Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 7 april 2022 om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 24–25 mars 2022, bland annat den senaste utvecklingen i kriget mot Ukraina och EU:s sanktioner mot Ryssland och genomförandet av dem(1),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2022,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2022 REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022)0108),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 27 maj 2020 Identifying Europe’s recovery needs (SWD(2020)0098),

–  med beaktande av Internationella valutafondens (IMF) regionala ekonomiska prognos av den 22 april 2022 Europe: War Sets Back the European Recovery,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2022 om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2022 om konsekvenserna av kriget mot Ukraina för kvinnor(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om översynen av den makroekonomiska lagstiftningen för en bättre inverkan på Europas realekonomi samt större transparens när det gäller beslutsfattandet och ökat demokratiskt ansvarstagande(5),

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ryssland har sedan den 24 februari 2022 fört ett olagligt, oprovocerat och omotiverat aggressionskrig mot Ukraina.

B.  Rysslands invasion av Ukraina är en stor humanitär kris som påverkar miljontals människor och som oundvikligen kommer att leda till en allvarlig ekonomisk chock av osäker varaktighet och storlek i EU.

C.  De största konsekvenserna av kriget i Ukraina är de förlorade liven och den humanitära krisen i samband med att enorma mängder människor hamnat under belägring och drivits på flykt. Den 5 maj 2022 hade mer än 5,7 miljoner människor flytt från Ukraina enligt uppgifter från FN:s högkommissarie för flyktingar, varav mer än 85 % för närvarande befinner sig i ett EU-land. Bördan i samband med den humanitära krisen bärs i stor utsträckning av de medlemsstater som gränsar till Ukraina.

D.  Konfliktens effekter på miljön till följd av bombningar, olje- och gasläckor och incidenter i kemikaliefabriker och kärnkraftverk är mycket oroande för befolkningen i både Ukraina och EU. EU måste hjälpa till att skydda miljön och åtgärda skador på denna till följd av kriget, samt vidta rättsliga åtgärder i samband med miljöbrott eftersom de oundvikligen kommer att få långvariga konsekvenser.

E.  Ryssland har ensidigt beslutat att avbryta gasförsörjningen till Bulgarien och Polen. Allt fler EU-medlemsstater har redan uttryckt sitt stöd för genomförandet av ett fullständigt energiembargo mot Ryssland för att komma undan denna utpressning.

F.  Sanktionerna har allvarliga konsekvenser för den ryska ekonomin (enligt IMF: en minskning av Rysslands BNP med 8,5 % och en inflation på 21,3 % 2022). De europeiska inköp av fossila bränslen från Ryssland som görs genom att betala upp till 800 miljoner EUR per dag till Ryssland ger fortfarande regimen medel som bidrar till att finansiera kriget. Kommissionen har lagt fram en ambitiös plan för att förbjuda import av rysk olja inom sex månader och raffinerade produkter före årets slut.

G.  Den ekonomiska kontexten, i kombination med effekterna av de nödvändiga sanktionerna, kommer att få allvarliga konsekvenser för den sociala och ekonomiska situationen, bland annat för arbetsmarknaderna och levnadsvillkoren i EU. Krisen till följd av kriget riskerar att få negativa konsekvenser för tillväxten och sysselsättningen, bland annat genom återverkningar på finansmarknaderna, energibrist, ytterligare tryck på energipriserna, bestående flaskhalsar i leveranskedjan och förtroendeeffekter.

H.  Konsumentprisinflationen i EU har nått nivåer som inte har noterats sedan 1970-talet i många länder och låg på 7,5 % i april 2022, vilket är den högsta nivån sedan införandet av den gemensamma valutan, en prisstegring som främst är en följd av stigande priser på fossil energi. Detta har lett till ökade jordbrukspriser. Enligt ECB:s senaste prognos för euroområdet förväntas inflationen (HICP) sjunka från ett genomsnitt på 5,1 % 2022 till 2,1 % 2023 och 1,9 % 2024.

I.  Den stigande inflationen och särskilt de snabbt ökande livsmedels- och energipriserna i hela EU påverkar de mest utsatta befolkningsgrupperna, ökar ojämlikheten ytterligare och förvärrar fattigdomen och energifattigdomen. Lönerna förväntas inte öka lika snabbt som inflationen, och arbetstagarna förlorar därför köpkraft och kan komma att se sina levnadsvillkor försämras under de närmaste månaderna. Detta kommer också att öka trycket på den socialpolitiska kapaciteten och på automatiska stabilisatorer, såsom nationella arbetslöshetssystem. Det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure), som antagits av kommissionen, har varit en framgång.

J.  Enligt Internationella valutafondens (IMF) utsikter för världsekonomin från april 2022 förväntas den globala tillväxten att sakta in från beräknade 6,1 % under 2021 till 3,6 % under 2022 och 2023. Detta är 0,8 och 0,2 procentenheter lägre för 2022 och 2023 än vad som förväntades i januari. Tillväxten i euroområdet förväntas minska från beräknade 5,3 % under 2021 till 2,8 % under 2022 och 2,3 % under 2023.

K.  Enligt kommissionens utkast till gemensam sysselsättningsrapport 2022 bidrog den utbredda användningen av system för bevarande av arbetstillfällen under pandemin till den relativt begränsade ökningen av arbetslösheten under 2021, från en ökning på 6 % under 2020 till endast 0.4 under 2021(6).

L.  Små och medelstora företag kämpar mer än stora företag för att få finansiering. Administrativa förfaranden gör det särskilt svårt för små och medelstora företag att få tillgång till offentliga medel. I villkoren för de små och medelstora företagens tillgång till ekonomiskt stöd bör därför hänsyn tas till den nödvändiga förenklingen av förfarandena.

M.  Europa står inför nya utmaningar, såsom en ökande ojämlikhet mellan generationer, minskade sociala, hälsorelaterade, ekonomiska och miljömässiga möjligheter och resurser, territoriella skillnader och ojämlik tillgång till grundläggande sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, arbetstillfällen och affärsmöjligheter samt social infrastruktur. Under 2020 befann sig 96,5 miljoner människor i EU, dvs. 21,9 % av EU:s befolkning, i en situation där de riskerade fattigdom eller social utestängning. Fattigdomen och den sociala utestängningen har minskat under det senaste årtiondet, men ytterligare minskningar behövs. Att minska ojämlikheterna är ett delat ansvar mellan EU och medlemsstaterna. Vi bör ta itu med de bakomliggande orsakerna till långvariga ekonomiska och sociala obalanser.

N.  Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma under 2018, och 6,9 % av unionens befolkning har i en EU-omfattande undersökning från 2019 uppgett att de inte har råd att värma upp sina hem tillräckligt.

O.  Robusta sociala skyddssystem är avgörande för den sociala motståndskraften i kristider. Den främsta sociala konsekvensen i Europa är ökade levnadskostnader och mindre överkomliga priser för varor och tjänster, vilket äventyrar mänskliga rättigheter såsom tillgång till mat, bostäder, kläder och utbildning, gynnsamma arbetsvillkor och skydd mot arbetslöshet samt tillgång till sjukvård.

P.  Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter innehöll ett EU-mål om att minska antalet människor som riskerar fattigdom eller social utestängning med minst 15 miljoner och ett antal förslag för att nå detta mål senast 2030. I den rådande kontexten blir det svårare att nå målet med tanke på den förväntade ökningen av fattigdomen och arbetslösheten de kommande månaderna. De sociala skyddssystemen har satts på hårda prov för att dämpa krisens sociala effekter, ge stöd till flyktingar och säkerställa att alla har anständiga levnadsförhållanden och tillgång till viktiga kvalitetstjänster som hälso- och sjukvård, utbildning och bostäder.

Q.  Internationella energiorganet har uppskattat att överskjutande vinster uppgår till 200 miljarder euro(7) 2022. Det har även konstaterat att tillfälliga finanspolitiska åtgärder avseende oförutsedda övervinster skulle kunna göras tillgängliga för offentliga inkomster för att delvis kompensera för högre energikostnader. Kommissionen föreslog i mars 2022 vägledning om möjligheten att införa tillfälliga skatteåtgärder avseende oförutsedda övervinster(8).

R.  Det ryska kriget i Ukraina har visat EU:s beslutsamhet, enighet och styrka när det gäller att försvara demokratiska värden. Det har också visat på behovet av ekonomiska, sociala och institutionella reformer av EU för att hantera de globala konsekvenserna av Rysslands militära aggression. Det finns ett absolut behov av att upprätthålla unionens hittills imponerande enhet och solidaritet när det gäller att utnyttja alla tillgängliga icke-militära verktyg för att få ett slut på den ryska aggressionen mot Ukraina och att kollektivt ta itu med de omedelbara effekterna inom EU samt arbeta vidare med den pågående lagstiftningsagendan för att förbättra unionens sociala, ekonomiska och miljömässiga motståndskraft, trots Putins önskan att splittra oss och omkullkasta dessa insatser.

S.  Det är nödvändigt att säkerställa den sociala marknadsekonomins och den inre marknadens funktion, även i kristider, att förverkliga dess fulla potential till gagn för de europeiska konsumenterna och att bidra till att främja produktiviteten, de europeiska företagens konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet.

T.  Kommissionen har lagt fram konkreta åtgärder för att REPowerEU ska bli verklighet.

U.  EU måste bli en verklig makt på världsscenen med förmåga att agera och fatta beslut på egen hand, särskilt när det gäller försvar, energi, jordbruk, vattenbruk och industri.

V.  Det blir också allt svårare att få tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för flyktingar som anländer till EU. Parlamentet påminner om EU:s engagemang för främjandet, skyddet och förverkligandet av alla individers och alla kvinnors och flickors rätt att utöva full kontroll över och besluta fritt och ansvarsfullt i frågor som rör deras sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter, utan diskriminering, tvång eller könsrelaterat våld.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet är solidariskt med det ukrainska folket och erkänner att ett aktivt krig vid EU:s omedelbara gränser får allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser för Europa. Parlamentet är fullt medvetet om att demokrati och frihet inte kan mätas i pengar eller socialt välbefinnande. Parlamentet upprepar sitt fördömande i starkast möjliga ordalag av Ryska federationens olagliga, oprovocerade och omotiverade militära aggression mot och invasion av Ukraina, samt av Belarus inblandning.

2.  Europaparlamentet framhåller att Rysslands militära aggression mot Ukraina och EU:s berättigade sanktioner mot Ryssland och Belarus påverkar EU:s ekonomiska återhämtning efter pandemin och utgör ett allvarligt hot mot dess återhämtnings- och resiliensstrategi samt mot den inre marknadens integritet.

3.  Europaparlamentet betonar att det pågående kriget mot Ukraina har förvärrat en redan kraftig energipriskris i hela Europa, vilket har en direkt negativ inverkan på alla EU-medborgares köpkraft och på små och medelstora företag. Parlamentet erinrar om att dagens höga gas- och elpriser drabbar de flesta medlemsstater, om än i olika grad och vid olika tidpunkter, och att den nuvarande prisstegringen kräver ett snabbt ingripande för att identifiera, undvika och förebygga socioekonomiska konsekvenser genom ett samordnat ekonomiskt och socialpolitiskt svar.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa energisuveränitet och oberoende från ryska leveranser och ett mer strategiskt oberoende genom att uppgradera och säkerställa stora investeringar i EU:s energiinfrastruktur, bland annat i sammanlänkningar och gränsöverskridande infrastruktur för produktion av förnybar energi, samt energieffektivitet,

5.  Europaparlamentet är övertygat om att unionens solidaritetskapacitet ytterligare måste stärkas i kristider. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att, i den händelse att de negativa effekterna av krisen inte i tillräcklig utsträckning kan hanteras med befintliga program, vara redo att reagera beslutsamt, enigt, skyndsamt och solidariskt med dem som drabbats av denna nya allvarliga kris, för att hjälpa hushåll och företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet understryker att ett beslutsamt, samordnat och solidaritetsbaserat europeiskt svar är väsentligt för att begränsa en spridning av krisen genom att identifiera, förebygga och dämpa dess ekonomiska och sociala konsekvenser och därigenom upprätthålla européernas stöd för åtgärderna mot Ryssland och för andra insatser som krävs för att stödja ukrainarna i deras försvar. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att ge Ukraina status som kandidatland i överensstämmelse med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen och på grundval av meriter.

6.  Europaparlamentet betonar sitt fulla stöd för Ukraina och det ukrainska folket. Parlamentet framhåller betydelsen av Europeiska rådets godkännande av de fem sanktionspaketen mot Ryssland och manar till ett snabbt och effektivt genomförande av dessa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt anta det sjätte sanktionspaketet, bland annat ett förbud mot import av rysk olja, såsom kommissionen föreslagit. Parlamentet upprepar sitt krav på ett omedelbart och fullständigt embargo mot import av olja, kol, kärnbränsle och gas från Ryssland och på ett fullständigt övergivande av Nord Stream 1 och 2. Parlamentet begär att det i brådskande ordning antas åtgärder för att minimera de skador som sanktionerna orsakar i syfte att säkerställa att arbetstagarna och hushållen inte bär bördan för dessa politiska beslut.

7.  Europaparlamentet stöder globala insatser för att hjälpa Ukraina, särskilt via G7, och vill se skuldlättnader för Ukraina. Parlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna ska leda arbetet med en förvaltningsfond för solidaritet med Ukraina och strategin för Ukrainas återuppbyggnad efter kriget. Parlamentet erinrar om sin mångåriga ståndpunkt om att parlamentet måste göras fullt delaktigt i inrättandet och övervakningen av EU-förvaltningsfonder och det tillhörande operativa beslutsfattandet.

8.  Europaparlamentet uppmanar rådet att utöka förteckningen över personer som är direkt föremål för EU-sanktioner, däribland ryska oligarker, med beaktande av förteckningen över 6 000 personer som lagts fram av Navalnyjs stiftelse. Parlamentet vill se en utvidgning av de Rysslandsanknutna medier som omfattas av EU-sanktioner och som är verksamma i EU, särskilt den till GRU knutna ”nyhetsbyrån” InfoRos.

9.  Europaparlamentet noterar att tidigare politiker som Esko Aho, François Fillon och Wolfgang Schüssel nyligen lämnat sina befattningar i ryska företag, och parlamentet uppmanar starkt andra, såsom Karin Kneissl and Gerhard Schröder, att göra detsamma. Parlamentet uppmanar vidare rådet att utvidga förteckningen över personer som är föremål för EU-sanktioner till att omfatta europeiska styrelseledamöter i stora ryska företag och politiker som fortsätter att ta emot ryska pengar.

En samordnad hantering av den ekonomiska och sociala krisen

10.  Europaparlamentet är övertygat om att ett effektivt svar på kort sikt handlar om att bidra till att dämpa de höga energipriserna för hushåll och företag och upprätthålla köpkraft, kvalitetssysselsättning och offentliga tjänster, samtidigt som man fortsätter att genomföra den europeiska gröna given och den rättvisa digitala och gröna omställningen och förstärker handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet manar till en förstärkning av den inre energimarknaden för att undanröja beroendeförhållanden för EU utan att skapa nya.

11.  Europaparlamentet betonar än en gång vikten av att diversifiera energiresurser, teknik och försörjningsvägar och samtidigt undvika inlåsningseffekter, utöver att upprätta en storskalig plan för offentliga och privata investeringar i energieffektivitet, förnybar energi och hållbara långsiktiga offentliga investeringar i kampen mot klimatförändringarna och energiförsörjningsproblemet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka samordningen av planeringen och finansieringen av energieffektivitet och förnybar energi, särskilt grön vätgas. Parlamentet manar till en snabb utfasning av fossila subventioner.

12.  Europaparlamentet upprepar kommissionens bedömning att det behövs ytterligare investeringar om tresiffriga miljardbelopp(9) varje år för att hantera utmaningarna och möjligheterna med den digitala omställningen, den rättvisa gröna omställningen och den ekonomiska och sociala återhämtningen. Parlamentet betonar därför att en förhöjd investeringsnivå måste stabiliseras och den uppåtgående konvergensen i EU förstärkas under många år.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att offentliga investeringar och ekonomiskt stöd, däribland offentligt ekonomiskt stöd som ges till företag inom ramen för flexiblare statsstödsregler, villkoras av krav kopplade till offentligpolitiska mål, särskilt sociala, miljömässiga och finansiella krav, som bör uppfyllas av stödmottagarna så länge de tar emot det offentliga stödet, samtidigt som man säkerställer rättvis och öppen konkurrens, lika villkor mellan våra företag och respekt för de grundprinciper som vår inre marknad bygger på.

14.  Europaparlamentet inser att det kommer att vara avgörande att mildra effekterna av höjda energipriser för utsatta hushåll för att hålla tillbaka fattigdomsnivåerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vara effektiva och målinriktade i ökningen av sina sociala utgifter, inbegripet inkomststöd, för att mildra effekterna av de stigande energipriserna, särskilt för låginkomsthushåll, och i finansieringen av offentlig politik för att öka energieffektiviteten och bygga ut förnybar energi. Parlamentet betonar att lönetillväxten bör beakta den långsiktiga inflationen och produktivitetstillväxten för att upprätthålla hushållens köpkraft.

15.  Europaparlamentet upprepar rådets uppmaning till kommissionen att lägga fram förslag som på ett effektivt sätt angriper problemet med överpriser på el samtidigt som man bevarar den inre marknadens integritet. Parlamentet erinrar om de nuvarande kortsiktiga alternativ som kommissionen lagt fram (direktstöd till konsumenter genom kuponger, skatterabatter eller en ”aggregationsmodell/en enda köpare”, statligt stöd, beskattning, pristak och regleringsåtgärder såsom differensavtal) för att minska konsekvenserna av dess utomordentligt höga priser för människor och företag och samtidigt ta itu med spridningseffekten på elmarknaderna. Parlamentet är bekymrat över eventuellt marknadsmissbruk. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma gasprisernas inverkan på elmarknadens funktion, särskilt gasprisets prissättningsroll för slutpriset.

16.  Europaparlamentet är djupt oroat över konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina för EU:s livsmedelstrygghet. Parlamentet framhåller det brådskande behovet av att stärka EU:s sätt att gripa sig an livsmedelstryggheten och vid behov öka den hållbara produktionskapaciteten för att minska det övergripande beroendet hos EU:s livsmedelssystem och bygga upp starkare motståndskraft i livsmedelskedjan. Parlamentet lyfter fram de stora konsekvenserna för den jordbruksbaserade livsmedelssektorn av de kraftigt ökade produktionskostnaderna enligt vad som beskrivs i dess resolution av den 24 mars 2022 om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentet varnar för att de exportrestriktioner som aviserats av många länder kan leda till prisökningar, destabilisera marknaderna, bidra till hunger och ge upphov till spekulation.

Integration av tillfälligt fördrivna personer från Ukraina

17.  Europaparlamentet betonar att kriget i Ukraina, och de efterföljande höjningarna av levnadskostnaderna och riskerna för arbetslöshet, riskerar att förvärra situationen ytterligare för familjer, flyktingar, kvinnor och barn som riskerar fattigdom och social utestängning eller för dem som behöver tillgång till kvalitetsvård, om inga ytterligare lämpliga skyddsåtgärder genomförs. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att rikta in sina ansträngningar på att genomföra den europeiska barngarantin genom att säkerställa tillgång till kostnadsfria kvalitetstjänster för barn som flyr från Ukraina, på samma villkor som för EU-barn i värdländerna, och att i brådskande ordning öka finansieringen av den europeiska barngarantin med en lämplig budget.

18.  Europaparlamentet anser att tillgång till fullständiga vårdtjänster för alla, särskilt för kvinnor och flickor som utsatts för krigsförbrytelser och som är flyktingar i EU, måste garanteras i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att hjälpa tillfälligt fördrivna ukrainska kvinnor för att säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård av god kvalitet och fri från diskriminering, tvång och övergrepp, ta upp frågan om möjligheter till rättslig prövning och förhindra människorättskränkningar mot dem. Parlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande av 1,5 miljoner euro till ett särskilt projekt för att stödja FN:s befolkningsfond i arbetet med att bistå kvinnor och flickor i Ukraina genom att tillhandahålla tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma situationen för ensamkommande minderåriga, barn som skilts från sina föräldrar och barn från institutionsvård i Ukraina för att se till att deras omedelbara behov tillgodoses, att de identifieras och spåras på lämpligt sätt och att uppgifter delas mellan medlemsstaterna med syftet att de ska kunna återförenas med sina familjer eller senare återintegreras i det ukrainska samhället, samtidigt som de skyddas mot övergrepp och människohandel, i synnerhet när det gäller unga kvinnor och flickor.

20.  Europaparlamentet framhåller att covid-19-krisen har visat på migrerande arbetstagares avgörande bidrag i stödet till de europeiska ekonomierna. Parlamentet varnar dock för att migrerande arbetstagare väldigt ofta möts av dåliga arbets- och levnadsvillkor, avsaknad av socialt skydd, förvägrad föreningsfrihet och förvägrade arbetstagarrättigheter, diskriminering och främlingsfientlighet, och parlamentet bekymras över de rapporterade fallen av arbetskraftsexploatering av personer från Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hantera dessa fall och se till att ukrainska arbetstagares rättigheter skyddas och att deras integration sker med respekt för lagen, för jämlikhet och för icke-diskriminering. Parlamentet anser att fackföreningar och civilsamhällesorganisationer i hela EU måste stödjas, även när de arbetar för att skydda flyktingars grundläggande arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter, för att organisera arbetstagare som är flyktingar och få dem fackligt anslutna och för att stärka deras inflytande.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även förse de medlemsstater som respekterar rättsstatsprincipen med ekonomiskt stöd för flyktingmottagning och för den sociala och arbetsmarknadsmässiga integrationen av flyktingar, bland annat för omsorgstjänster, bostäder, livsmedel, materiellt bistånd, utbildningsprogram och offentliga arbetsförmedlingar. Parlamentet understryker behovet av att erbjuda särskilt skydd och särskild omvårdnad för personer med funktionsnedsättning som kommer från Ukraina. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja nationella myndigheter, mottagnings-, utbildnings- och arbetsmarknadscentrum, icke-statliga organisationer och välgörenhetsorganisationer i användningen av EU-verktyget för kartläggning av kompentensen hos personer från länder utanför EU.

22.  Europaparlamentet påpekar att Europas system för psykisk hälsa bör bli bättre finansierade och att vårdtillgången kan vara svår befolkningen i stort och bör förbättras. Parlamentet betonar att det är ännu svårare för flyktingar och andra migranter. Parlamentet anser att det kommer att vara avgörande att skjuta till betydligt mer finansiering till kliniska tjänster för psykisk hälsa för att hjälpa flyktingar att klara av trauman, tillsammans med icke-kliniska modeller, i partnerskap med skolor, organisationer i närsamhället och andra.

Ett nytt resilienspaket för Europa

Ett socialt resilienspaket för folket

23.  Europaparlamentet betonar att den ekonomiska och sociala situationen i EU enligt förväntningarna riskerar att försämras ytterligare under de kommande månaderna och kommer att tillspetsas på grund av en kombination av ännu högre energipriser och därigenom högre utgifter för uppvärmning och högre inflation på andra varor och tjänster. Parlamentet upprepar att hälsorisker fortsatt bör övervakas. Parlamentet anser att det vore viktigt för EU att förekomma detta och införa en policyram och konkreta initiativ för medlemsstaterna, som bör vara inriktade på att stödja de mest utsatta delarna av dess befolkning, senast sommaren 2022. Parlamentet upprepar rådets uppmaning till medlemsstaterna och kommissionen att inför nästa vintersäsong i brådskande ordning inrätta nödvändiga solidaritets- och kompensationsmekanismer och att samarbeta kring gemensamma åtgärder.

24.  Europaparlamentet efterlyser ett tillfälligt europeiskt paket för social resiliens som samordnar ett antal åtgärder och resurser för att stärka den sociala välfärden och de sociala skyddssystemen i EU, bland annat fortsatt drift och återfinansiering av Sure så länge krigets socioekonomiska konsekvenser fortsätter att påverka arbetsmarknaden negativt, och en social räddningsmekanism med utökat offentligt stöd till befintliga instrument som vänder sig till de fattigaste i samhället. Parlamentet uppmanar vidare till ett snabbt antagande av den sociala klimatfonden. Parlamentet vill se förstärkta investeringar i sociala klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i förekommande fall överväga ett tillfälligt upphävande av nationella hyresindexeringssystem.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att organisera en uppföljning av det sociala toppmötet i Porto med deltagande av EU-institutionerna och arbetsmarknadens parter för att diskutera utmaningarna i den extraordinära situation vi står inför med ökande inflation och dess sociala konsekvenser, särskilt i fråga om levnadsvillkor, en rättvis omfördelning av välståndet mellan samhällets olika grupper och skäliga löner, och arbeta på en uppdatering av handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att se till att de mål som fastställdes där uppfylls, eventuellt genom ytterligare förslag när så behövs och/eller ekonomiska medel.

26.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen kommer att lägga fram ett en rådsrekommendation om en ram för minimiinkomstsystem i syfte att skydda rätten till ett anständigt liv, utrota fattigdom och ta itu med frågorna om tillräcklighet och omfattning, inbegripet en klausul om bevarande av skyddsnivån, då detta är akut nödvändigt. Parlamentet erinrar om att kommissionen har rekommenderat minimiinkomstsystem i de landsspecifika rekommendationerna och framhållit att inte alla medlemsstater har lagt dem ovanför fattigdomsgränsen. Parlamentet vill dessutom att det antas system för kompetenshöjningsbidrag som ska beviljas behövande personer som vill skriva in sig på yrkesutbildning eller högre utbildning i syfte att täcka deras utbildningskostnader och basbehov.

27.  Europaparlamentet erinrar om att unga har drabbats särskilt hårt av covid-19-krisen i fråga om sysselsättning, allmän och yrkesinriktad utbildning och psykiskt välbefinnande. Parlamentet är bekymrat över att de ekonomiska återverkningarna av den rådande krisen till följd av Rysslands aggression i Ukraina riskerar att göra många fler unga i Europa arbetslösa, med långvariga socioekonomiska konsekvenser.

28.  Europaparlamentet erinrar om att rätten till en skälig levnadsstandard, inklusive bostad, står inskriven i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet varnar för att bostadsmarknaden kommer att sättas under ännu starkare tryck och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för att säkerställa tillgång till anständiga och överkomliga bostäder för alla genom de nationella planer för överkomliga bostäder som ingår i de nationella reformprogrammen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet.

29.  Europaparlamentet varnar för det pågående krigets inverkan på de globala livsmedelskedjorna och livsmedelspriserna och konsekvenserna för köpkraften. Mot bakgrund av de stigande livsmedelspriserna framhåller parlamentet det ökade minimianslag som antagits för åtgärder för social inkludering i den nya ESF+, samt de 3 % ovanpå detta som går till åtgärder inom Fead, och uppmuntrar medlemsstaterna att anslå mer än de erforderliga minimibeloppen i enlighet med ESF+.

Ett ekonomiskt stödpaket för företag

30.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om samordnade EU-åtgärder för att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina och de sanktioner som införts. Parlamentet föreslår att man skapar ett ekonomiskt stödpaket för företag, som inbegriper ekonomiska, budgetmässiga och lagstiftningsmässiga delar, för små och medelstora företag och offentliga investeringar, utan att äventyra EU:s klimatmål för 2030 och 2050. Parlamentet anser att ett sådant paket åtminstone bör omfatta följande:

31.  Europaparlamentet understryker rådets nyligen utfärdade slutsatser, där medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att fortsätta att på bästa sätt utnyttja verktygslådan för statligt stöd, inbegripet den nya tillfälliga krisramen för statligt stöd. Parlamentet understryker i detta avseende avsaknaden av hållbarhetsvillkor och sociala villkor som en del av den ram för statligt stöd som kommissionen lagt fram. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att se till att det offentliga finansiella stöd som ges till företag för att bekämpa de ekonomiska effekterna av pandemin och kriget betalas ut under förutsättning att medlen används till förmån för arbetstagarna, och att de mottagande företagen avstår från att betala ut bonusar till ledningen, skatteundandragande, aktieutdelningar och aktieåterköpsprogram under den tid de tar emot stöd.

32.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens kommande antagande av ett krisinstrument för den inre marknaden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i samband med en sådan lagstiftningsram integrera bestämmelser som fastställer stresstester för företagens resiliens, i likhet med de stresstester som finns för finansinstitut, som skulle kartlägga, bedöma och tillhandahålla potentiella åtgärder mot risker i deras leveranskedjor, inbegripet externa effekter samt sociala, miljömässiga och politiska risker.

33.  Europaparlamentet påminner om vikten av en välfungerande inre marknad som ryggraden i EU:s ekonomi. Parlamentet understryker att den ryska invasionen av Ukraina har belyst ett antal utmaningar för EU:s resiliens när det gäller efterfrågan och tillgång, som påverkar dess industrier och fragmenterar den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram nya förslag för att uppmuntra privata aktörer att investera i EU och i synnerhet för att stärka den inre marknaden för tjänster, göra framsteg med kapitalmarknadsunionen och bankunionen och använda nya former av offentlig-privata partnerskap där staten tar på sig vissa begränsade finansieringsrisker för att uppmuntra till fler investeringar i den privata sektorn, såsom covid-stödsystemen för små och medelstora företag.

Förstärkning av EU:s handlingsförmåga

34.  Europaparlamentet framhåller att européerna kände att EU skyddade dem och öppnade möjligheter i det europeiska svaret på covidkrisen, särskilt genom inrättandet av Sure-programmet och NextGenerationEU. Parlamentet noterar att varken NextGenerationEU, dess fond för återhämtning och resiliens eller flexibiliteten i den nuvarande fleråriga budgetramen för 2021–2027 räcker till för att till fullo täcka de finansiella behov som uppstått till följd av kriget i Ukraina. Parlamentet påminner om att dessa instrument varken var tänkta eller utformade storleksmässigt för att ta itu med de nya utmaningar som härrör från den ryska aggressionen och invasionen och samtidigt upprätthålla investeringarna i EU:s program och politik, inbegripet viktiga prioriteringar som den rättvisa gröna och digitala omställningen.

35.  Europaparlamentet betonar behovet att utnyttja befintliga finansieringsmöjligheter, flexibilitet och andra bestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen och budgetförordningen optimalt. Parlamentet är dock övertygat om att ytterligare flexibilitet måste införas i EU:s budget, inbegripet ett fullständigt utnyttjande av tillbakadraganden, för att möta oförutsedda och brådskande behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående översyn av hur den nuvarande fleråriga budgetramen fungerar och att gå vidare med ett lagstiftningsförslag om en omfattande revidering av den fleråriga budgetramen så snart som möjligt och senast under det första kvartalet 2023. Parlamentet förväntar sig att en sådan revidering tar hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna av kriget i Ukraina och de brådskande åtgärder som vidtagits.

36.  Europaparlamentet påminner om sin beredvillighet att mobilisera alla tillgängliga EU-budgetinstrument för att ge starkast möjliga ekonomiska stöd till de människor som flyr undan kriget i Ukraina, och varnar för att en sådan mobilisering inte får inverka negativt på befintliga program och åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera ytterligare icke tilldelade medel, särskilt från tidigare programplaneringar, som kan mobiliseras för att stödja Ukraina och hantera krigets konsekvenser.

37.  Europaparlamentet välkomnar den plan som kommissionen lagt fram inom ramen för sitt nya REPowerEU-program för att göra Europa oberoende av ryska fossila bränslen i god tid före 2030, framför allt när det gäller gas, mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur detta program skulle kunna användas tillsammans med de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna för att främja investeringar i energiomställningen, bland annat för att finansiera projekt som omfattar flera länder på området energitrygghet.

38.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av de nationella planerna för återhämtning och resiliens, särskilt på energiområdet, på både nationell och europeisk nivå. Parlamentet är fast övertygat om att detta bör öka EU:s strategiska oberoende.

39.  Europaparlamentet påminner om att mer än 200 miljarder EUR i lån ännu inte har tecknats. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att använda de lån från faciliteten för återhämtning och resiliens som ännu inte har tecknats för att täcka de nuvarande negativa ekonomiska och sociala kostnaderna till följd av kriget, i enlighet med förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

40.  Europaparlamentet noterar IMF:s slutsatser att finanspolitiken är bättre lämpad än penningpolitiken för att hantera nya chocker och att automatiska finanspolitiska stabilisatorer bör tillåtas verka fritt, samtidigt som ytterligare medel anslås, bland annat för humanitärt bistånd till flyktingar och för överföringar till låginkomsthushåll och riktat stöd till utsatta men livskraftiga företag.

41.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om finanspolitisk vägledning för 2023(10) och dess uppmaning att upprätthålla en stödjande finanspolitisk inriktning för att stå redo att reagera allt eftersom den ekonomiska och sociala situationen utvecklar sig. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram en uppsättning finanspolitiska åtgärder för att reagera på ekonomiska chocker och skenande fattigdomsnivåer. Parlamentet förväntar sig dessutom i detta avseende att den allmänna undantagsklausulen förblir aktiverad så länge som den underliggande ekonomiska motiveringen kvarstår. Parlamentet anser att en återgång till de finanspolitiska reglerna under rådande omständigheter kan få oavsiktliga konsekvenser för EU:s ekonomi och för medlemsstaternas förmåga att hantera den nuvarande krisen.

42.  Europaparlamentet tar tillfället i akt att i samband med pågående globala geopolitiska utmaningar, såsom covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, se över EU:s ekonomiska styrning för att öka dess motståndskraft mot chocker och kriser och stärka dess sociala och energimässiga dimension. Parlamentet uppmanar kommissionen att förnya de övergripande politiska åtgärderna med anledning av den nuvarande krisen för att på ett effektivt sätt ta itu med ekonomiska och sociala ojämlikheter mot bakgrund av de enorma investeringsbehoven.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en översyn av EU:s finanspolitiska regler. Parlamentet noterar att översynen av ramen för ekonomisk styrning måste ta hänsyn till konsekvenserna av pandemin, kriget och konsekvenserna för energiomställningen.

44.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en ny, särskild europeisk fond (en fond för strategiskt oberoende för Europa) för att finansiera gränsöverskridande energiinfrastruktur, och undvika inlåsningseffekter när det gäller fossila bränslen, samt produktion av förnybar energi och energieffektivitet, befästa utvecklingen i riktning mot den europeiska gröna given samt cybersäkerhet, industriell konkurrenskraft, cirkulär ekonomi, livsmedelstrygghet och hållbar utveckling, och därigenom säkra Europas oberoende och skydda offentliga tjänster av hög kvalitet under de kommande årtiondena. Parlamentet insisterar på att en sådan ny fond bör inrättas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och fungera under full tillsyn av Europaparlamentet och under kommissionens direkta förvaltning. Parlamentet betonar att dess totala belopp bör fastställas på grundval av en tydlig bedömning av kostnaderna och investeringsgapet. Parlamentet begär att allt detta ska bygga på de lärdomar som dragits från Next Generation EU.

45.  Europaparlamentet betonar att det parallellt krävs fler nya egna medel för EU för att åtminstone täcka återbetalningskostnaderna för NextGenerationEU (kapitalbelopp och ränta) och för att säkerställa en hållbar finansiering av EU-budgeten på lång sikt för att undvika att de nya EU-prioriteringarna finansieras på bekostnad av befintliga EU-program och befintlig EU-politik. Parlamentet är fast beslutet att noga övervaka genomförandet av den överenskomna och rättsligt bindande färdplanen för egna medel från december 2020. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att påskynda förhandlingarna om den första korgen med egna medel för EU, som omfattar intäkter från mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna, systemet för handel med utsläppsrätter och en andel av vinsterna för de största och mest lönsamma multinationella företagen, i syfte att nå en överenskommelse innan budgetförfarandet för 2023 slutförs. Parlamentet upprepar sitt krav på att den andra korgen med nya egna medel ska införas utan ytterligare dröjsmål, inbegripet en skatt på finansiella transaktioner, och uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett förslag före december 2023. Parlamentet betonar behovet av att vidta ytterligare åtgärder om de föreslagna nya egna medlen inte antas eller inte genererar den förväntade inkomstnivån för EU:s budget. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av den återkommande dialogen om egna medel mellan de tre institutionerna.

46.  Europaparlamentet framhåller att tillfällig beskattning av eller regleringsåtgärder för oförutsedda övervinster, såsom Europeiska rådet har betonat, skulle kunna vara en källa till nationell offentlig finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna utformningen av system för beskattning av exceptionella vinster eller andra regleringsåtgärder i syfte att använda dem för att mildra de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av kriget i Ukraina.

47.  Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av ett snabbt genomförande av OECD:s pelare 2-avtal om effektiv minimibeskattning, utöver genomförandet av pelare 1, med inriktning på en rättvisare fördelning av vinster och beskattningsrättigheter mellan länder med avseende på de största multinationella bolagen, bland annat i den digitala sektorn(11).

48.  Europaparlamentet upprepar det brådskande behovet av att bekämpa skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering genom ytterligare reformer, bland annat den från uppförandekodsgruppen för företagsbeskattning, i linje med parlamentets rekommendationer. Parlamentet uppmanar rådet att nå en överenskommelse om kommissionens förslag till översyn av energiskattedirektivet(12) och direktivet om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål(13) efter parlamentets yttrande.

49.  Europaparlamentet välkomnar den genomförbarhetsstudie som kommissionen begärt om ett EU-register över tillgångar till följd av en särskild begäran från parlamentet. Parlamentet noterar att en sådan mekanism skulle kunna förse de offentliga myndigheterna med tillgång i rätt tid till information om ägandet av tillgångar och varor med högt värde i hela EU och därigenom effektivt tygla försöken att kringgå riktade ekonomiska sanktioner och bekämpa penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet anser dessutom att kommissionen bör begära att jurisdiktioner utanför EU lämnar ut information om ägandet av tillgångar som tillhör personer och enheter som är föremål för sanktioner inom deras jurisdiktioner.

50.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att använda ramen för förhandlingarna om lagstiftningspaketet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för att täppa till befintliga kryphål som gör det möjligt att dölja strukturer för verkligt ägande och att se till att alla relevanta tillgångar som innehas av ryska oligarker i EU, som finns med på sanktionslistan, konfiskeras i enlighet med EU:s rättsliga ram. Parlamentet erkänner det arbete som utförts av kommissionens arbetsgrupp ”Freeze and Seize” i detta sammanhang.

o
o   o

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2022)0121. (2) Antagna texter, P9_TA(2022)0099. (3) Antagna texter, P9_TA(2022)0206. (4) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28. (5) Antagna texter, EUT C 99, 1.3.2022, s. 191. (6) Kommissionens utkast av den 24 november 2021 till gemensam sysselsättningsrapport 2022 (COM(2021)0743). (7) https://www.iea.org/reports/a-10-point-plan-to-reduce-the-european-unions-reliance-on-russian-natural-gas (8) Kommissionens meddelande av den 8 mars 2022 REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022)0108). (9) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 27 maj 2020 Identifying Europe’s recovery needs (SWD(2020)0098), s. 16 ff. (10) Kommissionens meddelande av den 2 mars 2022 om den finanspolitiska vägledningen för 2023 (COM(2022)0085). (11) Se svaret från kommissionsledamot Gentiloni av den 15 februari 2022 som svar på den skriftliga frågan E‑005563/2021 om medlemsstaternas och EU:s skatteintäkter till följd av OECD-avtalet. (12) Kommissionens förslag till rådets direktiv av dem 14 juli 2021 om en omstrukturering av unionsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (COM(2021)0563). (13) Kommissionens förslag till rådets direktiv av den 22 december 2021 om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål (COM(2021)0565).