Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2021/0202(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0045/2022

Ingivna texter :

A9-0045/2022

Debatter :

PV 04/04/2022 - 15
CRE 04/04/2022 - 15
PV 13/03/2023 - 15
CRE 13/03/2023 - 15

Omröstningar :

PV 05/04/2022 - 7.6
CRE 05/04/2022 - 7.6
Röstförklaringar
PV 14/03/2023 - 7.8

Antagna texter :

P9_TA(2022)0101
P9_TA(2023)0067

Antagna texter
PDF 166kWORD 56k
Tisdagen den 5 april 2022 - Strasbourg
Översyn av reserven för marknadsstabilitet inom unionens utsläppshandelssystem ***I
P9_TA(2022)0101A9-0045/2022

Europaparlamentets ändringar antagna den 5 april 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut (EU) 2015/1814 vad gäller det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet inom unionens utsläppshandelssystem för växthusgaser fram till 2030 (COM(2021)0571 – C9-0325/2021 – 2021/0202(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändringsförslag
Ändring 1
Förslag till beslut
Skäl 1
(1)  Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet)3. Parisavtalets parter har enats om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna.
 (1)  Parisavtalet, som antogs i december 2015 inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), trädde i kraft i november 2016 (Parisavtalet). Parisavtalets parter har enats om att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen långt under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna. Genom att anta klimatpakten från Glasgow erkände Parisavtalets parter att om ökningen av den globala genomsnittstemperaturen begränsades till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna skulle detta avsevärt minska riskerna för och effekterna av klimatförändringarna, och de åtog sig att förstärka sina mål för 2030 senast i slutet av 2022, för att få ambitioner och mål att stämma överens med varandra, i enlighet med vad Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) har kommit fram till. Detta bör göras på ett rättvist sätt och med respekt för principen om deras gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga, och med hänsyn tagen till att förhållandena är olika i olika länder. Översynen av EU:s utsläppshandelssystem, inbegripet dess reserv för marknadsstabilitet, är ett unikt tillfälle att bidra till att intensifiera unionens klimatåtgärder före den 27:e partskonferensen (COP27) för UNFCCC, avsedd att hållas i Egypten.
__________________
 __________________
3 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).
 3 Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).
Ändring 2
Förslag till beslut
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Behovet av att hålla vid liv Parisavtalets mål om 1,5 °C har framstått som ännu mer akut efter vad Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) kommit fram till i sin rapport av den 7 augusti 2021: ”Climate Change 2021: The Physical Science Basis”. IPCC kom fram till att den globala temperaturen kommer att uppnå eller överskrida gränsvärdet på 1,5 °C tidigare än man förut väntat sig, nämligen inom de kommande 20 åren. IPCC kom också fram till att utan omedelbara och ambitiösa minskningar av växthusgasutsläppen kommer det inte längre vara möjligt att begränsa den globala uppvärmningen så att den hålls nära 1,5 °C eller ens 2 °C.
Ändring 3
Förslag till beslut
Skäl 1b (nytt)
(1b)  I sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget1a uppmanade Europaparlamentet kommissionen att vidta omedelbara och ambitiösa åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C och undvika en massiv förlust av biologisk mångfald, bland annat genom att åtgärda bristen på enhetlighet i EU:s rådande politik som rör klimat- och miljönödläget och genom att se till att alla relevanta framtida lagstiftnings- och budgetförslag är helt och hållet i linje med målet om att begränsa den globala uppvärmningen till mindre än 1,5 °C och att de inte bidrar till förlust av biologisk mångfald.
__________________
1a EUT C 232, 16.6.2021, s. 28.
Ändring 4
Förslag till beslut
Skäl 1c (nytt)
(1c)  Behovet av brådskande åtgärder accentueras ytterligare av att extrema väderförhållanden blivit allt vanligare och intensivare, såsom en direkt följd av klimatförändringarna. Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering har både antalet katastrofer som rapporterats över hela världen och omfånget av de ekonomiska förlusterna nästan fördubblats under de senaste 20 åren, och mycket av denna ökning motsvarar den avsevärda ökningen av antalet klimatrelaterade katastrofer.
Ändring 5
Förslag till beslut
Skäl 1d (nytt)
(1d)  Unionen bör därför åtgärda denna krissituation genom att intensifiera sina insatser och bli en internationell ledare i kampen mot klimatförändringarna, samtidigt som principerna om rättvisa, gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga återspeglas, i enlighet med artikel 2.2 i Parisavtalet.
Ändring 6
Förslag till beslut
Skäl 2
(2)  Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står i centrum för meddelandet om den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 20194.
 (2)  Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står därför i centrum för meddelandet om den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen den 11 december 20194.
__________________
 __________________
4 COM(2019)0640.
 4 COM(2019)0640.
Ändring 7
Förslag till beslut
Skäl 3
(3)  Den europeiska gröna given kombinerar en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050, och fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där den ekonomiska tillväxten är frikopplad från resursförbrukningen. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Denna omställning påverkar samtidigt kvinnor och män på olika sätt och har en särskild inverkan på vissa missgynnade grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med minoritetsbakgrund eller etnisk bakgrund. Det måste därför säkerställas att övergången är rättvis och inkluderande och att ingen får lämnas utanför.
 (3)  Den europeiska gröna given bildar utgångspunkten för uppnåendet av unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och målet om att uppnå negativa utsläpp därefter i enlighet med artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/11191a. Den fastställer en ny tillväxtstrategi som syftar till att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där ingen lämnas utanför, i en rättvis omställning som också åtgärdar energifattigdomen. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Denna omställning påverkar arbetstagare från olika sektorer och vartdera könet på olika sätt och har en särskild inverkan på vissa missgynnade och utsatta grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med minoritetsbakgrund eller etnisk bakgrund samt personer och hushåll med låga eller medellåga inkomster. Den innebär också större utmaningar för vissa regioner, särskilt strukturellt missgynnade regioner och randområden, jämte öar. Det måste därför säkerställas att övergången är rättvis och inkluderande.
_______________
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
Ändring 8
Förslag till beslut
Skäl 4
(4)  Nödvändigheten och värdet av den europeiska gröna given har stärkts ytterligare mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på EU-medborgarnas hälsa, levnads- och arbetsvillkor och välbefinnande, vilket har visat att vårt samhälle och vår ekonomi måste förbättra sin motståndskraft mot externa chocker och agera tidigt för att förhindra eller mildra dem. EU-medborgarna fortsätter att uttrycka starka åsikter om att detta i synnerhet gäller klimatförändringen5.
 (4)  Nödvändigheten och värdet av en väl genomförd europeisk grön giv har stärkts ytterligare mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på EU-medborgarnas hälsa, levnads- och arbetsvillkor och välbefinnande, vilket har visat att vårt samhälle och vår ekonomi måste förbättra sin motståndskraft mot externa chocker och agera tidigt för att förhindra eller mildra dem på rättvist sätt där ingen lämnas utanför, inte heller de som löper risk för energifattigdom. EU-medborgarna fortsätter att uttrycka starka åsikter om att detta i synnerhet gäller klimatförändringarna5.
__________________
 __________________
5 Särskild Eurobarometer 513 om klimatförändringen, 2021 (https://ec.europa.eu/clima/citizens/support_sv).
 5 Särskild Eurobarometer 513 om klimatförändringarna, 2021 (https://ec.europa.eu/clima/citizens/support_sv).
Ändring 9
Förslag till beslut
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i sin rapport av den 29 oktober 2020 om biologisk mångfald och pandemier att de bakomliggande orsakerna till pandemier är samma globala miljöförändringar som leder till förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar. Klimatförändringarna måste därför begränsas för att vår biologiska mångfalds hälsa ska kunna upprätthållas och förbättras, något som i sin tur kommer att skydda människors hälsa.
Ändring 10
Förslag till beslut
Skäl 6
(6)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 har unionen lagstiftat om målet om klimatneutralitet för hela ekonomin senast 2050. Genom den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om att senast 2030 minska unionens inhemska utsläpp av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer.
 (6)  I förordning (EU) 2021/1119 har unionen i lagstiftning förankrat målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 och strävan efter negativa utsläpp därefter. Genom den förordningen fastställs också ett bindande åtagande om att senast 2030 minska unionens inhemska utsläpp av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer. Detta bör genomföras i form av en rättvis omställning där ingen lämnas utanför.
__________________
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
Ändring 11
Förslag till beslut
Skäl 7
(7)  Alla sektorer inom ekonomin behöver bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Därför bör ambitionen med EU:s utsläppshandelssystem, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG8, anpassas så att det överensstämmer med åtagandet om minskning av nettoutsläppen av växthusgaser fram till 2030.
 (7)  Alla sektorer inom ekonomin behöver bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Därför bör ambitionen med EU:s utsläppshandelssystem, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG30, anpassas så att det överensstämmer med åtagandet om minskning av nettoutsläppen av växthusgaser fram till 2030, unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan efter negativa utsläpp därefter, enligt artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119.
__________________
 __________________
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).
 8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).
Ändring 12
Förslag till beslut
Skäl 8
(8)  För att åtgärda den strukturella obalansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/18149 2018 en reserv för marknadsstabilitet (reserven), som har använts sedan 2019.
 (8)  För att åtgärda den strukturella obalansen mellan tillgång och efterfrågan på utsläppsrätter på marknaden, en obalans som försvagade EU:s utsläppshandelssystem genom sänkta koldioxidpriser, så att systemet inte kunde ge tillräckliga incitament för utsläppsminskningar, inrättades under 2018 genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/18149 en reserv för marknadsstabilitet (reserven), som har använts sedan 2019. Inrättandet av reserven bidrog till att minska överskottet av utsläppsrätter i omlopp med 29 % under 2019 jämfört med rekordnivån 2013. Enligt rapporten om koldioxidmarknaden 2021 ökade emellertid det totala antalet utsläppsrätter i omlopp under 2020 åter till 1,579 miljarder utsläppsrätter 2020, jämfört med 1,385 miljarder utsläppsrätter 2019. Denna kraftiga ökning av det totala överskottet hänger samman med minskad efterfrågan till följd av covid-19-krisen. Enligt kommissionens uppskattningar kommer det att ta upp till fyra år att absorbera det ytterligare överskottet för 2020. Detta betyder att det går ännu trögare att absorbera det historiska överskottet och göra EU:s utsläppshandelssystem ändamålsenligt. Därför, och utan att det påverkar ytterligare översyner av reserven som en del av den allmänna översyn av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 vilken ska göras 2022, bör kommissionen kontinuerligt övervaka hur reserven fungerar och säkerställa att den förblir ändamålsenlig vid framtida oförutsedda externa chocker.
__________________
 __________________
9 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1).
 9 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1).
Ändring 13
Förslag till beslut
Skäl 8a (nytt)
(8a)  En robust och framtidsinriktad reserv är nödvändig för att säkerställa integriteten hos och effektivt styra EU:s utsläppshandelssystem för att systemet ska kunna bli ett politiskt verktyg som bidrar till unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och strävan efter negativa utsläpp därefter i enlighet med artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119. EU:s utsläppshandelssystem, och därmed reserven, bör också anpassas till arbetet med att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna, med erkännande av att detta avsevärt skulle minska riskerna för och effekterna av klimatförändringarna, samtidigt som det är rättvist och följer principen om gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga, i ljuset av olika nationella förhållanden, enligt vad som fastställs i artikel 2 i Parisavtalet.
Ändring 14
Förslag till beslut
Skäl 10
(10)  Om antalet utsläppsrätter i omlopp överstiger det fastställda övre tröskelvärdet dras ett antal utsläppsrätter som motsvarar en viss procentandel av dessa utsläppsrätter av från de volymer utsläppsrätter som ska auktioneras ut och placeras i reserven. Under tiden frigörs ett motsvarande antal utsläppsrätter från reserven till medlemsstaterna och läggs till de volymer utsläppsrätter som ska auktioneras ut, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp understiger det fastställda nedre tröskelvärdet.
 (10)  I dagens läge, där antalet utsläppsrätter i omlopp överstiger det fastställda övre tröskelvärdet dras ett antal utsläppsrätter som motsvarar en viss procentandel av dessa utsläppsrätter av från de volymer utsläppsrätter som ska auktioneras ut och placeras i reserven. Under tiden frigörs ett motsvarande antal utsläppsrätter från reserven till medlemsstaterna och läggs till de volymer utsläppsrätter som ska auktioneras ut, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp understiger det fastställda nedre tröskelvärdet.
Ändring 15
Förslag till beslut
Skäl 11
(11)  Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/41010 ändrades beslut (EU) 2015/1814 genom att den procentsats som ska användas för att fastställa det antal utsläppsrätter som varje år ska placeras i reserven fördubblades från 12 % till 24 % till och med 31 december 2023.
 (11)  Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/41010 ändrades beslut (EU) 2015/1814 genom att den procentsats som ska användas för att fastställa det antal utsläppsrätter som varje år ska placeras i reserven fördubblades från 12 % till 24 % till och med 31 december 2023, såsom ett sätt att snabbt absorbera det historiska överskottet för att ge en starkare prissignal för att minska växthusgasutsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. Beslutet fattades inom ramen för unionens tidigare klimatmål för 2030 om att minska växthusgasutsläppen i hela ekonomin med minst 40 % jämfört med 1990 års nivåer.
__________________
 __________________
10 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).
 10 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).
Ändring 16
Förslag till beslut
Skäl 14
(14)  Av den analys som gjordes i samband med översynen av reserven och den förväntade utvecklingen av koldioxidmarknaden framgår att en andel på 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som årligen ska placeras i reserven efter 2023 inte räcker till för att förhindra en betydande ökning av överskottet av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem. Efter 2023 bör procenttalet därför fortsatt vara 24 %, och det minsta antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven bör även fortsättningsvis vara 200 miljoner.
 (14)  Av den analys som gjordes i samband med översynen av reserven och den förväntade utvecklingen av koldioxidmarknaden framgår att en andel på 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som årligen ska placeras i reserven efter 2023 inte räcker till för att förhindra en betydande ökning av överskottet av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem. Om den andel av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som årligen ska placeras i reserven återgår till 12 % efter 2023 kan ett avsevärt och skadligt överskott av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem komma att störa marknadsstabiliteten och få till följd att systemet inte fungerar ordentligt, så att växthusgasutsläppen inte nödvändigtvis kan minskas med vad som krävs för att rättsligt bindande klimatmål ska uppnås, vilket framgår av den konsekvensbedömning som kommissionen gjorde inför detta beslut.
Ändring 17
Förslag till beslut
Skäl 15
(15)  Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp som varje år ska placeras i reserven återgår till 12 % efter 2023 kan ett potentiellt skadligt överskott av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem störa marknadsstabiliteten. Dessutom bör nivån på 24 % efter 2023 fastställas skilt från den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 för att stärka EU:s utsläppshandelssystem i linje med unionens höjda klimatambitioner för 2030 för att säkerställa förutsägbarhet på marknaden.
 (15)   Det är därför viktigt att säkerställa att andelen inte återgår till under 24 % efter 2023 och att det minsta antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven inte understiger 200 miljoner. Detta bör göras skilt från den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 för att stärka EU:s utsläppshandelssystem i linje med unionens höjda klimatambitioner för 2030 för att säkerställa att det hinner träda i kraft i rätt tid och således skapa förutsägbarhet på marknaden genom att avlägsna risken för att andelen på nytt kommer att understiga 24 %. Att en andel på 24 % får finnas kvar i det här beslutet bör inte påverka ytterligare översyner av reserven, inbegripet, om det är lämpligt, av andelen utsläppsrätter som ska placeras i reserven, som en del av den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 som kommer att göras 2022.
Ändring 18
Förslag till beslut
Skäl 15a (nytt)
(15a)  Andelen på 24 % efter 2023 bör fastställas skilt från den allmänna översynen av direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 för att stärka EU:s utsläppshandelssystem i linje med unionens höjda klimatambitioner för 2030 för att säkerställa förutsägbarhet på marknaden.
Ändring 19
Förslag till beslut
Skäl 15b (nytt)
(15b)  Eftersom målet för detta beslut, nämligen att fortsätta med de nuvarande parametrarna för reserven för marknadsstabilitet i enlighet med direktiv (EU) 2018/410, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av sin omfattning och sina verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0045/2022).

Senaste uppdatering: 26 augusti 2022Rättsligt meddelande - Integritetspolicy