Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2022/2568(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0266/2022

Ingivna texter :

B9-0266/2022

Debatter :

CRE 19/05/2022 - 2

Omröstningar :

PV 19/05/2022 - 7.10

Antagna texter :

P9_TA(2022)0217

Antagna texter
PDF 129kWORD 46k
Torsdagen den 19 maj 2022 - Bryssel
Inrättande av det europeiska området för utbildning senast 2025 – mikromeriter, individuella utbildningskonton och lärande för en hållbar miljö
P9_TA(2022)0217B9-0266/2022

Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om inrättande av det europeiska området för utbildning senast 2025 – mikromeriter, individuella utbildningskonton och lärande för en hållbar miljö (2022/2568(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen och protokoll nr 2 till fördragen om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den interinstitutionella proklamationen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020)0274),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 januari 2018 om handlingsplanen för digital utbildning (COM(2018)0022),

–  med beaktande av kommissionens slutrapport från december 2020 A European approach to micro-credentials – output of the micro-credentials higher education consultation group (inte översatt till svenska),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2021 om det europeiska området för utbildning: ett gemensamt helhetsgrepp(2),

–  med beaktande av frågorna till kommissionen och rådet om inrättande av det europeiska området för utbildning senast 2025 – mikromeriter, individuella utbildningskonton och lärande för en hållbar miljö (O-000011/2022 – B9‑0013/2022 och O‑000012/2022 – B9‑0014/2022),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kultur och utbildning, och av följande skäl:

A.  Enligt den europeiska pelaren för sociala rättigheter är tillgången till god och inkluderande utbildning och livslångt lärande en grundläggande mänsklig rättighet för alla och en väsentlig faktor för att människor ska kunna tillägna sig färdigheter och bibehålla dem, fullt ut och aktivt delta i samhällslivet och säkerställa ett genuint tillträde till en föränderlig arbetsmarknad.

B.  Kommissionen avser att inrätta det europeiska området för utbildning senast 2025.

C.  Förändringar på arbetsmarknaden har gjort att kompetens snabbare blir inaktuell och lett till en större efterfrågan på flexibla utbildningsmöjligheter. Motivation, tid och finansiering är viktiga faktorer för kompetenshöjning och omskolning.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att ta fram en europeisk strategi för mikromeriter, individuella utbildningskonton och lärande för en hållbar miljö som en del av det europeiska området för utbildning senast 2025, vilket skulle bidra till att göra utbildningsvägarna mer flexibla, bredda lärandemöjligheterna, fördjupa det ömsesidiga erkännandet, skapa band till den digitala och gröna omställningen och stärka den roll som både högre utbildnings- och yrkesutbildningsinstitutioner spelar för livslångt lärande.

2.  Europaparlamentet betonar att mikromeriter och individuella utbildningskonton kan vara viktiga för människor som vill höja sin kompetens, skola om sig och erhålla officiellt erkända kvalifikationer för att hålla jämna steg med de snabba förändringarna i samhället och en alltmer digitaliserad arbetsmarknad, eller för människor som vill sadla om för personlig utveckling eller social rörlighet uppåt.

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet att för det europeiska området för utbildning anta en gemensam definition av mikromeriter och gemensamma standarder som kan ligga till grund för kvalitetssäkring, erkännande, transparens och överförbarhet.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ett robust instrument som motiverar medlemsstaterna att införa mikromeriter, vilket bör förbli ett frivilligt val. Parlamentet noterar att detta för närvarande saknas i förslaget till rådets rekommendation, och framhåller det framgångsrika pilotprojektet ”initiativ Europauniversitet” som en förebild.

5.  Europaparlamentet insisterar på att användarvänliga och regelbundet uppdaterade nationella register ska tillhandahållas på ett tydligt och lättillgängligt sätt på en EU-portal, så att mikrokrediternas kvalitet garanteras och mikromeriter görs tillgängliga i ett digitalt format för att stödja kompetenshöjning, omskolning och förvärvande av ny kompetens, öka transparensen och förbättra rörlighet, utbyten och samarbete på gränsöverskridande och internationell nivå.

6.  Europaparlamentet betonar att europeiska mikromeriter är särskilt nödvändiga för ett sektorsövergripande och gränsöverskridande erkännande av kortare utbildningsperioder, vilket är grundläggande för att främja ökad rörlighet i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och rapportera om användningen av mikromeriter vid erkännandet av färdigheter och kompetens som förvärvats genom europeisk rörlighet i utbildningssyfte och samhällsengagemang inom ramen för programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren.

7.  Europaparlamentet understryker att mikromeriter bör spela en stödjande roll när det gäller att koppla samman informellt och icke-formellt lärande med formell utbildning. Parlamentet kräver att en gemensam ram ska utvecklas och genomföras för att erkänna de färdigheter, kompetenser och metoder som förvärvats genom informellt och icke-formellt lärande.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att föreslå en gemensam strategi för psykosociala och mjuka färdigheter i linje med de definitioner som antagits av Världshälsoorganisationen och Unesco. Parlamentet betonar att detta tillvägagångssätt bör inspireras av dels pågående initiativ och projekt som finansieras genom EU‑program, dels policyrapporten om livslång kompetens(3) från kommissionens gemensamma forskningscentrum, och utarbetas i samråd med medlemsstaterna, utbildningsinstitutioner, lärare och aktörer på arbetsmarknaden för att bland annat ta itu med de praktiska aspekterna av genomförandet.

9.  Europaparlamentet påpekar att ett automatiskt ömsesidigt erkännande av mikromeriter inom det europeiska området för utbildning kan bidra till att underlätta det automatiska erkännandet av kvalifikationer mer allmänt. Parlamentet anser att inrättandet av ett enhetligt europeiskt system för mikromeriter som involverar berörda parter skulle bidra till att stärka Europas utbildningsstyrka och globala konkurrenskraft.

10.  Europaparlamentet påminner de offentliga myndigheterna om deras mycket viktiga roll för att säkerställa balans i den kompetensutbildning som erbjuds vuxna, och påpekar särskilt att grundläggande, generella, psykosociala och mjuka färdigheter är lika viktiga för den gröna och digitala omställningen som tekniska färdigheter.

11.  Europaparlamentet uppmanar högre utbildningsanstalter att utveckla mikromeriter för att erbjuda studerande socialt engagerande, högkvalitativa och inkluderande erfarenheter, inbegripet frivilligarbete, mentorskap och ungdomsarbete i samband med studierna.

12.  Europaparlamentet betonar att resurser behöver tillhandahållas för vägledning och rådgivning för att hjälpa vuxna och ungdomar att identifiera och certifiera de färdigheter och kompetenser som de redan har förvärvat genom informellt lärande och rikta dem mot möjligheter att vidareutveckla sina färdigheter, så att mikromeriter blir verktyg för inkludering snarare än vidmakthållande eller befästande av befintliga ojämlikheter i tillgången till kompetenshöjning och omskolning. Parlamentet insisterar på att mikromeriter bör användas på kandidatnivå så att de som främst gynnas inte är studerande från grupper som redan åtnjuter fördelar i fråga om utbildning och yrkesstatus.

13.  Europaparlamentet välkomnar att individuella utbildningskonton, liksom mikromeriter, är utformade för att göra livslångt lärande mer inkluderande, tillgängligt och överkomligt. Parlamentet påminner om att dessa initiativ är avsedda för alla, oavsett ålder, kön, sysselsättningsstatus, inkomst eller utbildningsnivå. Parlamentet framhåller att man behöver främja en mentalitet hos ungdomar som ingriper livslångt lärande.

14.  Europaparlamentet insisterar på att de valmöjligheter som ges genom individuella utbildningskonton inte bör begränsas alltför snävt till arbetsmarknadens behov, utan bör bidra till att ge människor möjlighet att göra individuella val och skapa möjligheter till egenföretagande och entreprenörskap,

15.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att prioritera utbildningsrättigheter i individuella utbildningskonton för lågutbildade vuxna, personer med funktionsnedsättning, missgynnade elever, personer från utsatta eller marginaliserade grupper, flyktingar och personer som bor i avlägsna områden eller på landsbygden, och att fastställa tydliga kriterier för tilldelningen av dem.

16.  Europaparlamentet varnar för att införandet av mikromeriter och individuella utbildningskonton inte får skapa oavsiktliga hinder för vuxenstuderande som behöver täcka kostnaderna för långsiktiga och/eller formella utbildningsprogram.

17.  Europaparlamentet anser att lärande för en hållbar miljö bör integreras i läroplaner i hela EU med ett perspektiv av livslångt lärande, inbegripet genom utbildning i europeiskt och globalt medborgarskap, för att ge eleverna möjlighet att bli aktiva förespråkare för mer inkluderande och hållbara samhällen.

18.  Europaparlamentet framhåller de många potentiella fördelarna med alla tre initiativen, eftersom ett ökat deltagande i vuxenutbildningsprogram är förknippat med förbättrad miljökunskap, ökat medborgardeltagande, ett bättre förhållande till miljön och större välbefinnande och tillfredsställelse med livet.

19.  Europaparlamentet betonar att de kulturella och kreativa sektorerna behöver inkluderas för att främja tänkesätt som är inriktade på hållbar utveckling i förnyelsen av de ekonomiska förhållandena, vilket illustreras av vissa europeiska kulturhuvudstäder och de nya möjligheter som det nya europeiska Bauhaus erbjuder.

20.  Europaparlamentet insisterar på att dessa initiativ, inbegripet deras europeiska dimension och mervärde, i högsta möjliga grad bör framhållas på nationell, regional och lokal nivå så att EU-medborgarna tydligt kan se eventuella fördelar och bli medvetna om förtjänsterna med ett europeiskt område för utbildning.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 428, 13.12.2017, s. 10.
(2) Antagna texter, P9_TA(2021)0452.
(3) Gemensamma forskningscentrumet, Science for Policy Report, LifeComp: The European Framework for Personal, Social and Learning to Learn Key Competence, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2020.

Senaste uppdatering: 30 augusti 2022Rättsligt meddelande - Integritetspolicy