Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2022 om rapporterna om fortsatt organskörd i Kina (2022/2657(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om förbindelserna mellan EU och Kina,
– med beaktande av sin resolution av den 12 december 2013 om organskörden i Kina(1),
– med beaktande av studien Proceedings of the Workshop on “Organ Harvesting in China”, som offentliggjordes av generaldirektoratet för intern politik den 12 april 2016(2),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/53/EU av den 7 juli 2010 om kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation(3),
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna från 2009, särskilt artikel 3 om människans rätt till integritet,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, vilken ratificerades av Kina den 4 oktober 1988,
– med beaktande av Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ,
– med beaktande av Istanbuldeklarationen om organhandel och transplantationsturism,
– med beaktande av konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide), vilken ratificerades av Kina 1949,
– med beaktande av uttalandet av den 14 juni 2021 från FN:s människorättsexperter om rapporter om påstådd organskörd riktad mot minoriteter i Kina,
– med beaktande av den utfrågning om organskörd i Kina som anordnades av underutskottet för mänskliga rättigheter den 29 november 2021,
– med beaktande av den slutliga domen av den 1 mars 2020 från den oberoende domstolen om påtvingad organskörd från samvetsfångar i Kina (Kinatribunalen),
– med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Främjandet av och respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten står i centrum för EU:s förbindelser med Kina, i överensstämmelse med EU:s åtagande att upprätthålla dessa värden i sina yttre åtgärder och Kinas åtagande att följa dem i sin egen utveckling och i sitt internationella samarbete.
B. Sedan president Xi Jinping kom till makten i mars 2013 har människorättssituationen i Kina fortsatt att försämras. Den kinesiska regeringen har blivit alltmer avogt stämd mot mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
C. Varje år genomförs 10 000 olagliga transplantationer av mänskliga organ i hela världen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) genererar handeln med mänskliga organ mer än 1 miljard euro i vinster per år.
D. I Folkrepubliken Kina ligger frivilliga organdonationer på extremt låga nivåer beroende på traditionella föreställningar. Landet införde 1984 bestämmelser som tillät organskörd från avrättade fångar. Kina förklarade att landet slutat använda organ från avrättade fångar 2015 och lanserat ett nationellt donationssystem, dock utan att någonsin helt förbjuda denna praxis, som fortfarande är laglig.
E. Det kinesiska systemet för organtransplantation är inte förenligt med WHO:s krav på öppenhet och spårbarhet vid tillvaratagande av organ, och Folkrepubliken Kinas regering har motsatt sig en oberoende granskning av systemet. Etisk organdonation förutsätter fritt och informerat samtycke.
F. Påtvingad organskörd måste förstås som att en person dödas utan sitt samtycke så att personens organ kan avlägsnas och transplanteras till en annan person. Denna praxis måste betraktas som en avskyvärd och oacceptabel kränkning av den grundläggande rätten till liv.
G. FN:s kommitté mot tortyr och FN:s särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning har uttryckt oro över den påstådda organskörden från fångar, och har uppmanat Folkrepubliken Kinas regering att öka ansvarsskyldigheten och öppenheten inom systemet för organtransplantation och straffa dem som gjort sig skyldiga till missbruk.
H. Kinatribunalen(4) meddelade sin slutliga dom i mars 2020, med en slutsats om att påtvingad organskörd begåtts i många år i hela Kina i betydande omfattning och att Falun Gong-utövare hade varit en – och förmodligen den största – källan till organförsörjning. Den kinesiska regeringen vägrade att vittna inför tribunalen.
I. Det stora beroendet av avrättade och levande fångar som en källa till transplantationsorgan medför en lång rad oacceptabla kränkningar av mänskliga rättigheter och medicinsk etik.
J. Enligt FN:s människorättsexperter i deras uttalande av den 10 juni 2021 finns det trovärdig information om att fångar från etniska, språkliga eller religiösa minoriteter i Kina har genomgått medicinska undersökningar, däribland blodprov och organundersökningar såsom ultraljud och röntgen, som är nödvändiga för att kontrollera överensstämmelser för organ för transplantation, utan sitt fria, frivilliga och informerade samtycke.
K. FN:s människorättsexperter har tidigare tagit upp frågan med den kinesiska regeringen under 2006 och 2007. I den kinesiska regeringens svar saknades uppgifter, såsom information om vilka källor till organ som används för transplantationer eller system för informationsutbyte som skulle ha kunnat bidra till att identifiera och skydda offer för människohandel och till en effektiv utredning och lagföring av människohandlare.
L. Den kinesiska regeringen har förnekat anklagelserna om organskörd, särskilt genom sitt svar till kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, och har upprepade gånger och kategoriskt förnekat att Falun Gong-utövare har dödats för sina organ.
1. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över rapporterna om ihållande, systematisk, omänsklig och statligt sanktionerad organskörd från fångar i Folkrepubliken Kina, och mer specifikt från Falun Gong-utövare och andra minoriteter såsom uigurer, tibetaner och kristna.
2. Europaparlamentet påminner om att Kina har ratificerat konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som föreskriver ett absolut och undantagslöst förbud mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
3. Europaparlamentet anser att organskörden från levande fångar i dödscell och samvetsfångar i Folkrepubliken Kina kan utgöra brott mot mänskligheten, enligt definitionen i artikel 7 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmanar med kraft Folkrepubliken Kina att underteckna och ansluta sig till Romstadgan.
4. Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att snabbt reagera på påståendena om organskörd och att tillåta oberoende övervakning genom internationella människorättsmekanismer, däribland kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.
5. Europaparlamentet uttrycker sin oro över bristen på oberoende tillsyn över huruvida fångar eller frihetsberövade ger giltigt samtycke till organdonation. Parlamentet fördömer bristen på information från de kinesiska myndigheterna om rapporter om att familjer till avlidna frihetsberövade personer och fångar hindras göra anspråk på deras kroppar.
6. Europaparlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att begära och säkerställa fritt och informerat samtycke från fångar eller frihetsberövade personer i samband med läkarundersökningar och att anta ett regelverk, i linje med internationella konventioner, för ett frivilligt och öppet system för organdonation.
7. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta upp frågan om organskörd i Kina vid varje människorättsdialog. Parlamentet yrkar på att EU och dess medlemsstater offentligt ska fördöma missbruk av organtransplantationer i Kina. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra transplantationsturism till Kina från sina medborgares sida och att öka medvetenheten om denna fråga bland de medborgare som reser till Kina.
8. Europaparlamentet välkomnar besöket av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet i Kina. Parlamentet uppmanar med kraft FN att fortsätta sin utredning av organhandel under detta besök.
9. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta upp frågan om påtvingad organskörd i sina kontakter med tredjeländer, särskilt med sina partner i Gulfregionen, där kinesiska transplantationscentrum har annonserat ”halalorgan” från uigurer och muslimska minoriteter i Kina.
10. Europaparlamentet uppmanar Kina att fullt ut uppfylla WHO:s krav på transparens och spårbarhet i förfaranden för tillvaratagande av organ.
11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras konventioner och samarbetsavtal med tredjeländer, däribland Kina, på hälso- och forskningsområdet respekterar EU:s etiska principer när det gäller organdonation och användning för vetenskapliga ändamål av delar och produkter från människokroppen. Parlamentet uppmanar de berörda institutionerna i medlemsstaterna att utvärdera och se över villkoren för sitt samarbete med kinesiska institutioner om transplantationsmedicin, forskning och utbildning.
12. Europaparlamentet kräver att de kinesiska myndigheterna låter FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och mandatinnehavarna i de särskilda förfaranden som FN:s råd för mänskliga rättigheter tillämpar få öppet, obehindrat och meningsfullt tillträde för att besöka Xinjiang. Parlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att samarbeta med FN-organisationerna i denna fråga. Parlamentet uppmanar med kraft FN:s råd för mänskliga rättigheter att prioritera frågan om påtvingad organskörd.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Folkrepubliken Kinas regering och parlament och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.
Studien Proceedings of the Workshop ”Organ harvesting in China”, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning A – Ekonomisk politik och vetenskapspolitik, den 12 april 2016.