiva mottagare av tjänsten per månad,
(b)   tillämpningen av artikel 11,
(c)   tillämpningen av artikel 14,
(d)   tillämpningen av artiklarna 35 och 36.
Ändring 455
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 1a (ny)
1a.  Den rapport som avses i punkt 1 ska i förekommande fall åtföljas av ett förslag till ändring av denna förordning.
Ändring 456
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 3
3.   Kommissionen ska när den gör de utvärderingar som avses i punkt 1 ta hänsyn till ståndpunkter och slutsatser från Europaparlamentet, rådet och andra relevanta organ och källor.
3.   Kommissionen ska när den gör de utvärderingar som avses i punkt 1 ta hänsyn till ståndpunkter och slutsatser från Europaparlamentet, rådet och andra relevanta organ och källor, och ägna särskild uppmärksamhet åt små och medelstora företag och åt nya konkurrenters ställning.
Ändring 457
Förslag till förordning
Artikel 74 – punkt 2 – stycke 1
2.  Den ska tillämpas från och med [datum – tre månader efter ikraftträdandet].
2.  Den ska tillämpas från och med [datum – sex månader efter ikraftträdandet].

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0356/2021).


Skydd av djur under transport
PDF 188kWORD 63k
Europaparlamentets rekommendation av den 20 januari 2022 till rådet och kommissionen efter undersökningen av anklagelser om överträdelser av unionsrätten och fall av missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om skyddet av djur under transport inom och utanför unionen (2021/2736(RSP))
P9_TA(2022)0015B9-0057/2022

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av artiklarna 13 och 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt(1),

–  med beaktande av sitt beslut (EU) 2020/1089 av den 19 juni 2020 om tillsättning av en undersökningskommitté för att undersöka anklagelser om överträdelser av unionsrätten och fall av missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om skyddet av djur under transport inom och utanför unionen, och fastställande av dess ansvarsområden, sammansättning och mandatperiod(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden(3),

–  med beaktande av Världsorganisationen för djurhälsas kodex för skydd av vattenlevande djur från 2015, kapitel 7.2 om djurskydd för odlad fisk under transport,

–  med beaktande av riktlinjerna från EU-plattformen för djurskydd av den 3 november 2020 om kommersiell förflyttning av katter och hundar landvägen,

–  med beaktande av förslaget till rekommendation från undersökningskommittén för frågor om skyddet av djur under transport inom och utanför unionen,

–  med beaktande av slutrapporten från undersökningskommittén för frågor om skyddet av djur under transport inom och utanför unionen (A9-0350/2021),

–  med beaktande av artikel 208.12 i arbetsordningen.

Allmänna iakttagelser

1.  Europaparlamentet betonar att alla nödvändiga villkor för att garantera djurens välbefinnande under transport alltid måste säkerställas för alla djur som transporteras, oberoende av djurens art, ålder, kategori och fysiska tillstånd, transportmedel, transporttid och destination, inbegripet länder utanför EU. Parlamentet noterar att jordbrukare i allmänhet har särskilt intresse av att säkerställa att djuren anländer till sin destination i bästa möjliga skick.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta rapporten och rekommendationerna från undersökningskommittén för frågor om skyddet av djur under transport när den genomför sin kontroll av djurskyddsregleringens ändamålsenlighet, särskilt förordning (EG) nr 1/2005.

3.  Europaparlamentet betonar att unionen och medlemsstaterna betraktar djur som kännande varelser vars särskilda behov bör beaktas, i enlighet med artikel 13 i EUF‑fördraget.

4.  Europaparlamentet påpekar att miljoner levande djur varje år transporteras över långa avstånd, både inom medlemsstaterna och till tredjeländer, för avel, uppfödning, gödning och slakt.

5.  Europaparlamentet betonar att EU-medborgarna allt oftare insisterar på att djurskyddsnormerna måste följas, i synnerhet i samband med transport av levande djur.

6.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att EU:s djurskyddsnormer är bland världens strängaste, men att de inte alltid tillämpas korrekt av alla medlemsstater(4). Parlamentet insisterar på att dessa normer bara kan få avsedd effekt om de tillämpas fullt ut, genomförs på ett harmoniserat sätt och motsvarar de senaste vetenskapliga rönen. Parlamentet anser att EU måste trappa upp sina insatser för att säkerställa att djurens välbefinnande under transport alltid respekteras fullt ut i alla medlemsstater, av alla berörda parter, från ursprungsorten till slutdestinationen. Parlamentet betonar att oegentligheter inte förekommer överallt i branschen. Parlamentet inser att transport av levande djur för närvarande har stor ekonomisk och social betydelse i vissa landsbygdsområden, särskilt områden som domineras av jordbruk, avlägset belägna områden och avfolkningsbygder.

7.  Europaparlamentet betonar att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har påpekat bristen på vetenskaplig litteratur om djurs välbefinnande(5) och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja vetenskapliga studier som ökar kunskapen och gör det möjligt att bättre garantera djurs välbefinnande i Europa.

8.  Europaparlamentet betonar att EU måste arbeta för att skapa de förutsättningar som krävs för att det ska bli möjligt att efter en rimlig och lämplig omställningsperiod gå över till ett mer effektivt, ekonomiskt och etiskt transportsystem där man prioriterar transport av sperma eller embryon i stället för avelsbesättningar respektive slaktkroppar och kött i stället för djur som körs till slakt, där så är möjligt.

9.  Europaparlamentet konstaterar att bestämmelserna i förordning (EG) nr 1/2005 inte är anpassade till från jord till bord-strategin och välkomnar kommissionens föreslagna kontroll av EU-lagstiftningens ändamålsenlighet inom ramen för strategin. Parlamentet betonar att den reviderade förordningen (EG) nr 1/2005 bör anpassas till från jord till bord-strategin. Parlamentet understryker att en omställning till att så långt som möjligt ersätta transport av levande djur med transport av slaktkroppar och köttprodukter samt genetiskt material skulle vara i linje med strategins huvudmål att bygga mer motståndskraftiga och hållbara korta livsmedelskedjor som är mindre beroende av långväga djurtransporter. Parlamentet anser dessutom att transport av avelsmaterial, som tar mindre utrymme, kan minska miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. Parlamentet anser vidare att fokus på små jordbruk och regionala nätverk av slakterier kan bidra till att minska djurtransporterna som ett led i arbetet för att uppnå målet om ett motståndskraftigt och hållbart livsmedelssystem som ger jordbrukarna en rimlig levnadsstandard. Parlamentet konstaterar att från jord till bord-strategin påminner om vikten av att gå mot en mer hälsosam, växtbaserad, balanserad och hållbar livsmedelskonsumtion.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt, allra senast 2023, lägga fram en handlingsplan för att tydligt identifiera drivkrafterna bakom djurtransporter och föreslå konkreta politiska åtgärder, inbegripet regleringsåtgärder, och fastställa en exakt tidsplan och delmål, i syfte att dämpa dessa drivkrafter och minska behovet av att transportera levande djur och i stället transportera kött, slaktkroppar och genetiskt material i största möjliga utsträckning. Parlamentet påminner om vikten av att minimera de socioekonomiska konsekvenserna av en sådan omställning genom att anslå ekonomiska medel, bland annat från den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), till detta mål och tillhandahålla lämpliga incitament för att uppmuntra och göra det möjligt för jordbrukare och transportörer att genomföra denna omställning på ett effektivt sätt. Parlamentet insisterar på att omställningen endast är möjlig om sektorsövergripande åtgärder vidtas, utöver vad som anges i förordning (EG) nr 1/2005, för att underlätta och stödja omställningen, så att den kan genomföras på ett smidigt och socialt ansvarsfullt sätt.

11.  Europaparlamentet understryker fördelarna med transport av genetiskt material (sperma och embryon) när det gäller genetiska förbättringar av vissa arter. Parlamentet påminner dock om att djurtransporter kan bidra till en större genpool på gårdar, till exempel i tredjeländer, och konstaterar att naturlig parning och/eller moderlinjer i vissa fall kräver transport från avläggare, uppfödningsenheter och gårdar till andra gårdar. Parlamentet påminner om att sådana transporter fortfarande är viktiga inom småskaligt jordbruk och familjejordbruk i EU. Parlamentet påpekar dessutom att GJP-anslag och andra medel måste användas för att utveckla och stimulera ny teknik och innovationer för hantering och transport av genetiskt material och för att stödja uppfödare.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla strategier för att minska antalet transportetapper för produktionsdjur, genom att minska uppdelningen mellan uppfödnings-, gödnings- och slaktföretag, etablera s.k. slutna djurhållningssystem och minska det fysiska avståndet mellan dessa anläggningar samt återigen göra djuruppfödningen mer regionalt baserad.

13.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de enligt rättspraxis(6) har möjlighet att införa strängare nationella regler för skydd av djur under transport, så länge de är förenliga med huvudsyftet i förordning (EG) nr 1/2005.

14.  Europaparlamentet anser att aktörerna inom sektorn och alla parter som arbetar med transport av levande djur, även jordbrukare, behöver en tydlig uppsättning regler och definitioner att hålla sig till samt förutsägbarhet och rimliga övergångsperioder för att genomföra ändringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta detta när den ser över och lägger fram nya förslag till lagstiftning.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant se över definitionerna av avrese- och ankomstort för att återspegla de faktiska tiderna för hela transportprocessen från ursprungsanläggningen till ankomst- eller slaktanläggningen, inbegripet den tid som tillbringats vid uppsamlingscentraler, och för att undvika att man kringgår specifika transporttidsregler och förbud mot transport till vissa länder genom att transporterna omdirigeras via andra medlemsstater eller tredjeländer.

16.  Europaparlamentet anser att ett tydligare och mer uttryckligt ansvar för djurens välbefinnande inom EU:s institutioner skulle vara av stor betydelse för att förbättra efterlevnaden av befintlig lagstiftning om djurskydd, identifiera relevanta luckor och utarbeta de förslag som behövs för att vid behov ge verkningsfull respons.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsätta medel från befintliga program, inklusive medel från GJP:s andra pelare, och att överväga nya finansieringsmöjligheter via de kommande finansieringsinstrumenten för vetenskaplig forskning och evidens, och tillhandahålla lämplig utbildning för alla som arbetar med djurtransporter, inbegripet handläggare och förare, för att förbättra djurens välbefinnande under transport, samt för att bygga slaktanläggningar, även mobila sådana, i regioner med mycket djurhållning, vilket leder till bättre transporttider, transportkvalitet och försörjningsmöjligheter på landsbygden, samt åtgärder för att främja omställning till transport av kött, slaktkroppar och genetiskt material. Parlamentet upprepar att regionala värdekedjor är av stor betydelse för djurens välbefinnande.

18.  Europaparlamentet begär att den kommande GJP-reformen bevarar och stärker kopplingen mellan ökat GJP-stöd och förbättrade djurskyddsvillkor, som uppfyller eller går utöver kraven i förordning (EG) nr 1/2005.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram kampanjer och initiativ för att informera EU-medborgarna och öka deras medvetenhet om djurs välbefinnande på gårdar och under transport, om vikten av att förbättra och korrekt tillämpa EU:s normer och stödja dem som arbetar inom djurtransportbranschen för att hjälpa dem att höja standarderna och om de ekonomiska och sociala konsekvenserna av transport av levande djur. Parlamentet anser att huvudsyftet är att öka konsumenternas förtroende för den europeiska jordbruks- och livsmedelssektorns höga värde och kvalitet, genom bättre öppen kommunikation, både direkt från jordbrukarna och indirekt genom EU:s institutioner.

20.  Europaparlamentet betonar att allmänhetens medvetenhet och kunskap om djurskydd i livsmedelsproduktionen förbättras avsevärt genom information i skolor och reklamkampanjer.

21.  Europaparlamentet flaggar för att ändringar av förordning (EG) nr 1/2005 har större konsekvenser för vissa regioner, exempelvis de yttersta randområdena, på grund av deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek och andra faktorer. Parlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget föreskriver att de yttersta randområdenas särskilda egenskaper och begränsningar måste beaktas vid tillämpningen av gemensam politik, däribland förordning (EG) nr 1/2005.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge särskilt skydd för personer som arbetar i transportsektorn eller genomför veterinärkontroller när de inom ramen för sina arbetsuppgifter konstaterar och anmäler brott mot lagbestämmelserna om djurskydd.

23.  Europaparlamentet gläds åt insatserna för att ta fram en enhetlig djurskyddsmärkning i unionen, som även bör omfatta transportaspekten och bygga på harmoniserade och tekniskt solida kriterier.

24.  Europaparlamentet begär att djurskyddsmärkningen ska omfatta information om produktionsmetoder och ett urval vetenskapligt grundade djurskyddsindikatorer bl.a. om djurhållningssystem och transporter.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka förteckningen över miljöbrott och inkludera sådana brott mot förordning (EG) nr 1/2005 som leder till att djur behandlas grymt, skadas allvarligt eller överges.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över förordning (EG) nr 1/2005 för att se till att förarna inte ska behöva välja mellan att ta hänsyn till djurens välbefinnande eller att följa regler om att stanna och vila, något som ibland kan vara till förfång för djurens välbefinnande.

27.  Europaparlamentet kräver att ansvar för djurens välbefinnande uttryckligen ska anges i den berörda kommissionsledamotens portfölj och i namnet på det berörda generaldirektoratet inom kommissionen, för att återspegla frågans betydelse för EU‑medborgarna och säkerställa att tillräcklig politisk uppmärksamhet ägnas åt frågan.

28.  Europaparlamentet påminner om att djurens välbefinnande är kopplat till livsmedelssäkerhet på medellång och lång sikt genom att det bidrar till motståndskraft, resurseffektivitet och social rättvisa.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheten att införa ett transparent och harmoniserat system för djurskyddsmärkning av animaliska produkter och produkter av animaliskt ursprung, där man även tar hänsyn till transport- och slaktförhållanden.

Tillämpning av förordning (EG) nr 1/2005

30.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater, särskilt dem med uppenbart bristfälliga verkställighetsåtgärder, och kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förbättra genomförandet och efterlevnaden och den fullständiga tillämpningen av det nuvarande regelverket, inbegripet genom att fastställa en strikt och harmoniserad kontrollprocedur på EU-nivå. Parlamentet konstaterar att den befintliga lagstiftningen om djurtransporter tillämpas på olika sätt i olika medlemsstater. Parlamentet anser att det enda sättet att åtgärda vissa av de transportrelaterade djurskyddsfrågorna på ett harmoniserat sätt i hela EU, med beaktande av den senaste vetenskapliga forskningen och kunskapen samt de senaste rekommendationerna, är genom en revidering av förordning (EG) nr 1/2005 i syfte att åstadkomma genomförbara och kontrollerbara bestämmelser för alla djur som transporteras.

31.  Europaparlamentet konstaterar att strikta kontroller av djurtransporter från tredjeländer kan minska den illojala konkurrensen mot EU-producenter och uppmuntra tredjeländer att förbättra sina djurtransportnormer.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa striktare nationella åtgärder för att förbättra djurens välbefinnande under transport.

33.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens åtagande att se över djurskyddslagstiftningen, däribland förordning (EG) nr 1/2005, för att anpassa den till senaste vetenskapliga rön, rekommendationer och praktisk erfarenhet, och bredda dess tillämpningsområde och göra den lättare att tillämpa för att i slutändan säkerställa en högre djurskyddsnivå. Parlamentet betonar att djurskyddet skulle bli bättre om lagstiftningen om transport av levande djur tillämpades korrekt.

34.  Europaparlamentet betonar att många av dagens problem med genomförandet av förordning (EG) nr 1/2005 beror på skillnader i tolkningen och uppmanar kommissionen att i samband med översynen av förordningen fastställa tydliga, mätbara och kvantifierbara standarder, för att åstadkomma harmoniserad tillämpning i hela EU, samt innovativa djurskyddsbaserade indikatorer. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att beakta de senaste vetenskapliga rönen, inbegripet Efsas kommande bedömning av djurs välbefinnande under transport i EU.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av förordning (EG) nr 1/2005 genomföra en förhandsbedömning av konsekvenserna, på grundval av en noggrann vetenskaplig undersökning av transporternas inverkan på djur av alla arter och åldrar och en djupgående socioekonomisk, miljömässig och hälsomässig konsekvensbedömning som tar hänsyn till olika geografiska förhållanden och särdrag, däribland EU:s öar, avlägsna regioner och yttersta randområden, och jordbruksmodeller i hela unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt offentliggöra resultaten av dessa bedömningar för att ge jordbrukarna den säkerhet och förutsägbarhet de behöver för att planera och ge dem tid att komma fram till hur de kan anpassa sig till nya bestämmelser, utan att djurskyddet äventyras.

36.  Europaparlamentet efterlyser ett öppet övervaknings- och rapporteringssystem i EU för att göra både medlemsstaterna och kommissionen fullt ansvariga för genomförandet och tillämpningen av förordning (EG) nr 1/2005 och se till att överträdelser åtgärdas och avhjälps på ett effektivt sätt.

37.  Europaparlamentet konstaterar att slakt och köttberedning som utförs nära uppfödningsplatsen bidrar dels till djurens välbefinnande genom att transporttiden begränsas, dels till minskade utsläpp av växthusgaser.

38.  Europaparlamentet konstaterar att många lokala slakterier har försvunnit, vilket gör att transporterna blir längre, och detta är en utmaning som EU och medlemsstaterna måste ta tag i. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa finansieringsmekanismer för att se till att lokala slakterier blir ekonomiskt livskraftiga och får en jämn geografisk spridning nära uppfödningsplatserna.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta utvecklingen av gårdsslakt med hjälp av mobila slakterier, för att så långt det är möjligt undvika transport av levande djur.

40.  Europaparlamentet noterar bristen på vetenskaplig litteratur om djurs välbefinnande under transport och uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att agera för att få fram mer aktuell vetenskaplig kunskap om detta ämne.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med regelöversynen titta närmare på frågan om djur som inte längre klarar av att transporteras och att anlita sakkunniga för att hitta lösningar på detta problem.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta harmoniserade förfaranden för godkännande av transporter och att vidta åtgärder för att förebygga spridning av smittsamma djursjukdomar under transporten, både inom EU och från tredjeländer.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöva mer kraftfulla verkställighetsbefogenheter vid återkommande och upprepade överträdelser av förordning (EG) nr 1/2005 samt att inleda överträdelseförfaranden och vidta verksamma sanktioner mot medlemsstater som inte tillämpar förordningen korrekt. Parlamentet anser att sanktionerna i första hand bör syfta till att rätta till befintliga problem och ha en avskräckande effekt mot framtida överträdelser.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbilda och anställa tillräckligt många officiella veterinärer och poliser för att säkerställa ändamålsenliga och frekventa kontroller på vägarna och garantera att en veterinär är närvarande under lastningen före varje resa.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och transportörerna att främja och fullt ut tillämpa de kommissionsstödda riktlinjerna för djurtransporter senast vid ikraftträdandet av den reviderade förordning (EG) nr 1/2005, som syftar till att fastställa bästa praxis för att hjälpa branschen att förbättra djurens välbefinnande under transport. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja översättningen av vägledningarna till alla officiella EU-språk, uppmuntra utbyte av erfarenheter på området och sprida information om befintlig bästa praxis och befintliga riktlinjer för att hjälpa behöriga myndigheter och aktörer som arbetar med transport av levande djur att bättre genomföra och följa djurskyddsnormer.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att riktlinjerna uppdateras i linje med de senaste vetenskapliga rönen och överensstämmer med förordning (EG) nr 1/2005. Parlamentet påminner dock om att riktlinjer som tas fram för att fylla luckor i lagstiftningen inte är rättsligt bindande, och uppmanar kommissionen att inkludera bestämmelser för att på lämpligt sätt skydda arter som inte i tillräcklig utsträckning omfattas av lagstiftningen, såsom fjäderfä, kaniner och fisk.

47.  Europaparlamentet anser att lämplig utbildning och fortbildning för alla auktoriserade personer som arbetar inom djurtransportsektorn är ett väsentligt krav för att säkra djurens välbefinnande under transport. Parlamentet insisterar därför på framtagande av ett system för obligatorisk harmoniserad utbildning av alla som deltar i djurtransporter, vilket bör vara ett krav för att få transporttillstånd. Parlamentet anser dessutom att denna utbildning bör omfatta alla aspekter av transportprocessen, såsom transportmedel, transporttyp och syftet med transporten, lämplig hantering av djur och beslutsprocessen när det gäller bedömning av om djuren är starka nog att klara transporten och krav som är relaterade till djurets art, kategori, ålder, fysiska tillstånd, beteende, fysiologi och stresshanteringsmekanismer.

48.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa att utbildningen för att erhålla kompetensbevis är art-, kategori- och åldersspecifik och giltig i högst fem år, och att obligatorisk fortbildning krävs för att få ett förnyat kompetensbevis.

49.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att ge räddningspersonal särskild utbildning för att rädda djur samt se till att räddningspersonal som rycker ut vid olycksfall ges tillträde till berörda platser, fordon och fartyg så att de kan utföra sitt arbete.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid antagandet av delegerade rättsakter enligt förordning (EU) 2017/625(7) säkerställa att bestämmelserna om genomförande och påföljder i den förordningen och dess delegerade rättsakter blir minst lika stränga som de som kommer att upphävas.

Tillståndsförfaranden och godkännande av transportmedel

51.  Europaparlamentet insisterar på att bestämmelserna om transporttid och transportmedel alltid måste ta hänsyn till djurets artspecifika och fysiologiska status, antalet djur som ska transporteras och även de rasbetingade variationerna inom djurens art, kön och ålder. Parlamentet betonar att de transportmetoder som används alltid bör anpassas till djurets fysiologiska, beteendespecifika och psykiska behov och välbefinnande.

52.  Europaparlamentet anser att internationella lufttransportorganisationens krav för transport av djur inom och utanför EU, inbegripet djurparksdjur, bör inkluderas i förordning (EG) nr 1/2005.

53.  Europaparlamentet insisterar på att bestämmelserna om tillräckligt utrymme, beläggningsgrad och ståhöjd måste anpassas till de senaste vetenskapliga uppgifterna och relevanta EU-regler om lastbilars maximala vikt och höjd, med exakta regler som undanröjer tvetydighet, inte lämnar utrymme för olika tolkningar och beaktar artspecifika behov. Parlamentet efterlyser fler studier om dessa frågor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att transportfordonen har tillräcklig inre minimihöjd.

54.  Europaparlamentet påminner om Efsas rekommendation att använda allometriska ekvationer när man definierar utrymme för nötkreatur, får och svin respektive yta per kilo för hästar. Parlamentet anser att användningen av dessa mer objektiva beräkningar kommer att förbättra djurskyddsnormerna och främja en mer konsekvent tolkning från transportörers och kontrollmyndigheters sida.

55.  Europaparlamentet anser att det behövs fler vetenskapliga belägg för att kunna uppnå bättre lösningar och åstadkomma förbättringar vad gäller utformning av transportmedlen, inbegripet lastnings- och lossningsutrustning, med beaktande av art- och kategorispecifika samt fysiologiska, beteendemässiga, åldersmässiga behov och rasspecifika skillnader mellan arter. Parlamentet anser att man vid transportutformningen också bör ta hänsyn till de geografiska förhållandena i ett område och till att små jordbruksföretag ofta måste utföra transporter med enskilda djur eller med flera djur av olika arter samtidigt. Parlamentet betonar att kvaliteten på miljön i djurtransportfordon är mycket viktig för djurens välbefinnande.

56.  Europaparlamentet anser att det behövs bättre utformning av transportmedel och kortare transportavstånd för att förhindra överföring av sjukdomar, med tanke på det allvarliga hotet om antibiotikaresistens.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med en EU-omfattande expertpanel bestående av veterinärer, kvalificerade yrkespersoner från relevanta icke‑statliga organisationer, tekniska ingenjörer, sjöfartsmyndigheter, transportföretag, tillverkare och företrädare för behöriga myndigheter, fastställa och föreslå en uppsättning harmoniserade kriterier och miniminormer som kan användas av de behöriga nationella myndigheterna när de godkänner alla djurtransportmedel och djurboxar.

58.  Europaparlamentet efterlyser ett EU-omfattande system för fartygsgodkännande genom ett enhetligt förfarande, med tanke på att fartygscertifieringarna kräver att såväl ingenjörer som veterinärer är involverade. Parlamentet anser att det är av grundläggande betydelse att rekommendationerna i nätverksdokumentet om godkännande och inspektion av fartyg för djurtransport(8) genomförs i alla medlemsstater. Parlamentet anser att det är mycket angeläget att hindra fartyg från att bedriva verksamhet under ett annat namn och på så sätt begära nya licenser, särskilt när de har varit inblandade i allvarliga överträdelser av förordning (EG) nr 1/2005.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skärpa kontrollen av att fartyg som används för djurtransport följer sjösäkerhetsnormerna. Parlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att tillämpa striktare förfaranden för fartygscertifiering.

60.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna inte bör tillåta djurtransport med fordon och fartyg som inte uppfyller bestämmelserna i förordning (EG) nr 1/2005. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vara striktare när det gäller dels certifierings- och godkännandeförfaranden för fordon och fartyg, dels beviljandet av kompetensbevis för förare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vara striktare med att vid bristande efterlevnad avslå ansökningar om certifiering och godkännande och att vid behov dra tillbaka redan utfärdade godkännanden. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara striktare med att utfärda sanktioner mot medlemsstater som godkänner transportmedel som inte uppfyller djurskyddskraven.

61.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att det inte finns några glipor mellan golv eller vägg och skiljeväggarna i transportfordon.

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa förutsättningar för att säkerställa att ingenjörer på lämpligt sätt kan hjälpa veterinärer eller andra behöriga personer med certifiering i samband med godkännandeprocessen för transportmedel när det gäller specifika föremål, såsom ventilationssystem, luftkonditionering och uppvärmning, vatten- och utfordringsutrustning, utrustning för kontroll och upprätthållande av vattenkvaliteten samt fartygens nödsystem och deras primära kraftkällor.

63.  Europaparlamentet anser att det bör vara obligatoriskt med övervakningskameror i transportmedel för transporter över långa avstånd, med särskilt fokus på i- och urlastning, för att skydda djurens välbefinnande och för att de aktörer som följer reglerna ska skyddas från illojal konkurrens. Parlamentet betonar att skydd av personuppgifter och integritet, inbegripet för personer som inte medverkar i djurtransport men som kan komma att filmas utan att de vet om det, måste säkerställas av de behöriga myndigheterna under hela processen. Parlamentet anser att transportörerna måste bevara videoupptagningarna under en bestämd tid och på begäran ge de behöriga myndigheterna tillgång till dem.

64.  Europaparlamentet anser att de beredskapsplaner som transportören lägger fram bör omfatta alla typer av incidenter och nödsituationer som kan inträffa under en transport, både naturliga och till följd av mänskliga handlingar, bland annat att åtgärda mekaniska problem, hantera förseningar, fastställa alternativa rutter vid behov och säkerställa tillräcklig tillgång till foder och vatten. Parlamentet anser att beredskapsplanerna måste anpassas så att de återspeglar de särskilda förhållandena för varje enskild transport. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att det fastställs tydliga regler om att tillstånd inte ska ges för transporter där beredskapsplanerna är orealistiska eller orimliga eller helt saknas, och uppmanar medlemsstaterna att underkänna färdjournaler som saknar en trovärdig eller fullständig beredskapsplan.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbjuda transporter där det är omöjligt att lasta ur, ge skydd åt, utfordra eller vattna djur vid gränsövergångar och hamnar eller andra farliga nyckelplatser.

66.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter att genomföra ordentliga lastningsinspektioner i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 1/2005.

Kontroller och insamling och utbyte av uppgifter

67.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att snabbt ta fram en central databas över godkända transportörer och kompetensbevis i EU. Parlamentet efterlyser offentliggörande av en årlig rapport om överträdelser av förordning (EG) nr 1/2005 och de sanktioner som tillämpas, och begär även att denna beaktas i samband med den framtida förordningen. Parlamentet anser att kompetensbevisen bör ha ett enhetligt flerspråkigt format, som ska fastställas i EU-lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett europeiskt certifieringssystem för befraktare och deras personal, för att säkerställa att de förstnämnda är tillräckligt väl utrustade och att de senare har tillräcklig utbildning för transport av levande djur. Parlamentet uppmanar kommissionen att sammanställa en förteckning över aktörer som gjort sig skyldiga till allvarliga och frekventa överträdelser av förordningen, en förteckning som bör uppdateras regelbundet och delas med de nationella myndigheterna.

68.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra det integrerade veterinärdatasystemet (Traces), och se till att det används på ett effektivare, mer transparent och mer systematiskt sätt, och att utnyttja dess nya funktioner för att bättre rikta sina inspektioner och/eller revisioner på grundval av en riskbedömning för att stödja medlemsstaternas utarbetande av riskanalyser för kontroll av transporter av levande djur och se till att rimlighetskontrollerna i samband med godkännande av färdjournaler och efterföljande kontroller blir effektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa Traces-plattformens lättillgänglighet, med bredare tillgång för alla behöriga användare och enklare åtkomst för behöriga myndigheter, och att medverka till harmonisering av förfarandena mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa bättre utbildning för operatörer som använder systemet. Parlamentet anser att Traces bör användas för alla transporter som inbegriper sjöfart.

69.  Europaparlamentet betonar behovet av att förenkla processerna för planering av färdjournaler. Parlamentet efterlyser en snabb övergång från färdjournaler i pappersform till digitala färdjournaler, som efter godkännande av en officiell veterinär bör skickas till de behöriga myndigheterna och göras tillgängliga för behöriga myndigheter i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de behöriga myndigheterna kontrollerar att färdjournalen innehåller realistisk information och därmed uppfyller kraven i artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1/2005, och att se till att transportplaneringen innehåller bevis på en bokning vid en kontrollstation, inklusive foder och vatten.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en gemensam minimiram för antalet kontroller av djurtransporter, i syfte att se till att antalet nationella och europeiska kontroller står i proportion till antalet djur som lämnar varje medlemsstat. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att föreslå kontrollösningar som inte medför ytterligare byråkratiska hinder som skulle kunna äventyra välbefinnandet för de djur som ska transporteras eller kontrollernas enhetlighet i hela unionen. Parlamentet anser att medlemsstater som delegerar kontroller till andra myndigheter bör införa system för att kontrollera förekomsten och genomförandet av riskanalyser, och kvaliteten på dessa.

71.  Europaparlamentet betonar att utbyggnaden av regionala slakterier bör främjas och slakt på gårdar tillåtas för att undvika långa transportvägar och därmed ytterligare öka djurens välbefinnande.

72.  Europaparlamentet betonar att de handlingsplaner som medlemsstaterna lägger fram för att åtgärda de brister som upptäckts i genomförandet av förordning (EG) nr 1/2005 måste innehålla konkreta initiativ med strikta tidsfrister för slutförande. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig uppföljning av planerna för att säkra att åtgärderna genomförs fullt ut och att målen till fullo uppnås. Parlamentet understryker att medlemsstaterna har möjlighet att införa strikta regler för att säkerställa levande djurs välbefinnande under transport.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå och införa ett harmoniserat och effektivt EU-sanktionssystem, med fastställande av gemensamma minimikriterier för sanktioner vid överträdelser av förordningen, i syfte att lägga grunden för ett verksamt, proportionerligt och avskräckande system i hela EU, och att i sanktionssystemet ta i beaktande överträdelsens art, allvar, omfattning och varaktighet och förekomsten av tidigare överträdelser.

74.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att deras nationella polisstyrkor utbildas för att aktivt identifiera brott mot EU:s djurtransportlagstiftning.

75.  Europaparlamentet betonar behovet av enhetlig utbildning av polisstyrkor i alla medlemsstater för att säkerställa ordentliga kontroller i alla skeden av resan.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att säkerställa heltäckande och homogena kontroller av att transportbestämmelserna följs, för att förhindra ”djurdumpning” inom EU.

77.  Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna utvecklar ett förfarande som gör det möjligt att snabbt återkalla tillstånden för företag som grovt och upprepade gånger bryter mot förordning (EG) nr 1/2005, vilket även ger upphov till illojal konkurrens.

78.  Europaparlamentet anser att djurbaserade indikatorer för välbefinnande, såsom fysiska, fysiologiska och beteendemässiga index (dvs. baserade på observationer av djuren) samt eventuell användning av kroppsburna monitorer och biokemiska markörer bör införlivas i förordning (EG) nr 1/2005 och användas av de behöriga myndigheterna och kommissionen för insamling av uppgifter, veterinärinspektörer, transportörer och aktörer på kommersiella villkor. Parlamentet anser att sådana verktyg är nödvändiga för att kunna bedöma djurens välbefinnande före, under och efter transport. Parlamentet konstaterar att vissa sådana indikatorer redan finns, medan andra håller på att utvecklas av europeiska referenscentrum, men betonar behovet av ytterligare forskning och datainsamling på området.

79.  Europaparlamentet anser att tillgång i realtid till satellitnavigeringssystem och temperaturregistreringar är av grundläggande betydelse för de behöriga myndigheterna och transportörerna under hela resan. Parlamentet anser att transportmedlen bör utrustas med modernare kontrollsystem som övervakas av de behöriga myndigheterna, såsom temperaturmätning, mätning av fuktighetsindex inne i och utanpå fordonet, information om vattenförsörjning och videoupptagning av i- och urlastning. Parlamentet påminner om att skydd av personuppgifter och integritet måste säkerställas av de behöriga myndigheterna under hela processen.

80.  Europaparlamentet insisterar på att de behöriga myndigheterna måste ges tillgång i realtid till ursprungliga elektroniska uppgifter från den som organiserar eller utför en transport, från det att lasten skickas iväg från avreseorten tills djuren lastas av på bestämmelseorten, för att säkerställa tillgång till uppgifter som inte kan manipuleras.

81.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas behöriga myndigheter att genomföra oanmälda kontroller av planeringen och genomförandet av djurtransporter.

82.  Europaparlamentet betonar att transporter inom EU också bör inspekteras vid lastning. Parlamentet begär att de behöriga myndigheterna i lastningsskedet kontrollerar att golvytes- och takhöjdskraven i förordning (EG) nr 1/2005 är uppfyllda, att ventilations- och vattensystemen är i funktion som de ska, att vattningsanordningarna fungerar korrekt och är lämpade för de djurarter som transporteras, att inga djur som är i dåligt skick lastas i, och att det finns tillräckligt med foder och strö.

83.  Europaparlamentet uppmanar av djurskyddsskäl medlemsstaterna att utföra retroaktiva kontroller för att ta reda på om djuren lastats ur under hela den viloperiod som krävs enligt EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna ett klart uppdrag att se till att behöriga myndigheter agerar på ett harmoniserat sätt för att se till att inga transporter godkänns där retroaktiva kontroller inte utförs regelbundet.

Transporttider och viloperioder

84.  Europaparlamentet rekommenderar införande av ett gemensamt art-specifikt EU‑förfarande för registrering av utfodrings- och vattningsfrekvensen från sista utfodringen före ilastning på ursprungsanläggningen fram till transportens slut, utan att detta orsakar ytterligare tidsspillan eller ökad stress under uppehåll eller vid i- och urlastning. Parlamentet insisterar på att kommissionen vidtar åtgärder för att se till att medlemsstaterna på lämpligt sätt bestraffar överträdelser när restiden överskrids.

85.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att också inspektera transporter inom EU när djur lastas in i fordonen, för att kontrollera att kraven i förordning (EG) nr 1/2005 följs.

86.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att det finns ett tillräckligt antal tillgängliga, rena och fungerande vattningsanordningar som är anpassade till varje djurart, att vattentanken är fylld och att det finns tillräckligt med färskt strö.

87.  Europaparlamentet rekommenderar att transporttiden för husdjur som ska slaktas i princip inte bör överstiga åtta timmar i framtida lagstiftning, samtidigt som hänsyn tas till de särskilda geografiska omständigheterna i vissa regioner, såsom öar, de yttersta randområdena, avlägsna regioner och områden där infrastrukturen är underutvecklad. Parlamentet betonar att den maximala restiden måste gälla alla transportmedel, utom sjöfart.

88.  Europaparlamentet insisterar på att bestämmelserna om transportens maximala längd bör ses över, för att inkludera uppgifter från befintliga och pågående vetenskapliga studier och ta hänsyn till djurens art-, ålders- och kategorispecifika behov.

89.  Europaparlamentet anser att befintliga EU-medel bör avsättas för att ekonomiskt stödja småskaliga, lokala, kollektiva och mobila slakterier och beredningsenheter, så att djur kan slaktas på gården eller så nära uppfödningsorten som möjligt. Parlamentet uppmuntrar med eftertryck alternativa strategier till långdistanstransporter, exempelvis att bygga lokala och ekonomiskt bärkraftiga slakterier och beredningsanläggningar på fler ställen, med incitament och stöd via EU-medel där så är lämpligt, samt lagstiftningsinitiativ i medlemsstaterna för att möjliggöra gårdsslakt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att där så är lämpligt tillåta nödslakt direkt på uppfödnings- eller gödningsanläggningen om det konstateras att ett djur inte är i skick att transporteras.

90.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att inrätta prioriterade körfält för djurtransporter vid EU:s gränsövergångar för att minska transporttiderna.

91.  Europaparlamentet anser att ”transporttid” bör definieras som all tid i rörelse, utan att räkna med tiden för lastning i ett transportmedel och lossning från det transportmedlet vid ankomst till slutdestinationen. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att kontrollera om de planerade tiderna för lastning och lossning är realistiska, står i proportion till antalet djur som ska lastas och lossas och är korrekt angiven i färdjournalen. Parlamentet anser dessutom att det är viktigt att vidta åtgärder för att förhindra användning av uppsamlingsplatser som syftar till att kringgå maxtidsbestämmelserna för resan till slutdestinationen.

92.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att beakta vetenskapligt grundade bevis för att förbättra kvaliteten på all transport av levande djur, med fokus på de negativa aspekter som är orsaken till djurskyddsproblem, såsom djurets skick för transport, utfodring och vattning, viloperioder och temperatur, samtidigt som man skiljer mellan olika transportmedel där så är relevant.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av förordning (EG) nr 1/2005 införa bestämmelser om valet av den kortaste och lämpligaste vägen till slutdestinationen.

Temperatur under transport

94.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa optimal temperatur i fordonen för de transporterade djuren under hela resan, oavsett om transportmedlet är stillastående eller rör sig och oavsett utomhustemperaturen. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att strikt tillämpa de regler om lägsta och högsta temperatur inuti transportmedlet som fastställs i förordning (EG) nr 1/2005. Parlamentet anser att medlemsstaterna endast bör godkänna en resa, färdjournaler och färdplaner när temperaturerna beräknas ligga inom intervallet 5 °C och 30 °C för hela resan, oavsett vilken typ av transport det handlar om, såvida inte det transportmedel som används är utrustat med en klimatanläggning som kan hålla temperaturerna inom lämpligt intervall.

95.  Europaparlamentet konstaterar att djurens kroppsvärme kan höja temperaturen inne i ett transportmedel, vilket kan leda till högre temperaturer inne i fordonet än utanför.

96.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra ytterligare och lämpliga kontroller under värmeböljor och efterlyser studier för att fylla kunskapsluckorna om temperaturernas inverkan på djurens välbefinnande.

97.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slå fast att bestämmelsen om fordonstemperatur gäller under hela transporten fram till slutdestinationen. Parlamentet insisterar på att kommissionen, vid behov genom rättsliga åtgärder, måste säkerställa att medlemsstaterna inte åsidosätter denna bestämmelse.

98.  Europaparlamentet efterlyser utveckling av ett enhetligt väderprognossystem baserat på data från Europacentret för medellånga väderprognoser för att förenkla de officiella veterinärernas rimlighetskontroller.

99.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att transportfordonen uppfyller minimikraven på utrymme enligt kapitel VII i bilaga I till förordning (EG) nr 1/2005, och att djuren får mer utrymme vid höga temperaturer.

100.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att i framtiden utarbeta mer specifika bestämmelser om optimala temperaturintervall i transportfordon, med beaktande av olika behov beroende på art, ålder och kategori, djurets fysiologiska status, variationer mellan raser inom en och samma art, ålders-, köns- och miljöanpassningar samt djurens temperaturreglering. Parlamentet anser att temperaturintervallet bör fastställas på grundval av faktisk temperatur, dvs. kombinationen av temperatur och fuktighet. Parlamentet rekommenderar dessutom att temperatur, fuktighet och ammoniak registreras med hjälp av anordningar som placeras i de olika utrymmena i transportmedlet, oavsett om transporten sker till sjöss, i luften eller på väg. Parlamentet betonar att instrumenten för temperaturövervakning måste kontrolleras, kalibreras och certifieras av de behöriga nationella myndigheterna.

Transportduglighet och sårbarhetskategorier: icke avvanda djur, dräktiga djur och djur i slutet av sitt produktiva liv

101.  Europaparlamentet anser att det krävs mer forskning för att fastställa lämpligt foder, utfodrings- och idisslingsintervall, värmereglering, vilobehov och fysisk förmåga att klara av transporter utan att ta skada för alla djurarter och djurkategorier som transporteras. Parlamentet anser att djurens välbefinnande bör ha högsta prioritet och att kunskapsluckor bör åtgärdas genom ökad vetenskaplig forskning.

102.  Europaparlamentet anser att mer forskning måste inriktas på att förbättra kunskaperna om unga och icke avvanda djurs särskilda och specifika behov vid transport, i synnerhet i fråga om optimal transporttid, i enlighet med använt transportmedel, optimalt utrymme, rätt ålder, lämpliga vattningssanordningar, lämpliga mjölkersättningar, lämplig utfodringshantering på uppsamlingscentrumen, utfodringsintervall under transport och optimala förutsättningar för uppfödning av djuren på ursprungsanläggningen samt bedömning av om djuren är i skick att transporteras, vilket måste säkerställas.

103.  Europaparlamentet begär att definitionen av icke avvanda djur förtydligas för att specificera vilka djur som inte på egen hand kan ta till sig tillräckligt med fast foder och vatten, och med en tydlig minimiålder, angiven i veckor, beroende på art och med beaktande av de senaste vetenskapliga rönen om immunsystem och utfodringsbehov hos dessa djur.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med stöd av expertgranskade vetenskapliga studier, införa tidsgränser för transporter för icke avvanda djur. Parlamentet anser att transport av icke avvanda djur bör undvikas och inte tillåtas för kalvar under fyra veckor, utom om transporten genomförs av jordbrukare och är kortare än 50 km. Parlamentet anser att transportbegränsningen för dessa djur måste tas i allvarligt övervägande i den kommande förordningen, även med beaktande av behovet av åtgärder för att se till att alla djur får lämplig omsorg på ursprungsanläggningen.

105.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja mobila slakterier i avsides belägna områden, i synnerhet i bergs- och öregioner. Parlamentet påminner om att sådana mobila slakterier skulle förbättra välbefinnandet för skadade djur, som inte kan transporteras till vanliga slakterier, och skulle främja direktförsäljning.

106.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att ge Efsa mandat att utarbeta gemensamma obligatoriska EU-riktlinjer för bedömning av om djuren är i skick att transporteras, för att säkerställa en harmoniserad strategi i hela EU. Parlamentet anser vidare att användningen av dessa riktlinjer måste kontrolleras och kopplas till sanktionssystem.

107.  Europaparlamentet noterar skillnaderna mellan djurtransporter på väg och till sjöss. Parlamentet efterlyser ytterligare forskning för att bättre förstå hur respektive transportsätt påverkar djurens välbefinnande.

108.  Europaparlamentet anser att det särskilt besvärliga geografiska läget i öregioner och de yttersta randområdena kräver att man främjar lokal uppfödning och korta leveranskedjor i dessa områden i syfte att minska transporttiden för djuren.

109.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja mobila slakterier i öregioner, framför allt i de yttersta randområdena. Parlamentet påminner om att användning av sådana mobila slakterier skulle göra det möjligt att avsevärt minska antalet väg- och sjötransporter av levande djur i dessa regioner.

110.  Europaparlamentet betonar att dräktiga honor har mycket specifika biologiska behov och är särskilt sårbara vid transporter, som kan leda till missfall eller födsel under resan, med risk för att modern eller ungen dör. Parlamentet anser att transport av dräktiga djur bör undvikas och anser att transport av dräktiga djur under den sista tredjedelen av dräktigheten bör begränsas till högst 4 timmar, eftersom det då är större risk för bristande välbefinnande under transporten. Parlamentet efterlyser mer forskning för utveckling av mer exakta metoder för att fastställa gestationsålder och bedöma huruvida djur är transportdugliga i enlighet med dräktighetens stadium. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter att vara mycket vaksamma för att se till att djur i dåligt skick inte transporteras, särskilt dräktiga hondjur som överskrider den maximala dräktighetstid som fastställs i förordning (EG) nr 1/2005.

111.  Europaparlamentet anser att risken för lägre skyddsnivå för sårbara djur med lägre ekonomiskt värde, särskilt djur i slutet av sitt produktiva liv, är mycket påtaglig och att detta därför bör tas med i översynen av bestämmelserna, samtidigt som man undviker långväga transporter av dessa djur, på grund av svårigheten att bedöma deras skick och deras transportduglighet. Parlamentet anser att transport av djur i slutet av sitt produktiva liv endast bör tillåtas till närmaste artspecifika slakteri. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja initiativ och investeringar för att stärka nätverket av mobila, lokala och regionala slakterier, i syfte att säkerställa en framtida gräns på högst fyra timmars transport av djur i slutet av sitt produktiva liv.

112.  Europaparlamentet insisterar på att förare, om djur blir sjuka eller skadas under transport, omedelbart måste kontakta en veterinär och att de berörda djuren då måste förklaras icke-transportdugliga, skiljas från de andra djuren och ges första hjälpen-behandling.

Arter som inte i tillräcklig utsträckning omfattas av förordning (EG) nr 1/2005

113.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att utarbeta lagstiftningsförslag på grundval av de senaste vetenskapliga rönen om behoven hos fiskar och andra vattenlevande djur och om transportmetoder för att minimera deras lidande under transporten. Parlamentet betonar att nya bestämmelser bör innehålla en detaljerad checklista för planering och förberedelser före transport, specifika bestämmelser om vattenkvalitetsparametrar, täthet, hantering under lastning och lossning samt kontroller av djurens välbefinnande efter transport. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att riktlinjerna uppdateras enligt de senaste vetenskapliga rönen och överensstämmer med förordning (EG) nr 1/2005 och efterlyser specifika villkor för kommersiell transport av fisk. Parlamentet betonar dessutom att särskild utbildning och certifiering bör tillhandahållas när det gäller transport av fisk.

114.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera bestämmelser i förordning (EG) nr 1/2005 för att på ett korrekt sätt skydda de arter som inte redan omfattas av lagstiftningen på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet påminner om att riktlinjer för att fylla luckor i lagstiftningen, vad gäller specifika arter, inte är rättsligt bindande, och uppmanar kommissionen att inkludera bestämmelser för att på lämpligt sätt skydda arter som inte i tillräcklig omfattning omfattas av lagstiftningen, såsom fjäderfä och kaniner. Parlamentet efterlyser dessutom artspecifika bestämmelser i följande fall, inbegripet, i förekommande fall, maximal restid beroende på transportskäl. Parlamentet anser att det krävs särskilda behållare för fjäderfä som gör det möjligt för fåglarna att stå i sitt naturliga läge och ha tillräckligt med luft ovanför huvudena, med regler för korrekt hantering, särskilt när de fångas före transport. Parlamentet konstaterar att bristen på bestämmelser i förordningen om kaniner ibland leder till felaktig användning av fjäderfäbehållare för transport av kaniner. Parlamentet anser att transport av fjäderfä och kaniner endast bör tillåtas till närmaste artspecifika slakteri. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja initiativ och investeringar för att stärka nätet av mobila, lokala och regionala slakterier, i syfte att säkerställa en framtida gräns på högst fyra timmars transport av dessa djur.

115.  Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att utvärdera den senaste vetenskapliga informationen om sällskapsdjurs välbefinnande under transport. Parlamentet anser att det krävs mer forskning om sällskapsdjurs behov, i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1/2005 om Efsas yttranden om katters och hundars behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa detaljerade bestämmelser om kommersiell transport av sällskapsdjur på grundval av aktuella vetenskapliga rön, med särskild uppmärksamhet på separation av djur, utrymmeskrav, stapling, strö, ett lämpligt temperatur- och fuktintervall för att säkerställa djurens välbefinnande samt lämplig utbildning för den personal som ansvarar för hantering och transport av djuren.

116.  Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att utvärdera den senaste vetenskapliga informationen om hästars behov och välbefinnande under transport. Parlamentet förväntar sig att kommissionen beaktar dessa arter genom att föreslå artspecifika krav i den reviderade förordningen (EG) nr 1/2005.

Särskilda bestämmelser om sjötransport

117.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder som möjliggör en övergång till handel med kött, slaktkroppar och genetiskt material, där så är lämpligt, som skulle kunna ersätta behovet av sjötransporter. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att förbättra och förtydliga bestämmelserna om sjötransport, särskilt när det gäller tillståndsförfaranden, definition och identifiering av organisatörer och transportörer och deras skyldigheter, i syfte att upprätta en tydlig ansvarskedja och transparent kommunikation mellan jordbrukare, transportörer och veterinärer med de behöriga myndigheterna. Parlamentet efterlyser avskräckande åtgärder, inklusive ekonomiska sanktioner, för att förhindra att döda djur kastas överbord i havet eller längs transportrutter i enlighet med den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg (Marpolkonventionen).

118.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att det inom 30 km från gränser eller hamnar finns lämpliga och tillräckliga anläggningar för att lasta av, utfordra och vattna djuren och låta dem vila ordentligt, så att djurens välbefinnande säkras vid eventuella förseningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte godkänna transporter om sådana anläggningar saknas.

119.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en förteckning över hamnar med lämpliga anläggningar för djurinspektion, på grundval av information från medlemsstaterna och lämplig övervakning av kommissionen.

120.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att dessa anläggningar faktiskt också används, när urlastning krävs, innan djuren lastas på fartyg och att djuren inte hålls kvar i lastbilar längre tid medan de väntar på att lastas på ett fartyg.

121.  Europaparlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att samarbeta bättre i planeringen av djurtransporter för att förhindra alltför stora anhopningar vid gränskontroller.

122.  Europaparlamentet noterar behovet av att undersöka möjligheterna att förbättra kvaliteten på sjöfartstransporterna för avelsdjur med hög hälsostatus och låta djuren vila i fordonet om urlastning kan skada djurens hälsostatus.

123.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstater med hamnar eller yttre gränser, vilka är ansvariga för att kontrollera fordon och fartyg på väg till tredjeländer, att bestraffa överträdelser av EU-rätten.

124.  Europaparlamentet anser att det är avgörande med obligatorisk oberoende veterinärnärvaro, i proportion till antalet djur, under viloperioder vid officiella uppstallningsanläggningar samt lastning och lossning, särskilt för långväga transporter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa krav på veterinärnärvaro i samband med sjöfart eller, som en sista utväg, närvaro av en certifierad yrkesperson med lämplig kompetens ombord under hela resan till sjöss, i syfte att kontrollera genomförandet av relevanta normer för djurhälsa och djurskydd och ge stöd i realtid för sjuka eller skadade djur ombord, samt att anpassa vattningen och utfodringen av djuren till deras omedelbara behov.

125.  Europaparlamentet efterlyser obligatoriska bestämmelser om att genomföra inspektioner efter lastning av ett fartyg för att förebygga olyckor.

126.  Europaparlamentet anser att det är av grundläggande betydelse att en oberoende veterinär alltid måste vara närvarande vid lastningen och slutdestinationen för långa transporter till länder utanför EU. Parlamentet betonar att närvaron av en veterinär möjliggör en ny bedömning av transportdugligheten och kan bidra till att säkerställa efterlevnad av EU-rätten och verkställandet av den relevanta domen från EU-domstolen.

Transport av levande djur till tredjeländer

127.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inspektera alla sändningar vid lastningsstället och vid slutdestinationen i samband med långa transporter till länder utanför EU och att göra en noggrann bedömning för att utarbeta förfaranden för inspektionerna, bland annat vad gäller mängden foder och vatten för hela transporten, utrymme och ståhöjd för djuren, vattenanordningarnas kvalitet, placering och funktion allt efter de transporterade djurens behov och ströets kvalitet, och för att säkerställa att inga icke transportdugliga djur lastas. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera mot medlemsstater som godkänner export av levande djur när verkställandet av domstolens dom i mål C-424/13(9) inte kan garanteras.

128.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in heltäckande uppgifter och att i översynen av förordning (EG) nr 1/2005 inkludera ett krav på att utarbeta rapporter om djurens hälsotillstånd och dödssiffror vid ankomsten till slutdestinationen.

129.  Europaparlamentet insisterar på att prioriterade djurtransportkörfält inrättas och används vid såväl yttre som inre EU-gränser, med viloanläggningar i nära anslutning som är lämpliga för de transporterade djuren, i syfte att göra resan kortare genom att undanröja väntetider, i största möjliga utsträckning minimera alla dröjsmål som kan inverka negativt på djurens välbefinnande och minska den totala transporttiden. Parlamentet rekommenderar att dokument skickas i förväg i elektroniskt format till de mottagande myndigheterna.

130.  Europaparlamentet insisterar på att transport av levande djur till tredjeländer endast bör tillåtas när den behöriga myndigheten har erhållit garantier för att färdjournalen är fullständigt ifylld och att den är realistisk med påvisbara belägg och garantier för att kraven i förordning (EG) nr 1/2005 kommer att uppfyllas under hela resan fram till slutdestinationen, inklusive de etapper av transporten som äger rum utanför EU, i enlighet med EU-domstolens dom i mål C-424/13. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se till att de regler som gäller inom EU även tillämpas på djurtransporter som lämnar unionen. Parlamentet noterar att vissa länder/regioner nyligen försvarade sitt beslut att begränsa långväga transporter av djur, närmare bestämt vid export av levande djur och transport av specifika djurkategorier, särskilt när transporter kräver ett uppehåll på 24 timmar, på grund av att det saknas kontrollstationer i tredjeländerna.

131.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en förteckning över tredjeländer som har minst lika strikta djurskyddsbestämmelser som EU, dit export av levande husdjur kan tillåtas direkt på grundval av ett internationellt avtal. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att ta itu med problemet med länder utanför EU som använder sin certifiering för att fungera som transitnav för transport av djur till icke-certifierade tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta, för andra fall, ett certifierat kontrollsystem som säkerställer efterlevnad av EU:s lagstiftning under alla delar av resan i samband med transport till tredjeländer. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att bedöma exempel på bästa praxis när det gäller certifiering och granskningsinstrument för att säkerställa spårbarhet och välbefinnande vid transport av levande djur till tredjeländer.

132.  Europaparlamentet noterar att det för närvarande inte finns något kontrollsystem för transporter till tredjeländer, vilket leder till situationer där export av djur till tredjeländer ofta inte följer förordning (EG) nr 1/2005 och ofta strider mot domstolens dom i mål C‑424/13 i denna fråga. Parlamentet kräver att djurtransporter mellan EU och tredjeländer endast ska tillåtas när de europeiska normer som fastställts genom domstolens dom i mål C-424/13 kan säkerställas.

133.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att eftersträva enhetliga djurskyddsnormer under transporter mellan EU-länder och länder utanför EU i bilaterala handelsförhandlingar, för att skydda europeiska jordbrukare från illojal konkurrens.

134.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att stärka samarbetet och kommunikationerna med tredjeländer, särskilt om ömsesidigt bistånd och snabbt informationsutbyte och om genomförandet av olika initiativ i syfte att öka medvetenheten och främja genomförandet av EU-normer i tredjeländer, i synnerhet för kött- eller animalieprodukter som importeras till EU.

135.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att ge sina inspektörer, inbegripet veterinärer och tekniska ingenjörer, i uppdrag att genomföra ingående inspektioner och bedömningar för att utarbeta en centraliserad, granskad och ackrediterad förteckning över viloanläggningar i tredjeländer, i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 1/2005. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte godkänna färdjournaler i framtiden om det inte har bekräftats att de föreslagna viloanläggningarna faktiskt finns med på denna förteckning och att de därmed uppfyller de nödvändiga villkoren för urlastning av djuren. Parlamentet betonar dessutom att bokningsbekräftelser för varje viloanläggning är nödvändiga för att garantera att det finns tillräckligt med utrymme för alla djur som anges i transportplanen.

136.  Europaparlamentet noterar vikten av att undersöka möjligheterna att förbättra kvaliteten på sjöfartstransporterna för avelsdjur med hög hälsostatus och låta djuren vila i fordonet om urlastning kan skada djurens hälsostatus.

137.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt att öka det ekonomiska stödet till utlandsbistånd och internationellt samarbete, i synnerhet för tredjeländer där det behövs större investeringar när det gäller till exempel kylning av slaktkroppar eller hantering av avelsmaterial.

138.  Europaparlamentet upprepar vikten av verkställbara kapitel om handel och hållbar utveckling i alla EU:s handelsavtal, som ett sätt att garantera att de större lagstiftningsförslag som läggs fram är förenliga med EU:s handelspolitik och efterlevs av tredjeländer som har undertecknat handelsavtal med EU. Parlamentet understryker att kapitel om handel och hållbar utveckling också bör ta hänsyn till likvärdiga produktionsstandarder, särskilt djurskydd.

139.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda EU:s handelspolitik som påtryckningsmedel för att öka efterlevnaden av förordning (EG) nr 1/2005 utanför EU, samtidigt som man bibehåller målet att skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning i EU och garanterar att dessa efterlevnadskostnader inte påverkar EU-företagen i oproportionerligt hög grad.

140.  Europaparlamentet kräver att EU-normer för djurskydd och djurens välbefinnande måste uppfyllas även vid import från tredjeländer för att säkerställa europeiska producenters konkurrenskraft.

Rapportering

141.  Europaparlamentet begär att alla medlemsstater årligen rapporterar till kommissionen om antalet djur som transporteras inom EU och exporteras utanför EU, kontroller som utförts under dessa transporter jämte belägg för detta, upptäckta överträdelser under transporterna jämte belägg för detta samt uppföljningsåtgärder som medlemsstaterna vidtagit, vilka kommissionen bör offentliggöra inom två månader efter det att medlemsstaten lämnat in uppgifterna.

142.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att varje år rapportera till parlamentet om sina åtgärder för att förbättra skyddet av djur och deras välbefinnande under transport.

o
o   o

143.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation och undersökningskommitténs slutrapport till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 113, 19.5.1995, s. 1.
(2) EUT L 239 I, 24.7.2020, s. 1.
(3) EUT L 3, 5.1.2005, s. 1.
(4) Särskild rapport nr 31/2018 av den 14 november 2018 Djurs välbefinnande i EU: att minska klyftan mellan ambitiösa mål och praktiskt genomförande.
(5) Efsa, Animal transport: help us prepare our assessment, 15 april 2021.
(6) Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 oktober 2004, kommission/Nederländerna, C-113/02, ECLI:EU:C:2004:616, och domstolens dom (tredje avdelningen) av den 8 maj 2008, Danske Svineproducenter/Justitsministeriet, C-491/06, ECLI:EU:C:2008:263.
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).
(8) Kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet, direktoratet för hälsa och livsmedel: revision och analys, enhet F.2: djur, nätverksdokument från nationella kontaktpunkter Network document on livestock vessels, 2020.
(9) Domstolens dom (femte avdelningen) av den 23 april 2015, mål C-424/13 Zuchtvieh-Export GmbH mot Stadt Kempten, ECLI:EU:C:2015:259.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy