Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, särskilt resolutionerna av den 16 december 2021 om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina(1) och av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina(2),

–  med beaktande av uttalandena av den 16 och 24 februari 2022 av Europaparlamentets ledning om Ukraina,

–  med beaktande av uttalandet av den 24 februari 2022 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om Ryska federationens väpnade styrkors invasion av Ukraina,

–  med beaktande av uttalandena av den 24 februari 2022 från Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande om Rysslands exempellösa och oprovocerade militära aggression mot Ukraina,

–  med beaktande av Versaillesdeklarationen av den 11 mars 2022,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2022,

–  med beaktande av uttalandet av den 4 april 2022 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om de ryska illdåd som begåtts i Butja och andra ukrainska städer,

–  med beaktande av rådets beslut om sanktioner och restriktiva åtgärder mot Ryssland, vilket inbegriper diplomatiska åtgärder, individuella restriktiva åtgärder såsom frysta tillgångar och reserestriktioner, restriktioner vad gäller de ekonomiska förbindelserna med Krim och Sevastopol och med de icke regeringskontrollerade områdena i Donetsk och Luhansk, ekonomiska sanktioner, restriktioner mot medier och restriktioner när det gäller ekonomiskt samarbete,

–  med beaktande av Nürnbergprinciperna, som utarbetats av FN:s folkrättskommission och som fastställer vad som utgör krigsförbrytelser,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC),

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av Genèvekonventionen och dess tilläggsprotokoll,

–  med beaktande av Helsingforsslutakten och efterföljande dokument,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner av den 2 mars 2022 om aggressionen mot Ukraina och av den 24 mars 2022 om de humanitära konsekvenserna av aggressionen mot Ukraina,

–  med beaktande av FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord,

–  med beaktande av Internationella domstolens avgörande av den 16 mars 2022,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, samförståndsavtalet från Budapest om säkerhetsgarantier och Wiendokumentet och dess tilläggsprotokoll,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt FN-stadgan och folkrättens principer åtnjuter alla stater suverän likställdhet och ska i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld mot någon stats territoriella integritet eller politiska oberoende. Ryska federationen har bedrivit ett olagligt, oprovocerat och omotiverat aggressionskrig mot Ukraina sedan den 24 februari 2022, och den 16 mars 2022 beordrade Internationella domstolen Ryska  federationen att ”omedelbart avbryta sina militära operationer på Ukrainas territorium”.

B.  Tusentals ukrainska civila har mist livet eller skadats i den ryska aggressionen och invasionen sedan den 24 februari 2022, och nästan 6,5 miljoner ukrainska medborgare har fördrivits internt och mer än 4 miljoner har flytt till grannländerna, utöver de mer än 14 000 människor, både militär personal och civila, som mist livet under de senaste åtta åren till följd av Ryska federationens ockupation av Krim och den konflikt som landet skapat i östra Ukraina.

C.  Kriget i Ukraina fortsätter att ta oskyldiga liv en månad efter det att den ryska aggressionen inleddes. De grymheter som de ryska trupperna har begått nådde ett nytt lågvattenmärke med upptäckten söndagen den 3 april 2022 av liken av civila män och kvinnor på gatorna i Butja, en stad som den ukrainska armén inte har haft tillträde till under nästan en månad. Dessa omständigheter motiverar klart att det inrättas en internationell kommission för att utreda alla brott som begåtts av den ryska armén sedan krigets början.

D.  Den ryska armén fortsätter med sina urskillningslösa beskjutningar och luftangrepp mot bostadsområden och civil infrastruktur, såsom sjukhus, skolor och förskolor, vilket har lett till en fullständig eller nästan fullständig förstörelse av Mariupol, Volnovakha och andra städer och byar.

E.  Ukraina har hittills uppvisat ett motstånd och en motståndskraft som saknar motstycke och har hindrat Ryssland från att uppfylla sitt ursprungliga mål för kriget – en ockupation av hela landet.

F.  Kommissionen föreslog och tillkännagav nya sanktioner den 5 april 2022 och håller på att utarbeta ytterligare ett sanktionspaket. EU:s första sanktioner mot Ryska federationen infördes i mars 2014 efter den olagliga annekteringen av Krim 2014. Det senaste sanktionspaketet antogs den 15 mars 2022 efter Rysslands oprovocerade och orättfärdiga invasion av Ukraina som inleddes den 24 februari 2022. EU har också antagit sanktioner mot Belarus som svar på landets inblandning i den ryska aggressionen och invasionen.

G.  Sanktionerna har effekt, men EU:s köp av fossila bränslen från Ryssland ger fortfarande regimen medel som bidrar till att finansiera kriget.

H.  EU betalar upp till 800 miljoner euro per dag till Ryssland för leverans av fossila bränslen, vilket gör nästan 300 miljarder euro per år.

I.  Nästan 500 internationella företag och bolag har valt att avbryta sin verksamhet i Ryssland eller helt dra sig tillbaka från den ryska marknaden. Vissa företag fortsätter dock att bedriva verksamhet som vanligt i Ryssland, vilket innebär att vinsterna från verksamheten på den ryska marknaden sätts före det säkerhetsmässiga och sociala ansvaret, vilket försvagar effekterna av sanktioner och undergräver det internationella samfundets fördömande av Ryska federationen.

J.  Forskning(3) visar att ett förbud mot import av fossila bränslen från Ryssland skulle påverka EU:s ekonomiska tillväxt och innebära en beräknad förlust på mindre än 3 % av BNP, medan de potentiella förlusterna för den ryska ekonomin under samma period skulle uppgå till 30 % av BNP och vara avgörande för att sätta stopp för den ryska aggressionen.

K.  Talman Roberta Metsola talade inför Verchovna Rada den 1 april 2022 och träffade Ukrainas president och premiärminister samt ledarna för de politiska fraktionerna på Europaparlamentets vägnar.

1.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Ryska federationens anfallskrig mot Ukraina, liksom Belarus delaktighet i kriget, och kräver att Ryssland omedelbart avslutar all militär verksamhet i Ukraina och villkorslöst drar tillbaka samtliga trupper och all militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium. Parlamentet sörjer tillsammans med den ukrainska befolkningen över deras förfärliga förluster och lidanden.

2.  Europaparlamentet understryker att den militära aggressionen och invasionen utgör en allvarlig kränkning av internationell rätt, särskilt Genèvekonventionen och dess tilläggsprotokoll och FN-stadgan, och uppmanar Ryska federationen att återgå till att fullgöra det ansvar som en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd har när det gäller att upprätthålla fred och säkerhet och att respektera sina åtaganden enligt Helsingforsslutakten, Parisstadgan för ett nytt Europa och samförståndsavtalet från Budapest om säkerhetsgarantier. Parlamentet anser att den ryska invasionen i Ukraina är ett angrepp inte bara mot ett suveränt land utan även mot principerna och mekanismen för samarbete och säkerhet i Europa och den regelbaserade världsordningen, såsom de definieras i FN-stadgan.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning och indignation över de rapporterade illdåden, däribland våldtäkter och avrättningar av civila, tvångsförflyttningar, plundringen och angreppen på civil infrastruktur, såsom sjukhus, vårdinrättningar, skolor, bostäder och ambulanser, och beskjutningen av civila som försöker fly konfliktområden via på förhand överenskomna humanitära korridorer som de ryska väpnade styrkorna åtagit sig i ett antal ockuperade ukrainska städer, såsom Butja. Parlamentet betonar att de som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och andra allvarliga kränkningar av rättigheter, liksom ansvariga regeringsföreträdare och militära befälhavare, måste ställas till svars. Parlamentet påminner om att det internationella samfundet i händelse av krigsförbrytelser och folkmord är skyldigt att agera och bör använda alla till buds stående medel. Parlamentet stöder till fullo den utredning av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som inletts av Internationella brottmålsdomstolens åklagare, liksom det arbete som utförs av undersökningskommissionen vid kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU institutionerna att vidta alla nödvändiga åtgärder i internationella institutioner och förfaranden och vid Internationella brottmålsdomstolen eller andra lämpliga internationella tribunaler eller domstolar för att lagföra de handlingar som Vladimir Putin och Aljaksandr Lukasjenka gör sig skyldiga till som krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och att aktivt delta i utredningen av dem. Parlamentet begär att det inrättas en särskild FN-tribunal för brotten i Ukraina. Parlamentet anser att det vore lämpligt att utnyttja den internationella, opartiska och oberoende mekanismen för stöd till utredningar av krigsförbrytelser som begåtts i Ukraina. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att stärka sin kapacitet att effektivt bekämpa straffrihet för personer som har gjort sig skyldiga till eller deltagit i krigsförbrytelser.

4.  Europaparlamentet upprepar att vapenleveranserna måste fortsätta och intensifieras för att Ukraina ska kunna försvara sig effektivt. Parlamentet upprepar sitt stöd för allt defensivt bistånd till de ukrainska väpnade styrkorna som erbjudits individuellt av medlemsstaterna och kollektivt genom den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet välkomnar beslutet att öka stödet till Ukraina genom den europeiska fredsfaciliteten med ytterligare 500 miljoner EUR och efterlyser en ytterligare ökning av de konkreta bidragen för att snarast stärka Ukrainas försvarskapacitet, både bilateralt och inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

5.  Europaparlamentet efterlyser säkra passager och humanitära korridorer för att evakuera civila som flyr bombningarna, och en förstärkning av EU:s nätverk för humanitärt bistånd i Ukraina (inklusive bränsle, livsmedel, läkemedel, dricksvatten, energigeneratorer och mobila campus). Parlamentet föreslår att kommissionen inför system för gemensamt bistånd till Ukraina för att effektivisera biståndet. Parlamentet begär att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt situationen för barn, både ensamkommande barn och barn som flyr med sina familjer, och begär att alla barn som söker skydd först och främst ska behandlas som barn, och att skydd ska säkerställas för alla personer som flyr från Ukraina, oavsett deras sociala eller etniska bakgrund, kön, sexuella läggning, förmåga eller migrationsstatus. Parlamentet lovordar medlemsstaterna och Ukrainas grannländer för deras snabba och positiva reaktion på strömmen av över 4 miljoner flyktingar från kriget. Parlamentet välkomnar aktiveringen av direktivet om tillfälligt skydd(4), och efterlyser främjande av mekanismer för att omplacera flyktingar mellan medlemsstaterna, inbegripet snabba samordnade transporter för flyktingar, särskilt för ensamkommande barn och barn med funktionsnedsättning som behöver särskild vård.

6.  Europaparlamentet understryker att EU:s reaktion och politiska engagemang måste kunna möta den fientliga utmaningen och matcha insatserna från våra likasinnade ukrainska partner, som kämpar och offrar sig för europeiska värden och principer, vilket sträcker sig längre än det nuvarande EU-medlemskapet.

7.  Europaparlamentet uttrycker sin odelade solidaritet med det ukrainska folket och deras starka strävanden att omvandla sitt land till en demokratisk och välmående europeisk stat. Parlamentet erkänner Ukrainas vilja att delta i det europeiska projektet, vilket uttrycktes i landets ansökan om EU-medlemskap som lämnades in den 28 februari 2022. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna att som ett tydligt politiskt tecken på sitt engagemang arbeta för att bevilja Ukraina status som kandidatland, i enlighet med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen och på grundval av meriter, och att under tiden fortsätta att arbeta för landets integrering i EU:s inre marknad i linje med associeringsavtalet. Parlamentet välkomnar Europeiska rådets Versaillesförklaring, där det står att Ukraina ingår i vår europeiska familj.

8.  Europaparlamentet fördömer skarpt den ryska retoriken där en eventuell användning av massförstörelsevapen från Ryska federationens sida antyds, och betonar att en sådan användning skulle vara oacceptabel och få ytterst allvarliga konsekvenser. Parlamentet fördömer dessutom de ryska styrkornas övertagande av aktiva eller avvecklade kärntekniska anläggningar på Ukrainas territorium, och betonar att en god hantering av dessa anläggningar är en avgörande hälsofråga för hela regionen. Parlamentet understryker Internationella atomenergiorganets avgörande roll för att garantera säkerheten vid kärntekniska anläggningar i Ukraina. Parlamentet stöder de ukrainska myndigheternas uppmaning till FN:s säkerhetsråd att omedelbart vidta åtgärder för att demilitarisera den förbjudna zonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl och låta Internationella atomenergiorganet omedelbart ta full kontroll över kärnkraftverket.

9.  Europaparlamentet välkomnar rådets skyndsamma antagande av sanktioner och lovordar EU:s institutioners och medlemsstaters enighet i svaret på Rysslands aggression mot Ukraina samt den långtgående samordningen bland G7-länderna. Parlamentet uppmanar samtliga partner, i synnerhet EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer, att anpassa sig till sanktionspaketen. Parlamentet välkomnar den nyligen inrättade arbetsgruppen för den ryska eliten, proxyaktörer och oligarker som syftar till att samordna arbetet med sanktioner mot ryska och belarusiska oligarker mellan EU, G7 och Australien. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att intensifiera sina kontakter med länder som ännu inte har anslutit sig till EU:s sanktioner mot Ryska federationen, och att använda EU:s inflytande och alla till buds stående medel för detta ändamål och att vid behov tillhandahålla stöd. Parlamentet beklagar djupt att vissa kandidatländer inte har anslutit sig till EU:s sanktioner. Parlamentet efterlyser en tydlig handlingsplan gentemot tredjeländer som underlättar Ryska federationens kringgående av sanktioner. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att anta ytterligare stränga sanktioner som svarar mot den oförminskade upptrappningen av den ryska aggressionen och de chockerande grymheter som begåtts av de ryska militära styrkorna och som obestridligen utgör krigsförbrytelser.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja utsändandet av FN:s fredsbevarande styrkor för att skydda de 15 kärnreaktorerna i Ukraina, i nära samarbete med Internationella atomenergiorganets uppdrag. Parlamentet betonar att FN:s generalförsamling, i enlighet med sin resolution 377, har subsidiära beslutsbefogenheter när säkerhetsrådet inte kan fatta lämpliga beslut i fredsbevarande frågor.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU:s ledare och andra staters ledare att utesluta Ryssland från G20 och andra multilaterala samarbetsorganisationer, såsom FN:s råd för mänskliga rättigheter, Interpol, Världshandelsorganisationen, Unesco m.fl., vilket skulle ge en viktig signal att det internationella samfundet inte kommer att återgå till normalförhållanden med angriparstaten.

12.  Europaparlamentet betonar att ett fullständigt och effektivt genomförande av nuvarande sanktioner i hela EU och av EU:s internationella allierade måste vara en prioritet nu. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att identifiera och, när så krävs, skyndsamt skapa en rättslig grund för att säkerställa fullständig och effektiv efterlevnad av sanktioner inom nationella jurisdiktioner utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen och EU:s tillsynsmyndigheter att noggrant övervaka medlemsstaternas effektiva och fullständiga genomförande av alla EU:s sanktioner och att ta itu med eventuella kringgående åtgärder.

13.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att säkerställa att nationella straffregler för överträdelser av EU:s sanktioner är effektiva, proportionerliga och avskräckande. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet av en databas för information om sanktioner och en färdplan (inbegripet kriterier och en tidsplan) för att gå från upptäckt av systematisk bristande efterlevnad av EU:s sanktioner till överträdelseförfaranden vid Europeiska unionens domstol.

14.  Europaparlamentet uppmanar rådet att införa ytterligare sanktioner mot offentliga personer som sprider aggressiv propaganda i Ryssland till stöd för Rysslands angrepp mot Ukraina.

15.  Europaparlamentet påminner om att skatteintäkterna från Rysslands största utländska företag utgör en betydande del av Rysslands budget och beräknas stå för en tredjedel av de militära utgifterna. Parlamentet välkomnar i detta avseende många västerländska företags beslut att vägra att bedriva verksamhet i Ryssland eller att leverera sina produkter och tjänster dit. Parlamentet uppmanar privata företag att dra tillbaka sina investeringar, flytta produktionsanläggningarna från Ryssland och upphäva löpande kontrakt. Parlamentet uppmanar stora it-företag att avsevärt eller helt hindra användare i Ryssland tillträde till sina produkter, tjänster och operativsystem.

16.  Europaparlamentet menar att de befintliga sanktionerna måste bli effektivare, bland annat genom att man, i samordning med EU:s likasinnade internationella partner, utesluter Ryska federationens banker från Swift-systemet och förbjuder alla fartyg som för rysk flagg eller som är registrerade, ägda, leasade eller trafikeras av ryska intressen, alla fartyg som kommer från eller är på väg till en rysk hamn eller på annat sätt är kopplade till Ryssland, inbegripet Sovcomflot, att komma in på EU:s territorialvatten och anlöpa EU:s hamnar. Parlamentet efterlyser ett förbud mot godstransporter på väg från och till Rysslands och Belarus territorium och föreslår att exportförbudet utvidgas till att omfatta leveranser som avtalades innan sanktionerna trädde i kraft, men som ännu inte har fullgjorts. Parlamentet kräver att sekundära sanktioner införs mot alla enheter i EU och tredjeländer som hjälper de ryska och belarusiska regimerna att kringgå sanktioner.

17.  Europaparlamentet begär ett omedelbart och fullständigt embargo mot import av rysk olja, kol, kärnbränsle och gas, att Nordstream 1 och 2 helt överges och att en plan läggs fram för fortsatt garanterad EU:s energiförsörjning på kort sikt. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att upprätta en övergripande EU-handlingsplan om ytterligare sanktioner och att tydligt informera om röda linjer och varje enskilt steg för att dra tillbaka sanktioner om Ryssland vidtar åtgärder för att återupprätta Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser och helt drar tillbaka sina trupper från Ukrainas territorium.

18.  Europaparlamentet betonar än en gång vikten av diversifiering av energiresurser, teknik och försörjningsvägar, utöver ytterligare investeringar i energieffektivitet, förnybar energi, gas- och ellagringslösningar och hållbara långsiktiga investeringar i linje med den europeiska gröna given. Parlamentet betonar vikten av att säkra energiförsörjning från EU:s handelspartner genom befintliga och framtida frihandelsavtal, vilket ytterligare minskar EU:s beroende av Ryssland, särskilt när det gäller råvaror. Parlamentet begär dessutom att gemensamma strategiska energireserver och energiinköpsmekanismer inrättas på EU-nivå i syfte att öka energitryggheten och samtidigt minska det externa energiberoendet och prisvolatiliteten. Parlamentet vill se att arbetet med att skapa en gasunion som bygger på medlemsstaternas gemensamma gasinköp inleds.

19.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att avsluta samarbeten med ryska företag kring befintliga och nya kärnenergiprojekt, inbegripet i Finland, Ungern och Bulgarien, där ryska experter kan ersättas av experter från väst, samt att fasa ut användningen av Rosatoms tjänster. Parlamentet begär att det sätts stopp för det vetenskapliga samarbetet med ryska energibolag, exempelvis Rosatom, samt andra relevanta ryska vetenskapliga enheter. Parlamentet kräver att samma sanktioner införs mot Belarus som mot Ryssland för att eventuella kryphål som gör det möjligt för Putin att använda Lukasjenkas bistånd för att kringgå sanktioner täpps till.

20.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen internationella energiorganisationer att ompröva Rysslands roll i deras verksamheter, inbegripet ett potentiellt avbrytande av samarbetsprojekt mellan Ryssland och Internationella atomenergiorganet, samt en avstängning av Rysslands deltagande i multilaterala projekt.

21.  Europaparlamentet betonar att alla tillgångar som tillhör ryska tjänstemän eller oligarker med anknytning till Putinregimen, deras ombud och bulvaner, samt de tillgångar i Belarus som är kopplade till Lukasjenkaregimen bör beslagtas och EU-viseringar bör återkallas som en del av det fullständiga och omedelbara förbudet mot gyllene pass, viseringar och uppehållstillstånd. Parlamentet understryker att ett bredare segment av ryska tjänstemän, guvernörer, borgmästare och medlemmar av den ekonomiska eliten som följer Putinregimens nuvarande politik och gagnas av denna bör omfattas av sanktionerna.

22.  Europaparlamentet vill se att arbetet med en fond liknande Marshallplanen (förvaltningsfonden för solidaritet med Ukraina) kommer igång, för att återuppbygga Ukraina efter kriget, lansera ett massivt investeringsprogram och frigöra landets tillväxtpotential. Det bör vara en generös fond som bland annat finansieras av EU och dess medlemsstater, givarbidrag och Rysslands ersättning för krigsskador, inbegripet de ryska tillgångar som tidigare frysts till följd av sanktioner och som bör beslagtas lagligt i enlighet med internationell rätt.

23.  Europaparlamentet uppmanar EU att snabbt öka den finansiella transparensen, att täppa till alla kryphål som syftar till att dölja verkligt ägande inom ramen för förhandlingarna om lagstiftningspaketet om kampen mot penningtvätt och mot finansiering av terrorism och att se till att alla pengar som innehas av ryska oligarker i unionen konfiskeras. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang att alla finansinstitut i länder utanför EU som är involverade i eller möjliggör penningtvätt ska svartlistas.

24.  Europaparlamentet efterlyser en EU-solidaritetsmekanism för att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina och de sanktioner som införts. Parlamentet erkänner att effektiva sanktioner mot Ryska federationen och strömmen av miljontals flyktingar som flyr från Ukraina till följd av den ryska aggressionen och invasionen skapar oundvikliga ekonomiska och sociala utmaningar i hela EU och dess medlemsstater. Parlamentet efterlyser kompensationsåtgärder och alternativa leveranser av varor och energikällor för att minska dessa negativa effekter, samt effektiva åtgärder mot oacceptabel spekulation som ytterligare förvärrar situationen, bland annat genom att dra lärdom av de framgångsrika åtgärder som EU har genomfört som svar på covid-19-pandemin.

25.  Europaparlamentet välkomnar att många europeiska städer har förklarat att de har avslutat sina samarbets- och partnerskapsprogram med ryska städer och organisationer. Parlamentet uppmanar lokala myndigheter och städer ompröva och avsluta sina partnerskap med städer i Ryska federationens städer och att i stället inleda ett samarbete med ukrainska vänskapsorter.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att se till att Ukrainas jordbrukssektor kan fungera korrekt igen så snart som möjligt, och att göra allt som står i dess makt för att skydda den kommande sådd- och produktionssäsongen och möjliggöra säkra transporter och livsmedels- och bränslekorridorer till och från landet. Parlamentet efterlyser öppnandet av gröna korridorer för att föra in allt som behövs i Ukraina för att upprätthålla jordbruksproduktionen (t.ex. bekämpningsmedel och gödselmedel), och för att föra ut alla jordbruksprodukter som fortfarande kan exporteras från Ukraina.

27.  Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för det beslut som ICC:s åklagare har fattat om att inleda en utredning av påstådda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Ukraina, och understryker vikten av snabbt arbete och snabba framsteg för att säkra nödvändiga bevis. Parlamentet efterlyser därför finansiellt och praktiskt stöd till ICC:s viktiga arbete, t.ex. genom att låta EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina bistå med dokumentation av bevis.

28.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att inrätta en global mekanism för sanktioner mot korruption och att skyndsamt anta riktade sanktioner mot enskilda personer som bär ansvaret för korruption på hög nivå i Ryssland och Belarus.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja alla legitima internationella och nationella processer för att utreda påstådda brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i Ukraina i syfte att ställa alla förövare och medbrottslingar till svars inför domstol.

30.  Europaparlamentet upprepar att rysk desinformation är en del av Rysslands krigsinsatser i Ukraina och att EU:s sanktioner mot ryska statsägda mediekanaler lätt kan kringgås genom användning av virtuellt privat nätverk, satellit-tv och tv med smart tv-funktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut genomföra förbudet mot ryska statsägda propagandakanaler.

31.  Europaparlamentet kräver att de europeiska finansinstitutens upplysningsplikt utvidgas för att informera de behöriga myndigheterna om alla tillgångar som innehas av vissa ryska och belarusiska medborgare, och inte bara deras insättningar. Parlamentet påminner om att EU-medborgare kan använda kommissionens visselblåsarverktyg för att anonymt rapportera överträdelser av tidigare, nuvarande och planerade sanktioner mot ryska och belarusiska privatpersoner och enheter. Parlamentet anser att tillämpningsområdet för de enskilda sanktionslistorna bör utvidgas till att omfatta personer som har eller tidigare har haft nära förbindelser med de ryska och belarusiska regeringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja ramen för bekämpning av penningtvätt och att inkludera Ryssland och Belarus i den förteckning över högriskjurisdiktioner som avses i artikel 9 i det fjärde penningtvättsdirektivet(5). Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att ett särskilt organ inrättas för att övervaka verkställandet av ekonomiska sanktioner och andra restriktiva åtgärder från EU:s sida. Parlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga och offentliggöra de tillgångar som frysts och beslagtagits av varje medlemsstat. Parlamentet välkomnar det civila samhällets och undersökande journalisters insatser för att avslöja tillgångar som ägs av ryska oligarker.

32.  Europaparlamentet välkomnar de beslut som fattats av internationella organisationer om att stoppa ryskt deltagande, bland annat på kultur- och idrottsområdet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att minska Ryska federationens representationsnivå och minska antalet ryska och belarusiska diplomatiska och konsulära tjänstemän i EU, särskilt när deras verksamhet inbegriper spionage, desinformation eller militära frågor. Parlamentet efterlyser fortsatt samordning med transatlantiska allierade och likasinnade partner såsom Nato, G7, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, medlemmarna i Europeiska frihandelssammanslutningen, associerade stater och kandidatländer. Parlamentet understryker att EU bör reagera beslutsamt när förmodade partner inte stöder EU:s ståndpunkter.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, Nato, G7, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Ukrainas president, regering och parlament, Ryska federationens president, regering och parlament samt Belarus president, regering och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2021)0515. (2) EUT C 125, 18.3.2022, s. 2. (3) Bl.a. från Bachmann et al., Europeiska centralbanken, Deutsche Bank Research, Oxford Economics, Goldman Sachs m.fl., som sammanfattas av Sachverständigenrat zur Begutachtung der gesamtwirtschaftlichen Entwicklung (det tyska rådet för ekonomiska experter) i dess rapport från mars 2022 med titeln ”Auswirkungen eines möglichen Wegfalls Russischer Rohstofflieferungen auf Energiesicherheit und Wirtschaftsleistung: Auszug aus der aktualisierten Konjunkturprognose 2022 och 2023”. (4) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12). (5) EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.