Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 8, 10, 78 och 83 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) av den 17 juli 1998,

–  med beaktande av Genèvekonventionerna, särskilt konvention (IV) angående skydd för civilpersoner under krigstid,

–  med beaktande av FN:s förklaring av den 20 december 1993 om avskaffande av våld mot kvinnor,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet av den 31 oktober 2000 och dess uppföljningsresolutioner 1820 (19 juni 2008), 1888 (den 30 september 2009), 1889 (5 oktober 2009), 1960 (16 december 2010), 2106 (24 juni 2013), 2122 (18 oktober 2013), 2242 (13 oktober 2015), 2467 (23 april 2019) och 2493 (29 oktober 2019),

–  med beaktande av FN:s konvention av den 30 augusti 1961 om begränsning av statslöshet,

–  med beaktande av FN:s globala flyktingpakt från 2018,

–  med beaktande av den allmänna rekommendationen nr 38 av den 6 november 2020 från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, om människohandel med kvinnor och barn i samband med global migration,

–  med beaktande av Europarådets konvention av den 11 maj 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen),

–  med beaktande av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta(1) (direktivet om tillfälligt skydd),

–  med beaktande av rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 av den 4 mars 2022 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer samt om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 april 2021 om EU:s strategi mot människohandel 2021–2025 (COM(2021)0171),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 mars 2022 Välkomnande av människor som flyr från kriget i Ukraina: förbereda EU för att tillgodose behoven (COM(2022)0131),

–  med beaktande av kommissionens förslag till direktiv av den 8 mars 2022 om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (COM(2022)0105),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 april 2022 om EU:s skydd av barn och ungdomar som flyr på grund av kriget i Ukraina(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2020 om jämställdhet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik(6),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet: En ambitiös agenda för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2020)0017),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om konsekvenserna av kriget mot Ukraina för kvinnor (O-000015/2022 – B9‑0012/2022),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, och av följande skäl:

A.  Rysslands invasion av Ukraina har tvingat ett stort antal människor att fly landet. Sedan den ryska aggressionen mot Ukraina inleddes den 24 februari 2022 har omkring 5 miljoner flyktingar flytt från Ukraina till EU enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR)(7). Av dessa flyktingar är uppskattningsvis 90 procent kvinnor och barn(8).

B.  Ytterligare 7,1 miljoner människor(9) har fördrivits internt i Ukraina, däribland kvinnor och barn i behov av medicinsk och psykisk vård, sysselsättningsmöjligheter, ordentlig skolundervisning för barn och boende samt skydd mot sexuellt och könsrelaterat våld. 13,5 % av de nyligen fördrivna personerna hade tidigare erfarenhet av fördrivning 2014–2015. Internt fördrivna personer sätter press på Ukrainas kommuner, och kvinnor i de regioner som betraktas som transitregioner drabbas särskilt hårt. Det krävs lämpligt stöd till de kommuner som tar emot internt fördrivna personer.

C.  Kvinnor kommer ofta till EU med sina barn eller med släktingars och vänners barn. Hittills har omkring 2 300 ensamkommande barn registrerats. Rapporter från internationella organisationer uppskattar att antalet är högre. Barn från vård- och omsorgsinrättningar såsom barnhem betraktas inte som ensamkommande. De senaste uppgifterna tyder på att omkring en halv miljon ukrainska civila har tvångsförflyttats, inbegripet många kvinnor och barn(10). Mer än 2 300 barn har förts bort och tvångsförflyttats till Ryssland. Parlamentet påminner om att det enligt Genèvekonventionen är förbjudet med enskilda eller massiva tvångsförflyttningar samt förvisningar av skyddade personer från ockuperat territorium.

D.  Omkring 2,8 miljoner människor har flytt till Polen, omkring 763 000 till Rumänien, 476 000 till Ungern och 346 000 till Slovakien. En betydande andel av flyktingarna fortsätter resan till andra medlemsstater. Från Polen har omkring 1 miljon flyktingar rest vidare till andra medlemsstater medan 1,5 miljoner flyktingar finns kvar i Polen, vilket innebär att Polen är det EU-land som har den högsta andelen flyktingar per capita. Det andra landet i denna rangordning är för närvarande Österrike, följt av Tjeckien och därefter Estland(11). Kvinnor utan kontakter i länder som Polen är inhysta i offentliga sovsalar och idrottshallar. Det finns ett behov av att gå längre än dessa tillfälliga lösningar och utveckla systemlösningar för att se till att kvinnor inte blir kvar i offentliga boenden och drabbas av fattigdom och ytterligare trauman. Det finns ett akut behov av säkert boende för kvinnor, särskilt gravida kvinnor, äldre kvinnor och offer för sexuellt våld.

E.  Omkring 428 000 flyktingar har lämnat Ukraina via Moldavien. Det finns fortfarande omkring 100 000 flyktingar i Moldavien, vilket innebär allvarliga påfrestningar på landets infrastruktur och tjänster. Inom ramen för EU:s solidaritetsplattform har sju EU-medlemsstater, däribland Österrike, Frankrike, Tyskland, Irland, Litauen, Nederländerna och Spanien, samt Norge, hittills lovat att välkomna 14 500 personer som transiterar genom Moldavien.

F.  Kvinnor och flickor är särskilt utsatta under humanitära kriser och flyktingkriser, eftersom de fortsätter att på ett oproportionerligt sätt utsättas för diskriminering på grund av könsnormer och för könsrelaterat våld. De första flyktingarna som flydde från Ukraina hade oftast kontakter inom EU, medan majoriteten av de personer som nu anländer inte har någon kontaktpunkt eller något stödnätverk i EU.

G.  EU:s medborgare, civilsamhälle och medlemsstater har reagerat på flyktingarna från Ukraina med aldrig tidigare skådad solidaritet Europeiska unionens råd aktiverade för första gången direktivet om tillfälligt skydd genom att under minst ett år, med möjlighet till förlängning, ge förmånstagarna uppehållstillstånd samt tillgång till sysselsättning, lämpliga bostäder, social välfärd eller försörjningsmedel vid behov, hälso- och sjukvård och, för minderåriga, utbildning, samt ge familjer möjlighet att återförenas.

H.  Tillämpningen av direktivet om tillfälligt skydd har varit ganska ojämn och minst åtta medlemsstater har valt att inte inkludera personer med uppehållstillstånd för varaktigt bosatta och andra tredjelandsmedborgare i Ukraina i dess tillämpningsområde. Erkända flyktingar i Ukraina och andra personer med likvärdigt skydd kan ofta inte resa inom EU eftersom deras resehandlingar inte erkänns av vissa medlemsstater. Detta är mycket problematiskt för kvinnor som drabbas av en andra fördrivning(12).

I.  Hittills har de flesta insatserna för att lindra situationen för flyktingar, varav de flesta är kvinnor, genomförts av icke-statliga organisationer som arbetar på plats, det civila samhället och frivilligarbetare, men även av lokala myndigheter. Det behövs kontinuerligt stöd för att säkerställa ett gott samarbete mellan gräsrotsorganisationer och internationella organisationer, och samordningen av dem har förbättrats sedan konflikten och flyktingströmmarna började. Lokala enheter utför en viktig del av organisationen i värdländerna. Medlemsstaterna har en rättslig skyldighet att säkerställa skydd för flyktingar enligt internationell rätt och EU-rätt, inbegripet direktivet om tillfälligt skydd, och måste därför öka sina ansträngningar för att underlätta samordningen på plats och säkerställa en bättre uppgiftsfördelning.

J.  Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt situationen för kvinnliga flyktingar som utsätts för intersektionell diskriminering, såsom romska kvinnor, svarta kvinnor, statslösa kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, invandrarkvinnor, rasifierade kvinnor och hbtqi+-personer, inbegripet transsexuella kvinnor vars identitet kanske inte erkänns, särskilt i Polen och Ungern, där åtgärder har vidtagits mot hbtqi+-personer. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt rasifierade kvinnor av afrikansk härkomst och tredjelandsmedborgare vid gränsövergångar. Ofta rapporteras och dokumenteras inte den diskriminering och det könsbaserade våld som dessa grupper av kvinnor utsätts för vid gränserna, vilket innebär att det förblir osynligt.

K.  Äldre kvinnor, särskilt de som inte har några kontaktpunkter i EU, riskerar ofta att isoleras utan familjeband eller andra band i samhället. De är särskilt sårbara på grund av språkbarriärer och brist på tillgång till sociala tjänster och stödtjänster, inbegripet tillgång till läkemedel och livsmedel.

L.  Kriget i Ukraina påverkar kvinnor, inbegripet de som utsätts för intersektionell diskriminering, på specifika sätt och förvärrar redan befintliga ojämlikheter. De flesta hushåll i Ukraina är nu beroende av kvinnor och befinner sig i en osäker och mycket sårbar situation på grund av den rådande allvarliga bristen på livsmedel, vatten och energi i Ukraina.

M.  Många kvinnor har stannat kvar i Ukraina och mobiliserat sig för att strida eller ge icke-stridsstöd. Kvinnor utgör omkring 15 % av Ukrainas militära styrka och det finns för närvarande omkring 300 000 stridande kvinnor. Kvinnliga soldater har gripits i Ukraina. Det finns indikationer på att ukrainska kvinnliga soldater i fångenskap har torterats, förödmjukats och utsatts för sexuellt våld. Rapporterna om sådan misshandel är oroväckande. Det är av yttersta vikt att Genèvekonventionens bestämmelser om human behandling av krigsfångar (artikel 13) respekteras. Kvinnor utgör också en andra försvarslinje, genom att de tillhandahåller icke-stridsstöd och livsviktig logistik, inbegripet hjälp med evakuering av civila. Det finns kvinnor som har lämnats kvar i Ukraina, då de antingen inte tillåts lämna landet, till exempel de som arbetar inom kritisk infrastruktur, eller inte vill eller kan lämna landet.

N.  Det finns ett ökande antal inofficiella rapporter från överlevande, men även underrättelserapporter, om sexuellt våld i konflikten. Det finns allt fler rapporter om att våldtäkt, sexuella trakasserier, tortyr, massavrättningar och folkmord i allt högre grad används av den ryska armén som krigsvapen mot civilbefolkningen i Ukraina.

O.  Bruk av sexuellt och könsrelaterat våld som vapen utgör krigsförbrytelser och bör därför lagföras i enlighet med bestämmelserna i internationell rätt och Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, särskilt artiklarna 7 och 8, enligt vilka våldtäkt, sexuellt slaveri, påtvingad prostitution, påtvingat havandeskap och påtvingad sterilisering eller varje annan form av sexuellt våld utgör brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser och likställs med tortyr och andra grova krigsförbrytelser, oavsett om sådana gärningar utförs systematiskt under internationella eller interna konflikter, inbegripet sådana som rör sexuellt och övrigt våld mot kvinnor och flickor.

P.  Det faktiska antalet fall av skipad rättvisa vid Internationella brottmålsdomstolen för offer för sexuellt våld är fortfarande lågt, och fällande domar på området har rivits upp (domen mot Jean-Pierre Bemba från Demokratiska republiken Kongo).

Q.  Bristande tillgång och tillgänglighet för flyktingar, även i mottagningscentrum, till lämpliga tjänster inom området könsrelaterat våld är fortfarande ett stort problem. Det är avgörande att hanteringen av denna kris inbegriper förebyggande av könsrelaterat våld och enheter för omedelbara insatsåtgärder.

R.  De stora flyktingströmmarna, både internt och externt, på grund av kriget i Ukraina har också lett till risk för kraftigt ökad människohandel. Det finns en betydande mängd inofficiella rapporter om att flyktingarna riskerar att bli föremål för människohandel, särskilt kvinnor och ensamkommande barn, när de har hamnat i händerna på människohandlare eller rapporterats saknade. Människohandlarna utnyttjar flyktingars utsatta situation genom att erbjuda transport, antingen med bil på båda sidor av gränsen eller vid tåg- och busstationer.

S.  Det finns för närvarande omkring 80 000 kvinnor som väntas föda i Ukraina. Den svåra situationen på plats medför bristande tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för kvinnor som är kvar i landet. Det blir också allt svårare att få tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för flyktingar som anländer till EU.

T.  Kvinnor behöver tillgång till alla tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, inbegripet preventivmedel, akutpreventivmedel, lagliga och säkra aborter, mödravård och kompetent stöd vid förlossning. Tillgången till akutpreventivmedel hindras avsevärt i Polen och Ungern på grund av förskrivningskrav. I Polen, Rumänien och Slovakien råder ekonomiska hinder för tillgången till grundläggande tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter eftersom dessa inte täcks av den offentliga sjukförsäkringen. Detta leder till betydande kostnadshinder då flyktingar måste betala den fulla kostnaden ur egen ficka eller få lokala organisationer i det civila samhället att täcka kostnaderna för dem. I Polen råder närmast ett totalförbud mot aborter.

U.  Aktivister och frivilligorganisationer får hundratals telefonsamtal från gravida kvinnor som flytt Ukraina och som inte kan avsluta sin graviditet på grund av de facto-förbudet mot aborter i Polen. Medicinska aborter i ett tidigt skede av graviditeten är illegala i Slovakien och inte tillgängliga i Ungern. Eftersom många kvinnor har blivit våldtagna under konflikten av ryska angripare är det avgörande med tillgång till akutpreventivmedel, postexponeringsprofylax och säkra och lagliga aborttjänster i Ukraina och i värd- och transitländer. Alla värdländer, inbegripet Polen, måste fullgöra sin skyldighet även enligt nationell rätt att garantera tillgång till aborter för kvinnor som blivit gravida efter våldtäkt. Tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter är grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, och medlemsstaterna bör säkerställa tillgång till dem för alla, inbegripet tillgång till säker och laglig abortvård samt säkra och lagliga aborttjänster under alla omständigheter.

V.  Ukrainas lagstiftning medger surrogatmoderskap och Ukraina står för över en fjärdedel av världens kommersiella surrogatmarknad. Uppskattningsvis 2 000 till 2 500 barn föds genom surrogatmoderskap varje år i landet. På grund av kriget har surrogatmödrar stora svårigheter att fortsätta sin graviditet under förhållanden som främjar deras välbefinnande och att få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster under graviditet, förlossning och barnsängsperiod. Vissa surrogatbyråer har bett surrogatmödrar att inte fly Ukraina före förlossningen. Nyfödda barn är särskilt utsatta, och kriget gör det svårt för de tilltänkta föräldrarna att överta föräldraansvaret och för offentliga institutioner att vid behov utöva sitt förmyndarskap och garantera omvårdnad under lämpliga förhållanden.

1.  Europaparlamentet fördömer på nytt i starkast möjliga ordalag Ryska federationens illegala, oprovocerade och omotiverade militära aggression mot och invasion av Ukraina och fördömer alla krigsförbrytelser som begås mot civilbefolkningen, inbegripet kvinnor och flickor i all deras mångfald.

2.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna att arbeta för att snabbt bevilja Ukraina status som kandidatland, i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget och på grundval av meriter, och att under tiden fortsätta att arbeta för Ukrainas integrering i EU:s inre marknad i linje med associeringsavtalet, för att på vederbörligt sätt skydda ukrainska kvinnor och flickor.

3.  Europaparlamentet lovordar den solidaritet som EU-medborgarna, civilsamhället, medlemsstaterna och EU i sig har visat gentemot Ukraina och flyktingar från Ukraina. Parlamentet påpekar att sedan krigets inledning har insatser gjorts för att underlätta situationen för kvinnor som flyr Ukraina, via civilsamhällesorganisationer som verkar på plats, särskilt lokala kvinnoorganisationer, samt frivilliga, lokala myndigheter och lokala och nationella myndigheter, särskilt från angränsande EU-medlemsstater och grannländer, samt internationella organisationer.

4.  Europaparlamentet betonar att all form av diskriminering, inbegripet på grund av medborgarskap, uppehållsstatus, övertygelse eller religion, ras, hudfärg, etnicitet, kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, socioekonomisk bakgrund, genetiska särdrag, funktionsnedsättning eller språk är oacceptabel och aktivt måste förhindras.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att direktivet om tillfälligt skydd genomförs korrekt och fullt ut i alla 27 medlemsstater så att kvinnor som flyr kriget i Ukraina fullt ut kan dra nytta av de rättigheter som föreskrivs i direktivet, särskilt avseende hälso- och sjukvård, mödravård, barnomsorg och tillgång till arbetsmarknaden. Parlamentet anser att den parlamentariska associeringskommittén EU–Ukraina, enligt det uppdaterade mandatet, bör spela en roll i arbetet med att övervaka tillämpningen av detta direktiv i de medlemsstater som gränsar till Ukraina. Parlamentet uppmanar till ett smidigt och rättvist genomförande för att direktivet om tillfälligt skydd ska tillämpas rättvist på tredjelandsmedborgare med varaktigt uppehållstillstånd och andra grupper av tredjelandsmedborgare som flyr kriget i Ukraina.

6.  Europaparlamentet fördömer starkt bruket av sexuellt och könsrelaterat våld som ett krigsvapen och betonar att detta utgör krigsförbrytelser, liksom sexuellt och könsrelaterat våld i transitcentrum i Ukraina och runtom i EU. Parlamentet uttrycker oro över de alltfler rapporterna om människohandel, sexuellt våld, utnyttjande, våldtäkt och övergrepp som kvinnor och barn som flyr Ukraina och anländer till Europa utsätts för. Parlamentet uppmanar EU-länderna att ta itu med kvinnors och flickors särskilda behov i mottagningscentrum och att säkerställa att tjänster inom området könsrelaterat våld, remissgångar och klagomålsmekanismer finns omedelbart tillgängliga i samhället på språk och i format som är tillgängliga för alla grupper. Parlamentet uppmanar EU och värd- och transitländer att säkerställa tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, särskilt akutpreventivmedel, postexponeringsprofylax och aborter, inbegripet för våldtäktsoffer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja lokala, nationella och internationella organisationer som tillhandahåller tjänster och skydd för överlevare av könsrelaterat våld bland kvinnor och flickor som är flyktingar.

7.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sitt förslag till direktiv om könsrelaterat våld tar med kvinnor som flyr väpnade konflikter och ett krav på tillhandahållande av särskilt stöd. Parlamentet noterar att flyktingströmmarna internt och externt från kriget i Ukraina i hög grad är könsbetingade Parlamentet uppmanar EU att ta hänsyn till könsaspekter i sin krishantering och att prioritera skydd från sexuellt och könsrelaterat våld och tillgång för alla flyktingar från Ukraina, inbegripet de som är kvar i landet, till grundläggande tjänster inom området sexuell och reproduktiv hälsa.

8.  Europaparlamentet framhåller behovet av specialiststöd för kvinnor och flickor som överlevt våld eller har bevittnat våld och sexuella övergrepp och uppmanar medlemsstaterna att inrätta stödprogram för adekvat psykologstöd och rådgivning och stöd till psykisk hälsa för att de ska komma över sina traumatiska erfarenheter. Parlamentet betonar att särskilda anmälnings- och dokumentationsordningar bör inrättas i Ukraina och EU, inbegripet för samordning av insamlingen av vittnesmål från offer, för att lagföra fallen vid Internationella brottmålsdomstolen och ställa förövarna till svars. Parlamentet uppmanar EU att stödja dessa insatser med medel, expertis och logistik. Parlamentet betonar vikten av att inrätta en plattform för registrering av krigsrelaterat sexuellt och könsrelaterat våld och att också säkerställa lämpliga förutsättningar för detta, såsom specialiserade tolkar.

9.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka fördömande av och sin oro över förvisningen, förflyttningen och omplaceringen av ukrainska kvinnor och deras barn till Ryssland, vilket har rapporterats allmänt i medierna och av människorättsgrupper. Parlamentet betonar att detta strider mot Genèvekonventionerna. Parlamentet insisterar på att alla ukrainska medborgare som tvångsförflyttats till Ryssland omedelbart ska återsändas till Ukraina.

10.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över välbefinnandet och vistelseorten för personer som fängslats av ryska styrkor, särskilt kvinnliga fångar, med tanke på deras särskilda utsatthet för vissa typer av könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar därför Internationella rödakorskommittén att ta ansvar för att identifiera var kvinnliga fångar befinner sig och se till att de behandlas rättvist och humant.

11.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor behöver kontinuerlig tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa under konflikter och på flykt, däribland tillgång till säkra förlossningar, familjeplaneringstjänster, lagliga och säkra aborter eller klinisk hantering av våldtäkter. Finansiering bör göras tillgänglig för tillhandahållande av grundläggande och livräddande tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, i enlighet med FN:s minsta uppsättning tjänster. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om triagenav i värdländerna för att erbjuda flyktingar akutsjukvård och ordna så att de omedelbart kan överföras till andra EU-medlemsstater. Dessa triagenav ska identifiera tidskänsliga behov av tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, såsom akutpreventivmedel, lagliga och säkra aborter och akut förlossningsvård samt experter på sexuellt och könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda sig av ytterligare åtgärder, EU-medel och mekanismer till skydd för offer för sexuellt och könsrelaterat våld och för att tillgodose behov på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för ukrainare, särskilt genom att kräva att varor med anknytning till sexuell och reproduktiv hälsa ska ingå i unionens civilskyddsmekanism och genom att skicka med utrustning för värdighet, inbegripet preventivmedel och utrustning på området sexuell och reproduktiv hälsa i humanitära paket och konvojer till Ukraina och till angränsande transit- och värdländer för flyktingar, särskilt när så är nödvändigt för att komma runt nationella begränsningar på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

12.  Europaparlamentet betonar att människohandel för sexuellt utnyttjande och andra syften fortfarande är en av de största riskerna för kvinnor och barn som flyr Ukraina och som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Även före kriget var ukrainska kvinnor i majoritet bland offren för människohandel till EU Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera kvinnor och flickor som är flyktingar säkerhet och frihet från sexuellt utnyttjande, inbegripet genom att tillhandahålla säker och samordnad transport mellan medlemsstaterna Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och EU att snabbt identifiera och lagföra nätverk för människohandel som drar nytta av sexuellt utnyttjande av kvinnor och flickor som är flyktingar Parlamentet upprepar att prostitution bidrar till människohandel med utsatta kvinnor. Parlamentet uppmuntrar EU att stödja Ukraina genom att investera i informationskampanjer mot människohandel och förebyggande åtgärder på den ukrainska sidan, t.ex. genom att sprida information om dessa risker. Parlamentet betonar att surrogatmödrar befinner sig i en särskilt utsatt och osäker situation. Parlamentet insisterar starkt på att det främsta intresse som står på spel är kvinnornas liv och att de inte bör hindras från att lämna Ukraina om de så önskar. Parlamentet påminner om att sexuellt utnyttjande för surrogatmoderskap och reproduktion är oacceptabelt och en kränkning av den mänskliga värdigheten och de mänskliga rättigheterna.

13.  Europaparlamentet fördömer surrogatmoderskap, som kan utsätta kvinnor runt om i världen för exploatering, särskilt de som är fattigare och befinner sig i utsatta situationer, t.ex. i samband med krig. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet av surrogatmödrar under graviditet, förlossning och barnsängsperiod och att respektera alla deras, liksom de nyfödda barnens, rättigheter.

14.  Europaparlamentet understryker de allvarliga konsekvenserna av surrogatmoderskap för kvinnor, deras rättigheter och hälsa, de negativa konsekvenserna för jämställdheten och de utmaningar som följer av de gränsöverskridande konsekvenserna av denna praxis, såsom har varit fallet för de kvinnor och barn som drabbats av kriget mot Ukraina. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att undersöka omfattningen av denna industri, den socioekonomiska situationen och situationen för gravida kvinnor, samt konsekvenserna för deras fysiska och psykiska hälsa och för spädbarnens välbefinnande. Parlamentet efterlyser bindande åtgärder för att ta itu med surrogatmoderskap och skydda kvinnors och nyfödda barns rättigheter.

15.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens aktivering av samarbetet inom nätverket för nationella rapportörer för människohandel och i detta sammanhang även aktiveringen av polissamarbetet mot människohandel, bland annat på Empactplattformen, och utplaceringen av Europolgrupper i de länder som gränsar till Ukraina. Parlamentet vill att dessa insatser understöds med tillräckliga finansiella resurser på EU-nivå.

16.  Europaparlamentet välkomnar den gemensamma tiopunktsplan som lades fram för inrikesministrarna den 28 mars 2022, som inbegriper kommissionens plan för en starkare europeisk samordning när det gäller att ta emot människor som flyr från kriget mot Ukraina. Parlamentet noterar att det i tiopunktsplanen föreslås standardrutiner och riktlinjer för mottagning av och stöd till barn och överföring av ensamkommande minderåriga. Parlamentet välkomnar den i tiopunktsplanen framtagna gemensamma planen mot människohandel på grundval av EU:s strategi mot människohandel (2021–2025) och under ledning av EU-samordnaren för kampen mot människohandel. Parlamentet begär att den antas skyndsamt. Parlamentet begär ytterligare investeringar i åtgärder mot människohandel i Ukraina, såsom ett EU-omfattande avgiftsfritt journummer med tillsyn på ukrainska och specifikt avsett för flyktingar som utsatts för eller riskerar människohandel eller sexuellt eller könsrelaterat våld.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra samordningen vid gränsövergångar och mottagningsanläggningar, säkerställa korrekt registrering av flyktingar och se till att de har tillgång till nödvändig dokumentation. Parlamentet välkomnar registreringsprogrammet för volontärer som hjälper flyktingar, så att personer som bistår med hjälp kan spåras. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stärka insatserna för förebyggande och bekämpande av brott som flyktingkvinnor kan utsättas för, såsom människohandel, sexuellt och könsrelaterat våld, utnyttjande och övergrepp. Parlamentet betonar att människohandel av alla slag, särskilt sådan som syftar till sexuellt utnyttjande från hallickars, bordellägares och köpare av sexuella tjänsters sida, men även för andra ändamål, är en av de största riskerna för flyktingkvinnor och barn som flyr från Ukraina. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas polisstyrkor och Europol att övervaka och företa medvetandehöjande kampanjer vid transiteringsställen som används av människohandlare, såsom tåg- och busstationer, bensinstationer, motorvägar och flygplatser, via vilka de kan smuggla sina offer, samt flyktinganläggningar där offer kan väljas ut.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra nytta av bistånd från EU-byråer för att hysa flyktingkvinnor. Parlamentet lyfter fram behovet av en EU-omfattande registreringsplattform för personer som ansöker om tillfälligt skydd, såsom kommissionen föreslår, vilket särskilt behövs för att stödja spårnings- och återföreningsinsatser för ensamkommande minderåriga, men även med hänsyn till personer som riskerar människohandel, såsom kvinnor och flickor.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt utarbeta och införa enhetlig vägledning för mottagning av barn, i synnerhet unga flickor och äldre kvinnor, bland annat i samband med förfaranden för överföring av ensamkommande barn, alternativ tillfällig omsorg och återförening mellan barnen och deras familjemedlemmar.

20.  Europaparlamentet betonar att värdmedlemsstaterna ger stöd till miljontals flyktingar som flyr från Ukraina, särskilt kvinnor och barn, vilket påverkar deras sociala tjänster, hälso- och sjukvård, barnomsorg och utbildningssystem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en detaljerad analys av behoven och att anpassa den befintliga politiken, däribland finansieringsinstrument såsom strukturfonderna, med ett jämställdhetsmedvetet angreppssätt för ögonen. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna så mycket som möjligt i denna uppgift och att ta särskild hänsyn till kvinnor och unga flickor. Parlamentet lovordar medlemsstaternas insatser för att dela på ansvaret genom solidaritetsplattformen och uppmuntrar till ytterligare förstärkning av detta samarbete.

21.  Europaparlamentet konstaterar att det är väsentligt för flyktingkvinnor att få tillgång till försörjningsmöjligheter, bland annat möjlighet att arbeta och få en inkomst så snart som möjligt. Parlamentet efterlyser särskilda program och språkkurser samt allmän tillgång till barnomsorg för att underlätta integrationen på EU:s arbetsmarknad.

22.  Europaparlamentet betonar att behoven hos kvinnor som utsätts för intersektionell diskriminering på grund av ras eller etnisk bakgrund, funktionsnedsättning, nationalitet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, även sådana som har utsatts för sexuellt våld, tas i beaktande i synnerhet genom att det tillhandahålls trygga och lämpliga mottagnings- och omsorgsarrangemang och genom att det säkerställs att ingen diskriminering förekommer vid gränsövergångar. Parlamentet understryker behovet av att samla in och analysera uppgifter uppdelade efter kön, ålder, funktionsnedsättning, nationalitet och bestämmelseort (om den är känd), i syfte att stödja den kort- och långsiktiga planeringen av lämpliga tjänster och resurser. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att romska kvinnor som flyr från Ukraina inte diskrimineras och att de kan resa inom EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera deras skydd vid genomförandet av direktivet om tillfälligt skydd.

23.  Europaparlamentet välkomnar tillhandahållandet av EU-finansiering för flyktingar från Ukraina, bland annat via programmet för återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU), Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och sammanhållningsinsatserna för flyktingar i Europa (Care), som ska göra det möjligt för EU:s länder och regioner att ge krisstöd till flyktingar som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentet vill att denna finansiering ska vara jämställdhetsmedveten. Parlamentet insisterar på att det bör utöva tillsyn över hur medlen används, särskilt i länder med pågående överträdelser av rättsstatsprincipen, såsom Polen och Ungern. Parlamentet upprepar att principen om jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering är en av EU:s grundprinciper.

24.  Europaparlamentet påpekar att organisationerna i det civila samhället behöver större direkt finansiellt och materiellt stöd från EU och dess medlemsstater för att underlätta samordningen på plats och se till att de olika ansvarsområdena fördelas bättre. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra samordningen av det humanitära biståndet i samarbete med det civila samhället och internationella organisationer, däribland UNHCR, UN Women, FN:s befolkningsfond, Världshälsoorganisationen och andra FN-organ samt Internationella organisationen för migration och Internationella rödakorskommittén, och att säkerställa omedelbar och direkt tillgång till finansiering för organisationer i det civila samhället som ger stöd till ukrainska flyktingar, särskilt till jämställdhets-, SRHR och kvinnorättsorganisationer samt kvinnliga människorättsförsvarare, i alla medlemsstater som tar emot transit- och flyktingtjänster, och särskilt i länder som inför restriktioner för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att involvera civilsamhällets organisationer och att samråda med dem och med lokala myndigheter om finansieringens tillgänglighet och hur den används och tilldelas.

25.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att nära samråda med organisationer som kämpar för kvinnors, flickors och marginaliserade gruppers rättigheter, särskilt på plats men även vid politiska beslut som rör detta krig. Parlamentet efterlyser särskilt stöd och skydd för kvinnliga människorättsförsvarare som fortfarande är verksamma i Ukraina.

26.  Europaparlamentet framhåller det enorma arbete som icke-statliga organisationer och aktivistgrupper bedriver för att hjälpa kvinnor med tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och det faktum att deras medlemmar riskerar sin egen frihet, såsom Justyna Wydrzyńska, som har åtalats i enlighet med Polens ytterst stränga antiabortlagstiftning för att ha försett en annan kvinna med medicinska abortpiller. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja och skydda dessa kvinnliga människorättsförsvarare mot all eventuell förföljelse som de kan tvingas utstå.

27.  Europaparlamentet framhåller de särskilda svårigheterna för hbtqi+-familjer när de korsar gränser. Parlamentet betonar att barn till samkönade par riskerar att skiljas från den ena eller båda föräldrarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta de facto-partnerskap och de facto-familjer vid genomförandet av direktivet om tillfälligt skydd.

28.  Europaparlamentet erinrar om den svåra situationen och hindren för transpersoner, däribland transkvinnor, eller transkvinnor och intersexuella kvinnor med manlig könsmarkör i passet, som hindras från att fly från Ukraina. Parlamentet erinrar om att transkvinnor vars identitetshandlingar inte stämmer överens med deras identitet inte kan ta sig förbi inre kontrollposteringar och kan stängas ute från civilskyddsåtgärder. Parlamentet påpekar att mottagningsläger som upprättats för dem av volontärer och civilsamhället saknar kapacitet att hysa dem alla. Parlamentet betonar att transpersoner har svårigheter att komma åt hormonbehandlingar. Parlamentet erinrar om att sådana behandlingar och andra specifika läkemedel för transpersoner och intersexuella klassificeras som essentiella av WTO och därmed bör inbegripas i humanitära biståndspaket. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillhandahålla finansiellt stöd och hjälp med samordning från EU i detta avseende. Parlamentet uppmanar EU att be Ukraina att förenkla förfarandena för att låta dessa kvinnor fly ut ur Ukraina. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att tillhandahålla lämpliga läkemedel och behandlingar efter att dessa kvinnor har tagit sig över gränsen.

29.  Europaparlamentet anser att lämpligt stöd till kommuner i Ukraina som tar emot internflyktingar måste inrättas för att låta internflyktingar stanna kvar i sitt land innan situationen gör det möjligt för dem att återvända hem. Parlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar i fråga om behoven hos kvinnor och flickor som är internflyktingar.

30.  Europaparlamentet erinrar om FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och alla dess efterföljande resolutioner och manar till deras genomförande. Parlamentet insisterar på att kvinnor i all sin mångfald och marginaliserade grupper måste inbegripas i konfliktförebyggande, konfliktlösning och konfliktmedling och i fredsförhandlingar på alla områden och uppmanar därför EU-institutionerna att tillsätta en arbetsgrupp där kvinnor och civilsamhället på plats ingår. Parlamentet vill att instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) ska tillhandahålla bistånd i form av utbildningsmedel för kvinnor och icke-statliga organisationer i Ukraina för att de ska kunna delta i konfliktlösning och i återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt jämställdhet i sina ansträngningar att få slut på detta krig.

31.  Europaparlamentet framhåller den svåra situationen för Moldavien med tanke på dess ansträngda infrastruktur och tjänster. Parlamentet välkomnar utfästelserna om omplacering inom ramen för solidaritetsplattformen för att hjälpa Moldavien i dess ansträngningar att hysa flyktingar från Ukraina Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att fortsätta sina insatser för att ytterligare bistå Moldavien genom att dela på ansvaret och ge särskilt bistånd för att tillgodose behoven hos flyktingkvinnor och flyktingflickor

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Förenta nationerna, Europarådet samt Ukrainas president, regering och parlament.

(1) EUT L 212, 7.8.2001, s. 12. (2) EUT L 71, 4.3.2022, s. 1. (3) EUT L 101, 15.4.2011, s. 1. (4) Antagna texter, P9_TA(2022)0052. (5) Antagna texter, P9_TA(2022)0120. (6) EUT C 404, 6.10.2021, s. 202. (7) https://data2.unhcr.org/en/situations/ukraine (8) https://www.unrefugees.org/emergencies/ukraine/ (9) https://www.iom.int/news/71-million-people-displaced-war-ukraine-iom-survey (10) https://www.reuters.com/world/europe/moscow-has-deported-500000-people-russia-ukraine-lawmaker-says-2022-04-20/ (11) https://data2.unhcr.org/en/situations/ukraine#:~:text=Share%20this%20page%3A-,Ukraine%20Situation%3A%20Moldova%20Refugee%20Border%20Monitoring,(14%2D03%2D2022)&text=Almost%20three%20million%20refugees%20have,displaced%20to%20Moldova%20(UNHCR) (12) https://ecre.org/wp-content/uploads/2022/03/Information-Sheet-%E2%80%93-Access-to-territory-asylum-procedures-and-reception-conditions-for-Ukrainian-nationals-in-European-countries.pdf