Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner och rapporter om Ukraina och Ryssland,

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dem,

–  med beaktande av 1899 och 1907 års Haagkonventioner,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 9 december 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord och dess tilläggsprotokoll,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) av den 17 juli 1998 och Kampalaändringarna 2010 om aggressionsbrott,

–  med beaktande av de folkrättsliga principer som erkänns i Nürnbergtribunalens stadga och i tribunalens dom (Nürnbergprinciperna), som utarbetats av FN:s folkrättskommission och som fastställer vad som utgör krigsförbrytelser,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1820 (2008) om sexuellt våld som krigsvapen och 1888 (2009) om inrättande av en särskild representant för frågor om sexuellt våld i konflikter,

–  med beaktande av den definition av våldtäkt i krig som fastställdes 1998 av Internationella tribunalen för Rwanda och Internationella krigsförbrytartribunalerna för Jugoslavien,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner av den 2 mars 2022 om aggressionen mot Ukraina och den 24 mars 2022 om de humanitära konsekvenserna av aggressionen mot Ukraina,

–  med beaktande av den FN-resolution som antogs av människorättsrådet den 4 mars 2022 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Ukraina till följd av Rysslands aggression, i vilken människorättsrådet beslutade att införa en oberoende internationell undersökningskommission,

–  med beaktande av resolutionen från Europarådets parlamentariska församling av den 28 april 2022 The Russian Federation’s aggression against Ukraine: ensuring accountability for serious violations of international humanitarian law and other international crimes,

–  med beaktande av Versaillesdeklarationen av den 11 mars 2022,

–  med beaktande av talman Metsolas besök i Ukraina den 1 april 2022 och hennes uttalande om de internationella krigsförbrytelser som begås i Ukraina,

–  med beaktande av uttalandet av den 4 april 2022 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om de ryska illdåd som begåtts i Butja och andra ukrainska städer,

–  med beaktande av uttalandet av den 2 mars 2022 från ICC:s åklagare, Karim A.A. Khan, The situation in Ukraine: Receipt of Referrals from 39 States Parties and the Opening of an Investigation,

–  med beaktande av rapporten från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) av den 13 april 2022 om kränkningar av internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts i Ukraina sedan den 24 februari 2022,

–  med beaktande av 2006 års avtal mellan Internationella brottmålsdomstolen och Europeiska unionen om samarbete och bistånd,

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2022/638 av den 13 april 2022 om ändring av beslut 2014/486/Gusp om Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina)(1), som ändrade EUAM Ukrainas mandat att ge stöd till de ukrainska myndigheterna och att underlätta utredning och lagföring av alla internationella brott som begåtts i samband med den ryska aggressionen mot Ukraina,

–  med beaktande av kommissionens förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 vad gäller insamling, bevarande och analys av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser vid Eurojust (COM(2022)0187),

–  med beaktande av rapporterna från Human Rights Watch om Ukraina av den 3 april och den 21 april 2022 och Amnesty Internationals rapport av den 6 maj 2022,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Sedan den 24 februari 2022, då Ryssland inledde en ny fas av det olagliga, oprovocerade och oberättigade aggressionskriget mot Ukraina, har landets väpnade styrkor och deras proxyaktörer genomfört urskillningslösa attacker mot civila, däribland bortföranden utomrättsliga avrättningar och tortyr i både de nyligen invaderade och de tidigare ockuperade områdena av Ukraina.

B.  Tusentals människor har mist livet eller skadats, omkring 7,7 miljoner ukrainska medborgare har förflyttats internt och nästan 6 miljoner har flytt till grannländerna. Enligt det ukrainska parlamentets kommissarie för mänskliga rättigheter har 400 000 ukrainska civila, däribland mer än 200 000 barn, tvångsdeporterats från Ukraina till Ryska federationen sedan den 24 februari 2022. Ryska styrkor och deras proxyaktörer har ett flertal gånger förhindrat att humanitära korridorer upprättas och därmed blockerat eller hindrat evakueringen av civilbefolkningen från de belägrade territorierna.

C.  De grymheter som de ryska trupperna och deras proxyaktörer har begått nådde ett nytt lågvattenmärke med upptäckten söndagen den 3 april 2022 av liken av civila på gatorna i Butja, en stad som den ukrainska armén inte hade tillträde till under nästan en månad. Det finns rapporter från ett antal tidigare ockuperade ukrainska städer, däribland Butja, Irpen, Hostomel och Ivankiv, och från andra platser som nu har befriats av den ukrainska försvarsmakten, om massgravar med hundratals personer och om kroppar av civila som påträffats på gatorna, däribland kvinnor, barn och äldre, varav vissa med händerna bakbundna. Det är mycket sannolikt att grymheter liknande de ovannämnda fallen förekommer regelmässigt i ukrainska städer och byar som invaderats och fortfarande är ockuperade av Ryssland och dess proxyaktörer, och den verkliga omfattningen av krigsförbrytelserna är sannolikt mycket större än vad som hittills har dokumenterats.

D.  Många rapporter, som kompletterats med foton och videor, dokumenterar summariska avrättningar av civila under den ryska ockupationen av byar och städer, gripanden av civila utan vederbörliga förfaranden och med misshandel som inte är något annat än tortyr, våldtäkt av civila, inklusive barn, som har begåtts av de ryska väpnade styrkorna och deras proxyaktörer, liksom användning av icke målsökande artilleri, klusterammunition och truppminor i samband med ryska attacker i befolkade områden. Sexuellt våld används av Ryssland som krigsvapen för att bryta den ukrainska moralen och som en form av tortyr för att få bekännelser genom våldtäkt, påtvingad exponering och hot om sexuellt våld mot barn, kvinnor och män eller deras anhöriga. Våldtäkt som en krigsförbrytelse är det svåraste brottet att dokumentera på ett sätt så att det kan lagföras och bevisas i domstol. Offer för sexuella krigsförbrytelser kan utsättas för flera olika risker för diskriminering och stigmatisering, utöver den fysiska skadan. Tid är av avgörande betydelse för att samla in bevis och vittnesmål och ge medicinskt och psykologiskt stöd till offer för sexuellt våld.

E.  De ryska väpnade styrkorna och deras proxyaktörer har gripit, bortfört, kidnappat, angripit och dödat journalister, borgmästare och människorättsförsvarare. Journalister och mediearbetare åtnjuter skydd enligt internationell humanitär rätt genom artikel 79 i tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna. Enligt Europarådets plattform för skydd av journalistik och journalisters säkerhet har åtminstone tio ukrainska och internationella mediearbetare dödats och många andra har skadats.

F.  De ryska väpnade styrkorna och deras proxyaktörer har varit inblandade i plundringen av civil egendom, däribland livsmedel, kläder, hushållsapparater, ved och en stor mängd spannmål, och i förstörelsen av civil infrastruktur, inbegripet infrastruktur som tillgodoser behoven hos utsatta samhällsgrupper, bostadshus, skolor, förskolor och sjukhus. Ryska federationens väpnade styrkor och proxyaktörer har systematiskt bortfört konst, artefakter och andra föremål av högt kulturellt värde. Ukraina har anklagat Ryssland för att ha stulit flera hundra tusen ton spannmål, och FN har bekräftat att det finns allt fler bevis för att ryska trupper har plundrat lager av ukrainsk spannmål och förstört lagringsanläggningar för spannmål, vilket har förvärrat den globala livsmedelskrisen och bidrar till en eventuell hungersnöd i Ukraina. Nästan 25 miljoner ton spannmål sitter fortfarande fast i Ukraina på grund av Rysslands förstörelse av logistisk infrastruktur och sjöblockad. Krigets miljö- och hälsokonsekvenser kommer också att bli förödande och långsiktiga.

G.  I de fyra Genèvekonventionerna och tilläggsprotokoll I, som Ukraina och Ryska federationen är parter i, fastställs att allvarliga kränkningar och överträdelser av internationell humanitär rätt utgör krigsförbrytelser. Den som beordrar eller begår sådana handlingar, eller medverkar till dem, är ansvarig för sådana brott.

H.  I november 2016 beslutade Ryssland att dra tillbaka sitt undertecknande av Romstadgan. Ukraina är inte part i Romstadgan, men har två gånger utövat sina befogenheter att godta ICC:s jurisdiktion över påstådda brott enligt Romstadgan som begåtts på dess territorium, i enlighet med artikel 12.3 i stadgan.

I.  Den 2 mars 2022 meddelade ICC:s åklagare att han hade inlett en utredning av situationen i Ukraina efter att 39 konventionsstater överlämnat ärendet(2).

J.  Den 3 mars 2022 åberopade Ukraina, med stöd av 45 deltagande stater, OSSE:s Moskvamekanism för att ta itu med kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och de humanitära konsekvenserna av den ryska invasionen av Ukraina.

K.  Under krigets första tre månader inledde Ukrainas riksåklagare minst 9 300 utredningar och identifierade hundratals misstänkta från Ryssland för påstådda krigsförbrytelser, däribland plundring, mord, tortyr och våldtäkt.

L.  Statliga och internationella rättsliga organ har inlett en rad ansvarsutkrävande insatser, bland annat inledandet av en formell ICC-utredning, samt brottsutredningar enligt principen om universell jurisdiktion i Frankrike, Tyskland, Litauen och Sverige.

M.  Den 4 mars 2022 röstade FN:s råd för mänskliga rättigheter för att inrätta en internationell undersökningskommission för Ukraina med mandat att utreda kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i samband med den ryska invasionen av Ukraina 2022. FN:s säkerhetsråd står lamslaget inför situationen i Ukraina på grund av Rysslands möjlighet att lägga in veto mot alla konkreta åtgärder.

N.  Den 25 mars 2022 tillkännagav Polen, Litauen och Ukraina att en gemensam utredningsgrupp skulle inrättas för att samla in bevis och utreda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, med stöd av Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) och med deltagande av ICC:s åklagarmyndighet, något som tillkännagavs den 25 april 2022. Samordning mellan Internationella brottmålsdomstolens utredningar och utredningar från statliga organ och andra mekanismer är avgörande för att snabbt skipa rättvisa.

O.  ICC har ingen jurisdiktion över aggressionsbrott i denna situation, eftersom varken Ukraina eller Ryska federationen har ratificerat Romstadgan och de ändringar av denna som rör aggressionsbrott. Denna lucka bör åtgärdas genom att det inrättas en särskild internationell tribunal, som skulle få i uppdrag att utreda och lagföra påstådda aggressionsbrott mot Ukraina som begåtts av Rysslands och dess allierades politiska ledare och militära befälhavare.

1.  Europaparlamentet upprepar sitt fördömande i starkast möjliga ordalag av Rysslands oprovocerade, olagliga och oberättigade aggressionskrig mot och invasion av Ukraina, och kräver att Ryssland omedelbart upphör med all militär verksamhet i Ukraina och villkorslöst drar tillbaka alla styrkor och all militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium, i enlighet med Internationella domstolens beslut av den 16 mars 2022.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa bestörtning och indignation över de rapporterade grymheterna, bland annat urskillningslös granatbeskjutning av städer, påtvingade deportationer, användning av förbjuden ammunition, attacker mot civila som försöker fly konfliktområden via på förhand överenskomna humanitära korridorer, avrättningar av civila, sexuellt våld, tvångsförflyttning och avsiktlig plundring av och angrepp på bostadsområden och civil infrastruktur, såsom sjukhus, sjukvårdsinrättningar, skolor, skyddsrum och ambulanser, vilket allt utgör grova kränkningar av internationell humanitär rätt och kan utgöra krigsförbrytelser från Ryska federationens och dess proxyaktörers sida i Ukraina, och vilket hittills undsluppit åtal och bestraffning.

3.  Europaparlamentet fördömer skarpt de ryska väpnade styrkornas och deras proxyaktörers fruktansvärda systematiska användning av sexuellt och könsrelaterat våld som krigsvapen och bekräftar, med hänvisning till FN:s resolution 1820 (2008) om sexuellt våld som krigsvapen, att våldtäkt och andra former av sexuellt våld kan utgöra krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller ett brottsrekvisit för folkmord och därför bör lagföras i enlighet med bestämmelserna i internationell rätt och ICC:s Romstadga, särskilt artiklarna 7 och 8. Parlamentet beklagar de begränsade framstegen när det gäller effektiv lagföring av sexuella och könsrelaterade brott inom ICC. Parlamentet anser att fallen med offren för den olagliga invasionen av Ukraina skulle kunna utgöra ett prejudikat i detta avseende. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja jämställdhetsintegrering i alla pågående och framtida utredningar.

4.  Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för den utredning som ICC:s åklagare inlett om påstådda krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och brottet folkmord som begåtts i Ukraina, för det arbete som utförs av undersökningskommissionen vid kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och för de insatser som görs av oberoende organisationer i det civila samhället som arbetar för att samla in och bevara bevis på krigsförbrytelser. Parlamentet understryker vikten av skyndsamt arbete och snabba framsteg för att säkra nödvändiga bevis för utredning och lagföring av alla som är ansvariga för att tillåta, begå och dölja krigsförbrytelser och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Parlamentet betonar den allvarliga risken för att bevis i samband med krigsförbrytelser förstörs och inte kan samlas in och lagras på ett säkert sätt för utredningar av krigsförbrytelser i Ukraina, på grund av de pågående fientligheterna. Parlamentet anser att skyndsamt handlande är av avgörande betydelse för alla de åtgärder som krävs för att de som har begått människorättskränkningar och krigsförbrytelser i Ukraina ska kunna ställs till svars.

5.  Europaparlamentet efterlyser stöd till ICC:s åklagare när det gäller att utreda och lagföra personer som misstänks för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och eventuellt folkmord, genom att ge politiskt stöd, tillhandahålla alla bevis som de förfogar över, inbegripet underrättelser, information och data med öppna källor, satellitbilder och avlyssning av kommunikation, och tillhandahålla tillräckliga mänskliga och finansiella resurser till ICC:s allmänna budget i syfte att fullt ut skydda dess oberoende och opartiskhet.

6.  Europaparlamentet välkomnar och stöder fullt ut de ukrainska åklagarnas och utredarnas insatser för att ställa de ansvariga för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten inför rätta, och uppmanar EU:s medlemsstater, det internationella samfundet och relevanta institutioner att fullt ut bistå de ukrainska myndigheterna i denna process.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ge allt nödvändigt stöd för att stärka Ukrainas rättsliga kapacitet och resurser för att effektivt utreda och pröva krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja de ukrainska myndigheterna när det gäller att uppfylla viktiga riktmärken för att bekämpa strafflöshet för allvarliga internationella brott, inbegripet krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, på inhemsk nivå.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder inom ramen för internationella institutioner och förfaranden och vid ICC eller andra lämpliga internationella tribunaler eller domstolar för att stödja lagföringen av de ryska och belarusiska regimerna för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, folkmord och aggressionsbrott. Parlamentet begär dessutom att dessa utredningar och efterföljande åtal även ska tillämpas på all personal inom ryska väpnade styrkor och enskilda som är inblandade i krigsförbrytelser. Parlamentet välkomnar därför de undersökningar och utredningar som inletts av flera medlemsstater i enlighet med principen om universell jurisdiktion och till stöd för ICC:s arbete. Parlamentet välkomnar också EUAM Ukrainas ändrade mandat, vilket kommer att göra det möjligt för EUAM Ukraina att stödja de ukrainska myndigheterna i utredningen och lagföringen av alla internationella brott som begåtts i samband med den ryska invasionen av Ukraina.

9.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att omedelbart upphöra med tvångsförflyttningen av ukrainska medborgare och att tillåta de ukrainska medborgare som tvångsförflyttats till Ryska federationens territorium att på ett säkert sätt återvända till Ukraina.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in bevis och stödja en utredning av ICC:s åklagare för att fastställa om de krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts av de ryska styrkorna och deras proxyaktörer i Ukraina utgör folkmord.

11.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att öka samordningen av de olika mekanismer som inrättats för att bekämpa strafflöshet för krigsförbrytelser i Ukraina, bland annat genom ett internationellt möte som syftar till att samordna insamlingen av bevis och på så sätt förbättra effektiviteten i de ansvarsutkrävande förfarandena. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att stödja dessa samordningsinsatser.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna, särskilt kommissionen, att stödja ett införande utan dröjsmål av en lämplig rättslig grund, med stöd av etablerade multilaterala forum såsom FN och Europarådet, för att möjliggöra inrättandet av en särskild internationell tribunal för att bestraffa aggressionsbrott som begåtts mot Ukraina av Rysslands politiska ledare och militära befälhavare och dess allierade. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna, särskilt kommissionen, att så snart som möjligt tillhandahålla alla nödvändiga personal- och budgetresurser samt allt nödvändigt administrativt stöd, utredningsstöd och logistiskt stöd för inrättandet av denna tribunal.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna, särskilt kommissionen, att söka politiskt stöd från likasinnade internationella partner och organisationer, särskilt FN:s generalförsamling, för inrättandet av denna tribunal.

14.  Europaparlamentet välkomnar att Litauen, Polen och Ukraina har inrättat en gemensam utredningsgrupp, som samordnas av Eurojust, i vilken ICC:s åklagarmyndighet kommer att delta för första gången, i syfte att underlätta utredningar och åtal i de deltagande staterna samt sådana som skulle kunna tas vidare till ICC. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ansluta sig till den gemensamma utredningsgruppen.

15.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 25 april 2022 om att utvidga Eurojusts mandat och operativa funktioner när det gäller analys, bevarande och utbyte av bevis till stöd för utredningar och lagföring av centrala internationella brott, särskilt folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhängande brott(3). Parlamentet uppmanar Eurojust att använda dessa nya befogenheter för att bistå medlemsstaternas behöriga myndigheter med analys av bevis för att hjälpa till att säkerställa tillåtligheten av sådana bevis i nationella eller internationella domstolar eller motsvarande mekanismer. Parlamentet understryker att ett förlängt mandat bör kopplas till en tillräcklig ökning av anslagen till Eurojust.

16.  Europaparlamentet betonar att EU och dess medlemsstater måste utnyttja sin kapacitet och sina tillgängliga lagliga möjligheter fullt ut för att de som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser ska ställas till svars. Parlamentet välkomnar i detta avseende att Europol är berett att stödja en gemensam utredningsgrupp och uppmuntrar Europol till ett nära samarbete med Eurojust om så begärs.

17.  Europaparlamentet påminner om att principen om universell jurisdiktion syftar till att undvika strafflöshet för krigsförbrytare genom att göra det möjligt för alla stater att fullgöra sin skyldighet att åtala och bestraffa förövare. Parlamentet anser att det är viktigt att förse de brottsbekämpande och rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna med lämpliga verktyg för att verkligen göra det möjligt för dem att samla in den bevisning som krävs för att krigsförbrytare ska kunna dömas. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att verkligen utnyttja principen om universell jurisdiktion för utredning och lagföring av krigsförbrytelser i Ukraina och att öka samarbetet sinsemellan, med en samordnande och främjande roll för kommissionen.

18.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en EU-handlingsplan för frågor om strafflöshet och efterlyser ett särskilt kapitel om Ukraina.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med ICC och Eurojust inom ramen för dess reviderade mandat om dokumenteringen av våldtäkter, övergrepp och andra former av sexuellt våld i krig i Ukraina, bland annat genom att samla in statistiska eller mönsterbaserade bevis från relevanta experter och medicinska och farmaceutiska register, och genom att söka efter och dokumentera krigsvåldtäkter i Ukraina som visas online i pressen och på sociala medier och som kan leda utredarna till offren för våldtäkt och sexuellt våld. Parlamentet efterlyser liknande insatser, som komplement till detta arbete, i flyktingläger och på plats i Ukraina när så är möjligt. Parlamentet uppmanar EU och värd- och transitländerna att garantera tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa, rättigheter och tjänster, särskilt akutpreventivmedel, postexponeringsprofylax och abortvård, även för personer som har överlevt våldtäkt.

20.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att även på allvar utreda och beivra miljöbrott, särskilt massiva miljöföroreningar, inbegripet gränsöverskridande miljöskador, då Ryssland fortsätter att angripa industri- och bränsleanläggningar, kraftförsörjning, vattenförsörjning, avloppssystem och andra anläggningar och därigenom skapar omfattande föroreningar och ödelägger våtmarker, skogar, nationalparker, skyddade områden, inbegripet den 30 kilometer långa undantagszonen i Tjernobyl, och habitat för utrotningshotade arter, med allvarliga långsiktiga konsekvenser.

21.  Europaparlamentet efterlyser undersökningar av påstådd plundring och förstörelse av anläggningar för lagring av livsmedel från ryska styrkors och deras proxyaktörers sida, samt en meningsfull bedömning av deras globala inverkan, särskilt på de utvecklingsländer som importerar livsmedel.

22.  Europaparlamentet understryker vikten av storskaliga EU-baserade it-system för att se till att krigsförbrytare inte kan avvika eller komma in på EU:s territorium obemärkta. Parlamentet är övertygat om att den pågående reformen av EU:s rättsliga ram för informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter kommer att innebära att relevant information om krigsförbrytare i olika medlemsstaters polisdatabaser går snabbare att sammanställa.

23.  Europaparlamentet beklagar att det enligt Interpols stadgar inte går att upphäva ett medlemskap och uppmanar Interpol att åtminstone stoppa tillträdet för Rysslands nationella centralbyrå till Interpols databaser.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja verksamhet som främjar utbildning av och information till människorättsförsvarare och domare och åklagare om digital bevisning och digital registrering av människorättskränkningar i syfte att öka tydligheten när det gäller kriterierna för tillåtlighet i nationella och internationella domstolar.

25.  Europaparlamentet välkomnar Verchovna Radas antagande av lagförslaget nr #7304, genom vilket ICC får tillstånd att verka inom Ukraina, och uppmanar de ukrainska myndigheterna att stödja de ansvarsutkrävande insatserna för allvarliga internationella brott genom att skyndsamt ratificera ICC:s Romstadga och formellt bli medlem i ICC. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att anpassa Ukrainas nationella lagstiftning och förfaranden till internationell rätt och därigenom stärka de inhemska rättsliga mekanismerna för att motverka strafflöshet för brott, att harmonisera den inhemska lagstiftningen, särskilt strafflagen, med internationell straffrätt och internationell humanitär rätt, och att anta en tydlig och praktisk ram för samarbete med ICC och andra organ som utreder brott som begåtts i Ukraina. Parlamentet erinrar om att alla parter i konflikten strikt måste upprätthålla internationell humanitär rätt.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och det internationella samfundet att tillhandahålla ökade finansiella resurser och ökat tekniskt bistånd för insamling och lagring av den stora mängden bevis för kränkningar av internationell humanitär rätt, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Ukraina. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU att stödja denna process genom ökade medel från instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

27.  Europaparlamentet välkomnar sanktionspaketen mot Ryssland och understryker att ett fullständigt och effektivt genomförande av dem i hela EU och av EU:s internationella allierade nu måste prioriteras. Parlamentet efterlyser ett snabbt antagande av det sjätte sanktionspaketet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast inrätta ett rättsligt instrument som gör det möjligt att förverka frysta ryska tillgångar och medel så att de kan användas som gottgörelse och för återuppbyggnad av Ukraina.

28.  Europaparlamentet uttrycker djup uppskattning och respekt för det ukrainska civila samhällets arbete och engagemang, inbegripet dess arbete med att dokumentera pågående kränkningar i Ukraina och för att stödja kampen mot strafflöshet i Ukraina. Parlamentet konstaterar att det finns många icke-statliga organisationer på ukrainskt territorium som arbetar med att dokumentera krigsförbrytelser, inklusive massvåldtäkter i krig, och att deras ansträngningar måste stödjas och konsolideras. Parlamentet uppmanar alla internationella och nationella ansvarsutkrävande aktörer att ha ett nära samarbete med det civila samhället för att bistå rättsliga processer, bland annat genom att förbättra tillgången till information och nå ut till offer och berörda samhällen, säkerställa offentlighet, transparens i processen och engagemang från det civila samhället som svar de grymheter som Ryska federationen begått.

29.  Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna och FN att se till att undersökningskommissionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter, inte minst genom sitt deltagande i FN:s femte kommitté, har tillräckliga finansiella resurser för att kunna utföra alla aspekter av sitt mandat på ett oberoende sätt.

30.  Europaparlamentet beklagar djupt beslutet att avsluta OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina till följd av bristen på konsensus i OSSE:s ständiga råd den 31 mars 2022 när det gällde att förlänga uppdragets mandat, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att undersöka alla tänkbara möjligheter för att återupprätta dess mandat.

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Ukrainas president, regering och parlament, Ryska federationens president, regering och parlament samt Internationella brottmålsdomstolens åklagare.

(1) EUT L 117, 19.4.2022, s. 38. (2) Den 1 mars 2022 överlämnade konventionsstaten Litauen ärendet till ICC:s åklagarmyndighet. Den 2 mars 2022 överlämnade följande samordnade grupp av konventionsstater ärendet gemensamt: Republiken Albanien, Samväldet Australien, Republiken Österrike, Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Kanada, Republiken Colombia, Republiken Costa Rica, Republiken Kroatien, Republiken Cypern, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Republiken Estland, Republiken Finland, Republiken Frankrike, Georgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Ungern, Island, Irland, Republiken Italien, Republiken Lettland, Furstendömet Liechtenstein, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Malta, Nya Zeeland, Konungariket Norge, Konungariket Nederländerna, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovakien, Republiken Slovenien, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Schweiziska edsförbundet och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. (3) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 vad gäller insamling, bevarande och analys av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser vid Eurojust (COM(2022)0187).